Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

More documents

Recommendations

Info

12 hvilka icke låta sig med trygghet anförtros åt de vanliga observatörerna. Hvad vårt land beträffar och andra under likartade naturförhållanden, måste, enligt vår mening, frågan om skogarnes inflytande på nederbörden föregås af en nöjaktig utredning af alla dessa omständigheter. Vid jemförelsen mellan skog och slätt gäller det nemligen att lära känna hvad som verkligen beror af skogen såsom sådan, och hvad som måste utmönstras såsom inverkningar af annan art. Det är denna grundsats, som utgjort ledtråden i den följande undersökningen. tique de cette méthode suppose certaines mesures pour l'exécution desquelles on ne saurait s'en rapporter de confiance aux observateurs ordinaires. En ce qui concerne notre pays et tous ceux qui se trouvent dans des conditions analogues, la question de l'influence des forêts sur la pluie doit, à notre avis, être précédée d'une étude complète de toutes ces conditions. Il s'agit, en effet, lors de la comparaison entre la plaine et la forêt, d'apprendre à connaître ce qui doit réellement être attribué à la forêt et ce qui doit être rapporté à d'autres influences. C'est ce principe qui nous a guidé dans l'étude suivante.
1. Några allmänna dala rörande nederbörden i Sverige. Sverige ligger på gränsen mellan tvenne klimatområden af fullkomligt motsatt karakter. A ena sidan det atlantiska, utmärkt, hvad nederbörden beträffar, af jemförelsevis riklig nederbörd, hufvudsakligen höst- och vinterregn, i sin starkaste utveckling representeradt af Skotlands och Norges vestkuster. A andra sidan östra Europas eller det rysk-sibiriska klimatområdet, der mesta nederbörden faller under sommaren. Den skandinaviska bergskedjan bildar en ganska skarp gräns mellan dessa områden, så att Sveriges nederbördsförhållanden, åtminstone hvad det inre beträffar, afgjordt mera likna Rysslands än vestra Norges. Östersjön och Bottniska viken utöfva pä ostkusten ett sekundärt maritimt inflytande, gifvande sig till känna, såsom vi skola se, genom en förökning af höstens och minskning af sommarens nederbörd på deras kuster. En föreställning om dessa allmänna klimatiska inflytanden i olika delar af landet erhålles af tabell 5, innehållande mångåriga medelvärden af nederbördsmängden. För att underlätta jemförelsen mellan månaderna äro för Februari samt för de månader, som hafva 31 dagar, medeltalen reducerade till 30 dagar. De verkliga medeltalen för dessa månader hafva parenteser. Flertalet medelvärden gälla den 35-åriga serien 1860—1894. Oaktadt denna tidrymd synes vara ganska lång, äro månadsmedeltalen dock långt ifrån fixerade. Enligt beräkning uppgår nemligen det sannolika felet till omkring 6 à 8 procent. Läget och framför allt storleken af de årliga maxima och minima, sådana de angifvas i tabellen, äro derför icke fullt exakta; möjligen är till och med ett och annat af de sekundära maxima något tvifvelaktigt. Med dessa förbehåll gå vi att närmare betrakta värdena i tab. 5. Hvad den varmare årstiden, Maj—Oktober, beträffar, märkes följande. Ett enda maximum af nederbörd, i Juli eller oafgjordt •Juli eller Augusti, är utmärkande för det inre landet, isynnerhet dess mest centrala delar, representeradt af stationerna Jockmock, Stensele, Sveg, Vesterås, Nora, Örebro, Karlstad, Askersund, Linköping, Skara, Jönköping och Vexjö. Äfven kan detta sägas vara fallet med några stationer vid hafvet i sydligaste Sverige, nemligen Halmstad och Karlshamn. Ett enda maximum, i Augusti, förekommer i mellersta Sverige, nemligen dels vid och nära kusten af Bottenhafvet, såsom Hernösand, Bjuråker och Gefle, dels i Jemtland och Da- Bihang till Domänstyrelsens berättelse /Or år J8U5, 1. Quelques données générales sur les pluies en Suède. La Suède se trouve sur la limite de deux régions climatériques de caractère entièrement opposé. D'une part, la région de l'Atlantique, caractérisée en ce qui concerne les pluies par des chutes comparativement abondantes, principalement des pluies d'automne et d'hiver, représentée dans son plus riche développement par les côtes occidentales d'Ecosse et de Norvège. D'autre part, la région climatérique de l'Europe orientale ou région russe-sibérienne, où la plus grande quantité de pluie tombe en été. Les Alpes Scandinaves délimitent assez nettement ces régions, de telle sorte que les pluies de la Suède, au moins à l'intérieur, ressemblent bien plus à celles de la Russie qu'à celles de la Norvège occidentale. La Baltique et le golfe de Bothnie exercent sur la côte Est une influence maritime secondaire qui se fait sentir, comme nous le verrons, par une augmentation des pluies d'automne et une diminution de celles d'été sur leurs côtes. Le tableau 5, contenant les moyennes des quantités de pluies pour plusieurs années, donne une idée de ces influences climatériques générales dans les différentes parties du pays. En vue de faciliter la comparaison entre les divers mois, les moyennes de février et des mois qui ont 31 jours, ont été réduites à 30 jours. Les moyennes réelles pour ces mois ont été mises entre parenthèses. La plupart des moyennes s'appliquent à la période de 35 ans, 1860—94. Bien que cette période paraisse assez longue, les moyennes mensuelles sont pourtant loin d'être fixées. En effet, d'après les calculs, l'erreur probable s'élèverait à 6 ou 8 % environ. La situation et surtout la valeur des maxima et minima annuels, telles qu'elles figurent dans le tableau, ne sont donc pas tout à fait exactes; peut-être même quelques maxima secondaires sont-ils un peu douteux. Ces restrictions faites, nous examinerons de plus près les valeurs du tabl. 5. En ce qui concerne la saison chaude mai—octobre, on remarque la particularité suivante. L'intérieur de la Suède n'offre qu'un seul maximum de pluie en juillet ou balançant entre juillet et août. Il en est ainsi surtout dans les parties les plus centrales du pays représentées par les stations Jockr.iock, Stensele, Sveg, Vesterås, Nora, Örebro, Karlstad, Askersund, Linköping, Skara, Jönköping et Vexjö. La même particularité se retrouve dans quelques stations de la côte méridionale de la Suède, Halmstad et Karlshamn notamment. Dans la Suède centrale, tant près de la côte du golfe de Bothnie et dans son voisinage immédiat, à Hernösand, Bjuråker et Gefle, que dans le Jemtland et la Dalécarlie, à Husâ, 3
Page 2 and 3: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges
Page 5 and 6: FÖRORD TILL DELARNE IV OCH V. Af a
Page 7 and 8: INLEDNING. INTRODUCTION. Den förn
Page 9 and 10: Om vi till eu början endast betrak
Page 11 and 12: Betecknande är, att dessa ytterlig
Page 13: föras sedan med hvarandra. Men så
Page 17 and 18: Ett enda maximum, i September, för
Page 19 and 20: Största antalet snödagar om året
Page 21 and 22: väsentlig man att tacka vissa för
Page 23 and 24: V. Gefleborgs län. VI. Kopparbergs
Page 25 and 26: XVI. Södra Elfsborgs län. XVII. G
Page 27 and 28: de långvariga serierna, skulle hä
Page 29 and 30: det följande pâ sina ställen bli
Page 31 and 32: strömmar inom landet sjelft. Detta
Page 33 and 34: dålig tjenst, lemnar alldeles för
Page 35 and 36: Tab. 9. Månads- och årsmedeltal a
Page 37 and 38: Såsom vi sett, eger verkligen en s
Page 39 and 40: Å andra sidan utmärka sig de låg
Page 41 and 42: Tab. 11. Freqvens och mängd af ned
Page 43 and 44: Tab. 12. Freqvens af vindar och ned
Page 45 and 46: Sistnämnda exempel bevisar ögonsk
Page 47 and 48: Tab. 16. Regnmängd vid olika vinda
Page 49 and 50: Tab. 18. Regnmängd vid ostlig och
Page 51 and 52: Tab. 20 utvisar, att vid de nordlig
Page 53 and 54: Tab. 23. Regnmängd vid olika vinda
Page 55 and 56: olin på dess nordöstra sida belä
Page 57 and 58: Vid Alderstugan, der mätaren står
Page 59 and 60: Saleby ligger på den vidsträckta
Page 61 and 62: Tab. 33. Nederbörd på stationerna
Page 63 and 64: Huruvida den nederbörd, som då fa
Page 65 and 66:
17 proc, vid svag vind 8 proc, vid
Page 67 and 68:
vi i tab. 38 procenttalen för mån
Page 69 and 70:
inflytande på nederbördsmängden.
Page 71 and 72:
Bjuråker slutligen har den minsta
Page 73 and 74:
30 m. från de senare. Moholra ligg
Page 75 and 76:
Mätaren har sin plats i trädgård
Page 77 and 78:
') I Elfsborgs län. Tab. 40. Skara
Page 79 and 80:
Till att börja med är medelhöjde
Page 81 and 82:
15. Iakttagelser i Upsala län. Ups
Page 83 and 84:
3 proc. Mätaren vät skyddad pä s
Page 85 and 86:
Tab. 43. Upsala län. Nederbörd i
Page 87 and 88:
Efter denna orienterande öfversigt
Page 89 and 90:
Fördela vi slutligen, likasom för
Page 91 and 92:
sydvindar, 60—70 m. frän mangår
Page 93 and 94:
nederbörden. Som skogstrakterna h
Page 95 and 96:
fritt utsatt för alla vindar. Huse
Page 97 and 98:
fullt komparabla med de lägre, öp
Page 99 and 100:
—April 39 proc. mindre äu vid Bo
Page 101 and 102:
norr och öster samt af 2 mindre by
Page 103 and 104:
Höjden öfver hafvet är omkr. 36
Page 105 and 106:
dalen tilltager under våren och so
Page 107 and 108:
ena eller andra är öfvervägande.
Page 109 and 110:
svag årlig variation, måste man d
Page 111 and 112:
sökt approximativt göra det på f
Page 113 and 114:
Utgår man från dessa medelvärden
Page 115 and 116:
något större, men dock ej så myc
Page 117 and 118:
Såsom synes af ofvanstående tabel
Page 119 and 120:
tern och minimum under sommaren; i
Page 121 and 122:
För att underlätta jemförelsen a
Page 123 and 124:
Ju större regnmängderna äro, des
Page 125 and 126:
arbete att närmare behandla afduns
Page 127 and 128:
värdt ökad eller förminskad kond
Page 129 and 130:
låst, är det dock knappast rådli
Page 131 and 132:
Karta öfver nederbördsstationerna
Page 133 and 134:
Den starka gröna färgen utmärker
Page 135 and 136:
Medelnederbördsmängd i millimeter
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149:
Medelmolnmängden i Juli 8 f.m, 2 o
show all

Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?