03.06.2013 Views

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>arqiteqturis</strong><br />

<strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong><br />

Tbilisi<br />

2009


qarTulad Targmnes:<br />

eliso didebuliZem<br />

dimitri TumaniSvilma<br />

marine maisuraZem<br />

saerTo redaqcia:<br />

dimitri TumaniSvili<br />

marine yenia<br />

inglisuri gamocema<br />

ElsEviEr ButtErworth _ hEinEmann<br />

pirveli gamocema 1999<br />

axlad daibeWda 2001, 2002, 2004, 2005<br />

© <strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>. yvela ufleba daculia<br />

© g. CubinaSvilis centri, 2009<br />

isBn ???????????????????????????????


mTargmnelTagan<br />

winamdebare wigni ZeglTa dacva-aRdgenis erT-erT saukeTeso mcod<br />

nes ekuTvnis da amJamad am dargSi momuSaveTaTvis samagidodaa<br />

aRia re bu li.<br />

qarTveli mkiTxvelisTvis is imiTaa mniSvnelovani, rom istoriul<br />

WrilSi warmoaCens kulturuli memkvidreobis movla-patronobis<br />

im um Tavres problemebs, romelTa pirispir, mTel msofliosTan<br />

erTad, Cve ni qveyanac dgas. vimedovnebT, am sirTuleTa Zirebis<br />

gacnobiereba Cvenc dagvexmareba Tavi gavarTvaT ekonomikuri, socialuri<br />

Tu sxva ga re moebebiT gamowveul siZneleebs.<br />

wigni Tanabrad gamosadegia rogorc restavraciis Semswavleli<br />

studentebisTvis, aseve dargis gamocdil muSakTaTvisac. cnobamonace<br />

me biT Zalze mdidari, igi, amasTanave mkafiod gaazrebulsa<br />

da danawev rebul suraTs warmogvidgens (Tumc wminda filosofiuri<br />

Tu xelovne bis-Teoriuli sakiTxebi zogjer ramdenadme gamartivebuladaa<br />

gadmoce mu li). amis gamo is saxelmZRvanelodacaa<br />

gamosayenebeli, qarTuli sa res tav racio skolis istoriis werisasac<br />

da sarestavracio proeqtebis ganxilva-Sesafasebladac.


sarCevi<br />

winaTqma _ pol filipo ............................................................................................... 6<br />

seriis redaqtorebis winasityvaoba ..................................................................................................... 9<br />

samadlobeli ................................................................................................................................................... 12<br />

1. tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba ................................................................................. 14<br />

1.1. winandeli midgoma istoriuli nagebobebisadmi ........................................ 15<br />

1.2. tradiciuli sazogadoeba ............................................................................ 20<br />

1.3. istoriisa da memkvidreobis adrindeli koncefciebi .............................. 24<br />

1.4. antikuri xanis xelaxali aRmoCena .............................................................. 29<br />

1.5. Tanamedrove istoriuli cnobiereba .......................................................... 34<br />

2. siZveleTa xelaxali aRmoCena ............................................................................................................ 38<br />

2.1. siZlevelTa koleqciebi da restavracia .................................................... 39<br />

2.2. aRorZinebis xanis Txzulebebi arqiteqturaze ......................................... 44<br />

2.3. adrindeli saqmianoba da dacva romSi ........................................................ 49<br />

2.4. rafaeli da ZeglTa dacva ............................................................................ 52<br />

2.5. ZeglTadmi mopyroba `romis aklebis~ Semdeg ............................................. 55<br />

2.6. reformacia da kontrreformacia .............................................................. 62<br />

2.7. gavlena evropaze ........................................................................................... 63<br />

3. ganmanaTleblobis xana .......................................................................................................................... 69<br />

3.1. `didi mogzaurobis~ gavlena ........................................................................ 70<br />

3.2. mxatvrobis restavraciis adrindeli koncefciebi ................................... 77<br />

3.3. arqeologiuri aRmoCenebi da restavracia ................................................ 82<br />

3.4. vinkelmani da antikur siZveleTa restavracia ......................................... 85<br />

4. klasikuri Zeglebi .................................................................................................................................. 94<br />

4.1. safrangeTis revolYucia .............................................................................. 94<br />

4.2. klasikur siZveleTa restavracia romSi ...................................................102<br />

4.3. zegavlena safrangeTSi siZveleTa restavraciaze ...................................119<br />

4.4. klasikur ZeglTa anastilozi saberZneTSi ...............................................120


5. romantizmis xana .....................................................................................................................................130<br />

5.1. `goTuri aRorZineba~ da inglisis kaTedralTa gadasxvafereba ............131<br />

5.2. siZvelismcodneTa kamaTi restavraciis principebze ..............................136<br />

5.3. `guTuri aRorZinebis~ mimdevi sarestavracio samuSaoebi ing li s Si ......140<br />

5.4. romantizmi da `Suasaukunovani aRorZienba~ germanulenovan qve y neb Si ....145<br />

5.5. ZeglTa movlis mdgomareoba prusiaSi .......................................................148<br />

5.6. istoriul ZeglTa saxelmwifoebrivi marTvis sawyisebi safran ge T Si ...165<br />

6. stiluri restavracia ..........................................................................................................................173<br />

6.1. restavraciis principebi da praqtika safrangeTSi .................................173<br />

6.2. `stiluri restavraciis~ koncefcia ..........................................................188<br />

6.3. konservacia restavraciis sapirispirod (inglisi) ..................................197<br />

6.4. ZeglTa dacva da restavracia avstriaSi ..................................................207<br />

6.5. `stiluri restavracia~ italiaSi ..............................................................210<br />

7. konservacia ...............................................................................................................................................214<br />

7.1. jon raskinis <strong>konservaciis</strong> principebi ......................................................214<br />

7.2 <strong>konservaciis</strong> politikis ganviTareba inglisSi .........................................223<br />

7.3. uilYam morisi da sPaB-i .............................................................................227<br />

7.4. arqeologiuri obieqtebi ............................................................................233<br />

7.5. <strong>konservaciis</strong> moZraoba centralur evropaSi ...........................................238<br />

7.6. <strong>konservaciis</strong> moZraoba italiaSi ................................................................246<br />

8. Teoriebi da koncefciebi ...................................................................................................................263<br />

8.1. aloiz rigli da `ZeglTa kulti” ...............................................................265<br />

8.2. ZeglTadacviTi politikis ganviTareba avstriaSi ...................................269<br />

8.3. “Restauro scientifico” ..........................................................................................272<br />

8.4. ZeglTa dacvis ganviTareba omisSemdgom italiaSi ..................................276<br />

8.5. Cezare brandis restavraciis Teoria ........................................................283<br />

8.6. brandis naazrevis zegavlena ......................................................................295<br />

9. saerTaSoriso urTierTgavlena da TanamSromloba ...........................................................302<br />

9.1. zegavlena sxva qveynebze .............................................................................302<br />

9.2. saerTaSoriso TanamSromloba ....................................................................349<br />

10. gansazRvrebebi da mimarTulebani ..............................................................................................364<br />

10.1. memkvidreobisa da <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove aspeqtebi .......................364<br />

10.2. zegavlena ZeglTadmi mopyrobaze ............................................................373<br />

10.3. mimdinareobani praqtikaSi .........................................................................376<br />

10.4. daskvniTi SeniSvnebi ...................................................................................392<br />

rCeuli bibliografia ..............................................................................................................................395<br />

saZiebeli .........................................................................................................................................................428


winaTqma<br />

pol filipo<br />

ICCROM-is sapatio direqtori<br />

brYuselis Tavisufali universitetis sapatio profesori<br />

Tu vinme kidev eWvobs, rom arsebobs<br />

sazogado evropuli kultu ra, romelic,<br />

Tanacve, erovnul kulturebTan<br />

mudmiv dialogSi imyofe ba, misTvis arqiteqtor<br />

<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>s mier warmodgenili<br />

restavra ci is <strong>istoria</strong> damajerebeli<br />

damamtkicebeli sabuTi unda iyos.<br />

restavraciis Tanamedrove koncefcia,<br />

xangrZlivi istoriuli pro ce sis nayofi,<br />

XVIII saukuneSi, dasavlur saistorio<br />

azrovnebasTan er Tada da ganmanaTlebelTa<br />

racionalizmisa da winareromantikulsa<br />

Tu romantikul mgrZnobelobas<br />

Soris dapirispirebis Sedegad gamoikve-<br />

Ta. Semdgom is daixvewa XIX da XX saukuneebSi<br />

mimdinare kamaTis msvle lobaSi.<br />

es koncefcia, rogorc Cans, nel-nela im<br />

dualizmis wiaR Si amoizarda, rac klasikuri<br />

antikuri kulturisa da dampyrobelTa<br />

bar ba rosuli samyaros winaaRmdegobam<br />

warmoSva. es ki, sinamdvileSi imas<br />

moaswavebs, rom misi genezisi im or samyaros<br />

Soris kavSirebis evo lYuciis Tanmdevia,<br />

romelTac wilad xvdaT in fieri, qmnadobisas<br />

war moeqmnaT cocxali qsovili<br />

evropis sinamdvilisa.<br />

warsulisadmi mimarTebis specifikurad<br />

evropuli formis Sesaqm ne lad<br />

pirvel gadamwyvet nabijs italiaSi<br />

vxedavT, rodesac renesan sulma humanizmma<br />

antikuri xana erTdroulad warsulis<br />

istoriul epo qadac dasaxa da<br />

iseT idealur modeladac, rasac Tanamedrove<br />

kul turac unda STaegonebina<br />

da yvela asparezze misTvis samomavlo<br />

gze bic gaexsna. maSin iSva qveynierebisadmi<br />

mimarTebis axali, maobieqtivi rebeli<br />

distancirebisa da SemoqmedebiTi<br />

mexsierebis gamaerTianebeli, forma.<br />

sivrciTad mas Seesatyviseba xuroTmoZ-<br />

RvarTa, fermwerTa da mo qandakeTa mier<br />

SemuSavebuli konstruqcia erTiani perspeqtivisa,<br />

im xi lu li qveynierebis amsaxvelad,<br />

rac imJamad humanisturi sub-<br />

Yeqtis bu neb riv, korelaciur obYeqtad<br />

aRiqmeboda 1 .<br />

rodesac <strong>istoria</strong>sTana da bunebasTan<br />

am dialogma kulturaSi moikida<br />

fexi da kritikul terminologiadac<br />

Camoiqna, man progresiiT CrdiloeTic<br />

moicva. iq igi male xdeba erT-erTi<br />

ganzomilebaTagani progresiulad ganviTarebadi<br />

da TandaTanobiT Tavisi<br />

gansxvavebulo bis mCeni erovnuli kulturebisa.<br />

maT, saxeldobr, is mimarTeba<br />

ayali bebs, rac hqondaT sxvadasxva regionalur<br />

erTobliobebs antikuri samyarosadmi<br />

IV saukuneSi, misi udidesi<br />

1 vemyarebi julio arganis Cinebul analizs<br />

naSromSi “the architecture of Brunelleschi and the<br />

origins of Perspective theory in the Fifteenth Century,<br />

Journal of the warburg and Courtauld institute,<br />

vol. iX, london, 1946, 96-121; ix. aseve Sekum-<br />

Suli saxiT wignSi: `Brunelleschi”, Biblioteca<br />

moderna mondatori, CDXv, milano, 1985.


ganfenilobis Jams. am kon teqstsa da<br />

amgvari winapirobebiT qristianoba _<br />

evropis sivrcisT vis kidev er Ti komponenti<br />

_ bunebrivia, antikurisave samyaros<br />

erT-erT formad war mosdgeba.<br />

sxvadasxva xanaSi misi aRqma, sxva dasxva<br />

regionSi misi da m kvidrebis pirobebi,<br />

aseve am ukanasknelTa mTlianada Tu<br />

nawilobriv, didi Tu mcire xniT moqceva<br />

romis imperiis sazRvrebSi gadamwyveti<br />

aR moCnda ama Tu im erovnuli<br />

kulturis dasafuZneblad. es imdagvari<br />

ra maa, rogorc bavSvobis pirveli<br />

wlebis umniSvnelovanesi roli, magram<br />

is mTlianad dafarulicaa, Znelad<br />

eqvemdebareba obieqti va cias; yovel T vis<br />

Zalze Znelia, mag., gamoarkvio, raoden<br />

imoqmeda ger ma nelTa, bri tanelTa anda<br />

skandinavelTa kulturebis bunebaze,<br />

imperiis sazRvreb Si imyofeboda maTi<br />

miwa-wya li Tu maT gareT. aSkara kia,<br />

rom am gare mo e bebma Rrma kvali daamCnia<br />

zogierT fuZemdebel mimarTebas. marTlac,<br />

gana romTan kavSiri Tu misgan da-<br />

Soreba ar aisaxeba war su lisa da bunebisadmi<br />

sxvadasxvanair damokidebule baSi,<br />

rac axasiaTebs gan sx vavebul erovnul<br />

grZnobierebas da, Semdgom, maT azrovnebasac?<br />

aseTi, moqniliTa da Ria, perspeqtiviT,<br />

romelic a priori ideolo gias ki<br />

ara, obieqtur monacemebs emyareba, evropuli<br />

kultura sxva da sxva, urTierTgadamkveT<br />

nakadTa vrcel samoqmedo<br />

asparezad moCans, sa dac barbarosuli<br />

substrati antikur samyaros egebeba,<br />

qristianoba wa r marTobas Tu periferia<br />

centrs. Cndeba erovnuli kulturebi,<br />

imgva rad Camoyalibebulni, rogoric iyo<br />

maTi adgili saerTo naTxz-naxlar T Si,<br />

iqidan gamomdinare, Tu ramdenad gansazRvravdnen<br />

isini, xan gam Reb ni, xanac<br />

_ sxvi s gan amTvisebelni, Tavs mudmivi<br />

dialogisas da ra m denad matulobda<br />

maTi TviTgacnobiereba. evropaSi sxvadasxva<br />

epoqas is to riuli tenden ciebis<br />

winaTqma 7<br />

Tanmimdevrobac axasaTebs: dualizmi<br />

bizanti i sa da germanelTa saRvTo romis<br />

imperiisa; berZnulisa da laTinur enovani<br />

romanul-guTu ri samyaroebisa; humanizmis,<br />

renesansis, barokos momwifeba<br />

italiaSi; pro testantizmi da kontrreformacia;<br />

franguli ganmanaTlebluri<br />

ra ci o na lizmi da germanuli romantizmi.<br />

am saerTo sqemaSi Tavisi adgi li<br />

moeZebneba XIX saukunis nacionalizmsac<br />

ki, ro me lic asaxavs Tavis Tavze koncentrirebul<br />

istorizms XIX saukunisa da,<br />

nagvianevad, XX saukunis romantizmidan<br />

aRmocenebuls. kidev metic, SeiZleba<br />

vnaxoT, rogor gaaZnela am TviTobaze<br />

miqceulma, xSulma XIX saukunis koncefciam<br />

winare xanis erTian-evropuli<br />

uwyveti osmozisis gageba, ramac evropuli<br />

kulturis arsebobis uaryofac ki<br />

moitana, ro melic ver dai na xeboda misi<br />

dapataravebuli sqemidan yurebisas.<br />

es evolYucia TvalnaTliv aqvs<br />

naCvenebi <strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>s, rome lic<br />

Tvals adevnebs specifikurad evropuli<br />

fenomenis, restavraciis Tanamedrove<br />

koncefciis sxvadasxva Semadgenlis progresul<br />

aRmocene bas. es kidev imitomac<br />

moxerxda, rom am faqtorTa warmomavloba<br />

maTi mkvebavi grZnobierebisa da<br />

azrovnebis sazogado konteqstSia di di<br />

sif r TxiliT monaxuli. warsulisadmi<br />

mimarTeba yovelTvis awmyoSi myofo bis<br />

formis integraluri ganzomilebaa da<br />

restavraciac, romel sac ga regnulad<br />

saqme sagnebTan aqvs, mudam TvalsaCino<br />

da udao saxiT na Telyofs am mimarTebas,<br />

TviT mis yvelaze naklebad cnobier<br />

aspeqteb sac ki.<br />

XIX da XX saukuneebSi evropuli<br />

restavraciis panorama, mTlia nad kulturis<br />

msgavsad, winmswrafad ixsneba<br />

klasikuri tradiciis mi er ugulebelyofili<br />

sxvadasxva seqtorebis mimarT:<br />

mas jer romanuli da goTuri Sua saukuneebi<br />

Seemata, gansakuTrebiT erovnuli<br />

kuTxiT da na xuli, Semdgom, TandaTano-


8 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

biT, baroko, dasasrul ki araevropuli<br />

kulturebic. XX saukunis meore naxevarSi<br />

yuradReba maleve mieqca is toriul<br />

ansamblebs, soflisa Tu xalxur<br />

naxelavs da, sabolood, is to riisa da<br />

bunebis mxriv ormxriv sagulisxmo teritoriebs,<br />

land Saf tebs, romelTac istoriuli<br />

ganzomileba SeiZina.<br />

restavraciisa da <strong>konservaciis</strong> asparezis<br />

ganvrcobas Tan sdevs klasikuri<br />

tradiciidan namemkvidrevi kritikuli<br />

koncefciebis gaRrma veba da<br />

sxva kulturebTan dialogis dawyeba. es<br />

tendenciebi dResac is toriuli azris<br />

SigniT mimdinare kamaTis gulisgulia;<br />

dasavluri kriticizmi da misi amosavali,<br />

avTenturobis koncefcia sxvadasxva<br />

(wi na re nesansuli dasavleTis msgavsi)<br />

tradiciebiT Sepirobebul viTare baTa<br />

pirispir dadga. meore mxriv ki, araevropuli<br />

samyaros sxvadasxva kulturebsac<br />

miecaT saSualeba Tavisi gzebiT<br />

miesadagon istoriuli av Tenturobis<br />

SenarCunebis restvraciis Tanamedrove<br />

koncefciisTvis arsebiT moTxovnas.<br />

<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong> gansakuTrebiT kargadaa<br />

Semzadebuli Cvens mier mxo lodRa<br />

moniSnuli rTuli amocanis dasaZlevad.<br />

fineli, amdenad im Soreuli qveynis<br />

Svili, romelsac yovelive romauli<br />

gvianRa miuvida, igi, miuxedavad amisa,<br />

adreve aRmoCnda romSi, sadac profe-<br />

sor de anje lis d’osatis asistenti gaxldaT<br />

`ZeglTa kvlevisa da restavraciis<br />

saspecializacio skolaSi~, sadac<br />

igi romis universitetis arqiteqtu ris<br />

fakultetze swavlobda. amis Semdeg, iyo<br />

ra iCCrom-is `arqiteqtu ris restavraciis<br />

saerTaSoriso kursebis~ xelmZRvaneli,<br />

igi amave dros codnasa da gamocdilebas<br />

iZenda, rogorc Zalze gansxvavebul<br />

mra val qveyanasa da regionSi<br />

wargzavnili eqsperti da iComos-isa<br />

da unEsCo-s mier gamarTuli Sexvedrebis<br />

monawile, romelnic maSin sa gans<br />

gamalebiT eZRvneboda. man ukudgomisa<br />

da sakuTari gamocdile bisa da masTan<br />

dakavSirebuli Teoriuli da praqtikuli<br />

problemebis gaazrebis saWiroebac<br />

igrZno, risTvisac 1986 wels Yorkis<br />

universite tis arqiteqturul kvlevaTa<br />

umaRles instituts sadoqtoro<br />

diserta cia warudgina, romlis xelmZRvaneli<br />

profesori derek linstrumi da<br />

ser bernard fildeni iyvnen. am kvlevis<br />

Sedegebi, ganaxlebuli da gavrcobili,<br />

gaxlavT warmodgenili am wignSi. igi<br />

ki 25-wliani gamoc di lebisa da fiqris,<br />

didebul erovnul tradiciebTana da<br />

evropulad, vgoneb, marTebulad wodebuli<br />

kulturis ZiriTad tendenciebTan<br />

mud mivi dialogis nayofia da axla Tavad<br />

elis pasuxs msoflios gansxva vebuli<br />

kulturuli regionebis mxridan.


seriis redaqtorebis winasityvaoba<br />

artefaqtebisa da nagebobebis konservacias<br />

xangrZlivi <strong>istoria</strong> aqvs, magram<br />

<strong>konservaciis</strong>, rogorc TavisTavadi xelobis,<br />

arseboba Seg viZlia 1950 wlidan<br />

avTvaloT, rodesac daarsebul iqna samuzeumo<br />

obi eq tebis (Semdgom: istoriuli<br />

da mxatvruli namuSevrebis) <strong>konservaciis</strong><br />

instituti international institute for<br />

the Conservation of historic and artistic works<br />

– iiC da 1952-dan, rodesac misi gamocema<br />

`Studies in Conservation” daibeWda. `konservatoris~<br />

sxvaoba restavratorisa da<br />

mkvlevarisgan 1930-ian wlebSi gamoikve-<br />

Ta, metadre harvardis universitetis<br />

fogis xelovnebis muzeum Si, romelic<br />

`studies~-is winamorbed `technical studies<br />

in the Field of the Fine Arts”-s (1932-42)<br />

gamoscemda.<br />

unEsCo-s, misi kulturuli memkvidreobis<br />

ganyofilebisa da misi<br />

gamocemebis meSveobiT, mudam sasike-<br />

To wvlili Sehqonda konservaciaSi da<br />

misi mfarvelobis qveS `kulturuli<br />

obieqtetbis dacvisa da res tavraciis<br />

kvlevis saerTaSoriso centris~ (international<br />

Centre for the study of the Preservation<br />

and restoration of Cultural Property – iCCrom)<br />

daarseba romSi am miarTulebiT mopovebuli<br />

kidev erTi warmateba iyo. centri<br />

1959 wels daarsda, raTa saerTaSoriso<br />

doneze gamxdariyo SesaZlebeli, rCeva<br />

mi geRoT <strong>konservaciis</strong> problemebTan<br />

dakavSirebiT, raTa momxdariyo kon serva<br />

ciis ganmxorcielebelTa koordinireba<br />

da sawvrTneli kurse bis standartebic<br />

SemuSavebuliyo.<br />

profesiul winsvlas Zalze waadga<br />

1966 wels nYu YorkSi `muze um Ta saerTa-<br />

Soriso sabWos~ (international Council of museums<br />

– iCom) ori ko mitetis _ `ferweris<br />

movlis~ (1949 welsaa dafuZnebuli) da<br />

ufro sa mec niero-kvleviTis (1950-iani<br />

wlebis Sua xanaSi daarsebuli) gardaqmna<br />

iCom-is `<strong>konservaciis</strong> komitetad~.<br />

1964 wels veneciaSi Catarebuli arqiteqtorTa<br />

meore msoflio kongresis<br />

kvalad, sadac gamoqveynda `veneciis<br />

qartia~, amoqmedda `Zeg le bisa da RirsSesaniSnavi<br />

adgilebis saerTaSoriso sab-<br />

Wo~ (international Council on monuments and<br />

sites – iComos), romelsac miznad arqeologiis,<br />

<strong>arqiteqturis</strong> da qalaqmSeneblobis<br />

sakiTxebis damuSaveba, Zeglebisa<br />

da RirsSesaniSnavi adgilebis<br />

aRricxva da Sesabamisi kanonmdeblobis<br />

Se mow meba aqvs. 1960-iani wlebis dasawyisidan<br />

moyolebuli, iiC-is, iCom-is,<br />

iComos-is da iCCrom-is mowyobili<br />

kongresebis da maTi publikaciebis wyalobiT,<br />

Sesabamisi sagani ara mxolod<br />

sxvadasxva specialobebis mxriv wavida<br />

win, aramed gamokevTil iqna konservatorebisa<br />

da maTi sag nis erTianoba, misi<br />

interdisciplinaruloba.<br />

cneba `<strong>konservaciis</strong>~ Cveni seriis<br />

saTaurebSi moxmareba swored mTels<br />

am xelobas, uZravi da moZravi, Rirebuli<br />

artefaqtebis movla-da muSavebas<br />

gulisxmobs, Tan ki TviT disciplinis<br />

SigniT `konserva cias~ `restavraciisganac~<br />

ganasxvavebs. viwro azriT `konservacia~<br />

or aspeqts moicavs: 1. artefaqtebisa<br />

da masalebis ganadgurebis<br />

Sesamci reb lad garemos kontrols; da<br />

2. maT damuSavebas dazianebis SesaCe reblada<br />

da maT stabilizacias Semdgomi


10 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ganadgurebisgan SeZlebisdagva rad gadasarCenad.<br />

restavracia ukanaskneli<br />

qmedebis gagrZele baa, Tuki konservacia<br />

arasakmarisad iqneba miCneuli, raTa igi,<br />

falsi fi ka ci is ga reSe, im mdgomareobamde<br />

miviyvanoT, rom misi gamofena<br />

SevZ loT.<br />

<strong>konservaciis</strong> sferoSi esTetikuri,<br />

istoriuli Tu teqnikuri mo sazrebebiT<br />

RirebulebaTa Sejaxeba xSirad garduvali<br />

ram aris. jerac ganviTarebadi<br />

dargis SigniT garduvalad xdeba<br />

dapirispire buli mi dgomebisa da meTodebis<br />

gaCena da azrTa sxvadasxvaobis<br />

Ziris Ziri xSirad teqnikuri codnis naklebobac<br />

aris. es gaxlavT Cveni seriis<br />

raisons d’être. gansaxilveli sakiTxebis<br />

umravlesobis Sesaxeb kamaTisas, mi si<br />

sagani eTikuri principebia xolme da<br />

iseTi ganzogadebac Zneli mi sa R wevia,<br />

rom igi, vTqvaT, Senobebs, dgam-avejs,<br />

dazgur ferwerasa da wyalSi namyof xis<br />

sagnebs itevdes.<br />

mkacri, sayovelTaod miRebuli<br />

principia, rom damuSaveba adeqva tu rad<br />

unda iqnes dokumentirebuli. yvela im<br />

azrisac aris, rom ar Se iZ leba naSenisa<br />

Tu misi morTulobis falsificireba.<br />

amaT garda, aris kidev sami sxva principic,<br />

romelic, Tumc aris sapirispiro<br />

mo saz rebanic, sazogado SexedulebiT,<br />

dacul unda iqnes.<br />

maTgan pirveli procesTa Seqcevadobis<br />

principia, romlis Tanaxmad<br />

damuSaveba, Cveulebriv, ise unda<br />

Catardes, rom survilisamebr, artefaqti,<br />

Tugind drois didi Sualedis<br />

Semdeg, SeiZlebodes damu Savebamdel<br />

mdgomareobaSi davabrunoT. zogjer am<br />

principis midevneba ver xerxdeba, mag.,<br />

Tu artefaqtis gadasarCenad aucilebelia<br />

Seuqceva di procesi ganxorcieldes.<br />

meore, mTeli dargisTvis moqmedi,<br />

principi isaa, rom artefaqtis<br />

Selaxuli nawilebi unda dakonservdes<br />

da maT sxva ar unda Seenacvlos. mesame<br />

isaa, rom Tavdapirveli masalebis `dabe<br />

re bis~ Sedegebi (mag., e.w. `patina~),<br />

Cveulebriv, arc unda davfaroT da<br />

arc unda movaciloT. is imasac gulisxmobs,<br />

rom mogviano mina matebis SenarCunebisas<br />

isini yalbi `patiniT~ ar<br />

unda SevniRboT.<br />

am seriaSi Semavali wignebis avtorebi<br />

am sakiTxebze Tavis azrs gamoTqvamen,<br />

saWiroebisamebr, maTTvis xelmisawvdomi<br />

masalebis moSve li e biT. isini iTvaliswineben,<br />

rom erTi da igive ver iqneba<br />

im arte faqtebisadmi midgoma, romelnic<br />

mxatvruli TvalsazrisiT aris sayu ra d-<br />

Rebo da sxvaTa mimarT, romelnic, uwinaresad,<br />

istoriulad, arqeo lo giurad<br />

Tu mecnieruladaa sayuradRebo.<br />

yvela wignisTvis saerToa sistemuroba<br />

da wonasworoba Teori ul sa da<br />

praqtikul masalaTa Soris, Tan, sa-<br />

Wiroebisamebr, obieqtura daa xolme Sedarebuli<br />

sxvadasxva meTodi da midgoma<br />

_ wonasworobaa miRweuli, aseve natif<br />

(da dekoratiul) xelovnebaTa da arqeologia-arqiteqturas<br />

Sorisac, Tuki<br />

sagnis sxvadasxva ganStoebebi saerTo<br />

nia dagze dgas, mag., Tu saubaria qvasa<br />

an minaze anda samuzeumo garemos kontrolis<br />

Taobaze. pirveli wignis gamocemis<br />

aqeT gadavwyviteT, seri a Si mis saganTan<br />

dakavSirebuli monografiebi Tu<br />

teqnikuri kvlevebic CagverTo. masStabis<br />

gafarToebis asasaxad serias axla<br />

batervorf-hai ne manis <strong>konservaciis</strong>a da<br />

muzeologiis seria ewoda.<br />

Tumca yoveli wigni agebulebisa<br />

Tu gadmocemis wvrilmanebiT (sa m s jelo<br />

sagnis sagangebo moTxovnebisamebr), ra<br />

Tqma unda, gansxvav deba erT maneTisgan,<br />

maT aqvT saerTo standartic, romelic<br />

londonis uni ver si tetis arqeologiis<br />

institutis, viqtoriasa da albertis<br />

muzeu mis, nYu Yorkis universitetis sakonservacio<br />

centris da Yorkis arqiteqturul<br />

kvlevaTa umaRlesi institutis<br />

sawvrTneli kursebisas See sa bameba.


avtorebs Sesabamisi sferos aRiarebul<br />

mcodneTagan varCevT xol me, magram<br />

radganac seriis specializebuli tomebic<br />

codnisa Tu teqnikis vrcel areebs<br />

moicavs, xSirad aucilebeli xdeba ramdenme<br />

av toris mowveva.<br />

iiC-is, iCom-is, iComos-isa da iC-<br />

seriis redaqtorebis winasityvaoba 11<br />

Crom-is arsebobam <strong>konservaciis</strong> principebisa<br />

da praqtikis Tu misi problemebis<br />

internacionalizaciac moitana.<br />

konsultanti gamomcemlebis TanamSromloba<br />

imis sawindaria, rom Cven seriaSi<br />

warmodgenili praqtika mTeli msofliosTvis<br />

iqneba mi saRebi.


samadlobeli<br />

winamdebare wignis sawyisi Yorkis universitetis<br />

(inglisi) arqi teq turul<br />

kvle vaTa umaRles institutSi momzadebuli,<br />

filoso fiis doqto ris xarisxis<br />

mosapoveblad wardgenili disertacia<br />

gax lavT (ar qi teqtu ris <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong>.<br />

ingliselTa, frangTa, germanelTa<br />

da itali el Ta naazrevis wvlili kulturul<br />

obieqtTa <strong>konservaciis</strong>ad mi midgomis<br />

SesamuSaveblad). kvlevas xelmZRvanelobdnen,<br />

mudam mxars uWerdnen da<br />

Se a gulianebdnen derek linstrumi (maSin<br />

ioaas-is direq tori) da ser be r nard<br />

fildeni (maSin iCCrom-is direqtori,<br />

sadac av tors <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong><br />

saerTaSoriso kursis gaZRola daekis<br />

ra). kvleviTi proeqti iCCrom-ma Tavisi<br />

programuli moRvaweobis na wi lad<br />

scno. Tu disertacia upiratesad Tanamedrove<br />

<strong>konservaciis</strong> ev ropul saTaveebze<br />

iyo fokusire buli, gamosacemad teqsti<br />

sagrZnob lad damuSavda da masSi Sevida<br />

miTi Te bebi dedamiwis zogierTi sxva regionis<br />

Sesaxebac.<br />

me gansakuTrebuli madliereba<br />

unda gamovuxato profesor pol fili<br />

pos (iCCrom-is sapatio direqtori<br />

da brYuselis Tavisufali uni ver si tetis<br />

sapatio profesori), Cems inteleqtualur<br />

gezismimcems, metadre <strong>konservaciis</strong><br />

Teoriis mxriv, aseve profesor<br />

guglielmo de anjelis d’osats, ma-<br />

Sin romis universitetis `scuola di specializzazzione<br />

per lo studio ed il restauro dei<br />

monumenti”-s direqtors, romelic damexmara<br />

sagnisadmi farTo is to riulkritikuli<br />

midgomis gamomuSavebaSi.<br />

Semd gom, msurs madlobiT movixsenio<br />

mravali piris, maswavleblis, megob risa<br />

Tu kolegis, aseve da we sebulebebis<br />

didsulovani Semweoba, ro mel nic daxmarebas<br />

miwevdnen wignis momzadebis<br />

sxvadasxva etapze sxva dasxva qveyanaSi,<br />

maT Soris avs t riaSi, belgiaSi, kanada-<br />

Si, daniaSi, ing lisSi, fineTSi, italia-<br />

Si, iaponi a Si, lYuqsemburgSi, meqsikaSi,<br />

nider landebSi, norvegiaSi, poloneTSi,<br />

ru mi neTSi, ruseTSi, aSS-sa da Yugo s laviaSi.<br />

gansakuTrebiT unda movixse nio:<br />

italiaSi profesorebi piero gacola<br />

da karlo keski, germaniis de mokratiul<br />

respublikaSi profe so re bi lYudvig<br />

daitersi, hans nadleri, doqtori helmut<br />

Stelceri da `ZeglTa dacvis institutis~,<br />

berlinis, drezdenis, magdeburgis<br />

da mer zeburgis saxlemwifo<br />

arqivebisa da bibli o Tekebis sxva Tanam-<br />

Sromlebi, Yorkis arqiteqturul kvlevaTa<br />

umaRlesi in s tituti, darhemis<br />

kaTed ra lis inspeqtori b-ni Yan kari<br />

da darhemis sadekanozo da sakapitulo<br />

biblioTeka, antikvarTa sazogadoebis<br />

da ri Ba-s biblioTekebi lo n donSi,<br />

parizis `istoriul ZeglTa komisiisa<br />

da is to riul ZeglTa kvle vis centris~<br />

arqivebi, germanuli arqeologiuri instituti<br />

aTenSi, museovirasto helsinkiSi,<br />

wm. lukas akademia, amerikis aka de mia,<br />

saxelmwi fo arqivi, Bibliotheca herziana da<br />

iCCrom-is biblioTeka ro m Si; fransuaz<br />

berse, andrea bruno, blen kliveri, natalYa<br />

duSkina, Ta maS fejerdi, nobuko<br />

inaba, maYja kairamo, gabriela kristi,<br />

tomislav ma ra soviCi da leo van nispeni.<br />

me madlieri var ser bernard fildenis,<br />

de rek lins t rumisa da cinTia roqueli-


sa Cemi xelnaweris wakiTxvisTvis, xo lo<br />

azar soheil-<strong>Yokileto</strong>si Cemi muSaobis<br />

ganmavlobaSi cxoveli Ta na d go misa da<br />

Semweobis gamo. me didad var davalebuli<br />

Cemi mSoblebis gan, romelnic mTeli<br />

Cemi Sromis sulisCamdgmelni, gamamxneve-<br />

samadlobeli 13<br />

belni da mxa rismimcemni iyvnen. amas garda,<br />

me minda madloba vuTxra fineTis<br />

kul turul fonds (suomen Kulttuurirahasto)<br />

publikaciis mosamzadeblad gran tis<br />

ga mo. fotosuraTebi, garda sagangebod<br />

miTiTebulTa, avtoris ga da Rebu lia.<br />

<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>


1<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba<br />

winamdebare gamokvlevis mizani warsulis<br />

Zeglebisa da Zveli nagebobebis <strong>konservaciis</strong>a<br />

da restavraciisadmi Tanamedrove<br />

midgomis sawyisisa da ganviTarebis<br />

gansazRvra da aRwera gaxlavT, aseve<br />

ganvi Ta rebis zegavlena kulturuli<br />

memkvidreobis dacvisa da <strong>konservaciis</strong><br />

dargSi saerTaSoriso TanamSromlobasa<br />

da im Sedegebzec, rac man mTel msoflioSi<br />

moitana.<br />

winandeli nivTebisa da Senobebis<br />

memkvidreobad gansazRvra dacvisa da<br />

restavracia-<strong>konservaciis</strong>admi amasTan<br />

dakavSirebuli poli ti kiTurT, modernizmTan<br />

erTad viTardeboda da amJamad<br />

Tanamedrove sazogadoebis erT-erT arsebriv<br />

valdebulebadac aris miCneuli.<br />

XVIII saukunis aqeT dacvis samizned kacobriobis<br />

kulturuli memkvidreoba ganisazRvreba;<br />

TandaTanobiT man warsulis<br />

ZeglebTan da Zveli xelov nebis nawarmoebebTan<br />

erTad mTeli teritoriebic<br />

ki moicva, radgan bolo aTwleulebSi<br />

mravali axali Rirebulebaa SemuSavebuli.<br />

unEsCo-s 1989 wlis Sualedur<br />

programaSi ase gagebuli memkvidreoba<br />

sruli moculobiT asea gansazRvruli<br />

(25 C/4, 1989:57):<br />

14<br />

`kulturuli memkvidreoba SeiZleba<br />

ganvsazRvroT, rogorc sru li korpusi<br />

yvela nivTieri niSnisa _ mxatvrulis<br />

Tu simbolu ris _ romelic romelsame<br />

kulturas da, aqedan ga momdinare, mTel<br />

kacob riobas, warsulma gadmosca. rogorc<br />

yoveli kultu ru li erTobis<br />

gan mamtkicebeli da gamamdid re beli,<br />

rogorc mTe li kacobriobisTvis naanderZevi,<br />

kul turuli memkvidreoba yo-<br />

vel calkeul adgils mis sacnob ni Snebs<br />

aniWebs da adamianTa ga moc dilebis<br />

salarocaa. ku l tu ruli memkvidreobis<br />

dacva da warmoCena, amitomac, yove lgvari<br />

kulturuli politikis qvakuTxedia~.<br />

procesi, romelmac es koncefciebi da<br />

politika warmoSva, `Tana medrove <strong>konservaciis</strong><br />

moZraobad~ iwodeba. am moZraobis<br />

ZiriTadi prin cipebi da koncefciebi<br />

pirvelad evropul konteqst-<br />

Si, kerZod, XVIII sa u kuneSi iCens Tavs,<br />

Tumca Zirebi maT bevrad adre, italiuri<br />

aRorZi nebis xanaSi da kidev ufro adrec<br />

ki eZebneba. memkvidreobisadmi Tana medrove<br />

gulisyuris zogierTi wamZRoli<br />

motivi SeiZleba istori u lobis axlebur<br />

SegrZnebasa da warsulisadmi romantikul<br />

nostal giaSi vipovoT, magram misdami<br />

mzrunvelobis aRmomaceni warsulis<br />

miR wevaTa sagangebo Tvisebebis dafaseba,<br />

warsulis gamocdilebis swavlis mowadinebaa,<br />

meore mxriv ki, is elda, rac<br />

adamianebs nacnobi ad gilebis daufiqrebelma<br />

Secvlam, yvelasTvis nacnobi istoriuli<br />

nage bobebisa anda xelovnebis saamo<br />

nawarmoebebis ganadgurebama da dangrevam<br />

gamoiwvia. bevri am gamanadgurebel<br />

cvlilebaTagani imave teqni kur ma da<br />

industriulma ganviTarebam moitana,<br />

romelTac daasaZirkvla Tanamedrove<br />

msoflio sazogadoeba _ Tvisobrivadac<br />

da raodenobriva dac.


1.1. winandeli midgoma istoriuli<br />

nagebobebisadmi<br />

is, rac dRes kacobriobis nivTier<br />

kulturul memkvidreobad mo iazreba,<br />

garkveul sazogadoebebSi xangrZlivi<br />

ganviTarebisa da samoq me do Cvevebis<br />

tradiciismieri gadacemis, iseve<br />

rogorc sxvadasxva kul turis da civilizaciis<br />

urTierTgavlenebisa da `jvaredini<br />

ganayo fi e rebis~ Sedegia. uZvelesi<br />

qalaquri dasaxlebebi egviptesa,<br />

SuamdinareT Si, indis xeobasa da CineTSi<br />

dafuZnda, sadac Camoyalibda msof lios<br />

kulturulad umdidresi regionebi,<br />

romelic xmelTaSuazRvispi reTs mi s wvda.<br />

am adreuli samefoebisa da imperiebis<br />

konteqstSi Seiqmna sa fuZveli ama Tu<br />

im mxatvruli koncefciis, kulturuli<br />

SenaZenis, te q nikisa Tu samoqmedo Cvevebis<br />

(know-how) ganviTarebis, konsolidirebisa<br />

da gamravalferovnebisTvis.<br />

gavlenaTa gavrceleba sxvadasxva tipis<br />

konteqstebisa da tradiciuli bmebis<br />

meSve o biT, dapyrobebisa Tu sa vaWro<br />

urTierTkavSirebis (mag., xmelTaSuazRvi<br />

s pi reTis aRmosavleTTan SemaerTi<br />

abreSumis gza) Tu _ Sua sauku neebis evropaSi<br />

_ momlocvel Ta gadaadgilebiT<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 15<br />

sur. 1.1. klasikuri<br />

ionuri taZris<br />

Tavdapirveli<br />

Senobis kapiteli.<br />

daakvirdiT zedapiris<br />

zedmiwevniTobas<br />

(m. koresis nebarTviT)<br />

xdeboda. Tu amerikis mosaxleoba iq<br />

beringis sru tiT aziidan mivida da sxvadasxva<br />

kultu re bi ganaviTara, evropa<br />

Sua saukuneebze gavliT, klasikuri<br />

samyarodan amoizarda; mogvianebiT<br />

man SeimuSava industriuli warmoebis<br />

teqnolo giebi da meTodebi, romel Tac<br />

mas komerciuli upiratesoba da tradiciul<br />

sazogadoebebze bato nobis saSualeba<br />

misca.<br />

naSeni memkvidreoba mudmivad aris<br />

sxvadasxva tipis ganadgurebis (gamoqarva,<br />

drois zemoqmedeba, gamoyenebisgan<br />

cveTa da a.S.) sagani. Selaxulobis<br />

xarisxi Senobis tipsa da nagebobis<br />

masalazea damokide buli; Sesabamisad,<br />

SekeTebis tradiciac araa erTnairi<br />

sxvadasxva kul turasa da geografiul<br />

regionSi. nagebobam SeiZleba misi<br />

daniSnule bis cvlilebis gamoc an kidev<br />

gemovnebisa da modis Secvlis mizeziT<br />

icvalos saxe. mraval mxares, sadac umdidresi<br />

da Zalze SemoqmedebiTi kulturebi<br />

myofobda, safrTxe bunebis<br />

mxridan emuqreboda, mag., miwis Zvrebisa<br />

Tu wyaldidobebisgan, romelTac istoriuli<br />

nagebobebisa da xelovnebis<br />

nawarmoebebisTvis gamousworebeli<br />

ziani da ngreva mohqon daT _ da kvla


16 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vac moaqvT. amas emateba SeiaraRebuli<br />

konfliqtebi, mag., omebi, revolYuciebi,<br />

dapyroba, ganzrax dazianeba da daqceva<br />

_ aseTia, da sruli araa, im xifaTTa<br />

grZeli nusxa, rasac kacobrioba Tavad<br />

uqmnis sakuTar memkvidreobas. aseTi dazianebebi<br />

xSirad SeukeTebiaT anda nagebobebs<br />

axlad agebdnen, Tumca ukidures<br />

dazianebas SeiZle boda mTeli qalaqebisa<br />

da regionebis mitovebac mohyoloda.<br />

gaukacrie lebas resursebis amowurva an<br />

politikuri gadawyvetilebac apirobebda<br />

xolme.<br />

zogadad Zvel nagebobebsa da istoriul<br />

arealebs is axasiaTebs, rom isini<br />

erT romelime gegmarebiT fazas ki ar<br />

ganekuTvneba, aramed sxvadasxva safexurebsa<br />

da saxecvlilebebs warmoadgens.<br />

warsulSi, Ta na medroveobisgan gansxvavebiT,<br />

mSeneblobis wesi, masalebi,<br />

konstruqci u li sistemebi da ornamentTa<br />

saxeebi calkeul kulturebs<br />

ukavSirde boda da drois didi monakveTebis<br />

ganmavlobaSiRa icvleboda,<br />

rac ama Tu im adgils erTgvar harmoniulobasa<br />

da uwyvetobas aniWebda. amgvari<br />

arqiteqturu li erTianoba SeiZleba<br />

vnaxoT zogierT Zvel qalaqSi, Tun-<br />

sur. 1.2. adreklasikuri<br />

kapitelis asli,<br />

damzadebuli<br />

mogviano romauli<br />

`restavraciisas~.<br />

zedapiri ufro<br />

uxeSia, vidre adreuli<br />

kapitelisa, albaT, ori<br />

periodis kulturuli<br />

gansxvavebulobis gamo<br />

(m. koresis nebarTviT)<br />

dac mileTSi, romlis meserisebri gegma,<br />

rogorc iTvleba, adgilis topo gra fias<br />

marjved hipodamem (Zv. w. V s.) Seufarda<br />

(es misadageba `mime sis~-ad moixsenieba).<br />

aris magaliTebi, rodesac arqiteqturuli<br />

idea uwyvetliv viTardeboda<br />

saukuneebis ganmavlobaSi mSeneblobis<br />

msvle lobaSi _ aseTi SemTxvevaa amonis<br />

didi taZari karnakSi, romel sac erTmaneTis<br />

monacvle faraonebi Zv. w. 1530<br />

wlidan 323-mde aSenebd nen (Erder, 1986, 21<br />

da Semd.).<br />

Zvel romSi sagangebo ganwesebac<br />

hqondaT imis uzrunvelsayofad, rom<br />

axali nagebobebis gadawyveta arsebul<br />

naSen konteqstTan harmo niaSi yofiliyo.<br />

mSeneblobis kargi praqtika da<br />

movla-patronoba mTa va ri TemaTagania<br />

vitruviusis didi zemoqmedebis mqone<br />

Txzulebisa `De architectura~ (xuroTmoZ-<br />

RvrebisTvis), romelic Zv. w. I saukuneSia<br />

daweri li. igi xazs usvams, raoden mniSvnelovania<br />

Sesabamisi adgilis yovelmx<br />

rivi codna, vidre Senobis mofiqrebasa<br />

Tu qalaqis dagegmarebas daiwyebde<br />

da SeniSnavs, nageboba yoveli adgilis<br />

bunebisa da havis Sesabamisi unda iyoso<br />

(VI, I, 1). is sagangebo miTiTebas iZleva


sur. 1.3. darius didis akldama (Zv. w. VI s.is<br />

bolo), persepolisis maxloblad, nakSi-rustamis<br />

kldeSi gamokveTili, aqemenid<br />

mefeTa samarxTagan erT-erTia. masze<br />

warwerili locva RvTaeba ahuramazdas<br />

mimarT, mas mefis keTil saqmeTa, xalxisa da<br />

qveynis kurTxevas SesTxovs<br />

opti maluri pirobebis misaRwevad saxlis<br />

SigniT ama Tu im sadgomis damx robis<br />

Sesaxeb _ mag., saZinebeli da biblioTeka<br />

aRmosavleTisken unda iyos mimarTuli,<br />

dilis Suqis misaRebad da imisTvisac,<br />

rom wignebs lpoba ar Seeparos (VII, IV, 1).<br />

vitruviusisve mixedviT, es moT xovnebi<br />

arqiteqtorebis aRzrdisasac unda iqnes<br />

gaTvaliswinebuli, mas ki unda hqondes<br />

`istoriis farTo codna~, raTa gacnobierebuli<br />

hqondes nage bobisTvis gamoyenebuli<br />

elementebis simboluri sazri-<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 17<br />

sur. 1.4. kiros didis akldama fasargadSi<br />

(Zv. w. VI s.). aleqsandre didma pativi miago<br />

sparseTis imperiis damfuZnebel kiross da<br />

misi samarxi SeakeTebina<br />

si (I, I, 5). gan swavlulma arqiteqtorma<br />

mis Sesaxeb xsovnis gasaxangrZli veblad<br />

traq tatebic unda SeTxzas (I, I, 4).<br />

axlandelma kvleva-Ziebam aCvena,<br />

rom xanZriT, miwisZvriT, gamo yenebiT<br />

anda samSeneblo saqmianobiT daSavebuli<br />

Zveli taZrebis Seke Tebisadmi mravali<br />

midgoma arsebula. zogjer inarCunebdnen<br />

Zveli na gebobis Tavdapirvel tips,<br />

masalasa da stils, Tumca ar SeiZleba<br />

es sazogado wesad miviCnioT. sxva<br />

dros, garemos cvlilebis gamo, nageboba<br />

SeeZloT sxvaganac gadaetanaT,<br />

magram axali nageboba isec SeiZ le boda<br />

moegvarebinaT, rom Zveli niSnebic gadmonarCunebuliyo.<br />

Zv. w. I saukuneSi<br />

aTenis erexTeioni xanZris Semdeg SeakeTes<br />

da ganaaxles. maTi Catarebisas<br />

mravali nawili, Tugind frontonebi,<br />

Weri daSales da manamdeli formiTve<br />

aRadgines; Tavdapirveli stili daicves<br />

Zveli svetebis axliT Canacvlebisas. akropolisis<br />

<strong>konservaciis</strong> xelmZRvane li<br />

arqiteqtori manlios koresi askvnis,<br />

rom maSin miznad ubralod erexTeionis<br />

SekeTeba ki ara, `misi viTarca mxatvrulad<br />

didad faseu li Zeglis restavracia~<br />

hqondaT (Korres, 1997, 199). am


18 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

dakvirvebis Sesamt kiceblad is Cvens<br />

yuradRebas dasavleTi Sesasvlelis axlad<br />

gamokve Tili morTulobis Cinebul<br />

xarisxs miapyrobs. magram ufro CakvirvebiT<br />

daTvalierebisas, SesaZlebelia am<br />

kveTilobis gansxvavebulobac SevniSnoT<br />

_ axali naxelavi Tavdapirvelze odnav<br />

nakleb zedmiwevni Tia. es ar unda iyos<br />

Sedegi cnobieri mcdelobisa, axali xeloba<br />

Zve lisgan sxvaobdes, aramed unda<br />

CavTvaloT, rom aq V da I saukuneebis-<br />

Tvis niSneuli kulturuli sxvadasxvaoba<br />

cnaurdeba. koresi SeniSnavs, rom<br />

Tu mSenebeli isurvebda, mas SeeZlo xan-<br />

Zars gadarCenili Tavda pir veli masalis<br />

meti odenobiT gamoyeneba, magram mas<br />

`restavraciisas~ ufro `esTetikuri~<br />

mizani unda hqoneboda, rac sxva gamokvlevaTa<br />

das kvnebsac eTanxmeba 2 .<br />

Zvel samyaroSi `memorialis~ koncefciasac<br />

kargad icnobdnen; egvipteSi<br />

mastabebi da piramidebi faraonebis<br />

xsovnas inaxavdnen; nakS-i-rustamis<br />

ZvelisZveli akldamebi aqemenid mefe-<br />

Ta saxsovrad iyo agebuli. amgvari akldamebi<br />

momdevno saukuneebSi xSirad<br />

daungreviaT; egviptur piramidebSi<br />

aSenebidan cota xanSi mZarcvelebs<br />

SeuRweviaT. marTalia, sxva periodebSi<br />

maT pativs miagebdnen da eTayvanebodnen.<br />

eg vi p teSi abu-simbelis didi taZris<br />

ramzes II-is monumenturi qandakebis<br />

marjvena xeli da fexi misi memkvidris<br />

brZanebiT SeukeTebiaT _ Zveli<br />

fragmentebi Tavis adgilze datoves,<br />

ubralod sada qvis blo kebi Seuyudes.<br />

sparseTis omebis dros, plateas Zv. w.<br />

479 wlis brZo lamde, aTenelebma fici<br />

dades ki ar aRedginaT dangreuli<br />

saloca vebi, aramed isini `barbarosTa<br />

2 romis periodSi klasikuri berZnebis taZrebi<br />

xSirad axali funqciisa Tu drois<br />

modis midevnebiT aRudgeniaT. ix. rocco, G.,<br />

1994, Guida alla lettura degli ordini architettonici antichi,<br />

i, ii, Dorico, liguori Editore, napoli, gv. 121<br />

da Semd.<br />

sur. 1.5. romis konstantines TaRi 315<br />

wels imperatorma konstantinem aaSena da<br />

mas winandel nagebobaTa skulpturuli<br />

elementebi moarges da moaxmares. am<br />

reliefze imperator adrianes Tavs<br />

konstantines nakvTebiani Caanacvles<br />

uRvToebis saxsovrad~ aseve daetovebinaT<br />

(Dinsmoor, 1975, 150). marTlac, akropolisis<br />

nagebobebi ocdaaT wel ze meti<br />

nangrevebad idga; mogvianebiT zogi am<br />

qvaTagan akropolisis CrdiloeT kedelSi<br />

omis memorialad Caayoles.<br />

rodesac pavsania ax. w. 170 wlis axlos<br />

`saberZneTis aRweras~ werda, mas<br />

moyavda ama Tu im adgilis <strong>istoria</strong>,<br />

aRniSnavda nangrevebis mniSvnelovnebas<br />

da gamqral obieqtebsac uTiTebda.<br />

olimpiaSi is saub robs enomaes saxlis<br />

xis burjebis Sesaxeb, romelnic dacu


li da Senaxuli iyo, viTarca saxsovari,<br />

Tanac brinjaos dafiT moniSnuli, romelic<br />

maT mniSvnelobas amcnobda (V,<br />

XX, 6-8). rodesac aleqsandre didma<br />

sparseTi daipyro, man aRmoaCina, rom<br />

kirosis akldama iavaryofilia. amboben,<br />

man Semagi nebelni maT dasasjelad<br />

moaZebnina da akldamis Seke Te bac<br />

brZana 3 . plu tarqe Tavis `aleqsandres<br />

cxovrebaSi~ ambobs, rom masze didi STabeWdileba<br />

mouxdenia akldamis warweras<br />

da is berZnu la dac daawerina: `he, kaco,<br />

vinc unda iyo da saidanac iyo mosuli,<br />

radgan vici, Sen moxval, me kirosi var,<br />

vinc sparselT maTi sameufo movupove.<br />

amitomac nu Semecilebi im mcireoden<br />

miwas, Cems sxeuls rom faravs~.<br />

Zeglis aRmniSvneli berZnuli sityva<br />

`mnemeton~ (sityva xsovnidan, `mneme~,<br />

nawarmoebi), xsovnasve, `saxsovar~s,<br />

`memorial~-s ukavSirdeboda, maSin<br />

rode sac laTinuri sityva `monumentum~<br />

(`moneo~-dan momdinare) politikur da<br />

moralur mxareebs Seicavs, romelTac<br />

mnaxvels xelisuflis Zala ufleba unda<br />

Seegonebina da Seexsenebina. xSirad<br />

gamoxatavdnen pati vis ce mas Tavdapirveli<br />

mSeneblis mimarT maSinac ki, rodesac<br />

nagebobis niv Tieri forma Seicvala<br />

anda Senoba erTianad iyo ganaxlebuli.<br />

ro desac adrianem `aRadgina~, sinamdvileSi<br />

ki axali formiT xelaxla aago,<br />

panTeoni ax. w. II saukuneSi, man nagebobis<br />

wina pirze iseTi warwe ra moaTavsa,<br />

TiTqos es kvlavac 150 wlis winandeli<br />

Senoba yofiliyos: “marcus agrippa luci<br />

filius consul tertium fecit”. rodesac prokopi<br />

kesarieli VI saukuneSi Tavis `nagebobebSi~<br />

Yustiniane imperatoris `aR-<br />

3 plutarqe ambobs, rom mkrexeloba vinme<br />

makedonels Caudenia, ramdena dac amis gamo<br />

sikvdiliT dasajes (`cxovreba aleqsandresi~).<br />

ariane, amis magier, mogviTxrobs,<br />

rom aleqsandre mkrexelT ki eZebda, magram<br />

maTi gamamtyunebeli samxili ar aRmoCnda<br />

(arriano, anabasis di alessando, rizzoli, milano,<br />

1994, w. VI, 29, 4-11).<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 19<br />

dgenebs~ aRg vi wers, is cxadyofs, rom<br />

mTavari mizani SenobaTa rogorc funqciuri<br />

mxaris, aseve esTetikuri ieris<br />

gaumjobeseba iyo, misi Tavdapirveli<br />

sa xelwodebis da mniSvnelovnebis SexsenebiTurT.<br />

qristianobis miRebis Tanadroulad,<br />

romis imperia didi politi kuri da<br />

mmarTvelobiTi sirTuleebis pirispir<br />

idga. ukve 277 wels gax da saWiro romis<br />

masiuri galavnis aSeneba, xolo V saukunidan<br />

moki debuli, mTeli Sua saukuneebis<br />

manZilze, qalaqi imperiis yvela<br />

kuTxi dan mosuli dampyroblebis samizne<br />

gaxda _ nawilobriv, albaT, misi<br />

sim boluri mniSvnelobis gamoc. IV saukuneSi<br />

romis imperiis gaqristia nebis<br />

Semdeg axal SenobebSi Zveli Zeglebidan<br />

wamoRebuli nawilebis ga moyenebas<br />

mihyves xeli. es didi sazogadoebrivi<br />

monumentebis agebisa sac ki xdeboda.<br />

konstantine didis TaRSi winare saukuneebis<br />

ramdenime Zeglidan moxsnili<br />

qandakebebi da reliefebia Cayolebuli<br />

(mag., markus avreliusis satriumfo<br />

TaRidana da traYanes forumidan).<br />

winamorbedi imperatorebis Tavebi konstantines<br />

nakvTebis gamosasaxad gadaTales.<br />

Zveli qvebis gamoyeneba warmarTuli<br />

taZrebis, akldamebisa da sa zogadoebrivi<br />

Senobebis mimarT mzard vandalizmad gadaiqca.<br />

amave dros, gamococxlda klasikis<br />

Seswavla da Zveli tradiciebisadmi<br />

miq cevac SeiniSneba. ivliane mekerpis<br />

(332 w.-mde; dab. 332 w.-s) da simaxusis<br />

dros (340-402 ww.) sazrunavad hqondaT<br />

Zveli taZrebisa da akldamebis dacva. ivlianem,<br />

warmarTi filosofosis maqsimes<br />

zemoqmedebiT, yvela reli giisadmi Semwynarebloba<br />

gamoacxada, aRadgina warmarTuli<br />

kult msa xu reba, daubruna CamorTmeuli<br />

adgil-mamuli da kvlav aago<br />

daqceu li taZrebi. aqedan moyolebuli,<br />

imperatorebma uamravi gankarguleba<br />

gasces ro mi sa da maTi winamorbedebis


20 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mier aSenebuli sazogadoebrivi nagebobe<br />

bis da c visa da movlis Sesaxeb. 365<br />

wels imperatorebma valen tinia nema da<br />

va lensma gamoacxades, rom ganuzraxavT<br />

`aRadginon samara diso qa laqis mdgomareoba<br />

da izrunon sazogadoebrivi<br />

nagebobebis Rir sebis Tvis~ (theodosianus,<br />

1952, 412). 458 wels, imperatorebma leonma<br />

da maYora nem romis prefeqts br-<br />

Zaneba misces, romelSic isini wuxils<br />

gamoTqva men `lamazi Zveli nagebobebis~<br />

mudmivi ngrevis Taobaze da ac xadeben,<br />

rom:<br />

`yvela nageboba, dafuZnebuli Cveni<br />

Zvelebis mier taZrebada Tu sxva Zeglebad,<br />

aseve isinic, romelnic sazogadoebis<br />

mosaxmarada da sa amodaa aSenebuli,<br />

ar unda iqnes dangreuli visame mier. da<br />

Tu gairkva, rom msajulma amgvari gankarguleba<br />

gasca, is unda daisajos da<br />

gadaixados 50 funti oqro. Tu misi moxeleebi<br />

da moangariSeebi daemorCilebian<br />

mas aseTi gankargulebis gacemisas da ar<br />

gauweven winaaRmdegobas sakuTari rCeva-darigebiT,<br />

isinic unda dasaxiCrdnen<br />

im xelebis mokveTiT, romelTa meSveobiT<br />

Seginebul iqna ZvelTa CvenTa SesanarCunebeli<br />

Zeglebi~ (Theodosianus,<br />

1952, 553).<br />

Teodorix didma (493-526 ww.) aamoqmeda<br />

zogi manamdeli kanoni da Ta namedroveebi<br />

mas imperiisadmi axali sicocxlis<br />

miniWebis gamo asxamdnen xotbas.<br />

gansakuTrebiT zrunavda igi arqiteqturaze<br />

da Zveli nagebobebis movla-patronobaze,<br />

SekeTebasa da restavracias<br />

iseve Rir seulad miiCnevda, rogorc<br />

axlis Senebas. qandakebebis mosavlelad<br />

man curator statuarum-i daniSna, romis<br />

Zveli Zeglebis zedamxedvelad ki architectus<br />

publicorum-i. arqiteqtors, saxelad<br />

aloizios, Seaxsenes Zeglebis didebuli<br />

<strong>istoria</strong> da mniSvnelobac da misi movaleobac,<br />

yvela is nage boba aRadginos,<br />

romelTa gamoyenebacaa SesaZlebeli,<br />

sasaxleebi iqneba es, akvedukebi Tu<br />

abanoebi. Teodorixma weriliT gaacno<br />

romis pre feqts arqiteqtori da xazi<br />

gausva Tavis wadils Zveli nagebobebi<br />

da xe lov nebis nawarmoebni Senaxuli da<br />

pativdebuli yofiliyo (Cassiodorus, variae,<br />

milizia, 1785, 75 da Semd.). am brZanebas<br />

moyva aurelianes zRudis, akvedu kebis,<br />

kolizeumisa, wm. angelozis cixe-koSkis<br />

restav racia. sxva qala qebsac mieTi-<br />

TaT, warsuli dideba ki ar eglovaT, axleburi<br />

didebiT aeRorZinebinaT Zveli<br />

Zeglebi, qalaqebi waqceuli svetebiTa<br />

da gamou yenebeli fragmentebiT ki ar<br />

daeuSnovebinaT, aramed gaewmindaT isini<br />

da misi sasaxleebisTvis moexmaraT.<br />

1.2. tradiciuli sazogadoeba<br />

amdenad, warsulSi vadasturebT istoriuli<br />

nagebobebisa da obieqtebis<br />

imgvar ngrevasa da pativdebas, romlis<br />

magaliTebic zemoT moviyvaneT. Cans,<br />

ase ve safuZvliani cvlilebac, rac Tanamedrove<br />

sazo gadoebas tradiciuli<br />

samyarosgan gamoarCevs. es cvlileba<br />

ar sebiTad warsulisadmi gansxvavebul<br />

midgomas misdevs, e.i. Tanamedrove isto<br />

riu li cno biereba dasavlur weltanschauung-Tan<br />

(msoflxedvasTan) erTad<br />

aris gan vi Tarebuli. istoriisa da es-<br />

Tetikis axali koncefciebi, aseve ax leburi<br />

mimarTeba kulturasa da religiasTan,<br />

bunebasa da garemos Tan, war moSobs<br />

drois axal koncefciasa da ax lebur RirebulebiT<br />

ka te goriebsac. dasavleuri<br />

sazogadoebis es axleburi Rirebulebani<br />

war mogvidgens paradigmas, romelmac ara<br />

marto diaxac gamijna awmyo warsulisgan,<br />

aramed gagviZnela, Tu ara sazogadod<br />

SeuZlebelyo, memk vidreobis mniSvnelobis<br />

srulad Sefaseba. tradiciul<br />

sazogadoebaSi adamianis arseboba mWidro<br />

urTierTobaSi iyo mTel kosmosTan _ es<br />

koncefcia jerac arsebula italiuri<br />

renesansis xanaSi, amas Tugind uilYam


Seqspiris nawarmoebebSi amoikiTxavT.<br />

Tu gaviTvaliswinebT axlandel zrunvas<br />

kulturuli landSaftebis, viTarca<br />

adamianis memk vidreobis mniSvnelovani<br />

nawilis, gamo, damcvelobiTi mcdelobisas<br />

yuradReba unda mieqces imgvari<br />

`samyaros~ arsebriv niSnebsa da xsovnasac.<br />

Tanamedrove anTropologiisTvis,<br />

kliford geertcis sityvisa mebr, adamianad<br />

qceva individuumad gadaqcevas<br />

niSnavs da es xorciel deba `kulturuli<br />

yalibebis, sazrisis istoriulad Seqmnili<br />

sisteme bis wamZRolobiT, romelTa<br />

meSveobiT Cven formas, wesrigs, azrsa<br />

da mi marTulebas vaniWebT sakuTar cxovrebas~<br />

(Geertz, 1993, 52). es procesi<br />

yvela adamianisTvis saerToa da amaSi<br />

ixilveba gansxvavebuli kultu re bis<br />

universaliac. Tu gaviTvaliswinebT,<br />

rom Cveni ideebi, Rirebule bani, qmedebani,<br />

TviT Cveni emociebic kulturis<br />

warmonaqmnebia, aqedan ga momdinareobs,<br />

rom Cveni naxelavi sagnebic kulturuli<br />

bunebis ar tefaqtebia. Sartris<br />

kaTedralis gasagebad, mag., ara marto<br />

unda vi codeT, ra masalisaa igi, SeniSnavs<br />

geertci, aramed isic, rom es niSan-<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 21<br />

sur. 1.6. stounxenji,<br />

inglisi (daax. 1800-<br />

1400 ww. Zv. w.) ramdenime<br />

saukunis ganmavlobaSi<br />

mnaTobTa saTayvaneblad<br />

aaSenes, rac landSaftzec<br />

aisaxa. es da misnairi sxva<br />

Zeglebi xalxisTvis dResac<br />

xibliania<br />

dobliv es kaTedralia, ufro kritikuli<br />

damokidebulebiT ki isic, rom `arsebobda<br />

RmerTs, adamiansa da qveynierebas<br />

Soris mimarTebis ga n sazRvruli<br />

koncefciebi da arqiteqturac, romlis<br />

Seqmnas isini war mar Tavs, Sesabamisad,<br />

maTive gansxeulebaa~ (Geertz, 1993, 51).<br />

Cven davr w mundebiT, rom debuleba fundamenturad<br />

gvevlineba, Tuki gvsurs,<br />

gavi goT kulturuli memkvidreobis<br />

mniSvneloba da is, Tu ranairad vswavlobT<br />

da vuvliT mas.<br />

religiuri sistemebi SeiZleba ganvixiloT,<br />

rogorc `erTgvarad mowesrigebul<br />

mTelSi Caqsovili Sekoneba<br />

sakraluri simboloebisa~ (Geertz, 1993,<br />

129). amgvari sakraluri simboloebi<br />

SeiZleba miviCnioT im saxelmZRvanelo<br />

principebad, romelTac adamianma Tavis<br />

sasikeTod un da misdios. tradiciul<br />

sazogadoebaSi sakraluri adgielbi,<br />

gansazRv ruli sazrisis moqneni, ganir-<br />

Ceoda yoveldRiuri cxovrebis adgil-<br />

Tagan da gamoyofil iyo anda eZRvneboda<br />

raime religiur mizans, amde nad ki,<br />

saTayvano Tu religiurad pativmisagebi<br />

iyo. amgvari arealebi `da culi memkvidreobis~<br />

uadresi formaa da Tumca maTi


22 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

individualuri niSnebi erT romelime<br />

kulturaSi SeiZleba naklebad an sul ar<br />

emgva nebodes sxva kulturisas, saerTo<br />

maT is eqnebaT, rom isini Sesabamisi adamianTa<br />

erTobisgan mofrTxilebasa da<br />

yuradRebas moiTxovs. piruku, am erTobis<br />

keTildReoba da sijansaRe SeiZleba<br />

damokidebuli iyos amgvari sakraluri<br />

adgilebis keTilmyofobaze. zog SemTxvevaSi,<br />

es ad gi le bi sivrceSi mkacradaa<br />

mofargluli, sxvagan isini SeiZleba<br />

mTel teritoriasac moicavdes (ix. Frazer,<br />

1960; Carmichael, 1994).<br />

winaT adamianTa sazogadoebas bunebasTan<br />

mWidro kavSiri axasia Tebda. Zveli<br />

keltebi, dasavleT da centraluri<br />

evropis romaelebam deli mosaxleni,<br />

Tavis arsebobas Zvel qveynierebasTan<br />

erTobliobaSi moiazrebdnen, ase rom<br />

adamianTa da bunebis arseboba erTi ram<br />

iyo. msoflxedva ar gulisxmobda mi-<br />

Tologiisa da istoriis mkveTrad gamijvnasac<br />

da miTebi maTTvis warmoadgenda<br />

`adamianTaTvis misawvdomi umaRlesi<br />

donis dasabamier WeSmaritebas~.<br />

yvelaferi amgvar kosmosSi adgilobriv<br />

tradiciebs miemarTeboda, rac ayalibebs<br />

swored imas, ra sac anima loci, “adgilis<br />

suli~ SeiZleba ewodos (Pennick,<br />

1996, 7). yoveli ves bunebaSi pirovnuloba<br />

miewereboda da ufro subieqtebad<br />

ganixile boda, vidre obieqtebad.<br />

maT Soris SeiZleboda yofiliyo wminda<br />

xeebi, qvebi, wyaroebi, Webi da kurnebis<br />

adgilebi, mTebi, mRvimeebi, kunZulebi,<br />

bilikebi, amasTan ki, adamianis naSenic.<br />

amgvari ZvelTaZveli kulturu li land-<br />

Saftebi Tavad evropaSic, mag., irlandiaSi,<br />

axlac SeiZleba inaxos (Carmichael,<br />

1994).<br />

XIX saukuneSi amerikis SeerTebuli<br />

Statebis mTavrobam gadawyvi ta SeeZina<br />

miwa, romelzedac saukuneebis ganmavlobaSi<br />

saxlobdnen ad gi lobrivi<br />

indielebi, maTTvis ki rezervaciebi<br />

gamoeyo. adgilobrivni uarobdnen da<br />

ambobdnen, es miwa maTi sakuTreba arasodes<br />

yofila, me tic, maTi nawili iyo<br />

da, amitomac, verc gaiyideboda: `diadi<br />

suli Cve ni mamaa, miwa ki _ deda~ (m. luhan,<br />

1971, 22). 1855 wels duvaniSTa gva ris<br />

indielTa beladma sietlma aRwera maTi<br />

Sexeduleba da xazi gaus va adamianisa da<br />

bunebis urTierTkavSirs; ai, misi koncefcia:<br />

`am miwis yoveli nawili saRvToa CvenTvis.<br />

fiWvis yoveli mociage wiwvi, yoveli<br />

zRvispiri, bneli tyis yvela buri,<br />

xeTa Soris yoveli Sualedi, yoveli<br />

mozuzune mweri saRvToa Cemi xalxis<br />

cnobierebiTa da gamocdilebiT. xeTa<br />

ZarRvebSi medini fisi wiTeli adamianis<br />

warsuls inaxavs.... fSebisa da mdinareebis<br />

mociage wyali, martooden wyali ki<br />

ara, Cveni winaprebis sisxlicaa. Tu Cven<br />

miwas mogyidiT, unda icodeT, rom is<br />

saRvToa da Tqven unda aswavloT Tqvens<br />

Svilebs, es saRvTo miwaa da yoveli<br />

anarekli wmida tbisa, ragind iyos myisieri<br />

da wamieri, raRacas ambobs Cemi<br />

xalxis cxovrebis Sesaxeb, mis xvedrsa<br />

da tradiciebze. da unda icodeT, rom<br />

wylis Cxriali _ Cveni winaprebis xmaa~ 4 .<br />

miwa Tu saRvTo adgili mravali ragvarobisa<br />

SeiZleba iyos; zog SemTxveva-<br />

Si adgilis siwmides masze ucxo adamianis<br />

Sesvla Selaxavda _ TviT misTvis<br />

Sexedvac, ase iyo maoris saRvTo mTa<br />

tongariro. sxva SemTxvevebSi, mag., kanadis<br />

zogierT saRvTo adgilas, amgvari<br />

SemoWra ve rafers aklebda mis siwmindes<br />

da sazrisi gardasaxvisasac iyo Senar-<br />

Cunebuli. herb stovels CaniSnuli aqvs,<br />

rom sofel haidaSi antonis ka nadur<br />

kunZulze xis Zveli totemuri boZebis<br />

sazrisi aborigenebisTvis maT da m zadebasa,<br />

lpobasa da CanacvlebaSi mdgomareobda<br />

da ara Tavdapirve li masalis<br />

konservaciaSi (stovel, 1994). budisturi<br />

taZris adgilis sak ra lu roba mrTelia<br />

4 Targmani gamocemulia: uusi suomi, helsinki, 4<br />

seqtemberi, 1997.


maSinac, Tiku igi nangrevebadaa qceuli.<br />

budistur Sri lankaSi budistur sakerpoSi<br />

Sesvlisas ixdian fexsacmels da<br />

Tavsaburavs maSinac, Tu is arqeologiuri<br />

obieqtis Semadgenelia.<br />

Tanamedrove industriuli sazogadoebis<br />

ganviTarebis kvalad sa-<br />

RvTo landSaftebi da saRvTo adgilebi<br />

gaqrobis safrTxis pirispir dadga da<br />

aqamdec dgas. XIX saukunis aqeT moispo<br />

mTeli kulturebi, maT Tan erTad ki<br />

saRvTo adgilebis mdebareobisa da sazrisis<br />

Sesaxeb codnac. xSirad es romelime<br />

msoflio religiaze Zalismier<br />

moqcevasac moyolia (mag., araevropeli<br />

nencebis gaqristianeba), warmarTulad<br />

miCne uli adgilebisa da sagnebis aqedan<br />

gamomdinare ganadgurebiTurT (Carmichael,<br />

1994).<br />

magram iseTi regionebic aris, sadac<br />

tradiciebi kvlavac grZel de ba.<br />

aseTia, mag., kakadus erovnuli parki<br />

CrdiloeT avstraliaSi, Tval warmtaci<br />

mTa adgilobrivi tomebis mier aTaswlobiT<br />

dasaxlebul vakeze aRmarTuli.<br />

1981 wels es parki unEsCo-m msoflio<br />

memkvidreobis nusxaSi Seitana, rogorc<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 23<br />

sur. 1.7. iaxkabas soflis<br />

eklesia meqsikaSi<br />

ZvelisZveli maias taZris<br />

Ca sanacvleblad wminda<br />

piramidaze daSenda<br />

da mas waadga adgilis<br />

religiur-politikuri<br />

Rirebuleba. amave dros,<br />

evropeli dampyroblebi<br />

anadgurebdnen nivTebs da<br />

wignebs, romelTac maias<br />

tomi Tavis kulturul<br />

identobas ukav Sirebda<br />

bunebis memkvidreobis Zegli; 1992 wels<br />

is kulturul landSaftad iqna aRiarebuli.<br />

es gaxlavT magaliTi area li sa,<br />

sadac adamianis bunebasTan mimarTebis<br />

tradiciul sazriss erTi Taoba meores<br />

gadascems. kakaduSi ufrosebi umcrosT<br />

aswavlian, Tu ras auwyebs landSafti da<br />

misi sxvadasxva elementis sazriss sim-<br />

Rerebad amaxsovrebineben. 1972 da 1978<br />

wlebs aqeT dasavleT da Crdi loeT avstraliaSi<br />

saRvTo, saritualo da saweso<br />

adgilebi kanonis Za li Taa daculi (Cleere,<br />

1989, 81). kulturuli landSaftis meore<br />

magali Tia laplandiis Sveduri areali,<br />

1996 wels msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />

Setanili, rac mravali Taobis mier<br />

arktikul sanaxebTan da kavSirebuli<br />

saamis xalxis aranivTieri memkvidreobis<br />

saerTaSoriso aRiarebas niSnavs.<br />

Tanamedrove kulturul politika-<br />

Si erT-erTi wamyvanTagani kul turuli<br />

identobis sakiTxia; kanberaSi 1989 wels<br />

eqspertTa Sexvedraze igi gansazRvrul<br />

iqna, rogorc saboloo Sedegi adamianisa<br />

da mis gare bunebis urTierTqmedebisa,<br />

ufro poeturad ki, rogorc<br />

`surneleba de damiwisa, miTebi, romel


24 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

nic gvacxovrebs da legendebi, romelnic<br />

gam Zleobas gvmatebs, baladebi,<br />

rasac vmReriT, Cveni poeturi tradiciis<br />

mravalSriani metyveleba, anda<br />

zecisa da qvesknelis Cveneuli koncef<br />

ciebi~ (Domiceli, 1990, 34). am gansaz-<br />

RvrebiT vietnamelma swavlulma tra diciuli<br />

kulturebis sakuTar garemosTan<br />

urTierTSekavSirebulo bis grZnoba<br />

gamoxata. 1992 wels unEsCo-s msoflio<br />

memkvidreobis komite tis mier kulturuli<br />

landSaftis koncefciis aRiarebis<br />

Sedegad, me m kvidreobis cnebaSic<br />

axleburi midgoma Semovida.<br />

1.3. istoriisa da memkvidreobis<br />

adrindeli koncefciebi<br />

rogorc ukve aRiniSna, istoriulobis<br />

axleburi SegrZneba erTi fuZemdebel<br />

faqtorTagania, ramac <strong>konservaciis</strong><br />

Tanamedrove moZraoba moitana.<br />

r. j. kolingvudi SeniSnavs, `istoriis<br />

filosofiis~ koncef cia XVIII saukunis,<br />

volteris gamogonebaa da moxmobili iyo<br />

kritiku li an mecnieruli istoriis aRsaniSnavad,<br />

romelic istorikosis mxriv<br />

Tavisi gonebis amuSavebas iTxovs da ara<br />

Zveli ambebis gameorebas. ko lingvuds<br />

istoriis idea esmis, rogorc adamianTa<br />

warsuli qmedebebis mecnieruli kvleva<br />

Tu Seswavla adamianis TviTSemecnebis<br />

mizniT. amg vari refleqtireba sxva ramea,<br />

vidre Zveli samyaros, mag., Sumerebis<br />

qro ni kebis Sedgena (Collingwood,<br />

1994, 1 da Semd.). da mainc, `istoriuli<br />

mecniereba~ Zvel saberZneTSi iRebs saTaves:<br />

mis `gamomgonad~ Zv. w. V saukuneSi<br />

herodote, hekaTeos mileTelis `logografosTagan~<br />

udide sis namowafari iTvleba,<br />

`sparselTa omebis istoriis~ damweri.<br />

amgvari midgomis kvlav ganmamtkicebeli<br />

da Semamtkicebeli Tukididea<br />

431-404 wlebis aTensa da spartas Soris<br />

omebis damweri; igi miudgomlobas ar Ce-<br />

mulobs, magram Zveli drois yvela sxva<br />

istorikosze metad sarwmu nod da marTlad<br />

mogviTxrobs. es tradicia elinistur<br />

xanaSic gagr Zel da da Semdgom iseTi<br />

romaeli istorikosebis mierac, rogorebic<br />

arian katoni, ciceroni, liviusi,<br />

tacitusi da svetoniusi. magram zo gis<br />

risame memkvidreobasa da istoriografiasTan<br />

dakavSi re bu li sakiT xe bis ukeT<br />

gasagebad, sasargeblo unda iyos um-<br />

Tavresi monoTeistu ri religiebis, e.i.<br />

iudevelobis, qristianobisa da islamis<br />

ganviTare basac SevavloT Tvali.<br />

rodesac mosem, Zv. w. XIII Tu XIV<br />

saukuneSi Tavisi xalxi egvipti dan gamoiyvana<br />

da israelad cnobili religiuri<br />

erToba daafuZna, man kulturuli<br />

tradiciac daasafuZvla, romelsac<br />

Taobidan Taobaze un da gadaeca am movlenebis<br />

xsovna. ise Cans, rom ucxooba-<br />

Si yofnisa da Semdgom eris ganbnevis<br />

gamocdilebam ganamtkica ebraelTa sulieri<br />

me m kvidreobis aranivTieri saSualebebiT<br />

gadacemis tradicia. es imanac<br />

gaaZliera, rom maT uzRudavdnen miwiT<br />

vaWrobas da uZravi qonebis gazrdasac<br />

da im garemoebamac, rom qalaqi<br />

ierusalimi da misi mTavari taZari dangreuli<br />

iyo. ojaxuri, religiuri, eTikuri<br />

da erovnuli tra diciebis momaval<br />

TaobaTadmi gadacemaa erTi uTvalsaCinoesi<br />

idea Torasi, romelic TavisTavadac<br />

memkvidreobis umniSvnelovanesi sagania<br />

da, Tanacve, mniSvnelovani nimuSia<br />

adreuli istoriografiisa, romel Sic<br />

naTqvamis sinamdvile arsebiTi gaxlavT.<br />

viwro gagebiT, `Toras~ Se ad gens bibliis<br />

pirveli xuTi wigni, `sadac memkvidreobis<br />

STamomav lobisadmi gadacemis<br />

Semdegi formebia winwamoweuli 5 :<br />

1. sityvieri, xalxis TavkacTa eri-<br />

5 es sakiTxi mimoxilulia arqiteqtor gilad<br />

etkesis (israeli) gamouq vey nebel moxsenebaSi:<br />

“aspects of the preservation and transmission<br />

of tradition in the Old Testament”, 1996.


sadmi da mamisa Zisadmi: `da aswavlne<br />

egeni SvilTa maT SenTa da ityodi<br />

magaT...~ (II sjulTa, 6, 7).<br />

2. wes-CveulebaTa da mcnebaTa CagonebiT,<br />

mag., israelis egviptiT<br />

gamosvlis dRis aRniSvna (gamosk.,<br />

12, 17 da 26-27).<br />

3. wignis weriT, ris drosac avtori<br />

naTlad acnobierebda, rom TviT<br />

faqti werisa aris memkvidreobis<br />

arsebobis gaxangrZli veba (gamosl.,<br />

17, 14).<br />

4. yoveli pirisTvis mniSvnelobis mqone<br />

saxelis darqmeva da TviT am piris<br />

Taobisa Tu momdevno TaobaTadmi<br />

Setyobinebis ase miwodeba (Sesaqme,<br />

17, 5)<br />

5. ama Tu im adgilisTvis mniSvnelobis<br />

mqone saxelis darqmeva da momavali<br />

Taobebisadmi misi sazrisis, Setyobinebisa<br />

Tu am bis ase miwodeba<br />

(Sesaqme, 26, 33).<br />

6. Zeglis, svetis Tu taZris aRma r TviT,<br />

momaval TaobaTaTvis ama Tu<br />

im adgilis mniSvnelovnebis _ iqneb<br />

misi siwmidis _ moniSv na (Sesaqme, 28,<br />

18).<br />

7. raime sagnis Semonaxva romelime ambisa<br />

Tu ideis mowmobad Semdgomi<br />

TaobebisTvis xsovnis gadasacemad<br />

(gamosl., 16, 33-34; II sjulTa, 10,<br />

2-5).<br />

mravalgan ixseniebs biblia SekeTebasa<br />

da movlas, metadre solo mon mefis<br />

(daaxl. Zv. w. 1015-987 ww.) mier, mis ganaxlebul<br />

dedaqalaqSi, ierusa limSi dafuZnebul<br />

didebul taZarTan dakavSirebiT.<br />

ebrauli ga moTqma `bedek habaYif~<br />

(`saxlis SekeTeba~) umagaliToa bibliaSi<br />

da mxo lod taZris mimarT moixmareba. II<br />

mefeTa da neStTa II wig nebSi mema tianeni<br />

ixsenieben didmasStabovan SekeTeba-movlis<br />

kampaniebs. erTs me fe iehoas (Zv. w.<br />

839-798 ww.), meores ki mefe iosias (Zv. w.<br />

639-609 ww.) zeobaSi. aSkarad arsebobda<br />

nagebobebis movlis uzrunvelmyofeli<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 25<br />

kar gad mofiqrebuli sistema, Tumca,<br />

daudevrobis gamo, mas yovelTvis ver<br />

mohqonda mosalodneli Sedegi. SekeTeba<br />

sayovelTao religiuri aRmav lo bis<br />

da kerpTayvanismcemlobis aRmofxvris<br />

mimaniSnebelic aris. amas garda, israelis<br />

mniSvnelovan memkvidreobad aris<br />

winwamoweuli `aRTq mu li qveynis~ ganaxleba<br />

da kultivacia, bunebrivi da<br />

dasaxlebu li la n d Saftebis (qalaqebi,<br />

saxlebi, venaxebi, xeebi, gzebi, wyaroebi)<br />

CaTv liT. amas gulmisavali sityvebiT<br />

aRgviweren winaswarmetyvelni; mag., `da<br />

aRaSenen oÃerni saukuniTganni, mooÃrebulni<br />

pirvelad. aRad gen den da ganaaxlebden<br />

qalaqTa oÃerTa, mooÃrebul-<br />

Ta naTesaviTgan naTesa vad m de~ (esaia,<br />

61, 4) 6 . tradiciis gadacemis, sulieri<br />

memkvidreo bis Se narCunebis da saamisod<br />

sxvadasxva, nivTieri, sityvieri Tu werilobiTi<br />

saSualebis mniSvnelobis gacnobierebis<br />

Semdgomi magaliTia iere mias<br />

wig ni (Tavi 32). mogvianebiT qristianebma<br />

Toras wignebi bibliis safuZv lad ai-<br />

Res, mas saRvTo istoriis sxva wignebic<br />

SesZines da ase Zveli aRTqma Seadgines,<br />

rasac, Zveli aRTqmis winaswarmetyvelebaTa<br />

aRsrule bad axali aRTqmac Seemata.<br />

biblia warmogvidgens `uni versaluri<br />

isto ri is~ koncefcias qveynierebis SeqmniT<br />

dawyebuli, Tumc ki is mxolod<br />

eb raelobisa da qristianTa movlenebis<br />

Semcvelia.<br />

elinisturi xana xmelTaSuazRvispireTsa<br />

da dasavleT aziaSi, aleq sandre<br />

didis gardacvalebidan vidre imperator<br />

avgustusis game fe bamde (Zv. w. 323-<br />

30 ww. da TviT ax. w. 300 wlemdec ki)<br />

saerTaSoriso do neze gacxovelebuli<br />

urTierTgavlenebiT xasiaTdeba. didia<br />

am epo qis wvlili am regionis umTavres<br />

religiaTa CamoyalibebaSi, zegavlena<br />

mo axdina misticizmma, isidas an miT ras<br />

Tayvaniscemam, iudaizmma, gnos ti cizmma,<br />

6 ix. aseve: esaia, 52, 3; esaia, 62, 10; osia, 14, 6-7;<br />

ioeli, 4, 18; amosi, 9, 13-15; ieremia, 31, 28.


26 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

maniqevelobam da qristianobam. mniSvnelovani<br />

iyo zoroast ri z mis, iranis<br />

Zv. w. VI saukuneSi dafuZnebuli umniSvnelovanesi<br />

wina re-islamuri religiis,<br />

gavlena. es religia Tavisi<br />

bunebiT monoTeis turia, magram aRiarebs<br />

ori dualisturi Zalis: keTilis<br />

da borotis, naTlis da bnelis Widils.<br />

ahuramazdas, maTi RvTaebis Tayvaniscema<br />

em ya reba patiosnebasa da WeSmaritebas<br />

keTili fiqriT, keTili sityviT da<br />

keTili saqmiT _ ase iTqmis zoroastrozaratuStras<br />

himnebSi, ga Teb Si.<br />

filosofiis TvalsazrisiT, elinisturi<br />

xana berZnul danato vars emyareboda,<br />

upiratesad platonsa da aristoteles<br />

naazrevs. ukanas k neli xom<br />

aleqsandre didis maswavlebeli iyo.<br />

es safuZveli mniSvne lo vani, amosavali<br />

darCa Sua saukuneebis qristianuli Tu<br />

isla muri fi lo so fiisTvisac. iyo axali<br />

impulsebic _ neoplatonizmis damfuZ<br />

neb lis, plotines (ax. w. 204-269 ww.)<br />

filosofiuri gansjani, romlis zegavlena<br />

gansakuTrebiT Yustinianes mier<br />

529 wels daketil aTenis fi loso fiur<br />

skolaSi igrZnoboda, magram bizantiaSic<br />

SeiniSneba da re ne sansis xanaSic,<br />

XVIII saukuneSi platonis nawerebisadmi<br />

axlad dain te resebamde. neoplatonizmi<br />

fuZemdebluria xelovnebis, rogorc<br />

sinam dvi lis `mimezisis~, `mibaZvis~ an<br />

`gamosaxvis~ gansazRvrebis mxriv, romelic<br />

mgosnis, dramaturgis, fermweris,<br />

musikosis, moqandakis namuSev rebSi<br />

aris gamoxatuli. renesanseli mxatvrebi,<br />

mag., rafaeli, bune bas masSi Semoqmedis<br />

gansazRvruli `ideis~ misakvlevad<br />

akvirdebodnen _ ase amboben XVII da XVIII<br />

saukuneebSi belori da vinkelmani (Panofsky,<br />

1968). es `gamosaxviTi~ koncefcia<br />

dasavleTSi romantikosTa mier xelovanis<br />

SemoqmedebiTobis axlebur aRiarebamde<br />

batonobda da XVIII sau kunemde<br />

_ da ufro gvianac _ gavlena adreul<br />

sarestavracio saqmia nobazec moaxdina.<br />

ebrauli da elinisturi danatovari<br />

aiTvises qristianebma, ro mel Tac Tavisi<br />

biblia Toras daafuZnes da neoplatonikos<br />

filoso fosTa Zlieri zegavlena<br />

ganicades. saqristianos umniSvnelovanesi<br />

is torikosi, palestinaSi<br />

dabadebuli, kesarias episkoposi evsebi<br />

(daax. 264-340 ww.) iyo. misi `qronikoni~<br />

qristianuli eklesiis pirveli dasabuTebuli<br />

<strong>istoria</strong>a, misi dasawyisiT<br />

mokidebuli da mas saeklesio is toriis<br />

mama ewoda. magram yvelaze radikaluri<br />

filosofiuri midgoma gvianantikur<br />

xanaSi wm. avgustines (354-430<br />

ww.) Semotanilia. CrdiloeT afrikaSi<br />

dabadebuli, man erTi xani romSi<br />

icxovra, moinaTla ambrosi milanelis<br />

mier, aswavlida da kvleva-Ziebas milanoSi<br />

eweoda; mogviane biT is CrdiloeT<br />

afrikaSi dabrunda da jer mRvdlad,<br />

Semdgom ki nu mi diis episkoposad iqna<br />

dadgenili. misi mxridan antikuri samyaros<br />

kritika da misi koncefciuri<br />

midgoma marTlacda aRniSnavs antikuri<br />

xanis dasasrulsa da axali, qristianuli<br />

cnobierebis gaCenas.<br />

im dros romi swrafad kargavda<br />

pirvelobas, viTarca imperiis dedaqalaqi;<br />

410 wels qalaqi iavarqmnes<br />

vizigoTebma alarikis winamZRo lobiT;<br />

am ubedurebis Semdgom qalaqma suli<br />

moibruna, magram misi akleba momdevno<br />

saukuneebSic gameorda. eklesiis<br />

weswyobileba jer ar dadgeniliyo, mas<br />

jerac aklda istoriulica da istoriis<br />

qmnis cnobi e rebac. avgustines upiratesi<br />

mizani qristianobis gandideba iyo.<br />

misi `aRsareba~ avtobiografiaa, sadac<br />

man pirvelma antikur xanaSi sakuTa ri<br />

Tavi gamoikvlia, amitomac igi miCneulia<br />

pirvelad, vinc Tavisi uSi naganesi<br />

grZnobebi Seicno. Tanadroulad, kritikuli<br />

kvlevisas man gaa a naliza saku-<br />

Tari sazogadoebac, misi azriT, ukiduresad<br />

garyvnili. am SemTxvevaSi, is<br />

istoriis daweras ki ar ganizraxavda,


aramed arse bul garemoebaTa interpretacias.<br />

qristianobisTvis wamZRolobis<br />

misaniWeb lad, man iTava warmarTuli<br />

romis Sesaxeb miTis gacamtvereba, am<br />

miTma ki gan sakuTrebiT imperator avgustusis<br />

da virgiliusis TxzulebaTa<br />

dro i dan moikriba Zala 7 .<br />

Tavisi `De civitate Dei~-is (uflis<br />

qalaqi, 413-426 ww.) 22 wignSi av gus tine<br />

`RvTis Jamsa~ da `kacebriv Jams~ adarebs<br />

erTi meores. is uku ag debs cikluri<br />

droisa da maradi ukumoqcevis manamde<br />

miRebul kon cef cias da Semoaqvs gangr-<br />

Zobadi, Seuqcevadi drois idea, romelic<br />

uw y vetia dasabamidan gankiTxvis<br />

dRemde. adamianTa istoriuli droisa<br />

da RvTaebaTa drois gansxvaveba berZen-<br />

Ta eposma da tragediamac icoda, gvi ani<br />

platonikosnic mijnavdnen droiTsa da<br />

maradiss. avgustines RvTi uri Jami maradis<br />

awmyod unda gavigoT, maSin rodesac<br />

adamiani dar-avdarsa da miwieri<br />

myofobis drosaa mijaWvuli, `tempus~-s<br />

(laT.: `ganyofa~, `drois monakveTi~,<br />

`garemoeba~, `mdgomareoba~). ebraelebis<br />

TvalSi <strong>istoria</strong> maTi eris beds ukav-<br />

Sirdeboda, romaelTaTvis ki mas Ta vad<br />

ro mis <strong>istoria</strong> warmoaCenda. aseTi unda<br />

iyos avgustines koncef cia, ro melsac<br />

akvirvebda, ratom yvaoda warmarTuli<br />

romi, qristianu li romi ki dakninda.<br />

asea Tu ise, `<strong>istoria</strong>~, rogorc aseTi,<br />

misTvis mxo lod Secdomebisa da uku-<br />

RmarTobis Sesaxeb Txrobaa; qristianT,<br />

uflis di de bis maZiebelT, sinamdvileSi<br />

<strong>istoria</strong> arc WirdebaT (Günther, 1995).<br />

rogorc nebismier tradiciul kulturaSi,<br />

islamamdel arabeTSic poezia<br />

xelovnebis mniSvnelovani forma iyo;<br />

`jahilis~, poezias `fi lo so fiisa da<br />

umravles mecnierebaTa adgili~ eWira _<br />

ase wers isla mis pirveli xanebis istorikosi<br />

(Khalidi, 1994, 2). 622 wels islamis<br />

7 suhonen P., 1995, Kun roomasta tuli ikuinen, otava,<br />

helsinki.<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 27<br />

`daba debisTanave” 8 arabebma istoriis<br />

sxvanairad xedva iswavles. igi, pirvel<br />

yovlisa, hadiTis saxiT ganviTarda, rac<br />

muhamedis saqmeTa da RvawlTa Sesaxeb<br />

cnobebs warmoadgens. WeSmaritebis verifikaciisa<br />

da avTentu ro bis dadgenis avtoritetTa<br />

wyebaa gamoxatuli `isnad~-<br />

Si, anu swav lul Ta kamaTSi warmoSobil<br />

mimarTebaTa qselSi. `hadiTs~, yuranis<br />

Seqmnis dro is moTxrobas, TandaTan<br />

moyva gadasvla adamianTa Cveulebrivi<br />

erTobis <strong>istoria</strong>zec, rac Tabaris<br />

(839-923) naSromiT iwyeba, romelmac<br />

msoflios vrceli <strong>istoria</strong> dawera da<br />

XIII-XIV saukuneebis filosofo sebsa da<br />

istorikosebamdec modis. islamis swavlebam<br />

adamianis cxovre bisa da xvedris<br />

istoriuli gageba da warsulis magali-<br />

Tze swavlis su r vili moitana (hodjat,<br />

1995). islamis filosofosTa mniSvnelovan<br />

dam saxurebas klasikuri avtorebis<br />

arabulad Targmna Seadgens, riTac es<br />

memkvidreoba Semoinaxa da mogvianebiT<br />

evropisTvis xelmisawvdomic gax da.<br />

WeSmaritebis ZiriTadi wyaro islamisTvis<br />

yurania. es wmida wigni istoriis<br />

ori tipis koncefciebs gvTavazobs<br />

_ erTi qveynierebis Sesaq me sa da aRsasruls<br />

gulisxmobs, meore ki adamianis<br />

miwier cxovrebas. Cve u lebriv `<strong>istoria</strong>s~<br />

arabulSi sityva `Tarix~ Seesabameba.<br />

magram am sityvas yuranSi ver<br />

naxavT; mis nacvlad aq sxva sityvebia:<br />

`qasas~ (mi dev neba, sinamdvilis ZiebaSi<br />

yofna), `hadiT~ (axali debuleba, siaxle),<br />

`nabaa~ (utyuari axali ambavi, ra-<br />

Racis mimyoli, RvTiurze mimaniSnebeli).<br />

am sityvebis moSveliebiT, mehdi<br />

hodjaTs gamoaqvs daskvnebi yura nis<br />

warsulisa da memkvidreobisadmi zogadi<br />

midgomis Sesaxeb:<br />

8 es TariRi _ 622 w., `hijra~ (ltolva) aRniSnavs<br />

SeTqmulebas ganrine buli muhamadis<br />

meqadan medinas mSvidobiT Casvlas. islamuri<br />

welTaR ricxva iwyeba arabuli wlis<br />

pirvel dRes: `odes moxda hijra~.


28 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 1.8. iranis qalaqma qaSanma dRevandlamde SeinarCuna Tavisi istoriuli urbanuli qsovili,<br />

romelsac tradiciulad “vaqf~-is sistema inaxavs<br />

`yurani ixsenebs ZvelTa danaSTens rogorc<br />

niSnebs, mimaTiTe belT, rom Tu<br />

maT sakmarisi yuradRebiT movekideT,<br />

isini SeiZ leba kacobrio bis gamZRoli<br />

saSualeba gaxdes. yurani warsulad ara<br />

mxolod TviT masSi moTxrobil ambebs<br />

gulisxmobs, aramed is gvTavazobs, moviaroT<br />

qveyniereba da sakuTari TvaliT<br />

movixi loT ZvelTa saxsovrebi, Sevis wavloT<br />

da Wkua viswavloT nivTi er naSTTagan....<br />

yuranis Tval sazrisiT warsuli,<br />

diaxac, araa ram mkvdari. igi cocxali<br />

faqtoria, romelic mniSvnelovnad moqmedebs<br />

calkeuli piris keTildReobaze<br />

da nebismier sazoga doebaSi socialuri<br />

urTierTobis gaumjobesebazec, maT<br />

samomav lod eSveleba. aseTi midgomiT,<br />

warsuli, awmyo da myofadi er Tiandeba<br />

zeJamieri atmosferos Sesaqmnelad,<br />

romelSic Cveni si cocx le wamieriRaa~<br />

(hodjaTi, 1995, 25 da Semd.).<br />

umniSvnelovanesi muslim istorikosebs<br />

Soris uTuod ibn xaldu nia (1337-1406<br />

ww.), tunisSi dabadebuli da espaneTSi,<br />

marokosa da egvip teSic namyofi. mas<br />

gansakuTrebiT ainteresebda aRenusxa,<br />

Tu ra xdebo da sazogadoebaSi, Secdomebica<br />

da miRwevebic, raTa eswavla rame<br />

da mo mavali gaeumjobesebina. saamisod<br />

mosamzadeblad misi mniSnelovani na S -<br />

romia `prolegomena~ (makaddimah), CaRrmavebuli<br />

kvleva istoriogra fiis<br />

saz risisa da meTodologiisa, kvleva,<br />

ro melic literaturas sa mecnie ro kvlevad,<br />

WeSmaritebisa da Secdomis ganrCevis<br />

meTodad gar dasaxavs. amis Semdgom<br />

mas ukve SeeZlo arabebisa da berberebis<br />

isto riis dawera. amdenad, ibn xalduni<br />

Zveli berZeni istorikosebis naazrs,<br />

herodotesa da Tukidides mihyveboda


da ramdenime saukuniT uswrebs win evropul<br />

azrs. igi kritikulad udgeboda<br />

manamdel muslim istori ko sebs, vinaidan<br />

maT ver moaxerxes politikur-samxedro<br />

istoriis so ci a lur-ekono mikur<br />

evolYuciasTan SekavSireba. zedapirze,<br />

wers igi, is to ria TiT qosda mxolod<br />

warsul xdomilebaT gvacnobs, magram<br />

_ dasZens igi _ `Sinagani sazrisi istoriisa,<br />

meore mxriv, moicavs sjasa da<br />

cdas movi xel ToT WeSmariteba, faqiz<br />

axsnas arsebul saganTa mize ze bisa da<br />

war mo mavlobisa da Rrma codnas ragvarobisa<br />

da gansazRvru lobis Sesaxeb.<br />

<strong>istoria</strong>, amrigad, filosofiaSia Cafesvili.<br />

is imsaxu rebs, filosofiis gan-<br />

Stoebad iTvlebodes” 9 . is asabuTebs,<br />

rom isto riis namdvili buneba adamianis<br />

namyos gagebaa da mas Tana medrove sociologiis<br />

mamobis pa tivsac ki miakuTvneben<br />

(lacoste, 1984; issawi, 1987; Khalidi,<br />

1994; ibn Khaldûn, 1997).<br />

istoriuli cnobierebis ganvi-<br />

Tarebis iqiT, muslimur sazogadoebas<br />

sazogadoebrivi sakuTrebis movla-<br />

SekeTebis tradiciuli sistemac hqonda;<br />

es erTgvari, `vaqf~-ad wodebuli,<br />

fondi iyo. zogierT islamur qveyanaSi<br />

am sistemam Tanamedroveobamde moatana,<br />

anda, wyvetilis mere, aRorZinebul<br />

iqna. `vaqf~-is sistema islamuri filosofiis<br />

socialuri samarTlianobisadmi<br />

damokidebulebidan warmosdgeba da nebayoflobiT<br />

Senawirebsa anda namemkvidrevis<br />

sazogadoebrivi fondisadmi<br />

gadacemas efuZneba, ukanaskneli ki<br />

imgvari obieqtebis mosawesrigeblad<br />

moixma reba, rogoricaa mizgiTebi,<br />

skolebi, qarvaslebi, sazogadoebrivi<br />

da so cialuri samsaxurebi. zogi ram,<br />

mag., sastumroebi, bazrebi, baR-mindvrebi<br />

TviTonac mogebis momtani iyo<br />

da isic am sistemis warsamar Teb lad<br />

9 ibn Khaldum, muqaddimah, Targmani lakostisa,<br />

1984. sruli franguli Targmani ix.: ibn<br />

haldun, 1997.<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 29<br />

sur. 1.9. delis Zveli taZari indoeTSi, sadac<br />

axal xelmwifeTa manamdelebze upiratesoba<br />

winandeli nagebobebidan motanili qvebis<br />

gamoyenebiT gamoxates<br />

moixmareboda. Cveulebriv, obieqtebi<br />

`vaqf~-s sameurveod gadae cemoda da<br />

ar SeiZleboda maTi dagiraveba anda piradi<br />

mogebisTvis ga moyeneba. es sistema<br />

ara marto uzrunvelyofda istoriuli<br />

nagebobebis patronobasa da SekeTebas,<br />

aramed didi obieqtebis ramdenime memkvidres<br />

Soris dayofasac ar uSvebda,<br />

rac niadags uqmnida saerTo socialur<br />

pa suxismgeblobas (soheil, 1995).<br />

1.4. antikuri xanis xelaxali<br />

aRmoCena<br />

romis imperiis daqucmacebisa da antikuri<br />

samyaros TandaTan daS lis kvalad<br />

Sua saukuneebSi evropa daibada. am gan


30 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

viTarebas konti nentze tomTa da gvar-<br />

Ta gadanacvleba sdevda Tan. aziidan<br />

hunebi mo vidnen da V saukuneSi aRmosavleT<br />

da centraluri aziis met nawils<br />

da epatronen. IV saukunidan mokidebuli,<br />

ramdenime aswleulis ganmav lo baSi<br />

qristianoba evropis yvela nawilSi Tanmimdevrulad<br />

enacvle boda Tavdapirvel<br />

religiebs; metic, XI-XII saukuneebSi<br />

evropel jvaro sanTa laSqrebi samgzis<br />

gaeSurnen axlo aRmosavleTSi ierusalimis<br />

dasapyrobad. adreuli xanis qristianoba<br />

gansakuTrebiT eTayvaneboda<br />

re liqviebs da gamonaklisi arc jvarosnebi<br />

yofilan: evropis eklesieb ma mravali<br />

reliqvia (wmindanTa neSTi, sagnebi,<br />

ubralod `wmida miwa~) miiRo, romelnic<br />

xSirad “furta sacra”-d iyo aRiarebuli<br />

da `avTenturo bis~ mowmobac axldaT<br />

(Gaery, 1990). xmelTaSuazRvispireTSi<br />

gabatonebu li kvlavac islami rCeboda<br />

da dasayrdeni Tavad evropaSic hqonda<br />

_ metadre espaneTsa da siciliaze.<br />

samxreT evropaSi ganviTarebas arsebuli<br />

dasaxlebebi agrZelebda, magram<br />

mosaxleobis zrdis kvalobaze samxreTsa<br />

da CrdiloeTSic, aRmosavleTsa da<br />

dasavleTSic axal-axali dasaxlebebi da<br />

qalaqebi arsdeboda. TandaTan evropam<br />

sur. 1.10. darhemis<br />

kaTedralis<br />

xuroTmoZRvruli formebi<br />

droTa ganmavlobaSi<br />

gangrZobiTobasac<br />

gviCvenebs da TandaTanobiT<br />

saxecvlasac<br />

sur. 1.11. sienas `kampos~ irgvliv mdgomi<br />

Senobebi 1297 wlis ganwesebis Tanaxma daa<br />

nagebi. TviT `palaco publikos~ (qalaqis<br />

sakrebulos) zeda sarTuli mog vianebiT ki<br />

daaSenes, magram adreuli Senobebis wesisamebr


axleburi, anti kurisgan gansxvavebuli<br />

identoba SeiZina, mravalgvar kulturada<br />

Tu qalaq-saxelmwifod gamoxatuli<br />

(Benevolo, 1993).<br />

mudmivi gadaadgilebis, cvalebadobisa<br />

da zrdis aTaswleulSi ngrevac<br />

mravlad iyo; xdeboda Zveli Zeglebis<br />

axleburad gamosayeneb lad modificireba<br />

anda maTi masalis axalmSeneblobisTvis<br />

gamoyeneba (amgvari ram,<br />

unda iTqvas, mTel msoflioSi SeiZleba<br />

vnaxoT). magram kla sikuri memkvidreoba<br />

ar gamqrala, aramed antikuri Zeglebisa<br />

da na n grevebis saxiT mudmiv Tanmdevada<br />

da mosagonarad rCeboda. igi iyo gvianromauli<br />

xaniT dawyebuli romanulsa<br />

da giTuramde mSeneblobis xer xebis<br />

evolYuciis amosavalic. amas garda,<br />

Sua saukuneebSi klasiku ri idealebis<br />

Segnebuli aRorZinebac momxdara, rac<br />

gamoxatulebas sa x viT xelovnebasa da<br />

mwerlobaSi hpovebda _ vnaxoT Tundac<br />

naumbur gis, Sartris an reimsis<br />

mSvenieri klasikuri suliskveTebis<br />

qandakebe bi. klasikuri avtoritetebis,<br />

uwinaresad, aristoteles, Seswavla mTeli<br />

qmnadi evropis monastrebsa da universitetebSi<br />

mimdinareobda (Panofsky,<br />

1970 w.) da iseTi TvalsaCino pirovnebebic<br />

viciT, vinc Tavis avtoritets<br />

warsuliT asafuZvlebda. karlos didi<br />

(742-814 ww.), aaxenSi damkvidrebuli,<br />

berZnulsa da laTinurs laparakobda<br />

da gars ganaT le buli adamianebi exvia;<br />

misi drois nagebobebi cxadliv asaxavs<br />

kla sikuri tradiciebis uwyvetobas. imperatorma<br />

oton I-ma (912-973 ww.) ro mis<br />

saRvTo imperiis dedaqalaqi mag deburgs<br />

moanacvla da iq itali idan ZvelTaZvel,<br />

saRvTo reliqvie bad arqiteqturuli<br />

elementebi da mar mariloebi Caitana.<br />

fridrix II (1194-1250 ww.) samxreT italiaSi<br />

dam kvidrda, neapolSi universiteti<br />

daa arsa, xelovnebasa da literaturas<br />

mfarvelobda. is Tavisi drois yvela<br />

ze ganaTlebul adamianad iTvle boda,<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 31<br />

Tavisi imperiis yvela umTav res enas<br />

laparakobda da italiur leqsebs werda;<br />

igi yvela kulturis naswavl kacebs<br />

maspinZlobda, eb raelebsa da muslimebs<br />

iwynarebda da is mogviano humanisturi<br />

moZrao bis winaswar moswavebad SeiZleba<br />

davi na xoT. imavdroulad, is sastikad<br />

uswordeboda mwvaleblebs da Tavisi<br />

drois absolutur xelmwifedac warmogvidgeba.<br />

uwyvetoba Zalze bevrs niSnavda Suasaukunovani<br />

sakaTedro taZre bis mSeneblobisas<br />

(mag., darhemis kaTedrali). Sua<br />

saukuneebis saxelos noebSi wesad hqondaT<br />

nagebobisTvis moexmaraT galatozis<br />

damzadebu li elementebi da arc maSin<br />

gadaegdoT, Tu is gardaicvleboda. umetesad,<br />

Senebas im rigze agrZelebdnen,<br />

rac imxanad pirvelobda. isec xdeba,<br />

marTalia, rom Tavdapirveli nagebobis<br />

`maneras~ srulebiT sxva `stiluri~<br />

mizandasaxulebis xanaSi misdevdnen _<br />

asea kotoris kaTed ral Si (dalmacia)<br />

anda safrangeTisa Tu inglisis zogierT<br />

eklesiaSi, romelnic klasicizmis gafurCqvnis<br />

xanaSiRa `daasrules viTarca<br />

Sua sa u kunovani gadmonaSTebi” 10 . sienaSi<br />

cnobierad konservatiuli politi kis<br />

wyalobiT XIII saukunis mxatvrul saxelmZRvanelo<br />

principebs mom devno saukuneebSic<br />

icavdnen _ ase ikveTeboda<br />

renesansul florencias Tan moqiSpe qalaqis<br />

identoba. is naTladaa gamoxatuli<br />

sienasve saxel ganTqmul piaca del<br />

kampoze gamomaval nagebobebSic _ qalaqis<br />

saxli klasikuri idealis ayvavebis<br />

xanaSi ganavrces, magram winandeli,<br />

Suasa u kunovani xelovnebis principebis<br />

winaRudgomelad. Tavis saxelganTq mul<br />

xelovanTa, magaliTebr, simone martinis<br />

wyalobiT, siena wamZRol Ta gani Seiqmna<br />

XIV saukuneSi goTikis internacionalur<br />

moZraobad aRor Zinebisas.<br />

antikuri xana didxans eCvenebodaT<br />

macdunebladac da saxifaTod; mxolod<br />

10 ix., mag., wittkower, 1974 da leon, 1951.


32 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

maSin, rodesac misi warmarTuli ganzomileba<br />

srulad `amoi wura~, SeiZleboda<br />

misi gamococxleba Zveli idealebis<br />

aRorZinebis gziT. qristianuli cnobiereba<br />

emyareboda Sinagani samyaros<br />

stabili za cias reformatoruli moZraobebis<br />

meSveobiT, romelTagan umniSvne<br />

lo va nesis Tavkaci franCesko asizeli<br />

gaxldaT. dante aligieris (1265-1321<br />

ww.) TvalSi fizikuri samyaro xiluli<br />

Sedegia RvTis qmedebisa, rome lic<br />

politikur saxelmwifoTa wyobis meoxebiT<br />

cnobierdeba. “Divina Comedia”-Si<br />

is yvela drois pirovnebebs acocxlebs<br />

warmosaxul, uJamo sivrceSi dialogis<br />

gziT da ase umzadebs asparezs antikuri<br />

samya ros idealTa droisgareSe<br />

aRorZinebas.<br />

franCesko petrarkam (1304-74 ww.) ase-<br />

Tive, warmodgenili dialogi gaaba humanistur<br />

idealamde aRzevebul avgustinesTan,<br />

romelTan erTa dac is eZiebs<br />

Tavisi sulis viTarebas. avgustinesaviT,<br />

aTasi wliT ad re, man tkivilianad<br />

icis im samyaros unugeSo mdgomareoba,<br />

romelSic cxovrobs. oRond amjerad,<br />

sayovelTao gakicxvis nacvlad, petrarka<br />

yu radRebas uSualod Tavis dros<br />

miapyrobs. igi ar uaryofs qveyniere bas<br />

mTlianobaSi da Tavis idealsac miRmur<br />

maradisobaSi ki ara, kla sikur antikur<br />

xanaSi poulobs. axal yaidaze gamoxatavs<br />

ra nostalgi as antikuri xanis dakarguli<br />

sidiadis mimarT, igi, amav droulad misi<br />

aRorZinebis SesaZleblobaSic aris darwmunebuli.<br />

Semawuxebel aTas wle uls Sua<br />

saukuneebisas is, ase vTqvaT, `frCxileb-<br />

Si aTavsebs~ da war moisaxavs mZlavr dasawyiss<br />

axali xanisas, pirdapir antikuri<br />

xanis gamocdilebaze dafuZnebiT. avin-<br />

Yonis midamoebis umaR les mTaze (1909<br />

m.), mTa vantuze asuli, is nostalgiurad<br />

imzireba italiisa da espane Tis ken<br />

da simbolurad suliT maRldeba Tavis<br />

dro ze, Tan ki peizaJis kon cefciasac<br />

aRmoaCens. amas garda, es movlena, sav-<br />

sebiT nonkonfor mis tu li Sua saukuneebis<br />

kulturisTvis, simbolu ro basac<br />

iZens da axal Tvalsawiers moniSnavs,<br />

rac Zalas aniWebs pet rarkas, sZlios<br />

Ta v is Suasaukunovan Sexedulebebs. igi<br />

gzas ukafavs italiur renesanssa da istoriis<br />

axleburad xedvis ganviTarebasac.<br />

horst gYunTeri wers: `mas aqeT, rac<br />

religia aRar uaryofs qveynierebas rogorc<br />

mTels, ukeTesi qveynierebis saxeliT,<br />

aramed mis myofobas Seiwynarebs,<br />

religiuroba individuumis xvedri<br />

xdeba. amito mac is ejaWveba mxatvrul<br />

qmnas, mecnierul codnasa an politikur<br />

qa rizmas, romelnic imanenturobis<br />

kanonebs emorCileba, maSinac Tu vinmes<br />

surs Selaxos an daarRvios es kanonebi~<br />

(Günther, 1995, 103). sayo velTao religiuri<br />

istoriis romis istoriisadmi interesiT<br />

Canacv leba da petrarkas magaliTi WeSmaritebis<br />

sakuTar TavSi Ziebisa, istoriografiisadmi<br />

axali midgomis da, amav<br />

dros, antikuri Zeglebisa da xelovnebis<br />

nawarmoebTa arqeologiuri SeswavliT<br />

daintersebis dasaw yissac moniSnavs.<br />

italiaSi gulisyuri umTavresad<br />

antikuri istorikosebis Txzu le baTa<br />

analizs ki ekuTvnoda, magram, amasTan,<br />

adgilobrivi istoriis axlad Seswavlac<br />

daiwyes. pirveli am mxriv leonardo<br />

brunis (daax. 1374-1444 ww.) `h<strong>istoria</strong>e Florentini<br />

populi”, florenciis <strong>istoria</strong> iyo,<br />

mas ki fla vio biondas “h<strong>istoria</strong>rum ab inclinatione<br />

Romanorum imperii decades” (1439-<br />

53 ww.) moyva, romSi Sua saukuneebis Sesaxeb<br />

(alarikis mier aklebidan av to ris<br />

drios CaTvliT). Suasaukunovani istorikosebisgan<br />

gansxvave biT, renesansuli<br />

mwerlebi acnobierebdnen istoriuli<br />

saxecvlilebis pro cess da, petrarkas<br />

kvalSi Camdgarni, antikur Tu bolodroindel<br />

pi rov nebaTa cxovrebasa da<br />

naRvaws axleburad akvirdebian; brunis<br />

`vita di Dante~ fasdaudebelia, rogorc<br />

wyaroebis momcveli adreuli wigni, jo-


jo vazaris “vite dei piu eccelenti pittori,<br />

scultori e architetti” (usaxelovanes fermwerTa,<br />

moqandakeTa da xuroTmoZRvarTa<br />

cxovrebani, 1546 wels daw ye buli)<br />

klasikuri Seiqmna. CrdiloeTis xalx-<br />

TaTvis klasikuri antiku ri xana ram<br />

literaturuli iyo, bevrad Soreuli,<br />

vidre italielebis Tvis, magram maT sakuTar<br />

warsulad swored petrarkas mier<br />

ukugdebu li Sua saukuneebi dasaxes. XVI<br />

saukunidan mokidebuli interesi erovnuli<br />

istoriisadmi sul ufro izrdeba.<br />

upirveles gamocemaTagania `h<strong>istoria</strong><br />

de gentibus septentrionalibus~ (1555) _ CrdiloeTis<br />

xalxTa <strong>istoria</strong> _ episkopos<br />

olaus magnusis dawerili, jorj bahenanis<br />

`Sotlandiis isto ria~ (1582 w.) da<br />

uilYam kemdenis `Britannia~ (1586 w.) 11 .<br />

rac Seexeba antikur Zeglebs, am<br />

mxrivac renesansi Semobrunebas moaswavebs.<br />

Zveli romis xsovna mis nangrevebsac<br />

axlda, Tundac isini upatronod<br />

dagdebuli, Seginebuli da saSeni masalis<br />

mosapoveblad ganZarcvuli yofiliyo.<br />

axla, petrarkas daJinebisamebr, axleburi<br />

huma niz mi antikur Zeglebs Zveli<br />

romis, imperiulisac da qristianulisac,<br />

gardasuli didebis reliqviebad aRiqvams<br />

da maT didZali politikuri mniSvnelobac<br />

aqvs SeZenili. Tumca kvlavac<br />

Zlieria warmarTuli romis gavlena, gansakuTrebuli<br />

yuradReba memkvidreobis<br />

qristianul aspeqts eT moba, mag., gamokvlevis<br />

sagani gaxda qristianTa wvlili<br />

diokletia nes Termebis aSenebaSi. amas<br />

garda, antikuri Zeglebi saswavlodac<br />

ga moi yeneba: xelovanT da arqiteqtorebs<br />

aq xelovnebis, xuroTmoZRvre bisa da<br />

teqnologiebis daufleba SeeZloT, humanistebs<br />

istoriis, la Ti nuri enisa da<br />

literaturis. werilobiTi istoriis ama<br />

Tu im ad gilTan dakavSirebis cda Taname-<br />

11 arsebobda interesi samarTlis istoriis<br />

mimarTac; aq pirveloba fra n sua boduens<br />

ekuTvnis, romelmac 1545 wels romauli<br />

samarTlis mec nierebis pirveli mimoxilva<br />

gamosca.<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 33<br />

drove arqeologiuri cnobierebis Zi rad<br />

SeiZleba ganvixiloT. Sesabamisad, axlidan<br />

iwyeba siZveleTa Seg ro veba rogorc<br />

Sesaswavlad, aseve socialuri statusis<br />

gasamyareb lad. aRorZinda romi, viTarca<br />

kulturis kera da izrdeba iq CasulTa<br />

ricxvi. XV saukunis aqeT dacvis gankargulebebic<br />

Cndeba da pirveli, visac<br />

papis xelisuflebam antikuri Zeglebis<br />

dacvisTvis pasuxismgeb lo ba daakisra,<br />

rafaeli gaxldaT.<br />

renesansma mniSvnelovani zegavlena<br />

xelovnebis koncefciazec moax<br />

di na. jerac neoplatonuri tradiciis<br />

gagrZelebad, win modis _ Sua sau<br />

kunovani xelosnuri tradiciis sapirispirod<br />

_ xelovnebis nawar moebis<br />

idea. antikur xelovanTadmi dadarebis,<br />

koleqcionirebi sad mi ga zr di li interesis<br />

da Tanmyofi politikuri Rirebulebis<br />

arsebobisas, Cndeba cneba<br />

xelovnebis nawarmoebisa esTetikuri<br />

ganzomilebiT, nacv lad misi upiratesad<br />

funqciuri mniSvnelobisa Sua saukuneebSi.<br />

siZve liseulobasTan erTad<br />

axla mxatvruli mxarec ganixileba da<br />

donate los mier misi damkveTebisTvis<br />

Sesrulebuli samuSaoebiT Semodis an tikuri<br />

nangrevebisa da qandakebaTa fragmentebis<br />

restavraciis modac. imTaviTve<br />

restvaraciis dialeqtikis sakiTxTagani<br />

xdeba Zveli sagnis, viTarca xelovnebis<br />

nawarmoebisa da viTarca siZvelis<br />

Rirebu le baTa konfliqti da masze kama-<br />

Ti XVI saukunidanve daiwyes xelo vanTa<br />

da hu manistebma. xelovnebis nawarmoebis<br />

axleburi dafaseba xe lo vansac ax le bur<br />

mdgomareobas aniWebs: rafaeli maTgan<br />

pirvelia, vinc socia luri TvalsazrisiT<br />

aristokratias gaTanabrebulad<br />

CaTva les. mis na war moebebs sul ufro<br />

meti aRfrTovanebiT uyureben da aman<br />

XVII sau kunidan sakamaTod aqcia misi namuSevrebis,<br />

saxeldobr, vati kanis moxatu<br />

lobaTa restavracia.<br />

italiis am axali movlenebis zegav-


34 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

lena sxva qveynebsac maleve da etyo; antikuri<br />

siZveleebis, xelovnebis nawarmoebTa,<br />

mTeli koleqci e bis SeZena da<br />

restavracia `did mogzaurobaTa~ (grand<br />

tours) wyalobiT mraval evropul qveyanas<br />

modad moedo. XVI saukunidan xeli ewyoba<br />

si Z veleTmcodneobiT kvleva-Ziebas<br />

SvedeTSi, rasac XVII saukuneSi erov nul<br />

siZveleTa dacvis Taobaze dadgenileba<br />

mosdevs. espaneTSi ferwe ris koleqciebis<br />

mcvelebad cnobili mxatvrebi iniSnebian.<br />

ufro gvian mravali qveyana xelovnebis<br />

mniSvnelovan nawarmoebTa gatanaze<br />

samarT lebriv kontrols awesebs. XVII<br />

saukuneSi moyvarulTa (ital. dilletanti) da<br />

siZveleTmcodneTa Soris moduri xdeba<br />

xmelTaSuazRvispi reT Si mo g zaurobis<br />

(tours) aRwerebi da klasikur-antikuri<br />

nangrevebisa da peiza Jebis suraTebi, rac<br />

XVIII saukuneSi inglisuri parkis Seqmnis<br />

winapi ro baTaganicaa. `cxovelxatulis~<br />

Tu `ferwerulis~ (picturesque) cneba maleve<br />

erovnul siZveleebsa da Zvel namonastralebsa<br />

da nacix a rebze ga dadis. eseni<br />

akvarelistTa sayvareli asasaxi xdeba da<br />

Sua saukune ebis kaTedralebisa da eklesiebis<br />

klasicistur yaidaze ganax lebis<br />

kon servatiuli kritikis amosavalic.<br />

1.5. Tanamedrove istoriuli<br />

cnobiereba<br />

XVI-XIX saukuneebs Soris fuZemdebeli<br />

mentaluri cvlilebis mTe li rigi<br />

xdeba, rac afuZnebs Tanamedrove samyaros,<br />

masTan erTad ki istoriisa da<br />

kulturuli memkvidreobis Tanamedrove<br />

koncefciebsac. mravali am cvlilebaTagan<br />

Tavs XVIII saukunis meore naxevarSi<br />

iyris, ma Ti saTave ki evropaSi kulturis,<br />

mecnierebis, politikisa da ekono mikis<br />

ganviTarebaa. politikurad, es absolYutisturi<br />

marTvis xanaa, romelsac<br />

bolo mkveTrma, umTavresad safrange-<br />

Tis revolYuciiT mota nilma socialur-<br />

politikurma cvlilebebma mouRo, ramac<br />

erovnu li sa xelmwifo mogvca. am periods<br />

`ganmanaTleblobis xanac~ ewodeba im inte<br />

leqtualuri moZraobis wyalobiT,<br />

romlis naazrSi urTierTs RvTis, gonebis,<br />

bunebisa da adamianis koncefciebi<br />

erTvis. am dros xdeba sa mecniero azrisa<br />

da teqnikuri codnis mniSvnelovani<br />

winsvla, ramac in dustriis ganviTarebis,<br />

soflis meurneobis da medicinis axali<br />

tipe bic moitana da qalaqebSi mosaxleobis<br />

zrdis matebac. Sesabamisad, qa laqTa<br />

marTvis, msoflio masStabis sakomunikacio<br />

sistemebis axali ti pebic viTardeba<br />

da sazogadoebis tradiciul nagebobaTa,<br />

dasaxlebe bisa da miwiTsargeblobisadmi<br />

axleburi mimarTeba.<br />

amave xanaSia momxdari xelovnebis,<br />

istoriisa da memkvidreobis koncefciebis,<br />

aseve adamianis bunebasa da<br />

qveynierebisadmi mimarTebis fu Zemdeb<br />

luri cvlilebebic. XVII saukunemde<br />

xilul Tu uxilav sagan Ta da maTi<br />

urTierTmimarTebis interpretaciis<br />

safuZveli `mimezisis~ pla tonuri cneba<br />

iyo. axla ki qveynad ragvarobaTa<br />

da sxvaobaTadmi mi marTebiT bevri ram<br />

safuZvlianad icvleba. iwyeba mecnieruli<br />

samtkice bis Zieba, saqme msgavseba ki<br />

aRaraa, ufro _ ganrCeva. dekartis da<br />

laib nicis wyalobiT codnis ZiriTadi<br />

amosavali maTematika da wes rigi xde ba.<br />

dekartis abstraqtuli cnebebi da anglo-saqsuri<br />

empiriu li na az ri sinTezad<br />

imanuil kantma miiyvana _ Tavis epoqalur<br />

`sufTa gans jis kritikiT~, ramac<br />

Tanamedrove filosofias amosavali<br />

gauCina 12 . brZola gamoecxada absolu-<br />

12 codnasTan dakavSirebiT, fukos aseTi debuleba<br />

aqvs gamoTqmuli: `un da moaxdinoT<br />

azrovnebis mTeli sistemis rekonstruqcia,<br />

romlis qse li, dadebiTi mxriT, SesaZlebels<br />

xdis myisieri da aSkarad urTierTgamom<br />

ricxveli mosazrebebis Tanaqmedebas.<br />

swored am qselis mier gani sa zRvreba mdgomareoba,<br />

romelic SesaZlebelyofs Sepirispirebasa<br />

Tu problemas; isaa codnis isto-


turi RvTaebrivi Rirebulebebis rwmenas<br />

da iwyeba istoriis gageba, viTarca<br />

koleqtiuri, socialuri gamocdilebisa,<br />

aRiarebulia isic, rom sxvadasxva<br />

epoqasa da regionSi kulturas SeiZleba<br />

sakuTari stili da gamZRoli<br />

suliskveTeba hqondes.<br />

kulturis istoriis dasawerad axlebur<br />

safuZvels wes-Cveuleba Ta da midgomaTa<br />

mravalnairobis codna qmnis _<br />

didia saamisod jovani ba tista vikosa<br />

(1668-1744 ww.) da iohan gotfrid herderis<br />

(1744-1803 ww.) wvli lic 13 . amgvarma<br />

ganviTarebam kulturuli pluralizmi<br />

da sxvada sxva, arcTu aucileblad<br />

Tanazomadi, kulturebisa da sxvadasxva<br />

Rire bulebebis mqone erebis aRiareba<br />

moitana. wyaroebis utyuarobis verificirebis<br />

safuZveli warsulis miRwevaTa<br />

namdvili mniSvnelovnebis Se faseba Seiqmna;<br />

dakarga azri `idealuri adamianisa~<br />

da `idealuri sa zo ga doebis~ klasikurma<br />

koncefciam (vico, 1725-44). istoriulobis<br />

axle burma koncefciam xelovnebis nawarmoebTa<br />

da istoriul nageboba Ta gan sazRvruli<br />

kulturis gamovlinebebad da<br />

erovnuli identobis anasa xad, aqedan ki<br />

_ unikalurada da SesanarCuneblad ganxilva<br />

moi tana. is toriisa da esTetikis<br />

axali koncefciebi dasavluri kulturis<br />

fuZe mdebel Semadgenlad iqca. erovnuli<br />

identobis grZnoba folklo ris xe laxla<br />

aRmoCenamac gaamyara, ramac erovnuli<br />

tradiciebisadmi, maT Soris `daCagruli~<br />

enebisadmi miqceva warmoSva (Berlin, 1992;<br />

Jokiletho, 1995). XIX saukuneSi tradiciebis<br />

gamogonebis tendenciac ki gvaqvs, ra sac<br />

riulobis mtvirTvelic~ (Foucault, 1994, 75).<br />

13 herderis kritikuli nawerebi jeimz makfersonis<br />

Sotlandiuri eposis `osianis~-sa da<br />

Seqspiris Sesaxeb 1773 wels gamoqveynda patara<br />

wignakSi `Von deutscher Art und Kunst”, mas-<br />

Tan erTad ki goeTes cnobili `von deutscher<br />

Baukunst”, romelic germanuli romantizmisTvis<br />

ganmsazRvreli `sturm und Drang~is<br />

moZraobis amosavali gaxda.<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 35<br />

bri taneTSi, indoeTsa da afrikaSi vxedavT<br />

(hobsbawm and ranger, 1983).<br />

XVIII sa u kune kulturuli obieqtebis<br />

dacva-<strong>konservaciis</strong> istoriisTvis mravali<br />

koncefciis SemuSavebis, Tundac<br />

`dednisa~ da `aslis~ sakiTxis wa moWris,<br />

gamoc gaxlavT mniSvnelovani. antikuri<br />

xanis axle bu ri, kritikuli dafaseba<br />

gamokveTs antikuri qandakebis, viTarca<br />

xe lov nebis istoriis umwvervalesi miRwevis,<br />

mniSvnelobas, ris gamoc sa Suri<br />

xdeba maTi restavraciac _ mxatvruli<br />

TvalsazrisiTac da Tana med rove xelovanTaTvis<br />

`sanimuSodac~. erTdroulad<br />

or movlenas vxe davT: xelovnebis nawarmoebis<br />

mniSvnelobas imiT gansazRvraven,<br />

rom is ama Tu im xelovanis originaluri<br />

qmnilebaa, Tan ki sul ufro metad<br />

mos wonT Zvel suraTebsa da qandakebebze<br />

`drois patinac~ da daziane bu li mxatvrobis<br />

Sesamtkiceblad axali teqnikuri<br />

saSualebebic. ing lisSi klasikuri land-<br />

Saftebis mowonebam da landSafturi<br />

parkebis Seqmnam gulisyuri erovnuli<br />

siZveleebis nangrevebzec ga a maxvila.<br />

kla si kuri xmelTaSuazRvispireTisgan<br />

gansxvavebiT, mSeneblobis Suasauku no vani<br />

wesi arasodes gamqrala da SegviZlia<br />

davadginoT goTikis gad monaSTebsa, `go-<br />

Tur aRorZinebasa~ da Tanamedrove konservacias<br />

Soris uwyvetoba.<br />

naTqvamia, rom `safrangeTis revolYucia<br />

is xidia, romliTac xa l xebi axal<br />

xanaSi gadmovidnen, gzad Zveli kamaTis<br />

gagrZelebisas~ (Brooks, 1981, 37). marTlac,<br />

man xangrZlivi zegavlena iqonia<br />

xalxTa da erTa cxovrebaze; man gaamkve-<br />

Tra istoriuli cnobiereba, gamoavlina<br />

si namdvilis sirTule, uCvena vnebaTa<br />

simZafre, Teoriebis arasakmaoba, garemoebaTa<br />

siZliere. revolYuciamac aRmoacena<br />

XVIII saukunis bolos ro mantizmi.<br />

es mZlavri moZraoba, romelmac rokokos<br />

ukugdebiT daiwyo da XIX saukunis Sua<br />

xanaSi realizmis gaCenamde gagrZelda,<br />

gansakuT re biT xelovnebisa da mwerlo-


36 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

bisTvis aRmoCnda mniSvnelovani. Tumc<br />

mi si gansazRvreba rTulia, hYug onorma<br />

romantizmis arsebriv maxasiaTeb lad<br />

gamoyo `romantikosTa mier xelovanis<br />

grZnobierebisa da emociuri `utyuarobisTvis~<br />

uzenaesi Rirebulebis miniWeba,<br />

rogorc im erTaderTi Tvi se bebisa,<br />

romelTac ZaluZT mis nawarmoebs `namdviloba~<br />

(validity) SesZinos. klasi ciz mis<br />

uJamo sayovelTao Rirebulebebis nacvlad,<br />

xelovnebis yoveli romantikuli<br />

nawarmoebi unikaluria _ xelovanis sakuTari<br />

cxoveli gamocdilebis gamoxatulebaa~<br />

(honour, 1981, 20).<br />

safrangeTis revolYuciis dros<br />

eklesiis qoneba da winandel xe l mwifeTa<br />

gamomsaxavi Zeglebi winandeli Cagvris<br />

simboloebad aRiq me boda da ngrevis sagani<br />

Seiqmna. Tanadroulad imis Segnebac<br />

gaCnda, rom es Senobebi erad axlaRa<br />

qmnili xalxis warsuli miRwevebis mowmobaa.<br />

1815 wels franguli okupaciis<br />

dasrulebisTanave, prusiis mefem Seadge<br />

nina angariSi rainispireTSi saxelmwifo<br />

mflobelobaSi myofi obieq te bis<br />

mdgomareobis Sesaxeb, riTac wamoiwyo<br />

saxelmwifos kuTvni li is toriuli Senobebis<br />

restavracia. safrangeTSi amgvari<br />

namemkvid re vis dac va axlad Camoyalibebulma<br />

saxelmwifom win revolYuciis<br />

wleb Sive wamoswia; yvelaze TvalsaCino<br />

nimuSebi `erovnul Zeglebad~ gamocxadda.<br />

magram dacvis SemoTavazebuli<br />

sistemisTvis konkretuli formis mini<br />

Webas ramdenime aTwleuli _ da kidev<br />

erTi revolYucia _ dasWirda.<br />

1830-iani wlebidan moyolebuli Tanamedrove<br />

<strong>konservaciis</strong> moZrao bam axleburi<br />

Zalmosileba ingliseli eklesiologistebis<br />

politikiT, xo lo safrangeTSi<br />

saxelmwifoebrivi saxelmZRvanelo principebis<br />

Se mo Re biT miiRo, Zala Semata<br />

mas XIX saukunis meore naxevris yovlisganmsWvalavma<br />

istoricizmmac (germanulad:<br />

der historismus, istoriulobis uzo-<br />

mo xazgasma) 14 (Foucault, 1994; Fillitz, 1996). es<br />

gansakuTrebiT xelovneba Sia sagrZnobi<br />

_ istoriul mxatvrobaSi, nagebobisa da<br />

Zeglebis `isto riu li stilebis~ mixedviT<br />

agebaSi, aseve istoriul Senobebze<br />

Catare bul samuSaoebSi, romelnic ZalisZalad<br />

stilurad erTiani unda gamxda<br />

riyo, metic, `restavraciis~ saboloo<br />

miznad stilis `sisufTave~ da i saxa.<br />

restavraciis winwamowevas Zala Semata<br />

pozitivizmis warmate bam da mecnierebaTa<br />

ganviTarebam. istoriul SenobaTa<br />

restavracia da ax lad gaCenili arqeologia<br />

obieqtur logikaze damyarda da,<br />

amitom, Ri rebulebiTi gansjis gareT<br />

myof samecniero meTodebsa da codnas-<br />

Tan mimarTebiT ganicdeboda 15 . amgvar<br />

`restavracias~ gabatonebuli mdgomare<br />

o ba hqonda mopovebuli XIX saukunis<br />

meore naxevarSi, magram Tanda Tan mas<br />

sul ufro meti kritika xvdeboda, ramac<br />

`antirestavratorTa moZraoba~ da Tanamedrove<br />

konservacia moitana.<br />

Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> Tavi da<br />

Tavi Rirebulebebis sakiTxia. Rirebulebis<br />

cnebac ramdenimejer gardaisaxa da,<br />

rogorc miSel fuko wers: `Rirebuleba<br />

aRar SeiZleba, rogorc klasikur epoqaSi<br />

iyo, eqvi valentTa totaluri sistemis<br />

safuZvelze ganisazRvros, imaze, Tu ra<br />

14 filosofiuri TvalsazrisiT, istoricizmis<br />

wamomwyebi vilhelm dil Tia, misi<br />

doq trina, rom `adamis saqmeTa codna<br />

au cileblad isto riuli xasiaTisaa da amito<br />

mac ver movipovebT adamianis bunebisa<br />

da sazogadoebis gasagebad xedvis araistoriul<br />

wertils~ (audi, 1996, 331). historicistebi<br />

arian: maineke, kroCe, kolingvudi,<br />

ortega i gaseti, man haimi, aseve karl poperi<br />

da zogierTi marqsisti, Tumca maTi naazri<br />

msxvaobaria. fenomenologiur tradiciaSi<br />

`istoriuloba~ adamianTa ar se bo bis arsebrivi<br />

niSania (audi, 1996, 586).<br />

15 haidegeri SeniSnavs: `mecnierebani uRirebulebod<br />

miiCneva da Sefase bani msoflmxedvelobebs<br />

gadauloces. Rirebuleba da RirebulebiToba<br />

pozitivisturi Semnacvlebelia<br />

metafizikurisa~ (heidegger, 1980b, 223).


simZlavriT SeuZliaT maT erTmaneTi warmoadginon.<br />

Rirebuleba niSani ki aRar<br />

aris, aramed _ produqti~ (Foucault, 1994,<br />

254). marTlac, sxva gan sazRvrebebTan<br />

erTad, romelnic, upiratesad, ekonomikis<br />

ganviTarebam warmoSva, `Rirebulebis~<br />

cnebac erTi fuZemdeblurTagani<br />

gaxda karl marqsis TeoriisTvis.<br />

istoriografiis uaxles Teoriebze mi-<br />

TiTebiT, istoriis interpretaciisas<br />

RirebulebaTa ganxilvis saWiroebas xazi<br />

ga usva paolo fanCelim (Fancelli, 1992). <strong>konservaciis</strong><br />

moZraoba kulturaTa mravalgvarobisa<br />

da RirebulebaTa fardobi-<br />

Tobis aRiarebas emyareba, ramac Seuqmna<br />

safuZveli `istoriuli Zeglis~, rogorc<br />

erovnuli memk vid reobis nawilis, koncefcias.<br />

sawyis safexurze axleburi<br />

cnobie rebis gamoxatuleba ganaxlebis,<br />

istoriuli nagebobebis gadasxvafe rebisa<br />

an, sulac, dangrevis momZlavrebuli<br />

tendenciis kritikiT gamo vlinda; mogvianebiT<br />

is, drois Seuqcevadobis, nagebobaTa<br />

da Zveli nivTe bis istoriulobisa<br />

da unikalurobis stiluri restavraciis<br />

para le lurad viTardeboda.<br />

<strong>konservaciis</strong> Tanamedrove Teoria,<br />

gansakuTrebiT, saazrovno pro cesad<br />

viTardeboda; amavdroulad dargis SigniT<br />

ramdenime tipis res tavracia xorcieldeboda.<br />

nivTieri Tu aranivTieri<br />

kulturuli memk vidreobis gamovlena<br />

da movla mocile RirebulebiT gansja-<br />

Ta gamoye nebiT xasiaTdeboda. rogorc<br />

aRiniSna, isini, umTavresad, sxvadasxva<br />

as peqtis Sedarebis da prioritetTa Sefasebis<br />

gziT mimdinare kamaTis me o xebiT<br />

viTardeboda. Tanamedrove konservacias<br />

win, aucileblobiT, hu ma nitarTa<br />

da xelovanTa mcdelobis kvalad gacnobiereba<br />

uswrebda. mas Tan, Cveulebriv,<br />

istoriul artefaqtTa da xelovnebis<br />

nawarmoebTa Se g roveba, kulturuli<br />

turizmi da muzeumTa daarseba sdevda.<br />

mere da me re, am procesma moitana<br />

saxelmwifoebrivi kontroli, normebis<br />

tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 37<br />

da dacviTi kanonmdeblobis SemoRebaca<br />

da sazogadoebrivi nagebobebis mov lis<br />

pasuxismgeblobis mqone administraciis<br />

Seqmnac. mogvianebiTRa moxda dacvis<br />

kerZo sakuTrebaSi myof obieqtebsa da<br />

istoriul dasax lebebze gavrceleba.<br />

XX saukunis ganmavlobaSi, gansakuTrebiT,<br />

meore msoflio omis Semdeg,<br />

kulturuli memkvidreobis dacvam saer-<br />

TaSoriso masStabi mii Ro, rac gulisxmobs<br />

unEsCo-s, iCCrom-is, iCom-isa da<br />

iComos-is msgavs organizaciebs, qartia-<br />

Ta gansazRvrebebs, rekomendaciebis da<br />

saxelmZR va nelo principebis SemuSavebas,<br />

konvenciebs, aseve cnobierebis amaR lebis<br />

da sagangebo sawvrTnel RonisZiebebs.<br />

kulturuli memkvidreo bis gavrcobilma<br />

cnebam ara marto istoriuli Zeglebi<br />

da xelovnebis nawarmoebebi, aramed eTnografiuli<br />

koleqciebi, istoriuli<br />

baRebi, qa laqebi, soflebi da landSaftebi<br />

daitia. masStabis matebama da kul turaTa<br />

da fizikur mdgomareobaTa mravalgvarobis<br />

aRiarebam axali vi Ta reba Seqmna,<br />

rodesac Tavad kulturuli memkvidreobis<br />

da misi Senax vis politikis sazrisis<br />

sxvagvarad Sefaseba unda moxdes.<br />

amgvari dapirispireba gansakuTrebiT<br />

mwvave maSin gaxda, rodesac<br />

scades <strong>konservaciis</strong> principebis winareindustriuli<br />

tradiciebis mim de var<br />

sazogadoebaSi, amas garda ki, sazogadod,<br />

urbanulsa Tu sof lur garemoSi<br />

gamoyeneba, sadac nivTier naSTTa Senar-<br />

CunebasTan erTad didmniSvnelovania<br />

cvlilebis kontrolic da Rirebuleba-<br />

Ta regenera ciac. am axali winapirobebisas,<br />

SeiZleba gvkiTxon, xom ar amowura<br />

Ta vi XVIII saukunis aqeT SeZenili saxiT<br />

<strong>konservaciis</strong> moZraobam, xom ar aris<br />

saWiro Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> _ dedamiwis<br />

mTliani kultu ruli da ekologiuri<br />

viTarebis konteqstSi socialur-ekonomikuri<br />

gan vi Tarebis garemos<br />

mdgradobisadmi Sefardebis moTxovnis<br />

gaTvalis winebiT _ axlidan gansazRvra.


2<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena<br />

romis gardasuli didebis literaturul<br />

xsovnasa da misi mxatvruli danatovaris<br />

viTarebis kontrastma, gadaqceuli<br />

kedlebisa da dangreuli taZrebisa<br />

da sasaxleebis mdgomareobam<br />

franCesko pet rarka romSi 1337 wels<br />

yofnisas uRrmesad daasevdiana da cremlic<br />

ki daaRvrevina mas. Tuki manamdeli<br />

qristiani moazrovneni <strong>istoria</strong>s dasabamiTgan<br />

sakuTar dromde ganixilavdnen,<br />

petrarka ganasxvavebs klasi kur samyaros<br />

_ `h<strong>istoria</strong>e antiquae~ _ da uaxless _ `h<strong>istoria</strong>e<br />

novae~. igi Tavs antikuri samyarosgan<br />

mowyvetilad grZnobs da amitomac misi<br />

erT `sa nukvar idealad~ mTlianobad danaxva<br />

ZaluZs da ara `rogorc Sua sau kuneebSi<br />

iyo, gamosayenebel, Tan ki saSi-<br />

Sar realobad~ (Panofsky, 1970, 113). romis,<br />

warmarTulsa Tu qristianul, didebul<br />

<strong>istoria</strong>ze fiqrisas Tu mis naSTTa _<br />

sacrosancta vetustas _ Wvretisas, mas dakargulis<br />

mimarT nostalgia ipyrobs.<br />

mis nawerebSi axali koncefciac Cndeba<br />

_ romis ga mo godebisa, `Deploratio urbis~,<br />

imgvari grZnobiT Seferili, romelic<br />

ukve romantizms moaswavebs. amave dros,<br />

is xmas aRimaRlebs Tavad romael Ta<br />

mier am naSTTa ugnurebiT mouxedaobisa<br />

da ngrevis winaaRmdeg. `iC qare, raTa<br />

isini dazianebas aacilo!~ wers igi Semdgom<br />

Tavis romael megobars, paolo anibaldis.<br />

`SenTvis sapatio iqneba, Tu ixsni<br />

am nan grevebs, radgan isini mowmobs,<br />

rogori iyo waubilwavi romis odinde li<br />

dideba~ (vimowmebT: levati, 1820, i, 268) –<br />

1341 wels romis kapitoliumze petrarkas,<br />

misi, viTarca mgosnis, RirsebaTa<br />

aRsaniSna vad, Tavze simbo lurad gvir-<br />

38<br />

gvini daadges. am ceremoniis ZvelisZvel<br />

centrTan dakav Sirebas politikuri<br />

mniSvneloba hqonda; is gamokveTda<br />

romis, rogorc msoflios dedaqalaqis,<br />

mniSvnelobas. petrarka Tamamad ecada<br />

papi roms dabrunebuliyo da igi kvlav<br />

saqristianos centrad eqcia; Tana dro ulad,<br />

petrarkas megobari, TviTnaswavli<br />

siZveleTmcod ne kola di renco patriotulad<br />

ecada gaecocxlebina romis<br />

winan deli dideba da politikuri mniSvneloba<br />

(Ghisaberti, 1928; wright, 1975).<br />

antikuri xanisadmi petrarkas mier<br />

mwerlobaSi interesis gamoR vi Zebas Sei-<br />

Zleba xelovnebis asparezze joto di<br />

bondones naRvawi Se vudaroT, romelsac<br />

im kacad miiCnevdnen, vinc `mzis naTelze<br />

gamo iyvana~ saukuneebiT umecrebis<br />

Secdomebisgan Camarxuli xelovneba. XIV<br />

saukunis bolosTvis jotos xelovnebis<br />

mowoneba ufro metad sazoga do xdeba,<br />

xelovanni ki amieridan roms antikuri<br />

xelovnebis nawarmoeb Ta Sesaswavlad<br />

midian; maT Soris iyvnen adreuli renesansis<br />

xelovne bisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

didostatni bruneleski, donatelo<br />

da ma zaCo. amboben, filipo bruneleskim<br />

Zvel romaelTa <strong>arqiteqturis</strong>a da<br />

konst ruqciuli xerxebis Sesaswavlad<br />

roms orjer imogzaurao. sul ufro<br />

izrdeba antikuri Zeglebisa da <strong>istoria</strong>sTan<br />

maTi mimarTebis Sesaxeb mkvlevarTa<br />

raodenoba. jan franCesko pojo<br />

braColinim, accademia valdarnina-s damfuZnebelma<br />

1431-1448 wlebSi dawera<br />

`De fortunae varietate urbis romae et de ruina<br />

eiusdem descriptio~, sadac vrcladaa aRwerili<br />

romis nangre vebi. flavio bion-


dom Tavis `roma instaurata~-Si (1444-46<br />

ww.) Senobebi re gi o nebis mixedviT ufro<br />

sistematurad, tipologiis gaTva liswinebiT<br />

da alaga. kiriakus (Ciriako)<br />

d’ankona xmelTaSuazRvispi reT Si misi<br />

gac xo velebuli mogzaurobis gamoa<br />

Rir ssaxsovari. zogier Ti am adreuli<br />

Ca n awerebidan (mag., piro ligorios, vila<br />

d’estes arqi teqtoris) mecnie rulad<br />

Sedgenili araa da Tumca mravali<br />

wvrilmani SeiZleba sworic iyos, zogi<br />

monacemi Secvlilia Semgroveblis Sexedulebisamebr.<br />

yovel SemTxvevaSi, am kvleva-Ziebam<br />

istoriisa da arqeo logiis<br />

Semdgom ganvi Tarebas Cauyara safuZveli.<br />

nangrevTa kultma gansakuTrebuli<br />

gamoxatuleba poeziaSi hpova. enea silvio<br />

pikolomini (1405-64 ww., mogvianebiT<br />

papi pius II), poetis grZnobierebiT Sehyurebda<br />

nangrevebs da maT TiTqmis romantikuli<br />

emo ciurobiT aRwerda. papad<br />

arCeulma, man romis jerac gadarCenili<br />

re liqviebis Sesaxeb laTinuri leqsi<br />

miZRvnad uTava flavio biondos `roma<br />

triumphans”. 1500 wlis axlos nangrevebi<br />

neolaTinuri poeziis sag nad iqca; Tavis<br />

leqsSi jiovan batista spanYolim erTmaneTs<br />

romis di debis rRveva Tavisi yrma<br />

mowafis udroo gardacvalebas Seadara.<br />

nang revebi danaxulia simboloebad<br />

im sircxvilisa da uRirsobis, rac maT<br />

sakuTar dros barbarosobisa da ngrevis<br />

gamo unda miadges, aseTia leq sebi<br />

kristoforo landinosi, mogvianebiT ki<br />

frangi poetis JoaSim dYu belesi. jakopo<br />

sanaZarom pirvelma dainaxa nangrevebis<br />

melanqo liuri yofna, bunebisa<br />

da ukacrielebis wiaR dabrunebad, istoriuli<br />

adgilis didebuli kaeSani ki<br />

adamianis cxovrebis simyifes daukav-<br />

Sira. zogierTi Txzuleba, mag., jiovan<br />

franCesko vitales `De roma~ (1552<br />

w.) mibaZvis sagani iqca da sxva enebzec<br />

iTargmna; edmund spenserma is 1591 wels<br />

gadaainglisura:<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 39<br />

“Sen, ucxoelo, romSi roms rom daeZeb,<br />

da romSi romisas verafers xedav,<br />

es Zveli kedlebi da Zveli TaRni, rasac<br />

rom xedav,<br />

Zvelni palatni, esaa, rasac roms eZaxian.<br />

.......<br />

romi romisa akldamaRaa mxolod,<br />

da roms romisa gamarjvebaRa axlavs.<br />

(spenseri, 1591)<br />

XV saukunis meore naxevarSi Zveli nangrevebisken<br />

gulma mxatv reb sac gauwia.<br />

1495 wels paduas kapela ovetariSi, andrea<br />

mantenYas wm. sebastiane klasikuri<br />

svetis damsxvreul tanzea dabmuli _<br />

naSTze taZrisa, romlis dangreva TviT<br />

wmindans surda. 1470 wlis axlos, feraraSi<br />

franCesko del kosam klasikur<br />

nangrevebSi Tveebis astrolo giuri<br />

niSnebi da d’estes ojaxis ambebi Caxata,<br />

1485-Si ki sandro bo tiCelim romis<br />

siqstes kapelaSi `koras, daTan da abironis<br />

dasjis~ da xatvisas konstantines<br />

TaRi kanonis urRveobis Sesaxseneblad<br />

moixmo. nangrevebi moduri peizaJur mxatvrobaSi<br />

Seiqmna, isini arsebiTi elemen<br />

tia rafaelis, perucis, julio klovios,<br />

franCesko salviatis da sxvaTa<br />

nawarmoebebis fonisTvis. nangrevevbis<br />

xatvisas SesaSur sizus tes iCens 1532-<br />

1536 wlebSi romSi mcxovrebi marten<br />

van heemskerki. etYen dYuperakma ori<br />

ruka moamzada _ erTi Zveli romisa<br />

(1574 w.) da erTic Tanadrouli romis<br />

(1577 w.). ZeglTa mdgomareobis saxviTi<br />

dokumenta ciisa da mogvianebiT dangreul<br />

SenobaTa asaxulobis mniSvneloba<br />

Sei Zines jovani antonio dosios naxatebma<br />

da suraTebma.<br />

2.1. siZveleTa koleqciebi da<br />

restavracia<br />

adreuli renesansis xanaSi daiwyo antikuri<br />

xelovnebis nawarmo ebTa fragmentebis<br />

kvleviTi mizniT Segroveba. pe-


40 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

trarkas medlebis ko leqcia hqonda da<br />

Caxedul kacadac iTvleboda. mantenYam<br />

Tavisi qanda kebebi Tavissave baR-<br />

Si ganaTavsa. xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

mfarve lobiT dainteresdnen<br />

mniSvnelovani florencieli gvarebi,<br />

umravle sad mediCis msgavsi bankirebi.<br />

humanistTa da xelovanTa kvalad,<br />

maTac ga i Cines antikuri xelovnebis<br />

nawarmoebTa koleqciebi, romlebsac<br />

Ta vis sasaxleebsa da vilebSi, umetesad,<br />

sta tusis simbolod ganaTavsebd nen.<br />

florencielTa magaliTs misdies gonzagas<br />

ojaxma mantuaSi, d’es te si feraraSi,<br />

sforcasi milanoSi. romSi antikur<br />

siZveleTa, maTTan ki adreqristianuli<br />

nimuSebis udidesi adreuli koleqcia<br />

kardinalma pietro barbom (mogvianebiT<br />

papi pavle II, 1464-71 ww.) Seqmna da mis gamosafen<br />

galeread palaco venecia aago 16 .<br />

siqste IV-m (1471-84 ww.) am ko leqciis<br />

nawili mediCebs miyida, meore ki kapi-<br />

16 koleqciaSi Sedioda Zalze Zvirfasi masalebidan<br />

damzadebuli (oniq si, ameTvisto,<br />

iaspi, mTis broli, spilos Zvali) antikuri<br />

bYustebi. 1457 wels katalogSi ixsenieba<br />

227 kameo da aTasze meti oqrosa da ve rcxlis<br />

medali.<br />

sur. 2.1. renesansuli<br />

koleqcia, romis vila<br />

mediCis baRis zRudeze<br />

ganTavsebu li. zogierTi<br />

nimuSi imperator<br />

avgustusis `mSvilobis<br />

sakurTxevlidan~ aris<br />

wamoRebuli<br />

tolines borcvze pala co dei konservatoris<br />

gadasca, romelSic 1471 wels<br />

pirveli sajaro re nesansuli muzeumi<br />

gaxsna. am koleqciaSi, sxvaTa Soris, Sedioda<br />

`spi nario~, kamilusi, Zu mgeli<br />

da imxanad gaTxrebisas napovni herkule<br />

sis uzarmazari brinjaos qandakeba.<br />

XV saukunis bolosTvis romSi 40-mde<br />

koleqcia iyo, momdevno saukuneebSi ki<br />

maTi ricxvi metad gai zarda im samSeneblo<br />

saqmianobisa da gaTxrebis meoxebiT,<br />

rasac dela va les, mediCis, farnezes da<br />

sxvaTa gvarebi awarmoebdnen. Yulius II-m<br />

(1503-13 ww.) rCeuli antikuri qandakebebis<br />

gansalageblad bramantes va tikanis<br />

vila belvederes terasuli baRi<br />

daukveTa 17 . XVII saukunis gan mav lobaSi<br />

xelovnebis naklebi nawarmoebi aRmoCnda<br />

17 vasari, 1973, 87: “bramantem amgvaradve aRmar-<br />

Ta gumbaTi, romelic `anti kuri siZveleebis<br />

darbazs~ xuravs da qandakebaTaTvis niSebis<br />

mTeli wyeba aaSena. amaTgan, laokooni, antikuri<br />

qandakeba unatifesi srulqm ni lebisa,<br />

apoloni da venusi maTSi mis sicocxleSive<br />

moaTavses, darCe nilni ki mas mere moitanes,<br />

mag., leo X-m, mag., tibri da nilosi kleopatraTi;<br />

sxvebi kliment VII-m miamata; pavle<br />

III-sa da Yulius III-is dros did fasad metad<br />

mniSvnelovani gaumjobeseba Seitanes~.


da maT fass mcire SeZlebis koleqcionerebi<br />

veRar audiodnen. es imas niSnavs,<br />

rom koleq ciebma naklebi raodenobisve<br />

adamianebis (justiniani, barberini, lYu -<br />

do vizi, borgeze) xelSi iyrida Tavs da<br />

TandaTanobiT sazRvrebs gare Tac iyideboda.<br />

adreul koleqciebSi Selaxul antikur<br />

qandakebebsa da arqiteq tu rul<br />

fragmentebs, Cveulebriv, rogorc naxavdnen,<br />

iseve tovebdnen. mag ram XV saukuneSi<br />

mediCebma donatelos florenciaSi<br />

maTi sasaxlis mosarTavad antikuri<br />

fragmentebis restavracia da dasruleba<br />

daava les.<br />

`kaza mediCis pirvel ezoSi rva marmarilos<br />

medalionia, antiku ri kameebis,<br />

meore pirze ki medlebis gamosaxulebebis<br />

momcveli, zo gi ram scena mis mier<br />

Zalze lamazad Sesrulebuli, Caatanes<br />

sa r kmelTaSoris frizsa da lojiis<br />

TaRszeda arqitravSi. manve an tikuri<br />

TeTri marma ri los marsia aRadgina,<br />

dadga is baRidan ga sasvlelSi, mravali<br />

anti kuri Tavi ki karis Tavze moaTavsa<br />

da frTaTa da almasTa ornamente biT<br />

gaawyo, romlebic, kozimos mo na fiqri,<br />

stukoTi faqizad Seasru la” 18 .<br />

romSi kardinalma andrea dela valem<br />

(1463-1534 ww.) antikuri mar mariloebis<br />

Tavisi koleqcia san eustaxios maxloblad<br />

mdebare sasa x leSi amgvaradve ganaTavsa.<br />

man maSin rafaelTan santa maria<br />

del po polos eklesiis Cigis kapelaSi<br />

momuSave lorencotos (lorenco di<br />

ludoviko) samkaulad antikuri svetebisa<br />

da sxva fragmentebis gamo yenebiT, Tavlis<br />

da baRis daproeqteba, amasTan ki qandakebebisTvis<br />

da karguli Tavisa Tu xel-fexis<br />

damateba daavala. amgvari moqmedeba<br />

yve lasTvis misaRebi aRmoCnda da romSi<br />

qandakebaTa restavracia modad iqca.<br />

amgvari morTuloba gaakeTa piro ligoriom<br />

vatikanis baRis ka zina pia-sTvisa Tu<br />

anibale lipim vila mediCis ezos fasadis-<br />

18 vasari, 1973, ii, 406 da Semd.<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 41<br />

Tvis (man sa amisod avgustusis `mSvidobis<br />

sakurTxevlis~ (ara Pacis) reliefTa frag<br />

mentebi moimarjva). madernom romSi via<br />

dei funarize mdebare ma teis sasaxlis<br />

ezoSi maTi koleqciis ramdenime umSvenieresi<br />

nimuSis Tvis stukos CarCoebi<br />

moifiqra, xolo alesandro algardim<br />

antikuri na muSevrebiT via aureliaze<br />

myofi doria-pamfilis sasaxle Seamko.<br />

jo r jo vazarize (1511-74 ww.), romelmac<br />

1550 wels `fermwerTa, moqanda keTa da<br />

xuroTmoZRvarTa cxovrebani~ gamosca,<br />

restavraciis ideam STabeWdi leba moaxdina<br />

da am modas man aseTi debulebac<br />

Seawia: `ase aRdgenil antikur siZveleebs<br />

meti moxdeniloba aqvs, vidre dasaxiCrebul<br />

tans, uTavo sxeulebs Tu sxvagvarad<br />

dauSnoebul da naklul fi gu rebs” 19 .<br />

restavracia moqandakis yoveldRiuri<br />

saqmianobis nawili Seiqmna da Sei-<br />

Zleboda axalgazrda xelovanis gawafulobis<br />

sasinjic yofili yo. swored ase<br />

moiqca bramante iakopo sansovinos (1486-<br />

1570 ww.) mimarT, rodesac mas paps warudgenda.<br />

ukve im dros daiwyo kamaTi imaze,<br />

rogor unda gakeTdes restavracia.<br />

adamianTa umravlesobas xelovnebis<br />

fragmentirebuli nawarmoebe bis gam-<br />

Teleba maT gasamSveneblad surda; magram<br />

iseTnic ipovebodnen, visac Tavad<br />

Zveli naostataris xarisxi ise aRafr-<br />

Tovanebda, rom isini maT xels ver<br />

Seaxebdnen. ase rom, arsebobda daSavebuli<br />

antikuri qan dakebebisadmi mopyrobis<br />

orgvari midgoma: erTi maT dazianebul<br />

mdgo mareobaSi SenarCunebas<br />

gulisxmobda, meore ki maT im formiT<br />

aRdgenas, rogoric mas Tavidan SeiZleboda<br />

hqonoda. aq ukve saqme `Tamanedrove<br />

restavracias~ ki ar exeba, aramed<br />

ufro esTetikur reintegracias<br />

Tav dapirveli formis saalbaTo ideis<br />

mixedviT. Tumca moduri es ukanask neli<br />

midgoma iyo, gvaqvs martivad SenarCunebis<br />

magaliTebic. maTgan yve laze kar-<br />

19 vasari, 1973, iv, 579


42 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gad cnobili, albaT, herkulesis e.w.<br />

`belvederis torsia~, mravalTagan am<br />

rigis usrulyofiles nawarmoebad miCneuli.<br />

igi aseve `miqelanjelos zurgad~<br />

aris cnobili, radgan mas igi Zalze<br />

moswonda da siqstes kapelas Werze<br />

figurebzec aisaxa `torsis~ Ronieri<br />

kunTo vaneba. uilYam hogarTi mis `mSvenierebis<br />

analizSi~ gakvriT ambobs, rom<br />

TabaSiris figuraTa yovel mkeTebels<br />

hqonia `torsis~ patara as lis yalibi.<br />

restavraciis gamo aRZruli kamaTis<br />

magaliTs warmoadgens mra val TaTvis<br />

aRsafrTovanebeli jgufi `laokooni da<br />

sur. 2.2. laokoonis<br />

qandakebas, berZnuli<br />

dednis romaul asls,<br />

romSi XVI s.-Si misi<br />

aRmoCenis Semdgom,<br />

restavracia ramdenjerme<br />

Cautarda<br />

misi Zeni, romel Tac gvelebi esxmian~,<br />

aRmoCenili 1506 wlis 14 ianvars. am qandakebas<br />

di di xnis manZilze sxvadasxvanairad<br />

ekidebodnen da gansxvavebul gadawyve<br />

tas mimarTavdnen da miT Sedegze<br />

Tanadrouli gemovnebis zemoq me debis ma -<br />

galiTad gamogvadgeba. qandakebis pir vel<br />

damTvalierebelTa gani ju li a no da sangalo<br />

da miqelanjelo iyvnen, romelTac<br />

gamoTqves hipo Teza dakarguli xelebis<br />

Tavdapirveli formis Sesaxeb;<br />

maT aRniS nes, rom dakarguli xelebis<br />

narCenebis Tanaxmad, mamasa da erT-erT<br />

vaJs marjvena xeli apyrobili hqondaT,


xolo gveli, TiTqos, mamis mar j venas<br />

iyo Semoxveuli, misi kudi ki vaJisas.<br />

qandakeba maleve vatikanis bel vederis<br />

koleqciaSi moxvda da bramantem oTxi<br />

mxatvris Sejibri moawyo misi cvilis<br />

modelis dasamzadeblad. erTi SemfasebelTagani<br />

ra faeli iyo da misi msjavriT<br />

yvelas axalgazrda iakopo tati sansovinom<br />

ajoba; gadawyvetil iqna misi namuSevris<br />

brinjaosgan Camosxma. man aseve<br />

TviT originalis restavraciac Caatara<br />

da nakluli nawilebi TabaSiriT Seavso<br />

da, rogorc Cans, laokoonis mklavi Tavisken<br />

daxara.<br />

ramdenime wlis Semdeg baCo bandinelim<br />

SeakeTa amasobaSi Camotexili<br />

mklavi, ufro metad zeviTken axara,<br />

Tan Cemulobda, Cemi asliT anti kur xelovnebas<br />

vajobeo, razec miqelanjelom<br />

SeniSna: `sxvaTa mimyoli maT win verasodes<br />

moeqceva da visac Zala ar Seswevs<br />

TavisiT kargi ram ake Tos, verc sxvaTa<br />

namuSevrebs moixmars sasikeTod” 20 .<br />

1532 wels, miqelanjelom be l ve deris<br />

ramdenime damsxvreuli qandakebis, maT<br />

So ris ki laoko onis mar jvenis, aRsadgenad<br />

fra jovani angYolo montor so li<br />

SesTavaza. xeli terakotisgan damzadda<br />

da amjerad sworad gai mar Ta; aman qandakebas<br />

Zlieri diagonaluri moZraoba<br />

SesZina, imdroin deli dinamizmis Sesa ferisad.<br />

es ki Zalze gansxvavdeba Tavdapirveli<br />

gamomsaxvelobisgan _ Semdgom<br />

gairkva, rom daxrili xeli dasrulebul<br />

formas qmnida 21 .<br />

ramdenime monumenturi qandakeba<br />

romis sazogadoebrivi adgile bis Tvisac<br />

20 vasari, 1973, vii, 279<br />

21 1904 wels l. polakma ipova fragmenti,<br />

romelSic laokoonis marjvena amoicnes<br />

(Tumca sxva, momcro aslisa), romelmac xelis<br />

Tavisken daxra aCvena; vinkelmans nanaxi<br />

aqvs kvali masTan gvelis Sexebisa. al baT,<br />

erTi meoris mimdev restavraciebamde maniSni<br />

metic iqneboda (Pollak, 1905; magi, F., il<br />

ripristino del Laocconte, Atti della Pontifica Accademia<br />

romana di archeologia, iX, vaticano).<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 43<br />

sur. 2.3. detali romSi, kapitoliumis<br />

borcvze SesavalSi mdgomi cxenis qanda kebisa<br />

(`dioskurebi~); is pompeusis TeatrSi ipoves<br />

da 1583 wels, d. fontanas xelmZRvanelobiT<br />

aRadgines. miznad mas Tavdapirveli<br />

formis savaraudo war mo d genis safuZvelze<br />

esTetikuri reintegracia hqonda<br />

iqna restavrirebuli, magaliTad, kapitolines<br />

borcvze, sa dac miqelanjelos<br />

daevala lateranidan 1537 wels papis<br />

pavle III-is gad motanili markus avreliusis<br />

qandakebis irgvliv moedani gaemarTa.<br />

es qandakeba antikuri xanidan<br />

SemorCenilTagan (igi asociaciurad<br />

qri s tianobis `mamas~, konstantines daukavSires)<br />

erTi umniSvnelovanesi iyo da<br />

is ukve XV saukuneSive SeekeTebinaT da<br />

aRedginaT. moedanze gan Tavsebul sxva<br />

antikur namuSevrebidan gamorCeulia


44 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

dioskurTa ori qandakeba, restavrirebuli<br />

papis grigol XIII-is mier, romelnic<br />

moed nis aRmosavleTidan Sesakvrelad<br />

gamoiyenes. kvirinalis borcvze daye nebul<br />

did jgufur qandakebas, `aleqsandre<br />

da bucefali~, igive `cxe nis damaokebeli~,<br />

romelsac wina saukuneebSi<br />

mar tivad aguris sabje nebi Seuyenes,<br />

1589-1591 wlebSi papis siqste V-sTvis<br />

restavracia domeni ko fontanam Cautara.<br />

Tumca koleqciebisTvis qandakebebis<br />

restavracia grZeldeboda da moqandakeTa<br />

Cveuli saqmianoba iyo, is mainc<br />

gaxda kamaTis sagani, metadre XVIII saukuneSi.<br />

asea Tu ise, Tavidanve gvaqvs<br />

ori damokidebu leba _ SenarCuneba da<br />

restavracia da es antikuri <strong>arqiteqturis</strong>admi<br />

mopyrobazec aisaxa. klasicizmis<br />

aRorZineba klasikur ZeglTa Seswav las<br />

efuZneboda, xolo mis winsvlas XV-XVI<br />

saukuneebis arqiteqturu li traqtatebi<br />

emsaxureboda. maTi amosavali principebi<br />

naSenis simk vidre, gamZleoba da movla<br />

iyo, isini yuradRebas renesansis saarsebo<br />

wyaros, Tavad antikuri Zeglebis<br />

dokumentirebasa da dacvazec amaxvileben.<br />

amav dros, SigadaSig, stilisa Tu<br />

Senebis maneris miRma ra Rac sxvac moismoda<br />

da zogierT mwerals TviT ukugdebuli<br />

Suasau kunovani Senobebis Rirebulebanic<br />

ki axsendeboda.<br />

2.2. aRorZinebis xanis Txzulebebi<br />

arqiteqturaze<br />

garda Tavad nagebobebisa, klasikuri<br />

<strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad umniSvnelovanesi<br />

wyaro iyo avgustusis zeobaSi<br />

romis aRdgenisas ga mo Cinebuli<br />

xuroTmoZRvrisa da inJinris, markus<br />

vitruvius polios Txzu leba `De architectura~.<br />

is, savaraudod, Zv. w. 27 wlamde<br />

daiwera da ukve ax. w. I saukuneSi sanimuSo<br />

unda yofiliyo. Sua saukuneebSi<br />

is mra val xelnawerad gadmonarCunda,<br />

romelTagan uZvelesi miaxloebiT VII<br />

saukunis miwuruliT TariRdeba. 1414<br />

wels mas montekasinos monas tris wignTsacavSi<br />

pojo braColinim miagno. amis<br />

mere gasavrceleblad is gadanusxes,<br />

1480-ani wlebis aqeT ki is uamravjer<br />

daistamba da am ga mocemaTagan sagangebo<br />

yuradRebis Rirsia 1511 wels fra<br />

jokondos gan xorcielebuli. vitruviusi<br />

tradiciuli codnis fasdaudebeli<br />

wyaroc gaxda da, albertidan moyolebuli,<br />

arqiteqturaze na werebis um-<br />

Tavresi amosavalic. yvela, vinc renesansis<br />

xanaSi arqiteqturaze wer da, im<br />

gak veTilze miuTiTebs, rac klasikuri<br />

avtorebisa da arsebuli antiku ri nagebobebis<br />

SeswavliT SeiZleba miiRo. mravalni<br />

gansakuTrebul yurad Rebas gam-<br />

Zleobas da mudmivi movlis saWiroebas-<br />

Tan dakavSirebul sa kiTxebs, aseve warumateblobis<br />

mizezebis analizs da konstruqciul<br />

xa r vezTa gamosworebas miapyrobdnen.<br />

Tu gulisyuri umTavresad<br />

axali nagebobebis proeqtirebas ekuTvnoda,<br />

mainc arsebobda bma winandel gamocdilebasTan<br />

da antikuri nagebobebisadmi<br />

axleburi damokidebule bisa da<br />

pativiscemis safuZvelic Caiyara.<br />

<strong>arqiteqturis</strong> Taobaze renesansis<br />

xanis mweralTagan pirvelica da yvelaze<br />

gavlenianic leon batista alberti<br />

(1404-72 ww.) iyo _ huma nisti, arqiteqtori<br />

da siZveleTmcodne, papis administraciaSi<br />

`samoci qu lo werilebis~ SedgeniT<br />

dakavebuli. misi nawerebi, laTinurenovania<br />

da italiuric, uamrav sagans exeba<br />

_ saojaxo cxovrebasa da maTemati kasac<br />

da arqeologiasa, xelovnebasa da arqiteqturasac.<br />

is monawi leobda arqiteqturul<br />

proeqtebSi feraraSi, florenciaSi,<br />

mantuasa da riminiSi, sxvebze ki<br />

misTvis azri ukiTxavT, metadre romSi,<br />

sadac man 1432 wlis aqeT, cxovrebis<br />

meti wili gaatara. albertis mTavari<br />

naSro mi aris aTi wigni arqiteqturaze _


`De re aedificatoria~, laTinurad 1443-1452<br />

wlebSi dawerili da misi gardacvalebis<br />

mere, 1485 wels das tambuli. traqtatis<br />

forma mas vitruviusma STaagona, misganve<br />

modis faqtobrivi cnobebi samSeneblo<br />

teqnikaze, magram mas platoni,<br />

pliniu si, aristotele da Tukididec<br />

waukiTxavs, iSveliebs is italiisa da<br />

centraluri evropis antikuri Zeglebis<br />

sakuTar anazomebsac. maTemati kiT dainteresebidan<br />

gamomdinare, man SeimuSava<br />

rukebis gamoxazvis we si (centralur<br />

wertilTan Sefardebuli ori polaruli<br />

koordina tiT) da moamzada romis<br />

ruka, sadac amosavali wertili kapitoliumis<br />

bor c via (gamoqveynebulia 1450<br />

wels wignSi `Descriptio urbis romae~).<br />

ZvelTa magaliTis, mcodneTa rCevis,<br />

mudmivi praqtikis wyalobiT dagrovebuli<br />

codnis kvalad Camoqnili kanonebi<br />

_ ai, ra aris Txzule bis ZiriTadi<br />

saTqmeli. albertis afiqrebda ariqteqturis<br />

xarisxi da is gvarigebs, proeqtebis<br />

momzadebas yuradReba ar davakloT.<br />

mas esmo da, rom didmasStabovan mSeneblobas<br />

adamianis cxovreba SeiZlebda<br />

arc yofnoda da is gvTavazobs, rom<br />

visac nagebobis gagrZeleba daevala, is<br />

guldagul gasinjos da kargad gaugos,<br />

raTa `ar dacildes momgonis Canafiqrs~<br />

da ar waaxdinos kargad dawyebuli<br />

nawarmoebi. saamisod man Tavad kargi<br />

magaliTi mogvca harmoniulad ganasrula<br />

ra fasadi flo renciis XII saukuneSi<br />

agebuli santa maria novelas eklesiisa.<br />

arqiteqturam, albertis Tanaxmad,<br />

sami mTavari moTxovna unda da akma<br />

yofilos: is unda iyos funqciuri,<br />

rac SeiZleba myari da gamZle, formiT<br />

ki moxdenili da saamo. mSveniereba mis<br />

TvalSi ram naSenSi Si na ganad myofi iyo,<br />

msgavsad harmoniisa musikaSi, ase rom<br />

<strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebi mTlianobaSi<br />

ufro Tavisuflad da harmoniulad,<br />

Tanaxmie rad isunTqebs. xSirad sadagi<br />

masala, jerovnad moxmarebuli, ufro<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 45<br />

ha r moniuli aris xolme, vidre wesis miudevnelad<br />

naxmari Zvirfasi masa lebi.<br />

iregularuli qviT nagebi, mokrZalebuli<br />

sasoflo saxli Tavis TavSi harmoniuli<br />

iyo da, sazogadodac, kerZo saxlebs,<br />

ase gvirCevs al berti, mokrZaleba<br />

SeSvenis.<br />

albertis bunebaze dakvirvebis swamda<br />

da nagebobebs bunebiT or ga nizmebad<br />

xedavda, romlebSic yovelive erTmaneTs<br />

racionalurad, swo ri proporciebiT<br />

ukavSirdeba. Sesabamisad, axali<br />

elementis damate bi sas pativi unda<br />

mivagoT organul mTels, konstruqciuladac<br />

da es Te tikuradac. amgvari<br />

midgoma Sua saukuneebis nagebobebzec<br />

ki vrcel deboda, rogorc santa maria<br />

novelas SemTxvevaSi, sadac forma ise<br />

mogvagonebs Tavdapirvel koncefcias,<br />

rom mogviano istorikosebi karga xans<br />

uaryofdnen albertis avtorobas (milicia,<br />

katremeri).<br />

is dabejiTebiT ambobs, rom arqiteqtors<br />

samSeneblo xarvezTa kar gad codnac<br />

esaWiroeba; zustad eqimiviT, man<br />

unda amoicnos sneu leba, raTa gankurnos<br />

igi. xarvezebis mizezi SeiZleba<br />

garegani iyos an Tavad naSenis SigniT<br />

warmosdges. ukanasknel SemTxvevaSi,<br />

masze arqiteqto ria pasuxismgebeli. meore<br />

mxriv, ganmartavs igi, Cven yvelani<br />

bunebis nawili da mokvdavni varT; umtkices<br />

masalasac ki anadgurebs mze Tu<br />

grili Crdili, yinva Tu qarebi, rom aRara<br />

vTqvaT iseT ubedurebebze, rogoricaa<br />

mexi, miwisZvra da wyaldidoba.<br />

xarvezebi, romelTa gamosworeba<br />

restavracias SeuZlia traqta tis meaTe<br />

wignis sagania. alberti mTeliT iwyebs<br />

da wvrilmanebze Sem d gom inacvlebs:<br />

TavSi saubari qalaqsa da mis sanaxebzea.<br />

TxuTmeti Ta vi sazogado sakiTxebs exeba,<br />

mag., kanalizacias, hidroinJinerias,<br />

kul tivacias. mxolod bolo Tavi<br />

eZRvneba iseT sakiTxebs, rogoricaa<br />

Sida garemo, nagebobidan mcenareulis


46 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mocileba, konstruqciis gamagrebis da<br />

Semtkicebis xerxebi. zogjer xarvezTa<br />

mizezebis migneba iolia; zo g jerac isini<br />

ufro gaurkvevelia da cxadi mxolod<br />

miwisZvris, mexis dacemisa Tu niadagis<br />

bunebrivi Zvris Semdeg xdeba. leRvis<br />

xe, Tu mas kedelze gaaxareb, sabrZolo<br />

gemis dafaruli saZgerebeliviTaa _<br />

pata ra fesvsac didi moculobis daZvra<br />

SeuZlia. dasasrul, daSlis Tavida Tavi<br />

mizezi, albertiT, adamianis uyuradReboba<br />

da uzrunvelobaa. is daJinebiT<br />

gvirCevs, sazogadoebrivi Senobebis<br />

movla saxelmwifos xar jiT xdebodes<br />

da SeniSnavs, rom agripam saamisod 250,<br />

xolo keisarma 460 adamiani daasaqma!<br />

albertis TvalSi istoriuli nagebobebi<br />

dacvis Rirsi maTi saku Ta ri arqiteqturuli<br />

Tvisebebis, simyaris, silamazis,<br />

aRmzrdelobiTi da is toriuli<br />

Rirebulebebis gamoa. mas moswons is<br />

nagebobebi, romel nic ise mtkicea, rom<br />

daSlas mravali saukune umklavdeba.<br />

ieris esTe ti kuroba, nagebobis silamaze<br />

aseve aris dacvis mizezi. mSveniereba<br />

im denad mniSv nelovania, rom TviT barbarosebsa<br />

da Jamsac amarcxebs. di dad<br />

afiqreb da mas istoriuli nagebobebis<br />

arasaWiro ngreva: `RmerTma miS velos,<br />

zog jer atana ara maqvs, rodesac vxedav,<br />

rogori uyuradRe bobiT, uf ro mkvaxed<br />

vityvi, rogori angarebianobiT miugdeben<br />

xolme ngrevas iseT saganT, romelTa<br />

uzomo keTilSobileba TviT barbarosebma<br />

da mZvin vare mtermac daindo;<br />

romelTac yovlisdamprobelma, yov lisdamaq<br />

ce varma dromac samudamod dgoma<br />

acala~ (alberti, 1988, 320). mas guli mos dis<br />

uvic moijaradeebze, vinc ver axerxebs<br />

axali mSeneb loba ma nam de im adgilas<br />

yvelafris dangrevis gareSe daiwyos.<br />

dangreva yovel Tvis moeswreba, ufro<br />

mniSvnelovania Zveli nagebobebi dauzianebeli<br />

gvqondes! alberti urCevs arqiteqtors<br />

guldasmiT daak virdes karg<br />

Se no bebs, Seamzados anazomebi, gasinjos<br />

maTi proporciebi da maT Sesas wavlad<br />

modelebic aagos. gansakuTrebiT mniSvnelovania,<br />

Tu proporci eb sa da detals<br />

gamorCeuli avtori moiSveliebs. albertis<br />

aRafrTova nebs peizaJebi da agondeba,<br />

rom Zvelad alagebsa da mTel zonebsac<br />

ki miegeboda pativi da Tayvaniscema;<br />

sicilia cereras miuZRvnes. antikur Zeglebsa<br />

da RirsSesaniSnav adgilebs, magaliTebr,<br />

troas Tu winande li brZolis<br />

velebs, ZaluZT mnaxvels warsulis xsovna<br />

Tu iseT Rirs SesaniSnav movlenebze<br />

mogoneba aRuZras, rom mas aRfrTovaneba<br />

daeuf leba.<br />

Tu alberti SeiZleba realistad<br />

CavTvaloT, romelsac arafrad epitnaveboda<br />

fantastikuri monafiqrebi,<br />

sxvaa il filaretad wodebu li antonio<br />

averlinos (1400-69/70 ww.) pirveli<br />

saqalaqo saavadmyofos, mi lanis `ospedale<br />

majores~ arqiteqtoris, midgoma.<br />

man pirvelma dawe ra arqiteqturuli<br />

traqtati italiurad (1461-64<br />

ww.) da masSi idealuri qalaqis, saxelad<br />

sforcindas (es sforcas gvarisadmi qa-<br />

Tinauria!) da ge g mareba da mSenebloba<br />

aRwera. vitruviusisa da albertis msgavsad,<br />

fi laretec analogias xedavs<br />

arqiteqturasa da adamians Soris, imasac<br />

ki gveubneba, nagebobac cocxlobs<br />

da kvdebao. arqiteqtoris amocanaa, gan-<br />

Wvritos, ra SeiZleba gauWirdes Senobas<br />

da, amgvarad, mas daziane ba aacilos<br />

da drouladac SeakeTebinos. filarets<br />

romSi mravali an tikuri nageboba dauzomia<br />

da isini imis magaliTad moyavs,<br />

rom sqel kedliani, kargi masaliT naSeni<br />

nageboba samaradiso iqneba. mouvlelobis<br />

gamo, isini nangrevebad iqca, pan-<br />

Teoni ki (eklesiad gamoyenebuli) uf ro<br />

srulad SemogvrCa, vinaidan `religiis<br />

pativiscemiT mas kveba ar daakles~ (Filarete,<br />

1972, 43). Tumca filareti wyevlas<br />

uTvlis goTurs da upiratesobas<br />

aZlevs klasikur maneras (radgan wriuli<br />

TaRi Tvals arasodes daabrkolebs!),


magaliTebi mas yvela droisa moaqvs _<br />

klasi ku ric, Suasaukunovanic, misdroindelic,<br />

maT Soris konstantinopolis<br />

wm. sofia da veneciis san marko da amiT<br />

xazs usvams istoriis uwyve tobas. Tavad<br />

is, etyoba, pirvelad goTur stilSi muSaobda,<br />

vidre mas bruneleskis nawarmoebebi<br />

miizidavda. `Zvel-axlis~ Serevaca<br />

da dialo gad dawerili misi Txzulebis<br />

popularulobac mas vazarim dauwuna.<br />

XV saukunis mesame avtoritetuli<br />

traqtati, ZiriTadad, saTavda c vo nagebobebis<br />

daproeqtebis Taaobaze, fran-<br />

Cesko di jorjo martinis (1439-1501 ww.)<br />

ekuTvnis. miznad mas vitruviusis axlad<br />

gadawera, arsebu li kalsikuri nagebobebis<br />

proporciebis Semowmeba da, maT<br />

srul gaq ro bamde, nangrevebis fiqsacia<br />

iyo. Cveulebriv, igi maT srulad<br />

xatavs, oRond sqematurada da mravali<br />

SecdomiT. mas `antikuri nangrevebis<br />

aRmdgenels~ eZaxdnen. vitruviusisa da<br />

arsebuli klasikuri nagebobe bis kritikuli<br />

Sefasebis gziT, franCesko di<br />

jorjom daamkvidra praq tikuli samSeneblo<br />

normebi da klasikur Txzulebas<br />

axleburi aqtua lo bac SesZina, radgan<br />

xazs usvamda antikuri nangrevebis axlad<br />

aRia rebul aRmzrdelobiT mniSvnelobas.<br />

aseTia misi, Tugind arapirdapiri,<br />

wvlili am nangrevebis momaval<br />

konservaciaSi Setanili.<br />

leonardo da vinCim, mxatvruli Tu<br />

mecnieruli TvalsazrisiT, italiuri<br />

renesansis erTma wamZRolTaganma, <strong>arqiteqturis</strong>,<br />

metadre sa Tav dacvos, Seswavlas<br />

xeli mecnieruli cnobiswadilis<br />

gamo mohkida. mas axlo urTier-<br />

Toba hqonda bramantesa da mis wresTan,<br />

mas azrs eki T xebodnen sxvadasxva, maT<br />

Soris milanisa da paviis kaTedralebis<br />

pro eqtebis, Taobaze. leonardoc,<br />

agebis simrTelisa Tu proporciebis<br />

mxriv, erTi meores Senobebsa da adamianebs<br />

ufardebs. misi Sexedule biT, adamianis<br />

janmrTeloba yvela elementis<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 47<br />

harmoniazea damokidebu li, sneuleba<br />

ki araTanaxmierebis Sedegia. sxvadasxva<br />

Canaxati Tu xel naweri aCvenebs leonardos<br />

struqturul azrovnebas _ is<br />

ubralod ki ar amsgavsebs adamianebsa<br />

da maT Seqmnil arqiteqturas, aramed<br />

am mov le nas obieqturad, mecnierulad<br />

xsnis. amis magaliTi gaxlavT TaRis<br />

gansazRvreba, rogorc `ori sisustiT<br />

miRebuli simagrisa” 22 . ese igi, ori meo-<br />

Txedi wre, calke aRebuli, sustia, erTmaneTs<br />

Seyudebuli, mZlavr komponents<br />

warmoqmnis. is gvTavazobs quslebze<br />

sawonebis Seki debiT eqsp erimentulad<br />

ganisazRvros sxvadasxva moxazulobis<br />

TaRebis zid vis unarianoba, aanalizebs<br />

konstruqciuli xarvezebis problemebs,<br />

nap ralebis warmoqmnas, saZirkvlebs,<br />

aSenebis mere kedlebis gamoSrobas da<br />

a.S. da gvawvdis maTi SekeTebebis winaswaruli<br />

RonisZiebebis winada debebs. Seexo<br />

is xis konstruqciebsa da wyobaSi Cayolebuli<br />

xis damu Savebas; misi dakvirvebiT,<br />

wyalmedegi an aradrekadi saRebavi<br />

ver gauZ lebs cvalebadi tenianobisas<br />

xis mimoZraobas. iatakis Zelebi kedlis<br />

kon struqcias kargad unda miemagros,<br />

raTa miwisZvrisas dazianeba ar moxdes.<br />

miuxedavad imisa, rom misi Canawerebi<br />

ar gamoqveynebula, moqmed arqiteqtorebTan<br />

urTierTobis wyalobiT, man<br />

uTuod moaxdina gavlena renesansis <strong>arqiteqturis</strong><br />

ganviTarebaze.<br />

1490 wlis axlos <strong>arqiteqturis</strong><br />

TeoretikosebisTvis gamocda ga mo dga<br />

milanos kaTedrali, uwinaresad misi<br />

Sejvarebis, e.w. `tiburio~-s das rulebis<br />

sakiTxi. amis Taobaze azri sam wamyvan<br />

pirovnebas _ leo nar dos, bramantes da<br />

franCesko di jorjos gamokiTxes. Tumca<br />

saqme Su a sakunovan nagebobas exeboda,<br />

Senebis arsebul nagebobasTan TanSewyo<br />

biT gagrZeleba yvelasTvis saziaro<br />

22 leonardo da vinci, mss. institut de France, Paris,<br />

50r. Frammenti sull’architettura (1490). scritti rinaseimentali,<br />

1978, 292


48 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

midgoma gaxldaT. leonardom sakiTxs<br />

`eqim-arqiteqtoris~ kuTxiT Sexeda da<br />

irwmuneboda, proeqtis safuZve li arsebuli<br />

Senobis mdgomareobisa da formis<br />

amomwuravi codna unda iyos, raTa gamoirkves,<br />

rogor unda zidos man axali<br />

naSeni da sxvada sxva gadawyvetas Tavazobda.<br />

Tu leonardo da franCesko di<br />

jorjo oq to gons emxrobodnen, bramante<br />

mxars kvadratul moxazulobas uWerda,<br />

mas ufro gamosadegad, kaTedralis<br />

saerTo saxis Sesatyvisad Tvlida; oqtogoni<br />

ver Seegueba nagebobis formismier<br />

moTxovnebs. goTuri kon st ruqcia,<br />

TavisTavad, msubuqia da mSvenierebis<br />

kriteriumis dasakmayo fi leb lad, axali<br />

naSeni Tavdapirvel mTelTan harmoniaSi<br />

unda moviy va noT.<br />

XV saukunis sigrZeze arqiteqturuli<br />

traqtatebi literaturul-humanisturi<br />

xasiaTisaa; XVI saukuneSi isini<br />

ufro viwrod-arqiteqtu ru lia, maxvili<br />

axla dasuraTebaze, praqtikosTaTvis<br />

saWiro `ana-bana ze~ daismis. aseTia, gansakuTrebiT,<br />

jakopo baroci vinYolas<br />

xuTi or de ris wesebi, pirvelad 1562<br />

wels gamocemuli da andrea paladios<br />

1570 wlis `oTxi wigni <strong>arqiteqturis</strong><br />

Sesaxeb~. paladios manamde monawileo ba<br />

hqonda miRebuli vitruviusis daniele<br />

barbaroseuli, 1556 wlis ga mocemis dasuraTebaSi<br />

da antikuri nagebobebis<br />

Tavisi farTo codnac ukve gamoeyenebina<br />

1554 wels romis siZveleTa mokle<br />

megzuris, `antichita di roma~, dasawerad,<br />

romelmac Secvala arazusti, xSirad<br />

legendaruli cnobebis Se m cveli, XII<br />

saukunis `mirabilia urbis romae~ (qalaq<br />

romis sak virveleba ni).<br />

gamosaqveyneblad masalas ori odnav<br />

ufrosi arqiteqtori, romSi XVI saukunis<br />

dasawyisSi momuSave baldasare peruci<br />

da sebastiano se r lioc amzadebdnen.<br />

perucim es veRar gaakeTa da serliom<br />

misi masa le bis nawili gamoiyena Tavisi<br />

SromisTvis `Svidi wigni <strong>arqiteqturis</strong><br />

Se sa xeb~, romelic rveulebad 1537 wlis<br />

aqeT gamodioda, erTobiT ki 1584-Si<br />

daibeWda. meSvide wignSi is warmogvidgens<br />

mTel rig winadade bebs an tikuri<br />

nagebobebidan Sesyiduli Tu gaTxrisas<br />

napovni svetebisa Tu sxva elementebis<br />

xelaxali moxmarebis Taobaze. mas moyavs<br />

sxvada sxva zomisa da orderis svetebis<br />

sasaxleebisa da saxlebis fasadebis-<br />

Tvis morgebis magaliTebi. aqvs mas winadadebebi<br />

Suasaukunovani nagebo be bis<br />

modernizaciis, qalaqebisTvis Cveuli<br />

iregularuli monakveTebis ufro regularuli<br />

ieris miniWebis mimarTulebiT;<br />

mas moaqvs magaliTe bi, ro gor moxda<br />

Senobebis regularulad gadaqceva arsebuli<br />

nakveTis Sig niTa Tu mezoblebTan<br />

an qalaqTan miwis gacvlis xarjze.<br />

Tu `mo der nizebul~ konteqstSi calad<br />

goTuri nagebobaa darCenili, is gvTava<br />

zobs, garemosTan harmonizaciisTvis,<br />

misi fasadi centruli, orderu li formiT<br />

SevcvaloT. sxva SemTxvevaSi, sadac<br />

mflobelma ori, erTmane Tis gverdiT<br />

mdgomi, damoukidebeli nageboba iyida,<br />

mTlian moculo bas axali, klasikuri<br />

yaidis fasadi da centraluri Sesasvleli<br />

gau keT da, mis miRma ki arsebuli<br />

naSenoba darCa.<br />

am saxelmZRvanelomaca da sxva<br />

traqtatebmac kidev meti gasaqani mis ca<br />

arsebuli nagebobebis axali renesansuli<br />

esTetikuri kriteriume bis Sesabamisad<br />

gardasaxvis isedac farTo praqtikasac<br />

da antikuri masalis mSeneblobisas axlad<br />

gamoyenebasac. meore mxriv, es traqtatebi<br />

myari safuZveli iyo funqciurada da<br />

gaazrebulad mSeneblobis we sis gansavi-<br />

Tareblad da isini XIX saukuneSic ki<br />

mSenebelTaTvis sauke Teso gzisgamkvlevi<br />

rCeboda. radgan antikuri nagebobebi<br />

kvlavac axa l mSe neblobaTaTvis<br />

qvissamtexloebi iyo, es traqtatebic<br />

ramdenadme age binebda xelisufalT, gaecaT<br />

maTi dacvis gankarguleba; gamoCenili<br />

arqiteqtorebi _ Tundac alberti,


afaeli da miqelanjelo _ did Za li sxmevas<br />

axmardnen maTTvis ufro sasikeTo<br />

midgomis gasavrceleblad.<br />

2.3. adrindeli saqmianoba da dacva<br />

romSi<br />

rogorc ufro adre petrarka, XV saukunis<br />

humanistebi kicxavdnen Zeglebisa<br />

da antikuri xelovnebis nawarmoebebis<br />

gamnadgurebelT; isi ni Ciodnen antikuri<br />

qandakebebis mocilebas, esao da<br />

es cruRvTaebaTa ga mosaxulebebiao<br />

da papebs adanaSaulebdnen, rom isini<br />

arafers Rone ben am memkvidreobis dasacavad<br />

(Gordan and Goodhart, 1974). marTalia,<br />

gaica mTeli rigi gankargulebebisa<br />

antikuri Zeglebis da Zveli eklesiebis-<br />

Tvis mofrTxilebis Taobaze da mainc,<br />

didi dro gavida, vidre moxerx deboda<br />

qmediTi dacviTi zomebis gatareba. papma<br />

martin V-m, Tavis ka riT urT romSi<br />

damkvidrebisTanave, gaiazra `restauratio<br />

et reformatio~-s saWi ro eba. amitomac, 1425<br />

wlis 30 marts man gamosca bula `Etsi in<br />

cunctarum orbis~, romlis ZaliT SemoRebul<br />

iqna `magistri viarum~-is samsaxuri,<br />

rome l sac quCebis, xidebis, karibWeebis,<br />

zRudeebis, garkveul zomaze ki, ase ve<br />

Senobebis movla da SekeTeba evaleboda.<br />

es uwyeba kidev erTxel mo m devno papebmac<br />

daamtkices, evgeni IV-m (1431-47 ww.)<br />

kolizeumis dacva brZa na, Tumca Tavad<br />

mas qvis samtexlod iyenebda. humanistma<br />

papma pius II (1405-64 ww.), romelmac<br />

pirvelma 1462 wlis 28 aprils sagangebod<br />

an ti ku ri naSTebis dacvis gamo gamosca<br />

bula `Cum alman nostram urbem~, alma qala<br />

qis Rirsebisa da brwyinvalebis SesanarCuneblad,<br />

xazgasmiT aR niS na saeklesio<br />

nagebobebis, aseve wmindanTa saflavebisa<br />

da reliq vi e bis momcveli Zveli<br />

Senobebis movlisa da dacvis aucilebloba.<br />

kon serva cia aq qristianobasaa<br />

SekavSirebuli, ukanasknelia dasacavad<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 49<br />

ga da mwy ve ti sabuTi. bula, rogorc Cans,<br />

qalaqis xelisuflebisa da ro mis mo qala<br />

qeebis moTxovnas moyva, magram paps<br />

ar Seswevda misi gatare bis Zala.<br />

im dros SekeTeba-gaumjobesebis<br />

samuSaoebi umravlesad imxanad ga mo -<br />

yenebul nagebobebs Seexeboda _ eklesiebs,<br />

xidebs, akvedukebs, su lac adrianes<br />

mavzoleums, romelic papebis sayofelad<br />

gamoiyeneboda. Tu gind marTalic iyos<br />

vazari, rodesac pap pavle II-s adanaSaulebs<br />

an tikuri nagebobebidan, kerZod,<br />

kolizeumidan, wamoRebul qvebs saSen masalad<br />

xmarobs da amiT mis Semdgom ngrevas<br />

iwvevso (vasari, 1973, 472), papebisa Tu<br />

qalaqis moxeleebma (Conservatorii) antikuri<br />

Zeglebis mcire SekeTeba Ta mTeli<br />

rigi Caatares. gvaqvs cnobebi 1466 wels<br />

florencieli xuro ebis mier titusis<br />

TaRis, aseve septimius severusis TaRis<br />

ramdenime qan dake bi sa da arqiteqturuli<br />

elementebis SekeTebis Sesaxeb. siqste IV-m<br />

(1471-84 ww.), `restaurator urbis~ gaumjobesebuli<br />

ganweseba SeimuSava romis zrdi -<br />

sa da brwyinvalebis gamo da qalaqs mniSvnelovani<br />

kvalic daamC nia. misi samSeneblo<br />

saqmianoba antikuri romauli xidis<br />

adgi las `si qs tes xidis~ axlad agebasa da<br />

axali saavadmyofos aSenebas moicavs. Tum<br />

ca misi saqmianoba ufro ganaxlebas gulisxmobda,<br />

vidre konserva ci as, mas mravali<br />

sasaxlisa da religiuri nagebobis<br />

SekeTeba-rekonst ru q ciac miekuTvneba.<br />

miuxedaobisa da vandalizmis problema<br />

masac da xv da da man 1474 wels gamosca<br />

bula `Quam provida~ Zveli saeklesio nage<br />

bo bebis dangreva-dazianebis, an maTi<br />

nawilebis mongrevis Taobaze. es brZaneba<br />

Semdgom Yulius II-m (1503-13 ww.) daamtkica<br />

da mas XIX saukune Sic moixmardnen<br />

xolme (mag., 1802 w.).<br />

XV saukuneSi papebis roms dabrunebis<br />

Jams, bizantiis imperia os manebTan<br />

gardamwyvet brZolas awarmoebda,<br />

rac 1453 wels konstantino po lis<br />

alyiTa da dacemiT dasrulda. amitomaa


50 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Tavdacva papebis samSe ne b lo programis<br />

mniSvnelovani aspeqti. nikoloz V-m<br />

(1447-55 ww.) papis sa m flobelos sxvadasxva<br />

adgilasa da TviT romSic _ aq sxva<br />

aspeqte bic yuradRebas iTxovda _ cixesimagreebi<br />

SeakeTebina da gaaumjobesebina.<br />

nikoloz V-is biografosi, janoco<br />

maneti gvamcnobs, rom romisTvis misi<br />

prog rama xuT mTavar proeqts moicavda<br />

_ qalaqis galavnis, akvedukebis, xidebis<br />

da 40 e.w. `stacionaruli~ eklesiis<br />

SekeTebas, aseve Borgo vaticano-s,<br />

va ti kanSi papTa sasaxlis, agebasa da mosazrebebs<br />

wm. petres taZris Taobaze.<br />

et yoba, wi na mZRoli am proeqtebisa Tavad<br />

papi yofila, garSemo ki `gone ba Ta<br />

kre buli~ Semoikriba, romelTagan erTi<br />

uTuod alberti, sxvac flo ren cieli<br />

arqiteqtori bernardo roselino (1409-<br />

64 ww.) iyo. ekle si ebze samuSaoebSi xSirad<br />

saxuravebisa an sarkmlebis SekeTeba,<br />

aseve axlad Se m kobac Sedioda. didi<br />

Carevebisas miznad, aSkarad, ara marto<br />

SekeTe ba, aramed nagebobaTa drois<br />

moTxovnebisamebr adaptirebac yofi la.<br />

be v ri ram ase daingra an gadasxvaferda,<br />

magram Zveli nagebobebisa d mi erT gvar<br />

pativiscemas mainc gamoiCendnen xolme<br />

da cdilobdnen si Z ve lisa ram SemoenaxaT.<br />

restavraciaze Tanamedrove gagebiT<br />

sityvas ver CamovagdebT, Tumca misi<br />

Zirebi ki SegviZlia amovicnoT.<br />

traqtatebis debulebebis moSveliebis<br />

mxriv sagangebod sagulis x mo Zveli<br />

wm. petres bazilikis, san stefano rotondos,<br />

san markos da riminis `tempio<br />

malatestianos~ SemTxvevebia, romelnic<br />

XV saukune Sia SekeTebuli. yovel maTganSi<br />

albertis gavlena igrZnoba. wm.<br />

petre an tikuri Zeglebis naSTebiT iyo<br />

nagebi; Sua navis zeda kedlis mzidi ve eba<br />

svetebi serpentinisa da “giallo antico”-sic<br />

aris da wiTeli Tu nac risferi granitisac.<br />

Tumca ki is, albaT, romis bazilikaTagan<br />

umniSv ne lo vanesi iyo, is mZime<br />

mdgomareobaSi yofila _ nawilobriv im-<br />

itom, rom misi konstruqciuli sistema<br />

mravali, xSiri da damwkrivebuli Riobebis<br />

Tavze gadayvanili grZeli, Txeli<br />

kedlebiT iyo Sedgenili da, al bertis<br />

SeniSvnisamebr, arc Semtkicebuli yofila.<br />

saZirkveli Zveli ci r kis naSTebze<br />

iyo nagebi, zogan nayar miwaze, zoganac<br />

mkvriv Tixaze damyarebuli. amis gamo,<br />

grZivi kedlebi daxeTqili iyo, wverTan<br />

ki mtka velze metad gadaxriliyo. albertis<br />

SeTavazeba iyo bazilikis gadmowolili<br />

nawilebis wyobis sistematuri ganaxlebiT<br />

Semtkiceba.<br />

`kedlis yoveli gadmowolili, svetebiT<br />

ziduli monakveTi gadawyve ti li maqvs<br />

amovWra da movaSoro; Camoxsnili monakveTebi<br />

aRdgeba cal fa vertikaluri<br />

makavSireblebiT, konstruqciis orsav<br />

mxares qvis kbi la nis da magari mosaWeris<br />

datovebiT axali monakveTebis<br />

Zvelze gada sab melad. dasasrul, sadac<br />

mosaSorebelia daxrili ke d lis monakve-<br />

Ti, me gTavazobT saxuravis nivnivebis<br />

Semagrebas `caprae~-d [vacebi] wodebuli<br />

manqanebiT, romelic saxuravze daidg<br />

meba, fexebis ormxriv saxura visa da<br />

kedlis wyobis sando ad gi lebze dabjeniT~<br />

(alberti, 1988, 362).<br />

es RonisZiebani, rogorc Cans, ar ganxorcielebula.<br />

mis nacvlad iyo SemoTavazeba<br />

Zveli nagebobis axal konstruqciaSi<br />

Casmisa. es gegma Zvelisa da axlis narevia;<br />

Tumca Zveli Sua navi xeluxleblad<br />

darCe bo da, transepti gvarianad gaizrdeboda,<br />

Zveli afsidis miRma ki monumenturi<br />

proporciebis axali sakurTxeveli<br />

gaCndeboda. pirvelad samu Sa o ebi<br />

SesasvlelTan Seiyursa; moxda mTavari<br />

fasadis mozaikis resta v racia, ganaxlda<br />

saxuravi, iataki da Sesasvleli<br />

karibWis kari; samu Saoebi Catarda aseve<br />

e.w. `tribuna grande~-sa da saZirkvlebzec.<br />

SesaZlebe lia, Tavidan papi Zveli bazilikis<br />

SekeTebas ganizraxavda, magram<br />

ra Rac dros man azri Seicvala da ufro<br />

farTomasStabiani ganaxleba wamoiwyo.


sur. 2.4. rimini, `tempio maletestiano~:<br />

albertim axali Senobis daproeqtebisas mis<br />

SigniT Suasaukunovani nageboba datova. man<br />

fasadi ver daamTavra da is arc Semdgom<br />

dausrulebiaT<br />

es samuSao 1452 wels Sewyda da axali<br />

gegmebi ukve Yulius II-em (1503-13 ww.) da<br />

misma monacvleebma dasaxes. sagulisxmoa<br />

amisa da al bertis riminis `tempio<br />

malatestiano~-s proeqtis Sedareba,<br />

romelic mas sigizmo di malatestam<br />

sakuTar memorialad daukveTa. es samuSao,<br />

romelSic alberti, etyoba, 1449<br />

wels Caeba, dausrulebeli darCa. is XIII<br />

saukunis san franCeskos eklesiis klasikur<br />

nagebobad gadaqcevas gu lisxmobda.<br />

aqac, isev da isev, Zveli nageboba Senar-<br />

Cunebul da axal Si moqceul iqna. Tumca<br />

ki SigniT, axali sakurTxevlis ageba<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 51<br />

(igi ar aSe nebula) Zveli transeptisa da<br />

afsidis dangrevas niSnavda. vazari miiCnevs,<br />

rom es nageboba `ucilod italiis<br />

erTi usaxelovnesi taZa ria~ (vazari,<br />

1973, 539).<br />

erT-erTi yvelaze safuZvlia nad<br />

restavrirebuli eklesia koelis borcvze<br />

mdebare, V saukuneSi agebuli da XI<br />

saukunis aqeT SeukeTebe li san stefano<br />

rotondoa. samuSaoebi roselinos zedamxedvelobiT<br />

da, albaT, albertisTan<br />

SeTanxmebiT Catarda; igi garSemosavlelis<br />

Ta v da pir veli TaRediani svetnaris<br />

amoqolvas, gareTa kapelebis mongre vas<br />

da axali Sesasvle li karibWis aSenebas<br />

moicavs. wriuli naosi, al baT, Tavidan<br />

msubuqi gumbaTiT gadaxuruli, iseTive<br />

xis konstruqciiT gada i bura, rogoric<br />

garSemosavlels hqonda. marmarilosa da<br />

stukos Semo r Cenili naSTebi Camoxsnes,<br />

gamWoli TaRedis amomvsebi kedeli freske<br />

biT moxates, danarCeni sadad daferes<br />

(intonaco). amoqoles naosis Tavda pir veli<br />

mrgvali sarkmlebi da axali iqna amoRebuli.<br />

es samuSao zog ma Tanamedrovem<br />

daiwuna; franCesko di jorjo martinis<br />

CaniSnuli aqvs, papma nikolozma is axlad<br />

ki qmna, magram keTebisas meti ziani<br />

mia yenao. axlandeli kritikosebi kidev<br />

ufro mkacrni arian, uTiTeben, rom saxecvlil<br />

iqna adreqristianuli sivrce<br />

da dRiuri moTxovnebi ar qeologiuri<br />

mokrZalebis win daayenes. adreuli koncefcia<br />

ganuyofe li sivrcisa renesansuli<br />

idealis Sesatyvisi mofargluli<br />

centrulo biT Seicvala. TaRovani<br />

svetnaris amoqolva da mis samkaulad<br />

gadaqce va TanxmobaSia albertis mosazrebasTan,<br />

rom umjobesia mrgval svetebs<br />

arqitravi hqondes, TaRebi ki oTxkuTxa<br />

burjebze gadadiodes.<br />

rodesac san markos kardinali, pietro<br />

barbo, papi pavle II (1464-71 ww.)<br />

gaxda, misi erTi pirvel wamowyebaTagani<br />

kapitoliumis borcvis ZirSi, misi taZris<br />

san markos gverdiT, TavisTvis axali


52 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sayofelis, pa laco venecias aSeneba iyo.<br />

amis gamo eklesia SeakeTes _ Sua na vis<br />

Zveli kedlebi da TaRebiani svetnarebi,<br />

gverdiTi navebis mxridan, maTze<br />

axali kedlebis miSenebiT gaamagres da<br />

burjebze Camoayrdnes. SigniT Semates<br />

xis uxvad morTuli, ke sonebiani Weri,<br />

saxuravi ki tyviis filebisa moawyves.<br />

amas garda, ek le siis win kurTxevisTvis<br />

Ria lojia aSenda _ amgvari ram wm.<br />

petres ba zilikas ramdenime wliT adre<br />

Seuqmnes. gverdiT navebSi patara niJari<br />

sebri niSebi gamarTes. vazari san<br />

markos SekeTebas juliano da maia nos<br />

(1432-90 ww.) miawers, magram am samuSaosTan<br />

kavSirSi albertisac axseneben.<br />

marTlac, Sua navis gamagrebas Cinebulad<br />

esadageba albertis rCe va: `Tu<br />

kedeli metis metad Txelia, an Zvels<br />

axali seqcia miumate er Ti kedlis misaRebad<br />

anda, xarjebis Sesamcireblad,<br />

aage martooden ConCxi, e.i. pilastrebi,<br />

svetebi da Zelebi. axla, ai, rogor<br />

unda miu mato Zvel seqcias axali: Zvel<br />

kedelSi ramdenimegan xisti qvis samagre<br />

bi Caamagre; isini aSenebis mere axal<br />

kedlebSi Cajdeba da imuSavebs, rogorc<br />

ori tyavis SemaerTebeli mosaWimi. axali<br />

kedeli mxolodamxolod Cveulebrivi<br />

agurisa unda iyos~ (alberti, 1988, 359).<br />

Semdeg alberti gvarwmunebs, rom axali<br />

naSeni sakmarisad Zlieri unda iyos<br />

maTi simZi mis sazidad, Torem sxvafriv<br />

nageboba SeiZleba Camoiqces. Tumca ki<br />

san marko safuZvlianad ganaaxles, sagulisxmoa<br />

aRiniSnos zrunva eklesi is<br />

Zveli kedlebis da svetebis SesanarCuneblad,<br />

rac gviCvenebs, rom es Zveli<br />

naSeni aRiarebul Rirebulebas warmoadgenda.<br />

2.4. rafaeli da ZeglTa dacva<br />

XVI saukuneSi, amerikidan Semosuli simdidris<br />

wyalobiT, roms mSe neblobisTvis<br />

meti SeeZlo gaeRo. umniSvnelovanesi<br />

proeqti wm. pet res bazilikis samuSaoebis<br />

dawyeba iyo; maT warmoebas romis<br />

upirveles xelovanTa da arqiteqtorTa<br />

ramdenime Taoba mounda, bramantesa da<br />

ra faeliT dawyebuli, miqelanjelosa<br />

da berninimde. samSeneblo saqmianobam<br />

antikuri Zeglebis ngrevac daaCqara,<br />

sadac sasaxleebis saSen masa lad<br />

qvas moipovebdnen. aman, Tavis mxriv,<br />

meti yuradReba gamoiwvia an ti kuri xelovnebis<br />

nawarmoebebisa da istoriuli<br />

nagebobebis dasaca vad. 1508 wels donato<br />

bramantem roms axalgazrda rafaelo<br />

santi (1483-1520 ww.), urbinoSi,<br />

italiuri renesansis erT umTavres<br />

centrTagan Si, ukve cnobili mxatvari,<br />

Camoiyvana. romSi rafaeli dauaxlovda<br />

pa pis karis hu ma nistur wreebs, maT Soris<br />

mario fabio kalvos, andrea fulvios,<br />

ba l dasare kastilYones, juliano<br />

da sangalos, antonio da san galos umcross<br />

da fra jokondos. man xeli mihyo<br />

antikuri xelov ne bis nawar moe bebisa da<br />

Zeglebis Seswavlas, uwinaresad, bramantes<br />

xe l mZRvanelo biT da arqiteqturaSica<br />

da mxatvrobaSic mwvervals<br />

miaR wia. rafaeli mniSvnelovania im klasikuri<br />

Zeglebis dacvis Tvalsazri si-<br />

Tac, romel Tac ngreva emuqreboda; is<br />

ZeglTa Tanamedrove saxelmwi fo ebrivi<br />

dac vis mamadaa miCneuli.<br />

SeSfoTeba klasikuri memkvidreobis<br />

xvedriT dagvirgvinda papi leo Xdmi<br />

(1513-21 ww.) mimarTuli weriliT,<br />

romelic rafaelsa da mis wres miewereba.<br />

aq aRwerilia klasikur ZeglTa<br />

mimdinare ngreva 23 , Seax se nebs paps maT<br />

sidiades, im samyaros, rasac isini warmogvidgenen,<br />

maT Ri rebulebas, viTarca<br />

italiis warsulis mowmeTa da nimuSebisa<br />

23 werilSi ixsenieba sul axlad dangreuli<br />

nagebobebi, mag., `meta~ Castelo sant angelosTan,<br />

satriumfo TaRi diokletianes Termebis<br />

Sesasv lelTan, taZari via sacra-ze, Forum<br />

transitorum-is nawili, forumis bazili ka<br />

(albaT, Basilica aemilia), amas garda ki, svetebi,<br />

arqitravebi, frizebi da sxv.


im axa li didebuli aRmSeneblobisTvis,<br />

romelmac unda daTesos wminda Tes li<br />

mSvidobisa da qristianuli principebisa.<br />

damweri saCqaro RonisZie bebs iTxovs<br />

am memkvidreobis dasacavad:<br />

`ramdenma papma, wmida mamao, Tqveni uwmindesobis<br />

Rirsebis mqone be l Ta, oRond<br />

ara Tqvenebri sibrZnis, Tqvenebri Rirebulebisa<br />

da su lis sidiadis; ramdenma<br />

papma _ mogaxsenebT _ acada maT<br />

dam fuZ nebel Ta madidebeli antikuri<br />

taZrebis, qandakebebis, TaRebis da sxva<br />

nagebo bebis ngreva da daqceva? ramdeni<br />

daTanxmda poco lanos mosapoveblad niadagis<br />

da saZirkvlebis Txras, ris gamoc<br />

nagebobani maleve miwas da emxo? ramdeni<br />

kiri damzadda antikur qan dakebaTa da<br />

sxva samkaulTa gan? ase rom, vityvi kadnierad,<br />

es axali romi, Cven rom vxedavT,<br />

raode nac didebuli iyos igi, ra oden<br />

mSvenieri, raoden Semkuli sasaxle ebiT,<br />

eklesiebiTa da sxva nagebobebiT, mainc<br />

antikuri marmarilodan mi Rebuli kiri-<br />

Taa nagebi... amitomac, wmidao mamao,<br />

arcTu ukanaskneli Tqveni uw mi n desobis<br />

safiqralTagania zrunva mcireoden naS-<br />

Tebze italiis didebisa da saxelovnebis<br />

ZvelTaZveli dedisa; esaa mowmoba<br />

im RvTa ebriv sulTa, romelTa xsovna<br />

zogjer dRevandel sulTac mo u wo debs<br />

da siqveled ganaRviZebs; isini ar unda<br />

movaSorebinoT da erTi anad movaspobinoT<br />

im borotTa da umecarT, vinc,<br />

saube du rod, Caagones es Seuracxyofani<br />

im gulTa, vinac Tavisi sisx liT egodeni<br />

dideba Ses Zines mTels qveynierebas,<br />

Cvens `patria~-s da Cvenc” 24 .<br />

am werils ramdenime Taosnoba daukav-<br />

Sirda, romelTagan umniSvne lo vanesi,<br />

albaT, leo X-is xelrTviani 1515 wlis<br />

27 agvistos werilia, romlis ZaliT<br />

rafaeli `romis marmariloTa da qvaTa<br />

prefeqtad~ dai niSna. isedac bramantes<br />

Semwe, 1514 wlis agvistoSi rafaeli mis<br />

nacvlad xali wm. petres arqiteqtori<br />

xdeba. am werilis Tanaxmad, yvela ga-<br />

24 lettera a leo X, Bonelli, 1978, 469 da Semd.<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 53<br />

Txra an qvis amoReba qalaq romsa Tu mis<br />

SemogarenSi 10 000 pasusis (daax. 10 km.)<br />

manZilze sam dReSi mas unda ecnobos da<br />

igi uflebamosi lia wm. petres asaSeneblad<br />

Sesaferisi masala gadaarCios. wm.<br />

petres sqe li kedlebi didi raodenobiT<br />

qvasa da marmarilos moiTxovda da mi -<br />

si gvariani nawili antikuri naSenobis<br />

naSTebidan iyo SeZenili. ro gorc wesi,<br />

Tuki `samtexlo~ sazogadoebriv miwaze<br />

iyo, masalis naxeva ri `Camera apostolica~s<br />

Sesdioda, naxevari ki qvismtexels; Tu<br />

is kerZo mi waze imyofeboda, mesamedi<br />

mflobelisa iyo, mesamedi _ `Camera~-si,<br />

me sa medic qvismtexlisa.<br />

TumcaRa antikuri nagebobebis masalis<br />

wm. petres asaSeneblad ga moyeneba,<br />

am denad, papisgan nebadarTuli iyo,<br />

werilSi sagangebod moix se nieba is, ra -<br />

sac laTinurad `monumenta” erqva, e.i.<br />

warwerebi, samaxsov ro wanawe reb i an<br />

Zeglebi (sityva `monumentum~ laTinuri<br />

zmna `monio~-dan modis, rac niSnavs: `Sexsenebas~,<br />

`Segonebas~, `Cagonebas~). Tuki<br />

kla sikur nage bo bebze warwerebi iyo, isini<br />

ganixileboda, rogorc `mata rebelni~<br />

gar da sul RvTaebriv sulTa Setyobinebisa<br />

Tu xsovnisa; amgva ri naSTni, iseve<br />

rogorc Zvel romSi, Semaxsenebelni an<br />

morCilebisken momwodebe l ni iyo da dacvas<br />

iTxovda. warwerebi mniSvnelovnad<br />

iTvle boda la Ti nu ris codnis kultivirebisTvisac.<br />

ase rom, es gax da pirveli<br />

werili, romelic moixseniebs klasikur<br />

ZeglTa dacvis movaleobis mqone<br />

moxe le s. mog vi a ne biT mas ZeglTa sxva<br />

`komisionerebi~ moyvnen, maT Soris romis<br />

ise Ti umniSvnelovanesi kulturuli<br />

moRvaweni, rogorc belori, vilkel mani,<br />

kanova. werilSi gamocxadebulia:<br />

`Semdgom, viciT ra marmariloebisa da<br />

qvebis Sesaxeb, warwerebi Ta Tu wanawerebiT,<br />

romelnic xSirad Cinebul cnobebs<br />

Seicavs da ro melTa SenarCuneba Sei-<br />

Zleba mniSvnelovani gamodges litera<br />

tu ris ku l ti vi re bisa Tu romaelTa


54 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

enis sikoxtavisTvis da rom qvismWrelni<br />

maT masalad moixmaren da ganusjelad<br />

apoben maT, ise, rom warwerebi is poba,<br />

me vubrZaneb yvelas, vinc romSi qvas<br />

Wris, ar gabedon Tqveni brZanebisa Tu<br />

nebarTvis gareSe ro me lime warweriani<br />

qvis daWra an da m sxvreva~ (golzio, 1936,<br />

38 da Semd.).<br />

1517 wlis 30 noembers romael gamomcemel<br />

iakopus maZoxiuss mie ca Svidwliani<br />

privilegia da gamocemis ufleba am<br />

warweraTa anu `monumenta~-s Sesaswavlada<br />

da gamosaqveyneblad. isini marTlac<br />

iqna ga moqveynebuli 1521 wels, saxelwodebiT<br />

`Epigrammata antiquae urbis~. Sedegad,<br />

es wigni romis daculi Zeglebis<br />

pirveli nusxa Seiqmna. warwerebi isea<br />

dawyobili, raTa moicvas yvela mniSvnelovani<br />

klasikuri Zegli _ taZa ri,<br />

forumi, TaRi, sveti, qalaqis bWe, xidi,<br />

cestiusis piramida, vatika nis obeliski,<br />

akvedukebi da Castel sant angelo. Semdgom<br />

maZoxiuss moaqvs sxva da sxva tabulebi,<br />

dadgenilebebi, privilegiebi da, bolos,<br />

didi ga nakveTia mTel qalaqSi daZebnili<br />

da uban-uban dalagebuli warwerebi sa.<br />

rafaels daukveTes antikuri romis rukis<br />

momzadeba da man iqirava mxatvrebi<br />

ara marto romis, aramed mTeli italiis<br />

antikuri Zeglebis dasazomad. man Tvi-<br />

Tonac dawvrilebiTi naxazebi Seasrula<br />

(mag., panTe o nis). 1527 wels rafaelis<br />

orma kolegam, andrea fulviom da mario<br />

fa bio kalvom, romis siZveleebze<br />

naSromebi gamoaqveyna. es naSromebi,<br />

ise ve rogorc maZoxiusis publikacia,<br />

SegviZlia antikuri romis Ses wavlis<br />

vrceli proeqtis nawilad ganvixiloT,<br />

romelic, sam wuxa rod, rafaelis gardacvalebis<br />

Semdeg ver iqna bolomde<br />

miyvani li.<br />

Tumca papebi dacvis gankargulebebs<br />

awerdnen xels, isini xels da n -<br />

grevis gankargulebebsac awerdnen da<br />

siZveleTa namdvili damcvelni xSirad<br />

romis moqalaqeebsa an qalaqis gamgeobis<br />

wevrTa Soris SeiZleba vnaxoT. rodesac<br />

siqste V-m (1885-90 ww.) gadawyvita<br />

gaeqro yvela `saZageli~ nangrevi, `imaT<br />

sasikeTod, romelTa SekeTebac Rirs~,<br />

daqcevis safrTxe mi adga, mag., septizoniumsa<br />

da cecilius metelas akldamas.<br />

amaTgan pirve li daangries, meore ki<br />

romis mosaxleobis Zlierma aRSfoTebam<br />

gada arCina (lanciani, 1971, 217) 25 . siqste<br />

V mwvaleblobisa da kerpTayvanismcemlo<br />

bis aRmofxvras Cemulobda da saamisod<br />

mzad iyo warmarTobis yo vel gvari<br />

xelSesaxebi Semaxsenebeli gaenadgurebina.<br />

amnairad, zogi an ti ku ri Zegli<br />

daangries, xolo zogierTi SeakeTes da<br />

qristianobis mi zan TaTvis gamoiyenes.<br />

antikurobis momagonebeli SeZlebisdagvarad<br />

ga aq res, qvebzec axali warwerebi<br />

amokveTes. amieridan es Zeglebi simbolu<br />

rad qrisianobis mier warmarTobis<br />

dapyrobas warmoaCenda.<br />

XVI saukunidan mokidebuli da TviT<br />

XVIII-mdec papTa xelisufle bis mier ganxorcielda<br />

mTeli rigi aseTi restavraciebisa.<br />

Tu ra mosa z rebiT awarmoebdnen<br />

amgvar samuSaoebs, gvimxels papi aleqsandre<br />

VII Ci gi (1655-67 ww.), 1659 wlis ediqtSi<br />

cestiusis piramidis restavraciis<br />

brZa nebiT 26 . papi, romelmac panTeoni<br />

Tavis sagvareulo mavzoleumad aq cia,<br />

uwyoda sikvdilis Tanyofna da maradisobis<br />

sakiTxic, magram axse nebs nangrev-<br />

Ta Rirebulebas, viTarca werilobiTi<br />

istoriis dammowmebe l Ta, maT `turistul~<br />

mniSvnelobasa da eklesiisTvis<br />

25 lanciani, 1971, 217. 1589 wels gaica cecilius<br />

metelas akldamis dangre vis nebarTvac,<br />

magram kardinalma montaltom daJinebiT<br />

moiTxova, rom es mxolod im pirobiT gakeTebuliyo,<br />

Tu romis mosaxleobac Tanaxma<br />

iqneboda. aRSfoTeba imdenad didi yofila,<br />

rom nebarTva gaauqmes.<br />

26 aleqsandre VII-m 1659 wlis ivlisSi ediqti<br />

gamosca cestiusis pira midis restaraciis<br />

Taobaze, rac 1663 wels gakeTda. moxda piramidis<br />

mar marilos zedapiris reintegracia<br />

da SekeTda mis kuTxeebze mdgomi svetebi


maT politikur mniSvnelobas. Sesabamisad,<br />

papaTa sarestavracio Rvwis mTavar<br />

princi pebs ZeglTa reintegraciasa<br />

da SekeTebasTan mivyavarT, rogorc es<br />

gvaqvs traianesa da markus avreliusis<br />

svetebis, piramidis da konstan ti nes<br />

TaRis SemTxvevaSi. meore mxriv, antikuri<br />

Zeglebis, viTarca qris tianobis<br />

reliqviebis, mimarT pativiscemas TiTqmis<br />

religiuri restav ra ciisken SeiZleboda<br />

ebiZgebina, rasac diokletianes<br />

TermebisTvis mi qelanjelos proeqtisa<br />

da kolizeumisTvis gamzadebul zogierT<br />

gegma Si vxedavT.<br />

2.5. Zeglisadmi mopyroba<br />

`romis aklebis~ Semdeg<br />

imperator karlos V-is laSqris mier<br />

1527 wels `romis aklebam~ bolo mouRo<br />

renesansul papobas. am omma mravali antikuri<br />

Zeglis da, amas garda, arqivebis,<br />

biblioTekebis, warCinebulTa qonebis<br />

ganadgure ba gamoiwvia. rodesac imperatori<br />

roms 1536 wlis aprilSi ewvia, mas<br />

sa zeimo Sesvla via appia-dan, forumis<br />

Zveli satriumfo TaRebis gav liT kapitoliemsa<br />

da vatikanamde gaumzades. am<br />

simboluri msvlelobis sam za disisas<br />

200-ze meti saxli da mcire raodenobiT<br />

eklesiebic ki da angries. proeqtis<br />

erTi gamZRolTagani latino jovenale<br />

maneti iyo, ar qiteqtori, romelsac<br />

quCebis movla da piaca del popolos<br />

mowes rigeba evaloboda. 1534 wlis 28<br />

noembris weriliT (Fea, 1832, 467), pavle<br />

III-m (1534-59 ww.) igi pirvel siZveleTa<br />

komisionerad daniSna da, Tanac ve, aRiara<br />

mniSvnelovneba romis, jer sayovel-<br />

Tao imperiis, Semdgom ki saqristianos<br />

centris, memkvidreobisa. man dasturyo<br />

aseve, rom, barba ro sebTan, bunebasa da<br />

drosTan erTad, romis arqiteqturuli<br />

memkvid reobis ngrevis pasuxismgeblobas<br />

iziareben papebic, vinc dauSves,<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 55<br />

isini xeebiT dafaruliyo, neba misces<br />

ornamentebisa da sxva masalebis Camo xsnisa<br />

da sxvagan meored gamoyenebis, ganadgurebisa<br />

da ucxoeTSi gata nisac ki.<br />

papi Tavis `patriotul~ valad Tvlida<br />

uzrunveleyo Zegle bis, mis TvalSi misi<br />

mSobliuri qveynis sidiadisa da didebis,<br />

jerova ni dacva. werilSi dawvrilebiTaa<br />

miTiTebuli, ragvari Zeglebi saWi roebs<br />

dacvas; maT Sorisaa: TaRebi, taZrebi,<br />

`trofeebi~, amfiTeatrebi, cirkebi,<br />

akvedukebi, qandakebebi, marmariloebi<br />

da yovelive, rac SeiZ le ba siZveleda an<br />

Zeglad CaiTvalos. manetis mieca sruli<br />

uflebamo si leba, Tavisi gansjisebr,<br />

daejarimebina da daesaja, emeTvalyura,<br />

rom siZveleebi SeenaxaT, mcenareulobisgan<br />

gaewmindaT, qalaqidan ar wae-<br />

RoT, ar daefaraT axali naSeniT. principSi,<br />

pasuxismgebloba naTeli ki iyo,<br />

magram, Tumca msgavsi gankargulebani<br />

sxva papebsac gauciaT, ko mi si onerebis<br />

dasaxmareblad ar arsebula raime gamgeblobiTi<br />

struq tu ra. isicaa, rom qalaqis<br />

gamgeobas TandaTan sul ufro metad<br />

mihqon da gulTan antikuri Zeglebi da<br />

maTi movla.<br />

diokletianes Termebi Zveli romis<br />

udidesi abano iyo (zomebia: 380 x 370<br />

m.) da 3000 mimsvlels itevda. XVI saukuneSi,<br />

am veeberTela Se nobis mkvidri<br />

naSTebi jerac mdgara da zogierT sadgoms<br />

kamarebic ki SerCenoda. sici liel<br />

mRvdels, antonio del dukas, swam da,<br />

rom is qri s tiani mowameebis aSe ne buli<br />

iyo da hqonia xilva, rom is an ge lozTadmi<br />

miZRvnil eklesiad unda gadaaqcion.<br />

misi daJinebiT, 1550 wlis Yubi les dros<br />

aq religiuri msaxureba gamarTes; 1561<br />

wels pius IV-m (1559-65 ww.) gadawyvita<br />

nangrevebi santa maria deli anjelis<br />

eklesiad aeSene bi na, RvTismsaxurebis<br />

Sesamatebladac da esoden mniSvnelovani<br />

isto ri u li nagebobis sakonservaciodac.<br />

86 wlis miqelanjelos eTxova warmoedgina<br />

proeqti eklesiisa, romelic


56 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 2.5. santa maria deli anjeli romis antikur diokletianes TermebSi, XVI s.-Si<br />

miqelanjelom gamarTa, mogvianebiT ki is XVIII s.-Si l. vanvitelim gadaa keTa


1561-66 wlebSi Seiqmna da vazaris mier<br />

proporciebis mxriv romis erT-erT<br />

saukeTeso taZradaa Seqebuli. proeqtis<br />

deda-azri minimaluri Carevaa:<br />

axali danamatebi da cvlile be bi savsebiT<br />

aucilebelis zRvars ar cildeba.<br />

didroni jvarovan-ka ma rovani darbazi<br />

SuaSi erTgvar transeptada da eklesiis<br />

mTavar mo cu lobad iqca. Sesasvleli<br />

sami iyo _ CrdiloeTi, dasavleTi,<br />

samxreTi; mTavari trapezi CrdiloeTi<br />

monakveTis SuaSi idga, sam modablo naxevarwriul-kamarovani<br />

sadgomidan erT Si;<br />

is trapezis miRma sakurT xev lad grZeldeba<br />

_ axlad nagebi, is Zvel natatio-ze gadadis.<br />

garedan ek lesia nangrevad datoves.<br />

ase rom, antikuri nangrevis gavliT<br />

kamaro van sivrceSi SediodiT da faqizad<br />

kveTil renesansul kars SeaRebdiT interierSi,<br />

sadac romSi udides rva granitis<br />

svets martivad gamoyva nili vrceli<br />

jvarovani kamara uWiravs.<br />

mTlianobaSi Senoba `dausruleblad~<br />

iyo Cafiqrebuli. es asaxavs miqelan<br />

jelos sulier mdgomareobas cxovrebis<br />

bolosken, mis dadar di a nebas sikvdilisa<br />

da sulis xsnis sakiTxTa gamo.<br />

mas miuweria vaza risTvis, erTi fiqric<br />

ar mepoveba, masSi sikvdili rom ar<br />

gamoinakvTo so. misi ukanaskneli qandakeba<br />

`rondaninis Pietà~, diaxac SeiZleba<br />

Se dar des rembrandtis zogierT gvian<br />

namuSevars, `sadac idealur reali zm sa<br />

da racionalizmze uaris Tqmas abstraqtuloba<br />

(manerizmi) ki ar mo aqvs, aramed<br />

sulis ufro CaRrmavebuli da ufro<br />

konkretuli metyve leba~ (De tolnay, 1960,<br />

92). <strong>arqiteqturis</strong> dargSi amgvarive qmnilebaa<br />

santa maria degli angeli; angelozni,<br />

rogorc idea, misTvis Zlier maxlobeli<br />

iyo, metadre misi megobris, misTvis<br />

didi dasayrdenis, vitoria kolo nas<br />

gardacvalebis Semdeg. pius V (1566-72<br />

ww.) am proeqts mtrobda, rad gan is warmarTobisgan<br />

ar iyo daclili da mSeneblobis<br />

gagrZeleba ukve grigol XIII-s<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 57<br />

(1572-85 ww.) mouxda. Semdgom siqste V-m,<br />

ase, 90 000 m 3 ma sala wamoiRo Termebidan,<br />

misi axlomdebare villa di montaltos<br />

irgvliv gzebisa da sxva Senobebis<br />

asagebad. albaT, swored maSin moangries<br />

ka l da riumi. interieris gardasaxvam<br />

Tan daTanobiT Secvala miqelanje los<br />

kon cefcia. nagebobas gansakuTrebiT<br />

1749 wlis Semdgom luiji va n vitelis<br />

xelmZRvanelobiT Catarebulma samuSaoebma<br />

ucvala saxe. gar dasaxes interieris<br />

gegma da morTuloba, eklesiaSi<br />

Sesasvlels ki gvi ani barokos stiliT<br />

agebuli fasadi SesZines.<br />

XVI saukunis bolos romis antikuri<br />

Zeglebis mTeli rigis res tavracia domeniko<br />

fontanam, papis siqste V-is mTavarma<br />

arqiteqtorma, ga naxorciela; maT<br />

Soris iyo traianes (1589 w.) da markus<br />

avreliusis (1590 w.) svetebic. memorialur<br />

svetebze arsebuli warmarTuli<br />

atribu tebi qristianul saxeebad gadaaqcies;<br />

ase gaCnda pirvelze wm. petres,<br />

meoreze ki wm. pavles brinjaos figurebi<br />

27 . traianes svets mcire Seke Te ba-<br />

Ra sWirdeboda, meore sveti ki, markus<br />

avreliusis pativsacemad aR marTuli,<br />

miwisZvrisa da xanZrisgan didad iyo<br />

Selaxuli _ mas grZivi bzari gauCnda,<br />

nawilebi Camotyda, zeda qvebi ki ramdenime<br />

gojiT daci l da Tavdapirvel<br />

mdebareobas. fontanam CamoTala bazisis<br />

zedapiri da guli marmarilos axal<br />

bazisSi moaqcia, romlisTvisac masala<br />

dangre u li septizoniumidan moitanes.<br />

svetis bzarebi rkinis mosaWerebiT daamagres<br />

da tyvia Caasxes, ise rom reliefebi<br />

SeiZleboda baTqaSiT Seeke-<br />

TebinaT. svetis nakluli nawilebi axali,<br />

mxolooden danakargs mosar ge bad<br />

moWrili marmariloTi Seavses, ramac<br />

xarjebi Seamcira. dakargu li figurebi<br />

Tavidan, an analogiiT gamokveTes, anda<br />

mimdebare monakve Te bis figuraTa aslebi<br />

27 orive figura XII saukunis karebis brinjao-<br />

Ti Camoasxes.


58 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 2.6. romis markus avreliusis svetis restavracia XVI s.-is bolos siqste V-is nebiT<br />

d. fontanam Caatara


gaakeTes. ieris gasamarTleblad svets,<br />

etyoba, mTlianad kirxsnari gadaavles.<br />

renesansis papebs Soris nikoloz V-m<br />

pirvelma SesTavaza wm. pet res bazilikis<br />

winmdebare moedanze obeliskis xelaxla<br />

aRmarTva. am ide iT pavle II-c dainteresda,<br />

romelmac aristotele di fiorovante<br />

di ridolfo (1415-20-86 ww.) 28 bolonYadan<br />

moiwvia, imxanad eklesiis gve rdiT<br />

mdgari obeliskis, `acu July Caesaris ad<br />

sanctum Petrum~, moedanze gad mosatanad.<br />

samuSao ukve daewyoT, rodesac papi<br />

gardaicvala da pro eqtic SeCerda. obeliskebi<br />

29 Zlier itacebda imdroindel<br />

arqiteq to rebs da maTi araerTi dokumenturi<br />

Canaxati Tu rekonstruqciac<br />

iq na momzadebuli. sxvadasxva SeTavazeba<br />

hqondaT, magaliTebr, bramantes, rafaels<br />

da antonio da sangalo umcross.<br />

am natvris aRsruleba siqste V-s<br />

xvda wilad. man gamoiyena obe liskebi<br />

romis Tavis generalur gegmaze, qalaqis<br />

umTavresi adgilebis mosaniSnad da<br />

mis mier gayvanili axali wrfivi quCebis<br />

dabolovebaTa sam kaulada da iq SesamCnevi<br />

mijnebis Sesaqmnelad. misi pontifikatis<br />

pirvel, 1585 wels sisqte V-m<br />

gamoacxada konkursi vatikanis obeliskis<br />

wm. petres gverdiT aredan bazilikis<br />

winmdebare moedanze gadatanis gamo.<br />

mogebuli fontana darCa, romelmac<br />

28 igive bolonYeli inJineri aristotele yofila<br />

Cabmuli sxva isto riul nagebobebTan<br />

dakavSirebul RonisZiebebSi (mag., romis<br />

santa ma ria sopra minervas ori didi monoliTuri<br />

svetis aRmarTva, bolonYas santa<br />

maria del tempios samreklos gadaadgileba,<br />

veneciis san anje los gadmoxrili samreklos<br />

gasworeba)<br />

29 amboben, romaelebma egviptidan eqvsi didi<br />

da 42 mcire obeliski moi ta nes, romelTagan<br />

Tavis adgilze erTiRa mdgara, kaligulas<br />

odindel cirkSi, wm. petres bazilikis<br />

gverdiT. mcire obeliski kapitoliumis<br />

borcvze mdgara; danarCenebi waqceuli da<br />

damtvreuli iyo, Ziric moS lili hqondaT;<br />

maTi aRmarTva advili saqme rodi iyo.<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 59<br />

CamoiRo obeliski da axal ad gilze<br />

gadmoitana igi. saamiso mzadebas Svidi,<br />

samuSaoebs ki xuTi Tve daWirda, Tan<br />

didebuli sanaxaobac gaxda, ramac<br />

fontanas didi sa xeli mouxveWa. 1586<br />

wlis seqtemberSi obeliski didi ambiT<br />

akurTxes; mis Tavze jvari iyo, kvarcxlbekze<br />

ki vrceli warwera, borot sul-<br />

Ta gandevnaze miniSnebiT. siqste V-s<br />

zeobaSi sami sxva obeliskic aRmar Tes:<br />

erTi 1587 wels, santa maria majores<br />

sakurTxevels miRma (is papis sakuTari<br />

vilas Sesasvlels aRniSnavda), 1588<br />

wels _ lateranSi, 1589 wels ki qalaqis<br />

mTavar CrdiloeT Sesavalze _ piaca<br />

del popoloze. yvela es obeliski damsxvreuli<br />

iyo da aRdgenil iqna. maTSi<br />

udidesi da sarestavraciod urTulesi<br />

lateranis obeliski iyo (cirkus maqsimu<br />

sidan gadmotanili). misi nakluli<br />

nawilebi dangreuli septizoniu mis granitiT<br />

Seavses, romelic ZelakebiTa da<br />

sogmanebiT daamagres; axal nawilebze<br />

ieroglifebi amokveTes, ase rom SekeTebas<br />

iolad ver SeniSnavdiT.<br />

obeliskebiT gataceba siqste V-s<br />

Semdegac gagrZelda; maTgan ori XVII<br />

saukuneSi aRmarTes. pirveli maqsenciusis<br />

cirkidan wamoiRes da papis<br />

inokenti X-Tvis piaca navonas `oTxi<br />

mdinaris~ Sadrevanze 1651 wels da dges;<br />

meore santa maria sopra minervas<br />

eklesiasTan aRmoaCines da mis win papis<br />

aleqsandre VII-Tvis 1667 wels aRmarTes.<br />

orive pro eqts be r nini uZRveboda. XVI<br />

saukunesTan SedarebiT, is obeliskebs<br />

ufro dinamikuradac moekida da ufro<br />

ar qi teqturuladac _ man isini xu roTmoZRvruli<br />

sivrcis samkaulad gamoiyena.<br />

ieroglifebis amosaki T xad iezu i ti<br />

mama, anastasio kirxeri miiwvies da man<br />

es gaakeTa kidec _ mar Talia, cdeboda,<br />

magram Tavis TavSi ise iyo darwmunebuli,<br />

rom da kar guli adgilebisTvis Tavisi<br />

mogonili `hieroglyphica genuina~-c ki<br />

Ses Ta va za. XVIII saukuneSi xelaxla kidev


60 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

oTxi obeliski aRmarTes.<br />

roamuli xanidan, tradiciam qristian<br />

mowameTa xvedri romis Te atrebs<br />

daukavSira. martvilTa gansakuTrebiT<br />

didi raodenobis aRsas ruli kolizeums<br />

miewera da is xSirad wmindanTa<br />

vneba-wamebis simbo lo dac aurCeviaT.<br />

amitomac, kolizeumi am qristianuli<br />

konotaciebis ga mo ufro iyo saxelganTqmuli,<br />

vidre rogorc <strong>arqiteqturis</strong><br />

nawarmo ebi. 1490 wels inokenti VIII-m da<br />

`conservatorii~-ebma neba darTes mis arena<br />

ze religiuri xasiaTis warmodgenebi<br />

gamarTuliyo, rac Semdgom tra diciul<br />

saaRdgomo sanaxaobad iqca. Tavidan<br />

papi fiqrobda mis gzis ga sayvanad dangrevas,<br />

magram romis moqalaqeTa da-<br />

JinebiT wamoyenebul iq na winadadeba<br />

is social-ekonomikurad sasargeblo<br />

funqciisTvis ga mo ye nebuliyo. fontanam<br />

moamzada meSaleTa hamqris saxelosnoebisa<br />

da ba nebis mowyobiT misi Salis<br />

sawarmod gamoyenebis proeqti, magram<br />

geg mebi papis gardacvalebam SeaCera.<br />

1671 wels mama karlo de tomazim ji an<br />

lorenco berninis dakveTa misca aq wmida<br />

mowameTa taZari daegeg ma, romelic,<br />

Tanacve romis sidiadis dasuraTxateba<br />

da <strong>arqiteqturis</strong> Tvis sanimuSoc iqneboda.<br />

is dabejiTebiT moiTxovda, yovelive<br />

Zveli xelux le belic yofiliyo da<br />

arc riTime dafaruliyo. Sesasvlelebis<br />

ga mosakveTad axali fasadebi, SigniT ki<br />

mcire samlocvelo iqna Semo Ta vazebuli.<br />

amfiTeatrSi, amdenad, didi, santa maria<br />

deli anjelis nai ri, eklesia gaCndeboda,<br />

qristianTa martvilobis dammowmebeli.<br />

es geg mebi ar ganxorcielebula,<br />

magram aqauroba 1675, saYubileo, wels<br />

mowa meTa saxsovrad satfureba yves.<br />

1703 wels Senobis nawili miwisZvram<br />

Camo ang ria da masala `porto di ripetas~<br />

asaSeneblad moixmares.<br />

kolizeumis eklesiad gadaqceva<br />

ukanasknelad karlo fontanam (1638-<br />

1714 ww.) scada, romelic xelisufalT<br />

aRmosavleTi kedlis gan mtki cebisken<br />

mouwodebda da 1708 wels gamokvlevac<br />

moamzada (1725-Si ga moqveynebuli), Tu<br />

rogor unda moxdes am antikuri Zeglis<br />

didebis aRdgena mi si qristianul salocavad<br />

jerovnad gamoyenebis gziT. arena<br />

danarCen naSenobas TaRovani svetnariT<br />

unda gamoyofiliyo, masze 42 mo wamis<br />

qan dakebiTurT. arenis dasavleT nawil-<br />

Si mas SemoTavazebuli hqonda Sadrevani<br />

_ wanabaZi antikuri `meta sudante~-si,<br />

romlis naSTi koli ze u mis mopirdapired<br />

idga. 1744 wels papma benediqte<br />

XIV-m, koli ze u mis SebRalvis asakrZalavad,<br />

romis mmarTvels ediqtis gamocema<br />

da avala. ami eridan aRar daiSveboda<br />

naSenisTvis qvebis Camocileba, arena ki<br />

qri s tian mowameTa saxsovrad ikurTxa.<br />

1749 wels kidev ganaCines, rom are nis<br />

garSemo _ via Circus _ mudmivi edikulebi<br />

aeSenebinaT, mis Su a gulSi ki jvari<br />

aRemarTaT. winaaRmdeg papis gankargulebisa,<br />

arena na xirs Se r Ca, nageboba<br />

ki kvlavac nakelis Sesanaxad gamoiyeneboda.<br />

amis mi uxeda vad, is mogzaurTa<br />

erTi sayvareli mosanaxulebeli adgili<br />

Se iqmna 30 .<br />

XVII saukuneSi `santa maria ad martires~<br />

eklesiad qceul panTe ons mudmivad<br />

gamoiyenebdnen da SeakeTebdnen<br />

kidec. XV sau kuneSi is na wilobriv Senobebisgan<br />

gamoanTavisufles. Seilaxa Tavad<br />

panTeonic da 1625 wels, rodesac<br />

saomrad liToni dasWirdaT, papma ur-<br />

30 istorikosi edvard giboni mas pirvelad<br />

1764 wels ewvia, xolo Sot landieli literatori<br />

jeimz bosueli imav xanebSi werda:<br />

`saxelganT qmuli kolizeumi uTuod<br />

grandiozulsa da amaRlebul warmodgenas<br />

gvi qm nis Zvel romaelebze... mis SigniT<br />

martomyoflis binaa. iq asa svlelad, sadac<br />

adre dasajdomebi da derefnebi iyo,<br />

mis samartomyof loze gaviareT... eldismomgvreli<br />

ram iyo imis naxva, rom Teatris<br />

zogi adgili nexviT iyo savse~. (Quennell P.,<br />

1971, the Colosseum, the reader’s Digest, london,<br />

gv. 109).


sur. 2.7. papma urban VIII barberinim panTeons<br />

portikis brinjaos Weri Camoaxs nevina.<br />

aRSfoTebulTa dasaSoSmineblad man 1623<br />

wels ori samreklo aaSenebina (piranezis<br />

gravYura, “Vedute di Roma”-dan)<br />

ban VIII barbe rinim (1623-44 ww.) portikis<br />

brinjaos konstruqciebi moaxsnevina,<br />

mere ki aRmoCnda, rom mas oqro da vercxli<br />

hqonda Sereu li da amitomac artileriisTvis<br />

ar gamodgeboda. aqedanaa<br />

cnobili Tqma: `Quod non fece runt barbari,<br />

fecerunt Barberini~ (rac barbarosebma ver<br />

moi moq medes, barbe rinim moimoqmeda).<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 61<br />

brinjaos nawili bernini-borominis wm.<br />

petres saCrdilobe lis agebas moaxmares.<br />

romaelTa aRSfoTebis pa su xad, papma<br />

dan g reuli Su asaukunovani samreklos<br />

nacvlad oris ageba gadawyvita. sa mu-<br />

Saoebi 1626-32 wlebSi karlo madernom<br />

da borominim (igi aq xurodac muSaobda)<br />

ganaxorcieles. miuxedavad amisa,<br />

panTeonis mdgomareoba mZi me rCe bo da:<br />

dazianebuli iyo portikis aRmosavle-<br />

Ti mxare, aklda ori sve tic; motexili<br />

iyo timpanis nawili da, amasTan erTad,<br />

moednis done panTeonisaze bevrad maRali<br />

iyo. dazianebuli da nakluli iyo<br />

interie ris marmarilos mopirkeTeba.<br />

renesansis arqiteqtorTa TvalSi<br />

panTeoni arqiteqturuli for mis srulyofilebis<br />

gansaxiereba iyo, magram<br />

nageboba mravalTaTvis si kvdilis simbolosac<br />

warmoadgenda. aleqsandre VIIm<br />

daukveTa berni nis aq misTvisa da misi<br />

ojaxisTvis mavzoleumi gaemarTa, miiCnevda<br />

ra Zegls qristianobis maradisi<br />

da sayovelTao Rirebulebebis uwyvetobis<br />

gansaxierebad. taZari im centralur<br />

komponentad dasaxes, romlis garSemo<br />

gaiSleboda, simetriis jerovani dacviT,<br />

sur. 2.8. romis panTeoni<br />

1662 wlis aqeT papis<br />

aleqsandre VII Cigis<br />

ojaxis saZva led iqna<br />

`reabilitirebuli~.<br />

portikis aRmosavleTi<br />

mxare axlad, axlomaxlo<br />

gaTxrebisas napovni<br />

svetebiTa da marmariloTi<br />

aSenda: axal naxelavze<br />

papobis simbolo da<br />

Cigis saojaxo emblemaa<br />

amokveTili


62 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

qalaqis xedi; gumba Ti SigniT stukoTi<br />

gamoyvanili Cigis gvaris simboloebiT<br />

da warwe riT unda SeemkoT. portikis<br />

restavracia 1662 wels daiwyes; dakargul<br />

svetebs piaca san luiji dei franCezize<br />

napovni Caanacvles, restavraci isas gamoyenebul<br />

antikur svetisTavebze Cigis<br />

gvaris emblemebi gamok veTes. timpani pan-<br />

Teonis pirdapir mdgari traianes TaRis<br />

(arco della Pietà) naSTebidan wamoRebuli<br />

marmariloTi SeakeTes.<br />

konstantines TaRi qristianobis<br />

<strong>istoria</strong>sTanaa dakavSirebuli da rac<br />

SeiZleboda kargad iyo SemorCenili. da<br />

mainc, 1534 wels Tavebi Camoatexes dakiel<br />

tyveTa qandakebebs, CrdiloeTi<br />

mxaris `giallo antico~-s erT-erTi sveti<br />

ki Camoxsnes, lateranis bazilikis organisTvis<br />

rom Seeye ne b inaT. 1731 wels<br />

kliment XII-m da romis `Conservatori”-ebma<br />

TaRis restav racia brZa nes, alesandro<br />

kaponis moTaveobiT, romelmac `guldasmiT<br />

da fa qi zad aRadgina svetebi da maTi<br />

karnizebi, SeakeTa qandakebebi da maT pir<br />

vandeli forma SesZina~ (Gaddi, 1736, 117).<br />

axlad gamokveTes tyve Ta Ta ve bi, reliefebi<br />

da karnizebi SeakeTes, naklul<br />

svetebs sxva anti kuri, TeTri marmarilos<br />

svetebi Caanacvles. samuSaoebi 1733<br />

wels daa s ru les da marmarilos dafebi-<br />

Ta da publikaciiT ukvdavyves.<br />

2.6. reformacia da<br />

kontrreformacia<br />

1517 wlis 31 oqtombers germanelma religiurma<br />

reformatorma vi tenbergis<br />

eklesiis karebs saeklesio indulgenciebis<br />

Taobaze 95 Tezi si miaWeda. misi<br />

Seteva eklesiaze merec gagrZelda, man<br />

berobac SeaCve na (De votis monastic, 1521)<br />

da 1520 wels papma leo X-m mis winaaRmdeg<br />

ga mosca bula, romelic lYuTerma<br />

vitenbergSi sajarod dawva. ramdenime<br />

momdevno weli, saqsoniis kurfYurstis<br />

mfarvelobis qveS, man varbur gis cixedarbazSi<br />

dahyo, vidre saeklesio sasamarTlos<br />

win Tavisi mrwam sis dasacavad<br />

warsdga. lYuTeris qmedeba simboluri<br />

Jami gaxda sru liad-evropuli reformaciuli<br />

moZraobisTvis, ramac ara<br />

mxolod eklesiuri, aramed socialurpolitikuri<br />

cxovrebis arsebrivi cvlile<br />

be bi moitana. XVII saukunis meore naxevarSi<br />

viTarebis Cawynarebis mere, dasavleTi<br />

da CrdiloeTi evropis qveynebis<br />

umravlesoba protes tantuli eklesiis,<br />

evropis samxreTi ki romis kaTolikuri<br />

eklesiis mxa reze aRmoCnda. reformaciis<br />

SedegTagani adamianTa sxvadasxva<br />

jgu fe bis imigracia iyo _ mag., hugenotebi<br />

aiZules safrangeTi daetovebinaT<br />

da mezobel qveynebSi, mere da mere<br />

ki TviT amerikasa da samxreT afrikaSi<br />

wasuliyvnen; didma jgufma gadainacvla<br />

kaTolikuri samxre Ti dan protestantul<br />

CrdiloeTSi niderlandebSic.<br />

religiuri uTanx moeba saukuneze met<br />

xans gagrZelda da mas SeiaraRebuli<br />

brZolac sdevda Tan, mag., 30-wliani<br />

omi (1618-48 ww.), romelmac gaanadgura<br />

cent ra luri evropa da didi ziani miayena<br />

istoriul nagebobebsa da qala qebs.<br />

reformaciis moZraobis sapi ris pirod<br />

italiaSi kontreformacia aRzevda,<br />

1530-ian wlebSi wamowyebuli. is gulisxmobda<br />

saeklesio msa xu re bi sadmi axlebur<br />

moTxovnebs, aman ki biZgi misca arsebuli<br />

saekle sio nagebobebis trentis krebis<br />

1563 wlis `saxelmZRvanelo principe bis~<br />

Tanaxmad Secvlas. adrec yofila eklesiis<br />

gegmis Secvlis saWi ro e ba, magram<br />

axla ufro gadawyvetiT moqmedebdnen da<br />

renovaciam Sua sa u kuneebis eklesiebze<br />

imgvarive zemoqmedeba moaxdina, rogorsac<br />

mog vi a nebiT CrdiloeT evropaSi, gansakuTrebiT,<br />

inglisSi vnaxavT. interierebi<br />

gaaxalvaTes, moxsnes jvarcmiani<br />

zRudeebi da sxva gammijnavi ele mentebi,<br />

gadagegmarda kapelebi. erTi magaliTTagania<br />

jorjo vazaris mier florenciis


Suasaukunovani eklesiebis, santa kroCesa<br />

da santa ma ria novelas renovacia (hall,<br />

1979). italiaSi goTika Serisxuli iyo,<br />

vi Tarca, vazaris TqmiT, `urCxulebrivi<br />

da barbarosuli, yovelives mo k lebuli,<br />

rasac wesrigs vuwodebdiT~ (vasari, 1973,<br />

i, 137). is Semdgom am bobs: `RmerTma daifaros<br />

yvela qveyana amgvari ideebisa<br />

da mSeneblobis stilisgan! Cveni Senobebis<br />

silamazesTan SedarebiT aq iseTi<br />

deforma cia Cans, rom arca Rirs ma-<br />

Tze sityvis gagrZeleba~ (vasari, 1973, i,<br />

138). marTalia, am `urCxulebs~ arcTu<br />

aucileblad angrevdnen, ufro axal gemovnebaze<br />

moaqcevdnen; yvelafer Suasaukunovans<br />

axalSi moaqce v d nen an Semalavdnen,<br />

rogorc albertim es riminis `tempio<br />

malates tianosa~, TviT vazarimski `monte<br />

olivietos~ neapoluri monastris ax lad<br />

Semkobisas gaukeTebia, sadac goTuri kamarebi<br />

axali stukos miRma gauCinarda.<br />

marTalia, `conformita~ (Sesatyvisobis) gamo,<br />

Senobebi SeiZlebo da Tav da pirveli<br />

sti lis gaTvaliswinebiTac daesrulebinaT,<br />

rogorc es milanos kaTed ra lis Sem-<br />

TxvevaSi moxda. TviT vazarisTanac ki naxavT<br />

gareul `far do biTobas~ zogierTi<br />

Suasaukunovani ostatis Sefa se bisas da<br />

sityve bic ar yofnis jotos, andrea pizanosa<br />

da sxvaTa Se sa qebad, radgan `Tu ki<br />

vinme mxedvelobaSi miiRebs im drois xasiaTs,<br />

xe losanTa sikv dil sa da sasikeTo<br />

Semweobis moZebnis siZneles, mas a ra Tu<br />

mxolod mSve niers, aramed, Cemebr, saswaulebrivsac<br />

dauZaxebs...~ (vasari, 1973, ii,<br />

103).<br />

2.7. gavlena evropaze<br />

luTeris Tezisebsa da, metadre, beruli<br />

cxovrebis SeCvenebas, ma leve sxvaganac<br />

gamoexmaurnen. daniam `sindisis Tavisufleba~<br />

1527 wels gamoacxada, xolo<br />

1534 wels `saeklesio daniSvnaTa~ aqtma<br />

sabo loo da r tyma miayena daniis ekle-<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 63<br />

siis papisadmi administraciulsa da<br />

discip li narul damokidebulebas. SvedeTSi<br />

saeklesio sakuTreba da ad gilmamuli,<br />

romelic mefem `metismetad~<br />

CaTvala, samefo xelisuf le bas ga daeca.<br />

1524 wels cYurixis sabWom daSala religiuri<br />

gaerTia nebebi, ma Ti Semosavlebi<br />

ki ganaTlebisa da socialuri<br />

gaumjobesebis programe bis Tvis gadado.<br />

safrangeTSi Sua saukuneebis nagebobebs<br />

ziani, meta d re XVII saukunis dasawyis-<br />

Si, hugenotebTan omisas miadga, Tumca<br />

Suasau kunovani Senobebisadmi mopyrobaze<br />

italiurma renesansmac imoqmeda.<br />

Tu m ca ki filiber de l’ormi dangrevas<br />

ki ara, gadasxvaferebas urCev da. meore<br />

mxriv, iseve rogorc evropis sxva nawilebSi,<br />

Suasaukunovani tradiciebi klasikuri<br />

ieris miRma ganagrZobda arsebobas<br />

da imis mra vali SemTxvevac moipoveba,<br />

rodesac religiuri nagebobebisTvis<br />

kvlav goTuri stili SearCies. aseTia,<br />

mag., orleanis kaTedrali sainte-Croix,<br />

romelic goTuri formiT mxolodRa<br />

XVIII saukuneSi dasrulda. sen meqsanis<br />

saabato, hugenotebisgan dangreuli,<br />

benediqtelebis mier XVII saukunis bolosken<br />

xelaxla aSenda; kluatri klasikuri<br />

stili Taa Sesrulebuli, eklesia<br />

ki axlad Tavdapirveli, Suasaukunovani<br />

sti liT aSenda. germanulenovan qveyneb-<br />

Si, sadac goTuri stiliT TiTq mis mTeli<br />

XVII saukunis sigrZeze aSenebdnen,<br />

klasicizmTan dapirispi reba mxolod<br />

XVIII saukuneSi gaxda sagrZnobi.<br />

inglisSi monastrebis religiuri<br />

reformis msvlelobaSi, kardi na l ma<br />

Tomas uolsim religiuri gaerTianebebis<br />

akrZalvac brZana, me tad re, Tu isini<br />

sazRvargareTidan imarTeboda. papTan<br />

dapirispirebi sas, romelmac ar Seiwynara<br />

mis mier ganzraxuli qorwineba,<br />

henri VIII-m 1534 wels gamoacxada, rom<br />

is inglisis eklesiis Tavia. momdevno<br />

wels man daniSna komisia Tomas qromvelis<br />

xelmZRvanelobiT monastrebis


64 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mdgo mareobis Sesamowmeblad da gamoica<br />

aqti maTgan yvela daxuruli yo, romlis<br />

wliuri Semosavali 200 funts Camouvardeboda.<br />

aman gamoiw via xatmebrZoleoba<br />

da yvelafris ganadgureba, rasac<br />

ki samonas t ro cxo v rebis suni udioda.<br />

darhemis monasters jer momcro<br />

senakebi mous pes, Semdeg mefis warmogzavnilebma<br />

saukuneebiT dagrovebuli<br />

mTe li si m didre CamoarTves. Tumca 1541<br />

wels igi xelaxla daafuZnes, vi Tarca<br />

qristes da yovlad kurTxeuli qalwuli<br />

mariamis sakaTedro ta Zari, ngreva gr-<br />

Zeldeboda; kveTiloba dalewes, spilen-<br />

Zis dafebi gazi des, vi traJebi Caamsxvries,<br />

saaiazmeebi da saflavis Zeglebi,<br />

rogorc kerpebi, gaanadgures. TviT saxuravis<br />

tyvia dekanozma Tavis sasargeblod<br />

gayi da. miuxedavad amisa, darhemi<br />

SedarebiT kargadaa Cvenamde mo suli,<br />

ma Sin rodesac aTobiT monasteri (mag.,<br />

Yorkis sent meri, YorkSi ris rivo, faunteni<br />

da roSi, uelsSi _ tinterni) an<br />

mTlianad an nawi lobriv da angries. sa-<br />

Seni masala an gayides an moipares, nangrevebi<br />

ki upat ronod da agdes, vidre<br />

isini kvlav ar `aRmoaCines~ rogorc<br />

`cxovelxatulobi Ta~ Tu `amaRlebulobiT~<br />

Rirebulni.<br />

1560 wels dedofalma elisabed I-ma,<br />

henri VIII-is asulma, scada ek lesiebi<br />

raimenairad daecva da gamosca proklamacia<br />

`ZeglTa damtv revisa da dalewvis<br />

winaaRmdeg~, romelic eklesiebsa da<br />

sazogadoeb riv nagebobebSi gamofines.<br />

magram saeklesio nagebobebis daSaveba<br />

ga grZelda da mogvianebiT metadac<br />

gacxovlda, metadre 1640-iani wlebis<br />

samoqalaqo omis dros. arsebul nagebobaTa<br />

gardasaxvis da damangre veli<br />

mospobis kidev erTi gamomwvevi inglis-<br />

Si klasicizmis damkvid reba gaxda. 1613<br />

wels lordi arandeli da arqiteqtori<br />

inigo jounzi samogzaurod italias<br />

wavidnen _ pirveli antikur siZveleTa<br />

Sesagro ve b lad, meore mis mrCevlada da<br />

<strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad. am ori ingliselis<br />

mogzaurobam dasabami misca<br />

tendencias, romelsac sxvebic wayvnen,<br />

gansakuTrebiT XVIII saukuneSi. inigo<br />

jounzi Tavad ambobs, ra daikisra:<br />

`Cems axalgazrdobaSi bunebiT xatvis<br />

xelovnebaTa d mi midrekili, ucxooba-<br />

Si wavel maT italiel didostatebTan<br />

sabaa sod; iq me Tavi mivec ZvelTaZvel<br />

nagebobaTa nangrevebis gamoZebnas, romelnic<br />

TviT dro-Jamisa da barbarosebis<br />

sisastikes gadaurCa. Cemi Ta vi<br />

amiT rom davikmayofile, Cems samSoblo<br />

qveyanaSi mobrunebuli, me Cemi goneba<br />

gansakuTrebiT <strong>arqiteqturis</strong> Seswavlas<br />

movandome~ (Jones, 1655, 1).<br />

Tavisi proeqtebis meSveobiT jounzma<br />

inglisSi paladianizmi Se mo i tana<br />

da Tavis qveyanaSi klasikuri <strong>arqiteqturis</strong><br />

mTavari interpre ta tori gaxda.<br />

italiaSi misi kvleva-Ziebis Sedegebi<br />

SeiZleba vnaxoT `maskebis~ warmod genebisTvis<br />

mis naxatebSi da, sul sxvanairad,<br />

stoun henjis, samxreT inglisis<br />

Zv.w. II aTaswleulis, gvian neoliTuradre<br />

bri n jaos Zeglis kvlevaSi. gamokvleva<br />

jounzs, rogorc gamocdil arqi<br />

teqtors da ucxoeTis siZveleTa<br />

mcodnes, mefem 1620 wels daukveTa. ra<br />

Tqma unda, aRniSnuli drois Zeg lebs<br />

aravin icnobda da jounzma sca da veeba<br />

lodebiT Seqmni li wreebi romauli taZris<br />

naSTad ganemar ta _ igi pirvelad<br />

`tos kanuri orderiT~ aSendao, rac man<br />

rekonstruq ciis naxatiT daasuraTa.<br />

1620 wels inigo jounzma monawileoba<br />

miiRo londonis Zveli, norman-<br />

Ta xanis wm. pavles kaTedralis gamo<br />

komisiis muSaobaSi. misi war modgenili<br />

winadadebiT nagebobam klasikuri forma<br />

miiRo maitalia nizebeli sarkmlebiTa<br />

da didad naqebi portikiT (1632-42 ww.).<br />

samoqa laqo omis dros, 1643 wels, samuSaoebi<br />

Sewyda da eklesia jariskace bis<br />

yazarmad iqca. Zalian daSavda portiki,<br />

momdevno, respublikis xa naSi ki (1649-


60 ww.) Senoba sul gaubedurda: kamarianad<br />

Camoiqca saxu ra vis didi nawili.<br />

eklesiis mimdebare miwa spekulYantebs<br />

miyides, ro melTac zed kedlebTan saxlebis<br />

ageba daiwyes. kvlav azvirTda<br />

xat me brZoleoba papisturi gamosaxulebebis<br />

gasanadgureblad da gansakuT rebiT<br />

angariSgasawevia danakargi vitra-<br />

Jebiani sarkmlebis mxriv. msgav sadve,<br />

politikuri mizezebiT daangries an<br />

sxva daniSnulebiT gamoiye nes mravali<br />

cixe-darbazic.<br />

1663 wels, restavraciidan sami<br />

wlis Semdeg, dainiSna komisia wm. pavles<br />

eklesiis viTarebis Sesamowmeblad.<br />

imav wels kristofer rens (1632-1723<br />

ww.) daevala kaTedralis inspeqtireba<br />

da man Semoitana wina da deba Sejvarebaze<br />

masiuri klasikuri gumbaTi aSenebuliyo.<br />

1666 wels didi xanZris dros, w.<br />

pavle ise mZimed daSavda, rom gadawyda<br />

Zvelis adgilze axali kaTedralis ageba<br />

_ amocana, rasac moyva renis barokuli<br />

Sedevris aSeneba. Tanadroulad, man<br />

warmoadgina londonis axlad age bis<br />

mravlismCemebeli gegmac da 52 axali<br />

eklesiis amSenebeli an proeqtis zedamdgomi<br />

gaxda. es ukanasknelni odindel<br />

Suasaukunovan ek lesiebs Caenacvla da<br />

metad sxvadasxvanairad iqna mofiqrebuli;<br />

ume te soba klasikuri manerisaa,<br />

Tumca gegmareba, koSkurebi da Spilebi<br />

kvla vac goTur formebs misdevs. Tumca<br />

reni inglisSi klasicizmis um Tavresi<br />

warmomadgenelia da zogjer mkacrad<br />

iwunebda Suasaukunovan na gebobebs<br />

maTi Seuferebeli saZirkvlebis da konstruqciuli<br />

arasru l yo filebis gamo,<br />

igi Suasaukunovan nagebobebs pativiscemiT<br />

ekidebo da. aman praqtikuli Sedegebic<br />

moitana, rodesac is uestminsteris<br />

saa batos inspeqtorad muSaobda<br />

(1698-1722 ww.), iseve rogorc londonis,<br />

Ci Ce Teris, oqsfordis da selisberis<br />

Suasaukunovani nagebobebis mis na kvlevsa<br />

Tu SekeTebebSi. Cinebuli maga-<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 65<br />

liTia saamisod misi angariSi 1688 wels<br />

selisberis kaTedralis gaSinjvisa. Senobisa<br />

da mis gasaWir Ta aRweris Semdeg,<br />

is ganagrZobs:<br />

`mTeli eklesia gadaxurulia carcis<br />

kamariT mxolod TaRebsa da quslebze,<br />

Zvelebur yaidaze, uTaRnaroda da<br />

udamyof xazebod, gar da koSkisa, sadac<br />

quslebi damanawevrebelia da warmoadgens<br />

me C xeri rigis xazovan naxats;<br />

da es, meCveneba, mogivano xelobaa, sxva<br />

xelidan gamosuli, ara pirveli arqiteqtorisa,<br />

romlis gan s jani me mraval<br />

risame gamo marTebulad unda Sevafaso,<br />

mis miR ma me vipove mogviano TariRis<br />

sxvadasxva goTuri naSeni, rome lic,<br />

Tumc ufro gamoyvanilia saamo da momcro<br />

namuSakeviT, mok lebulia bunebiT<br />

mSvenierebas, rac pirveli zomebis<br />

proporcie biT aRiZvris. radgan aq gani<br />

Sua navis si maRlis mimarT da orTa vesi<br />

gverdiTebis moyvanilobisadmi kargi<br />

pro por ciebisaa. burje bi da interkolumniebi<br />

(anu sivrceni burjsa da burjs<br />

Soris) Ta Re bis simaRles, profilebs<br />

kargadaa Sefardebuli da mokrZa le bulad<br />

Sereuli did sibrtyeebs, uafeqtaciod<br />

yoveli kuTxis or namentiT<br />

Sevsebisas, Tumca aRmafrTovaneblad<br />

kargia, iseve me to biT ganaZRobs Tvals,<br />

rogorc metismetad danawevrebuli<br />

musi ka yurs. sar km lebi gadaWarbebuli<br />

sididisa araa da arc damana wevrebeli<br />

naxatis Sveulebi da gardigardmo xazebi<br />

aferxebs Suqs, rac momdevno saukunis<br />

cudi modaa; Cvenma xelovanma ukeT<br />

icoda, rom Suqs mSvenierebas ve ra feri<br />

Sematebs, is endoboda didebulsa da<br />

mdidar sisadaves, romel sac misi marmarilos<br />

Re roebi matebs mis namuSevars~<br />

(reni, 1750-1965, 304).<br />

uestminsteris saabatosTvis renma Ses-<br />

Tavaza daubolovebeli da sa v leTi ko-<br />

Skebis, mTeli nagebobisgvarad, goTikis<br />

midevnebiT dasru le ba. misi gardacvalebis<br />

Semdeg proeqti itvirTa<br />

nikolas houksmurma (1661-1736 ww.), misma<br />

udidesma mowafem da kolegam da is 1734


66 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 2.9. uestminsteris saabato XVII s.-is<br />

bolos mis dasrulebamde (The Dean and<br />

Chapter of Durham)<br />

wlis mere gaasrula. houksmurma Tavisi<br />

eklesiebisa da saxlebisTvis barokos<br />

sti lis sakuTari versia SeimuSava, magram<br />

oqsfordis yovelTa sulTa kolejis<br />

SemTxvevaSi mas goTikur stilSic<br />

umuSavia. Tumca is xvdebo da, ramdeni<br />

ram uWirda yovelTa sulTa kolejis<br />

Suasaukunovan naSens, mas es arqiteqtura<br />

kargi, mkvidri xelobis gamo moswonda<br />

da anga riSSi werda:<br />

`me unda gTxovoT cota ram Tqveni<br />

`Zveli sworkuTxedis~ sasikeTodac<br />

maTqmevinoT, romelic Tqveni yovlad<br />

Rirsebis dam fuZ ne bel ma aago, radgan<br />

Tu mas SeiZleba zogi nakli hqondes, is<br />

arc Rirse bebsaa moklebuli. es nageboba<br />

Ronieri da gamZlea, bev rad ufro mtki-<br />

sur. 2.10. jon Yeni n. houksmeris mixedviT _<br />

`gamosaxuleba beverlis kunZulis taZris<br />

didi jvrisa, romelic safuZvlidan oTxi<br />

futiT gadmoekida da Tavis adgilze<br />

aq aRwerili xis xaraCos meoxebiT iqna<br />

dabrunebuli~ (1774) (derek li n s tremis<br />

koleqcia)<br />

ce, vidre romelime Tqven axal nagebobaTagan,<br />

vi naidan maT arc simkvri ve aqvs,<br />

arc xeloba da darwmunebuli var, rom<br />

mas SeiZleba bevri ram mosaxerxebeli da<br />

mSvenieri Sevmato, xo lo zedmeti ngreviT<br />

an barba rosuli gadakeTebiT Tu<br />

dasaxiC re biT misi damfuZneblis mimarT<br />

bo roteba iqneboda da danaklisi axlandel<br />

mepatroneTaTvis” 31 .<br />

misi winadadeba gulisxmobda Zveli Senobis<br />

rac SeiZleba sru lad SenarCunebas,<br />

xolo aucilebeli damateba-gadakeTebebis<br />

frTxi lad Sesrulebas da dasZens:<br />

`rasac me am weriliT gTavazobT, gax-<br />

31 houksmuris werili jorj klarks (yovelTa<br />

sulTa koleji), 1715 wlis 17 Tebervlisa,<br />

`ganmartebad~ cnobili (Downes, 1979, 241).


lavT Zvel gamZle sazogadoebriv nagebobaTa<br />

SenarCuneba, romelnic Ronie ri<br />

da gamosadegia, nacvlad fantastikuri<br />

aramdgradi nagvis aSenebisa, an Zvelis<br />

gadakeTeba-dawylulebisa gauwafav TaRliT<br />

muSakTagan~. XVIII saukunis dasawyisis<br />

uaRresad mniSvnelovan samuSaod<br />

SeiZleba movixse ni oT beverlis taZris<br />

Semtkiceba houksmuris mier. CrdiloeTi<br />

tran septis gadaxrili fasadis sakonservaciod,<br />

mis vertikalur mdgo mare<br />

o bamde wasabiZgeblad gonebamaxvili<br />

xis konstruqcia iqna agebuli. saamisodve<br />

wyobaSi Sveuli CanakveTebi gakeTda,<br />

amis Semdeg Tavidan amo y vanili.<br />

am samuSaos gamo 1716 wels houksmurma<br />

Tanxebis Sesagro veb lad mimarTvac<br />

moamzada. houksmuri inglisuri dualizmis<br />

gamoxa tulebaa, TiTqmis winareraskinuli<br />

azriT; misTvis klasikurad<br />

ganswav luli ar qiteqtorisTvis, Senebis<br />

goTuri maneris SenarCunebac misaRebi<br />

iyo 32 .<br />

Teodorix didis xanis Semdeg skandinavia<br />

goTTa warmoSobis ad gi lad<br />

iTvleboda. magram Tumca maT, aqedan,<br />

abralebdnen romis dang re vas, skandinavielebs<br />

mWidro urTierToba hqondaT<br />

romis papTan. bri gi ta (Semdgom wmindanad<br />

Seracxuli), roms 1350 wlis Yubileze<br />

Cavida da mogvianebiT SvedeTSi<br />

brigitinTa ordenic daaarsa. XVI saukuneSi<br />

gustav vazam SvedeTi protestantulad<br />

gamoacxada, kaTolike episkoposi<br />

olaus magnusi roms gadaixvewa da<br />

CrdiloeTis xalxis pirveli is toria<br />

dawera. erTi saukuniT gvian, romSi gawafulma<br />

arqiteqtorma Jan de la valem,<br />

pirvelma Caitana SvedeTSi romis arqiteqtura<br />

da 1650 wels, gustav adolfis<br />

monacvled misi asulis, xristinas<br />

32 XVIII saukunis dasawyisSi houksmuri Yorkis<br />

taZris, inglisis erT-er Ti yvelaze ukeT<br />

SemorCenili Suasaukunovani kaTedralis<br />

saxecvlis saproeqto wi na dadebebis SedgenaSic<br />

monawileobda.<br />

siZveleTa xelaxali aRmoCena 67<br />

dedoflad kurTxevisTvis konstantines<br />

TaRis asli aago. xristina mogvianebiT<br />

sa c xovreblad roms wavida, sadac antikuri<br />

siZveleebis koleqcia hqonda; mis<br />

biblio Tekarebad jer beloris, mis mere<br />

ki bartolis umuSaviaT.<br />

Zveli sabuTebis, sagnebis, ganZebis<br />

da `runebiani qvebis~ siZve leTmcodneobiTi<br />

Seswavla SvedeTSi pirvelad<br />

XVI saukuneSi daiwyo. gus tav adolfi<br />

(1594-1632 ww.) mxars uWerda amgvar<br />

kvlva-Ziebas, maT So ris mogzaurobas<br />

aRwerilobebis Sesaqmnelad, xolo 1630ian<br />

wlebSi qvey nisTvis `saxelmwifo antikvarebi~<br />

dainiSna. 1666 wlis 18 dekembers<br />

he devig eleonoram, axalgazrda<br />

karlos XI-is (1655-97 ww.) Txovnisamebr,<br />

`siZveleTa ordinanss~ moawera xeli _<br />

italiis gareT aseTi ram pir velad moxda<br />

(schück, 1932, 268 da Semd.).<br />

am `ordinansis~ ZaliT dasacavi iyo<br />

siZveleebi da Zeglebi, Tu gind umniSvneloc,<br />

Tu isini rasme matebda qveynis<br />

istoriis movlenis, pirovnebis, adgilis<br />

Tu sagvareulos, metadre mefeTa<br />

da didebulTa, Se saxeb xsovnas. daculi<br />

obieqtebi an moZravi SeiZleboda yofiliyo<br />

(mo netebi da runebiani qvebi)<br />

anda uZravi (eklesiebi, monastrebi,<br />

cixe-da rbazebi, simagreebi, Zveli akldamebi<br />

an adamianis naxelavi miwis na gebo<br />

bani, Tundac nawilobriv SerCenili).<br />

Tuki vinme daazianebda amgvar obieqts,<br />

mas ebrZaneboda igi Tavisi manamdeli<br />

mdgomareobiT aRedgina. iRebda ra<br />

magaliTad roms, `ordinansi~ asaxavda<br />

SvedeTis wadils igi `did imperiad~<br />

ganexilaT. amgvari siZveleTmcodneobiTi<br />

interesis ze moqmedeba maleve arqeologiursa<br />

da akademiur kvlevaSi<br />

aisaxa. 1668 wels SvedeTis <strong>istoria</strong>sTan<br />

dakavSirebuli siZveleTmcodneobiTi<br />

kvle visTvis axali dawesebuleba Seiqmna;<br />

1692 wels igi, `Collegium Anti qui ta tum”,<br />

“siZveleTa arqivad~ gadaiqca. XVIII saukuneSi<br />

amgvari saqmi a noba dakninda, Seg-


68 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

rovebuli kvleviTi masala ki erovnul<br />

sabuTTa sa cavsa da samefo biblioTekas<br />

gadaeca Sesanaxad.<br />

italiurma renesansma Tanamedrove<br />

samyaros safuZveli Cauyara, is aseve<br />

Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> moZraobasac<br />

moaswavebs. am xanis erTi mniSvnelovani<br />

Tema istoriis axal koncefciasTanaa<br />

dakavSirebuli, ro me l mac antikuri romis<br />

naSTebi mniSvnelovan memkvidreobad<br />

aRiara. ma r Talia, is martooden<br />

klasikuri siZveleebiT ar Semosaz-<br />

Rvrula, rad gan es xanaa, rodesac, metadre<br />

CrdiloeT qveynebSi, Tundac<br />

ing lissa da SvedeTSi, Tavisi sakuTari<br />

erovnuli memkvidreobac SeigrZ nes.<br />

meore sakiTxi mxatvruli Rirebulebis<br />

winwamowevaa. Tumca jerac platonuri<br />

koncefciis damowmebiT, xelovnebis<br />

nawarmoebi Sua saukune ebis mere axleburad<br />

dafasda da renesansis ostatTa<br />

nawarmoebebi mom devno sau kuneebisTvis<br />

fuZemdebeli amosavali gaxda. am dros<br />

wamoiwyes antikuri Zeglebisa da xelovnebis<br />

nawarmoebebis restavracia;<br />

es saqmi a noba merec gagrZelda da misi<br />

principebi kvlavac zustdeboda, metadre<br />

XVIII saukuneSi.


3<br />

ganmanaTleblobis xana<br />

ganmanaTleblobisa Tu gonebis xana<br />

kulturuli memkvidreobis konser vaciis<br />

<strong>istoria</strong>Si imdenadaa mniSvnelovani,<br />

ramdenadac man Semoi ta na kulturuli<br />

paradigmebi da Camoayaliba koncefciebi,<br />

romlebmac di di wrmatebiT<br />

daafuZnes Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />

moZraoba. aleqsan der gotlib baumgartenma<br />

(1714-62 ww.) germanul filosofiaSi<br />

`esTe ti kis~ disciplina da sityva<br />

Semoitana, gavlena lesingis, kantisa da<br />

hegelis ideebze moaxdina. kidev ufro<br />

fuZemdebeli ram istoriis axa li koncef<br />

cia iyo, rogorc pirvel TavSi vnaxeT,<br />

romelic italiaSi vi kom, ger maniaSi ki<br />

herderma waswia win. misve ganviTarebaSi<br />

wvlili vinkelman mac Seitana antikuri<br />

xelovnebis nawarmoebTa, nivTTa da Zegl<br />

Ta kri tikuli garCeviT, riTac man<br />

safuZveli Cauyara Tanamedrove arqeolo<br />

gias, Tanamedrove xelovnebis <strong>istoria</strong>s<br />

da faqtebis dednebis moSvelie<br />

biT verifakaciis meTods. Sedegad, is<br />

asxvavebda dedansa da asls, es ki fuZemdebluri<br />

aRmoCnda mogviano sarestavracio<br />

politi kis Tvis. mxa tvrobis dargSi<br />

msgavsi midgoma belorim SeimuSava. Semd<br />

gom, am xana Sive aRmocenda koncefciebi<br />

`patinisa~ da `ferwerulis~ an `cxovelxa<br />

tu lis~ (pittoresque) _ pirvelad<br />

fer werasTan mimarTebiT xmare bu li,<br />

mo g vianebiT ki antikur nangrevebsa da<br />

Sua saukunovan eklesiebze gavrco bili.<br />

am xanisTvis niSneulia daintereseba<br />

antikuri siZve leebis siste ma tu ri arqeologiuri<br />

Seswavlisa jer italiasa da<br />

xmelTaSuazRvi s pireTSi, mogvianebiT ki<br />

dedamiwis sxva kuTxeebis mo na xuleba-<br />

mogzau robisadmi (tours). mizani saganTa<br />

warmoSobis gageba, qvey nierebis gamokvleva,<br />

yvelafris kritikulad ganxilva<br />

iyo; adamianma sa kuTari Tavis ndoba<br />

SeiZina da surda misi codna sabuTiani da<br />

organi zebuli yofi li yo. d’alamberisa<br />

da didros `Encyclopédie~ (1751-77 ww.)<br />

ganmanaTleblu ri suliskveTebis gamoxa<br />

tuleba iyo. biblioTekebi, wina mo rbed<br />

sauku ne Si statusis niSani, farTo<br />

sazogadoebisTvis ufro mi sa wvdomi<br />

gaxda. gaumjobesda beWdvis xarisxi da<br />

sagamomcemlo moRva weobac friad gavr<br />

celda. antikuri siZveleebis dokumentacia<br />

didron tomebad qveynde boda.<br />

1696-1701 wlebSi lorenc begerma<br />

prusiis koleq ciebis samTaviani SerCeviTi<br />

katalogi gamoaqveyna. Tanadroulad<br />

lei den Si ori didtania ni `thesauri~<br />

gamoqveynda _ erTi, iakob gronoviusisa,<br />

berZnul siZveleeb ze, meore, iohan<br />

georg greviusisa _ romanulis.<br />

1719 wels benediqtel ma berma bernar<br />

de monfokom gamoaqveyna `l’antiquité expliquée<br />

et repre sen tée en figures~ (siZveleni,<br />

gamosaxulebebiT axsnili da warmodgenili),<br />

40 tomisa da 40 000 suraTis Semcveli.<br />

xelaxla daibeW da <strong>arqiteqturis</strong><br />

Se saxeb adrindeli Txzulebebi; vitruviusi,<br />

paladio, skamoci da vi nYo la<br />

saswavlod aucilebeli wignebi xdeba.<br />

1721 wels avstrielma ar qi teqtorma<br />

bernhard fiSer fon erlaxma gamosca<br />

arqi teq turis dasu ra Tebuli <strong>istoria</strong><br />

`Entwurf einer historischen architektur~ (istori<br />

u li arqi teq turis monaxazi). wignis<br />

TavSi qveynierebis Svidi saocre baa, Semdgom<br />

ki sxvadasxva qveynebis _ egvipte,<br />

69


70 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

siria, sparseTi, saberZne Ti, romi _ <strong>istoria</strong>Si<br />

saxelganTqmuli nagebobebis<br />

suraTebi, splitis diokletia nes sasaxlis,<br />

palmiras da stounhenjis CaTvliT,<br />

Tumc ki araa goTuri ar qiteqtura.<br />

asaxulobani xelmisawvdom dokumentur<br />

masa las efuZnebo da (Tanadro u li istorikosebi,<br />

antikuri medlebi da `uwinares<br />

yov li sa imas, rac Ta vad nangrevebs<br />

SemorCa~), Tumc xSirad safuZvlad mxolooden<br />

fanta ziaRaa.<br />

XVII saukunis ganmavlobaSi antikvaroba<br />

italiis gareTac moduri gaxda.<br />

koleqciebi antikur nimuSebs, aseve cnobil<br />

qmnilebaTa aslebs, Tu adgilobriv<br />

napovn nivTebs Seicavs 33 . mas aqeT, rac<br />

roms ekonomi kuri siZliere moaklda,<br />

mniSvnelovani koleqciebi italiidan<br />

safran geTs, inglissa da sxva qveynebSi<br />

gaiyida. 1666 wels safrangeTis finans<br />

Ta ministrma, Jan-batist kolberma<br />

xeli moawera romSi franguli aka demiis<br />

wesdebas, sadac naTqvamia: `radgan uzrunvelsayofia<br />

safrangeT Si yvelaferi<br />

gvqondes, rac ki ram mSvenieria italiaSi,<br />

unda gaigoT, rom saamisod mudam<br />

unda vimuSaoT. amitomac Tqven Tavi<br />

unda gadasdoT yvelafris mosaZieblad,<br />

rac, Tqveni gancdisaebr, CvenTvisaa<br />

gamosag zavni” 34 . italiasTan da, ker-<br />

Zod, wm. lukas akademiasTan urTier-<br />

Toba Za l ze mWidro rCeboda. franguli<br />

33 xelovansac, mag., peter paul rubenss (1577-<br />

1640 ww.) hqonia monetebis, gemebis, bYustebisa<br />

da qandakebebis vrceli koleqcia.<br />

mis megobarTaga ni yofila holandieli<br />

filologi franciskus Yuniusi (1591-1677 ww.),<br />

romelmac samtomiani `Pictura veterum~ (Zveli<br />

mxatvroba) gamosca da fran gi numizmati,<br />

Yuristi da astronomi, nikola klod fabri<br />

de peireki (1580-1637 ww.), romelic `pirvel<br />

arqeologadac~ moixsenieba, radgan uaR resad<br />

gamowvlilviT muSaoba icoda da yoveli obieqtis<br />

warmomav lo bis gageba surda.<br />

34 Jan-batist kolberma akademiis wesdebas<br />

xeli 1666 wlis 11 Tebervals moawera<br />

(Franchi-verney, 1904, 24).<br />

akademiis swavlulTa mTavari amoca na<br />

romis antikuri Zeglebis kvleva, anazoembis<br />

momzadeba da `restavra ci e bis~<br />

(savaraudo Tavdapirveli formis dasuraTebad<br />

Cafiqrebulis) war modgena<br />

iyo. akademiam Tavisi wili ufro axal<br />

arqiteqturaze cod nasac ar daaklo _<br />

aseTi momcvelobisaa a. degodes 1682<br />

wels gamo cemuli wigni `Les édifices antiques<br />

de rome, dessinés et mesurés trèz exactement~<br />

(romis Zveli nagebobebi, Zalze<br />

zustad daxatuli da gazomili).<br />

3.1. `didi mogzaurobis~ gavlena<br />

lord arandelis da inigo jounzis<br />

wabaZviT, ingliseli `virtuosi~, xelovnebis<br />

moyvareni iwyeben italiaSi<br />

stumrobasa da italiuri xelo v ne bis<br />

nawarmoebebis Segrovebas; mogvianebiT<br />

es stumroba ingliseli jen tlmenis aRzrdis<br />

mudmiv Semadgenlad, `did mogzaurobad~<br />

(Grand tour) iqca. ra saxeli<br />

hqondaT mdidar ingliselT gavardnili,<br />

romael Ta Tqma gveubneba: `Cveni<br />

amfiTeatrebis daZvra rom SeiZlebodes,<br />

ing li se le bi maTac waiRebdnen!” 35<br />

mogzaurni sagangebo sazogadoebebsac<br />

afu Zne bd nen: 1717 wels _ `antikvarTa<br />

sazogadoebas” 36 , 1734 wels ki<br />

35 Edward wright, observations, 1720-iani ww. (manwaring,<br />

1925).<br />

36 `antikvarTa sazogadoebis~ mizani gacxadebulia<br />

mis mier gamocemul pir vel wignakSi,<br />

romlis saTauria: `the society of antiquarys,<br />

London. Jan. 1. 1717-1718”. aq naTqvamia:<br />

`siZveleTa kvleva mudam kargi mwerlobis<br />

nawi lad fasdeboda, sainteresodac<br />

da sasargeblodac; da Tu is dagvexma re ba<br />

ukeT gavigoT antikur ganswavlul erTa<br />

fasdaudebeli nawerebi an da Se vinarCunoT<br />

saTayvano danatovari Cveni winaprebisa,<br />

monawileoba eg zom karg da saamur saqmes<br />

SeerTebuli mcdelobiT SeWidebuli sazoga<br />

do e bis SeqmnaSi, martoden sasaxelo da<br />

mizanTan saukeTesod mimyvane be lic Tu Sei-<br />

Zleba iyos~ (Evans, 1956, 93).


`di le tan tebis sazogadoebas~. Tavidan<br />

gulisyuri klasikur siZveleebs iyo<br />

mipy robili, magram mogvianebiT _ metadre<br />

es `antikvarebze~ iTqmis _ uf ro<br />

meti yuradReba daeTmo sakuTar, inglisis<br />

siZveleebs da sazo gadeobis wevrebma<br />

bevri iRvawes maT dasacavad. 1770<br />

wlis aqeT iseTi av torebis mi er, rogorebicaa<br />

mRvdeli maikl Yungi, mRvdeli<br />

g. d. uiTi ngtoni, mRvdeli jon milneri,<br />

riCard gugi, jon qarteri, jeims dalauei,<br />

Tomas riqmeni da jon britoni,<br />

momzadda mTeli rigi publika cie bisa<br />

Suasaukunovani Senobebisa da Zeglebis<br />

Sesaxeb. italiaSi gamg zavrebulTagan<br />

yvelaze gavleniani, rogorc xelovnebis<br />

mfarveli da mcodne, riCard boYli,<br />

barlingtonis mesame grafi gaxldaT.<br />

klasikuri <strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebaSi<br />

monawileobisken gza mas kolen kempbelma<br />

da misma `vitruvius Britannicus~-ma (1715-<br />

16 ww.) gaukvala. romSi is Sexvda uilYam<br />

kents, romelTanac mTeli danarCeni<br />

sicocxle imegobra da da exmara mas inglisSi<br />

paladianizmi Seetana. 1754 wels<br />

Tavis `did mog zau robas~, mTeli kontinentis<br />

gavliT, italiisken Sotlandieli<br />

arqi teqtori robert adami Seudga;<br />

iq is 1758 wlamde darCa. is frang arqiteqtor<br />

Sarl-lui klerisosTan er-<br />

Tad muSaobda, zomavda nagebo bebs romsa<br />

da italiis sxva nawilebSi da splitSic.<br />

ase daagro va adamma arqiteqturuli<br />

elementebis didi odenoba, romelnic<br />

far Tod mo ixmara da inglisuri neoklasicizmis<br />

wamomwyebTagani gaxda.<br />

antikuri siZveleebis saZebnad kvleviTi<br />

misiebi maSin otomanTa im periaSi<br />

Semaval levantsa da saberZneTsac gadaswvda.<br />

1436 wels ki riak d’ankonas aTens<br />

stumrobis mere cota mogzaurma Tu<br />

SesZlo iq gamgzavreba. 1620-ian wlebSi<br />

Tomas houardma, arandelis meore grafma<br />

ganacxada, rom apirebs `Zveli saber-<br />

ZneTis inglisSi gadmonergvas~ (Peacham,<br />

1634, 107) da Tumca mas bevri siZnele<br />

ganmanaTleblobis xana 71<br />

Sexvda, man gaaxerxa sa berZneTidan Camotanili<br />

qandakebebis, reliefebis fragmentebisa<br />

da siZ ve leebis (zogi pergamonis<br />

sakurTxevlidanac ki warmosdgeba)<br />

mozrdi li koleqciis SeZena. es e.w.<br />

`arandelis marmariloebi~ restavrirebul<br />

iqna frangi da italieli restavratorebis<br />

mier, am koleqciis nawili ki<br />

mogvianebiT oqsfordSi gadaitanes. 1674<br />

wels akropolisi moinaxu la m. olie de<br />

noantelma, umaRles portaSi safrange-<br />

Tis elCma, romel mac daukveTa Jak kareYs<br />

(1649-1726 ww.) parTenonis frontonebis<br />

naxate bis damzadeba. es am nagebobis uadresi<br />

sando asaxulobaa da, misi Semdgomi<br />

dazianebis gamo, fasdaudebeli<br />

dokumentaciac (de laborde, 1854, i, 128;<br />

Bowie and thimme, 1971). ori wliT gvian,<br />

1676 wels, veneciidan dal maciasa da saberZneTSi<br />

mgzavrobisas aTens frangma<br />

eqimma Jak sponma da ingliselma jorj<br />

uelerma CaakiTxes. parTenoni, imxanad<br />

mizgiTi, mag ram kvlavac kargad SemorCenili,<br />

maT ucilod msoflios usaCinoes<br />

na ge bobad miiCnies. spons ukve nakvlevi<br />

hqonda antikuri Zeglebi da 1678 wels<br />

da beWdil mis angariSSi mocemuli <strong>arqiteqturis</strong><br />

aRwera uTuod uf ro zu s tia,<br />

vidre is, oTxi wlis Semdeg misma ingliselma<br />

Tanamg zavrma rom ga moaqveyna.<br />

adreulma aRwerebma gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba 1687 wels, Tur qeTveneciis<br />

omis dros, momxdari ngrevis<br />

Semdeg SeiZina 37 . mZlavri ked lebis<br />

mqone parTenoni Turqebma Tofiswamlis<br />

sawyobad da qalebisa da bavSvebis<br />

saxizrad gamoiyenes. rodesac fran-<br />

Cesko morosinim, veneciel Ta flotis<br />

mTavarsardalma, Tofiswamlis Sesaxeb<br />

Seityo, man brZana, par TenonisTvis<br />

Wurvebi daeSinaT. 1687 wlis 28 seqtembris<br />

saRamos taZ ris gverds yumbara<br />

moaxvedres da afeTqebisas mTeli Sua<br />

nawili Camo ing ra. venecielebis wasvlis<br />

37 propileebi ukve dazianebuli iyo 1656 wels<br />

tyviiswamlis sawyobis afeTqebisas.


72 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Semdeg Turqebma akropolisi gaamagres.<br />

ni ke afterosis (ufrTos) patara taZari<br />

SemoZarcves da qvebi propilee bis<br />

win bastionebis asaSeneblad gamoiyenes.<br />

daqceuli parTenonis Sig niT pa tara<br />

mizgiTi aages.<br />

3.1.1. arqeologiuri dokumentacia<br />

1742 wels arqiteqtorebma jeimz stYuartma<br />

(e.w. `aTeneli stYuar ti~, 1713-88<br />

ww.) da nikolas revetma (1720-1804 ww.),<br />

saswavleblad itali a Si Casulma Sotlandielma<br />

da ingliselma, berZnuli<br />

siZveleebis asa zomad da gamosaxazad saberZneTs<br />

wasvla gadawyvites. 1751 wels<br />

isini `di letantebis sazogadoebis~<br />

wevrebad airCies da man gaiRo saxsrebi<br />

ma Ti mog zaurobisTvis, romelmac 1751<br />

wlidan 1753 wlis martamde gasta na.<br />

pirveli tomi ma Ti `aTenis siZveleni~sa<br />

cxra wliT gvian, 1762 wels gamovida<br />

da gu lis ac ruebac gamoiwvia, radgan<br />

naklebmniSvnelo van nagebobebs Seicavda.<br />

meore tomi, akropolisisadmi miZ-<br />

Rvnili, stYu artis gardacvalebis Semdgom,<br />

1789 wels gamoqveynda (TariRad<br />

1787 w. uzis), mesame 1795, bolo ki _ 1816<br />

wels. `diletantebis sazogadoebis Tvis~<br />

revetma `ioniis siZve le ni~-c (1769-97<br />

ww.) gamoaqveyna. stYuartis da revetis<br />

naxatebs sizus tes uqebdnen, rac ver<br />

iTqmis jYulYen david lYo roYs (1724-<br />

1803 ww.), ro mis franguli akademiis<br />

odindeli Segirdis, publikaciaze.<br />

frangi ar qeologis an-klod de tYubieris,<br />

graf de kaY lYusis xelSewyobiT,<br />

man 1754 wels aTens xanmokle eqspedicia<br />

moawyo, xolo oTxi wlis Sem deg dabe-<br />

Wda `les ruines des plus beaux monuments de la<br />

Gréce~ (saberZneTis ulamazesi Zeglebis<br />

nangrevebi). robert vudma axlo aRmosavleTi<br />

moia ra da 1753 wels mravalTagan<br />

naqebi `palmira~ gamos ca, 1757<br />

wels ki me o re wigni, baalbekis Sesaxeb.<br />

1746 wels cieb-cxelebian ad gilebSi neapolis<br />

maxloblad pestumi iqna mikvleuli,<br />

siciliis arqi teq tura ki pirvelad<br />

1749 wels gamoqveynda. aTi wlis<br />

mere, i. i. vinke l manma pestumis, po se idoniisa<br />

da agrigentos aRwera gamosca.<br />

Tumca aRmosavleTs mgzavroba gax-<br />

Sirda, turistTa upirveles obi e q tad<br />

kvlavac romi rCeboda. misi nagebobebi<br />

da naSTebi sul ufro zustad Seiswavleboda<br />

da dokumentirdeboda. gansakuTrebiT<br />

sagulisx moa kasiano dal<br />

poco (1588-1657 ww.), romelic Zveli<br />

romis TviT yvela ze usaxur naSTebsac<br />

ki swavlobda, radgan maT `gamqrali samyaros<br />

fra g mentul gasaRebad~ Tvlida<br />

da Zveli drois adamianTa wes-CveulebaTa<br />

da cxovrebis wesis gagebas lamobda.<br />

antikuri nagebobebis naST Ta,<br />

qandakebis, larnakebis da sxvadasxva<br />

WurWleulis asasaxad, romel nic mas<br />

istoriis sawvdomad gamosadegi egona,<br />

poco axalgazrda mxatv rebs amuSavebda.<br />

naxazebi man sistematurad kategoriebad<br />

daaxarisxa da 23 wignad akinZa _<br />

ase Seqmna man Tavisi `museum chartaceum~,<br />

qaRaldis muzeumi.<br />

sagulisxmoa, rom Tu XVIII saukuneSi<br />

sul ufro met yuradRebas uTmobdnen<br />

kulturul nairgvarovnebasa da erovnul<br />

identobas, am epo qisT vis aseve niSneulia<br />

xelovnebis mniSvnelovan nawarmoebTa da<br />

isto ri ul nagebobaTa `sayovelTao Rirebulebebis~<br />

gacnobierebac _ rac maT -<br />

ze pasuxismgeblobis ufro sazogado<br />

SegrZnebis gaCenas gamokveTs. ro desac<br />

horas uolpoli 1740 wels roms ewvia,<br />

is SeaZrwuna qalaqis mdgo mareobam da<br />

dawera: `Zalze bednieri var, rom romi<br />

vixile, vidre is arsebobs; mravali weli<br />

rom Caivlis, sakiTxavia, iqneba ki is naxvis<br />

Rirsi. awindel romaelTa umecrebisa<br />

da siRatakis rkalSi yvelaferi<br />

upatronodaa dagdebuli da dasaRupavad<br />

ganwiruli; vilebi erTianad Seuke-<br />

Tebeli da palacoebi ise cudadaa mov-


lili, rom suraTebis naxe va ri tenisganaa<br />

gafuWebuli” 38 . sxvadasxva mogzauris<br />

gamonaTqvamSi aSka ra v deba wuxili<br />

xelovnebis saxelganTqmul qmnilebaTa,<br />

mag., rafaelis va tikanis freskebis,<br />

mdgomareobisa gamo da am memkvidreobis<br />

Taobaze sa zo gado pasuxismgeblobis<br />

grZnobac. 1738 wlis werilSi frang<br />

mnax vels, buaYe d’arJans 39 es sazrunavi<br />

aTqmevinebs, romSi usasrulo raodenobis<br />

sak virveli xediao, romelTa dacva<br />

da konservacia yvela imaTi sa q mea, vinc<br />

xeprobisa da umecrebis winaaRmdegia.<br />

rafaeli misTvis er Ti rome li me qveynis<br />

Svili ki ara, `kaci rafaelia~, xelovnebaSi<br />

yvela sxvaze aR zevebuli, vinc yvela<br />

qveynisa da sjulis adamianT Zmebad<br />

qmnis. es dardi mxolod erTia mraval<br />

xmaTagan, romelnic Seewia kul turuli<br />

memkvidreobis `sayovelTao Rirebulebebis~<br />

koncefcas da ga marTle bul hyo<br />

maT dasacavad saerTaSoriso saqmianoba.<br />

saukunis dasas ruls, vi n kelmanis kvalSi<br />

Camdgarma germanelebma, novalisma da,<br />

metad re, goe Tem 40 , kidev ganaviTares<br />

kulturuli memkvidreobis sayovelTaobis<br />

kon ce f cia, idea, rom iseTi naqmni,<br />

rasac avTenturobis Rirebuleba aqvs,<br />

mTel kacobriobas ekuTvnis. mecniereba,<br />

xelovneba da mwerloba erov nu li saz-<br />

Rvrebis armqoned, msoflios kuTvnilebad<br />

iqna dasaxuli.<br />

XVIII saukunis Sua xanaSi ramdenime,<br />

siZveleTmcodneobiT dainte re sebulma<br />

xelovanma romis Zeglebi daasuraTa,<br />

ramac am dedaqalaqis mimarT enTuziazmi<br />

kidev metad gaaRviva. sicilieli<br />

juzepe vazi (1710-82 ww.) roms 1736 wels<br />

38 werili r. uests, 1740 wlis 16 aprili. ix.:<br />

walpole, Correspondence, Yale Edition.<br />

39 buaYe d’arJanis werili (Guillermo, Jacques, la<br />

naissance au Xviii siècle du sentiment de responsibilité<br />

collective dans la conservation, Gazette des<br />

beau-arts, 1965, lXv, 155 da Semd.)<br />

40 Goethe i. w., studien zur weltliteratur, werke, weimar,<br />

1907, Xlii, 503<br />

ganmanaTleblobis xana 73<br />

Cavida, xolo 1747-Si gamoaqveyna `Delle<br />

Magnificenze di Roma antica e moderna~ (Zveli<br />

da Tanamedrove romis didebulebani).<br />

magram male is jambatista piranezim<br />

(1720-87 ww.) daCrdila, romelic aq<br />

1740-Si da saxlda. Tavisi pirvelive vedute-Ti<br />

(xedi), piranezim swrafad daimkvid<br />

ra adgili, rogorc romis siZveleTa<br />

wamyvanma gravYorma; 1756 wlis mis `antichita<br />

romane~-s (romauli siZveleni) mTeli<br />

msoflio gamoexmaura da 1757 welsve<br />

mas londonis `antikvarTa sazogadoebis~<br />

sapatio wev ro ba moutana. 1761 wels<br />

is wm. lukas akademiaSi airCies. is antikuri<br />

sag nebis didi koleqciis mflobeli<br />

iyo, romSi gaTxrebs atarebda da es<br />

siZveleni ramdenime tomad gamosca. amas<br />

garda, 1748 wels is romis rukis Sesadgenad<br />

j. b. nolis TanamSromlobda. Tu<br />

grafi de kaYlYusi amtkicebda 41 , romis<br />

arqiteqtura yvelafers berZnebs unda<br />

umadlodeso, xolo vinkelmanisgvari<br />

avtoritetebi Tu racionalisturi<br />

mimdinareo bis Teoretikosebi berZnuli<br />

<strong>arqiteqturis</strong> `keTilSobil sisadaves~<br />

am jobinebdnen, piranezis sxva Tvalsazrisi<br />

hqonda. mas uyvarda romaul nagebobaTa<br />

uxvi, barokosnairi simdidre<br />

da maT pawawina kacunebTan Se darebiT<br />

dramatulada da grandiozulad gamosaxavda.<br />

mas ainteresebda romauli<br />

samSeneblo teqnika, aRafrTovanebda<br />

Cloaca maxima da adrianes mavzoleumis<br />

saZirkvlebi. Tavisi cxovelxatulferweruli<br />

da amaRle bu li, xedvis wertiliTa<br />

da perspeqtiviT gamZafrebuli<br />

xedebiT man ro misa da misi nangrevebis<br />

ideas axali Zala SesZina.<br />

XVIII saukunis fermwerTa Soris<br />

iyvnen vedutisti-c _ holandieli kaspar<br />

van viteli, jovani antonio kanalei,<br />

`kanaletod~ wodebuli, mi si diswuli<br />

da TanaSemwe bernardo beloto da jovani<br />

paolo panini. ka naleto veneciaSi,<br />

41 recueil d’antiquités Egyptiennes, Etrusques, Greques,<br />

romaines et Galoises, 1752


74 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

romsa da inglisSi moRvaweobda, misma<br />

diswulma ki mTe li cent ra luri evropa<br />

moiara da ramdenime umTavresi qalaqis,<br />

mag., drezdenis da varSavas Rirebuli<br />

dokumentacia Seqmna. maTi namuSevari<br />

umciresi wvrilmanis usrulesi zedmiwevniTobiT<br />

gadmocemas lamobs da<br />

fotog ra fiul asaxulobas emsgavseba.<br />

panini da frangi peizaJisti Yu ber robe<br />

ri piranezisTan erTad muSaobda;<br />

maTi suraTebi nangrevebiT Se ic noba<br />

kidec, Tumca aq isini nakleb dramatulia,<br />

vidre piranezis xed viT _ paninis<br />

mWidro urTierToba hqonda frangebTan<br />

da frangul akademia Sic aswavlida. 1768<br />

wels romSi germaneli filip hakerti<br />

Ca vida da 1777-78 wlebSi klasikuri taZrebis<br />

nangrevebis peizaJebs seges tasa,<br />

ag ri gentosa, selinuntsa da pestumSi<br />

xatavda.<br />

3.1.2. inglisuri esTetikuri Teoriebi<br />

adreul safexurze Tanamedrove<br />

<strong>konservaciis</strong> principebis ganvi Ta re baze<br />

garkveuli da mniSvnelovani zegavlena<br />

inglisSi XVIII sauku neSi damuSavebulma<br />

esTetikurma Teoriebmac moaxdina. es<br />

Teoriebi `fe r werul-cxovelxatulisa~<br />

da `amaRlebulis~ koncefciebsaa<br />

dakavSire bu li, romelnic pirvelad<br />

italiuri klasikuri peizaJebis amsaxvel<br />

su raTebSi Caisaxa, Semdgom ki Tansdevda<br />

miTologiuri asociaciebiT datvirTuli,<br />

xveulbilikiani, nangrevisebri<br />

ZeglebiT gamarTuli ing li suri baRebis<br />

ganviTarebas. mogvianebiT `ferweruloba~<br />

Zveli arqi te q turis im TvisebaTagan<br />

erT-erTi gaxda, ris gamoc gamarTlebuli<br />

iyo misi dacva-konservacia. XVII<br />

saukunis damdegs `ferweruloba~-“cxovelxatuloba~<br />

italiaSi ferwerisa da<br />

fermwerTa Tvisebad miiCneoda. uwinaresad,<br />

mas bunebis suraTebs ukavSirebdnen,<br />

romelTac Zala Seswe v daT mnaxvelze<br />

umeSveobis STabeWdileba moexdinaT.<br />

sityva `amaRle bul~-s (sublime) inglisSi<br />

XVII saukunis bolodan mimarTavdnen,<br />

dionise kasius longines Txzulebis<br />

`amaRlebulisTvis~ Targmnis kvalad 42 .<br />

`ama R lebuli~ aRniSnavda `sidiades<br />

Canafiqrisas, amaRlebul metyvele bas,<br />

si savses grZnobisas~; is bunebaSi dids,<br />

velurs, krZalvis momgv relsa da gamaogenebels<br />

efardeboda.<br />

klasikur peizaJs misi asociaciebiTurT<br />

yvelaze kargad klod lo renis<br />

pastoraluri scenebi, salvator rozas<br />

mZvin va re, TiTqmis ro mantikuli kompoziciebi<br />

anda gaspar dYuges (pusenad<br />

wo debulis) yve las Tvis cnobili suraTebi<br />

warmogvidgens. italiaze mimaniSnebeli<br />

e le mentebis mqone es namuSevrebi<br />

dasrulebul, alegoriuli mniSvnelobiT<br />

gajerebul, Suqis efeqtebze gaTvlil<br />

suraTebad igeba. henri uo To nis,<br />

frensis bekonis, jon evelinis, jon mil-<br />

Tonis da sxva mgosne bisa da mwerlebis<br />

mecadineobiT `ferwerul-cxovelxatuli~<br />

klasikuri peiza Jis idea inglisSic<br />

ikidebs fexs, manamdeli, regularulad<br />

aRnagi re nesansuli baRi ki uaryofil<br />

iqna. aseTi suraTebis realurad daproeq<br />

teba da sinamdviled maTi gadaqceva<br />

ramdenime gamorCeulma arqiteq to r ma<br />

ganaxorciela.<br />

maT Soris pirvelni iyvnen jon vanbru<br />

(1664-1726 ww.) da uilYam ken ti (daax.<br />

1685-1748 ww.), romelTac landSafturi<br />

baRis sivrculi kon cefciebic daamuSaves<br />

da im arqiteqturuli elementebis<br />

umetesobac Se moiRes, rasac mogviano<br />

proeqtebSic vnaxavT. 1760-70-ian<br />

wlebSi wamyvani lanseloT brauni (1716-<br />

83 ww.) iyo, romelmac, SesaZloa, inglisuri<br />

ba Ris gamomsaxveloba srulad<br />

gamoavlina. jon vanbru, dramaturgi<br />

da ar qiteqtori, 1720-ian wlebSi moR-<br />

42 dionise kasius longine (213-273 ww.), peri<br />

hYupsus, pirvelad frangu lad n. bualom<br />

1674 wels Targmna


vaweobda (mag., YorkSiris qasl houard<br />

Si); mas `ferweruli gadawyveta~ gacnobierebuli<br />

hqonda da saamisod mTe li<br />

rigi klasikuri elementebisac daamuSava<br />

(rotonda, bakqosis ta Za ri, piramida).<br />

sagulisxmoa, rom vanbru jer kidev maSin<br />

ecada `ferwe rul-cxovelxatuli~ land-<br />

Saftis nawilad gaazrebuli arsebuli<br />

isto riuli nageboba, blendhemis (oqsfordSiri)<br />

nangrevad qceuli vudstok<br />

menori gadaerCina. misTvis faseuli iyo<br />

am adgilis Tanmxlebi isto riuli da<br />

pirovnuli asociaciebi, mis `ferwerul~<br />

mniSvnelobas ki imiT xsnida, rom menori<br />

landSaftis mogvarebas _ gamdidrebas<br />

waad geboda, radgan is `erTi yvelaze<br />

saamo obieqtTagania, rasac ki sauke Te so<br />

peizaJisti moigonebda. da, piruku, Tu es<br />

nageboba aRar iqneba, aRaraferi SegvrCeba<br />

garda oRro-CoRro, azrsmoklebuli<br />

gorakisa, ro m lis usaxurobas didi xarjebis<br />

fasad Tu eSveleba rame” 43 . vanbrum<br />

es Se noba ver gadaarCina, magram mis werilSi<br />

jer kidev maSin wamoyenebu li mosazreba<br />

mniSvnelovania, radgan gulisxmobs<br />

istoriuli adgile bis Rirebulebis<br />

dadgenas maTi Semdgomi <strong>konservaciis</strong><br />

mizniT.<br />

Tavidan klasikur eliziumad Cafiqrebul<br />

baRebSi 1740-iani wle bidan go-<br />

Turi gemovnebis da `moCinuro~ (chinoiserie)<br />

Senobebis aslebi xdeba moduri. saamisod<br />

didi wvlili baTi lenglis (1696-<br />

1751 ww.) nawe rebsa da sxvadasxva stiliT<br />

Sesrulebul sabaRo elementebsac<br />

ekuTv nis. xandaxan landSafturi baRi<br />

axla ukve Suasaukunovani monastrebisa<br />

da saabatoebis nangrevebsac itevs<br />

_ aseTTagania fauntenis saabato, albaT,<br />

maT Soris yvelaze Tavmosawonic<br />

(1986 wels is unEsCo-s msof lio memkvidreobis<br />

nusxaSic Seitanes). amasTan,<br />

es nangrevebi baRis geg marebaSi maTi<br />

43 vanbrugh, John, reasons offer’d for Preserving<br />

some Part of the old manor at Blenheim (1709<br />

wlis 11 ivnisi) (hunt and willis, 1979, 313)<br />

ganmanaTleblobis xana 75<br />

<strong>konservaciis</strong> mizniT ki ara, ufro maTi<br />

`ferwerulobiTi~ Rirebulebis gamo<br />

SehqondaT. miuxedavad amisa, am STabe-<br />

Wdilebis mosa x de nad, maT konservacias<br />

mainc Caatarebdnen xolme.<br />

XVIII saukunis meore naxevarSi land-<br />

Safturi baRebis proeqtire ba sa da<br />

bunebis xedTa dafasebas ramdenime<br />

mwer lis naRvawi waadga. am kuTxiT, gansakuTrebiT<br />

aris saxsenebeli axalgazrda<br />

edmund barkis (1729-97 ww.) Txzuleba<br />

`amaRlebulisa da mSvenieris Cveni<br />

ideebis war mo ma v lobis filosofiuri<br />

gamokvleva~ (1757 w.). 1760-70-ian wlebSi<br />

modu ri gaxda inglisis soflebis davla,<br />

iseTi `ferweruli~ alagebis gamosa<br />

Zebnad, rac upriani iyo akvareliT<br />

gadmoecaT, an sityviT aReweraT. amgvar<br />

turistTagan yvelaze RirsSesaniSnavia<br />

mRvdeli uilYam jilpi ni (1724-1804 ww.),<br />

romelic gvimtkicebs, rom `sixeSeSe mSvenierisa<br />

da fer werul-cxovelxatulis<br />

yvelaze metad arsebrivi ganmasxvavebelia:<br />

ro gorc etyoba, swored es gansaz-<br />

Rvruli Tvisebaa, ferweraSi sagnebs gan -<br />

sakuTrebiT saamos rom qmnis~ (Gilpin, 1792,<br />

6). jilpini `tbaTa mxares~ da mTa-gorebis<br />

xedebs aZlevs upiratesobas, magram<br />

scenis mometebuli mra val ferovnebis<br />

da grZnobierebisTvis dasaSvebad adamianis<br />

mier Se ta nil `xiblianobasac” (amenity)<br />

racxs. kvlav mniSvnelovani xdeba<br />

ferwe rul-cxovelxatuli nangrevebi,<br />

maT zemoqmedebaSi ki wili uswormasworo<br />

bas, `naavdrev laqebsa da xavsis saburvelsac~<br />

(Gilpin, 1809, 121) aqvs.<br />

`mSvenieris~, `ferwerul-cxovel xatulis~<br />

da `amaRlebulis~ gan sa zRvre bani<br />

Semdgom uvideil praisma (1747-1828 ww.)<br />

da riCard peYn na iT ma (1750-1824 ww.) ganaviTares.<br />

1794 wels praisma dawera `eseY<br />

ferwe rul-cxovelxatulis Sesaxeb~, sadac<br />

`ferweruloba-cxovel xa tu lo bas~<br />

ad gils mSveniersa da amaRlebuls Soris<br />

miuCens, viTarca maTgan ganu Sorebe lsaca<br />

da savsebiT gansxvavebulsac. mis TvalSi,


76 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 3.1. Suasaukunovani nangrevebi YorkSirSi (inglisi)<br />

mSvenieri da fer werul-cxovelxatuli<br />

sapirispiro Tvisebebs emyareba: `erTi<br />

siglu ves, meore _ sixeSeSes, erTi TandaTanobiT,<br />

meore uecar saxecvlas, er-<br />

Ti axalgazrdoba-sicincxlis, meore _<br />

xnovanebis, TviT kvdomis idea sac ki~<br />

(Price, 1794). praisi xazs usvams, rom ama-<br />

Rlebuli zo me bis sidi des ukavSirdeba<br />

da krZalvisa da Zrwolis principebs<br />

efuZneba _ ara sodes rasme naTelsa an<br />

xalisians. ferwerul-cxovelxatuls,<br />

amis na cvlad, axasiaTebs CaxlarTuloba<br />

da nairgvarovneba; is zomaze ki<br />

ara, moyva nilobisa da mosazRvrulobis<br />

ragvarobazea damokidebuli.<br />

jer kidev 1712 wels lordi SefTsbari<br />

(1671-1713 ww.) iTxovda bri taneTis<br />

sakonstitucio mmarTvelobidan gamomdinare,<br />

erovnuli Tavisu f lebis suliskveTebaze<br />

dafuZnebuli erovnuli<br />

gemovnebisa da stilis Seqmnas. 1688<br />

wlis revolYuciis damowmebiT, is eZiebda<br />

Sewonas worebas da surda, inglisi<br />

`Tavisufal xelovnebaTa~ centri gamxdariyo.<br />

uil Yam meYisoni (1725-97 ww.) ki<br />

xazgasmiT ambobs, rom Tavisuflebisa<br />

da li be ralizmis gamoxatulebani da<br />

britanuli konstituciis simbolo, cal<br />

kerZ, klasicisturi arqiteqturaa,<br />

meorekerZ ki, araregularuli ba Ri 44 .<br />

es idealebi franguli absolYutizmis<br />

sapirispirod ganixilebo da, romelsac<br />

rokokos stili da regularuli baRi<br />

axasiaTebda.<br />

3.1.3. gavlena sxva qveynebze<br />

safrangeTSi `nangrevTa poezia~ (poètique<br />

de ruines) deni didros (1713-84 ww.), filo-<br />

44 uilYam meYisoni (1725-97 ww.) _ `heroikuli<br />

epistole~ ser uilYam Cam berss (1773 w.)


sofos-mwerlis, gamomcemlisa da kritikosis,<br />

mignebaa. amboben, rom misTvis<br />

dro Zalze mniSvnelovani Seiqmna da `istoriis<br />

enam Secvala RvTaebaTa ena~, mas<br />

`SeaJrJolebda~ damsxvreuli svetebi sa<br />

da mimobneuli marmariloebis xilvisas.<br />

roberis suraTebis moxil vi sas, didro<br />

nangrevebs aRararsebulis simbolod<br />

ganmartavs. mas sje ra, rom `didebuli<br />

nangrevebi~ guls ufro xvdeba, vidre<br />

srulad Se mo r Cenili nageboba. nangrevTa<br />

sayofeli siyvarulis sayofels, WeSmari<br />

tis sayofels, ganmartoebis adgils<br />

warmogvidgens; `nangrevis~ koncef cia<br />

mniSvnelovan nagebobaTa nangrevebidan<br />

modis; mSvenieri nagebobebi s gan `mSvenieri<br />

nangrevebi~ warmosdgeba! naklebmniSvnelovani<br />

saxlebis na S Tebi mxolodRa<br />

`dangreuli Senobebi~ iqneba.<br />

inglisuri baRi safrangeTSi moduri<br />

1770-ian wlebSi gaxda. mar kizi rYone-lui<br />

de Jirardeni xazs usvams, rom<br />

landSafturi baRis xe dis komponireba<br />

poetisa da fermweris saqmea da ara arqiteqtorisa<br />

da me ba Ris; is xelovnur<br />

nangrevebsac iwynarebs. sxvani yovelive<br />

xelov nurs Se aCveneben da masxrad igdeben<br />

frangul baRebSi viTomda-palmi ras<br />

wabaZvas, xazs WeSmarit gamomsaxvelobasa<br />

da avTenturobas usvamen, ra d ganac<br />

mxolod antikuri <strong>arqiteqturis</strong> `namdvil<br />

nangrevs~ ZaluZs `ga moasxivos idea<br />

im pativmisagebi ambebisa, rac iq momxdara<br />

da im sa xel ganTqmuli xalxisa, visac<br />

iq ucxovria~. Tanadroulad moduri<br />

xde ba fe r werul-cxovelxatulis dasuraTebac:<br />

1781-86 wlebSi Jan-klod ri-<br />

Sa r ma, abatma de sen-nonma, gamoaqveyna<br />

Tavisi `voyage pittoresque ou descript tion des<br />

royaumes de naples et de sicile~ (ferweruli<br />

mogzauroba anu neapo lisa da siciliis<br />

samefoTa aRwera) da msgavsive publikacia<br />

sicilii sa, malti sa da liparis Taobaze<br />

1782-87 wlebSi Jan uelmac moamzada.<br />

1776 wels saberZneTSi mogzaurobis<br />

Sedegad, 1817 wels `voyage pittoresque de<br />

ganmanaTleblobis xana 77<br />

la Gréce~ (ferweruli mogzauroba saberZneTSi)<br />

m. J. f. a. de Suazel-gu fiem<br />

gamosca. klasikur ZeglTa nangrevebis<br />

motrfiale fermwerTa da mgosanTa kvalad,<br />

gulisyuri ferwerul-cxovelxatulma<br />

Suasaukuno vanma nagebo beb mac miipyro.<br />

goTuri xelovneba da arqiteqtura,<br />

Tumc ki yvelasgan yavlgasulobis<br />

gamo dawunebuli, dokumentirebuli<br />

hqonda bernar de monfokos. 1781 wels<br />

b. de la bordma, e. begiYemma da J. e.<br />

ge tarma saf rangeTis mravlismCemebeli<br />

enciklopediuri aRweris pirveli<br />

to mi ga mo aqveynes. magram meore, 1784<br />

wels dabeWdili tomi, amis nacv lad,<br />

mxa tvruli dRiuria, saxelwodebiT<br />

`voyage pittoresque de la France~ (ferweruli<br />

mogzauroba safrangeTSi). 1820-ian<br />

wlebSi, am Sromis gagr Ze le bad, S. nodYem,<br />

J. teilorma da a. de kaYom, mravali<br />

xelovanis da x marebiT, wa mo iwyes<br />

mravaltomiani `voyages pittoresques et romantiques<br />

dans l’ancient France~ (ferweruli<br />

da romantikuli mogzaurobani Zvel<br />

safran geTSi), rome lic 1820-78 wlebSi<br />

gamodioda.<br />

3.2. ferweris restavraciis<br />

adrindeli koncefciebi<br />

XVII saukuneSi romis uTvalsaCinoesi istorikosi<br />

da siZveleT mcodne jovan<br />

batista belori (1613-96 ww.) gaxldaT.<br />

is wm. lukas akade miis pirveli reqtori,<br />

1670 wlidan siZveleTa komisioneri<br />

da SvedeTis dedofal xristinas biblioTekari<br />

iyo. rogorc komisioners,<br />

beloris, sxvaTa Soris, antikur ZeglTa<br />

mdgomareobis Semowmebac evaleboda; is<br />

aRnusxavda gaTxrebs da napovni nivTebis<br />

klasificireba da aRwerac scada. manve<br />

dawera teqsti satriumfo TaRebisa da<br />

traianes da markus avreliusis svetebis<br />

gamocemebisTvis. detaluri anazomebis<br />

gamoxazva da ekisra pi et ro san ti bar-


78 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

tolis (1635-1700 ww.), romelic mis mere<br />

siZ veleTa komisioneri gax da. beloris<br />

udidesi mwerluri Rvawli umniSv ne lovanes<br />

Tanadro ul xelovanTa kritikuli<br />

Sefasebaa TxzulebaSi `le vite de pittori,<br />

scultori e architetti moderni~ (Tanamedrove<br />

fermwerTa, moqandakeTa da arqiteqtorTa<br />

cxo v rebani), romelic XVII saukunisTvis<br />

sanimuSo ga x da. wignis pirve li<br />

nawili 1672 wels gamoqveynda da camet<br />

xelovans mo icavda, maT So ris karaCis,<br />

rubenss, dYukeznuasa da pusens; meore nawi<br />

li gvido re nis, andrea sakis da karlo<br />

maratas cxovrebas Seicavs. b elori maT<br />

umrav lesobas piradad icnobda, puseni ki<br />

misi axlo mego bari iyo. yoveli maTganis<br />

nawarmoebebis ubralod CamoTvlis nacvlad,<br />

belori mimar Tavs namuSevrebis figura-figura<br />

aRwerisa da qmedebis, fe ris<br />

ganawi le bisa, Zalisa da gamomsaxvelobis<br />

mixedviT analizis kri tikul me Tods.<br />

1664 wels man xelovnebis filosofiis<br />

Taobaze akademiuri leq cia Caatara.<br />

is, Semdgom, Sesavlad mis `cxovrebas~<br />

waemZRvana: `l’idea del pittore, dello scultore e<br />

dell’architetto~ (fermweris, moqandakis da<br />

arqiteqtoris ideisaTvis) da is maSin bevris<br />

risame amosavali gaxda. misi Teoriis<br />

sa fuZveli aris `uzenaes da maradiul<br />

inteleqtSi~ myofi `saganTa ide ebis~ neoplatonuri<br />

aRqma, romelTac emyareba samyaroSi<br />

materialur sa ganTa Seqmna. Tu<br />

abstraqtuli, zeciuri ideebi inarCunebs<br />

pirvelgana z rax mSvenierebas, nivTieri sagnebi,<br />

nivTierebaTa uTanasworobis gamo,<br />

cvalebadoba-arasrulyofilebas eqvemdebareba.<br />

es adamianebzedac iTq mis, romelnic<br />

didad Soraven srulqmnilebas, Tumca<br />

Cakvirvebul dam kvirvebels SeuZlia aRiqvas<br />

Tavdapirveli, zeciuri `idea~. renesansis<br />

xelovanni _ rafaeli, alberti,<br />

leonardo _ gacnobili iyvnen neoplatonur<br />

filosofias da swaddaT bunebis<br />

Seswavla Tavdapirveli `ide is~ aRsaqmelad.<br />

rafaeli axsenebs amas `galateasT-<br />

vis~ naxatebze muSao bis Sesaxeb werisas 45 .<br />

belori amtkicebs, rom fermwerni da moqandakeni<br />

bunebis kvlevisas ayalibeben<br />

gonebaSi `uzenaesi mSvenierebis~ nimuSs da<br />

mas mimarTaven ra, SeuZliaT `gaaumjobeson~<br />

buneba. aqedan, koncef cia xelovanis<br />

`ideisa, romelic, bunebaSi dabadebuli,<br />

gascildeba Ta vis warmomavlobas da xdeba<br />

xelovnebis nimuSi” 46 . beloris mier ase<br />

Ca mo yalibebulma Teoriam zemoqmedeba<br />

moaxdina frangul akademiaze, dra i denze,<br />

Sefosbarize, reYnoldsa da vinkelmanze,<br />

romelmac Tavisi wvli lic SesZina `idealuri<br />

mSvenierebis~ koncefcias.<br />

XVII saukunis ganmavlobaSi italiasa<br />

da espaneTSi, iseve rogorc lui XIV-is<br />

safrangeTSi, dazguri mxatvroba sasaxleTa<br />

interierebis mowyobilobad ganixileboda;<br />

maT xSirad `Seasworebdnen~<br />

kidec cvale badi gemovnebisa da praqtikuli<br />

moTxovnilebebis Sesabamisad. ase,<br />

SeiZ leboda maT damateboda originalis<br />

maneriT Sesrulebuli, anda CamoW ri liyo<br />

`zedmeti~ nawilebi. amgvari samzadisi<br />

xSirad moicavda ferga da suli an feradebCamocvenili<br />

nawilebis gadaweras<br />

anda kompoziciis Tvis axali figurebis<br />

damatebas. XVIII saukunis ganmavlobaSi<br />

amgvari da mo kidebuleba TandaTan icvleboda<br />

xelovnebis nawarmoebis originali<br />

sadmi namdvili pativiscemis mimar-<br />

TulebiT; mniSvnelovania, mag., rom 1780ian<br />

wlebSi versalis sasaxleSi moaciles<br />

zogierTi winandeli da mateba.<br />

3.2.1 moxatulobaTadmi mopyroba<br />

xelovnebis nawarmoebis originalisadmi<br />

axali midgomis da misi pativiscemis<br />

dasawyisi beloris ganzraxvas, kar-<br />

45 rafaelis werili b. kastilYones, sadac<br />

saubaria mSvenieri qalis da saxatad mraval-<br />

Ta xilvisa, sabolood ki sakuTar gonebaSi<br />

myof ideas mindobaze.<br />

46 Bellori, 1976, 14


lo maratas (1625-1713 ww.) Catarebuli<br />

restavraciis mis mier xelmZRvanelobas<br />

da, gansakuT re biT, Semdgom kamaTs emCneva.<br />

maratam zogi ram am mimarTulebiT<br />

lo re toSi, jer kidev 1672 wels, gaake-<br />

Ta, rodesac gawminda da SeakeTa ani bale<br />

karaCis, federiko baroCis da lorenco<br />

lotos mxatvroba. pirve lad maSin ixsenieba<br />

suraTebis axal tilosa da fuZeze<br />

gadatana (Bellori, 1976, 602). 1693 wels belori<br />

maratas mier vatikanis stancebSi<br />

ra faelis dazianebuli freskebis, ker-<br />

Zod, aTenis skolis SekeTebas zeda mxedvelobda<br />

da aRniSnavda, rom ganzraxulia<br />

mxatvrobas ukiduresi sifrTxiliT<br />

moepyran 47 . mogvianebiT, beloris<br />

gardacvalebis Semdeg, ma ratam<br />

imuSava stancebSi, palaco farnezesa<br />

da vila farnezinaSi, sa dac gacilebiT<br />

meti gadawera da ganaaxla. nalesobis<br />

acilebuli qveda Sre ukanmdebare kedels<br />

lursmnebiT miamagres; Tvalebi da<br />

Camuqebuli figurebi gaacxovles, zogi<br />

figura an reintegrirebul anda mTlianad<br />

gadaweril iqna; mTlianad Tavidan<br />

Sesrulda dazianebuli qveda monakveTebi.<br />

maratas muSaoba Zalze dadebiTad<br />

aRiara Tavis Encyclopédie-Si di d rom.<br />

mas Seuqes naostatarisadmi pativiscema<br />

da isic, rom, mokrZale biT, man axali<br />

naxelavisTvis pastelis saRebavebi<br />

gamoiyena, raTa, TviT restavratoris<br />

sityvisaebr, `yvelas Cemze Rirseuls<br />

SesZleboda Ta visi yalami rafaelisTvis<br />

gaejibrebina, Cemi naxelavi moeSala da<br />

Ta visiT Caenacvlebina” 48 . SesaZloa, aq<br />

pirvelad iyos ase naTlad gamo Tqmuli<br />

47 Bellori, G. P. 1695, Descrizione delle imagini dipinte<br />

da raffaello d’urbino nelle Camere del Palazzo<br />

apostolico vaticano, roma, 81 da Semd. bartolomeo<br />

urbanis angari Si gamoqveynebulia:<br />

ritratti di alcuni celebri pittori del secolo Xvii disegnati<br />

ed intagliati in rame dal Cavaliere ottavio lioni,<br />

roma, 1731, 237 da Semd.<br />

48 ix.: Diderot, Encyclopédie, maratta<br />

ganmanaTleblobis xana 79<br />

Seqcevadobis principi. Tavad belorim<br />

muSaobaSi zogierTi ga daWarbeba mxatvrobis<br />

cudi mdgomareobiT gaamarTla<br />

_ Tumca Sedegi Zvi rad Tu iqneboda<br />

SesabamisobaSi moridebuli mopyrobis<br />

pirvelad gan zraxvasTan. magram iseTnic<br />

gamoCndnen, vinc Careva daiwunes da ar-<br />

Ce v d nen, originaluri mxatvroba xeluxlebeli<br />

yofiliyo. mogvianebiT, ma ratam<br />

gadawyvita warmoedgina restavraciamde<br />

mxatvrobis mdgomareo bis aRwera, amas-<br />

Tan ki, pawia nawilebi xeluxlebladac<br />

daetovebina, ro gorc Tavisi Carevis<br />

gamamarTlebeli dokumenturi mowmoba.<br />

kritika mainc ar cxreboda da XVIII saukuneSi<br />

restavracia erT miRebul sakamaTo<br />

saganTagani gaxda.<br />

XVIII saukuneSive gawmendis da dazianebuli<br />

mxatvrobis axal sa fu Zvelze<br />

gadatanis axleburi xerxebic moigones.<br />

renesansis aqeT iyo cnobili kedlidan<br />

mxatvrobis daxerxviTa an daWriT _ stacco<br />

a massello _ mo xsnis teqnika, romelic,<br />

mag., herkulanumSi gamoiyenes 49 . rom Si<br />

wm. pet res zogierTi freska mozaikiT<br />

Caanacvles, originalebi ki 1749 wels<br />

lu i ji vanvitelis mier ganaxlebul<br />

santa maria deli anjeliSi gada i tanes.<br />

SemuSavda dazianebuli safuZvlidan<br />

mxolooden ferweris erTi Sris mocilebis<br />

teqnika _ strappo da damuSavebis<br />

msgavsi wesi zeTis fe r werisTvisac SemuSavda.<br />

saukunis dasawyisSi italiaSi<br />

ukve fexmokide bu li es xerxebi 1740iani<br />

wlebidan farTod gamoiyeneboda<br />

safrangeT Si, 1750-ianidan ki inglisSi<br />

(Conti, 1988). amgvarma winsvlam sasikeTo<br />

is mo gvca, rom gadawyvetil iqna <strong>konservaciis</strong><br />

zogierTi problema; Tu yve -<br />

laferi rigze iyo, SeiZleboda Tavidan<br />

agvecilebina gadawera da wi na restavraciis<br />

mocilebac gaxda SesaZlebeli, `le<br />

pur pinceau~ _ TviT os tatis monasmis<br />

49 es teqnika, rogorc herkulanumSi gamoyenebuli,<br />

abatma de sen-nonma aR wera (Conti,<br />

1988, 119)


80 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

saCveneblad (Conti, 1988, 134). safrangeTSi<br />

tilo ze gad moitanes rafaelis<br />

`wm. miqel mTavarangelozi~, ramac ferweris<br />

akade mia aRafrTovana. marTalia,<br />

gadmotanas originalis dazia nebis didi<br />

xifaTic axlda; rogorc wesi, Tavdapirveli<br />

feradovani Sris naf le Tebi Zvel<br />

safuZvelze rCeboda xolme. safrangeT-<br />

Si am meTodma xan gr Zlivi sajaro kamaTi<br />

gamoiwvia.<br />

3.2.2. patina<br />

XVII-XVIII saukuneebSi moduri gaxda saer-<br />

To moyavisfro tonalo bis mo woneba, metadre<br />

cxovelxatul peizaJur mxatvrobaSi.<br />

hogarTi mo g vi Tx robs gavrcelebuli<br />

azris Sesaxeb, rom `dro kargi suraTis<br />

di di gama umjobesebelia~ (hogarth,<br />

1955, 31). es `patina~, marTlac, nawi lobriv<br />

ma salis deformaciiT, nawilobriv<br />

ki xelovanis nebiT iyo ga mowveuli.<br />

klod loreni, puseni, mag., amoburcul<br />

gaSavebul SuSas xma robdnen, raTa ufro<br />

naTlad aReqvaT sasurvelo tonaloba<br />

da Suqis da Crdilis sxvaoba. jozef<br />

adisonis da jon draidenisebri mwerlebi<br />

mSvenivrad aRweren drois patinas.<br />

hogarTi imowmebs draide nis Semdeg<br />

striqonebs:<br />

rameTu Jami gamzadebuliT mosdgeba<br />

fanqriT,<br />

figurebs Tqvensas mamwifebliT gamar-<br />

Tavs xeliT;<br />

silbos miscems Tqvens ferebs, Seayavisfrebs<br />

ferads;<br />

Sematebs eSxs, mocema romlis dros<br />

ZaluZs martos;<br />

momaval droTa gadaulocavs didebas<br />

Tqvensas<br />

da met mSvenebas mogimatebT, vidre<br />

TviT waggvriT.<br />

(hogarth, 1955, 131)<br />

Tavad hogarTs xelovnuri patina arad-<br />

amajerebeli hgonia; zogi ze Ti drosTan<br />

erTad yviTldeba da ferwerisTvis kargi<br />

araferi mo aqvs. mas rac SeiZleba kamkama<br />

zeTi urCevnia. Semdgom, mas miaCnia,<br />

rom zo gi feradi liTonisgan, qvisgan an<br />

miwisgan miiReba da elfers inar Cunebs,<br />

sxvebi ki droTa ganmavlobaSi icvleba.<br />

amitomac is asabuTebs, rom es sxvaobani<br />

saboloo jamSi mxatvrobas imgvarad cvlis,<br />

rom amas mxatvaric Znelad daisaxavs<br />

da suraTsac amiT harmonia ver<br />

Seemateba, zogadadac dro TviT sauke-<br />

Tesod dacul suraTebsac anadgurebs.<br />

XVIII saukunis Sua xanaSi bevrs kamaTobdnen<br />

gawmendis meTodebTan, lakebTan, patinasa<br />

da integraciasTan dakavSirebul<br />

sakiTxebze. nacadi iqna gaw mendis sxvadasxva<br />

meTodi da Sedegic nairgvari iyo.<br />

zogierTi zeTi an laki restavraciisas<br />

Zveli suraTebis damazianeblad Ca iT vala.<br />

luiji krespi, italieli fermweri,<br />

miiCnevda, rom patina `sottilissme velature~,<br />

`faqiz rides~ Seadgens, gamasrulebels<br />

feradovani Sri sa, romelic zogjer<br />

`odnav usufTao yalmiTaa~ Seqmnili;<br />

gawmendi sas, asabuTebs igi, es yovelive<br />

daikargeba da _ `raRa fasi eqneba am mxatvrobas<br />

gamgebi TvalisTvis?” 50<br />

3.2.3. mxatvrobaze zrunva veneciaSi<br />

pietro edvardsma, romelsac 1778 wels<br />

veneciis saxelmwifos ku Tv nil suraTebze<br />

pasuxismgebloba daekisra, 1786 wlis<br />

angariSSi gana c xa da, rom dro ar unda<br />

davadanaSauloT ferweris gadasxvaferebaSi,<br />

is mxolod ngrevisa an SenarCunebis<br />

sazomia. is xvdeba, rom xrwnas mravali<br />

garegani mizezi SeiZleba hqondes<br />

_ nesti, kvamli, mze, qari, ti los moboSeba,<br />

mtveri da, gansakuTrebiT, laki.<br />

problemas pasuxi iolad ar gaecema da<br />

Sesaferisi meTodis misagnebad kvlevis<br />

50 luiji krespis werili franCesko algarotis<br />

(Bottari, 1822-25, iii, 419 da Semd.)


Catarebaa saWiro. suraTebis dazianebis<br />

Tavidan asacileblad edvardsma prevenci<br />

uli movlis mTeli sistema Seadgina.<br />

dawvrilebiTi miTiTebebia gace muli<br />

mtvris gadawmendis, zedapiris sisuf-<br />

Tavis dacvis, wylis SemoJo n vis regularulad<br />

Semowmebis Taobaze. misi zedadgomiT<br />

Catarebuli re s tavraciebis<br />

dros suraTis zedapirs mTel Wvartls<br />

da WuWys, daxe T qil, amoburcul da gaxunebul<br />

saRebavs da mwerTa ganavals<br />

acilebd nen. xsnidnen Zvel gadawerasac<br />

da, SeZlebisdagvarad, ferebs pirvelad<br />

tonalobas ubrunebdnen.<br />

SeiZleba vTqvaT, rom pietro edvardsis<br />

xelmZRvanelobiT Catare buli<br />

restavraciisas daiwyes zedapiruli<br />

WuWyisa da TviT masalis cvli lebis,<br />

e.w. patinis ganrCevac. rac danakargebs<br />

Seexeba, pietro ed va rd si dasaSvebad<br />

miiCnevda ferweris reintegracias, magram<br />

origina lis mofrTxilebisas. dakarguli<br />

Tavi, xeli, drapireba da a.S.<br />

SeiZle ba Tavidan Sesruldes, oRond<br />

originalis xasiaTis guldagul wabaZvis,<br />

gaumjobesebisa da Sematebis mcdelobis<br />

gareSe 51 . is aseve moiT xovs, rom<br />

Sevsebis mocileba originalis dauzianeblad<br />

SeiZlebodes, xo lo gamoyenebuli<br />

masala arafers vnebdes xelovnebis<br />

nawarmoebs. 1756 wels reintegraciaze<br />

krespimac isaubra. mas didad ar surda<br />

misi Se wynareba, metadre freskebisTvis,<br />

radganac, misi TvalTaxedviT, ori ginalis<br />

mibaZva SeuZlebelia. is dabejiTebiT<br />

ambobs, rom medlebis re in tegracia<br />

yalbismqmnelobaa, rom maTi patinis mo-<br />

Soreba gasakicxia da sasaciloa Zvel<br />

memorialsa Tu saflavis qvaze asos<br />

SekeTeba (Bottari, 1822-25, iii, 387).<br />

XVIII saukunis sigrZeze mecnieruli<br />

da teqnikuri winsvlisa da Ta visufalisa<br />

da meqanikuri xelovnebebis mimarTebaze<br />

kamaTis viTare ba Si, sacilo restavratoris<br />

mdgomareobac gaxda. gaazrebul<br />

51 Edwards, Reports (“Vicende”, Conti, 1988, 63)<br />

ganmanaTleblobis xana 81<br />

iqna, rom igi sxvadasxva stils unda<br />

moergos, unda flobdes unar-Cvevebs,<br />

dakav Sire buls axal samuSao meTodebsa<br />

Tu teqnikasTan, rac ar moeTxoveba Cveulebriv<br />

xelovans. 1745 wels restavracia<br />

oficialurad cnes mila no Si, sadac gankarguleba<br />

gaica, rom sazogadoebrivi<br />

mxatvrobebis da qan dakebebis restavracia<br />

mxolod sagangebo licenziis ZaliT<br />

SeiZle ba.<br />

`... raTa kargi namuSevrebi, romelnic<br />

samudamod Senaxvas imsa xurebs, ar<br />

ganadgurdes, gankargulebaa gacemuli<br />

da akrZalulia, rom vinme fermwerma,<br />

moqandakem da arqiteqtorma da sxva<br />

profe sorma Tu araprofesorma, akademielma<br />

Tu araakademielma gabe dos,<br />

gaanadguros an saxe ucvalos antikuri<br />

Tu Tanamedrove sa zo ga do e bis kuTvnili<br />

mxatvroba Tu qandakeba windawin<br />

akademiis mxriv Semowmebis gareSe;<br />

sasjelad daedeba 25 skudi...~ 52<br />

veneciaSi, sadac eklesiebSi, skolebsa<br />

da savaneebSi myofi mxa tv robani saxelmwifos<br />

mniSvnelovan memkvidreobad miiCneoda,<br />

ramdeni me su raTi ucxoeTSi xelisuflebis<br />

gaufrTxileblad gaiyida.<br />

1773 wlis 20 aprils saxelmwifom aRiara<br />

dauyovneblivi da qmediTi Ronis-<br />

Ziebebis aucilebloba egzom iSviaTi<br />

da Zvirfasi samkaulis SenarCune bisa<br />

da movlis uzrunvelsayofad, romelic<br />

ucxoelTa aRfrTovanebas im kis. gadawyda,<br />

daniSnuliyo maT konservaciaze<br />

pasuxismgebeli genera luri inspeqtori.<br />

pirvel inspeqtorad dainiSna antonio<br />

zaneti, veneci ur mxa tvrobaze didad<br />

mowonebuli publikaciebis avtori. 1778<br />

wels mas mihy va profesori jovan batista<br />

mengardi. daculi unda yofiliyo<br />

sazoga doebis kuTvnili yvela mxatvrobis<br />

nusxa da maTi mdebareobis yo veli<br />

52 maria terezia, RvTis wyalobiT dedofali<br />

ungreTisa, bohemiisa da a.S., milano, 1745<br />

wlis 13 aprili, xelmowerili Tavad lobkovicis<br />

mier (Emiliani, 1978, 155 da Semd.)


82 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

cvlileba inspeqtoris nebarTviT unda<br />

momxdariyo. pirvelad restavra cia ramdenime<br />

profesors da profesionals<br />

daevala. magram cu di Sede gebis gamo,<br />

gadawyda, mTeli saqmianobis meurveoba<br />

erT pirs dakisrebo da. rogorc iTqva,<br />

arCevani pietro edvardze SeaCeres 53 .<br />

3.3. arqeologiuri aRmoCenebi da<br />

restavracia<br />

XVIII saukuneSi gaTxrebi romSic tardeboda<br />

da axlomdebare os tiasa da tivoliSic,<br />

rac muzeumebis zrdas apirobebda.<br />

magram yvelaze didi vne baTa Relva axalma<br />

aRmoCenebma, gansakuTrebiT, vezuvis<br />

kal Teb ze didi xnis Camarxuli<br />

qalaqebis _ herkulanumis, pompeisa da<br />

sta bias gawmen dam gamoiwvia. 1740 wlis 14<br />

ianvars horas uolpoli riCard uests<br />

wer da: `saZulvelia, iseTi ram aRwero,<br />

rasac nebismier megzurSi ipovi. ma g ram<br />

dRes iseTi ram vnaxeT, rac, darwmunebuli<br />

var, arc ro disme wagi kiTxavs da, albaT,<br />

arc gsmenia. gsmenia rame miwisqveSa<br />

qala qis Sesa xeb? mTeli romauli qalaqis<br />

Taobaze, mTeli misi nagebobebi TurT<br />

mi wis qveS romaa SerCenili?” 54 XVIII saukunis<br />

didi arqeologiu ri aRmoCe ne bi im<br />

ZiriTad faqtorTagania, ramac gavlena<br />

moaxdina neo klasicizm ze, rokokosa da<br />

gviani barokos zedmetobebis winaaRmdeg<br />

mi marTul mi m dinareobaze. neoklasicizmis<br />

mizani <strong>arqiteqturis</strong> axleburad<br />

gageba iyo, magram am midgomam xe-<br />

53 am Tanamdebobaze man 1796 wels veneciis<br />

respublikis gauqmebamde imu Sa va; magram<br />

mogvianebiTac, 1819 wels man kvlav wamoayena<br />

winadadeba da arsebuliyo restavratorTa<br />

skola. es werili gamoaqveyna betina<br />

rafa el ma werilSi: `the Edwards Papers. the<br />

Camelot Years by the Graduate Program in the Conservation<br />

of historic and artistic works, Cooperstown,<br />

new York, 1974, 76-82<br />

54 werili r. uests, 1740 wlis 16 aprili _ walpole,<br />

Correspondence, the Yale Edition<br />

lovnebis mTeli asparezi ganmsWva la da<br />

axali samyaros dasaZirkvlebaSic Seitana<br />

wvlili. safrangeTSi is markiz de<br />

marinYis (qalbaton de pompaduris Zmis)<br />

da masTan erTad ki arqiteqtor Jak-Jermen<br />

suflos, gravYor Sarl-nikola koSenis<br />

da abat le blanis 1748 wels CrdiloeT<br />

italiaSi, romSi mogzaurobisa da<br />

pompeisa da ax ladmikvleuli pestumis<br />

monaxulebis Sedegad iqna Semo tani li.<br />

suflos pestumis Canaxa te bi gravirebul<br />

iqna da 1764 wels ga moqveynda _ es<br />

am taZris pirveli dabeWdili asaxulobebia.<br />

safrangeT Si dabrunebulma koSenma<br />

`mercur~-Si rixiani werilebi dabeWda,<br />

romel nic iwunebda rokokos modas da<br />

gzas neoklasicizms ukafavda.<br />

3.3.1. Camarxuli qalaqebis gaTxrebi<br />

herkulanumi, pompea da stabia vezuvis<br />

amofrqvevisas, Cv. w. 79 wels Caimarxa,<br />

magram es katastrofa aRniSnulia klasikur<br />

mwerlobaSi da daviwyebas ar<br />

miscemia. ubedureba iseTi siswrafiT<br />

datrialda, rom mravalma adamianma mas<br />

Tavi ver daaRwia; qalaqebi mTlianad<br />

ramdenime metris sisqis vulkanuri ferfliTa<br />

da laviT daifara. mogvianebiT,<br />

Se m TxveviTi aRmoCenebisas, zogjer marmarilos<br />

qandakebebi Cndeboda da, mag.,<br />

domeniko fontanam akvedukis mSeneblobisas<br />

gadawyvita dangrevis gan nimfeumis<br />

naSTebi gadaerCina. da mainc,<br />

naqalaqarebi XVIII saukunis dasawyisamde<br />

Camarxuli iyo. 1711 wlis axlos, Tavadma<br />

d’elbYofma, avs t riis kavaleriis<br />

oficerma, mcire gaTxrebi Caatara Tavis<br />

mamulSi, zRvis pirze, qalaq porti-<br />

Cis axlomaxlo. misma muSebma aRmoaCines<br />

iSvi a Ti xarisxis sami romauli qandakeba<br />

ori axalgazrda qalisa da erTi xnieri<br />

qalbatonis gamosaxulebiT. d’elbYofma<br />

qandakebebs restavracia Cautara da<br />

saCuqrad Tavis ufross, princ evgenis


sur. 3.2. `herkulaneli asulis~ antikuri<br />

qandakeba, drezdenis samefo koleq ciaSi<br />

moxvedrili, d’elbYofma herkulanumSi 1711<br />

wlis axlos aRmoaCina<br />

gaugzavna, man ki isi ni venaSi, Tavis sasaxleSi<br />

gamofina. mogvianebiT es qandakebebi<br />

drez denis koleqciebisTvis<br />

SeiZines da maT Sesaxeb maria amalia<br />

saqsonel ma icoda. is miaTxoves Sarl III<br />

burbons, romelmac orTav siciliis taxti<br />

daikava da neapols 1738 wels Cavida.<br />

gaTxrebi im adgilas, sadac d’elbYofma<br />

qandakebebi ipova, dauyovnebliv daiwyo,<br />

rasac moyva Teat ris aRmoCena, romelic<br />

herkulanumis nawili gamodga. pirveli<br />

gaTxrebi aq 1765 wels Sewyda, samagierod,<br />

meti yuradReba daeTmo 1748 wels<br />

mi kvleul pompeasa da stabias.<br />

ganmanaTleblobis xana 83<br />

gaTxrebze pasuxismgebloba espanel<br />

samxedros, roko joCino de alkubieres<br />

daekisra, romelmac aq ramdenime<br />

wyvetiliT, 1780 wels gar da c va le bamde<br />

imuSava. iyvnen kidev franCesko roro,<br />

pietro barde da Sveicarieli arqiteqtori<br />

karlo veberi, romelsac 1764 wels<br />

franCes ko la vega Caenacvla. herkulanumis<br />

gaTxrebma bevri sirTule gaaCina;<br />

ni a dagi Zalian magari iyo; naqalaqari<br />

daba resinas qveS ganefineboda, ro m lis<br />

saxlebs miwisqveSa sicarieleebis gamo<br />

Camongreva emuqreboda. ma leve yuradReba<br />

pompeaze gamaxvilda, romelic<br />

miwis zedapirTan uf ro axlosac iyo<br />

da ufro ioli saTxrelic. portiCi-<br />

Si aSenda muzeumi, sa dac SeiZleboda<br />

amoRebuli sagnebis gamofena. mas kamilo<br />

paderni uZ R veboda, Tan gaTxrebis<br />

zedamdgomelis TanaSemwe. 1755 wlis 24<br />

ivliss mefem gamosca kanoni neapolis<br />

sanaxebis berZnuli da romauli memkvidreobis<br />

dacvis Taobaze. dacva imiT iyo<br />

gamarTlebuli, rom winaT amaze aravis<br />

uzrunvia da uZvirfasesi nimuSebi samefodan<br />

gaitanes ucxouri koleqciebis<br />

dasamSveneblad. ganweseba upiratesad<br />

ganaTxar obieqtebs da maTze samefo<br />

saxlisa da maTi koleqciebis uflebebis<br />

uzrunvelyo fas exeboda. sasjelis<br />

muqariT aikrZala unebarTvo eqsporti,<br />

magram ara feri iyo naTqvami nagebobebisa<br />

Tu RirsSesaniSnavi adgilebis konser<br />

vaciaze.<br />

moxda sxvadasxva gaTxrili obiqtebis<br />

dokumentireba: herkulanu mis Teatris<br />

pirveli gegma alkubierem moamzada<br />

_ aq Canda gaTxrili xve uli derefnebi,<br />

rekonstruirebul gegmaze asaxuli.<br />

1750 wlisTvis ro ros da vebers<br />

naqalaqarTa gaTxrebze 404 angariSi<br />

hqondaT daweri li. veberis momzadebuli<br />

dokumentacia gulmodgined inaxeboda<br />

da 1755-92 wlebSi mopovebul<br />

obieqtTa sailYustraciod rva tomad<br />

daibeWda `le antichita di Ercolano esposti~


84 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

(herkulanumis gaTxrili siZveleni). es<br />

Sro ma ramdenime enaze iTargmna da gavlena<br />

iqonia neoklasicizmis gavrce lebaze.<br />

goeTem mogvianebiT dawera, rom<br />

arc erT katastrofas ar mou tania amdeni<br />

siamovneba danarCeni kacobrio-<br />

sur. 3.3. herkulanumis<br />

naqalaqari vulkanuri<br />

RorRis sakmao raodenobis<br />

qveS moeqca, borcvis<br />

Tavze ki axlandeli qalaqi<br />

resinaa aSenebuli, rac<br />

aZnelebda gaTxrebis<br />

Catarebas<br />

bisTvis, rogorc Camarxul pompeasa da<br />

herkulanums.<br />

pompeis gaTxrebi amfiTeatriT daiwyo,<br />

romelic TvalsaCino iyo, radgan<br />

misi moyvaniloba niadagze ixilveboda.<br />

herkulanumSi Txridnen gvirabebs da


xSirad kvlav avsebdnen; pompeaSi zogi<br />

adgilis orgzis ga Txrac SeiZleboda.<br />

Tavidan samuSaoebi saegebisod iwarmoeboda,<br />

mar to d marto samefo koleqciis<br />

gasamdidreblad. Tumca amzadebdnen gegmeb<br />

sa da angariSebs, nagebobebi SeiZleboda<br />

daengriaT; yvelaferi, risi daZvrac<br />

SeiZleboda, gamohqondaT, maT Soris<br />

kedlis moxatulobebic 55 . 1761 wels ministrma<br />

brZana moexsnaT da gaenadgurebnaT<br />

SenobebSi napo v ni `arasaWiro Seferili<br />

nalesoba~. xdeboda saukeTeso<br />

marmariloe bis, brinjaoebis da mozaikebis<br />

`patinisgan~ gawmenda da restavracia.<br />

brin jaos zogierTi damtvreuli elementi<br />

gadaadnes mefis bYustisa da po r tiCis<br />

axali WiSkris gasakeTeblad. yovelive<br />

danarCeni umravlesad me o ra dad gamoiyeneboda<br />

da Semdgom daikarga. muSaoba<br />

nela mimdinareob da da mcirericxovan<br />

muSebSi alJireli da tuniseli monebic<br />

eria. ga T x rebze pasuxismgebelTagan yvelaze<br />

kvalificiuri la vega iyo; rode sac<br />

man alkubieri Secvala, naqalaqarebsa da<br />

arqiteqturuli elemente bis konservacias<br />

meti yuradReba mieqca.<br />

1765 wlis Semdeg la vegam xeli<br />

sistematur dokumentirebas moh ki da da<br />

gaTxrisadmi ufro sistematuri midgoma,<br />

calkeuli antikuri sagnebis amoTxris<br />

nacvlad, mTel arealebze koncentrireba<br />

moiTxova. amis Semdeg muSaoba mTavari<br />

gzis gayolebiT miiwevda pompeis mTlianad<br />

gasaTavisufleblad. man Seitana<br />

winadadeba adgilze yofiliyo daculi<br />

`qirurgis saxlis~ freskebi, surda ra,<br />

sadgomi iseve daetove binaT, rogoric inaxa,<br />

`sazogadoebis dasakmayofileblad~,<br />

radgan fiq robda, rom am mxatvrobis<br />

55 gaTxrebis Semdeg ferebs emCneoda gamkrTaleba,<br />

mxatvroba ki kedli dan cvioda.<br />

moisinja ramdenime gadawyvetac. 1739 wels<br />

sicilielma ar ti leriis oficerma stefano<br />

morikonim scada ferebis `saswaulmoqmedi<br />

la kiT~ gacxovleba, magram is moyviTalo<br />

safarad iqca, rac amuqebda mxa tvrobas da<br />

mas kidev metad azianebda.<br />

ganmanaTleblobis xana 85<br />

Rirebulebas, ZiriTadad, mTeli garemos<br />

ze moqmedeba apirobebs; is ki dair-<br />

Rveoda mxatvrobis Camoxsnisas. zogierT<br />

Se m TxvevaSi, sagnebi ukan, naqalaqarze<br />

muzeumidan miitanes. `gladiato re bis<br />

yazarmis~ erTi monakveTi axlad aages,<br />

mis Tavdapirvel formaze warmodgenis<br />

Sesaqmnelad, Tan ki mcvelebisTvis adgilis<br />

gasaCenad. la vegam aseve Seitana<br />

winadadeba turistebis RamisgasaTevi<br />

aeSenebinaT. mi si survili iyo, is zustad<br />

antikuri saxlebiviT yofiliyo _ ase is<br />

didaqtikur miznebsac waadgeboda.<br />

XVIII saukunis meore naxevarsa da<br />

XIX-is dasawyisSi siciliis an ti kuri<br />

namosaxlarebi saswavlo mogzaurobis<br />

wreSi moeqca da maT uam ravi turisti<br />

akiTxavda. amis Sedegad, xelisufalT antikuri<br />

Zeglebis inspeqtireba-aRnusxvis<br />

sistemis Camoyalibebis survili gauCndaT,<br />

agri ge n tos, selinuntis da segestas<br />

msgavs namosaxlarebze SesakeTebel<br />

sa mu Saoebsa da movlas Seudgnen. 1778<br />

wels siciliam pirvelma gaiCina si ZveleTadacviTi<br />

sistema; qveyana orad<br />

gayves da yovel nawils mcvelad antikur<br />

siZveleTa mcodne cnobili piri<br />

uTaves; dasavleTi _ prinCipe toremuca<br />

_ lan silo to kastelis (1727-92 ww.)<br />

andes, vinkelmanis gavlenis qveS myof<br />

numiz mats, aRmosavleTi ki _ biskaris<br />

prinCipe _ ignacio paterno kastelos<br />

(1719-86 ww.), romelmac 1758 wels kataniaSi<br />

sazeimod gaxsna mis midamo eb Si<br />

mopovebuli nivTebis muzeumi (Boscarino,<br />

1985; tomaselli, 1985).<br />

3.4. vinkelmani da antikur<br />

siZveleTa restavracia<br />

italiis arqeologiuri gaTxrebis qebadideba<br />

germanulenovan qve y nebsac moswvda,<br />

gansakuTrebiT drezdens, sadac venis<br />

gziT CamoaRwia herkulanumis pirveli<br />

gaTxrebidan nayidma samma romaulma qan-


86 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

dakebam `die herkulanerinnen~ (herkulaneli<br />

qalebi) 56 . 1754 wels aq prusiul qalaq<br />

sten dalSi, mewaRis ojaxSi dabadebuli<br />

iohan ioahim vinkelmani (1717-68 ww.)<br />

Camovida. klasikis kvlevas is halesa da<br />

YenaSi daeufla. drezden Si mas SesaZlebloba<br />

mieca antikur siZveleTa koleqciac<br />

gaecno da mxa tvrulsa da literaturul<br />

wreebTan urTierToba daemyarebina;<br />

aqve, 1755 wels, gamoaqveyna<br />

man Tavisi pirveli narkvevi berZnul<br />

xelovneba ze (wilckenmann, 1755). amis Semdeg<br />

is maleve gaemgzavra roms, sadac<br />

kar di nal albanis biblioTekari gaxda<br />

da mis koleqciaze muSaobda. 1763 wels<br />

is romis da misi olqis siZveleTa mTavar<br />

komisionerad dainiSna, xe lovnebis<br />

yvela aqaur nawarmoebze zrunvis pasuxismgeblobiT.<br />

1764 wli dan man vatikanis<br />

biblioTekis `scriptor linguae<br />

graecae~-s Tanamdeboba da iWira da `Camera<br />

apostolia~-s `antiquarius~-ic iyo.<br />

vinkelmanis erTi miswrafebaTagani<br />

herkulanumis monapovarTa nax va da Seswavla<br />

iyo, magram naqalaqari man mxolod<br />

sami wlis Semdeg mo i naxula. da maSinac,<br />

miuxedavad kargi rekomendaciebisa, man<br />

ver mii Ro gaTxrebis monaxulebis ufleba.<br />

mas neba darTes ori Tve portiCis<br />

muzeumSi gaetarebina 57 . meored Casvlis<br />

Semdeg man drezdens, graf fon brYuls<br />

pataki gaugzavna, Tavisi STabeWdilebebi<br />

aRnusxa, alkubieri ga mo ucdelobaSic<br />

daadanaSaula da mravali mSvenieri nimuSis<br />

dazia nebasa da daRupvaSic dasdo<br />

brali; patara magaliTi: erTi warweris<br />

56 am koleqciaSi ukve Sedioda prusiis mefe<br />

fridrix vilhelm I-is mier 1723-26 wlebSi<br />

avgust Zlieri saqsonelisadmi saCuqrad<br />

mirTmeuli di di nawili beloris antikuri<br />

nivTebisa. Tavad avgust Zliermac Tavis<br />

ko leqcias Cigisa da albanisgan Sesyiduli<br />

siZveleebi Semata.<br />

57 aseTi iWvneulobiT mxolod mas ar daxvedrian;<br />

saukunis gasulsac ma r to im nivTebis<br />

Caxatva SeiZleboda, romelnic ukve gamocemuli<br />

iyo he rkulanumis akademiis mier<br />

spi lenZis asoebi naqalaqaridan, mis amokiTxvamde,<br />

mefisTvis saCveneb lad waiRes.<br />

vinkelmani male iqna aRiarebuli<br />

klasikuri antikuri xanis Tavi si drois<br />

upirveles mkvlevarad. kvlevisas is<br />

dauRalavi iyo, Rrmad ico da klasikuri<br />

literatura da Tanamedrove saistorio<br />

mwerlobac. Se saZloa, yvelaze didi misi<br />

damsaxureba isaa, rom man gvaswavla, rogor<br />

davakvirdeT da ufro Rrmad rogor<br />

CavwvdeT xelovnebis nawarmo e bis arsebas.<br />

hegels masze naTqvami aqvs: `vinkelmani<br />

erT imaTTaganad un da miviCnioT,<br />

vinc axleburi grZnoba gamogvimuSava da<br />

xelovnebis sa m yaroSi moulodneli perspeqtivac<br />

gagvixsna~ (leppmann, 1970). is<br />

gax le Cilia, sxvadasxva damokidebulebis<br />

matarebeli: erTi mxriv, is war mo g vidgens<br />

ideals, idealizebuli antikuri xanis<br />

idealizebul su raTs; meore mxriv, is<br />

iwynarebs <strong>istoria</strong>s da xelovnebis nawarmoebis<br />

spe cifikurobas. ZiriTadi koncefcia,<br />

rasac is romSi amuSavebda, ukve<br />

aris mocemuli 1755 wlis mis narkvevSi,<br />

romelic sxva enebzedac iTar gmna da<br />

herderis, didros, goeTes da fridrix<br />

Slegelis xotbac daim sa xura.<br />

3.4.1. idealuri mSveniereba<br />

vinkelmanisTvis xelovnebis nawarmoebis<br />

Rirebulebis mTavari sa zo mi `idealuri<br />

mSvenierebaa~. Tavis koncefcias is neoplatonur<br />

fi lo so fiasa da rafaelisa da<br />

miqelanjelos naazrevze afuZnebs da mas<br />

beloris Teoriasac CaurTavs. misi TvalsazrisiT,<br />

am idealis mwverva li klasikur<br />

berZnul qandakebaSia mignebuli. `umaRlesi<br />

mSveniereba Rme r Tis wiaRaa. cneba<br />

kacebrivi mSvenierebisa miT ufro srulyofilia,<br />

ramdenadac igi SegveZleba<br />

uzenaes arsebas Sesaferada da Sesabamisad<br />

moviazroT” 58 . idealuri mSveniereba bunebaSi<br />

povebs gamoxatulebas da be rZnebi mis<br />

58 winckelmann, 1764, 195


TvalSi Tavadac gansakuTrebiT mSvenieri<br />

rasaa, avadmyo fo bis Tvis Seuvali, Tavisufali<br />

da sulierad aRzevebuli. lamazi<br />

Wa bu kebi iq SeCveulni iyvnen saqveynod an<br />

SiSvlad an Txeli, sxeulis mCe ni tanisamosiT<br />

varjiSsa da gamosvlas. ase rom,<br />

xelovans saukeTeso saSualeba eZleoda<br />

umSvenieresni amoerCia, dakvirveboda maT<br />

da Semd gom `erTad~ eqcia. `esaa gza sayovelTao<br />

mSvenierebisa da misi idealu ri<br />

su ra Tebisken da es gaxlavT gza, rac ber-<br />

Znebma airCies” 59 . isini azr dauta neblad<br />

ki ar baZavdnen, aramed Tavis xelovnebas<br />

bunebis dak virvebas afuZnebdnen da<br />

qmnidnen namuSevrebs, romelnic nimuSze<br />

umS ve nie re sic ki iyo; xelovnebis nawarmoebs<br />

ise aRamaRlebdnen, rom rac Sei-<br />

Zleba mi axloveboda RmrTis wiaR davanebul<br />

mSvenierebis ideals. vinkelmaniT,<br />

XVIII saukunes dakvirvebis amg vari Sesa-<br />

Zlebloba aRar ar se bobda da ufro advili<br />

pirdapir bunebis ki ara, berZnuli<br />

Sedevre bis damowafeba iyo. aqedan saxelmoxveWili<br />

pa radoqsi: `Cven mxolod er-<br />

Ti gza gvaqvs, gavxdeT diadni, SeZlebisgvarad,<br />

ver misabaZni _ Zvele bis mibaZva” 60 .<br />

venkelmani iwunebs klasikuri xelov nebis<br />

Sesaxeb gamoq vey ne bul yvela Txzulebas,<br />

radgan, irwmuneba igi, damwerni uSualod<br />

ar icnoben Tavis sakvlevs. saerTodac,<br />

misi SegrZ ne bisamebr, xelovne bis arsebaze<br />

araferi dawerila, mis gulisguls aravin<br />

Caswvdomia; an tikur siZveleebze werisas<br />

maT an zogadad aqeben, an sworad ver asafuZvleben<br />

Tavis kriteriumebs.<br />

3.4.2. xelovnebis nawarmoebebi<br />

1764 wels gamoqveynebuli `Zveli drois<br />

xelovnebis <strong>istoria</strong>~, kla sikuri xelovnebis<br />

nawarmoebebze dakvirvebis saswavlad<br />

saxelmZ Rva ne los daweris cda<br />

iyo. vinkelmanis zogierTi adrindeli<br />

59 winckelmann, 1755, 11<br />

60 winckelmann, 1755, 2<br />

ganmanaTleblobis xana 87<br />

sur. 3.4. `belvederis torsis~ dakunTuli<br />

sxeuli mravalT aRafrTovaneb da, maT Soris<br />

miqelanjelosa da vinkelmans. igi erTi<br />

im qandakebaTaga nia, romelnic ar yofila<br />

restavrirebuli<br />

narkvevi Se iZleba misTvis mosamzadeblad<br />

davsaxoT, davumatoT kidev `vestas<br />

qu rumTa~ aRwera, romelTa samosi<br />

aRsavsea `keTilSobili TavisuflebiT<br />

da mTelis nazi harmoniiT, Tan ki<br />

arc SiSveli sxeulis mSvenier monaxazs<br />

Cqmalavs” 61 . xelovnebis umaRles ideals<br />

misTvis belvederis apo loni warmoadgens,<br />

romlis Semqmnelma masalis<br />

minimumi moixmara mis TvisebaTa saCinosayofad.<br />

belvederis fragmentirebuli<br />

torsi vin kelmanisTvis heraklea<br />

dasvenebisas. `sxeulis yoveli nawili,<br />

61 winckelmann, 1755, 16


88 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

rogorc suraTze, gmirs erTianad, misi<br />

erT-erTi qmedebiT warmogviCens da rogorc<br />

sasaxlis gonivrul nagebobas swor<br />

mizandasaxulobas, ase vat yobT, romeli<br />

qmedebisTvis romelma nakvTma ivarga” 62 .<br />

xelov nebis na war moebi gaazrebulia rogorc<br />

mTlianoba, romlis idealize buli<br />

nawi lebi, keTilSobili monaxazis SigniT<br />

araCveulebriv gawonasworebul ni, Seenawevreba<br />

erTi meores. `torsis~ dakun-<br />

Tul sxeuls is zRvas ada rebs, romlis<br />

zedapirs qveS erTi talRa meores warmoSobs.<br />

`laokoo ni~ mas aRafrTovanebs<br />

xelovanis unariT, ganicados sxeulis<br />

tanjva da sulis sidiade, raTa isini<br />

marmariloTi asaxos. vinkelmans swamda,<br />

rom xelovnebis ganviTarebam mwvervals<br />

saberZneTSi miaRwia. igi xan grZli vi ganviTarebis<br />

Sedegia: misi simwife fidiasTan<br />

iCens Tavs, umaR lesi wertili ki<br />

praqsitelesa, lisipesa da apelesTan.<br />

amas swra fi da cema mosdevs; axal dros<br />

mcireodenT, mag., rafaelma da miqelanjelom,<br />

Tu miaRwies aseT srulyofilebas.<br />

XVII saukuneSi restavracias Cveulebrivi<br />

mxatvruli Semoqmedebi s gan ar<br />

ganasxvavebdnen; `restavrireba~ droisa<br />

da ubeduri SemTxve vis mizeziT daSavebuli<br />

an dakarguli nawilebis xelaxla<br />

keTeba iyo (Buldinucci, 1681). fransis<br />

dYukeznuas mowafe, orfeo boseli (daax.<br />

1600-) erTi imaTgania, visac antikur<br />

qandakebaze, misTvis Cveul figuris<br />

daye nebasa, proporciebis principebsa<br />

da ikonografiaze uweria. amgvari analizi,<br />

misi mosazrebiT, arsebiTia sworad<br />

restavrirebisTvis mosamza de b lad.<br />

mas aRafrTovanebs berninis, algardis<br />

da dYukeznuas Catare bu li restavraciebi<br />

da is wers, rom es saqme jerovnad arc<br />

fasdeba da arc anazRaurdeba (Dent weil,<br />

1966). vinkelmani, piriqiT, amtkicebs, rom<br />

Zve li qandakebebi rigianad jer aravis<br />

62 winckelmann, Beschreibung des torso im Belwedere<br />

zu rom, 1759<br />

aRuweria da rom qandakebis aR we ram unda<br />

gvaCvenos, ris ZaliT aris igi mSvenieri<br />

da xelovanis sti lis gansakuTrebuli<br />

niSnebic migviTiTos. sakuTar msjavrs<br />

is Tavissa ve SedarebiTi SeswavliT _<br />

rac xelovnebis yovelgvar nawarmoebTa<br />

gul modgine analizsa da aRweras, aseve,<br />

uwinaresad klasikuri litera tu ridan<br />

momdinare, xelmisawvdomi werilobiTi<br />

cnobebis moxmobas gu lis xmobs _<br />

verificirebul faqtebs afuZnebs. mas<br />

hqonda agreTve saSu a leba Seeswavla da<br />

1760 wels gamoeqveynebina baron StoSis<br />

gamosaxu le bian gemaTa mniSvnelovani<br />

florenciuli koleqcia, ramac mas xelT<br />

fasdaudebeli SedarebiTi masala misca,<br />

im periodebisTvisac, romelTa Sesaxeb<br />

sxva araferi sabuTi arsebula.<br />

Tumc umTavresad saqme qandakebasTan<br />

hqonda, vinkelmanma mis dros cnobili<br />

yvela antikuri ferweruli namuSevaric<br />

aRwera. princi pu lad is Tvlida, rom<br />

qandakebaze rac iTqva, mxatvrobasac miudgeba,<br />

Tumca ki, samwuxarod, antikuri<br />

mxatvrobis mcireodeni nimuSia Semor-<br />

Ce ni li da maT Soris berZnuli erTic ar<br />

aris. ase rom, xelmosaWidad vinkelmans<br />

nawerebiRa hqonda da natrulobda kidec,<br />

arsebuliyo vinme pavsania, romelic<br />

Tavis nanax ferweras misebr gulmodgined<br />

aRwerda. da mainc, romauli<br />

fragmentebis moSveliebiT, romelnic,<br />

misi varau diT, an berZnuli nawarmoebebis<br />

aslebia an, sul cota, maT mieraa<br />

STa gonebuli, vinkelmanma Seiqmna warmodgena<br />

berZnuli xelovnebis sworu pov<br />

robis Sesaxeb.<br />

berZnuli qandakeba da mxatvroba<br />

erTgvar simwifeSi arqiteqtura ze adre<br />

Sevida. vinkelmani am movlenis axsnisas,<br />

SeniSnavs, rom pirve li ori idealis<br />

principebis Tanaxmad ufro Tavisuflad<br />

viTardeboda, maSin rodesac<br />

nagebobebi ama Tu im praqtikul moTxovnebs<br />

eqvemdebare bo da da arc risame<br />

realuris wabaZva ZaluZda. mas ancvi-


frebda, rom swavlulT, visac <strong>arqiteqturis</strong><br />

amdeni Zegli aRuweriaT, am kiTxvaze<br />

ar umsjeliaT. ise ki, vinkelmanma<br />

pirvelma Seasrula pestumis taZrebis<br />

aR wera, 1762 wels gamoqveynebuli. is<br />

uCivis amdeni Zeglis daRupvas, TviT<br />

sakmaod axlo xanebSic ki; maT Soris<br />

zogierTi asaxulia `saxel ganTqmuli<br />

peirekis~ msgavs xelovanTagan, sxvani ki,<br />

saubedurod, ukva lo daa gamqrali.<br />

pliniuss naTqvami aqvs, rom saber-<br />

ZneTSi didi xelovanni kedlebs mxatvrobiT<br />

arasodes amkobdnen da vinkelmansac<br />

sjeroda, rom feri me orexarisxovani ramaa.<br />

`feri Tavisas hmatebs mSvenierebas,<br />

magram igi Ta vad mSveniereba rodia, igi<br />

misi da mis formaTa amamaRlebelia. xolo<br />

rakiRa TeTri saRebavi yvelaze met<br />

sinaTlis sxivs ukuhfens da, am denad,<br />

ufro SesagrZnobia, mSvenieri sxeulic<br />

miT ufro mSvenieria, ra m denadac TeTria,<br />

is siSiSvlisas ufro didic Cans, vidre<br />

sinamdvi leSi aris” 63 . vinkelmanis Tanaxmad,<br />

<strong>arqiteqturis</strong> feradi Tu sxva samkauli<br />

sisadavesTan erTobiT warmoqmnis<br />

mSvenierebas. `nivTi kargi da mSvenieria<br />

maSin, rodesac isaa, rac jer ars iyos” 64 .<br />

amitomac, misi gan c diT, arqiteqturuli<br />

ornamenti mas aRmatebul miznebs unda<br />

daeqvemde baros. Sesabamisad, is nagebobis<br />

danamatad unda CaiTvalos da arc mis<br />

xasiaTs cvlides da arc mis gamoyenebas.<br />

ornamenti siSiSvlis Semmos vel Casacmelad<br />

unda ganixilebodes; rac ufro<br />

didia Senoba, miT nak lebad saWiroebs is<br />

ornaments. vinkelmanis Tanaxmad, uZvelesi<br />

nagebo ba ni, uZveles qandakebebiviT,<br />

iSviaTad yofila ornamentirebuli 65 .<br />

63 winckelmann, 1764, 193<br />

64 winckelmann, anmerkingen über die Baukunst,<br />

1762, 123<br />

65 vinkelmanis italiel Tanamedrove franCesko<br />

milicias (1725-98 ww.) sje roda, rom arqiteqtura<br />

iseTive imitatiuri xelovnebaa,<br />

rogorc da nar Ce nebi, gansxvaveba ki isaa,<br />

rom is xelqmnil modelebs baZavs da ara<br />

ganmanaTleblobis xana 89<br />

xelovnebis nawarmoebTa aRweridan<br />

gamomdinare, vinkelmani origi nalurut<br />

yuarsa da Semdgom damatebulsac<br />

asxvavebda. germanel mxatva r Tana da<br />

ne oklasicizmis erT umTavres TeoretikosTan,<br />

rafael mengs Tan (1728-79 ww.)<br />

erToblivi muSaobisas man moamzada<br />

narkvevi qandakebe bis reintegraciaze,<br />

sadac amtkicebs, rom arsebobs wesi,<br />

rogor unda ga varCioT aRdgenili da<br />

originaluri, stilizebuli (pastiche,<br />

pasticcio) da namdvili nawilebi 66 . winare<br />

publikaciebSi amas ver naxavT da vinkel<br />

mani Civis, rom, mag., monfokom Tavisi<br />

Sroma upiratesad gamoqveyne buli naxatebisa<br />

da gravYurebis mixedviT Seadgina,<br />

rasac is, identifi ci re bisas, xSirad<br />

SecdomaSi Seuyvania. heraklesa da<br />

anTeosis friad sa Sualo, Tan naxevarze<br />

metad axali, qandakeba man Zv. w. V saukunis<br />

me ore naxev ris wamyvani moqandakis,<br />

polikletes naxelavad CaTvala, xo lo<br />

algar dis Savi marmarilos mZinare figura<br />

_ antikurad. jonaTan ri Cardsonma<br />

(1665-1745 ww.), londonelma portretistma<br />

da xelovnebaze Txzulebe bis<br />

avtorma, romis sasaxleebi, vilebi da<br />

qandakebebi TiTqos sizmarSi aRwerao;<br />

mravali nageboba mas TvaliTac ar unaxavs.<br />

arada, yve la misi SecdomiTurT, es<br />

saukeTeso xelmisawvdomi publikaciaa.<br />

3.4.3. kavasepi<br />

Tavis `<strong>istoria</strong>Si~ vinkelmans moaqvs<br />

restavraciis cnobili maga li Tebi, sadac<br />

iseTi raRaceebia damatebuli, rac antikur<br />

samyaroSi arc arsebula. is mianiSnebs<br />

avtors, romelic cdilobs aCvenos,<br />

ro go ri nalebi yofila Zvelad, sabuTad<br />

ki mateis sasaxlis `qebuli~ qan da keba<br />

bunebisas. <strong>arqiteqturis</strong> Semadgenelnia mSveniereba,<br />

moxerxebuloba da gamZleoba.<br />

66 werili biankonis, romi, 1756 wlis agvisto<br />

(winckelmann, 1952, 242)


90 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

aqvs da arki SeniSnavs, rom fexebi mas<br />

mdare moqandakis xeliT aqvs restavrirebuli.<br />

zogjer erTi originalis fragmentebi<br />

ori qanda ke bis dasamzadeblad<br />

mouxmariaT. aseTi uxerxulobisgan Tavis<br />

dasaRwe vad, vinkelmani urCevs, gamocemisas<br />

mainc, danamatebi an spilenZis da febze<br />

iqnes datanili an warwerebiT miTiTebuli.<br />

qandakebebisadmi mopy ro bis Taobaze<br />

misi rekomendaciebi Semdgom bartolomeo<br />

kavasepim ga na viTara _ romis<br />

yvelaze qmediTma qandakebis restavratorma,<br />

romel sac damkveTni mTels evropaSi<br />

hyavda. kavasepi aqveynebda Tavis<br />

restav ri rebul namuSevrebs da uCvenebda<br />

restavrirebulsa Tu antikur nawi lebs.<br />

upirvelesad yovlisa, misi mtkicebiT,<br />

restavratorma, raTa mixv des, romeli<br />

`atributi~ moiSvelios, kargad unda<br />

icodes xelovnebis is toria da miTologia,<br />

saamisod ki am sagnebSi Caxedul pirT<br />

mimar Tos. isicaa, Tu ram saeWvo aris,<br />

ajobebs qandakeba gausruleblad war movadginoT,<br />

Torem `erTxelac mcodne kaci<br />

aRmoaCens, rogorc es xSi rad momxdara,<br />

sinamdvileSi ra yofila” 67 . meorec, axali<br />

nawilebi qan dakebis originalis msgavsi<br />

marmarilosgan da pirvandeli mxatvruli<br />

ganazraxis mimarT sruli pativiscemiT<br />

unda keTdebodes. kavasepi wers:<br />

`restavratoris samuSao is ki ar<br />

aris, icodes, rogor keT deba mSvenieri<br />

xeli, mSvenieri Tavi, mSvenieri<br />

fexi, aramed, icodes, ra nairad<br />

mibaZos da, me vityodi, ganavrcos<br />

qanda kebis antikuri skulptoris<br />

manera da gawafuloba yvela axlad<br />

damatebul na wilze. rodesac<br />

vuyureb danamatebs ukve Se laxuli<br />

qandakebis ama Tu im adgilze, vTqvaT,<br />

miqelanje los mier, gindac<br />

gulda guli kvlevisamebr, magram<br />

origina lis gamomqandakeblis ara<br />

67 Cavaseppi, 1768<br />

wa baZvis, aramed namdvili Tu vi-<br />

Tomcda naklovanebis gamosworebis<br />

mizniT Sesrulebuls, me SemiZlia<br />

Sevaqo es danamatebi, rogorc isini<br />

TavisTvis aris, rogorc nafiqri,<br />

oRond ara restavracia” 68 .<br />

mesame, kavasepi gamokveTs, rom rodesac<br />

danamati keTdeba, is un da miesadagos<br />

qandakebis zedapirs; araviTar SemTxveva-<br />

Si ar SeiZleba ori gi naluri qandakebis<br />

damuSaveba mis axal nawilTan mosargebad.<br />

vinkel maniviT, isic xazs usvams, rom<br />

restavraciis mizani ganmanaTlebluria;<br />

ar SeiZleba xelovnebis nawarmoebis<br />

originalis mnaxvelis SecdomaSi Seyva na.<br />

Tu axali nawilebi dausruleblad iqneba<br />

datovebuli, mokve Ti li ze dapirebi ar<br />

unda gadaiTalos, maT iseTive iregularuli<br />

da Se m Txve vi Ti forma unda hqondes,<br />

rogorc Zvel qandakebebs aqvs. sagan gebo<br />

yu radRebas uTmobs is Zveli qandakebebis<br />

zedapirebisadmi mopyro bas. ze dapiri,<br />

wers igi, xSirad metismetadaa daWmuli<br />

yovlisgamanadgu re beli drois moqmedebiT,<br />

Tundac Tavidan is `bella maniera~-s (mSvenieri<br />

manera) gamo Cinebuli yofiliyo;<br />

is Civis, rom restavratorebs surT xolme<br />

moasworon es zedapiri da aseTnairad<br />

antikuri moqandakis ga wafulo bis yvela<br />

kvali gaaqron. Tumca yvela qandakebas<br />

ase ar mopy ro bian, `ga TeTrebul~ qandakebebs<br />

`spilos Zvlis~ siyviTleSi gardamavali<br />

si Te T re dasdebia da mis `lustro~-s<br />

(sikaSkaSe) `erTgvari Rvinis qva~, kidev<br />

ufro swrafi korozia Seyria. kidev uaresia<br />

Tanamedrove restavraciaze mosargeba<br />

da da masTan stilur Sesa ba misobaSi mosayvanad,<br />

antikuri naSTis rkinis iaraRebiT<br />

damuSaveba. es, misi azriT, sru lebiT<br />

Seu wynarebelia.<br />

amdenad, vinkelmanis ZiriTadi principebis<br />

midevnebiT, kavasepi am t kicebs,<br />

rom Selaxuli qandakeba raimegvar<br />

SekeTebasa Tu restavra ci am de naTlad<br />

68 Cavaseppi, 1768


unda gaviazroT da misi Tavdapirveli<br />

mniSvnelobac gavi goT. nebismieri damuSaveba<br />

arsebuli originaluri masalis<br />

mimarT pa tiviscemiT unda Catardes da<br />

originalis mxatvrul ganazraxs unda<br />

mi y vebodes. erTi mxriv, is aRiarebs, rom<br />

prioritetuli xelovnebis ori gi naluri<br />

nawarmoebiT aRfrTovanebaa da, Sesabamisad,<br />

restavraciam da axalma danamatebma<br />

SecdomaSi arc obieqtis mnaxveli<br />

unda Seiyvanos da arc mis Sesaswavlad<br />

mosuli xelovani. amave azris gagrZelebad,<br />

ka va sepi gvTavazobs saxelmZRvanelo<br />

principebsac, Tu rogori un da iyos<br />

Sesasrulebeli restavraciis odenobis<br />

mimarTeba arsebul original Tan:<br />

`sasacilo iqneboda, mogvendomebina<br />

Tavi agvewyo, Tu marto oden<br />

cxviri, gindac amaze odnav meti<br />

mogvepoveba.... kar gad Cata rebuli<br />

Sepirispirebisa da restavrirebul<br />

nawile b ze xelovnuri `Rvinis<br />

qvis~ datanisas, Tanamedrove da<br />

an ti kuri iolad Seereva erTmaneTs;<br />

da naklebad gaCveuli Tva -<br />

li iolad motyuvdeba da erTs<br />

meorisgan guldagul ve Rar gaar-<br />

Cevs. geTanxmebiT, rom antikuri<br />

siZvele SeiZleba cudad xelnaxlebi<br />

aRmoCndes, magram visurvebdi,<br />

rom namu Sevris ori mesamedi mainc<br />

Zveli iyos da yvelaze sagulisx mo<br />

nawilebic ar iyos Tanamedrove....<br />

gana xevrebuli Tavi, wvivi an xeli,<br />

gacilebiT met siamovnebas mogvgvris,<br />

ro gorc aris, vidre misgan<br />

amoyvanili mTliani qanda keba,<br />

ro mel sac mxolod srulyofili<br />

sicrue SeiZleba ewodos” 69 .<br />

kavasepis namuSevrebi didad aqvs naqebi<br />

enio kirino viskontis (1751-1818 ww.), vinkelmanis<br />

Semcvlels romis siZveleebisa<br />

69 Cavaseppi, 1768<br />

ganmanaTleblobis xana 91<br />

da muzeumebis mTavari komisioneris Tanamdebobaze,<br />

Semdgom ki parizis luvris<br />

konse r vators. mis saxelosnoSi restavrirebuli<br />

qandakebebi mraval muzeum sa Tu<br />

kerZo koleqciisTvis iqna SeZenili. Tu<br />

XIX saukuneSi amgvari re integraciebi yvelasTvis<br />

misaRebi iyo, mogvianebiT, mopyrobis<br />

wesis Secvlam xSirad moitana `xelovnuri<br />

patinis~ mocileba, ris gamoc danamatebi<br />

xiluli, xelisSemSlelic ki gaxda.<br />

mraval SemTxvevaSi resta v rirebuli<br />

nawilebic moaSores da qandakebis originals<br />

fragmentu lo ba daubrunes.<br />

3.4.4. gavlena praqtikul saqmianobaze<br />

iman, rom vinkelmanma antikuri saberZne-<br />

Ti istoriis im xanad gana dida, rodesac<br />

xelovnebam umwvervales srulyofilebas<br />

miaRwia, mas yve la Sesabamisi obieqtis<br />

(qandakebebis, monetebis, mxatvrobis,<br />

arqiteq tu ris Zeglebis) sistematuri da<br />

kritikuli ganxilvis meTodis SemuSave<br />

biskenac ubiZga. is grZnobda, rom<br />

klasikuri xelovnebis xarisxi Se degia<br />

gansazRvruli istoriuli viTarebisa,<br />

romelic gaiara lamazma da moraluri<br />

pasuxismgeblobis mqone erma, romelmac<br />

Tavis xelovnaT stimulic misca da SesaZleblobac,<br />

srulyofilebisTvis mieRwiaT.<br />

ase rom, misi sazrunavi martooden<br />

am nawarmoebTa mSveniereba rodi iyo,<br />

mas sjeroda aseve, rom Tanamedrove xelovanTaTvis<br />

msgavs doneze asv la mxolod<br />

erTi gziT, ZvelTa, e.i. ki jer<br />

kidev arsebuli Sedevrebisa Tu gindac<br />

maTi fragmentebis damowafebiT aris<br />

SesaZlebeli. amitomac, vi n kelmanisTvis<br />

arsebiTi iyo antikuri xelovnebis guldasmiT<br />

identi fi ci reba da SenarCuneba.<br />

man gadadga pirveli nabiji Zveli<br />

nivTebis Seswavla-moazrebisa da maTi<br />

istoriulad Tu mxatvrulad SefasebisTvis<br />

mecnieruli meTo debis gamosayeneblad.<br />

misi gamokvlevebi da publikacie-


92 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

bi marTlac gva Z levs uflebas mas `arqeologiis<br />

mama~ vuwodoT. amave dros,<br />

mas wvli li <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />

principebis cxadyofasa da SemuSaveba-<br />

Sic aqvs Setanili. mniSvnelovania, mag.,<br />

originalisa da mogviano damatebis ganrCeva,<br />

radgan aseTnairad yuradReba<br />

originalis Senaxvaze gamaxvil da. amasve<br />

naTlad aCens vinkelmanis megobris,<br />

kavasepis mier antikuri qa n dakebebis<br />

mimarT SemuSavebuli principebi. vinkelmani<br />

restavracias mTlianad rodi<br />

iwunebda, magram igi moiTxovda, rom<br />

mas ar gaeyalbebi na xe lovnebis originaluri<br />

nawarmoebis koncefcia da arc<br />

Tanamedro ve danamatebiT aeria gzakvali<br />

dakvirvebuli damTvaliereblisTvis.<br />

antikur ZeglTadmi mopyrobis mimarT<br />

vinkelmanis midgomam Tval na T livi Sedegebi<br />

sul male gamoiRo. amas cxadhyofs<br />

XVIII saukunis mi wuruls, metadre ki momdevno<br />

xanis romSi gatarebuli axleburi<br />

sares tavracio politika. sazogadoebrivi<br />

Zeglebis mimarT axleburi poli ti kis<br />

ganxorcielebisa da Tanamedrove danamatebis<br />

da antikuri origi nalis mkafiod<br />

ganrCevis pirvel cnobier cdad, albaT,<br />

monte sitorios obeliskis restavracia<br />

unda CaiTvalos. Tumca gvqonia sxvag va ri<br />

maga li Tebic (mag., miqelanjelos muSaoba<br />

antikur diokletianes Te r mebSi ek lesiis<br />

CasaSeneblad), zogadad antikuri Zeglebis<br />

politika ufro re integraciasa da ganaxlebas<br />

iwonebda. aravis ufiqria, raimenairad<br />

ga moeCina Zeglis originaluri, istoriuli<br />

masala. es gansakuTre biT siqste<br />

V-sa da misi memkvidreebis mier ramdenime<br />

ZvelisZveli obe liskis gaTxrasa da<br />

xelmeored aRmarTvaze iTqmis _ yoveli<br />

maTgani an romis mniSvnelovani adgilebis<br />

mosaniSnad, qristianuli eklesiis simbolod<br />

anda qalaqis saerTo ieris dekoratiul<br />

elementad daidga.<br />

XVIII saukunis bolos papma pius VI-m<br />

(1775-99 ww.) kidev sami obeli s ki aRmar-<br />

Ta. erTi ripetodan, kvirinalis bor-<br />

sur. 3.5. montesitorios obeliski XVIII s.-is<br />

bolos aRadgines da Zvel kve Tilobasac<br />

moekrZalnen<br />

cvze, dioskurebis jgu fis gasamSveneblad<br />

moitanes; meore porta salariasTan<br />

napovni, espa nur kibesTan mdebare<br />

santa trinita del montis eklesiis win<br />

daidga; me samec, odesRac avgustusis<br />

mzis saaTs ekuTvnoda, maSin ki montesito<br />

rios mamulSi, miwaze iyo dagdebuli.<br />

am samTagan ieroglifebi mxo lod masze<br />

iyo amokveTili, magram is xuT nawilad<br />

iyo gatexili, ze dapiri ki xanZars daezianebina.<br />

1790-92 wlebSi is restavrirebul<br />

da kvlav piaca montesitorios


SuagulSi aRmarTul iqna arqiteqtor<br />

jo vani antinoris (1734-92 ww.) mier.<br />

montesitorios obeliskis sarestav<br />

raciod dakarguli nawilebis reintegraciisTvis<br />

didZali axali masala<br />

iyo saWiro. 1703 wels axlo max lo sada<br />

egvipturi wiTeli granitis uSvelebeli<br />

(simaRliT 14.75 m da diametriT 1.90 m)<br />

monoliTuri sveti gaiTxara 70 . romis<br />

imperator an to ni nus piusisadmi miZ-<br />

Rvnili es sveti, mogvianebiT cecxlma<br />

daaziana da gadawyda masala obeliskis<br />

sarestavraciod moexmaraT. sveti<br />

did blo ke bad daxerxes, romlebiTac<br />

Seivso obeliskis forma im mxares, sadac<br />

Tavisi masala dakarguliyo. magram<br />

ieroglifebis reintegraciis nacv lad,<br />

rogorc es berninim piaca navonas obeliskze<br />

gaakeTa, antino rim naTlad misca<br />

miTiTeba pativi miegoT ieroglifebis<br />

arqeologiuri Ri re bulebisTvis _ isini<br />

xom odindeli civilizaciis kuTvnili<br />

doku me n tia, romlis interpretireba ar<br />

unda moxdes. man aseTi gankarguleba gasca:<br />

`jerovnad SeakeTeT mTeli obeliski<br />

da ieroglifebi srulad da toveT. nakluli<br />

nawilebi unda daematos, magram<br />

ar unda vcadoT Cve n T vis miuwvdomel<br />

egviptur misteriebze mimaTiTebeli<br />

morTulobiT mi si falsificireba” 71 .<br />

70 kvarcxlbeki 1706-8 wlebSi aRadgines da<br />

ferdinando fugam is 1741 wels piaca di<br />

montesitorios SuaSi aRmarTa. 1787 wels is<br />

vatikanSi ga daitanes da pinYas baRis niSaSi<br />

Cadges.<br />

71 arch. stato, roma, damowmebulia: D’onofrio,<br />

1967, 289<br />

ganmanaTleblobis xana 93<br />

es axleburi midgoma aSkarad sagr-<br />

Znobi gaxda romSi, rodesac XIX saukunis<br />

dasawyisSi saxelganTqmulma neoklasicistma<br />

moqandakem an tonio kanovam da<br />

vinkelmanis TxzulebaTa italiurad<br />

mTargmnelma karlo feam antikuri Zeglebis<br />

restavracia wamoiwyes. or-<br />

Tave Zalian zrunavda antikuri xanidan<br />

SemorCenili yoveli fragmentis mimarT<br />

da es pativiscema, metadre saukunis<br />

pirvel aTwleulebSi, sarestavracio<br />

praqtikasac daetyo. meore mxriv, mogviano<br />

restavraciis erTgvari pu rizmi,<br />

iqneb, `keTilSobili sisadavis~ vinkelmanis<br />

koncefciidan da ar qiteqturaSi<br />

samkaulTa da feris mimarT misi uxaliso<br />

damokidebu le bi danac modiodes. Tu<br />

TviT mas ver movTxovT pasuxs klasikuri<br />

Zeg lebidan mogviano naSenis mongrevis<br />

gamo, mis mowafeebs SeeZloT Zveli zedapiridan,<br />

qvis gamosaSiSvleblad, mTeli<br />

saRebavi CamoefxikaT Tu sxvanairadac<br />

gaenadgurebinaT maTi mniSvelovnebis<br />

gaugebrad, mogviano istoriuli xanis<br />

mowmobani. ase rom, vinkelmani SeiZleba<br />

CavTvaloT wi namorbedad Tanamedrove<br />

proeqtirebisa, romelic aseve uaryofs<br />

Warb ornamentirebas da mTel yuradRebas<br />

obieqtis funqciur arsze, mis<br />

ke TilSobil sisadaveze gadaaqvs.


4<br />

klasikuri Zeglebi<br />

rogorc es wina TavSi gamoCnda, XVIII<br />

saukunis miwuruli swored is momenti<br />

iyo, roca konserva ciis ganviTarebadma<br />

Tanamedrove princi pebma Tavisi<br />

pirveli konkretuli gamoxatuleba<br />

hpova. Sem degi saguli s x mo stimuli maT<br />

ganviTarebas safrangeTis revolYuciam<br />

misca, rome lic axali istoriis sakvan-<br />

Zo movlenad iqca. Tumca imxanad didi<br />

yu rad Reba eqceoda warsulis memkvidreobis<br />

yvela movlenas, gansakuTrebuli<br />

aqcenti klasikur stilze keTdeboda,<br />

rogorc napoleonis epo qis wamyvan<br />

mimarTulebaze. aqedan gamomdinare,<br />

SemTxveviTi rodi iyo, rom gansakuTrebuli<br />

Zalisxmeva antikuri romis aRdgenas<br />

moandomes, rogorc warsulSi yvelaze<br />

Zlevamosili imperiis simbolosi,<br />

romel Ta nac napoleoni Tavis gaigivebas<br />

cdilobda. imave klasikur Zeglebs<br />

Zlieri patriotuli datvirTva gaaCndaT<br />

papisTvisac, romlis dakveTi Tac<br />

tardeboda arqeologiuri gaTxrebi da<br />

umetesi Zeglebis aRdgena romis centrSi.<br />

ramdenime aTwleulis Semdeg, vinkelmanisa<br />

da roman tikosebis wyalobiT,<br />

berZnuli taZrebi demokratiis erTgvar<br />

niSnebad CaiTvala, xolo antikuri taZrebis<br />

`anastilozebis~ Seqmna ki erTgvar<br />

simbolur aqtad axladdafuZnebuli<br />

berZeni erisTvis.<br />

4.1. safrangeTis revolYucia<br />

safrangeTis revolYucia sakonservacio<br />

politikis ganviTarebaSi sakvanZo momenti<br />

gaxda. man Tavi mouyara wina aTwleu-<br />

94<br />

lebSi arsebul sxvadasxva mimarTulebas,<br />

romlebmac zogierTi fundamenturi<br />

cneba Ca mo a yalibes. eseni moicavs<br />

istoriis, mecnieriebisa da xelovnebis<br />

Zeg lis, rogorc erovnuli kulturuli<br />

memkvidreobis cnebas, romelic sasargebloa<br />

ganaTlebisTvis da, Sesabamisad,<br />

maTze zrunva saxelmwi fos pasuxsimgeblobas<br />

warmoadgens. SemuSavda<br />

agreTve winadadebebi mTe li qveynis<br />

masStabiT memkvidreobis _ rogorc arqiteqturuli<br />

Zeg lebis, aseve xelovnebis<br />

nawarmoebebisa da arqivebis _ aRnusxvisa<br />

da klasifikaciis Catarebis da maTi,<br />

rogorc erovnuli saganZuris dac visa.<br />

am mosazrebebis didi nawili warmatebiT<br />

iqna Setanili samarT lebriv da samoqmedo<br />

dokumentebSi rogorc safrangeTSi,<br />

aseve sxva qveynebSi.<br />

Tumca dacva da zrunva sxvadasxva xasiaTis<br />

memkvidreobis obieq tebs exeboda,<br />

yvelaze TvalnaTlivada da swrafad igi<br />

antikur Zegle b Tan mimarTebiT gamovlinda.<br />

isini napoleonis gansakuTrebuli<br />

inte re sis sagani iyo, radgan igi Tavs<br />

antikuri romis imperatorTa mem kvidred<br />

warmoidgenda da dainteresebuli iyo im<br />

xelSesaxeb mtkice bulebebze zrunviT,<br />

romlebic Zvel didebas ganasaxierebda.<br />

wina peri odSi papebisa da burbonebis xelisuflebis<br />

mier Catarebulma restavra<br />

ci ebma, cxovelxatulis inglisurma<br />

koncefciebma da axlad aRmoce ne bulma<br />

romantizmma restavraciis principebis<br />

safuZveli Seqmnes. mas mere, rac romi<br />

imperiis meore dedaqalaqad gamocxadda,<br />

misi siZvelee bis dacvas axali bi-


Zgi mieca; napoleonma aseve ganizraxa,<br />

mTeli rigi mni Svnelovani siZveleebisa<br />

parizSi gadaetana. sakanon mdeblo,<br />

adminis tra ciuli da sarestavracio<br />

principebis zegavlena ma le sagrZnobi<br />

gaxda safranegTsa da saberZneTSi da<br />

Sesabamisad, sxva qveynebSic.<br />

arsebuli mdgomarebis kritikis mo-<br />

Zalebam, socialuri Tanaswo ro bi sa da<br />

politikuri warmomadgenlobis survili,<br />

rac 1776 wlis 4 iv lisis amerikis<br />

damoukideblobas mohyva, is faqtorebi<br />

iyo, romleb mac safrangeTis revolYucia<br />

gamoiwvia da axali epoqis niSnuli<br />

gax da. 1789 wlis 14 ivliss bastiliis<br />

aReba da dangreva revolYuciuri epoqis<br />

dawyebis simbolo gaxda. man agreTve<br />

dasabami misca safrangeT Si istoriuli<br />

Zeglebis da xelovnebis nimuSebis iavaryofisa<br />

da gana d gurebis epoqas. imave<br />

wels monastrebis Seviwroveba da keTil-<br />

Sobili ojaxebisa da samefo qonebis<br />

konfiskacia xalxisTvis Zveli batonebis<br />

mimarT risxvis gamoxatuleba gaxda.<br />

amis Tanmdevi ngreva da vandaliz mi sakanomdeblo<br />

gankargulebebiT iqna ganmtkicebuli.<br />

1792 wels erov nulma asambleam<br />

ganacxada, rom: `Tanasworobis da<br />

Tavisuflebis wmin da principebi krZalavs<br />

adaminebis Tvalwin aRmarTuli<br />

iyos ampartav ne bis, crurwmenebisa da<br />

tiraniisadmi miZRvnili Zeglebi~. 72 imis<br />

gaTva lis winebiT, rom msgavsi Zeglebis<br />

brinjaos karebis gamoyeneba SesaZ le beli<br />

iyo `mamulis~ dasacavad aucilebeli<br />

iaraRis dasamzadeb lad, nebismieri warwera,<br />

niSani, an simbolo, romelic mefes<br />

an feodalizms moagonebdaT, dauyonebliv<br />

unda ganadgurebuliyo da gadadnobiliyo<br />

liTonis misaRebad.<br />

momdevno aTwleulSi safrangeTma<br />

xelovnebis mniSvnelovani ni mu Sebi da<br />

istoriuli nagebobebi dakarga: maTi<br />

masala an iyideboda, an axlad gamoiyeneboda,<br />

an sxva saxiT nadgurdeboda.<br />

72 dekreti, 14.VIII.1792, muxli 1, 3.<br />

klasikuri Zeglebi 95<br />

mxolod parizSi Sua saukuneebis uamra<br />

vi eklesia-monasteri ganadgurda, an<br />

funqcia Sei c vala da gadakeTda. kankelebis<br />

jvarcmebi, saflavis qandakebebi<br />

da Zeglebi miwaze Camoagdes. magali-<br />

Tad, parizis RmrTismSoblis taZarma<br />

dakarga `mefeebis galereis~ mTeli rigi<br />

dasavleT fasadze, dazian da da damaxinjda<br />

taZris sxva nawilebic da 1794 wels<br />

is sursaTis saw yobad gamoiyeneboda.<br />

sasaxleebsa da cixe-darbazebs ZaliT<br />

ikavebd nen, xolo maTSi arsebul avejs<br />

da koleqciebs yiddnen an anadgurebdnen.<br />

miuxedavad imisa, rom 1801 wlis<br />

konkordatma napoleonsa da romis paps<br />

pius VII-s Soris formaluri mSvidoba<br />

daamyara saxelmwifosa da eklesias Soris,<br />

ganadgureba kidev XIX saukuneSic<br />

sakmaod didxans grZeldeboda. Tavad<br />

napoleons didi gegmebi hqonda Tavisi<br />

dedaqala qis Taobaze da kidev ori aTwleuli<br />

rom ecxovra, Zveli parizidan<br />

aRa raferi darCeboda.<br />

4.1.1. dacvisa da aRnusxvis<br />

gankargulebebi safrangeTSi<br />

revolYuciis Sedegad eklesiis,<br />

feodalebisa da mefis sakuTreba<br />

erovnul kuTvnilebad gamocxadda<br />

da saxelmwifos misi movla da dacva<br />

daevala. faqtobrivad, revoluciis<br />

pirveli wlebidanve daiwyo spe cialuri<br />

dekretebis gamocema, romlebic avalebda<br />

municipalur an sa xelmwifo administracias<br />

am qonebis siebis Sedgenas,<br />

kerZod, xelnawe rebis, wignebis, moZravi<br />

nivTebis, magram zogadad Zeglebisac<br />

da maTi meurveobis dawesebas. 73 1790<br />

wels `Zeglebis komisias~ (Commission des<br />

monuments), romlis wevri cnobili mxatvari<br />

lui davidi iyo, daevala xelovne-<br />

73 memkvidreobis dacvis dekretebi, mag., 7<br />

da 14.XI.1789, 14.VIII.1790, 13 da 23.X.1790,<br />

10.VI.1793, 27.I.1794.


96 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

bis nimuSebze zrunva da maTi aRwerilobebis<br />

Sed gena. es komi sia nawilobriv<br />

erovnuli asambleis komitetebs eqvemde<br />

bareboda, nawi lob riv ki _ parizis<br />

municipalitets. 1791 wels Seiqm na Comité<br />

d’instruction publique (sazogadoebrivi<br />

ganaTlebis komiteti), ro mel sac nawilobriv<br />

daekisra pasuxismgebloba Zeglebis<br />

dacvaze. 1793 wels Zeglebis<br />

komisia gauqmda da axali Commission des<br />

arts (xelovneba Ta komi sia) daarsda. misi<br />

amocana iyo aRenusxa eris kuTvnili<br />

yvela is obi eqti, romelic sasargeblo<br />

iqneboda saxalxo ganaTlebisTvis<br />

74 . misi wevrebi iyvnen arqiteqtorebi,<br />

mag., fransua-joze de lanoa (1794 w.) da<br />

Sarl persYe (1795 w.), orive romis didi<br />

premiis konkursSi gama r j vebuli. 1795<br />

wels es komisiac gaumqmda.<br />

miuxedavad imisa, rom revolYuciis<br />

dros <strong>konservaciis</strong>Tvis saxa r bie lo pirobebi<br />

namdvilad ar yofila, mainc moxerxda<br />

ramdenime fu Zemdebeli principis<br />

formulireba restvarciisTan mimarTebiT;<br />

xolo ko misiebis an calkeul pirTa<br />

Careva xSirad gadamwyveti xdeboda isto<br />

riuli nagebobebis an xelovnebis nimuSebis<br />

ganadgurebisgan gada sar Cenad.<br />

mag., Commission temporaire des art-ma (xelovnebis<br />

droebiTma komi siam) gadaarCina<br />

SantilYes cixe-darbazi, san-maSonis<br />

koSki mantSi, fran siades eklesia, sendenis<br />

brinjaos kari. 1790 wels obenlui<br />

mi lenma (1759-1818 ww.) warmoadgina<br />

erovnuli siZveleebis (Antiquetés nationales)<br />

pirveli tomi, sadac man Camoayaliba<br />

istoriuli Zeglis cne ba. 1793<br />

wels politikosma Jozef lakanalma da<br />

maTematikosma Sarl rom ma vandalizmis<br />

sakiTxebTan dakavSirebiT mimarTes<br />

konvents da mo iT xoves Zeglebisa da xe-<br />

74 komisiis Tavdapirveli amocana qandakebaTa,<br />

suraTebis, wigne bis, xelnawerTa aRwerilobebis<br />

Sedgena iyo. 18.VIII.1793. amocana ukve<br />

yve la, `eris kuTvnil da ganaTlebisTvis<br />

sasargeblo~ saganze gavrce l da.<br />

lovnebis nimuSTa ufro Sedegiani dacva.<br />

kanonebi, romlebic iZleoda feodaluri<br />

da samefo simboloebis ganadgurebis<br />

uflebas, amavdroulad<br />

adas turebda gansakuTrebuli Ri rebulebis<br />

mqone obieqtebis Senaxvis<br />

aucileblobas. 1792 wlis 14 oq tombris<br />

dekreti avalebda Zeglebis komisias `sagangebod<br />

gaekontro lebina im obieqtebis<br />

Senaxva-konservacia, romlebic gansakuTrebul<br />

in teress iwvevda Tavisi mxatvruli<br />

Rirebulebis gamo~. 75 SemoRebul<br />

iqna ag reTve jarimebi maTTvis,<br />

vinc anadgurebda erovnul simdidres:<br />

1792 wlis 6 ivnisis dekreti iTvalisiwnebda<br />

orwlian patimrobas amgvari vandalizmisTvis.<br />

ufro metic, 1793 wlis<br />

24 oqtombers, Comité d’instruction publiqueis<br />

mosmenis Semdeg kanonebis darRvevisa<br />

da xelovne bis nawarmoebTa ganadgurebis<br />

Taobaze, konventma daadgina, rom<br />

`akrZa lulia feodalizmisa da samefo<br />

Zalauflebis kvalis aRmofxvris sa ba biT<br />

bibliTekebidan, koleqciebidan, kerZo<br />

galereebidan, muzeumebi dan... im wignebis,<br />

xelnawerebis, gravYurebis, naxatebis,<br />

ferweris, re liefebis, qandakebebis,<br />

siZveleebis…... amoReba, ganadgureba,<br />

raime saxiT gadakeTeba... romlebic<br />

xelovnebis, istoriis da ganaTlebis<br />

mxrivaa sagulisxmo” 76 . gacnobierebul<br />

iqna, rom kulturuli memkvidre o bis<br />

dacva mniSvnelovania saganmanaTleblo<br />

miznebisTvis, raTa Senar Cu ne bul yofiliyo<br />

`safrangeTis wamyvani pozicia<br />

komerciasa da indu s t riaSi~ 77 .<br />

xelovnebis nawarmoebTa da istoriul<br />

ZeglTa <strong>konservaciis</strong> mni Sv neloba<br />

SemdgomSi kidev ufro xazgasmuli iyo<br />

im dokumentSi, rome lic exeboda mTels<br />

respublikaSi im obieqtebis aRwerasa<br />

75 dekreti, 14.VIII.1792, muxli 4<br />

76 dekreti, 24.X.1793, muxli 1.<br />

77 dekreti, 24.X.1793.


da konserva cias, romlebic saWiroa xelovnebis,<br />

mecnierebisa da ganaTlebisTvis.<br />

do kumenti Commission temporaire<br />

des arts-is mier Comité d’instruction publiqueisTvis<br />

warsadgenad 1793 wlis ianvarSi<br />

momzadda da damtkicebul iqna imave<br />

wlis 5 marts. ganaTlebas am dokumentSi<br />

fuZemedebeli roli eni Weboda. `xalxi<br />

ar daiviwyebs, rom goneba Zlierdeba<br />

safuZvliani da rea luri ganaTlebiT. ganaTleba<br />

ukve gaxda saukeTeso saSualeba<br />

ada mi a ne bis ganaxlebisa da didebis misaRwevad.<br />

igi maTTvis xelmisawv doms qmnis<br />

didi Zalis berkets maTi erebis asayvaveblad,<br />

samefo taxt Ta dasamxobad da<br />

Secdomebis memorialebis samaradisod<br />

uarsayofad.” 78 dokumentSi gancxadebuli<br />

iyo, rom is obieqtebi, romlebic<br />

am didaq ti kur miznebs emsaxureba,<br />

moipoveboda anulirebul dawesebulebebSi<br />

(mag., biblioTekebi, muzeumebi,<br />

koleqciebi). arasdros adre xalxisTvis<br />

ar SeuTavazebiaT obieqtebis aseTi simravle:<br />

axla es maTi memkvidreo ba gaxda<br />

da maTi movaleoba iyo eswavlaT warsulis<br />

is gakveTilebi, romlebic am sagnebSi<br />

iyo aRbeWdili da `momavali TaobebisTvis<br />

ga daecaT axal furclebTan<br />

erTad~. 79 amis gamo aseve arsebiTi iyo<br />

am mem kvidreobis <strong>konservaciis</strong> uzrunvelyofa.<br />

dokumentSi gancxadebul iyo:<br />

`yvelani, vinc Tqveni respublikuri<br />

Rirsebebis gamo xarT mxar damWerebi<br />

Tavisuflebisa, romelic axla ibadeba,<br />

SeikribeT da gaixareT. Tumca, Tqven<br />

unda uzrunvelyoT umkacresi kontroli<br />

am TvalsazrisiT. gulgriloba<br />

danaSauli iqneboda, vinaidan Tqven<br />

xarT WeSmariti mcvelebi memkvidreobisa,<br />

razec Cvens did ojaxs aqvs sruli<br />

ufleba, angariSi mogTxovoT. im sax-<br />

78 Instruction sur la manière d’inventorier et de conserver,<br />

dans toute l’ étendie de la République, tous les<br />

objets qui peuvent servir aux arts, aux sciences, et ά<br />

l’enseigment.<br />

79 Instruction<br />

klasikuri Zeglebi 97<br />

lebSi, romlebic laCrulad miatoves<br />

Tqvenma mtrebma, Tqven ipoviT am memkvidreobis<br />

nawils. gonebis saxeliT, unda<br />

movaxdinoT misi Sefaseba... yoveli<br />

TqvenTagani unda ise moiqces, TiTqos<br />

mar T lac erma dagakisraT maTi dacvis<br />

pasuxismgebloba .80<br />

es memkvidreoba aRiqmeboda, rogorc<br />

adamianis inteleqtis far To diapazonis<br />

momcveli erToblioba, bunebismetyvelebiT<br />

da medici niT dawyebuli da<br />

siZveleebiT, xelovnebiTa da arqiteqturiT<br />

damTav re bu li. klasifikacia<br />

unda momxdariyo erTiani ganzomilebebisa<br />

da leqsikis gamoyenebiT, vinaidan<br />

adamianis moRvaweobis yvela es sfero<br />

urTierTkavSirSia. klasifikacia unda<br />

warmoebuliyo saqmianobis sfe ro sa da<br />

adgilmdebareobis mixedviT. <strong>arqiteqturis</strong><br />

sferoSi unda aR nusxuliyo yvela<br />

istoriuli Zegli qveyanaSi maTi xnovanebis,<br />

mdebare o bis, nagebobis tipisa<br />

da misi morTulobis mixedviT, agreTve<br />

konst ruq ciuli mdgradobis, SekeTebis<br />

saWiroebisa da axali gamoyenebis rekomendaciebis<br />

miTiTebiT.<br />

4.1.2 abati greguari<br />

`instruqciebTan~ mWidro kavSirSi iyo<br />

bluas episkoposis da Comité d’instruction<br />

publique-is wevris, abati anri greguaris<br />

(1750-1831 ww.) mox senebebic. misi pirveli<br />

moxsenebiTi baraTi xelnawerTa Senaxvakon<br />

servaciisa da biblioTekis mowyobis<br />

Taobaze iqna Sedgenili. danarCe ni sami<br />

ki vandalizmis faqtebs exeboda: `vandalizmiT<br />

gamowveuli ngre va da misi<br />

Tavidan acilebis saSualebebi~. yvela<br />

maTgani 1794 wli Taa daTariRebuli 81 .<br />

80 Instruction<br />

81 ‘rapport de l’abbé Grégoire sur les inscriptions, 22<br />

nivose an ii’ (11.i.1794); ‘rapport de Grégoire sur la<br />

Bibliographie, portant sur la conservation des manuscrits<br />

et l’organisation des bibliothèques, 22 Germinal


98 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

greguari yuradRebas amaxvilebda kulturuli<br />

me m kvidreobis <strong>konservaciis</strong> saganmanaTleblo<br />

mizezebze. sityva `vandalizmi~<br />

misi SemoRebulia amgvari qmedebebis<br />

aRmofxvris mizniT, rom lebsac igi<br />

kontrrevolYuciurad miiCnevda, radgan<br />

es frangebs sxva ere bis TvalSi barbarosebad<br />

warmoadgenda. igi acxadebda:<br />

`barbaro sebs da monebs sZulT codna da<br />

anadgureben xelovnebis nawarmoebebs.<br />

Ta visufal adamianebs ki uyvarT isini<br />

da inaxaven maT.” 82 greguaris az riT,<br />

antikuri Zeglebi erTgvari medlebis<br />

msgavsi iyo da mTlianobaSi unda yofiliyo<br />

Senaxuli. Sua saukuneebisa da<br />

ufro mogviano nagebo be bic agreTve<br />

unda SenarCunebuliyo Tavisi warwerebiT,<br />

romlebic `xSi rad avsebdnen saarqivo<br />

monacemebs warwerebSi mocemuli<br />

faqtebiT; isini ayalibeben istoriis<br />

etapebs~ 83 . imis gacnobiereba, Tu ra aris<br />

mSvenieri da ra aris kargi, Seadgenda<br />

`gulis siwrfelis~ nawils. am grZnobisa<br />

da Rirsebebis gavrceleba, misi azriT,<br />

arsebiTi iyo mecnie rebis aRorZinebisa<br />

da adamianTa zneobisTvis.<br />

greguari xazs usvamda yvela drois<br />

istoriuli Zeglis dokumen tur Rirebulebas<br />

da maTi, rogorc mTlianobis<br />

dacvis saWiroebas. igi moiTxovda<br />

agreTve, rom obieqtebi daculi yofiliyo<br />

Tavis Tavda pirvel adgil-samyofelSi<br />

da maTi gadatan-gadmotana<br />

mxolod konser va ciis mizniT momxdariyo.<br />

es iyo winaswarganWvreta 1830-iani<br />

an ii’ (11.iv.1794); ‘rapport de Grégoire sur “les<br />

destructions opèrèes par le vandalisme et les moyens<br />

de le réprimer’’’ 14 Fructidor an ii (31.viii.1794);<br />

‘Deuxième rapport de Grégoire sur le vandalisme, 8<br />

Brumaire an iii’ (24.X.1794); ‘troisième rapport de<br />

Grègoire sur le vandalisme, 24 Frimaire an iii’ (14.<br />

Xii.1794).<br />

82 abbé Grégoire: Rapport sur vandalisme,<br />

31.viii.1794.<br />

83 abbé Grégoire: Rapport sur les inscriptions,<br />

11.i.1794: 9<br />

wlebis Tvalsazrisebisa, roca saxelmwifo<br />

ufro organizebuli gaxda istori<br />

ul Zeglebze sazrunavad. am dokumentebis<br />

zneobrivi aspeqtebi gva gonebs<br />

aseve vinkelmans da win uswrebs jon<br />

raskinsa da XIX sauku nis miwurulis<br />

sakonservacio moZraobas. am moxsenebebSi<br />

wamoWrili prob le me bis gaTvaliswinebiT,<br />

Comité d’instruction publique-is<br />

mier momzadda axa li dekretebi: damtkicda<br />

orwliani patimroba yvelasTvis,<br />

vinc ki da an grevda an daazianebda “des<br />

monuments de science et d’arts~ (mecnierebisa<br />

da xe lovnebaTa Zeglebs). 84 greguaris<br />

mowinaaRmdegeni amtkicebdnen, rom<br />

mis angariSebSi warmodgenili ngrevis<br />

faqtebi gazviadebulia. mi u xe davad imisa,<br />

rom komitetis muSaobam xeli Seuwyo<br />

zogierTi nawar moe bis gadarCenas, mTeli<br />

qveynis masStabiT ngreva-ga nadgureba kvlavac<br />

grZeldeboda. 1793 wels aaoxres<br />

klYunis monasteri, romelic Semdeg<br />

upatronod darCa 1798 wlamde, rodesac<br />

sabolood daingra. igive bedi ewvia mraval<br />

monasters, eklesiasa da sasaxles.<br />

magaliTad, 1794 wels strasburgis kaTedralma<br />

kankelis 235 qandakeba dakarga,<br />

albis kaTed ralma ki 70. miuxedavad<br />

mniSvnelovani sakanonmdeblo mcdelobisa,<br />

ro melTac kulturuli memkvidreobis<br />

aRwerilobaTa Sedgena unda moetana,<br />

maTi dadebiTi Sedegebi mxolod ramdenime<br />

aTwleulis Semdeg ga movlinda.<br />

4.1.3. muzeumebi<br />

muzeumebi ganixileboda, rogorc erTgvari<br />

TavSesafari moZravi obieqtebis<br />

dasacavad. es 1793 wlis dekretSicaa<br />

miTiTebuli. luvris sa saxle jer<br />

kidev 1775 wlidan muzeumad gaxsnes.<br />

1791 wels zogierTi saxelosnos sivrce<br />

gamoyenebul iqna xelovnebis nawarmoe-<br />

84 dekreti, greguaris azrze dayrdnobiT, sazogadoebrivi<br />

ganaT le bis komitetma miiRo.


Ta gamosa fe nad. Semdeg wels iq ganlagda<br />

saxelmwifo koleqciebi, xolo<br />

1793 wels ki lui XVI-is koleqcia (mas<br />

mere, rac mas Tavi mohkveTes) daema ta.<br />

maSin roca aoxrebuli monastrebis xelovnebis<br />

nawarmoebebis ume tesoba ganadgurda,<br />

darCenili nivTebi an gaiyida,<br />

an saxelmwifo saca vebSi ganlagda.<br />

amgvar sacavad Petits-augustins-is monasteri<br />

SeirCa da 1791 wels mis kuratorad<br />

aleqsandre lenuari (1762-1839 ww.) dainiSna.<br />

upirveles yovlisa, man daiwyo iq<br />

arsebuli nivTebis inventarizacia; Semdeg<br />

man qandakebebi qronologiur rigze<br />

ganalaga XIII, XIV da XV saukuneebis darbazebSi.<br />

garda amisa, arsebobda misaRebi<br />

oTaxi, sadac warmodgenili iyo safrangeTis<br />

qandakebis istoriis mimoxilva<br />

antiku ri droidan axal droebamde. 1795<br />

wels es koleqcia gaixsna sajaro daTvalierebisTvis,<br />

rogorc musée des monuments<br />

Français (frangul Zegl Ta muzeumi).<br />

Tavdapirvelad koleqcia moicavda<br />

parizsa da mis SemogarenSi mo povebul<br />

nawarmoebebs, mogvianebiT ki safrange-<br />

Tis sxva nawilebisa sac. iq iyo, magali-<br />

Tad, mefeTa ramdenime qandakeba sendenidan.<br />

samwuxa rod, lenuarma ver Caaswro<br />

klYuniSi qandakebebis SesaZenad.<br />

nivTebs arCevdnen da xSirad muzeumSi<br />

restvaraciisTvis mohqondaT. am Ronis-<br />

Ziebebis sistematuri xasiaTis miuxedavad,<br />

isini Sua saukuneebis xelo v nebis<br />

SezRudul codnas emyareboda. xSirad<br />

sxvadasxva warmoSobis fragmentebs erT<br />

nawarmoebad aerTianebdnen. ase moxda<br />

eloizasa da abelYaris saflavis Zeglis<br />

SemTxvevaSi romlebic elises (Elysée)<br />

mim debare baRSi iyo ganTavsebuli. baRi,<br />

faqtorbrivad, muzeumis nawili gaxda<br />

da Seicavda mravali iseTi gamoCenili<br />

adamianis akldamebs, ro gorebicaa,<br />

magaliTad, molYeri, lafonteni da<br />

monfoko. muzeumi da misi baRi Zalian<br />

popularuli gaxda respublikisa da imperiis<br />

xanaSi. bevri mxatvari, mag., da-<br />

klasikuri Zeglebi 99<br />

vidi, engri, Yuber roberi, modiodnen<br />

aq saswav leblad. koleqciis katalogi<br />

TerTmetjer gamoica (erTxel inglisura<br />

dac ki). Tumca gamoCndnen kritikosebic.<br />

1801 wlis konkordatis Sem deg<br />

gaCnda religiuri daniSnulebis nivTebis<br />

eklesiebSi dabrune bis survili. bevr<br />

xelovans erCivna xelovnebis nawarmoebebi<br />

Tavis Ta v dapirvel adgilsamyofelSi<br />

enaxa, xolo zogi arakoreqtuli<br />

restav ra cia ki eldismomgvreli iyo.<br />

4.1.4. katremer de kensi<br />

Tumca lenuarma bevri iRvawa Tavisi<br />

muzeumis Sesaqmnelad, igi, et yoba, naklebad<br />

erkveoda Sua saukuneebis xelovnebis<br />

mxatvrul Rir se bebSi; misTvis<br />

koleqciis organizeba umTavresad<br />

aRmzrdelobiTi sa q mianoba iyo. bolo<br />

kritikuli dartyma antuan-qrisostom<br />

kat re mer de kensim (1755-1849 ww.) miayena,<br />

klasikurma arqeologma da xelovnebaTmcdnem,<br />

romelic TviTonac nakleb<br />

afasebda Sua saukuneebs da sZulda<br />

muzeumebi. magram is darwmunebuli iyo,<br />

rom xelovnebis nimuSebi Ta vianT Tavdapirvel<br />

samyofelSi unda ganTavsebuliyo.<br />

iwinaswarme tyve la ra XX saukunis<br />

futuristTa mosazreba, is Tvlida, rom<br />

muzeu mi aris xelovnebis dasasruli<br />

(léon, 1951; 84).<br />

Zeglebis gadaadgileba, maTi fragmentebis<br />

Segroveba da maTi si s temurad<br />

klasificireba niSnavs mkvdari eris Seqmnas:<br />

`es igivea, saku Tar dasaflavebas<br />

sicocxleSive daeswro; es niSnavs,<br />

mokla xelovne ba, raTa misgan <strong>istoria</strong><br />

Seqmna; es sinamdvileSi istoriis Seqmna<br />

ki ar aris, aramed epitafiis~ (Quatremère,<br />

1989: 48).<br />

1816 wels, napoleonis damarcxebis<br />

Semdeg, katremeri dainiSna na tif xelovnebaTa<br />

akademiis mdivnisa da agreTve<br />

Intedant géneral des arts et monuments publiques-


100 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 4.1. museé des monuments Français gaixsna xalxisaTvis 1795 wels, misi ku ra tori iyo a.<br />

lenuari. aq warmodgenilia XVII s-is oTaxis interieri. (de rek lin s trumis koleqciidan)


is (xelovnebaTa da ZeglTa generaluri<br />

intendanti) Ta namdebobaze. imave wlis<br />

24 aprils man gasca gankarguleba, raTa<br />

is nivTebi, romlebic lenuarma muzeumSi<br />

Seagrova, Tavdapirvel mflobe lebs dabruneboda.<br />

zog SemTxvevaSi amis gakeTeba<br />

SesaZlebeli iyo, zog SemTxvevaSi ki isini<br />

sxvadasxva koleqciebSi gadaitanes an<br />

sulac da i karga, vinaidan Tavdapirveli<br />

adgilsamyofeli aRar arsebobda. 1776<br />

wels katremerma imogzaura romSi, sadac<br />

oTxi weli dahyo. mas wakiT xu li hqonda<br />

vinkelmani, Sexvedroda davidsa da<br />

mengss da romis muze umebis da siZveleebis<br />

momavali direqtoris, antonio kanovas<br />

piradi me gobari gaxda. swavla man<br />

safrangeTsa da inglisSi gaagrZe la, 1789<br />

wels parizis deputatad iqna arCeuli<br />

da 1791 wels Comité d’instruction publique-is<br />

wevri gaxda. katremeri gansakuTrebuli<br />

gznebiT icavda xelovnebas da xelovanT<br />

da aseve gansakuTrebiT dainterese buli<br />

iyo kanonmdeblobis sakiTxebSi. samwuxarod,<br />

igi politikur sir Tu leebs Seejaxa,<br />

is daatusaRes da Semdgom gadaasaxles.<br />

rodesac napoleonma 1797 wlis tolentinos<br />

zavis safuZvelze aiZu la papi<br />

pius VI e.w. `napoleonis Taigulis” (bouquet<br />

de napoléon) saf rangeTisTvis gadmocema,<br />

katremeri imdenad ganrisxda, rom<br />

cixidan werilebis mTeli wyeba miswera<br />

Tavis mfarvels, rac SemdgomSi gamoi ca<br />

saTauriT “Lettres au Général Miranda” (werilebi<br />

general mirandas). `Ta i guli~ Seicavda<br />

iSviaT wignebsa da xelnawerebs,<br />

aseve italiuri xe lovnebis as yvelaze<br />

cnobil nawarmoebs, rogoricaa belvederis<br />

apo loni, laokooni, belvederis<br />

torsi, rafaelis, korejos da gvido<br />

renis ferweruli tiloebi. katremeris<br />

azriT, xelovnebis es nawarmoe bebi<br />

italias, xelovnebis udides skolas<br />

ekuTvnoda. am nawarmoebebs sagangebo<br />

mniSvneloba hqonda italiaSi da es<br />

mniSvneloba sxvagan ga datanisas ikarge-<br />

klasikuri Zeglebi 101<br />

boda. igi ambobda, rom antikuri romi<br />

`hgavs diad wigns, romelic gaanadgura<br />

drom, an daSala misi furclebi. Tanamedrove<br />

kvleva-Zieba yoveldRe avsebs<br />

am danakargebs da aRadgens maT.” 85 romi<br />

faqtiurad iyo muzeumi, romelsac<br />

Seadgendnen:<br />

`qandakebebi, kolosebi, taZrebi, obeliskebi,<br />

satriumfo svetebi, Termebi,<br />

cirkebi, amfiTeatrebi, satriumfo Ta-<br />

Rebi, samarxebi, stu koebi, freskebi,<br />

re liefebi, warwerebi, fragmentebi,<br />

or na mente bi, samSeneblo masalebi, gamarTulobani,<br />

iaraRebi, da sxv. da sxv.<br />

magram igi agreTve moicavs adgilebs,<br />

adgilsam yoflebs, borc vebs, samtexloebs,<br />

Zvel zRaprebs da Tqmulebebs,<br />

danger uli qalaqebis sivrceSi mimarTebas;<br />

geografiul kavSi rebs, yve la obieqtis<br />

saziaro urTierTobebs, mogonebebs,<br />

adgi lobriv Cve ule bebs, jerac arsebul<br />

adaT-wesebs, paralelebsa da kavSirebs,<br />

rom lebic mxolod TviT am qveyanaSia<br />

SesaZlebeli~. 86<br />

katremeri amtkicebda, rom berZnul<br />

nawarmoebebs, romlebic Ta vis qveyanas<br />

mocilebulia, aRar moakldaT saber-<br />

ZnebTis adamianuroba da simSvide. aseve,<br />

Tuki mdinaris RmerTebis gamoqaruli<br />

qandakebebi ti b ris napirebidan parizSi<br />

iqneba gadmotanili, isini mxolod da mxolod<br />

qvis talaxian namsxvrevebad warmogvidgeba.<br />

arc maTi tkbobis Tvis iqneba<br />

dro; mnaxvelebic gulgrilni darCebian.<br />

katremeris Tval Si ita liidan misi<br />

klasikuri Sedevrebis gatana niSnavda<br />

evropis ga naTlebis ZiriTadi wyaros<br />

ganadgurebas. 1818 wels katermerma<br />

miswera kanovas romSi mTeli rigi werilebisa,<br />

im dros britaneTis muzeumSi<br />

ga mofenili eljinis marmariloebis<br />

Taobaze. am SemTxvevaSi misi pozi cia<br />

gansxvavebuli iyo imisgan, romelic<br />

man romTan mimarTebiT dai kava. igi mis-<br />

85 Quatremère, 1989:205<br />

86 Quatremère, 1989:207


102 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

aRebad miiCnevda berZnuli Zeglebis gadatanas<br />

maTi dacva-gadarCenis uzrunvelsayofad<br />

_ Tavis Tavdapirvel adgilze<br />

maT xom yo veldRiuri ganadgurebisa<br />

da Zarcvis safrTxe emuqrebodaT (Quatremère,<br />

1989:91).<br />

es omaxiani gzavnili imis Taobaze,<br />

rom xelovnebis nawarmoe bebi ekuTvnis<br />

Tavis kulturul da gegrafiul konteqsts,<br />

safrangeTSi sxva xelovanTa mierac<br />

iqna gaziarebuli. es mosazreba frangul<br />

kon te q stSic iqna gamoyenebuli: anu Sua<br />

saukuneebis qandakebebi unda dar Ceniliyo<br />

Tavis arqiteqturul konteqstSi.<br />

faqtobrivad, es iyo katre me ris mTavari<br />

argumenti lenuaris muzeumis winaaRmdeg.<br />

siZveleni tu luzaSi amgvaradve<br />

Seagrova aleqsandre dYu meJem (1786-1862<br />

ww.), ro melic gansakuTrebiT dainteresebuli<br />

iyo pireneebis sanaxebiT, rac<br />

Cans misi gamocemebidan “l’archéologie pyrénéenne”<br />

(pireneebis arqeologia). icoda<br />

ra revolYuciis dros momxadari ngrevis<br />

Sesaxeb, dYu meJes sur da, uzrunveleyo<br />

xelovnebis nawarmoebTa dacva. amitom<br />

man Seqmna mu zeumi Musée du Midi de la Republique<br />

(respublikis samxreTis muzeumi),<br />

ro melic 1794 wels avgustinelTa monasterSi<br />

ganTavsda. TumcaRa, am ko leqcias<br />

iseTive winaaRmdegoba Sexvda, rogorc<br />

parizSi, ris gamoc dYu meJes Sors gamiznuli<br />

gegmebi mxolod nawilobriv<br />

ganxorcielda.<br />

safrangeTis revolYucia kulturuli<br />

memkvidreobis Sefasebisa da dacvis<br />

sxvadasxva mimarTulebisTvis sinTezis<br />

momenti gaxda. vanda lizmma da istoriuli<br />

Zeglebis ngrevam (orTav cneba<br />

revolYuciis dros gamoikveTa) `radikaluri<br />

wvlili~ Seitana im memkvidreobis<br />

do kumentaluri, mecnieruli da mxatvruli<br />

Rirebulebebis axlebur gagebaSi,<br />

romelic adamianTa umetesobisTvis<br />

aqamde miuwvdomeli da akrZa lulic<br />

ki iyo. axla, Cveulebriv moqalaqeebs<br />

pirvelad miecaT saSua le ba gacnobod-<br />

nen xelovnebis am, maTTvis ucnob nawarmoebebs.<br />

maTgan unda eswavlaT warsulis<br />

gakveTilebi, raTa safrangeTs wamyvani<br />

adgi li hqonoda mecnierebisa da ekonomikis<br />

dargebSic ki. yovel moqalaqes<br />

(kacsa Tu qals) hqonda moraluri pasuxismgebloba<br />

am TvalsazrisiT da angariSvaldebuli<br />

iyo eris winaSe ara mxolod<br />

dRes, aramed momav lis pirispirac.<br />

4.2. klasikuri siZveleebis<br />

restavracia romSi<br />

italiaSi, klasikuri antikurobis sam-<br />

SobloSi, sadac Zveli Zeg le bis dacvis<br />

kanonmdebloba jer kidev renesansis<br />

drosve Camoyalib da da sadac mTavari<br />

konservatoris Tanamdeboba ukve rafaelis<br />

droi dan arsebobda, dacvi-<br />

Ti RonisZiebebi xSirad patriotuli<br />

suliskve Tebis gamoxatulebad warmoCindeboda.<br />

revolYuciis wlebSi, roca fran<br />

gulma jarebma italiuri saxelmwifoebi<br />

daikaves da Zarcvavdnen an qveynidan<br />

gahqondaT xelovnebis umniSvnelovanesi<br />

nawarmoebebi, es grZnobebi kidev ufro<br />

gaZlierda. roca pius VII-m 1800 wels papis<br />

tax ti daikava, misi erTi upirvelesi<br />

sazrunavi gaxda Zveli Zeglebis dacva<br />

da drodadro restavraciac ki, iseve<br />

rogorc danakargis Casa nacvleblad<br />

gaTxrebis Catareba meti siZveleebis<br />

mopovebis mizniT. 1799 wels frangebis<br />

gaZevebis Semdeg, papis samflobeloebi kvlav<br />

mas daubrunda da piuss VII (1800-1823<br />

ww.) roms 1800 wlis ivnisSi Cavida, ra Ta<br />

wm. petres taxti daekavebina. upirveles<br />

yovlisa, igi zrunavda pa pis administraciis<br />

mowesrigebaze; gansakuTrebuli<br />

yuradReba daeT mo xelovnebis nawarmoebTa<br />

da siZveleTa dacvis gaumjobesebas,<br />

rom lebic franguli mmarTvelobis<br />

dros dazianda. adre maT dasacavad da<br />

maTi eqsportis kontrolis mizniT ramdenime<br />

ediqti gamoica (mag., 1624, 1646,


1717, 1726, 1733, 1750). Tumca isini ar<br />

iyo efeqtiurad amoqmedebuli da papis<br />

samflobeloebis gaRatakebasTan erTad,<br />

xelovnebis nawarmoe bebis an koleqciebis<br />

ucxoelTaTvis miyidva Cveuleba gaxda.<br />

1801 wels iuristi da arqeologi<br />

karlo fea (1753-1836 ww.) Commissario delle<br />

Antichità-s (siZveleTa komisari) Tanamdebobaze<br />

dainiSna, xo lo Sem deg wels<br />

saxelganTqmuli neo-klasikosi moqandake<br />

antonio kanova (1757-1822 ww.) Ispettore<br />

delle Belle Arti (natif xelovnebaTa<br />

inspeqto ri) gaxda. Camera Apostolica-Si,<br />

sazogado kanonmdeblobaze, xelovnebis<br />

na warmoebebisa da siZveleebis zedamxedvelobasa<br />

da Sefasebaze pasu xis mgebeli<br />

e.w. Camerlengato iyo. Ispettore da Commissario<br />

iniSnebodnen Camerlengato-s mier<br />

da politikasa da xarisxis kontrolze<br />

iyvnen pasu xismgebelni. xazina pasuxismgebeli<br />

iyo fasebis kontrolze, iseve<br />

ro gorc samuSaoTa zedamxedvelobasa<br />

da ganxorcielebaze, Consiglio d’arte-sa da<br />

arqiteqtor-inspeqtorebis daxmarebiT.<br />

TumcaRa pasuxismgeb lo bebis or departaments<br />

Soris ganawileba sxvadasxvagvari<br />

gagebis sababs iZleoda.<br />

4.2.1. siZveleTa marTva<br />

sarestavracio samuSaoTa ganxorcielebisas<br />

xazinas dasayrdenad Accademia<br />

di San Luca-s wevrebi da profesorebi<br />

hyavda. am dawesebulebas, romelic<br />

1593 wels daarsda, didi gavlena da<br />

saxeli hqonda, mis wevrebs italiisa da<br />

sxva qveynebis wamyvan xelovanTa Soris<br />

irCevdnen. antikuri Zeglebis konservaciaSi<br />

yvelaze aqtiurad ju zepe kamporezi<br />

(1736-1822 ww.), rafael Sterni (1774-<br />

1820 ww.) da juzepe valadYe (1762-1839<br />

ww.) iyvnen Cabmuli. 1803 wels kamporezis<br />

siZveleTa Zeglebis inspeqti reba daevala.<br />

igi forumis gaTxrebis arqiteqturuli<br />

direqtoris mo va leobasac as-<br />

klasikuri Zeglebi 103<br />

rulebda. mogvianebiT, 1818 wels, igive<br />

movaleoba vala dYes daekisra. samives<br />

sxvadasxva sarestavracio proeqtis<br />

ganxorcie lebac andes. 1802 wlis pirveli<br />

oqtombris papis Chirograph-i, romelic<br />

kar dinal doria pamfilis mier iyo xelmowerili,<br />

am droisTvis kul turul fasulobaTa<br />

dacvis sabaziso kanoni gaxda.<br />

igi gadamuSa ve bul iqna kardinal paCas<br />

mier (Pacca), Tumca misi ZiriTadi principebi<br />

ucv leli rCeboda, vidre mas 1870iani<br />

wlebis mere gaerTianebuli italiis<br />

axali kanonebi ar Caenacvla. xsenebuli<br />

ediqtis avtori karlo fea iyo, romelic<br />

ikvlevda papebis kanonmdeblobas da gansakuTrebuli<br />

gu lisyuriT arqeologias<br />

ekideboda. am ediqtis mizani xelovnebis<br />

nawa r moebebisa da Zveli Zeglebis dacvis<br />

uzrunvelyofa iyo. es naTladaa gamoxatuli<br />

SesavalSi, sadac Semdegi TanmimdevrobiT<br />

CamoTvlili upi ratesobania:<br />

`antikurobis es Zvirfasi narCenebi<br />

aniWebs qalaq roms iers, romelic<br />

ganasxvavebs mas evropis<br />

yvela sxva saxelganTqmuli qalaqisgan.<br />

isini mniSvnelovan Temebs<br />

sTavazobs mecnierT safiqrelad,<br />

iseve rogorc uZvirfases nimuSebs<br />

xelovanT, raTa STaagonos<br />

isini mSvenierebisa da amaRlebulis<br />

ideebiT. isini moizidavs am<br />

qalaqSi ucxoelebs, romle bic siamovnebiT<br />

Seis wavlian am unikalur<br />

iSviaTobebs. isini daasaq meben<br />

uamrav ada mians, romlebic xelovnebis<br />

asparezze moRvaweoben,<br />

da bolos, axali qmnilebani, romlebic<br />

maTi xelidan gamova, xels<br />

Se uwyobs komerciuli da sawarmoo<br />

saqmianobis ganviTarebas. es<br />

ukanas knelni, upirveles yovlisa,<br />

xalxisa da saxelmwifosTvis iqneba<br />

mom gebiani” 87 .<br />

87 Ediqt, 1.10.1802 (Emiliani, 1978)


104 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ediqti xazs usvamda xelovnebis nawarmoebebisa<br />

da antikuri Zeg le bis sazogadoebriv<br />

xasiaTs; fea Tvlida, rom Seu-<br />

Zlebelia raime fa si daado antikur<br />

Zegls. Sesabamisad, kanonSi yvela antikuri<br />

obieqti da xelovnebis nawarmoebi,<br />

arqiteqturuli elementebis CaTvliT,<br />

saxe l m wifo sakuTrebad unda aRricxuliyo.<br />

licenziebi ufasod gaice moda,<br />

raTa Tavi aeridebinaT korufciisTvis.<br />

samoqmedo principi Zeg lebis maT<br />

Tavdapirvel adgilebze dacva da mxatvrobis<br />

taZrebSi Sena r Cuneba iyo. feas<br />

mware brZolis gadatana uxdeboda am<br />

principebis ga n saxorcieleblad, vinaidan<br />

mRvdlebs xSirad surdaT mieRoT<br />

Semosava li koleqcionerebisgan _<br />

magaliTad, inglisel bankirs, ser hans<br />

slo ans mxat vris originali mihyides,<br />

adgilze ki is asliT Caanacvles. arc istoriuli<br />

nagebobis mTlianobis Senar-<br />

Cuneba iyo advili saqme da antikur<br />

elementebs kvlavac meoradi gamoyeneba<br />

emuqreboda. gaTx rebi, sazogadoebrivsa<br />

Tu kerZo miwaze, mkacrad iyo licenzirebuli<br />

da uSualod Commissario delle<br />

Antichità-s da Ispettore delle Belle Arti-is<br />

mier kontroldeboda.<br />

4.2.2. kanova<br />

antonio kanova daibada sofel posano-<br />

Si, swavlobda veneciasa da romSi. igi<br />

wamyvani neo-klasikosi moqandake gaxda<br />

da misi damkveTebi im drois yvelaze<br />

cnobili pirovnebebi iyvnen, papi pius<br />

VII-sa da na poleonis CaTvliT. kanovas<br />

nawarmoebebi vinkelmanis principebs<br />

mihyve boda da misi persevsi `miubaZavis<br />

mibaZvad~ iyo Cafiqrebuli. igi Tvli da,<br />

rom antikuri nimuSebis monuri kopireba<br />

daaxrCobda da gayi navda genioss, ma-<br />

Sin rodesac xelovnebis diad nawarmoebTan<br />

`damowa fe ba~ swavlis mizniT, misi<br />

Sedareba bunebasTan misi Tvisebebis<br />

gasa gebad, niSnavda mis gamoyenebas im<br />

mTlianobis Sesaqmnelad, romelic ar-<br />

Ceuli Temis swori gamoxatulebis mo-<br />

ZebnaSi daexmareboda. 88 man uari Tqva<br />

parTenonidan wamoRebuli `eljinis<br />

marmariloebis~ restvaracia ze, rac<br />

misi poziciis naTeli dasturi iyo;<br />

misTvis, am Sedevrebis, `WeSmariti sxeulis~,<br />

Sexebac ki mkrexeloba iqneboda. 89<br />

igi gardaicvala 1822 wels da mudam<br />

gavlenian adamianad rCe boda romSi, rogorc<br />

wm. lukas akademiis jer inspeqtori,<br />

Semdgom ki prezidenti. kanova ibarebda<br />

angariSebs <strong>konservaciis</strong>a da gaTxrebis<br />

Ta obaze da, sadac saWiro iyo, saqmeSi<br />

piradadac ereoda. kanovas da feas xalsayreli<br />

Tanamdebobebi eWiraT rogorc<br />

sakanonmdeblo, aseve praqtikuli ganxorcielebis<br />

mxriv <strong>konservaciis</strong> koncefciebze<br />

gavle nis kvalad da amis Sedegad<br />

samuSaoebi umetesad mxolod Zeglis<br />

kon servaciisTvis aucilebeli minimumiT<br />

ifargleboda; kolizeumis SemTxve<br />

vaSi, magaliTad, mizans warmoadgenda<br />

ara restavracia, aramed yvela antikuri<br />

fragmentis, rogorc avTenturi istoriuli<br />

Zeglis nawile bis, konservacia.<br />

romsa da mis SemogarenSi saukuneebis<br />

ganmavlobaSi gaTxrebi Cve u lebrivi<br />

movlena iyo. bevri ucxoeli, britaneli<br />

swavlulebis msgav sad, awarmoebda kvlevas<br />

sxvadasxva Zeglze, rogoric aris,<br />

mag., Domus aurea _ oqros saxli (salmon,<br />

1995). pompeasa da herkulanumis aRmo-<br />

Ceneb ma axali Zala Semata enTuziazms,<br />

xolo baron fon friden hai mis 1788 wlis<br />

gaTxrebma romSi _ kidev erTi stimuli.<br />

1801 wels gaTxrebi ganaxlad ostiaSi,<br />

magram malarias gamo 1802 wels romSi<br />

iqna gadata nili. Cveulebriv, gaTxrebis<br />

Catarebis areali Semofargluli iyo da<br />

koncentrirdeboda ramdenime Zeglze,<br />

rogori caa septimius severusis TaRi,<br />

88 D’Este, 1864:20<br />

89 missirini, 1825:374


kolizeumi, titusis abanoebi da panTeoni.<br />

muSaxels Sedagendnen tusaRebi,<br />

romlebic iqve, gaTxrebis adgil zeve,<br />

karvebSi cxovrobdnen da Rames aTevdnen<br />

kidec. samuSaoebisTvis unda SerCeuliyo<br />

yvelaze Se sa ferisi sezoni, raTa<br />

Tavidan aecilebi naT rogorc didi<br />

wvimebi, ase ve zafxulis mcxunvareba,<br />

romelic nia dags aSrobda, is ki iTvlebo<br />

da malarias gamomwvevi mavne airebis<br />

wya rod. kidev erTi problema drenaJi<br />

iyo, aseve miwis sakuTrebis sakiT xebi,<br />

nagebobaTa ngrevis auci lebloba da<br />

duRabis gulis narCenebis gatana.<br />

septimius severusis TaRi Tavdapirveli<br />

saZirkvelis donemde ga iT xara.<br />

Semdeg mas Semoavles safexurebiani<br />

wriuli dacviTi kedeli, rac mnaxvelebs<br />

Zirs Casvlis saSualebas aZlevda.<br />

samuSaoebi 1803 wels dasrul da,<br />

rac warweriTac aris aRniSnuli. 1805<br />

wels msgavsi dacviTi kedeli konstantines<br />

TaRis garSemoc aages. kanova<br />

afrTxile b da kamporezis, rac SeiZleba<br />

meti sifrTxile gamoeCinaT am saqmianobis<br />

dros: `mTeli gulmodgimebiTa da<br />

mzrunvelobiT, romelsac ganic diT am<br />

nawarmoebebis mimarT, romlebic esoden<br />

sayvarelia, udidesi yu radRebiT unda<br />

moeqceT maT, raTa Zegls iotisodena<br />

zianic ki ar miadges~. 90 konsolodacia<br />

umniSvnelovanes aspeqtebsRa moicavda,<br />

rogo ri caa dabzaruli marmarilos svetis<br />

gamagreba rkinis salteebiT; sxva<br />

mxriv, samuSaoebi, rogorc Cans, movliT<br />

Semoifargleboda.<br />

4.2.3. kolizeumi: 1<br />

erTi umTavresi Zegli, romelic SekeTebas<br />

saWiroebda, kolizeu mi iyo, romis<br />

imperiis udidesi amfiTeatri. igi vespasianes<br />

dros aages, dasrulebuli saxe<br />

90 kanovas werili, 23.VI.1803 (arch. s., rome,<br />

Cam. ii, a.&B.a., b6:192)<br />

klasikuri Zeglebi 105<br />

ki titusis dros miiRo axali welTaRricxvis<br />

80-ian wlebSi. igi aguriT da<br />

travertiniTaa agebuli, aqvs elifsis<br />

for ma 188 m X 156 m-ze gegmaSi da TiTqmis<br />

50 m simaRleSi. igi 70 000 mayu rebels<br />

itevda. mas amkobda erTmaneTis<br />

Tavze ganlagebuli orderebi, rac romaeli<br />

da renesansis xuroTmoZRvarTaTvis<br />

didebuli nimuSi gaxda. misi rTuli<br />

substruqcia sxvadasxva Sereuli sanaxaobis<br />

warmo d genis saSualebas iZleoda<br />

specialuri efeqtebiT, romlebic<br />

esoden uyvardaT romaelebs. Tumc ki<br />

Zlier dazianebuli, igi romis simbolo<br />

gaxda da STaagona Rirsi beda (673-735<br />

ww.) daewera saxelganTqmuli si ty vebi:<br />

vidre dgas kolizeumi, idgeba romic.<br />

roca daecema kolizeumi, daecema<br />

romic,<br />

da roca daecema romi, _ mTeli<br />

msoflioc.<br />

meetleebi mas RamissaTevad iyenebdnen,<br />

tyviis wamlis fabrika ki _ sawyobad,<br />

Tanac is mTlianad nakeliT iyo gaJReniTili.<br />

amgvari araswori gamoyenebis mizeziT<br />

ziandeboda qva da derefnebi ki<br />

ixerge bo da, ris gamoc isini miuwvdomeli<br />

xdeboda mnaxvelebisTvis. XVIII sa u kunis<br />

dasawyisSi momxdarma Zlierma miwisZvram<br />

Senobis qsovilis na wi lob rivi rRveva<br />

gamoiwvia, xolo XIX saukunis dasawyisis<br />

miwisZvram ki kidev ufro daaziana igi,<br />

gansakuTrebiT gareTa wris aRmosavle-<br />

Ti mxare. es problemebi aisaxa feas, kamporezisa<br />

da tomazo Zapatis mier 1804<br />

wlis ivnisSi Sedgenil memorandumSi.<br />

SiSobdnen ra, rom es dazia nebebi, saboloo<br />

jamSi, sabediswero aRmoCndeboda,<br />

isini iZleodnen rekomendacias nageboba<br />

garedan gamonTavisuflebuliyo, xolo<br />

kamare bis Tvis moecelibenaT damamZimebeli<br />

duRabis Sevseba. erTi kviris va da Si<br />

mTavarma xazinadarma kvirinaledan miiRo


106 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

brZaneba, kolizeumi yo velive ukuRmar-<br />

Tobisgan gaenTavisflebinaT. 1805 wels<br />

aSenda xis bij ge bi safrTxeSi Cavardnili<br />

aRmosavleTi kedlis gasamagreblad.<br />

daiw yo gaTxrebi da SemuSavda Zeglis<br />

konsolodaciis Semdgomi gegmebi.<br />

momdevno miwisZvris mere Sternma<br />

kvlav Seamowma nagebobis mdgo mareoba<br />

da moaxsena, rom travertinis masebis<br />

dacileba gamowveuli iyo vertikaluri<br />

bzarebiT meore da mesame orderSi. aman<br />

gamoiwvia bo lo ori TaRis burjebis<br />

daSla da solisebri saWeqi qvebis sagulisxmo<br />

jdena. Sesabamisad, konstruqcia<br />

sami mtkaveliT mainc dacil da Sveuls,<br />

xolo bolo burjs seriozuli bzarebi<br />

gauCnda, romlebic mudmivad farTovdeboda.<br />

SemoTavazebul iqna, ganivi moZraobis<br />

SesaCe re b lad da mdgradi sayrdenis<br />

Sesaqmnelad, travertinis safuZvelze<br />

agu ris kontrforsis age ba, rac ekonomikuradac<br />

SesaZlebeli iqneboda da<br />

Tanac Zeglis arqiteqturul da istoriul<br />

Rirebulebebs gaiTva lis winebda.<br />

Sternis TqmiT, mizani iyo, `yvelafris<br />

SekeTeba da kon ser vacia _ Tundac umciresi<br />

fragmentebisac ki~. 91 Tumca iyvnen<br />

kriti ko sebic, romlebic Ciodnen, rom<br />

amgvari uxeSi kontrforsebi SebRala vda<br />

am diadi nangrevebis cxovelxatulobas,<br />

rom es Careva sruliad ar Seesabameboda<br />

Zeglis xasiaTs da rom zedmeti<br />

wonis damateba teq nikuri marcxi gamodgeboda.<br />

Semxvedri winadadeba iyo dazianebuli<br />

nawili TviTon gadakeTe bu liyo `kontrforsad~<br />

damreci xazis gayolebaze<br />

zeda nawilebis mo n g revis gziT, zogier-<br />

Ti TaRi ki amoqoliliyo. es gamoiwvevda<br />

erTi Ta Ris nawilis dangrevas pirvel<br />

sarTulze, mTeli TaRisa meoreze da<br />

ori malisa zedaze. ambobdnen, rom ase-<br />

Ti Careva Seqmnida bunebrivi na n grevis<br />

STabeWdilebas da, amave dros, saxarbie-<br />

91 Sterni Camerlengo-s, 18.XI.1806 (arch. s., rome:<br />

Cam. ii, a.&B.a, b7:207)<br />

lo sawyis pirobebs ko lizeumis Tavidan<br />

asaSeneblad, Tu momavalSi gaCndeboda<br />

amgvari sur vi li. Sterni, kamporezi<br />

da palaci, arqiteqtorebi, romlebic<br />

Seadgen d nen sarestavracio komitets,<br />

sastikad win aRudgnen am SemoTavazebas<br />

da ganacxades, rom: `mmarTvelisTvis<br />

amgvari mkrexeluri proeqtis wa r dgenis<br />

utifroba ucxo iyo TviT vandalebisa<br />

da goTebisaTvisac ki; Tumca maSin<br />

marTlac xorcieldeboda amgvari gegmebi,<br />

ngrevas ise Caa tarebdnen, rom amisTvis<br />

saWiro Tanxebs da Tanxmobas mTavrobas<br />

mainc ar sTxovdnen~. komiteti<br />

aRniSnavda, rom maTi sakuTari SemoTavazeba<br />

naxevari fasi dajdeboda, Tanac<br />

nagebobas mis mTlianobaSi SeinarCune bda:<br />

`es obieqtebia, romlebiT dasatkbobadac<br />

msoflios yvela xalxi mo dis da<br />

romelTa gamo maT SurT Cveni. sruliad<br />

naTelia, rom Tu amgvari vandaluri qmedeba<br />

iqneba ganxorcielebuli, ukeTesi<br />

iqneboda dazianebuli nawilebis bunebriv<br />

nangrevebad datoveba _ nacvlad<br />

maTi gadarCenis mcdelobisa. maSin Cven,<br />

uares SemTxvevaSi, dagvbraldeboda saxsrebis<br />

arqona da ara barbarosoba da<br />

damangrevloba” 92 .<br />

1806 wlis noemberSi roms kidev<br />

erTi miwisZvra daatyda Tavs da, miuxedavad<br />

imisa, rom xis bijgebma is sruli<br />

Camongrevisgan daicva, kolizeumi kidev<br />

ufro dacilda Sveul xazs da xis Zelebi<br />

gadatydo mis piras aRmoCnda. palacis,<br />

kamporezisa da Sternis proeqti<br />

damtki ce bul iqna da am saqmes saTaveSi<br />

ostati-qviTxuro antonio valenti Cau<br />

yenes. pirveli RonisZieba mZlavri bijgebis<br />

dayeneba Si mdgomareob da, raTa<br />

maT gadacemodaT mocilebuli elementebis<br />

dawola. Semdgom, TaRebi gamagrebis<br />

mizniT amoiqola; mesame, saWiro<br />

iyo gadamkveTi ked lis aSeneba Semdgomi<br />

ganivi gammbrjenis Sesaqmnelad da<br />

92 palaci, kamporezi da Sterni Camerale-s,<br />

10.XI.1806, iqve)


sur. 4.2. kolizeumi, romi. 1806 wlis<br />

alternatiuli winadadeba aRmosavleTi<br />

monakveTis gamagrebisTvis dazianebuli<br />

nawilisa da TaRebs Soris kedlebis<br />

mongreviT.<br />

kontrforse bis, burjisa da amoqolili<br />

TaRebis nagebobis Sida konstruqciasTan<br />

dasakavSireblad. samuSaoebi<br />

swrafad mimdinareobda da 1807 wlis 6<br />

iv nisisTvis damTavrebas cotaRa aklda.<br />

garSemo teritoria gaiwminda dagrovebuli<br />

mi wis masisgan da fasadis damfaravi<br />

Tivis zvinebisgan.<br />

papi Zalian amayobda am RonisZiebiT,<br />

romelmac romis didebuli antikuri<br />

Zegli ganadgurebas gadaarCina. kontrforsis<br />

proeqti papis samflobeloebSi<br />

aTwle u lis erT-erT yvelaze mniSvnelovan<br />

samSeneb lo proeqtad iqna miCneuli.<br />

misi gamosaxuleba daixata vatikanSi<br />

klasikuri Zeglebi 107<br />

sur. 4.3. kolizeumis aRmosavleTi monakveTis<br />

gamagreba r. Sternis mier, ro melmac didi<br />

jafa gaswia, raTa SeenarCunebina antikuri<br />

qsovili im mdgo mareobaSi, rogoric mas<br />

daxvda.<br />

kle mentinas galereaSi, xolo axal kontrforsze<br />

mimagrda marmarilos dafa<br />

warweriT, romelic tradiciulad auwyebs,<br />

Tu ra wvlili iqna Se tanili antikuri<br />

Zeglis konservaciaSi. Sternma es<br />

Careva papis mTa var xazinadars Semdegi<br />

sityvebiT aRuwera:<br />

`maSin roca es diadi antikuri nageboba,<br />

udidesi, rac ki Cven viciT, gvidasturebs<br />

warsul saukuneTa brwyinvalebasa<br />

da gan swavlulobas, misi axali konservacia<br />

axlandel garemoebebSi aris<br />

utyuari dasturi im Tayvaniscemisa da<br />

maRali dafasebis, rasac Cven ganvicdiT<br />

warsuli xelovnebis am Zvirfasi reliq


108 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

viebis mimarT. es warmatebuli samuSao<br />

Cvens winaprebTan gvaax loebs da Tanac<br />

Cvens STamomavlobas daanaxebs, rom<br />

Cvens epo qaSi nawarmoebTa nakleboba<br />

gamowveuli iyo mxolod saxsrebis naklebobiT,<br />

ramac xeli SeuSala maT<br />

ganxorcielebas~. 93<br />

faqtiurad, XIX saukunis am pirvelma<br />

msxvil-masStabianma Ronis Zi e bam, romelic<br />

Segnebulad mimarTuli iyo yoveli<br />

fragmentis kon ser va ciisken, gaukafa<br />

gza momaval Carevebsa da konsrevaciis<br />

Tanamed ro ve Teoriis ganviTarebas.<br />

4.2.4. franguli mmarTveloba<br />

paps napoleonTan dapirispirebaSi ver<br />

gaumarTla da 1809 wlis 17 maiss papis<br />

samflobeloebi safrangeTis imperias<br />

miuerTda. isini frangul kanonmdeblobas<br />

da administraciul kontrols<br />

daeqvemdeba ra. romi gaxda `imperiis<br />

Tavisufali qalaqi~, imperiis meore<br />

dedaqa laqi parizis Semdeg. mas gansaku-<br />

Trebuli mimzidveloba hqonda napo le onisTvis,<br />

romelmac Tavis pirmSos romis<br />

mefis wodeba uboZa. amave dros, pariz-<br />

Si modaSi Semovida antikuri romauli<br />

kultura _ socia lur cxovrebaSic, Teatrsaca<br />

da arqiteqturaSic. Sesabamisad,<br />

frange bi cdilobdnen qalaqi gamosaCeni<br />

gamxdariyo da SeimuSaves misi<br />

gamS ve nebisa da komunaluri meurneobis<br />

gaumjobesebis programebi. amave dros,<br />

monastrebis Seviwrovebam da eklesiebis<br />

daxurvam 1810 wlis iv nisis ediqtis safuZvelze,<br />

maTi Semdgomi ganadgureba<br />

gamoiwvia, Tumca ki mogvianebiT es ediqti<br />

nawilobriv Seicvala 94 .<br />

93 Sterni lantes (arch. s., rome: Cam. ii,<br />

a.&B.a., b7:207)<br />

94 am kanons misi amoqmedebis moTxovnis yiJina<br />

mohyva. 1810 wlis Se modgomiT gamSvenebis<br />

komisiam istoriulada da mxatvrulad<br />

gansa kuT rebiT sayuradRebo eklesiebis Se-<br />

pirveli dekretebi antikuri Zeglebis<br />

Taobaze 1809 wliT TariR deba; 1810<br />

wlis 9 ivlisis dekretiT gamSvenebisTvis<br />

360 000 franki ga mo iyo da, amasTan,<br />

dafuZnda Commission des monuments et bâtments<br />

civils (Zeg lebisa da samoqalaqo nagebobebis<br />

komisia), rogorc dagegmili<br />

samuSa o ebis adgilobrivi sam ma r T velo.<br />

komisias xelmZRvanelobda romis prefeqti,<br />

baroni kamil de turno, xolo<br />

misi wevrebi iyvnen meri da Zveli romauli<br />

ojaxebis warmomadgenlebi. Semdeg<br />

wels biujeti erT milionamde gaizar<br />

da da komisias Caenacvla Commission<br />

des embellisements de la ville de Rome (qalaq<br />

romis gamamSvenebeli komisia), romelic<br />

angariS valdebuli iyo parizSi Sinagan<br />

saqmeTa ministris, montalives winaSe.<br />

1811 wels gadawyda romis gamSvenebis<br />

sagangebo programis SemuSaveba. programa<br />

moicavda mdinare tibris xomaldgamtarobis<br />

pirobebis gaum jo be sebas,<br />

isve rogorc bazrebis, xidebis, sazogadoebrivi<br />

seirnobis adgilebis mSeneblobas,<br />

moednebis gafarToebas, ga-<br />

Txrebsa da sares tav racio samuSaoebs.<br />

qalaqis istoriul centrSi daxuruli<br />

bazrebis mSeneblobisa da panTeonis,<br />

traianes forumisa da trevis Sadrevnis<br />

ga r Semo urbanuli moednebis gafar-<br />

Toebis winadadebebs SeiZleboda mni Svnelovani<br />

ngreva gamoewvia, magram isini<br />

ar ganxorcielda. wm. angelo zis cixekoSkidan<br />

wm. petres taZarze xedis gaxsnis<br />

winadadeba ki mTe li sauku nis Semdeg<br />

ganxorcielda.<br />

daigegma ori saxalxo seirnobis<br />

adgili _ erTi pinCios borcvze (`didi<br />

keisris baRi~), meore forumebis midamoebSi,<br />

saxelad `kapito liu mis baRi~. valadYes,<br />

romelic 1793 wlidan amzadebda<br />

mowmebisa da maTze cnobebis mo sa wo deblad<br />

arqiteqtorebic daiqirava. sazogadoebriv<br />

xarjze Senax vis Rirsad 135 eklesia CaiTvala,<br />

maT Soris wm. petres, sant ignacios da<br />

s. eustaxios bazilikebi.


klasikuri Zeglebi 109<br />

sur. 4.4. kapitoliumis baRi, l-m. bertos mier 1812 wels dagegmarebuli ro mauli forumis<br />

arqeologiuri arealisa da garSemomdebare borcvebisTvis. antikuri Zeglebi restavrirebul<br />

iqna, rogorc gegmis ZiriTadi wertilebi (museo di roma)


110 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

proeqtebs Piazza del Popolo-sTvis pinCios<br />

qvemoT, daevala `didi keisris baRis~<br />

mi xed va, xolo kamporezis ki _ kapitoliumis<br />

baRisa. isini erToblivad amu-<br />

Savebdnen gegmebs sxva proeqtebisTvis,<br />

rogoricaa mag., panTeoni da traianes<br />

forumi. ramdenime proeqti gaigzavna<br />

kidec parizSi dasamtki ceb lad. Tumca<br />

montalive arc Tu mTlad kamayofili<br />

darCa proeqte biT da ukve Sesrulebuli<br />

samuSaoebiT. safrangeTis warmomadgenlebi<br />

romSi agreTve brals sdebdnen<br />

romaelebs araefqtiurobasa da samuSao<br />

Ta dabal xarisxSi.<br />

1810 wels, imperatorTan kanovas Casvlis<br />

Sedegad, sagan gebo Tan xe bi romis<br />

Zveli Zeglebis movlisa da SekeTebisa-<br />

Tvis gamoiyo uSua lod san lukas akademiisTvis,<br />

romlis prezidenti 1811<br />

wlidan gardac valebamde Tavad kanova<br />

iyo. bYujeti SedarebiT patara darCa<br />

da samu Saoebic minimumamde iqna dayvanili<br />

da, ZiriTadad, movliT Semoifargleboda.<br />

1811 wlis agvistoSi valadYema<br />

da kamporezim SesTavazes ins peqtirebis<br />

sistema da im antikuri Zeglebis reestris<br />

formireba, rom lebic akademiis<br />

mzrunvelbis qveS imyofeboda. pirveli<br />

sia romis da axloebiT 100 obieqts Seicavda<br />

da ramdenimes mis gareT _ tivoliSi,<br />

ostiaSi, fraskatisa da via apiaze.<br />

es miCneul iqna inventarizaciis pirvel<br />

fazad, romelic papis mTels samflobelos<br />

moicavda. momzad da dawvrilebiTi<br />

angariSi, romelSic warmodgenili<br />

iyo arsebuli mdgomareobis aRwera da<br />

gadaudeblobis mixedviT dajgufebuli<br />

saWi ro SekeTebebis CamonaTvali. am<br />

angariSs bYujetis farglebSi dabalan<br />

sebuli programa unda dafuZneboda.<br />

yovelgvar sakonservacio samuSa o ze<br />

unda wardgeniliyo yovelkvireuli angariSebi,<br />

mag., rogorc es ukve gakeTda<br />

kolizeumis SemTxvevaSi. aseve gaTvalisiwnebuli<br />

iyo mcve lebic, umTavresi Zeglebisa<br />

mainc.<br />

4.2.5. antikuri Zeglebi<br />

antikuri Zeglebisadmi mopyroba dasawyisSi<br />

imave mimarTulebiT vi Tardeboda,<br />

romelic saukunis pirvel dekadaSi<br />

damkvidrda. fran gul periodSi<br />

ganxorcielebuli uadresi restavracia<br />

Cautarda hercules victor-s miZRvnil meore<br />

saukunis taZars forum boariumze,<br />

tib ris napirze _ Tumca, Cveulebriv,<br />

mas `vestas taZars~ uwodeben. mogvianebiT<br />

taZari qristianul eklesiad gadakeTda<br />

da svetebs Soris ked le bi amo-<br />

Senda. 1809 da 1810 wlebSi samuSaoebs<br />

taZarSi valadYe da fea xelmZRvanelobdnen.<br />

svetebsSorisi kedlebis moxsnis<br />

Semdeg saWi ro gaxda dazianebuli<br />

svetebisa da celas kedlebis SekeTeba.<br />

es gan xorcielda nawilobriv marmariloTi<br />

(Zeglis garSemo darCenil Zvel<br />

fragmentebs iyenebdnen), nawilobriv<br />

ki kiris xsnariT. saxuravi da ce la restavraciamdel<br />

mdgomareobaSi datoves,<br />

ris gamoc wm. stefane sadmi miZRvnili<br />

eklesia kvlavac moqmedi darCa. am samuSaoTa<br />

msvle lobaSi taZris midamoze<br />

gaTxrebic Catarda, romelTa Sedegad<br />

Tavda pirveli Sesasvlelic iqna mignebuli.<br />

mogvianebiT, svetebs Soris rkinis<br />

meseri Caidga.<br />

1810 wels academia di san luca-m gadawyvita<br />

gaeTxara da gaemagre bina vespasianes<br />

(`mgrgvinavi Yupiteris~ taZris<br />

saxeliT cnobi li) taZ ris darCenili sami<br />

sveti forum romanumze. svetebs qveS<br />

sa Zirkveli imdenad cud mdgomareobaSi<br />

aRmoCnda, rom saWiro gaxda misi Tavidan<br />

amoSeneba. amis gamo svetebi moixsna<br />

da Tavidan aRimarTa axal saZirk velze<br />

kamporezis proeqtis mixedviT. miuxedavad<br />

imisa, rom Zve li ta Zari marmarilosgan<br />

iyo agebuli, axali nawilebisTvis<br />

traver tini gamoiyenes, romelic,<br />

ZiriTadad, kolizeumis nangrevebidan<br />

moh qon daT. Zalian daxvewili marmarilos<br />

antablementebisa da korinTu li


kapite le bidan, vidre maT adgilze daabrunebdnen<br />

da rkinis samag re biT daamagrebdnen,<br />

estampaJebi damzadda. es iyo<br />

<strong>konservaciis</strong> Seda re biT mokr Za lebuli<br />

cda, magram man mainc Semdgomi samuSaoebis<br />

stan darti da mo deli Seqmna.<br />

4.2.6. franguli principebi<br />

1812 wlis bolos montalivem gadawyvita<br />

romSi ori frangi arqi teq tori gaegzavna,<br />

raTa maT moexsenebinaT arsebuli<br />

mdgomarebis Tao ba ze. erTi maTgani iyo<br />

gi de gizori (1762-1835 ww.), parizis Conseil<br />

des batimens-is (SenobaTa sabWos) wevri,<br />

xolo meore ki lui-marten ber to<br />

(-1823 w.), aRiarebuli landSafturi arqiteqtori<br />

da persYes mowa fe, ro melmac<br />

daaproeqta malmezonisa da kompienis<br />

baRebi. es ori ar qiteqtori 1813 wlis<br />

TebervalSi ewvia roms da iq maisamde<br />

dayo. ber tos sagangebod daevala or<br />

saxalxo seirnobis adgilze muSaoba;<br />

gi zors unda Seemowmebina gamSvenebis<br />

komisiis gankargulebaSi arsebu li sxva<br />

proeqtebi da, garda amisa, antikuri Zeglebis<br />

gaTxris, gamag re bisa da restavraciis<br />

meTodebi Seeswavla.<br />

berto grZnobda, rom yvela manmadeli<br />

proeqti metismetad iyo koncentrirebuli<br />

calkeul Zeglze. isini<br />

cdilobdnen SeeqmnaT `CarCo Ti Toeuli<br />

suraTisTvis~ imis magivrad, rom daekavSirebinaT<br />

es Zeg lebi ufro yovlismomcveli,<br />

erTiani gegmiT. or proeqts<br />

Soris man ka pi toliumis baRi ufro mni-<br />

Svnelovnad miiCnia. bertos gamiznuli<br />

hqon da forum romanumi mTeli proeqtis<br />

fokusad eqcia da amiT daekav Sirebina<br />

kapitoliumi da arsebuli antikuri<br />

Zeglebi kolizeumTan. pa latinze<br />

man regularuli baRi dagegma; msgavsi<br />

gegma gaTvaliswinebu li iyo pinCiosTvisac.<br />

palatinis garSemo igi apirebda<br />

saseirno adgi lebis sistemis mowyobas,<br />

klasikuri Zeglebi 111<br />

romlebic kolizeumidan da forumidan<br />

did cirkamde, Yanusis TaRamde da tibris<br />

piras santa maria in kosmedinis win<br />

ganlagebul or taZramde gadaiWimeboda.<br />

antikuri Zeglebi unda restavrirebuli<br />

yofiliyo rogorc nawili am generaluri<br />

gegmisa da maT unda SeeqmnaT,<br />

erTi mxriv, kavSiri romis <strong>istoria</strong>sTan,<br />

meore mxriv ki, saTanado garemo imperatoris<br />

imperiuli miswrafebebisTvis.<br />

gizoris amocana ufro rTuli iyo:<br />

mas unda Seemowmebina, Tu ris dangrevas<br />

apirebdnen, moednebisa da komunaluri<br />

momsaxureobis sis temebis dagegmareba,<br />

agreTve angariSi waredgina antikuri<br />

Zeglebis <strong>konservaciis</strong> meTodebis Taobaze.<br />

komisiis erTi wevri, martial<br />

daru, restavracias sistemuri meTodis<br />

naklebobas arqonas uwunebda da gi zoric<br />

mxars uWerda mas. man dagmo aguris<br />

kontrforsebis ageba koli zeumis<br />

gasamagreblad, iseve rogorc zogierTi<br />

sxva restavracia, rac mis Camosvlamde<br />

iqna ganxorcielebuli. faqtorbrivad,<br />

gizoris azriT antikuri Zegli integrirebul<br />

(kvlav gamTlianebuli) unda iq nas<br />

iseT nai radve, rogorc laokoonis jgufi<br />

XVI saukuneSi da igi miiCnevda berninis<br />

mier panTeonis portikis aRdgenas im<br />

idealur nimuSad, ro melsac momavalSi<br />

restavraciis dros unda mibaZon.<br />

ufro adre darum Semoitana winadadeba<br />

ori samreklos daSlis Ta obaze 95 ,<br />

rac ganxorcielda kidec mogvianebiT,<br />

italiis gaerTianebis Semdeg, saukunis<br />

bolos. gizoris principebi antikuri<br />

Zeglebis resta v raciasTan mimarTebiT<br />

naTlad aris gamoxatuli darusadmi 1813<br />

wlis ag vistoSi gagzavnil werilSi:<br />

`Cemi azriT, darabebis, bijgebisa da<br />

sayrdenebis keTebisa da ma Ti `SefuT-<br />

95 daru kanovas, 29.V.1811: winadadeba panTeonis<br />

samrekloTa dan grevis Sesaxeb (acc. s.<br />

luca vol. 169, 112); 1811 wlis 2 ivniss academia<br />

di san luca-m xma dangrevas misca (acc. s. luca,<br />

reg. 56; vol. 169. 117).


112 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vis~ nacvlad, _ Tu SeiZleba ase iTqvas _<br />

isto riuli nagebobis yvela Camosangrevad<br />

gamzadebuli nawili unda aRd genil<br />

iqnas im zomamde mainc, rom warmodgenas<br />

qmni des maT Tavdapirvel formasa<br />

da proporciebze, iqneba es gakeTebuli<br />

qviT Tu aguriT, magram imdagvarad, rom<br />

re konstruqcia zustad gansazRvravdes<br />

naklul nawilebs.” 96<br />

titusis TaRi, romelic `samarcxvinod~<br />

TiTqmis dangrevis piras iqna mitovebuli,<br />

dagegmil kapitoliumis baRSi saxarbielo<br />

mdgomare o baSi aRmoCnda da, Sesabamisad,<br />

am principebiT restavrirebis<br />

SesaniS nav magaliTs Seqmnida. marTlac,<br />

gizoris SemoTavazeba iyo: origina luri<br />

elementebis frTxilad Camoxsna da Semdgom<br />

Tav-TavianT adgil ze ganTavseba,<br />

nakluli nawilebis aRdgena Tavdapirvel<br />

mTlianobaze war modgenis Sesaqmnelad.<br />

winadadebaa miniSnebuli angariSSi,<br />

romelic parizis Conseil des batimensma<br />

moamzada 1813 wlis agvistoSi, agreTve<br />

mon talives mier romis prefeqtisad-<br />

96 gizori darus, 26.viii.1813 (Coulon, 1904:2ff).<br />

sur. 4.5 titusis TaRis<br />

nangrevebi, piranezis<br />

graviura veduta di<br />

roma-Si<br />

mi seqtemberSi gagzavnil werilSi, romliTac<br />

romis administracias momavalSi<br />

restavraciisas evaleboda am principebis<br />

gamoyeneba. frangebma metismetad<br />

swrafad datoves romi, imisTvis rom<br />

raime TvalnaTlivi Sedegi gvqonoda,<br />

magram bevri mog vianebiT ganxorcielebuli<br />

samuSao swored am mimarTulebiT<br />

iqna Cafiqrebuli _ amis magaliTebia titusis<br />

TaRis restavracia da koli ze umis<br />

meore mniSvnelovani gamagreba.<br />

4.2.7. papis administracia<br />

1814 wlis ianvarSi nalopeons mouxda<br />

daeTmo papis samflobe loebi da xanmokle<br />

gardamavali periodis Semdeg, papi<br />

pius VII didi triumfiT dabrunda rom-<br />

Si. franguli kanonmdebloba da wesebi<br />

gauqme bul iqna, eklesiebi kvlav gaixsna<br />

da mdgomareoba met-naklebad xuTi<br />

wlis winandels daubrunda. gardamaval<br />

periodSi Commission des embelli se mentsma<br />

SeinarCuna siZveleebze pasuxismgebloba,<br />

Tumca franguli mma r T ve lobis


drosTan SedarebiT bYujeti Semcirda<br />

da samuSaoebic ki dev metad SezRuduli<br />

iyo. 1814 wlis zafxulSi papma ramdenime<br />

adamia ni ganawesa Tavis Camera<br />

Apostolica-Si. kardinali paCa dainiSna<br />

Came rlengo-d, xolo markizi erkolani<br />

mTavari xazinadari gaxda. 1802 wlis<br />

Chirographi-i ZalaSi rCeboda, vidre ar<br />

Seicvala 1820 wlis 7 aprilis ediqtiT,<br />

romelic azustebda Camerlengato-sa da<br />

Commissione delle belle Arti-s funqciebs.<br />

wm. lukas akademia komisiaSi ori wevriT<br />

iyo warmodgenili, e.i. kvlavac mrCeveli<br />

uwyeba rCeboda, Tumca ar gaaCnda<br />

restavraciis Tvis saWiro bYujeti.<br />

axali Taosnoba, amjerad sruliad<br />

warmatebuli gaxldaT, fran ge bis mier<br />

XVIII saukunis bolos gatanili xelovnebis<br />

nimuSebis sam So b loSi dabrunebaze.<br />

1815 wels kanova, wm. lukas akademiis<br />

preziden ti, parizSi iqna gagzavnili.<br />

sxva qveynebis daxmarebiT, man moaxerxa<br />

pa riz Si am nawarmoebebis didi raodenobis<br />

moZieba da italiaSi maTi Ca motana. 97<br />

vatikanis muzeumebisTvis nawarmoebebis<br />

Sesasyidad 1802 wlis ediqtiT gaTvaliswinebulma<br />

wliurma biujetma Sedegi<br />

gamoiRo da 1817 wels papma daukveTa<br />

Sterns axali fligelis aSeneba Ciaramontis<br />

muzeumisTvis.<br />

1814 wlis ivlisSi, sagangebo komisiam<br />

Seamowma restavraciisa da sazogadoebrivi<br />

saseirno adgilebis proeqtebi.<br />

romidan frangebis wasvlis Semdeg,<br />

samuSaoebi zogan grZeldeboda, zogi ki<br />

Semdgomi ga da wyvetilebebis miRebamde<br />

gadaido. zogan adaminebis usafrTxoebis<br />

mi z niT sabjeni kedlebi moewyo,<br />

zogi proeqti ki sagrZnoblad Sekveces,<br />

rogorc mag., pinCios gegma. yuradReba<br />

kvlavac upiratesad forum ro manumze<br />

iyo mipyrobili. Sternma da valadYem<br />

97 kanova ecada `Taiguli~ italiaSi daebrunebina;<br />

1805 wels is ew via napoleons, romelsac<br />

Tavisi koleqcia eamayeboda. (missirini,<br />

1825:284).<br />

klasikuri Zeglebi 113<br />

sur. 4.6. j. valadYes naxati titusis TaRis<br />

restavraciisTvis (archivio di stato, rome)<br />

moamzades ZiriTadi kom po ziciis gegmebi,<br />

Tumca isini mcire samuSaoebiT iyo<br />

Semofargluli. ufro farTomasStabiani<br />

gaTxrebi ar warmoebda 1827 wlamde,<br />

rodesac gaixsna septimius severusis<br />

TaRisa da vespasianes taZris are da gaikvala<br />

kapitoliumisken mimavali biliki.<br />

am xanebSi daiwyo msjeloba an tikuri<br />

forumis sazRvrebze, iseve rogorc<br />

calkeuli, jer kidev mi wis qveS myofi<br />

Zeglebis adgilmdebareobaze. franguli<br />

mmarTvelobis dasrulebis Semdeg pirveli<br />

mniSvnelovani restavracia titusis<br />

TaRs Cautarda.


114 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

4.2.8. titusis TaRi<br />

titusis TaRi ax. w.-is 81 wels imperator<br />

domi cianis mier, misi gaRmerTebuli<br />

ufrosi Zmis, titusis samaxsovrod<br />

iqna aRmarTuli da TaRis Semamkobel<br />

reliefebSi mis mier ierusalimis aReba<br />

iqna gansa xo v nebuli. Zegli agebuli iyo<br />

TeTri marmariloTi da, SesaZloa, tra -<br />

vertinis SigTavsi hqonda. Sua saukuneebis<br />

ganmavlobaSi man da karga Tavisi<br />

masalis didi nawili; marmarilos damakavSirebeli<br />

brin jaos samagrebi moxsnes<br />

da aguris nawilebi daumates. TaRi<br />

nawilobri vadac rom Semonaxuliyo, misi<br />

reliefebis mxatvruli xarisxi mainc miiq<br />

cevda did yuradRebas da mravalni, maT<br />

Soris paladioc, misi re konstruqciis<br />

Teoriul gegmebs Tavazobdnen.<br />

franguli mmarTvelobis dros monastris<br />

nagebobebi, romlebic TaRs aRmosavleTi<br />

mxridan uqmnida sayrdens,<br />

sur. 4.7. titusis TaRi,<br />

aRdgenili r. Sternisa da<br />

j. valadYes mier 1817-23<br />

ww-Si, antikuri Zeglis<br />

restavraciis klasikuri<br />

nimuSi gaxda<br />

sur. 4.8. titusis TaRis detali, travertinis<br />

axali nawilebi kveTilobis gareSea<br />

datovebuli, originaluri marmarilos<br />

nawilebisgan gansasxvaveblad.<br />

daangries da Zeglis mdgo mareoba kidev<br />

ufro gauaresda. meore mxriv, igi Ser-<br />

Ceul iqna ber tos mier sakvanZo Zeglad<br />

kapitoliumis baRis miseul gegmaSi.


1813 da 1816 wlebSi komitetebma rekomendacia<br />

misces mis gamagrebas, magram<br />

ara feri gakeTebula 1817 wlamde, rodesac<br />

Sterns restavracia daeva la, misi,<br />

valadYesa da kamporezisgan Semdgar<br />

komitetTan erTad. man moamzada proeqti<br />

axalgazrda venecieli arqiteqtori<br />

studentis dax ma rebiT da 1818 wels<br />

ukve SeeZlo kalatoz juzepe ravalinisTvis<br />

qvis samuSaoTa Sesruleba daekveTa.<br />

Tavdapirveli mosazreba imaSi<br />

mdgoma re obda, rom marmariloebi Tavis<br />

adgilze WanWikebis meSveobiT moeTav sebi<br />

naT (valadier, 1822).<br />

ufro guldasmiT ganxilvis Semdeg<br />

es mosazreba uaryofil iqna, vinaidan<br />

marmariloebis Tavis adgilas damagreba<br />

SeuZlebeli Canda. Se sabamisad, gadawyda<br />

kamaris daSla da Tavidan amoyvana saWiro<br />

sayr deniT. Zeglis mxolod gamagrebis<br />

nacvlad gadawyda gizoris rekomenda<br />

ciis gaTvaliswineba da nakluli nawilebis<br />

gamartivebuli forme biT Sevseba,<br />

misi winadadebis Tanaxmad: `Sedegad,<br />

am ufromo sabjene bis Rirebulebaze<br />

meti xarjis gauwevlad, es saintereso<br />

Zegli aRdge nil iqneba. Tundac es<br />

mxolod ZiriTadi masebi iyos, is mainc<br />

Seqmnis warmoadgenas mis zomebsa da<br />

proporcebze.~ 98<br />

Sternma aago xaraCo da nagebobis<br />

dazianebul nawilebs sabjene bi Seuyena.<br />

saZirkvlis gamosavlenad da Zeglis zusti<br />

arqiteqturuli formis dasadgenad<br />

gaTxrebi Catarda. 1818 wlis oqtombrisTvis<br />

qvis sa muSaoebis sakmaod didi moculoba<br />

Sesrulda; isini 1820 wlis ivnisam<br />

de Sewyda da valadYes mier 1823 wels<br />

Sternis gardacva lebis Sem deg dasrulda.<br />

originaluri nawilebi saTuTad iqna<br />

danomrili zur gis mxridan da saTiTaod<br />

Camoxsnili sayrdenad Zalovani qargilis<br />

ga mo yenebiT. TaRi Tavidan aages,<br />

Tavdapirveli elementebis axali agu ris<br />

98 Conseil des bâtiments, Paris, 14.viii.1813, archives<br />

nationales, Paris, F13, 1648a<br />

klasikuri Zeglebi 115<br />

SigTavsze xelaxla morgebiT da travertinis<br />

mopirkeTebiT, rome lic kargad<br />

esadageboda Tavdapirvel marmarilos<br />

elementebs. axali nawilebi sadad<br />

iqna datovebuli, dekoris, reliefebis<br />

an svetebis kanelurebis mibaZvis gare-<br />

Se, raTa mnaxveli SecdomaSi ar Sesuliyo.<br />

mogvianebiT valadYem marmarilos<br />

nacvlad travertinis ga mo ye neba imdroindeli<br />

ekonomikuri sirTuleebiT<br />

gaamarTla.<br />

es restavraciac, manamde SesrulebulTa<br />

msgavsad, sxvadasxvanai rad unda<br />

Sefasebuliyo. zogi aRfrTovanebuli<br />

iyo _ filipo aure lio viskonti, natif<br />

xelovnebaTa komisiis mdivani, miiCnevda,<br />

rom is dax vewili iyo. sxvebi Sedegebs<br />

ufro kritikulad ganixilavdnen.<br />

sten da li, magaliTad, Cioda, rom mTeli<br />

Tavdapirveli Zegli daikarga da axla<br />

mxolod misi asliRa ariso. kardinalma<br />

konsalvim da kardinal ma paCam 1822 wlis<br />

noemberSi TviT samuSaoTa meTodologiuri<br />

safuZve li CaTvales saeWvod,<br />

roca SeZrwunebulebma aRmoaCines, rom<br />

`nacvlad Zeglis <strong>konservaciis</strong>Tvis sa-<br />

Wiro samuSaoebisa, moxda misi daSla da<br />

Ta vidan awyoba, ramac gaasammaga Rirebuleba<br />

da rom axla Zegls SeiZ le ba ewodos<br />

piusis TaRi da ara titusis TaRi<br />

da rom am samuSaoebma gamoiwvia zogier-<br />

Ti reliefis dazianeba, maTi sxvadasxva<br />

nawilis Camo texa~. 99<br />

feamac ganacxada, rom ar eTanxmeba<br />

valadYes gadawyvetilebas; Tumca, miuxedavad<br />

imisa, rom yoveldRiurad akiTxavda<br />

obieqts da arasdros mouxsenebia<br />

Tavis zemdgomTaTvis amis Sesaxeb. valadYes<br />

mo T xoves waredgina Tavisi samuSaos<br />

oficialuri dasabuTeba, romelic<br />

man 1821 wlis dekemberSi romis arqeologiur<br />

akademias moaxsena (valadier,<br />

1822). igi amtkicebda, rom Sterns ukve<br />

imdenad bevri hqon da ga keTebuli, rom<br />

99 paCa Camerlengo-s, 5.Xi.1821 (arch. s., rome:<br />

Cam. i, iv, b 40)


116 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mas TviTon mxolod imave gezis gagrZeleba<br />

SeeZlo. kardinalma paCam miiRo es<br />

dasabuTeba, magram mainc rCeboda Segr-<br />

Zneba, rom axali nakvTebi jabnida TaRs<br />

da rom proporciebi SesaZloa Tav dapirvelad<br />

sxvac yofiliyo. miuxedavad<br />

yvela eWvisa da kritikisa, ti tusis Ta-<br />

Ris restvarciam garkveuli safuZveli<br />

Cauyara istoriuli na ge bobisadmi mopyrobis<br />

Tanamedrove principebs da Semdgom<br />

xSirad sa ni muSod moixseneboda.<br />

4.2.9. kolizeumi: II<br />

franguli mmarTvelobis dros, kolizeumis<br />

arena nawilobriv gaiTxara, magram<br />

1814 wlis mere gaTxrili arena isev<br />

amoavses miwiT, vinaidan ver iqna mogvarebuli<br />

drenaJis problemebi. garedan<br />

mimdinare samuSaoebi iTvaliswinebda<br />

sam rigad wriuli saseirno adgilebis<br />

mow yobas da borcvis samagri kedlis<br />

aSenebas. pirveli sarTulis TaRebi gan-<br />

Tavisuflda gviandeli CaSenebisagan da<br />

Catarda gaTxrebi Tavda pir ve li Sesasvlelis<br />

donis gamosavlenad. Semdgom<br />

dacvis saWiroebam moiTxova TaRebis<br />

specialuri, brinjaosfrad SeRebili<br />

xis meseriT daxurva. Tumca arc es gamodga<br />

sakmarisi im mnaxvelTa SesaCereblad,<br />

romelTac, goeTes mibaZviT, mTavris<br />

Suqze surdaT am romantikuli nangrevebiT<br />

tkboba. mcenareulobis siuxve<br />

im aspeqtTagani iyo, rome lic izidavda<br />

romantikulad ganwyobilT, vinaidan<br />

`drom gadaaqcia igi kldovani borcvebis<br />

amfiTeatrad, veluri zeTisxilis,<br />

mirtisa da leRvis xeebiT, daserili<br />

viwro bilekebiT, romlebic iklakneboda<br />

da n greul safexurebsa da usasrulo<br />

galereebSi,~ 100 rogorc Selim aR wera<br />

igi Tomas pikokisadmi 1818 wlis weril-<br />

Si. 1815 wels feam wamoa yena winadadeba<br />

mcenareTa fesvebi amoeZirkvaT da nage-<br />

100 Seli Tomas lav pikoks, 1818 (Colosseum, 120).<br />

boba rkinis sama g rebiT SeemtkicebinaT.<br />

1820-ian wlebSi damatebiTi winadadebebi<br />

iqna SemuSavebuli, Tumca mcenareulobis<br />

ufro safuZvlianad mocileba<br />

mxo lod 30 wlis Semdeg, 1850-ian wlebSi<br />

ganxorcielda. amanac gamow via garkveuli<br />

kritika, vinaidan miiCnies, rom amiT<br />

Seilaxa dangreuli Zeglis cxovelxatuli<br />

ieri.<br />

1820 wlisTvis kolizeumis gare<br />

wris is bolo, romelic foru mis mxaresaa,<br />

SemaSfoTeblad aramdgradi aRmoCnda<br />

da valadYes daeva la mis gasamagreblad<br />

xis sayrdeni aego. man sami<br />

weli iarseba, vid re, bolos da bolos,<br />

seriozuli gamagrebiTi samuSaoebi ar<br />

daiwyo. va ladYes proeqti iTvaliswinebda<br />

nakluli nawilebis Tavidan agebas,<br />

rac erTgvar sayrden kedels Seqmnida.<br />

es gamoiwvevda:<br />

`antikuris imitacias umciresi detalebis<br />

CaTvliT, im erTader Ti gansxvavebiT,<br />

rom pirvandeli kedeli mTlianad<br />

travertinis iyo, xolo axal wyobaSi _<br />

ekonomiis mizniT _ travertini gamoyenebulia<br />

mxolod pirveli svetebis<br />

naxevar simaRleze, TaRebis wamowyebebsa,<br />

svetebis bazisebsa, kapitelebsa<br />

da karnizebze. es aucilebelia stabilurobis<br />

moTxvnebisTvis. yvelaferi<br />

danarCeni aguriTaa amoyvanili, Zveli<br />

naZerwis frTxili imitaciiT, dafarulia<br />

freskuli patiniT, rac qmnis imis<br />

STabeWdilebas, rom yvelaferi mTlianad<br />

travertiniT aris agebuli.” 101<br />

yvela rodi daeTanxma am winadadebas<br />

(mag., karlo fea), magram sa bolood, 1823<br />

wlis dekemberSi, igi mainc miRebul iqna<br />

akademiis mi er. samuSao amis mere maleve<br />

daiwyo da 1826 wels dasrulda.<br />

valadYe amtkicebda, rom es meTodi<br />

gaaadvilebda kolizeumis mTlianad<br />

aRdgenas, Tu amis survili iqneboda.<br />

Semdgomi restavraciebi 1840-ian da<br />

1850-ian wlebSi luiji kaninas (1795-<br />

101 valadier, 1833:15


klasikuri Zeglebi 117<br />

sur. 4.9. kolizeumis dasavleTi nawili restavrirebul iqna j. valadYes mier 1824-26 wlebSi da<br />

miznad isaxavda arqiteqturuli formebis nawilobriv aRd genas. aguris gamoyeneba qvis nacvlad<br />

ekonomikuri mize zebiT iqna gamarTle buli.<br />

sur. 4.10. kolizeumis samxreTi monakveTis restavraciisas XIX s-is Sua xaneb Si l. kaninam axali<br />

nawilebi aguriT amoiyvana, raTa isini Tavdapirveli qvis wyobisgan ganesxvavebina.


118 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

1856 ww.), neo-klasicisti arqiteqtoris<br />

mier Catarda, romelsac arqeologiisadmi<br />

gansakuTrebu li interesi hqonda<br />

da gamoqveynebuli hqonda mravali<br />

tomi antikuri romis <strong>arqiteqturis</strong> Sesaxeb.<br />

yvelaze farTomasStabiani Careva<br />

man sam x reT monakveTze ganaxorciela,<br />

sadac 1844 wlisTvis rva TaRi iqna<br />

Ta vi dan amoyvanili, 1852 wlisTvis ki<br />

_ forumisken mimarTul dasavleT SesasvlelTan.<br />

orive SemTxvevaSi axali<br />

nawilebi yviTeli aguriT iqna agebuli,<br />

xolo travertini mxolod konstruqciulad<br />

mniSvnelovan ad gi lebSi gamoiyenes.<br />

kedlis gagrZeleba xexeSi zedapiriT<br />

iyo aRniSnu li valadYes adreuli<br />

namuSevris msgavsad, magram mis mier<br />

gamoyenebu li freskuli imitaciis gare-<br />

Se. garda amisa, 1852 wels CrdiloeTi<br />

Se sasvlelis Tavze mcire farTobi nawilobriv<br />

travertiniT aRadgines.<br />

4.2.10. restavraciisadmi sxvadasxva<br />

midgoma<br />

natif xelovnebaTa komisiaSi, romelmac<br />

1824 wels daamtkica valadYes proeqti,<br />

kanovas sikvdilis mere Sediodnen fea,<br />

Torvaldse ni da viskonti. albert Torvaldseni<br />

(1770-1844 ww.), saxlganTqmuli<br />

da nieli moqandake, im droisTvis romis<br />

samxatvro wreebSi yvelaze gav le niani<br />

pirovneba da akademiis skolaSi qandakebis<br />

pirveli profeso ri gaxda. SemdgomSi<br />

igi akademiis vice-prezidenti,<br />

xolo 1827 wlidan ki prezidenti iyo.<br />

rogorc xelovanni, kanova da Torvaldseni<br />

Zalian gansxvavebulni iyvnen, Tundac<br />

orive neo-klasicistad SeiZleba<br />

iyos miC neuli. kanova, vilkelmanis tradiciisamebr,<br />

swavlobda antikuri xe lov<br />

nebis nawarmoebebs da bunebas sakuTari<br />

Semoqmedebis STagonebis mo sapoveblad.<br />

Torvaldsens gulisyuri ufro metad<br />

Zveli qandakebe bis proporciebis Seswa-<br />

vlisa da maTi mibaZvisken hqonda mipyrobili.<br />

roca kanovas Txoves eljinis<br />

marmariloebis restavracia, man amaze<br />

uari Tqva Zveli ostatebis pativiscemis<br />

gamo; meore mxriv, Torvald seni<br />

daTanxmda lYudvig I bavarielis mier<br />

mYunxenisTvis 1813/1817 wleb Si SeZenil<br />

eginis marmarilos qandakebebis nakluli<br />

adgilebis aRdge nas. 102<br />

am or midgomas Soris gansxvaveba<br />

aseve naTlad kolizeumis kon servaciaSi<br />

Cans. roca natif xelovnebaTa inspeqtori<br />

kanova iyo, pirve li kontrforsi<br />

imisTvis aSenda, rom SenarCunebuliyo<br />

Zeglis umcire si detalic ki, yovelgvari<br />

rekonstruqciis gareSe, rogorc<br />

warsulis dokumenti. oci wlis mere,<br />

roca Torvaldseni komisiis wevri iyo,<br />

valadYem meore kontrforsi aago, romelic<br />

gulisxmobda Zeglis nawi lobriv<br />

aRdgenas. es ori midgoma warmoadgens<br />

istoriuli Zeglisadmi mopyrobis ukiduresad<br />

dialeqtikur safuZvels. calkerZ,<br />

originaluri masalis pativiscema<br />

da wminda wylis konservaciaa; meore<br />

mxriv _ nak luli adgilebis savaraudod<br />

zusti aRdgena Zeglis <strong>arqiteqturis</strong><br />

re konstruqciis mizniT.<br />

mesame, Sualedur midgomas titusis<br />

TaRis restavracia warmogvi d gens, romelic<br />

Sternma gizoris rekomendaciebis<br />

mixedviT ganaxorci e la da romelic<br />

valadYem daasrula. aq Tavdapirveli<br />

elementebi kon serevirebul iqna, xolo<br />

nakluli adgilebi moiniSna imgvarad,<br />

rom Tav dapirveli mTlianoba naTlad<br />

aRiqmeboda, magram axali nawilebi mkafiod<br />

gansxvavdeboda avTenturisgan.<br />

samive midgoma restavraciaSi Semdgomac<br />

gamoiyeneboda, garkveuli variaciebiT<br />

konkretuli SemTxve vi dan gamomdinare.<br />

kolizeumSi kaninas mier ganxorcielebuli<br />

samuSao SeiZleba ganvixiloT, rogorc<br />

mesame midgomis variacia, Tumca-<br />

102 saukunenaxevris mere qandakebebs aRdgenili<br />

nawilebi moaSo res.


Ra igi masalaSi gansxvavebas kidev ufro<br />

metad gamokveTda. es teqnika, ro gorc<br />

Cans, mavan puristebs akmayofilebda,<br />

romlebic zrunavdnen imaze, rom axali<br />

nawilebi TvalsaCinod gansxvavebuli yofiliyo<br />

origina lisgan da es, didi xnis<br />

manZilze _ TviT XX saukuneSic _ iqneb,<br />

yve laze farTod xmarebuli gadawyveta<br />

iyo.<br />

4.3. gavlena siZveleTa<br />

restavraciaze safrangeTSi<br />

titusis TaRis magaliTi katremer de<br />

keinsmac moiwona, roca man 1832 wels<br />

Tavis `leqsikonSi~ sityva `restavracia~<br />

gansazRvra. misi az riT, restavarcia,<br />

pirvelyovlisa, niSnavs im samuSaoebs,<br />

romlebic ganxorcielda Zveli Zeglis<br />

SesakeTeblad, meore mxriv ki, dangreuli<br />

Zeglis grafikulad, Tavdapirveli<br />

saxiT Cvenebas. man xazi gausva Zegle bis<br />

restavraciis saganmanaTleblo aspeqts,<br />

Tumca is mxolod marT lac mniSv-<br />

klasikuri Zeglebi 119<br />

nelovan sanimuSo Zeglebs miuyena. `maTi<br />

nangrevebis naSTebi mxolod im mizniT<br />

unda iqnes restavrirebuli, raTa konservacia<br />

gau keTdes imas, rac gamodgeba<br />

xelovnebisTvis nimuSad, an siZveleTa<br />

Sem s wav leli mecnierebisTvis.…...~ Semdgom,<br />

kvlav titusis TaRTan mimar TebiT,<br />

igi ayalibebs im ZiriTad principebs,<br />

romelTa mixedviTac unda xdebodes<br />

frizebiTa da qandakebebiT Semkuli<br />

amgvari klasikuri Zeg lis restavracia<br />

_ `sakmarisi unda iyos mTelis nakluli<br />

nawilebis re integracia, oRond detalebis<br />

gareSe, raTa mnaxveli SecdomaSi ar<br />

Sevides da advilad gaarCios erTmane-<br />

Tisgan Zveli namuSevari da is nawilebi,<br />

romlebic mxolod da mxolod Zeglis<br />

mTlianobisTvis iqna aRdgenili~. 103<br />

Zveli Zeglebis aRnusxvasa da Seswavlas<br />

romSi xangrZlivi tra di cia hqonda;<br />

XVIII saukunis Sua xanidan wm. lukas<br />

akademiis arqiteq tu ruli konkursebi<br />

cocxlad inaxavda am tradicias. romis<br />

103 Quatremère, 1832<br />

sur. 4.11. oranJis TaRi<br />

safrangeTSi pirvelad<br />

1807-09 ww-Si iqna<br />

restavri re buli, xolo<br />

dasrulebuli a.-n.<br />

karistYes mier 1824 w-s,<br />

minimaluri CareviT.


120 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

franguli akademiis moswavleTa muSaoba<br />

aseve xels uwyobda Zveli Zeglebis<br />

sul ufro zust arqeologiur fiqsirebas.<br />

1787 wlidan moyolebuli es kvle va<br />

savaldebulo gaxda da moicavda klasikuri<br />

Zeglis guldasmiT da detalur<br />

Seswavlas, misi arsebuli mdgomareobis<br />

aRnusxvas, `avto ri tetebis~, anu aRiarebuli<br />

teqstebisa da msgavsi xasiaTis<br />

cnobili Ze g lebis Seswavlas da qaRaldze<br />

Sesrulebul grafikul restavracias.<br />

amgvari kvlevis adreuli nimuSi aris<br />

a. J. m. genepenis mier titusis TaRze<br />

1809 wels Catarebuli samuSao (Bérard,<br />

1985:292 da Semd.). kvle vis am meTodma<br />

garkveuli gavlena XIX saukuneSi Sua<br />

saukuneebis nagebobe bi sadmi midgomazec<br />

moaxdina.<br />

im wlebSi, rodesac romSi mniSvnelovani<br />

restavracia xorci el deboda,<br />

samuSaoebi safrangeTSic klasikur Zeglebzec<br />

Catarda. es re s tavracia, ZiriTadad<br />

nimis amfiTeatrsa da oranJis<br />

TaRze, ganxorci el da im kanonebis mixedviT,<br />

romlebic XVIII saukunis bolos,<br />

revo lYu ciis dros SemuSavda. 1807 wels<br />

Conseil des Bâtiments-ma saWirod miiC nia,<br />

Seswavliliyo nimis amfiTeatris gamagrebis<br />

meTodebi, raTa `pati vi ecaT romauli<br />

nagebobis xasiaTisTvis, nangrevebis<br />

arsebuli mdgo ma re o bis yovelgvari<br />

cvlilebis gareSec da maTi sakmaod<br />

didi xniT gamagrebis mcdelobiTac.~ 104<br />

romauli naSTebi arsebuli mdgomareobiT<br />

_ bzarebis CaTvliT _ unda SenarCunebuliyo,<br />

raSic gamovlinda 1806 wels<br />

kolizeumis pirveli restavraciis midgoma.<br />

sakuTriv samuSaoebi 1809-13 wleb-<br />

Si ganxorcielda da moicavda zogierTi<br />

Sida konstruqci is gamagrebas, agreTve<br />

arenis restavracias, xolo Sua saukuneebis<br />

na ge bobebi, romlebic arenaze<br />

da mis garSemo iyo agebuli, daangries.<br />

1807-1809 wlebSi pirvandeli konstruqciebis<br />

sruli dacviT gamagrda oran-<br />

104 Conseil des Bâtiments, 1807 (Bonnel, 1957:113ff).<br />

Jis satriumfo TaRi: nakluli adgilebi<br />

Seivso ubralo wyobiT rekonstruqciis<br />

yovelgvari cdis gareSe. es samuSaoebi,<br />

romlebic qa laq oranJis mier, mTavrobis<br />

finansuri daxmarebiT da grafi<br />

montali ves mxardaWeriT ganxorcielda,<br />

1824 wels arqiteqtorma a.-n. karistYem<br />

daasrula.<br />

4.4. klasikuri berZnuli Zeglebis<br />

anastilozi saberZneTSi<br />

saukunis meore naxevarSi david lYo<br />

roYsa da stYuartisa da revetis publikaciebis<br />

wyalobiT, iseve rogorc<br />

vinkelmanis, goeTe sa da hYolderlinis<br />

mier antikuri saberZneTis gandidebis<br />

zegavle niT moxda berZnuli klasikuri<br />

memkvidreobis Tavidan aRmoCena, ramac<br />

meti mnaxveli da koleqcioneri waaqeza<br />

xelovnebis mniSvnelovani qmni lebebis<br />

mosapoveblad da wamosaRebad. erTi<br />

mxriv, es aRvivebda enTu ziazms da iZleoda<br />

masalas uSualo SeswavlisTvis,<br />

meore mxriv ki, sa berZneTis ukve sakamod<br />

Selaxuli memkvidreobis ufro met<br />

ngrevas da danakargebs iwvevda. 1801-03<br />

wlebSi lordma eljinma akropolisis<br />

mar marilos qandakebebi Camoxsna da 1812<br />

wels isini londonSi Caitana. 1812 wels<br />

lYudvig I bavarielis dakveTiT qokerelis,<br />

haleris, Stakel bergis da linkhis<br />

eqspediciam amoTxara eginis marmariloebi,<br />

romle bic restavrirebul iqna<br />

romSi, Semdeg ki mYunxenSi gaigzavna.<br />

maSin roca `berZnuli gemovneba~ mTels<br />

evropaSi vrceldeboda, TviT saberZ ne-<br />

Ti jerac otomanTa imperiis mier iyo<br />

dapyrobili.<br />

qveynis savalalo mdgomareobis<br />

sul ufro metad gacnobierebis kvalad<br />

berZeni patriotebi qveynis ganTavisuflebis<br />

mizniT, sxva ev ro puli qveynebis<br />

erovnuli ajanyebebis magaliTiT,<br />

saidumlo sazoga doe bebs (hetaireias) aya-


libebdnen. maTi meTaurebi, grafi kapodistriasi<br />

da princi ipsilianti mxardaWeras<br />

sazRvargareT eZebdnen da rigi<br />

ajan yebebis Semdeg, romlebSic lordma<br />

baironmac gaswira sicocxle ber Zeni<br />

patriotebis miznebis gasakeTilSobilebad,<br />

1821 wels saberZneTi damoukideblad<br />

gamocxadda. amas mxurvaled<br />

miesalmen mTeli evropis filelinebi,<br />

ludvig bavarieli, Satobriani da hYolderlini.<br />

sulTan mahmuds es gancxadeba<br />

1829 wlis SeTanxmebamde ar ucvnia, rac<br />

ingli sis, safrangeTisa da ruseTis daxmarebiT<br />

moxda. 1833 wlis Teberval Si,<br />

saberZneTis axlad arCeuli mefe, oto<br />

I, lYudvig I bavarielis meore vaJi, napliaSi<br />

taxtis dasakaveblad Cavida. es<br />

niSnavda, rom bavariis mTavroba mxars<br />

uWerda axalgazrda mefes, xolo bevri<br />

misi gadawyve ti leba misi mamis gavleniT<br />

miiReboda. filelinebisTvis, romelTagan<br />

lYudvigi yvelaze Tavdadebuli iyo,<br />

erTi yvelaze mniSvnelovani ram saber-<br />

ZneTis didebuli warsuli da is Zveli<br />

Zeglebi iyo, romlebic mas acocxlebda;<br />

Sesabamisad, am Zeglebis Tavidan ageba da<br />

dacva axa li xelisuflebis mizanTagani<br />

gaxda. klasikuri taZrebis restavracia<br />

ara mxolod saukunovani monobis Semdeg<br />

berZeni eris aRorZinebis sim bolo Seiqmna,<br />

aramed gansakuTrebuli mniSvneloba<br />

mianiWa restavraci is aRmniSvnel ber-<br />

Znul sityvasac _ `anastilozi~.<br />

4.4.1. samarTlebrivi da<br />

administraciuli safuZvelebi<br />

1834 wels saberZneTis samefom miiRo kanoni<br />

istoriuli Zeglebis dacvis Taobaze,<br />

romelic sakmaod kargad iyo SemuSavebuli<br />

da Seicav da princips, romelic<br />

mas mere xSirad aris xolme moxmobili:<br />

`anti kurobis yvela obieqti saberZneT-<br />

Si, Seqmnilia ra elini xalxis winap re bis<br />

mier, miCneulia yvela elinis saerTo<br />

klasikuri Zeglebi 121<br />

erovnul kuTvnilebad.~ am aqtis bolo-<br />

Si naTqvami iyo: `is obieqtebic, romlebmac<br />

moaRwia qristi a no bis adreuli<br />

periodidan da e.w. Sua saukuneebidan,<br />

ar gamoiricxeba am kanonis samoqmedo<br />

arisgan~ (Brown, 1905:217 da Semd.). am kanonis<br />

Semo RebiT, ro me lic germaneli<br />

mrCevlebis, kerZod ki profesor lYudvig<br />

moreris, da x marebiT SemuSavda, saberZneTi<br />

_ hessen-darmStadtis msgavsad<br />

105 _ sakonservacio kanonmdeblobis<br />

TvalsazrisiT erTi wamyvani qve yana gaxda<br />

evropaSi. Tumca, rogorc wesi, ZiriTadi<br />

yuradReba eTmo bo da klasikur<br />

antikurobas, xolo Suasaukunovani nagebobebi<br />

_ iseve ro gorc italiasa an<br />

safrengeTSic ki _ xSirad ingreoda, maT<br />

qveS an tikuri narCenebis gamosavlenad.<br />

1834 wels leo fon klence (1784-1864<br />

ww.) ludvig I-is hofbauintendant-i (samefo<br />

karis mSeneblobaTa xelmZRvaneli), gagzavnil<br />

iqna saberZneTSi diplomatiuri<br />

misiiT, raTa daxmareboda otos, gamkla<br />

ve boda misi taxtis garSemo daxlar-<br />

Tul intrigebs. magram misi Ca mosvlis<br />

oficialuri mizezi iyo konsultaciebi<br />

aTenis, rogorc axali dedaqalaqis, dagegmarebisa<br />

da mSeneblobis sakiTxebze.<br />

es uka nas kneli davaleba klencem sam<br />

nawilad dayo: aTenis generaluri gegma,<br />

sazogadoebrivi nagebobebi (gansaku-<br />

TrebiT samefo sasaxle) da ak ro po lisis<br />

sakiTxi. generaluri gegma ukve SemuSavebuli<br />

iyo breslau eli gustav eduard<br />

Sobertis (1804-60 ww.) da makedoneli<br />

stamacios kleanTes mier (1802-62 ww.),<br />

karl fridrix SinkelTan konsultaciebiT,<br />

romelic 1825-28 wlebSi berlinSi<br />

maTi maswavlebeli iyo. Sesabamisad, daiwyo<br />

garkveuli samSeneblo saqmianobac<br />

da klence, Tundac ar da Tanxmeboda<br />

gegmis sxvadasxva aspeqts, SesworebaTa<br />

SeTavazebiTRa unda Semofargluliyo.<br />

man Seitana ramdenime winadadeba same-<br />

105 lui X-is, hesen-darmStadtis didi hercogis<br />

dekreti, 22.I.1818 (moller, n. d.; harvey, 1972:208).


122 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 4.12 aTenSi akropolisis garemo<br />

sakonservacio arealadaa daculi<br />

fo sasaxlis ga mo, Tumca sabolood is<br />

misma metoqem, fridrix fon gertnerma<br />

(1792-1847 ww.) aago. samagierod, akropilisisTvis<br />

mis mier SemuSavebuli reko<br />

mendaciebi didad mniSvnelovani iyo<br />

rogorc am Zeglebis dacvisa da restavraciisTvis,<br />

iseve saberZneTSi arqeologiuri<br />

kvlevis organize bis Tvis. 106<br />

saberZneTSi CamosvlisTanave klencem<br />

korinTos, mikens, argoss, ti rinTs,<br />

106 fon klence germanuli klasicizmis erTi<br />

wamyvan arqiteqtor Ta gani iyo, regensburg-<br />

Tan man klasikuri taZris saxiT “valhala”,<br />

ger ma ne li eris gaerTianebis simbolo aago.<br />

igi ucxoeTSic moRvaweobda da siciliis<br />

berZnuli taZrebi Seiswavla. berlinSi, SinkelTan<br />

er Tad, igi davidTan, fridrix Jilisa<br />

da alois hirtTan swavlobda; mravali arqeologiuri<br />

sazogadoebis sapatio wevri iyo.<br />

epidavrsa da eginas imogzaura; amgvarad,<br />

mas mravali SesaZ lebloba hqonda<br />

enaxa, rom antikuri berZnuli naSTebi<br />

sruliad ugu l velyofili iyo. aTenSi<br />

es gancda erTgvar nostalgiaSi gadaizarda,<br />

ramac aiZula gamoeyenebina Tavisi<br />

diplomatiuri statusi da raime moemoqmeda<br />

berZnuli xelovnebisa da istoriis<br />

am saTayvanebeli da mito vebuli<br />

naSTebisTvis. klences gagebuli hqonda<br />

bevri saCoTiro ambavi _ rogor moipara<br />

avstriulma brigma siZveleebi delosidan;<br />

rogor Ca mo texa CaquCiT erTma ingliselma<br />

parTenonis figuris nawili;<br />

rogor cdilobdnen amerikeli oficrebi<br />

moeparaT ornamentebi erexTeionidan.<br />

isic marTalia, rom TviT berZnebi<br />

sakmaod gulgrilad epyrobodnen Ta vis<br />

Zeglebs; TviT kapodistriassac ki ar<br />

sjeroda, rom Zveli berZnu li Zeglebi<br />

Wkuis saswavlebeli raimes momcemi iyo.<br />

magram klences su r da maTi dacva da samomavlod<br />

SenarCuneba da agreTve surda<br />

evro pisTvis daemtkicebina, rom axalgazrda<br />

mefe da saberZneTis xelisuf leba<br />

ufro meti gulisyuriT ekidebian maT,<br />

vidre es maTi mflobele bis usuligulo<br />

damokidebulebidan Cans. man SesTavaza,<br />

rom saberZne Tis yvela mniSvnelovan<br />

Zeglze regularuli zedamxedveloba<br />

dawese boda, maT Soris, aTenTan er Tad,<br />

12 umTavresi RirsSesaniSnavi adgili:<br />

egina, delfosi, ramnusi, sunioni, asklepiosis<br />

hieroni epidakrosis max lob lad,<br />

korinTo, mikeni, basa, mesina, delosi da<br />

olimpia yofiliyo. garda amisa, igi Tavazobda,<br />

omis invalidebisa da pensionerebis<br />

am Ze g lebis sadarajod da mnaxvelTa<br />

gamZRolad daeyene binaT, xolo<br />

pro vi n ciel inspeqtorebs CaetarebinaT<br />

sistematuri daTvaliereba General konse<br />

rvator-is kontroliT. 1834 wlis 6<br />

seqtembrisTvis mTavrobam daamt ki ca es<br />

winadadebebi da 12 pensioneri maleve<br />

akropilisis darajad dai niSna.<br />

klences rekomendaciebi moicavs ase


ve Zveli Zeglebis restavra ciis saxelmZRvanelo<br />

principebs; igi miuTiTebda,<br />

rom Tu Zeglebis Tvis araferi gakeTda,<br />

Zneli ar iqneba im Jamis winaswarmetyveleba,<br />

ro ca maTi formis bolo kvali<br />

gaqreboda. is iTxovda arqeologiuri<br />

gaTxrebis dauyovnebliv dawyebas akropolisze<br />

da prioritetulad mi iCnevda<br />

parTenonis SenarCunebas, rogorc aTenis<br />

RirSesaniSnaobisa da aseve im Rirsebis<br />

gamo, rasac igi Sematebda axali<br />

saxelmwifos sta tuss. klencem aTenSi<br />

ocdaaTamde adgili aRricxa, romelic<br />

daculi unda yofiliyo da romlebSic,<br />

akropolisis garda, Sedioda agora, Tezeioni,<br />

adrianes karibWe da zevsis ta-<br />

Zari. am siaSi Setanil iqna nakleb mniSvnelovani,<br />

magram garkveuli potenciis<br />

mqone adgilebi, ro goricaa `antikuri<br />

klasikuri Zeglebi 123<br />

sur. 4.13. aTenis akropolisi Turquli saxlebis dangrevamde. stYuartisa da revetis naxati<br />

“aTenis siZveleebidan” (1787, tomi II).<br />

nangrevebi~, `herode atikosis mier agebuli<br />

Zeglis SesaZlo naSTebi~. man garkveuli<br />

interesi gamoiCina mcire zomis,<br />

moxa tuli bizantiuri eklesiebis mimarTac,<br />

romlebic antikuri Zeglebis<br />

na Zarcvi masaliT iyo agebuli da romelTac<br />

axla, axali ganviTarebis gamo,<br />

dangrevis safrTxe emuqreboda.<br />

Generalkonservator-is Tanamdebobaze<br />

klencem doqtori ludvig rosi (1806-59<br />

ww.), holstaineli istorikosi da arqeologi<br />

waradgina, rome lic klasikur<br />

filologias kilsa da laipcigSi swavlobda<br />

da 1832 wlis maisSi saberZneT-<br />

Si Cavida. man napliaSi konsrevatoris<br />

asisten tad imuSava da gamyolis movaleobas<br />

asrulebda rogorc klences, ase ve<br />

samefo ojaxisTvis. teqnikuri mimarTulebisTvis<br />

klencem SesTavaza Soberti


124 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 4.14 aTenis parTenoni 1910 wels (Institut fűr Denkmalpflege, Berlin)<br />

da kleanTesi, aTenis gengegmis avtorebi.<br />

rosi da Soberti da amtkices, magram<br />

kleanTesis nacvlad mTavrobam daniSna<br />

danieli ar qi teqtori hans xristian<br />

hanseni (1803-83 ww.). 1836 wels, raRac<br />

dapiris pirebis gamo, rosi gadadga da<br />

misi adgilze aTeneli arqeologi, kiriakos<br />

pitakisi (1798-1863 ww.) dainiSna.<br />

akropolisze mimdinare samuSaoebze,<br />

rogorc dafinansebis, aseve zedamxedvelobis<br />

TvalsazrisiT, garkveuli pasuxismgebloba<br />

gaaCnda 1837 wels daarse-<br />

bul aTenis arqeologiur sazogadoebas.<br />

1844-45 wleb Si erexTeionis CrdiloeT<br />

portiks Turquli tyviiswamlis sawyobis<br />

narCenebi moaciles da gaxsnes misi<br />

CrdiloeTi Sesasvleli. gaizarda ucxo<br />

qveynebis dawesebulebaTa monawileobac;<br />

romis magaliTis midev ne biT, aTenSi Seiqmna<br />

skolebi da akademiebi. romis franguli<br />

akademia, dasawyisSi arc Tu didi<br />

enTuziazmiT, 1845 wlis aqeT, rodesac<br />

aTenSi natif xelovnebaTa sazogadoeba<br />

daarsda, saSualebas aZlevda studen tebs


saberZneTSi emogzauraT. garkveuli kvlevebi<br />

Catarda akropolis sa da sxva adgilebSi<br />

107 , proeqtebi moicavda dawvrilebiT<br />

anazomebs, hi po Tetur rekonstruqciebs,<br />

poliqromiisa da ornamentebis<br />

Seswavlas. 1848-53 wlebSi m. bYole uZRveboda<br />

gaTxrebs propileebis win da aRadgina<br />

e.w. bYoles karibWe (Beulé, 1862).<br />

4.4.2. akropolisi<br />

akropolisze gaTxrebis oficialurad<br />

dawyebisTvis mTavrobis Tvis erT-erTi<br />

sirTule is iyo, rom is samxedroebis<br />

mier jerac cixe-simagred gamoiyeneboda.<br />

klencem moiTxova misi demilitarizacia,<br />

rac mTavrobam 1834 wels daamtkica<br />

kidec. es iZleoda SesaZleblobas<br />

si ma g reTa dangreviTa da Zveli taZrebis<br />

aRdgeniT `samudamod gamoudega ri<br />

gaexadaT igi samxedro TavdacvisTvis~.<br />

es samuSao iyo aseve saTana do gza `civilizebuli<br />

evropis TanagrZnobis gasaRviveblad<br />

da misi mzerisa da interesis<br />

aTenis zeda qalaqis restavraciisken<br />

misapyro bad~ (von Klenze, 1838:303).<br />

samxedroebma akropolisi sabolood<br />

1835 wlis martSi gaanTavi su f les<br />

da samuSaoebic oficialurad daiwyo.<br />

simagreTa garda aq ma Sin faqtorbrivad<br />

patara qalaqi iyo patara saxlebiTa da<br />

baRebiT.<br />

viTareba naTlad SeiZleba warmovidginoT<br />

XVIII saukunis naxatis mixedviT,<br />

romelzec klasikur nagebobaTa naSTebi<br />

dasaxlebaSi aris da nTqmuli. ukanaskneli<br />

omis damabolovebeli brZolis Semdeg,<br />

es ad gi li srul qaoss warmoadgenda,<br />

`svetebis kapitelebs Soris, dangreul<br />

svetebs Soris, marmarilos did da<br />

mcire blokebs Soris saarti le rio Wur-<br />

107 aq Sedioda T. balus muSaoba erexTeionze<br />

1844-5 ww., aleqsis pi kardisa parTenonze da<br />

propileebze 1847-8 ww. da p. debYuisonisa<br />

pro pileebze 1848 w.<br />

klasikuri Zeglebi 125<br />

vebi, gasrolili vaznebi, adamianis Tavis<br />

qalebi da Zvlebi iyo, romelTa didi<br />

nawili erT grovad erexTeionis momxiblavi<br />

karia tidebis gverdiT mieyaraT~<br />

(von Klenze, 1838:290). erexTeioni TiTqmis<br />

mTlianad iyo dangreuli; misi kedlebi<br />

jariskacebma tyviis Ziebisas daSales,<br />

CrdiloeTi portiki Camongreuliyo.<br />

1827 wels misi Tavani ga moyenebul iyo<br />

Wurvsacavad da miwiT iqna daculi. Tumca<br />

didi sim Zimisgan igi Camoingra da 11<br />

adamiani imsxverpla. erT-erT kariatidas<br />

esrodnen da misi nawilic Camoingra.<br />

propileebi nangrevebad iyo qce uli da<br />

mTeli Sesasvleli kedliT iyo amoqolili.<br />

mis samxreT-dasav leT kuTxeSi e.w.<br />

frankebis koSki aRimarTeboda.<br />

pirveli gaTxrebi akropolisze Catarda<br />

1833 wlis gazafxulze. pitakisma,<br />

romelic siWabukeSi enTuziazmiT eZiebda<br />

klasikur nangre vebs, miiRo kapodistrias<br />

nebarTva parTenonis maxlobad<br />

mcire gaTxre bis Casatareblad. mas bedma<br />

gauRima da man aRmoaCina sami kargad<br />

Se naxuli bareliefi da ramdenime warwera.<br />

1834 wlis 10 seqtembers, jer kidev<br />

aTenSi yofnisas, klencem akropolisze<br />

gaTxrebisa da restavra ciis oficialuri<br />

sazeimo gaxsna gamarTa mefis monawileobiT.<br />

gaxs nes Sesasvleli propileebidan,<br />

raTa mefe parTenonis CrdiloeT<br />

mxa remde misuliyo, sadac, saTanado<br />

adgilas aRsamarTad, svetis nawili moemzadebinaT.<br />

iqve axlos, niadagis Txeli<br />

fenis qveS `aRmoCenil~ iqna kargad<br />

Senaxuli frizi. TviT klencem warmo-<br />

Tqva sityva, romelSic ga nacxada, rom<br />

`barbarosuli drois kvali, yore qva da<br />

usaxuri nangre ve bi gaqreba aqedan iseve,<br />

rogorc mTeli eladidan da didebuli<br />

war sulis naSTebi axali brwyinvalebiT<br />

aRsdgeba. isini Seqmnian yvelaze saimedo<br />

safuZvels kidev ufro diadi awmyosa<br />

da momavlisTvis~. 108<br />

klencem aTenSi yofna parTenonis Se-<br />

108 von Klenze, 1838:380f


126 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

saswavlad gamoiyena, Tanac gansakuTrebiT<br />

samSeneblo xerxebiT dainteresda.<br />

igi aRfrTovanebuli iyo samuSaos xarisxiT<br />

da nawilebis daxvewili SekavSireba-morgebiT.<br />

man daaskvna, rom liTonis<br />

samagrebi miwisZvrebisgan dasacavad iyo<br />

gamiznuli. man daafasa masalis arCevani<br />

movla-Senaxvis TvalsazrisiT da, misda<br />

sasikeTod Seadara germanuli kaTedralebisas<br />

(kYolni, stra s burgi). mYunxenSi<br />

dabrunebamde klencem SeimuSava gaTxrebis<br />

pro grama da garkveuli miTiTebebi<br />

sarestavracio samuSaoebis warmoebis-<br />

Tvis. am saxelmZRvanelo principebis ZiriTadi<br />

muxlebi gaxldaT 109 :<br />

1. saTavdacvo nagebobebi, romlebsac<br />

ara aqvTs konstruqciuli an cxovelxatuli<br />

(malersich) Rirebuleba,<br />

unda moixsnas, magram nia da gis Tavdapirveli<br />

doneebi SenarCunebul iqnas<br />

unda terasebis, substruqciebis<br />

da sayrdenebis meSveobiT.<br />

2. restavracia unda daiwyos parTenonis<br />

CrdiloeTi nawilidan, romelic<br />

yvelaze kargad Cans qalaqidan, mere<br />

gagrZeldes celas kedlebze da samxreT<br />

svetnarze. amis Semdeg SeiZleba<br />

erxTeioni sa da propileebis jeric<br />

dadges. Semdeg igi Tavazobda muzeumis<br />

agebas parTenonis dasavleTiT.<br />

3. yvela xelmisawvdomi originaluri<br />

sveti axlad unda aRimarTos. Tu maT<br />

akliaT erTi an ori `cilindri~, isini<br />

SeiZleba arsebu li marmarilosgan<br />

axlad gamoikveTos `restavraciis dafarvis<br />

mcdelobis gareSe~. arqitravebis,<br />

triglifebis, metopebis da kar<br />

ni zebis fragmentebi Tavis adgilas<br />

unda dabrundes, Senobis mxa tvruli<br />

xasiaTis gaTvaliswinebiT. zogi sveti<br />

SeiZleba arc ki daidgas mTlianobis<br />

efeqtis dauzianeblad.<br />

4. darCenili qandakebebi unda Senaxul<br />

109 saxelmZRvanelo principebi 18.IX.1834 daiwera<br />

(von Klenze, 1838:392ff)<br />

iqnas an meCeTSi, an Tezei on Si. sxva<br />

saintereso elementebi, rogoricaa<br />

profilebi, orname n tebi da fragmentebi<br />

ferweruli dekoriT, unda dakonservdes<br />

da rogorc nangrevebis<br />

SigniT, aseve gareT dalagdes, maTi<br />

cxo velxatuli xasiaTis SesanarCuneblad.<br />

is qvebi da marmariloebi, romlebic<br />

am kategoriebSi ar moxvdeba,<br />

samSeneblo masalad un da gaiyidos.<br />

yore qva SeiZleba Catanil iqnas areopagze<br />

da ga moyenebul iqnas samefo<br />

sasaxlis terasebis asagebad.<br />

aTenis generaluri gegmis konteqstSi<br />

klencem CarTo rekomenda ciebi<br />

akropolisis mogviano cxovelxatuli<br />

danamatebis <strong>konservaciis</strong> Taobaze. amaT-<br />

Tagani iyo `acciajuoli~-is koSki an `veneciuri<br />

bastioni~ pro pileebis gverdiT.<br />

klence aseve amaxvilebda yuradRebas<br />

akropoli sis garemos konservaciaze.<br />

man ganWvrita `Zveli aTenis~, anu plakas<br />

SenarCuneba. Tavdapirvel gegmebSi,<br />

Soberti da kleanTesi apirebdnen ramdenime<br />

mTavari quCis meSveobiT, axal<br />

ganviTarebaSi mis CarTvas. klencem amas<br />

mxari dauWira da kvlav daadastura,<br />

rom akropolisi un da mudmiv rCebodes<br />

qalaqis mTavar sanaxaobad da kulminaciad.<br />

klen ce did mniSvnelobas aniWebda<br />

nangrevebis cxovelxatuli garemos<br />

kon servacias. rekonstruqcia daSvebul<br />

iyo imdenad, ramdenadac SesaZle be li<br />

iyo misi Zveli masaliT ganxorcieleba.<br />

sxva SemTxvevaSi restav ra cia mxolod<br />

ukiduresi aucileblobis dros iyo dasaSvebi.<br />

yvela saxis gamagreba an Sevseba<br />

unda naTlad gamijnuliyo Tavdapirveli<br />

nawilebisgan _ romSi dadgenili principebis<br />

Sesabamisad da rogorc katremer<br />

de kensimac ramdenime wliT adre, 1830<br />

wels, gansazRvra Ta vis `<strong>arqiteqturis</strong><br />

leqsikonSi~. didad aravin wuxda<br />

`araklasikur~ nagebobebze, an RirsSesaniSnavi<br />

adgilisa an saxlebis ngrevisas


gamo Ce nili `umniSvnelo naSTebis~ Seswavlaze.<br />

maT yridnen, samSeneblo ma sa lad<br />

an Semavseblad iyenebdnen.<br />

4.4.3. aTena nikes taZari<br />

klasikuri Zeglebi 127<br />

sur. 4.15. aTena nikes taZari 1910 wels, sadac Cans britaneTis muzeumis mier gamogzavnili<br />

eljinis marmariloebis terakotis aslebi.<br />

1835 wlis ianvarSi rosma, hansenma da<br />

Sobertma samuSaoebi wamoiw yes. daayenes<br />

dacva da gareSe pirebs aekrZalaT rosis<br />

nebarTvis gare Se am `wmindaTa wmindaSi~


128 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Sesvla. oTxmoci adamiani angrevda Turqul<br />

kedlebs da parTenons yore qvisgan<br />

asufTavebda. daSla propileebis win<br />

daiwyes, Tumca Turquli qvebis wyoba<br />

sakmaod mkvidri da Znelad da sangrevi<br />

aRmoCnda. mogvianebiT rosi Tavis mogonebebSi<br />

werda: `dasa w yisisTvis Cven<br />

davSaleT bizantiur-frankul-Turquli<br />

kedlebi da si ma g reebi propileebis<br />

win. aqedan warmoCnda nike apterosis<br />

dangreuli mcire taZris naSTebi da<br />

Cven saSualeba mogveca ramdenime Tvis<br />

ganmav lo baSi Tavidan igi Tavis Zvel adgilas<br />

agvego.” 110 gamovlinda aseve ori<br />

kedeli 7-8 metris sisqis yore qvis SemavsebliT<br />

maT Soris. ked le bi sxvadasxva<br />

droisa aRmoCnda. maT Soris ufro axali<br />

arqiteqtu ru li elementebisgan, Tlili<br />

qvisa da arqitravebisgan iyo agebuli.<br />

Se mavsebeli Sedgeboda svetebisgan, ioniuri<br />

kapitelebisgan, frizebis frag-<br />

110 ross, 1863:82<br />

sur. 4.16. erexTeionis<br />

taZari aTenis akropolisSi<br />

1910 wels.<br />

mentebisgan _ yvelaferi nikes taZridan<br />

iyo aRebuli. taZris saZi r kvlebi<br />

napovni iyo in situ samxreT bastionze da<br />

Sedgeboda sami safe xu risgan, celas kedlis<br />

mTliani safuZvelis, ori svetis<br />

bazisisa da svetis cilindruli qvisgan<br />

(jerac Tavdapirvel adgilas). ivlisis-<br />

Tvis yvela fragmenti propileebis win<br />

Segrovda, sadac rCeboda ramdenime<br />

Tvis ganmavlobaSi, vidre 1836 wlis gazafxulze<br />

daiwyeboda rekonstruqcia,<br />

romelic maisSi dasrulda.<br />

samuSao TiTqmis mTlianad Tavdapirveli<br />

nawilebis gamoyenebiT Sesrulda.<br />

sami damtvreuli sveti SekeTda<br />

pentelikonis marmarilos blokebis<br />

gamoyenebiT, klences rekomendaciebis<br />

Sesabamisad. axali blo kebi ar iyo dekorirebuli.<br />

celas kedlebze ramdenime<br />

naxevrad damtvreuli marmarilos bloki<br />

Canacvlebul iqna axliT, `porosis<br />

qvisgan~. taZari aRdgenil iqna Crdilo


eTi da aRmosavleTi mxridan ar qitravis<br />

simaRleze, maSin roca samxreT mxares<br />

celas kedlis na wili daumTavrebeli<br />

darCa, xolo sveti samxreT-dasavleT<br />

kuTxeSi Ta v dapirvel simaRleze dabali<br />

datoves, Tanac ukapitelod. 111 Tavis<br />

ko le gebTan erTad rosma moamzada<br />

publikacia nikes taZris Taobaze. man<br />

TviTon dawera teqsti, xolo Sobertma<br />

da hansenma ki naxazebi da Cana xatebi moamzades.<br />

es unda yofiliyo pirveli gamocema<br />

seriisa gaTxre bis Sesaxeb da mas<br />

unda mohyoloda gamocema klasikur arqiteqturaSi<br />

ferisa da saRebavis Sesaxeb,<br />

rac im dros Zalian moduri gaxda. 112<br />

1843-44 wlebSi aTenis arqeologiurma<br />

sazogadoebam gadawyvita daefinansebina<br />

nikes taZris rekonstruqciis meore<br />

etapi, raTa dasru lebuliyo samxreTdasavleTi<br />

kuTxe. britaneTis muzeumma<br />

gamogzavna lord eljinis mier waRebuli<br />

marmariloebis terakotis aslebi,<br />

rom lebic ganaTavses taZris CrdiloeT<br />

da dasavleT mxareebze. saZirkvel Si<br />

wvimis wylis CaRwevis asarideblad, ta-<br />

ZarSi gaimarTa kirqvisa da aguris iataki.<br />

taZris Sesavlels gaukeTda liTonis<br />

karibWe.<br />

pitakisma, akropolisze pasuxismgenlobis<br />

periodSi gaagrZela rosis<br />

mier erexTeionze dawyebuli gaTxrebi<br />

da Tanac garkveuli sa restavracio<br />

111 imave xanebSi ngreva propileebis SigniT<br />

daemTavrebinaT, mxo lod akiajuolos ko-<br />

SkiRa idga, vidre, garkveuli kamaTis Semdeg,<br />

is 1874 w.-s, hainrix Slimanis xarjze<br />

ar daangries.<br />

112 poliqromiis Taobaze ramdenime gamokvleva<br />

SeesrulebinaT frang, inglisel da germanel<br />

arqiteqtorebs, maT Soris gotfrid<br />

zem pers (Protzmann, 1979:101ff). poliqromias<br />

siciliaze 1822-24 ww.-Si iakob ignac hiTorfi<br />

(1792-1867 ww.) da gamoaqveyna l’architecture<br />

polychrome chez les Grecs (1830).<br />

klasikuri Zeglebi 129<br />

samuSaoebic Caatara. man gaamagra dasavleTi<br />

fasadis sami sveti, gaamagra da<br />

SeakeTa CrdiloeTi portikis ori sveti.<br />

Sveicarel ma moqamdakem e. imhofma<br />

aRadgina aRmosavleTidan meore kariatida,<br />

xo lo misma italielma asistentma<br />

j. andreolim SeakeTa Sida kariatida<br />

aRmosavleT mxares. 1846-7 wlebSi aleqsis<br />

pakardma daasrula portikis restavracia;<br />

bazebi da arqitravebi SekeTda<br />

axali marmarilos gamoye ne biT, xolo<br />

Senoba gaamagres jer xis da Semdeg li-<br />

Tonis bijgebiT. dakarguli kariatidas<br />

terakotis asli miawoda britaneTis muzeumma.<br />

pitakisi pativs miagebda Tavdapirvel<br />

masalas da restavracia imiT Semofargla,<br />

risi gakeTebac Tavdapirveli<br />

masalis gamoyenebiT SeiZle bo da. igi<br />

upiratesobas aniWebda dauzianebeli<br />

mTliani blokebis ga moyenebas da fragmentebs<br />

mxolod gamonaklis SemTxveveb-<br />

Si iSvelieb da. yoveli axali elementi<br />

markirebuli da daTariRebuli iyo mis<br />

mier. gamagrebisTvis igi iyenebda garedan<br />

xilul rkinis Zelebs an salte ebs<br />

da rodesac Sida dakavSireba iyo saWiro,<br />

es rkinis samagrebiT keT deboda.<br />

damtvreuli nawilebi ivseboda aguriT<br />

_ rogorc parTeno nis celas kedlebze,<br />

sadac man agreTve mcire samuSaoebi Caatara.


5<br />

romantizmis epoqa<br />

safrangeTis revolYucia gansjagonebis<br />

gandidebis ukiduresi gamovlineba<br />

iyo da, amave dros, gaaRviva<br />

janyi ganmanaTleblobis epo qis ZiriTadi<br />

ideebis mimarT, rogoricaa absolutizmi,<br />

wesrigi da dis ciplina. am axali<br />

moZraobis, romantizmis, winamorbedi<br />

iyo rusos `bu nebisken mibruneba~, TviT<br />

igi ki filosofia da literaturaSi,<br />

xelo v nebasa da religiaSi Tavisuflebis,<br />

individualobis, gamomsaxvelobis da<br />

SemoqmedebiTobis Ziebad miiCneva. mas<br />

SeigrZnobdiT sxvadasxva sa xis `aRor-<br />

ZinebebSi~ da man biZgi misca mibaZvis<br />

xelovnebidan gamomsaxve lo bis xelovnebisken<br />

Zvras; is vlindeboda warsulis<br />

awmyoSi gacocx le bis nostalgiur survilad<br />

da qmnida rezidenciebsa da cixedarba<br />

zebs, rogorc am survilis konkretul<br />

gamoxatulebas. romantizmis epo qa<br />

sakvanZo xana gaxda istoriuli obieqtebisa<br />

da adgilebis resta v raciisa da<br />

<strong>konservaciis</strong>admi axali midgomis ganvi-<br />

TarebaSi.<br />

adre, Sua saukuneebis nagebobebze<br />

cvlilebebi ama Tu im drois sti liT<br />

keTdeboda; eklesiebs barokaluri an<br />

neo-klasikuri danama tebi uCndeboda,<br />

zogjer ki isini mTlianad gadakeTdeboda<br />

axali `mo dis~ Sesabamisad. Tumca<br />

arseboboda Tavdapirveli stiliT<br />

gagrZele bis SemTxvevebic, iseTic, roca<br />

arqiteqtori (rogorc mag., alberti an<br />

re ni) saTuTad epyroboda Senobis es-<br />

Tetikur mTlianobas. axalma isto riulma<br />

cnobierebam Seqmna axali midgo-<br />

130<br />

ma, romelic efuZneboda Tavda pir veli<br />

stilis pativiscemas _ Tanac ukve ara<br />

mxolod wminda esTeti kuri mizezebiT,<br />

aramed Senobis, rogorc erovnuli istoriis<br />

miRweve bis gamoxatulebis, mniSvnelobis<br />

gamo _ safrangeTsa an germaniaSi,<br />

an da religiuri misazrebebiT,<br />

rogorc inglisSi. ase rom, istoriuli<br />

Senobebi, rogoricaa marienburgis<br />

cixe-darbazi, kYolnisa da magdebu r gis<br />

kaTedralebi, ganixileboda rogorc<br />

`erovnuli Zeglebi~ da restavrirebel<br />

iyo konkretuli gzavnilis gasavrceleblad.<br />

amgvari sarestavracio saqmianoba<br />

im arqiteqtorTa da mSenebelTa xelSi<br />

iyo, romlebic klasicizmis suliskveTebiT<br />

iyvnen ganswavluli. arqiteqtu ra<br />

kvlavac ganixileboda rogorc mibaZvi-<br />

Ti xelovneba, TumcaRa mime zi sis ufro<br />

adreuli cneba Seicvala stilis cnebiT,<br />

romelic obieq tisgan damoukidebeli<br />

egonaT. igi mSenebels magaliTTa wyebas<br />

mianiS nebda, saidanac mas SeeZlo<br />

gaekeTebina arCevani Sinagani logikis<br />

sa fuZvelze da sxvadasxva tipis nagebobaze<br />

gamosayeneblad funqciuri<br />

moTxovnebidan gamomdinare. amis Sedegad,<br />

istoriuli nagebobis res tavracia<br />

erTgvari samecniero saqmianoba gaxda,<br />

romelic miznad isa xavda stilistur<br />

mTlianobas, rogorc idealis gansaxovnebas<br />

113 .<br />

113 SeiZleba `stilis~ cneba kartezianuli<br />

`Tan dayolili ideebis~ praq tikul ganxorcielebadac<br />

ki miviCnioT.


5.1. goTuri aRorZineba da inglisis<br />

kaTedralebis saxecvla<br />

racionalistur epoqaSi ZiriTadi mecnierebisa<br />

da teqnologiebis ganviTareba<br />

Canda, xolo religia naklebad izidavda<br />

yuradRebas. ing liss Zlieri kavSirebi<br />

hqonda klasicizmis TavwyaroebTan; mxatvrebi<br />

da arqiteqtorebi uSualod ecnobodnen<br />

mas xmelTaSuazRvispireTSi `did<br />

mogzaurobaTa~ dros; ganaTlebuli jentlemenebi<br />

iZendnen klasi kur siZveleTa<br />

koleqciebs da xelovnebis sxva nimuSebs.<br />

goTuri ek le siebi didi xnis ganmavloba-<br />

Si papizmis simboloebad rCeboda da<br />

maT erTgvari eWvis TvaliT uyurebdnen.<br />

Tumca, goTika sinamdvileSi arasd ros<br />

gamqrala qveynidan. 114 klasicizmis zogi<br />

wamyvani arqiteqtoric ki, magaliTad,<br />

ser kristofer reni, TumcaRa kritikulad<br />

ganwyobili, ma inc aRiarebda Sua<br />

saukuneebis mSeneblTa xelovnebas. mis<br />

mier houksmu r Tan erTad selisberis<br />

kaTedralsa da uestminsteris saabatos<br />

dasav leT koSkebze ganxorcielebuli<br />

SekeTebebi arqiteqturul mTelTan Se-<br />

TanxmebiT iyo Cafiqrebuli.<br />

goTikis dafaseba gansakuTrebiT mweralTa<br />

da poetebis mxrida naa naTeli.<br />

Yorkis, solsberis da darhemis didebuli<br />

kaTedralebis brwyinvaleba TviT<br />

klasicizmis ayvavebis xanaSi iyo aRiarebuli<br />

da mokrZalebuli Suasaukunovani<br />

kluatrebis mistikuri atmosfero<br />

zemo q me debas axdenda iseT mgrZnobiare<br />

poetebze, rogoricaa jon milToni, romelic<br />

Tavis `Il Penseroso”-Si werda (1631<br />

w.):<br />

de, nurasodes moiSlis Cemi marTali<br />

terfi<br />

mimosvlas mwignobrul kluatrTa bindSi<br />

da saxuravTa, maRla SerkalulTa, siyvaruls,<br />

ZvelTaZvel burjTa mZime simyariT,<br />

114 Clark, 1974; Germann, 1972; honour, 1981; Pevsner,<br />

1972; watkin, 1980.<br />

romantizmis epoqa 131<br />

da asarTulebul sarkmelTa mdidrul<br />

naySis,<br />

mcxral religiur Suqs rom afens.<br />

TandaTanobiT, literaturis, rokokos<br />

axirebebisa da axleburi is to riuli<br />

cnobierebis meSveobiT, klasikuri landSaftis<br />

idealebi Sua saukuneebis<br />

cxovelxatuli nangrevebisa da Senobebis<br />

mimarT wina-ro mantikuli mowiwebiT, gaocebiTa<br />

da aRfrTovanebiT Seicvala.<br />

1750 wels, horas uolpolma (1717-97<br />

ww.) Tavis qalaqgareT mamulSi, stro uberi<br />

hilSi (Tviqenhemis axlos) wamoiwyo<br />

cvlilebaTa wyeba go Tur stilSi, ra-<br />

Sic aisaxa rokokos ayvavebis periodSi<br />

goTikis mzar di mowoneba. 115 amanve STaagona<br />

igi daewera `otrantos cixe-darbazi~<br />

(1765 w.) da dasabami mieca goTuri<br />

saSinelebaTa romanebisTvis. am axali<br />

tendenciis kvalad robert adams, jorj<br />

dens umcross, rober smirks, jon neSs<br />

da jeims uaiets daukveTes saxlebisa da<br />

vilebis da p roeqteba da rezidenciebis<br />

gadakeTeba aRorZinebuli goTuri stilis<br />

ya idaze, Tumca, sinamdvileSi, amgvari<br />

stilisturi elementebi gareg nul efeqturobas<br />

ufro emsaxureboda.<br />

5.1.1. jeims eseqsi<br />

amgvari formebi uolpolis qalaqgareT<br />

rezidenciaSi daaproeqta jeims eseqsma<br />

(1722-84 ww.), kembrijeli durglis vaJma,<br />

romelic `goTur arqiteqtor~-ad iyo<br />

cnobili da pirveli praqtikosi arqiteqtori<br />

iyo, vinc Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />

mimarT siZveleTmcdneobiTi<br />

in teresi gamoiCina. jer kidev 1756 wels,<br />

115 uolpols misi vilis mSeneblobis sameTvalyureod<br />

`gemovnebis komi teti~ hyavda.<br />

wevrebi iyvnen uilYam robinsoni (1720-75<br />

ww.), pirveli Se ke Te bis gamZRoli, jon SYuTi<br />

(1701-76 ww.), erTi umTavres proeqtantTagani,<br />

romelsac uolpoli Zlier afasebda<br />

da riCard benTli (1708-82 ww.).


132 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

igi cdilobda gamoeca samefo kolejis<br />

kapelis anazomebi; man gamoaqveyna ramdenime<br />

gezismimcemi nar k vevi goTur arqiteqturaze.<br />

1772 wels arCeul iqna antikvarTa<br />

sazoga doebis wevrad. man SeakeTa<br />

da aRadgina mravali nageboba kembrijis<br />

universitetSi, aseve didi SekeTebiTi<br />

samuSaoebi ganaxorciela elis da<br />

linkolnis kaTedralebze, sxva nagebobebzec<br />

umuSavia, dauweria mo x senebebi. igi<br />

afasebda goTikas rogorc esTetikuri,<br />

aseve konstruq ciuli TvalsazrisiT.<br />

ase, mag., rodesac man Seiswavla linkolnis<br />

ka Tedralis dasavleTi kedeli, man<br />

kritikulad Seafasa gviani cvlile bebi<br />

da wamoayena winadadeba misi aRdgenisa<br />

imgvarad, rogorc misi maSeneblebi<br />

ganizraxavdnen.<br />

eseqsi gamonakliss warmoadgenda. Sua<br />

saukuneebis Senobebze, ro gorc wesi, is<br />

arqiteqtorebi muSaobdnen, romlebsac<br />

klasikuri ganaT leba hqondaT miRebuli<br />

da vinc afasebda mTlianobas da `mSvenieri<br />

ubraloebis~ princips, goTuri da<br />

normanuli nagebobebis WeSmariti xasia-<br />

Tis sruli ugulebelyofisas. 1782 wels<br />

es principi Semdegnairad ganisazRvra:<br />

`Senobis namdvili ubraloeba iqmneba<br />

nawilTa daqvemdeba re buli SeerTebiT<br />

erTgvarovani da Tanabari mTlianobis<br />

Sesaqmnelad: iseTis, rom mxedvelobis<br />

sxivebi arasdros dabrkoldes, da arc<br />

kon struqciuli nawilebi dascildes<br />

mTlianis sistemas.~ (D’moundt, 1782:480).<br />

es midgoma aRiarebul iqna bevri taZris<br />

winamZRvrisa da samo nastro kapitulis<br />

mier. amis Sedegad, kaTedralebis<br />

interierebi yve lafer Semaferxeblis<br />

mocilebis gziT saxecvlil iqna er-<br />

Tiani pers peqtivis Sesaqmnelad. mas<br />

Semdeg, rac es didi nagebobebi aSenda,<br />

sau ku neTa ganmavlobaSi warmoqmnili<br />

sxvadasxvagvari moTxovnebis dasak ma yofi<br />

leb lad, interierebi xSirad damatebiT<br />

daenawevrebinaT mcire sivrceebad,<br />

rasac mrevlisTvis praqtikuli mniS-<br />

vneloba hqonda. amave dros, organebis<br />

budeebi da sakurTxevlebi gadakeTda da<br />

nagebobaTa eq s terierebi gadasxvaferda,<br />

raTa misadageboda im drois gemovnebis<br />

Sesabamis simetriis princips.<br />

5.1.2. darhemis kaTedrali<br />

darhemis kaTedrali SeiZleba imis magaliTad<br />

gamodges, Tu ra daemarTa did inglisis<br />

religiur nagebobebs. darhemis<br />

kaTedrali age bul iqna 1093-1133 wleb-<br />

Si normanTa mier, romlebsac qveyanaSi<br />

Tavisi mdgomareobis ganmtkiceba da ga-<br />

Zliereba surdaT. Senoba ganTavsda ma-<br />

Ra li platos kideSi, romelic mdinare<br />

viers gadahyurebda, romelic mas sami<br />

mxridan uvlida da erTgvar koncxs qmnida.<br />

samxreT nawilSi sa monastro nagebobebi<br />

iyo, CrdiloeTiT _ cixe-darbazi,<br />

romlebic qmnidnen patara qalaqis STambeWdav<br />

ansambls. kaTedrali qviT aages,<br />

da uxvewavad, gamokveTili mZime burjebiT<br />

da evropaSi pirveli nervYu ruli<br />

kamariT. misi sruli sigrZe, XII saukunis<br />

galileis kape li dan da savleTiT, vidre<br />

aRmosavleT nawilSi sakurTxevlis ukan<br />

ganlage buli XIII saukunis `cxra trapezis<br />

kapelamde~, 123 m.-ia. Sejvarebaze<br />

cen traluri koSki iyo, xolo dasavleT<br />

boloSi ori koSki, romleb mac XVII saukuneSi<br />

Spilebi dakarga.<br />

1536 wels monastrebis gauqmebisa<br />

da XVII saukunis xatmebrZole obis Semdeg<br />

darhemsac mZime ziani miadga da<br />

XVIII saukuneSi mas kvlav esaWiroeboda<br />

SekeTeba. 1777 wels adgilobrivma arqiteqtorma,<br />

jon vu lerma, romelic samuSaoTa<br />

zedamxedvelad aiyvanes, moxseneba<br />

moamza da. saWiro naxazebi momzadda<br />

vuleris asistentis, jorj nikolsonis<br />

mier, romelic samuSaoTa mwarmoebeli<br />

iyo. dadginda gadaxurvebis da qvis wyobis<br />

cudi mdgomareoba; kamarebs bzarebi<br />

gasCenoda; centralu ri koSki da


`cxra trapezis kapelis~ koSkurebi dazianebuli<br />

iyo; ar arsebobda wvimis wylis<br />

gadamyvani sistema; sarkmlebi sul<br />

Campaliyo; CrdiloeTi karibWe mocilebuli<br />

iyo ZiriTad kedels, xolo galileis<br />

kapelis saZirkvelSi mciredi uwesrigoba<br />

gamovlinda. SekeTebis mizani<br />

iyo maT Semdeg mTlianoba aRdgeniliyo<br />

`rac SeiZleba srulad, rasac ki iTxovs<br />

TviT nageboba da ris saSualebasac iZleva<br />

qvis masalis xa siaTi, romliTac is<br />

aris agebuli~; 116 garda amisa, SemoTvazebul<br />

iqna zogierTi morTuloba Senobis<br />

`gasamSveneblad~.<br />

eqsterieris Tlili qva Zlier iyo<br />

gamoqaruli, xolo bevri qvis bloki sruliad<br />

daSlili. wylis CaJonvis Tavidan<br />

asacileblad da kedlebis met-naklebad<br />

gluvi zedapiris Sesaqmnelad, vulerma<br />

SeTava za qvebis CamokveTa 2-3 inCis siRrmeze,<br />

dazianebuli qvebis Secvla, aseve<br />

nakerebisa da Rrmulebis kiris xsnariTa<br />

da kaJis namsxvrevebiT Sevseba. es aseve<br />

gulisxmobda sarkmlebis kveTili Car-<br />

Coebisa da yve lanairi Semkulobis ga-<br />

116 ‘Durham Dean and Chapter minutes’, ii, 582; wooler,<br />

J., ‘report,’ 29 november 1777.<br />

romantizmis epoqa 133<br />

sur. 5.1. darhemis<br />

kaTedralis<br />

xedi, raitis<br />

mier fanqriT<br />

Sesrulebuli<br />

dama te bebiT<br />

axali Spilis<br />

proeqtisTvis _<br />

Yorkis Spilis<br />

msgavsad (the<br />

Dean and Chapter of<br />

Durham)<br />

naxlebas. navis kamaris bzarebi mudmivi<br />

meTval yu reobis qveS unda yofiliyo,<br />

xolo galileis kapelis dazianebebi unda<br />

SeekeTebinaT. `cxra trapezis kapelis~<br />

koSkurebis aRdgena arse bi Tad<br />

iqna miCneuli erTgvarovnebis miRwevis<br />

TvalsazrisiT, da, ro gorc `gamSvenierebis~<br />

nawili, daigegma `Senobis metismetad<br />

masiuri ga regnobis Semsubuqeba~<br />

qvis Spilebis damatebiT dasavleT<br />

koSkebsa da centralur koSkze.<br />

Spilebi, Yorkis taZris msgavsad, etyoba<br />

Tomas raitis (1711-86 ww.), maTematikis,<br />

astronimiisa da navigaciis adgilob rivi<br />

maswavleblis Canaxatebidan warmoiqmna<br />

117 , romelmac aseve SesTavaza Spilebi<br />

CrdiloeTi transeptisa da `cxra trapezis<br />

kapelis~ gasamSve ne b lad. samuSaoebi<br />

1779 wels daiwyo; Spilebi dasavleT<br />

koSkebze 1797 wels dasrulda.<br />

117 gravYura no. 51 (1780) da 55 (‘darhemis<br />

sakaTedro eklesiis xedi’): ‘n. B. the additions<br />

in Pencil Design’d by mr. tho. wright’ (Durham<br />

Dean and Chapter muniments). simpson, F. G. and<br />

richmond, i. a., ‘thomas wright of Durham and immanuel<br />

Kant’. Durham university Journal, XXXiii,<br />

new series ii, 1940-1941:111ff.


134 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Tumca es cvlilebebi yvelas rodi<br />

moswonda. 1787 wels, v. hatCi sonma gamoaqveyna<br />

nikolsonis naxazebi Tavis `darhemis<br />

<strong>istoria</strong>Si~ da mkacrad gaakritika<br />

kaTedralis `Zveli ieris~ Selaxva. mas<br />

gansakuTre biT adardebda ramdenime<br />

Zveli reliefuri figuris dakargva,<br />

romle bic `gamoxatavdnen Senobis epoqas~<br />

da imJamad xelovnebis xasiaTis nimuSs<br />

gvacnobda. Tumca igi axal figurebs<br />

TavisTavad kargad miiCnev da, Tan<br />

SiSobda, rom momavalSi isini Seiyvandnen<br />

mnaxvels SecdomaSi, daajerebdnen<br />

ra, rom nagebobis es nawili gacilebiT<br />

ufro adre iqna agebuli Tu aRdgenili<br />

(hutschinson, 1787:226).<br />

5.1.3. jeims uaieti<br />

jeims uaietma (1746-1813 ww.), Zmebi adamebis<br />

Semdeg qalaqgareTa saxlebis<br />

yvelaze `modurma~ arqiteqtorma inglisSi,<br />

oqsfordsa da ues t minsteris saabatoSi<br />

henri kini (1726-76 ww.) Secvala.<br />

igi 1787-92 wleb Si muSaobda selisberis,<br />

xolo 1787-95 wlebSi liCfildis kaTedralebis<br />

Seswavlasa da SekeTebaze, 1788<br />

wels ki herfordSi, sadac da savleTi<br />

koSki ori wliT adre Camoingra. konstruqciuli<br />

da funqci uri gaumjobesebebis<br />

garda, uaieti da eklesiis winamZRvari<br />

da kapitu li umetesad miznad isaxavdnen<br />

mTeli Sida sivrcis gamTlianebas<br />

yo velgvari damabrkolebeli elementebis<br />

moxsniT da (liturgiuli) aR mosav<br />

leTisken warmarTviT. amis kvalad,<br />

kankelebi da embazebi moxsnes, kapelebi<br />

gaxsnes da mTavari trapezebi Senobis<br />

Soreul boloSi gana la ges. herfordSi<br />

navi erTi ubiT iqna damoklebuli, xolo<br />

dasavleTi fasadi koSkis gareSe aigo.<br />

Tumca, uaieti ar iyo goTuri formebis<br />

ume cari; igi muSaobda uolpolTan<br />

strouzeri hilSi da Tavis proeq teb Si,<br />

rogoricaa mag., uiliam bekfordisTvis<br />

1796-1807 wlebSi gakeTe bu li fonthilis<br />

saabato da 1808-13 wlebSi brijuoteris<br />

grafisTvis Sesrulebuli eSrij parki,<br />

sur. 5.2. darhemis<br />

kaTedralis CrdilodasavleTi<br />

xedi,<br />

romelzec `naC ve ne bia<br />

gaTvaliswinebuli<br />

Spili da farani~<br />

jeims uaietis<br />

proeqtis mi xedviT,<br />

1795 w. (the Dean and<br />

Chapter of Durham)


goTur stils iyenebda. 118<br />

1791 wels SYut beringtoni, selisberis<br />

episkoposi, darhemSi dai niSna, sami<br />

wlis mere ki, liCfildisa da qoventris<br />

yofili episkoposi graf jeims qornvalisi<br />

taZris winamZRvrad airCies. orive<br />

mondomebuli iyo miewviaT uaieti darhemSi,<br />

ara mxolod kaTedralis Sesaswavlad,<br />

ara med agreTve biSof oklendisa<br />

da darhemis cixe-darbazis episkoposis<br />

rezidenciebis SekeTeba-gaumjobesebisTvis.<br />

mowveva 1794 wlis bolos daamt-<br />

118 Frew, 1979:366ff; Colvin, 1954:722ff; linstrum,<br />

1973; turnor, 1950; Colvin, Crook and Port, 1973,<br />

vi:49ff; lees-milne, 1976.<br />

romantizmis epoqa 135<br />

sur. 5.3. darhemis kaTedralis<br />

gegma SemoTavazebuli<br />

gadakeTebebiT, galileis<br />

kapelis mocilebisa da<br />

dasavleTis Sesasvlelis<br />

gaxsnis CaTvliT. (the Dean and<br />

Chapter of Durham)<br />

kices da 1795 wlis seqtemberSi uaietma<br />

waradgina SemoTavazebu li SekeTebebisa<br />

da cvlilebebis gegmebi. aq ori mTavari<br />

mizani isaxe ba: pirveli, nagebobebis<br />

gaumjobeseba arqiteqturuli TvalsazrisiT<br />

da maTi stilisturad ufro<br />

gamTlianeba, meore ki, zogi funqciuri<br />

gaumjobesebis Semotana winamZRvrisa da<br />

kapitulis survilebis Sesaba misad.<br />

cvlilebebi moicavda Semdegs: galileis<br />

kapela unda daeSalaT da dasavleTiT<br />

kvlav mTavari Sesasvleli gaexsnaT;<br />

axlad aRdgenili CrdiloeTi karibWe<br />

unda daeSalaT; axali proeqti iqna<br />

SemoTavazebu li aRmosavleTi fasadis


136 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

aTvisac, sadac jerac SekeTeba mimdinareobda<br />

nikolsonis xelmZRvanelobiT;<br />

maRali Spili unda aSenebuliyo cent raluri<br />

koSkis Tavze. kaTedralis SigniT<br />

yvela gamyofi kedeli unda moxsniliyo<br />

da interierSi unda Seqmniliyo dasavleTidan<br />

aRmosavle Tis ken ganuwvalebeli<br />

gasaxedi. es niSnavda wm. qatbertis<br />

samarxis ga tanas galileis kapelidan,<br />

nevilis mSvenieri kankelis, mTavari<br />

trapezisa da XVII saukunis mTeli avejis,<br />

embazis, organis budis da dasajdomlebis<br />

gatanas. axali mTavari trapezi<br />

iqna SemoTavazebuli `cxra trapezis<br />

kapelis~ centrSi, xolo sakurTxevlisTvis<br />

axali ka Tedra da saydari iqna<br />

gaTvaliswinebuli. XVII saukunis organi,<br />

rome lic efareboda sakurTxevels mTavari<br />

navidan, unda Secvliliyo ufro<br />

msu buqi formis axliT, Zveli organisa<br />

da daSlili nevilis kankelis elementebiT.<br />

kapitulis saxli TiTqmis orjer<br />

unda damoklebuliyo da axali wriuli<br />

afsidiT aSenebuliyo.<br />

am gegmebis wardgenis Semdeg uaieti<br />

adgilze mxolod erT Ca kiTxvas ixseniebs.<br />

praqtikuli ganxorcieleba daevala<br />

adgilobriv ar qiteqtors, uiliam<br />

morpeTs, romelic yovelive danarCenze<br />

iyo pasu xismgebeli da 1824 wlamde agr-<br />

Zelebda aq muSaobas. CrdiloeTi koSkure<br />

bi da `cxra trapezis kapelis~ fasadis<br />

qveda nawili ukve dasrule bu li iyo da<br />

vitraJebic momaragebuli. fasadis zeda<br />

nawili da samx reTi koSkurebi aRdgenil<br />

iqna uaietis gegmis mixedviT. kapitulis<br />

sax li nawi lobriv gadakeTda morpeTis<br />

gegmiT, marTkuTxa formiT _ da ara afsidiT,<br />

rogorc uaiets hqonda dagegmili.<br />

1796 wels gadawyda ka TedralisTvis<br />

CamoeSorebinaT sxvadasxva funqciebi,<br />

raTa SesaZlebe li yofiliyo interierSi<br />

da galileis kapelaSi SemoTavzebuli<br />

ngre vis winwagdeba. 1797 wels kapitulma<br />

daadgina, rom rodesac aRmosav le-<br />

Ti nawili dasruldeboda, morpeTs<br />

unda daewyo eklesiis saxuravis sruli<br />

SekeTeba. Zveli tyviis firfitebi unda<br />

gaeyidaT, xolo saxura vi, uaietis gegmiT,<br />

gadaxuruliyo fiqaliT. dasavleTi<br />

koSkebis Spile bis da koSkurebis<br />

dasamTavrebeli samuSaoebi grZeldeboda<br />

rait-vu le ris gegmebis Tanaxmad,<br />

iseve rogorc kaTedralis CrdiloeTi,<br />

dasav leTi da aRmosavleTi fasadebis<br />

gare zedapirebis gadaTla; msgavsad<br />

muSavdeboda monastris kluatric.<br />

5.2. antikvarTa kamaTi restvaraciis<br />

principebze<br />

SekeTeba da galamazeba miznad isaxavda<br />

erTianobas, wesrigsa da simetrias,<br />

magram sruliad ugulvebelyofda istoriuli<br />

kaTedralebis xno vanebis Rirebulebas.<br />

is cvlilebebi, romelnic<br />

uaietma ganaxorcie la selisberis kaTedralze,<br />

pirveli biZgi gaxda <strong>konservaciis</strong><br />

princi pebis Taobaze kamaTis wamosawyebad.<br />

zogierTni mis gegmebs icavdnen<br />

da moswondaT, rom aTwleulebis<br />

ganmavlobaSi mitovebuli da ukuRmar-<br />

Tad gamoyenebuli Senobebi, rogorc<br />

iqna, SekeTda da mowesrigda. maTi azriT,<br />

kapelebma didi xnis win dakarga moxdeniloba,<br />

xolo ferweru li morTuloba<br />

asaxavda `mouxerxebel, araproporciul<br />

figurebs, ro me liRac xeibris STamomavlebs,<br />

SesaZloa eduard IV-is an henri<br />

VII-is mefobis xanisas, romlebic mudam<br />

dasacini ram iyo yvela gonieri mnaxvelisTvis~<br />

(Gentlemen’s magazine [Gm],<br />

1789:1065). am ferweris SeTeTrebiT svetebi,<br />

TaRebi da Weri harmoniuli, jerovani<br />

da STambeWdavi gaxdebo da.<br />

Tumca iyvnen iseTebic, vinc nanobda<br />

Zveli Zeglebis dakargvas da romlebic<br />

uaryofiTad udgebodnen ganaxlebis<br />

samuSaoebs. am kritiko s Ta Soris iyo<br />

riCard gugi, antikvarTa sazogadoebis<br />

prezidenti, rome lic afasebda goTur


arqiteqturas da miiCnevda, rom selisberis<br />

kaTe d ralis `stili ugabedulesi<br />

da umsubuqesia, Canafiqri erTiani da<br />

mo x de ni li, Sesruleba misi mdebareobis<br />

tolfasi, xolo Zalian maRali<br />

Spi li samefos saocrebaa~ (“R.G.” GM,<br />

1789:873), Tavisnair ansamblebs So ris<br />

srulyofili, romelsac cota ram Tu<br />

Seedreboda. meore kriti kosma werili<br />

miwera baton urbans, Gentlemen’s Magazineis<br />

redaqtors da sinanuls gamoTqvamda<br />

Zvel gamarTulobaTa ganadgurebis<br />

gamo: `me Za lian moxuci kaci var; me bevri<br />

ucnauri ram minaxavs; magram namdvilad<br />

ver warmovidgendi, rom odesme<br />

Tqvens mSvenier JurnalSi wavikiT xavdi,<br />

rom navis (eklesiis, batono urban) silamaze<br />

mTlianad nadgur de boda saeklesio<br />

dasajdomlebis daxvavebis gamo~<br />

(G. m. Feb. 1796:98). 1798 wels, jon milnerma<br />

gamoaqveyna Tavisi `disertacia<br />

Zveli kaTed ra lebis gadakeTebis axlebur<br />

stilze, selisberis kaTedralis<br />

magali T ze~, romelSic igi edaveboda<br />

uaiets samarxebisa da kapelebis dangre<br />

vis, iseve rogorc aseTi Senobebis<br />

Tavdapirveli sivrciTi xasiaTis da<br />

wyobis Tanamedrove erTgvarovnebamde<br />

dayvanis gamo.<br />

5.2.1. jon qarteri<br />

cnobebi darhemis kaTedralis gadakeTebis<br />

Taobaze swrafad ga vr celda mas<br />

mere, rac 1795 wlis seqtemberSi uaietma<br />

Tavisi gegmebi warmoadgina. ukve<br />

oqtomberSi vinme `viator~-i werda Gentlemen’s<br />

Magazine-Si, gasakviri iqnebao Tu<br />

darhemi gaxdeba ganadgurebis samizne<br />

mas me rec ki, rac esoden bevri ram iTqva<br />

selisberize. 1795 wlis 26 noembers<br />

jon qarterma (1748-1817 ww.) warudgina<br />

antikvarTa sazogadoebas darhe mis kaTedralis<br />

daumTavrebeli anazomebis wyeba,<br />

romelic wina zaf xuls sazogadoebis<br />

romantizmis epoqa 137<br />

dakveTiT gakeTda. igi wardgenil iqna<br />

Tavmjdoma ris, ser henri englfildis<br />

mier, romelmac gaacno sazoga doebis<br />

wev rebs is samuSaoebi, romelnic wamowyebul<br />

iqna darhemSi jeims uaietis,<br />

panTeonis didad pativcemuli arqiteqtoris,<br />

xelmZRvanelobiT. eride bo da<br />

ra uaietis personalur dadanaSaulebas,<br />

englfildma mainc gamo Tqva eWvi,<br />

esmoda Tu ara mas Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />

xasia Ti. ser henrim xazi<br />

gausva Sua saukuneebis gegmis iregularuli<br />

Cax larTulobis didebul da<br />

cxovelxatul efeqts, Tundac xSirad<br />

Sem Tx veviT Seqmnils da nanobda axali<br />

naxelavis mowesrigebulobas da mkacr<br />

simetrias, rom aRaraferi iTqvas Zveli<br />

xelovnebis nawarmoebe bis ganadgurebaze<br />

da agrZelebda:<br />

`roca mesmis, rom galileis kapelis<br />

nacvlad natexi qvis biliki gakeTdeba,<br />

roca vici, rom sxva kaTedralebis<br />

garSemo areebi ase Tive usicocxlo<br />

mowesrigebulobamde daiyvaneba, erTgvari<br />

ko mikuri aRSfoTeba avsebs Cems<br />

gonebas da ar unda gamikvirdes, Tu davinaxav<br />

raindebs, romlebic samarxebSi<br />

ganisveneben, abreSu mis windebSi gamowyobilni<br />

da akuratuli bafTebiT Semkulni;<br />

cxa dia, balaxis beltebi, `xSirad<br />

obis grovebi rom aqvT~, ufro metic,<br />

ekliani da WinWrianic ki, melanqoliuri<br />

brwyinvalebiT rom yvavis warsuli Taobebis<br />

ferflSi, ukeT eTanxmeba didebuli<br />

nagebobis nacrisfer kedlebs, vidre<br />

sacodavi, gakreWili Se m cvleli, romelic<br />

sxva asociacias ar iwvevs garda `Cais<br />

baRi sa~ an `boulingis mwvanesi~. (s.a.l.,<br />

1793-1796:XXV, 486)<br />

qarterma gamokveTa `formaTa siamovnebis<br />

momgvreli mravalfero v neba~,<br />

dasavleTi fasadis `uCveulo da STambeWdavi<br />

efeqti~ da didi centraluri<br />

koSkis `Zveli sidiadis sruli brwyinvaleba~.<br />

man xazi ga usva galileis kapelis<br />

proeqtis gamorCeulobas da SeniSna<br />

`Suqisa da Crdilis uCveulo efeqti~.


138 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 5.4. darhemis kaTedrali, dasavleTi fasadis naxati, jon qarteris mier ga keTebuli 1801<br />

wels anazomebis mixedviT. naclad arsebuli mdgomareobis Ca xa t visa, man scada nawilobrivi<br />

rekonstruqciis gakeTeba (Dean and Chapter of Durham).<br />

vizualuri efeqti, cxovelxatuloba da<br />

amaRlebuloba misTvis SesaZloa kidev<br />

ufro faseuli iyo, vidre is toriuli<br />

Rirebuleba. igi imdenad winaaRmdegi iyo<br />

ukve Catarebuli cvlilebebisa, rom maTi<br />

Caxatvac ki ar moindoma. samagierod, man<br />

ga moiyena Zveli gravYurebi da Canaxatebi<br />

Senobis rekonstruqciis sura Tis im<br />

saxiT Sesaqmnelad, rogoric is unda yofiliyo<br />

samuSaoTa daw yebamde. igi eyrdnoboda<br />

hatCisonis `darhemis <strong>istoria</strong>s~<br />

da Senoba od nav idealizebulad aCvena,<br />

dasavleT koSkebze mwyobri qongurebiT.<br />

qar ters surda xelisufalTa darwmuneba<br />

ufro faqizad muSaobas da Tanxmebodnen<br />

da nawilobriv amas miaRwia kidec: galileis<br />

kapela isev SeakeTes da interieric<br />

ise aRar iyo gamTlianebuli, rogorc<br />

adre. roca uaieti wardgenil iqna antikvarTa<br />

sazogadoebaSi asarCevad, igi<br />

pirveli arCevnebis dros `gaaSaves~, Tumca<br />

meore jerze, 1797 wels igi didi umravlesobiT<br />

airCies. amis Sedegad, gugi<br />

gadadga sazogadoebis pre zidentobidan<br />

da qarters aekrZala raime naxazebis<br />

wardgena sazo ga doebaSi sagangebo mowvevis<br />

gareSe.<br />

antikvarTa sazogadoeba 1792 wlidan<br />

ukveTavda qarters istoriu li<br />

nagebobebis anazomebis Sesrulebas. man<br />

am mizniT imuSava wm. ste fa nes kapelaSi<br />

uestminsterSi, eqseterisa da darhemis<br />

kaTedralebze da baTis samonastro<br />

eklesiaze; es masala mogvianebiT gamo


qveynda. ga r da amisa, man gamosca ramdenime<br />

tomi inglisis Sua saukuneebis<br />

xelo v nebasa da arqiteqturaze, Tumca<br />

misi saukeTeso literaturuli nawarmoebi,<br />

albaT, aris wyeba 212 werilisa,<br />

`arqiteqturuli siaxleebis Zie bani~,<br />

romelsac igi 1798 wlidan gardacvalebamde<br />

aqveynebda Gentlemen’s magazine-Si<br />

fsevdonimiT `arqiteqtori~. `Ziebani~<br />

Tavdapirvelad Cafiq re bu li iyo rogorc<br />

Zveli nagebobebis restavraciis<br />

kritikuli mimo xilva, Tumca TandaTan<br />

igi inglisis <strong>arqiteqturis</strong> <strong>istoria</strong>Si<br />

gadai zarda. mas hqonda qve-saTauri:<br />

`<strong>arqiteqturis</strong> winsvla inglisSi~ da<br />

moicavda periods uadresi xanidan dedofal<br />

anas zeobamde. igi bevrs mogzaurobda<br />

qveynis sxvadasxva nawilSi da,<br />

Cveulebriv, TiTo weril Si TiTo Senobas<br />

ganixilavda; ufro mniSvnelovani<br />

nagebobebi, rogo ri caa uestminsteris<br />

saabato an uindzoris cixe-darbazi,<br />

ramdenime werils saWiroebda. igi iSviaTad<br />

iZleoda Sefasebas, Tumca zogjer<br />

mainc ake Tebda amas _ rogorc, magali-<br />

Tad, selisberis SemTxvevaSi, sadac igi<br />

mi iCnevda, rom kluatri `karg xelSia~.<br />

Tumca arc kritika daiSura da selisberis<br />

Sesaxeb statia ase daamTavra:<br />

`vidre davSordebi am kaTedrals, neba<br />

momeciT kidev erTxel cremli davRvaro<br />

misi samRvdelmsaxuro nawilisa<br />

da masSi arse bu li samarxi relikviebis<br />

ganaxlebuli da modernizebuli mdgoma<br />

re o bis gamo; sadac axal-axali mor-<br />

Tuloba moewyo, sruliad Se u sabamo<br />

mTlianobaSi naSenobis stils, sruliad<br />

uwesrigo da uje ro; sadac Zeglebi an<br />

daangries da gaitanes, an maTi nawilebi<br />

Seakowiwes ise, rom sruliad aRries arqiteqturuli<br />

proeqti da istoriuli<br />

mowmoba~. (G. M., 1810:511).<br />

qarteris leqsika Seicavda iseT cnebebs,<br />

rogoricaa: gadakeTeba, gamSveneba, dazianeba,<br />

ngreva, gaumjobeseba, inovacia,<br />

SekeTeba da res tavracia, romlebic,<br />

romantizmis epoqa 139<br />

yvela erTad, saboloo jamSi, gulisxmobs<br />

is toriuli nagebobobisadmi miu-<br />

Rebeli an damangreveli mopyrobis sxvada<br />

sxva xarisxs. `gamSveneba~ mdgomareobda<br />

`Cveni Zveli eklesiebis in terierebis<br />

SeTeTrebaSi, sarkmlebSi minis CasmaSi...<br />

maTi ornamen tuli CarCoebis sruli<br />

mongreviT; navebisa da eklesiis sivrcis<br />

skame biT gamotenas...~ (G. m., 1802:1118).<br />

`Secvla~ gagebul iyo rogorc:<br />

`qtitorTa da patronTa samarxebis da<br />

Zeglebis aR mo savleT na wi l Si maTi Tavdapirveli<br />

da jerovani adgilidan da sav<br />

leT bo loSi gadaadgileba: sakurTxevlis<br />

gadatana (winaswar kankelis tixris<br />

mo S liT) RmrTismSoblis kapelaSi... am<br />

nagebobebis zogierTi na wilis gadamuSaveba<br />

da damatebebis gakeTeba romaul<br />

da berZ nul stilSi da, sabolood,<br />

maTi zogierTi Semadgeneli nawilis<br />

sruli mongreva, rogoricaa kapitulis<br />

saxli, kankelis tixrebi, Zeglebi da sxv.<br />

(G. M., 1802:1021).<br />

`SekeTebebi~ misTvis, umetesad iyo SemorCenil<br />

Zvirfas saxsovre b Tan `br-<br />

Zola~, rac daudevari imitirebiT<br />

an damaxinje biT mTavrdebo da (G. m.,<br />

1804:328). `restavraciebi~ momdevno nabijiRaa;<br />

praqtikaSi isini muSa-xelosnebis<br />

uyuradRebo xelebsaa mindobili da<br />

`Zalian mcire an sulac araviTari kav-<br />

Siri, msgavseba an Tanafardoba aqvs xelovnebis<br />

Zvel nawarmoebebTan.~ (G. m.,<br />

1804:328). ganixilavda ra uestminsteris<br />

sa a batoSi henri VII-is kapelas, igi mo-<br />

Tqvamda:<br />

`roca iwyeba restavracia _ ratom aRar<br />

unda iyos originali. Ce mi mxriv, me ar<br />

var Senobis restavraciis momxre. me igi<br />

makma yo filebs iseTi, rogoric aris.<br />

rac Seexeba SekeTebas, me SemiZ lia amas<br />

daveTanxmo; iseTi, rogoricaa nakerebis<br />

gadaxsnis SeCe reba; an sarkmlebis mulionebis<br />

gasworeba, sarkmlebis Seminva;<br />

magram amis iqiT ar wavidodi.~ (G. M.,<br />

1804:739).


140 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

safiqrebelia, rom qarteris mier restvaraciis<br />

uaryofa nawilo b riv gamowveuli<br />

iyo misi zizRiT Tanadrouli goTuri<br />

aRorZinebis <strong>arqiteqturis</strong> adrindeli<br />

formebisadmi. igi amtkicebda, rom<br />

origina luri arqiteqturuli detalebis<br />

imitacia sworad unda iqnas gagebuli<br />

ise, rom nawarmoebma `mniSvnelovaneba<br />

SeiZinos misi istoriuli miniSnebebis<br />

gamo da ganagrZos arseboba, rogorc We-<br />

Smariti gemovnebi sa da namdvili mibaZvis<br />

magaliTma~ (G. m., 1801:310). aq qarteri<br />

moaswa vebs goTuri aRorZinebis<br />

kritikas pYujinis mier, Tumc ki mxolod<br />

wmi n da antikvaruli da es Tetikuri<br />

TvalsazrisiT. qaRaldze igi Tvi To nac<br />

akeTebda restavraciebs, rogorc, magaliTad,<br />

darhemsa an liC fildSi, sadac<br />

man `aRadgina~ dasavleTi fasadi im<br />

qandakebebiT, rom lebic ukve moxsnili<br />

iyo. 119 misi Zalisxmeva ZiriTadad Tavisi<br />

qveynis av Tenturi memkvidreobis dacvisken<br />

iyo mimarTuli da man Tavisi bolo<br />

werili Semdegi sityvebiT daamTavra:<br />

`Tu antikvarTa sazogadoeba ganwyobili<br />

iqneba da es udaod ase moxdeba,<br />

daafasos im pirovnebis faqizi midgoma,<br />

romelic gadaar Cens ganwirul grovebs;<br />

gana SeuZliaT sxvebs, vinc `gemovnebasa~<br />

da mgrZnobelobas Cemulobs, guliTadad<br />

ar gaixaron? Cven kidev erTxel sixaruliT<br />

SevZaxebT: gmadlobT! da davasrulebT<br />

TviT-milocvis daskvniT: Cveni<br />

Sroma amao ar yofila!” _ ‘arqiteq tori’<br />

(G. M., 1817:225)<br />

119 qarteri, G. m., 1810:403: ‘liCfildis kaTedralis<br />

TandarTul xedze, Tavs neba<br />

miceviT, yvela niSebi (garda didi sarkmlis<br />

qveS mdebareTa da Sua portikis niSebisa<br />

_ aq Tavdapirveli qandakebebi adgilzea)<br />

qan da kebebiT Segvevso; am niSebSi myofi<br />

qandakebebi ramdenime wlis win de kanozis<br />

brZanebiT Camoagdes; mas (ase amboben,<br />

daujerebeli kia) ela n de bo da, rom eklesiaSi<br />

misi Sesvlisas isini Tavs ukravdnen<br />

mas . . .<br />

5.3. goTuri aRorZinebis restavracia<br />

inglisSi<br />

industriul ganviTarebasTan, keTildReobis<br />

zrdasa da mosaxle o bis matebasTan<br />

erTad daiwyo Civili Zveli ubnebis<br />

ugvanobis, viwro quCebis da qalaqis<br />

galavnebis Taobaze, romlebic xels<br />

uSlida tra ns portsac da qalaqebis<br />

gafarToebasac. magaliTad, YorkSi miiRes<br />

ga da wyvetileba, daengriaT Zveli<br />

TavdacviTi kedlebi da maTi masala<br />

qu Cebis Sesworebisa da xidebis aRdgenisTvis<br />

gamoeyenebinaT. qarteris msgavsi<br />

antikvarebis protestebma droebiT<br />

gadaafiqrebina am proeqtis ganxorcieleba,<br />

magram adgilobrivi mosaxleoba<br />

1820-ian wlebamde aq sacilos verafers<br />

xedavda, vidre gazeTebi met adgils<br />

dauTmobdnen ka maTs am sakiTxze.<br />

YorkSiris filosofiuri sazogadoeba,<br />

1822 wels da arsebuli, aqtiurad icavda<br />

istoriul Zeglebs da TandaTanobiT,<br />

sa zogadoebrivi azris mxardaWeriT,<br />

uzrunveliqna kedlebis konservacia<br />

(Curr, 1976).<br />

sakuTar qveyanaSi safrangeTis revolYuciis<br />

Semdeg mimdinare mRe lvarebebiT<br />

Sewuxebulma ingliselebma am<br />

tendenciebis da nonkon for mis tuli seqtebis<br />

aqtiurobis SeCerebis saukeTeso<br />

gzad oficia lu ri eklesiis gaZliereba<br />

miiCnies. amis Sedegad 1811 wels daarsda<br />

`oficialuri eklesiis principebiT<br />

RaribTa ganaTlebis erovnuli sa zogadoeba~,<br />

xolo 1818 wels parlamenti<br />

daarwmunes, mieRo saeklesio mSeneblobis<br />

aqti, romelic uzrunvelyofda milion<br />

girvanqa ster lings axali eklesiebis<br />

asaSeneblad. damkveTebma, surdaT ra<br />

maqsima lu ri sivrcis miReba minimaluri<br />

danaxarjiT, am nagebobaTa umetesoba Si<br />

gamartivebuli Seisruli TaRis stili<br />

aiTvises, rasac pYujini `ub ralo arqiteqturul<br />

uformobas~ eZaxda. miuxedavad<br />

imisa, rom goTuri nagebobebi popu-


laruli gaxda, arqiteqtorebs naklebi<br />

gamocdileba hqondaT am stilis eklesiebis<br />

mSeneblobaSi.<br />

Tumca aqti arsebuli eklesiebis<br />

restavracias ar gulisxmobda, 1820-ian<br />

da 1830-ian wlebSi gansxvavebuli SedegiT<br />

SekeTda eklesiebisa da kaTedralebis<br />

mTeli rigi. umetes SemTxvevaSi es<br />

SekeTebebi gamow veuli iyo mdgradobisa<br />

da dacvis aucileblobiT da ara<br />

gamSveneba-Se m kobis surviliT. riponSi<br />

eduard blorma (1787-1879 ww.) transeptis<br />

ka ma rebis SesakeTeblad papier maché<br />

gamoiyena. Tumca zog ufro mniSvne lovan<br />

Carevasac hqonda adgili. blori,<br />

romlis restavraciebi Sefase bul iqna<br />

rogorc `gaumarTleblad destruqciuli~,<br />

muSaobda piterbo roSi, aRadgina<br />

merton kolejis kapela oqsfordSi,<br />

glazgos kaTedra li da lembeTis sasaxle.<br />

1825-1830 wlebs Soris lYuis nokals<br />

qotin hem ma (1787-1847 ww.) ganaaxla<br />

gadaxurva roCesterSi, aRadgina samxreTi<br />

ke deli, gaakeTa centraluri ko-<br />

Skis rekonstruqcia axali pinaklebiT;<br />

man aseve aRadgina centraluri koSki<br />

sent albanoSi. 1832-1834 wlebSi jorj<br />

ostinma (1786-1848 ww.) qentrberis kaTedralze<br />

mniSvnelovani Se ke Te bebi ganaxorciela;<br />

man Tavidan aago transeptis<br />

kamara da fron toni, aRadgina Crdilo-<br />

Ti navis gasavleli `perpendikularuli<br />

goTi kis~ stilSi, daangria normanuli<br />

Crdilo-dasavleTi koSki da aRadgi na<br />

ise, rom XV saukunis samxreT-dasavleT<br />

koSks moxdenoda.<br />

uilYam atkinsoni (1773-1839 ww.), uaietis<br />

mowafe da Semdgom misi Semcvleli<br />

kartografiul samsaxurSi, qalaqgare-<br />

Ti saxlebis arqiteq to ri iyo, romelic<br />

darhemis arsebuli nagebobebis gadakeTebaze<br />

muSa ob da. 1804 wels man gaakeTa moxseneba<br />

darhemis kaTedralze, romelSic<br />

amtkicebda, rom Catarebulma SekeTebebma<br />

da, gansakuTrebiT, qvebis ze da piris gadaTlam,<br />

sinamdvileSi, daaqveiTa nagebo-<br />

romantizmis epoqa 141<br />

bis simtkice, daama xinja Senobis xasiaTi<br />

da qvis susti Sida nawilebi gamosaqarad<br />

gaaSi Sv la. atkinsoni kargad icnobda<br />

barkis disertaciaSi warmodgenil cxovelxatulobis<br />

popularul Teoriebs.<br />

uswrebda ra win `Zveli Seno be bis dacvis<br />

sazogadoebis~ principebs, igi rekomendacias<br />

iZleoda, taZris dauzianebeli<br />

nawilebi xeluxlebeli darCeniliyo _<br />

maSinac ki `Tu maTze xavsi gaCnda, unda<br />

vecadoT ar movaciloT igi~. Sesake Teblad<br />

igi urCevda e.w. `parkeris cementis~<br />

gamoyenebas, bunebrivi cementis axlaxan<br />

aRmoCenil nairsaxeobas, romelic dekorisa<br />

da na ZerwobebisTvis gamoiyenebida. 120<br />

igi amtkicebda, rom am masaliT Sesru lebuli<br />

SekeTeba sagrZnoblad iafi iqneboda,<br />

vidre Sesabamisi nawile bis qvaSi gamokveTa<br />

da, rac, misi azriT, ufro mni-<br />

Svnelovania, misi `muqi baTis-qvis feri~<br />

kargad exameboda xavss da aZlierebda nagebobis<br />

didebulebas. samuSaoebi centralur<br />

koSkSi 1806 wels daiwyo, magram or<br />

weliwadSi es meTodi uvargisi gamodga da<br />

atkinsoni daiTxoves.<br />

1827-1835 wlebSi darhemis winamZRvari<br />

da kapituli kaTedralSi Casatarebel<br />

samuSaoTa Taobaze ignacius<br />

bonomis (1787-1870 ww.) eTaT bi rebodnen.<br />

bonomi italiuri warmomavlobis iyo.<br />

igi inglisSi Tavis ma masTan, jozefTan<br />

da Zmeb adamebTan erTad Camovida; mu-<br />

Saobda sagra fos topografad da Tanac<br />

saxlebsa da eklesiebs sxvadasxva stilSi<br />

_ normanul, perpendikularul, goTursa<br />

da neo-klasikurSi _ restav racias<br />

utarebda. qvis wyoba erT-erTi mniSvnelovani<br />

problema iyo. ga dawyda nagebobis<br />

dazianebuli nawilebis Tavidan<br />

mopirkeTeba msgavsi xarisxis qviSaqvis<br />

gamoyenebiT, rogorc es uaietma `cxra<br />

trapezis ka pe laSi~ gaakeTa. gamocvales<br />

mxolod cud mdgomareobaSi myofi<br />

qvebi, ramac kedeli dalaqavebuls da-<br />

120 atkinsoni monawile iyo am cementis warmoebisa<br />

londonis bazrisa da ucxoeTisTvis.


142 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

amsgavsa da Zveli qvebis Semdgomi ko rozia<br />

gamoiwvia. bonomisTvis SekeTebaTa<br />

mizani iyo maTi umaRlesi SesaZlebeli<br />

standartiT ganxorcieleba, igi urCevda:<br />

`TviT Senobis Tanadrouli monacemebi<br />

unda iqnes gaTvaliswinebuli, sadac<br />

ki nawi le bi isea dazianebuli, rom<br />

maTi aslebis gakeTeba SeuZlebelia.” 121<br />

eqsterieris detalebis aRsadgenad igi<br />

nimuSebs interieris Tavdapir vel detalebSi<br />

daeZebda, iyenebda naZerwobasa da<br />

figurebs namuSevris gasamdidreblad<br />

da ufro `swori~ ieris misaniWeblad.<br />

igi ar aZlevda upiratesobas romelime<br />

konkretul stils, `Senobis TariRis<br />

Sesaferi sad~, inarCunebda rogorc normanulis,<br />

aseve perpendikularulis niSnebs;<br />

Tumca iseTi sakiTxebi, rogorcaa,<br />

magaliTad, sakurTxevlis zeda rigis<br />

sarkmlebis zoma, specifikuri moTxovnebis<br />

Sesabamisad wydebo da.<br />

1824 wels, jeims uaietis ZmisSvils,<br />

romelmac Semdgom raindoba miiRo, ser<br />

jefri uaietvils (1766-1840 ww.), jorj IV-m<br />

uindzoris cixe-darbazze muSaoba daukevTa.<br />

umTavresi samuSaoebi misi gegmis mixedviT<br />

ganxorcielda da es `STambeWdavi<br />

da uzarmazari massa~, inglisel mmarTvelTa<br />

simbolo, gadakeTda mefis komfortul<br />

da cxovelxatul re zidenciad<br />

(linstrum, 1972:181). samefo saTavsoebi,<br />

`Rirsi monarqisa da erisa~, 1828 wlisTvis<br />

dasrulda. ser jefrim sasaxlis<br />

mimdebare teri toriidan moaSora zogi<br />

`mouxerxebeli~ nageboba, xolo koSkebi<br />

da ze da ezo nawilobriv gadakeTda, nawilobriv<br />

ki Tavidan aSenda maSiku le biTa<br />

da qongurebiT. mrgvali koSki 33 futiT<br />

amaRlda, riTac cxo vel xatuli kompoziciis<br />

dominantad iqca. Tumca ramdenime<br />

Suasaukuno vani nagebobis dangrevis gamo<br />

garkveuli sinanuli gamoiTqva, ganaxleba<br />

da, gansakuTrebiT, samefo parkis reabilitacia<br />

mefis karis moTxov nilebaTa<br />

121 Bonomi, i., moxseneba dekanozsa da kapituls,<br />

ianvari 1830.<br />

Sesabamisad, umTavresad mowonebul iqna<br />

kritikosTa mier. ara vis dananebia Carlz<br />

II-is droindeli momxiblavi barokuli<br />

interi e rebis dangreva. jorj IV-s kargad<br />

esmoda uindzoris cixe-darbazis<br />

cxo velxatuli Tvisebebi da am Senobis<br />

istoriuli konotaciebi; mas ase ve kargad<br />

esmoda, rom goTuri stili yovelTvis<br />

dakavSirebulia diad erovnul istoriul<br />

movlenebTan, xolo samefo taxtisTvs<br />

istoriul uwyvetobas da politikuri safuZvlis<br />

simyares ganasaxierebs.<br />

5.3.1. pYujini<br />

interierebis mowyoba da avejis mofiqreba<br />

batonebs morels da se dons daevalaT.<br />

morelma, frangma avejis momfardagebelma,<br />

kargad icoda, rom `goTuri <strong>arqiteqturis</strong><br />

Cinebuli mcodne~ iyo kidev<br />

erTi emigranti safrangeTidan, ogastas<br />

Carlz pYujini (1762-1832 ww.), rome lic<br />

neSTan muSaobda da r. akermanis, j. britonis<br />

da e. v. breilis gamoce me bisTvis<br />

istoriuli Senobebis anazome bi da naxazebi<br />

Seasrula (Ferrey, 1861:50). Tumca pYujinma<br />

es `didad sapasuxismgeblo~ saqme<br />

Tavis vaJs, ogastas uelbi norTmor pYujins<br />

(1812-52 ww.) gadauloca, romel sac<br />

mxazvelis didi niWi hqonda da mamamiss<br />

normandiaSic ki dayvebo da istoriuli<br />

Senobebis dasafiqsireblad. pYujinis namuSevrebi<br />

uind zo risTvis SeiZleba axla<br />

`Rirseulad da martivad~ iqnas miCneuli,<br />

mi si kolega da biografi benjamen<br />

feri (1810-80 ww.) eWvobda, `pYujinis garda<br />

vinme sxva Tu SesZlebda aseTi raodenobis<br />

nivTebis daproeqte bas Tanabrad<br />

didi warmatebiT~-o (lindstrum, 1972:191;<br />

Ferrey, 1861:53). mefis survili iyo, misi<br />

dangreuli londonis rezidenciidan<br />

(karlton hau si) zogierTi elementis<br />

(magaliTad buxrebis) gamoyeneba, igi imasac<br />

ki fiqrobda, rom elTam palasis sabanketo<br />

darbazis XVI saukunis mSve nie ri


gadaxurva uindzorSi gadaetanaT, Tumca<br />

igi metismetad daziane buli aRmoCnda<br />

`misi kanonieri adgilidan~ gadasaadgileblad.<br />

pYujini inglisSi goTuri aRorZinebis<br />

erT-erTi wamyvani figura gaxda<br />

da sazRvargareTac kargad iyo cnobili.<br />

misi yvelaze mniSvne lo vani wamowyeba<br />

ser Carlz barisTan TanamSromloba<br />

iyo parlamen tis axali Senobis asagebad.<br />

igi Zalian Sromismoyvare iyo da uzomo<br />

raodenobis Senobebi daaproeqta,<br />

Tan ki bevrs werda da mxars uWerda<br />

goTikas, rogorc religiuri nagebobebisTvis<br />

erTaderT moralurad mi saReb<br />

qristianul arqiteqturas. igi Tavs esxmoda<br />

klasicizmsa da protestantizms<br />

da maT mxardamWerebs qveynis goTuri<br />

memkvidreobis ga nadgurebaSi adanaSaulebda,<br />

Tumca braldebebi arc kaTolike<br />

mRvdlebs daaklo. igi enTuziazmiT<br />

Sromobda kaTolikuri aRorZine bis Tvis<br />

da TviTonac miiRo kaTolikoba, Tumca<br />

gmobda im barokul fu funebas, romli-<br />

Tac romis papi iyo garemoculi.<br />

misi pirveli wigni, `kontrastebi~,<br />

1836 wels gamoica da Sua sau ku neebis<br />

da imdroindeli Senobebis Sedarebas<br />

warmoadgenda. masSi mo k ledaa aRwerili<br />

inglisSi Sua saukuneebis eklesiebis<br />

mitovebisa da ngrevis <strong>istoria</strong>, gansakuTrebiT<br />

ki maTdami bolodroindeli<br />

ugunuri mopyrobaa gakritikebuli. 1841<br />

wels gamocemuli `Seisruli TaRni anu<br />

qristianuli <strong>arqiteqturis</strong> WeSmariti<br />

principebi~ da 1843 wlis `qris ti a nu li<br />

<strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebis apologia~<br />

misi wvlili iyo im pri n cipebis CamoyalibebaSi,<br />

romelTa mixedviTac unda<br />

ganxorcielebu liyo goTuri aRorZineba.<br />

kaTedralebis dasaTvaliereblad<br />

mogzauro bi sas, pYujinma ukve naxa uaietis<br />

namuSevrebi da aitaca qarteris<br />

mier gamoTqmuli kritika. episkoposi<br />

beringtoni da uaieti `umkacres dag mo -<br />

bas~ imsaxurebeno selisberis `gaumjo-<br />

romantizmis epoqa 143<br />

besebisTvis~, sadac eklesiis Crdi lodasavleT<br />

nawilSi daangries samreklo,<br />

daSales hangerfor disa da boSamis kapelebi,<br />

xolo tagrucebi `ukiduresad dazianebul~<br />

mdgomareobaSi navis svetebs<br />

Soris ganalages (Pugin, 1836, 1973:38).<br />

her fo r d Si igi gaqanda kaTedralis sanaxavad,<br />

magram `hoi, saSinelebav! Se-<br />

Zrwunebav! naZirala uaieti ukve iyo aq,<br />

dasavleTi fasadi misia. gana saWiroa metis<br />

Tqma? ara! yovelive es unamusobaa,<br />

cbiereba da cbierad aris CarTuli terminSi<br />

`uaieti~. me ver movikribe Zala,<br />

rom Sevsu liyav da interieri dameTvalierebina”<br />

(Ferrey, 1861:80). gansxvavebuli<br />

suraTi daxvda mas elis kaTedralSi,<br />

romelic mitovebuli da dazia ne buli<br />

iyo, magram ara restavrirebuli. pYujini<br />

aRfrTovanebuli iyo am didebuli<br />

Senobis xilviT, romlis zogi nawili<br />

arc ki iyo damTav rebuli, rogorc magaliTad,<br />

saxuravis farani, romelic man<br />

torss mi amsgavsa. man gulistkivilic<br />

igrZno: mxolod erTi adamiani uvlida<br />

am Senobas da araferi eRonaT, Tundac<br />

SenobaSi simSralis uzrunvelsa yo fad,<br />

rom aRaraferi vTqvaT SemaSfoTebel<br />

napralebze, romelic gan sakuTrebiT<br />

dasavleT koSks gasdevda.<br />

restavraciis ararseboba, erTi<br />

mxriv, dadebiTi iyo, magram, meo re<br />

mxriv _ uaryofiTi. sirTule is iyo,<br />

rom taZari an unda misadage buliyo<br />

protestantuli rwmenis moTxovnebs _<br />

skamebi mrevlisTvis, kar gi xilvadoba<br />

da kargi akustika, aseve papobis simboloebis<br />

moSo re ba, rac gulisxmobda kapelebis<br />

gadanawilebas da Tu ara, maSin<br />

ek le sia mitovebuli rCeboda. uestminsteris<br />

saabatoSi igi aRSfoTebu li iyo<br />

`yvelaze Seusabamo da ugemovno ZeglebiT~,<br />

romlebic eklesia Si daidga. `kontrastebSi~<br />

igi werda, rom am odesRac<br />

didebuli ekle siis upatronoba erovnuli<br />

sircxvili iyo da igi SeZrwunebuli<br />

iyo imaTi apaTiuri mdgomareobiT,


144 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

visac evaleboda ezrunaT memkvidreobaze<br />

`rogorc kanonier damcvelebs Cveni<br />

erovnuli siZveleebisa~ (Pugin, 1836:41).<br />

amave dros pYujins mxneobas matebda,<br />

rom zogierTi kaTedralis da eklesiis<br />

uaxlesi restavraciisas garkveuli<br />

gaumjobeseba dainaxa, gansakuTrebiT,<br />

rac exeboda naZerwobisa da teqnikuri<br />

detalebis sifa qizes. magram igi kvlav<br />

dardobda imas, rom `is principebi,<br />

romlebic gansazRvravda Zvel kompoziciebs<br />

da is suli, romelic aris yvela<br />

Zvel namuSevarSi~ (Pugin, 1836:43) jerjerobiT<br />

ar iqna sworad gagebuli. erTadreTi<br />

gza maTi saTuTad dacvis uzrunvelyofisa<br />

TviT Zveli grZno bebis da<br />

gancdebis aRorZineba iyo. `mxolod maT<br />

SeuZliaT go Tu ri <strong>arqiteqturis</strong> odindeli<br />

didebiT aRorZineba. amis gareSe<br />

yove live, rac gakeTdeba, iqneba banaluri<br />

da usulo asli, swori imdenad,<br />

ramdenadac stilis meqanizmi moqmedebs,<br />

magram Zalian daakldeba is grZonebebi<br />

da gancdebi, romelic gamoarCevs Zvel<br />

nakeTebs~ (Pugin, 1836:43).<br />

es iyo misi kritikis mTavari sagani<br />

piterborosa da norviCis sakurTxevlebis<br />

Tanamedrove gadakeTebasTan<br />

dakavSirebiT. Tumca deta lebi<br />

kargad iyo damuSavebuli, mTlianobaSi<br />

saerTo Canafiqri sruli ad SecdomiT<br />

iqna gagebuli. qentrberiSi ki, piriqiT,<br />

Tumca igive kri tika SeiZleboda<br />

gamoeTqva, pYujini mainc kmayofli iyo<br />

Crdilo-dasav leTi koSkis aRdgenisa,<br />

rasac igi `Zvel, ukeTes dReTa Sesa fer<br />

wamow ye bad~ racxda (Pugin, 1836:43). pYujinisTvis<br />

yvelaferi, rac inglisur<br />

ek le siebTan iyo dakavSirebuli, kaTolikuri<br />

iyo. sazogadoeba ki, pi ri qiT,<br />

protestantuli gaxda. da, Sesabamisad,<br />

eklesiis Tavdapirveli koncefcia daikarga.<br />

Tumca raRac-raRaceebi mainc<br />

gadarCa protestan tebis gulgrilobis<br />

gamo, maSin roca safrangeTSi revolYuciis<br />

gama nad gu rebelma qmedebebma da<br />

klasicizmis `warmarTulma gavlenam~<br />

ki dev meti ziani moitana.<br />

misi azriT, pirvel rigSi unda<br />

momxdariyo Tanamedrove kaToli keebis<br />

cnobierebaSi fundamenturi cvlilebebis<br />

xelSewyoba, `raTa i si ni Zveli RvTismosavobis<br />

Rirsni gamxdariyvnen~ (Pugin,<br />

1836:55). pYuji n ma uaryo sityva `stili~,<br />

vinaidan WeSmariti qristianuli<br />

arqiteqtu ris Seqmnis mxolod erTader-<br />

Ti gza arsebobda. igi pirveli iyo, vinc<br />

msjelobda xelovnebis da <strong>arqiteqturis</strong><br />

Rirebulebaze maT SemqnelTa zneobrivi<br />

Rirsebebidan gamomdinare. zneoba vrceldeboda<br />

nagebobis detalebzec ki,<br />

romelTagan yvela aucileblobis namdvili<br />

da WeSma ri ti gamoxatuleba unda<br />

yofiliyo. protestantebma ugulvebelyves<br />

ek le siis tradiciuli forma da<br />

bevri ram daangries Tavisi praqtikuli<br />

moTxovnebis Sesabamisad, romlebic, pYujinis<br />

azriT, ar Seesatyvisebo da Tavdapirvel<br />

formas. mas surda aeRor-<br />

Zinebina yvela Zveli forma, romlebic<br />

adreuli qristianuli eklesiebis nawili<br />

iyo, qvis trapezis CaTvliT.<br />

pYujini imdenad originaluri istoriuli<br />

masalis SenarCunebaze ki ar<br />

zrunavda, aramed kaTolikur eklesiaSi<br />

Tavdapirveli ideis xorc Sesxmaze. dangreul<br />

eklesiebze saubrisasac ki, igi<br />

iZaxda: `Rme rT ma ar qnas, rom isini rodesme<br />

restavrirebul iqnas Tavis odindel<br />

didebaze udaresad!~ amgvar midgomas<br />

pirdapiri Sedegi hqonda da vid re<br />

pYujini inglisSi goTuri aRorZinebis<br />

ideebs amkvidrebda, man aseve waaqeza<br />

`eklesiologiuri~ moZraoba Zveli eklesiebis<br />

SesakeTeblad, ara mxolod maTi<br />

formis, aramed maTi moraluri Sinaarsis<br />

Tvalsaz ri siT (rac Semdeg TavSi iqneba<br />

ganxiluli). zogi ariqtetori TanaugrZnobda<br />

am ideebs da maT Tqves kidec Tavisi<br />

sityva stilistu ri restavraciis ganviTarebasa<br />

da istoriuli Senobebisadmi<br />

mopyrobis Taobaze kamaTSic.


5.4. romantizmi da Sua saukuneebis<br />

aRorZineba germanulenovan<br />

qvey nebSi.<br />

1770 wels iohan gotfrid herderi<br />

Sexvda iohan volfgang fon goeTes (1749-<br />

1832 ww.), romelic strasburgSi swavlas<br />

amTavrebda da aman safuZvlianad Secvala<br />

axalgazrda kacis interesebi. amis<br />

Sedegad goeTem strasburgis kaTedral-<br />

Si goTuri arqiteturis mSveniereba aRmoaCina<br />

da dawera Tavisi cnobili narkvevi<br />

am nagebobasa da mis didi xnis win<br />

gardacvlil arqiteqtorze, ervin fon<br />

Stainbaxze, romelic gamoqveynda 1772<br />

wels saTauriT `Von deutcher Baukunst”<br />

(germanuli xuro T moZRvrebisTvis), imave<br />

gamocemaSi, sadac iyo herderis statia<br />

xalxur poeziaze; es gamocema gaxda<br />

programuli deklaracia germanuli<br />

`Sturm und Drang” (Seteva da winswrafva)<br />

moZraobisa da germanuli romantizmis<br />

umTavresi Semapirobebeli. Tavis narkvevSi<br />

goeTe miuTiTebda im cru warmodgenebsa<br />

da gaugebrobebze, ramac ganapiroba<br />

goTikis arasaxarbi e lo danaxva<br />

XVIII saukunis ganmavlobaSi. mas miiCnevdnen<br />

`CamounakvTa vad, araorganizebulad,<br />

arabunebrivad, Sekowiwebulad,<br />

mravalnawilia nad, gadatvirTulad~<br />

(Goethe; wignSi: Gage, 1980:103ff), misTvis<br />

ki, piriqiT, es goTuri nageboba warmodga,<br />

rogorc germanuli sulis yvelaze<br />

sru l yofili miRweva; da, mimarTavda ra<br />

ervin fon Stainbaxs, igi werda: `raSi<br />

gWirdeba Sen Zegli. Sen aige yvelaze<br />

brwyinvale Zegli. da Tumca Seni saxeli<br />

arad aRelvebs mis garSemo mcocav<br />

WianWvelebs, Sen igive bedi gaqvs, rac im<br />

xuroTmoZRvars, romelmac mTebi Rrublebamde<br />

daaxvava.~ goeTesTvis es iyo<br />

nacionalizmis umaRlesi gamoxa tu leba;<br />

es iyo `germanuli arqiteqtura~, `Cveni<br />

arqiteqtura~. igi mou wodebda yvela<br />

Tanamemamule germanels, mosuliyvenen<br />

da eRiarebinaT is Rrma SegrZneba We-<br />

romantizmis epoqa 145<br />

Smaritebisa da proporciaTa silamaze,<br />

romelic Seqmna Zlierma da mkacrma germanulma<br />

sulma medi aevi-is SezRudul,<br />

pir quS, mRvdlebiT marTul etapze.<br />

garkveulma drom ganvlo, vidre es<br />

patriotuli xotba ufro far To gamo-<br />

Zaxils hpovebda germanulenovan qveynebSi,<br />

TumcRa es ar iyo Sua saukuneebis<br />

Senobebisadmi intersis erTaderTi<br />

niSani. 1756 wels varburgis cixe-darbazi<br />

miCneul iqna `germanuli siZvelis<br />

Zeglad~ (Denkmal des deutschen altertums)<br />

(Gabelentz., 1931:103; noth, 1972,:16) da 1774<br />

wels, roca fridrih didma Sua saukuneebis<br />

cixe-darbazi marienburg Si, dancigis<br />

maxloblad, fqvilis sawyobad<br />

gadaakeTa, kedelze gakeT da warwera,<br />

romelSic naTqvami iyo, rom es Zveli<br />

Zegli gadarCenil iqna dangrevas da<br />

STamomavlobisTvisaa SenarCunebuli<br />

(neumeyer, 1977:181f). imave xanebs ganeku-<br />

Tvneba uadresi gankargulebebi istoriuli<br />

Zeglebis mofrTxilebis Sesaxeb,<br />

romlebic gacemul iqna aleqsandres,<br />

bairYoitis markgrafis mier, 1771 da<br />

1780 wlebSi da fridrih II-is, he ssenis<br />

landgrafis mier, 1779 wels (huse, 1984:<br />

26-8).<br />

1770-ian wlebSi germaniaSi gaiTavises<br />

inglisuri landSafturi ba Rebi, ma-<br />

Tgan pirveli gakeTda vYorlicSi, hales<br />

maxloblad. 1779-85 wlebSi qristian<br />

kai lorenc hirSfeldma gamoaqveyna<br />

germanulad landSafturi xelovnebis<br />

pirveli Teoria, “Die theorie der Gartenkunst”<br />

(sabaRo xelovnebis Teoria); igi<br />

landSaftSi goTur nangrevebs aniWeb da<br />

upiratesobas, radgan isini ufro `namdvili~<br />

Canda, vidre `xelov nu ri~ berZnuli<br />

ruinebi. mogvianebiT, gansakuTrebiT<br />

XIX saukuneSi romantiuli cxovelxatuli<br />

sasaxleebi an yalbi ruinebi baRebis<br />

mo du ri elementi gaxda. goTuri aRor-<br />

Zinebis erTi upirvelesi nageboba germaniaSi,<br />

e.w. `goTuri saxli~ 1773 wels<br />

vYorlicis baRSi, germanuli neoklasi-


146 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

cizmis ostatis fridrih vilhelm fon<br />

erdmandsdorfis (1736-1800 ww.) gegmis<br />

mixedviT aSenda.<br />

5.4.1. kaTedralebis restavracia<br />

XVIII saukunis inglisis msgavsad, germaniaSic<br />

moipoveboda isto riuli nagebobis<br />

SekeTebis, rekonstruqciisa an axlad<br />

Semkobisas Tavda pir veli stilis<br />

gaTvaliswinebis magaliTebi. romanuli<br />

kaTedrali Spa i er Si naxevrad daingra<br />

frangTa Semotevebis dros 1689 wels,<br />

did wi lad daingra mTavari navi, mogvianebiT<br />

ki Camoingra mTeli dasavle Ti<br />

nawili da koSkebi. kaTedrli 1697-1778<br />

wlebs Soris aRadgines. Zi ri Tad sivrce-<br />

Si rekonstruqcia miyveboda Tavdapirvel<br />

romanul ni muSs; dasavleTi nawili<br />

saxecvlil iqna originalTan SedarebiT,<br />

Tum ca mainc darCenili romanuli<br />

nagebobebiT iyo STagonebuli. rCevas im<br />

drois ramdenime wamyvan arqiteqtors<br />

daekiTxnen, maT Soris balTazar noYmans.<br />

1772-75 wlebSi mis vaJs, franc<br />

ignac miqael noYmans (1733-85 ww.) daevala<br />

dasavleTi nawilis ageba (Kubach and<br />

haas, 1972). 1767 wels man ase ve daaproeqta<br />

axali Spili maincis kaTedralis dasavleTi<br />

transep tisTvis, romelic SemorCenili<br />

aRmosavleTi goTuri Spilis<br />

mimsgavse biT aSenda (neumeyer, 1977:175ff).<br />

swored stilis siwminde iyo is kriteriumi,<br />

romliTac xelmZRva nelobdnen<br />

1783 wels venis wm. stefanes taZrisTvis<br />

minaSenis sakiTxis gadawyvetisas, vinaidn<br />

sxvafriv igi saTanadod ver mouxdeboda<br />

Zvel germanul nagebobas. 122 msgavsadve<br />

moufrTxildnen avgustinerkirhes (1784<br />

w.) da minoritTa eklesiasac (1785 w.).<br />

1790 wels germanuli neo-klasicizmis<br />

122 1783 wlis sabuTi venis wm. stefanis eklesiis<br />

damatebaTa Sesaxeb (wien, statthalterarchiv,<br />

1327, Fasc. e 4, Gutachten sartori) (tietze,<br />

1909:162ff).<br />

erTma wamyvanma warmomadgenelma, karl<br />

gotard langhans ma (1732-1808 ww.), aago<br />

berlinis marienkirxes Spili, romelic<br />

asaxavda eklesiis adreul originalur<br />

goTur xuroTmoZRvrebas. 1780iani<br />

wle bidan moyolebuli, sul ufro<br />

miyves xeli mcire rezidenciebis go-<br />

Turi aRorZinebis stilSi Senebas _ gansakuTrebiT<br />

berlinSi, potsdam Si, kaselSi,<br />

desauSi, vYorlicSi, vaimarsa da<br />

venaSi.<br />

5.4.2. Sua saukuneebis aRmoCena<br />

goeTes nakvalevze gamoCndnen mwerlebi,<br />

romlebic aRfrTovane bul ni iyvnen<br />

goTuri kaTedralebiT; vilhelm hainze<br />

(1749-1803 ww.) sa ubrobda `didebul go-<br />

Tur taZrebsa da maT uzarmazar sivrceebze,<br />

ro m lebic racionaluri barbarosebis<br />

mieraa Seqmnili~ (“Ein feyerlicher<br />

gotischer Dom mit seinem freyen ungebeuren<br />

Raume, von vernünftigen Barbaren entworfen”,<br />

heinse, 1972:84), meore ki iyo georg forsteri<br />

(1754-94 ww.), ro melsac Sors, azia-<br />

Si emogzaura da yovelTvis siamovnebiT<br />

moinaxuleb da xolme kYolnis kaTedrals<br />

`am mSvenier taZars, romelic gagrZno binebs<br />

srulyofilebis TrTolvas~, imitom<br />

rom, rogorc igi werda 1790 wels, `egzom<br />

Tamami Sedevrebis pirispir, suli muxls<br />

moiyris, savse aRtacebiTa da aRfrTovanebiT,<br />

mere igi kvlav aRimarTeba da<br />

af rindeba maRliT am namuSevarTa miRma,<br />

romlebic kongenialuri sulis mxolod<br />

erT-erTi Canafiqria~. 123 1795 wels, Jurnali<br />

Der neue teutsche merkur werda safrangeTSi<br />

kulturuli memkvidreobis<br />

mdgomareobis Ta o ba ze, im kanonmdeblobaze,<br />

romelic Camoyalibda revolYuciis<br />

dros da abati greguaris moxsenebebze.<br />

imave wels, Jurnali saubrobda `ero vnul<br />

Zeglebze~, rogoricaa paulincelas<br />

yofili saabatos nangrevebi da mouwo-<br />

123 Forster, 1791 (Germann, 1972:85).


debda mkiTxvelebs yuradReba miaqcion<br />

maT da mxolod `Soreul~ qveynebs ar<br />

miaCerdnen, rogoricaa saberZneTi da<br />

romi. 124<br />

Sua saukuneebiT romantikul aRfr-<br />

Tovanebas 1796 wels kidev er Ti biZgi<br />

misca vinme ucnobis gamoqveynebulma<br />

vilhelm heinrix vakenro deris (1773-98<br />

ww.) esseebis patara wignma, herzensergiessungen<br />

eines kunstliebenden Klosterbruders (xelovnebismoyvare<br />

beris gulis nadebi),<br />

ro melmac enTuziazmi ufro farTo sazogadoebas<br />

STabera. am wignSi alb rext<br />

dYureri da sxva Zveli germaneli ostatebi<br />

Seqebul iyvnen maTi miRwevebisTvis<br />

erovnul xelovnebasa da xuroTmoZRvrebaSi.<br />

`xelovne bis mo yva re beri~<br />

daexeteboda nYurembergis daklaknil<br />

quCebSi, tkbebo da winaprebis saxlebiTa<br />

da eklesiebiT, samSoblos Semoqmedebi-<br />

Ti su lis gamoxatulebiT da germanel-<br />

Ta erovnuli memkvidreobiT. amave dros<br />

igi sinanuliT iyo aRsavse, roca xedavda<br />

qalaqis am didebul adgilebs, sadac<br />

albrext dYureris mokvdavi neSti ganisvenebda<br />

da romelic odesRac germaniis<br />

da mTeli evropis siamyes warmoadgenda,<br />

axla daviwyebulsa da iSviaTad monaxulebuls.<br />

bers sxvebic moyvnen da XIX<br />

saukunis nYurembergi, vartburgi da Sua<br />

saukuneebis mravali sxva RirSesaniSnavi<br />

Zegli momlocvelobisa da patriotuli<br />

dResaswa u lebis adgili gaxda, mogvianebiT<br />

ki restavraciisa da rekonstruqciis<br />

obieqtebic (Bornheim, 1974-75: 94ff; Findeisen,<br />

1983-135ff). romantikosi mxatvrebi,<br />

rogoricaa kaspar david fridrixi<br />

(1774-1840 ww.), aqcents ake Tebdnen religiur<br />

da amaRlebul Sinaarsze da xSirad<br />

ukavSirebd nen Tavis sYuJetebs Sua<br />

saukuneebis SenobaTa nangrevebs. mogvianebiT,<br />

fermwerTa jgufma, romlebsac<br />

`nazarevelebs~ uwodebdnen da romelic<br />

1809 wels venaSi fridrih overbekma da<br />

franc pforma daaarses, cxov re bis yve-<br />

124 Der neue teutsche merkur, 1795:i.<br />

romantizmis epoqa 147<br />

la aspeqtSi Seitana nacionalisturi<br />

Suasaukunovani formebi (vaughan, 1982).<br />

5.4.3. Jili<br />

XIX saukunis dasawyisSi, erovnuli Zeglebi<br />

xSirad, vinkelmanis midevnebiT, kvlav<br />

klasikuri formebiT gansaxovndeboda.<br />

1790-ian wleb Si brwyinvale axalgazrda<br />

fridrix Jilim (1772-1800 ww.), cnobili<br />

ger ma neli arqiteqtorebis karl fridrix<br />

Sinkelisa da leo fon klen ces maswavlebelma,<br />

fridrih didis erovnuli<br />

Zeglis konkursze klasiku ri berZnuli<br />

taZris koncefciaze dafuZnebuli proeqti<br />

warmoadgina (oncken, 1981). 1807 wels<br />

kronprinc lYudvig bavariels (1786-1868<br />

ww.), `ga nic dida ra did sircxvils~ germaniis<br />

danawilebis gamo, daebada erovnuli<br />

Zeglis aRmarTvis idea, germaneli<br />

xalxis gaerTianebis aR sa niS navad~. 125<br />

es Zegli, daproeqtebuli fon klences<br />

mier, saxelad `valhala~, 1830-42 wlebSi,<br />

bavariaSi, regensburgis maxloblad, klasikuri<br />

taZris formiT aSenda, rogorc ki<br />

lYudvigma gvirgvini daidga. is msgavsia<br />

Ji lis proeqtisa. franguli revolYuciuri<br />

jarebis TareSma germaniaSi ki dev<br />

ufro gaaZliera patriotuli grZnobebi.<br />

iohan qristian fridrix hYolderlinis<br />

(1770-1843 ww.) da iozef fon aixendorfis<br />

(1788-1857 ww.) msgavsi poetebi aqezebdnen<br />

berZnuli yaidis patriotizms da didebas<br />

ugalobdnen maT, vinc samSoblos Seswira<br />

Tavi. izrdeboda istoriuli Zeglebis Seswavlisa<br />

da <strong>konservaciis</strong>admi interesic<br />

da 1820 wlis ax los am mizniT sxvadasxva<br />

germanul saxelmwifoSi ramdenime sazogado<br />

e ba dafuZnda. 126<br />

125 traeger, 1979<br />

126 mittheilungen, 1835,i:iii. saqsoniis sazogadoeba<br />

1824 wels daaarses, xeli suf lebis warmomadgenelTa,<br />

mag., ministrisa da saxelmwifo<br />

mdivnis, graf fon ainzidelis monawileobiT.


148 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

imave periodSi aRorZinebas ganicdida<br />

erovnuli folklori, tra diciuli<br />

germanuli wes-Cveulebebi, musika,<br />

xelovneba da arqiteq tura. rainis<br />

xeobis kldovani peizaJi, cixe-darbazebis<br />

romantiuli nangrevebiT izidavda<br />

mxatvrebs rogorc ucxoeTidan _ mag.,<br />

terneri, aseve germanulenovani qveynebidan<br />

127 . aixendorfis msgavsi poetebi<br />

da Su manisa da Subertis msgavsi musikosebi,<br />

am saxeebs aragermanulenovan<br />

qveynebSic avrcelebdnen. mogvianebiT<br />

franc listma moawyo koncer tebi Zveli<br />

dangreuli Zeglebis dasacavad, rogoricaa<br />

roladsbogeni. Zvelma germanulma<br />

xelovnebam koleqcionerebic miizida,<br />

maT Soris upirvelesni da yvelaze<br />

cnobilni iyvenen Zmebi iohan sulpic melqior<br />

dominikus buasere (1783-1854 ww.)<br />

da melqior herman jozef buasere (1786-<br />

1851 ww.), romelTa mxatvrul koleqcias<br />

didad afasebda goeTe. 128 Zme bi buasereebi,<br />

kYolneli vaWrebis ojaxidan, warmoSobiT<br />

holandie lebi, jer hamburgSi<br />

swavlobdnen da Semdeg parizSi, sadac<br />

daumego brdnen germanel mwerals, filosifossa<br />

da orientalists, fridrih<br />

fon Slegels (1772-1829 ww.). 1804 wels<br />

megobrebi erTad gaemarTnen sa mo gzaurod<br />

rainis gayolebiT niderlandebidan<br />

Sveicariasa da safran geTamde;<br />

Slegeli kYolnSi 1806 wlamde darCa, rodesac<br />

gamoaqveyna am mogzaurobis aRwera,<br />

Briefe auf einer Reise (erTi mogzaurobis<br />

werilebi), Sem dgomSi gadamuSavebuli<br />

da gamoqveynebuli saTauriT Grundzűge<br />

der gothischen Baukunst (goTuri xuroT-<br />

127 tauch, m., 1974, rheinische landschaften Gemälde<br />

und aquarelle aus dem 19. und 20. Jahrhundert, neuss,<br />

wilton, a., 1982, turner abroad: France, italy,<br />

Germany. swilzerland, london. ternerma evropa<br />

pirvelad 1802 wels moiara (safrangeTi,<br />

Svei ca ria), 1817 wels da Semdgomac, rainlands<br />

estumra.<br />

128 koleqcia mogvianebiT mefe lYudvig I-ma mYunxens<br />

Caitana, 1835 wels ki sulpic buasere<br />

mTavar mcvelad aiyvana.<br />

moZRvrebis ZiriTadi niSnebi) (1823 w.).<br />

es mogzaurni yuradRebas amaxvilebdnen<br />

Sua saukuneebis xuroTmoZRv re bis<br />

Seswavlaze da goTurma arqiteqturam<br />

maT TvalSi gansakuTrebu li mniSvneloba<br />

SeiZina, vinaidan Tavazobda raRacas<br />

RvTaebrividan da SeeZlo `usasrulobis<br />

gamosaxva da gacnobiereba bunebis sisavsis<br />

ub ra lo imitaciiT~ (“das Unendliche<br />

gleichsam unmittelbar darstellen und vergegenswärtigen<br />

durch dis blosse Nachbildung der<br />

Naturfűlle”, von Schlegel, 1823).<br />

5.5. Zeglebze saxelmwifoebrivi<br />

zrunva prusiaSi<br />

sazogadoebriv nagebobebze zrunva prusiaSi<br />

ober-Bau-Departement-is (mSeneblobis<br />

mTavari departamentis) xelSi iyo,<br />

romelic 1770 wels da arsda da romlis<br />

wevric iyo david Jili (1748-1804 ww.).<br />

1804 wlis mere mas ewodeboda technische<br />

ober-Bau- Deputation (umaRlesi teqnikuri<br />

sa m Se neb lo deputacia) da 1810 wels<br />

administraciuli cvlilebebi gani cada.<br />

yoveli axali sazogadoebrivi Senoba<br />

unda damtkicebuliyo ober-Bau-Deputation-is<br />

mier. Tumca arsebuli nagebobebis<br />

SekeTebebis ganxilva maTi movaleoba<br />

ar iyo, maT mainc hqondaT mTeli<br />

qveyniis masStabiT ins peq tirebis ufleba.<br />

cixe-darbazebisTvis arsebobda specialuri<br />

ko mi sia, schloss-Bau-Kommission.<br />

im Senobebze, romlebic uSualod ar<br />

ekuTv noda centralur xelisuflebas,<br />

provinciuli mmarTveloba zrunavda.<br />

karl fridrih Sinkeli (1781-1841 ww.)<br />

arqiteqtori, damgegmarebeli da fermweri,<br />

romelmac bevri imogzaura italiaSi<br />

da mogvianebiT inglis Si, prusiis<br />

wamyvani klasicisti arqiteqtori da<br />

yvela germa nul qveya naSi <strong>arqiteqturis</strong><br />

sakiTxebSi udidesi avtoriteti gaxda.<br />

mas ekuTv noda dedaqalaqis, berlinis<br />

centris dagegmareba, muzeumebiT,


ekle sie biTa da TeatrebiT (Pundt, 1972;<br />

schinkel, 1981). 1810 wels igi waradgines<br />

ober-Bau-Kommission-is wevrad da mogvianebiT,<br />

rodesac 1830 wels ober-Bau-<br />

Direktor-i eitelvaini gadadga, is direqtoric<br />

gaxda. 1815 wels, fra n guli jarebis<br />

gandevnis Semdeg rainispireTidan,<br />

romelic venis kon fe ren ciaze prusias<br />

gadaeca, mTavrobam gaagzavna Sinkeli am<br />

mxareSi sazogadoebrivi nagebobis mdgomareobis<br />

Sesaswavlad.<br />

misi angariSebis kvalad, 1815 wels<br />

ober-Bau-Deputation-ma warudgina mefes<br />

dokumenti, romelic prusiaSi kulturuli<br />

memkvidreobis konser va ciis safuZveli<br />

gaxda: `ZiriTadi principebi<br />

Zveli Zeglebis da siZve leebis Senaxvisa<br />

Cvens qveyanaSi~ (“Die Grundsätze zur Erbaltung<br />

alter Denkmäler und Altertűmer in unserem<br />

Lande”). am dokumentSi warmodgenili<br />

iyo winada deba specialuri saxelmwifo<br />

organizaciis Seqmnis Taobaze Rirebuli<br />

istoriuli Zeglebis aRnusxvisa da<br />

dacvisTvis. am axali organizaciis pirveli<br />

amocana yvela provinciaSi invetarizaciis<br />

Catareba iyo, yvela Zeglis mdgomareobis<br />

dafiqsirebiT da maTi dacvisTvis<br />

saWiro miTiTe bebiT. mTeli qveynis<br />

zogadi suraTis miRebis Semdeg unda<br />

Sedgeniliyi `gegma, Tu rogor SeiZleba<br />

am Zeglebis gadarCena, raTa xalxs gul-<br />

Tan mietana erovnuli ganaTleba da<br />

dainteresebuliyo Tavisi qveynis warsuli<br />

bediT” 129 . vinkelmanisa da goeTes<br />

msgavsad, Sinkeli udides mniSv ne lobas<br />

aniWebda ganaTlebas da Tvlida, rom<br />

istoriul nagebobebs saamisod arsebi-<br />

Ti adgili ekuTvnis. igi nanobda, rom<br />

amdeni ram dai karga germanul qveynebSi<br />

da xazs usvamda, rom Tu yovelmxrivi<br />

da sa fuZvliani RonisZiebebi ar Catardeboda<br />

mimdinare movlenebis Sesaferxeblad,<br />

male qveyana usaSvelod SiSveli<br />

da arafrismqone Seiqmneboda _ msgavsad<br />

129 schinkel, 1815, Die Grundzatze zur Erbaltung alter<br />

Denkmaler und altertümer in unserem lande.<br />

romantizmis epoqa 149<br />

axali koloniisa, sadac arasdros aravis<br />

ucxovria. Sin keli, romelic amave dros<br />

damgegmarebelic iyo da fermweric, ar<br />

iz Rudeboda calkeuli ZeglebiT, aramed<br />

maTi farTo konteqstSi danax vac<br />

ZaluZda. mis mier aRsanusxad wardgenili<br />

obieqtebis sia moicavda: yvela<br />

tipis nagebobebs (rogorc mTlianad<br />

Senaxuls, aseve dangre uls), rogoricaa<br />

eklesiebi, kapelebi, kluatrebi da<br />

monastrebi, cixe-darbazebi, karibWeebi,<br />

qalaqis galavnebi, memorialuri svetebi,<br />

sazo ga do eb rivi Sadrevnebi, saflavis<br />

qvebi, ratuSebi. igi ar amarTlebda<br />

obieqtebis gadmotanas provinciebidan<br />

did muzeumebSi, aramed urCevda SeenaxaT<br />

isini Tavdapirvel adgilas da amiT<br />

wvlili SeetanaT adgi lobrivi muzeumebis<br />

dafuZnebaSi (heimatsmuseum). igi<br />

agreTve arCevda ori ginaluri obieqtebis<br />

Senaxvas maTsave istoriul nagebobebSi<br />

da maT gamofenas mnaxvelTa gasanaTleblad.<br />

rac Seexeba restavracias,<br />

igi moiTxovda rom Zeglebi:<br />

`romlebic drois gamoisobiT SesaZloa<br />

nawilobriv aRar aris mi mzidveli _ da<br />

xSirad xalxisTvis araamocnobadia da<br />

amis ga mo faqtobrivad dakargulia mis-<br />

Tvis, unda aRdgenil iqnas ganax le buli<br />

formiT saxelmwifos mier. amis warmatebiT<br />

gansaxorcie leblad, ise, rom ganZma<br />

isev ixilos sinaTle, erTaderTi gza iqneboda<br />

iseTi instituciebis Seqmna, romlebsac<br />

SeswevT unari am urTulesi amocanis<br />

kargad ganxorcielebisa, zogjer<br />

TviT ni v Tis Rirebulebis riskis fasadac<br />

da rac SeiZleba srulad aRa d genen<br />

maT mTeli maTi didebulebiT.” 130<br />

am angariSis myisieri Sedegi iyo kabinetis<br />

gankarguleba, mefis mier 1815 wlis<br />

14 oqtombers xelmowerili, romelic<br />

cvlida ober-Bau-Deputation-is amocanebs<br />

arsebuli nagebobebis mimarTebiT. nabr-<br />

Zanebi iyo, rom sazogadoebrivi nagebobebis<br />

an Zeglebis raime mniSvnelovani<br />

130 schinkel, 1815


150 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

cvli lebebis SemTxvevaSi pasuxismgebelma<br />

saxelmwifo uwyebam winas war unda<br />

mimarTos ober-Bau-Deputation-s (samefo<br />

gankarguleba, 14 oqtom beri, 1815 w.). am<br />

gankargulebam dasabami misca prusiaSi<br />

istoriuli na gebobebis konservaciaze<br />

saxelmwifoebriv zrunvas. Semdgomi<br />

cirku lYa rebi gamoica momdevno wlebSi:<br />

1819 wels (mitovebuli cixe-dar bazebisa<br />

da monastrebis dacvis Sesaxeb), 1823,<br />

1824 da 1830 wlebSi (is to riuli nagebobebis<br />

dacvisa da maTze zrunvis Taobaze<br />

im cvlile bebis sawinaaRmdegod,<br />

romelTac SeuZliaT gamoiwvion maTi<br />

Tavisebu re bis dazianeba an dakargva) 131 .<br />

1830 wels gamoica kabinetis gankargule<br />

ba qalaqis TavdacviTi nagebobebis<br />

SenarCunebis Sesaxeb, romelTac moyveboda<br />

ramdenime ministris xelmowerili<br />

instruqciebi. 132 1835 wels kulturis<br />

saministrom miiRo ufleba Seemowmebina<br />

yvela sakonserva cio samuSao yovelgvar<br />

nagebobaze, romelsac aqvs istoriuli,<br />

samec ni e ro da teqnikuri Rirebuleba<br />

da mniSvnelovneba. 133<br />

Tumca sazogadiebriv mflobelobaSi<br />

myofi istoriuli nagebobe bis konservacia<br />

saxelmwifos kontrolis qveS moeqca,<br />

1815 wlis pirve li gankargulebis<br />

Semdeg, Sinkelis winadadeba saTanado<br />

organizaciis Seqmnis Taobaze praqtikulad<br />

1843 wlamde ar ganxorcielebula,<br />

rode sac 1 ivliss, mefem moawera xeli<br />

kabinetis brZanebas, romlis Tanaxma dac<br />

iniSneboda xelovnebis ZeglTa konservatori<br />

(Konservator der Kunst denkmäler).<br />

1815 wlis brZanebis Semdeg Sinkeli pi-<br />

131 ‘runderlaß’, 15 December 1823, ‘betr. Fürsorge für<br />

die Denkmäler’; ‘runderlaß’, 18 march 1824, ‘betr.<br />

veränderung an Denkmälern ‘runderlaß’, 28 January<br />

1830, ‘betr. Erhaltung von Denkmälern, besonders<br />

auch von Glasmalereien’<br />

132 samefo brZaneba, 20.VI.1830, ‘betr/ Erhaltung<br />

von stadtbefestigungen.’<br />

133 “runderlaß’, 27 march 1835, ‘betr. Übertragung der<br />

Denkmalpflege auf das Kultusministerium’.<br />

radad monawileobda ramdenime moxsenebis<br />

wardgenasa da restavraciaSi. vitenbergSi<br />

man xa zi gausva nagebobaTa<br />

patriotul mniSvnelobas da wamoayena<br />

Sloskir xes restavraciis winadadeba<br />

lYuTeris 1517 wlis Tezisebis 300 wlis-<br />

Tavis aRsaniSnavad. mis winadadebaSi Sedioda<br />

1760 wlis dangreuli in terieris<br />

rekonstruqcia, magram amas religiuri<br />

xelisufleba Seewina aRmdega. haleSi man<br />

SesTavaza XV-XVI saukuneebis dangreuli<br />

moric burgis SekeTeba adgilobrivi<br />

universitetisTvis, misi axali saxuraviT<br />

gadaxurva, magram Tavdapirveli<br />

qvis wyobis dacva. 1830-ian wlebSi igi<br />

muSaobda rainze mdebare Stolcenfelzis<br />

cixe-darbazis nawilob riv rekonstruqciaze.<br />

1817 wels man moamzada moxsenebiTi<br />

baraTi xo rin Si XIII saukunis<br />

dangreuli monastris nagebobebis Sesaxeb,<br />

romle bic sasoflo-sameurneo miznebisTvis<br />

gamoiyeneboda da Tavazobda<br />

ero v nul Zeglebad maT gamocxadebas.<br />

Sinkeli sxvadasxva arqiteqturul<br />

stils icnobda da misi praq ti kuli saqmianoba<br />

_ ZiriTadad, klasikuri mimar-<br />

Tulebis _ goTuri aRorZinebis nagebobebsac<br />

moicavda. igi ar miiCnevda aucileblad<br />

suf Ta konservacias, magram<br />

mainc upiratesobas aniWebda istoriuli<br />

nage bobisTvis Zveli saxis dabrunebas,<br />

Tu is dakarguli iyo. amave dros,<br />

mas gacnobierebuli hqonda garkveuli<br />

SezRudvebis arseboba da erCiv na, frTxilad<br />

emoqmeda da yvelaze racionaluri<br />

da ekonomiuri gada wyveta moeZebna.<br />

am dros prusiaSi ganxorcielebuli sami<br />

yvelaze mni Sv nelovani restavracia kYolnis<br />

kaTedralze, marienburgis cixedar<br />

bazsa da magdeburgis kaTedralze<br />

Catarda. Sinkeli samiveSi iyo Car Tuli,<br />

rogorc ober-Bau-Deputation-is wevri.<br />

pirveli, kYolni, mniSvnelo vani iyo, rogorc<br />

udidesi Zegli goTuri stilisa,<br />

romlis Semqmnele badac, sazogadod,<br />

germanelebi iyvnen miCneulni, marien-


urgi dakavSi re buli iyo germanuli<br />

ordenebis Suasaukunovan <strong>istoria</strong>sTan,<br />

xolo magdeburgi ki iyo simbolo samSoblosi<br />

da otonta imperiisa.<br />

5.5.1. kYolni<br />

kYolnis kaTedralis mSenebloba XIII<br />

saukuneSi daiwyo, magram XVI saukuneSi<br />

Se wyvetil iqna; dasrulebuli mxolod<br />

sakurTxeveli da dasavleTi koSkrebis<br />

nawili iyo, riTac Senobis sruli<br />

ganfenilo ba iyo gansazRvruli. sakur-<br />

Txeveli yru kedliT iyo gamoyofili<br />

jer augebuli transeptisgan da, mRvdelmsaxurebis<br />

moTxovnebis dasakmayofi<br />

leb lad, navis sivrceSi droebiTi<br />

konstruqciebi iyo dadgmuli. sa ukuneTa<br />

manZilze mravali mogzauri aRfrTovanebula<br />

sakurTxevlis warmoudgenlad<br />

maRali sivrciT da gamouTqvams survili,<br />

Seweoda am kaTedralis dasrulebas,<br />

romelic mTels germaniaSi udidesi<br />

unda ga mx dariyo (Forster, 1791; Bayer,<br />

1912). sulpic buaserem gadadga nabijebi<br />

ka Tedralis dasrulebis mizniT. 1807<br />

wels man daarwmuna adgilobrivi xelisufleba,<br />

gaenawilebinaT xarjebi gadaudebeli<br />

SekeTebebisTvis da 1810 wels<br />

mxardaWerisTvis goeTes mimarTa. Tumca<br />

goeTe, italiaSi mogzaurobebis Semdeg,<br />

ufro klasicizmis momxre gamxdariyo,<br />

man moa xerxa, maRal xelisufalTa kur-<br />

Txeva mieRo. piradad igi am adgils 1815<br />

wels ewvia da SesTavaza Senobis mosavlelead<br />

organizaciis Seqm na, Tanac xazi<br />

gausva ara mxolod Tanxebis moZiebis,<br />

aramed xelosno bis dargebis aRorZinebis<br />

mniSvnelobas.<br />

1811 wlis seqtemberSi nageboba Seamowma<br />

mSeneblobis mrCevelma georg<br />

mYolerma (1784-1852 ww.), darmStatelma<br />

ariqteqtorma da istori ko s ma, romelmac<br />

misi mdgomareoba sagangaSod miiCnia.<br />

sakurTxevlis kedlebi daxrili iyo,<br />

romantizmis epoqa 151<br />

gadaxurvis konstruqciebi Wia-naWami da<br />

nakereb-gaxsnili. Catarda zogi gadaudebeli<br />

qmedeba. 1814 wels kronprincma<br />

fridrih vilhelm prusielma moinaxula<br />

kaTedrali, dapirda samTavro bo Tanxebs<br />

SekeTebebisTvis da didi interesi<br />

gamoiCina Senobis das rulebis mimarT.<br />

imave wels kYolnis arqivSi napovni iyo<br />

dasavleTi fasadis Suasaukunovani naxati,<br />

kidev erTi naxati mogvianebiT<br />

gamoCn da parizSi, xolo gegma ki venaSi.<br />

yovelive amis safuZvelze momzadda naxazebi<br />

kaTedralis sruli saxis warmoasaCenad.<br />

noemberSi iohan iozef gYore-<br />

sur. 5.5. Sua saukuneebis kYolnis kaTedralis<br />

ageba Sewyda XVI s-Si da mxo lod 1840-80-ian<br />

ww.-Si, f. cvirneris xelmZRvanelobiT<br />

dasrulda


152 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sma (1776-1848 ww.), ganTqmulma mweralma<br />

da Tavisuflebis Tvis mebrZolma, gamoaqveyna<br />

omaxiani manifesti kaTedralis<br />

dasrule bis mxardasaWerad Tavis<br />

jurnalSi Rheinische Merkur, romelsac<br />

napole o ni `mexuTe did Zalauflebas~<br />

uwodebda. 1823 wels buaserem gamoaqvey<br />

na Tavisi brwyinvale naxatebi da aTi<br />

wlis Semdeg maT moyva mYole ris mniSvnelovani<br />

naSromi germanuli xuroTmoZRvrebis<br />

<strong>istoria</strong>ze, `Denkmäler der deitschen<br />

Baukunst” (gemanuli xuroTmoZRvrebis<br />

Zeglebi) (1815-21 ww.).<br />

1816 wlis agvistoSi kaTedralis<br />

Sesaswavlad Sinkeli Camovida da aRfrTovanebuli<br />

iyo nagebobis grandiozulobiT.<br />

im arqiteqtore bis msgavsad,<br />

romlebic aTi wliT adre romSi did pativad<br />

miiCnevdnen kolizeumis aRdgenaze<br />

muSaobas, igi privilegiad miiCnevda<br />

emuSava egzom didebul Senobaze da moaxsenebda,<br />

rom:<br />

`msgavsi mxatvruli wamowyebani _ da<br />

mxolod maT meSveobiT SeuZlia arseboba<br />

WeSmarit xelovnebas _ sruliad ar<br />

arse bobs Cvens droSi. warsulma Taobebma<br />

metismetad bevri qoneba dagvitoves<br />

yvelgan; da ukve naxevari saukunea Cven<br />

vmuSaobT am memkvidreobis ganadgurebaze<br />

iseTi Tanmimdevruli barba ro so biT,<br />

rom am did SejibrSi didixania movitoveT<br />

ukan atilas droindeli uneblie<br />

barbarosoba... am garemoebebSi, adamianis<br />

yvelaze Rirseuli ganzraxva unda<br />

iyos didi zrun viTa da pativiscemiT<br />

daicvas, rac warsulma Taobebma dagvito<br />

ves.” 134<br />

bolo Semowmebidan gasul xuT weliwadSi<br />

mdgomareoba kidev uf ro gauaresda, nawilobriv<br />

adre Catarebuli SekeTebebis<br />

gamo; Sinkeli daexmara buaseres, miemar-<br />

Ta mTavrobisTvis sarestavraciod Tanxebis<br />

ga mo sayofad. 1821 wels kYolnSi<br />

kvlav aRdga mTavarepiskoposis ka Ted ra<br />

da mefem piroba dado, daefara Senobis<br />

134 schinkel, 3 september 1816 (Ennen, 1880:115).<br />

movla-dacvis xarjebi. 1823 wels restavracia<br />

bolos da bolos daiwyo, Tavidan<br />

sakmaod neli tem piT, 1830-iani wlebidan<br />

ki ufro gamalebiT. restavraciisas<br />

dazia nebuli elementebi sistematurad<br />

unda SeecvalaT da kontrforsebis sistemis<br />

ZiriTadi nawili Tavidan aSenda.<br />

1829 wels Sinkelma wamoa yena winadadeba,<br />

rom Sua navi nawilobriv aRedginaT<br />

interieris das ru lebiT kamarebis donemde,<br />

xolo eqsterieri daetovebinaT,<br />

rogorc ubralo konstruqcia zogadad<br />

moniSnuli ornamentebiT. koSkebi SeiZle<br />

boda arc aegoT. amiT miiReboda unikaluri<br />

da mSvenieri efeqti `in terierSi,<br />

mTeli nageboba iqneboda mdgradi, xolo<br />

xarjebi arc Tu ise didi~ (Sinkelis werilidan<br />

buaseres, 8 agvisto, 1829 w.; Ennen,<br />

1880:121).<br />

1833 wlis ivlisSi am adgilas daini-<br />

Sna axali zedamxedveli. ernst fridrix<br />

cvirnerma (1802-61 ww.), goTuri aRorZinebis<br />

arqiteq torma da Sinkelis yofilma<br />

moswavlem, masTan erTad moamzada<br />

taZris dasrulebis gegmebi da samuSaoebs<br />

axali suli STabera. man gaacocx la<br />

Sua saukuneebis tradicia da aRadgina<br />

Dombauhűtte (taZris mSnebel Ta saxli),<br />

kaTedralis tra diciuli saxelosno.<br />

misi miswrafebebi gan sxvavdeboda Sinkelisgan:<br />

igi mizanad isaxavda, daesrulebina<br />

Senoba yve la misi detaliT<br />

da TandaTanobiT Tavisi maswavleblis<br />

darwmune bac moaxerxa, romelmac bolos<br />

kaTedrali 1838 wels inaxula. roca<br />

1840 wels prusiis taxtze fridrix<br />

vilhelm IV avida, man ufro Sesa grZnobi<br />

formiT gamoxata Tavisi interesi istoriuli<br />

nagebobebis mi marT, rac jer kidev<br />

kronprincad yofnisas gamoavlina.<br />

1841 wlis de kemberSi gaica brZaneba,<br />

Sinkelisa da cvirneris mier damuSavebuli<br />

Sua saukune ebis proeqtis mixedviT,<br />

samSeneblo samuSaoebis gagrZelebisa<br />

da das rulebis gamo. Seiqmna specialuri<br />

fondi, Dombauverein (taZ ris


omantizmis epoqa 153<br />

sur. 5.6. kYolnis kaTedralis eqsterieris proeqtis sakiTxi xangZlivi kamaTis sagani gaxda.<br />

sabolood gadawyda arqiteqtura yvela detaliTurT Sesrule bu li yo. samxreTi Sesasvlelis<br />

qvis samuSaoebi, 1983 wlis fotoze Cans meore msoflio omis Semdeg Catarebuli restavraciac.


154 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 5.7. kYolnis kaTedralis daumTavrebeli<br />

interieris sakurTxevelze did i me debs<br />

amyarebdnen, magram gasrulebuli saxiT<br />

interieri bevr sxvas daemsgav sa.<br />

mSeneblobis gaerTianeba), Tanxebis mosagroveblad,<br />

romlebsac, Ta vis mxriv,<br />

Seavsebda saxelmwifo. saxelmwifos bevrma<br />

mTavarma gaiRo Se sawiri, maT Soris<br />

lYudvig I bavarielma, avstriis imperatorma<br />

franc-iozefma, inglisis dedofalma<br />

viqtoriam, niderlandebis mefe<br />

vi lemma da italiis kronprincma umbertom.<br />

1842 wlis 4 seqtembers, aTasobiT<br />

damswres winaSe, fridrix vilhelm IV-m<br />

da arqiepiskoposma iohanes fon gaiselma<br />

dades pirveli qva mSeneblobis gagr-<br />

Zelebis aR saniSnavad. Sua saukuneebis<br />

amwe, TiTqmis sami saukunis molodinis<br />

Sem deg, kvlav iqna gamoyenebuli Sesabamis<br />

adgilas am qvis asatanad da daiwyo<br />

aRSeneba `germanuli naciis gaerTianebuli<br />

ojaxebis RvTismo sa vobis, Tanxmobisa<br />

da rwmenis maradiuli Zeglisa am<br />

wminda adgi las~ 135 .<br />

es, arsebiTad, bolo SesaZlebloba<br />

iyo samuSaoTa dasawyebad, radgan maleve<br />

mouxdaT aRiareba, rom goTika maincdamainc<br />

ger manuli qmnileba ar yofila.<br />

patriotuli aRtkineba ganelda da<br />

roca es diadi Zeg li, bolos da bolos,<br />

1880 wels dasrulda, am movlenas didi<br />

yura d Reba aRar miqcevia. miuxedavad<br />

amisa, samuSaos didi mniSvneloba hqonda<br />

restavraciis sferoSi; arqiteqtorrestavratorebis,<br />

teqnikose bi sa da xelosnebis<br />

didi raodenoba, romlebmac<br />

ganswavla aq miiRes, mTel germanulenovan<br />

qveynebSi muSaobda _ avsrtiaSi,<br />

Sveicariasa da Crdilo italiaSi. erTi<br />

maTgani iyo fridrix Smidti (1825-91<br />

ww.), go Tu ri aRorZinebis mTavari warmomadgeneli<br />

avstriaSi, romelic muSaob<br />

da kYolnSi 1843 wels, milanis kaTedralze<br />

1857-58 wlebSi da 1863 wels<br />

dainiSna venis wm. stefanes eklesiis<br />

zedamxedvelad. germaniaSi msgavsi me-<br />

TodebiT mravali sxva eklesia iqna restavrirebuli,<br />

maT So ris bambergis,<br />

regensburgis da Spaieris kaTedralebi,<br />

bavariis cnobi li klasicisti arqiteqtoris<br />

fridrix fon gertneris mier<br />

(1792-1847 ww.), dinkelsbYulis, nYordlingenis<br />

da roTenburgis eklesiebi<br />

ki aRd ge nil iqna karl aleqsander fon<br />

haidelYofis (1789-1865 ww.) mier. garda<br />

nagebobaTa danaklisTa SekeTebisa,<br />

restavracia sazogadod gulisx mob da<br />

yvela barokuli elementis mocilebas<br />

da `Tavdapirvelad gaTva liswinebuli<br />

formis~ rekonstruqcias.<br />

135 King Freidrich wilhelm iv, 3.iX.1840 (Ennen,<br />

1880:121).


5.5.2. marienburgi<br />

1794 wels, roca fridrix Jili Tavis<br />

mamas, davids wayva marien burgis cixedarbazis<br />

sainspeqciod, man Seasrula<br />

rogorc nangrevebad qceuli eqsterieris,<br />

aseve mSvenieri kamarovani Sida sivrcis<br />

ramdenime Cinebuli naxati. ori<br />

wlis mere naxatebi didi warmatebiT<br />

iqna gamofe ni li berlinis akademiaSi<br />

da SemdgomSi gravirebul iqna fridrix<br />

fri kis mier (Frick, 1799, 1803). Jili<br />

cixe-darbazs siZveleTmcodneobiTi<br />

TvalsazrisiT aniWebda mniSvnelobas<br />

da erovnul <strong>istoria</strong>sTan kavSi ris gamo,<br />

Senobas veneciis sasaxleebs adarebda;<br />

sxvebi amsgavsebdnen mas alhambras espaneTSi<br />

an uetsminsters inglisSi. 1803<br />

wels berlinis Jurnalma Freimuthige<br />

gamoaqveyna protesti misi gamudmebuli<br />

ngrevis ga mo, dawerili ferdinand<br />

maqs fon Senkendorfis mier, romelic<br />

romantizmis epoqa 155<br />

sur. 5.8. marienburgis cixe-darbazi iyo erTi im sam mTavar ZeglTagan, romel Ta restavracia<br />

prusiaSi XIX saukunis dasawyisSi ganxorcielda (Institut für Denkmalpflege, Berlin).<br />

Tvli da, rom goTuri <strong>arqiteqturis</strong> yvela<br />

naSTs Soris prusiaSi, marienbur gis<br />

cixe-darbazi gansakuTrebuli adgili<br />

ekava (von schenkendorff, 1803; Boockmann,<br />

1982:137). amas moyva myisieri reaqcia ma-<br />

Rali rangis piris, mi nistris fon Sroterisa,<br />

romelmac es sakiTxi ministrTa<br />

sabWoze gai tana da momdevno wels mefem<br />

am Senobis dacvis brZaneba gasca. Tumca<br />

aT welze meti dasWirda, vidre moipovebdnen<br />

Tanxebs misi SekeTebisa da restavraciisTvis.<br />

1816 wels dancigis provinciis<br />

mmarTveloba Caabares Teodor fon<br />

SYons, rogorc dasavleT prusiis ober-<br />

Präsident-s da Tumca mas es uSualo brZanebiT<br />

ar evaleboda, man gulTan axlos<br />

miitana marien bur gi da misi restavraciis<br />

mxurvale mxardamWeri gaxda. sam-<br />

Tavrobo da finansebis miRebis mizniT,<br />

igi moiTxovda, rom am cixe-darbazisadmi<br />

iseTive damokidebuleba yofili


156 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

yo, rogorc samefo rezidenciebisadmi<br />

berlinSi, Sarlotenburgsa da potsdam-<br />

Si da amave dros cdilobda, ker Zo wyaroebidanac<br />

moepovebina Tanxebi. misma<br />

mcdelobam nayofi ga mo i Ro da 1816<br />

wels rCevisTvis iohan konrad kostenobles,<br />

magdebur gel arqiteqtors,<br />

mimarTes, Tumca amas gagrZeleba ar<br />

hqonia. samuSa oe bi imave wels, Sinkel-<br />

Tan mWidro TanamSromlobiT daiwyo,<br />

romelmac bevr sxva ramesTan erTad,<br />

mTavari darbazisTvis axali vitraJebic<br />

da aproeqta. unikaluroba da msgavsi<br />

nimuSebis ararseboba imis erTi-er Ti<br />

mizezi iyo, rom restavracia ar gamodga<br />

advili. arsebiTad, Sin kelma aRniSna,<br />

ariso cduneba, warmosaxvas ayolisa<br />

(Sinkelis werili harden bergs, 11 noemberi,<br />

1819 w.). ase rom, samuSaoebi or<br />

kategoriad daiyo: pirveli _ kargad<br />

Senaxuli nawilebi, sadac advili iyo<br />

dakarguli elementebis formebis dadgena,<br />

rogorc, magaliTad, satrapezo<br />

da ra in debis darbazi da meore _ ufro<br />

dazianebuli nawilebi, sadac Tavda pirveli<br />

forma da funqcia saeWvo iyo da<br />

sadac restavraciisTvis sakmarisi monacemebis<br />

mosapoveblad CaRrmavebuli kvleva<br />

iyo saWiro. gamocdilebis naklebobis<br />

gamo, samuSaoebi cudad midioda,<br />

xSirad daS lis dros Sua saukuneebis<br />

originaluri nawilebic nadgurdeboda<br />

da gamogonili formebiT aRdgeboda _<br />

rogorc es mitelSlosis ezos Sesasvlelis<br />

aRdgenisas moxda. 1822 wels cixe-darbazSi<br />

moewyo gran dizuli zeimi,<br />

misi erovnuli mniSvnelobis xazgasasmelad,<br />

xolo 1856 wels ki fon SYonis<br />

sapativcemod. restavraciis mizani iyo<br />

Senobis Sua sa u ku nebrivi xasiaTis sruli<br />

aRdgena avejis, nivTebis da kostYumebSi<br />

gamowyobili manekenebis CaTvliT.<br />

samuSaoebi saukuneze met xans gagrZelda,<br />

jer august StYuleris, bolos ki<br />

konrad Stainbrextis xelmZRvanelobiT.<br />

am ukanasknelma, arqiteqtorma da arqe-<br />

ologma, 1882-1922 wlebs Soris daasrula<br />

restavrcia da rekonstruqcia. meore<br />

mso f lio omis dros Zeglma uzarmazari<br />

ziani ganicada da kvlav aRdga da<br />

restavrirebul iqna (Frych, 1975; Boockmann,<br />

1982).<br />

5.5.3. magdeburgi<br />

magdeburgma, adre Sua saukuneebis dasaxlebam<br />

mdinare elbaze, germanuli<br />

qveynebis Sua gulSi, didi mniSvneloba<br />

moipova mefe oton I didis, 962 wels<br />

romis gvirgvindasxmuli imperatoris,<br />

gadawyvetile bis gamo, is misi sayvareli<br />

rezidencia gamxdariyo da aq pirveli<br />

ka Te d rali aeSenebina (daiwyo 955<br />

w.-s). Zveli marmarilos svetebi ravenidan<br />

Camoitanes da maT kapitelebSi<br />

wminda nawilebi ganaTavses. 1207 wels<br />

nageboba xanZarma gaanadgura da am adgilas<br />

axali kaTedrali aSenda, romelic<br />

1363 wels akurTxes, Tumca mSenebloba<br />

mxolod 1520 wels dasrulda. es<br />

iyo yvelaze adreuli goTuri Senoba<br />

germaniaSi, agebul iqna qviSaqviTa da<br />

kirqviT, laTinuri jvris formis gegmiT<br />

da samnawiliani ZiriTadi sivrciT,<br />

franguli tipis sakurTxevliT kape lebiT<br />

mis garSemo da ori koSkiT dasavleTiT.<br />

sakurTxevlis qveda nawilebi<br />

jerac asaxavda romanuli <strong>arqiteqturis</strong><br />

principebs, maSin roca danarCeni<br />

TandaTan sul ufro goTuri xdeboda.<br />

yvelaze cno bili ram aq aris skulpturuli<br />

dekori, gansakuTrebiT samoTxis<br />

ka ribWe brZeni da suleli qalwulebis<br />

qandakebebiT. gamoyenebul iqna ase ve<br />

otonTa droindeli Senobis Semkulobac,<br />

ZiriTadad, sakurTxev lis areSi; aq<br />

ganTavsda antikuri svetebi antikuri<br />

yaidis kapitele biT.<br />

rogorc ki kaTedrali dasrulda,<br />

mas siZneleebi Seeqmna. lYu Ter ma Tavisi<br />

Tezisebi axlomdebare vitenbergSi mia-


lursma da papis bula dawva. maSin roca<br />

protestantizmi swrafad vrceldeboda<br />

germa ni a Si, magdeburgi kaTolikuri<br />

rCeboda da aman dasawyisi misca dapirispirebasa<br />

da xatmebrZoleobas, gamosaxulebaTa<br />

Camongrevas da qandakebebis<br />

ganadgurebas. 1550-51 wlebSi kaTedrali<br />

Zlier dazianda mo ris saqsonelis<br />

jarebis xeliT, general tilis jariskacebisgan<br />

ocdaaTwliani omis dros,<br />

1631 wels, rodesac mas xanZari gauCnda<br />

da napoleonis omebis dros, roca igi<br />

sursaTis sawyobad gamoiyeneboda. 1814<br />

wlis maisSi prusielebma daibrunes magdeburgi<br />

da 29 maiss kaTed ralSi samadlobeli<br />

wirva Catarda.<br />

1819 wels adgilobrivma xelisuflebam<br />

ganacxada, rom kaTed rals seriozuli<br />

SekeTeba Wirdeboda. i. k. kostenoblem,<br />

kaTedralis ar qi teqtorma<br />

da avtorma wignisa “Deutsche architektur<br />

und ihr Ursprung” (ger manuli arqiteqtura<br />

da misi warmomavloba) (1812 w.), pirveli<br />

winaswari gaTvlebi 1821 wlis Teberval-<br />

Si gaakeTa, Tumca proeqtis zedamxedve-<br />

romantizmis epoqa 157<br />

sur. 5.9. magdeburgis<br />

kaTedralis gravYura<br />

1823 w., XIX s-is<br />

restavraciamde (Institut<br />

für Denkmalpflege, Berlin)<br />

lad k. a. rozenTali airCies. 136 proeqtSi<br />

upiratesoba transeptis, gadaxurvebis,<br />

`tyviis koSkisa~ da sakurTxevlis<br />

restavracias mieniWa. sa mu Saoebi<br />

1826 wlis aprilSi daiwyo. dasawyisSi<br />

SemoTavazebul iyo e.w. `tyviis koSkis~<br />

daSla, romelic eklesiis Sejvarebaze<br />

iyo aRmarTu li, ZiriTadad, movlis<br />

xarjebis dasazogad, magram amas uaryo-<br />

136 1826-1828 wlebSi g. g. a. hazenflugma (1802-<br />

58 ww.) Seasrula suraTebis wye ba, sadac kaTedrali<br />

arsebuli saxiTac da ganzraxuli<br />

restavra ciis Semdegac, idealizebul-romantizebuli<br />

saxiT, xeebiTaa garemocu li<br />

(Fritsche, 1937-38). adgilobriv, xelmZRvaneloba<br />

Caabares komisias, ro mlis wevrebad<br />

iyvnen saxelmwifo ministri a. v. fon klevitci,<br />

dekano zi fon kroziki, Y. a. klemensi,<br />

f. a. j. melini da k. a. rozenTali. Semowmebisa<br />

da mimdinare kvartalur angariSebs<br />

xels klemensi awerda, da wv ri lebiTi gegmebi<br />

ki melinma da rozenTalma moamzades<br />

(1830-52 ww.). restavracia 310 000 talerad<br />

Sefasda da 15 wlianad ivaraudeboda, Tu mca<br />

komisiam es metismetad CaTvala da igi 10<br />

welze daiyvana.


158 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 5.10. magdeburgis kaTedralis CrdiloeTi fasadi, misi 1826-1835 ww.-Si Ca ta re bu li<br />

restvaraciis proeqti (Institut für Denkmalpflege, Berlin).<br />

fiTad Sexvda saeklesio xelisufleba 137<br />

da generaluri direqtorati (ober-Bau-<br />

Deputation). koSki arqiteturulad mni-<br />

Svnelovnad iqna miCneuli, rad gan anawevrebda<br />

sxva mxriv metismetad grZel<br />

saxurvis xazs da, amave dros, navebis<br />

Sejvarebis adgils gamokveTda.<br />

generalurma direqtoratma berlinSi<br />

am problemis Sesaxeb naxa ze bisa<br />

da angariSebis safuZvelze, adgilze Semowmebis<br />

gareSe imsje la. STabeWdileba<br />

iseTi iyo, rom es naxazebi da angariSebi<br />

kargad iyo momzadebuli, Tumca samuSao<br />

137 fon alterStaini da fon Srekmani mefes,<br />

1.II.1826 (B1 45-48, C20 ii nr 44 ii, magdeburg archiv)<br />

Zalian rTuli iyo. ganixiles ra zedmetad<br />

mravlismomcveli da Zviri SekeTebani,<br />

CaTvales, rom saxelmwi fos Tvis<br />

metismeti iqneboda yvela ornamentul<br />

detalze ezruna. ami tom generalurma<br />

direqtoratma gamoTqva mosazreba:<br />

`momavali TaobebisTvis usasrulo<br />

raodenobis yvela mcire da met-naklebad<br />

gameorebadi ornamentebis da detalebis<br />

SenarCuneba, romlebic am Senobebs faravs<br />

da romlebic mxolod da mxolod<br />

monotonuri naySebis CaxlarTul TamaSs<br />

(ein mechanischer Schematis mus) warmoadgens<br />

da ar Seesatyviseba natifi xelovnebis<br />

WeSmarit amo canas, anu `adaminisa da<br />

bunebis mdgomareobis idealur aRq mas~,


niSnavs uzarmazari Tanxebis daxarjvas<br />

im mxatvruli forme bis <strong>konservaciis</strong>Tvis,<br />

romlebic mxolod imas gvaswavlis,<br />

rom ase ar unda gavakeToT.~ 138<br />

aRiniSna aseve, rom ornamentebis umetesoba,<br />

arsebiTad, damouki de beli iyo<br />

konstruqciisgan da amitom SeiZleboda<br />

maTi `bedis anaba ra~ mitoveba. xelovne-<br />

138 samefo samSeneblo komisia saministros,<br />

30.V.1825 (rep. C 20 ii, # r44 ii, B1 24ff, magdeburg<br />

archiv). hamburgis firmis mier inglisidan<br />

Camotanili `romauli cementi~<br />

dazianebul samkaulTa dasamagreblad<br />

saukeTeso Canda, radgan wyalTan SeerTebisas<br />

ganivrdeboda da yvela bzars avse b da<br />

da `ise magrdeboda, rom garedan veranairi<br />

nesti SemoaRwevda~. wvi mis wylis gadasayvani<br />

spilenZis milebi nagebobisgan calke<br />

unda da r Ceniliyo, ukeT mosavlelad.<br />

romantizmis epoqa 159<br />

sur. 5.11. magdeburgis kaTedrali, yru frontonebis restavraciis proeqti<br />

sam x reTi navis Tavze. Tavdapirveli frontonebi xisa iyo, xolo axlebi ki<br />

qviT iq na amoyvanili (Institut für Denkmalpflege, Berlin)<br />

bis istoriis gulisTvis SeTavazebul<br />

iqna maTi mcire raodenobis Senaxva,<br />

xolo danarCenis datoveba, radgan isedac<br />

kidev didxans iarsebebdnen; Camongrevis<br />

piras myofi dazianebuli adgilebi<br />

SeiZleboda moecilebinaT, xolo<br />

es adgilebi gamoqarvis sa SiSroebis<br />

Tavidan asacileblad damuSavebuliyo.<br />

Senobebma iqneb moi gos kidec da ufro<br />

metadac miizidos im `romantikosebis<br />

warmosaxva, romelTac igi momavalSic<br />

moewonebaT~. cxadia, es msjeloba upirobo<br />

ar yofila. samSeneblo komisia da<br />

adgilobrivi xelisufleba xazs us vamda<br />

goTuri <strong>arqiteqturis</strong> xasiaTisTvis<br />

mdidruli ornamentaciis mniSvnelobas.<br />

isini amtkicebdnen, rom ornamentebi<br />

aris mSeneblis ostatobis gamoxatule


160 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ba, Senobis arsebiTi nawili, romelic<br />

aZlirebs im STabeWdilebas, romelsac<br />

aseTi Senobebi uqmnis keTilganwyobil<br />

specialistebsa da xelovnebis moyvarulebs,<br />

maT STambeWdav zomebTan kontrastis<br />

gamo. sabolood miRweul iqna<br />

SeTanxmeba SinkelTan da restavraciis<br />

dros kveTili gare morTulobis didi<br />

nawili ganaxlda, xolo zogi pirvandeli<br />

qandakeba taZris SigniT ganaTavses. samoTxis<br />

karibWis qalwulebis qandakebebi<br />

Tavdapirvel adgilas iqna konsrevi rebuli,<br />

Tumca TviT karibWis dazianebuli<br />

qvis wyoba safuZvlianad iqna ganaxlebuli.<br />

restavraciis erTi principi, fon<br />

klevitcis mtkivebiT, iyo `erT gu lebis<br />

valdebuleba originalis mimarT yvela<br />

SesaZlo saSuale biT~. 139 klemensi xazs<br />

usvamda erTiani politikis aucileblobas<br />

res tav ra cias Tan dakavSirebiT<br />

gadawyvetilebebis miRebisas. kaTedralis<br />

sa kurTxevels, franguli goTikis<br />

gvarad, garSemosavleli Semouyvebo da,<br />

romelic, rogorc fiqrobdnen, Tavdapirvelad<br />

qviSaqvis terasiT iyo dafaruli;<br />

gadaxurva mis Tavze XVIII saukunis<br />

bolos aSenda. ga dawyda saxuravi<br />

aRar aSenebuliyo, aramed nacvlad amisa<br />

aRedginaT te rasa, vinaidan saxuravi<br />

Tavdapirvelad ar arsebobda da radgan<br />

sa kurTxevels ukeTesi ieri eqneboda,<br />

xolo roca sarkmlebi gamonTavisufldeboda,<br />

interieris ganaTebac<br />

gaumjobesdeboda, xarji ki igive iqneboda.<br />

cementis gamoyeneba moxsnida im<br />

problemebs, romlebic, Se saZ loa, warsulSi<br />

warmoqmniliyo (Clemens, 3 oqtomberi,<br />

1827 w.). Tavda pir ve lad yru xis<br />

frontonebi samxreTi navis Tavze axlad<br />

aguriT da qviT amoiyvanes, martivi<br />

vertikaluri danawevrebiT, CrdiloeTi<br />

fron to nebis mdidruli dekoratiuli<br />

139 klevitci mefisadmi, 15.X.1827 (sign. 2.2.1. nr<br />

22113, 14-19v; Zentrales staatsarchiv, merseburg;<br />

14)<br />

motivebis mibaZviT. restavracia Tav dapir<br />

veli formebis gaTvaliswinebiT da<br />

dacviT Catarda, magram roca naxazebi<br />

gamoqveynda, gamoTqmul iqna kritikuli<br />

SeniSvnebi simetrias Tan dakavSirebiT,<br />

romelic `gamaRiazianebeli~ aRmoCnda<br />

sxva mxriv asimetriul fasadze.<br />

interierSi SekeTeba ise iyo organizebuli,<br />

rom kaTedrals fun q cionireba<br />

kvlavac SeeZlo. bevri 64 trapezTagan<br />

da aseve sxvadasxva drois saflavis<br />

Zegli (gansakuTrebiT, renesansisa da<br />

barokos droi sa) gatanil iqna, Tumca<br />

zogi `lamazad~ miiCnies da SeinarCunes.<br />

XVII da XVIII saukuneebis aveji da gamar-<br />

Tuloba, `uwesrigod ganTavsebuli da<br />

mouxerxebeli qadagebis gasagebad, yu-<br />

Tebis msgavsi formis, yviTel-TeTrad<br />

SeRebili, uformo... WianaWami da Zlier<br />

dazianebuli~ gata nil iqna da Seicvala<br />

`saTando stilis~ skamebiT. 140 XIII saukunis<br />

tra pe zi centraluri sivrcis SuagulSi<br />

damabrkoleblad iqna miCneuli<br />

skamebis wesierad dasawyobad; aseTive<br />

bedi ewia XIII saukunis wminda sa f lavis<br />

kapelasac, oton I-isa da misi meuRlis<br />

qandakebebiT, romle bic gverdiT kapelebSi<br />

iqna gadatanili.<br />

Sua saukuneebis kiris baTqaSi mTlianad<br />

ganaxlda, qvis wyobis ferweruli<br />

imitacia ki axal baTqaSze gaimeores;<br />

dasavleTi Sesasvle lis gverdiT Sua<br />

saukuneebis kapelis kedlis mxatvroba<br />

aslebis sa xiT ganaxlda; iataki Tavidan<br />

daigo; saflavis qvebi amoiRes, kluatr-<br />

Si gadaitanes da iq kedlebSi Caamagres.<br />

mniSvnelovani warwerebi Tavi dan amokveTes<br />

axal iatakze. gare kedlebze<br />

skulpturuli ornamentebi Tavidan gamoikveTa,<br />

maSin roca interierSi originalebi<br />

karg mdgoma re o baSi iyo da amitom<br />

SenarCunebul iqna. konstruqciuli<br />

gamagreba in terierSi xiluli saSualebebis<br />

gamoyenebiT gakeTda; burjebisTvis<br />

rkinis salteebi iqna gamoyenebuli,<br />

140 Burchardt, 1835:86.


sakurTxevlis kamaris centraluri nervYura<br />

mis qveS Camosxmuli rkinis elementis<br />

damagrebiT gamagrda. saflavebSi<br />

saintereso nivTebi iqna napovni, Tumca<br />

isini kvlavac, erT-erTi episkoposis anderZisamebr,<br />

ukan daabrunes. yvelaze<br />

saintereso ni v Te bis aslebi gadaiRes.<br />

oton I-is saflavi, antikuri marmariloTi<br />

agebuli, saguldagulod iqna Seswavlili,<br />

Tumca is adgilze datoves<br />

da dekoratiuli rkinis Robe Semoavles.<br />

saxuravebis kramiti fiqaliT Seicvala,<br />

romelic ufro msubuqi iyo da<br />

ufro Seesabameboda nagebo bis stils,<br />

Tumca taZars ufro mkacri ieri mianiWa.<br />

samxreTi koSkis qvebis wyobis didi nawili<br />

gasaaxlebeli gaxda. CrdiloeTi ko-<br />

Skis dag virgvineba gamagrda, amave dros<br />

aRiniSna, is, rom samxreT koSks Ta visi<br />

dagvirgvineba aRar gaaCnia, `istoriul<br />

momentad~ unda vaRiaroT da is ar unda<br />

aRvadginoTo. 141<br />

kaTedralis restavraciis Semdeg,<br />

yuradReba miaqcies mis Semoga rens. zogierTi<br />

Senoba samxreT-aRmosavleTi<br />

mxridan 1826 wels ukve dan g re ul iqna<br />

Senobis gamosanTavisufleblad. axla<br />

garemo areebi ga amwvanes da kaTedralis<br />

garSemo rkinis Robe gakeTda. frangulma<br />

jar ma daaziana lindenalleen, xeivnebiani<br />

quCebi CrdiloeTiT arsebuli<br />

moed nis garSemo. mamulis `am yvelaze<br />

mSvenieri Zeglis~ dasrulebis aRsa ni Snavad<br />

eklesiaSi ganaTavses marmarilos<br />

dafa warweriT da 1835 wlis 18 ianvars<br />

episkoposma samadlobeli wirva Caatara<br />

141 gadmocemis Tanaxmad, isini 1629-31 ww.-Si,<br />

general tilis mowyobili alyisas Camoagdes.<br />

mogvianebiT aRmoCnda, rom isini manamdec<br />

aklda, imasac ambobdnen, isini grigalma<br />

Camoglijao (1614-22 ww-is monetebze<br />

erTi gvirgviniRa Cans). miuxedavad amisa,<br />

radgan am nawilis ararsebo bac kaTedralis<br />

maxasiaTebelTagani gaxda, legendebSic ki<br />

(sulerTia, tyuian isini Tu ara), gadawyda,<br />

koSkebis dagvirgvinebis gareSe datove ba,<br />

viTarca `istoriis Zeglisa~.<br />

romantizmis epoqa 161<br />

sur. 5.12. magdeburgis kaTedrali 1980-ian ww.-<br />

Si – kidev erTi restavraciis Sem deg, meore<br />

msoflio omSi miRebuli zianis gamo.<br />

samuSaoTa war ma tebiT dasrulebis gamo.<br />

Tumca Sinkeli, rogorc generaluri<br />

direqtoratis wevri, ar wya lobda am an<br />

msgavsi Senobis skulpturuli dekoris<br />

restvaracias, man mainc Seitana wvlili<br />

`tyviis koSkis~ Tavisi Tavdapirveli<br />

formiT Se narCunebaSi. interierSi daangries<br />

an iqidan gaitanes sxvadasxva `arasa<br />

Ta nado~ Zegli SenobaSi, inglisuri<br />

modisamebr, Tavisufali per s peqtivis<br />

gasaxsnelad. aqac Sinkeli Seewia XV saukunis<br />

sakurTxevlis mozRudvis gadar-<br />

Cenas, radgan miaCnda, rom raimenairad<br />

unda Seneldes si carielisa da siSi-<br />

Svlis gancda, romelic esoden advilad


162 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

warmoiqm ne boda axlad restavrirebul<br />

eklesiebSi. interieris axlad gamarT vam<br />

da SedarebiT naTeli ferebiT SeRebvam<br />

taZris sivrce SuqiT savse war moaCina.<br />

es efeqti kidev ufro gaZlierda Cveulebrivi<br />

minis sarkm le bis meSveobiT.<br />

1832 wels franc kuglerma, xelovnebis<br />

istoriis pro fesorma, gaakritika<br />

es `TvalismomWreli siTeTre~ da zedmeti<br />

Su qi da nanobda, rom `jadosnur<br />

bind-bunds, romelic gardasul droTa<br />

mSvenier RvTismosav sagad Cagvesmis da<br />

mkerds uCumari monatrebiT aRa v sebs<br />

da, TiTqosda, sarkmelTa wmida, martvilobiT<br />

anTebul saxeba Ta Crdili iyoso,<br />

istoriuli xibli TiTqos ganZarcvia~. 142<br />

kaTedra li Zlier dazianda meore msoflio<br />

omis dros da intensiurad iqna<br />

restavrirebuli 143 .<br />

politika, romelic prusiaSi restavraciis<br />

zemoaRwerli adreu li nimuSebis<br />

kvalad SemuSavda, mefis 1843 wlis 12<br />

dekembris cirku lYarSi iqna Sejamenuli.<br />

igi avaldebulebda xelisuflebas,<br />

moexsene bi na istoriuli Senobis yvela<br />

cvlilebis Taobaze da araviTar Sem-<br />

142 Kugler, F., ‘reiseblätter vom Jahre 1832’, museum,<br />

1833, iv<br />

143 II msoflio omis bolosken sahaero Tavdasxmebis<br />

Sedegad istoriuli qalaqi magdeburgi<br />

TiTqmis mTlianad daingra. dazianda TviT<br />

kaTedra lic. dasavleTi fasadi afeTqebam<br />

gaxliCa, gverdiTi navebis kamaraTa 300 m 2<br />

Camoiqca, interieri xanZarma daaziana, yvela<br />

sarkmeli ganadgur da. marTalia, rkina-betonis<br />

konstruqciiT daculi, XII-XIII<br />

ss.-is Rire buli qandakebebi dauzianebeli<br />

gadarCa. omis damTavrebisTanave daiw yo restavracia<br />

da 1949 wlisTvis saxuravebi da<br />

sarkmlebi TiTqmis mTli anad SekeTda, 1955<br />

wlisTvis restavracia kvlav dasrulda. sadac<br />

ornamentacia daRupuliyo, igi axali<br />

namuSvriT Secvales (h. apelis mixedviT).<br />

SigniT, saerTo ieris SenarCunebisas, zogierTi<br />

Zegli da kapela, wina restavraciisas<br />

gatanili (mag., e.w. otosa da ediTis kape la)<br />

kaTedralSi pirvandel adgilze daabrunes<br />

(Berger 1982).<br />

TxvevaSi ar daengria raime, rasac istoriuli,<br />

samcniero, teqnikuri an mxatvruli<br />

Rirebuleba hqonda. restvarciis<br />

mizani arasdros unda iyos im mciredi<br />

xarvezebis mocileba, romlebic Senobis<br />

xasiaTs war sulis kvalad Seemata.<br />

zedapiris Taobaze zrunvis nacvlad,<br />

restvara toris movaleoba mdgradobis<br />

problemebze yuradRebis gamaxvilebaa.<br />

yve laze srulyofili restvaracia is<br />

iqneba, sadac gaumjobeseba sru liad<br />

SeumCneveli iqneba. naxsenebi iyo garemos<br />

gamwvaneba da mowesri gebac.<br />

5.5.4. konservatori<br />

Sinkelis mere, istoriuli Senobebisadmi<br />

mopyrobaze zedamxedve loba daevala<br />

konsrevators, romelic 1843 wels fridrih<br />

vilhelm IV-m daniSna, romelic did<br />

enTuziazms iCenda istoriul SenobaTa<br />

resta vraciis mimarT. pirveli Konservator<br />

der Kunstdenkmäler (xelovnebis ZeglTa<br />

konservatori) iyo ferdinand fon kvasti<br />

(1807-77 ww.), arqiteqtori da istorikosi,<br />

romelic SinkelTan swavlobda.<br />

fon kvasti bevrs mogzau robda, 1838-39<br />

wlebSi swavlobda klasikur Zeglebs<br />

italiaSi da moam zada germanuli gamocema<br />

h. v. invudis gamokvlevisa erexTeionis<br />

Tao ba ze (1834 w.). igi icavda aTenis<br />

Zvel qalaqs da Sokirebuli iyo imiT,<br />

rom Zveli qalaqebi axali SenobebisTvis<br />

maTi istoriuli Rirebule bis yovelgvari<br />

gaTvaliswinebis gareSe gamoiyeneboda.<br />

igi eTanxmeboda akropolisze<br />

veneciuri da Turquli kedlebis moSorebas<br />

da mxars uWerda Sinkelis gegmebs<br />

samefo rezidenciis Taobaze, radgan es<br />

kidev ufro gazrdida Zveli Sedevrebis<br />

Rirebulebas (von Quast, 1837/1977). fon<br />

kvastma adreve gamoiCina istoriuli Senobebisa<br />

da maTi restavraciis mi marT<br />

interesi; 1837 wels man CainiSna “Pro<br />

Memoria” siZveleTa dac vis Sesaxeb pru-


siaSi (von Quast, 1837/1977). igi nanobda<br />

istoriuli Senobebis saTanado codnagagebis<br />

da tradiciuli teqnologiebis<br />

gamocdilebis naklebobas. igi miuTi-<br />

Tebda ingliss, rogorc qveyanas, sadac<br />

istori ul SenobaTa konservacias meti<br />

mxardaWera da gageba hqonda sazoga doebis<br />

mxridan da sadac istoriul Zeglebs<br />

zrunva ar aklda. ro gorc konservatori,<br />

igi Zalian bevrs mogzaurobda, raTa<br />

gaekeTebina moxsenebebi Zeglebis da<br />

maTi mdgomareobis Taobaze, igi aseve<br />

monawi leobda saerTaSoriso Sexvedreb-<br />

Si, sadac ganixileboda arqi teq tu ris<br />

istoriisa da arqeologiis sakiTxebi.<br />

igi zogierT res tav raciaSi (mag., gernrodes<br />

eklesiisa) monawileobda da marienburgis<br />

isto riac dawera.<br />

konservatoris movaleobebi, safrangeTSi<br />

1830 wels dadgenilTa msgavsi,<br />

gansazRvrul iqna ministrTa kabinetis<br />

1844 wlis 24 ianvris cir kulYariT.<br />

misi mizani iyo sazogadoebriv mflobelobaSi<br />

myofi `xe lovnebis Zeglebis~<br />

<strong>konservaciis</strong> safuZvelis gaumjobeseba,<br />

maTi Ri rebulebis Sesaxeb codnis gaRrmaveba<br />

da maTi <strong>konservaciis</strong>a da res tavraciis<br />

samoqmedo principebis SemuSaveba.<br />

mniSvnelovnad iqna miCneu li istoriuli<br />

Senobis dazianebis SeCereba da am<br />

mxriv Zeglis cneba sakmaod farTo iyo:<br />

`ar aris gansxvaveba, ra tipis nagebobebzea<br />

saubari, Tuki maT ga aCnia raime<br />

mxat vruli an monumenturi mniSvneloba,<br />

iqneba es su ra Tebi, ferweruli tiloebi,<br />

xelovnebis nawarmoebebi, an msgavsi<br />

ram, an, nivTebis SemTxvevaSi, iqneba es<br />

samefo Tu municipaluri sa kuTreba,<br />

an raime korporaciis mflobelobaSi<br />

myofi, an mosav le lad kerZo pirTaTvis<br />

mibarebuli maTi status quo-s SenarCunebis<br />

pirobiT.” 144<br />

aq gamotovebulia mxolod Tavisufali<br />

kerZo sakuTreba. am amo canebis ganxor-<br />

144 ‘Zurkularelaß’, 24 January 1844.<br />

romantizmis epoqa 163<br />

cielebisas, Tu wamoiWreboda Carevis<br />

raime aucileblo ba, konservatori unda<br />

dayrdnoboda adgilobriv da provinciul<br />

xeli suf lebas; mas unda daemyarebina<br />

`megobruli urTierToba~ adgilobriv<br />

asociaciebTan, maswavlebleb-<br />

Tan, mRvdlebTan da sxva adamianebTan,<br />

vi sac SeeZlo gavlenis moxdena ZeglTa<br />

dacvaze da gaeRvivebina am sa kiT xisadmi<br />

maTi interesi. misi movaleoba iyo yovelwliurad<br />

emogzau ra qveynis yvela<br />

kuTxeSi, kargad scodnoda kulturuli<br />

fasulobebi, emuSava zusti reestrebis<br />

Sesadgenad dadgenili formatis mixedviT,<br />

moemzadebina angariSebi SenobaTa<br />

mdgomareobis Sesaxeb da restavra ci as-<br />

Tan dakavSirebiT rCevebi da miTiTebebi<br />

mieca. gansakuTrebul SemTxvevebSi konservators<br />

ufleba hqonda Careuliyo da<br />

dauyonebliv SeeCerebina adgilobrivi<br />

organoebi, vidre saministro gadawyvetilebas<br />

miiRebda. mas aseve evaleboda<br />

mudmivad mieqcia yuradReba yvelaze<br />

Ri re buli da gansakuTrebiT saSveli ZeglebisTvis.<br />

reestrebis Sevsebis Semdeg<br />

misi movaleoba iyo, saWiro sarestavracio<br />

samuSaoebis ganxor ci ele bis sistematuri<br />

gegmis SemuSaveba.<br />

1858 wels fon kvasti miiwvies gernrodeSi,<br />

sadac es-es iyo unda dawyebuliyo<br />

otonuri saabato eklesiis<br />

gadaxurvis SekeTeba. man Caa ta ra Senobis<br />

istoriuli, arqeologiuri da konstruqciuli<br />

kvleva, mo amzada anazomebi<br />

da waradgina misi restavraciis ganacxadi,<br />

rome lic 1859 wels damtkicda. saabatom<br />

garkveuli cvlilebebi ganicada,<br />

gansakuTrebiT, XII da XVI saukuneebSi<br />

da sabolood miiRo samnaviani kirqvis<br />

nagebobis saxe afsidebiT aRmosavle-<br />

Tidan da dasavleTidan. aR mosavleTi<br />

sakurTxeveli navisgan transeptiT iyo<br />

gamoyofili. re fo r maciis Semdeg, monastris<br />

nawili dangreul iqna da eklesia<br />

samrev lo taZrad gadakeTda sxvadasxva<br />

saxecvlilebebiT: ferweruli dekori


164 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

moixsna an SeTeTrda, xolo sarkmlebi<br />

gafarTovda. samxreTi navis ke deli<br />

konstruqciuli saWiroebebis gamo iqna<br />

gadakeTebuli, xolo cen t ralur navs<br />

yalbi Weri gaukeTda.<br />

Canafiqri imaSi mdgomareobda, rom<br />

Senoba gamagrebuliyo, SeZle bisdagvarad,<br />

gamovleniliyo da aRdgeniliyo otonTa<br />

droindeli nage boba. Tumca cvlilebebi<br />

didi moculobisa ar yofila da Senobis<br />

Zi ri Tadi ieri SenarCunebul iqna. mciredi<br />

kritika gaisma imis gamo, rom igi metismetad<br />

`mowesrigebuli~ gaxda (voigtländer,<br />

1980:26). sanam is iSoveboda, fon kvastma<br />

kirqvis Tavdapirveli saxeoba gamoiyena,<br />

Semdeg qviSaqva da mcire SekeTebebisTvis<br />

_ cementi. erTi sakvanZo sakiTxi iyo<br />

transeptis Sejvareba, sadac man grZivi<br />

TaRebis aRdgena da triforiu mis TaRebis<br />

gaxsna gadawyvita. dasavleTi afsida,<br />

Zalian cudi mdgoma reo bis gamo, daSales<br />

da Tavidan aaSenes; samxreTi kedeli<br />

ganTavi sufl da mogviano gamagrebebisgan<br />

da Tavdapirvel simaRlemde aRdga;<br />

sa xuravi otonTa droindeli formiT<br />

aSenda, muxis xis gaSiSvlebuli nivni ve-<br />

sur. 5.13. gernrodes<br />

eklesiis interieri,<br />

restavriorebuli f. fon<br />

kvastis mi er, romelmac<br />

XVIII s-is baTqaSis qveS Sua<br />

navis adreuli sarkmlebis<br />

rigi aR moaCina.<br />

biT da gakeTda axali Weri dekoratiuli<br />

ferweriT. sabuTebiT cno bili iyo, rom<br />

otonTa drois SenobaSi kedlis mxatvroba<br />

iyo, Tumca mere daikarga; fon kvastma<br />

gadawyvita ZiriTad nawilebSi axali mxatvroba<br />

Sesrulebuliyo, oRond nakleb<br />

gamosaCenad, danarCeni zedapi re bis Tvis<br />

ki `qvisebr nacrisferi~ toni mieca. man<br />

daaproeqta vitra Je bic. kriptaSi napovni<br />

iyo `wminda saflavi~ _ qristes akldamis<br />

XI sa ukunis imitacia, romelic, misi<br />

religiuri Rirebulebis gamo, winan deburad<br />

datoves 145 (siebigk, 1867:616).<br />

fon kvastis mizani iyo, Tavi aeridebina<br />

`mxatvruli~ an `arqeo lo giuri~<br />

restavraciisTvis da e.w. `purifikaciisTvis~,<br />

rasac is dama n g revlad miiCnevda.<br />

amis nacvlad mas surda aRedgina<br />

Senoba yvela mi si nawilis da yvela<br />

drois danatovaris gaTvaliswinebiT,<br />

romelTac gaaCndaT istoriuli an mxa-<br />

145 dasavleTi koSkebis mdgomareoba, romelnic<br />

fon kvastis drosac deformirebuli<br />

iyo, XIX s.-is bolosken gauaresda da, amitom,<br />

isini 1907-10 ww.-Si qva-qva daSales da<br />

axal saZirkvelze xelaxla amoiyvanes.


tvruli Rirebuleba. iq, sadac ufro<br />

gviani samSeneblo fenebi Tavdapirvel<br />

masalas faravda, kritikuli gansja iyo<br />

saWiro imis gadasawyvetad, Rirda Tu<br />

ara Zveli nawilis restav racia mogviano<br />

fenis dakargvis xarjze. nebadarTuli<br />

mxolod xarve ziani da uRimRamo nawilebis<br />

mocileba iyo. gaumjobeseba minimaluri<br />

da yovlad aucilebeli Tu iyo,<br />

Senobis mdgradobisa da saxasiaTo ieris<br />

Seulaxavad. ostat-mSenebels, yvelaze<br />

metad, Tavdapirveli nawi le bi sadmi pativiscema<br />

da e.w. gaumjobesebis mimarT<br />

sifrTxile moeT xo ve boda.<br />

konservatoris saqmianoba mTeli<br />

qveynis masStabiT saTanado personalis<br />

gareSe mZime saqme iyo. Tumca 1853 wels<br />

Zeglebis kvlevisa da dacvis sagangebo<br />

komisia Seiqmna, xolo 1854 wels ki adgilobrivi<br />

ko respondentebic iqna SemoRebuli,<br />

komisia maleve daiSala Tanxebis<br />

uqonlobis gamo. fon kvasti mogvianebiT<br />

Cioda, rom man yvelaferi gaa keTa, rac<br />

ki SeeZlo am viTarebaSi. erTi `sirTule~,<br />

rasac is waawyda, iqneb, istoriuli<br />

nagebobis mimarT misi pativiscema yofiliyo<br />

da `mxa tv ruli~ an `arqeologiuri~<br />

restvarciis uaryofac, romlebic<br />

mis dros esoden iyo gavrcelebuli.<br />

reestrebze muSaoba gaagrZela georg<br />

dehiom, romelmac tomebis STambeWdavi<br />

raodenoba gamosca.<br />

prusiaSi mxolod 1891 wels Semoi-<br />

Res samxareo komisiebi da sam xa reo konservatorebi<br />

mTavari konservatoris<br />

dasaxmareblad. sxva ger ma nul saxelmwifoTagan,<br />

bavariaSi natif xelovneba-<br />

Ta generaluri inspeqtori 1835 wlidan<br />

arsebobda, xolo 1868 wels ki xelovnebis<br />

da siZ veleTa Zeglebis generaluri<br />

konservatoric dainiSna. vYurtemberg-<br />

Si inventarizacia 1841 wels daiwyo da<br />

1858 wels Zeglebis generaluri konservatori<br />

dainiSna. badenSi romaul siZveleebTan<br />

dakavSirebiT ediqti jer kidev<br />

1749 wels gamoica, Tumca konservato-<br />

romantizmis epoqa 165<br />

ri mxolod 1853 wels dainiSna, saqsoniaSi<br />

ki mxolod 1894 wels. samagierod,<br />

hessen-darmStadtis didi hercogis 1818<br />

wlis 22 ianvris dekreti konceptua lurad<br />

bevrad uswrebda win sxva evropuli<br />

qveynebis kanonmdebolobas. istoriuli<br />

Zeglebi daculi unda yofiliyo, rogorc<br />

warsulis tra di ciebisa da sazogadoebis<br />

socialuri da inteleqtualuri<br />

mdgoma reo bis gamovlineba 146 . umetes<br />

germanulenovan qveynebSi ZeglTadacvi-<br />

Ti kanonmdebloba XX saukunis dasawyis-<br />

Si SemuSavda.<br />

5.6. istoriuli Zeglebis<br />

saxelmwifo marTvis dasawyisi<br />

safrangeTSi<br />

safrangeTis mTavrobasa da romis paps<br />

Soris konkordatis gafo r me bis Semdeg<br />

Zalian male, 1802 wels, fransua rene vikont<br />

de Satob ri anma gamoaqveyna Tavisi<br />

`Génie du christianisme” (qristianobis genia),<br />

ro mel mac `<strong>istoria</strong> Seiyvana literaturaSi~<br />

da xeli Seuwyo sazogadoebri<br />

vi cnobierebis Semzadebas Sua saukuneebis<br />

istoriuli Rirebulebe bis<br />

dasafaseblad. adarebda ra klasikur<br />

arqiteqturas goTur ekle si ebs, Satobriani<br />

werda, rom `metafizikuri Rmer-<br />

Tis saTayvaneblad~ sa Wi roa reimsisa da<br />

parizis notr-damis eklesiebi; es xavsiT<br />

dafaruli bazilikebi ufro SeZlebs<br />

gardaclilTa Taobebisa da winaparTa<br />

su le bis daunjebas, vidre axlad agebuli<br />

klasikuri taZrebi; `Zegli mxolod<br />

maSin xdeba saTayvano, roca <strong>istoria</strong><br />

Tavis kvals daamCnevs, ase vTqvaT,<br />

mis saukuneTa ganmavlobaSi gaSavebul<br />

nivnivebze.~ 147<br />

`uwyveti istoriis~ koncefcia gamo-<br />

146 lui X-is, hesen-darmStadtis didi hercogis<br />

dekreti, 22. i.1818 (harvey, 1972:208)<br />

147 Chateubriand, 1966, i:399:


166 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

kveTilia madam de stalis mi er mis `De<br />

l’Allemagne”-Si (germaniisTvis, 1813 w.) da<br />

igi pirveli iyo, vinc gaacno frangebs<br />

germanuli literatura _ vinkelmani,<br />

goeTe, Si leri. igi saubrobda eklesiebis<br />

erovnul mniSvnelobaze da amtkiceb da,<br />

rom arc erTi Senoba ar SeiZleba iyos<br />

iseTive patriotuli, ro gorc eklesia<br />

da rom es erTaderTi Senobaa, romelic<br />

ara mxolod sa zogadoebriv movlenebs<br />

mogvagonebs, aramed idumal fiqrebsa da<br />

pira dul gancdebs, romlebsac beladebi<br />

da moqalaqeebi mis kedlebSi eziarebodnen.<br />

amave dros, ingliselma mogzaurebma<br />

aRmoaCines norman dia da maTma magaliTma<br />

biZgi misca mzard interess arqeologiuri<br />

da istoriuli kvlevisadmi,<br />

ramac 1820-ian wlebSi moitana sagangebo<br />

sazo gadoebebis dafuZneba, romlebic<br />

istoriuli nagebobebis konservacia sac<br />

misdevdnen. am TvalsazrisiT wamyvani<br />

figura iyo arkis de komoni (1802-1873<br />

ww.), vinc 1832 wels sxvadasxva samxareo<br />

sazogadoeba ligad gaaerTiana, romelic<br />

1834 wels Société française d’archéologie<br />

(franguli sa arqeologio sazogadoeba)<br />

gaxda.<br />

Sinagan saqmeTa ministrma gamohyo<br />

mcire biujeti istoriuli Zeglebis restavraciisTvis,<br />

magram dacvis saqme ar<br />

iyo kargad mogva rebuli da restavraciac<br />

xSirad zianis momtani iyo. ar moi-<br />

Zebneboda erTi qalaqic, sadac istoriuli<br />

Zeglebi ar daengriaT an adgilobriv<br />

xelisuflebas an calkeul moqalaqeebs.<br />

yvelaze xmamaRla am ngrevis winaaRmdeg<br />

xma viqtor hYugom (1802-85 ww.) aimaRla,<br />

romelic safran geT Si istoriuli romanis<br />

mama gaxda _ rogorc ser uolter<br />

skoti ing lisSi. 1831 wels hYugom gamoaqveyna<br />

`parizis RmrTismSoblis taZa ri~,<br />

sadac igi xotbas asxamda `franguli<br />

kaTedralebis am dedo fals~; man gaacoxla<br />

igi farTo sazogadoebisTvis, aCvena,<br />

Tu rogor qmnidnen giganturi masebi<br />

`qvis simfonias~. igi miuTiTebda, rom<br />

es, romanulidan goTurze gardamavali<br />

xanis, Senobebi nakleb Rirebuli rodi<br />

iyo, vidre sufTa stilis nawarmoebebi.<br />

isini gamoxatavda im xe lovnebis nairferobas,<br />

romelic maT gareSe daikargeboda.<br />

igi ambobda:<br />

`isini agreTve gvarwmuneben, rom xuroTmoZRvrebis<br />

udidesi na war moebebi ara<br />

imdenad individuumTa qmnilebaa, aramed<br />

sazoga do e bisa _ ufro eris mcdelobis<br />

gamovlinebaa, vidre kerZo go nebis koncefcia<br />

_ mTeli xalxis mier datovebuli<br />

sawindari _ sa ukuneTa naRvawi...<br />

diadi Senobebi, iseve rogorc diadi<br />

mTebi, saukuneTa namoqmedaria. xSirad<br />

xelovneba ganicdis cvlilebas, isi ni ki<br />

molodinSi arian _ pendent opera interruptia<br />

_ isini wynarad agrZeleben arsebobas,<br />

xelovnebis cvlilebebTan Sesabamisoba-<br />

Si. Se cvlili xelovneba eufleba nagebobas,<br />

ileqeba masze, moargebs Tavis<br />

Tavs, Tavis yaidaze ganaviTarebs da,<br />

Tu SeuZlia, daamTav rebs kidec~ (hugo,<br />

1953:101f).<br />

hYugo, romelmac aq moxaza Tanamedrove<br />

ganviTarebis safuZvlebi, ar aRiqvamda<br />

kaTedrals, rogorc izolirebul Zegls,<br />

aramed istori u li qalaqis, parizis,<br />

nawilad da is `mfrinvali Citis~<br />

mzeras moav lebs parizs, rogoric is<br />

iqneboda XV saukuneSi da aRwers aseve<br />

im cvlilebebs, rac mas mere moxda. parizi<br />

misTvis <strong>arqiteqturis</strong> ramde nime<br />

gansxvavebuli epoqis nawarmoebTa krebuli<br />

gaxda. saukeTesoni uk ve gamqraliyo;<br />

Tanamedrove uSno sacxovreblebi<br />

metismetad swrafad enacvleboda<br />

istoriul ganaSenianebas da misi <strong>arqiteqturis</strong><br />

istoriu li mniSvnelobac yoveldRiurad<br />

qarwyldeboda. 1825 wels<br />

man dawera mi marTva Guerre aux Démolisseurs<br />

(omi damangrevelT), romelic 1832<br />

wels ga zeTisTvis revue des Deux mondes<br />

ganavrco. igi Tavs esxmoda im fran gebis<br />

sibriyvesa da ucodinarobas, romlebic<br />

ugulvelyofdnen Tavis Suasaukunovan


memkvidreobas, qva-qva daSlas aclidnen,<br />

angrevdnen, kla sikuri formebiT<br />

`aRadgendnen~ da ingliselebze hyidnen,<br />

rogorc moxda JumeJis saabatoSi; natif<br />

xelovnebaTa akademiis arqiteqtorebic<br />

ki Tavisive sakuTar mSvenier Senobebs<br />

ugulvelyofdnen da, amave dros, didZali<br />

fuli ixarjeboda muzeumebis Sesavsebad<br />

ucxoeTidan Se motanili xelovnebis<br />

nawarmoebebiT. 1825 wels igi werda<br />

`male er Tad er Ti Zegli teilorisa da<br />

nodYes gamocema `voyages pittiresque et romantiques~<br />

iqneba~-o da dasZenda:<br />

`movida dro, roca gaCumeba dauSvebelia!<br />

sayovelTao mowodebaa saWiro,<br />

raTa axali safrangeTi daexmaros Zvels.<br />

yvela juris pro fanacia, dazianeba<br />

da ngreva emuqreba im mciredsac, rac<br />

da gvr Ca Sua saukuneebis im aRsafrTovanebeli<br />

Zeglebisgan, romle bic warsulis<br />

mefeebs da xalxis tradiciebs<br />

gvagonebs. me, SesaZ loa, ar vici zusti<br />

ricxvi im hibriduli Senobebisa, romlebic<br />

arc berZnulia da arc romauli,<br />

romlebic didi xarjebiT Sen de ba; sxva<br />

originaluri nagebobebi ki mitovebuli<br />

da ngrevisTvi saa ganwiruli mxolod<br />

imitom, rom isini frangulia~. 148<br />

mogvianebiT, imave wels hYugom meore<br />

werilSi gaagrZela ngreva Ta sia da mimarTa<br />

frangebs, SeeCerebinaT es sigiJe.<br />

lanSi, municipali tetma gasca nebarTva<br />

im mSvenieri koSkis daSlisa, romelic<br />

qalaqis simbolo iyo; `qalaqma moaparina<br />

Tavisi gvirgvini da gadauxada kidec<br />

qurds!~ es Zeglebi ganasaxierebs kapitalur<br />

investiciebs, amtkicebda hYugo, da<br />

maTi dangreva niSnavs qveyanas Semosavali<br />

davakarginoT. ma Ti gadarCena da movla<br />

erovnuli interesis sakiTxi iyo da<br />

es myar sa ka nonmdeblo qmedebas iTxovda.<br />

Semdeg wels Sarl grafma de montala mberma<br />

(1810-70 ww.) mxari dauWira am mimarTvas<br />

imave gazeTSi gamocemu li weriliT<br />

`le vandalisme en France~ (vandalizmi<br />

148 hugo, 1825/82, 1985:177.<br />

romantizmis epoqa 167<br />

safrangeTSi). montala mberi, liberaluri<br />

kaTolicizmis brwyinvale damcveli,<br />

safrangeTSi kulturuli memkvidreobis<br />

damcveli gaxda da hYugosTan erTad Comité<br />

des arts-is wevri iyo, romelic 1830<br />

wels ganaTlebis saministroSi da ars da.<br />

revolYuciis Semdeg, 1810 wels safrangeTis<br />

istoriuli Zeglebis inventarizaciis<br />

sakiTxi kvlav wamoWres<br />

grafma de montalivem da aleqsandr<br />

de labordma (1774-1842 ww.), romlebmac<br />

gaugzavnes prefeq tebs cirkulYari,<br />

romelSic moiTxovdnen moxsenebiT<br />

baraTebs yovel prefeqturaSi arsebul<br />

istoriul cixe-darbazebze, monastrebsa<br />

da sxva obiqtebze. garda amisa, saministro<br />

cdilobda yvela mxareSi moe-<br />

Zebna SesaZlo korespondentebi. rva<br />

wlis ganmavlobaSi mxolod asi pa suxi<br />

movida, amitom 1819 wels labordma,<br />

romelic maSin Académie des inscriptions et<br />

belles lettres (warweraTa da sityvakazmuli<br />

mwerlobis akademi is) wevri iyo, gaagzavna<br />

meore, ufro farTo diapazonis<br />

cirkulYari, ro melic moicavda yvela<br />

saxis siZveles, berZnul-romaulidan<br />

dawyebu li. amjerad Sedegi bevrad uke-<br />

Tesi iyo da qveynis memkvidreobis ufro<br />

naTeli suraTi warmoaCina.<br />

Tumca es xana sakmaod didi ngreviT<br />

aRiniSna, iyo dacvis mcde lo bac,<br />

rogoricaa mag., karkasonis Cité-s Sem-<br />

Txveva, romelic kvlav sa m xedro obieqtebis<br />

siaSi moeqca, raTa mis simagreTa<br />

uangariSo ngreva aRekveTaT. 1823 wels<br />

Jan-antuan alavuenma (1778-1834 ww.) pirvelma<br />

Ses Ta vaza Camosxmuli rkinis elementebis<br />

gamoyeneba ruanis kaTedralis<br />

me xis mier dangreuli Suasaukunovani<br />

Spilis rekonstruqciisTvis. es winadadeba<br />

mowonebul iqna, magram mogvianebiT<br />

xelisuflebis mier iq na uaryofili;<br />

mSenebloba 1848 wels Sewyda da mxolod<br />

1875 wels das rulda.<br />

1830 wlis ivlisis revolYuciam safrangeTSi,<br />

romelic istori ko sisa da


168 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Jurnal National-is gamomcemlis, adolf<br />

tieris (1797-1877 ww.), mier iyo momzadebuli,<br />

taxtze aiyvana lui filip I, orleanis<br />

hercogi (1830-48 ww.), romelmac<br />

dasabami misca SeZlebuli burJuaziis<br />

`oqros xa nas~. kapitalizmma da industrializmma<br />

warmatebas miaRwia. Sinagan<br />

saqmeTa ministrTan, fransua-pYer gi-<br />

Yom gizosTan erTad (1787-1874 ww.), mefem<br />

daamyara `konservatul-pirovnuli~<br />

reJimi. gaTvaliswinebul iqna erovnuli<br />

arqiteqturuli memkividreobis dacvisa<br />

da inventarizaciis gamo Zalisxmevac,<br />

rac dagvirgvinda 1830 wlis oqtomber-<br />

Si, rodesac gizom SemoiRo Tanamdeboba<br />

Inspecteur général des monuments historiques de<br />

la France (safrangeTis istoriul ZeglTa<br />

generaluri inspeqtori). pirve li generaluri<br />

inspeqtori iyo lui vite, romelic<br />

1834 wlis 27 maiss prosper merimem<br />

Secvala.<br />

generaluri inspeqtoris saqmianoba<br />

orgvari iyo: erTi mxriv, mas unda<br />

uzrunvelyo yvela im Senobisa da Zeglis<br />

sruli da zusti siis Sed gena, romlnic<br />

mTavrobisgan seriozul yuradRebas imsaxurebda;<br />

me o re mxriv, mas ekisreboda<br />

restavraciebis kontroli, adgilobrivi<br />

or ga noebis administraciuli xelmZRvaneloba<br />

da adgilobriv korespon denteb<br />

Tan kavSiris damyareba. mogvianebiT,<br />

1837 wels, misi amocanebis ganxorcielebaSi<br />

inspeqtoris Sesa wev nad, Commission<br />

des monu ments histo riques (istoriul<br />

ZeglTa komisia) daarsda. gizom, romelic<br />

TviTon iyo axali istoriis profesori<br />

sorbonaSi, gadmoTargmna Seqspiri<br />

da saf rangeTis istoriis sabuTebi gamosca.<br />

rogorc ministri, is miznad isaxavda<br />

`Zveli safrangeTi Semoeyvana axali<br />

Taobebis mexsierebasa da cnobierebaSi,<br />

gaeRviZebina CvenSi samarTlisa da<br />

TanagrZnobis gancda Zveli safrangeTis<br />

sazogadoebis mimarT, romelmac didi<br />

ZalisxmeviTa da didebiT icxovra 15<br />

saukunis ganmavlobaSi, raTa Seeqmna is<br />

memkvid reoba, romelic Cven miviReT~ 149 .<br />

warsuli warmogvidgenda kacobriobis<br />

xa siaTs, Rirsebas da beds. istoriuli<br />

Zeglebi ar moicavda mxolod da mxolod<br />

erT istoriul fazas, aramed qmnida<br />

mowmobaTa uwyvet, ga n grZobad jaWvs<br />

(23 oqtomberi, 1830). da Tumca is nanonda<br />

mraval dana kargs, musée des monuments<br />

Français-is CaTvliT, mainc Segulianebuli<br />

iyo bolo drois gamokvlevebi mas<br />

imediT aRavsebda. safrangeTis arqiteqtu<br />

ruli memkvidreoba saocrad mdidari<br />

iyo, magram misi mdgomareoba _ Zalian<br />

cudi. istoriuli Senobebis uniaTo Seke-<br />

Tebebis gamosasworeb lad meti kvleva<br />

da istoriuli <strong>arqiteqturis</strong> meti codna<br />

iyo saWiro, agreTve meti yuradReba<br />

gamagrebisa da <strong>konservaciis</strong>admi da ara<br />

res tav raciisa da rekonstruqciisadmi.<br />

arsebuli resursebi Zalian SezRu duli<br />

iyo da maTi marTva ar iyo ioli saqme.<br />

nacvlad Tanxebis kon centraciisa ramdenime<br />

gamorCeul nagebobaze, komisiam<br />

amjobina Tanxe bis ufro didi raodenobis<br />

SenobebisTvis gamoyeneba, minimaluri<br />

Care viT am etapze da momavalSi maTi<br />

gagrZelebis imediT, roca meti saxs rebi<br />

gamoCndeboda. generaluri inspeqtoris<br />

Carevis ufleba Zalian Se z Ruduli iyo<br />

da, xSir SemTxvevaSi, mas SeeZlo, mxolod<br />

ecada, daerw munebina adgilobrivi<br />

xelisufleba, Tavi Seekavebina ama Tu<br />

im Zeglis dangrevisgan, Tu amas ar moi-<br />

Txovda transportis problemebi an ram<br />

msgavsi mizezebi.<br />

1831 wels lui vitem (1802-73 ww.) pirvelad<br />

imogzaura qveynis ku l turuli<br />

memkvidreobis Sesaswavlad da masze moxsenebis<br />

mosamzadeb lad. man SearCia is<br />

istoriuli Senobebi, romlebic gansaku-<br />

TrebiT sa gulisxmo iyo xelovnebisa da<br />

<strong>arqiteqturis</strong> istoriisTvis; Senobebi,<br />

romlebmac igi yvelaze metad miizida,<br />

XIII-XV saukuneebiT TariRdebo da. vites<br />

SefasebebSi sakmao mgrZnobeloba gamo-<br />

149 lèon, 1951:114.


sCans; igi gulisyuriT ekideboda ara<br />

mxolod mTavar Zeglebs, aramed istoriuli<br />

nagebobebis ufro farTo speqtrsac.<br />

reimsis kaTedralisTvis man moamzada<br />

calke moxsenebiTi baraTi, Seke-<br />

TebaTa aucileblobis miTiTebiT. man<br />

rekomen da cia misca sanlisis taZris Spilis<br />

konservacias da SekeTebas, ro gorc<br />

am rigis unikalur nimuSs. reimsis senremis<br />

taZris msgavsi na war moebebi mas<br />

imiT moswonda, rom aq ukeT SeiZleboda<br />

aRmSeneblobis sxvadasxva periodis gamovlena<br />

da aRqma. sxva Senobebi, Tundac<br />

nakleb mimzidveli Tavisi gare da Sida<br />

saxiT, mainc SesaZloa gansakuTrebuli<br />

yuradRebis sagani gamxdariyo maTi<br />

xasiaTis mSvenieri Sewonaswo re biT, daxvewili<br />

wesrigis, faqizi da originaluri<br />

detalebis gamo. xSir SemTxvevaSi,<br />

vites uxdeboda brZola Senobis Tundac<br />

nawilis ga dasarCenad mainc. noanSi,<br />

magaliTad, patara koxta kluatri mis<br />

Casv lamde ori wliT adre, sruliad umizezod,<br />

mTlianad daangries; igi moiTxovda,<br />

rom darCenili ori Tu sami TaRi<br />

mainc SeenarCunebinaT. sent-omerSi man<br />

aRmoaCina, rom macxovreblebi sruliad<br />

gulgrilad uyureben, rogor emuqreba<br />

dangreva istoriulad metad mniSvnelovan<br />

san-bertenis saabatos nangrevebs da<br />

rom mxolod ramdenime ingliseli mogzauri<br />

cdilobs maT gadarCenas. man gaamaxvila<br />

yuradReba kYusis Za lian mniSvnelovani<br />

cixe-darbazis nangrevebze da<br />

SesTavaza misi deta luri aRdgena, raTa<br />

`warmovadginoT misi interieris mor-<br />

Tuloba da gamarTuloba, davubrunoT<br />

forma, feri da, Tu SeiZleba ase iTqvas,<br />

mi si Tavdapirveli cxovreba~ 150 , magram<br />

ara TviT realur adgilas, aramed qa-<br />

Raldze (mogvianebiT, eJen viole-ledYukma<br />

es nawyveti daimowma pYe r fonis<br />

sasaxlis restavraciasTan dakavSirebiT,<br />

amayobda ra imiT, rom SeZlo am ocnebis<br />

qvaSi ganxorcieleba).<br />

150 iqve<br />

romantizmis epoqa 169<br />

es Senobebi bolo ormoci wlis ganmavlobaSi,<br />

uyuradRebobisa da ngrevisgan<br />

Zlier dazianda da gadaudebel<br />

qmedebebs iTxovda. vite acnobierebda,<br />

rom saxelmwifos SeuZlia daicvas mxolod<br />

mis uSualo mflobelobaSi myofi<br />

istoriuli Senobebi da moiTxovda, rom<br />

sakmari si Tanxebi gamoyofiliyo, Tundac<br />

im SenobaTa gasamagreblad, romleb sac<br />

sruli dangrevis safrTxe emuqreboda.<br />

nakleb saintereso nimuSebi an iseTebi,<br />

romlebic rigian fizikur mdgomareobaSi<br />

iyo, adgilobrivi xelisuflebis<br />

sazrunavi unda yofiliyo. rac Seexeba<br />

kerZo sakuTre bas, aq erTaderTi gza _<br />

mflobelTa daintereseba iyo. es rTuli<br />

amo cana iyo. warsulTan kavSiri gawyvetil<br />

iqna da axal Taobas naklebad, an<br />

sulac ar enaRvleboda Zveli Zeglebis<br />

bedi. xalxi unda aeZule binaT, waekiTxaT<br />

da gaegoT es Zeglebi, rogorc maTi sakuTari<br />

istoriis mowmobani.<br />

`<strong>istoria</strong>, rogorc gonieri moqandake,<br />

maTi Semamkobeli mogonebe bis gacocxlebiT,<br />

ubrunebs Zeglebs siWabukesa da<br />

sicocxles. igi gamoavlens maT dakargul<br />

mniSvnelobas; Zvirfass da sayvarels<br />

xdis im qalaqebisTvis, romelTa<br />

warsulis mowmeni arian isini da aR-<br />

Zravs sazogadoebaSi SurisZiebisa da<br />

risxvis grZno bas imaT mimarT, vinc maT<br />

ganadgurebas ganizraxavs.~ 151<br />

1833 wels hYugom, arsebiTad, swored es<br />

gaakeTa: man notr-dami xalxs misi istoriis<br />

meSveobiT daalaparaka; man <strong>istoria</strong><br />

gaacocxla. imave wels vitem, imave<br />

mizniT, erT tomad gamoaqveyna normandiis<br />

qa laq dYepis <strong>istoria</strong>, pirveli<br />

mis mier ganzraxuli seriidan `Histoire<br />

des anciennes villes de France” (safrange-<br />

Tis Zveli qalaqebis <strong>istoria</strong>). mas surda,<br />

es gamocema qalaqis arqiteqturuli<br />

<strong>istoria</strong> gamxdariyo da TviT Zeglebs<br />

151 vitet, l., histoire des anciennes villes de France, 1re<br />

série, haute normandie, Dieppe, 2 vols, Paris 1833,<br />

i:viii


170 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

moeyolaT Tavisi ambavi. igi dainteresebuli<br />

iyo ara mxolod qvis ZeglebiT,<br />

aramed aseve afasebda tradiciebs, Zvel<br />

adgilobriv adaT-Cvevebs, miwamiyril<br />

`ilYustraciebs~ da warsulis usamarTlod<br />

daviwyebul adgilebs _ Rirseul<br />

memorialebs. 152 1834 wels, politiku ri<br />

karieris gamo, vite gadadga generaluri<br />

inspeqtoris Tanamdebobi dan, Tumca<br />

mWidrod TanamSromlobda Tavis SemcvlelTan,<br />

prosper merimesTan. igi mravali<br />

wlis ganmavlobaSi Tavmjdomareobda<br />

Commission des monuments historiques da,<br />

merimesTan erTad, am komisiis wamy van<br />

wevrTagani iyo. miaCndaT, rom man misca<br />

biZgi safrangeTis istori u li nagebobebis<br />

gagebisadmi kritikul midgomas. am<br />

TvalsazrisiT, sa Ta nado niSnuli gaxda<br />

misi 1831 wlis moxseneba, ramac dasabami<br />

mis ca warsulis ufro sistemur Seswavlas,<br />

Sua saukuneebis xelosanTa gaTvaliswinebisas.<br />

vite icnobda bolo drois<br />

aRmoCenebs berZnuli xuroTmoZRvrebis<br />

poliqromiulobis Taobaze da man miu-<br />

TiTa, rom msgavsi ram, Tumca mogviano<br />

SeTeTrebaTa gamo uCinari, Sua saukuneebis<br />

Se nobebSic arsebobda (viollet-le-Duc,<br />

1854-68:Xiii, restauration).<br />

1830-ian wlebSi Seiqmna istoriuli<br />

Senobebisa da xelovnebis na war moebebze<br />

mzrunveli ramdenime organizacia. 1830<br />

wels gizos mier daarsebulma Comité<br />

des arts-ma Seicvala dasaxeleba, daerqva<br />

`Comité des travaux historiques” (istoriul<br />

samuSaoTa komiteti) da ganaTlebis<br />

samini s t ros daeqvemdebara. 1837 wels<br />

Sinagan saqmeTa ministrma, kamil baSasom,<br />

grafma de montalivem (1801-80 ww.),<br />

Jan-pYeris vaJma, daafuZna `Commission<br />

des monuments historiques” (istoriul ZeglTa<br />

komisia). am komisi is mizani iyo,<br />

prefeqtebs da generalur inspeq tors<br />

istoriuli Senobebis Sefasebasa, klasifikaciasa<br />

da maTi resta v ra ciis prioritetebis<br />

dadgenaSi daxmareboda (1838<br />

152 iqve, ix<br />

sur. 5.14. prosper merime (1803-70 ww.), s. t.<br />

roSaris portreti (Arch. Phot. Paris -CNMHS)<br />

wlis 29 ianvris de k reti). samagierod,<br />

kaTedralebi religiis saministrosTan<br />

arsebul “Direction générale de l’administration<br />

des cultes”-is (kultTa gamgebeli<br />

genera lu ri di reqcia) daqvemdebareba-<br />

Si gadavida da 1848 wlamde yvela saxis<br />

samuSaoebs adgilobrivi arqiteqtorebi<br />

awarmoebdnen. Semdeg Seiqmna `Commission<br />

des edifices réligieux~ (religiur SenobaTa<br />

komisia) da kaTedra lebze e.w. `saeparqio<br />

arqiteqtorebs~ daekisraT pasuxismgebloba.<br />

prosper merime (1803-70 ww.) generalur<br />

inspeqtorad 1834 wels dainiSna da<br />

oc welze met xans Service des monuments<br />

historique-is (istori ul ZeglTa samsaxuri)<br />

wamZRoli piri gaxldaT, rac 1853<br />

wels misi fo r ma luri gadadgomis Semdegac<br />

gagrZelda. es saqme uamrav mimosvlas<br />

moiTxovda. misi pirveli mogzauroba<br />

1834 welis ivlis-dekemberSi oTx


naxevari Tve gagrZelda da safrangeTis<br />

samxreTi moicva. Tanamdebo baze yofnisas<br />

mas TiTqmis yovel wels uwevda msgavsi<br />

mgzavroba, iseve rogorc ufro xanmokle<br />

gasvlebic. mas daxmarebas uwevda<br />

`Commission des monuments historiques”. misi<br />

zogi wevri mas moxsenebiTi baraTebis<br />

war d ge naSi exmareboda: baroni JYusten<br />

teilori, ogYust leprevo, Sarl lenormani,<br />

a-n. karistYe da Jak dYuba. garda<br />

amisa, qveynis yvela mxare Si moipoveboda<br />

korespondentebi, adgilobrivi arqiteqturuli<br />

sazoga doe be bis wevrebi,<br />

gansakuTrebiT ki `société des antiquaries de<br />

France” (saf ran ge Tis antikvarTa sazogadoeba)<br />

da `Société française d’archéologies”is<br />

we v re bi, Tumca maTi amocanebi ar iyo<br />

mkafiod gansazRvruli.<br />

arqiteqtorebi ganaTlebas tradiciulad<br />

académie des beaux-arts-Si (natif<br />

xelovnebaTa akademia) iRebdnen,<br />

romelic mWidrod iyo dakav Si re bu li<br />

klasikur tradiciasTan. konfliqtma<br />

klasicistebsa da medie va lis tebs Soris<br />

kulminacias 1840-iani da 1850-iani<br />

wlebis kamaTis dros miaRwia (Patetta,<br />

1974; Epron, 1997). kartremer-de-kensi,<br />

rogorc akade mi is mdivani, uryevi iyo<br />

Tavis damokidebulebaSi Sua saukuneebis<br />

arqi teqturis mimarT da 1880-ian<br />

wlebamde am sagnis sistemuri swavleba<br />

arc xdeboda. es niSnavda, rom `service<br />

des monuments historiques”-is mTavari<br />

amocana iyo moemzadebina da gaewvrTna<br />

rogorc arqiteqtorebi, aseve teqnikosebi<br />

da xelosnebi Sua saukuneebis Senobebis<br />

restavraciasTan dakavSirebuli<br />

saqmianobisTvis. Tavidan komisiis mier<br />

dasaqmebul ar qi teqtorTa jgufi sakmaod<br />

mcire iyo da, umetesad, parizSi<br />

imyofebo da. masSi Sediodnen viole-ledYuki<br />

da emil bYosvilvaldi da saqmis<br />

umetesi tvirTi maT mxrebs daawva. bYosvilvaldi<br />

(1815-96 ww.), romelic 1843<br />

wels arqiteqtorad muSaobda, 1860 wels<br />

generaluri inspeqtori da komisiis we-<br />

romantizmis epoqa 171<br />

vri iyo, muSaobda, mag., Sartris, manis,<br />

da sent-Sapelis restavraciaze (lasYus<br />

gardacvalebis mere), agreTve kYusis<br />

cixe-dar bazze. adgilobrivi arqiteqtorebi,<br />

zedamxedvelebi da teqnikosebi<br />

Ca r Tulni iyvnen samuSaoebSi, Tumca<br />

xSirad warmoiqmneboda sirTuleebi maT<br />

mier parizelTa miTiTebebis Sesrulebaze<br />

ampartavnulad uaris Tqmis gamo. dapirispireba<br />

sxvadasxva uwyebaTa Sorisac<br />

warmoiSveboda. zogi wamyvani piri,<br />

Tundac, merime da viole-le-dYuki, er-<br />

Tdroulad ra m denime komitetis wevri<br />

iyo da ramdenime uwyebaSi msaxurobda.<br />

1837 wels restavraciis bYujeti<br />

gaizarda da prefeqtebs gaegzav naT cirkulYari,<br />

samTavrobo dafinansebaze ganacxadebi<br />

waredginaT. mTli anobaSi 83<br />

prefeqturidan 669 ganacxadi Semovida<br />

da zogo maTga ni komisiam gamohyo, rogorc<br />

gansakuTrebiT mniSvnelovani. yvelas<br />

dakmayofilebis saSualeba ar iyo:<br />

an unda gadaewyvitaT, Tanxebi ram denime<br />

yvelaze mniSvnelovanze daexarjaT,<br />

sxvebi ki momavlisTvis gadaedoT, an<br />

arsebuli Tanxebi SenobaTa ufro did<br />

raodenobaze gada e na wi le binaT, yvela<br />

SemTxvevaSi, rac SeiZleboda gadaudebeli<br />

prob le me bis mosagvareblad. upiratesoba<br />

am meore gzas mianiWes, xolo<br />

pre feqturebisgan xarjebSi monawileobas<br />

moelodnen. zog SemTxvevaSi, saxelmwifo<br />

Tanxebi mxolod simboluri iyo<br />

da miznad adgilobrivi xe lisuflebis<br />

waqezebas isaxavda. prioriteti mieniWa<br />

gadaudebel Se ke Te bas, ngrevis SeCerebas,<br />

vidre sruli restavraciis Catarebis<br />

saSu a leba gaCndeboda. Tumca iyo<br />

ramdenime nageboba, rogoricaa romauli<br />

amfiTeatrebi arlsa da nimSi, wm. magdalinas<br />

eklesia vezeleSi da sen-Sapeli<br />

parizSi, romlebsac upiratesoba miecaT<br />

maTi arqiteqturuli da istoriuli Rirebulebisa<br />

da SekeTebaTa gadaudeblobis<br />

gamo.<br />

komisiis mier aRnusxuli Zeglebis


172 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

raodenoba 1840 wels dafiqsi re buli 934dan,<br />

1849 wels 3000-mde gaizarda. umetesi<br />

maTgani religiu ri daniSnulebisa<br />

da Suasaukunovani iyo. Semdeg modioda<br />

romauli si Z veleni, xolo sxva saxis nagebobebi<br />

SedarebiT mcirericxovani iyo.<br />

bevri ufro axali drois Senoba kerZo<br />

sakuTrebas warmoadgenda da, Sesabamisad,<br />

saxelmwifo kontrols ar eqvemdebareboda.<br />

gizom specia lu ri komiteti<br />

Seqmna, franguli memkvidreobis nusxis<br />

Sesadgenad. Semdgom arqiteqturuli dokumentaciis<br />

Sedgena, ZiriTadad, `Comite<br />

des arts”-is movaleobebSi Sedioda, Tumca<br />

`Commission des monuments historiques” agreTve<br />

amzadebda anazomebs subsidirebisa da<br />

restavraciisTvis. 153 ar qe o lo giisa da kvlevis<br />

miznebis gaTvaliswinebiT, komisiam<br />

mogvianebiT gadawyvita, gansakuTrebuli<br />

yuradReba im Senobebze gaemaxvilebina,<br />

romelTac dandgreva emuqreboda da maTi<br />

fiqsacia Caetarebina.<br />

153 rodesac viole-le-dYuks vezeles proeqti<br />

daevala, merimem mas we rili miswera amis<br />

Sesaxeb da Seaxsena, rom mas originaluri<br />

Zegli sadmi pativiscema marTebda. (mérimée<br />

to mme Georges viollet-le-Duc. February 1840).


6<br />

stilisturi restavracia<br />

XIX saukunis pirveli naxevris miwuruls<br />

istoriuli Zeglebis ro mantikul<br />

trfobas axali Zala STabera im TviTdarwmunebam,<br />

romelic Ta na med rove<br />

mecnierebis da teqnologiebis ganviTarebam,<br />

xolo filosofia Si _ pozitivizmma<br />

warmoSva. maSin, roca Tanadroul<br />

arqiteqturaSi ek leq tizmi gabatonda,<br />

istoriul Senobebze zrunva istorizmmac<br />

Seamtkica. sul ufro met evropul<br />

qveyanaSi xdeba mniSvnelovani istoriuli<br />

Seno be bis erovnul Zeglebad gamocxadeba<br />

da, rogorc eris miRwevebis<br />

gamom Cen Ta, Sesaferis stiliT maTi<br />

restavracia. Suasaukunovani Senobebis<br />

ing lissa da prusiaSi wamowyebuli<br />

restavracia, viTarca stilisturi<br />

mTli a no bis restavracia, safrangeTis<br />

`Service des monuments historiques”-ma (istoriul<br />

ZeglTa samsaxuri) daasabuTa.<br />

6.1. restavraciis principebi da<br />

praqtika safrangeTSi<br />

XIX saukunis pirvel naxevarSi arqiteqtorebma<br />

da mSeneblebma je rac araferi<br />

icodnen Sua saukuneebis arqiteqturul<br />

sistemebsa da teq no logiebze. 154 prosper<br />

merimes kargad esmoda, rom SemkeTebeli,<br />

iseve saSi Si SeiZleba iyos, rogorc damangreveli!<br />

Sesabamis xifaTT naTlad aCveneb<br />

da sen-denis saabatos eklesiis magali-<br />

Ti. eklesiaSi samuSaoebi 1805 wli dan mimdinareobda<br />

revolYuciiT miyenebuli ga-<br />

154 1846-47 ww.-Si mimdinareobda `goTicistebis~<br />

da `klasicistebis~ kamaTi (Patetta, 1974).<br />

nadgurebis Sedegebis gamosasworeblad,<br />

magram misi konstruqciuli sistemis sa-<br />

Tanado gagebis gareSe (Didron, 1846:175; leniaud,<br />

1980:78). 1837 wlis ivnisSi Crdilodasavle<br />

Ti Spilis wvers mexi daeca da<br />

SekeTeba fransua debres (1777-1850 ww.),<br />

sur. 6.1. sen-denis saabatos eklesia ori<br />

koSkiT. naxati miewereba martiaJs, XVII s.<br />

(Arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />

173


174 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

`Conceil des bâtiments civils”-is (sazogadoebrivi<br />

mSeneblobis sabWos) wevrs da e vala.<br />

dazianebuli nawilis SekeTebis nacvlad,<br />

man gadawyvita daeSala Spili da koSki<br />

TiTqmis mTavari Sesasvlelis Tavze arsebul<br />

platfor mamde. qveda nawilSi arsebuli<br />

bzarebis mizezebis saTanado kvlevis<br />

ga reSe, man aago axali da ufro mZime<br />

koSki. axali bzarebi maleve gaCnda da kvlav<br />

SekeTda cementisa da rkinis Wimebis<br />

gamoyenebiT, Tumca mdgo mareoba gauaresda.<br />

1844 wels sajaro samuSaoTa ministrma<br />

am axali nage bo bis daSlis brZaneba<br />

gasca. amave dros didroni werda: `Cven<br />

did zians ver davinaxavdiT imaSic, mTeli<br />

portalis dangrevac Tu moindomes. mTeli<br />

gulwrfelobiT unda ganvacxadoT,<br />

rom sen-deni aRar warmoadgens CvenTvis<br />

raime interess. gvirCevnia, es Zegli<br />

saerTod daingres, vidre ase rigad damaxinjdes....<br />

bevr adamians pativis ayras<br />

sikvdili urCev nia.~ 155 es sityvebi, romelic<br />

jon raskinis winaswaruwyebad gaismis,<br />

qmedi Ti gamodga. debre gadadga da<br />

samuSaoebi daevala viole-le-dYuks, romelic<br />

gamagrebiT Semoifargla da axali<br />

koSkis agebas ar cdila.<br />

XV saukunis almodebuli goTikis<br />

nimuSis, sen-Jermen l’oqseruas eklesiis<br />

restavracia, luvris pirispir<br />

parizSi, pirveli skola gaxda moqandakeebis,<br />

vitraJistebis da sxva xelosanTaTvis,<br />

iseve rogorc arqi teq torrestavratorebisTvis<br />

_ Tumca TviT<br />

samuSao im droisTvis sakma od sadavo<br />

oyo (leniaud, 1980:57). `Comité des arts et<br />

monuments”-is Sekrebaze 1839 wlis mart-<br />

Si, viqtor hYugom dagmo akldamisa da<br />

samkveTlos ori kape lis dangreva; sarkmlebis<br />

amoqolva da XV saukunis gisosebis<br />

moxsna; Se sasvleli portikebis gadaxurvebis<br />

moxsnis gadawyvetileba da<br />

eklesiis in terieris gafxekva. samuSaoebi<br />

warmoebda parizis municipalitetis<br />

pasu xis mgeblobiT, xolo aRmasrule-<br />

155 Didron, 1846.<br />

beli arqiteqtori iyo etYen-ipolit<br />

gode (1781-1869 ww.), romelic parizis<br />

ramdenime eklesiaze, maT Soris notrdam<br />

sa da sen-Jermen-de-preze muSaobda;<br />

man restavracia Cautara parizis<br />

saqa la qo TviTmmarTvelobis Senobas<br />

da SeakeTa amienis kaTedrali. rogorc<br />

restavrators, godes yvela SesaZlebeli<br />

braldeba wauyenes: cementisa da<br />

rkinis gauazrebeli gamoyeneba, ramac<br />

qvebis dabzarva gamoiwvia; samSeneb lo<br />

problemebis namdvili mizezebis argageba,<br />

SekeTebaTa zedapiruli xa siaTi,<br />

stilebis aRreva, ZviradRirebuli, zedapiruli<br />

da daudevari res tav racia. 156<br />

xsenebuli magaliTebis gaTvaliswinebiT,<br />

restavraciis principebi Seicvala<br />

_ 1830-iani wlebis saguldagulo<br />

arqeologiur kvlevaze dafuZ ne bu li minimaluri<br />

sakonservacio Carevis koncefcia,<br />

saukunis Sua xanis T vis, ufro mkve-<br />

Tr `srul restavraciad~ iqca. adreul<br />

principebs Tavi mo u yara adolf napoleon<br />

didronma (1806-67 ww.), arqeologma,<br />

vitraJis os tat ma da 1844 wels Les Annales<br />

archéologiques-s damfuZnebelma, romelic,<br />

ama ve dros, 1840-ian wlebSi restavraciis<br />

yvelaze cnobili kritikosi iyo safrangeTSi.<br />

1839 wels man es principebi<br />

Semdegnairad Camoayaliba, rasac Se mdgom<br />

xSirad imeorebdnen: `rac Seexeba Zvel Zeglebs,<br />

ukeTesia gaamag ro, vidre SeakeTo,<br />

jobs SeakeTo, vidre restavracia gauke-<br />

To, jobs res tavrireba, vidre aRdgena,<br />

jobs aRdgena, vidre Selamazeba. aravi-<br />

Tar Sem TxvevaSi araferi unda daematos<br />

da, rac mTavria, araferi unda moSordes.~<br />

157 didroni iyo godes erTi yvelaze<br />

mgznebare kritikosi da mis namuSe vars<br />

uwodebda `style goddique!~. 158<br />

156 Guilhermy, 9 February 1843, l’univers (leniaud,<br />

1980:62).<br />

157 Didron in Bulletin archèologique, 1, 1839:47.<br />

158 Didron, in: l’univers, 3 December 1842 (leniaud,<br />

1980-58).


merime, cxadia, didronis principebs<br />

gamoxatavda, roca aqebda sa trium<br />

fo TaRis konservacias oranJSi da<br />

restavratorTa `karg gemovne bas~, romlebmac<br />

arc ki scades risame restavrireba.<br />

igi miiCnevda, rom nimSi rekonstruqcia<br />

Zalian Sors wavida: ukeTesi<br />

iqneboda Tavdapirve li nagebobis gamagrebiT<br />

Semofargvla. Zveli Suasaukunovani<br />

nagebobebis Sem TxvevaSic ki, rogoricaa<br />

sen-loranis kripta grenoblSi<br />

(isère), is wina aRm degi iyo rekonstruqciis<br />

gagrZelebisa, vinaidan es daazianebda<br />

Zeg lis arqeologiur faseulobas (mérimée,<br />

1971). principSi, merime Tvlida,<br />

rom yvela periodi da yvela stili imsaxurebda<br />

dacvas, magram, amave dros, is<br />

rCevas iZleoda, mTavrobas monawileoba<br />

mieRo mxolod im pro eqtebSi, romlebic<br />

WeSmaritad `Rirseuli~ (digné) iqneboda.<br />

amgvari dacu li Senobebis restavraciis<br />

instruqciebi mkafiod miuTiTebda, rom:<br />

`unda moveridoT yvela saxis siaxles<br />

da konservaciaCatarebuli mo de lebis<br />

formebi guldasmiT unda iqnas gadmoRebuli.<br />

iq, sadac ori gi nalis raime<br />

kvali aRaraa darCenili, xelovanma unda<br />

gaaorkecos kvleva da Seswavla imave periodis,<br />

imave stilis, imave qveynisa, Zegl<br />

Ta paralelebi moiZios da es tipebi<br />

msgavs viTarebasa da msgavsi TanafardobiT<br />

gadmoiRos~. 159<br />

maSin roca merime originaluri <strong>arqiteqturis</strong><br />

gulmod gine SenarCu ne bas da<br />

momavali Taobebis Tvis mis `xeluxlebel~<br />

wardgenas moiTxovda, es xSirad mxolod<br />

ganazraxiRa iyo. rac ufro meti<br />

unar-Cvevebi da cod na grovdeboda, miT<br />

meti iyo rwmena imisa, rom SesaZlebelia<br />

analogiebis safuZvelze dakarguli<br />

nawilebis farTo rekonstruqciis<br />

Catareba. meri memac da didronmac<br />

ukve moumzades niadagi `stilistur<br />

restavracias~, romelic safrangeTSi<br />

159 mérimée, 1843:81.<br />

stilisturi restavracia 175<br />

praqtikulad viole-le-dYukma ganaxorciela,<br />

ing lisSi ki ser jorj Jilber<br />

skotma. meore mxriv, faqti iyo, rom<br />

bolo aTwleulebis ganmavlobaSi istoriuli<br />

Senobebi Zlier dazianebuliyo.<br />

bevri Senoba mitovebuli iyo, xolo uxarisxod<br />

Catarebuli SekeTebani mxolod<br />

arTulebda mdgomareobas. am viTarebas<br />

gulisxmobda 1845 wels montalamberi,<br />

roca werda parizis notr-damze: `es<br />

aris WeSmaritad umaR lesi da wminda<br />

patriotizmis aqti, vinaidan droisa<br />

da barbarosuli ucodinrobis damangreveli<br />

zemoqmedeba moSordeba am Senobas,<br />

romelic aris mowmoba franguli<br />

geniis upiratesobisa Sua saukuneebSi<br />

da jerac warmoadgens eris ulamazes<br />

samkauls.~ 160<br />

hYugom ver moigo kampania godes winaaRmdeg;<br />

restavracia ganzrax visamebr<br />

Catarda, Tumca yvelaferi arc ise cudi<br />

iyo. da TviT hYugomac aRiara, rom<br />

mTavari Sesasvlelis portikis aRdgena<br />

zedmiwevniT `faqi zad, codniT,<br />

keTilsindisierad~ moxda da dakarguli<br />

originalis gul da gul asaxulobebs<br />

efuZneboda. arsebrivad es portiki<br />

godes axalga zrda inspeqtors,<br />

Jan-batist lasYus (1807-57 ww.) daekisra,<br />

safrangeTSi goTuri aRorZinebis<br />

Tavgamodebul mxardamWers, romelic<br />

Semdgom mniSv nelovan sarestavracio<br />

proeqtebze muSaobda, uwinaresad, sen-<br />

Sapel ze da, Tavis umcros kolegasTan,<br />

eJen viole-le-dYukTan erTad, parizis<br />

notr-damze. nort-damis restavrciisTvis<br />

1842 wels konkursi gamocxadda, romel<br />

Sic lasYusa da viole-le-dYuks neba<br />

miecaT araoficialurad mie RoT monawileoba.<br />

didronze maTma ganacxadma<br />

didi STabeWdileba moaxdi na, igi werda:<br />

`axalgazrda arqiteqtorebs Soris, madloba<br />

RmerTs, ram de nime misaRebi aRmoCnda,<br />

erTi maTgani [lasYu], romelic<br />

160 Didron in annales archéologiques, iii, 592, n. 39,<br />

1845:113.


176 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

yvelaze mcod nea da yvelaze Wkviani<br />

Cveni drois im xelovanTagan, visTvisac<br />

goTuri <strong>arqiteqturis</strong> Rrma Seswavlam<br />

da mkacrma praqtikam didi Rirebuleba<br />

Ses Zi na, gamorCeul da arCeul iqna yvela<br />

im adamianis mier, vinc parizis notrdamiTaa<br />

dainteresebuli~. 161 lasYusa da<br />

viole-le-dYukis ganacxads upiratesoba<br />

mianiWes, Tumca maT unda warmoedginaT<br />

samuSaoTa Seswore bu li gegma, romelic<br />

sabolood 1845 wels damtkicda.<br />

lasYus damokidebuleba istoriuli<br />

Zeglebis restavraciis mi marT mkacrad<br />

`mecnieruli~ da `pozitivisturi~ iyo,<br />

xolo Semoqmedi xe lo vani, misiT, ganze<br />

unda gandgariyo.<br />

`roca arqiteqtori Zeglis restavracias<br />

ivalebs, man unda mecnie ru li codna<br />

SeiZinos. Sesabamisad, xelovani mTlianad<br />

ganze unda gad ges, daiviwyos Tavisi<br />

gemovneba, prioritetebi da instiqtebi<br />

da er Tad erT da mudmiv miznad hqondes<br />

konservacia, gamagreba da rac Se iZleba<br />

mciredis damateba, isic mxolod maSin,<br />

roca es gadaudeb lad aris aucilebeli.<br />

TiTqmis religiuri krZalviT unda<br />

gamoiZi os man formebi, masala da Zveli<br />

samuSao meTodologiac ki, vinai dan sizuste<br />

da istoriuli WeSmariteba iseve<br />

mniSvnelovania Seno bis T vis, rogorc<br />

masala da forma. restavraciis dros<br />

arsebiTia, xelovani mudmivad acnobierebdes,<br />

rom misi namuSevari daviwyebul<br />

unda iqnas da mTeli Zalisxmeva<br />

imas moaxmaros, rom Zeglze misi yofnis<br />

raime kvali ar moiZebnebodes. Cveni xedviT,<br />

es marto den mec nierebaa, mxolod<br />

da mxolod arqeologia.~ 162<br />

am gancxadebaSi, romelic Annales<br />

archeologiques-Si 1845 wels daibeWda,<br />

lasYum gamokveTa samecniero meTodologiaze,<br />

`archéologie nationale~-ze dafuZnebuli<br />

restavraciis mizandasaxu-<br />

161 Didron. ‘notre-Dame’, l’univers, 11 october 1842<br />

(leniaud, 1980:62).<br />

162 lassus, 1845:529<br />

loba, romelic Sua saukunee bis <strong>arqiteqturis</strong><br />

istoriis warmoCenas ganizraxavda.<br />

lasYu cnobili iyo am dargSi Tavis<br />

gamokvlevebiT; 1837 wels man SesTavaza<br />

sen-Sapelis Taoba ze monografiis gamoce<br />

ma da viYar d’onekuris Canawerebis gamocemazec<br />

mu Saobda.<br />

franguli restavraciis <strong>istoria</strong>Si<br />

yvelaze meti namdvilad eJen emanuel viole-le-dYukis<br />

(1814-79 ww.), arqiteqtorisa<br />

da Zeglebis mTavari inspeqtoris<br />

Sesaxeb Tqmula. misi gavlena _ rogorc<br />

dadebiTi, ise uar yofiTi _ ara mxolod<br />

safrangeTSi, aramed mTels msoflioSi<br />

igrZno boda. igi iyo emanuel violele-dYukis,<br />

tuilris samefo rezidenciis<br />

kon servatorisa da eJeni deleklYuzis<br />

vaJi, misi deda iyo diasaxlisi parizuli<br />

salonisa, sadac paraskevobiT<br />

am peri, stendali, Jirardeni, an sent-<br />

sur. 6.2. eJen emanuel viole-le-dYuki (1814-79).<br />

(Arch. Pho. Paris – Cnmhs)


Yovi ikribebodnen. eJens xelovnebisadmi<br />

midrekileba misi biZis, etYen<br />

deleklYuzisgan dayva; igi bevrs mogzaurobda<br />

da mSvenivrad xatav da. Tumca<br />

arasdros uswavlia <strong>arqiteqturis</strong> oficialur<br />

skolaSi, igi Ta visiT ganiswavla<br />

`sazogadoebriv samuSaoTa direqtoratis~<br />

saxelosno ebSi muSaobisa Tu<br />

centralur evropasa da italiaSi mogzaurobis<br />

wyalobiT.<br />

1838 wlis agvistoSi italiidan dabrunebis<br />

mere, igi istoriuli Senobebis<br />

sabWos sxdomebs damkvirveblis statusiT<br />

eswreboda da samefo arqivis mSeneblobis<br />

inspeqtoris moadgiled dainiSna.<br />

Semdegi wels igi narbonSi, sent-<br />

stilisturi restavracia 177<br />

sur. 6.3. sen-denis eklesia misi axlandeli<br />

saxiT, viole-le-dYukis restavraciis Sem deg. sur. 6.4. notr-damis eklesia bYonSi, romelic<br />

viole-le-dYukma aRadgina; man mas XVI s-is<br />

damatebebi moacila, raTa idealuri modelis<br />

Sesatyvisi gaexada. Sesasvle lis Tavze<br />

winandeli damreci saxuravebi wawvetebuli<br />

koSkebiani terasiT Seic va la. proeqti 1844<br />

w.-isaa, xolo samuSaoebi 1860-ain ww.-Si<br />

ganxorcielda.<br />

JYustis eklesiis SekeTebas amowmebda.<br />

mis cxovrebasa da moRvaweobaSi erTmaneTs<br />

uTavsdeboda arqeolog-istorikosis,<br />

konserva tor-restavratorisa<br />

da Semoqmedi arqiteqtoris interesebi.<br />

misi midgoma yovelTvis sistemuri<br />

iyo da yoveli calkeuli SemTxevevis<br />

saguldagu lo Seswavlas efuZneboda.<br />

merimem amomwuravi daxasiaTeba misca<br />

mas, ro ca Tqva, rom brwyinvale goneba


178 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

da saRi azrovneba aqvso: `man icis, rogor<br />

imsjelos, rac Zalian mniSvnelovania<br />

arqiteqturaSi, radgan am xe lovnebis<br />

mizani arsebiTad sasargebloobaa;<br />

msjelobis Secdoma ar SeiZ le ba imavdroulad<br />

TviT xelovnebis winaaRmdeg<br />

daSvebuli Secdomac ar iyos.~ 163<br />

misi warmatebuli moxsenebis Sedegad,<br />

aseve im dadebiTi STabeWdi le bis<br />

gamo, romelic man merimesa da komisiis<br />

sxva wevrebze moaxdina, igi wardgenil<br />

iqna vezeles wm. magdalinas taZarze samuSaod<br />

_ es misT vis erTi yvelaze mniSvnelovani<br />

proeqti gamodga, romelzec<br />

man 1859 wla m de, Tavisi karieris<br />

yvelaze mniSvnelovan monakveTSi, imuSava.<br />

1840 wels magdalinas restavraciaze<br />

muSaobis mere man samsaxurebrivad<br />

swrafad waiwia win da 1846 wels istoriuli<br />

Zeglebis sammarTvelos (Service des<br />

monuments historiques) ufrosad iqna daniSnuli.<br />

ori wlis mere igi religiu ri<br />

xelovnebis da Senobebis komisiis wevri<br />

gaxda, xolo 1853 wels epar qia luri<br />

Senobebis generalur inspeqtorad da<br />

163 merime sent-bYovs, 13.ii.1864 (mérimée, 1958,<br />

vi:1864-65:54).<br />

sur. 6.5. sinodaluri<br />

darbazi sansSi violele-dYuks<br />

religiuri<br />

da saero arqi teq turis<br />

dakavSirebis mSvenier<br />

nimuSad miaCnda. fasadi<br />

Zlier iyo dazianebuli<br />

da fragmentuli<br />

monacemebis safuZvelze<br />

iqna aRdgenili. samuSaoebi<br />

1855-1866 ww.-s Soris<br />

gasrulda.<br />

1857 wels ki eparqialur ar qiteqtorad<br />

dainiSna. xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

dargSi misi gama le buli kvleva-Zieba<br />

da misi daintereseba sxva sferoebiT,<br />

rogoricaa ge o logia da mTebi, sakmao<br />

masalas aZlevda mas aTobiT periodul<br />

gamoce mebSi (Annales archéologiques-is<br />

CaTvliT) didi raodenobiT narkvevebis<br />

dasa we rad. 1854-68 wlebSi man `franguli<br />

<strong>arqiteqturis</strong> leqsikonis~ aTi tomi<br />

gamoaqveyna, rasac Semdeg wlebSi ramdenime<br />

sxva gamocemac moyva, mag., ar qiteqturisa<br />

da avejis istoriis Sesaxeb. 164<br />

viole-le-dYuki brwyinvale grafikosi<br />

iyo da muSaobda rogorc arqiteqtori<br />

axali Senobebis daproeqtebisas,<br />

iseve rogorc avejisa da interierebis<br />

dizainze _ saimperatoro<br />

matareblis CaTvliT. mas aintere seb da<br />

pedagogiuri moRvaweoba da Tavisi wvlili<br />

Seitana dekoratiul xelovnebaTa<br />

da rewvis ganviTarebaSi. magram misi mTavari<br />

asparezi, ro gorc arqiteqtoris da<br />

rogorc inspeqtoris, istoriuli Senobebis<br />

res tavracia iyo. mas tradiciuli<br />

164 bibliografiisTvis, ix: viollet-le Duc, 1980;<br />

auzas, 1979: architectural Design, iii-iv, 1980.


sur. 6.6. vezeles wm. magdalinas eklesiis<br />

mTavari fasadi, restavraciamde. viole-ledYukis<br />

naxati (arch. Pho. Paris –Cnmhs)<br />

samSeneblo meTodebis da teqnologiebis<br />

safuZvliani codnac hqonda. misi mTavari<br />

sarestavracio proeqtebi pari zis, amienis,<br />

reimsis da klermon-feranis kaTedralebs,<br />

narbonis sent-JYus tis, vezeles wm.<br />

magdalinas, sen-denis, bYonis, tuluzis<br />

sent-ser nenis eklesiebs, aseve karkasonis<br />

gamagrebul Cité-s, sansis sinodalur da rbazs,<br />

kYusis da pYerfonis cixe-darbazebs<br />

da avinYonis galavans moicav da. garda<br />

amisa, igi monawile iyo mravalricxovani<br />

programisa safran geT Si, belgiaSi, niderlandebSi<br />

da SveicariaSi. misi pirdapiri<br />

Tu ara pirdapiri gavlena mTels evropaSi<br />

da sxva kontinentebzec ki igrZnoboda da<br />

igi, arsebiTad, sarestavracio moZraobis<br />

simbolo gaxda.<br />

6.1.1. vezele<br />

stilisturi restavracia 179<br />

sur. 6.7. axalgazrda viole-le-dYukis mier wm.<br />

magdalinas eklesiis restavracia safrangeTSi<br />

sarestavracio politikisaTvis mniSvnelovani<br />

sasinji aRmoCnda; samuSaoebma 1840-dan 1860an<br />

wlebis CaTvliT gastana.<br />

wm. magdalinas eklesia vezeleSi, parizis<br />

samxreT-aRmosavleTiT, 1979 wels<br />

iuneskos msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />

iqna Setanili, ro gorc safrangeTis<br />

erT-erTi pirvelxarisxovani franguli<br />

Zegli da mas mniSvnelovani adgili<br />

uWiravs franguli xuroTmoZRvrebis<br />

<strong>istoria</strong>Si. misi centraluri navi romanuli<br />

tradiciis mSvenieri nimuSia, xolo<br />

sa kurTxeveli msubuqi, Seisruli TaRebiT<br />

da nervYurebiani kamarebiT XII saukuneSi<br />

goTikaze gadasvlis niSansvetia.<br />

man didi gavlena iqonia bur gundiisa da<br />

Crdilo safrangeTis adreul goTur<br />

Senobebze. man sagange bo mniSvneloba


180 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

SeiZina jvarosnuli laSqrobebis dros;<br />

1146 wels bernar klervoeli aq qadagebda<br />

II jvarosnuli laSqrobis dawyebas; 1190<br />

wels safrangeTis mefe filip-avgustusi<br />

da inglisis mefe riCard lomguli ierusalimisken,<br />

mesame jvarosnul laSqroba-<br />

Si, swored aqedan daiZrnen.<br />

1840 wels merimes moxsenebiTi bara-<br />

Tis danarTad mocemul Zegle bis siaSi,<br />

romlebic samTavrobo mxardaWeras<br />

iTxovda, erT-erTi Senoba, romelmac<br />

sakmaod didi Tanxebi miiRo, vezeles<br />

wm. magdalinas eklesia iyo. pol leonma<br />

am sarestavracio samuSaoebs upiratesi<br />

mniSvneloba mianiWa, rogorc istoriul<br />

ZeglTa departamentis `naTlobis<br />

aqts~. man aseve safuZveli Cauyara viole-le-dYukis<br />

reputacias da dasabami<br />

misca mis dawinaurebas (leon, 1951). ori<br />

wlis mere, roca restavraciis pirveli<br />

safexuri dasrulda, merimem, am samuSaoTa<br />

mniSvnelobis gamosakveTad, ministrs<br />

Semdegi miswera:<br />

`roca germania udides Zalisxmevas<br />

aqsovs kYolnis taZris dasru le bis-<br />

Tvis, roca inglisi arafers iSurebs<br />

Zveli eklesiebis aRsad ge nad... udavod<br />

arc safrangeTi gaiRebs naklebs<br />

zemoTCamoTvli li Zeglebis, Sua saukuneebis<br />

<strong>arqiteqturis</strong> srulyofili<br />

nimuSebis, Se sakeTeblad. komisia imedovnebs,<br />

rom Tqven, batono ministro,<br />

ar daizarebT, gamosTxovoT kabinets<br />

saWiro saxsrebi am diadi saqmis Sesasruleblad,<br />

rac esoden mniSvnelovania<br />

Cveni erovnuli dide bis Tvis~ 165 .<br />

eklesias saukuneebis ganmavlobaSi Wirvarami<br />

gamoevlo, mimdebare mo nasteri<br />

ki daengriaT. roca 1834 wels aq merime<br />

Camovida, igi werda: `mTe li Senoba sacodav<br />

mdgomareobaSia; wvimis dros wyali<br />

Sig Caedineba da qvebs Soris mklavis<br />

sisxo xeebi izrdeba~ 166 . taZris interi-<br />

165 mèrimèe, 1843.<br />

166 merime leneels, 9.viii.1834.<br />

erSi yofni sas, mas esmoda, Tu rogor<br />

cviva kamaridan mcire kenWebi. gasaWiri<br />

yovel dRiurad izrdebao, afrTxilebda<br />

igi. `Tu magdalinas daxmareba kidev da<br />

kidev gadaideba, male mogvixdeba misi<br />

daSlis gadawyvelibis miReba, raTa Tavidan<br />

ubeduri SemTxvevebi aviciloT~. 167<br />

restavraciis Catarebis sabo loo Tanxmoba<br />

1840 wlis 30 maiss gaica, mas mere,<br />

rac viole-le-dYukma mox senebiTi bara-<br />

Ti da proeqtis monaxazi moamzada. man<br />

warmoadgina naxa zebi asian masStabSi,<br />

mTeli Senobis gegmebiT, WrilebiT<br />

da fasadebiT. mimdinare angariSebi<br />

sistematurad waredgineboda da yvela<br />

ZiriTadi ga da wyvetileba parizSi komisiis<br />

mier miiReboda.<br />

pirvelad samuSaoebi mTavar navSi,<br />

ganiv TaRebsa, arkbutanebsa da gverdi-<br />

Ti navebis gadaxurvis konstruqciebze<br />

warimarTa. 1841 wlis miwu ru lisTvis<br />

aRdgenil iqna 13 kontrforsi, 12 arkbutani,<br />

navis 3 kamara da Sesabamisi ganivi<br />

TaRebi. viole-le-dYukma gadaxurvisTvis<br />

cinkis gamoye ne ba SesTavaza, magram<br />

komisiam winandeburi kramitis (tuiles<br />

creuses) Senar Cu neba arCia. XVII saukunis<br />

arsebuli arkbutanebi ver asrulebda<br />

Tavis funqcias da Tavidan iqna agebuli<br />

konstruqciulad ufro gamarTuli<br />

for miTa da ukeTesi Tlili qviT. mTavari<br />

navis ganivi TaRebi rekonst ruirebul<br />

iqna Tavdapirveli naxevarwriuli<br />

formiT, dasavleTidan pir veli samis<br />

gamoklebiT, romlebic mxolod SeakeTes<br />

da deformirebul mdgomareobaSi datoves.<br />

axali kamarebi Tavdapirvelebze<br />

ufro msubuqi iyo. TandaTan samuSaoebma<br />

sakurTxevlis kapelebSi gadainacvla,<br />

Catarda yvela saxuravis SekeTeba,<br />

dasavleTi koSkis dagvirgvineba, interieris<br />

gaw menda SeTeTrebisgan da ornamentebisa<br />

da qandakebebis SekeTeba.<br />

viole-le-dYukis SexedulebiT, mTavari<br />

navis aRmosavleTi nawilis oTxi<br />

167 mérimée, 1835:63.


goTuri kamara aSenebul iqna romanuli<br />

kamaris Camongrevis mere, TumcaRa siCqareSi<br />

da `xelovnebaze daufiqreblad~<br />

_ isini ar iyo saTa na dod gadabmuli<br />

Zvel kedlebTan. kamara transeptis ko-<br />

Skebs Soris kons truqciulad mdgradi<br />

iyo, Tumca sxvebi Tavidan amoyvanas<br />

moiTxovda. daisva sakiTxi, ranairad<br />

unda gakeTebuliyo es. man SesTavaza<br />

rekonst ruq cia Tavdapirveli, romanuli<br />

formiT, rogorc danarCen navSi, rac<br />

navs esTetikur mTlianobas mianiWebda.<br />

yvela saWiro monacemi arsebobda, es<br />

uzrunvelyofda Senobis mdgradobas<br />

da Tanac ufro iafi dajdeboda, vidre<br />

arsebuli formiT aRdgena. kamara transeptis<br />

koSkebs Soris SeiZ le boda Tavisi<br />

goTuri formiT darCeniliyo da amgvarad<br />

damyardeboda kavSiri sakurTxevelsa<br />

da transepts Soris. 168 merime<br />

TviTonac miuTiTeb da mTavari navis<br />

xasiaTis erTianobis aRdgenis mniSvnelobaze,<br />

romelic goTuri CareviTY<br />

`dairRva~ da, yvela SemTxevaSi, kamarebis<br />

Tavidan amoy va nas urCevda. 169 komisia<br />

amas daeTanxma, magram rekonstruq cia<br />

dadgenili sakonservacio principebidan<br />

erTjerad gadaxvevad CaTvala da xazi<br />

gausva, rom amis safuZveli, ZiriTadad,<br />

konstruqciuli iyo.<br />

1842 wlis ianvarSi m. lenormanma,<br />

komisiis wevrma, ewvia ra vezeles,<br />

moiTxova, prioriteti, yvela juris<br />

`restavraciis~ winaSe, konsolida cias<br />

hqonoda. igi aRniSnavda, rom eklesiis<br />

mTavari Rirseba misi veeber Tela navis<br />

silamazeSi mdgomareobda da rom gare-<br />

Ta morTuloba winan delze uxvi ar unda<br />

yofiliyo. imave wels, merimem moaxsena,<br />

rom I fazis konstruqciuli TvalsazrisiT<br />

faqizi samuSaoebi dasrulda da<br />

askvnida: `udavoa, rom mniSvnelovani<br />

samuSaoebi, iseve rogorc mniSvnelovani<br />

168 viole-le-dYuki ministrs, 3.vi.1844.<br />

169 Commission m. h. 14 June 1844 (Bercé, 1979:324):<br />

merime vites, 5.vi.1847.<br />

stilisturi restavracia 181<br />

saxs rebi, jer kidev saWiroa; magram maT<br />

TvalSi, vinc kargad icis am ekle siis<br />

mdgomareoba, miRwevebi uzarmazaria<br />

da misi sruli aRdgena axla ukve mxolod<br />

droisa da Tanxebis sakiTxia.~ 170<br />

Sesrulda bevrad meti mo culobis samuSao,<br />

vidre Tavidan iyo Cafiqrebuli.<br />

nacvlad ubralo SekeTebisa an nawilobrivi<br />

aRdgenisa, bevr adgilas saWirod<br />

iqna miCneu li sruli rekonstruqciis<br />

ganxorcieleba: meore sarTuli Tavdapi<br />

r ve li formiT iqna aRdgenili, mTavari<br />

navisa da sakurTxevlis saxuravi,<br />

mxo lod SekeTebis nacvlad, mTlia nad<br />

Tavidan aSenda, daiwyo qandakebebis<br />

restavraciac.<br />

Semdeg fazaSi, ufro meti yuradReba<br />

esTetikur aspeqtebs daeTmo.<br />

sa muSaoebma jerac mcenareulobiT dafaruli<br />

dasavleTi fasadi, revo lYuciis<br />

dros dazianebuli centraluri<br />

kari, skulpturuli deko ri, mTa var nav-<br />

Si dazianebuli kapitelebi da narTeqsis<br />

vitraJebi moicva. ax lad restavrirebuli<br />

sakurTxevlisTvis axali trapezis<br />

gakeTeba iyo SemoTavazebuli,<br />

imis gaTvaliswinebiT, rom gvian-renesansul<br />

trapezze mxolod da mxolod<br />

`naZerwobaTa uwesrigo grova iyo~. 171<br />

Sua navis da transeptis burjebs afarebuli<br />

panelebi da merxebi mocilebul<br />

iqna, xolo kapelebSi trapezebi daidga.<br />

samkveTlo restavrirebul iqna, xolo<br />

kluatris nawili Tavidan aSenda. eklesiis<br />

dasavleTi fasadi XIII sauku neSi<br />

iqna gadakeTebuli, mas gaukeTda didebuli<br />

frontoni xuTi didi sarkmliT da<br />

ramdenime adamianis zomis qandakebiT,<br />

Tumca is ar iqna das rulebuli. nawilobriv<br />

konstruqciuli mizezebis gamo,<br />

viole-le-dYukma arsebul mdgomareobaSi<br />

garkveuli cvlilebebi Seitana da<br />

mas ufro si met riu li forma misca. man<br />

170 mérimée, 1843.<br />

171 viollet-le-Duc. ‘rapport sur la situation des travaux<br />

au ler janvier 1847.


182 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 6.8. (a) viole-le-dYukis proeqti wm. magdalinas eklesiis dasavleTi Sesasv le lis<br />

centraluri karis skulpturuli reliefebisTvis (arch. Pho. Paris – Cnmhs). (b) dasavleT<br />

Sesasvlelis CrdiloeTi karis kapiteli, originalis replikad vio le-le-dYukis naxazis<br />

mixedviT gamokveTili (amJanad muzeumSia)<br />

daumata sami kontrforsi fasadis zeda<br />

nawi lis gasamagreblad; ori maTgani<br />

centraluri sarkmlebis orsav mxares<br />

aSenda. am dros nawilobriv mocilebul<br />

iqna XIII saukunis naxelavi da CrdileoT<br />

mxares mxolod erTi kvadrifoliumi<br />

datoves. gaiWra axali, wriul-TaRebiani<br />

sarkmlebi, simetriulad frontonis<br />

orsav mxares, samx re Ti nawilis mibaZviT,<br />

radgan jerodaT, rom Tavdapirvelad<br />

aq ori urTierTmsgavsi koSki iyo<br />

aRmarTuli. mTavar timpanze maxarebelTa<br />

sim bo loebiT garSemortymuli<br />

qristes didebis reliefuri gamosaxuleba<br />

yo fila. es reliefi 1793 wels<br />

Camoangries. viole-le-dYukma axali<br />

re liefi daaproeqta da Tema gankiTxvis<br />

dRiT Secvala (salet, 1965:33ff).<br />

fron tonze zogi figura aslebiT iqna<br />

Canacvlebuli, magram qristes uTavo<br />

fi gura centrSi ise datoves, rogorc<br />

iyo. samxreTi koSki axali damre ci saxuraviT<br />

da mis garSemo balustradiT<br />

da garguliebiT daasrules. CrdiloeT<br />

koSksac axali saxuravi gaukeTda.<br />

narTeqsi naxanZrali iyo da bevr<br />

aRdgenas moiTxovda. mTavar navSi kapitelebi<br />

ukeTes mdgomareobaSi iyo<br />

da maT SedarebiT mcire raodenobas<br />

esaWiroeboda SekeTeba an Canacvleba.<br />

skulpturuli elementebis restavraciisas<br />

viole-le-dYuki yvelafers<br />

saguldagulod aRnusxavda da yve la<br />

elements ikvlevda, Tundac maTi xelis<br />

xleba arc yofiliyo ganz raxuli, raTa<br />

Tavdapirveli mxatvruli Canafiqri


ukeT gaecnobierebina. vidre samuSao<br />

daiwyeboda, dazianebuli kapitelebi<br />

aizoma, an gakeTda baT qaSis yalibebi,<br />

radgan gadanacvlebis dros maT, uaRresi<br />

simyifis ga mo, SeiZleboda Semdgomi<br />

dazianeba mieRo. axali elementis<br />

saboloo ga mokveTamde moqandakes viole-le-dYukisTvis,<br />

Tanxmobis misaRebad,<br />

mode li unda waredgina. dazianebuli<br />

kapitelebis Secvlis mizezi, ZiriTadad,<br />

konstruqciuli xasiaTisa iyo. Tu<br />

SesaZlebeli iyo mxolod SekeTebas dasjerebodnen,<br />

asec moiqceodnen xolme. 172<br />

miuxedavad imisa, rom gaismoda garkveuli<br />

kritikuli SeniSvnebi, magaliTad,<br />

172 hohl and Di matteo. 1979. Pressouyre, l., violletle-Duc<br />

et la restauration de la sculpture,’ in violletle-Duc,<br />

1980:144ff. saulnir. l., ‘vézelay: la restauration<br />

de la sculpture.’ in viollet-le-Duc, 1980:150ff.<br />

mérimée. report to the Commission, 15 november<br />

1850.<br />

stilisturi restavracia 183<br />

sur. 6.9. parizis notr-damis samxreTi fasadis restavraciis viole-le-dYukis pro eq ti, axali<br />

Spilis CaTvliT (arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />

parlamentis erTi wevris mxri dan, romelic<br />

korufciis, cudad dagegmili<br />

samuSaoebis, uniaTo teq no logiisa da<br />

sazogadoebrivi Tanxebis xarjvis braldebiT<br />

gamodioda, wm. magdalinas eklesiis<br />

restavracia mainc Service des monuments<br />

historiques-Tvis did warmatebad iqna<br />

miCneuli da samuSaoebi bevrad ukeT<br />

warimarTa, vidre dasawyiSi bevrs egona.<br />

6.1.2. notr-dami<br />

XII saukuneSi daarsebulma notr-damis<br />

kaTedralma mravali saxecv li leba ganicada.<br />

Tavdapirveli sakurTxevlisgan<br />

cota ram darCa da mis interiers ukve<br />

XVII saukunis saxe hqonda. mTavari navis<br />

ieric Seicvala _ gansakuTrebiT sarkmlebi.<br />

mTavari Sesasvleli XVIII saukune


184 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Si ukuRmarTad iqna saxecvlili, xolo<br />

revolYuciis dros taZari vandali z mis<br />

sur. 6.10. viole-le-dYukis<br />

daproeqtebuli mefeTa<br />

rigi parizis notrdamis<br />

taZris dasavleT<br />

fasadze. am qandakebebis<br />

sivrciTi da mxatvruli<br />

xarisxi gansxvavdeba Sua<br />

saukuneebis qandakebebis<br />

ufro arqiteqturuli<br />

xasiaTisgan<br />

msxverpli gaxda; bevri qandakeba, maT Soris<br />

dasavleTi fasadis 28 me fis figura,<br />

sur. 6.11. parizis notr-damis taZris aRmosavleTi fasadi, axali salaroTi sam x re Ti mxridan.<br />

viole-le-dYukis meore proeqti, damtkicebuli 1843 wlis 28 ianvars (arch. Pho. Paris – Cnmhs)


sur. 6.12. samxreTi koSkis zeda kontrforsis<br />

Tavi, fanqriT Canaxati viole-le-dYu kisa<br />

Camoxsnes da samSeneblo masalad gayides.<br />

godes mier Cata rebulma uaxlesma<br />

SekeTebamac araferi argo Senobas.<br />

acnobierebdnen ra Seqmnil viTarebas,<br />

lasYum da viole-le-dYukma, Senobis<br />

Sefasebis safuZvlad, mis Taobaze vrceli<br />

istoriuli narkvevi waradgines. maTi<br />

azriT, sifrTxile da windaxeduloba<br />

zedmeti arasode saa. cudi restavracia<br />

SeiZleba ufro saziano gamxdariyo,<br />

vidre saukune Ta gamanadgurebeli moqmedeba,<br />

xolo axalma formebma SeiZleba<br />

`gamoiw vi os bevri naSTis gaqroba,<br />

romelTa iSviaToba da dazianebuli<br />

mdgomare o ba aRvivebs Cvens interess~. 173<br />

restavraciam SeiZleba Zveli Zegli axlad<br />

aqcios da gaanadguros misi istoriuli<br />

mniSvneloba. avtorebi winaaRmdegni<br />

iyvnen gviani damatebebis mocilebis<br />

da Zeglis Tavdapirveli formis<br />

aRdgenisa; piriqiT, isini daJinebiT<br />

173 lassus et viollet-le Duc, 1843 (auzas, 1979:62ff).<br />

stilisturi restavracia 185<br />

amtkicebdnen, rom: `yoveli dama teba,<br />

romeli periodisac iyos, unda konservirebul<br />

iqnes, gamagrdes da restavrirebul<br />

iqnes missave stilSi. metic, es<br />

unda gakeTdes sruli si frTxiliT da<br />

pirovnuli Sexedulebis TviT umciresi<br />

kvalis gareSec~. 174 isini Tvlidnen, rom<br />

frTxili restavraciis gziT, maT See-<br />

ZloT daebru nebi naT ZeglisTvis is simdidre<br />

da sidiade, romelic man dakarga<br />

da SeenaxaT STamomavlobisTis `misi<br />

ieris mTlianoba da Zeglis sagulisxmo<br />

detalebi~. 175 arqiteqtorebs ganZraxuli<br />

hqondaT gverdiTi navebis kapele bis<br />

gamyofi kedlebis aRdgena maTi mor-<br />

TulobiTurT, interierSi Se TeT rebis<br />

fenebis mocileba da misi xelaxali Semkoba.<br />

maT waradgines hopo Teturi naxazi<br />

sakurTxevlisa XVII saukunis cvlilebebamde,<br />

magram arsebuli monacemebi<br />

restavraciis dasasabuTeblad arasakmarisad<br />

miiCni es. maTi azriT, SeuZlebeli<br />

iqneboda, Tanamedrove moqandakes<br />

fasadebis reliefis primitiuli xasiaTis,<br />

`saukuneTa winandeli naivurobis!~<br />

mibaZ va SeZleboda 176 . miuxedavad<br />

amisa, maT mainc winadadeba Semoitanes,<br />

momx dariyo kaTedralis Sesasvlelebis<br />

restavracia da axlad gamoqandakebu liyo<br />

dasavleTi fasadis mefeTa figurebi,<br />

`metismetad mniSvnelovani furceli<br />

istoriisa imisTvis, rom daviwyebas<br />

mieces~. 177<br />

didroni, TviTon vitraJis ostati,<br />

TanaugrZnobda am or arqiteq tors da<br />

maT siyvaruls da codnas `qristianuli<br />

Zeglebisa~; da ara mar to imitom,<br />

rom maT ramdenime maTgani aRadgines,<br />

174 auzas, 1979:62ff.<br />

175 Daly in revue d’architecture et des travaux publics,<br />

1843, iv:137ff: l’unité d’aspect et d’intérêt des détails<br />

du monument’.<br />

176 lassus et viollet-le-Duc, 1843. ‘Projet de restauration<br />

de notre-Dame de Paris.’<br />

177 iqve


186 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

aramed imitom, rom maT ram denime kidec<br />

aaSenes. Tumca igi yovelTvis eWvobda,<br />

rom arqiteqto rebs erTi suli aqvT,<br />

raime axali gaakeTon, mainc lasYusa da<br />

viole-le-dYukis mier gancxadebuli<br />

principebi misTvis sruliad damajereblad<br />

JRerda da Tanac arqeologiis<br />

axali skolis umkacres moTxovnebs<br />

Seesa ba meboda. 178 Tumca iyvenen sxvebi,<br />

visac ar sjeroda, rom es, met-naklebad<br />

idealuri gegma SeiZleboda realurad<br />

ganxorcielebuliyo. erTi maTgani iyo<br />

sezar deni dali (1811-93 ww.), nayofieri<br />

mwerali da eparqialuri ar qiteqtori,<br />

mamiT ingliseli. masSi gansakuTrebul<br />

eWvs Zveli brwyinvale bisa da detalebis<br />

erTobliobis aRdgenis ganzraxva iwvevda,<br />

rasac kon ser vaciis TvalsazrisiT<br />

sakmaod xifaTianad miiCnevda. marTlac,<br />

am geg mis ganxorcielebis oclwliani<br />

umZimesi Sromisas bevri siZnele wamoiWra;<br />

da xSirad arqiteqtors uWirda imis<br />

gadawyveta, Tu romeli gziT wa su li yo.<br />

lasYu, romelic ufrosi iyo da ufro<br />

gabeduli partnYoric sa w yis etapze, 1857<br />

wels gardaicvala da viole-le-dYuks<br />

mouxda marto ga egrZelebina muSaoba da<br />

proeqti 1864 wels daemTavrebina.<br />

roca samuSaoebi daiwyo, mTavari<br />

navis sarkmlebi iseT cud mdgoma reobaSi<br />

aRmoCnda, rom aucileblad miiCnies maTi<br />

aRdgena. magram Zneli ga dasawyveti iyo,<br />

isini arsebuli formiT unda aRedginaT,<br />

romelic arqi teqturulad damakmayofilebeli<br />

ar iyo, Tu kaTedralis<br />

erT-erT stils yo filiyo SeTanadebuli.<br />

pasuxad igulves Xii saukunis vardulisebri<br />

sar kmlis naSTebi, romelic<br />

nimuSad iqna aRebuli, Tumca siZnele<br />

isic iyo, rom zogi sarkmeli yru unda<br />

yofiliyo, sxvebi ki gaxsnili. sakurTxe<br />

velSi gadawyda gamoemzeurebinaT XII<br />

saukunis zogi forma, xolo mog vi a no<br />

<strong>arqiteqturis</strong> nawili `gaewiraT~. viole-le-dYukma<br />

moamzada naxati, romelic<br />

178 iqve<br />

aCvenebda, rogori iqneboda Spilebi,<br />

Tu dasavleTi koSkebis Tav ze aigeboda.<br />

magram lasYu Tavs ikavebda maTi agebisgan,<br />

radgan Tvli da, rom adre isini<br />

ar arsebobda. Sejvarebis adgilas 1792<br />

wels dangreu li Spilis kvali ipoves<br />

da viole-le-dYukma daaproeqta axali,<br />

romelic mxolod lasYus gardacvalebis<br />

Semdeg aSenda. mTavari Sesasvlelis<br />

de ta lebi, romlebic suflom XVIII saukuneSi<br />

gadaakeTa, aRdgenil iqna sar wmunod<br />

miCneuli Canaxatebis safuZvelze,<br />

`zustad ise, rogorc isini XIII saukunis<br />

azrma dabada~ 179 . mefeTa figurebi<br />

gamoaqandakes zogi napovni fra g mentis,<br />

agreTve Sartrisa da reimsis qandakebebis<br />

analogiiT. moiZeb na nimuSebi vitraJebiani<br />

sarkmlebisTvisac. isini arsebuli<br />

fragmentebis safuZvelze aRadgines<br />

180 .<br />

6.1.3. karkasoni<br />

karkasonis Cité, romauli warmoSobis<br />

cixe-simagre, safuZvlianad ga dakeTda<br />

XIII saukuneSi da mas mere Seuvali gamxdariyo.<br />

man samxedro funqcia safrange-<br />

Tis revolYuciamde SeinarCuna, magram<br />

XIX saukunis dam degs misi samxedro<br />

statusi gauqmda, misi qvebi TandaTan<br />

daitaces da sa Sen masalad gamoiyenes.<br />

simagris zeda nawilebi daikarga. 1820<br />

wels, ad gilobrivi TaosnobiT, Semdgomi<br />

ngrevis SesaCareblad, mas kvlav mieniWa<br />

samxedro statusi. viole-le-dYukma es<br />

adgili 1830-ian wlebSi moinaxula, xolo<br />

1846-1864 wlebSi mas yofili san-nazaris<br />

kaTedralis restavraciis zedamxedveloba<br />

daukveTes. merimes moxsenebaSi<br />

naTqvamia: `am eklesiis sa kurTxevlis ar-<br />

179 Comte de montalembert and a. n. Didron, 1845.<br />

‘réparation de la Cathédrale de Paris.’ annales<br />

arcbéologiques, august, 117. 170 a history of architectural<br />

Conservation.<br />

180 iqve


qiteqtura imdenad msubuqia da imdenad<br />

mdidari, rom misi ubralod ngervisgan<br />

dacva da uxvi dekoris aRdgenaze uaris<br />

Tqma sru li ad Secvlida mis saxes da<br />

momxiblav nangrevebs ucnauri nagebobiT<br />

Ca a nacvlebda.~ 181 maSin roca Senobis<br />

interieri sakmaod karg mdgomareobaSi<br />

iyo, eqsterieris SedarebiT susti qvis<br />

gamoqarvis gamo, arqiteqturuli detalebi<br />

sruliad daikarga. restavracia<br />

gare zedapirebis srul rekon st ruqcias<br />

moicavda, qandakebebis umetesobis CaTvliT.<br />

vitraJebis darCe ni li nawilebi<br />

SeinarCunes da originalis imitaciiT,<br />

axali figurebiT Seavses, Tumca zogi<br />

Secdoma mainc gaipara.<br />

1846 wels viole-le-dYuks karka-<br />

181 mérimée. report to the Commission, 25 march<br />

1845.<br />

stilisturi restavracia 187<br />

sur. 6.13. karkasonis Cité-s dasavleTi mxare viole-le-dYukis naxatze, romelic aCvenebs<br />

arsebul mdgomareobas da rekonstruqcias Sua saukuneebis formebiT (arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />

sonSi narbonis bWis gamokvleva sTxo ves<br />

da, Cinebuli Sedegebis gaTvaliswinebiT,<br />

es davaleba mTels sa Ta v dacvo sistemaze<br />

ganavrces, rac arqeologiur kvlevas,<br />

arsebuli mdgo mareobis anazomebis<br />

Sesrulebas da mSeneblobis sxvadasxva<br />

fazis Ta obaze hipoTezebis SemuSavebas<br />

moicavda. 1853 wlis winaswari samuSaoebis<br />

Semdeg, 1855 wels mas daukveTes<br />

cixe-simagris restavraciis dawyeba, samuSao,<br />

romelic mis gardacvalebamde<br />

gagrZelda: kedlebi zemodan gaas rules,<br />

koSkebi meti strategiuli zemoqmedebisTvis<br />

gadaixura, Tumca ra o denobrivad<br />

es samuSaoebi mTelis mxolod 15%-s<br />

moicavda. SemorCenili Tavdapirveli<br />

nawilebi xeluxleblad datoves, Tumca<br />

iyo mosazreba, am efeqturi `omis manqanis~<br />

dakarguli nawilebi XIII saukunis


188 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 6.14. karkasonis Cité-s antikuri romauli<br />

TavdacviTi koSki, CarTuli Sua sa u kuneebis<br />

cixe-simagris naSenobaSi, SenarCunebuli XIX<br />

s-is restavraciisas. saxu ra vi 1960-ian ww.-Si<br />

gamocvales, raTa is SesatyvisobaSi yofiliyo<br />

Tavdapir veli romauli saxuravis dabal<br />

qanobTan.<br />

miwurulis saxiT aRedginaT. samuSaoebi<br />

1910 wlamde gagrZelda pol bYosvilavaldis<br />

(1844-1931 ww.) xelmZRvanelobiT,<br />

romelmac rekonstruqcia kidev<br />

ufro Sors waiyvana, vidre misma maswavlebelma.<br />

man aRadgina, magaliTad, cixedarbazis<br />

xis nawilebi viole-le-dYukis<br />

arqeologiuri naxazebis safuZ vel ze.<br />

Tumca es naxazebi maT aucileblad ganxorcielebas<br />

ar gulisx mob da da ufro<br />

hipoTezis xasiaTisa iyo.<br />

faqtiurad, viole-le-dYukis azriT,<br />

romaul simagreebs dabalqano-<br />

biani saxuravebi unda hqonoda, magram<br />

imis gaTvaliswinebiT, rom XIII sa ukuneSi<br />

samuSao mefis Crdiloeli inJinrebis<br />

mier ganxorcielda, man upi ratesoba<br />

maRalqanobian saxuravs mianiWa. 1960-ian<br />

wlebSi, rodesac karkasonSi viole-ledYukis<br />

mier ganxorcielebuli samuSaoebis<br />

erTgva ro v neba mZafri kritikis sagani<br />

gaxda, romauli koSkebis saxuravebi<br />

aRdgenil iqna misi Teoriuli rekonstruqciis<br />

naxazebis mixedviT, xolo<br />

ga daxurvis masalad fiqalis nacvlad<br />

kramiti gamoiyenes (Poisson, 1994).<br />

6.2. `stilisturi restavraciis~<br />

koncefcia<br />

mTeli 1840-iani wlebis ganmavlobaSi mimdinareobda<br />

kamaTi restav ra ciis principebis<br />

Taobaze. ramdenad Sors SeiZleba<br />

wavides restavra cia? unda SekeTdes aw<br />

arsebuli dazianeba da drois nakvalevi<br />

Tu ara? iyv nen iseTebi, vinc sakonservacio<br />

midgomas amjobinebda da iseTebic,<br />

vinc srulmasStabian restavracias<br />

aniWebda upiratesobas. kamaTi 1845<br />

wels Seajama J-J burasem, Comités historiques-is<br />

korespondentma turidan. pirveli<br />

kiTxva, romelic man dasva, exeboda<br />

konstruqciul usafrTxoebas da imis<br />

SekeTebas, rac aucilebelia Senobis<br />

normaluri funqcionirebis Tvis ubeduri<br />

SemTxvevis an katastrofis mere.<br />

igi amtkicebda, rom amgva ri dazianeba<br />

rac SeiZleba swrafad unda SekeTdes:<br />

`danaSauli iqneboda, davuSvaT Zeglis<br />

ganadgureba xelovnebis pativiscemis<br />

mizeziT…... Cven ar unda movepyraT Cveni<br />

erovnuli da qristianuli <strong>arqiteqturis</strong><br />

naSTebs arc ZalmomreobiTada da<br />

arc mkrexelurad, magram arc pativiscemiT<br />

da mowyaled qmedebas unda SevuSindeT.<br />

STamomavloba pasuxs mogvTxovs<br />

ro gorc umoqmedebis, aseve metismetad


moufiqrebeli qmedebebisTvis~ 182 .<br />

burase aRniSnavda ornamentaciis<br />

sakiTxis mimarT or midgomas: pirvels<br />

surda naSTebi, Tundac Zlier dazianebuli,<br />

arsebul mdgomareo baSi Seenar-<br />

Cunebina, meore jgufi ki amjobinebda<br />

`frTxili restavraci is~ gziT evloT.<br />

pirveli jgufi ganixilavda istoriul<br />

Senobebs, ro gorc mowmobebs da maTi<br />

dokumenturi Cvenebebi xeluxleblad<br />

da avTen tu rad unda yofiliyo SenarCunebuli,<br />

falsifikaciebis gareSe. ufro<br />

me tic, es Senobebi asxivebda siZvelis<br />

auras, romelic samudamod gaqreboda,<br />

Tuki Zvels axali formebi Caenacvleboda.<br />

burase aRiarebda, rom ar qiteqtorebi<br />

Zvel eklesiebs, rogorc axlad<br />

dapyrobil qvey nebs epyrobo d nen<br />

da restavraciis saxeliT saSinel zians<br />

ayenebdnen. `vis ar Seeziz Reba es SekeTebani?<br />

adamiani uars ityvis Tavisi sxeuli<br />

miandos im qiru r gis danas, visi codnac<br />

saeWvoa, raTa kvlav janmrTeli gaxdes am<br />

auci le be li sisastikis gziT. maS ratom<br />

vbedavT, vandoT ucodinari kalato zis<br />

niCabs da Zalmomreobas Cveni xelovnebis<br />

nawarmoebebi, romelTa da kargva maradiuli<br />

sinanulis mizezi gaxdeba?~ 183<br />

sawinaaRmdego azris mxardamWerni,<br />

piriqiT, Zvel Senobebs ganixilavd<br />

nen ara mxolod rogorc istoriul<br />

Zeglebs, aramed mxedvelobaSi hqondaT,<br />

rom es Senobebi jerac emsaxureboda<br />

imave mRvdelmsaxurebas, ifaravs<br />

qristianebs, romlebic am didebuli<br />

arqiteqturuli qmnilebebis avtorebs<br />

Tavis uwyvet tradiciebs ukavSirebdnen.<br />

burases mixedviT, qris tianebi aRiarebdnen<br />

eklesiebis istoriul Rirebulebas,<br />

romauli Zegle bis dars, magram<br />

svamdnen kiTxvas, amarTlebda Tu ara es<br />

maTze Zveli da zianebis yvela niSnis SenarCunebas.<br />

182 Bourassé, 1845:272ff.<br />

183 iqve<br />

stilisturi restavracia 189<br />

`ase rom, Cven vsvamT kiTxvas, Cveni rwmenisa<br />

da Cveni Tvalsazrisis gaTvaliswnebiT,<br />

davuSvebT, rom Cveni wminda<br />

Zeglebi daglejil iqnes vandalebis<br />

umowyalo iaraRebiT, moispos maTi<br />

CaquCebiT, dailewos maTi cule biT, ise<br />

rom Cveni SvilTaSvilebi Tavis TvaliT<br />

naxaven, rom vandalebma ga dauares aqaurobas!<br />

samwuxarod, Tu gvsurs STamomavlobas<br />

gadavulo coT Cveni Sina uTanxmoebis<br />

tragediis nakvalevi, amisTvis<br />

sakmao nangre ve bi gvaqvs Cvens qalaqebSi<br />

da soflebSi da es nangrevebi eWvs gare-<br />

Sea sak maod mWermetyvelnia, raTa sworad<br />

iqnes gagebulni.~ 184<br />

burasem sruliad mkafiod daikava<br />

am meore jgufis mxare da gansa kuTrebiT<br />

gamokveTa tradiciis uwyvetobis<br />

sakiTxi. igi aRiarebda, rom Zve li romis<br />

Zeglebi, romlebic Soreuli civilizaciis<br />

nawili iyo _ `is toriis daxuruli<br />

furceli~ _ unda dacul iqnes maT<br />

amJamindel mdgo mareobaSi, rogorc dokumenti<br />

an dokumentis fragmenti. qristianuli<br />

eklesiebi ki, piriqiT, misTvis<br />

warmoadgenda cocxal tradicias da<br />

Cveni movaleobaao, movuaroT da vizrunoT<br />

maTze, raTa uzrunvelvyoT maTi<br />

fun qcionireba, rogorc sazogadoebis<br />

nawilisa; marTlacda, mogvianebiT Seiqmna<br />

dayofa `mkvdar~ da `cocxal~ Zeglebad.<br />

burase Tvlida, rom `co c xali~ Zeglebi<br />

aseve SeiZleba ekuTvnodes kacobriobis<br />

didi miRwevebis ricxvs, rogorc xelovnebis<br />

an <strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebi da<br />

daxe lo v nebuli profesionalebis xelSi<br />

moxvdes, romlebic uzrunvelyofen<br />

samuSao Ta maRal xarisxs. igi miuTiTebda<br />

kaTedralis mimdinare restavracias<br />

mis mSobliur qalaq turSi, sadac arqiteqtorma<br />

s-v. gerenma (1815-81 ww.) didi<br />

sifrTxiliT ganaTavsa originaluri<br />

fragmentebi adgilobriv muze um Si da<br />

didi xelovnebiT gaimeora Zveli naxelavi<br />

sakuTriv Senobaze. ori ginaluri<br />

184 iqve


190 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

fragmentebi darCa rogorc pièces justificatives<br />

(gasamarTlebe li sabuTebi) axali<br />

namuSevris sizustis dasamtkiceblad.<br />

amgvarad, msgavs SenobebSi mizani mxatvruli<br />

ideis dasruleba unda yofiliyo<br />

_ sa Tanado pativiscemiT dokumenturi<br />

monacemebis mimarT. ase rom, burases<br />

mier dasmuli kiTxvebi mWidrod iyo<br />

dakavSirebuli imave periodSi ing lisSi<br />

mimdinare kamaTTan da, arsebiTad, ramdenime<br />

maTgani dResac isto riuli Senobebis<br />

<strong>konservaciis</strong> sakvanZo kiTxvad<br />

rCeba.<br />

1848 welma xelisuflebaSi lui napoleon<br />

buonaparti, imperatoris Zmi s-<br />

Svili, moiyvana; mogvianebiT man meore<br />

imperia daafuZna da napoleon III gaxda.<br />

misi didi ocneba iyo aReSenebina parizi,<br />

rogorc avgustusma romi. am mizniT man<br />

moixmo baroni JorJ-eJen osmani (1809-<br />

91 ww.). 1852-70-ian wlebSi uzarmazarma<br />

organizaciam daangria parizis mTeli<br />

ubnebi, ile de Paris-is CaTvliT, romelic<br />

qoleris yvelaze saSineli kera iyo.<br />

londonis ma galiTiT STagonebuli, sadac<br />

ukve daiwyo sanitaruli pirobebis,<br />

komu na luri momsaxurebisa da transportis<br />

modernizacia, wamoiwyes didi<br />

operacia, rac moicavda rogorc ganieri<br />

gamzirebisa da bulvarebis, parke<br />

bis, sazogadoebrivi Senobebis, aseve<br />

sacxovrebeli kvartalebis mSeneb lobas.<br />

gzebis axali sistema usafrTxoebis<br />

miznebsac emsaxureboda, rad gan<br />

saSualebas aZlevda policiis Zalebs,<br />

swrafad gadaadgilebuliyvnen qalaqis<br />

nebismier ubanSi.<br />

“Service des monuments historiques”-s am<br />

dros mravali problema gauCnda; merimes<br />

cxare brZola uxdeboda ZeglebisTvis,<br />

maTi biujetis dasacavad da sxva<br />

uwyebebTan sazogadoebrivi funqciis<br />

mqone istoriul SenobaTa Taobaze davac<br />

uwevda. 1848 wels `Direction générale<br />

de l’Adminstration des Cultes”_Tan daardsda<br />

komisia, `Commission des arts et édifices ré-<br />

ligieux”, romelic eparqi u li arqiteqtorebis<br />

saqmianobas uZRveboda. 1849<br />

wels komisiam gamoaqvey na dokumenti<br />

saxelwodebiT `L’Instruction pour la conservation,<br />

l’entretien et la restauration des édifices<br />

diocésains et particulièrment des cathédraels”<br />

(instruqcia re ligiuri Senobebis, ker-<br />

Zod ki kaTedralebis <strong>konservaciis</strong>, movlisa<br />

da res tavraciis Taobaze), romelic<br />

merimesa da viole-le-dYukis moxsenebiT<br />

baraTs efuZneboda (viollet-le-Duc da<br />

mérimée, 1849). am dokumentis mizani iyo,<br />

gaerkvia yvela gaugebroba restvarciis<br />

miznebsa da meTodebTan dakavSi re biT,<br />

imis gaTvaliswinebiT, rom samuSaoebi<br />

aqamde adgilobriv arqiteq torTa xelSi<br />

iyo, romelTa meTvalyureoba service-s<br />

naklebad SeeZlo _ Tum ca zogi, violele-dYukis<br />

msgavsad, orive uwyebisTvis<br />

muSaobda.<br />

am mcire moculobis, ociodgverdian<br />

saxelmZRvaneloSi, maxvili daismoda<br />

movla-Senaxvaze, rogorc istoriuli<br />

Senobis <strong>konservaciis</strong> sa u keTeso saSualebaze.<br />

`ragind xarixianad Catarebuli,<br />

restavracia yo vel T vis dasanani<br />

aucileblobaa, romelic gonierma<br />

movla-patronobam unda aicdinos~. 185<br />

saxelmZRvanelo restavraciis mraval<br />

praqtikul as peqts exeboda, dawyebuli<br />

adgilze samuSaoTa organizebiT, xara-<br />

Coebis da ye ne biT, ganixilavda qvis wyobas,<br />

wvimiswylis gadamyavn sistemas,<br />

xanZrisgan dacvas, samSeneblo masalebs,<br />

ornamentikas, qandakebebs, vitra Jebsa<br />

da avejs. micemuli iyo miTiTeba naxazebisTvis<br />

(feradi moniSnvis ga moyeneba),<br />

aseve detaluri aRwerebisTvis, samuSaoTa<br />

Casatareblad. da zi a ne bu li<br />

originaluri masala, rogoricaa, mag.,<br />

qva, unda Secvliliyo ima ve saxeobis da<br />

imave formis axali masaliT da Tavdapirveli<br />

meTo debis Sesabamisad gamoy-<br />

185 viollet-le-Duc et mérimée, 1849.


enebuliyo. 186 wylisgadamyvani sistemis<br />

gamarTulo ba Zalian mniSvnelovnad<br />

iqna miCneuli wylis mier nagebobis dazianebisa<br />

da saZirkvelSi CaJonvis TvalsazrisiT.<br />

SeZlebisdagvarad, upiratesoba<br />

Tavdapirvel formas eniWeboda.<br />

am saxelmZRvanelos suliskveTeba<br />

ukiduresad praqtikuli da Tana medrove<br />

iyo, usvamda ra xazs movla-patronobasa<br />

da samuSaoTa xarisxs. es dokumenti<br />

principebis Camoyalibeba-ganmartebis<br />

axali niSansveti gax da. 1830-ian wlebSi<br />

inspeqtorisa da arqeologis ZiriTadi<br />

sazrunavi is to ri u li Zeglis dacva<br />

iyo. Tavdapirveli xasiaTis pativiscemidan<br />

gamom di nare, agreTve Tanxebisa<br />

da daostatebuli muSa-xelis uqonlobis<br />

gamo, restvarcias minimaluri Carevis<br />

saxiT urCevdnen xolme. momdevno<br />

aTwle ulis ganmavlobaSi, roca arqeologiuri<br />

kvleva ukve mkvidr safuZvelze<br />

dadga, Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />

<strong>istoria</strong>zec meti codna<br />

dagrov da, arqiteqtorebma da xelosnebma<br />

meti wvrTna miiRes da samSeneblo me-<br />

To debic ganviTarda, maxvilma yvelaze<br />

Rirebuli istoriuli Senobebis `srul<br />

restavraciaze~ gadainacvla. Tanxebis<br />

nawili movla-patronobis Tvis da mciredi<br />

SekeTebebisTvis yovelTvis iyo Semona<br />

xu li. ganviTarebam Sesabamis RirebulebaTa<br />

gadasinjva da `restavraciis~<br />

mizandasaxulebis xelaxali gansazRvra<br />

moitana.<br />

1866 wels viole-le-dYuki Tavisi<br />

`leqsikonis~ VIII tomSi werda<br />

`restavraciis~ Sesaxeb da Semdeg definicias<br />

iZleoda:<br />

`termini restavracia da TviTon es<br />

saqmec orive Tanamedrovea. Senobis<br />

restavracia ar niSnavs mis SenarCunebas,<br />

SekeTebas anda aRdgenas. es niS navs<br />

SenobisTvis imgvari mTlianobis dabrunebas,<br />

romelic SesaZloa arc odes<br />

186 viollet-le-Duc et mérimée, 1849.<br />

stilisturi restavracia 191<br />

arsebobda romelime mocemul dros.~ 187<br />

Tanamedrove restavracia, viole-ledYukis<br />

azriT, mxolod XIX sau kunis<br />

pirveli meoTxedidan xorcieldeba. Zveli<br />

xelovnebis Teoriuli Ses wavlisas,<br />

inglisma da germaniam gauswres safrangeTs<br />

da mere espaneT mac da italiamac<br />

analitikuri midgoma SeimuSaves. restavraciis<br />

axali me Todi mdgomareobs<br />

im principSi, rom `yoveli Senoba da Senobis<br />

yoveli nawili unda restavrirebul<br />

iqnes Tavis sakuTar stilSi da ara<br />

mxolod garegani ieris TvalsazrisiT,<br />

aramed konstruqciuladac.~ 188 adre,<br />

arsebi Tad, antikurobis Semdeg, adamianebi<br />

awarmoebdnen arsebuli Senobebis<br />

Se ke Tebas, restavracias da cvlilebebs<br />

sakuTari drois stilis Sesabami sad. meore<br />

mxriv, Zalian cota Senoba, miTumetes<br />

Sua saukuneebSi, aSenda erTbaSad<br />

da, Sesabamisad, sxvadasxva saxis gadakeTebebisa<br />

da damatebebis erToblioba<br />

iyo. amitom arsebiTi iyo, yovelgvari<br />

samuSaoebis dawyebam de, Catarebuliyo<br />

kritikuli kvleva `yoveli nawilis<br />

xnovanebisa da xasiaTis dasadastureblad<br />

_ erTgvari specifikaciis Sedgena,<br />

romelic da fuZnebuli iqneboda<br />

sarwmuno dokumentaciaze grafikuli,<br />

an teqstob rivi saxiT.~ 189 arqiteqtori<br />

aseve kargad unda icnobdes sxvadasxva<br />

stilis regionalur nairsaxeobebs da<br />

sxvadasxva skolebs.<br />

stilis cneba, Cveulebriv, obieqtisgan<br />

damoukideblad gamoiyenebo da da<br />

kulturebis mixedviT icvleboda. arsebobda<br />

agreTve `SedarebiTi stilis~<br />

cneba, romelic Senobis funqciaze iyo<br />

damokidebuli. ase, mag., eklesiis SedarebiTi<br />

stili gansxvavdeboda sacxovrebeli<br />

Senobis Seda re biTi stilisgan.<br />

viole-le-dYukis mixedviT, xuroTmoZR-<br />

187 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:14.<br />

188 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:22.<br />

189 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:22f.


192 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vreba mimbaZve lo bi Ti xelovneba ki ara,<br />

aramed adamianis nawarmi iyo. formebi<br />

da pro porciebi arsebobda samyaroSi<br />

da adaminis amocana iyo maTi aRmoCena<br />

da mSeneblobis principebis SemuSaveba<br />

Tavisi kulturuli konteqstis Sesabamisad.<br />

rogorc bunebaSi, specifikuri<br />

garemoebebi badebs kristalebis specifikur<br />

saxeobebs, romlebic, Tavis mxriv,<br />

mTebis formirebis safuZ veli gaxda,<br />

aseve adamianis nagebobebi gamomdinareobs<br />

garkveuli amosava li formebis logikuri<br />

ganviTarebidan Sinagani wesebis<br />

an principebis Se sa bamisad. stili aris<br />

harmonia, romelic adamianis gonebam<br />

SesZlo daemyarebina formebs, saSualebebs<br />

da obieqts Soris: `stili aris<br />

gansa xie reba principebze dafuZnebuli<br />

idealis~. 190<br />

viole-le-dYuki amtkicebda, rom Sua<br />

saukuneebis safrangeTSi ar ar se bobda<br />

stilebi, romelTa Soris mSeneblebs SeeZloT<br />

arCevani gaeke Te binaT. nacvlad<br />

amisa, arsebobda kulturuli ganviTareba,<br />

romelsac SeeZlo Seeqmna sxvadasxva<br />

formebi, damaxasiaTebeli qveynis konkretuli<br />

mxa reebisTvis. arqiteqturuli<br />

formebi konstruqciuli principebis<br />

lo gi kuri Sedegi iyo, romlebic damokidebuli<br />

iyo samSeneblo masalebze, konstruqciul<br />

saWiroebebze, aucileblad<br />

dasakmayofilebel programeb ze, iseve<br />

rogorc amgvarad dadgenili kanonis<br />

logikur deduqciaze, mTlianiT dawyebuli<br />

umcires detalamde. `mxolod logikas<br />

SeuZlia da adginos kavSirebi nawilebs<br />

Soris, yovel maTgans adgili miu-<br />

Cinos da Se nobas ara mxolod erTianoba,<br />

aramed erTianobis STabeWdileba miani-<br />

Wos qmedebaTa mTeli wyebis saSualebiT,<br />

romlebmac unda Seqmnan igi.~ 191 amgvarad<br />

miRebuli mTlianoba iyo upirvelesi da<br />

umTavresi kanoni xelo v nebisa. is erTi<br />

190 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:475ff.<br />

191 viollet-le-Duc, 1854-68, iX:345.<br />

iyo da ganuwvalebeli; igi asaxuli iyo<br />

Senobis gegmasa da fasadebSi, isve rogorc<br />

mis detalebSi da gansakuTrebiT,<br />

mis konst ruqciaSi.<br />

klasikur SenobebSi, rogoricaa doriuli<br />

taZrebi, arqiteqturuli orderis<br />

principebi qmnida erTianobas variaciaTa<br />

SezRuduli SesaZleb lobiT.<br />

goTur xuroTmoZRvrebaSi, piriqiT,<br />

konstruqciuli principebis dacvasTan<br />

erTad arqiteqtoris warmosaxvas SeeZlo<br />

Seeqmna gansxvavebul SedegebTa<br />

usasrulo raodenoba, romlebic mxolod<br />

konkretul moTxov ni lebaze iqneboda<br />

damokidebuli. mniSvnelovani iyo<br />

pirveli principiT dawyeba da kanonis<br />

Sinagani wesebis, `WeSmaritebis miyola<br />

yovelTvis, pi r vel warmoqmnili ideidan<br />

vidre Senobas xels ukanasknelad rom<br />

Seva xebT~. 192 elinurma xelovnebam mogvca<br />

ukvdavi Sedevrebi, iseve rogorc<br />

frangulma goTikam, magram es orni sxvadasxva<br />

kanons miyveboda, rom lebic Seu-<br />

Tavsebelia erTmaneTTan. swored amis<br />

gamo viole-le dYuki da lasYu ar iwynarebdnen<br />

goTuri SenobebisTvis klasikuri<br />

stilis damate bebs an gadakeTebebs.<br />

lasYus, magaliTad, erCivna barokuli<br />

sakurTxeveli misi sawyisi Suasaukuneebrivi<br />

formiT aRedgina.<br />

viole-le-dYuki amtkicebda, rom<br />

arqiteqtor-restavrators unda hqondes<br />

ara mxolod sxvadasxva periodis da<br />

skolis samSeneblo me Todebis Cinebuli<br />

codna, aramed kritikuli Sefasebis unari.<br />

Zveli sam Seneblo meTodebi aucileblad<br />

erTnairi xarisxisa rodi iyo; maT<br />

SeiZ le boda garkveuli xarvezebi hqonoda.<br />

es mxedvelobaSia misaRebi istoriuli<br />

Zeglis Sefasebisas da Tu Tavdapirvelad<br />

Senobis naklovani ele mentebi<br />

SemdgomSi gamosworda, mag., saxuravis<br />

konstruqcias daemata wyal gadamyvani<br />

milebi, cxadia, am mogviano gadakeTebis<br />

SenarCuneba sru liad gamarTlebulia.<br />

192 viollet-le-Duc, 1854-68, iX:344.


meore mxriv, Tu mogviano SekeTebebma<br />

Seasusta Ta v dapirveli nageboba sxva<br />

Rirsebebis uqonelad, gamarTlebulia<br />

Senobas Tavdapirveli mTlianoba daubrundes.<br />

mogviano cvlilebebisa da<br />

damate bebis SenarCuneba SeiZleba gamarTlebuli<br />

iyos, Tu isini sagulisxmo<br />

iq neboda xuroTmoZRvrebis istoriis<br />

TvalsazrisiT, rogorc xelovnebis ganviTarebaSi<br />

mniSvnelovani cvlilebebis<br />

maCveneblebi, anda niSnakebi da nakerebi,<br />

romlebic miuTiTebs, rom Senobis garkveuli<br />

nawilebi ufro gviani danamati<br />

yofila. Tumca unda gvaxsovdes, rom<br />

es sakiTxi exeba `res tavracias~ da Tu<br />

amgvari samSeneblo elementebi ganaxlebas<br />

saWiro ebs, axali naxelavi Tavdapirvel<br />

formebs unda iTvaliswinebdes. es<br />

auci leblad ar gulisxmobs Tavdapirveli<br />

masalis konservacias. 193<br />

vezeleSi viole-le-dYukma magdalinas<br />

eklesiis arkbutanebi axliT Caanacvla,<br />

raTa saWiro konstruqciuli<br />

mdgradoba mieRo. man es gaakeTa Sua<br />

saukuneebis samSeneblo logikis Sesatyvisi<br />

formiT _ Tumca konkre tu lad es<br />

arkbutanebi warsulSi arasdros arsebula.<br />

gverdiTi navebis saxuravebi Tavdapirveli<br />

saxiT aRdga, rac araTu Seesatyviseboda<br />

ekle si is xuroTmoZRvrul<br />

mTlianobas, aramed teqnikuri mizezebi-<br />

Tac iyo gan pirobebuli. SartrSi lasYum<br />

sagangebo yuradReba miapyro saxuravebis<br />

Se ke Tebas: XV saukunis gorguliebi<br />

SenarCunebul iqna, raTa `ar waSliliyo<br />

sainterso primitiuli kompoziciis<br />

kvali~ 194 da maTma SenarCunebam, Sesa<br />

bamisad, gavlena moaxdina yvela sxva<br />

gadawyvetilebebze. roca magda linas<br />

eklesiaSi ama Tu im qandakebas an kapitels<br />

axali elementebi Cae nacvla, originaluri<br />

nawilebi Senaxul iqna eklesiaSi,<br />

rogorc mowmoba ni: igive gakeTda<br />

193 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:24f.<br />

194 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:25.<br />

stilisturi restavracia 193<br />

truas, turis da parizis notr-damis<br />

kaTedralebSi.<br />

viole-le-dYuki yovelTvis aRiqvamda<br />

restavrcias, rogorc vibraci i Ta da<br />

biZgebiT Senobis erTgvar gamocdas da<br />

is urCevda konstruqciis ga umjobesebas,<br />

sadac ki SesaZlebeli iqneboda; axali nawilebi<br />

damatebi Ti siZlieris unda yofiliyo<br />

da masalebi gansakuTrebuli sifr-<br />

TxiliT unda SerCeuliyo _ Tu SesaZlebelia,<br />

Tavdapirvelze ukeTesi xarisxis.<br />

bij gebis Seyenebis da saZirkvelis gamagreba<br />

konstruqciis `saqcielis~ sruli<br />

gacnobierebiT unda Catarebuliyo. yovelgvari<br />

jdena acilebuli unda yofiliyo.<br />

sayrdenebis gamocvlidan samuSaoebis<br />

dawyebamde garkveu li dro unda<br />

gasuliyo. arsebiTad, xuroTmoZRvars<br />

unda kargad gaecno bie rebina nageboba,<br />

misi anatomia da temperamenti, vinaidan<br />

`yvelaferze mniSvnelovani misi gacocxlebaa.<br />

igi unda flobdes yvela detals<br />

ise, TiTqos swored igi iyo am Senobis<br />

originalis Semqmneli. da SeiZens ra am<br />

codnas, mis xelT unda iyos saSualebani<br />

araerTi gankargulebis ga cemisa, raTa<br />

ganaxlebiTi samuSaoebi Caataros. Tu<br />

erTi ver gaamarTlebs, meore da mesame<br />

mzadyofnaSi unda hqondes~. 195 aqve unda<br />

aRiniSnos, rom ro ca viole-le-dYukma<br />

daiwyo magdalinas restavracia, man daaTvaliera<br />

am midamos yvela Zveli qvis<br />

samtexlo, zustad igive saxeobis qvis<br />

mosa poveblad, rogoric SenobisTvis Tavdapirvelad<br />

iqna gamoyenebuli. tuluzis<br />

sent-sernenis eklesiis SemTxvevaSi,<br />

romelic man `gaagoTura~ 1860-77 wlebSi,<br />

man SearCia originalurze ufro mkvrivi<br />

da magari qva, romelic advilad ar gamoiqareboda.<br />

Tumca verc axalma qvam `gaamarTla~,<br />

rac erTi saukunis mere, 1980ain<br />

wlebSi sababi gaxda iv buares mier<br />

Catarebuli `de-restav ra ciisa~, ra Ta<br />

Senobas kvlav daebrunebina Tavisi ro-<br />

195 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:27.


194 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

manuli ieri. 196<br />

1830-an wlebSi, safrangeTSi istoriuli<br />

Senobebis gadarCenis pir veli mcdelobebis<br />

xanaSi, ZiriTad yuradRebas<br />

mxatvrul da dokumentur Rirebulebebze<br />

amaxvilebdnen xolme. am saqmianobis<br />

gafarTovebisas naTe li gaxda, rom restavracia<br />

praqtikul miznebsac emsaxureboda.<br />

provinci ebma, romlebsac centralizebuli<br />

marTvis gamo (romelsac<br />

akritikebdnen merime da viole-le-dYuki)<br />

kvalificirebuli muSakebi akldaT,<br />

axla didi raodenobiT Tavdadebuli<br />

da daostatebuli xelosnebi moipoves.<br />

maT SeswevdaT arqiteqtorTan erTad<br />

muSaobis da misi daxmarebis unari, adgilze<br />

wamoiWrili sxvadasxva sirTulis<br />

gadaswyvetad. garda amisa, Seno bis yoveldRiuri<br />

gamoyenebidan gamomdinare,<br />

arsebobda utilitaruli moTxovnebi.<br />

196 ’Durliat, m., 1980: ‘la restauration de saint-sernin<br />

de toulouse, aspects doctrinaux’, monuments historiques,<br />

CXii:50ff; Boiret, Y., 1980: ‘Problèmes de<br />

la restauration’, monuments bistoriques, 54ff. in her<br />

PhD dissertation, samia rab discusses issues related<br />

to the concept of ‘monument’ in the restoration by viollet-le-Duc,<br />

and in the derestauration by Yves Boiret<br />

in the 1980s (rab, 1997).<br />

sur. 6.15. sen-sernenis<br />

eklesia tuluzaSi violele-dYukma<br />

`sisrulis<br />

mdgomareo bamde~<br />

aRadgina. pirveli gegmebi,<br />

arqeologiur kvlevaze<br />

dayrdnobiT, 1847 wels mom<br />

zadda, xolo samuSaoebi<br />

1860 wels daiwyo<br />

sur. 6.16. Commission supérieure des monuments<br />

historiques-is 1979 wlis gadawyvetilebis<br />

Tanaxmad, sen-sernenis eklesia 1980-ian wlebSi<br />

`de-restavrirebul~ iqna i. buares xelmZRvanelobiT


Tumca zogi `Teoretikosi arqeologi~,<br />

viole-le-dYukis TqmiT, amas yovelTvis<br />

ar eTanxmeboda, igi mainc amtkicebda,<br />

rom `Seno bis SenarCunebis saukeTeso sa-<br />

Sualeba misTvis funqciis povna da misi<br />

moTxovnebis imdenad srulad dakmayofilebaa,<br />

rom raime cvlilebis saWiroeba<br />

arc ki gaCndebodes ~. 197<br />

viole-le-dYuks Rrmad swamda arqiteqtoris<br />

ostatobisa, iseve ro gorc<br />

sicocxlis saboloo srulyofilebisa<br />

da ganviTarebisa. amocana sak maod faqizi<br />

iyo, vinaidan arqiteqtors unda<br />

aRedgina Senoba misi xu ro T moZRvruli<br />

mTlianobis dacviT, amave dros, epova<br />

axleburi gamoyene biT ganpirobebuli<br />

gadakeTebebis minimumade dayvanis gza.<br />

rogorc dade biT magaliTs, is asaxelebda<br />

sen-martin-de-Samis mSvenieri satrapezos<br />

adaptacias Ecole des arts et métiers-is<br />

biblioTekisTvis. igi amtkicebda, rom:<br />

`aseT garemoebebSi saukeTeso gamosavalia,<br />

warmoidgino Tavi Tavdapirve li<br />

Senobis arqiteqtoris adgilas da warmoisaxo,<br />

ras moimoqmedebda igi, Tuki<br />

daubrundeboda am qveyanas da mas igive<br />

197 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:31.<br />

stilisturi restavracia 195<br />

programa daevaleboda, ro mel sac Cven<br />

axla vaxorcielebT.~ 198<br />

istoriuli Zeglis sruli pativiscemis<br />

daaxloebiT ocdaaTiwliswi nandeli<br />

midgomisgan gansxvavebiT, axla<br />

restavrators gza gaexsna Tavda pirveli<br />

Semoqmedi arqiteqtoris nacvlad emoqmeda.<br />

am ganviTarebas SeiZ leba Tvali gavadevnoT<br />

wm. magdalinas eklesiis magaliTze,<br />

sadac samu Saoebi daiwyo, rogorc<br />

konsolidacia da dasrulda ornamentuli<br />

deta lebis aRdgeniT iqac ki,<br />

sadac adre araferi yofila. Tumca Zeglis<br />

misi warmosaxviTi idea luri formiT<br />

aRdgenis idea viole-le-dYukis gonebaSi<br />

1842 wlidanve ar se bobda, roca man<br />

SeniSna eklesiis Taobaze, rom `sruli<br />

ugulebelyofa ukeTesia, vidre umarTebulod<br />

Cafiqrebuli restvarcia~. 199 igi<br />

amaSi gu lis xmobda, rom jobs dacda,<br />

sanam am saqmis gasakeTeblad daostatebuli<br />

xelosnebi gamoCndebobdnen, vidre<br />

Senobis uniaTod Sesrulebuli samuSa-<br />

198 viollet-le-Duc, 1854-_68, viii:31.<br />

sur. 6.17. pYerfonis cixedarbazi<br />

viole-le-dYukis<br />

mier, napoleon III-is<br />

brZanebiT, iqna aRdgenili.<br />

proeqti 1857 wlidan<br />

moyolebuli mzaddeboda,<br />

xolo mSenebloba 1885<br />

wlamde gagrZelda.<br />

199 viollet-le-Duc, ‘report on saint-Frons’ (secret, J.,<br />

‘la restauration de saint-front au XiX e siècle’, monuments<br />

bistoriques, 1956, ii:145ff).


196 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

o Ti gafuWeba. parizSi, sen-Sapelisa da<br />

notr-damis garSemo istoriuli Senobebis<br />

dangrevam maincdamainc ar SeaZrwuna<br />

arqiteqtorebi da lasYu moiTxovda<br />

yvela xelisSemSleli nagebobisgan<br />

ganTavisuflebas, Tu amis SesaZlebloba<br />

iqneboda. Tumca igi aseve Relavda imis<br />

Taobaze, rom axal Senobebs ZeglisTvis<br />

xeli ar SeeSela.<br />

Tumca lasYus 1845 wlis gancxadeba<br />

da 1849 wlis instruqcia xazs usvamdnen<br />

<strong>konservaciis</strong> aspeqtebs, utilitarul<br />

moTxovnebsa da dacva-mov lis sakiTxebs,<br />

isini, amavdroulad, ukve moicavda arqiteqturuli<br />

mTlia nobis kvlav-Seqmnis<br />

dasabuTebasac. dasawyisSi skulpturuli<br />

deta lebis Tavidan gamokveTa (rogorc<br />

notr-damze) ganixileboda mxolod rogorc<br />

ga mo naklisi. mogvianebiT, cvlilebebi<br />

da axali Temebic ki iqna nebadar Tuli,<br />

rogorc es wm. magdalinas eklesiis<br />

SemTxvevaSi moxda. sansis si nodaluri<br />

darbazis fasadi aRdgenil iqna ramdenime<br />

fragmentis safuZ vel ze, xolo romanuli<br />

sen-serneni tuluzaSi aRdgenil<br />

iqna hipoTeturi goTuri formiT. zogi<br />

dangreuli nawilebis dasrulebis wi-<br />

naaRmdegi iyo. 1851 wels didroni reimsis<br />

kaTedralis Taobaze werda: `iseve<br />

rogorc arc erT poets ar moundeboda<br />

Tavis Tavze aeRo eneidas daumTavrebeli<br />

leqsebis dasruleba, arc erT fermwers<br />

_ rafaelis suraTis dasruleba da arc<br />

erT moqandakes _ miqelanjelos nawarmoebisa,<br />

aseve arc erTi go nieri xuroTmoZRvari<br />

ar daTanxmdeba kaTedralis<br />

dasrulebas.~ 200 impera tors surda,<br />

Tavis sazafxulo rezidenciad aRedgina<br />

parizis Crdiloe TiT mdebare pYerfonis<br />

dangreuli cixe-darbazi. violele-dYuki,<br />

rome lic am cxovelxatul<br />

nangrevebs axalgazrdobidan icnobda,<br />

dasawyisSi Tavs ikavebda, Tumca Semdeg<br />

daTanxmda srul rekonstruqcias,<br />

skulptu ruli ornamentebis, ferweruli<br />

dekorisa da avejis CaTvliT. igi<br />

amayob da kidec, rom sicocxle daubruna<br />

sasaxles, rogorc Tavis droze<br />

Tvli da vite, roca SesTavaza kYusis<br />

cixe-darbazis grafikuli rekonstruqcia<br />

qaRaldze, oRond amjerad es qvi-<br />

Ta da duRabiT gakeTda. es viole-ledYukis<br />

erT-erTi bolo dakveTa iyo da<br />

200 Didron, 1851 (leniaud, 1980:80)<br />

sur. 6.18. pYerfonis<br />

aRdgenili<br />

cixe-darbazis Sida ezo


igi iq 1858-dan 1870 wlamde muSa obda.<br />

mmarTvelobis moqmedebis sawyis etapze<br />

Tanamedrove samSeneblo masalebsa da<br />

istoriul Senobaze axal damatebebs Zalian<br />

frTxilad ekidebodnen. Tavdapirveli<br />

konstruqciuli sistemis aRdgena<br />

restavraci is erTi mTavar mizanTagani<br />

iyo da principSi es Tavdapirveli masalis<br />

msgavsi masaliT unda gakeTebuliyo.<br />

Tumca viole-le-dYuki Tanamedrove masalebis<br />

gamoyenebasac uSvebda, rogorc<br />

magaliTad, gadaxurvis konst ru q ci ebSi<br />

xis nacvlad foladis gamoyenebas _ im<br />

zomiT, rom ar Selaxu liyo Tavdapirveli<br />

konstruqciuli nimuSi da gadaxurvis<br />

wona ar gazr diliyo. es gadawyveta<br />

gamoyenebul iqna notr-damis axal salaroSi,<br />

ro me lic man kaTedralis samxreT<br />

mxares aago. 201<br />

amgvarad, restavraciis azri, vilele-dYukis<br />

mixedviT, nage bo bis aRdgena<br />

gaxda, `misi mTlianobis dabruneba, romelic,<br />

SesaZloa, arc odes arsebula<br />

drois romelime mocemul monakveTSi~<br />

(viollet-le-Duc, 1854-68, VIII:14). es agreTve<br />

gulisxmobda istoriuli masalis Canacvlebas<br />

axali qviT da Tundac originaluri<br />

nimuSi SeenaxaT kidec, rogorc da sabu<br />

Teba, TviT SenobisTvis igi dakarguli<br />

iyo. es sarestavracio principebi aRiarebul<br />

iqna ara mxolod safrangeTSi,<br />

aramed sazRvargare Tac. viole-le-dYukis<br />

namuSevarma mraval qveyanaSi hpova<br />

aRiareba. `1855 wels igi gaxda riBa-s sapatio<br />

wevri inglisSi, sadac xuTi wliT<br />

adre imog zaura; 1858 wels igi gaxda<br />

natif xelovnebaTa akademiis wevri milanSi,<br />

mogvianebiT ki sapatio wodebebi<br />

miiRo niderlandebis, portuga liis,<br />

belgiis, espaneTis, spilos Zvlis sanapiros,<br />

meqsikis, avst riis, Se erTebuli<br />

Statebis da sxva qveynebis uwyebebisganac;<br />

Tumca zogi nanobda, rom istoriu-<br />

201 salaro damoukidebel Senobad aages,<br />

radgan misi istoriul nagebobaSi CarTva<br />

xuroTmoZRvrul mTels daarRvevda.<br />

stilisturi restavracia 197<br />

li Senobebi kargavda siZvelis iers; monsenYor<br />

kastanarim amas Tan dakavSirebiT<br />

Tavisi gancdebi 1864 wels gamoTqva: `me<br />

maT ricxv Si var, vinc Tvlis, rom ngreva<br />

uxdeba Zegls. es mas adamianur iers ani-<br />

Webs, aCvenebs mis xnovanebas da gamodis<br />

ra misi Znelbedobebis mowmed, av lens im<br />

Taobebis suliskveTebas, romelTa cxovrebam<br />

mis CrdilqveS Ca i ara.~ 202 sinamdvileSi<br />

es grZnobebi bevrad ufro farTod<br />

iyo gavrcele buli da viole-le-dYuki,<br />

Tavis inglisel kolegasTan, jojr jilbert<br />

skotTan erTad, damangreveli restavrciis<br />

simbolo gaxda, gansxvavebiT<br />

im konservaciuli moZraobisgan, romelsac<br />

jon raskini da uilYam morisi uZRvebodnen.<br />

6.3. konservacia restavraciis sapirispirod<br />

inglisSi<br />

istoriul SenobaTa dacva inglisSi<br />

didi xnis ganmavlobaSi calke ul pirTa<br />

Zalisxmevas efuZneboda. XX saukeneSic<br />

ki, qveynis didebuli kaTedralebis movlisa<br />

da SekeTebisTvis mniSvnelovani<br />

Zalisxmeva, Ziri Tadad, kerZo dafinansebas<br />

efuZneboda. franguli restvaraciebis<br />

kritiki sas brali umetesad<br />

centralizebul sistemas edeboda.<br />

ufro individua luri britanuli midgoma<br />

1877 wels `Zveli Senobebis dacvis<br />

sazogadoe bis~ Seqmnasa da sxvadasxva<br />

moyvarulTa sazogadoebis moRvaweobaSi<br />

gamo i xa ta, rogoric iyo `Zveli Zeglebis<br />

sazogadoeba~, `georgianuli jgufi~,<br />

`viq torianuli sazogadoeba~, `britanuli<br />

arqeologiis sabWo~. bevri maT gani<br />

1957 wels daarsebuli Civic trust-is (sazogadoebrivi<br />

fondi) egidis qveS gaer-<br />

Tianda; sxva mniSvnelovani movlena 1895<br />

wels dafuZnebuli national trust-i (erovnuli<br />

fondi) iyo, romelmac mniSvnelovani<br />

qoneba Sei Zina masze sazrunavad da<br />

202 Castagnary, 1864:138 (leniaud, 1980:81).


198 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mosavlelad. 1931 wels mas mibaZa `Sotlandiis<br />

nacionalurma fondma~ da msgavsma<br />

organizaciebma sxvadasxva qveynebSi<br />

(SeerTebuli Statebi, avstralia, indoeTi<br />

da zogi evropuli qveyanac).<br />

amave dros, istoriuli Senobebis<br />

dacvis oficialuri uwyebebis Se qm nis<br />

mcdeloba safrangeTis magaliTis mixedviT<br />

ufro adrec iyo. 1841 wels jon<br />

britoni, romelmac aRnusxa istoriuli<br />

Senobebi londonSi, daukavSirda jozef<br />

hYums (1777-1855 ww.), parlamentis wevrs,<br />

informaciis komitetis dasaarseblad<br />

TemTa palataSi. imave wels, ser<br />

jorj jilbert skotma antikvaruli<br />

komisiis Seqmna SesTavaza, restavraciis<br />

meTvalyu reobaSi dasaxmareblad. 1845<br />

wels es sakiTxi kvlav wamoiWra, Tumca<br />

uSe degod. sabolood, 1871 wels ser<br />

jon labokma specialuri saparlamento<br />

bilis momzadeba daiwyo. igi saparlamento<br />

ganxilvebze gaitanes sami wlis<br />

mere da sakmao winaaRmdegobac Sexvda,<br />

vinaidan kerZo sakuTrebis uf lebebSi<br />

iWreboda. londonis `antikvarTa sazogadoebamac~<br />

ki misi mxa r da Werisgan 1879<br />

wlamde Sei ka va Tavi, rodesac `Sotlandiis<br />

antikvarTa sazogadoebam~ da irlandiis<br />

samefo akademiam Tanxmoba gamoTqves.<br />

ramde nime mosmenis mere igi<br />

1882 wlis 18 agvistos dakanonda `Zveli<br />

Zeglebis aqtis~ saxeliT. Tumca es aqti<br />

yorRanebis, dolmenebis an qvis wreebis<br />

dacviT ifargleboda, 1892 wlis irlandiuri<br />

aqti, ramdenime wliT gvian damtkicebuli,<br />

ukve gacilebiT farTo moqmedebisa<br />

iyo. pirveli inglisu ri nusxa,<br />

ZiriTadad, winaistoriul Zeglebs an<br />

Zeglebis jgufebs moi cavda, rogoricaa<br />

stounhenji. aqti 1913 wels gafarTovda,<br />

roca Seiqmna Zveli Zeglebis sabWoebi,<br />

romlebsac moxeleTaTvis saeqsperto<br />

rCeva unda miecaT. inventarizacia<br />

gacilebiT intensiuri gaxda pirveli<br />

msoflio omis Semdeg, magram mxolod<br />

meore msoflio omis gamaCanagebeli<br />

Sedege bis kvalad, inventarizacia sayovelTad<br />

iqna aRiarebuli istoriul<br />

Seno baTa dacvis instrumentad. amis<br />

Semdeg britanuli kanonmdebloba sxva<br />

qveynebisTvisac modeli gaxda.<br />

Tu kvlav gadavxedavT, rogor warimarTa<br />

saqme inglisSi a. v. n. pYu jinis<br />

`provokaciis~ Semdeg, vnaxavT rom<br />

1860-1869 wlebs Soris sakma od gaizarda<br />

restavarciaTa ricxvi, Tan mimdinareobda<br />

gacxovelebuli ka maTi istoriuli<br />

Senobebisadmi mopyrobis principebis<br />

Taobaze. am ka maT Si sagulisxmo rols<br />

TamaSobda kembrij-kemdenis sazogadoeba,<br />

daar se buli 1839 wels ori yofili<br />

kembrijelis _ jon meison nelisa<br />

(1818-69 ww.) da benjamen uebis (1819-85<br />

ww.) mier. 203 maTi mizani iyo kaTolikuri<br />

ri tualis, gamarTuli saeklesio nagebobis<br />

da codnaze damyarebuli restav<br />

raciis mxardaWera. bevri arqiteqtori<br />

an am sazogadoebis wevri iyo, an misi<br />

gavlenis qveS imyofeboda., mag., riqmeni,<br />

salvini, qokereli, striti, baterfildi<br />

da skoti. misi principebi gancxadebul<br />

iqna Ecclesiologist-Si, romelic<br />

pirvelad 1841 wels gamoica da misi wevrebis<br />

mraval sxva pub likaciaSi. maTma<br />

polemikurma midgomam maleve gamoiwvia<br />

reaqcia: sazoga doe bas brali dasdes<br />

papizmis aRdgenis saidumlo SeTqmulebaSi.<br />

igi dai Sala da Tavidan 1845 wels<br />

`eklesiologiuri sazogadoebis~ saxiT<br />

daarsda. am sazogadoebis erTi sakvanZo<br />

mizani iyo inglisis eklesiebis warsuli<br />

didebiT aRdgena, maTi saukeTeso da<br />

sufTa stilisa (igulisxme boda umetesad<br />

dekoratiuli, an Sua goTuri, zogjer<br />

adre-inglisuri). acnobierebdnen ra,<br />

rom Senobebi sxvadasxva periodSi iqna<br />

gadakeTebuli, upiratesobas yvelafris<br />

erT stilSi aRdgenas aniWebdnen da ara<br />

203 imav wels meore sazogadoeba goTuri xuroTmoZRvrebis<br />

Sesaswavlad oqs fordSic<br />

daarsda (Semdgom mas `saistorio sazogadoeba~<br />

ewoda).


yvela nawilis misi sakuTari formiT SenarCunebas.<br />

es principebi Ecclesiologist-Si<br />

1842 (1:65) wels gamocxadda:<br />

`Cven unda aRvadginoT, an arsebuli monacemebiT<br />

an daSvebiT, Seno bis Tavdapirveli<br />

ganazraxi, rogorc is Caifiqra<br />

pirvelma mSenebe l ma, an rogorc mis<br />

mier iyo dawyebuli da gagrZelebuli<br />

mis uSua lo mimdevarTa mier, an,<br />

meore mxriv, unda SevinarCunoT Semdgom<br />

droTa damatebebi da cvlilebebi,<br />

mxolod saWiroebis SemTxvevaSi SevakeToT,<br />

an iqneb ufro sruladac ki<br />

ganvaxorcieloT is idea, ro melmac isini<br />

warmoqmna... Cven TviTon gadawyvetiT<br />

virCevT pir vel midgomas, Tumca mudam<br />

unda gvaxsovdes, rom udidesi mniSvnelo<br />

ba aqvs mogviano naxelavis xnovanebisa<br />

da siwmindis, misi damate bis garemoebebis,<br />

momxmareblisTvis misi adaptaciis<br />

da misi upira te si moxerxebulobis<br />

gaTvaliswinebas.~<br />

es politika, Cveulebriv, mTavrdeboda<br />

mongreviTa da rekonstruq ciiT, `safuZvliani<br />

da kaTolikuri restavraciiT~,<br />

rogorc ityodnen xol me. risame<br />

srulyofilebad aRiarebulis gameorebiT<br />

dakmayofileba sisustis niSnad iyo<br />

miCneuli. 204 praqtikaSi es xSirad niSnavda,<br />

rom (Cole, 1980:229):<br />

mrevlis dasajdomebs, patronikes<br />

da sxva `Tanamedrove gamarTulobas~<br />

gaitandnen da axali nakeTebiT<br />

Seanacvlebdnen;<br />

arsebuli iataki aiyreboda mas mere,<br />

rac dafiqsirdeboda `monumentu ri<br />

204 ser keneT klarkma CainiSna: `netav gagvagebina,<br />

imdenive Suasaukunovani na geboba Tu<br />

daangria kemdenis sazogadoebam, rogorc<br />

kromvelma. Tu ara, Tanxebis naklebobis<br />

`wminda siRatakis~ mizeziT _ isaa Zvel SenobaTa<br />

er TaderTi namdvili mcveli. Tumc<br />

kemdenelebs Rirsebebic hqondaT: maT ZaluZdaT<br />

Zvel _ miT ufro maTTvis misaRebi<br />

drois _ nagebobaTa siyvaru li da isini<br />

ufro xSirad gadaurCeniaT, vidre daungreviaT<br />

(Clark. 1974:173).<br />

stilisturi restavracia 199<br />

filebis~ adgilmdebareoba da axali<br />

iataki, am filebiT Tavdapir vel adgilas,<br />

6 inCis sisqis cementis fenaze<br />

igeboda;<br />

saxuravebs axsnidnen da Tavidan daagebdnen<br />

axali kramitiT, wyalgadamy<br />

vani milebiTa da drenaJiT;<br />

Senobis naklovan adgileb Tavidan<br />

aaSenebdnen `SemakavSirebeli qvebiT~<br />

da rkinis WimebiT maT gasamagreblad;<br />

saZirkvlebi gamagrdeboda da sadac<br />

saWiro iyo, ximinjebic gaukeTde bo da;<br />

interieri gaiwmindeboda SeTeTrebisgan,<br />

gaixsneboda `bunebrivi suf-<br />

Ta zedapiri~; miuxedavad imisa, rom<br />

yuradRebas aqcevdnen yvela saxis<br />

Se morCenil Zvel kedlis mxatvrobas,<br />

mainc xSirad baTqaSs qvis wyobis<br />

gamosavlenad xsnidnen;<br />

gegmarebaSi xSirad cvlilebebs Seitandnen;<br />

gverdiT navebs gaafarTovebdnen<br />

an daamatebdnen, xolo sakurTxevlis<br />

TaRebs gaaganierebdnen;<br />

im elementebs, romlebic `aramodur~<br />

an aramisadagebul stils ekuTvnoda,<br />

xsnidnen da `asworebdnen~.<br />

kavSirebi damyarda inglisel, frang da<br />

germanel xuroTmoZRvarTa Soris. goTuri<br />

aRorZinebis wamyvani, 1840-ian wlebSi<br />

daarsebuli Jurna le bis _ `Ecclesiologist”,<br />

“Annales archéologiques” da “Kölner Domblatt”<br />

– gamomcem le bi TanamSromlobdnen erTmaneTTan,<br />

aqveynebdnen werilebs da reportaJebs<br />

sxva qveynebis gamocdilebis<br />

Taobaze da mogzaurobis dros xvdebodnen<br />

erT maneTs. avgust raihenSpergeri,<br />

`Kölner Domblatt”-is gamomcemeli, 1846<br />

da 1851 wlebSi ewvia ingliss, Sexvda<br />

pYujins, baris, skots, aseve didrons,<br />

`Annales”-is gamomcemels. montalamberi,<br />

merime, viole-le-dYuki, didroni<br />

da lasYu Zalian bevrs mogzaurobdnen,<br />

aseve pYujinic, romelsac sazR vargareT<br />

misi nawerebiT kargad icnobdnen.


200 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

6.3.1. eklesiologosTa arqiteqtorebi<br />

eklesiologTa usayvarlesi xuroTmoZRvari<br />

enToni salvini (1799-1881 ww.) iyo,<br />

`antikvarTa sazogadoebisa~ da oqsfordis<br />

`arqiteqturuli da istoriuli<br />

sazogadoebis~ wevri. mas mravlad uSenebia<br />

sasoflo sax lebi da, amave dros,<br />

muSaobda norviCSi, darhemSi da uelsSi,<br />

iseve ro gorc mravalricxovan samrevlo<br />

eklesiebSi. man gadaakeTa cixe-darbazebi,<br />

londonis Taueris, uindzoris,<br />

elnvikisa da kernarvonis CaTvliT. bevri<br />

maTgani kerZo sacxovrebeli iyo da<br />

gadakeTeba mflobelTa survilis Sesabamisad<br />

xdeboda. londonis Tauerze Catarebuli<br />

samuSaoe bisTvis man 1863 wels<br />

riBa-s medali miiRo, miuxedavad imisa,<br />

rom eqvsi wliT adre imave dawesebulebam<br />

mkacrad gaakritika misi namuSevari<br />

eln vikSi. 1845 wels igi kembrijSi wm. saflavis<br />

_ wriuli ro ma nuli ekle siis _<br />

aRdgenaSi monawileob da. kumdenelebma<br />

xarjebis ZiriTadi nawilis dafrava SesTavazes,<br />

raTa Tavisi principebis Cveneba<br />

moexdinaT. eklesia Se d geboda orsarTulian<br />

svetnarze damyarebuli mrgvali<br />

qongurebiani koS kisgan, wriuli<br />

garSemosavleliT. yve la gviani damateba<br />

mocilebul iqna da Senoba, jeims eseqsis<br />

adreuli hipoTezis Tanaxmad, konusuri<br />

sa xu raviT gadaixura. interieri, qvis<br />

trapezis CaTvliT, axali liturgiu li<br />

moTxovnebis Sesabamisad gadakeTda. aman<br />

didi vnebaTaRelva gamoiwvia da sakiTxi<br />

eklesiis umaRles sasamarTlomdec<br />

ki mivida, sadac gadawyve tileba magidis<br />

sasargeblod iqna miRebuli, radgan<br />

trapezi mosaxseneb lad da ara evqaristiisTvis<br />

unda yofiliyo gamoyenebuli.<br />

amgvari ram ngrevis Cveulebrivi saxeoba<br />

gaxda bevr eklesiaSi, rac maT `erT<br />

sagu lisx mo wertilsac~ ki ar utovebda,<br />

rogorc wers Tavis `mogonebebSi~ skoti.<br />

1840-ian da 1850-ian wlebSi salvini<br />

muSaobda darnhemSi da jorj pikering-<br />

sur. 6.19. kembrijis wriuli taZari<br />

restavrirebul iqna e. salvinis mier<br />

daaxlo e biT 1845 w.-s da eklesiologiuri<br />

sazogadiebis saxelmZRvanelo princi pebs asaxavs.<br />

adreuli qongurebiani koSki konusurma<br />

saxuravma Secvala<br />

Tan erTad aq yvelaze uxeS cvlilebaTa<br />

rigi ganaxorciela. xis tixrebi gaitanes<br />

da sakurTxeveli gadakeTda; daproeqtda<br />

axali skamebi da merxebi, dasavleTi<br />

didi Sesasvleli kvlav gaixsna, xolo<br />

qandakebebi gadaadgilda. orRani da kankeli<br />

moxsnes, raTa gaexsnaT kaTedralis<br />

in te rieris `grandiozuli xedi~,<br />

xolo sxvadasxva periodis sarkmlebi<br />

no r manuli stiliT gadakeTda. 1850-ian<br />

wlebSi yuradReba gamaxvilda ansablis<br />

sxva nawilebze, riTac, inglisSi stilisturi<br />

restavraciis sru li ayvavebisas,<br />

dasrulda kaTedralis restavraciis


Semdgomi aqtiu ri faza.<br />

jon louboro pirsoni (1817-96 ww.)<br />

ignacius bonomisa da salvinis mowafe<br />

iyo, romelTac mas eklesiologiuri<br />

principebi gaacnes. igi koor di nacias<br />

uwevda saeklesio mSeneblobisa da restavraciis<br />

farTo saqmia no bas, romelic<br />

asamde samrevlo eklesias da ramdenime<br />

kaTedrals moi ca v da. 1870 wels<br />

igi dainiSna linkolnis kaTedralis zedamxedvelad,<br />

xo lo 1879 wels ki skotis<br />

Semcvlelad uestminsteris saabatoSi,<br />

rac uilYam morisis mZafri kritikis<br />

sagani gaxda. igi eklesiologiur rekomendaciebs<br />

misdevda: patronike da<br />

gamarTuloba moixsna, gverdiTi nave bi<br />

gafarTovda, sarkmlebi, saxuravebi da<br />

iataki ganaxlada, koSkebi da Spilebi<br />

SekeTda, daidga axali aveji. misi muSaobis<br />

meTodi dazianebuli nawilebis moxsnasa<br />

da, originaluri masalis maqsimaluri<br />

gamoyenebiT, maT qva-qva aRdgena-<br />

Si mdgomareobda. Tumca saWiroebiT an<br />

esTetikuri mid re ki lebebiT ganpirobebuli<br />

zogi siaxle mainc Sehqonda, magaliTad,<br />

uf ro cicabo saxuravs agebda,<br />

rogorc man gaakeTa eqstonSi (rutlandi),<br />

sa dac 1843 wels eklesias mexi daeca<br />

da igi Zvel saZirkvelze iqna aRdgeni li.<br />

sizustis uzrunvelsayofad pirsoni,<br />

Cveulebriv, nomravda qvebs. eqse te ris<br />

wm. pankrasis eklesiaSi man sakurTxeveli<br />

daSala da ise marjved `aRadgina~,<br />

rom eqspertebic ki ver arCevdnen originalisgan<br />

(Quiney, 1979).<br />

kamdenelTa meore `falavani~ uil-<br />

Yam baterfildi (1814-1900 ww.) iyo; man<br />

Semoitana goTuri <strong>arqiteqturis</strong> individualuri,<br />

Taviseburi in ter pretacia<br />

da Zlieri poliqromiis moyvaruli iyo.<br />

restvaraciaSi igi moiTxovda maRal<br />

standartebs rogorc konstruqciuli,<br />

aseve kompozici u ri mxriv da mudam `mdgradi<br />

da qmediTi~ SenobisTvis iRvwoda.<br />

igi iyene b da ximinjebs, nestis-sawinaaRmdego<br />

fenebs, iatakis ganiavebas, ase-<br />

stilisturi restavracia 201<br />

ve Semo i tana saTanado wyalgadamyvani<br />

milebi, drenaJi da gaTboba. igi xsnida<br />

pat ronikeebs da aproeqtebda axal trapezebs<br />

maTken aRmavali safexure biT da<br />

axali saxelurebiT, kankelebs da sanaTlavsac<br />

ki, Tu isini ar daxvdeboda. igi<br />

ar Tvlida aucileblad restavracia<br />

erTi romeli peri o dis yaidaze momxdariyo.<br />

bevr SemTxvevaSi man SeinarCuna<br />

XVII saukunis aveji (thompson, 1971). baterfildi<br />

mogvianebiT anti-restavraciis<br />

moZrao bis samizne gaxda da 1900<br />

wels, riBa-s Jurnali mis Sesaxeb werda<br />

(VII:242): `gvaocebs, ramden rames afasebda<br />

da ramdenad cota ram SeinarCu na. igi<br />

zizRiT uyurebda skotis ugemovno da<br />

fuye ganaxlebebs, Tumca, amavdroulad,<br />

ver xedavda pirsonis delikatur da natif<br />

TavSekavebulo bas... Cven vnanobT,<br />

rogorc Cveni, aseve misi saxelis gamo,<br />

rom mas Tun dac erTxel daevala xeli<br />

Zveli naSenisTvis moekida~.<br />

1840-ian wlebSi inglisSi axlidan<br />

daiwyo kamaTi istoriuli Senobe bis<br />

<strong>konservaciis</strong> da restavraciis principebis<br />

Taobaze, gansakuTrebiT Sua saukuneebis<br />

eklesiebTan mimarTebiT. am<br />

polemikam adamianebi or sa winaarmdego<br />

jgufad dahyo _ restavratorebad da<br />

anti-restavratore bad da TandaTanobiT<br />

arqiteqturuli <strong>konservaciis</strong> principebis<br />

gamokveTa moi tana. am kamaTs<br />

zogadad Tu SevxedavT, or jgufs Soris<br />

bevri ram iyo saerTo; arsebiTi gansxvaveba<br />

obieqtis gansazRvraSi mdgomareobda.<br />

resta v ra torebs, ZiriTadad, zedmiwevniTi<br />

`restavracia~ da, Tu saWiro<br />

iyo, adreuli arqiteqturuli formis<br />

rekonstruqcia aRelvebdaT, amavdroulad<br />

praqtikuli da funqciuri aspeqtebis<br />

xazgasmiT. anti-restavratore bi ki<br />

acnobierebdnen `istoriul dros~ da<br />

amtkicebdnen, rom yoveli obi eqti an<br />

nageboba Tavis specifikur istoriul<br />

da kulturul konteqsts eku Tvnoda da,<br />

rom SeuZlebeli iyo sxva periodSi es


202 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

yovelive imave mni Sv ne lovnebiT aRdgeniliyo;<br />

erTaderT SesaZlebel amocanad<br />

rCeboda im ori ginaluri obieqtis Tavdapirveli<br />

qsovilis dacva da konservacia,<br />

ris ganac, bolosa da bolos, Sedgeba<br />

kulturuli memkvidreoba.<br />

am kamaTis Sedegebma TandaTanobiT<br />

sazogadoebis cnobierebazec imoqmeda<br />

da sarestavracio praqtikazec, romelic<br />

ufro konservatuli mi d go mis mimarTulebiT<br />

warimarTa. edvard ogastas<br />

frimenma (1823-93 ww.), `normanuli dapyrobis<br />

istoriis~ avtorma, gamoaqveyna<br />

wigni `eklesiebis res tavraciis principebi~<br />

(1846 w.), romelSic restavraciisadmi<br />

sam midgo mas ganasxvavebda:<br />

`destruqciuls~, `konservatulsa~ da<br />

`ekleqturs~, Tum ca samive SemTxvevaSi<br />

Senoba sagrZnobi ganaxlebisa da mSeneblobis<br />

sagani xdeboda.<br />

1. `destruqciuli~ midgoma wina saukuneebis<br />

midgoma iyo, roca warsulis<br />

stilebis formebi axa li damatebisa<br />

da gadakeTebis ganxorcielebisas<br />

mxedvelobaSi ar miiReboda.<br />

2. `konservatuli~ midgoma SekeTebis<br />

miznad isaxavda Zveli naxe lavis yoveli<br />

nawilis detalebis zustad gameorebas<br />

da ekle sias `faqsimiled~<br />

aqcevda.<br />

3. `ekleqturi~ midgoma erTgavar Sualedur<br />

gzas warmoadgenda, rodesac<br />

Senoba fasdeboda misi istoriisa da<br />

mkafiod gamoxa tuli Tvisebebidan<br />

gamomdinare da saTanadod SekeTdeboda<br />

an gadakeTdeboda, saukeTeso<br />

SesaZlebeli Sedegis misaRebad.<br />

6.3.2 jorj jilbert skoti<br />

Semdgomi kamaTis erTi mTavari monawile<br />

ser jorj jilbert skoti (1811-78 ww.)<br />

iyo, yvelaze warmatebuli viqtorianeli<br />

arqiteqtori, saekle sio restavraciaSic<br />

uzomod garjili. skotma Tavi<br />

mTlianad saqmes miu ZRvna da `dauokebeli<br />

energia da dauSreteli Tavgamodeba<br />

hqonda, aseve gansxivosnebuli sulic,<br />

riTac Tavisi diadi mowodebisTvis iRvwoda~,<br />

rogorc mogvianebiT misi vaJi<br />

ixsenebda. misi naRvawi 800-ze met Senobas<br />

mo icavda, maT Soris sagareo saqmeTa<br />

saministros, wm. pankrasis otels da albertis<br />

memorials londonSi. 1858 wels<br />

mas saxelosnoSi 27 asis tenti hyavda.<br />

misi saqmianobis didi nawili istoriul<br />

Senobebs exeboda. interesi goTikisadmi<br />

mas pYujinis publikaciebma gauRviZa<br />

da 1842 wels igi kembrij-kamdenis sazogadoebas<br />

SeuerTda. mas xSirad adarebdnen<br />

vio le-le-dYuks, arsebiTad,<br />

is inglisisa da uelsis yvela kuTxeSi<br />

ocze met kaTedralze, mraval saabatosa<br />

da aTeulobiT samrevlo eklesiaze<br />

muSa obda da did gavlenas axdenda sarestavracio<br />

politikis ganviTarebaze.<br />

igi mogzaurobda safrangeTsa da germaniaSi,<br />

ikvlevda kontinentalur goTikas<br />

da anazomebs akeTebda. 1851 wels man<br />

imogzaura italiaSi, vene ciaSi raskins<br />

Sexvda da ganaaxla rva wlis winandeli<br />

nacnoboba. 1835 wels skotma, uilYam<br />

boniTon mofatTan (1812-87 ww.) erTad,<br />

Tavisi pir veli saxelosno gaxsna. 1847<br />

wels igi elis kaTedralis restavraciis<br />

ar qiteqtorad daniSnes, sadac mis win<br />

eseqsi da blori muSaobdnen. 1849 wels<br />

man Secvala blori uestminsteris saabatos<br />

inspeqtoris Tanamdebo baze. 1850ain<br />

wlebSi igi konsultaciebs uwevda<br />

herfordis, liCfildis, piterboros,<br />

darhemis, Cesteris da selisberis kaTedralebis<br />

aRdgenas. Semdgom maT sxva<br />

kaTedralebic mohyva.<br />

1859 wels skotma darhemis kaTedralis<br />

centralur koSkze, n<strong>Yuka</strong>s lis wm.<br />

nikolozis msgavsad, Spilis ageba SesTavaza,<br />

Tumca es, Senobis konstruqciuli<br />

mdgradobidan gamomdinare, ar iqna<br />

miRebuli. amis nacv lad, koSki atkinsonis<br />

samuSaoebamde arsebuli formiT


aRadgines, qanda ke bebi Tavdapirvel adgilebze<br />

niSebSi daabrunes, xolo cariel<br />

niSebSi ki axlebi daayenes. 1870-ian<br />

wlebSi skotma gadagegma sakurTxeveli<br />

da na wilobriv daxura `vrceli xedi~,<br />

romelic eklesiis mesveurT aRar moswondaT<br />

da daaproeqta sam-TaRiani Ria<br />

kankeli lombarduli goTikis sti l Si.<br />

garda amisa, man daaproeqta “Cosmatic~<br />

mozaikis yaidaze Semkuli ka Tedra da<br />

varxvis formis sawigne. sakurTxeveli,<br />

SeZlebisgvarad, res ta v rirebul iqna<br />

im formiT, rac mas salvinamde hqonda.<br />

eklesiaTa res tav raciisas skoti kamdenelTa<br />

principebs icavda, rac xSirad<br />

Senobis is toriuli formebis ganadgurebas<br />

iwvevda.<br />

misi restavraciebi jer kidev 1840ian<br />

wlebSi iqna gakritikebuli. erT-er-<br />

Ti kritikosi iyo jon lui pti (1801-<br />

68 ww.), romelmac 1841 wels ga moaqveyna<br />

Tavisi `SeniSvnebi saeklesio arqiteqturaze~.<br />

masSi iyo Tavi `Ta na medrove<br />

SekeTebebi da adaptaciebi~. igi wuxda<br />

`umecari da Tavdaje rebuli restavra-<br />

stilisturi restavracia 203<br />

sur. 6.20. ser j. j. skotis<br />

idea darhemis kaTedrlais<br />

centraluri koSkis restavra<br />

ciisTvis (the Dean and<br />

Chapter of Durham)<br />

sur. 6.21. darhemis kaTedralis interieri,<br />

j. j. skotis mier daproeqtebuli elementebiTurT


204 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

torebis~ namuSevrebis gamo da am Tavs<br />

leqsiT iwyebda:<br />

`gadade cota xniT umowyalo saqmianoba<br />

_ o, Seibrale,<br />

Se mkacro, Seubralebelo demono<br />

SekeTebisa,<br />

es Zvirfasi narCenebi warsulTa droTa!<br />

es RvTis saTno Sroma iyoo, mesmis, rom<br />

ambob,<br />

daanebo Tavi vardnil nangrevebs da Sea-<br />

Cero<br />

gaukacrielebis saqme. SeiZleba<br />

Sen marTalic xar; magram hoY! imuSave<br />

nazad;<br />

gaufrTxildi yovel gacrecil nakvTs,<br />

romelsac Sen Sli,<br />

ecade, Tanamedrove kopwiobis erTi Reric<br />

ar daumato;<br />

yovel daSlil qvas mowiwebiT moepyari,<br />

pativi ec TviT liqenebs, rac izrdeba<br />

masze...~<br />

1841 wels skotma pasuxi gasca ptis 205 ,<br />

romelSic safrangeTSi revolYu ciis<br />

mere Camoyalibebulis msgavsi koncefcia<br />

warmoadgina. igi ganixila v da Zvel<br />

Senobebs, rogorc originalur qmnilebebs<br />

did xelovanTa, vis ga nac SeeZlo<br />

qristianul xuroTmoZRvrebaze yvelaferi<br />

eswavla; restav ri re buli saxiT _<br />

rac unda ifrTxilo _ aseTi Zegli nawilobriv<br />

da kargavda Tavis avTenturobas.<br />

imave suliskveTebiT, igi xazs usvamda<br />

is to riuli gadakeTebebisa da SekeTebebis<br />

Rirebulebas, romlebic SeiZleba<br />

originaluri nagebobis naSTebis Semcveli<br />

Zvirfasi naxelavi yofiliyo da<br />

iseTive faqiz dacvas imsaxurebda. 1847<br />

wels, eklesiologiuri sazoga doebis<br />

yovelwliur Sekrebaze, msjeloba restavraciis<br />

Taobaze, rogorc mogvianebiT<br />

werda skoti, `metad arasasiamovno<br />

kamaTSi~ gadaizarda. sa zo gadoeba upiratesobas<br />

restavraciis `ekleqtur~<br />

205 skoti ptis. 1841. dabeWdilia: reply by sir<br />

Gilbert scott, r. a., to mr J. J. stevenson’s Paper on<br />

,,architectural restoration: its Principles and Practice’’,<br />

read at a meeting of riBa, 28 may 1877.<br />

meTods aniWebda. skots mainc eSinoda,<br />

rom Tumca Sekrebaze gamoTqmuli zogi<br />

SeniSvna `na xev rad saxumarod~ iyo warmoTqmuli,<br />

am saxis cilobas SeiZleboda<br />

Za lian seriozuli Sedegebi mohyoloda.<br />

amitomac, 1848 wels man bakinhem SirSi<br />

`arqiteqturuli da arqeologiuri sazogadoebis~<br />

pirveli wliuri SekrebisTvis<br />

moxseneba moamzada.<br />

1850 wels man gamoaqveyna es moxseneba<br />

SeniSvnebiTurT saTauriT `mowodeba<br />

Cveni Zveli eklesiebis keTilsindisieri<br />

restavraciisken~, ro melic<br />

misi sarestavracio principebis erTgvari<br />

Sejameba gaxda. es pub li kacia mimdinare<br />

kamaTiT, gansakuTrebiT ki wina<br />

wels ga mocemuli jon raskinis `Svidi<br />

lampariT~ iyo STagonebuli. srulad<br />

acnobierebda ra Zve li nagebobis mniSvnelovnebas,<br />

skotma pragmatuli pozicia<br />

daikava da principulad ganasxvava ori<br />

SemTxveva:<br />

1. Zveli nagebobebi an nangrevebi, romlebmac<br />

dakarga Tavisi Tavda pirveli<br />

funqcia da axla mxolod warsuli<br />

civilizaciis mow mobad SeiZleba<br />

aRiqmodes;<br />

da<br />

2. Zveli eklesiebi, romlebic, garda<br />

imisa, rom kvlavac gamoiyeneba _<br />

amave dros, RvTis saxlia da, Sesabamisad,<br />

pYujinisa da kamde ne lebis<br />

moTxovnaTa Tanaxmierad, SeZlebisamebr<br />

saukeTesod unda warmogvidgebodes.<br />

skoti amtkicebda, rom Tu eklesiebi,<br />

antikuri nangrevebis msgavsad, mxolod<br />

Zveli <strong>arqiteqturis</strong> dokumentur<br />

mowmobad ganixileboda, isini, ra ginda<br />

iyos dazianebuli, cxadia, arsebuli<br />

mdgomareobiT unda Senar Cu ne buliyo.<br />

miuxedavad amisa, imis gaTvaliswinebiT,<br />

rom Senoba saTanado miznebisTvis unda<br />

yofiliyo gamoyenebuli, igi Tvlida,


sur. 6.23. ser j. j. skotma daaproeqta<br />

CiCeTeris kaTedralis centraluri koSki,<br />

ro me lic aRdgenil iqna mas mere, rac 1861<br />

w.-s Zveli Camoingra<br />

stilisturi restavracia 205<br />

sur. 6.22 darhemis<br />

kaTedralis dasavleTi<br />

fasadi amJamad<br />

rom ufro gamar Tlebuli arCevani iqneba<br />

ufro gviani CanarTebis mocileba<br />

adrindeli, ufro Zvirfasi nawilebis<br />

dRegrZelobisTvis. skotis mizani iyo,<br />

ecada `cota ram kargi~ gaekeTebina da<br />

amitom mxars uWerda ufro faqiz da<br />

kon servatul midgomas Zveli eklesiebis<br />

mimarT. mas kargad esmoda yvela drois<br />

namdvili istoriuli Senobis saganmanaTleblo<br />

Rirebuleba da, aqe dan gamomdinare,<br />

yvela sagulisxmo elementis `er-<br />

Tguli~ <strong>konservaciis</strong> saWiroeba, magram<br />

mas aseve kargad esmoda Senobis gamoyenebisadmi<br />

Tana medrove moTxovnilebebi,<br />

restavraciisTvis zRvaris dadebisa da<br />

adgilze misi saTanado ganxorcielebis<br />

uzrunvelyofis sirTule.<br />

saeklesio xuroTmoZRvrebis <strong>istoria</strong>s<br />

skoti ganixilavda, rogorc jaWvs,<br />

romelSic yoveli nimuSi ganviTarebis<br />

erTi rgolia da yvela erTad `qristianuli<br />

xelovnebis erT uzarmazar saganZurs~<br />

qmnis. yoveli Zveli eklesia,<br />

ragind martivi an mouxeSavi, unda ganixilebodes,<br />

rogoc `nawili qristianuli<br />

xelovnebis qsovilisa, rogorc<br />

erTi qva, misi aRo r Zinebis sasaZirkv


206 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

led Semonaxuli~. iseve rogorc manamde<br />

frangebi, sko ti ganixilavda am memkvidreobas,<br />

rogorc `margalits, romelic<br />

gadmogve ca Cven ara mxolod saCvenod<br />

gamosayeneblad, aramed im rwmeniT, rom<br />

Cven gadavcemT mas Semdeg Taobebs, romelTac<br />

misi sworad gamosayeneblad meti<br />

codna da meti ostatoba eqnebaT~.<br />

igi Tvlida, rom arsebobs gan sxvaveba<br />

Sua saukuneebisa da Tanamedrove xuroTmoZRvarT<br />

Soris; Zveli mSeneblebi<br />

gulwrfelad iRvwodnen TiTqmis `zeadamianuri<br />

srulyofile bis~ misaRwevad,<br />

raTa SeeqmnaT imaze ukeTesi, rac<br />

ki odesme arsebula. ase rom, cvlilebebi<br />

misaRebia ara ramis dasamateblad,<br />

aramed `gamosa ricxad~ da winamorbedTa<br />

Seqmnilis gasaumjobeseblad. Tanamedrove<br />

ar qiteqtoris pozicia sruliad<br />

gansxvavebuli iyo, vinaidan axla es iyo<br />

ara stilis Seqmna, aramed misi kvlavwarmoqmna.<br />

ase rom, dRevandelobis valdebuleba<br />

dacva da Seswavla iyo da ara<br />

dangreva da gamocvla.<br />

igi ar eTanxmeboda e.w. `destruqciuli~<br />

meTodis damcvelebs, romlebic<br />

amtkicebdnen, rom RvTis saxli<br />

imsaxurebs yovelive saukeTesos, risi<br />

saSualebac ki SeuZlia mogvces codnam<br />

da fulma da rom istoriu li an antikvarTa<br />

kavSirebi, aqedan gamomdinare,<br />

nakleb mniSvnelovania. igi ki, piriqiT,<br />

zustad amave mizeziT, amtkicebda, rom<br />

`konservatizmi~ unda iyos `restavraciis<br />

mTavari laitmotivi~, Tumca arc<br />

ise iolia `gancdis swori tonalobis<br />

povna~ an raime mkafio wesebis dadgena.<br />

res tavraciaSi did saSiSroebas warmoadgens<br />

metismetad bevris keTeba da did<br />

sirTules _ imis codna, sad unda SeCerde.<br />

igi aRiarebda, rom res tavrirebuli<br />

eklesia kargavda Tavis namdvilobas da<br />

iseve nakleb avTen tu ri xdeboda, rogorc<br />

sruliad axali proeqtiT Tavidan<br />

aSenebuli. Tum ca mTlianad Tavidan<br />

aSenebac ki SeiZleba konservatulad<br />

Sesrule bu liyo, zusti formebis da<br />

xSirad originalis faqtobrivi masalisa<br />

da detalebis SenarCunebiT. xSirad<br />

es ukeTesad nabij-nabij miiRweva, vidre<br />

srulad bolomde miyvanis aCemebiT. zogadi<br />

wesi yvela im gansxvavebuli stilisa<br />

da uswor-masworobis SenarCuneba<br />

iyo, romlebic Senobis zrdasa da <strong>istoria</strong>s<br />

asaxavs (rogorc amas viqtor hYugoc<br />

amtkicebda) da mokrZa lebul eklesiebs<br />

cxovelxatulobasa da mimzidvelobas<br />

hmatebs. Tumca, ro gorc skoti<br />

mianiSnebda, am wesidanac arsebobda<br />

gamonaklisebi da, kri tikuli Sefasebis<br />

safuZvelze, unda dadgindes, axal Tu<br />

Zvel nawi lebs miecemoda upiratesoba<br />

restavraciisas. magram yvela SemTxveva-<br />

Si, igi moiTxovda, uZvelesi nawilebis<br />

Tugind mcire kvalis SenarCunebas, rogorc<br />

Senobis warmoSobis simtkicisa.<br />

`avTenturi elementi, Tundac gviani<br />

da cudi, ufro Rirebulia, vid<br />

re va raudiT aRdgenili adreuli,<br />

Tundac ufro daxvewili nawi li _<br />

ubralo faqti, vidre ornamentuli<br />

varaudi. yvelaze ufro ki me moviTxovdi,<br />

rom res tavraciaSi srulad<br />

gamoiricxos piraduli xu Sturebi.<br />

restavratorma ar unda<br />

mianiWos daumsaxurebeli upiratesoba<br />

arc erTi epoqis naSTebs, arc<br />

sxva drois axirebas, mxolod imitom,<br />

rom erTi ram stili uyvars,<br />

me o re ki ara~ (scott, 1850:31).<br />

gviani nawilebis dangreva gamonaklisad<br />

SeiZleba gamarTlebuli iyos, Tu isini<br />

naklebmniSvnelovania, iseve rogorc<br />

adreuli nawilebis aRdgena, Tu is `absolutur<br />

ueWvelobas~ efuZneba. igi<br />

aseve iTxovda mud miv TanamSromlobas<br />

samRvdeloebasTan; iTxovda aseve samu-<br />

SaoTa ganxor ci e lebis xarisxis mkacr<br />

kontrols, raTa uzrunvelyofiliyo<br />

iseTi Se de gi, romelic namdvilad See-


sabameboda arqiteqtoris ganzraxvas.<br />

Tumca `konservatizmi~ `miaxloebiT gansazRvrebas~<br />

warmoadgenda imisas, rasac<br />

miznad unda isaxavdes restavracia, gadawyveta<br />

yovel calkeul SemTxve vaSia<br />

mosaZebni. bolos da bolos, igi yvela<br />

restavrators `ekleqtiko sad~ miiCnevda,<br />

ganurCevlad imisa, `konservatiul~<br />

midgomas irCevda igi Ta vis saqmianobaSi<br />

Tu `destruqciuls~.<br />

is, rasac skoti `konservatiul restavracias~<br />

an `zust restavraci as~ uwodebda,<br />

Tavdapirveli proeqtis pativiscemas<br />

efuZneboda da ara Ta v dapirveli<br />

masalisa an istoriul ganviTarebaSi<br />

Camoyalibebuli for mebisa. praqtikaSi<br />

igi xSirad arRvevda Tavisive principebs,<br />

rasac Semd gom nanobda xolme. asea<br />

Tu ise, kargi dokumentacia da arqeologiuri<br />

dasabuTeba amarTlebda bevr<br />

restavracias, anu imis aRdgenas, rac<br />

dai karga an dazianda _ da damatebi-<br />

Ti mowmobani SeiZleboda amav mxareSi<br />

sxvaganac daZebniliyo. aq misi midgoma<br />

met-naklebad emTxveva amave peri odSi<br />

safrangeTSi SemuSavebul principebs.<br />

viole-le dYuks kargad icnobdnen inglisSi.<br />

1854 wels, mas, riBa-s sapatio<br />

wevrs, misi saqmiano bis aRiarebis niSnad,<br />

institutis oqros medali mianiWes. skoti<br />

aRfrTo vanebuli iyo profesor uilisis<br />

unariT, moeZebna rekonstruqciebisTvis<br />

saWiro arqeologiuri mowmobebi<br />

da am saxis samuSaos paleontologis<br />

saqmianobas adarebda. mas sjeroda, rom<br />

istoriuli Senoba, ganaTxari ConCxiviT,<br />

SeiZleba aRdgenil iqnas logikuri<br />

analogiebis safuZvelze. da mainc, igi<br />

Zalian kritikulad udgeboda sarestavracio<br />

saqmianobas saf rangeTSi.<br />

skotis midgoma restavraciisadmi<br />

bevri TvalsazrisiT hgavda vio le-ledYukisas;<br />

orive Tavisi drois yvelaze<br />

gavleniani arqiteqtor-res tavratori<br />

iyo, Tumca maTi nawerebi xSirad, Ti-<br />

Tqos, ewinaaRmdegeba ma Tive praqtikul<br />

stilisturi restavracia 207<br />

saqmianobas. orivem _ skotma da violele-dYukma<br />

_ namd vi lad mniSvnelovani<br />

wvlili Seitana istoriuli nagebobebis<br />

konservaci is saqmeSi. miuxedavad amisa,<br />

rac unda `erTguli~ yofiliyo skoti<br />

Tavis restavraciebSi da ra xarisxiTac<br />

unda daecva mas istoriuli Senobis av-<br />

Tenturoba, mis nakeTebs misive Tanamedroveebi<br />

daufaravad akritikebdnen.<br />

igi TviTonac sakmaod obieqturi iyo,<br />

raTa eRiarebina is `danaSaulni~, rac<br />

Tavis sarestavracio moRvaweobaSi dau-<br />

Svia. Tumca skoti yovelTvis qadagebda<br />

`konservatizmi, konservatizmi da kvlav<br />

konservatizmi~-o, ro gorc prof.<br />

sidnei qolvini acxadebs, misa da mis<br />

mocileTa pri n cipebs Soris, TiTqos,<br />

gansakuTrebuli gansxvaveba ar unda yofiliyo.<br />

qolvini erTaderTi kritikosi<br />

rodi iyo da 1860-ian da 1870-ian wlebSi<br />

`anti-res tavraciis~ Zlierma moZraobam<br />

iwyo moRoniereba.<br />

6.4. dacva da restavracia avstriaSi<br />

XIX saukuneSi avstriis imperia centraluri<br />

evropis did nawils mo i cavda:<br />

dasavleTiT _ bohemias, avstrias, lombardias<br />

da venecias, aR mo savleTiT _<br />

galicias, transilvanias da ungreTs,<br />

xolo samxreTiT, dal maciis sanapiros<br />

gayolebiT, dubrovniksa da kotoramde<br />

vrceldebo da. avstriaSi kulturul<br />

faseulobaTa dacvis Sesaxeb uadresi<br />

gankargu le bebi moZrav Zeglebs exeboda;<br />

pirveli maTgani, saarqivo masalebis<br />

Seg rovebisa da dacvis Taobaze, 1749<br />

wlis 12 agvistos iyo gacemuli dedofal<br />

maria-terezias mier da imav wels<br />

saxelmwifo arqivebi daaarses (Frodl,<br />

1988;181). XIX saukunis pirveli naxevris<br />

ganmavlobaSi, italiis, safrangeTis, inglisisa<br />

da prusiis gavleniT, imata yuradRebam<br />

siZveleTa da istoriul SenobaTa<br />

mimarT, rac aisaxa maTi dacvisTvis


208 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gamiznul ramdenime ediqtSi, romlebic<br />

sagangebod krZalavda qveynidan xelovnebis<br />

nawarmoebebisa da antikvaruli<br />

nivTebis gatanas. nivTebis gatana Zveli<br />

cixe-darbazebidan da nangrevebidan<br />

1802 wels aikrZala (helfgott, 1979).<br />

XVIII saukunis bolo meoTxedidan SeiniSneba<br />

patriotizmis aRmav loba, ramac<br />

biZgi misca mravali sazogadoebis dafuZnebas<br />

kulturisa da xelovnebis mxardasaWerad.<br />

1833 wlidan eduard melim,<br />

romelic did ronis konsultanti iyo,<br />

scada venaSi `siZveleTa sazogadoebis~<br />

(altertums verein) daarseba (rac, faqtobrivad,<br />

oci wlis mere moxda), istoriuli<br />

Se no bebisTvis saxelmwifos dacvis<br />

mopoveba; agreTve saTanado personalis<br />

mqone kulturis saministros, siZvele-<br />

Ta centraluri bYurosa da centra luri<br />

komisiis daarseba (Frodls, 1988:61ff).<br />

es winadadeba Zalin ZviradRire bulad<br />

iqna miCneuli da upiratesoba mieniWa<br />

fon prokeS-ostenis mier wardgenil<br />

sxva ganacxads, romelic prusiis mTavrobasTan<br />

konsultacie bis safuZvelze<br />

Camoyalibda berlinSi, sadac 1844 wels<br />

gamoqveynda ins truqciebi mTavari konservatorisTvis.<br />

Sesabamisad, 1850 wlis 31 dekembers,<br />

imperatorma xeli moawera brZa ne bulebas<br />

`istoriuli Senobebis kvlevisa<br />

da <strong>konservaciis</strong> centraluri komisiis~<br />

(Central-Commission zür Erforschung und Erbaltung<br />

der Baudenkmale) Seqmnis Ta o baze,<br />

karl CYorning fon CYonhauzenis (1804-<br />

89 ww.) xelmZRvanelobiT, ro melic 1863<br />

wels gadadga, xolo 1910 wlamde am movaleobas<br />

iozef aleqsandr fon helferti<br />

asrulebda. 206 1873 wels komisia<br />

gafarTovda da moicva `xelovnebis da<br />

istoriis yvela Zegli~ winaistoriuli<br />

206 uzenaesi dadgenileba, 31.Xii.1850, daarseba<br />

,,Central-Commission zur Erforschung und Erbaltung<br />

von Baudenkmalen”-sa, mogvianebiT ewoda: “K.<br />

k. Central-Commission zur Erforschung und Erbaltung<br />

der Kunst- und bistoriscben Denkmale’’.<br />

da antiku ri periodidan moyolebuli<br />

XVIII saukunemde. centraluri komisia,<br />

Ziri Ta dad, nebayoflobiT sawyisebze<br />

muSaobda. igi koordinacias uwevda sapatio<br />

konservatorTa muSaobas imperiis<br />

sxvadasxva nawilSi da miTiTeba hqonda,<br />

moepovebina yvela xelmisawvdomi kerZo<br />

Tanxa, maT Soris sazoga do e bebisac. sam-<br />

Seneblo uwyebebs sTxovdnen TanamSromlobas<br />

teqnikuri da x marebisa da azomviTi<br />

samuSaoebis Casatareblad, Tumca<br />

konservato rebs ar gaaCndaT iZulebis<br />

kanonmdeblobiT ganmtkicebuli meqanizmebi<br />

1911 wlamde, roca damtkicda<br />

am organizaciis axali debuleba. 1853<br />

wlis instruqciebis Tanaxmad, centraluri<br />

komisiis movaleobebi moicavda<br />

is toriuli Senobebis inventarizacias,<br />

dokumentirebas, sakanonmdeblo dac vas<br />

da sarestavracio proeqtebis damtkicebas.<br />

`Baudenkmal~-is (istoriuli Senoba,<br />

Zegli) iuridiuli gansazRvreba iyo: Senoba<br />

an adreuli nagebobebis naSTebi,<br />

romlebsac axlavs sagulis x mo (saintereso)<br />

istoriuli mogonebebi an gaaCnia<br />

mxatvruli Rirebu leba da romlebic<br />

ver gadaadgildeba Tavisi Tavdapirveli<br />

adgilidan da zianebis gareSe (instruktionen<br />

für die k.k Baubeamten). aseTi Zeglebi<br />

daculi unda yofiliyo yovelgvari<br />

ngervisa da dazianebisgan da yovelgvari<br />

cvli leba an gadakeTeba komisiasTan<br />

unda SeTanxmebuliyo. axal adgilze<br />

gadatanis SesaZlebloba ganixileboda<br />

mxolod sagangebo viTarebaSi an da Tu<br />

sakonservacio qmedebebi warumatebeli<br />

gamodgeboda. yvela SemTxve vaSi, aucilebeli<br />

iyo Senobis zusti fiqsacia.<br />

restavracia, Cveulebriv, sistematuri<br />

movliT, nakerebis amolesviT, gawmendi-<br />

Ta da dazianebis Ta vi dan acilebiT unda<br />

Semofargluliyo. misaRebi SeiZleba yofiliyo<br />

im na wilebis dasruleba, romlebic<br />

sasicocxlo iyo originaluri<br />

ZeglisT vis, magram araviTar SemTxve-


vaSi `damaxasiaTebeli an stilisturi<br />

ele mentebis dasruleba, Tundac amgvari<br />

dasruleba suliskveTebiT am naS Tebs<br />

Seesabamebodes~. 207 ukanaskneli saxis restavracia<br />

`iSviaT SemTxve vad~ miiCneoda.<br />

komisiis pasuxismgeblobiT ganxorcielebuli<br />

pirveli in tervenciebi 1853<br />

wels ganxorcielda (mag., kefermarktis<br />

sakurTxeveli, zi be nikis kaTedrali da<br />

diokletianes sasaxle splitSi). yvela<br />

sares tavracio samuSao saguldagulod<br />

unda yofiliyo dokumentirebuli da<br />

gamoqveynebuli; 1856 wels komisiam gamoaqveyna<br />

Tavisi perioduli gamocemis<br />

mitteilungen-is pirveli nomeri da pirveli<br />

weliwadeuli (Jahrbuch).<br />

sapatio konservatorebi, Cveulebriv,<br />

keTilSobili da cnobili oja xebi<br />

dan iniSnebodnen; 1855 wels maTi ricxvi<br />

58-s Seadgenda, maT So ris iyvnen<br />

eduard fon zaheni da ignac kaiblingeri<br />

samxreTi avstriis Tvis; doqtori<br />

peter kandleri triestSi, vinsenc<br />

andrihi (viko andriCi) splitisTvis da<br />

matias graf Tuni trientisTvis. erTi<br />

yvelaze cnobili iyo adalbert Stifteri<br />

(1805-67 ww.), peizaJisti mxatvari,<br />

bunebismetyve lebis maswavlebeli da<br />

mwerali, romelic 1852 wels CrdiloeT<br />

avtriaSi daniSnes. misi saganmanaTleblo<br />

romanis Der nachsommer (nazafxulevs,<br />

1857 w.) Tema restavraciaa da man<br />

pirvelma miapyro farTo sazogadoebis<br />

yu radReba istoriuli Senobebisa da<br />

xelovnebis nawarmoebebis dacvas da restavracias.<br />

sizmriseul `nazafxulev~-<br />

Si warsulis xelovnebis na war moebebs<br />

aRadgenen awmyoSi, raTa maT kvlavac<br />

icocxlon da dagvatk bon. warsuls mni-<br />

Svnelovani adgili eniWeboda saganmanaTleblo<br />

proces Si _ sityva `Zveli~<br />

gaxda `sworis~ an `mSvenieris~ sinonimi.<br />

TviT isto riac xelovnebis <strong>istoria</strong>s da<br />

stilis grZnobas daukavSirda. romanSi<br />

207 konservatoris samoqmedo are. `movaleobani~<br />

6.<br />

stilisturi restavracia 209<br />

sur. 6.24. fridrix fon Smidtis (1825-91<br />

ww.) venis wm. stefanes taZris koSkebis<br />

aRdgenis proeqti. igi mis zedamxedvelad<br />

1863 wels dainiSna da uZRveboda xan grZ liv<br />

restavracias, Tumca faqtobrivad mxolod<br />

erTi koSki iqna aRdgenili (Österreichische<br />

nationalbibliothek, vienna)<br />

mox senebulia Stifteris zedamxedvelobiT<br />

Catarebuli erT-erTi pirveli<br />

samuSao, kerZod, kefermarktis sakur-<br />

Txevlis xis kankelis restavracia 208 . es<br />

restavracia, Tumca didi siyvaruliT da<br />

enTuziazmiT Catarebuli, si namdvileSi<br />

warumatebeli gamodga gamocdilebis<br />

naklebobis gamo _ saku r T xe veli sapniT,<br />

wyliTa da jagrisebiT gawmendis Sedegad<br />

dazianda.<br />

mTavari arqiteqtor-restavratori,<br />

208 stifter, 1853, ix. aseve: Killy. w.. ‘nachwort’ in<br />

stifter, a., 1978. Der nacbsommer, münchen, 732ff.


210 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

romelmac Zlieri zegavlena mo ax di na<br />

avstriis imperiaSi goTur aRorZinebasa<br />

da sarestavracio praqti kaze, fridrix<br />

fon Smidti (1825-91 ww.) iyo. igi 1843<br />

wlidan muSaobda kYol nis kaTedralze,<br />

aswavlida milanis akademiaSi (1857-59<br />

ww.), restav ra cia Cautara wm. ambrojios<br />

eklesias milanSi da san donatos _<br />

murano Si. man SeimuSava proeqtebi vi-<br />

Cencas san jakomosi da agreTve milanis<br />

ka Tedrlis `goTizaciisTvis~. 1863<br />

wels igi dainiSna venis wm. stefanes<br />

taZris zedamxedvelad da uZRveboda<br />

mis xangrZliv restavracias, rome lic<br />

Spilebis aRdgeniT daiwyo. mis mier iqna<br />

restavrirebuli Senobebis didi raodenoba<br />

mTel qveyanaSi, karlStainis cixedarbazis<br />

(1870 w.), zagrebis kaTedralis<br />

(1875 w.), klosternoYburgisa da praRis<br />

wm. vitis ka Tedralebis CaTvliT.<br />

miuxedavad imisa, rom sapatio konservatorebi<br />

Tavisi saqmianobiT amayobdnen,<br />

isini `dilettanti~ iyvenen da, Tumca<br />

pativs scemdnen istoriul xa siaTs,<br />

aqcenti mainc Zveli formebis romantikul<br />

aRorZinebaze keTde boda. romantizmisa<br />

da Historismus-is am epoqaSi<br />

uamravi restavracia umete sad skotisa<br />

da viole-le-dYukis magaliTiT iyo<br />

STagonebuli. amave dros, grZeldeboda<br />

kvleva da dokumentireba da am period-<br />

Si mniSvnelov nad gaizarda codna istoriuli<br />

xuroTmoZRvrebis Taobaze.<br />

6.5. stilisturi restavracia<br />

italiaSi<br />

italiis kanonmdebloba, ZiriTadad,<br />

klasikur Zeglebs exeboda, Tum ca XV<br />

saukunidan moyolebuli ramdenime br-<br />

Zaneba Sua saukuneebis Seno be bis dasacavadac<br />

gaica 209 . sazogadod miRebuli<br />

209 papis saufloSi winandeli gankargulebebi<br />

1802 da 1820 ww.-is ediqtebSi ganaxlda,<br />

xolo 1821 w.-s gaaZlieres siZveleTa<br />

iyo SenobaTa dasruleba im dros arsebuli<br />

stiliT, rogorc es ramdenime mni-<br />

Svnelovani taZris da savleTi fasadis<br />

aRdgenis proeqtebiT Cans (mag., milanis<br />

kaTedrali, bo loniis san petronio, santa<br />

kroCe da kaTedrali florenciaSi)<br />

(wittkower, 1974). istoriuli Senobis gadakeTebis<br />

tradicia im dros miRe bu li<br />

stiliT XIX saukunis dasawyisSi jerac<br />

cocxali iyo, mag., juzepe va ladYem au-<br />

Sena neo-klasikuri fasadebi san pantaleos<br />

da wm. mociqulTa eklesiebs rom-<br />

Si. goTuri aRorZinebis aRmavlobasTan<br />

erTad es midgoma Tan daTanobiT Seicvala.<br />

1823 wels san paolo fuori le mura-s<br />

adreqris tianuli bazilika xanZris<br />

gamo sastikad dazianda. misi aRdgenis<br />

proeqti valadYem moamzada, romelsac<br />

ar surda aslis ageba, aramed SesTavaza<br />

ga darCenili transeptisa da afsidis<br />

SenarCuneba, xolo mTlianad bazili kis<br />

Tanamedrove stiliT dasruleba. mar-<br />

Talia, imZlavra sxva midgomam da 1825<br />

wels papma leo XII-m gadawyvita damwvari<br />

nawili misi Tavdapir veli formiT aRedginaT.<br />

1831 wels samuSaoebi paskuale<br />

belim (1752-1833 ww.) daiwyo, xolo 1869<br />

wels luiji poletim (1792-1869 ww.) daasrula.<br />

210<br />

komisioneris uwyeba. igive veneciaSi 1818<br />

w.-s avstriis xelisuflebam gaakeTa, sadac<br />

daarsda `Com mis sio ne artistica per la tutela delle<br />

opere d’arte di interesse pubblico”. lombardiaSic<br />

Catarda eklesiebSi myofi xelovnebis nawarmoebebis<br />

dacvis RonisZiebebi. toskanaSi,<br />

piriqiT, msgavsi mizandasaxulobis ediqti<br />

1780 w.-s gaauqmes. TviT italiis gaerTianebis<br />

Semdegac, 1860-70-ian ww.-mde calkeul<br />

mxareeb Si Tavidan winandeli kanonebi mtkicdeboda,<br />

vidre ar Seiqmna erTiani administracia<br />

da saukuneTa mijnaze axal<br />

kanonmdeblobas SemoiRebdnen.<br />

210 raskinze _ man eklesia rekonstruqciis<br />

damTavrebisas inaxula _ bazi likis interierma<br />

didi STabeWdileba moaxdina da<br />

miiCnia, rom is `keTil Sobilurad da guldasmiTaa<br />

Sesrulebuli~ (ruskin, 1849). sxvani<br />

kidev metad `raskinianelni~ iyvnen da


sur. 6.25. florenciis kaTedralis mTavari<br />

fasadi aSenda emilio de fabrisis proeqtis<br />

mixedviT, romelmac 1868 wlis konkursSi<br />

gaimarjva<br />

Sua saukuneebis nagebobaTa pirvel<br />

restavraciebs Soris iyo kremo nas ratuSa,<br />

romelic iqamde klasikuri stiliT<br />

gadakeTda. 1840 wels igi Ta visi<br />

Tavdapirveli stiliT aRadgines. 1848-<br />

50 wlebSi san pietros ekle sias trentoSi<br />

axali goTuri fasadi gaukeTda,<br />

romelic pietro selva tiko estensem<br />

(1803-80 ww.) daaproeqta da es goTuri<br />

aRorZinebis pirveli mniSvnelovani nimuSi<br />

iyo italiaSi. estensem imogzaura<br />

germaniasa da in g lisSi da germanuli<br />

romantizmiT iyo STagonebuli. igi miznad<br />

qristia nul azrovnebasTan Tanxmie-<br />

erCivnaT nangrevi adreuli qristianobis<br />

Zeglad darCeniliyo (Ceschi, 1970:62).<br />

stilisturi restavracia 211<br />

sur. 6.26. sienis kaTedralis restavracia<br />

xorcieldeboda j. d. partinis mier 1865<br />

w.-dan 1895 w.-s mis gardacvalebamde. igi<br />

dasavleTi fasadis qandakebebis ganaxle ba sac<br />

moicavda<br />

ri erovnuli xuroTmoZRvrebis Seqmnas<br />

isaxav da da mxars uWerda Sua saukuneebis<br />

italiur stilebs, rogorc yvelaze<br />

Sesaferiss, radgan es iyo xalxis WeSmariti<br />

gamoxatuleba. 1850-1856 wleb Si<br />

igi veneciis akademiis profesori iyo<br />

da mis mowafeTa Soris iyo kami lo boito,<br />

romelmac igi akademiaSi Secvala.<br />

1840 wels momzadda florenciis<br />

santa kroCesa da santa maria dei fiores<br />

eklesiaTa daumTavrebeli dasavle-<br />

Ti fasadebis axali proeqtebi. ni kolo<br />

matam moamzada proeqtebi santa-kro-<br />

CesTvis _ erTi, 1837 wels, neo-klasikur<br />

stiliT da meore, 1854 wels, toskanuri<br />

goTikis stiliT. es ukanaskneli daedo


212 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

safuZvlad 1857-62 wlebSi ganxorcielebul<br />

samuSa o ebs. b. mulerTan erTad manve<br />

moamzada proeqtebi santa-maria dei<br />

fio res taZrisTvisac da axali fasadis<br />

ganxorcielebis mxardamWeri gaerTi anebis<br />

wevri iyo (Beltrami, 1900:50). 1859<br />

da 1868 wlebs Soris Catarda sami arqiteqturuli<br />

konkursi, romelTa konsultantebi<br />

selvatiko da viole-ledYuki<br />

iyvnen. am konkursebs Tan sdevda<br />

polemikuri debatebi yvelaze Sesaferisi<br />

stilis Taobaze. gamarjvebuli, emilio<br />

de fabrisi (1808-83 ww.), florenciis<br />

akademiis <strong>arqiteqturis</strong> profesori,<br />

iZulebuli iyo ram denjerme werilobiT<br />

daecva Tavisi proeqti 211 .<br />

florenciis konkursis erTi umTavresi<br />

minawile juzepe dome ni ko partini<br />

(1842-95 ww.), axalgazrda sieneli arqiteqtori<br />

iyo, romelmac 1861 wels daam-<br />

Tavra sienis akademia, sadac mogvianebiT<br />

profesorad muSaobda. (Buscioni, 1981).<br />

1865 wlidan gardacvalebamde igi sienis<br />

kaTedralze muSa ob da, anaxlebda da restavracias<br />

utarebda Senobis arsebiTad<br />

yvela na wils, dasavleT fasadze jovani<br />

pizanos qandakebebisa da interierSi<br />

cno bili mozaikuri iatakis CaTvliT.<br />

am restavraciam mis mxardamWereb Sic<br />

ki erTgvari Secbuneba gamoiwvia. isini<br />

Ciodnen, rom Tumca Zveli ni muSebi yovelTvis<br />

da yovel detalSi zustad iqna<br />

reproducirebuli, fa sa di winandelisgan<br />

sruliad gansxvavebuli aRmoCnda<br />

(rubini, 1879; Buscioni, 1981:44). interierSi<br />

yvela `dekadenturi~ barokuli danamati<br />

moixsna (aseve gakeTda florenciis,<br />

pizisa da arecos kaTedralebSi), raTa<br />

aRdgenili yo filiyo `misi Tavdapirve-<br />

211 varaudobdnen, rom Tavdapirveli fasadis<br />

naSTebi 1657 w.-s moangries ek lesiisTvis<br />

klasikuri fasadis misaSeneblad; es aRar<br />

ganxorcielda da fasadi freskiT 1688 w.-s<br />

moxates. aRaravis Seumowmebia igi 1871 w.mde,<br />

ro desac baTqaSis qveS naxes da Semdgom<br />

daangries Tavdapirveli Suasaukunovani<br />

naSenoba.<br />

sur. 6.27. sienis kaTedralis qandakebaTa<br />

rCeuli originalebi 1870 wels daarsebul<br />

museo dell’opera metropolita-Sia ganTavsebuli.<br />

li mSveniereba~ (Buscioni, 1981:45). romanuli<br />

Se no bebis restavraciisas partini<br />

afasebda maT `xnovanebas~ (vetusta) da<br />

`da u in tereseblad~ da guldasmiT epyroboda<br />

maT. goTur Senobebze muSaobisas<br />

ki, piriqiT, is Tavis SemoqmedebiT<br />

unars srul Tavisuflebas aZlev da da<br />

ase iyo sienis kaTedralis SemTxvevaSic.<br />

xelos nobiT misi gatace ba imas iwvevda,<br />

rom igi Senobebs freskebiT, mozaikebiT,<br />

liTonmqanda keblobiT da a.S. amkobda.<br />

Tanamedrove kritikosebi xazs usvamdnen,<br />

rom mis namuSevrebSi xdeboda warsulisa<br />

da awmyos, rogorc erTi da imave<br />

re a lobis, gaazreba da igi `istoriuli<br />

drois miRma, meTodis erTgvari identu


obiT~ muSaobda (Buscioni, 1981:9). bevri<br />

misi namuSevari Suasaukuno v nad miiCnies<br />

da igi Zvirad Tu ixsenieba <strong>arqiteqturis</strong><br />

istorikosTa mier.<br />

veneciis avstriulma xelisulebam<br />

1815-1866 wlebSi ramdenime msxvili<br />

proeqti wamoiwyo, maT Soris sarkinigzo<br />

xidisa da navsadgurisac. 1843<br />

wels, san-markoSi da doJebis sasaxleSi<br />

grZelvadiani sarestavracio programa<br />

daiwyo. 1856 wels san-markosTvis specialuri<br />

fondi daarsda da samuSaoebis<br />

warmoebisTvis selvatiko moiwvies. misi<br />

winadadedbebi Seno bis `movlis~ Taobaze<br />

1859 wels gamoqveynda (Dalla Costa,<br />

1983:24), isini moi cavda radikalur konstruqciul<br />

gamagrebas rkinis jaWvebiT,<br />

agreTve Zve li mozaikebis, kapitelebisa<br />

da svetebis bazisebis restavracias. XVI<br />

sa u kunis Zenos kapela Senobis danar-<br />

Cen nawilebTan `SeuTavseblad~ iyo mi-<br />

C neuli da gadawyda misi dangreva. 1860<br />

wels samuSaoebze pasuxismgeb loba dae-<br />

stilisturi restavracia 213<br />

kisra jiovani batista medunas (1810-80<br />

ww.), romelmac 1836 wlis xanZris Semdeg<br />

aRadgina da neo-rokokos stiliT<br />

restavracia Cautara Zvel `La Fenice”-s<br />

Teatrs veneciaSi. medunam san-markos<br />

CrdiloeT mxares 1865 wlamde, samxreT<br />

mxares ki 1875 wlamde imuSava. mogvianebiT,<br />

sxva sa mu Saoebi dasavleTi fasadisa<br />

da mozaikuri iatakisTvisac daisaxa. es<br />

re s tavracia bevrs moswonda. viole-ledYukma,<br />

romelic 1837 wels imyofebo da<br />

veneciaSi, aRwera, Tu rogor irweoda<br />

da ibzareboda mTeli nageboba da rogor<br />

hgavda igi `Zvel pontons, romelic<br />

ganwiruli iyo imave lagu naSi CasaZirad,<br />

romlidanac aRmocenda~ (viollet-le-Duc,<br />

1872,I:15). 1871 wels taZris xelmeored<br />

monaxulebis mere, man miuloca venecielebs,<br />

romleb mac ar dakarges gambedaoba<br />

da arsebiTad miiCnies im samuSaoebis<br />

Catare ba, romlebic Senobis mdgradobas<br />

da dRegrZelobas uzrunvelyofda.


7<br />

konservacia<br />

Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> arsi axlebur<br />

istoriul cnobierebas da kulturuli<br />

mravalferovnebis aqedan momdinare aRqmas<br />

daefuZna. belori da vinkelmani,<br />

Tumc jerac tradiciuli cnebebiT azrovnebdnen,<br />

mainc uk ve acnobierebdnen<br />

Zveli xelovnebis nawarmoebTa istoriulobas.<br />

es mid go ma kidev ufro gamoikveTa<br />

im kritikisas, romelsac siZvele-<br />

Ta damcve le bi gamoTqvamdnen eklesiaTa<br />

klasikur yaidaze ganaxlebis mimarT<br />

(rac 1790-ian wlebSi inglisSi da 1830ian<br />

wlebSi safrangeTSi mimdinareobda),<br />

Semdeg ki romantizmis epoqaSi, rodesac<br />

RirebulebaTa fardobiTobam da<br />

xe lovnebis idealuri da universaluri<br />

sazomis TandaTanobiTma gaqrobam maxvili<br />

xelovanis individualurobasa da<br />

SemoqmedebiTobaze gadaatanina. XIX saukunis<br />

Sua xanebSi kritika _ amJamad jon<br />

raskinis meTaurobiT _ mi marTuli iyo<br />

stilisturi restavraciis, xSirad nebismieri<br />

ganaxlebisa da istoriuli qsovilis<br />

rekonstruqciis winaaRmdeg. uilYam<br />

morisisa da `Zveli Senobebis dacvis<br />

sazogadoebis~ ZalisxmeviT <strong>konservaciis</strong><br />

moZrao ba sazRvargareTac gavrcelda<br />

_ safrangeTSi, germanulenovan qveyneb-<br />

Si, sa berZ neT Si, italiaSi da sxva kontinentebzec<br />

ki, mag., indoeTSi. dasawyi<br />

s Si konservacia kritikul moZraobas<br />

winamZRvrobda, Semdeg ki TandaTan aRiarebul<br />

iqna istoriuli Senobebisa da<br />

xelovnebis nimuSebis dacvis sferoSi<br />

Tanamedrove midgomad da, aqedan gamomdinare,<br />

movla-patronobis da konservaciuli<br />

SekeTebis politikis mTavar<br />

ganmsazRvrelad.<br />

214<br />

7.1. jon raskinis <strong>konservaciis</strong><br />

principebi<br />

anti-restavraciuli moZraoba arqiteqtor-restavrato<br />

rebs SenobaTa istoriuli<br />

avTenturobis ganadgurebas uwunebda<br />

da maTi dacvis, konser va ciisa<br />

da movlisTvis ibrZoda. am moZraobis<br />

Tavkaci jon raskini (1819-1900 ww.) iyo,<br />

sur. 7.1. jon raskini (national Portrait Gallery)


omlis maxvili mzera da mware kalami<br />

aaSkaravebda da gmob da yvela saxis<br />

restavracias. amis Sedegad inglisur<br />

enaSi sityva `res tavracia~ raRac negatiuris<br />

aRmniSvneli gaxda da mas Tanda-<br />

TanobiT Caenacvla sityva `konservacia~,<br />

xolo TviT es moZraoba `konservaciuli<br />

moZraoba~ gaxda. raskini istoriul Senobas,<br />

mxatvrobas an qandakebas ga ni xilavda<br />

rogorc xelosnis an xelovanis<br />

unikalur qmni lebas konk retul istoriul<br />

konteqstSi. amgvari WeSmariti<br />

xelovne bis nawarmoebi piradi msxverplSewirvis<br />

Sedegi iyo; igi efuZneboda<br />

ada mianis mier bune baSi RvTaebrivis<br />

aTinaTad arsebuli mSvenierebis aRqmas.<br />

xnovaneba Tavis Ta vad matebs mSvenierebas.<br />

amitom siZvelis niSnebs ganvixilavT<br />

arsebiT Se madgenlad obieqtisa, romlis<br />

mSveniereba `mwifed~ mxolod ramdenime<br />

sa u kunis Semdeg Tu CaiTvleba.<br />

miiRo ra Sinauri ganaTleba SeZlebul<br />

ojaxSi, raskinma mravali klasikuri<br />

mwerali da filosofosi waikiTxa,<br />

gansakuTrebiT ki Tomas kar lailiT<br />

iyo dainteresebuli. is did dros uTmobda<br />

dedasTan erTad bibliis Seswavlas<br />

da mis mSoblebs misi episkoposad<br />

xilva gauxardebo daT. amis nacvlad igi<br />

xelovnebis kritikosi da Teoretikosi<br />

gaxda. igi Cinebuli grafikosi da fermweri<br />

iyo, aseve Cinebuli maswavlebelic.<br />

igi bevrs mogzaurobda, gansakuTrebiT<br />

xangZlivad italiaSi. misi nawerebi mdidari<br />

iyo ideebiT, xSirad polemikuri,<br />

enis srulad flobis maCvenebe li; mis<br />

publikaciebSi ganixileboda mravalferovani<br />

Temebi, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong>,<br />

istoriisa da geologiis,<br />

socialuri da politikuri sa kiTxebis<br />

CaTvliT. xelovnebaze misi mTavari naSromebia:<br />

`Tanamedrove mxatvrebi~-s xuTi<br />

tomi (1843-60 ww.); `veneciis qvebi~-s sami<br />

tomi (1851-53 ww.) da `xuroTmoZRvrebis<br />

Svidi lampari~ (1849 w.). ukve zrdasruls,<br />

mas re ligiaSi eWvi Seepara da azrovneba<br />

konservacia 215<br />

gadausxvaferda. literaturuli mo Rvaweoba<br />

man daasrula avtobiografiiT,<br />

`Praeterita” (1885-89 ww.), romelSic misi<br />

goneba SerCeviT midi-modis im adgilebSi,<br />

romlebmac netareba mia niWes da<br />

sruldeba sienis karibWesTan, xedavs ra<br />

`cicinaTelebs mTel ca ze, aRma-daRma<br />

moZrav Rrublebs, elvasTan Sereuls da<br />

varsklavebze Tva lismomWrels.~<br />

raskins <strong>konservaciis</strong> Teoria ar Seuqmnia,<br />

magram man istoriuli Se no bebisa<br />

da obieqtebis Rirebulebani da mniSvnelovneba<br />

ufro mkafiod ga n sazRvra,<br />

vidre vinmem manamde da amiT safuZveli<br />

daudo Tanamdrove <strong>konservaciis</strong> filosofias.<br />

mis nawarmoebebs Soris `restavraciasTan~<br />

mi marTebiT klasikurad mieTiTeba<br />

`xuroTmoZRvrebis Svidi lampari~. es<br />

iyo misi wvlili zogadad <strong>arqiteqturis</strong><br />

Rirebulebebisa da Tvisebebis gansazRvrebis<br />

Sesaxeb kamaTSi, xolo mTavari<br />

maxvili aq istorizmze mo dis. lamprebs,<br />

anu saxelmZRvanelo principebs, raskini<br />

gansazRvravs rogorc: msxverplSewirva,<br />

WeSmariteba, Zalaufleba, mSveniereba,<br />

sicocx le, mexsiereba da morCileba.<br />

skotisgan is imiT gansxvavdeboda, rom<br />

moi T xovda istoriuli <strong>arqiteqturis</strong> materialuri<br />

utyuarobis absolutur dacvas.<br />

namdvili Zegli da ara misi Tanamedrove<br />

aslia eris WeSmariti me m kvidreoba<br />

da warsulis saxsovari. am moTxovnas mivyavarT<br />

Semoqmedebi Ti suliskveTebisa<br />

da sixarulis sakiTxTan, rac ostatobis<br />

xarisxis wi na pirobaa. Svidi lampari<br />

moiazreboda raskinis mier, rogorc Svidi<br />

fun damenturi kanoni, romelic unda daecva<br />

yvela Segnebul xuroTmoZRvarsa da<br />

mSenebels. saTauris idea misi sayvareli,<br />

119 fsalmunidan, modis:<br />

sanTel ars ferPTa CemTa hsjuli Seni<br />

da naTel-alagTa CemTa... da vimkvidre<br />

wamebani Senni ukunisamde, rameTu sixarul<br />

arian guli sa Cemisa. movidrike<br />

guli Cemi yofad samarTalTa SenTa<br />

ukunisamde...


216 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

istoriuli Senobis an xelovnebis nawarmoebis<br />

restavrireba, ma Sinac ki, rodesac<br />

imave istoriuli epoqis meTodebia<br />

gamoyenebuli, Tun dac Zalian `erTgulad~,<br />

yvela SemTxvevaSi mainc Zveli<br />

formebis axali ma saliT reproducirebas<br />

da, Sesabamisad, im unikaluri, avTenturi<br />

nawar moebis ganadgurebas niSnavda,<br />

rogoric is misma Semoqmedma xelovanma<br />

Se qm na da rogorc is drom da <strong>istoria</strong>m<br />

cvales. `mexsierebis lamparSi~ raskini<br />

acxadebda:<br />

`arc sazogadoebas da arc imaT, vinc sazogadoebriv<br />

Zeglebze zru n avs, ar esmiT<br />

sityva restavraciis WeSmariti sazrisi.<br />

is gulisx mobs srul, totalur<br />

ganadgurebas, romlis mere aRaraviTari<br />

naS Ti rCeba; ganadgureba, romelsac Tan<br />

sdevs ganadgurebulis fari sev lu ri<br />

aRwera…... modiT nu visaubrebT amitom<br />

restavraciaze. es aris tyuili Tavidan<br />

bolomde. Tqven SegiZliaT gaakeToT Senobis<br />

modeli _ aseve sxeulisac _ da<br />

Tqven models SesaZloa hqondes SigniT<br />

Zveli kedlebis naWuWi, iseve rogorc<br />

Tqvens yalibs hqondes ConCxi, Tumca<br />

me amaSi veraviTar upiratesobas vxedav<br />

da is arc ma dardebs: Zveli Senoba<br />

dangreulia da Tanac ufro srulad da<br />

umowyalod, virde mtvris grovaSi rom<br />

danTqmuliyo an Tixis masa Si gadamdnariyo.<br />

gaukacrielebuli ninevia mets<br />

getyviT, vidre aRd ge nili milani.~<br />

igi ganasxvavebda Senobas da arqiteqturas:<br />

`Senoba~ iyo faqtiuri, ganzraxuli<br />

funqciis moTxovnilebaTa Sesabamisi<br />

nageboba; `arqiteqtu ris~ sazrunavi<br />

ki, piriqiT, naSenis is niSnebia,<br />

romlebic misi Cveuleb rivi gamoyenebis<br />

maRla da miRmaa da amitomac mas<br />

gansakuTrebul Tvise bebs aniWebs. igi<br />

gansazRvravda amas `msxverplSewirvis<br />

lamparSi~: `arqi teq tura xelo v nebaa,<br />

romelic ise ganalagebs da amkobs adaminis<br />

mier aRmarTul nebis mi eri daniSnulebis<br />

Senobas, rom maT xilvas Seu-<br />

Zlia Sematos mas gone bis sijansaRe,<br />

Zliereba da netareba~. aq xazgasmulia<br />

mxatvruli damuSa ve ba, rac aZlierebs<br />

Senobis esTetikur mimzidvelobas. raskini<br />

pirveli iyo, vinc gamokveTa ornamenti<br />

arqiteqturuli mTlia nobis konteqstSi.<br />

me o re mxriv, mas esmoda, rom<br />

karg xuroTmoZRvrebas kar gi aSeneba<br />

esaWi ro e boda da, Tumca uyvarda am ori<br />

aspeqtis gansx vaveba, mainc maT erTad,<br />

er Ti mTlianobis Semadgenlebad xedavda.<br />

xuroT moZRv rebas igi sxvadasxva<br />

doneze Wvretda, dawyebuli mTliani<br />

sivrciTi da kompoziciuri agebiT da<br />

damTavrebuli umciresi detalebiTa da<br />

masa lis SerCeviT (unrau, 1978). roca is<br />

ngrevasa da restavraciaze saubrobda,<br />

igi arqiteqturuli Sem kulobis saboloo<br />

gasrulebaze fiq rob da da amtkicebda,<br />

rom Tu es bo lo naxevari inCi<br />

daikarga, veraviTari restavracia ve-<br />

Rar daabrunebs mas.<br />

7.1.1. goTikis buneba<br />

misi naSromis `veneciis qvebi~ erT-erT<br />

TavSi, `goTikis buneba~, mocemulia <strong>arqiteqturis</strong><br />

miseuli gagebis sakvanZo<br />

elementebi da miseuli warmodge na<br />

Sua saukuneebis ostatebis midgomaze<br />

Tavisi amocanis da saqmianobis mimarT.<br />

arqiteqtura SeiZleba SevadaroT mineralebs,<br />

vinaidan orive SeiZ leba ori<br />

aspeqtiT aRviqvaT: mineralebis erTi<br />

aspeqti garegnulia, anu kris taluri<br />

forma, simkvrive da sikriale, meore ki<br />

Sinagani, anu mis Se ma d genel atomebTan<br />

dakavSirebuli. arqiteqturasTan mimarTebiT<br />

ki, wers igi:<br />

`zustad aseve, Cven vnaxavT, rom go-<br />

Tur xuroTmoZRvrebas aqvs ga reg nuli<br />

formebi da Sinagani elementebi. es elementebi<br />

mSeneblebis garkveuli mentaluri<br />

midrekilebania, masSi naTlad<br />

gamoxatuli: fa n tas tikuroba, mravalferovnebis<br />

siyvaruli, mdidrulobis


siyva ru li da amisTanani. misi garegnuli<br />

formebia Seisruli TaRebi, ka marovani<br />

gadaxurvebi da sxv. da Tu orive<br />

ar gveqneba _ elementebi ca da formebic,<br />

Cven ar gvaqvs ufleba davarqvaT am<br />

stils goTuri. ar aris sakmarisi, rom<br />

mas aqvs forma, Tu amave dros ara aqvs<br />

Za la da sicocxle. ar aris sakmarisi,<br />

Tuki mas aqvs Zala, Tu ara aqvs forma.<br />

amitom yvela es niSani Tanmimdevrulad<br />

unda gamovikv li oT; da jer ganvsaz-<br />

RvroT, ra aris goTuri <strong>arqiteqturis</strong><br />

goneb ri vi gamoxatuleba da meore, ra<br />

aris misi materialuri forma, ra Ta<br />

saxeli sworad davarqvaT.~<br />

man gansazRvra goTikis damaxasiaTebeli<br />

niSnebi anu moraluri ele mentebi: veluroba,<br />

cvlilebis siyvaruli, bunebis<br />

siyvaruli, aRgzne buli warmosaxva, Seupovroba<br />

da didsulovneba, mniSvnelobaTa<br />

swored am TanmimdevrobiT. arqiteqturul<br />

Semkulobas igi sam kategoriad<br />

yofda:<br />

1. monuri ornamenti, sadac daqvemdebarebuli<br />

muSis namuSevari mTlianad<br />

emorCileba wamyvani ostatis<br />

inteleqts;<br />

2. arsebiTi ornamenti, sadac Semsruleblis<br />

daqvemdebarebuli Zala garkveul<br />

donemde emansipirebuli da<br />

damoukidebelia;<br />

3. revolYuciuri ornamenti, sadac<br />

Sem sruleblis araviTari daqvemdebareba<br />

ar aris miRebuli.<br />

pirvel kategorias ganekuTvneba ber-<br />

Znuli, nineviuli da egvipturi arqiteqtura,<br />

sadac ornamentebi geometriuli<br />

naySis midevnebiT da mkac ri kontrolis<br />

qveS sruldeboda. meore tipis ornamentebi<br />

iyo Sesrule bis Sinagani Tavisuflebisa<br />

da SemoqmedebiTobis Sedegi,<br />

rogorc es Sei Z leba goTur arqiteqturaSi<br />

vnaxoT, romlis keTilSobili<br />

xasiaTi ara ha vis, aramed religiuri<br />

principebis gamoxatulebaa. mesame ti-<br />

konservacia 217<br />

pis ornament ebi iZebneba renesansSi,<br />

`romelic yovelgvari keTilSobili<br />

xuroTmoZR v rebis gamanadgurebeli iyo~<br />

(tomi 1, XXI:XIV).<br />

qristianobam, aRiara ra yoveli sulis<br />

individualuri Rirebuleba da,<br />

amavdroulad, moinania sakuTari arasrulyofileba,<br />

sruliad aRmo fxv ra<br />

monoba WeSmaritad qristianul xuroTmoZRvrebaSi.<br />

Tu xelosans eZleva warmosaxvis,<br />

fiqris, risame marTlac Rirebulis<br />

gakeTebis mcde lobis neba,<br />

maSin meqanikuri daxvewiloba qreba; da<br />

Tundac ram SeeSa los, igi amavdroulad<br />

izrdeba kidec da mTel im didebulebas<br />

gamoav lens, rac potenciuradaa<br />

masSi Cadebuli. rogorRa unda mivmar-<br />

ToT xe lo sans dRes, raTa garja Rirseuli<br />

da gamakeTilSobilebeli iyos?<br />

Za lia nac advilad, gvarwmunebs raskini,<br />

martivi wesebis dacviT: `arasdros waaqezo<br />

raime iseTis gakeTeba, rac ar<br />

aris sruliad aucilebeli, ris ke Te baSi<br />

warmosaxvas araviTari wvlili ar aqvs.<br />

arasdros moiTxovo zed miwevniToba<br />

zedmiwevniTobisTvis, aramed mxolod<br />

raime praqtikuli an ke TilSobiluri<br />

miznisTvis. arasdros misce mxari raime<br />

saxis imitacias an kopirebas, Tu ara<br />

mxolod diadi nawarmoebebis asaxulobis<br />

SesanarCuneb lad (t.2 VI:XVII). raskini<br />

mouwodebda xalxs, kidev erTxel SeexedaT<br />

kaTedralisTvis:<br />

`isev wadiT, raTa SexedoT Zveli kaTedralis<br />

fasads, romlis wina Se ase xSirad<br />

geRimebodaT Zveli moqandakeebis<br />

fantastikur umec re ba ze: kidev erTxel<br />

daaTvaliereT es maxinji goblinebi da<br />

ufor mo monstrebi, es pirquSi qandakebebi,<br />

uxorconi da gaSeSebulni, mag ram<br />

nu dascinebT maT, radgan isini yoveli<br />

im qviTxuros sico cx lisa da Tavisuflebis<br />

niSania, vinc ki qva gamokveTa;<br />

fiqris Ta vi suflebisa da arsebulTa<br />

ierarqiaSi iseTi adgilisa, rogorsac<br />

verc kanonebi, verc qartiebi, verc mowyaleba<br />

uzrunvelyofs. magram romlis


218 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

SvilTaTvis dabruneba mTeli dRevandeli<br />

evropis umTavre si mizani unda<br />

iyos.~ (t.2, VI:XIV).<br />

raskini Tvlida, rom amienSi Zalian mniSvnelovani<br />

iyo im gzis swo ri SerCeva,<br />

romliTac mnaxveli kaTedrals moadgeboda,<br />

aseve garemos da arqiteqturu<br />

li Canafiqris ragvarobis gacnobiereba.<br />

igi urCevda mdina ris gaRma,<br />

borcvidan daewyoT, raTa daefasebinaT<br />

kaTedralis koSkis na m dvili simaRle<br />

da qalaqTan misi urTierTmimarTeba.<br />

kaTedralTan miax loebisas igi urCevda<br />

pirdapir samxreT transpetTan misvlas,<br />

vinaidan aqedan Sesvla yvelaze keTil-<br />

Sobil gancdas badebda, `transeptis<br />

navebis svetebi sakurTxevlisa da gverdiTi<br />

navebis svetebTan erTad war m tac<br />

jgufebs qmnis. garda amisa, afsidis simaRlec<br />

aqedan ukeT Cans, roca transeptidan<br />

Sua navSi gadasvlisas gadageSlebaT<br />

Tvalwin da ara, roca mas navis<br />

dasavleTi bolodan erTianad dainaxavT.~<br />

(ruskin, 1897, iv:8). interieris safuZvlianad<br />

daTvalierebisa da kvlav gareT<br />

gamosvlis me re, mnaxvels saSualeba<br />

aqvs, Seadaros interieri da eqsterieri<br />

da ukeT daafasos kontrforsebisa<br />

da vitraJTa meseris sazrisi, romlebic,<br />

Ziri Ta dad, SigniTaa aRsaqmeli. Tu ar<br />

CavTvliT qandakebas, wers igi, franguli<br />

kaTed ra lis eqsterieri yovelTvis<br />

susti mxarea, `romelSic xedavT, ro -<br />

gorc iqseleba Zafebi, romlebic swori<br />

mxaris naySis sarCuls qmnis.~<br />

7.1.2. sasoflo midamoebi<br />

raskins mTeli cxovreba gahyva uzomo<br />

aRfrTovaneba da siyva ruli bu nebisadmi,<br />

sadac mas srulyofili mSveniereba da<br />

RmerTis Tanayofna egu leboda. mas gansakuTrebiT<br />

uyvarda mTebi, kristalebi,<br />

mineralebi, ro m lebsac nawilobriv<br />

`Tanamedrove fermwerebis~ meoTxe<br />

sur. 7.2. koteji batermirSi, tbaTa regionSi,<br />

ilYustracia uilYam uordsuorTis wign Si<br />

`tbaTa megzuri~ (1835)<br />

tomi (1856 w.) mi uZRvna. misi nawerebi<br />

mniSvnelovani iyo rogorc bunebrivi<br />

peizaJis mi marT grZnobebis aRZvris,<br />

aseve, gansakuTrebiT, mkiTxvelisTvis<br />

Sesaba misi koncefciebis ganmartebisa<br />

da Camoyalibebis TvalsazrisiTac.<br />

axalgazr do baSi raskinze didi zegavlena<br />

iqonia uilYam uordsuorTis (1770-<br />

1850 ww.) tbebis mxarisadmi siyvarulma,<br />

mis mier mokrZalebuli kotejebis aRweram,<br />

romlebic TiTqosda bunebrivi<br />

kldeebidan amozrdilni da `yo ve live<br />

arsebulis sasicocxlo principis Sig<br />

gulSi ganTavsebulni~, amiT bunebis<br />

mSvidi mdinarebis gamomxatvelni iyo,<br />

romelic Taobidan Taobam de warmarTavda<br />

misi mobinadreebis cxovrebas (wordsworth,<br />

1835).<br />

`sacxovrisebi da maTi mimdebare saTavsebi,<br />

bevr SemTxvevaSi im bu ne b rivi qvis<br />

feria, riTic isinia aSenebuli; Tumca<br />

xSirad sacxov re be li, anu kera­saxli,<br />

rogorc mas Cveulebriv uwodeben,<br />

beRelis gan mouxeSavi SebaTqaSebiT da<br />

SeTeTrebiT gansxvavdeba, romlis fe radovneba,<br />

vinaidan mobinadreni ar Cqaroben<br />

mis ganaxlebas, ramde ni me weliwadSi,<br />

amindis gavleniT, erTdroulad ufro<br />

mqrqalic xde ba da ufro aWrelebulic.


Tumca es saxlebi dasaxlebuli iyo er-<br />

Tidaimave, mamidan Svilze gardamavali<br />

saqmianobiT dakavebuli ada mi a ne biT,<br />

garemoebebis cvlileba mainc iwvevda,<br />

raimegvari Seu Tav seb lobis gareSe,<br />

minaSenebs da damatebebs, romlebic<br />

yoveli mo m devno mkvidris moTxovnilebebs<br />

iyo morgebuli, romelic, rogorc<br />

wesi, mflobeli iyo da SeeZlo Tavis<br />

survilebs Tavisuflad ahoy loda.~<br />

Tavis adreul naSromSi `<strong>arqiteqturis</strong><br />

poezia~, raskini aRwerda da adarebda<br />

erTmaneTs kotejebisa da vilaTa <strong>arqiteqturis</strong><br />

erovnul niS nebs inglisSi,<br />

safrangeTSi, italiasa da SveicariaSi,<br />

Tanac sagangebo yu radRebas uTmobda<br />

`xnovanebis Rirebulebas~ da `grZnobaTa<br />

erTianobas, yovelgvari moxdenilobis<br />

safuZvelsa da silamazis<br />

arss~. aRfrTovane biT uyurebda ra, Tu<br />

rogor zemoqmedebda inglisuri kotejis<br />

gaxunebu li silamaze warmosaxvaze,<br />

igi ganviTarebis gamo maT ganadgurebas<br />

nanob da. xelovnebis martivi formebis<br />

mimarT misi cxoveli interesi da aRfr-<br />

To vaneba gamovlinda, roca raskini<br />

stvenias budes akvirdeboda _ `gansakuTrebuli<br />

sinatifisa da momxiblao-<br />

konservacia 219<br />

sur. 7.3. jon raskini<br />

aRwerda selisberis<br />

kaTedralis ruxi<br />

kedlebis Crdilour<br />

xa siaTs, rogorc<br />

xmelTaSuazRvispireTis<br />

nagebobebisgan mis<br />

ganmasxvavebels<br />

bis CaxlarTul goTur amonazids~,<br />

romelic udavod didi siamovnebiT da<br />

ornamentuli formis miRebis `u Tuo mizandasaxulobiT~<br />

gakeTda (ruskin, 1872).<br />

am saxis `budeTmSenebloba~ SeiZleba<br />

inaxos strasburgis Zveli saxlebis arqiteqturaSi,<br />

romlebic garemosa da<br />

saWiroebebs iyo misadagebuli da glexisTvis<br />

didi siamovne ba mohqonda. roca<br />

raskini saubrobda msxverplSewirvaze,<br />

romelsac arqi teqtorisa da mSeneblisgan<br />

moeloda, igi gulisxmobda, rom yovel<br />

maT gans araferi unda daeSurebina<br />

da <strong>arqiteqturis</strong> xaTriT yvela sxva siamov<br />

neba msxverplad Seewira. es moicavda<br />

adgilobriv xelmisawvdomi sam Se neblo<br />

masalis gamoyenebas, ama Tu im miznisTvis<br />

saukeTeso xarisxis SerCevas, raTa<br />

patiosani, WeSmariti wvlili Seetana Senobis<br />

esTetikur momxiblaobasa da gam-<br />

ZleobaSi.<br />

7.1.3. mSveniereba da cxovelxatuloba<br />

`mSveniereba~ raskinis cxovrebis arss<br />

warmoadgenda da Sinagani harmoniidan<br />

da simSvididan momdinareobda. sru


220 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 7.4. jotos kampanile florenciaSi<br />

raskinisTvis `mTis alebastris uSfoT vel<br />

simaRles~ ganasaxierebda<br />

lyofili mSveniereba Rmer Tis wiaR arsebobda<br />

da, rogorc RmerTis asaxva,<br />

bunebasa da xelov ne baSi vlindeboda.<br />

raskini mSvenierebas `tipiurad~ da `vitalurad~<br />

yof da; pirvels formebi da am<br />

formebis Tvisebebi Seadgens, rogoricaa<br />

mag., gazneqili, mrudi xazebi; meores<br />

_ gamomsaxveloba, bedniereba da sicocxlis<br />

energia. arqiteqturaSi formebs<br />

is mSvenivrad miiCnevda, Tuki isi ni bunebidan<br />

momdinareobda, radgan adamians<br />

ar SeeZlo TviTon Seeqmna mSveniereba.<br />

klasikuri xuroTmo ZRvreba ar efuZneba<br />

bunebis mibaZvas (iseT detalebs Tu ar<br />

CavTliT, rog orc korinTuli kapitelia)<br />

da ar pa su xobs mSvenierebis moTxovnebs.<br />

renesansuli xuroTmoZRvreba, rogorc<br />

kla sikuris imitacia, uaryofili iyo<br />

ram denime gamonaklisiT (mag., rafae li<br />

da miqelanjelo). samagierod, goTika<br />

mTli anad efuZneba bunebriv formebs.<br />

qandakeba da ornamnetacia aq gaiazreboda,<br />

rogorc xuroTmoZRv rul mTlianobas<br />

ganuyofeli, Tumc ki mas daqvemdebarebuli<br />

nawili. de ta lizebis xarisxi<br />

damokidebuli iyo xedvis distanciaze.<br />

reliefuroba mi iRweoda Crdilis saTanado<br />

siRrmiT, xolo mravalferadovneba<br />

ki qvis bu neb rivi SeferilobiT. igi kargad<br />

grZnobda gansxvavebas goTikis sxvada<br />

sxva saxeobebs Sorisac, magaliTad,<br />

jotos kampanilesa da selisberis kaTedralis<br />

Sedarebisas:<br />

`gansxvaveba marTlac rom ucnauria,<br />

Tuki mas erTbaSad SevigrZ nobT. erTi<br />

mxriv, mwvane tbidan amoSverili muqi<br />

unayofo kldeebi viT wynari amwvanebuli<br />

sivrcidan amoziduli ruxi kedlebi,<br />

maTi mo u xeSavi, naZerwi xaoiani svetebiT,<br />

sammagi RiadebiT, yovelgvari saxiani<br />

meserebis an raime sxva ornamentis<br />

gareSe, garda mercxle bis budeebisa,<br />

meore mriv ki naTeli, gluvi, mziani<br />

zedapiri kaSkaSa iaspisa, spiraluri<br />

svetebi da jadosnuri naySebi, imdenad<br />

TeTri, im denad baci, imdenad kristaluri,<br />

rom maTi msubuqi siluetebi Zlivs<br />

ganirCeva aRmosavleTis fermixdili cis<br />

wyvdiadSi; mTis ale bastris uSfoTveli<br />

simaRle dilis RrubeliviT Seferili<br />

da zRvis niJarasaviT naWedi~.<br />

gamoTqma `cxovelxatuli~ xSirad gamoiyeneboda<br />

nangrevebad qceul SenobebTan<br />

mimarTebiT da `sayovelTao kvdomis~<br />

aRsaniSnavadac ki. amas raskini `parazitul<br />

amaRlebulobas~ uwodebda.<br />

`cxovelxatuli~ misTvis mSvenierebisa<br />

da amaRlebulis SeerTebas niSnavda, rac<br />

xelovnebaSi sxva da sxva maxasiaTeblebsa<br />

da ganazraxSi aisaxa. goTuri qandakebis<br />

cxovel xatuloba imiT ganisazRvreboda,<br />

rom Crdilebi da Crdilebis masebi<br />

kom poziciur mTlianobaSi moiazreboda,


maSin roca klasikuri qandake baSi _ rogorc<br />

parTenonSi _ es ase ar iyo, radgan<br />

Crdilebi iq mxo lod gamosaxuli ambis<br />

gamosakveTad gamoiyeneboda. istoriul<br />

SenobebSi, Sem Tx veviTi, ngrevismieri<br />

cxovelxatuloba ar iyo mTavari; mTavari<br />

iyo `ke TilSobili cxovelxatuloba~,<br />

`drois es oqros damRa~, xnovanebis<br />

niSne bi masalaze, rac ganumeorebel<br />

xasiaTs aniWebs mas. imis gaTvaliswinebiT,<br />

rom aseTi midgomisas Senoba Tavis<br />

`saukeTeso mdgomareobas~ mxo lod 4-5<br />

saukunis mere miaRwevs, Zalian mniSvnelovani<br />

iyo samSeneblo ma salebis<br />

saTuTad SerCeva, raTa maT gamoqarvisTvis<br />

amden xans gaeZlo. `mex sierebis lampari~,<br />

garkveuli TvalsazrisiT, istoriul<br />

arqiteqtura ze raskinis msjelobis<br />

dagvirgvinebas warmoadgenda, gansakuTrebiT,<br />

ero v nul mniSvnelovnebasTan<br />

da sazogadoebis <strong>istoria</strong>Si mis rolTan<br />

mimar TebiT. igi miuTiTebda, rom Tu gvsurs<br />

raime viswavloT warsulidan da<br />

Tu bedniereba gveweva momavalSi Cvenc<br />

vinmes vaxsovdeT, Cven gvesaWiroe ba mexsiereba,<br />

gvesaWiroeba raRac, rasac Cveni<br />

mexsiereba CaeWideba. poe zi is darad,<br />

xuroTmoZRvreba drois erT-erTi `dampyrobeli~<br />

iyo da ras kini xazs usvamda<br />

Cven ZiriTad movaleobebs am TvalsazrisiT:<br />

pirveli, iseTi xarisxis xuroTmoZRvrebis<br />

Seqmna, romelic istoriuli<br />

gaxdeba da meore, `warsul droTa xuroTmoZRvrebis,<br />

rogorc uZvirfasesi<br />

namemkvid re vis SenarCuneba~ (VI: ii).<br />

rac Seexeba emociur faseulobebs,<br />

raskini `keTili adami a nis saxls~ misi<br />

mflobelis, misi cxovrebis, misi siyvarulis,<br />

gansacdelis, mexsierebis<br />

gansaxierebad miiCnevda; is ufro metad<br />

iyo misi memoriali, vidre rac ginda<br />

ram eklesiaSi dadgmuli; amitom misi<br />

Svilebis da maTi STamomavlebis movaleoba<br />

iyo misi movla, dacva da Senaxva.<br />

amas igi qri s tianobis amocanadac ganixilavda.<br />

RmerTi yvela ojaxSi myofobs da<br />

konservacia 221<br />

misi sakurTxevlis dangreva mkrexeloba<br />

iqneboda. Sesabamisad, saxli ekuTvnis<br />

mis pirvel mSenebels, is ar aris Cveni,<br />

TumcaRa is aseve ekuTvnis mis STamomavlobas,<br />

ase rom Cveni movaleobaa<br />

misi dacva, konservacia da Sem dgomTa<br />

CvenTaTvis gadacema. Cven ar gvaqvs<br />

ufleba momaval Taobebs da vakloT<br />

raime sargebeli, radgan adamianis erTi<br />

fundamenturi piroba wa r sulze dafuZnebulobaa.<br />

rac ufro didia da<br />

Sors mimavali miznebi, miT meti TviTuaryofa<br />

da Tavmdabloba gvesaWiroeba,<br />

raTa vaRiaroT, rom Cve ni mcdelobis<br />

Sedegebi CvenTa SemdgomTaTvis gaxdes<br />

xelmisawvdomi. xu roT moZRvreba,<br />

SefardebiT mudmivi, sxvadasxva bolovadi<br />

movlenis meS veobiT Seqmnis gangrZobiTobas,<br />

sxvadasxva epoqas daakav-<br />

Sirebs da eris iden tobas gaaZlierebs.<br />

aq SeiZleba albertisa da safrangeTis<br />

revolYu ciis naxmevi amovicnoT, romelic<br />

raskinma kidev ufro ganaviTara;<br />

igi aRar saubrobda calkeul erovnul<br />

Zeglebze, aramed erovnul xuroTmo-<br />

ZRvrul memkvidreobaze, sacxovrebeli<br />

<strong>arqiteqturis</strong>a da istoriuli qalaqebis<br />

CaTvliT.<br />

7.1.4. WeSmariteba da mexsiereba<br />

raskins sZulda imitacia; samSeneblo<br />

masalebi da samSeneblo meTo debi unda<br />

iyos is, rac sinamdvileSi aris, xolo<br />

arsebiTi _ Semqmnelis ga nazraxia. igi<br />

mxars uWerda tradiciul xelosnobas,<br />

radgan SiSobda, rom industrializacia<br />

adamians Tavisi saqmianobiT tkbobas<br />

gaaucxoebda da misi xelidan carieli<br />

da usicocxlo ram gamovidoda, sicocxlesa<br />

da `msxverplSewirvas~ moklebuli.<br />

mis werilebSi mravali furcelia, sadac<br />

is aRSfoTebas gamoTqvams xelovnebis<br />

nacnobi nawarmoebebis ganadgure bis, pizaSi<br />

jotos freskebis mospobis, vero-


222 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

naSi istoriuli Senobe bis Canacvlebis,<br />

veneciaSi ka d’oros ganaxlebis, jotos<br />

kampaniles `da na wevrebis da gawmendis~<br />

gamoc ki. ra unda gakeTdes am SenobaTa<br />

is toriuli Rirebulebis SesanarCuneblad?<br />

1845 wlis ivnisSi raskini werda<br />

mamas: `me ase gavakeTebdi: dae, mouaron<br />

saukeTesod imas, rac aqvT da ro ca<br />

movla ukve veRarafers uSvelis, maSin<br />

jobs, acalon, misxal-misxal gaqres, vidre<br />

ganaaxlon igi~. es fraza, romelic<br />

man Semdgom `mexsiere bis lamparSi~ Car-<br />

To, arsebiTad raskinis `safirmo niSani~<br />

gaxda. raskins uyvarda mkvaxe gamoTqmebi,<br />

raTa saTqmeli ufro TvalsaCino<br />

gamxdariyo. is sulac ar gulisxmobda,<br />

rom Zveli Senoba saerTod ar unda<br />

SekeT des. piriqiT, is, iseve rogorc<br />

Semdeg uilYam morisi, dabejiTebiT ur-<br />

Cevda Se nobis saTanado movlas, raTa<br />

Semdgom `restavraciis aucilebloba~<br />

aeri debinaT, rac, samwuxarod, metismetad<br />

xSirad gamxdara gadakeTebis gamarTlebis<br />

sababi. (VI: xix).<br />

`zedmiwevniTi yuradRebiT Tvalyuri<br />

adevneT Zvel Senobas; saukeTe sod, nebismieri<br />

saSualebiT daicaviT igi Slis<br />

yovelgvari zemoqme de bis gan. daiTvaleT<br />

misi qvebi, rogorc gvirgvinis pa ti o san<br />

Tvlebs daiTvlidiT. daayeneT guSagebi<br />

mis garSemo, rogorc alyamodebul qalaqs<br />

dauyenebdiT, SekariT igi rkiniT,<br />

sadac moeSveba, SeuyeneT xis Zelebi, sadac<br />

gadmoixreba; nu idardebT, amgvari<br />

daxmareba Tu ar gelamazebaT.~<br />

raskins aRelvebda urbanul garemoSi<br />

mimdinare ganviTareba da axali moednebis<br />

da ufro farTo quCebis mosawyobad<br />

Senobebis ngrevis kva lad, Zveli<br />

qalaqebis TviTmyofadobis dakargva. igi<br />

afrTxi lebda, ya l bi siamaye ar egrZnoT<br />

amis gamo da sanacvlod yuradRebas<br />

amaxvilebda im Rirebulebebze, rac<br />

Zveli qalaqis Zvel ubnebsa da bnel qu-<br />

Cebs ax lavs. istoriuli qalaqi mxolod<br />

calkeuli Zeglebisgan ki ar Sedgebo-<br />

sur. 7.5. raskinma mZafrad gaakritika ka<br />

d’oros restavrcaia veneciaSi sa fasado<br />

dekoris metismeti ganaxlebis gamo<br />

da, aramed sxvadasxva tipis nagebobebis,<br />

sivrceebisa da detalebis ansamb li<br />

iyo. igi xazs usvamda, rom istoriuli<br />

Senobebisadmi interesi iseT qveynebSi,<br />

rogoricaa safrangeTi da italia, imdenad<br />

calkeul mdidrul sasaxleebs<br />

ki ar emyareboda, aramed `maTTvis saamayo<br />

periodebis umcire si sacxovrisis<br />

naloliaveb da daxvewil morTulobas~<br />

(VI: v).<br />

1854 wels raskini kristal palasis<br />

gaxsnaze sityvis warmosaTqme lad miiwvies<br />

da man es SesaZlebloba gamoiyena,<br />

raTa xelovnebis nawar moe bebisa da istoriuli<br />

Senobebis dacvisken moewodebina.<br />

mas nakleb aS foTebda parizSi axali<br />

quCebisa da bulvarebis gaWra, misi `br


wyinvale didebulebis Taviseburi xasiaTis~<br />

gamo, is ki seriozulad adardebda,<br />

Tu ra zemoqmedebas moaxdenda es istoriul<br />

qalaqebze mTels evropaSi. man<br />

axsena Zveli normanuli saxlebi ruanSi,<br />

romlebic mTlianad unda ganaxlebuliyo<br />

da SeTeTrebuliyo, raTa SesabamisabaSi<br />

mosuliyo bolo dros aSenebuli<br />

sastumroebisa da ofisebis siaxlesTan.<br />

man agreTve dag mo meore imperiis<br />

dros safrangeTSi didi kaTedralebis<br />

restavracia, miuxedavad imisa, rom es<br />

viTomcda `maTematikuri sizustiTa~ da<br />

didi ostatobiT gakeTda.<br />

7.2. <strong>konservaciis</strong> politikis<br />

ganviTareba inglisSi<br />

raskinma wamoayena winadadeba, Seqmniliyo<br />

asociacia, romlis wevre bi moamzadebdnen<br />

moxsenebebs mTels qveyanaSi istoriuli<br />

Senobebis mdgo mareobis Taobaze<br />

da fondi, romelic Seisyidida safr<br />

TxeSi Cavardnil na gebobebs, an maT<br />

movlaSi mflobelebs rCeviT gauwevda<br />

daxmarebas; yove li ve amis dasawyebad<br />

man 25 girvanqa sterlingi gadaixada.<br />

`antikvarTa sa zogadoebam~ ganixila es<br />

idea da gaavrcela dokumenti, romelic<br />

Zveli eklesiebis ufro dacvis,<br />

vidre restavraciis principebs efuZneboda.<br />

mag ram saeklesio xelisuflebam<br />

es im pirTa Seuracxyofad miiRo, vinc<br />

uf lis sadideblad Zal-Rone ar dai-<br />

Sura misi saxlis gasaumjobeseblad da<br />

mzardi mrevlis moTxovnebis dasakmayofileblad<br />

(Evans, 1956:311). miuxeda vad<br />

imisa, rom arqeologiuri sazogadoebebi<br />

qveynis TiTqmis yvela na wil Si arsebobda,<br />

dacviT saqmianobaSi Carevis<br />

mowadineba jerjerobiT nak lebad Canda.<br />

Tumca kamaTi mainc daiwyo da arqeologiur<br />

da arqiteq turul sazogadoebebSi<br />

gamomsvlelni met yuradRebas aqcevdnen<br />

im meTo debs, romliTac SekeTeba da<br />

konservacia 223<br />

restavracia xorcieldeboda. lesterSi,<br />

1854 wlis maisSi, henri draidenma Semdegi<br />

gansazRvreba Semoitana: (Dryden, 1854):<br />

`restavracia SeiZleba ganisazRvros,<br />

rogorc raRacis miyvana im mdgomareobamde,<br />

romelSic is ar yofila, roca<br />

inaxa, magram SesaZ loa odesRac yofiliyo.<br />

bevrni, batoni raskinis msgavsad,<br />

uaryofen, rom arsebobs aseTi ram,<br />

restavracia. magram ganurCevlad imisa,<br />

ve Tan x mebiT me da Tqven b-n raskins,<br />

sazogadoebrivi azri miiCnevs, rom es<br />

Zveli Senobebi unda gamoyenebul iqnas<br />

sajaro mRvdelmsaxu re bisTvis da am<br />

azrs me suliTa da guliT veTanxmebi.<br />

da cxadia, rom Tu isini unda gamoyenebul<br />

iqnas, xSirad gaxdeba saWiro maTi<br />

Se ke Teba, zogjer ki rekonstruqciac.<br />

principi, romelsac me vadga var, imaSi<br />

mdgomareobs, rom motyuebas ar unda<br />

vcdilobdeT~.<br />

igi eTanxmeboda avTenturobis Senar-<br />

Cunebis princips, rom ar SeiZleba motyuileba,<br />

magram mas sjeroda, rom<br />

eklesiebi kvalavac moqme di unda iyos.<br />

igi urCevda, ar cdiliyvnen `Tavdapirveli~<br />

formis aRd genas, romlisganac<br />

zogjer erTi kuTxeRa darCeniliyo,<br />

aramed saukeTe sos Tan miaxloebas dasjerebodnen.<br />

is Tvlida, rom SesaZlebelia<br />

cemen tis gamoyeneba dazianebuli<br />

nawilebis gasamagreblad maTi demonta-<br />

Jis ga re Se; mosaridebelia Camomtvreva<br />

da aseve sifrTxiliT unda ganexorciele<br />

binaT nakerebis amovseba. urCevda is<br />

ferweriani zedapirebis da vit raJebis<br />

fragmentebis SenarCunebasac. imis gaTvalisiwnebiT,<br />

rom `usayvar lesi Tanamedrove<br />

stili~ maSin XIII saukunis goTika<br />

iyo, misi gamoyeneba didi sifrTxiliT<br />

unda momxdariyo, raTa Sexla-Semoxla<br />

da areuloba ar Camovardniliyo;<br />

draidens magaliTebic moyavs, ras unda<br />

eridon res tavraciisas: magaliTad,<br />

XIV saukunis maRalqanobiani saxuravis<br />

dadgmas XV saukunis kedlebze.


224 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

7.2.1 skotis gamoxmaureba raskins<br />

`mexsierebis lampris~ wakiTxvis mere<br />

skotma CaTvala, rom raskini masze bevrad<br />

konservatiuli yofila. igi sruliad<br />

gamarTlebulad miiC nevda restavraciaze<br />

uaris Tqmas antikuri qandakebebis<br />

an nangrevebad qce uli nagebobebis<br />

SemTxvevaSi, magram miuTiTebda, rom<br />

is Senobebi, rom lebic mxolod Zeglebi<br />

ki araa, aramed kvlavac gamoiyeneba,<br />

rogoricaa, ma galiTad, eklesiebi,<br />

SeuZlebelia dro da dro ar SekeTdes.<br />

meore mxriv, maT warsulSi ukve miadga<br />

ziani212 . 1862 wels man moamzada vrceli<br />

moxseneba riBa-s SexvedrisTvis, sadac<br />

kidev ufro daazusta Tavisi sabu Tia<br />

noba da raskinis proncipebis kidev<br />

ufro farTod gamoyenebas cdi lobda<br />

(scott, 1862). man Zveli arqiteqtura da<br />

arqiteqturuli naSTebi oTx kategoriad<br />

dayo:<br />

1. sruli siZvele, rogoricaa stounhenji;<br />

2. saeklesio an saero Senobebis nangrevebi;<br />

212 `batoni raskini, `mexsierebis lamparSi~<br />

bevrad maWarbebs me konserva tizmiT, imdenad,<br />

rom TiTqmis ugamonaklisod gmobs<br />

restavraciis yovelg var mcdelobas,<br />

rogorc garduvalad damangrevels Zveli<br />

Zeglis sicoc x lisa da sinaRdisTvis…...<br />

magram, vai, rom ziani ukve miyenebulia;<br />

sauku novanma uyuradRebobam da SembRalavTa<br />

xelma ukve gaakeTes Tavisi saqme.<br />

Senoba ki raRac ufro metia, vidre mexsierebis<br />

Zegli, is aris taZari samyaros<br />

Semoqmedis Tayvaniscemisa da didebisa, vidre<br />

aRsasrulamde sof li sa; es movaleobis<br />

sakiTxia, iseve rogorc aucileblobisa,<br />

rom daS lis niSnebi da dazianebebi SekeTdes.<br />

Tumca ukeTesi iqneboda Semdegi Ta obisTvis<br />

maTi xel ux leblad gadacema, vidre<br />

upasuxismgebloTa xelSi ma Ti Cagdeba, romlebic<br />

mxolod Tavisi cbierebiT cdiloben<br />

dagvamaxsov ron Tavi, rodesac acxadeben,<br />

rom fiqroben qvebze da sionis mtverze<br />

dar doben~. (scott, 1850:120f; ‘note B’)<br />

3. Senobebi, romlebsac jerac iyeneben<br />

da<br />

4. Zveli naSTebis fragmentebi SedarebiT<br />

axal SenobebSi.<br />

man xazi gausva, rom bolo kategoria<br />

Seicavda sacxovrebeli arqi teqturis<br />

Rirebul fragmentebs, romlebsac didi<br />

praqtikuli mniSvnelo ba aqvs studentebisTvis.<br />

igi ar miiCnevda, rom<br />

pirveli kategoria raime problemebs<br />

warmoSobda, maSin roca meore, klimaturi<br />

pirobebis zegav le niT nagebobis<br />

swrafi Slis gamo, gadaudebel qmedebebs<br />

moiTxovda. aq igi urCevda raskinis<br />

receptis gamoyenebas anu kedlebis<br />

zeda nawilebis dacvas, sadac saWiroa,<br />

Cacementebas, Sekvras, bijgebis an, absoluturi<br />

auci leblobis SemTxvevaSi,<br />

kontr-forsebis dayenebas, oRond yovelive<br />

amis ise gakeTebas, rom nangrevis<br />

Tavda pirveli saxe da cxovelxatulo ba<br />

ar Secliliyo; amasTan, is amateb da, rom<br />

Tu raime saxis axali samu Sao gaxdeboda<br />

saWiro, `ukeTesi iqneboda, rom es axali<br />

mouxeSavi yofi liyo, Tanac Zveli masaliT<br />

gakeTebuli, magram araviTar SemTxvevaSi<br />

ar miCqmaluliyo, raTa mkafiod<br />

Candes, rom is mxolod Zveli nagebobis<br />

Se sanarCunebladaa damatebuli.~<br />

rac Seexeba funqcionirebad nagebobebs,<br />

igi eTanxmeboda raskins, rom<br />

mTavari mizani unda yofiliyo, rac<br />

SeiZleba meti Zveli naxelavis xe luxleblad<br />

datoveba, Tumca aRiarebda,<br />

rom `Cven yvelani Seuracxmyo felni<br />

varT!~ imgvari restavraciis Tavidan<br />

asacileblad, romlis Semdeg sruli<br />

`sicariele~ rCeba da im mizniT, rom<br />

Senobas istoriuli masalis maqsimumi<br />

SerCes, igi iZleoda rekomendacias,<br />

rom idealur SemTxvevaSi, restavracia<br />

nabij-nabij da xelis cecebiT `Catarebuliyo...<br />

ufro grZnobiT gzis mosinjviTa<br />

da umciresi sakeTeblis ZiebiT<br />

da ara gabedu li sistemis miyoliT.~<br />

igi saWirod miiCnevda samuSaos ganxor-


cielebas mcire dakveTiT da ara erTi<br />

farTomasStabianiT; arqiteqtorisTvis<br />

ki _ ga nexorcielebina kvleva da `absoluturad<br />

zusti naxazebi yvelafer mikv<br />

leulis da yvela mopovebuli mowmobidan<br />

gamotanili marTebuli STax vedris<br />

zedmiwevniTi aRweriTurT, raTa,<br />

sabolood, SesZleboda (met-nak le bi<br />

uTuobiT) qaRaldze aRedgina dakarguli<br />

da nawilobriv mignebuli formebi;<br />

es yvela SemTxvevaSi Zalze sasargeblo<br />

iqneba, xolo Tuki de facto restavracia<br />

odesme momavalSi daigegmeba, sruliad<br />

fasdaudebeli gaxdeba~ (scott, 1862:73 ff).<br />

7.2.2. RIBA-s saxelmZRvanelo<br />

principebi<br />

riBa-Si gamarTuli kamaTisas jorj edmund<br />

stritma (1824-81 ww.), Yorkis sakaTedro<br />

taZris restavratorma, xazi gausva,<br />

rom arqiteqtori pi radad unda iyos<br />

CarTuli Senobis dawvrilebiTi Semowmebis<br />

yvela fa zaSi. SeuZlebelia Senobis<br />

srulyofili gageba, vidre ar gazomav<br />

da ar gamoxazav mis yvela nawils. samuSaoTa<br />

zedamxedvelobis gadabareba mSe neb<br />

lobis administratorisTvis seriozuli<br />

Secdoma iyo. Secdo me bis ume te soba<br />

arqiteqtoris aryofnaSi xdeba. miuxedavad<br />

imisa, rom striti aR frTovanebuli<br />

iyo frangi profesionalebis didi energiiT,<br />

mondomebiTa da ostatobiT, maTi<br />

Cinebuli katalogizaciiT da merimes<br />

mSvenieri mox senebebiT, is mainc irwmuneboda,<br />

rom britaneTis xuroTmoZ-<br />

Rvruli mem kvid reobis mTavrobisadmi<br />

gadabareba did safrTxes Seqmnida. igi<br />

amtki ce b da, rom es naTlad gamoaCina<br />

safrangeTSi `sabiTumo~ restavraciis<br />

sistemam (street, 1862:86) 213 . mas erCivna,<br />

213 Tavis werilSi skotma xazi gausva franguli<br />

goTuri Senobebis, ro gorc universaluri<br />

memkvidreobis, udides Rirebulebas:<br />

`frangma xuroT moZRvrebma da xelovnebis<br />

istorikosebma aCvenes ra (vaRiarebT Cven<br />

konservacia 225<br />

eklesiebis kanonier meurveebs _ episko<br />

posebs, mTavar diakvnebs, soflis<br />

dekanozebs, restavraciasTan mimarTebiT<br />

konsultaciebi aRiarebuli profesionalebisgan<br />

mieRoT. miuxedavad amisa,<br />

jorj godvini aRiarebda rom Tumca<br />

britonis da raskinis mcdelo ba warumatebeli<br />

iyo, SesaZloa, momwifda dro,<br />

saqmeSi mTavrobac Cabmu li yo. bolos,<br />

riBa-s sabWom komitetis Seqmna moiTxova<br />

praqtikuli wese bis da winadadebebis<br />

wyebis SesamuSaveblad Zvel SenobebTan<br />

mopyrobis Ta o baze.<br />

1865 wels gamoqveynda amgvari praqtikuli<br />

wesebis da SeTavazebebis rigi,<br />

saTauriT `Zveli Zeglebis da naS-<br />

Tebis konservacia~. is or nawilad iyo<br />

dayofili: `zogadi rCeva Zveli Senobebis<br />

restavraciis mesveurTaT vis~ da<br />

`miTiTebebi Zveli Senobebis restavraciasa<br />

da SekeTebebSi mona wi le xelosnebs~<br />

da, ZiriTadad, skotis moxsenebas<br />

efuZneboda. rekomen da ciebi iTxovda<br />

saguldagulo arqeologiuri da istoriuli<br />

kvlevis, ana zomebis da fotoebis<br />

gakeTebas iqamde, vidre SesaZlo cvlilebebis<br />

Taobaze raime gadawyvetileba<br />

iqneboda miRebuli. gansakuTrebuli<br />

yu radReba eniWeboda yvela samSeneblo<br />

periods, Zeglebs, gamosaxulebebs, vitraJebs<br />

da kedlis mxatvrobas. yovel<br />

Senobas istoriuli Rirebuleba hqonda,<br />

romelic daikargeboda, Tu misi avTenturoba<br />

Seilaxeboda. yve laferi, rasac<br />

ki raime Rirebuleba SeiZleboda hqonoda<br />

_ mag., dekora tiuli baTqaSis, vitraJebis<br />

fragmentebi, liTonis gamarTulobebis<br />

da wa r werebis detalebi _ in situ<br />

unda yofiliyo konservirebul; ikrZa-<br />

amas sru lad Tu ara), rom goTuri xuroTmoZRvrebis<br />

samSoblo maTi qveyanaa, misi qmnilebebi<br />

mTeli evropisa da mTeli msoflios<br />

sakuTrebad aqcies, Tan ki, maTi sakuTari<br />

aRiarebiT, goTuri xuroTmoZRvrebis yvela<br />

motr fi a les TiTqmis Tanabari ufleba aqvT<br />

maTze maTi avTenturobisa da kon servaciis<br />

TvalsazrisiT (scott, 1862:81).


226 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

leboda Zveli zedapirebis gafxeka, moryeuli<br />

qvis wyobis konsolidaciisa da<br />

Sev sebisTvis cementi iyo SeTavazebuli;<br />

xolo qvebis gasamagreblad ki TeT ri Selaki<br />

da sapnisa da Sabis xsnari. stritis<br />

rekomendaciebis Tanaxmad, urCevdnen<br />

Tavi aeridebinaT axlad SebaTqaSebisTvis,<br />

raTa gamoevlinaT da `rac SeiZleba<br />

naTlad eCvenebinaT naSenis <strong>istoria</strong> gadakeTebebis<br />

Tan mimdevrobiTurT~. Tumca,<br />

kvlavac igrZnoboda `kembrijis kemdenuri<br />

sazo ga doebis~ erTgvari gavlena<br />

_ `Tu Zveli dafaruli naxelavi SeiZleba<br />

iyos, mosacilebelia, rac xels gviSlis~,<br />

mag., `kedlis mopirkeTeba, iata kis safari,<br />

patronikeni, maRalzurgiani merxebi,<br />

Tanamedrove kedlebi da tixrebi an sxva<br />

dabrkolebebi~. am dokumentma Tavisi<br />

wvlili Seitana is toriuli Senobebis<br />

<strong>konservaciis</strong>admi axali midgomis gamomuSavebaSi,<br />

Tumca zogi misi teqnikuri<br />

rekomendacia, rogoricaa baTqaSis moxsna,<br />

ce mentis da qvis gasamagreblebis<br />

gamoyeneba, mogvianebiT seriozuli sir-<br />

Tu leebis mizezi gaxda.<br />

1860-1870-ian wlebSi restavraciisa<br />

da anti-restavraciis Taobaze cxo veli<br />

kamaTi mimdinareobda. skoti Tavadac<br />

monawileobda masSi, Tumca amjerad igi<br />

braldebuli aRmoCnda. 1877 wels misi<br />

sakuTari sityvebi missave dasadana-<br />

Sauleblad iqna gamoyenebuli Rirsi v.<br />

J. loftis mier werilSi `guldasmiTi<br />

restavracia~ (loftie, 1877:136). skotma<br />

upasuxa `gul dasmiTi anti-restavraciiT~,<br />

romelSic Tavis namuSevars icavda<br />

da saub robda imaze, raoden Tavdadebuli<br />

momxrea igi <strong>konservaciis</strong>a (scott,<br />

1877b:228). 1874 wels raskins riBa-s<br />

oqros medali SesTavazes, magram man<br />

uari Tqva mis miRebaze, radgan mTels<br />

evropaSi kvlavac xelovnebis na warmoebebis<br />

da istoriuli Senobebis esodeni<br />

ganadgureba midiso, `arc erT CvenTagans<br />

ar aqvs ufleba, Cemi azriT, gavceT<br />

an miviRoT jildoebi, yovel SemTxvevaSi<br />

is, romelsac britaneTis gvirgvini gviwyalobebs<br />

da mis Rirsebasac moicavs~<br />

(ruskin, 1900:143).<br />

7.2.3. anti-restavracia<br />

raskinis mosazrebebi TandaTanobiT<br />

gavrcelda da mravalTa mier iq na gaziarebuli,<br />

xolo 1877 wels ZiriTadi<br />

samsjelo sidnei qolvinma (1845-1927<br />

ww.), kembrijis natif xelovnebaTa profesorma,<br />

Seajama Tavis `restavracia da<br />

anti-restavracia~-Si. igi ganixilavda<br />

Senobas, rogorc xelovnebis nawarmoebs,<br />

Tumca gansxvavebuls qandakebisgan,<br />

romlis das ruleba drois konkretul<br />

momentSi xdeboda. Senobebs ki, piriqiT,<br />

SeiZ leba bevri saxeSemcvleli Zalis zemoqmedeba<br />

daemCnes da amgvari Zalebis<br />

rac ufro met niSans atarebs, miT metia<br />

maTi istoriuli Rirebuleba da miT<br />

ufro sagulisxmoa isini. imowmebda ra<br />

raskins, qolvini acxadebda, rom Tavisi<br />

cxovelxatulebisa da xnovanebis RirebulebiT,<br />

istoriul Se nobas ormagi<br />

momxiblaoba gaaCnda. is mosakrZalia,<br />

upirvelesad, imitom, rom Zveli xeloba<br />

arqiteqturaSi ufro lamazi iyo, vidre<br />

axali da meorec, imitom, rom is ufro<br />

saintereso iyo da met amaRlebul<br />

grZno bebs aRZravda (Colvin, 1877:457). igi<br />

brals sdebda restavratorebs WeSmariti<br />

istoriuli grZnobis naklebobaSi da<br />

imowmebda mwerals, romelsac uTqvams,<br />

rom Zveli eklesia xSirad erTi ki ar<br />

aris, aramed ramdenime eklesia erTSi.<br />

igi agreTve amtkicebda, rom sruli sigiJe<br />

iyo mogviano na Senis dangreva arqeologiuri<br />

kvlevis, ritualuri Sesatyvisobis,<br />

mxa tv ruli ganuwvaleblobis<br />

momizezebiTa, an SekeTebis sababiT. igi<br />

miuTi Tebda bolodroindel Targmans<br />

viole-le-dYukis werilisa `restavraciis<br />

Sesaxeb~, romelSic restavracia gaazrebuli<br />

iyo, rogorc elda Seno bis Tvis


da amtkicebda, rom rogori aRmoCenebic<br />

unda gakeTebuliyo, isi ni nagebobis<br />

mTlianobis da misi istoriis uwyvetobis<br />

xarjze keTdebo da.<br />

`xelovnebis WeSmarit moyvaruls Seu-<br />

Zlia dainaxos erTi stilis Ri r sebani<br />

ise, rom ar iyos brma sxva stilis RirsebaTa<br />

mimarT. igi mSvenivrad grZnobs,<br />

rom Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />

didebu li, zeSTagonebuli sistema Tavis<br />

saukeTeso periodebSi aris ram gacilebiT<br />

ufro maRali mSvenierebis da<br />

mniSvnelovnebis mqone, vi d re XVII da XVIII<br />

saukuneTa sistemebi; igi aRiarebs, rom<br />

<strong>istoria</strong> xSirad tovebs Tavis nakvalebs<br />

mxatvrulobis xarjze da rom Seno ba,<br />

istoriuli Rirebulebis dagrovebisas<br />

xSirad anadgurebs mxatv rul Rirebulebas.<br />

da mainc, miuxedavad amisa, mas<br />

SeuZlia dainaxos rom dedofal anas<br />

droindeli Canafiqri mdidrulia, kargi<br />

propor ciebisaa da mravali funqciisTvis<br />

Sesabamisi, gansakuTrebiT deko ratiu<br />

li xeze Wris TvalsazrisiT. da is<br />

gacilebiT metad mondome buli iqneba am<br />

epoqis namdvili nawarmoebi hqondes, vidre<br />

dRevande li, yalbi Suasaukunovani<br />

nawarmi~ (Colvin, 1877:460).<br />

qolvinis msgavsad msjelobda jon jeims<br />

stivensoni (1832-1908 ww.), Sotlandieli<br />

xuroTmoZRvari, romelic, ZiriTadad,<br />

dedofal anas sti liT agebuli saskolo<br />

SenobebiT axsovT. igi gansakuTrebiT<br />

aRSfoTebu li iyo nakluli nawilebis<br />

imgvari restavraciiT, roca SeuZlebeli<br />

xdeba axlisa da Zvelis garCeva.<br />

magaliTad mas mohyavda Tavisi viziti<br />

sen-SapelSi, parizSi, rasac viole-ledYuki<br />

uZRveboda. zogierTi poli qromuli<br />

niSis restavrciisa da ferweris<br />

ganaxlebasTan dakavSirebuli wva lebisa<br />

da sazrunavis aRwerisas, vile-le-dYuki<br />

`uneblied sasaci lod~ gamoiyureboda:<br />

`mas mere, rac nawilebi aRdga Zveli Seferilobis<br />

zusti imitaciiT, zogjer<br />

aucilebeli Seiqna maTi sruli gadaxatva,<br />

Zvel namuSevarSi zogierTi feris<br />

konservacia 227<br />

aRmoCenis gamo, romelsac axali namu-<br />

Se vari ar exameboda. aqedan SeiZleba<br />

vimsjeloT, ramdenad uzustoa restavracia<br />

da ramdenad avTenturia imis<br />

Cvenebisas, Tu ras warmoadgenda Zveli<br />

namuSevari~. 214 igi amtkicebda, rom dokumenti,<br />

romelic im droze ufro gvian<br />

aris Sedgenili, vidre is dro, romelic<br />

uzis, `gamousade garze uaresia~;<br />

igi SecdomaSi Semyvania da falsifikaciaa.<br />

stivensoni moixmobda karlails,<br />

romelsac dabejiTebiT uTqvams `absolutur<br />

avTen turobas veTayvanebi~o<br />

da bolo mouRo am saxis gayalbebas<br />

literatu ris sferoSi (stevenson, 1881).<br />

man moixmo agreTve eljinis dazianebuli<br />

mar mariloebis magaliTi, romelTa<br />

aRdgena da restavracia adre Zalian<br />

moundebodaT moqandakeebs, magram axla<br />

amgvari qmedebis nebas `maTi kul tura~<br />

ar aZlevda. stivensonma Seutia ser edmund<br />

bekeTis (lord grim Torpis) namuSevars,<br />

radgan igi sent-albanos saabatos<br />

dasav leTi fasadis aRdgenas sTavazobda<br />

da igi Zvirfasi istoriuli dokumentebis<br />

ganadgu re baSi daadanaSaula.<br />

bekeTma upasuxa da yvela kritikuli<br />

SeniSvna uar yo. 215 ufro adre, stivensonma<br />

imave Senobis gamo mosazrebebisTvis<br />

skotic gaakritika da skotmac,<br />

sakmaod Secbumebulma, vrceli pasuxi<br />

miswera. be keTis gegmebi faqtobrivad<br />

ganxorcielda, ris gamoc `eklesias<br />

garekerZo xibliani cota ram darCa~<br />

(Ferriday, 1957:93; Clifton-taylor, 1977:272).<br />

7.3. uilYam morisi da SPAB<br />

1877 wlis 5 marts Athenaeum-Si daibe-<br />

Wda uilYam morisis (1834-96 ww.) werili<br />

destruqciuli restavraciis winaaRm-<br />

214 stevenson, 1877. skotma upasuxa am werils:<br />

scott, 1877a.<br />

215 ser edmund bekeTma upasuxa stivensonis<br />

werils (riBa transactions, 28 march 1881:187).


228 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

deg 216 , romelSic SemoTavaze bu li iyo<br />

istoriuli Zeglebis dasacavad asociaciis<br />

Seqmna.<br />

`axlaxan dilis gazeTSi Tvali sityva<br />

`restavracias~ movkari. uf ro dakvirvebiT<br />

CakiTxvisas gamoirkva, rom<br />

amjerad saqme, arc meti arc naklebi,<br />

TYuksberis kaTedrals exeba, romelic<br />

ser jilbert skotma unda daangrios.<br />

nuTu ukve gvian aris raimes gakeTeba<br />

mis gadasarCenad _ misi da yovelive im<br />

mSvenieris da istoriulis, rac jerac<br />

SemogvrCa im uZvelesi Senobebis adgilas,<br />

romelTac esoden gva saxeles? gana<br />

ar iqneboda upriani erTxel da samudamod,<br />

da Ta nac rac SeiZleba swrafad,<br />

dafuZndebodes asociacia am reliqviebis<br />

zedamxedvelobis da dacvis mizniT,<br />

romlebic, Tundac ase mci re ric xovnad<br />

darCenilni, jerac araCveulebrivi saganZuria,<br />

kidev ufro Zvirfasi am epoqis<br />

samyaroSi, roca cocxali istoriis<br />

ax lad-Seqmnili kvleva mravali CvenTaganis<br />

sicocxlis mTavari sia mov nebaa.~<br />

Zveli Senobebis dacvis sazogadoeba (society<br />

for the Protection of ancient Buildings =<br />

sPaB) formalurad 1877 wlis 22 martis<br />

Sexvedraze dafuZnda. mis pirvel wevr-<br />

Ta Soris mravali gamorCeuli pirovneba<br />

iyo, rogoricaa karlaili (romelmac<br />

sagangebo mimarTva gaakeTa kristofer<br />

renis lon do nur eklesiebTan dakavSirebiT),<br />

raskini, profesori jeims brYusi,<br />

ser jon laboki, lordi houtoni, profesori<br />

sidnei qolvini, edvard bernjonsi<br />

da filip uebi. morisi sazogadoebis<br />

sapatio mdivnad airCies da igi<br />

misi moRvaweobis warmmarTavi Zala iyo<br />

(morris, 1984:352). am sazogadoe bas mniSvnelovani<br />

wvlili unda Seetana Zalebis<br />

gaerTianebaSi saalbaTo res tavraciis<br />

winaaRmdeg da movlisa da <strong>konservaciis</strong><br />

216 swored zogierTma restavraciam (mag., barfordis<br />

samrevlo eklesia da liCfildis<br />

kaTedrali) aiZula morisi 1876 wlis seqtemberSi<br />

daewra pir veli saprotesto werili,<br />

Tumca is ar gamoqveynebula.<br />

midgomis mxarda WeraSi.<br />

morisi iRvwoda, rogorc mwerali<br />

da poeti, Seiswavla, magaliTad, islandiis<br />

folklori da misi ZiriTadi naSromebi<br />

friad aRiarebuli iyo TanamedroveTa<br />

mier. raskinic aRfrTovanebuli<br />

iyo misi leqsebiT. moriss ser<br />

uolter skotis istoriuli romanebis<br />

kiTxva uyvarda da roca 1853 wels oqsfordSi<br />

daiwyo swavla, karlailis, Sarlot<br />

Yongis da, gansa kuTrebiT ki, raskinis<br />

`veneciis qvebis~ didi gavlenis<br />

qveS moeqca. igi belgiasa da CrdiloeT<br />

safrangeTSi mogzaurobda, raTa flandriuli<br />

fe r wera da goTuri xuroTmoZ-<br />

Rvreba Seeswavla. 1856 wels man Segirdad<br />

daiwyo muSaoba j. e. stritTan da<br />

filip uebi gaicno. arqiteqtoris saqmianoba<br />

maincdamainc ar xiblavda moriss<br />

da dante gabriel rosetis (1828-82 ww.)<br />

zemoqmedebiT man saxelosno datova da<br />

mxatvrobas mokida xe li. uebi, romelmac<br />

seriozulad Seiswavla inglisuri go-<br />

Turi xuroTmo ZRv reba, im daskvnamde<br />

mivida, rom `Tanamedrove medievalizmi<br />

daufara vad winaaRmdegobrivi ramaa~ da<br />

cdilobda amdRevandeli Senobebi sasiamo<br />

v no yofiliyo, stilze raime pretenziis<br />

gareSe (lethaby, 1979:18).<br />

1861 wels, ramdenime megobarTan,<br />

maT Soris rosetisa da uebTan er Tad,<br />

morisma gadawyvita, Seeqmna firma `mxatvrobis,<br />

kveTilobis, avejisa da liTonis<br />

mxatvar-xelosnebisa~, firmis saxelwodeba<br />

ki iqneboda `mo ri si, marSali,<br />

folkneri da kompania.~ (morris, marshall,<br />

Faulkner & Co). mizani iyo, Suasaukunovani<br />

mxatvar-xelosnis raskinis idealis<br />

Tanaxmad, xelo van Ta warmoebis realur<br />

procesSi CarTva. 1892 wels man Sesavali<br />

waumZR vana kelmskot presis mier gamocemul,<br />

`veneciis qvebidan~ amoridebul<br />

`goTikis arss~ da ambobda: `raskini aq<br />

gvaswavlis, rom xelovneba im sia movnebis<br />

gamoxatulebaa, romelsac adamiani SromaSi<br />

poulobs; rom adami ans SeuZlia


xarobdes Tavisi SromiT da rom, rac<br />

unda ucnaurad JRer des es dRes CvenTvis,<br />

iyo dro, roca adamiani marTlac<br />

xarobda SromiT; da bolos, vidre Sroma<br />

kvlav ar gaxdeba siamovneba adamianisTvis,<br />

saami so niSani ki is iqneba, rom mSveniereba<br />

kvlav gaxdeba nayofieri Sromis<br />

bunebrivi da aucilebeli Tanmyoli,<br />

yvela, uvargisTa garda, unda tkivi liT<br />

Sromobdes da, Sesabamisad, tkiviliT<br />

cxovrobdes~. igi agrZelebda, rom amitom<br />

xelovnebisgan Sromis Tayvaniscema<br />

Cveni drois adamianebis erT mizanTagan<br />

unda gaxdes.<br />

7.3.1. mcire xelovnebebi<br />

morisis Tanaxmad, yvelafers, adamianis<br />

xeliT gakeTebuls, aqvs forma, lamazi<br />

an uSno. `lamazi, Tu igi bunebasTan SesatyvisobaSia<br />

da ex mareba mas; uSno, Tu<br />

disonansSia bunebasTan da eurCeba mas~<br />

(morris, 1877). xelovnebis cnebam mas-<br />

Tan tradiculi sami didi xelovnebis _<br />

xuro T moZRvreba, mxatvroba da qandakeba<br />

_ garda, misi sityvisaebr, `mcire xe lo vnebebic~<br />

_ adaminis yvela saxmari sagnis<br />

mxatvrul-Semoqme debiTi qmna _ moicva.<br />

ar aris aucilebeli formebi bunebis<br />

`imitaciias~ warmoadgen des, magram xelovanis<br />

xeli manamde unda Sromobdes,<br />

vidre sagani bune bis dar silamazes ar<br />

SeiZens. mosabezrebeli da gameorebadi<br />

Sromis Semo q medebiT procesad swored<br />

amgvari gardasaxviT SeiZleba Sroma adami<br />

a nisTvis sixarulis momgvreli gaxdes.<br />

Tumca morisi uaryofiTad iyo ganwyobili<br />

industriuli warmoebis mimarT, igi<br />

uSvebda, rom nawarmis ra Rac nawili Sei-<br />

Zleba meqanizmebis saSualebiT damzaddes,<br />

magram Ziri Tadi mainc xelnakeTi<br />

unda iyos. morisi mTels xelovnebas adaminis<br />

mier silamaziT tkbobis gamoxatulebad<br />

da istoriuli ganviTarebis<br />

nayofad miiCnevda. igi amtkicebda, rom<br />

konservacia 229<br />

kavSiri <strong>istoria</strong>sa da Semkulobas Soris<br />

imdenad mkvidria, rom dRes veravin daikvexnida<br />

raime axlis Seqmnas saukuneebis<br />

ganmavlobaSi gamoyenebuli formebis<br />

gaTvaliswinebis gareSe. amitom arsebi-<br />

Ti iyo Zveli Zeglebis Seswavla, romelnic<br />

`saukuneTa si grZeze ganicdida cvlileba-Sematebas,<br />

xSirad lamazs, mudam<br />

istoriuls; maTi Rirebuleba, misi didi<br />

wili swored esaa~.<br />

1870-ian wlebSi moriss sul ufro<br />

metad awuxebda winaaRmdegoba Tavs sakuTar<br />

idealebsa da nawarmoebebs Soris,<br />

ramac ubiZga, gadaesinja Ta visi midgoma<br />

xelovnebisa da sazogadoebis mimarT.<br />

karlailsa da ras kin Tan erTad igi Tvlida,<br />

rom yoveli epoqis xelovneba misi<br />

socialuri cxovrebis gamoxatuleba<br />

unda iyos, magram imJamindeli socialuri<br />

cxov reba amis saSualebas ar iZleoda.<br />

warsulsa da awmyos Soris am gansxvavebis<br />

gamo goTuri xuroTmoZRvrebis<br />

aRorZineba SeuZlebeli iyo Tana med rove<br />

sazogadoebis safuZvlis Secvlis gareSe.<br />

aqedan gamomdinare, res tavraciis<br />

sakiTxic moxsnili iyo: Tanamedrove<br />

muSa ar iyo xelovani Zveli ostativiT<br />

da mis namuSevars ver ganaaxlebda. `iseTi<br />

Cveulebrivi ram, rogorc kedeli,<br />

Tlili qvisa an riyis qvisa, axla veRar<br />

aSendeba iseTnairad, rogorc Sua saukuneebis<br />

kedeli~ (thompson, 1967:58). patara<br />

inglisuri eklesiebis Semyure, romelTa<br />

mTavar momxiblaobas xnovanebis patina<br />

da sxvadasxva periodis cvlilebebisa<br />

da damatebebis narevi qmni da, SeigrZnobdiT,<br />

rom restavraciisas maT TiTqos<br />

`cocxlad tyavi gaaZ res~. es mkvleloba<br />

iyo. antikuroba niSnavs siZveles; go-<br />

Tika Sua sau kuneebs miekuTvneba da XIX<br />

saukuneSi gakeTebuli yovelgvari imitacia<br />

si yalbe iqneba. 1877 wlamde morisis<br />

firmis warmoebuli vitraJebis erTi<br />

mesamedi Zveli SenobebisTvis iyo gankuTvnili;<br />

im wels man gadawyvita aRar<br />

mieRo SekveTebi Zveli Senobebis sarkm-


230 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

lebisTvis~ (D. o’Connor in Banham-harris,<br />

1984:54). erT-erTi gadamwyveti faqtori<br />

iyo oqsfordis kaTe d ra lis XIV saukunis<br />

aRmosavleTi nawilis `restavracia~<br />

skotis norma nu li proeqtis mixedviT.<br />

axla morisi ukve Tvlida, rom Tuki Zvel<br />

sar kmlebs daWirdeboda SekeTeba, jobda<br />

tyviis CarCoebiT danawevrebuli ubralo<br />

Tanamedrove minis Casma.<br />

7.3.2. manifesti da politikis<br />

ganviTareba<br />

sPaB-is daarsebis Semdeg morisma moamzada<br />

`manifesti~, romelic sa s tikad<br />

gmobda Tanamedrove restavracias, rogorc<br />

ucabeds. Zveli Seno bebi, iqneboda<br />

es `mxatvruli, cxovelxatuli, istoriuli,<br />

antikuri an mni Sv nelovani; mokled,<br />

yovelgvari namuSevari, romlis<br />

Taobazec ganaT le buli xelovani adamianebi<br />

fiqrobdnen, rom saerTod Rirs<br />

masze msjeloba~, unda ganxiluliyo<br />

ganuyofel mTlianobad Tavisi istoriuli<br />

minaSeneb-gadakeTebebiTurT, xolo<br />

mizani iyo maTi materialuri SenarCune<br />

ba da `yuradsaRebad da pativsacemad<br />

maTTvis gadacema, vinc Cvens mere mova~.<br />

es `manifesti~ <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />

politikisTvis formalu ri safuZveli<br />

gaxda. masSi mocemuli iyo istoriuli<br />

Senobis Sefasebis Tvis ori arsebiTi<br />

mosazreba: jer erTi, dacva aRar Semoifargleboda<br />

spe cifikuri stilebiT,<br />

aramed arsebul SenobaTa fondis kritikul<br />

gan xilvas efuZneboda; meorec, rom<br />

Zveli Zeglebi warmoadgens garkveul<br />

istoriul periodebs mxolod imdenad,<br />

ramdenadac maTi avTenturi masa la ar<br />

aris darRveuli da adgilzevea (in situ)<br />

Semonaxuli. restavrirebis an kopirebis<br />

yovelgvari cda mxolod avTenturobis<br />

dakargvas da siyal bis Seqmnas gamoiwvevs.<br />

sPaB-is wamyvani principebi `konservaciuli<br />

Seke Te ba~ da ~yoveldRiuri<br />

movla-zrunviT ngrevis SeCereba~ iyo.<br />

istoriuli Senobebis SekeTebis gansakuTrebuli<br />

moTxovnebis dakma yo filebis<br />

dasaxmareblad, `sazogadoebam~<br />

1903 wels gamoaqveyna Tavisi, farTo<br />

zegavlenis mqone `saxelmZRvanelo principebi~,<br />

xolo mogvianebiT a. r. pouisma,<br />

1911-1936 wlebSi sazogadoebis mdivanma,<br />

gamoaqveyna saxel mZR vanelo `Zveli<br />

Senobebis SekeTeba~, sadac es principebi<br />

Sejamebuli iyo da ganmartebuli<br />

iyo, Tu rogor SeiZleba `Zvel Senobaze<br />

zrunvis movaleoba ise aRasrulo,<br />

rom uminimaluresad Secvalo Senobis<br />

is maxa siaTeblebi, romelnic gamoar-<br />

Cevs am Senobas, saxeldobr _ xeloba,<br />

for ma, feri da teqstura~. sPaB-is suliskveTeba<br />

mSvenivrad aris gamoxatuli<br />

pouisis 1922 wels tinternis saabatos<br />

nangrevebisa da misi bolodroinde li<br />

restvaraciis sakiTxebTan dakavSirebiT<br />

naTqvam sityvebSi (the Powys Journal, vi,<br />

1996:163f):<br />

`daZvelebul nangrevebs ormagi mSveniereba<br />

aqvs, adamianisa da bu ne bis gan<br />

Tanabrad miRebuli. romantizmiT egzom<br />

gamsWvalul TaRebs qveS da kedlebs Soris<br />

xetialisas adamianma SeiZleba gonebrivi<br />

gar dasaxva ganicados. amgvar adgilebs<br />

igi gakvirvebisa da mowiwe bis grZnobiT<br />

emSvidobeba. mecniereba, mkacri, civi<br />

da, rac mTavaria, utyuari, yvelafers,<br />

mis mier ganxiluls, aclis am Tvisebebs,<br />

rom le bic esoden mZlavrad zemoqmedebs<br />

adaminis gonebaze. mis Suqze saabatos<br />

cxovreba iseTive naTeli xdeba CvenTvis,<br />

rogorc Cveni wi namorbedi Taobisa. Senoba,<br />

gaanalizebuli, awonili da gazomili,<br />

sa i dumlos aRar Seicavs; foTlovanebisgan<br />

ganZarculs aRar SerCe nia farul<br />

SeRrmavebaTa Rrma Crdilebi. mnaxvels,<br />

Zveli aRmSeneb lis msgavsad, SeuZlia Caswvdes<br />

mTlianobas. mxatvari veRar poulobs<br />

kontrasts qvis kedlebsa da foTlebis<br />

faqiz xlarTebs So ris, ise Serwymuls,<br />

TiTqos ukve suraTze gadaetanoT.<br />

Tundac erTi qvac ar daZrula adgilidan,<br />

Tundac TaRebi jerac gamoiyureba


ise, TiTqos saxifaTod gamokidebulia<br />

haerSi, rogorc ki aRdgena dasruldeba,<br />

saidumlo gaqarwylebulia~.<br />

sPaB-Si, `anti-fxekis sazogadoebaSi~,<br />

mravali wlis manZilze mamoZ ra vebeli<br />

Zala morisi da uebi iyvnen. sPaB-is<br />

wevrebi agzavnidnen moxse ne biT baraTebs<br />

im eklesiaTa Sesaxeb, romelTac<br />

`restavracia~ an ngreva emuqreboda;<br />

`sazogadoebam~ formac ki dabeWda, romelic<br />

gamoiyeneboda informaciis Sesagroveblad<br />

yvela im eklesiis Taobaze,<br />

romelTac jer ar Sexebia restavracia.<br />

pirvel xanebSi morisi `sazogadoebisTvis~<br />

Seno bebs Tavad amowmebda da xSirad<br />

sirTuleebsa da mtrul ganwyobas Seejaxe<br />

boda xolme. uebma Zvel Senobebze angariSebis<br />

mTeli rigi Seadgina da mudmivad<br />

uxdeboda mSeneblebisTvis imis Sexseneba,<br />

Tu ra gansxvavebaa Zvel Senobasa<br />

da axlis agebas Soris. sPaB-is gavlena<br />

TandaTan Zlier de boda da miuxedavad<br />

zogi marcxisa, did warmatebasac aRwevdnen:<br />

sPaB-is protestebis Sedegad<br />

uari iTqva iseT ganazraxze, rogoric<br />

iyo uest minsteris saabatos gafarToeba,<br />

ueston holis gadakeTeba, itonSi Zveli<br />

saskolo Senobis da londonSi ori klasikuri<br />

eklesiis (wm. mariamisa borcvze da<br />

wm. mariamisa strendze) dangreva (thompson,<br />

1967:61). lidsSi, kirkstalis saabatoSi<br />

cxovelxatuli nangrevebi swrafad<br />

nadgurdeboda, magram `sazogadoebam~<br />

moaxerxa is, rom 1890 wels polkovnikma<br />

j. t. norTma Seisyida isini da qalaq<br />

lidsis moqalaqeebs aCuqa. 1885 wels<br />

`sazogadoebam~ moaxerxa YorkSi ngrevisgan<br />

aTobiT eklesiis gadarCena.<br />

7.3.3. SPAB-is gavlena sazRvargareT<br />

inglisis garda, sPaB-s mis sazRvrebs<br />

gareTac sagrZnobi gavlena hqonda, msgavsi<br />

asociaciebis daarsebisa Tu pirdapiri<br />

Carevis xelSewyo bis mxriv. Tavad<br />

konservacia 231<br />

morisi fuZemdebeli mniSvnelobisa<br />

gamodga rogorc Tanamedrove dizainis,<br />

aseve <strong>konservaciis</strong> ganviTarebisTvis.<br />

`xelovne bisa da xelosnobis~ moZraobam<br />

filip uebis, uilYam riCard leTebis<br />

(1857-1931 ww.) da riCard norman Sous<br />

(1831-1921 ww.) monawileobiT, gavlena<br />

iqonia frenk loid raitze, henri van<br />

der veldeze, adolf loosze, her man<br />

muTezivsze, Deutsche werkbund-sa da Bauhaus-ze<br />

(mag., Goldzamt, 1977:99ff). sPaB-is<br />

wevrebi mimoweras awarmoebdnen ramdenime<br />

qveyanasTan da iqauri sarestavracio<br />

gamocdilebis Sesaxebac iRebdnen informacias.<br />

gansakuT re biT sagulisxmo<br />

aRmoCnda veneciis san-markos SemTxveva,<br />

romelic far Tod Suqdeboda britanul<br />

presaSi: 1879 wlis noembersa da dekemberSi<br />

oc da aTamde statia gamoqveynda,<br />

romelTagan bevri italiaSic iqna gadabeWdili.<br />

morisi Tavad kiTxulobda sajaro<br />

leqciebs am Temaze, xolo italiis<br />

ganaTlebis saministros waredgina peticia<br />

aTasze meti xelmo weriT, romelic<br />

eklesiis dasavleTi fasadis restavracias<br />

aprotestebda. italiis mTavrobam<br />

yurad iRo es protesti, SeaCera samuSaoebi<br />

da ufro konservaciuli midgoma<br />

moiTxova (amaze qvemoT visaubrebT).<br />

7.3.4 safrangeTi<br />

safrangeTSi, viole-le-dYukis mere, administraciuli<br />

cvlilebebi rogorc Service<br />

des monuments bistoriques, aseve Edifices<br />

diocesains-Si ganxorciel da, romlebic<br />

erT saministroSi gaerTianda; erov nuli<br />

kanoni istoriuli Senobebis dacvis Taobaze,<br />

rogorc iqna, 1887 wlis 30 marts<br />

damtkicda, rac bevri sxva qveynisTvis<br />

mogvianebiT mniSvne lo vani amosavali<br />

gamodga, sakuTari ka nonmdeblobis SemuSavebisas.<br />

maT Soris, pirvel yovlisa,<br />

Crdi lo afrikis qvey nebi _ alJiri, tunisi<br />

da maroko _ romlebic fran guli


232 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gavlenis qveS imyofebodnen da maleve<br />

gaatares msgavsi iuridiuli RonisZiebebi.<br />

safrangeTSi farTo sazogadoebam<br />

ufro metad gaacnobiera, rom sasurveli<br />

iyo zedmeti daSla-ngrevis Tavidan<br />

arideba. uilYam mori sis `manifesti~<br />

franguladac iTargmna da sxva enebzec,<br />

xolo sPaB-ma da amyara kontaqtebi<br />

sazogadoebasTan `L’Ami des monuments”<br />

(ZeglTa megoba ri), romelic 1887 wlidan<br />

amave dasaxelebis periodul Jurnals<br />

gamos cemda. gaizarda kritikos-<br />

Ta ricxvi, gansakuTrebiT arqeologebs<br />

Soris, ro melTa Soris iyvnen grafi r.<br />

de lasterYe, andre miSeli da a. gYuiloni,<br />

romlebic gmobdnen hipoTetur<br />

reskonstruqciebs da ar eTanxmebodnen<br />

mTav robis winandel politikas saxelmwifo<br />

xarjebis rCeul Zeglebze koncentraciisa<br />

maTi `sruli restavraciis~<br />

mizniT; am ganwyobis xmebi parlamentSic<br />

gaismoda.<br />

kritikosTa am jgufs anatol fransic<br />

(1844-1924 ww.) ganekuTvneboda, romelic<br />

cxared utevda viole-le-dYuks<br />

pYerfonsa da parizis notr-dam ze misi<br />

restavraciebis gamo da, viqtor hYugos<br />

darad, xazs usvamda ero v nuli mexsierebis<br />

SenarCunebis mniSvnelobas ara<br />

mxolod istoriuli Se nobebis avTenturi<br />

qvebis, aramed TviT istoriuli qalaqebis<br />

saxiT. misT vis istoriuli Senoba<br />

gaxsnil wigns hgavda, romelSic furclebi<br />

sxva da sxva xeliT da sxvadasxva<br />

Taobis mier iyo dawerili. swored es<br />

uwyve to ba aniWebda mas sicocxles.<br />

xolo parizis notr-dami restavraciis<br />

Semdeg cocxali istoriuli Senobidan<br />

`abstraqtul kaTedralad~ iqca. Tavis<br />

romanSi `pYer nozYeri~ igi moixsenebda<br />

istoriul qalaqs, rogorc civilizaciis<br />

dedas, romelSic yvela qva da Senoba,<br />

bedniereba da bed uku R marToba, xalxis<br />

mexsierebas warmoadgens.<br />

raskinis ideebi safrangeTs j. milsandma<br />

1864 wels gaacno, magram mxolod<br />

mas mere, rac robert de la sizeranma<br />

1899 wels gamoaqveyna L’Esthétique anglaise:<br />

étude du M. John Ruskin, gaxda SesaZlebeli<br />

misi nawerebis ufro safuZvliani gacnoba.<br />

1899 wels frangulad raskinis `Svidi<br />

lampa ri~ iTargmna, rasac sxva naSromebis<br />

Targmnac mohyva. `amienis bibliisa~<br />

(1904 w.) da `sezamisa da SroSanis~ (1906<br />

w.) mTargmneli marsel prusti (1871-1922<br />

ww.) iyo, bunebasa da goTur xuroTmoZ-<br />

RvrebaSi mSvenierebis ga mo v li ne bebiT<br />

Sepyrobili, rasac adamianis maradisobis<br />

pirispir dgomis simboloebad aRiqvamda.<br />

misi pirveli nawerebi raskinis<br />

Sesaxeb 1900 wels emTxveva, raskinis<br />

gardacvalebis wels Tanxvdeba, wels,<br />

roca prustma ve neciaSi imogzaura da<br />

safrangeTis eklesiebis monaxuleba<br />

daiwyo. Tavi si winasityvaoba `amienis<br />

bibliisTvis~ man daasrula gancxadebiT:<br />

`gar dacvlilic ki igi Cven kvlav gangvanaTlebs,<br />

rogorc is momakvdavi varskvlavebi,<br />

romelTa Suqi jerac aRwevs<br />

Cvenamde…...~ mogzaurobis dros prusti<br />

gaecno restavracias da mkveTrad daiwuna<br />

viole-le-dYukisa da bevri sxva arqiteqtor-restavratoris<br />

namuSevrebi,<br />

Tumca kargad Sesru le bul namuSevars<br />

mainc maRal Sefasebas aZlevda. arsebiTad,<br />

restavra cia misTvis mniSvnelovani<br />

gaxda, rogorc simbolo mravali<br />

im Temisa, romlebsac is ganixilavs<br />

Tavis nawarmoebebSi `dakarguli dro~<br />

da `mopovebuli dro~; isic xelovnebasa<br />

da siyvarulTan, droSi cvlilebeb sa da<br />

uw y vetobasTan da, gansakuTrebiT, mexsierebasTan<br />

iyo dakavSirebuli (Fraisse,<br />

1990:342ff).<br />

1905 wels safrangeTSi eklesia<br />

saxelmwifos gamoeyo da `Service des monuments<br />

historiques” darCa erTaderT saxelmwifo<br />

uwyebad, romelsac isto riul Senobebze<br />

zrunva evaleboda; axali kanoni<br />

xels uwyobda gamorCeu li Senobebis<br />

`damatebiT~ aRnusxvas. am dromde<br />

saxelmwifo uars ambobda monawileoba


mieRo istoriuli Zeglebis movla-patronobaSi<br />

da mxolod `restavraciebisTvis~<br />

irjeboda; magram gamoirkva,<br />

rom adgilobrivi xe li sufleba ver asrulebda<br />

Tavis movaleobas; umTavresi<br />

safrTxe ki am SenobebisTvis movlis nakleboba<br />

gaxda. amgvarad, centraluri<br />

mTavrobis da mokidebuleba TandaTan Seicvala<br />

da upiratesoba mieniWa SenobaTa<br />

_ Tundac ufro dabali kategoriisas _<br />

SekeTebas, romlebsac sruli ngre vis safrTxe<br />

emuqrebodaT, vidre ufro mniSvnelovan<br />

Senobebze nakleb gadaudebeli<br />

samuSaoebis ganxorcielebas.<br />

7.4. arqeologiuri Zeglebi<br />

1894 wels aTenis akropolisi miwisZvram<br />

Searyia da Zeglebis nawi li daaziana.<br />

parTenonidan Camocvivda zogierTi,<br />

isedac sakmaod moryeu li, fragmenti.<br />

gamagrebis da konsolodaciis saWiro<br />

RonisZiebebis Sesa r Ce vad mowveul<br />

iqna saerTaSoriso komiteti (Durm,<br />

1895). mTavar konserva torad nikolas<br />

balanosi iqna daniSnuli. samuSaoebi<br />

parTenonis dasav leT mxares, 1898-1902<br />

wlebSi daiwyo, gagrZelda erexTeionis<br />

restavraci iT 1902-1909 wlebSi,<br />

Semdgom propileebze 1909-1917 wleb-<br />

Si, Semdeg isev pa r Tenonze 1922-1933<br />

wlebSi da, bolos, 1935-1940 wlebSi<br />

nikes taZris meore rekonstruqcia Catarda<br />

(orlandos, 1947-1948:1ff). samuSaoebi<br />

erexTeionze moi ca v da samxreTi da<br />

CrdiloeTi kedlebis mTels simaRleze<br />

srul aRdge nas, aRmosavleTi portikis<br />

svetebis aRmarTvas, maTi nawilebis<br />

aRdgenas, aseve dasavleTi fasadis naxevarsvetebs<br />

Soris romauli kedlis<br />

da sar km lebis rekonstruqcias 1751<br />

wlis gravYuris safuZvelze. CrdiloeTi<br />

portiki arqitravis doneze iqna<br />

aRdgenili da mas kesonirebuli Weric<br />

daemata. kariatidebis portiki daSales,<br />

konservacia 233<br />

saZirkveli gaamagres da yvelafe ri, kesonuri<br />

Weris CaTvliT, Tavidan aages.<br />

propileebze rekonstruire bul iqna aRmosavleTi<br />

frontoni da ramdenime arqitravi,<br />

aseve kesonebia ni Weris nawili.<br />

parTenonze samuSaoebi dasavleTi fasadidan<br />

da opos todomosidan daiwyo. es<br />

nawili 1898-1902 wlebSi gamagrda.<br />

is konservaciuli midgoma, romelic<br />

safrangeTSi viTardeboda, par Tenonis<br />

restavraciis mimarT gamoCenil<br />

pirovnebaTa damokidebulebaSic aisaxeboda.<br />

1904 wels, axali perioduli gamocemis<br />

`Le Museé, revue d’art antique” pirvel<br />

nomerSi misi redaqtori, JorJ tuduzi,<br />

ganixilavda ra cnebebs `restavracia~<br />

da ~restitucia~, sinanuls gamoTqvamda,<br />

rom es uka naskneli xSirad gamoiyeneboda<br />

originaluri masalis mxolod da<br />

mxo lod ramdenime mcire fragmentis safuZvelze<br />

arqeologiuri rekonstruqciebis<br />

Casatareblad. pouisis msgavsad,<br />

misi pozicia mecnierebis domini rebis<br />

winaaRmdeg iyo mimarTuli da is amtkicebda,<br />

rom:<br />

`is didi Secdoma, rodesac cdiloben<br />

Zveli xelovnebis istoriis mecnierebad<br />

gadaqcevas, zustadac iqidan momdinareobs,<br />

rom SeuZle be lia Sefasdes iseTi<br />

araprognozirebadi elementi, rogoricaa<br />

xe lo va nis xedva. es aris is idumali<br />

X, romelic moicavs mis mTrTo lav<br />

individualobas, Tavisufal nebasa da<br />

mWermetyvelebas, wese bis, meTodebis da<br />

SezRudvebis masxrad agdebisa da ugulebelyofis<br />

unars. SeuZlebelia Senad<br />

gaiTaviso suli: Tavad miqelanjeloc<br />

ki, mqandakeblobis RmerTi, ver axerxebda<br />

amas. vinc gnebavT praqtiko sis Tvis<br />

qandakebis dakarguli nawilebis aRdgena-Canacvleba<br />

niSnavs im ostatis Ralats,<br />

romelic gandidebas imsaxurebs~<br />

(toudouze, 1904: 74).<br />

1905 wels arTur sambonma, am perioduli<br />

gamocemis direqtorma, tuduzis<br />

gancxadebis suliskveTebis moxmobiT,


234 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

moiyvana axali ambebi aTe nis parTenonis<br />

restavraciis Taobaze. tuduzTan er-<br />

Tad man moamzada werili, `mweralTa<br />

da xelovanTa protesti parTenonis<br />

restavraciis wi naaRmdeg~ (sambon and<br />

toudouze, 1905:1ff). isini amtkicebdnen,<br />

rom Zveli Zeg li, antikuri qandakebis<br />

msgavsad, asaxavs saiqiod wasuli geniosis<br />

xed vas da rom igi ar unda CavanacvloT<br />

Tanamedrove, ragindara<br />

zusti, hipoTezebiT. adamianis inteleqtis<br />

yvela Sedevris msgavsad, parTenoni<br />

kacobriobis inteleqtualuri memkvidreobis<br />

ganuyofeli nawiliao, saer-<br />

Ta Soriso sakuTreba, romelic ar unda<br />

ganadgurdes. aTeulobiT werili iqna<br />

miRebuli da maTgan mravali gamoqveynda<br />

kidec. werilebis avtorTa Soris<br />

iyvnen poetebic, mxatvrebic, moqandakeebic,<br />

ogYust rodenis CaTv liT. isini<br />

ara mxolod parTenonze dardobdnen,<br />

aramed sxva istoriuli qan dakebebis<br />

restavraciis Taobazec, safrangeTsa<br />

da sxvaganac. gaixsenes viqtor hYugos<br />

sityvebi da rodenma yvelas mouwoda<br />

mxarSi amosdgomod nen raskins. igi<br />

acxadebda, rom bevrisTvis parTenoni<br />

Tavisi silamaziT iyo cnobili, magram<br />

aseve saWiroao yuradReba daeTmos safrangeTis<br />

ka Te d ralebs, romlebic<br />

aseve yvelasTvisaa aRmafrTovanebeli.<br />

igi amtki cebda, rom misma epoqam ver Se-<br />

Zlo daecva es mSvenieri memkvidreoba<br />

da gaiZaxoda: `kaTedralebs sworedac<br />

wamloba klavs~-o (rodin, 1905:66ff).<br />

1905 wels aTenSi Catarebul arqeologiis<br />

pirvel saerTaSoriso kongresze<br />

akropolisis restavraciazec<br />

imsjeles. momwyobT gadaecaT sa gangebo<br />

krebuli, romelic Seicavda oficialur<br />

frangul protestsa da mis mxardamWer<br />

werilebs. magram am Taosnobas pasuxi<br />

ar mohyolia da res tavracia balanosis<br />

gegmebis Sesabamisad gagrZelda. Tumca<br />

opozicia TviT saberZneTSic arsebobda,<br />

rac naTeli gaxda 1905 wels kamaTisas,<br />

ro ca xma restavraciis mowinaaRmdegeebma<br />

aimaRles (aa.1905:119ff), gansakuTre<br />

biT ki 1922 wels, roca dagegmili<br />

restavraciis meore faza es-es iyo un da<br />

dawyebuliyo.<br />

1921 wels aTenis arqeologiurma<br />

sabWom daamtkica CrdiloeTi kolonadis<br />

aRmarTvis proeqti, ukve ganxiluli<br />

1912 wels romis arqeo lo giur kongresze.<br />

dava mudam Tan sdevda 1922-1930<br />

wlebSi ganxorciele bul am samuSaoebs.<br />

1927 wels uilYam bel dismorma moamzada<br />

memorandu mi, sadac cxared akritikebda<br />

svetebis cilindrebis ganlagebas da maT<br />

swor mdebareobas miu TiTebda. akropolisis<br />

restavracia dYorpfeldma daicva. 217<br />

1926 wels Tavdapirveli zomebiT, rkinabetonis<br />

zRudariT dasav le Ti Sesasvleli<br />

aRdgenil iqna. 1931 wels karnizis<br />

samxreT-aRmosavle Ti kuTxe gasworda,<br />

xolo misi nawilebi Tav-TavianT adgilze<br />

dabrunda. 1932-33 wlebSi nawilobriv<br />

aRmarTes samxreTi svetnari.<br />

balanosi restavracias, ZiriTadad,<br />

Tavdapirvel elementebze afuZ nebda,<br />

Tumca SenobaSi yoveli elementis Tavdapirvel<br />

mdebareobaze ar zrunavda da am<br />

elementebs axal masalasTan mosargebad<br />

da liTonis sa mag rebis maTSi Casamagreblad<br />

aWrevinebda. magaliTad, erex-<br />

TeionSi, man auria erTmaneTSi samxreTi<br />

da CrdiloeTi kedlebis qvis blokebi.<br />

parTe nonSi svetnaris rekonstruqciisas<br />

Casanacvleblad man fragmentebi gamoi<br />

yena, rac xelSi moxvda. propileebSi<br />

man oTxi gansxvavebuli kapitelis oTxi<br />

fragmentiT erTi ioniuri kapiteli<br />

Seakowiwa; igi Tvlida, rom er Ti da imave<br />

orderis yvela kapitelis srulyofili<br />

da identuri kveTa iZleoda amis Sesa-<br />

Zleblobas (Balanos, 1932: 135ff; Balanos,<br />

1938). rac lakunebs Seexeba, 1938 wels<br />

217 es dokumenti aRmoCenil iqna doqtor fani<br />

maluSu-tufanos mier aTenis klasikuri kvlevebis<br />

amerikul skolaSi (mallouchou-tufano,<br />

1997:217f).


alanosma misi winamorbedebis (rosis,<br />

Sobertis, pita ki sis da a.S.) Camoyalibebuli<br />

principebi moiSvelia, rac kavadiasma<br />

da dYorpfeldma ase gamoTqves:<br />

`yovelgvari sruli restavracia arsebuli<br />

fragnetebidan gamomdina re akrZalulia;<br />

misaRebi mxolod Zeglis Camovardnili<br />

avTenturi frag mentebis aRmarTvaa,<br />

mSeneblobis Sesaferisi meTodebis<br />

gamoye ne biT. is dakarguli nawilebi,<br />

romlebic aucilebelia antikuri marmariloebis<br />

mniSvnelovani raodenobis<br />

dasayrdenad, axali masa liT Caenacvleba.<br />

marmarilos axali nawilebi kvlavac<br />

mosaTmenia svetnaris arqitravis dasrulebisa<br />

da konsolidaciisTvis.~ 218<br />

erexTeionsa da propileebSi nakluli<br />

adgilebis Sesavsebad igi, upiratesad,<br />

marmarilos iyenebda. betoni, konstruqciuli<br />

mizezebiT, ka ria tidebis<br />

portikSi iqna gamoyenebuli, sadac arqitravi<br />

kariatidebs So ris Cayenebul<br />

rkinis sabjenebs eyrdnoboda. erexTeionis<br />

qvis wyobis dam tvreuli marmarilos<br />

qvebi axali marmariloTi Caanacvles mas<br />

mere, rac Tavdapirveli qvis blokebis<br />

damtvreuli zedapiri gadasworda maTi<br />

Seer Tebis gasaadvileblad. parTenonSi<br />

CrdiloeTi kolonadis arqitravi SekeT<br />

da da marmarilos gamoyenebiT dasrulda.<br />

svetebis 12 cilindri arse bu li<br />

fragmentebis gamoyenebiT SekeTda da<br />

damzadda 5 axali cilindri, pireosis<br />

qvis guliTa da betonis tlanqi, marmarilosTan<br />

SesaTavseblad Seferili<br />

zedapiriT (10 sm-is sisqis). kanelurebi<br />

ufro Rrmad CaikveTa.<br />

balanosi amtkicebda, rom betonis<br />

gamoyenebis miseuli kriteriume bi wminda<br />

esTetikuri xasiaTisa iyo. igi ar iyo<br />

kmayofili axali marmari los daZvelebi-<br />

Ta da patinirebiT, amis nacvlad, Caatara<br />

ra rigi eqsperi mentebisa agoras raionSi,<br />

igi darwmunda, rom SeeZlo betoni Zeglis<br />

mTli a nobas ukeT moergo. garda ami-<br />

218 Balanos, 1938:9.<br />

konservacia 235<br />

sa, betoni momavalSi Seqcevadad da mocilebadad<br />

iyo miCneuli, roca SeiZleba<br />

ukeTesi masalebi gamoCeni liyo. samwuxarod,<br />

aRmoCnda, rom es ukanaskneli<br />

mosazreba didi Secdoma iyo. qvis blokebi<br />

rkinis samagrebiT da RerakebiT iyo<br />

dakavSirebuli. ba lanoss nanaxi hqonda,<br />

rom swored ase akeTebdnen Zveli ber-<br />

Znebi da surda imave sistemis gamoyeneba,<br />

magram samuSao uxeSad Sesrulda da bevri<br />

avTenturi qva dazianda. nikes taZris<br />

pirveli rekonstruqcia (rome lic 1844<br />

wels dasrulda) berZnuli restavraciis<br />

pirveli didi miRweva iyo, Tumca isic<br />

ki iqna gakritikebuli rogorc esTetikuri<br />

Tvalsazri siT, aseve samuSaoTa xarisixs<br />

gamo. frangi arqeologi m. bYole,<br />

romel mac e.w. bYoles karibWe (romauli<br />

warmomavlobis karibWe, romelic amJa mad<br />

akropolisze Sesasvlelad propileebis<br />

win dgas), gaTxara da aRad gina, werda:<br />

`momavali, albaT, ixilavs propoleebs,<br />

parTenons, erexTeions, maTi kvlav awyobili<br />

naSTebiT, zustad iseve, rogorc<br />

Tavidan aRimarTa ni kes taZari da aRfrTovanebul<br />

mogzaurT ufro srulyofilad<br />

wa rud geba... Tumca ar vityodi,<br />

rom ufro lamazad. diad nangreveb sa<br />

da diad ubedurebaSi aris erTgvari poezia<br />

da didebuleba, ro mel sac ar unda<br />

Seexo. rkinis kavebi da duRabi WuWyis<br />

laqebiviTaa da antikuri nawarmoebi maT<br />

imdenad axal sicocxles ki ar umad lis,<br />

ramdenadac warsulis profanirebas.~ 219<br />

7.4.1. orlandosis saqmianoba<br />

balanosis gegmebis mowinaaRmdegeTa<br />

Soris erT-erTi wamZRolTagani anastasios<br />

orlandosi iyo, romelic wamyvani<br />

arqeologi, berZnuli arqe o logiis profesori<br />

da akropolisze balanosis Semcvleli<br />

gaxda. 1915 wels man gamoaqveyna<br />

Tavisi SeniSvnebi, yoveli qvis sagulda-<br />

219 Beulé, 1862:41.


236 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 7.7. aTeni, nikes taZris detali, TeTri<br />

cementisgan Camosxmuli britaneTis muzeumSi<br />

daculi originalidan<br />

gulo anazo meb sa da nagebobaSi maTi<br />

idealuri adgilmdebareobis maTematikur<br />

gamo Tv lebze dafuZnebuli. Tavisi<br />

Sedegebis rosis, Sobertisa da hansenis<br />

na muSevarTan, maT anazomebTan da filip<br />

le bas anazomebTan Sedarebisas (ross,<br />

schaubert and hansen, 1839; le Bas, 1888), man<br />

sxvadasxva saxis Secdomebi wa r moaCina<br />

(orlandos, 1915:27ff). orlandosi amtkicebda,<br />

rom rosma raRac za dis gamo<br />

sur. 7.6. aTeni, nikes<br />

taZari 1930-iani ww.is<br />

meore restavraciis<br />

Semdeg<br />

sur. 7.8. balanosis mier restavrirebuli<br />

antikuri marmarilos detali, romelic<br />

CakveTilia axali qvisa da rkinis kavebis<br />

Casamagreblad<br />

daiwuna celas kedlis qvis blokebis<br />

nawili, romlebic orlan dosma moagrova<br />

da Tavisi dakvirvebebis dasasruleblad<br />

gamoiyena. misma kvlevam gamoavlina,<br />

rom bevri qva sxva rigSi an araswori<br />

Tanmimdevro biT Caidga, zogjer<br />

yiramalac ki. cdomilebebi gamovlinda<br />

anazomebSic.<br />

1933 wels SeniSnes, rom klde, romelzec<br />

bastioni idga, deda qans mo


scilda. bastionis dasavleT fasadze,<br />

TiTqmis taZris safuZvlamde aSkarad<br />

gamoCnda bzarebi, xolo TviT fasadi ki<br />

win gadmoi xara. taZris samxreT nawilSi<br />

garkveuli jdena gamovlinda. Sesabamisad,<br />

gadawyda bastionis gamagreba da am<br />

mizniT nikes taZris daSla da Tavi dan<br />

ageba. samuSaoebi 1935 wels, balanosis<br />

xelmZRvanelobiT daiwyo da 1940 wlamde<br />

gagrZelda, roca isini orlandosma<br />

daasrula. taZari mTlia nad daSales,<br />

saZirkvlebisa da CrdiloeT mxares postamentis<br />

qveda safe xu ris garda. ga-<br />

Txrebisas amave adgilas ufro Zveli<br />

taZris naSTebi ipo ves. axla ukve taZari<br />

pirdapir kldeze aSenda da bastions<br />

SigniT SesaZ le beli gaxda arqeologiuri<br />

ganaTxaris daTvaliereba. orlandosis<br />

moT xovniT, sagangebo (meti, vidre<br />

akropolisze odesme Catarebuli sxva<br />

sa mu Sa oe bisas) yuradReba daeTmo yoveli<br />

elementis swor adgilas ganTav se bas.<br />

roca 1939 wlis martSi balanosi gadadga,<br />

taZris qveda nawili `ga magrebuli da<br />

tyviaSi Casmuli~ iyo, xolo danarCeni<br />

orlandos unda da esrulebina.<br />

rac Seexeba lacunae-s, anu naklul<br />

adgilebs, orlandosi upirateso bas<br />

aniWebda maTi Zveli da ara axali marmariloTi<br />

Sevsebas, radgan `ga regnulad<br />

igi harmoniulad exameboda antikur qandakebebs~<br />

(orlandos, 1947-1948:26). aseve,<br />

marmariloTi iqna aRdgenili datexili<br />

svetebi, kanelure bis amokveTiT (rosis<br />

mier gamoyenebuli ukaneluro blokebis<br />

sapirispi rod), xolo martivi geometriuli<br />

formebis blokebi, romlebic<br />

adre da karguli kapitelebis magivrad<br />

iqna dadgmuli, kapitelebis zusti aslebiT<br />

iqna Canacvlebuli. blokebi erTmaneTs<br />

h-is formis (308 mm. sigrZis) rkinis<br />

kavebiT SeakavSires. pirveli rekonstruqciis<br />

drois terakotis mulYaJebi<br />

am xanebSi ise gamuqda, rom isini axali,<br />

TeTri cementis mu lYa JebiT Secvales,<br />

romlebic britanetis muzeumma miawoda.<br />

konservacia 237<br />

aqac gacile biT meti yuradReba eTmoboda<br />

saboloo esTetikur Sedegs, Tumca<br />

lakune bi daufaravad nairgvari masaliT<br />

Seavses. g. f. stivensma, romelmac<br />

ere x Teionis kvleva Caatara, aRmoaCina<br />

fragmentebi, romlebic nikes taZris<br />

karnizs ekuTvnoda (stevens, 1908:398).<br />

Sesabamisad, es fragmentebi Tavis adgilas<br />

ganTavsda cotaTi reintegrirebuli<br />

saxiT, ris gareSec origina lis Tavdapirveli<br />

forma aRqmadi ver iqneboda.<br />

niSandoblivia, rom am axlad napovn<br />

fragmentebze ferweruli dekoris kvali<br />

iyo darCenili, ramac biZgi misca gagrZelebas<br />

kamaTisa feris mniSvnelobis<br />

Taobaze kla sikur arqiteqturaSi. nikes<br />

taZris meore anastilozis samuSaoebi<br />

1940 wlis seqtembris bolos dasrulda<br />

da mis kvalad taZari, am mSvenieri nagebobis<br />

axleburi ieri isev warudga sazogadoebas.<br />

igi _ titusis Ta Ris msgavsad<br />

_ Tanamedrove restavraciis erT-erTi<br />

simbolo gaxda.<br />

7.4.2. xmelTaSuazRvispireTi<br />

saukuneTa mijnaze nangrevebis restavracia<br />

farTod gavrcelda xmel Ta-<br />

SuazRvispireTSi. TurqeTis komerciuli<br />

politika nebas iZleoda Zveli Zeglebi<br />

evropuli muzeumebisTvis mieyidaT.<br />

1899-1913 wlebSi mileTi T. vigandma<br />

gaTxara, xolo pergamonis sakurTxeveli<br />

berlinis pergamonis mu zeumSi<br />

iqna gadatanili. 220 olimpoSi 1886-90<br />

wlebSi georg kaveraum aRma r Ta heras<br />

taZris ori sveti, romelnic balanosis<br />

konsultaciiT Catare buli gaTxrebisas<br />

ipovnes. 1903-06 wlebSi aRadgines<br />

aTenelTa saganZuri delfosSi; Tolosis<br />

wriuli taZari aseve Tavidan aages,<br />

220 rekonstruqcia Zlier dazianda meore<br />

msoflio omis dros, Tanamedrove teqnologiebis<br />

araswori gamoyenebisa da xvrelebis<br />

gaburRviT konstruq ciis dasustebis gamo<br />

(schmidt, 1993).


238 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

aRdgenil nawi leb Si muqi porosis marmarilos<br />

gamoyenebiT, ramac `zolebiani<br />

keqsis efeq ti~ Seqmna. 1900-1914 wlebSi<br />

ser arTur evansma (1851-1941 ww.) gaTxara<br />

mi nosis sasaxle knososSi da 1905<br />

wlidan moyolebuli mas rkina-betonis<br />

da sruli poliqromiis gamoyenebiT<br />

aRadgenda (es adgili arqeologiuri<br />

restavraciis `Zegli~ gaxda!).<br />

samxreT italiis mniSvnelovan arqeologiur<br />

Zeglebze SekeTeba da mcire<br />

restavracia jer kidev XVIII saukunidan<br />

moyolebuli tardeboda, maT Soris<br />

herkulanumsa da pompeaSi. safuZvliani<br />

rekonstruqciebi 1920-ian wlebSi daiwyo,<br />

roca, magaliTad, ramdenime sveti<br />

Tavidan aRmarTes agrigentosa da selinuntis<br />

taZrebSi. rekonstruqciis<br />

_ tivolis maxlob lad adrianes vilis<br />

CaTvliT (r. viRi, v. fazolo, 1955-56<br />

ww.) _ Semdegi pe riodi 1950-ian da 1960ian<br />

wlebze modis. msgavsi politika<br />

sxvaganac Semovida, mag., epidavrossa<br />

(1958-63 ww.) da abu-simbelSi (1963-68<br />

ww.). traia neumi pergamonSi xelovnuri<br />

qvis gamoyenebiT iqna aRdgenili, xolo<br />

1970-80-ian wlebSi efesoSi celsusis<br />

biblioTeka da misi mimdebare nagebobebi<br />

iseTi baTqaSis gamoyenebiT aRadgines,<br />

romelic Tavdapirveli qandakebe bis<br />

zedapiris imitacias warmoadgenda. 221<br />

7.5. konservaciuli moZraoba<br />

centralur evropaSi<br />

saqsoniis arqiteqturul identobas,<br />

upirvelesad, XVIII saukunis barokul<br />

kompleqsebSi xedavdnen _ aseTia, mag.,<br />

Zlier morTul-mokazmuli cvingeri,<br />

samefo sazeimo sasaxle drezdenis<br />

221 hartvig Smidtis wigni xmelTaSuazRvispireTSi<br />

arqeologiuri Zeglebis istoriisa<br />

da gaTxrebis Cinebul analizs moicavs<br />

(schmidt, 1993). garda ami sa, sagulisxmoa:<br />

thompson, 1981; Gizzi, 1988, vlad Borrelli, 1991.<br />

centrSi. cvingeri ukve XIX saukunis<br />

pirvel naxevarSi iqna restavrirebuli<br />

da nawilobriv aRdgeni lic 1849 wlis<br />

xanZris Semdeg. miuxedavad imisa, rom<br />

goTuri aRorZineba aq ufro gvian gamoCnda,<br />

vidre prusiaSi, mainc SeiniSneboda<br />

interesi Sua saukuneebis nangrevebis,<br />

rogorc lanSafturi parkebis<br />

erTi maxasiaTeb lis, mimarT XVIII s-is bolos<br />

da kvlav 1814-15 wlebis venis kongresis<br />

Se m deg, rodesac aRzevda germaneli<br />

xalxis gaerTianebis patriotuli<br />

su r vili. tYuringiisa da saqsoniis<br />

erovnuli siZveleebis kvlevis pirveli<br />

sazogadoeba 1819 wels daarsda da mere<br />

mas sxvebic mohyva (magirius, 1989:52ff).<br />

iyo mcdeloba, 1852 wlis avstriuli<br />

magaliTis mibaZviT, Seeqm naT istoriuli<br />

Senobebis dacvis samTavrobo uwyeba,<br />

magram pirveli kon k re tuli nabiji mxolod<br />

1893 wels gadaidga, roca doqtori<br />

kornelius gurliti inventarizaciis<br />

xelmZRvanelad dainiSna. 1894 wlis<br />

29 ivniss mTavrobam daarsa Kommission<br />

zur Erhaltung der Kunstdenkmäler (mxatvruli<br />

Zegle bis dacvis komisia), franguli<br />

Commission des monuments historiques da<br />

avstri u li centraluri komisiis darad.<br />

1917 wlis 29 seqtembers moxda misi reor<br />

ganizacia Landesamt für Denkmalpflege-d<br />

(ZeglTa dacvis samxareo samsaxu ri) (magirius,<br />

1989:121ff).<br />

gotfrid zemperi (1803-79 ww.), ekleqtizmis<br />

upirvelesi warmomadgene li,<br />

romelmac sakmaod adre didi wvlili Seitana<br />

Tanamedrove arqiteq tu ris Teoriis<br />

SemuSavebaSi, 1834-49 wlebSi drezdenSi<br />

muSaobda. misi saqmianoba mravlismomcveli<br />

iyo _ konservaciac da purifikaciac,<br />

stilu ri rekonstruqciac,<br />

winaswargansazRvruli proporciebiT<br />

gagrZelebac da urbanul kompozicia-<br />

Si istoriuli Senobebis kontra pun qtad<br />

gamoye nebac ki, rogorc cvingeris<br />

SemTxvevaSi. miuxedavad amisa, igi pativs<br />

scemda da icavda cvikauSi XVI da


XVII saukuneTa marienkirxes inte rieris<br />

dekors, maSin roca imave dros laipcigis<br />

Tomaskirxe (1814-15 ww.) an fraiburgis<br />

kaTedrali (1829 w.) SeTeTrda da `modernizebul~<br />

iqna. oSa t cis ratuSisa da<br />

eigidenkirhes miseuli rekonstruqciebi,<br />

Tavis rig ze, unikaluri iyo am periodSi<br />

saqsoniaSi (magirius, 1989:63ff).<br />

XIX saukunis meore naxevarSi da, gansakuTrebiT<br />

ki, 1861 wlis Eisenacher Regulative-is<br />

mere, goTurma aRorZinebam fexi<br />

moikida aq, rogorc pro testantuli<br />

eklesiebisTvis yvelaze Sesaferisma<br />

stilma. Semdgom, Historismus-is period-<br />

Si, restavraciaSi stiluri mTlianobis<br />

nacvlad sti luri siwminde Semovida<br />

(Stileinbeit-dan Stilreinbeit-sken) da saqsoniis<br />

900 ek le si is TiTqmis 80 procenti Sesabamisad<br />

iqna restavrirebuli _ ZiriTadad,<br />

kerZo saxsrebiT. erT-erTi saeklesio<br />

restavratori Teodor kventi ni<br />

iyo, romelic pirnaSi, fraiburgsa da<br />

stolpenSi muSaobda. maisenSi kaTedralis<br />

da albrextsburgis restavracia<br />

TiTqmis naxevari saukune grZeldeboda<br />

konservacia 239<br />

sur. 7.9. drezdenis<br />

cvingeris Sesasvlelis<br />

koSki, restavrirebuli da<br />

rekonstru i rebuli meore<br />

msoflio omiT miyenebuli<br />

ngrevis Semdeg<br />

da, ZiriTadad, cixe-darbazis axlad<br />

morTvasa da kaTedra lis axali dasavle-<br />

Ti koSkebis agebas moicavda. am koSkebisTvis<br />

mravali saproeqto winadadeba<br />

iqna SemoTavazebuli, sabolood ki isini<br />

karl Sei feris proeqtiT aSenda. mTeli<br />

Senobis da, gansakuTrebiT, koSkebis restavracias,<br />

1912 wels samuSaoTa saboloo<br />

dasrulebamde, xangZlivi kamaTi sdevda<br />

Tan. miCneulia, rom am proeqtiT dasrulda<br />

Historismus-is mTavari restavraciebi.<br />

kornelius gurlitis miTiTebiT,<br />

romlis Sexedulebani inglisur sakonservacio<br />

moZraobas asaxavda, saqmianoba<br />

axla a. riglis Denkmalkultus-is ZiriTadi<br />

ideebis Tanaxmad warimarTa, romelic<br />

mouwodeb da <strong>konservaciis</strong>ken nacvlad<br />

restavraciisa.<br />

prusiaSic, romantizmisa da Historismus-is<br />

wyalobiT restavracia yo vel Tvis<br />

ufro dasrulebisa da rekonstruqciisadmi<br />

iyo midrekili, gan sa ku T rebiT,<br />

eklesiebisa da cixe-darbazebis SemTxvevaSi,<br />

marienburgisa da kYolnis mibaZviT.<br />

es moda XX saukuneSic gagrZelda


240 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 7.10. albrextsburgi da maisenis<br />

kaTedrali; kaTedralis koSkebi karl<br />

Sei fe ris proeqtiT XIX s-is miwuruls<br />

aSenda<br />

mravali praqti ko sis mier, vinc violele-dYukis<br />

meTodebiT iyo aRfrTovanebuli.<br />

isto ri u li avTenturobisadmi interesis<br />

gaRviveba pirveli prusieli<br />

konser va to ris, fon kvastis principebSi<br />

SeiniSneba. 1856 wels avgust raihenSpe rgeri<br />

amtkicebda, rom `pirveli da ZiriTadi<br />

wesi yvela saxis restavra ciisa aris:<br />

rac SeiZleba naklebis da rac SeiZleba<br />

SeumCnevlad gakeTe ba~ (reichensperger,<br />

1845). Tumca raihenSpergeri uSvebda<br />

nakluli adgilebis aRdgenas `originalis<br />

suliskevTebiT~, igi xazs usvamda<br />

istoriisa da Zve li Senobis individualobis<br />

pativiscemis aucileblobas,<br />

gansakuTre biT, eklesiebis SemTxvevaSi.<br />

romelime nawilis mocilebis Taobaze<br />

gada wyvetileba unda efuZnebodes `karg<br />

gemovnebas~, teqnikur gamocdilebas da<br />

usafrTxoebis dacvas; `gviani elementebi~<br />

SeiZleba moxsniliyo mxo lod im Sem-<br />

TxvevaSi, Tuki isini `mkafiod upirispirdeba<br />

Senobis stils da funqcias da<br />

arc mxatvruli Rirebuleba gaaCniaT.~<br />

7.5.1. mYunxenis magaliTi<br />

1852 wels mYunxenis arqiepiskoposma<br />

mxari dauWira frauenkirxes restavracias,<br />

raTa misTvis Zvelindeli `mSvenieri<br />

forma daebrunebi naT~. 222 roca 1861<br />

wels sazogadoebas axlad gaformebuli<br />

taZari warud gines, amas presaSi aRSfo-<br />

Tebis talRa moyva. erT-erTi avtorTagani<br />

vilhelm lYubke iyo, romelic<br />

werda `sarestavracio cieb-cxelebis~<br />

Tao baze, bolo wlebSi mTels qveyanas<br />

kidiT-kide rom moedo. Tumca, erTi<br />

mxriv, erisTvis sasargeblo iyo Tavis<br />

Zeglebze zrunva, meore mxriv, amt kicebda<br />

igi, yovelive metismetad Sors<br />

wavida; restavracia ci eb-cxele bad gadaiqca,<br />

romelic, gaxelebuli, didebuli<br />

Zeglebisa da maTi dama xasiaTebeli niSnebis<br />

ganadgurebasac bedavda. frauenkirxe<br />

restavraciis Sedegad mas TiTqmis<br />

ganadgurebuli daxvda:<br />

`igi gawmendil iqna, anu is sakurTxevlebi<br />

da qandakebebi, romlebic goTuri<br />

stilisa ki ar iyo, aramed `dakululebuli<br />

formebisa~, mo ci lebul iqna. aseve<br />

moaciles farTo renesansuli TaRebi,<br />

romle bic esoden kargad abolovebda<br />

perspeqtivas da ararsebuli tran se ptis<br />

magvars qmnida eklesiisTvis. `dakululebulis~<br />

winaaRmdeg ga c xareba namdvili<br />

anti-istoriuli arev-darevaa,<br />

222 Knoop, 1972:393ff.


omelic mxolod calmxriv fanatizms<br />

mohyveba xolme. netav, es mxolod maTi<br />

damfa ravi danamatebisgan keTilSobili<br />

arqiteqturuli formebis gamon Ta vi suf<br />

leba yofiliyo! piriqiT, mocilebul<br />

iqna jerac dekorati u lad STambeWdavi<br />

CanaSenebi, romlebic faqizad faravda<br />

nagebobis siSiSvels, rac TavisTavad<br />

uSno da arafrismetyvelia.~ 223<br />

dancigis, breslaus, maincisa da venis<br />

sxva mniSvnelovan eklesieb Tan dakav-<br />

SirebiT lYubke xazs usvamda istoriuli<br />

stratigrafiis mniSv ne lobas, romelic<br />

mrevlis cxovrebas da RvTismosaobas<br />

asaxavda. igi aRniSnavda, rom es Senobebi<br />

mSvenierebis abstraqtuli idealis gamo<br />

ki ar augiaT, aramed RmerTis cocxali<br />

rwmeniT. 224 1891 wels igi mrCevelTa im<br />

komisiis wevri iyo, romelic germanuli<br />

saxelmwifoebis warmomadge nelTa<br />

monawileobiT, XVII saukunis bolos<br />

franguli jaris mier dang reuli XVI<br />

saukunis haidelbergis cixe-darbazTan<br />

dakavSirebiT Seiqmna. komisiam gamoitana<br />

verdiqti: dakarguli nawilebis aRdgena<br />

aikrZala da neba daerTo mxolod<br />

arsebulis sakonservacio samuSaoebis<br />

Catarebas.<br />

7.5.2. inglisuri gavlenis Semotana<br />

miuxedavad imisa, rom mYunxenTan da kav-<br />

Sirebuli protesti anti-res tav raciuli<br />

tendenciis gamoxatuleba iyo, mxolod<br />

saukunis dasasru lis T vis gamoCnda<br />

axali, ufro Zlieri moZraoba _<br />

amjerad inglisuri magaliTis mibaZviT.<br />

erT-erTi pirveli, vinc axali midgoma<br />

daamkvidra germanulenovan qveynebSi,<br />

herman muTeziusi iyo (1861-1927 ww.),<br />

arqiteqto ri, romelsac klasikuri<br />

musika da literatura, gansakuTrebiT<br />

223 Lübke, W. 1861, ‘Das Restaurationsfieber’ (in Huse,<br />

1984:100ff).<br />

224 lübke, ibid.<br />

konservacia 241<br />

goeTe uyvarda. is garkveul dros<br />

iaponiasa da italiaSi muSaobda, xolo<br />

1896-1903 wlebSi _ teqnikur da kulturul<br />

ataSed londonSi. aq man gaicno<br />

uilYam mo risi, romlis saxelosno Soriaxlo<br />

mdebareobda, aseve Carlz rene<br />

makintoSi da inglisuri xuroTmoZRvrebis<br />

sistemuri kvleva Caatara (muthesius,<br />

1981:42). am kvlevis Sedegad, moris ze<br />

da ingliseli arqiteqto rebis swavlebaze<br />

uamravi narkvevi gamoqveynda. 1900<br />

da 1901 wlebSi muTe zi usma germanulad<br />

gamoaqveyna raskinis naSromebi, rasac<br />

1904-5 wlebSi mohyva misi Das Englische<br />

haus, romelsac didad afasebda leTebi<br />

da sxva ing liseli arqiteqtorebi.<br />

1902 wels werilSi restavraciis Sesaxeb<br />

ger maniaSi, igi sinanuls gamoTqvamda<br />

kYolnis kaTedralis dasrulebis<br />

Tao ba ze, fiqrobda ra, rom misi Tavdapirveli<br />

sxeuli gacilebiT mets da<br />

ukeT mogviTxrobda misi mSeneblebis<br />

da maTi yovlismomcveli miswrafe bis<br />

Taobaze, vidre amas odesme SeZlebda<br />

XIX saukunis civi pedanturi na ge boba.<br />

igi gamokveTda yvelaze moklrZalebul<br />

nagebobaTa dokumentur mniSvnelobas,<br />

xolo rekonstruqciebs srul idiotizmad<br />

miiCnevda, sawyi si etapis erTgvar,<br />

kbilis amosvlis dar sirTuleebad, im<br />

bavSvebs gvago nebso, romelTac surT<br />

daSalon Tavisi saTamaSo, raTa naxon,<br />

ra aris SigniT!<br />

zrunva da movla rekonstruqciis<br />

nacvlad: ai, es aris <strong>konservaciis</strong> Ziri-<br />

Tadi mizani. nangrevis an nakluli adgilis<br />

mxatvruli gasrulebis Tvis danamatebis<br />

gakeTeba sruliad dauSvebelia.<br />

es mxolod droebiTi qmedeba SeiZleba<br />

iyos da mkafiod unda iyos aRniSnuli,<br />

rogorc aseTi, anu araviTari mxatvruli<br />

formis pretenzia ar unda hqondes<br />

da yvelaze naklebad ki Zeglis xuroTmoZRvrebas<br />

unda baZavdes (muthesius,<br />

1902).<br />

muTeziusi miuTiTebda Tanamedove


242 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

moZraobaze inglisSi da acxadeb da,<br />

rom amgvari unda yofiliyo istoriuli<br />

nagebobisadmi mopyrobis go nivruli<br />

safuZveli. oTxi wliT gvian misi mosazrebebi<br />

konrad langemac gaimeora. igi<br />

xazs usvamda, rom yovelma drom Tavisi<br />

xuroTmoZRvreba unda Seqmnas da ar ecados<br />

stiluri avTenturobis miRwevas.<br />

amitom, yo veli restavrirebuli nawili,<br />

Tundac TariRisa da warweris gareSec,<br />

unda atyobinebdes mnaxvels, ra aris<br />

Zveli da ra _ axali. (lange, 1906:29).<br />

meore arqiteqtori, Teodor fiSeri<br />

(1862-1938 ww.), romelic rkina-betonis<br />

gamoyenebis avangardSi idga, haidelbergis<br />

cixe-darbazis rekonstruqcia ze<br />

msjelobisas, aRniSnavda eWvis saCoTiro<br />

gancdas, romelic avTentu ro bas Tan dakavSirebiT<br />

TiTqmis yvela restavrirebul<br />

SenobaSi ibadeboda. igi Tvlida,<br />

rom 100 restavraciidan 50 mainc arasaWiro<br />

iyo da ubralod mezobelTan<br />

gajibrebiT anda wesrigis gadaWarbebuli<br />

moTxovnilebiT iyo ganpirobebuli.<br />

umetesad, sul mciredi SekeTebac<br />

sruliad sakmarisi iq ne boda istoriis<br />

msvlelobaSi Seqmnili mTlianobis<br />

TvalsazrisiT. igi amtkicebda, rom `Tanamedrove<br />

pedanti `saxazavis adamiani~<br />

did TviTdis cip linas saWiroebs, rom<br />

drois mier ganadgurebuli an gaxunebuli<br />

deta lebis miRma mTlianis harmoniis<br />

danaxva iswavlos~. 225<br />

7.5.3. paul klemeni<br />

1900-iani wlebis dasawyisSi paul klemenma,<br />

1893 wlidan rainispireTis konservatorma,<br />

dawera narkvevebi raskinsa<br />

da inglisuri konservaciuli moZraobis<br />

Taobaze. igi aRiarebda inglisuri<br />

gavlenis mniSvnelobas, gan sakuTrebiT<br />

nangrevebisadmi midgomis TvalsazrisiT.<br />

raskins igi istori u li Senobebis<br />

225 Fischer, 1902:298<br />

restavraciis `yvelaze mkacr, yvelaze<br />

mWevrmetyvel da yvelaze gavlenian<br />

oponentad~, xolo uilYam moriss, mis<br />

yvelaze enTu ziast mociqulad ixseniebda.<br />

igi gansakuTrebiT afasebda `Svidi<br />

lamp ris~ meore Tavs, xuroTmoZRvrebaSi<br />

WeSmaritebisken mowodebas da siyal bis<br />

dagmobas (Clemen, 1900:17), Tumca sakmaod<br />

kritikuli iyo raskinis zo gadi midgomis<br />

mimarT. klemenis dakvirvebiT, mas<br />

yovelTvis yvelaferi eTikuri cnebebidan<br />

gamohyavda, rasac erTgvari gaugebroba<br />

da gauwonas wo rob loba Sehqonda<br />

fuZemdebel koncefciebSi mxatvrul da<br />

teqnikur aspeqtebTan mimarTebiT. isto<br />

rikosisTvis raskins obieqturoba<br />

aklda, aRiarebda ra mxolod mokle istoriul<br />

periods da ugulebelyofda<br />

`berZnul xelovnebas _ didebul ganmwmend<br />

sabanels~. Tumca, raskinis gagebisTvis<br />

gasaRebi yrmobisas mis ganviTarebaSi<br />

iyo saZiebeli: `mas ax lavs siaxle<br />

da originaloba, magram, amave dros,<br />

TviTnaswavli adamianis mankieri calmxrivobac~<br />

(Clemen, 1900:32). klemeni ar<br />

uaryofda, rom aRd genis Tanamedrove<br />

meTodebi safrTxes uqmnida istoriuli<br />

Senobis cxo vel xa tulobasa da mimzidvelobas.<br />

igi upiratesobas yovel jerze<br />

mcire odenobis SekeTebebs aniWebda da<br />

acxadebda, rom Zeglebis konservacia _<br />

die Denkmalpflege, momdevno saukunesac<br />

unda iTvaliswinebdes da ara mxo lod<br />

momaval aTwleuls.<br />

igi aRfrTovanebuli iyo viole-ledYukis<br />

ostatobiT parizis notr-damis<br />

restavraciisas, roca faqtiurad iviwyebdi,<br />

raoden bevri ram iyo iq axali<br />

_ miuxedavad metismeti mouxeSaobisa,<br />

gansakuTrebiT qanda kebasa da CuqurTmaSi.<br />

igi didad afasebda viole-le-dYukis<br />

mier taZris garemos mowesrigebaze<br />

gaweul zrunvas, romelic, misi azriT,<br />

bevrad aRe mateboda kYolnis ususur<br />

mcdelobas. igi dadebiTad afasebda<br />

karkasonsa da egYu-morts, Tumca pY-


erfoni napoleon III-is `neronul fantaziad~<br />

mi aCnda da amJamad ukve `civi<br />

da mSrali~ eCveneboda. klemeni nanobda,<br />

rom XVIII saukunis gamarTulobani,<br />

gansakuTrebiT kveTili dasajdomlebi,<br />

ro gorc sansSi, amiensa da germanul<br />

kaTedralebSi, stilis sisufTaves Seewira.<br />

Tumca igi aRniSnavda, rom frangebi<br />

ufro adre gamofxizldnen, vidre<br />

germanelebi da Seecadnen, CamoeyalibebinaT<br />

restavraciis principe bi Senobis<br />

istoriuli xasiaTis sruli gaTvaliswinebiT.<br />

igi udides mniSvnelobas ani-<br />

Webda ganxilvebs, raTa brmad Catarebul<br />

restavracias jansaRi reaqcia mohyoloda.<br />

igi iSveliebda franguli asociaciis,<br />

Ami des monument-is rekomendacias:<br />

`konservacia da ara restavracia!~ sicoxlis<br />

mi wu ruls klemeni <strong>konservaciis</strong><br />

dasasabuTeblad ufro simboluri da<br />

mkveTrad nacionalisturi Rirebulebebisken<br />

gadaixara. es `aRsareba~, ro gorc<br />

misi cxovrebiseuli gamocdilebis erTgvari<br />

Sejameba, 1933 wels ga moqveynda<br />

(Clemen, 1933).<br />

XIX saukunis bolosTvis germanulenovan<br />

saxelmwifoebSi ekonomi ku ri ganviTareba,<br />

quCebis keTilmowyoba transportisTvis,<br />

kerZo spekula ciebi da<br />

umaRlesi xelisuflebis ugulisxmieroba<br />

im mizezTagani iyo, romlebmac bevri<br />

qalaqis istoriuli ieris waSla ganapiroba.<br />

nYurenbergi imaTTagani iyo, vinc<br />

Tavisi xasiaTi mainc SeinarCuna. 1899<br />

wels, rodesac pirvelad gamoica <strong>konservaciis</strong>admi<br />

miZRvnili axali Jurnali<br />

Die Denkmalpflege, ganxilvis erT-erTi<br />

Tema iyo `Zveli nYurenbergi safrTxe-<br />

Sia~ (“alt-nürnberg in Gefahr~, Die Denkmalpflege,<br />

i 1899:6). werili yuradRebas<br />

im mTa var Rirebulebaze amaxvilebda,<br />

rasac, mnaxvelebis mozidvis Tvalsazri<br />

siT, istoriuli qalaqis silamaze<br />

ganasaxierebda. imave wels stras burg-<br />

Si `istoriis da siZveleTa germanuli<br />

sazogadoebebis asociaciam~ ga moitana<br />

konservacia 243<br />

dadgenileba, romelic xelisufalT<br />

istoriuli qalaqebis mi marT maT movaleobebs<br />

Seaxsenebda:<br />

`istoriuli Zeglebis, rogorc yvela<br />

xalxis erovnuli warsulis yvelaze<br />

mniSvnelovani da keTilSobili mtkicebulebebis<br />

sagulda gu lo dacva da<br />

restavracia, aqamde xelmisawvdomze<br />

gacilebiT met Tanxebs moiTxovs. amitom<br />

kongresi aucileblad miiCnevs, rom<br />

kon ser va ciis sferoSi wamyvani saxelmwifoebis<br />

magaliTis Sesabamisad, saxelmwifo<br />

bYujetSi am mizniT yvelgan unda<br />

gadaidos Tanxebi.~ 226<br />

7.5.4. Sexvedrebi <strong>konservaciis</strong> Taobaze<br />

komitetis SeTavazebis safuZvelze,<br />

romlis wevri klemeni iyo, ga da wyda<br />

regularuli Sexvedrebis mowyoba yvela<br />

germanulenovani saxelm wi fos konservatorebis<br />

monawileobiT. am movlenebs<br />

`Tage für Denkmalpflege” (`<strong>konservaciis</strong><br />

dReebi~) daerqva da yovelwliurad<br />

ewyoboda. pirveli Sex ved ra 1900<br />

wles drezdenSi, kornelius gurlitis<br />

maspinZlobiT moewyo. 227 pirvel Sekrebaze<br />

klemenma gaakeTa evropaSi istoriuli<br />

Senobebis dacvis saerTaSoriso<br />

mdgomareo bis mimoxilva, rasac moyva<br />

gurlitis moxseneba inventarizaciaze.<br />

es seminarebi, romlebic 1920-ian<br />

wlebamde yovelwliu rad tardeboda,<br />

Cinebul SesaZleblobas aZlevda sxvadasxva<br />

saxelmwifos warmomadgenlebs<br />

gamocdilebis Sejerebisa da gacvlis,<br />

226 ‘hauptversammlung der deutschen Geschichts-und<br />

altertumsvereine’, strassburg, 27-28 september<br />

1899 (Die Denkmalpflege, 17 October 1900:104).<br />

227 Semdgomi Sexvedrebi moewyo: fraiburgSi,<br />

1901 w.; dYuseldorfSi, 1902 w.; erfurtSi<br />

1903 w.; maincSi 1904 w.; bambergSi, 1905 w.;<br />

braunSvaigSi, 1906 w., man haimSi, 1907 w., lYubekSi<br />

1908 w.; trirSi 1909 w.; dancigSi 1910<br />

w.; hal ber StadSi 1912 w.


244 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

principebis, in ven tarizaciis, administrirebisa<br />

da sakanonmdeblo sakiTxebis<br />

ganxilvis, romlebic gansakuTrebiT<br />

imxanad iyo saintereso, rodesac bevri<br />

saxelm wifo jer mxolod iwyebda<br />

sakanonmdeblo dacvis amoqmedebas. rac<br />

Seexe ba istoriuli nagebobebis mimarT<br />

midgomas, naTlad gamoikveTa ori xazi,<br />

romelTagan erTi konservacias, meore<br />

ki restavracias aZlevda upirate so bas.<br />

drezdenSi 1900 wlis Sekrebaze,<br />

paul tornov-metcma, erT-erTma maTganma,<br />

vinc ~Zvelebis suliskveTebiT~<br />

restavraciis momxre iyo, SesTa vaza zogierTi<br />

principi, romlebic miznad isaxavda<br />

istoriuli xasiaTis SenarCunebas<br />

da originalis srulad gaTvaliswinebas.<br />

erTaderTi gamo nak lisi Senobis<br />

`konstruqciuli Secdomebis gasworeba<br />

da teqnikuri mo na cemebis upirobo<br />

gamosworeba~ SeiZleba yofiliyo. man<br />

sagangebo yurad Re ba gaamaxvila stilis<br />

sakiTxze. pirveli principi gaxlavT,<br />

rom kon servacia vrceldeba yvela<br />

Zeglze, romelic `istoriul stils~<br />

ganeku Tv neba (anu uZvelesi droidan XVII<br />

saukunis miwurulamde); meore, yvela<br />

stili TanabarRirebuli unda iyos <strong>konservaciis</strong><br />

TvalsazrisiT; garda ami sa,<br />

igi iZleoda rekomendacias, rom Zeglebs<br />

pativiscemiT mopyrobod nen: Zveli<br />

formebis SenarCuneba, restavraciisas<br />

gamZle masalebis gamoye neba, kargi<br />

dokumentaciis momzadeba anazomebiT,<br />

aRwerebiT, fotoebiTa da mulYaJebiT,<br />

Canacvlebuli fragmentebis muzeumSi<br />

ganTavsebiT da sa mu SaoTa msvlelobis<br />

`matianis~ publikaciiT. igi urCevda<br />

restavraciis Semdeg mTeli Senobis regularuli<br />

detaluri Semowmebis Catarebasac.<br />

mi u xedavad imisa, rom es saxelmZ-<br />

Rvanelo principebi Tavisi koncefciiT<br />

sa k maod Tanamedroved JRers, tornovi<br />

da bevri misi kolega jerac stilisturi<br />

restavraciis momxreni iyvnen.<br />

Semdegi sakiTxi, romelic Sekre-<br />

bebis dros wamoiWra, iyo istoriuli<br />

Zeglebis dayofa kategoriebad:<br />

`mkvdari~ da `cocxali~. es sakiTxi gani<br />

xileboda 1904 wels madridSi arqiteqtorTa<br />

me-6 saerTaSoriso kong res ze<br />

da Semdeg kvlav iqna wamoyenebuli 1909<br />

wels trirSi dancigeli profesoris s.<br />

veberis moxsenebaSi integraciisas stilis<br />

sakiTxis Sesa xeb.<br />

(a) mkvdari Senobebis Taobaze: 1)<br />

`suf Ta nangrevevi~ yovelgvari<br />

mxa tvruli Rirebulebis gareSe<br />

SeiZleba minimaluri dacviTi Ronis<br />

Ziebebis anabara davtovoT; 2)<br />

`mkvdari Senobebi~, romleb sac jerac<br />

aqvs saxuravi, magram ar gamoiyeneba,<br />

ise unda iqnes movlili, rom<br />

nangrevebad ar iqces. 3) didi mxatvruli<br />

da is toriuli Rirebulebis<br />

mqone `mkvdari Senobebi~, rogoricaa<br />

mag., haidelbergis cixe-darbazi,<br />

yovel jerze sagangebod unda<br />

ganixilebodes, magram maTi gawirva<br />

`mSvenieri sikvdilis T vis~ namdvilad<br />

samarcxvino iqneboda.<br />

(b) `cocxali Senobebis~ ganxilvisas,<br />

anu Senobebis, romlebic maTi Tavdapirveli<br />

funqciiT gamoiyeneba,<br />

prioroteti mxatvrul Rirebulebebs<br />

unda mieniWos: `yoveli amdagvari<br />

restavraciis mizani is unda<br />

iyos, rom samuSaoTa dasrulebisas<br />

_ me aq ekle siebs vgulisxmob _<br />

rodesac Senoba gadaecema mrevls,<br />

misi STa beW dileba saero adamianze,<br />

visTvisac faqtiurad gakeTda es<br />

samuSao, iseTive iyos, rogorc axali<br />

eklesiis cqerisas~. 228<br />

barokuli sakurTxevlebis moxsna strasburgis,<br />

augsburgis, kYol nis kaTedralebsa<br />

da mYunxenis fravenkirxeSi misTvis<br />

`mxatvruli qmede ba~ iyo, romelic<br />

saWiro iyo am SenobebSi monumenturobis<br />

gancdis Sesa qm nelad, rac arqiteqtoris<br />

erTi mTavari unaria.<br />

228 weber, 1909:95ff


aseTi midgoma _ istoriuli Senobis<br />

mxatvruli ieris aRdgenisa misi istoriuli<br />

da arqeologiuri Rirebulebebis<br />

xarjze, restavraciaSi `istoriuli<br />

skolis~ gacxadeba unda yofiliyo.<br />

`modernistuli skola~ ki piriqiT, cdilobda<br />

Senobis istoriuli mTlianoba<br />

SeenarCunebina. ro ca danamatebi saWiro<br />

xdeboda, es unda gakeTebuliyo amd-<br />

Revandeli sti lis Sesabamisad, uilYam<br />

morisisa da kamilo boitos midgomis<br />

Sesatyvi sad. sirTule is iyo, rom bevrs<br />

ar sjeroda, Tuki arsebobda raime, rasac<br />

`Tanamedrove stili~ SeiZleba ewodos!<br />

doqtori kornelius gurli ti<br />

drezdenidan darwmunebuli iyo, rom momavali<br />

Taobebi kritikulad miudgebian<br />

im ngrevas, rac stilis saxeliT gakeTda<br />

XIX saukuneSi. igi gansakuTrebiT wuxda<br />

im SemTxvevebis gamo, roca Zveli nawarmoebi<br />

Seswo rebul iqna restavraciisas,<br />

raTa `sruliad swori~ gamxdariyo. garda<br />

imisa, rom ganadgurebul iqna `aunazRaurebeli<br />

erovnuli mniSvnelobis<br />

Ri rebulebani~, restavratorebis wyalobiT<br />

ramdenadme gaurkveveli gaxda,<br />

konservacia 245<br />

`Tu ramdenadaa isini marTlac saTayvano<br />

Zeglebi da ramdenad _ XIX sau kunis<br />

nawarmoebebi!~ igi aRniSnavda, rom aqamde<br />

naklebad iyo mcdeloba Cveni dRevandelobis<br />

gamoxatvisa restavraciaSi<br />

da amgvari ram ar unda iyos dasacini. 229<br />

7.5.5. dehio<br />

sur. 7.11. haidelbergis<br />

cixe-darbazis ezo,<br />

romelic sarestavracio<br />

kamaTis sagani gaxda<br />

XIX s-is miwurulSi.<br />

marcxniv Cans cnobili<br />

ottheinrichsbau.<br />

1901 wels seminaris erT-erTi Tema<br />

iyo haidelbergis cixe-darbazis axlad<br />

SemoTavazebuli rekonstruqcia, romelic<br />

1891 wels dawunebul iq na komisiis<br />

mier. axla am gadawyvetilebis gadasinjva<br />

arqiteqtorma karl Seiferma<br />

moiTxova, romelic nangrevebad qceul<br />

ottheinrichsbau-s agegmarebda. proeqts mxari<br />

dauWires misma kolegebma, romlebic<br />

aucileblad Tvlid nen am nangrevebis<br />

mdgradobis uzrunvelyofas da `originaluri<br />

da brwyi n vale mxatvruli nawarmoebis<br />

Seqmnas Zvelebis suliskveTebiT~<br />

(Dehio, 1901:108ff). am proeqts mowinaaR-<br />

229 gurliti trirSi, 1909 wels: von oechelhaeuser,<br />

1910-1913, gv.115.


246 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mdegenic gamouCndnen, gansakuTrebiT<br />

profesori georg gotfrid dehio<br />

(1850-1936 ww.), xelovnebis istorikosi<br />

strasburgidan, romlis gvari erTgvar<br />

sazogado saxeladac iqca, radgan is iyo<br />

istoriuli Senobebis Taobaze sanimuSo<br />

saxelmZRvaneloebis seri is avtori da<br />

wamomwyebi germanulenovan qveynebSi da<br />

germaniaSi Tanamed ro ve sakonservacio<br />

midgomis damfuZnebelic. dehiom gaixsena,<br />

rom 1891 wels komisiam, xolo 1896<br />

wels haidelbergSi germanuli arqiteqturuli<br />

da sainJinro sazogadoebebis<br />

generalurma asambleam rekonstruqciis<br />

wi na aRmdeg gadawyvetilebebi miiRes.<br />

amas marienburgis restavratori, arqiteqtori<br />

Stainbrextic ki daTanxmda.<br />

arsebul nangrevebs ar gaaCnda kon struq<br />

ciuli problemebi da arc sakmarisi<br />

dokumentacia iyo warmodgeni li.<br />

dehio daJinebiT moiTxovda im principebis<br />

dacvas, romlebic mravali wlis<br />

gamocdilebis kvalad SemuSavda: `konservacia<br />

da mxolod konserva cia! aRdgena<br />

mxolod im SemTxvevaSi, Tuki konservacia<br />

materialurad Se uZlebelia;<br />

rac Camovarda, mxolod gansakuTrebul,<br />

sagangebo da gansazRvrul garemoebeb-<br />

Si SeiZleba aRdges~. 230 SemoTavaze buli<br />

rekonstruqcia hi poTeturi iqneboda<br />

da disonanss Seqmni da mTels kompleqs-<br />

Si. fsiqolo giurad aq Cadebulia Rrmad<br />

dasafuZvlebuli moTxovna, rom Zveli<br />

unda ga moiyurebodes siZveled, warsulis<br />

nakvalevi aCndes, iqneba es naoWebi,<br />

bza rebi Tu Wrilobebi. haidelbergis<br />

SemTxvevaSi ikargeboda avTenturo ba da<br />

miiReboda imitacia, daikargeboda nangrevebi,<br />

romlebic xanma gaana c risfra,<br />

magram jerac cocxali iyo, sanacvlod<br />

ki miiReboda raRac, arc Zveli, arc axali,<br />

`mkvdari akademiuri abstraqcia~.<br />

dehio darwmunebuli iyo arqiteqtorTa<br />

da teqnikosTa ganaTlebis<br />

da wvrTnis aucileblobaSi istori-<br />

230 Dehio, 1901:110<br />

ul Senobebze samuSaod. pirvelad es<br />

sakiTxi man 1901 wels da Semdeg kvlav<br />

1903 wels wamoWra, da dasva ki T x va, ra<br />

aris arqiteqtori da misi damokidebuleba<br />

istoriul Senobas Tan. misTvis<br />

arqiteqtori nawilobriv teqnikosi<br />

iyo, gamoyenebiTi mecnie rebis muSaki,<br />

nawilobrivadac xelovani. xolo istoriul<br />

Senobaze muSaoba Se moqmeds ki<br />

ara, mkvlevar-mecniers moiTxovda. Sesabamisad,<br />

mSenebeli-pra q tikosis konservacionistobaze<br />

gadasvla adamianis uRrmesi<br />

Sinagani ar sebis srul reorientacias<br />

iTxovda. es fundamenturi sakiTxi<br />

iyo, rad gan arqiteqtura xelovneba<br />

iyo, xolo konservacia mTeli misi<br />

moTxovne biT da miznebiT _ mecniereba.<br />

es ori aspeqti Znelad Tu Seegueboda<br />

erT maneTs; konservatori, romelmac gamiznulad<br />

ugulebelyo Tavisi Semoqmede<br />

biTi temperamenti, yovelTvis rCeboda<br />

potenciur safrTxed ZeglisT vis.<br />

ufro metic, konservacia ikavebda srul<br />

samuSao dros da iTxovda `is toriuli<br />

suliskveTebis srul STawvdomas~, rac<br />

mxolod zedmiwevni Ti ganaTlebiT miiRweoda<br />

_ ojaxidan dawyebuli (Dehio, 1901:<br />

17). arsebi Tad, ganaTleba da wvrTna vrclad<br />

iqna ganxiluli yvela donesTan<br />

mima r TebiT, pirveldawyebiTi da saSualo<br />

skolebiT dawyebuli da universite<br />

te biT damTavrebuli, sxvadasxva<br />

disciplinis, saxelovno da saxelosno<br />

skolebis, politeqnikuri da arqeologiuri<br />

fakultetebis gaTvaliswine biT.<br />

7.6. konservaciuli moZraoba<br />

italiaSi<br />

Tumca mravalricxovan mogzaurTa wyalobiT<br />

(SatobrianiT dawyebu li da viole-le-dYukiTa<br />

da raskiniT damTavrebuli)<br />

italielebs ar akl daT kavSiri<br />

centralur evropasa da inglisTan,<br />

mainc SedarebiT didi dro dasWirda Sua


saukuneebis an ufro mogviano Senobebis<br />

dacvisa da kon servaciis mimarT ufro<br />

Rrma interesis gaRvivebas. am Sedarebi-<br />

Ti dag vianebis gamo, italielebs Sesa-<br />

Zlebloba miecaT, gaeTvaliswinebinaT<br />

sxva qveynebis _ inglisis, safrangeTisa<br />

da germaniis _ gamocdileba, romlebic<br />

win uswrebdenen maT. amis Sedegad<br />

TiTqmis erTdroulad sxvadasxva midgoma<br />

iqna danergili, rac am sakiTxebis<br />

garSemo mudmiv kamaTs iwvevda. swored<br />

am kamaTma aRmoacena italiuri midgoma,<br />

romelic antikuri Zeg le bis restavraciis<br />

ufro adre Camoyalibebul principebsac<br />

efuZneboda, germanul romantizmsa<br />

da istorizmsac, frangul sarestavracio<br />

princi peb sac da jon raskinisa da<br />

sPaB-is inglisur midgomasac. amave<br />

dros, mimdinareobda italiis gaerTianeba,<br />

romelic aZlierebda nacionalistur<br />

grZnobebs, rasac mniSvnelovani wili<br />

hqonda qveynis memkvidreobis dafa se baSi.<br />

italiis samefos gaerTianebisas<br />

(1860-70 ww.), erovnuli kanonmdeb lo bisa<br />

da Zveli Zeglebisa da xelovnebis nawarmoebebis<br />

dacvis gamo qve y nis yvela mxareSi<br />

araerTi Taosnoba Cans. 231 1872 wels<br />

ganaTlebis sami nistrom daafuZna pirveli<br />

generaluri direqtorati, `Direzione<br />

generale degli scavi e musei”, romelic 1881<br />

wels gadakeTda `Direzione generale delle antichita<br />

e belle arti~. 1889 wels Camoyalibda natif<br />

xelovnebaTa 12 generaluri komisio<br />

neris Tanamdeboba qveynis sxvadasxva<br />

regionisTvis, xolo 1891 wels ki `Uffici<br />

regionali per la conservazione dei monumenti”;<br />

oTxi wlis mere isini daiyo calkeul sopritendenze-d,<br />

anu samTavrobo uwyebebad,<br />

romlebic istoriul Se nobebze, samxatvro<br />

galereebze, gaTxrebsa da muzeumebze<br />

iyvenen pasu xis mgebelni. 1870-ian wleb-<br />

Si da kvlav 1888 wels wardgenili iyo<br />

ramdeni me kanonproeqti erovnuli kanonmdeblobis<br />

Sesaqmnelad, magram kanoni<br />

231 mag., G.B. Cavalcaselle (1819-97), G. azzurri. ix.:<br />

Pavan, 1978.<br />

konservacia 247<br />

mxo lod 1902 wels iqna miRebuli da Semdgom,<br />

1904, 1906 da 1909 wlebSi ramdenjerme<br />

gadakeTda. 1939 wels ki sruliad<br />

axali kanoni Seiqmna.<br />

1830-ian wlebSi italiis mZime ekonomikur<br />

mdgomareobas ukeTesoba daetyo,<br />

amas keTildReoba mohyva, man ki<br />

urbanuli ganaxlebis programe bis SemuSaveba<br />

gamoiwvia iseT did qalaqeb-<br />

Si, rogoricaa milani da florencia.<br />

quCebis gafarToebam da axali Senobebis<br />

agebam istoriuli ubanuli qsovilis<br />

ganadgureba moitana. raskini sinanuls<br />

gamoTqvamda amis Taobaze; kritikosebi<br />

adgilobrivac moiZebneboda.<br />

erTi maTgani kar lo kataneo (1801-69<br />

ww.) iyo, publicisti da inteleqtuali,<br />

romlis na werebmac sagulisxmo<br />

wvlili Seitana Risorgimento-Si da romlis<br />

mosazre bebs kulturis sferoSi<br />

Semdgom sxvebic gamoexmaurnen, mag.,<br />

karlo tanka (1816-83 ww.), Il Crepuscolo-s<br />

redaqtori da rafaele pareto,<br />

Jurnal Giornale dell’ingegnere architetto<br />

agronomo-s direqtori, romelmac 1861<br />

wels gadaTargm na j. e. stritis werili<br />

da mis ideebs sworad, Tumca gazviadebulad<br />

mi iC nevda (Pareto, 1861). kataneo<br />

inglisel moazrovneTa gavlenis qveS<br />

iyo. mas aRafrTovanebda Sua saukuneebis<br />

municipaluri organizacia da<br />

qalaqs ita liuri civilizaciis erTerT<br />

idealur principad miiCnevda. 1839<br />

wels man daaarsa perioduli gamocema<br />

Il Politecnico, romelSic igi istoriul<br />

qa laqebs ganadgurebisgan icavda (rocchi,<br />

1974:14). igi ewinaaRmdegeboda milanis<br />

kaTedralis win monumenturi<br />

moednis Seqmnas, iTvaliswinebda ra<br />

kaTedralze mis negatiur zemoqmedebas<br />

da istoriuli urbanuli qso vilis<br />

rRvevas. aRelvebda mas istoriul<br />

qalaqebSi masobrivi Tanamedrove<br />

transportis Semosvlac. 1862 wels<br />

man wamoayena erovnuli Zeglebis dasa<br />

cavad asociaciis, patrii monumenti,


248 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Seqmnis winadadeba, romelic imave mimarTulebisa<br />

iqneboda, rac raskinma ingliss<br />

SesTavaza.<br />

raskins, romelmac venecia 1876<br />

wlis zamTarSi moinaxula, rodesac sanmarkos<br />

samxreTi fasadidan xaraCoebi<br />

moxsnes, viole-le-dYukis wina ndeli<br />

STabeWdilebisgan sruliad gansxvavebuli<br />

reaqcia hqonda: igi sa so warkveTiT<br />

ixsenebda im `bednier da amaRelvebel~<br />

dReebs, rac piaceta ze gauatarebia.<br />

axla ki `aq mxolod aCrdilia _ ara, gvami<br />

_ yovelive imisa, rac esoden miyvarda~<br />

(ruskin, works, 1903-12,xxiv:405). mas axsovda<br />

oq ros Rrma naTeba da mozaikebis<br />

natifi naxlarTi, zeda TaRebSi mzis<br />

Suq ze farSavangis bolos rom emgvaneboda,<br />

magram axla isini TeTr saRebav Si<br />

amovlebul farSavangis bolod gamoiyureboda!<br />

raskini aRiarebda aR d genis<br />

aucileblobas, magram ar moswonda is<br />

meTodebi, romliTac es keTdeboda. igi<br />

Tvlida, rom am umniSvnelovanesi Senobis<br />

gadarCena reli giuri pasuxismgebloba<br />

iyo da ara marto veneciisTvis,<br />

aramed mTeli ev ropisTvis saWiro.<br />

xma restavraciis winaaRmdeg TviT<br />

veneciaSic gaisma _ graf alvis piero<br />

zorcim (1846-1922 ww.), raskinis Tayvanismcemelma<br />

da megobarma, 1877 wels<br />

gamoqveyna Tavisi dakvirvebebi _ Osservazioni<br />

intorno ai ristauri interni ed estenri<br />

della Basilica di San Marco (dakvirvebani<br />

san markos interierisa da eqste rieris<br />

restavraciis Taobaze), raskinis winasatyvaobiT,<br />

sadac Zvel bazi likas `<strong>arqiteqturis</strong><br />

muzeumad~ ganixilavda,<br />

romelic, Sesabamisad, arqe o lo giuri<br />

da mxatvruli TvalsazrisiT gansakuTrebul<br />

mopyrobas saWi ro eb da. igi<br />

amtkicebda fundamenturi gansxvavebis<br />

arsebobas `restavraci a sa~ da `konservacias~<br />

Soris.<br />

`restavracia saWiroebaTagan momdinare<br />

siaxleebs gulisxmobs. kon ser vacia<br />

sruliad gamoricxavs maT. restavracia<br />

SeiZleba gaukeT des yvelafers, rasac<br />

ara arqeologiuri, aramed wminda mxatvruli<br />

mni Svneloba aqvs. konservacia<br />

miznad isaxavs mospobisgan imis dac vas,<br />

rasac, misi siZvelisa da istoriuli<br />

mizezebis gamo, gansakuT rebuli, xelovnebaze,<br />

simetriaze, arqiteqturul<br />

orderebze da karg gemovnebaze aRmatebuli<br />

Rirseba axlavs. konservacia kidev<br />

ufro aucilebelia, Tuki arqeologiurs<br />

mxatvruli Rirebuleba emateba da<br />

rodesac obieqts, mis mTlianobaSi da<br />

detalebSic, istoriis iseTi niSan-kvali<br />

atyvia, rom is sruliad ganadgurdeba<br />

axlebur ya i daze ganxorcielebuli<br />

restavraciisas.~ 232<br />

igi amtkicebda, rom san marko, yvela<br />

TvalsazrisiT mSvenivrad pasuxobda<br />

yvela moTxovnas, rac mas italiaSi<br />

yvelaze saintereso da mTels dasavleTSi<br />

unikalur Zeglad aqcevs. igi<br />

irwmuneboda, rom mimdi nare restavracia<br />

am moTxovnebs ar iTvaliswinebs da<br />

bevri seriozuli Secdomaa daSvebuli,<br />

romlebic man 7 kategoriad daajgufa _<br />

patinas Ca mofxekis, gansxvavebuli ornamentebiani<br />

marmariloebis Canacvlebis,<br />

deta lebis saxis Secvlis da Zenos<br />

kapelis dangrevis CaTvliT. misi rCeva<br />

iyo, daSlisa da ganaxlebis nacvlad,<br />

gamagreba Catarebuliyo. 1879 wels sPaB-ma<br />

da morisma protesti gaugzavnes<br />

italiis mTavrobas. j. e. striti da j.<br />

j. stivensoni Senobis Sesamowmeblad piradad<br />

Cavidnen. 1880 wels striti Times-<br />

Si werda, rom sirTuleebi mxolod wina<br />

restavarciam gamo iw via da rom ar arsebula<br />

`Tavidan agebis~ raime aucilebloba.<br />

italie lebis reaqcia restavraciaSi<br />

ucxoelTa amgvar Carevaze mTlad<br />

dadebiTi ar yofila. miuxedavad amisa,<br />

samuSaoebi mainc SeaCeres, xolo meduna<br />

am saqmes CamoaSores. samuSaoebi Caabares<br />

sakardosa da f. berCets, did arx ze<br />

arsebuli bizantiuri sasaxlis, Fondaco<br />

dei Turchi restavrators (uka nas k nels<br />

232 Zorzi, 1877


Zlier emdurebodnen 1860-1869 wlebSi<br />

hipoTeturi formebiT Seno bis ax lad<br />

amoyvanis gamo).<br />

erT-erTi venecieli, romelsac<br />

xangZlivi miwer-mowera hqonda ing liselebTan<br />

san-markos Taobaze, jakomo<br />

boni (1859-1925 ww.) iyo, arqeolo gi da<br />

arqiteqtori, romelsac raskini 1876<br />

wels Sexvda da istoriuli Se nobebis<br />

azomva da gamoxazva daukveTa (Beltrami,<br />

1926:25ff; tea, 1932,i:17). bonim mxari dau-<br />

Wira ormocdaaTi xelovanis mier xelmoweril<br />

werils, ro melic italiis<br />

mTavrobas 1882 wels gaegzavna. 233 mogvianebiT<br />

man isic moaxerxa, moexsenebina,<br />

rom san markos rig SemTxvevebSi ngreva<br />

ascda da rom mozaikuri iatakis<br />

restavraciisas aikrZala meqanikuri<br />

xerxis xmare ba; mozaikis originaluri<br />

kenWebi Tavdapirvel adgilebSi unda<br />

Caemagre binaT, xolo amotexili monakveTebi<br />

irgvliv arsebulTan misadagebiT,<br />

iata kis uswor-masworobis gauTanabreblad<br />

Se keT da. marmarilo sufTa<br />

wyliT da RrubeliT unda gawmendiliyo;<br />

axlad mooqrva ikrZaleboda. 234 ing<br />

lisel arqiteqtorTan, uilYam duglas<br />

qerousTan erTad, bonim gul dasmiT<br />

233 es dokumenti iSveliebs raskinis sityvebs<br />

da acxadebs (tea, 1932, i:43): `ve neciisa da<br />

mTeli italiis xelovanno, SexedeT am<br />

saxelganTqmul Zeg lebs iseve, rogorc<br />

SexedavdiT eris didebasa da Rirsebas~.<br />

xelmomwe r Ta Soris iyvnen: j. faereto, s.<br />

j. rota, f. marsili, j. laudi, e. tito, e.<br />

feruci, a. alesandri.<br />

234 1879 wels bonis daevala veneciis doJebis<br />

sasaxlis restavracia da Tumca igi ar<br />

iRebda gadawyvetilebebs, mainc SeeZlo<br />

samuSaoebze gavle nis moxdena. restavracia<br />

Seexo TaReds, sadac zogi kapiteli<br />

axliT un da SeecvalaT, xolo samxreTi<br />

mxare ki XVII s-is danamatebisgan gaenTavisuf<br />

lebinaT. doJebis sasaxleSi bonim jer<br />

kidev SeZlo, epovna da dae fiq sirebina mooqrva<br />

da Seferiloba _ rogorc aRmoCnda,<br />

marmariloze tyvi is TeTra da wiTeli feri<br />

daetanaT.<br />

konservacia 249<br />

Seiswavla veneciuri Zeglebi, Ca’ d’oro-s<br />

CaTvliT da kidev ufro detaluri kvleva<br />

Caatara san-markoze, dazianebebis<br />

aRnusxviTa da marma riloebis feradovani<br />

nairgvarobis SeswavliTurT. man<br />

daaskvna, rom zog adgilas garkveuli<br />

iregularoba sagangebodaa daSvebuli<br />

da amitom ar unda gaswordes. 1885 wels<br />

man Caatara stratigrafiuli gaTxrebi<br />

san markos ka m paniles saZirkvlis<br />

garSemo. 1888 wels igi romSi gaiwvies,<br />

raTa siZveleebis <strong>konservaciis</strong> wesebi<br />

da regulaciebi SeemuSavebina. mogvianebiT,<br />

igi siZveleTa mTavari direqciis<br />

pirvel arqiteqtorad dainiSna.<br />

boni bevrs werda, radgan surda<br />

italiaSi igive gaekeTebina, rac raskinma<br />

da morisma inglisSi moaxerxes. igi<br />

ibrZoda veneciaSi axali quCebis gayvanis<br />

winaaRmdeg, did yuradRebas aqcevda<br />

saxlebis higienur mdgomareobas,<br />

afiqrebda qalaqis gadarCenis finansuri<br />

safuZveli da ica v da lagunebis areals,<br />

romelsac veneciisTvis arsebiTad<br />

miiCnevda. igi mo nawileobda antikuri<br />

ZeglebisTvis sakonservacio teqnologiebis<br />

ganvi Ta re baSi (mag., qvis gamagreba,<br />

uJangavi foladis gamoyeneba). Zvel<br />

Zegleb ze muSaobisas, misi mTavari sazrunavi<br />

maTi avTenturobis dacva iyo.<br />

vinkelmanis msgavsad, igi xelovnebis<br />

nawarmoebs, bunebiT ukvdavi `RvTa ebrivi<br />

ideis~ anareklad ganixilavda. amgvari<br />

nawarmoebis ganadgureba RvTa ebis<br />

Seuracxyofis tolfasi iyo. igi gansakuTrebiT<br />

bevrs muSaobda samxreT italiaSi,<br />

xolo sicocxlis bolo periodSi<br />

ki, rogorc uwyebis direqtori romSi,<br />

forum romanumisa da palatinis gaTxrebze<br />

da didi wvlili Seitana gaTxrebis<br />

stratigrafiuli meTodis ganviTareba-<br />

Si. 235<br />

235 1892 wels bonim, l. beltramisa da j. sakonisTan<br />

erTad, Seiswavla pan Teoni; 1895-<br />

96 ww.-Si igi uZRveboda Ufficio Regionale dei<br />

Monumenti di Roma-s: 1898 w.-s igi forum ro-


250 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

7.6.1. Restauro filologico<br />

ganviTarebis meore mniSvnelovan poluss<br />

milanis akademiuri wreebi warmoadgenda<br />

_ gansakuTrebiT istorikosebi, xelovnebis<br />

istorikoseb i da arqeologebi.<br />

erTi maTgani k. mongeri iyo, romelic<br />

1878 wels werda xelovnebis nawarmoebebis<br />

restavraciis Ta obaze. igi bre ris<br />

natif xelovnebaTa akademiis mdivani iyo<br />

da arqeo lo giaze pasu xis mgebel pirebTan<br />

(Consulta) mWidro kavSiri hqonda (Stolfi,<br />

1992:937). milan Si SemuSavda lingvisturi<br />

kvlevis analogiuri istoriuli<br />

midgoma, ro mel sac `filologiuri~<br />

daerqva. es midgoma Zeglis laTinuri<br />

gansazRv re bidan (zedawerili an dokumenti)<br />

momdinared SeiZleba CavTvaloT.<br />

Zeg li, am TvalsazrisiT, imisTvis igeboda,<br />

rom garkveuli gzavnili gadaeca<br />

da TviTonac aRiqmeboda, rogorc dokumenti.<br />

misi teqsti istoriis veri fi kaciis<br />

wyaros warmoadgenda; igi analizsa<br />

da interpretacias saWiro eb da, magram<br />

ar unda gayalbebuliyo. mas mere, rac<br />

aRiarebul iqna isto rizmis axali koncefcia,<br />

`teqstis~ cneba faqtobriv nawers<br />

gascda da na gebobis TviT masalazec<br />

gavrcelda, romelic istoriul Rirebulebas<br />

da ukavSirda. raki es ganviTareba<br />

inglisuri konservaciuli moZraobis<br />

Zlieri gavlenis qveS imyofeboda,<br />

is srulad arasdros iqna aRiarebuli<br />

ita lielebis mier, maTi gansaxvavebuli<br />

kulturuli garemosa da filo so fiuri<br />

memkvidreobis gamo.<br />

itliaSi am politikis danergvaSi<br />

mniSvnelovani wvlili Seitana tito<br />

manumis gaTxrebs xelmZRvanelobda. man SeimuSava<br />

stra tigrafiuli gaTxrebis normebi<br />

(Nuova Antologia, Rome, 16 July 1901). 1899-1905<br />

ww.-ze modis forum romanumis gaTxrebis<br />

yvelaze mniSvnelovani Sedegebi: (tempio di<br />

Cesare, tempio di vesta, arch of septimius severus,<br />

regia, etc.); 1906 w.-s _ gaTxrebi traianes<br />

forumze; 1907 w.-s _ palatinze; 1923 w.-is<br />

martSi boni senatorad airCies.<br />

vespasiano paraviCinim (1832-99 ww.), xelovnebis<br />

istorikosma, romel mac ganaTleba<br />

milanis akademiaSi miiRo, egvipteSi<br />

imogzaura da mere da mere ki<br />

konsrevaciuli moZraobis mimarTac<br />

aReZra interesi; igi sPaB-is italieli<br />

korespondenti gaxda. 1874 wels,<br />

anazomebis publikaciisas, igi axsenebs<br />

restavracias, Tumca mTavar yuradRebas<br />

mainc yoveli periodis xasiaTisa da stilis<br />

Seswavlas uTmobs (Bellini, 1992:897).<br />

ai ramdenime wlis Semdeg ki, 1879-1881<br />

wlis werilebSi (Paravicini, 1879,1880,<br />

1881) naTlad Cans, rom igi ukve gaecno<br />

raskins da mTlianad konservaciuli moZraobis<br />

rwme naze moeqca. Tavis sjaSi igi<br />

Zeglebs dokumentebs adarebs da maT, ama<br />

Tu im, Sesabamisi Rirseba-naklovanebis<br />

mqone, periodebis sarkeebad ganixi lavs.<br />

amgvari Zeglis dakargva lakunas Seqmnis<br />

<strong>istoria</strong>Si, magram kidev uf ro mZime misi,<br />

rogorc dokumentis gayalbeba iqneboda.<br />

paraviCini or tendencies xedavda:<br />

erTs mxars uWerdnen idealiste bi,<br />

vizionerebi da poetebi (viole-le-dYuki),<br />

meores ki arqeologebi, rom lebsac<br />

Zeglis amJamindeli realobis miRma gan-<br />

Wvretis unari akldaT, magram romlebic<br />

upiratesobas aniWebdnen Zeglis SenarCunebas<br />

`rogorc istoriis cocxali furclisa~,<br />

risame moklebis an damatebis<br />

gareSe. ti tu sis TaRs igi restavraciisadmi<br />

konservaciuli midgomis mSvenier<br />

nimu Sad miiCnevda da yuradRebas masalismier,<br />

gansa kuT rebiT Tav da pirveli<br />

ze dapiris Tvisebebze amaxvilebda,<br />

uaryofda reproducirebas da istoriul<br />

stratigrafias icavda. 1882 wels<br />

uilYam morisma Times-Si (1882 wlis 12<br />

aprili) gamoqveynebul werilSi italiaSi<br />

vandalizmis Sesaxeb sPaB-is mimarT misi<br />

werili daimowma. paraviCinis SeniSvnebi<br />

restavraciaTa Sesa xeb sakmaod kritikuli<br />

iyo restavraciisadmi oficialuri<br />

midgomis mimarT da qveyanaSi bevri aurzauri<br />

gamoiwvia (Bellini, 1992:898).


paraviCinisa da milanis wris ganviTarebuli<br />

koncefciebi profe sor ma<br />

kamilo boitom (1836-1914 ww.) aitaca,<br />

romelic saukunis bolos ita liuri sakonservacio<br />

moZraobis yvelaze TvalsaCino<br />

monawile gaxda. bo i to warmo-<br />

SobiT romaeli iyo, Tumca milanis natif<br />

xelovnebaTa akade miis profesori<br />

gaxda, sadac mongerisa da paraviConisTan<br />

hqonda urTi er Tobda. igi ekleqturi<br />

<strong>arqiteqturis</strong> suliskveTebiT ganiswavla<br />

da piet ro selvatikos mowafe<br />

iyo. Tavidan boitos Sexedulebebi misi<br />

ganswav lis Sesatyvisi iyo da venis<br />

1873 wlis gamofenasTan dakavSirebiT<br />

man da u faravad gamoxata Tavisi aRfr-<br />

Tovaneba viole-le-dYukis namuSevriT<br />

kar kasonsa da pYerfonSi; igi 1879 welsac<br />

imave Tvalsazriss adga. misi saku-<br />

Tari restavraciebi 1860-iani da 1870iani<br />

wlebiT TariRdeba da mSveniv rad<br />

esadageba istorizmis tradicias (Stolfi,<br />

1992:935). boitos moRvaweoba Ta na drouli<br />

italiuri politikis ganviTarebisTvis<br />

ori TvalsazrisiT iyo mniSvnelovani.<br />

upirveles yovlisa, italiis<br />

xelisuflebaSi yofnis ganmavlobaSi<br />

misi mTavari interesi istoriul nagebobze<br />

pasuxismgebeli italiuri saxelmwifo<br />

uwyebebis adeqvaturi administraciuli<br />

da norma ti u li sistemebis<br />

ganaxleba da Seqmna iyo. meorec, igi mxars<br />

uWerda is toriuli Senobebis konservaciasa<br />

da restavraciaSi mofrTxilebis<br />

poli tikas, rac sistematizirebulia<br />

qartiaSi, romelic mogvianebiT<br />

sanimuSo cnobari gaxda. 236<br />

1879 wels, inJinrebisa da arqiteqtorebis<br />

romis kongresze, boitom<br />

warmoadgina moxseneba Zveli Zeglebis<br />

restavraciis Taobaze. amis Sede gad,<br />

1882 wels direqtoratma gadawyvita,<br />

moemzadebina da gaevrcelebina istoriuli<br />

Senobebis restavraciis droe-<br />

236 boitos naSromebis krebuli da misi bibliografia<br />

gamoqveynebulia: Boito, 1989.<br />

konservacia 251<br />

biTi saxelmZRvanelo principebi. isini<br />

juzepe fiorelis, generaluri direqtoris<br />

mier iyo xelmowerili da qveynis<br />

yvela nawilis prefeqtebs daegzavna. 237<br />

amis mizani iyo restav raciis im meTodologiis<br />

mxardaWera, romelic istoriuli<br />

Zeglis ukeTes codnas gulisxmobda,<br />

arasaWiro ngrevisa da Secdomebis<br />

Tavidan asaci leb lad. restavracia unda<br />

dafuZneboda Senobisa da misi istoriuli<br />

sa xe cv lilebis saguldagulo Seswavlas,<br />

rasac unda mohyoloda kritiku li<br />

gansja imis Taobaze, Tu ra unda iyos<br />

konservirebuli da ra moci lebuli.<br />

mizani Senobis Tavdapirvel `normalur<br />

mdgomareobasa~ da mis `faq tobriv mdgomareobas~<br />

Soris gansxvavebis warmo-<br />

Cena iyo. restavra ciis procesSi es gansxvaveba<br />

`ganeldeboda~, radgan SeZlebisdagvarad<br />

mo x deboda yovelive dasakonservebelis<br />

normaluri mdgomareobis<br />

gaaqti u reba da SenarCu ne ba. dakarguli<br />

an dazianebuli fragmen tebis restavracia<br />

da reproduqcia zogadad daSvebul<br />

iqna im pirobiT, rom origina luri<br />

forma utyuarad unda iyos dadasturebuli,<br />

an konstruqciuli mdgra dobis<br />

moTxovnebiT unda iyos ga marTlebuli.<br />

im SemTxve vebSi, ro de sac Zeglis konstruqciuli<br />

mdgomareoba konsolidacias<br />

moiTxovda, dakarguli nawilebis<br />

rekonstruqcia maSinac ki iyo daSvebuli,<br />

Tu maTi pirvandeli forma eWvs<br />

iwvevda. Tuki mogviano danamatebebi ar<br />

iyo mniSv nelovani istoriuli an mxatvruli<br />

TvalsazrisiT, SesaZlebeli iyo<br />

maTi daSla. 238<br />

237 ‘roma, 21 lugio 1882. regno d’italia. ministero della<br />

Pubblica istruzione, Direzione Generale delle antichità<br />

e Belle arti, ai Prefetti Presidenti delle Commissioni<br />

Conservatrici dei monumenti del regno.<br />

‘Circolare’ Oggetto: Sui restauri degli Edifizi Monumentali.’<br />

Doc. dell’archivio della soprintendenza ai<br />

monumenti della romagna e Ferrara, Certella: alessandro<br />

ranuzzi, Doc. 1 (Pavan, 1978:131).<br />

238 Boito, ‘Circolare’ 1882 (Pavan. 1978:131).


252 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Tumca am saxelmZRvanelo principebs<br />

jer kidev istorizmis Zlieri gavlena<br />

amCnevia, boitom, rogorc Cans,<br />

maleve daazusta Tavisi midgoma. marTlac,<br />

1883 wlis bolos romSi Catarebul<br />

inJinerTa da arqiteqtorTa mesame<br />

kongresze wardgenil axal moxsenebaSi<br />

gansasjelad mniSvnelovani Temebi Ses-<br />

Tavaza: dasaSvebia Tu ara, restavraciisas<br />

Tavdapirveli xuro T mo ZRvrebis imitacia;<br />

unda iyos Tu ara mkafiod miniSnebuli<br />

Sevseba-da matebebi. pirveli alternativa<br />

franguli gavlenidan momdinareobda<br />

da mi Rebuli praqtika iyo italiaSi.<br />

Tavis axal moxsenebaSi boitom,<br />

Tavad fra n guli skolis mimdevarma,<br />

meore midgomas dauWira mxari, romelic<br />

ar gamoricxavda restavracias, magram<br />

adgenda kriteriumebs intervenciis Tvis<br />

yoveli calkeuli Zeglidan gamomdinare.<br />

es principebi man 7 muxlad Seajama,<br />

romlebsac rekomendaciis forma mieca<br />

da damtkicda ganaTle bis sami nistros<br />

mier. igi pirveli Tanamedrove italiuri<br />

qartia da e.w. `filologiuri restavraciis~<br />

Ziri Tadi cnobari Seiqmna. dokumenti<br />

iwye boda gancxadebiT, romelSic<br />

Zveli Zegli gansazRvruli iyo rogorc<br />

dokumenti, romlis yoveli nawili warsulis<br />

<strong>istoria</strong>s asaxavda.<br />

`imis gaTvaliswinebiT, rom warsulis<br />

xuroTmoZRvruli Zeglebi Rirebu lia<br />

ara mxolod <strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad,<br />

aramed arsebiT dokuments warmoadgens<br />

sxvadasxva xalxis mravalsaukunovani<br />

isto ri is ganmartebisa da<br />

dasuraTebisTvis, aqedan gamomdinare,<br />

isini un da guldasmiT da TiTqmis religiurad<br />

iqnes pativdebuli, rogorc<br />

do kumentebi, romlebSic yovelg varma<br />

cvlilebam, Tundac umniSvne lom, Tuki<br />

is originalis nawili gaxdeba, SesaZloa<br />

SecdomaSi Seg viy vanos da mcdari daskvnebi<br />

dabados.~ 239<br />

239 risoluzione del iii Congresso degli ingegneri ed architetti,<br />

roma 1883 (Boito, 1893:28ff).<br />

Zeglad martooden pirveladi nagebobebi<br />

ar igulisxmeboda. rogorc isto riuli<br />

dokumentebi, aseTnai ra d ve Rirebulad<br />

iyo miCneuli yvela Sem dgomi cvlileba<br />

da damateba da, Sesabamisad, isinic<br />

unda SenarCunebu liyo rogorc aseTi.<br />

ase rom, aq mkafio gansxvavebas vxedavT<br />

wina cirku lYar Tan SedarebiT, romelic<br />

miznad Zeglis pirveladi `normaluri<br />

mdgo ma reobis~ aRdgenas isaxavda. 1883<br />

wlis dokumenti rekomendacias mi nimalur<br />

restavracias aZlevda da urCevda<br />

yvela axali nawilis gansxva vebuli<br />

masalis an gamartivebuli geometriuli<br />

formebis gamoyenebiT mka fio aRniSvnas<br />

(rogorc titusis Ta Ris SemTxvevaSia).<br />

axali damatebebi da ufaravad<br />

Tanamed ro ve stiliT unda Sesrulebuliyo,<br />

Tumca original Tan metismetad<br />

kontras tu lic ar unda yofiliyo. yvela<br />

samuSao zedmi wev niT unda yofiliyo<br />

dokumentirebu li da Zeglze intervenciis<br />

Tari Ric unda mi TiTebuliyo.<br />

1893 wels boitom gamoaqveyna qartiis<br />

Seswore bu li varianti rva mokle debulebis<br />

saxiT _ daamata Zeglidan moxsnili<br />

Zveli frag mentebis iqve, Zeglis<br />

siaxloves gamofenis idea.<br />

am qartiis ZiriTadi ideebi aSkarad<br />

paraviCinis koncefciebidan mom di nareobda,<br />

Tumca boitos damsaxurebaa<br />

ma Ti aRiareba da saxelmwi fo do neze<br />

gatana. 1884 wlis ivnisSi turinis gamofenaze<br />

wakiTxul moxseneba Si boitom<br />

kidev ufro metad ganmarta Ta visi koncefcia<br />

(Boito, 1884a). man Seadara ori<br />

midgoma, warmodgenili viole-le dYukisa<br />

da raskinis mier da orives mimarT<br />

sakmaod kritikuli iyo. axla mas ukve<br />

safrTxilod eCveneboda viole-le-dYukis<br />

winadadeba, Tavi Tav da pirveli<br />

xu roTmoZRv ris adgilas davayenoTo.<br />

piriqiT, unda gakeTdes yvelaferi rac<br />

SesaZle belia da isic ki, rac SeuZlebelia,<br />

raTa Zeglis Zveli mxatvruli<br />

da cxo velxatuli ieri SevinarCunoT;


yovelgvari gayalbeba unda gamoiricxos.<br />

rac ukeTesia restavracia, miT<br />

metia siyalbis triumfi. istoriuli<br />

Senoba SeiZleba xelnaweris fragments<br />

SevadaroT da filologisTvis Se c doma<br />

iqneboda lakunebis imdagvarad Sevseba,<br />

rom SeuZlebeli iyos ori ginalis da<br />

Canamatebis garCeva. amgvari analogia<br />

lingvistikis meTo debs eTanxmeba.<br />

amave dros, boito kritikuli iyo<br />

raskinis midgomis mimarTac, romelsac<br />

uxeSad amartivebda da araswor interpretacias<br />

aZlevda, amtki cebda ra,<br />

TiTqos es midgoma gulisxmobda, rom<br />

istoriul Senobas xeli ar unda Seaxo<br />

da `restavraciis~ nacvlad jobs dasangrevad<br />

daagdo igi. SesaZloa, igi ras kins<br />

mxolod paraviCinis msgavsi nar kvevebiT<br />

icnobda, TumcaRa misi sakuTari nawerebic<br />

italiaSi kvlavac sanimuSod hqondaT<br />

(Stolfi, 1992:937). igi acxadebda, rom<br />

amgvari `wminda konservacia~ verasd ros<br />

moitanda Sedegs veneciisgvar qalaqSi.<br />

igi Tvlida, rom raskinma da zorcim<br />

sakmaod ver daafases san-markos konsolidaciis<br />

aucilebloba da am samuSaoebis<br />

Tanamedrove gziT ganxorcielebas<br />

Tavazobda. igi aseve ak ri tikebda<br />

doJebis sasaxlis kapitelebis gamagrebis<br />

inglisur meTodebs, romelTa Tanaxmad<br />

kapitelis Sida birTvi unda ganaxlebuliyo,<br />

xolo ori ginaluri skulpturuli<br />

nawilebi mis garSemo SemoewyoT. `gana<br />

uke Te si ar iqneboda maTi kopireba, xolo<br />

originalebis iqve axlos ganTav se ba, sadac<br />

axlandeli da momavali mkvlevarni<br />

advilad Seiswavlidnen maT? Cveni movaleobaa,<br />

is vakeToT, rasac wuTisofeli<br />

SegvaZlebinebs; mag ram Zeglebis Tvisac<br />

ki ar arsebobs jerjerobiT ukvdave bis<br />

wyaro~ (Boito, 1884b:29).<br />

boito xuroTmoZRvrebas xnovanebis<br />

mixedviT sam klasad yofda: an ti kuri,<br />

Sua saukuneebisa da renesansuli.<br />

pirveli jgufis Zeglebs arqe o logiuri<br />

Rirebuleba gamoarCevs, meores<br />

konservacia 253<br />

_ cxovelxatuli ieri, xolo me sa mes _<br />

<strong>arqiteqturis</strong> silamaze. Sesabamisad,<br />

restavra ciisa da konserva ci is mizani<br />

unda ganisazRvros yoveli jgufis<br />

maxasia Teb lebis gaTva lis winebiT da<br />

pativiscemiT, rogoricaa: `arqeologiuri<br />

restavracia~ (restauro archeologico),<br />

`cxovelxatuli restvarcia~ (restauro pittorico)<br />

da `arqi teq turuli restavracia~<br />

(restauro architettonico).<br />

antikurobis Zeglebs Sinagani mniSvnelovneba<br />

yvela Tavis nawilSi axlavs;<br />

yvelaze mokrZalebuli naSTebic<br />

ki SeiZleba kvlevisTvis arsebi Ti<br />

gamodges. Sesabamisad, gaTxrebi uaRresi<br />

sifrTxiliT unda Catardes, yoveli<br />

fragmentis adgilmdebareoba aRinusxos<br />

da detaluri dRiuric Se d ges.<br />

mizani imis SenarCunebaa, rac originalisgan<br />

darCa. yovelgvari aucilebeli<br />

sayrdeni an gamagreba imdagvarad<br />

unda gakeTdes, rom antiku ri s gan gansxvavdebodes<br />

_ ise, rogorc kolizeumsa<br />

da romis satriumfo TaRebze. Sua saukuneebis<br />

nagebobebs SeiZleba SekeTeba<br />

da gamagreba das Wir des da zogjer<br />

`yvelaze naklebad cudi~ gadawyveta<br />

zogi originalu ri elementis Canacvleba<br />

iyos, rogorc veneciis doJebis<br />

sasaxleSi. igi eTanxmeboda san markos<br />

daSlili aguris naSenis, rogorc marmarilosa<br />

da mozaikebis gansaTavseblad<br />

mkvidri safuZvlis, aRdgenas. Tumca,<br />

cxo vel xatuli ieris SenarCuneba mainc<br />

mniSvnelovani iyo da amgvari restavraciisTvis<br />

udidesi qaTinauri unda<br />

yofiliyo sayveduri, araferi gakeTebulao.<br />

ufro axali <strong>arqiteqturis</strong> Sem-<br />

TxvevaSi boito eTanxmeboda im azrs,<br />

rom aq ufro advilia originaluri<br />

formebis imitacia da TandaTa nobiT, sadac<br />

saWiro iqneba, daSavebuli elementebis<br />

gamocvlac _ garda im adgilebisa,<br />

sadac mniSvnelovani arqeologiuri da<br />

istoriuli Rire bu le bani dagvxvda.<br />

rekonstruqciebi SeiZleboda mxolod


254 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gamonaklisis saxiT daeSvaT, Tu is sarwmuno<br />

dokumentebiT iqneboda dasabuTebuli;<br />

sti listuri gamTlianebac ki<br />

misaRebi iqneboda, rogorc milanSi, sadac<br />

luka belt ramim axali fasadi aaSena,<br />

raTa gaeerTianebina palaco mari nis<br />

Se madgeneli Senobebi piaca dela skalaze,<br />

renesansis epoqis arqiteq toris, galeaco<br />

alesis, axlad aRmoCenili proeqtis<br />

mixedviT. gviani damatebebi Sei-<br />

Zleboda daeSalaT, Tuki maT sagangebo<br />

istoriuli an es Te tikuri Rirebuleba<br />

ar gaaCnda da gansakuTrebiT ki, Tu isini<br />

`xelis Sem S leli~ iqneboda.<br />

principSi, boito ganixilavda istoriul<br />

Zegls, rogorc sxvadasxva periodis<br />

qmnilebaTa danaSrevs, romelTagan<br />

yvelas mofrTxileba unda. sxvadasxva<br />

elementis Sefaseba, mag., maTi<br />

xnovanebisa da silamazis safuZ velze<br />

ioli saqme rodi iyo. sazogadod, ufro<br />

Zveli nawilebi yo velTvis ganixileboda,<br />

rogorc ufro Rirebuli, Tumca<br />

zogjer xnovanebaze sila maze imarjvebda.<br />

boito safuZvelSive ganasxvavebda<br />

`konserva ciasa~ da `res tavracias~;<br />

restavratorebi TiTqmis yovelTvis<br />

`azviadeben da saSiS ni~ arian; konser-<br />

vacia yovelTvis, iSviaTi gamonakli sis<br />

garda, `erTader Ti brZnuli midgomaa~;<br />

igi amtkicebda, rom xe lovnebis Zveli<br />

namuSevre bis konservacia ara mxolod<br />

yvela civilizebuli xelisufle bis, aramed<br />

adgilobri vi mmarT velobis, uwyebebis<br />

da TviT individumebis movaleobaa.<br />

miuxedavad imisa, rom misi Teoria<br />

sakmaod gasagebi Cans, boito, misi ganxorcielebisas,<br />

orWofia. ase, romSi viqtor<br />

emanuel II-is Zeglis SemT x vevaSi,<br />

man mxari dauWira juzepe sakonis (1854-<br />

1905 ww.) gamarjvebul pro eqts, radgan<br />

is ganasaxierebda Cveni drois umTavres<br />

SemoqmedebiT misw ra febas, TumcaRa<br />

kapitoliumis borcvis garSemo Sua saukuneebisa<br />

da re ne sansuli nagebobebis<br />

dangrevas gulisxmobda. es dasanani iyo,<br />

magram igi Tvlida, rom isini naklebmniSvnelovania,<br />

vidre axali Zegli (Boito,<br />

1893:204).<br />

7.6.2. restavratori arqiteqtorebi<br />

boitos ganazraxis ukeT gasagebad<br />

sa sargebloa im arqiteqtore bis Tanadrouli<br />

namuSevrebis gacnoba, vis-<br />

sur. 7.12. bolonYas<br />

istoriuli centri<br />

a. rubianis mier Catarebuli<br />

restavraciis Semdeg


Tanac mas axlo kavSiri hqonda. erTi<br />

maTgani iyo alfonso rubiani (1848-1913<br />

ww.), Jurnalisiti da xelova ni, romelic<br />

TviTnaswavli arqiteqtor-restavraori<br />

gaxda da boloniis `ga samSveneblad~<br />

muSaobda. rubiani kargad icnobda frangul<br />

sarestavra cio Teoriebs da Tavis<br />

nawerebSi xSirad imowmebda maT (mazzei,<br />

1979). Sua saukuneebis sazogadoebis<br />

miseuli ideali zi re bu li suraTi Zalian<br />

hgav da uilYam morisis utopias, xolo<br />

mis isto riul warmosaxvas heroikuli<br />

idealebiT STagonebu li poeti jios kaduCi<br />

(1835-1907 ww.) asazrdoebda. 1913<br />

wels rubianim gamosca pamfleti `Di<br />

Bologna riabbellita” (gacxovelebuli bolonYa),<br />

raTa gaeTvalsaCinoebina Tavisi<br />

mizani _ Zveli bolonYa, dra matuli da<br />

cxovelxatuli xelovnebis nawar moebis<br />

saxiT gaecxovelebina. igi xSirad sakmaod<br />

mwiri dokumentaciis sa fuZ velze<br />

muSaobda; gvian da namatebs is xsnida da<br />

anacvlebda xlarTulalaTebiani sarkmlebiT,<br />

qon gu rebiT da sxva, `tipiurad~<br />

Suasaukunovani elementebiT; Tavdapirvelic<br />

mravlad ingreoda da icvleboda<br />

axliT. igi mraval sasaxlesa da saxlze<br />

muSaobda bolonYaSi (ratuSa, rencos<br />

palaco, palaco dei notai, san franCesko<br />

da mercancias lojia). kritikosebs<br />

gansakuTrebiT am uka nasknelis saWiroeba<br />

aeWvebdaT, isini amtkicebdnen, rom<br />

Senoba Cine bul mdgomareobaSi iyo. 1900<br />

wels igi bolonYis galavnis ngrevis winaaRmdeg<br />

brZo laSi CaerTo, romelic<br />

daangries, raTa umuSevari kalatozebi<br />

samu Sa o Ti uzrunveleyoT. 1898 wels<br />

igi Aemilia Ars-is (xelovneba emiliaSi)<br />

dam fuZnebeli wevri gaxda, romelic inglisuri<br />

`xelovnebisa da xelos no bis~<br />

magaliTs misdevda da agreTve xeli<br />

Seuwyo Comitato per Bologna Storica ed Artistica-s<br />

dafuZnebas, romelmac 1902 wels<br />

gamoaqveyna saxelmZRva nelo istoriuli<br />

Senobebisadmi mopyrobis Taoba ze maTi<br />

istoriuli, mxa tvruli da cxovelxat-<br />

konservacia 255<br />

uli Tvisebebis angariS gaweviT.<br />

rubianis mtkiced sjeroda Tavisi<br />

mowodebis, proeq tebs oficialu ri mxardaWera<br />

hqonda, mag., siZveleTa generaluri<br />

direqtoris kora do ri Ci, luka<br />

beltrami da kamilo boito. magram<br />

kritika Zalas ikrebda da 1910 wels<br />

juzepe baCelim (1849-1914 ww.), parlamentis<br />

wevrma, bolo dar tymac miayena,<br />

roca gamoaqveyna Tavisi pamfleti Glú<br />

le mani! dai nostri monumenti antichi (`xelebi<br />

Sors Cveni Zveli Zeglebisgan!~). baCeli<br />

amtki cebda, rom restavracia, vinaidan<br />

igi siZvelis aRdgenas ar unda gascdes,<br />

sur. 7.13. gamagrebuli sofeli,<br />

daproeqtebuli d’andrades mier turinis<br />

1884 wlis gamofenisTvis, sadac man piemontis<br />

tradiciuli sacxovreblebis Semcire bul<br />

masStabSi Sesrulebuli aslebi gamoiyena


256 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ufro mecniereba unda iyos, vidre xelovneba<br />

da amave mizeziT igi veras dros<br />

gautoldeba xelovnebas, romlis imitacias<br />

Cemulobs (Bacchelli, 1910). rubiani<br />

ki, piriqiT, scdeboda mecnierebis<br />

farglebs, Tavis intuicias da analogiebs<br />

iSveliebda imis Sesaqmnelad,<br />

rac xSirad mxolodRa fanta zia iyo.<br />

baCeli gaiZaxoda: `o, raskin, raskin,<br />

ramdenjer mogvixdeboda Tqveni daxmarebis<br />

moxmoba, Cveni restavrato rebis<br />

dasaostateblad!~ igi gladstonis sityvebiT<br />

amTavrebda: `xelebi Sors! diax,<br />

xelebi Sors Cveni Zeglebisgan. modiT,<br />

CavutaroT maT konser vacia iseTive<br />

siyvaruliT, sina ziT, pativiscemiT,<br />

rogoriTac Cvens mSob lebs vepyrobiT;<br />

magram modiT, nurasdros vecdebiT maT<br />

Secvlas. da, rac mTavaria, modiT, nu<br />

vecdebiT maT ufro axalgazrduli ieri<br />

SevsZinoT. araferia imaze uaresi, vidre<br />

ram xnovani, SeRebili da gaaxalgazrdavebuli!~<br />

240<br />

alfredo d’andrade (1839-1915 ww.),<br />

portugaluri warmoSobis mxatva ri da<br />

arqitreqtori, italiur kulturul<br />

cxovrebaSi mniSvnelovani pi ro v neba<br />

Seiqmna; 1886 wlidan igi piemontis da<br />

liguriis Zeglebis konser vaciaze pasuxismgebeli<br />

uwyebis direqtori, xolo 1904<br />

wlidan ki romSi natif xelovnebaTa da<br />

siZveleTa centralu ri komisiis wevri<br />

iyo. iyo igi agreTve sazogadoebrivi<br />

Senobebis, dagegmare bi sa da restavraciis<br />

saxel mwi fo komisiebis wevric,<br />

mag., san-markos, mila nis kaTedralis,<br />

wm. ange lo zis cixe-koSkis, viqtor emanuelis<br />

Zeglisa romSi; miRebuli hqonda<br />

mravali jildo italiaSic da ucxoeT-<br />

Sic. 1906 wels igi Tavmjdomare obda<br />

komisias, romelsac unda Seefasebina<br />

italiis daculi istoriuli Senobebis<br />

1902 wels Sedgenili pirveli sia. Tavisi<br />

karieris ganmavloba Si d’andrades<br />

240 Bacchelli, 1910; in solmi and Dezzi Bardeschi,<br />

1981:619.<br />

mouxda istoriuli Senobebis dacvis,<br />

<strong>konservaciis</strong>, restav raciis, popularizaciasa<br />

da gaumjobesebasTan dakav-<br />

Sirebuli uamravi prob lemis mogvareba,<br />

dawyebuli arqeologiuri ZeglebiT,<br />

eklesiebiT, cixe-darbazebiTa da dam-<br />

Tavrebuli rigiTi sacxovrisiT (Cerri,<br />

1981). roca is pirvelad Camovida italiaSi,<br />

mas, umTavresad, istoriuli<br />

Senobebis na xaze bisa da Canaxatebis Sesruleba<br />

swadda, gansakuTrebiT Crdilo<br />

ita liaSi. aman mas am regionisTvis damaxasiaTebeli<br />

cixe-darbazebis arqiteqtu<br />

raze safuZvliani codna SesZina da<br />

1884 wlis turinis gamofenasTan dakav<br />

SirebiT, misi xelmZRvanelobiT, Semcirebul<br />

masStabSi gakeTebuli suzas<br />

velis dazianebuli istoriuli Senobebis<br />

aslebiT agebul iqna mcire zomis<br />

gamagrebuli sofeli. es gamofena,<br />

`leqsikoni~ a la viole-le-dYuki, muzeumi<br />

gaxda da didad daexmara italiaSi<br />

naSeni memkvidreo bis ga c nobierebas.<br />

d’andrade bevrs muSaob da amgvari Senobebis<br />

dacvisa da <strong>konservaciis</strong>Tvis, arwmunebda<br />

saxelmwi fos, Seesyida isini,<br />

roca Senobebs ngreva emuqreboda, mag.,<br />

veres da fenis cixe-darbazebi, romlebic<br />

1894-1895 wlebSi iqna Sesyi duli.<br />

orive Semdgom restavrirebuli iqna<br />

d’andradesa da misi saxelo nis mier.<br />

d’andrade kargad icnobda frangul<br />

sarestavracio politikas da praqtikas,<br />

iseve rogorc boitos principebs. bevr<br />

SemTxvevaSi igi zedmi wevniT mihyveboda<br />

boitos saxelmZRvanelo principebs,<br />

rodesac saqme hqon da antikur romaul<br />

ZeglebTan, rogoricaa aostas Tavdacvi-<br />

Ti koSkis naSTebi Tu tore de paileroni.<br />

Sua saukuneebisa da ufro mogviano<br />

Seno bebis SemTxvevaSi igi ufro violele-dYukis<br />

mimdevari iyo da originaluri<br />

xuroTmoZRvrebis `simulYacias~<br />

axdenda rogorc formiT, aseve xe lobis<br />

xasiaTis mxrivac. roca xelT raime kvali<br />

an dokumenti ar hqonia, maSin naklul


nawilebs, amave regionis sxva Senobebze<br />

nanaxi `SesaZlo mowmobebis~ mixedviT<br />

aRadgenda. ase iyo mag., cixe-darbazebis<br />

Sem TxvevaSi, rogoricaa pavones sasaxle,<br />

romelic TavisTvis SeiZina, mravali<br />

eklesia, genuas Sua saukuneebis qalaqis<br />

karibWe, porta soprano. sakra di<br />

san-mikele-Si romelic miwisZvram Zalze<br />

daa zian a, man gaukeTa ek lesias arkbutanebi<br />

Sua saukuneebis yaidaze, Tumca<br />

aseTi ram aq arasd ros arsebula da amas<br />

vezeles, diJonis, burJis, amienis magaliTebiT<br />

amarT lebda. turinSi pa laco<br />

madamas (is meaTe kohortis uZveles<br />

karib Wes, XIII saukunis cixe-simagresa<br />

da filipo juvaras agebul sasaxlesac<br />

Se i cavs) restavracia 1884 wlidan mimdinareobda,<br />

rac guldasmiT kvleva sa<br />

da romauli periodis stra tigrafiul<br />

gaTxrebs (isini eqsponirebuli caa),<br />

aseve danarCeni nagebobis restavraciasa<br />

da gamagrebas moicavda, ju va ras<br />

namuSevris SekeTebisa da gawmendiTurT.<br />

Sua saukuneebis nawili mi si adreuli<br />

ieriT iqna restavrire buli, risTvisac<br />

zogi mogviano danama ti Camoixsna.<br />

7.6.3. Restauro storico<br />

konservacia 257<br />

sur. 7.14. palaco madama,<br />

turini, d’andrades mier<br />

Catarebuli restavraciis<br />

mere, ro melmac angariSi<br />

gauwia mSeneblobis sam<br />

mTavar fazas: romauls,<br />

Sua saukunee bi sas da<br />

juvaras<br />

d’andrades msgavsad, boitos mowafe,<br />

luka beltramizec (1854-1933 ww.), franguli<br />

restavraciis politikama da<br />

praq tikam moaxdina gavlena. igi TiTqmis<br />

sami weli swavlobda da muSaobda<br />

parizSi, xolo 1880 wels milanSi dabrunda<br />

da italiis istoriuli Senobebis<br />

dacvasa da restav ra cias miuZRvna Tavi.<br />

igi xSirad werda JurnalebSi, bevri<br />

Senoba danger vas gada arCina, monawileobda<br />

konkursebSi da sarestavracio<br />

proeqtebSi. beltrami aRiarebda dokumentaciis<br />

mniSvnelobas yvela saxis<br />

restavra ci isT vis. amis gamo mis<br />

midgomas `restauro storico”-s (is to riuli<br />

restavracia) uwo debdnen; igi italiaSi<br />

pirvel Tanamdrove restavra torarqiteqtorad<br />

iyo miCneuli (Bonelli,<br />

1963, XI:346). Tumca, praqtikaSi `restauro<br />

storico~-sa da `stilistur restavracias~<br />

Soris gansxvaveba yovelT vis ioli dasadgeni<br />

ro dia. Tavisi moRvaweobis dasasruls<br />

beltrami miwisZvriT dazianebul<br />

romis wm. petres bazilikas ik v levda.<br />

mas restavraciis ramdenime alterna<br />

ti va esaxeboda da imis cdunebac ki


258 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gauCn da, arqiteqtura miqelanje los<br />

mier Cafiqrebuli qanda kebebis damatebiT<br />

Seesworebina, romlebsac gumbaTis<br />

wonasworeba unda uzrunveleyo. magram<br />

roca SeniSna, rom kon st ruqcia aRar<br />

iryeoda, is kontrforsebis datexili<br />

qvebis gamocvliT Semoifargla.<br />

boitos kvaldakval, igi sxvadasxva<br />

SemTxvevas Zeglis tipis mixed viT ganasxvavebda,<br />

anu, antikuri taZari iyo<br />

es, Sua saukuneebis nageboba Tu ufro<br />

axali Senoba. antikuri nagebobebis<br />

restavracia uaRres sizus tes iTxovda.<br />

Zvel berZnul taZarSi restavracia<br />

SesaZlebeli iyo Tu mTlia nisa da misi<br />

detalebis moxazulobaTa dasadgenad<br />

sakmao raodeno bis fragmentebi moipoveboda.<br />

romaul nangrevebSi SesaZ lebeli<br />

iyo agu ris wyobis konstruqciuli<br />

gamagrebiT Semofargvla da marmarilos<br />

de ko ris detaluri restavraciisgan<br />

Tavis ari deba. gansxvavebuli iyo<br />

Sua saukuneebis nagebobebisa da renesansuli<br />

arqiteqtu ris viTareba. milan-<br />

Si sforcas sasaxlis restavracia da<br />

rekonstruqcia (1893-1905 ww.) ramdenime<br />

Semonaxul dokuments efuZneboda,<br />

romlebic frangul arqivebSic ki iqna<br />

sur. 7.15. san markos<br />

kampanile veneciaSi<br />

1902 wels Camoingra da<br />

beltramis proeq tiT iqna<br />

aRdgenili, originalis<br />

msgavsad, `com’era e dov’era~.<br />

am koSks qalaqis xe dis<br />

mniSvnelovan elementad<br />

miiCnevdnen<br />

mignebuli. samuSaoebi moicavda renesansuli<br />

koSkis, tore di filaretes,<br />

rekonstruqcias, romelic 1480 wels<br />

aages da 1521 wels daangries, radgan<br />

es Zeglis mTlianobis arsebiTi niSani<br />

iyo. rekonstruqciis dros belt ramim<br />

garkveuli nebismierobani dauSva, TviT<br />

ramde ni me metris cdomileba simaRleSi<br />

an ramdenime decimet risa detalebSi,<br />

radgan STabeWdilebis Tvis arsebiTi<br />

mTliani monaxazi da masebis moZraoba<br />

gaxldaT (Beltrami, 1905).<br />

boitosTan erTad beltramic iyo<br />

im komisiis wevri, romelic veneciis san<br />

markos kampaniles inspeqtirebisTvis, misi<br />

1902 wlis 14 ivliss Ca mo ngrevis Semdeg,<br />

dainiSna. rekonstruqciis Taobaze<br />

kamaTs ucxoeTSic gamoexmaurnen da<br />

mosazrebebi mkafiod orad gaiyo: aRdgenis<br />

mosurneebi da rekonstruqciis<br />

mowinaaRmdegeni. milanis natif xelovnebaTa<br />

akademiam moawyo konkursi Tanamedrove<br />

gadawyvetaze. upira tesi aRmoCnda<br />

kampani les Tavdapirveli saxiT aRdgenis<br />

survili, `Dov’era e com’era!~ (sadac iyo da<br />

rogorc iyo). es gansakuTre biT veneciis<br />

xedisTvis misi mniSvnelobiT iyo gamar-<br />

Tlebuli da misi, rogorc san-markos


sapirwonis, funqciiTac. es aseve aucilebeli<br />

iyo sansovinos unatifesi lojiis<br />

aRsadgenad, ro mel sac veneciisTvis<br />

simboluri Rirebuleba hqonda. yvela<br />

Tavdapirveli fragmenti sagulda gu lod<br />

Seg rovda, xolo rekonstruqcia arsebul<br />

do ku men tacias efuZneboda. bel tramis<br />

eva leboda koSkis rekonstruqciis<br />

pirveli proeqtis momza de ba, magram igi<br />

1903 wels gadadga. koSki 1910 wels rkina-betoniT<br />

da SebaTqaSebis gareSe dasrulda.<br />

misi Camongrevis pirdapiri Sedegi<br />

ve neciis yvela mniSvnelovani Senobis<br />

gamokvleva da bevri maTganis droebiTi<br />

gamag rebis Catareba iyo (Beltrami, 1903; milan,<br />

1903, venice, 1912).<br />

7.6.4. restavracia romSi<br />

XIX saukunis dasasruls italiis did<br />

qlaqebSi (milani, floren cia, neapoli,<br />

bolonYa) sagrZnobi gaxda osmanis<br />

parizis gavlena _ maTac imgvaradve moeqcnen.<br />

romi SedarebiT xeluxlebeli<br />

darCa, Tumca istori u li saxlebisa da<br />

sasaxleebis iers garkveuli cvlilebebi<br />

daetyo, Ta nac imdenad, rom gaisma<br />

kulturis sakiTxebSi CaxedulTa Civili<br />

(letarouilly, 1849; Brown, 1905). 1864 wlidan<br />

municipalitetma erTgvari kont rolis<br />

ganxorcieleba daiwyo. 1866 wels<br />

kanoniT akrZala arqiteqturuli an<br />

mxatvru li Rirebulebebis mqone Senobebze<br />

raimes miSeneba da es akr Zalva 1873<br />

wels kidev ufro gamkacrda. amave dros,<br />

axali gengegma romis, rogorc italiis<br />

gaerTianebuli samefos dedaqalaqis,<br />

statusis Sesabami sad, quCebis gafar-<br />

Toebas da samTavrobo Senobebis agebas<br />

Tavazobda. 1870 wels ga naT lebis saministrom<br />

daiwyo arqiteqturuli an istoriuli<br />

Ri re bu lebis mqone Senobebis<br />

aRnusxva, erovnuli an adgilobrivi<br />

mniSvne lobis kategoriis miniWebiTurT.<br />

antikuri Zeglebi aRiricxeboda antikur<br />

konservacia 259<br />

siZveleTa sammarTvelos, xo lo ufro<br />

mogviano xuroTmoZRvreba wm. lu kas akademiis<br />

mier. 1886 wlis Sexvedris kvalad,<br />

romisTvis 1887 wels axa li samSeneblo<br />

kodeqsi SemuSavda, romelic aRric xuli<br />

istoriuli Se nobebis dacvas aZlierebda.<br />

es nusxa 1912 wels, imave wlis sam-<br />

Seneblo kodeqsTan erTad gamoqveynda.<br />

1890 wels, romSi inglisuri sPaBis<br />

da franguli `Amis des monu ments”-is<br />

magaliTis midevnebiT, Camoyalibda istoriuli<br />

Senobebis aso ci a cia, `Associazione<br />

artistica fra i cultori di architettura” (am<br />

sazogadoebebs oficia luri urTierTkavSiric<br />

hqondaT). asociaciis wevrebi<br />

mTavrobis moxelee bic iyvnen, regionTa<br />

wargzavnilebic, damkveTnic, Accademias<br />

profesore bic da boitos, d’andrades<br />

da partinis msgavsi arqiteqtorebic.<br />

asocia ci is wevrebi monawileodnen administrirebaSi,<br />

samarTlebriv dacvaSi,<br />

is to riuli kvlevebis da restavraciis<br />

mxardaWeraSic; asociacia TviTve axdenda<br />

istoriuli Senobebis fiqsacias<br />

da am zadebda anazomebs. ganisa zRv ra<br />

Zeglebis sami kategoria:<br />

1. istoriuli an mxatvruli Rirebulebis<br />

mqone Senoba;<br />

2. istoriuli an mxatvruli Rirebulebis<br />

mqone Senoba an Senobis<br />

nawili, romelic SeiZleba gadatanil<br />

iqnas sxva adgilas, sa zo gadoebrivi<br />

gamoyenebis mizniT;<br />

3. xelovnebis istoriisTvis saintereso<br />

Senobebi.<br />

samarTlebrivi dacva, ZiriTadad,<br />

pirveli kategoriis SenobebisTvis iyo<br />

gaTvaliswinebuli. danarCeni adgilobrivi<br />

mmarTvelobis sazrunavi iyo. `Zegli~<br />

ganisazRvra farTo gagebiT, ker-<br />

Zod: `yvela Senoba, sazoga do eb rivi an<br />

kerZo, yvela periodis, an yvela nangrevi,<br />

romelic avlens mxa tv rul xasiaTs<br />

an inaxavs istoriul mexsierebas, iseve<br />

rogorc Seno bis yvela nawi li, yvela moZ-


260 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ravi an uZravi obieqti da yvela fragmenti,<br />

romelic amgvar xasiaTs atarebs.~ 241<br />

im restavraciebs Soris, romelsac<br />

asociaciam waukra xeli, iyo sa n ta maria<br />

in kosmedinis eklesia, san sabas eklesia<br />

da e.w. Torre degli Anguillara trastevereSi.<br />

santa maria in kosmedinis eklesia<br />

gviCvenebs, ras ganizraxavda boito<br />

1883 wels. eklesiis <strong>istoria</strong> romaul<br />

periodSi iRebs saTaves, xolo 1718<br />

wels juzepe sardim (1680-1753 ww.) mas<br />

barokuli fasa di, interierSi ki cru<br />

kamarebi gaukeTa. 1891 wels ganaTlebis<br />

saminist ros komisiis mier SemuSavda<br />

misi restavraciis proeqti (1893-1899<br />

ww.), ro melsac jovani batista jovenale<br />

(1849-1934 ww.), im dros Associazione-s<br />

Tav mj do mare, xelmZRvanelobda. radgan<br />

Senoba ganixileboda, rogorc `coc xali<br />

Zegli~ da ara muzeumi, wamoiWra kiTxva,<br />

romeli periodis saxiT unda aRedginaT<br />

igi da sabolood XII saukuneze SeTanxmdnen.<br />

XVIII sau kunis fasadi, sardis<br />

xuroTmoZRvrebis mSvenieri nimuSi, er-<br />

Tianad `aag li jes~. Catarda gulmodgine<br />

kvleva restavraciis damajere beli<br />

safuZv lis uzrunvelsayofad, Tumca<br />

bevri iseTi detali rCeboda, romelsac<br />

`interpretacia~ sWirdeboda. yvela<br />

axali ele men ti aRniSnul da daTari Rebul<br />

iqna, raTa maTi ganrCeva yofiliyo<br />

SesaZlebeli. gaimar Ta kamaTi imis Taobaze,<br />

moexsnaT da Cae nacvlebinaT Tu<br />

ara aslebiT ex integro fer we ruli dekoris<br />

naSTe bi, romlebic or sxvadasxva<br />

periods ganekuTvnebo da, magram bolos<br />

maTi in situ datoveba gadawyda. eklesiis<br />

mTavari fasa dis Tvis unda SerCeuliyo<br />

nimuSebad imave periodis Senobebi, rogoricaa<br />

san klemente, an san bartolomeo<br />

al’izola. SeirCa pirveli, Tumca meore,<br />

albaT, ufro axlos iyo origi nalTan.<br />

miuxedavad imisa, rom es restavra cia<br />

241 associazione artistica fra i Cultori di architettura,<br />

1896, ‘inventario dei monumenti di roma’. Annuario,<br />

rome, vi:22.<br />

jerac stilistur tradici as ganekuTvneba,<br />

igi, amave dros, avlens sruliad<br />

gacnobirebul tendencias boitos yaidis<br />

sakonservacio midgo misken.<br />

XIX-XX saukuneTa mijna arqeologiisadmi<br />

dainteresebiT aRiniSna _ ara<br />

mxolod italiaSi, aramed sxva qveyneb-<br />

Sic. pompei da herkulanumi gaiT xara da<br />

restavrirebul iqna, jer juzepe fiorelis,<br />

Semdeg ki ama deo maiu ris xelmZRvanelobiT.<br />

1893-1901 wlebSi romSi rodolfo<br />

amedeo lan Cia nim (1847-1929 ww.),<br />

arqeologma da topografma, gamosca Forma<br />

Urbis Romae, ar qeologiuri ruka, aTasian<br />

masStabSi, romelzec datanili iyo<br />

romis yvela antikuri naSTi. 1887 wels,<br />

profesorma guido baCelim wamoa yena<br />

winadadeba vrceli arqeologiuri arealis<br />

dacvisa kapito liumis borcvi sa da<br />

forum romanumidan dawyebeuli palatinis,<br />

domus aureusis, cirkus maqsi musis,<br />

karakalas Termebis da via apias samxreTi<br />

nawilis CaTv liT. romis kulturuli<br />

asociaciebis rCeva iyo am arealis parkis<br />

saxiT SenarCune ba, misi bunebrivi<br />

borcvebini niadagiT da saavtomobilo<br />

tran s portis akrZalviT; sinamdvileSi,<br />

es areali didi arqeologiuri gaTxrebis<br />

adgilad iqca. gaTxrebis direqtori 1878<br />

wlidan lanCiani iyo, xolo 1899 wlidan<br />

igi bonim Secvala. forumis mTeli are<br />

kapitoliumis borcvsa da titusis TaRs<br />

Soris romauli periodis donemde gaiTxara.<br />

san adrianis eklesia, mogviano <strong>arqiteqturis</strong><br />

moci lebiT, misi anti kuri<br />

sa xiT, Roman Curia Iulia-d aRadgines (1930-<br />

36). santa maria deli anjelis ekle si idan<br />

moxsnes karlo fontanas XVIII saukunis<br />

fasadi, raTa romauli di o k letianes<br />

droindeli Termebi gamoevlinaT. 1892<br />

wels beltramim gamoi kv lia panTeoni da,<br />

Zeglis stiluri mTlianobis aRsadgenad,<br />

XVII sauku nis ori samreklo moxsna.<br />

Tu gadavxedavT im xanas, romelic<br />

raskinisa da mori sidan boitosa da klemenamde,<br />

viole-le-dYukidan da skotidan


fon Smidtsa da partinim de grZeldeboda,<br />

Cven istoriuli Senobebis dacvis<br />

politikis ganviTare bis mniSvnelovan<br />

periods davinaxavT. am saqmianobaze<br />

Zlier gav lenas ax denda stilisturi<br />

restavracia, Tumca am midgomas konservacionistebi<br />

sul ufro metad utevdnen.<br />

es aris mZlavri teqnikuri da industriuli<br />

ganviTarebis da urbanuli<br />

centrebis zrdis periodi; es agreTve<br />

konservacia 261<br />

sur. 7.16. romis santa<br />

maria in kosmedinis<br />

barokuli fasadi.<br />

daproeqtebuli j. sa r dis<br />

mier, Camoxsnil iqna XIX-is<br />

restavraciis dros<br />

aris kvlevisa da arqeologiis periodi,<br />

xolo ramde nime qveyanam kulturuli<br />

memkvidreobis <strong>konservaciis</strong> kanonmdebloba<br />

da misi mravalgvari aspeqtis<br />

(koleqcie bi, xelovnebis nawarmoebebi,<br />

siZvele Ta Zeglebi, sazogadoebrivi<br />

Senobebi) momcveli saxelmwifoebrivi<br />

sistema SeimuSava. Tanamedrove sa konservacio<br />

Teoria da principebi imxanad<br />

Cayril saZirkvels efuZneba.<br />

sur. 7.17. romis santa maria<br />

in kosmedinis eklesia 1893-<br />

99 ww.-Si j. jovenales restavraciis<br />

Semdeg. fasadi<br />

aRdgenil iqna hopoTezebis<br />

safuZvelze. axali<br />

nawilebi gamoyofil iyo<br />

boitos mier gancxadebuli<br />

principebis Tanaxmad


8<br />

principebi da koncefciebi<br />

XX saukune, didwilad, wina saukuneebis<br />

memkvidreo bas emyareba, Tu m ca mas aseve<br />

sakuTari gansakuTrebu li identobac<br />

aqvs. XIX saukunis zo gi erTi ZiriTadi<br />

mimdinareoba, metadre romantizmi da<br />

istorizmi, dasru l da, Tumca, amave<br />

dros, xelovnebis istoriis wiaR, alois<br />

riglis, ervin panofskis, rudolf<br />

vitkoveris, julio karlo arganis da<br />

sxvaTa meoxe biT, grZeldeba ganviTreba,<br />

romelmac ufro globaluri mi d gomis<br />

axali, kritikuli safuZvlebi Seqmna.<br />

aris sxva mimarTulebebic mecnie rebis,<br />

teq nikis da industriis ganviTarebisa,<br />

ekonomikis, socialuri da politi kuri<br />

cxovrebis axali formebi, gaumjobesebuli<br />

komunikaciebi, mobilu ro ba da saer-<br />

TaSoriso TanamSromloba. yvelafer<br />

amasTan mWid rod dakav Si re buli <strong>konservaciis</strong><br />

moZraoba, Zveli Zeglebis da<br />

xelovne bis nimuSe bis SenarCunebis romantizmiT<br />

ganmsWvaluli survili ki<br />

aRar iyo, aramed vrceli disciplina,<br />

romelic saxelmwifo uwyebebis mieraa<br />

aRiarebuli da saerTaSo riso organizaciebis<br />

mxardaWeriT sargeblobs.<br />

dekartis, vikos, herderis, kantis, vinkelmanis,<br />

hegelis, marqsis, Spengleris,<br />

komtis, dilTis da nicSes memkvidreobam<br />

Secvala Rirebulebebisadmi Tanamedrove<br />

midgoma da yuradReba specifikurobasa<br />

da fardobiTobaze gaamaxvila. filosofiuri<br />

TvalsazrisiT, axali midgomisTvis<br />

damaxasiaTe belia, mag. anri<br />

bergsonis drois, gangrZobadobisa da<br />

SemoqmedebiTi evoluciis kon cef cia,<br />

huserlis fenomenologia, xolo mogvianebiT,<br />

struqtura lizmi da lingvis-<br />

263<br />

tika; yovelma maTganma gavlena iqonia<br />

restavraciis Teoriaze.<br />

gadasvla absolutur-RvTaebrividan<br />

fardobiT kulturul Rirebu lebebze<br />

fridrix vilhelm nicSes (1844-<br />

1900 ww.) ZiriTad TemaTagania. cno bilia<br />

misi gancxadeba: `Gott ist tot! (`RmerTi<br />

mokvda!~) da daazusta: (Wir baben ihn<br />

getötet! (`Cven movkaliT igi!~) (Gay Science,<br />

125). es gancxa debaa misi filosofiuri<br />

ganviTarebis sawyisi wer tili, gamoxatavs<br />

ra `nihilisturi imedgacrue bis~<br />

SiSsa da axal RirebulebaTa gaCenis<br />

saWiroebas. `Rmer Tis sikvdili~ Sei-<br />

Zleba gavigoT, rogorc umaRlesi, absolYuturi<br />

da u ni versaluri Rirebuloebe<br />

bis ganadgurebas mas Semdeg, rac<br />

XVIII sauku neSi wa moiWra kulturul<br />

mravalferovnebas Tan dakavSirebuli<br />

Rirebu le baTa fardobiTobis sakiTxi.<br />

amas kidev ufro metad gausva xazi<br />

roman tizmis epoqaSi individualobis<br />

win wamowevam. nicSesTvis, movlena,<br />

rome l sac umaRles RirebulebaTa ganadgureba<br />

moaqvs, saukeTesod sityviT<br />

`ni hilizmi~ gamoixateba da igi gaxda<br />

dasavluri istoriis fuZemdebeli gamocdileba<br />

(heidegger, 1989:183).<br />

martin haidegerma gamokveTa nicSes<br />

mosazreba, umaRlesi Rirebule bebis ganadgurebis,<br />

e.i. `RmerTis mokvdinebisas~,<br />

aucilebeliao moxerx des ar se bobis gangrZoba,<br />

riTac adamiani uzrunvelyofs materialur,<br />

fi zi kur, cnobiersa da sulier<br />

gangrZobadobas. 242 adamians, romel mac<br />

SeZlo am So kis gada ta na nicSe uwodebs<br />

242 heidegger, 1980b:257


“Übermensch.” sityvis zogadad Targmani _<br />

`ze ka ci~ ver gamoxatavs mis realur sazriss,<br />

rac gulisxmobs adamia nis myo fobas<br />

axal realobaSi, axali valdebulebebiT,<br />

romelTac `Zala uf lebis neba~ gansaz-<br />

Rvravs (heidegger, 1980b:247). Übermensch-i<br />

ver Caenacvle ba RmerTs da es, marTlac<br />

SeuZlebelia, Tu gaviT valiswinebT axal<br />

kul turul plYu ralizms, rac am `adamianismierma<br />

revolYuciam~ moitana: Zvel<br />

RirebulebebTan ukan dabrunebis gza<br />

aRar arsebobs.<br />

gardamwyveti swored `Zalauflebis<br />

nebaa~, rac Seesabameba adamia nis moTxovnilebas<br />

Tavad iyos pasu xis mgebeli<br />

sakuTar yofnaze da igi RirebulebaTa<br />

warmoqmniT usafrTxohyos. marTlac,<br />

`Zalauflebis neba~ RirebulebaTa warmoqmnis<br />

SesaZleblobis mizezicaa da<br />

saTavec. nicSe WeSmaritebas iseT Rirebulebad<br />

aRiarebs, ramac unda usafrTxohyos<br />

`Zalauflebis neba~-sTan mimyvanebeli<br />

nabijebi. magram WeSmariteba<br />

ar war moadgens RirebulebaTa uzenaes<br />

sazoms. nicSes sjera, rom am funq cias<br />

xelovneba kisrulobs (Will to Power, gaanalizebuli<br />

haide geris mier, 1980b:222).<br />

xelovneba, misi zogadi gansazRvrebiT,<br />

SeiZleba gavigoT, ro gorc adamianis<br />

nebismieri Semoqme debiTi aqtivoba; igi<br />

yofierebis ZiriTa di maxasia Tebelia.<br />

amgvarad, xelovneba `Zalauflebis nebis~<br />

yvela ze gam W virvale da ucnobilesi<br />

formaa, rasac Semqmne li, Tu<br />

mwarmoebeli naTlad unda aRiqvamdes.<br />

igi ufro faseulia, vidre WeSmariteba<br />

da Tanamedrove samyaroSi SesaZlo nihilizmis<br />

sapirwonea. aq igi xelovnebas<br />

ganixilavs ara rogorc kulturis<br />

gamoxatulebas, aramed rogorc `Zalauflebis<br />

nebis~ demonstracias (heidegger,<br />

1989:86, 162).<br />

martin haidegeri (1889-1976 ww.) sagangebod<br />

Caufiqrda xelovnebis nawarmoebis<br />

koncepcias. igi edmund huserlis<br />

(1859-1938 ww.) mowafe da erT-erTi<br />

principebi da koncefciebi 263<br />

yvelaze gavleniani Tanamedrove moazrovne<br />

iyo, romelmac adre ve dasaxa<br />

sakuTari mimarTuleba, upiratesad,<br />

naSromiT `yofiereba da dro” (1927 w.).<br />

mis fuZemdebel narkvevSi `xelovnebis<br />

nawarmoebis warmo So ba” (1935-36 ww.), igi<br />

xazs usvams xelovnebis nawarmoebis Tvisobriobas,<br />

rogorc gansakuTrebuli,<br />

Cveulebrivi sagnisa Tu xelsawyosgan<br />

gansxvave buli naqmnisa (heidegger, 1980a).<br />

Sesa ba misad, adamians SeiZleba hqondes<br />

Se moqmedebiTi unari, rac xelovnebaSi<br />

aisaxeba. 243 SemoqmedebiTi pro ce sis ga nxilvi<br />

sas, haidegeri adarebs erTmaneTs<br />

`sagnis,~ `xelsawyos~ da `xelov nebis<br />

nimuSis~ sazrisebs. Tu sagani mxolod<br />

`sagania~, is ar gulisxmobs muSaobis<br />

process; igi SeiZleba iyos xis an kldis<br />

Camonatexic iyos. amis sapirispirod,<br />

xelsawyo muSaobis Sedegia, magram xelsawyos<br />

mizani mis miRma rCeba, radgan misi<br />

daniSnulebaa iyos iaraRi gansakuTrebuli<br />

miz nis misaRwevad. amgvarad, Tavad<br />

xelsawyo araferia misi vargisianobis<br />

gareSe da misi Semadgeneli masalac am<br />

mizansaa `morgebuli.~ xelovnebis nimu-<br />

Si gansxvavdeba sagnebis am ori tipisgan,<br />

radgan igi warmoadgens mu Saobis Sedegs,<br />

romlis mizani Tavad igia; igi avTenturi<br />

SemoqmedebiTi procesis meoxebiT<br />

xdeba da Tavisi nivTieri Semadgenlobi-<br />

Tac ki unika luria, rogorc xelovnebis<br />

qmnileba, romlis myofobaSi `moxdeba~<br />

WeSma riteba (heidegger, 1980a).<br />

amgvarad, xelovnebis nimuSi SemoqmedebiTi<br />

procesis Sedegia da ra wams<br />

Seiqmna, igi `wamomarTavs qveynierebas.” 244<br />

243 sainteresoa nicSes mosazrebebis Sedareba<br />

frangi filosofosis anri bergsonis<br />

koncefciasTan, romelmac daupirispira<br />

darvinis Teorias “élan vital”-is “sasicocxlo<br />

impulsis~ cneba, rac aiZu lebs sicocxles<br />

gadala xos materiis daRmavali<br />

entropiuli dineba (Bergson, 1994, pirvelad<br />

gamoq ve y nebuli 1941 w.-s).<br />

244 heidegger, 1980a:31


264 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

qveyniereba, Tavis mxriv, qmnis miwas, romelic<br />

TavisTavad `uZalisx mevoa,~ magram,<br />

rogorc xelov ne bis nawarmoebis<br />

nawili, iZens sazriss mis SemoqmedebiT<br />

pro cesSi. xe lov ne bis nawarmoebis<br />

arsi mis WeSmari tebasa da poeturobaSi<br />

mdgomare obs; WeS maritebis dafuZneba<br />

unikaluri da istoriulia. xelovnebis<br />

na warmoebSi WeSmaritebis dadgineba niSnavs<br />

myofobis ise warmoCenas, arc manamde<br />

rom yofila da arc odesme ganmeordeba.<br />

245 amgvarad, miwa masalaa, risganac<br />

xe lovnebis nawarmoe bi iqmneba, xolo<br />

urTierTobaTa qveyniereba mis WeSma rite<br />

bas da sazriss Seicavs. rac Seexeba<br />

mecnierebas, haidegeris azriT, ra ime<br />

Tavdapir veli WeSmariteba ki ar arsebobs,<br />

aramed aRmoCena ukve cxadyofili<br />

WeSmari te bisa. rac ufro metad<br />

ixsneba xelovnebis na war moe bi Tavisi<br />

samyaroTi, miT ufro sxivmfeni xdeba<br />

igi; rac ufro sxivmfeni xdeba igi, miT<br />

ufro unikalu ria igi da euli da, Sesaba<br />

misad, ufro mni Svnelovanic. iseve rogorc<br />

xelovnebis nawarmoebi myofobas<br />

mxolod Sem qmnelis arsebobisas SeiZens,<br />

aseve misi SenarCuneba SemnarCunebels iTxovs.<br />

SeinarCuno xelovnebis nawarmoebi<br />

niSnavs, sazoga do e bis cno bi e rebaSi aaRorZino<br />

misi WeSmaritebis da sazrisis aRqma<br />

urTierTobaTa mismieri qveynierebis<br />

meSveobiT. Cven SegviZlia vilaparakoT<br />

`WeSmarite bis Semoq me de biT meurveobaze~<br />

(die schaffende Bewahrung der Wahrheit`).<br />

am mimarTebiT jorj Stainerma aRniSna:<br />

`xelovneba ar aris, rogorc platonTan<br />

an kar te zi a nul realizmSi, realobis imitacia.<br />

igi ufro metadaa realuri. xo lo<br />

haidegerma am paradoqsis wvdomiT ukan<br />

moitova tradiciuli esTeti ka~ (steiner,<br />

1992:135).<br />

nicSe da haidegeri aRniSnaven, rom<br />

kulturuli procesebi, romel Tac RirebulebaTa<br />

da wesrigTa rRveva moitana,<br />

ar SeiZleba ganxorciel des erTi<br />

245 heidegger, 1980a:48<br />

socialuri jgufis, an Tundac erTi<br />

saxelmwifos farglebSi, isini ufro<br />

farToa da SeiZleba, sul cota, mag.,<br />

mTel evropas moicav des. magram es<br />

rodi niSnavs, rom procesi, romelic<br />

erT romelime kul tu rul samyaroSi<br />

mimdinareobs, SeiZleba sakmarisi iyos,<br />

misi Sedegebis sa erTaSoriso doneze,<br />

sxva kulturebSi gadatanis gasamarTleblad,<br />

Tu maT msgavsi procesebi ar gamoiares<br />

(heidegger, 1989:184). Sesabamisad,<br />

mar Te bu li ar iqneboda sxva kulturebisTvis<br />

mogvexvia Tavs RirebulebaTa<br />

is toriulobis da fardobiTobis koncepciebi,<br />

romelnic evropis konteq st Si<br />

ganviTarda; Teoriulad, yovelma kulturulma<br />

regionma TavTavisi procesebi<br />

unda ganvlos da Sesabamisi Rirebulebebi<br />

gansazRvros.<br />

meore msoflio omis Semdgom C.<br />

brandis mier damuSavebul restav raciis<br />

TeoriaSi dawvrilebiTaa gadmocemuli,<br />

Tu ra moaqvs Semoqmedebi Ti procesis<br />

ase gaazrebas xelovnebis nawarmoebebis<br />

<strong>konservaciis</strong>a da restavraciisTvis<br />

(Brandi, 1963 w.). am TeoriaSi<br />

CamonakvTulia yovelive, rac am<br />

koncefciebidan gamomdinareobs da is<br />

Tanamedrove restavraciisa da <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />

erTi umTavres amosaval-<br />

Tagania. mniSvnelovania, rom brandi<br />

SemoqmedebiT process kulturul RirebulebiT<br />

Sefasebebze maR la ayenebs<br />

da mas miukerZoeblad ganixilavs, ris<br />

gamoc is potenciurad misi sakuTari<br />

kulturuli garemos miRmac xdeba misaRebi.<br />

manamde ki kon ser vaciis Tanamedrove<br />

Teoriis pirveli, Tavis TavSi<br />

dasrulebuli safu Z veli riglis mier<br />

xelovnebis nawarmoebis mis istoriul<br />

ganzomilebaSi gansazRvrebam, `istoriu<br />

li Zeglis~ gansazRvrebama da memkvidreobismieri<br />

Rirebulebis kritikulma<br />

analizma Seuqmna.


8.1 alois rigli da “Denkmalkultus”<br />

(ZeglTa Tayvaneba)<br />

1856 wlidan mokidebuli avstriis centraluri<br />

komisia Tavisi saqmi a nobis<br />

Sedegebs regularul bYuletenSi aqvey<br />

nebda. 246 1902 wlis ianvarSi mis redaqtorad,<br />

vilhelm kubiCekTan erTad, alois<br />

rigli (1857-1905 ww.) da i niSna. 1903<br />

wels rigls SesTavazes, gamxdariyo centraluri<br />

komisiis wevri da imave wels<br />

igi mTavar mcvelad dainiSna. igi swavlobda<br />

iuris prudencias, filosofias,<br />

<strong>istoria</strong>s da xelovnebis <strong>istoria</strong>s da<br />

ganaTle ba romSi daasrula. 1886 wels<br />

igi xelovnebisa da mrewvelobis avstriis<br />

muzeumSi miiRes, Semdeg universitetis<br />

leqtori gaxda, xolo 1897 wels _<br />

xelovnebis istoriis profesori. misi<br />

Sromebi gansakuTre buli obieqti vizmiT<br />

gamoirCeoda da Tumca igi mxolod<br />

48 wlisa gardaicvala, man xe lovnebis<br />

<strong>istoria</strong>Si mniSvne lovani wvlili Seitana.<br />

man warmoaCina evro pu li da aziuri<br />

civilizaciebis saerTo niadagi da<br />

aRmo savluri xelov nebis istoriis kvlevas<br />

axleburi safuZveli gauCina (riegl,<br />

1891). `Die Stilfragen”-Si (stilis sakiTxebi),<br />

man warmoaCina elinuri, elinisturi,<br />

ro ma u li da aRmosavluri ornamentis<br />

umTavresi motivebis ganviTarebis<br />

is toriuli uwyvetoba (riegl, 1893; olin,<br />

1992). kulturuli mem kvidreobis konser<br />

vaciis samsaxur Si misi xanmokle, magram<br />

intensiuri moRvaweoba moi cavda<br />

mudmiv mogzau robas avstro-ungreTis<br />

imperiis _ avstri is, tiro lis, dalmaciis<br />

da bohemiis _ sxvadasxva nawilebSi.<br />

igi regula rulad aqveynebda centraluri<br />

komisiis muSaobis angariSebs<br />

da memkvid re o bis Rirebu le baTa da<br />

restavraciis Teoriis pirveli sistematiuri<br />

analizic dawera (riegl, 1903;<br />

246 mittheilungen der Kaisel. Königl. Central-Commission<br />

zur Erforschung und Erhaltung der Baudenkmale,<br />

i Bd., wien, 1856<br />

principebi da koncefciebi 265<br />

Bacher, 1995; scarrocchia, 1995).<br />

riglis nafiqris erT-erTi sakvan-<br />

Zo Tema Kunstwollen-ia, romlis Tar gmna<br />

`formis neba~-d an `saxelovno neba~-d<br />

bolomde ver asaxavs am sity vis sazriss<br />

(holly, 1984:74), Tumca igi ramdenadme<br />

Tanxvdenilia nicSes `Za la uf lebis nebas.~<br />

germanuli sityvis “wollen” mniSvneloba<br />

xelovnebasTan mi marTebiT, Sei-<br />

Zleba gagebu li iyos, rogorc `tendencia<br />

xelovnebisken.~ doq torma gertrud<br />

tripma, avstri is Bundesdenkmalamt-is<br />

yofilma direq tor ma ganmarta misi<br />

mniSv ne loba anri bergsonis koncepciiT<br />

“élan vital”-is (`sasicocxlo mamoZravebeli<br />

Zala~ an `sasicocxlo impulsi~)<br />

cnebiT. Ta vad rigli ki amtkicebs, rom<br />

igi pirveli iyo, vinc moifiqra `xelovnebis<br />

Teleologiuri koncefcia~<br />

(e.i. misi saboloo mizezebis gansazRvra<br />

moax di na) da romelmac dainaxa xelovnebis<br />

nimuSi, rogorc `nayofi garkveu li<br />

mizandasaxuli Kunstwollen-isa, rome lic<br />

xmarebasTan, masalasTan da teqnikasTan<br />

urTierTWidilis Sedegad aRmocendeba~<br />

(Gebrauchszweck, Rohstoff, Technik), e.i. im<br />

sam faqtorTan, rac zemperis xelovnebis<br />

TeoriaSi iqna win wa moweuli (riegl,<br />

1927:9). amdenad, rigli gansakuTrebul<br />

mniSvnelobas ani Webs mxatvris SemoqmedebiT<br />

azrovnebas funqcionalur,<br />

konkretul da te q nikur mosazrebebTan<br />

mimarTebiT (olin, 1992:72; riegl, 1927:9).<br />

Kunstwollen (an künstlerisches Wollen) pirvelad<br />

`Stilfragen”-Si gamoCnda, xolo Semdgom<br />

`Spätrö mi sche Kunstindustrie”-Si iqna<br />

gansazRvruli. misdevda ra istoriulobis<br />

Ta na med rove koncef cias, rigli<br />

xedavs yovel calkeul periodsa da<br />

kul turas TavTavianTi pirobebiTa da<br />

moTxov nebiTurT, romelTa wiaR gamoikve<br />

Teboda mxatvruli nawarmis xasiaTi<br />

da romelnic xelovnebis isto ri kosma<br />

aucileblad unda icodes, raTa epoqis<br />

mxatvruli Rirebulebebi gan sazRvros.<br />

Tavis kvlevaSi man aCvena, rom gvianro-


266 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

maul periods, ro melic, Cveulebriv,<br />

adreul epoqebze udaresad miiCneoda,<br />

sakuTari maxa si a Teblebi aqvs, unda gvesmodes,<br />

raTa saTanadod Sefasdes Sesabamisi<br />

xe lov neba. rigli xelovans Tavis<br />

drosa da kulturasTan akavSirebs, romel<br />

Ta wiaR is qmedebs, rogorc amRebi<br />

da rogorc wvlilisSemtani.<br />

avstriaSi sakonservacio samsaxurebis<br />

reorganizaciis farglebSi,<br />

rigls SeukveTes daewera Sroma, sadac<br />

gansazRvruli iqneboda samuSaos Te oriuli<br />

aspeqte bi. misi kvlevis Sedegebi<br />

gamoqveynda saxelwodebiT `Der moderne<br />

Denkmalkultus, sein Wesen, seine Enstehung”<br />

(`Zeglis Tanamedrove Tay va neba: misi<br />

arseba da misi warmoSoba~; riegl, 1903).<br />

restavraciis principe bis ganviTarebis<br />

istoriuli mimo xil vis Semdeg, igi<br />

gansazRvravs Tana med rove konservaciasTan<br />

dakavSirebul Rirebulebebs da<br />

koncefciebs da ganasxvave bs `ganazrax<br />

Zeglsa~ (gewollte Denkmal) da `winaswar<br />

ganuzraxvel Zegls~ (ungewollte Denkmal).<br />

zemoxsenebulidan pirveli, gamiznuli<br />

rogorc memoriali (Denkmal,<br />

sityva sity viT `simbolo fiqrisTvis~),<br />

misi uZvelesi da yvelaze zogadi mniSvnelobiT,<br />

warmoadgens `adamianis qmnilebas,<br />

aR mar Tuls sagangebod, raTa<br />

momavali Taobebis mexsierebaSi samudamod<br />

Se moinaxos winaparTa diadi saqme<br />

da xvedri.” 247 ukanaskneli ki, Sesdgeba<br />

ra `xelovnebis da istoriis ZeglTagan~<br />

(die Kunst- und historischen Denkmale), axa li<br />

koncefciaa, romelic exeba nagebobebs,<br />

247 riegl in Bacher, 1995:55. jovani karbonara,<br />

Tumc Rebulobs riglis Semota nil ganyofas,<br />

SeniSnavs, rom etimologiurad<br />

`Zegli~ (monument) niSnavs sabuTs, anderZs.<br />

es sityva ara mxolod `ganzrax Zeglebs~,<br />

aramed sxvag var `sabuTebsa~ da sagnebsac<br />

miemarTeba. amitomac, marTebulia `Zegli~<br />

Zvel frag mentsa an xelsawyos, TviT istoriul<br />

qalaqs vuwodoT, misi sa zo gadoeb<br />

rivi monumentebiTa da mokrZalebuli<br />

sacxovrebeli ubnebiTac (Carbonara, 1997:12)<br />

Tavdapirvelad aSenebuls Ta visi drois<br />

praqtikuli Tu ideuri saWiroebebis<br />

dasakmayofileblad da is toriuli Rirebulebis<br />

mqoned mxolod Semdgom miCneuls<br />

da, amitomac, Ta namedrove aRqmazea<br />

damokidebuli (rogorc “monument<br />

historique” safran geT Si).<br />

ganixilavs ra am koncefciebis zogad<br />

ganviTarebas, rig li aRniS navs, rom Zvelad<br />

Zeglebi, ZiriTadad, ganazraxi iyo.<br />

Zvel aRmosavleTSi, Cveulebriv, isini<br />

calkeuli pirov nebebis, an ojaxebis<br />

mier aRimarTebo da, xolo antikur saberZneTsa<br />

da romSi isini ufro zogad,<br />

patriotul in teresebs iTvaliswinebda,<br />

rac ufro xangrZliv aqtualobas<br />

uzrun vel yofda. istoriuli Zeglis<br />

cneba, misi zogadi mniSvnelobiT, italiuri<br />

aRor Zinebis droidan moyolebuli<br />

arsebobs da maSinve moxda `mxatvruli<br />

Zeglebis~ da `istoriuli Zeglebis~<br />

erTmane Tis gan gamocalkevebac. kulturis<br />

istoriis damkvidrebis kvaldakval,<br />

yuradReba TviT mcire deta lebis<br />

da fragmentebis istoriul Rirebulebas<br />

mieqca, rogorc kultu ruli<br />

memkvidreobis Seucvlel nawilebs;<br />

gansakuTrebiT es XIX saukune ze iTqmis,<br />

rodesac jer kidev hqondaT yvela<br />

periodSi xelovnebis abso luturuli<br />

Rirebulebis rwmena. amasTan, istoriuli<br />

Rirebuleba Tanda Tan evolYuciur<br />

Rirebulebad iqceva, siZvelis Rirebulebad,<br />

sadac deta lebi ukiduresad<br />

umniSvneloa. ase rom, siZvelis Rirebuleba<br />

yvelaze axalia da sinamdvileSi<br />

XIX saukunis boloTi TariRdeba. 248<br />

miRebuli Rirebulebebis Tavmosayrelad,<br />

rigli maT or ZiriTad jgu fad<br />

yofs:<br />

1. memorialuri Rirebulebani: siZvelis<br />

Rirebuleba, istoriuli Ri rebuleba<br />

da ganazraxi memorialuri<br />

Rirebuleba (Erinnerungswerte: Alter-<br />

248 riegl, 1903:16


swert, historischer Wert, gewollter Erinnerungswert);<br />

da<br />

2. dRevandeli Rirebulebani: gamoyenebiTi<br />

Rirebuleba, mxatvruli<br />

Ri re buleba, siaxlis Rirebuleba<br />

da SefardebiTi mxatvruli Ri rebuleba<br />

(Gegenwartswerte: Gebrauchswert,<br />

Kunstwert, Neuheiswert, relativer<br />

Kunstwert).<br />

xelovnebis nawarmoebi zogadad ganisazRvreba,<br />

rogorc `adamianis qmni leba,<br />

romelsac SeiZleba xeliT SevexoT,<br />

davi na xoT an movusminoT da ro melsac<br />

mxatvruli Rirebu leba aqvs~; istoriuli<br />

Zegli aris nebismie ri namuSevari,<br />

romelsac istoriuli Rirebuleba aqvs.<br />

ganixilavs ra is torias, ro gorc xazobriv<br />

process, rigli aRniSnavs: `Cven<br />

is toriuls vu wodebT yvelafers, rac<br />

arsebula da aRar aris; Tanamedrove<br />

gagebisa mebr, rac arsebula veRarasdros<br />

iqneba da yvelaferi, rac arsebula<br />

evo lYuciis jaWvis moucilebeli<br />

rgolia.” 249 TanamedroveobaSi warsulis<br />

ne bis mieri adamianis qmedeba da xvedri,<br />

Tuki is riTimea damowmebuli, is toriuli<br />

Rirebulebis mqoned miiCneva.<br />

imis gaTvaliswinebiT, rom ar arsebobs<br />

xelovnebis nawarmoebTa Se fa sebis<br />

sayovelTaod absoluturi kriteriumebi,<br />

gardasu li epoqebis xe lo v nebis<br />

Rirebuleba mxo lod imdenad SeiZleba<br />

Sefasdes, ramdenadac igi axal Kunstwollen-s<br />

Seesabameba da, aqedan gamomdinare,<br />

unda ganixile bo des, rogorc Cveni<br />

Tanadrouli Rirebuleba. mxatvruli<br />

Rirebuleba ukve aRar aris memorialuri<br />

Rirebuleba da zusti mniSvnelobiT,<br />

igi arc unda Sediodes Zeglis cnebaSi.<br />

`rogorc ganazraxi, ise winaswar<br />

ga nu zraxveli Zeglebi memorialuri<br />

RirebulebiT xasiaTdeba da orive Sem-<br />

Tx vevaSi Cven gvainteresebs namuSevris<br />

Tavdapirveli, daumaxinjebeli ie ri,<br />

249 riegl, 1903:2<br />

principebi da koncefciebi 267<br />

ranairic Semqmnelis xelidan gamovida,<br />

romlis aRdgenasac Cven vcdi lobT. da<br />

mainc, pirvel SemTxvevaSi, memorialuri<br />

Rirebuleba daZalebu lia (Tavsmoxvevulia)<br />

CvenTvis sxvebis (yofili avtorebis)<br />

mier, bolo Se m TxvevaSi ki, igi gansazRvrulia<br />

Cven mier.” 250 aRsaniSnavia,<br />

rom rigli `is toriulis~ koncefcias<br />

ise iyenebda, rogorc XIX saukuneSi<br />

iyo miRebu li. aqedan gamomdinare, mis<br />

sqemaSi `istoriuli Rirebuleba~ konkretul,<br />

calkeul etaps miemarTeba,<br />

romelsac Zegli warmoadgens, xolo siZvelis<br />

Rirebuleba ki _ im cvlilebebs,<br />

rac eroziiT da xangrZlivi xmarebiTaa<br />

gamowveuli, siZvelis patinis, mTlianobis<br />

naklebobis da formisa da fe ris<br />

Sladobis CarTviT. siZvelis Rirebuleba<br />

ufro mravlismom c ve lia da asocirebulia<br />

nangrevebTan da fragmentebTanac<br />

ki, romelTac raime is to ri u li Rirebuleba<br />

ar gaaCnia.<br />

garda maTi memorialuri Rirebulebisa,<br />

istoriu li Zegle bis umetesobas<br />

dRevandel cxov re basTan dakavSirebu<br />

li Rirebulebebi, kerZod, `gamoyenebiTi<br />

Rirebulebac~ aqvs. rodesac<br />

Senobebi eqspluata ciaSia, isini movlas<br />

da SekeTebas saWiroebs, raTa isini<br />

usafrTxo da ga mosayenebeli iyos,<br />

rac garkve ul cvlilebebsac gulisxmobs.<br />

imis gaTva liswinebiT, rom Rirebulebebs,<br />

Tumc nebismierad ver mivakuTvnebT,<br />

mag ram isini fardobiTia,<br />

aucilebe lia movZebnoT swori Tanafardoba,<br />

erT SemTxvevaSi SeiZleba gamoyenebiT<br />

Rirebulebas mivceT pirveloba,<br />

xolo me oreSi _ siZvelis Rirebulebas.<br />

251 rodesac warmoiqm neba konfliqti<br />

gamo yenebiT Rirebulebasa da istoriul<br />

Rirebu lebas Soris, Zeglisadmi<br />

mo pyrobisas, uwinaresad, siZvelis Rirebuleba<br />

unda miviRoT mxedvelobaSi.<br />

250 riegl, 1903:6f da Semd.<br />

251 riegl, 1903:43


268 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

rigli Tvlis, rom mTli a nobaSi, istoriuli<br />

Rirebuleba gamoyenebiT Ri rebu<br />

lebasTan SedarebiT ufro moqnilia.<br />

XIX saukuneSi Zeglebis dacva, ZiriTadad,<br />

emyareboda stilis pirvandelobas<br />

(mis isto riul Rirebule bas) da stilis<br />

mTlianobas (misi siaxlis Rireb u leba). 252<br />

Sesabami sad, stra tegia mdgomareobda<br />

bunebrivi daSlis kvalis yvela mocilebaSi<br />

da im simrTelis aRdgenaSi, rac<br />

Tavdapirvel ganazraxs Seesabameboda.<br />

konfliqti Rirebulebebs Soris<br />

mxolod XIX saukunis bolosken gamoaSka<br />

ravda, rodesac sul ufro meti<br />

mxardamWeri gamouCnda siZvelis Rirebulebas.<br />

es gansakuTrebiT TvalsaCino<br />

gaxda im SemTxvevebSi, rode sac Zeglebs<br />

ar SerCenoda Tavdapirveli forma da<br />

droTa ganmavlobaSi sti listuri cvlilebebi<br />

ganecada. radgan miCneuli iyo,<br />

rom istoriuli Rirebuleba, metwilad,<br />

ganpirobebuli iyo `Tavdapirveli mdgomareobis<br />

naTlad amocnobiT,~ xSirad<br />

miuRiaT gada wyvetileba yvela gviani<br />

cvli lebebis moSorebisa da ZeglisTvis<br />

Tavdapirveli saxis dabru ne bis Sesa xeb.<br />

aseTi gadawyvetileba damokidebuli ar<br />

yofila raime kvalis jerac ar sebobaararsebobaze,<br />

radgan TviT savsebiT miaxloebiT<br />

stilistur mTli anobas upiratesobas<br />

aZlevdnen gindac utyuar,<br />

magram stilisturad araerTgvarovan<br />

formebTan SedarebiT. axla aseT midgomas<br />

mkacrad daupi rispirdnen siZvelis<br />

Rirebulebis qomagebi. marTlac, istoriuli<br />

Senobi dan gviani periodebis<br />

yvela danamatisa da minamatis moSoreba<br />

yvelafris xelyofad aRiqmeboda, rasac<br />

ki siZvelis Rirebuleba ganasxeulebda<br />

da bu nebrivicaa, Tu brZola kidev ufro<br />

gamwvavda.<br />

riglma Tavisi Teoria Zalze abstraqtulad<br />

da dakumSulad Camoqna da<br />

misi Targmna arcTu advilia. man gavlena,<br />

ZiriTadad, germanulenovan qveynebze<br />

252 riegl, 1903:52<br />

da CrdiloeT evropaze iqonia da mis<br />

naazrevs jer kidev fuZem de bel mniSvnelobas<br />

aniWeben, metadre, avstriaSi<br />

<strong>konservaciis</strong> strategi is gansazRvrisas.<br />

sxva qveynebSi, italiis gamoklebiT,<br />

misi gavlena nak le bi iyo. misi Teoria<br />

Tanamed roveebma imis gamo gaakritikes,<br />

rom konser vaciis saboloo miznad man<br />

qmnisa da kvdomis bunebrivi cikliT<br />

`religi u ri tkboba~ dasaxa, radgan ukiduresobamde<br />

miyvanisas es <strong>konservaciis</strong><br />

TviTgauqmebis tolfasi iqneboda 253 .<br />

georg dehio gaxldaT is kaci, vinc,<br />

1905 wels strasburgis univer si tetSi<br />

sityviT gamosvlisas, gamoexmaura riglis<br />

Teoriis am aspeqtebs. igi daeTanxma<br />

mTlianobaSi ganviTarebis miseul aRweras<br />

da XIX saukune istorizmisa da istoriuli<br />

suliskveTeba mouwona, radgan<br />

aman konserva ci as realuri safuZveli<br />

Seuqmna. ai, <strong>konservaciis</strong> miznebis<br />

Taobaze ki de hio rigls ver daeTanxma;<br />

esTetikur-mecnieruli midgomis garda,<br />

auci le beliao ZeglTa Tayvanebis Sinagani<br />

motivaciac.<br />

`Cven ar vutarebT Zegls konservacias<br />

mxolod imitom, rom igi la ma zia,<br />

aramed imitom rom igi Cveni erovnuli<br />

myofobis nawilia. Ze glTa dacva siamovnebis<br />

Zieba ki araa, sasoebis gamovlenaa.<br />

esTeti ku ri da Tundac xelovnebis<br />

istoriis sjani cvalebadia; aq ki Rirebu<br />

lebis ucvalebeli ganmasxvavebeli<br />

Tviseba movipoveT” 254 .<br />

dehio amas Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />

meore mxares, mis socialur xa siaTsac<br />

amatebs. iTvaliswinebs ra arqiteqturuli<br />

memkvidreobis erov nul mniSvnelobas<br />

da liberalizmTan konfliqts, igi xazs<br />

usvams, rom ga batonebuli ekonomikuri<br />

sistemis da sakanonmdeblo CarCoebis<br />

pirobeb Si Zeglebis dacva advili ram<br />

rodia. pasuxSi dehio sTvis (gamoqveynda<br />

253 huse, 1984:128<br />

254 Dehio, 1905


1906 wels) rigli daeTanxma mas, rom XIX<br />

saukunes ar hqonia pasuxi dRe vandel<br />

kiTxvebze da rom <strong>konservaciis</strong> realuri<br />

motivacia altruis tul motivaciazea<br />

damokidebuli. amasTan, wminda nacionalisturi<br />

midgoma mas zedmetad Sez-<br />

Rudulad eCveneboda. misi azriT, dehio<br />

jerac ver ganTavi suf lebuliyo jadosgan<br />

XIX saukunis Sexedulebisa, romelic<br />

Zeglis mni Sv nelovanebas mis `istoriulobaSi<br />

eZiebda” 255 .<br />

rigli kargad acnobierebda <strong>konservaciis</strong><br />

saerTaSoriso tendenci ebs<br />

da aRniSnavda, rom gansakuTrebiT im<br />

qveynebSi, sadac memkvidreoba ar ganixileboda,<br />

rogorc `visime sakuTreba~<br />

konservacia ufro farTo moti va cias,<br />

`kacobriul grZnobas~ (Menschheitsgefühl)<br />

unda dafuZne boda; xolo na cionalisturi<br />

grZnobebi am ufro zogadi<br />

sabuTianobis Semadgeneli iq neboda. igi<br />

dabejiTebiT iTxovda <strong>konservaciis</strong>admi<br />

aseT, ganzogadebul midgomas, magali-<br />

Tad bunebis dacva mohyavda, rac TandaTan<br />

popularobas iZenda imdroindel<br />

germaniaSi da aRniSnavda, aq `egoizmis~<br />

bolo wveTma gza srul altruizms unda<br />

dauTmoso. amgvarad, igi Tavis adrindel<br />

das kv nas miubrunda: `amieridan<br />

Zeglebi Cven aRgvafrTovanebs rogorc<br />

mowmo ba, rom mimarTebaTa im uzarmazar<br />

sistemas (Zusammenhang), romelsac<br />

Cven Ta vadac mivekuTvnebiT, Cvenamde<br />

bevrad adre uarsebia da Seuqmnia” 256 .<br />

is aRi arebs, rom mas gauWirda epova<br />

swori sityva im grZnobis gamosaxatad,<br />

rac gvibiZgebs Cven kultad vaqcioT<br />

kulturuli memkvidreoba. TviT ra ci onaluri<br />

samarTlebrivi CarCos Seqmna da<br />

mis imedad yofnac ki SeuZ le beli iqneboda,<br />

Tu ara `iseTi grZnobis arseboba<br />

da sayovelTaod ga vr ce leba, romelic<br />

religiuri grZnobebis msgavsia, arc sa-<br />

255 riegl in huse, 1984:147<br />

256 riegl, 1905b in huse, 1984:147<br />

principebi da koncefciebi 269<br />

gangebo esTe ti kursa da istoriul ganaTlebazea<br />

damokidebuli, arc raime<br />

gansjismi er awon-dawonas eqvemdebareba.<br />

misi daukmayofilebloba ki sruliad<br />

au ta neli iqneboda.” 257 es SeiZleba iseTi<br />

adamianis mrwamsad miviCnioT, rom lis<br />

naazrma Tavis dros didad gauswro.<br />

8.2 avstriuli strategiis<br />

ganviTareba<br />

im ramdenime wlis ganmavlobaSi, rac<br />

riglma SesZlo avstro-ung reTis istoriuli<br />

nagebobebis <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />

emuSava, misi yuradReba, Zi riTadad, istoriuli<br />

Zeglebisadmi (Tan maTi transformaciis<br />

yovel eta p ze) saTanado pativiscemis<br />

xelSewyobas daeTmo. franguli<br />

restavra ci is da kYolnis sakaTedro<br />

taZris mSeneblobis gavlena avstriaSic<br />

iyo sagrZnobi. rigli sakmaod<br />

pragmatuli iyo, Sesabamisad, kompromisic<br />

mis Tvis misaRebi iyo, xolo sufTa<br />

konservacias igi SeuZleblad miiCnevda.<br />

ferweris gawmendac xom axaldroindeli<br />

intervenciaa, xolo Tu sazoga doebrivi<br />

nageboba kargavda dekoris raime nawils,<br />

mas samarTlianad mi a Cnda misi reproducireba<br />

(riegl, 1905:120). riglma Camoayaliba<br />

kedlis mxa tv ro bisadmi mopyrobis<br />

sami SesaZlo kategoria: `radikaluri,~<br />

`xelo v ne bis-istoriuli~ da `konservaciuli.~<br />

yvelaze `radika luri~ midgoma<br />

gu li s x mobda Zveli da dazianebuli<br />

mxatvrobis, yvela misi zadianad Sena r-<br />

Cunebas; `xelovnebis-istoriuli~ midgoma<br />

mdgo ma reobda kompromis Si, sa dac<br />

upiratesoba eniWeboda Tavdapirveli<br />

mxatvrobis, rogorc warsulis utyuari<br />

mowmis, konservaciasa da dacvas;<br />

`konservaci ul~ midgoma ki, mo iT xovda<br />

Tavdapir veli gamosaxulebebis Sevsebas<br />

da rekonstruqcias ise, ro gorc es<br />

odesRac iyo (ase esmodaT `konserva-<br />

257 riegl, 1905b in huse, 1984:147


270 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

cia~, raskinis gansazRv rebis sawinaaRmdegod,<br />

XIX saukunis Sua xa ne bis inglisel<br />

restavrato rebs).<br />

`radikaluri midgomisas~ dasaSvebi<br />

iyo gabzaruli kedlis an baT qa Sis<br />

SekeTeba, magram sruliad miRebeli _<br />

raime saxis interven cia Tavad mxatvrobaSi;<br />

xelovnebis-istoriuli midgoma<br />

umTavresad mxatvrobis Sla di fenebis<br />

dacvas, SenarCune bas da gamagrebas miiCnevda<br />

(avstriaSi Semd gom saamisod cvilis<br />

gamoyenebac mosinjes, Tumca Sedegi<br />

aradamakmayofi leblad iqna miCneuli,<br />

radgan zedapiri brWyviala rCeboa).<br />

rogorc Sesa Z lo kompromiss xelovnebisistoriulsa<br />

da konservaciul midgomebs<br />

So ris, rigli Tavazobda xeluxleb lad<br />

SeenaxaT originaluri mxatvroba, magram<br />

zemodan igi Tavdapirveli saxiT aRdgenili<br />

aslebiT daefaraT. es SesaZlebels<br />

gaxdida originalis Semowmebas, Tumca<br />

ver akmayofilebda im radikalebs, vinc<br />

daJinebiT moiTxovda kvdomis `SegrZnebas~.<br />

rogorc `reintegraciis~ an Tundac<br />

`integraciis~ ukidures SemTxvevas,<br />

rigli mi u TiTebda arqiteqturul<br />

sivrces, sadac dekoris mxolod<br />

nawili iyo Se mo r Cenili. Tu kedelze<br />

aRaraferi iyo, SeiZlebao misi axali,<br />

oRond Zvelis suliskveTebas harmoniulad<br />

SeTanxmebuli dekoriT Sevseba. Tu<br />

ga dawyde boda SemorCenili mxatvrobis<br />

gacxovleba `dRevandeli kaToli kuri<br />

suliskveTebis~ dasakmayofileblad,<br />

mTlianad gadaweraze ufro sa su rveli,<br />

intervenciis mxolod konturebis<br />

gamkveTrebiT Semofargvla iq ne bao.<br />

konservatorebs erCivnaT, ar gamoCeniliyo<br />

raime gansxvaveba origi nalsa<br />

da restavrirebul nawilebs Soris, magram<br />

xelovnebis istorikose bi (iseve,<br />

rogorc Tavad rigli) mniSvnelovnad<br />

miiCnevdnen damatebuli ad gi lebi TviT<br />

gamosaxulebazeca da Sesabamis angariS-<br />

Sic naTlad yofi liyo aRniSnuli 258 .<br />

258 mitteilungen der k k Zentral kommission, 3, F., 2.<br />

sazogadod, rigli momxre iyo minimaluri<br />

intervenciisa da sarestavracio<br />

Zeglis SesanarCuneblad sruliad<br />

aucilebeli zomebiT Semofar gvlisa.<br />

Tavis saqmianobaSi igi xelmZRvanelobda<br />

siZvelis Rirebulebis pa tiviscemis<br />

da Zeglebis udroo ngrevisgan dacvis<br />

principiT (mag., alt mYunsteris Sua saukuneebis<br />

samrevlo eklesiis mimarT adre<br />

miRebuli ga dawyvetile ba gadaisinja da<br />

SeinarCunes barokuli sakurTxeveli).<br />

1904 wels rigli monawileobda rTuli<br />

stratigrafiis mqone splitis romauli,<br />

Sua saukuneebSi qalaqad qceuli,<br />

diokletianes sasaxlis restavra ciis<br />

komisiaSi. igi wi na aRmdegi iyo peristilis<br />

SigniT sakaTedro taZris Suasaukunovani<br />

samreklos rekonstruq ciisa,<br />

Tumca sabolood igi mainc rekonstruirebul<br />

iqna. rigli splitis istoriul<br />

centrsac icavda, ro me lic, misi azriT,<br />

ar unda Sewirvoda mxolooden romis<br />

droindeli naS Tebis restavracias, rogorc<br />

sxvebi Tavazobdnen. igi aRniSnavda,<br />

rom an ti kuri xanis naSTebi imdenad<br />

mravalgvarad exlarTeba qalaqis Sua<br />

sau ku neebis da Tanamedrove nawilebs,<br />

rom am mTelis konservacia da `Seuda rebeli<br />

da Seucvleli atmosferos zemoqmedeba,<br />

rogorc mTlianoba, sul cota<br />

iseve saWiroebs dacvis kanons, rogorc<br />

mxolod antikuri sasaxlis naSTebis<br />

SenarCunebis wamZRoli mecnieruli<br />

interesi” 259 . aman xeli ver SeuSala mTeli<br />

rigi nagebobebis dangrevas, mTavari<br />

Zeglebis _ sakaTed ro taZris, baptisteriumis<br />

da sasaxlis dasavleTi karibWis<br />

gamosanTavi sufleblad. es qmedeba sanitariuli,<br />

mxatvruli da arqeologiuri<br />

Tval sa z ri siT iqna gamarT le buli.<br />

komisiis araerTi rekomendacia praq-<br />

Bd, wien, 1903, sp. 14-31<br />

259 ‘Bericht uber den diokletianischen Palast zu spalato’,<br />

Mitteilungen der k k Zentralkommission, 3, F., 2.<br />

Bd, wien, 1903, sp. 333-341 (Bacher, 1995:172ff da<br />

Semd.)


sur. 8.1 diokletianes sasaxle splitSi.<br />

samrekvlo XX s.-is damdegs aRadgines.<br />

sa saxlis SigniT Ria sivrce Senobebis<br />

dangrevisa da restavraciis Sedegad<br />

war moiqmna<br />

tikuli xasiaTisa iyo, magaliTad, xelaxali<br />

SeerTebisas, cementis magivrad,<br />

nake re bisTvis kiris duRabis gamoyeneba<br />

urCies 260 .<br />

rigls kargad esmoda, rom aucilebeli<br />

iyo mosaxleobis gaTviT cnobiereba,<br />

raTa xalxs ukeT gaego kulturuli memkvidreobis<br />

Rirebule ba ni. igi Tvlida,<br />

rom XIX saukunis istoriuli Rirebuleba<br />

waagavda `sa t kep ne las,~ romelic<br />

Seumzadebda gzas ufro daxvewil, xnovanebis<br />

Rire bu lebas, Rirebulebas XX<br />

saukunisa. avstriaSi misi saqme gaagr-<br />

260 rigli, a. moxseneba splitis Sesaxeb, 1902<br />

wlis 6 noemberi.<br />

principebi da koncefciebi 271<br />

Zela misma mowafema da mimdevarma, maqs<br />

dvorJakma (1874-1921 ww.), romelic Tavobda<br />

av striis mxatvruli da arqiteqturuli<br />

memkvidreobis aRwerilobis<br />

Sed ge nas, romelic qveyanaSi misi samarTlebrivi<br />

dacvis safuZveli gaxldaT.<br />

mi si pirveli tomi 1907 wels gamoqveynda<br />

261 . dvorJaki gaxda avstriis erTerTi<br />

wamyvani konservatori, romelic<br />

xels uwyobda bunebisa da garemos konservacias<br />

(Heimatschutz). istoriuli Zeglebis<br />

Sefasebisas is daadga Su a ledur<br />

gzas riglsa da dehios Soris, miiCnevda<br />

ra, rom garkveuli pat riotuli Rirebulebac<br />

dasaSvebi unda iyos. misi `Katechismus<br />

der Denkmal pflege” (ZeglTa dacvis<br />

kaTexizmo), centraluri komisiis mier<br />

1916 wels ga moqveynebuli, farTo<br />

sazoga doebisTvis Zalze mniSvnelovani<br />

gamodga. am patara wignSi dvorJakma xazgasmiT<br />

aRniSna, rom konser vacia unda<br />

vrcel de bodes ara marto warsulis<br />

yvela stilze, aramed gansakuTrebuli<br />

yu radReba unda daeTmos adgilobrivi<br />

da istoriuli maxasiaTeblebis Sena r-<br />

Cunebasac, ramdenadac `Cven ar gvaqvs<br />

ufleba raime cvlileba Sevita noT,<br />

radgan aseTi Sesworeba, Cveulebriv, anadgurebs<br />

imas, rac mokrZale bul Zegls<br />

mis Seucvlad Rirebulebas sZens” 262 .<br />

igi mkveTrad ilaSqrebda mcdari<br />

restav raciis winaaRmdeg da mohya v da<br />

eklesiebis interieris restavtaciis<br />

mTeli rigi magaliTebisa _ mag., ensis samrevlo<br />

eklesia _ an stilisturi restavraciisa<br />

_ mag., iakobs kirxe laibaxSi,<br />

slatinanis samrevlo eklesia bohemiaSi,<br />

an klosternoY burgis saabatos eklesia,<br />

sadac yovelive barokuli moSales<br />

da neogo Turi formebiT Secvales. man<br />

Seadgina zogierTi im ZiriTadi safrTxis<br />

sia, rac emuqreboda istoriul Zeglebsa<br />

da istoriul teritoriebs,<br />

261 Dvorak m., 1907, Österreichische Kunsttopographie<br />

262 Dvorak, 1915:28


272 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ro gorc soflad, ise qalaqebSi da xazi<br />

gausva, rom erovnuli memkvidreo bis<br />

dacvaze yvelaa pasuxismgebeli, iqneba<br />

es xelovnebis calkeuli nimu Si, interieri,<br />

istoriuli nageboba, qalaquri<br />

landSaftis konserva ciuli gegmareba<br />

Tu bunebis dacvao. koncefcia, romlis<br />

arsi kultu ruli memk vi d re o bis<br />

yvela sferos konservacia iyo, sxvebmac<br />

gaiziares, maT ricxv Si adolf loosma<br />

(1870-1933 ww.), romelic Tavis 1907 wels<br />

gamoqveynebul werilSi (loos, 1919) arqiteqturaSi<br />

Tanamedrove mimdinareobas<br />

gamoeqoma ga. am koncepciis Tanaxmad,<br />

memkvidreobis cneba gafarTovda da ara<br />

Tu Ze g li an bunebis mniSvnelovani obieqti<br />

moicva, aramed istoriuli arealebi<br />

da mTeli landSaftebi, rac <strong>konservaciis</strong><br />

strategiis safuZve li gax da.<br />

8.3 “Restauro scientifico”<br />

(mecnieruli restavracia)<br />

1910 wels, Associazione artistica fra i cultori<br />

di architettura-s wevrebis mier mowyobil<br />

anazomebis gamofenaze, axlad dadgenilma<br />

pre zidentma gusta vo jovanYonim<br />

(1873-1947 ww.) yuradReba gaamaxvila<br />

isto ri ul qalaqebSi `mci re <strong>arqiteqturis</strong>~<br />

mniSvnelobaze urbanuli qsovilis<br />

xangrZlivad SesanarCuneblad, rac<br />

mniSvnelovani Tema gaxda, rodesac mas<br />

romis geg ma rebaze mouwia muSaoba. igi<br />

1927-1935 wlebSi romis arqi teqturis<br />

sko lis direqtori iyo, misi mecadineobiT<br />

Seiqmna <strong>arqiteqturis</strong> damoukidebeli<br />

fakulteti, sadac igi 1935-1947<br />

wlebSi istoriuli Zeglebis restavracias<br />

aswavlida. pedago giuri moRvaweobisas<br />

da Tavis nawerebSi jovanYonim<br />

Ca mo a ya liba Ta na medrove italiuri<br />

<strong>konservaciis</strong> principebi, sadac winaa wamoweuli<br />

kritikuli, mecnieruli midgoma,<br />

ramac safuZveli Seumzada “restauro<br />

scientifico”-s (`mecnieruli restavtacia~).<br />

es strategia mieyeneboda ara mar to `Zeglebs,~<br />

aramed, sazogadad, istoriul<br />

nagebobebsac da, amas Ta nave, istoriuli<br />

urbanuli arealebisadmi axal midgomasac<br />

ki misca da sabami.<br />

iozef herman StYubenis (1845-1936<br />

ww.) principebma, romlis Der Städte bau-<br />

Si (1890 w.) naTqvamia, rom Tanamedrove<br />

qalaqma istoriul qalaqSi un da gaagr-<br />

Zelos ganviTareba, arsebuli pirobebis<br />

saTavisod ga mo yenebiT, roms, 1908<br />

wlis gengegmis mixedviT, damatebiTi<br />

miWra-moWra da axali gze bis gayvana<br />

moutana. jovanYoni jer kidev 1913 wels<br />

kritikulad mi udga am g var winadadebas.<br />

is xedavda konfliqts or koncefcias,<br />

cxov re ba sa da <strong>istoria</strong>s Soris, romelnic<br />

gansxvavebul midgomas saWiroebda.<br />

erTi gu li s x mobda Tanamedrove ganviTarebis<br />

da Tanamedrove cxovrebis<br />

moTxov ne bis dakmayofilebas, meore<br />

ki istoriuli da mxatvruli Rirebulebebis<br />

da Zveli qalaqebis garemos pativiscemas.<br />

igi miiCnevda, rom `mci re<br />

arqi teq tura~ ukeT gvisaxavs ubralo<br />

adamianebsa da maT mizanswraf vas, vidre<br />

mniSvne lovani, brwyinvale sasaxleebi.<br />

romSi iyo Catarebuli Quartiere del Rinascimento-s<br />

(renesansis kvartali) istoriisa<br />

da urbanuli qsovilis ti po logiis<br />

farTo kvleva da isic gamokveTda, rom<br />

qalaqi droSi ganviTa r da da sxva dasxva<br />

stili sxvadasxva periodSia Semotanili.<br />

msgavsad ka mi lo zi te si (sitte, 1889),<br />

jovanYonic xazs usvamda vizualursa<br />

da cxo vel xatul Ri rebulebebs da im<br />

mraval ucabed moulodnelobas, rasac<br />

warmoqmnis um didresi sasaxleebis da<br />

`mcire <strong>arqiteqturis</strong>~, `arqiteqtu ruli<br />

pro zis~ dapirispireba, rac guldasmiT<br />

Seswavlas saWiroebda.<br />

futurizmisa da funqcionalizmis<br />

gegmarebiTi ideebis batonobis periodSi,<br />

jo va nYonis xSirad marto<br />

uxdeboda istoriuli qalaqebis dac va.<br />

kompro misis misaRwevad, man SeimuSava


istoriuli teritoriebis mof rT xilebiT<br />

mo der nizaciis Teoria, romelsac<br />

“diradamento edilizio” (urbanu li qso vi lis<br />

”SeTxeleba~) ewoda (Giovannoni, 1913). es<br />

gulisxmobda trans portis ZiriTadi<br />

nakadebis am raionebisTvis mocilebas,<br />

aq axali quCebis gaWrisgan Tavis Sekavebas,<br />

socialuri da higienis pirobebis<br />

gaumjobese bas da istoriuli nagebobebis<br />

konservacias. amis misaRwevad man<br />

wamoa yena winadadeba daengriaT nakleb<br />

mniSvnelovani Senobebi, raTa gaenTavisuf<br />

lebinaT adgili aucilebeli samsaxurebisTvis<br />

263 . jovanYoni konsul ta-<br />

263 sainteresoa jovanYonis midgomis Sedareba<br />

1933 wels aTenSi Catarebu li Ciam-is<br />

Sexvedris daskvnebTan. es daskvnebi, mogvianebiT<br />

gamoqveynebu li le korbuzYes mier<br />

(La Charte d’Athènes, 1941-42, ix. agreTve le<br />

Corbusier, 1957), aRiarebda, rom warsulis<br />

arqiteqturul Rirebule bebs unda Cauta rdes<br />

konservacia, Tu es `saerTo interesebs~<br />

Seesabameba da ar gulisx mobs imas, rom iqaurma<br />

macxovreblebma arajansaR pirobebSi<br />

unda icxov ron. ngrevis Tavidan asacileblad,<br />

SemoTavazebu li iyo transportis Ziri<br />

Tadi moZraobis moSoreba mniSvnelovani<br />

isto ri u li raionebidan. Tu Zveli Senobebis<br />

dangreva sanitaruli an janmrTelo-<br />

principebi da koncefciebi 273<br />

sur. 8.2 via del mare romSi<br />

1930-iani wlebis dasawyisSi<br />

Sua saukuneebis naSeno bis<br />

dangrevisa da antikuri<br />

xanis Zeglebis amorCeviT<br />

aRdgenis Sedegad Seiqmna,<br />

ra mac mkafiod gamoxatul<br />

formas moklebuli<br />

urbanuli sivrce warmoqmna<br />

ciebs uwevda romis 1908 wlis gengegmaSi<br />

cvlilebebis Setanisas, aseve sxva<br />

qalaqebis _ veneciis, baris da bergamos<br />

_ gengegmebis damuSavebisa sac, sadac diradamento-s<br />

koncefcia aisaxa. miuxedavad<br />

imisa, rom misi idea sakmaod gonivrul<br />

kompromisad gamoiyureboda, es meTodi<br />

yovelTvis ad vilad gamosayenebeli<br />

rodi iyo da saukeTeso SemTxvevebSic ki<br />

axlad `ga mowmendili~ arealebi arqiteqturulad<br />

usaxuri iyo.<br />

faSizmis xanaSi musolini Tavs Zvel<br />

romael imperatorebTan aigi vebda da<br />

surda `Sua saukuneebis jurRmulebis~<br />

dangreviT gamoeCina klasikuri antikuri<br />

Zeglebi iseTi, rogoric iyo<br />

tra ia nes savaWro, impe ri isdroindeli<br />

fora, via dei fori imperiali (1924 w.),<br />

Yanusis TaRi, fortuna vi rilis da vestas<br />

taZrebi, marselusis Teatri, riTac<br />

warmoiqmna via del mare, sadac wminda<br />

ritas eklesiac axal adgilze moanacv-<br />

bis TvalsazrisiT iyo gamarTlebuli, es<br />

iZleoda gamwvanebuli areebis Seqmnis da<br />

cal keuli Zeglebis arqiteqturuli Rirebulebis<br />

gamokveTis SesaZlebobas (Gerosa et<br />

al., 1977:27).


274 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

les (1932 w.). gaTxrebi da restavracia<br />

mTavari inspeqtoris, antonio munocis<br />

(1884-1960 ww.) xelmZRvanelobiT Catarda,<br />

romelic musoli nis mmarTvelobis<br />

xanaSi antikur Zeglebze warmoebul<br />

umetes samuSaoebs dadgenili principebis<br />

Tanaxmad uZRveboda. largo arjentinas<br />

midamo, respublikis droindeli<br />

oTxi taZriT, 1928 wels gaTxares,<br />

xolo teritoria avgusteumis garSemo,<br />

sadac axlad aRmoCenili `ara pacis~<br />

(mSvidobis samsxverplo) specialur safars<br />

qveS iqna moTavsebuli _ 1931-32<br />

wlebSi. 1936-1950 wlebSi gaiWra axali<br />

quCebi, mag., via dela konciliacione<br />

wm. petres win, risTvisac Zve leburi<br />

borjo da angries. am samuSaoebis Sedegad<br />

romma Tanamedro ve ieri SeiZina, magram<br />

marjved moxerxda misi istoriuli<br />

siluetis SenarCuneba da igi maRlivi<br />

Senobebis mSeneblobasac gadaurCa.<br />

gegmarebis sakiTxebze muSaobis<br />

garda, jovanYoni oc welze meti xani<br />

Consiglio superiore delle Belle Arti-s (natif<br />

xelovnebaTa uzenaesi sabWo) da<br />

sxva dasxva komisiebis wevric iyo. istoriuli<br />

nagebobebis restavraci-<br />

sur. 8.3 e.w. vestas taZari<br />

(marcxniv) restavrirebuli<br />

iyo valadYe s mier<br />

XIX s.-is damdegs,<br />

xolo e.w. fortunas<br />

taZari a. munocis mier<br />

daaxlovebiT 1932 wels iyo<br />

restavrirebuli. orive<br />

taZari via del mares<br />

arealSi mdebareobs<br />

isas igi saxelmwifo uwyebebTan da<br />

municipaliteteb Tan TanamSromlob da.<br />

jo va nYo ni Tavs winamorbedi italieli<br />

Teore ti ko sebisgan midgomiT ganasxva<br />

vebda _ res tavracia mas Sefasebis<br />

kulturul problemad miaCnda, xo lo<br />

istoriuli nagebobebis reabilitaciisas,<br />

yvela mniS vnelovan peri ods sifrTxiliT<br />

eki deboda da maTi idealuri<br />

saxis rekonstruqcias ar lamobda.<br />

igi Tvlida, rom viole-le-dYukis Teoria<br />

`antimecnieruli~ da gayalbebis<br />

da TviTneburi intervenciebis momtani<br />

iyo, nagebobas erTi ar qi teqtoris mier<br />

da erT periodSi Seqmnilad miiCnevda,<br />

arqiteqtor-res tav rators da mSeneblebs<br />

ki, misi daSvebiT, ZaluZdaT gageba<br />

raginda ra Znelbedobagamovlili Zeglisac<br />

da misi stilisac, romelsac isini<br />

sinamdvileSi ve Rar SeigrZnobdnen<br />

(Giovannoni, 1945b:28).<br />

rac Seexeba istoriul nagebobebSi<br />

Tanamedrove arqiteqturuli formebis<br />

gamo ye nebas, rac neo-klasicizmam de<br />

Cveulebrivi ambavi iyo, igi fiqrobda,<br />

rom TanamedroveobaSi es dadebiT<br />

Sedegs ver moitanda, radgan arc sa


kuTriv Tanamedrove stili arsebobs da<br />

misi moSveliebac ugrZnobelad xdebao.<br />

misi koncefciebi boitos xazs agrZelebs<br />

da sruli gamoxatuleba hpova `Questioni<br />

di Architettura nella storia e nella vita”-Si (<strong>arqiteqturis</strong><br />

problemebi wi naT da axla)<br />

(1929 w.). man upiratesoba mianiWa movlas,<br />

SekeTebas da kon so li dacias, risTvisac,<br />

aucileblobisas, Tanamedrove teqnologiebis<br />

ga mo yenebasac misaRebad Tvlida.<br />

mTavari mizani iyo Senobis avTenturobis<br />

SenarCuneba da Zeglis mTeli<br />

`mxatvruli cxovrebis“ da ara mxolod<br />

mi si pirveli fazis pativiscema. yoveli<br />

Tanamedrove danamati unda daTari Rebu<br />

liyo da ganxi lu liyo rogorc moculobis<br />

integracia da ara ro gorc ornamenti,<br />

Tanac absoluturad sarwmuno<br />

monacemebs unda dafuZne bo da. es principebi<br />

man 1931 wels aTenis saerTaSoriso<br />

kongresze warmo ad gina, riTic wvlili<br />

Seitana kongresis daskvnebis, e.w.<br />

`aTenis qar tiis~ formulirebaSi. romSi<br />

dabrunebis Semdeg man moamzada italiuri<br />

qartia, Norme per il restauro dei monumenti<br />

(ZeglTa restavraciis normebi), rac<br />

siZ veleebis da saxviTi xelovne bis direqtoratma<br />

imave wlis dekemberSi da amtkica,<br />

xolo oficialurad is 1932 wlis<br />

ianvarSi gamoqveynda. Tu am prin cipebis<br />

suliskveTebas boitosas SevadarebT,<br />

romelic Zegls, ZiriTa dad, istoriul<br />

dokumentad aRiqvamda, is bevrad<br />

ufro farTo midgomas aC venebs, sadac<br />

gaTvaliswinebuli iyo arqiteqturuli<br />

aspeqtebi, istoriu li konteqsti, garemo<br />

pirobebi da nagebobis gamoyeneba.<br />

mogvianebiT, qar tiis gaxsenebisas, igi<br />

fiqrobda, is medicinasa da qirurgiaze<br />

traqtats hgav da, romelic klinikuri<br />

SemTxvevebis pirispir daayeneso.<br />

jovanYonim restavraciis oTxi tipi<br />

gansazRvra (1936: xxix, 127):<br />

1. restavracia konsolidaciis gziT;<br />

2. restavracia axlad awyobis gziT<br />

principebi da koncefciebi 275<br />

(anastilozi);<br />

3. restavracia gamonTavisuflebis gziT;<br />

da<br />

4. restavracia Sevsebis an ganaxlebis<br />

gziT.<br />

igi eTanxmeboda boitos, rom umjobesi<br />

iqneboda, restavracia uxi lavi yofiliyo<br />

da rom amis miRweva Tanamedrove<br />

me To debiTa da teqno lo gi e biT, cementis<br />

duRabis CasxmiT, an miwisZvrebis gan<br />

dasazRvevad li To nisa Tu rkinabetonis<br />

uxilavi konstruqciebis ga mo yenebiT<br />

ganxorcie le bu liyo. amave dros igi<br />

dabejiTebiT moiTxovda, siaxle ise<br />

zomaga dasuli ar yofiliyo, rom nagebobisTvis<br />

sazaralo gamxdariyo. miuxedavad<br />

imisa, rom igi ar iwoneboda stilistur<br />

restavracias, mas misaRebad miaCnda<br />

panTeonisTvis samrekloebis moSoreba,<br />

parTenonSi gviani CanaSene bis dangreva,<br />

nimis maison Carrée-s (oTxkuTxa saxli)<br />

restavracia da romis forumze kurias<br />

restavracia, radgan gamomzeurebulis<br />

mniSvnelovaneba dakargulisas aRemateboda.<br />

igi eTanxmeboda raskinis `sicocxlis<br />

lam pars~ da Zveli <strong>arqiteqturis</strong> reproducirebis<br />

SeuZleblobas, igi (iseve,<br />

rogorc boito) amtkicebda, rom axali<br />

nagebobebi, XVI saukunidan moyo le buli,<br />

iseTi srulyofili teqnologiiT iyo<br />

agebuli, rom maTi repro du ci reba ufro<br />

advili iyo. Tumca jovanYonis, zog<br />

SemTxvevaSi, orWofo bas vatyobT, mas<br />

misi drois konteqstSi unda SevxedoT.<br />

profesori kar lo ceSi, meore msoflio<br />

omis mermindeli restavrator-arqiteqtori<br />

da pe dagogi Tvlida, rom Tanamedrove<br />

restavraciis <strong>istoria</strong>s ar Seu-<br />

Zlia ugulebelyos gustavo jovanYonis<br />

arseboba (Ceschi, 1970:114).<br />

jovanYonis periodis kidev erTi<br />

mniSvnelovani pirovneba, jino kieriCi<br />

(1877-1961 ww.), neapolSi restavraciis,<br />

xolo milanSi arqiteq turis istoriis


276 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

profesori iyo, toska nasa da kampaniaSi<br />

ki _ praqtikosi ar qiteqtorrestavratori.<br />

misi principebi analizis<br />

mecnierul meTo debs da istoriis zedmiwevniT<br />

pativiscemas efuZneboda (Carbonara,<br />

1997:253f). Zvel Zeg lebze mis mier<br />

warmoebuli samuSaoebis sayuradRebo<br />

magaliTia san galianos saabatos nangrevebis<br />

konservacia da gamagreba,<br />

zustad à la inglese (inglisur yaidaze)<br />

Ses rule buli (1923 w.). igi muSaobda<br />

piencas sakaTedro taZris gamagrebaze,<br />

romelic usworo niadagzea agebuli da<br />

ar sebobda afsidis danarCeni nagebobisgan<br />

dacilebis saSiSroeba. es pro b lema<br />

XV saukuneSi misi agebisTanave gaCnda<br />

da amis gamo samuSaoebi mog vianebiTac,<br />

XX saukuneSi CautarebiaT. neapolSi kieriCim<br />

aRadgina santa maria donareginas<br />

XIV saukunis eklesia (1928-34 ww.), romelic<br />

XVII da XIX saukuneebSi Zirfesvianad<br />

gadaakeTes. restavracia mravalgvari<br />

gviani naSenis mocilebas, afsidis<br />

sivrcis rekonstruqciasa da Sua saukuneebis<br />

mniSvnelovani kedlis mxatvrobis<br />

aRdgenas moicavda. amJamad, nagebobaSi<br />

neapolis universitetis restavraciis<br />

skolaa ganTavsebuli.<br />

1938 wels saministrom, 1932 wlis<br />

normebis Sesavsebad, instruqcie bis axali<br />

wyeba gamoaqveyna. isini specialistTa<br />

jgufma moamzada, romel Sic Sediodnen<br />

jovanYoni da guglielmo de anjelis<br />

d’osati (1907-92 ww.), siZveleebis da<br />

saxviTi xelovnebis momavali generaluri<br />

direq tori da romis universitet-<br />

Tan istoriuli nagebobebis kvlevisa<br />

da restavraciis sko lis dam fuZnebeli,<br />

romelic iCCrom-is Treiningis saerTa-<br />

Soriso ku r sebis dadginebis erT-erTi<br />

mTavari monawile gaxda. instruq ciebSi<br />

gan sa kuTrebuli mniSvneloba eniWeboda<br />

administraciul aspeqtebs, mudmiv<br />

movlas da droul SekeTebas, arqeologiuri<br />

teritoriebis meTodur da saswrafo<br />

konservacias, in situ <strong>konservaciis</strong><br />

aucileblobas da urbanuli teritoriebis<br />

istoriuli da mxatvruli Rirebulebis<br />

konser vacias da pativiscemas.<br />

ufro metic, SemoTavazebuli iyo kategoriulad<br />

akrZalu li yo mSenebloba<br />

`istoriul stilSi~ iqac ki, sadac ar<br />

arsebobda raime mniSvnelovani Zegli an<br />

landSafti. momdevno, 1939 wels italiam<br />

`istori uli da mxatvruli mniSvnelobis<br />

Zeglebis~ <strong>konservaciis</strong> axali kanoni<br />

miiRo da kidev erTi kanoni bunebrivad<br />

lamazi adgilebis dacvis Tao baze.<br />

8.4 omis Semdgomi ganviTareba<br />

italiaSi<br />

italiis Tanamedrove restavraciis ganviTare<br />

bisTvis didi damsaxu reba benedeto<br />

kroCes (1866-1952 w.) miuZRvis,<br />

SesaniSnav filosofoss, mwe rals, pedagogs,<br />

istorikossa da, amasTanave, politikossac.<br />

anri bergson Tan erTad, igi<br />

Tanamedrove filosofiur esTetikaSi<br />

`konteqstualis turi~ xazis mimdevrad<br />

aris miCneuli. misma erudiciam, temperamentma<br />

da saRma azrma xeli Seuwyo<br />

Tanamedrove italiis xelaxal aSenebas,<br />

da, garda amisa, igi faSizmis winaaRmdeg<br />

brZolis simbolodac iqca. misi na azri<br />

klasikuri roman tiuli filosofiis<br />

hegelis `organul~ skolas efu Z neba. gansakuTrebuli<br />

wvlili Seitana man istoriis<br />

Tanamedrove kon cefciis Camoyalibebasa<br />

da Tanamedrove istoriografiis<br />

ganviTarebaSi, radgan <strong>istoria</strong> mas esmoda,<br />

rogorc `Sualeduri~ principi adamianis<br />

cno bierebis yoveli momentisTvis,<br />

romelic TavisTavad sruliad spontanuria,<br />

winaswar gansazRvruli struqturebs<br />

moklebuli. igi Tvlida, rom saganSi<br />

mTavaria Tvisobrioba misi mTelisa<br />

da ara calkeuli detalebi sa. man Seqmna<br />

esTetikuri Sefasebis meTodi, Tavisufali<br />

risame praqtiku lis, socialurisa<br />

Tu ekonomikurisgan. esTetikis erT-erT


mTavar prob lemad igi miiCnevda klasicizmis<br />

restavracias da dacvas romantizmisgan,<br />

rac misTvis, arsebiTad, sufTa<br />

xelovnebis emociebisgan dacvas niSnavda<br />

(Croce, 1989; Croce, 1990; esTetikam Semdgomi<br />

ganviTarebac hpova italiaSi, mag.,<br />

l. pareisonis mier, 1954 w.).<br />

kroCem mniSvnelovani wvlili Seitana<br />

restavraciis mogviano, meta d re II<br />

msoflio omis mere italiaSi aRmocenebuli<br />

Teo ri ebis koncef ciuri safuZvlebis<br />

SemzadebaSi. Sesabamisi kamaTis<br />

zogierTma mTavarma monawi lem, j. k. arganma,<br />

r. longim, r. panem, r. bonelim,<br />

didi ga v lena iqonies im principebis Camoyalibebaze,<br />

rac mas Semdeg Tanamed rove<br />

<strong>konservaciis</strong> da restavraciis kritikuli<br />

procesis safuZ veli gax da da<br />

saerTaSoriso saxelmZRvanelo miTiTebsa<br />

da rekomenda ciebSic ai sa xa. samuzeumo<br />

laboratoriebis daarsebis Semdeg<br />

berlinsa (1888 w.) da londonSi (1919 w.),<br />

isini Seiqmna qairoSi, parizSi, SeerTebul<br />

StatebSi, mYunxenSi, brYuselSi da<br />

romSi. romSi xelovnebis nawarmoebTa<br />

konserva ci is centraluri erovnuli institutis<br />

Seqmnis idea 1930-ian wlebSi,<br />

j. k. arganis da C. brandis Taosnobis<br />

kvalad momwifda, romlebic italiaSi<br />

konservacia-restavraciis strategiis<br />

ganviTa re bis upirvelesi moTaveni<br />

iyvnen. es strategiebi restavraciis<br />

Teoriad Camoyalibda da, Tumca, xSi rad<br />

aRiniSneboda gansxvaveba arqiteqturasa<br />

da xelovnebis sxva saxeo bebs Soris,<br />

jovani karbonara xazgasmiT aRniSnavda<br />

meToduri midgomis er Tianobas, rac<br />

yvela saxis memkvidreobas miesadageboda<br />

(Carbonara, 1997:11). igi `res tavraciis<br />

modeli~ ki ar aris, aramed aRwers<br />

memkvidre obis mieri Rirebulebis mqone<br />

yvela obieqtis (<strong>arqiteqturis</strong> CaTvliT)<br />

Se s wavlisa da mopyrobis meTodologias<br />

Tu maTdami kritikul midgomas da<br />

Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> moZ ra o bis<br />

logikur Sedegs asaxavs.<br />

principebi da koncefciebi 277<br />

julio karlo argani (1909-94 ww.)<br />

italiis erT-erTi wamyvani xelovnebis<br />

istorikosi iyo, Tavdapirvelad<br />

_ saxviTi xelovnebis gene raluri direqtoratis<br />

mTavari zedamxedveli,<br />

Semdgom _ Tanamedrove xelovnebis istoriis<br />

profesori da bolos _ romis<br />

meri. man wamoayena wi na dadeba, SeeqmnaT<br />

xelovnebis nawarmoebTa restavraciis<br />

centraluri sa xel mwifo instituti da<br />

skola da es winadadeba 1938 wlis ivlisSi<br />

superintendant Ta Sexvedraze<br />

waradgina. miuxedavad imisa, rom, misi<br />

azriT, restavraciis yoveli calkeuli<br />

SemTxveva srulebiT gansakuTrebuli<br />

ramaa, mas SesaZ leblad miaCnda kriteriumebis<br />

da meTodebis unificire ba. am<br />

ideebis gan saxorcieleblad da italiis<br />

kulturuli memkvidreobis simdidris<br />

da mravalferovnebis gaTvaliswinebiT,<br />

man Seitana winadadeba, daarsebuliyo<br />

restavraciis centraluri instituti<br />

(Istituto Centrale del Restauro). instituts<br />

faseulobebze pasuxismgebel sxva uwyebebTan<br />

erTad unda emuSava da yve la<br />

saxis teqnikuri da mecnieruli saSualebebiT<br />

unda yofiliyo aR Wur vili,<br />

rac restavraciis meTodebisa da kriteriumebis<br />

Tavmoyra-gadarCevi sa da<br />

savele gamocdilebis gaRrmavebuli kvlevebisTvisaa<br />

aucilebeli. winadadeba<br />

miRebul iqna da 1939 wels Seiqmna axali<br />

instituti, romlis pirveli direqtori<br />

brandi gaxda.<br />

1930-ian wlebSi msjeloba <strong>arqiteqturis</strong><br />

restavraciis koncefciebis yvela<br />

msxvilman-wvrilmanze mimdinareobda,<br />

Camoyalibda ZiriTa di saxel mZRvanelo<br />

miTiTebebic, xolo rac Seexeba<br />

xelovnebis nimuSebisa da kedlis mxatvrobisadmi<br />

mopyrobas, isini gaTanamedroebas<br />

saWiroebda, radgan, ZiriTadad,<br />

kvlavac xelovanTa, mxatvrebisa<br />

da xelosnebis, sazrunavi iyo. argani<br />

da brandi bevrs fiqrobdnen imaze, rom<br />

aucilebe lia Zeglebisa da xelovnebis


278 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

nimuSebis restavraciis unificirebul,<br />

mecnierul safuZvelze damyareba. maT<br />

surdaT, rom restavraciis mizani mxolod<br />

dakargulis reintegracia ki<br />

ar yofiliyo, aramed xelovnebis nawarmoebisTvis<br />

Tvalmifarebuli Tu<br />

dakarguli avTenturobis dabrune ba,<br />

ZiriTadi yuradRebis mis masalaze gamaxvilebiT<br />

(argan, 1938; argan, 1989; Brandi,<br />

1985). argani xazgasmiT aRniSnavda, rom,<br />

upirveles yovlisa, res tavracias Wirdeboda<br />

ara SemoqmedebiTi niWi, aramed istoriuli<br />

da teqnikuri kompetenturoba<br />

da Zlieri mgrZnobiereba. igi amtkicebda,<br />

rom restavracia unda emyarebodes<br />

xelovnebis nawarmoebis filologiur<br />

kvlevas, romlis mizanic unda iyos<br />

Tavdapirveli `teqstis~ xelaxali aRmoCena<br />

da gamomzeureba, raTa SesaZlebeli<br />

gaxdes misi naTeli da is to riuli<br />

TvalsazrisiT zusti wakiTxva. igi or<br />

meTods ganasxvavebda: 264<br />

1. `konservaciuli restavracia~ (restauro<br />

conservativo), sadac upirate soba<br />

eniWeba xelovnebis nawarmoebis<br />

masalis Semtkicebas da da zi a nebis<br />

prevencias; da<br />

2. `mxatvruli restavracia~ (restauro<br />

artistico), e.i. mTeli rigi samuSa oebi<br />

sa, rac xelovnebis nawarmoebis<br />

istoriul-kritikul Sefase ba zea<br />

damyarebuli.<br />

pirveli ufro zogadad SeiZleba ganisazRvros,<br />

rogoc `konserva cia.~ igi<br />

prevenciasac moicavs da istoriuli<br />

obieqtis status quo-s dasa cavad aucilebel<br />

samu Saoebsac. meoris, mxatvru li<br />

restavraciis mizania, aRadginos obieqtis<br />

esTetikuri Tvisebe bi, Tu igi Selaxulia<br />

an gadaReb vis, uxarisxo SekeTebis<br />

an restav ra ciis, Jangis, WuWyis an<br />

danakargebis (lacunae) gamo ar ixilveba.<br />

gamosaxulebebis an axali, Tundac<br />

264 argan, 1938<br />

`neitralu ri~, tonalobebis damateba ar<br />

aris nebadar Tuli. kritikuli analizis-<br />

Tvis erTi saSualebaTagani, saWiroebisamebr,<br />

SeiZleba mecnieruli labo rato<br />

riac iyos. swored xelovnebis nawarmoebTa<br />

restavraciis meore gan sa zRvreba<br />

gaxda italiaSi Tanamedrove restavraciis<br />

Teoriis ganviTare bis safuZveli.<br />

xelovnebis nawarmoebisadmi mopyrobis<br />

mkacrad konservaciuli mid goma,<br />

sul martivad, `sarestavracio saqmianobis<br />

mxatvrulidan kritikis sferoSi~ gadatanas<br />

niSnavda 265 . rogorc mogvianebiT<br />

brandi aRniSnavda, swored xelovnebis<br />

nawarmoebis mowoneba-armowonebisadmi<br />

kritikuli mid go ma aris is siaxle, rac<br />

amocanis gansazRvrebaSi Semovida da is<br />

arapir dapir Tu SeiZleba mivaTvaloT<br />

`meqanikur xelovnebaT~ _ sinamdvile-<br />

Si is `Tavisufal xelovnebaTagania~<br />

(Brandi, 1985:34). am gansazRvrebebiT arganma<br />

ga navrco restavraciis Teoriis<br />

bazisi da Seqmna brandis, institutis<br />

di reqtorisa da pedagogis, mier am koncepciebis<br />

Semdgomi ganviTarebi s sa fu-<br />

Z veli. argans ara mxolod TavisTavad<br />

xelovnebis nawarmoebebi afiq reb da, mas<br />

Rrmad esmoda socialuri aspeqtebic<br />

da xazsac usvamda xelo v ne bis urbanul<br />

xasiaTs. igi amtkicebda, rom xelovneba<br />

martooden ofi ci a luri `samefo karis<br />

xelovneba~ rodia, rom ukanasknels<br />

avsebs da ci vilizaciis safuZvelsac<br />

qmnis provinciuli naxelavi (argan,<br />

1984:19ff). Sem TxveviTi rodia, rom 1977<br />

wels igi romis merad airCies da mas<br />

es Tanam deboba sami wlis ganmavlobaSi<br />

hqonda. amis wyalobiT mas SeeZlo xeli<br />

Se ew yo mTeli qalaqis <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />

yvela misi aspeqtiTurT da, sa dac jer<br />

ars, Careuliyo kidec misi istoriuli<br />

xasiaTis dasacavad (Brandi, 1985; Ferrari,<br />

1985).<br />

meore msoflio omiT gamowveulma<br />

ngrevam italiele bs Tavzari das ca.<br />

265 argan, 1938


mravalTa pirveli reaqcia imis gancda<br />

iyo, rom dangreuli istoriuli nagebobebisa<br />

da istoriuli qalaqebis restavracia<br />

da xelaxali aSeneba mo x des, gindac<br />

<strong>konservaciis</strong> miRebuli saxelmZRvvanelo<br />

principebis sawi naaRmdegod. yvelasTvis<br />

gamosayenebeli wesi Znelad misagnebi<br />

Canda, rad gan yoveli calkeuli SemTxveva<br />

gansakuTrebulad eCvenebodaT (annoni,<br />

1946:15). viTareba, de anjelis d’osatim,<br />

im dros siZveleTa da saxviTi xe lo v nebis<br />

generalurma direqtorma, 1948 wels<br />

perujaSi Sexvedraze Sea ja ma da istoriuli<br />

nagebobebisTvis omiT miyenebuli<br />

ziani sam kate go riad dayo:<br />

1. mcire dazianeba, romelsac SeiZleba<br />

gonivruli ZalisxmeviT eSve los;<br />

2. arsebiTi dazianeba;<br />

3. praqtikulad dangreuli.<br />

problematuri swored meore kategoria<br />

iyo, romlis mimarT orgva ri mosazrebebi<br />

gamoiTqmoda: an rekonstruqcia<br />

da pirvandeli saxiT res tavracia adreuli<br />

formiT, rogorc, mag., es bolonYis<br />

lojia di mercan cias SemTxvevaSi<br />

gakeTda, an kidev rekonstruqcia iseTi<br />

principebi da koncefciebi 279<br />

sur. 8.4 romis san lorenco<br />

fuori le muras eklesiis<br />

fasadi da portiki meore<br />

msoflio omis dros<br />

dangrevis Semdeg xelaxla<br />

aages<br />

sur. 8.5 san lorenco fuori le mura,<br />

aRdgenili portikis detali, sadac Sua<br />

sa u kuneebis naSenSi meored gamoyenebuli<br />

antikuri elementebia CarTuli. axali<br />

ele men tebi, originalisgan gansasxvaveblad,<br />

sadadaa datovebuli<br />

formiT, rac ra s me ki ar gaimeorebda,<br />

aramed gadarCenils daakonservebda<br />

da dakarguli na wilebis xelaxali interpretaciis<br />

saSualebasac datovebda<br />

(santa kia ra neapolSi, san franCesko<br />

viterboSi). de anjelisTvis miuRebeli<br />

iyo mxatvrulad rTuli (mag., barokos<br />

na gebobis) interie rebis safuZvliani


280 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

re konstruqcia; amis nacvlad, man rogorc<br />

savaraudo gadawyvetileba _ mi si<br />

SesaZleblobebis farglebSi _ anastilozis<br />

meTodi miuTiTa. es me Todi iyo<br />

gamoyenebuli pulas (istria) avgustusis<br />

taZris SemTx vevaSi, ro me lic xelaxla<br />

aSenda Tavdapirveli elemente bis<br />

gamoyenebiT (Ceschi, 1970:180f).<br />

arganis Teoriis Tanaxmad, restavraciis<br />

mizans warmoadgenda xe lo v nebis<br />

nawarmoebis axlad warmoCena misi<br />

materialuri SedgenilobiT urT. er-<br />

Ti SexedviT, es ewinaaRmdegeboda imas,<br />

rasac ganizraxavda arqiteqtu ru li<br />

restavracia, damyarebuli `aucileblobaze<br />

daecvaT Zeglebi im saxiT, rogorc<br />

maT Cvenamde moaRwia,~ rogorc<br />

ityoda piero gacola (1908-79 ww.), veronas<br />

arqiteqtor-superintendanti 266 .<br />

sinamdvileSi, orive zedmiwevniT istoriul-kritikulsa<br />

da masalaTa analizs<br />

efuZneboda, rac miCneuli iyo `im<br />

kulturuli simwifis gamomxatvelad,<br />

rac nebismieri faseu li mi R wevis Ziri-<br />

Tad elements qmnis” 267 da saSualebas<br />

iZleva xelovnebis na war moebebsa<br />

Tu istori u l Zeglebze konservacia<br />

mniSvnelo van danamateb sa da elementebs<br />

Cautardes. gacolam aseve yurad Reba<br />

gaa maxvila urba nul qso vilSi `xelosnuri<br />

Senobebis~ mniSvnelobaze da dabejiTebiT<br />

mo iTxova veronaSi ori istoriuli<br />

xidis rekon struqcia, romlebic<br />

omis dasasruls daingra. ponte pietras<br />

SemTx vevaSi, sagul dagulo arqeo logiuri<br />

samuSaoebis kvalad, gamoik veTa<br />

didi odenobiT romauli qvis wyoba, rac<br />

anasti lozis principis gamoyenebiT iqna<br />

aRdgenili. danarCeni, Sua sauku neebis<br />

da aRorZinebis xanis aguris naSeni, arsebuli<br />

dokumentaciis sa fuZvelze iqna<br />

rekonstruirebuli (Gazzola, 1963).<br />

rac Seexeba albertis tempio malat-<br />

266 Gazzola, 1963:119<br />

267 Gazzola, 1963:119<br />

estianos riminiSi, qvis wyobis CamoSlam<br />

Ria bzarebi gaaCina, xolo goTuri<br />

sakurTxeveli mTlianad dan greuli iyo.<br />

xangrZlivi kamaTis Semdeg gadawyda,<br />

albertis arqiteq tu ris zusti geometriuli<br />

proporciebi, kvadrebis Tavdapirvel<br />

adgilze dabrunebiT aRedginaT,<br />

danarCeni ki Zveli saxiT xelaxla amoeyvanaT.<br />

ge nuaSi wm. anunciatas eklesia<br />

Tavdapirveli saxiT, Tavdapirveli<br />

marmari los gamoyenebiT aages, darCenili<br />

nawilebi ki stukoTi gaasrules.<br />

romis san lorenco fuori le muras<br />

Camongreuli portiki xelaxla aSenda,<br />

da karguli nawilebi ki aq marmarilos<br />

sada filebiT Seavses, maTi originalisgan<br />

gansasxvaveblad. aguris kedlebi<br />

agurisve sada, ferweriT Seumko beli,<br />

wyobiT aages. ufro didi urbanuli arealebisTvis,<br />

romel Tac gan sa kuTrebuli<br />

ziani miadga _ aseTebi iyo genua, viCenca,<br />

viterbo, treviso, palermo, ankona,<br />

bolcano, metadre ki florencia _ de<br />

anjelisma wamoa ye na winadadeba, rekonstruqcia<br />

Catarebuli yo dangreuli<br />

arealisTvis ti piuri modelis mixedviT.<br />

sxvafriv, Senobebi Tanamedrove<br />

sanitaruli da funqciuri moTxovnebis<br />

Sesabamisi unda yofiliyo. amgvarad<br />

gadawyvi tes florenciaSi, ponte vekios<br />

mimdebare ganaSenianebis SemTxvevaSi,<br />

Tumca mogvianebiT miRebuli Sedegebi<br />

gaakritikes 268 .<br />

omisSemdgom periodSi ganaxlda<br />

ka maTi arqiteqturuli restavraciis<br />

principebis Taobaze, amjerad ukve<br />

axal safuZvelze, bolodroindeli<br />

ga manadgurebeli ngrevis gaTvaliswinebiT.<br />

restavraciis filoligiuri<br />

da mecnieruli principebi damajere-<br />

268 Perogalli, 1954:109f; Berenson, 1958:1: berensoni<br />

mxars uWers SemorCenili Seno bebis<br />

konservacias da maT rekonstruqcias, sul<br />

cota, garegnulad, gan sa kuT rebiT imaT winaaRmdeg,<br />

visac teritoriis modernizacia<br />

surda.


eli aRar iyo. 1943 wels anioldomeniko<br />

pikam Seadara restavratori mecniers,<br />

romelic TavgamodebiT icavs<br />

mkvdar arsebebs; mas sjeroda, rom<br />

aucilebeli iyo ara marto dokumentur<br />

da istoriul mniSvnelovnebaze<br />

zrunva, aramed saTvalavSi esTetikuri<br />

da SemoqmedebiTi Rirebulebebicaa<br />

Casagdebi (Carbonara, 1976:26). omamde argani<br />

ukve Seexo am sakiTxs, axla ki omiT<br />

gamowveuli ngrevis mere ka maTisas, yuradReba<br />

axleburad istoriuli Zeglebis<br />

da xelovnebis nimu Se bis restavraciis<br />

esTetikur aspeqtebze gamaxvilda. mxatvruli<br />

Rirebu le bebis axlidan gamaxvilebis<br />

erTi umTavres TaosanTagani<br />

neapolis uni versitetis profesori da<br />

unEsCo-s eqsperti roberto pane (1897-<br />

1987 ww.) iyo, romelsac kroCesTanac<br />

didi xnis urTierToba akavSirebda; igi<br />

soci o logiiT, istoriuli qalaqebiT da<br />

garemos dacviTac iyo dainterese buli.<br />

pane xazs gansakuTrebiT restavraciis<br />

esTetikur moTxov nebs usvam da, Tumca<br />

ki ara stilisturi restavraciis saxiT.<br />

igi ar eTanxmeboda analogiis safuZ-<br />

principebi da koncefciebi 281<br />

sur. 8.6 omis dros<br />

dangreuli ponte<br />

vekios mimdebare ubani<br />

florenciaSi, aRdge ni li<br />

Tanamedrove formebiT,<br />

Tumca igive ritmisa da<br />

masStabis SenarCunebiT<br />

velze “ripristino”-s (axlad agebas) da, jovanYonis<br />

princi pebis gaTvaliswinebiT,<br />

aucileblad miiCnevda mas specifikuri,<br />

myari sa fuZ ve li hqonoda. principSi, mas<br />

marTebulad miaCnda istoriuli da mxatvruli<br />

bunebis yvela elementis konservacia,<br />

Tumca, raki yoveli Zegli, vi-<br />

Tarca xelovnebis nawarmoebi, unikaluria,<br />

aseve saWirod Tvlida kri ti kulad<br />

SerCeuliyo, Tu ras unda Cautardes konservacia.<br />

aqedan gamom dinare, restavracias<br />

unda gamoevlina uintereso danamatebiT<br />

miCqmaluli esTetikuri Tvisebebi.<br />

aq marto kritikosoba ar iyo sakmarisi,<br />

radgan yo veli restavraciisas<br />

dgeba Jami, rodesac gadawyvetis migneba<br />

mxolod Se moqmedebiTad SeiZleba. aseT<br />

dros restavratori sakuTar TavsRa<br />

unda miendos da ar ecados gezismimcemad<br />

pirveli arqiteqtoris aCrdili waim<br />

ZRvanos.<br />

1944 wels man gamoaqveyna werili<br />

neapolSi santa kiaras Suasauku no vani<br />

eklesiis restavraciis Sesaxeb, romlis<br />

mdidruli barokuli inte rieri TiTqmis<br />

mTlianad ganadgurda. misi werili


282 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

“restauro critico”-s axa li, jerac Camouyalibebeli<br />

principebis mniSvnelovani<br />

deklaracia gaxda. kri tikuli Sefasebis<br />

Sedegad gadawyda, Catarebuliyo<br />

SemorCenili Sua sa u kuneebis struqturebis<br />

konservacia, xolo danarCeni<br />

nawilebi ki Tana medrove formebiT<br />

gaesrulebinaT. panes mier wamoWrili<br />

problema teqni ku ri xasiaTisa ki ar<br />

iyo, aramed ufro imaSi mdgomareobda,<br />

Tu samuSao ebi ranairad warmarTuliyo,<br />

raTa eklesiac aRorZinebuliyo da, amas-<br />

Tan, Tana zomierad gamoCeniliyo misi<br />

istoriuli da Tanamedrove aspeqtebi.<br />

igi grZnobda, rom adrindeli saxelmZ-<br />

Rvanelo principebis Semotanili Se z-<br />

Rudvebi metismetad xisti iyo, rac Seu-<br />

Zlebels xdida problemis sa Ta nadod<br />

gadawyvetas. amis magivrad, restavracia<br />

axali ganzomilebis, Se moq medebiTi<br />

elementis gaTvaliswinebiT unda gaazrebuliyo<br />

da, jerovnad Sesrulebisas,<br />

SeiZleboda Tavad xelovnebis nawarmoebi<br />

gamxdariyo (Che il è esso stesso un’opera<br />

d’arte sui generis . . .). pane imasac aRniSnavs,<br />

rom dabombvam zi a ni mTel areals miay-<br />

sur. 8.7 1945 w.-s yumbariT<br />

dazianebis Semdeg<br />

restavrirebuli neapolis<br />

santa kia ras inte rieri;<br />

Sua saukuneebis naSenis<br />

reintegracia Tanamedrove<br />

formebis Semo ta niTaa<br />

miRweuli<br />

ena da rom es, qalaqgeg marebiTi terminologiiT,<br />

iZ leoda `SesaZlebobas,<br />

Zegli ganTavisuflebuliyo im maxinji<br />

danamatebis gan, rac mas saukuneebis man-<br />

Zilze uSlida xels~ (Pane, 1948:35).<br />

arganis da panes koncefciebs ramdenadme<br />

gansxvavebuli maxvilebi dausva<br />

renato bonelim, (daib. 1911 w.), romis<br />

universitetis <strong>arqiteqturis</strong> istoriis<br />

profesorma, romlis gansazRvrebiT,<br />

restavracia `jer kritiku li procesia,<br />

Semdgom ki SemoqmedebiTi aqti,<br />

erTi meoris bunebrivi wina pi robaa.” 269<br />

misi xedviT, istoriuli Zeglisadmi<br />

erTi SesaZlo midgoma mi si arsebuli<br />

mdgomareobis, viTarca adre masSi adamianTagan<br />

Caqsovili mTe li simdidris<br />

dokumentis, pativdebaa, meore ki pasuxismgeblobis<br />

Seg ne biT wamowyebuli<br />

Taosnoba: a. Zeglis axlandeli formis<br />

269 Bonelli, R., “Il restauro come forma di cultura” in<br />

Bonelli, 1959:13). ix. aseve, Bonelli, r., “Principi<br />

e metodi nel restauro dei monumenti” (1959) da<br />

“Danni di guerra, riconstruzione dei monumenti e revisione<br />

della teria del restauro architettonico” (1995);<br />

Pica, a., ‘attualità del restauro’, Construzioni – Casabella,<br />

ClXXXii, Feb. 1943


modificirebi sa, misi Rirebulebis asamaRleblad,<br />

misi `srulad dasaufleblad~<br />

da b. mom de v no danaSrevebisgan<br />

misi gan Ta vi suflebisa, misi `WeSmariti<br />

formis~ (vera forma) misaRebad. mizani<br />

iyo Zeglis aRdgena misi `xazobrivi<br />

erTiano bis~ (unità di linea) udasrulebulesi<br />

formiT, im `mxatvruli funqciiT,~<br />

rac man aRasrula (Bonelli, 1945:30).<br />

samu Sa oebi imdroindel arqiteqturul<br />

ide al sac iTvaliswinebda. raTa gamovleniliyo<br />

sxvagvarad gamTlianebuli<br />

arqiteqturuli erTianoba, mosaSorebeli<br />

SeiZleba gamxdariyo stilis turad<br />

`ucxo~ elementebi, mag., bruneleskis<br />

aSenebul eklesiaSi renesansu li<br />

sivrcis Tvisobriobis gamosakveTad _<br />

barokulad morTuli trapezi an kidev<br />

feraras kaTedralis rogorc Suasaukunovani<br />

Zeglis srulad da safaseblad<br />

_ masze mibjenili XV saukunis savaWro<br />

duqnebi. miuxe davad imisa, rom boneli<br />

mkacrad kicxavda `stilistur restavracias,~<br />

gansxva veba mudam rodi iyo SesamCnevi,<br />

rac panes mxridan misi midgomis<br />

se riozul kritikas iwvevda (Bonelli,<br />

1963; Bonelli, 1995:27; Pane, 1987:171ff). da<br />

mainc, boneli erT-erTi mTavari Teoretikosi<br />

gaxda “restauro critico”-si, sadac<br />

xazgasmuli iyo yoveli calkeuli<br />

obieqtis Tavisebureba da winas war aCemebuli<br />

wesebis da dogmebis gamoyenebis<br />

SeuZlebloba. restavracia ama Tu im<br />

obieqtsRa SeiZleba Cautardes, TviT<br />

misi raobidan da restav ratoris kritikuli<br />

mgrZnobelobisa da teqnikuri<br />

momzadebidan gamomdi nare, rac, Tavis<br />

mxriv, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

Rrma codnasa da re s tavratoris SemoqmedebiT<br />

unarianobas unda emyarebodes.<br />

8.5 Cezare brandis restavraciis<br />

Teoria<br />

sienaSi dabadebulma, Cezare brandim<br />

principebi da koncefciebi 283<br />

(1906-1988 ww.) samarTa li da hu manitaruli<br />

mecnierebebi Seiswavla da moRvaweoba<br />

1930 wels, Zeglebis da galereebis<br />

Soprintendenza-s Tanamdebobaze daiwyo,<br />

Semdgom is siZve leTa da saxviTi<br />

xelovnebis administraciaSi gadavida,<br />

xolo 1939-1959 wlebSi ro mis Instituto<br />

Centrale del Restauro-s (restavraciis centraluri<br />

instituti) pir veli reqtori<br />

iyo. mwerlobasa da mxa tvrul kritika-<br />

Si aqtiurad CarTu li, igi kiTxulobda<br />

leqciebs restav ra ciis <strong>istoria</strong>sa, Teoriasa<br />

da pra q tikaSi, Tanadroulad ki<br />

palermosa da romis universitetebis<br />

xelovne bis istoriis profesori iyo.<br />

1948 wlidan moyolebuli, igi unEsCo-s<br />

da va lebiT ucxoetSic ramdenjerme iqna<br />

mivlinebuli.<br />

`centraluri instituti~ mTlianad<br />

iyo CarTuli safrTxeSi myofi,<br />

an dazianebuli xelovnebis nawarmoebebis<br />

dacvisa da restavraciis saqme-<br />

Si. amitomac konservatorebs garduvalad<br />

unda epovnaT praqtikuli gada wyve<br />

ta iseTi problemebisa, rogoricaa,<br />

mag., lacunae-s (danakargebi) reinte g racia.<br />

brandim meore problemac SeniSna<br />

_ interesTa konfliqti, rom lis winaSe<br />

xSirad aRmoCenilan restavraciis procesis<br />

sxvadasxva mona wi le ni, metadre<br />

sagrZnobi iyo humanitarebsa da bunebismetyvelTa<br />

Soris. rogorc institutis<br />

xelmZRvanelma, brandim kvlavac ganavi-<br />

Tara da ufro daakonk reta xelovnebis<br />

nawarmoebTa restavraciis Teoria,<br />

xolo insti tuti ki ga daiqca msoflioSi<br />

gamorCeul centrad, romelsac<br />

sakonsulta ciod msoflios yvela kuTxis<br />

konservatorebi akiTxaven.<br />

imyofeboda ra arganTan mWidro kav-<br />

SirSi, brandi, 1930-iani wlebidan moyolebuli,<br />

ikvlevda xelovnebis da <strong>arqiteqturis</strong><br />

gansa zRvrebasa da restavraciasTan<br />

dakavSirebul filosofiur sakiTxebs. am<br />

dros kroCes `dogmebi~ ukve sacilo gamxdariyo<br />

da yuradReba germa nul filoso-


284 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 8.8 santa maria dela konsolaciones eklesia (1508-1604 ww.) (todi, centralu ri italia) centruli<br />

nagebobis renesansuli ideis genialuri interpretaciaa. xe lovnebis nawarmoebi SemoqmedebiTi<br />

procesis Sedegia, ratomac yoveli nawarmo e bi mxatvrulad da istoriulad unikaluria


fiasa da istoriografias mieqca, iseT<br />

avtorebs, rogorebicaa huserli, fidleri,<br />

vYolflini, benYamini, haidegeri, panofski<br />

da riglic. xelovnebis is toriasa<br />

da kritikasTan erTad, bran dis kvlevis<br />

mTavari sagani iyo xe lovnebis nawarmoebis<br />

specifiuro bis gansazRvra, misi<br />

farTo mniSvnelo biT. es iyo Tema platonuri<br />

yaidis dialogebisa mxatvrobaze,<br />

qandake baze, arqiteqturasa da poeziaze<br />

(1945, 1956, 1957 ww.), romelTac mohyva<br />

eseebi, Segno e Immagine (grZnoba da warmosaxva)<br />

(1960 w.), Le due vie (ori gza) (1966<br />

w.) da Teoria generale della critica (kritikis<br />

zogadi Teoria) (1974 w.), romelic agvirgvinebs<br />

bradis naazrs da kritikulad<br />

udgeba Tanadrouli filosofiis iseT<br />

mimdinareobebs, rogoricaa magaliTad,<br />

semiologia da struqturalizmi. am kvlevebis<br />

Tanmdevia wigni restavraciis<br />

Teoriaze, `Teoria del restauro”, romelic<br />

1963 wels gamoqveynda. wigni exeboda<br />

mxatv rul-esTetikuri da istoriuli<br />

TvalsazrisiT gansazRvruli obieqtebis<br />

restavracias _ mxatvrobas, qandakebas,<br />

istoriul nagebobebs, Tu antiku ri xanis<br />

Zeglebs. restavraciis am Teorias xSirad<br />

imowmeben, magram misi filosofiuri<br />

konteqsti naklebadaa cnobili italiis<br />

gareT, Tumca igi Zalze mniSvnelovania<br />

restavraciis am koncepciebis gasagebad.<br />

8.5.1 SemoqmedebiTi procesi<br />

winaaRmdeg garkveuli mimdinareobebisa,<br />

romelTac adamianis Semoq me de biTi unaris<br />

socialur-ekonomikur konteq stSi<br />

integrireba lamobs, bran di aRiarebda<br />

xelovnebis nawarmoebis specifikurobas<br />

da mas unika luri SemoqmedebiTi procesis<br />

Sedegad Tvlida. Sesabamisad, misi<br />

aRqmac saWiro ebs kritikul process<br />

adamianis cnobierebaSi misi mniSvnelobis<br />

aRsad gi neb lad, process, rac imdag-<br />

principebi da koncefciebi 285<br />

varivea, rogorsac haidegeris filosofia<br />

gulisxmobs 270 . aRqmis sawyisi Rrmad<br />

Cabudebuli ganzraxvaa, rome lic sul<br />

ufro avlens Tavs da sxvadasxva safexuris<br />

gavliT, ganTavi suf lebas xa tebad<br />

hpovebs, rac nabij-nabij iZens saxes xelovanis<br />

gonSi. Semoqmedebi Ti procesis<br />

dasawyisi xdomilebaa, rodesac mxatvris<br />

`intuicia~ iCens Tavs. dialogSi Carmine<br />

o della Pittura (karmine anu mxatvrobisTvis)<br />

brandim aseTi xdomileba peizaJis daxatvasTan<br />

mimarTebiT aRwera:<br />

`mismine, karmine, Tu miuaxlovdebi fanjaras<br />

da daakvirdebi gadasa xeds, sruliad<br />

moulodnelad, Seni aRqmis meSveobiT,<br />

Sens cnobiere baSi umal rom<br />

dalagedeba, moxdeba panoramis intuiciis<br />

TavCena. Sen Tvis SeuZlebeli iqneba,<br />

SeaCero am cnobierebis Sinagani Camoyali<br />

be ba, Tu ara Tvalebis daxuWviT, an<br />

peizaJTan arsebuli kavSiris gawyvetiT.<br />

magram, Tu Sen mxatvari xar da panoramis<br />

erTi danaxviT igrZnob gansakuTrebul<br />

interess am landSaftis mimarT, SenSi<br />

mox de ba SeumCneveli, Tumc ki Zireuli<br />

cvlileba, rac Soreulad miga ni S nebs,<br />

Tu ra mogelis. rodesac kargad moirgeb<br />

durbindis lin zebs, landSafti axleburi<br />

TvalnaTlivobiT dageZgereba _<br />

Tumca, Cven SemTxvevaSi, laparakia ara<br />

optikur sizusteze, aramed, albaT misi<br />

Sinagani ieris ukeT Camoqnaze. es meore<br />

xateba, romelsac namd vi lad SeiZleba<br />

vuwodoT fenomenuri, ar aris pirvelis<br />

_ egzisten ci u ri xatebis _ identuri,<br />

romelsac Sen iReb, Tumca arc anadgurebs<br />

mas. es waagavs momentis Cavlebas da<br />

mis droSi gangrZobas: Sen raRac moixelTe.<br />

landSafti SenSi axla TiTqos<br />

nakleb cocxalia imitom, rom SenTvis<br />

miuwvdomelia da mainc, mas emateba<br />

gansazRvru loba, gardauvaloba da<br />

mdgradoba, rac mas ar gaaCnda, rodesac<br />

igi pirvelad warmodga Sens win, rogorc<br />

mxolooden empiriuli mocemuloba~. 271<br />

270 pol filipo iZleva brandis filosofiis<br />

kritikul mimoxilvas, Philippot, 1989b-Si.<br />

271 Brandi, 1992a:8f da Semd.


286 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

`egzistencialur realobaSi~ (realtà esistenziale)<br />

arsebobs sxvadasxva elementi<br />

_ feri, sivrculi kavSiri, sinaTle,<br />

Crdili, rasac mxatvari aRiqvams da<br />

iSveliebs sagnis xatebad nabij-nabij<br />

Camoqnisas, e.i. mxatvris cno bierebaSi<br />

sinTezuri aqtisas. amgva rad, es procesi<br />

obieqtis interio ri za ciis xate bad<br />

gadasxvaferebaa; am xatebaSi cnobiereba<br />

realobas empiriuli da uSualo saxiT<br />

hpovebs. mxatvris gonebaSi Camoyalibebuli<br />

axali rea lo ba aris realoba<br />

fizikuri arsebobebis gareSe, amitomac<br />

igi aris `su f Ta realoba~ (realtà pura).<br />

aseTi sufTa realoba gansxvavdeba arsebuli<br />

realobisgan da asa xavs adamianis<br />

sulierebis qmediT struqturas; igi<br />

aris xelovnebaze fiqris moucilebeli<br />

safuZveli da kavSirSi mxolod da mxolod<br />

xelovnebasTan aqvs. SemoqmedebiTi<br />

procesis momdevno etapze kavSiri<br />

arsebul realobasTan wydeba da xateba<br />

xelovanis gonSi inakv Te ba; xatebis azrismieri<br />

substancia formirdeba simbolod<br />

da mJRavndeba rogorc forma.<br />

amis Semdeg xelovani iwyebs mis materialur<br />

xorcSesx mas, rac niSnavs imas, rom<br />

xelovnebis nawarmoebi Sesrulebulia,<br />

an age bulia rogorc fizikuri realoba.<br />

amgvarad, rodesac xateba konkretul<br />

materialur formas iRebs, nawarmoebi<br />

misi Semoqmedisgan damoukidebel arsebobas<br />

iwyebs.<br />

rawams masala gamoyenebulia fizikur<br />

naSenSi, xdeba misi istorici reba,<br />

rogorc adamianis garjis Sedegisa. Tu<br />

avi RebT erTi saxeobis mar ma rilos,<br />

erTsa da imave qvissamtexlodan, magram<br />

orjer, sxvadasxva dros, erTs Tavdapirvelad<br />

Seqmnis dros, xolo meores<br />

restavraciis dros, gveqneba qimiurad<br />

igive masala, magram istoriuli TvalsazrisiT<br />

gan sxvavebuli mniSvnelobis<br />

mqone, aseve SesrulebiTa da garegnobi-<br />

Tac sxvadasxva. amgvarad, SeuZlebelia<br />

daviCemoT, TiTqos rekonstruqcia ima ve<br />

sur. 8.9 qvismTlelebi aTenis akropolisze<br />

muSaobisas. mas Semdeg, rac masala mu Sa o bisas<br />

gamoiyenes, igi, adamianis garjis wyalobiT,<br />

istoriuli xdeba<br />

sazrisis mqonea, rac originali; piriqiT,<br />

Cveulebriv igi istoriulad da es-<br />

Tetikurad yalbi xdeba. ufro metic,<br />

masala kavSirSia mis konteqs tualur<br />

garemosTan da sinaTlesTan, romelic<br />

Tavisas sZens xatis xasi aTs. imave mizeziT,<br />

xelovnebis nawarmoebis gadaadgileba<br />

misi Tavdapir veli adgili dan<br />

mxolod gamonaklis SemTxvevebSia misaRebi,<br />

rogorc misi konservacia. patina<br />

aris daberebis procesis Sedegi da misi<br />

moSoreba daukargavs masalas siZveles<br />

da, amasTanave, aman SeiZleba mxatvruli<br />

sa xec Selaxos.<br />

brandis Teoriis wamZRoli idea aris<br />

xelovnebis koncefciis gansa zRv reba<br />

ara rogorc bunebis imitaciisa, rogorc<br />

saukuneebis man Zilze iTv leboda,<br />

aramed rogorc avTenturi, SemoqmedebiTi<br />

procesis Sedegisa, rac Tavad xelovanTan<br />

erTad da misi monawileobiT<br />

xorcieldeba. brandi xazs usvams gansxvavebas<br />

xelovnebis nawarmoebsa da<br />

farTo moxmare bis sa qonels Soris, anu,<br />

xelovnebasTan dakavSirebul SemoqmedebiT<br />

pro cessa da process Soris,<br />

romelic konkretul praqtikul miznebs<br />

isaxavs, maga liTad, iaraRebisa da instrumentebis<br />

proeqtirebas da warmoebas<br />

(aseve gana sxvavebda maT haidegeric).


aseTi instrumentis an sagnis, mag., ska mis,<br />

fardagis warmoebis procesi SeiZleba<br />

nakarnaxevi iyos ufro funqciona luri<br />

moTxovnilebiT, vidre warmoadgendes<br />

damoukidebeli SemoqmedebiTi procesis<br />

Sedegs. xaliCa an larnaki sagnebia,<br />

romelTac konkretuli praqtikuli<br />

daniSnuleba aqvs, xolo maTi figuratiuli<br />

elementebi ufro dekoratiuli<br />

an ornamentuli daniSnulebisaa, vidre<br />

`sufTa~ xelov ne bis nawarmoebis komponentis<br />

funqciis mqone. meore mxriv, aris<br />

SemTxve vebi, rodesac sagani, magaliTad,<br />

sparsuli xaliCa, Tumca praqtikuli miz<br />

nebisTvis Seqmnili, xelovnebis nawarmoebad<br />

aRiqmeba. aseT SemTxvevaSi igi<br />

unda ganixilebodes mxatvrul ganzomilebaSi<br />

da ara rogorc mxolod praqtikuli<br />

daniSnulebis mqone.<br />

SemoqmedebiTi procesis dasawyebad<br />

arqiteqtura gare obieqts ar `iT xovs~,<br />

magram Sida obieqts miemarTeba. <strong>arqiteqturis</strong><br />

praqtiku li da ni S nu leba,<br />

SesaZloa, gaazrebuli iyos rogorc<br />

funqcionaluri sqe mis sa fuZveli,<br />

romlis saSualebiT saxes azrismieri<br />

substancia eniWeba. aqedan gamomdi-<br />

principebi da koncefciebi 287<br />

nare, arqiteqtura SeiZleba ganvixiloT,<br />

rogorc Semoqme de biTi pro cesis<br />

Sedegi, romelic xelovnebis nawarmoebad<br />

iqceva. igi xasiaTdeba funqciurobiT,<br />

magram aseve SeuZleblobiT, iyos<br />

ubralod funqciuri uimi sod, Tu arada,<br />

is `uaryofs Tavs rogorc arqiteqtura<br />

da pasiur konst ruq tiulobamde<br />

dadis” 272 . arqiteq tu ri sTvis damaxasiaTebeli<br />

teqtonika gu lisxmobs praqtikuli,<br />

konstruqciuli xerxebis ganviTarebas,<br />

romelTa evolYucia saWiroebebs<br />

misdevs. rodesac adamianis suliereba<br />

igrZnobs swrafvas, gascdes praqtikul<br />

moTxovnilebebs, arqiteqtura formiT<br />

`de ma te rializebuli~ da `gafiltruli~<br />

xdeba: dawyebuli nagebobis saxeo bis<br />

(mag., ekle sia) sqematuri, funqcionaluri<br />

ideiT, misi forma nabij-na bij iZens<br />

sivrculobas. am procesSi ibadeba, rogorc<br />

brandi uwodebs, `or namentuloba~<br />

(ornato), rac miuTiTebs <strong>arqiteqturis</strong><br />

ubralo teqtoniku ri sqemidan mxatvrul<br />

formad xarisxobriv gadasvlas,<br />

arqiteqturuli elementebis,<br />

272 Brandi, 1992b:165<br />

sur. 8.10 arqiteqtura<br />

Tvisobriobas sZens<br />

teqtonikur konstruqcias<br />

da igi xelo v nebis<br />

nawarmoebis doneze ahyavs.<br />

amis magaliTia masjid-ijame<br />

isfahanSi, sadac sivrceebis<br />

da zedapirebis<br />

daxvewili damuSaveba<br />

arqiteqturuli xelovnebis<br />

uni ka lur nimuSs qmnis


288 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mag., sve tebis da arqitravebis `xvavriel<br />

qmnas~. am koncefci eb Si Cven SeiZleba<br />

aRmovaCinoT garkveuli msgavseba raskinis<br />

mosazrebeb Tan mSeneblobasa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

Sesaxeb.<br />

8.5.2 restavracia<br />

mas Semdeg, rac dasruldeba SemoqmedebiTi<br />

procesi, Sedegad miRe bu li<br />

xelovnebis nawarmoebi iwyebs arsebobas<br />

samyaroSi, rogorc adamia nis cnobierebaSi<br />

arse buli ram. restavraciaze Sei-<br />

Zleba vifiqroT, mag ram rodesac ki igi<br />

tardeba, igi unda emyare bodes namuSevris<br />

unikalurobis aRiarebas, rogorc xelovnebis<br />

nawarmoe bisa, rogorc kacobriobis<br />

sagan ge bo naRvawisa. restavracia<br />

amis aRiarebas unda emyarebodes.<br />

mas Semdeg, rac 1948 wels restavraciis<br />

pirveli gansazRvreba mogvca, brandim<br />

azris orgvari mizanmimarTuleba<br />

gamokveTa: erTis miswrafebaa adamianTa<br />

Cveu leb rivi naRvawi kvlav gamosayenebeli<br />

gaxdes, xolo meore ki gansakuTrebuli<br />

naRvawis, anu xelovnebis obieqtebis<br />

restavra cias gulisxmobs. misi gansazRvrebidan<br />

gamomdinare, xelovnebis<br />

nawarmoebi SeiZleba restavri re buli<br />

iyos mxolod Tavad nawarmoebis mimarT<br />

esTetikuri midgomis sa fuZvelze, rac<br />

gemovnebis ki ara, xelovnebis specifikis<br />

sakiTxia. xelov nebis na war moebi<br />

unda apirobebdes restavracias da ara<br />

piriqiT.<br />

xelovnebis /<strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebis<br />

aRiarebis procesi warmoad gens<br />

mi si, rogorc aseTis identifikacias,<br />

rac gaanalizebulia brandis mi er Le due<br />

vie-Si (Brandi, 1966, 1989). brandi gvTavazobs,<br />

viTareba mxatv ris/arqiteqtoris,<br />

an mayureblis TvalsazrisiT ki ar ganvixiloT,<br />

aramed xelovnebis nawarmoebi<br />

gavaanalizoT:<br />

1. Tavis TavSi da per se, misi struqtu-<br />

riT; da<br />

2. im Jams, rodesac igi cnobierebis<br />

mier aRiqmeba.<br />

magaliTad rom aviRoT istoriuli<br />

nageboba, gasagebia, rom igi mxolod<br />

garkveuli raodenobis masaliT Seqmnili<br />

rodia, rom nagebobis yoveli<br />

calkeuli elementi da sivrcobrivkonstruqciuli<br />

sistema arqi teq turul<br />

koncefciaSi Sedis. amgvarad, nage bo ba<br />

Tavisi materialuri fo r miT warmoadgens<br />

fizikur fenomens, Tumca, imave<br />

dros, nivTierebasac ekisreba funqcia<br />

mnaxvels arqiteqtu ruli koncefcia<br />

gadasces. amitom na ge boba, rogorc<br />

xelovnebis nawarmoebi, ufro metia,<br />

vidre fizikuri fenomeni; igi mxatvruli<br />

koncefciis gansxeulebaa, rac<br />

arafizikuria (feno meno-che-fenomenonon-è).<br />

miuxedavad imisa, rom droTa<br />

ganmavlobaSi Se no bis masala Zveldeba,<br />

misi mxatvruli koncepcia adamianTa<br />

cnobierebaSi aRibeWdeba, rac mxolod<br />

awmyoSi SeiZleba xdebodes. aqedan gamomdinare,<br />

brandi askvnis, rom xelovnebis<br />

nawarmoebi yovelTvis awmyo-<br />

Si arsebobs. Se sabamisad, yovel jerze,<br />

restavraciaze fiqrisas, aucilebelia<br />

indivi dua lobis aRiareba.<br />

misi gansakuTrebuli xasiaTis gaTvaliswinebiT,<br />

xelovnebis nawar mo e bi<br />

warmoadgens mTlianobas, e.i. igi ar aris<br />

mxolod misi Semadgeneli nawilebis geometriuli<br />

jami; misi yoveli elementi<br />

erTad qmnis mTlia nobas, mxatvris, Tu<br />

arqiteqtoris koncefciisa da Senebis<br />

niSandob livi maneris Sesabamisad. calke<br />

aRebuli mozaikis tessarae (kenWebi) ar<br />

aris xe lovnebis nimuSi, maTi ucabedi nakrebic<br />

ki TavisTavad ar iZleva xelovnebas.<br />

amas garda, xelovnebis nawarmoebi<br />

an istoriuli nageboba namdvi lad aris<br />

da mxolod is aris, rogoradac igi<br />

gamoiyureba. igi ar SeiZ le ba daviyvanoT<br />

garegnul modelze, stilisturi sqemis


Tanaxmad idea lu ri rekonstruqciis<br />

Sesasruleblad, rac xSirad xdeboda<br />

XIX saukune Si. piriqiT, `mTlianoba~<br />

vlindeba ganuyofel erTianobaSi, rasac<br />

poten ci u rad ZaluZs mis calkeul nawilebSi<br />

ganagrZos arseboba, im SemTxveva-<br />

Sic ki, rodesac originali damsxvreulia,<br />

e.i. nangrevebadaa qceuli. restavracia<br />

originalis mTlianobiT unda<br />

Semoifarglos da emyarebodes imas, rasac<br />

xelovnebis nawarmoebis potenciuri<br />

erTianoba Segvagonebs, mi si istoriuli<br />

da esTe ti ku ri aspeqtebis moTxovnebis<br />

gaTvaliswinebiT.<br />

amgvarad, xelovnebis nawarmoebs ormagi<br />

polaroba aqvs, rac ori as peqtisa,<br />

an `garemoebisgan~ (istanza) Sedgeba, es-<br />

Tetikurisa da isto riu li sgan, agreTve<br />

potenciuri erTianobis mqone mTlianobis<br />

Seqmnis Tviseba. misi istoriuloba<br />

damoukidebelia misi esTetikuri Rirebulebebisa<br />

da ma Ti droiTi cvalebadobisgan.<br />

restavraciaze fiqrisas orive<br />

garemoeba unda iyos gaTvaliswinebuli.<br />

es mokled aris Camoyalibebuli<br />

restavra ciis ZiriTad gansazRvrebasa<br />

principebi da koncefciebi 289<br />

sur. 8.11 uelsis sakaTedro<br />

taZris fasadi Cafiqrebuli<br />

da agebuli iyo qandakebebTan<br />

erTad; misi<br />

potenciuri erTianoba<br />

gamoxatulia mis yovel<br />

elementSi. ne bis mieri<br />

intervencia, iqneba es<br />

gawmenda, Tu gamagreba,<br />

am urTierTkavSiris mka -<br />

fio gaazrebiT unda<br />

Catardes. qandakebebis<br />

maTi konteqstidan<br />

mocileba zians miayenebda<br />

taZris arqiteqturul da<br />

istoriul mTlianobas<br />

da or damatebiT debulebaSi:<br />

• `restavracia moicavs xelovnebis<br />

nawarmoebis aRiarebis meTodo logiur<br />

moments, mis fizikur SenivTulobas<br />

da ormag esTetikur da istoriul<br />

polarobas, maT momavlisTvis<br />

gadasacemad.~<br />

• `adamiani asrulebs mxolod xelovnebis<br />

nawarmoebis masalis restav<br />

ra cias.~<br />

• `restavraciis mizani unda iyos xelovnebis<br />

nawarmoebis potenciu ri<br />

erTianobis xelaxali gamyareba imdenad,<br />

ramdenadac es SesaZle belia<br />

mxatvruli Tu istoriuli yalbismqnelobis<br />

gareSe da ise, rom ar<br />

waiSalos arc erTi kvali, rac drom<br />

xelovnebis nawarmoeb ze datova.~ 273<br />

xelovnebis nawarmoebis gansazRvrebidan<br />

gamomdinareobs, rom dro da sivrce<br />

mis formisel mdgomareobas ayalibebs<br />

da sinTezadaa Serwymu li _ erTi meoresTan<br />

iseTi ritmuli mimarTebiT, rac<br />

273 Brandi, 1963:34, 35, 36


290 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ayalibebs formas (Brandi, 1963:49). amas-<br />

Tanave, dro xelovnebis nawarmo eb Tan<br />

fenomenologiur kavSirSi imyofeba,<br />

sami specifikuri faziT, rac mis droiT<br />

xazs (tempo storico) warmoqmnis:<br />

1. xani, rac esaWiroeba xelovans, xelovnebis<br />

nawarmoebis Sesaqmne lad;<br />

2. intervali xelovanis mier Camoqnis<br />

Semdeg, dRemde;<br />

3. awmyoSi cnobierebaSi xelovnebis<br />

nawarmoebis aRiarebis momenti.<br />

xelovnebis nawarmoebi istoriulobas<br />

or calkeul etapze iZens: ro desac xelovani<br />

mas arsebobas mianiWebs (mag.,<br />

rodesac sasaxle aSende ba XVI saukuneSi)<br />

da rodesac mas amJamad calkeuli<br />

indivi dis cnobiere ba aRiqvams. `istoriuli<br />

garemoeba~ (istanza storica) xelovnebis<br />

nawarmoebis restavraciis sxvadasxva<br />

SemTxvevas Tan mimarTebiT SeiZleba ganvixiloT.<br />

ukidures SemTxvevaSi, rodesac<br />

saqme Znelad gasarCev nangrevebTan<br />

gvaqvs, restavracia SeiZleba moiazrebodes,<br />

rogorc mxolod status quo-s<br />

konso li da cia da konservacia. siZnele<br />

imis dadgenaa, Tu rodis wyvets arsebobas<br />

xelovnebis nawarmoebi da rodis<br />

iqceva igi nangreve bad. erTaderTi gzaa,<br />

ganisazRvros, Tu ramdenad SeinarCuna<br />

obieqtma Tavisi potenciuri erTianoba<br />

(mag., neapolis santa kiaras Sua saukuneebis<br />

nagebobis SemTxve vaSi). aqedan<br />

gamomdinare, ar aris saWiro vecadoT,<br />

axlad SevqmnaT poten ciuri erTianoba<br />

im zomaze, rom gavanadguroT misi<br />

avTenturoba, ris Sedegad SegvrCeba axali,<br />

yalbi da avTenturobas mok le buli<br />

istoriuli realoba, rac mTlianad dajabnis<br />

Zvel namuSevars.<br />

brandi acxadebs, rom xelovnebis<br />

istoriis saqmea, gamoikvlios _ dro iTi<br />

Tanamimdevrobis CarCoebSi _ drois da<br />

ritmis `droisgareTi,~ Sinagani ganzomileba.<br />

es ar unda avurioT `droiTi<br />

drois~ <strong>istoria</strong>Si, rac dakavSirebulia<br />

sur. 8.12 kedlis dekori Sax-i-zindeSi,<br />

samaryandis didebul sasaflaoze. mozai kis<br />

tesserae erTad qmnis xelovnebis nawarmoebs<br />

da ara cal-calke. SekeTeba Catar da<br />

`neitraluri~ formiT, originalis pativis<br />

migebiT<br />

gemovnebisa da modis cvalebadobasTan,<br />

romlis Sig niT xelovnebis nawarmoebi<br />

`dasrulebuli da ucvalebelia.~<br />

restavracia gamarTlebulia, rodesac<br />

saqme gvaqvs mesame fazasTan, romelic<br />

dRevan de lobasac Seicavs da warsulsac<br />

da arc drois ukumiqcevis daCemeba gviwevs<br />

da arc istoriis ganadgureba. ufro<br />

metic, restavracia unda ga nixilebodes,<br />

rogorc istoriuli movlena, rasac igi<br />

warmoadgens, ro gorc adamianis moRvaweoba;<br />

igi xelovnebis nawarmoebis<br />

momavalSi gada na cv lebis procesis Semadgeneli<br />

nawilia. restavraciisTvis<br />

SerCeul ne bis mier sxva moments SeuZlia


ucabedi Sedegebi moitanos. mxatvruli<br />

Se mo q medebis momentTan restavraciis<br />

identifikaciam SeiZleba Sedegad fantaziaSi<br />

gadagviyvanos, rac ewinaaRmde-<br />

principebi da koncefciebi 291<br />

sur. 8.13 ugulisyuro<br />

gegmarebam SeiZleba<br />

gaanadguros istoriuli<br />

nagebobis kav Si ri<br />

garemosTan. magaliTad<br />

moyvanilia barbikanis<br />

areali london Si<br />

geba xelovnebis nawarmoebis, ro gorc<br />

dasrulebuli procesis koncefcias,<br />

iseve rogorc e.w. stilisturi an periodismieri<br />

restavracia.<br />

sur. 8.14 XVII s.-is<br />

dasawyisis palaco<br />

del’orologios fasadi<br />

pizaSi, moyvanilia<br />

brandis mier, rogorc<br />

magaliTi arasworad<br />

gaazrebuli restavraciisa.<br />

rekonst rui rebuli<br />

goTuri sarkmlis<br />

naSTebi warmogviCens<br />

winare, nangrevebad qceuli<br />

eta pis niSnebs. bevrad<br />

ufro swori iqneboda<br />

upiratesoba klasikuri<br />

fasadis mTli a nobisTvis<br />

mieniWebinaT


292 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 8.15 Cefalus sakaTedro taZari<br />

siciliaze. restavraciisas samlocvelos<br />

neo-klasikuri periodis naZerwoba Camoxsnil<br />

iqna, ufro ad re u li normanuli Se no bis<br />

fragmentebis gamosavlenad, ramac droTa<br />

ganmavlobaSi miRweuli mTliano ba gaanadgura<br />

amasTan dakavSirebuli meore sakiTxia<br />

xelovnebis nawar moebis Sina gani<br />

sivrcobrioba fizikuri konteqstiT<br />

warmodgenil sivrce s Tan mimar Te biT.<br />

arqiteqturuli sivrcobrioba ar niSnavs<br />

mxolod Sesabamisi nage bo bis kedlebs<br />

SigniT moqceul sivrces, aramed<br />

masSi aseve igulisxmeba si vr cobrivi<br />

urTierTkavSiri garemomcveli naSenobis<br />

sivrcobriobasTan. siZneleebi gansakuTrebiT<br />

istoriul qalaqebSi iCens<br />

Tavs, sadac cvli le bebi urba nul qsovilSi<br />

saxes ucvlis ama Tu im istoriuli<br />

Zeglis sivrco briv garemos. igive<br />

SeiZleba iTqvas arqiteqturul naS-<br />

TebTan da ka v Sire biT. nangrevebi xSirad<br />

Serwymulia landSaftisa an gadasaxedis<br />

kon teqsts _ magaliTad, inglisuri<br />

baRebis landSaftebi Sua saukuneebis saabatoebis<br />

naSTebiT, romelTa saTanado<br />

movla am axal mxatvrul mTli a nobasTan<br />

mimarTebiT Tu SeiZleba.<br />

rodesac ki gveCveneba, rom ormagi<br />

polarobis mxareebi, esTeti kuri da istoriuli,<br />

winaaRmdegobaSi modis erTmaneTTan,<br />

gada wyve ta kompromi si ki ar<br />

unda iyos, aramed xelovnebis nawarmoebis<br />

bunebas dafuZnebuli adaptacia.<br />

sur. 8.16 selinuntes taZar<br />

C-s svetebis nawili 1950ian<br />

ww.-Si `anastiloziT~<br />

xe la x la aRmarTes.<br />

brandi amas ar daeTanxma,<br />

radgan Tvlida, rom<br />

potenciuri er Ti a noba ukve<br />

dakarguliyo, saukuneebis<br />

ganmavlobaSi, miwaSi<br />

yofnis gamo, ele men tebis<br />

deformaciis Sedegad


imis gaTvalis winebiT, rom xelovnebis<br />

nawarmoebis specifika isaa, rom igi<br />

xelovnebaa, istoriuli mxare, Cveulebriv,<br />

meorexarisxovna daa miCneuli.<br />

rodesac obieqts, romelmac Sei nar Cuna<br />

potenciuri erTia noba, damatebebi axlavs,<br />

romlebic Crdilavs an amaxinjebs<br />

mis mxatvrul saxes, esTetikurma mxarem<br />

SeiZleba gaamarT los maTi moSoreba<br />

_ ra Tqma unda, es saTanadod unda<br />

dafiqsirdes. magram Tu es damatebebi<br />

ikonogra fias Seezarda, maTi moSoreba<br />

SesaZloa niSnavdes istoriuli obieqtis<br />

ex novo rekonstruqcias, rac restavraciis<br />

sauflo aRaraa. Sesabamisad, yo vel<br />

calkeul SemTxvevaSi, rodesac risime<br />

moSoreba ganixileba, gadawy ve ti leba<br />

unda emyarebodes Rirebulebebs, rac<br />

esTetikur mxaresac iTva li s wi nebs da<br />

istoriulsac.<br />

brandi ar eTanxmeboda `arqeologiuri<br />

restavraciis~ gavrcelebul<br />

praqtikas, rodesac naSTebs wminda istoriuli<br />

TvalTaxed viT ekidebod nen.<br />

nangrevebic ki xSirad xelovnebis nawarmoebTa<br />

naSTebia; amitom isi nic, imave<br />

kritikuli procesis midevnebiT, guldasmiT<br />

unda iyos Seswav li li. garda<br />

amisa, nangrevebi SeiZleba ufro gviani<br />

drois Senobis nawi li Tu xelovnebis<br />

sxva nawarmoebis nawili iyos. aseT Sem-<br />

TxvevaSi, saTa na do pativi unda miegos<br />

am meore Senobis erTianobas. magali-<br />

Tad, Sua sa u kuneebis mravalsagduliani<br />

fanjris aRdgena klasikur fasadze nakleb<br />

gamarTlebuli iqneba (es ki evropis<br />

mraval qveyanaSi tipiuri tenden ciaa).<br />

brandi amtkicebda, rom masala, xelovnebis<br />

nawarmoebis esTetikur aspeqt-<br />

Tan mimarTebiT, SegviZlia ornairi<br />

funq ciis mqoned gavigoT: erTi funqcia<br />

uzrunvelyofs `naSenobas~ (struttura),<br />

meore ki obieqtis `ierTanaa~ (aspetto) dakavSirebuli.<br />

aseTi obieqtebis mxatvruli<br />

mniSvnelobis gaTva lis wi ne biT, upiratesoba,<br />

zogadad, imas unda mieniWos,<br />

principebi da koncefciebi 293<br />

Tu ra aris yvela ze mniSvne lo vani mxatvruli<br />

Tvalsazri siT. Tu usafrTxoebis<br />

uzrunvel yo fa moiT xovs garkveul<br />

intervencias, rogoricaa gamagreba, is<br />

masalis im nawiliT unda Semoifarglebodes,<br />

rac struqturas qmnis da iers<br />

ar Se e xos. magaliTad, rodesac tardeba<br />

istoriuli nagebobebis konstruqci uli<br />

gamagreba, mizani Senobis arqiteqturuli<br />

ieris SenarCuneba unda iyos. meore<br />

mxriv, brandis mier Semotanili ganyofa<br />

ise ar unda gavigoT, TiTqos naSenobas<br />

ar hqondes raime mniSvneloba. gansakuTrebiT,<br />

istoriu li nagebobebis Sem-<br />

TxvevaSi, Tavdapirveli konstruqciuli<br />

sistema unda ganixilebodes, rogorc<br />

umTavresi elementi, rasac Tavisi wvlili<br />

Seaqvs nagebobis mniSvnelovneba-<br />

Si. zog SemTxvevebSi, naSenoba SeiZleba<br />

ierze uf ro mniSvnelovanic iyos da,<br />

amasTanave, igi xSirad arqeologiisTvis<br />

aucilebel informacias Seicavs. fasadizmi,<br />

ra Tqma unda, ar aris isto ri u li<br />

nagebobebis dacvis mizani.<br />

rac Seexeba xelovnebis nawarmoebis<br />

esTetikur aspeqts, iqneba es istoriuli<br />

Senoba, an Tundac naxevrad dangreuli<br />

Zveli Zegli, nebis mieri reintegracia<br />

unda eyrdnobodes Gestalt-fsiqologiis<br />

wyalobiT mo po ve bul gamocdilebas sxvadasxva<br />

tipis reintegraciis vizualuri<br />

`wo nis~ Sefasebi sa arsebul originalur<br />

zedapirTan mimarTebiT. advilad<br />

Se sa Z lebelia, rom axali, kaSkaSa damatebebis<br />

gamo naklebi yuradReba mi eqces<br />

Zvel, patiniT dafarul originals. imis<br />

gaTvaliswinebiT, rom res tavra ciis<br />

mizania istoriuli Zeglis konservacia<br />

da ara ganaxleba, au ci le belia Tanamedrove<br />

reintegraciis morgeba istoriul<br />

nawilebTan da ara piruku. brandis<br />

xelmZRvanelobiT SemuSavda mxatvrobis<br />

restavracii sas Teoriis praqtikaSi<br />

gamoyenebis meTodebi, maT Soris, danakargebis<br />

(lacunae) reintegraciis mkafio<br />

kriteriumebi. istoriuli nagebobebisa


294 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

da nangrevad qceuli SenobebisTvis<br />

am kriteriumebis Semdgomi misadageba<br />

aisaxa aseve pol filipos leqciebsa da<br />

moxsenebebSi iCCrom-Si (Philippot, 1976).<br />

Tavad brandim sami aseTi principi Camoayaliba<br />

(Brandi, 1963:45f):<br />

1. nebismieri reintegracia axlodan<br />

advilad unda ganirCeodes, mag ram<br />

amasTanave, man ar unda Selaxos aRsadgeni<br />

erTianoba.<br />

2. masalis is nawili, rac uSualod<br />

saxisSemqmnelia, Seucvlelia im denad,<br />

ramdenadac iers qmnis da ara<br />

naSenobas.<br />

3. nebismieri restavracia ise unda<br />

Catardes, rom momavalSi saWiro intervenciebs<br />

dabrkoleba ar Seuqmnas;<br />

isini ufro unda gaadvil des<br />

kidec.<br />

warsulSi restavraciis warmoebis ganxilvisas,<br />

brandis mohyavs adriane imperatoris<br />

mier Catarebuli panTeonis<br />

restavracia, rogorc ma ga liTi ara<br />

restavraciisa, aramed Zeglis ideis aRdgenisa.<br />

principebi, romliTac xelmZ-<br />

Rvanelobdnen aRorZinebis xanaSi antikuri<br />

qandakebebis `xelaxali dasrulebisas~<br />

(mag., belvederis apoloni,<br />

laokooni), ZiriTa dad, platonis filosofiis<br />

Tanaxmier silamazis ideas<br />

emyareboda; res ta v ra torebi sulierad<br />

akavSirebdnen qandakebebs Tavis drosTan<br />

`isto ri ul Tanayof nad~ _ TiTqos<br />

maT axal enaze Targmnidnen. es Seesabameba<br />

aRorZinebis brandismier interpretacias,<br />

ara rogorc antikurobis xelaxa<br />

li dabadebisa, aramed rogorc axali<br />

stilisa, romelmac warsulis elementebi<br />

da koncefciebi axali SemoqmedebiTi<br />

konteqstis nawilad gamoiyena. ai, TorvaldsenisTvis<br />

ki klasiku ri antikuroba<br />

srulyofili da Soreuli iyo da eginis<br />

qandakebebis kidurebis `xelaxali<br />

dasruleba~ arsebuli kanonebis mcdar<br />

Sefasebas emyareboda. man, amgvarad,<br />

ganadgure bu li nawilebi XIX saukunis<br />

neo-klasicizmis xelovnuri enis kvalad<br />

aRadgina. brandis Tanaxmad, XIX saukuneSi<br />

Zvelisken mibrunebisas, Ziri Ta dad,<br />

cdilobdnen Zveli sqemebis kopirebas,<br />

realurad axali arqiteq tu ru li enis<br />

Seuqmnelad.<br />

da mainc, istoriuli TvalsazrisiT,<br />

damateba SeiZleba ganixile bodes, rogorc<br />

istoriis axali faza, xolo <strong>arqiteqturis</strong><br />

SemTxvevaSi ki, es SeiZleba<br />

axali funqciebis SemuSavebasa da danergvasac<br />

ukavSirdebo des. amdenad, damateba<br />

SeiZleba sruliad kanonzomieri<br />

iyos da, princip Si, konservacias imsaxurebs.<br />

zogadadac, yovelTvis aucilebelia<br />

im axa li erTeule bis pativiscema,<br />

rac SemoqmedebiTi intervenciis gziT<br />

miiRwe va _ gansakuTrebiT maSin, Tuki<br />

isini <strong>istoria</strong>s asaxavs. risame moSoreba<br />

saTanadod unda iyos dasabuTebuli da<br />

misi kvali TviT Zeglzec unda SeimCneodes.<br />

sxvafriv, dangrevis Sedegi istoriis<br />

ganadgure ba da gayal be ba iqneba.<br />

rac Seexeba rekonstruqcias, aq mdgomareoba<br />

gansxvave bu lia, ramdenadac igi<br />

cdilobs, Caerios SemoqmedebiT procesSi<br />

da gaaqros dro yofnad moyvanasa<br />

da restavracias Soris. brandi<br />

ar eTanxmeboda san markos kampaniles<br />

rekonstruqcias, radgan, misi azriT,<br />

erTaderTi, rac unda gakeTebuliyo,<br />

vertikaluri elementi iyo da ara sruli<br />

rekonst ruq cia.<br />

aslebi, replikebi da reproduqciebi<br />

SeiZleba dokumentirebisTvis moviSvelioT<br />

da isini misaRebia, Tuki maTi<br />

damzadebisas originali ar ziandeba<br />

(mag., TabaSiris yalibis aReba). miuxedavad<br />

imisa, rom asli da na yalbevi igive<br />

xerxebis gamoyenebiT iqmneba, gayalbeba<br />

falsificirebis ganzraxvas gulisxmobs.<br />

es SeiZleba replikis originalad<br />

gasasaReblad, an Zveli drois<br />

stiliT Sesrulebuli sagnis imdroindel<br />

origina lad ga sayidad gakeTdes


(Brandi, 1992b:368; ix. agreTve Jones, 1990).<br />

umarTebulo `restavracias~ aseve Seu-<br />

Zlia gaayalbos namuSevris mxatvruli<br />

koncef cia proporciebis, zedapiris<br />

damuSavebis, an masalebis araswori<br />

inter preta ciiT _ saSiSroeba, rasac<br />

gansakuTrebiT xSirad arqeolo giu ri<br />

gaTxre bis adgilebze vawydebiT.<br />

Tavisi TeoriiT, brandim Seajama<br />

<strong>konservaciis</strong> ZiriTadi koncef ciebi<br />

xelovnebis nawarmoebebis da, maT Soris,<br />

arqiteqturasTan mimarTe biT; man<br />

xazi gausva maT specifikurobas da<br />

istoriul-kritikuli gansa zRv re bis,<br />

rogorc nebismieri intervenciis safuZvlis,<br />

mniSvnelovnebas da yuradReba<br />

gaamaxvila istoriuli da mxatvruli<br />

avTenturobis konserva ciis auci leblo<br />

baze. Teoria aTvalsaCinoebs kritikul<br />

process, yovel jerze aucilebels,<br />

Tanamedrove restavraciaze fiqrisas da<br />

masSi Camoya li bebulia ZiriTadi kanonebi,<br />

romelTa gamoyeneba istoriuli<br />

cnobie re bis simwifes moiTxovs. brandis<br />

Teoria SeiZleba ganvixiloT rogorc<br />

sa erTaSoriso doneze aRiarebuli <strong>konservaciis</strong><br />

strategiis ganviTarebis paradigma.<br />

is uarsebiTesi saxelmZRvanelo<br />

principi gaxda wrTvnis prog ra me bisa<br />

bevr specializebul saswavlebelSi,<br />

maT ricxvSi iCCrom-is sa er TaSoriso<br />

kursebisTvis romsa da msoflios sxva<br />

qveyneb Si. igi iyo amo savali veneciis<br />

qartiis dawerisa da <strong>konservaciis</strong> strategiis<br />

sxva de bulebebisa Tu saxelmZ-<br />

Rvanelo miTiTebebis damuSavebisas.<br />

1972 wels bra n di monawileobda Carta<br />

del Restauro-s, italiis saxelmwifo<br />

moxeleebis Tvis axali saxelmZRva nelo<br />

miTiTebebis momzadebaSi. am qar tiis mizani<br />

memkvidreobis obieqtTa sxvadasxva<br />

saxeobebi (antikuri xanis siZveleebi,<br />

ar qiteqtura, mxatvroba, qandakeba, `istoriuli<br />

centrebi~) dajgufeba da Ti-<br />

Toeuli maTganisTvis meTodo lo giuri<br />

midgomis prin cipebis SeTavazeba iyo<br />

(monti, 1995:156ff).<br />

principebi da koncefciebi 295<br />

8.6 brandis naazrevis zegavlena<br />

brandis Teorias kritika ar moklebia:<br />

esTetikur Rirebulebebze misma<br />

fokusirebam siZneleebi warmoSva iseT<br />

Zegleb ze praqtikuli samuSa o e bi sas,<br />

romelTac mcire an aranairi esTetikuri<br />

Rirebuleba hqondaT, an kidev<br />

italiis mxatvruli memkvidreobisadmi<br />

wayenebuli da msoflios sxva mxareebSi<br />

miRebuli moTxovnebis SeTanadebisas<br />

(iamandi, 1993; scaroc chia, 1995:91).<br />

Teorias abralebdnen ZiriTadi yuradRebis<br />

`mxatvruli saxis~ konservaciaze<br />

gamaxvilebas mTlianobaSi struqturis<br />

gaTvaliswinebis na cvlad, ker Zod,<br />

arqiteqturasTan mimarTebiT. xSirad es<br />

Teoria mxatv ro bis <strong>konservaciis</strong> Teoriadac<br />

iqna interpretirebuli. mraval<br />

kiTxvaze pa su xi Tavad brandis teqstSi<br />

SeiZleba vipoviT, rac naTlad aCvena<br />

karbo na ram, romelic amtkicebs, rom<br />

brandi ki ar ewinaaRmdegeboda restauro<br />

critico-s principebs, aramed sinamdvile-<br />

Si isini ufro farTo konteqstis na wilad<br />

aqcia (Carbonara, 1976:46; ix. agreTve<br />

Carboni, 1992). pol filipom ga n sa kuTrebuli<br />

yuradReba dauTmo brandis<br />

Teoriis interpretacias sxva da sxva<br />

praqtikul magaliTebTan (metadre, mxatvrobas,<br />

qandakebas da arqi teq turis<br />

dargSi) mimarTebiT (mag., Philipot, 1976,<br />

1989a, 1990).<br />

iCCrom-is pirvel direqtorTagan<br />

samma kulturuli mem kvidreobis<br />

<strong>konservaciis</strong> sxvadasxva aspeqtis Taobaze<br />

fuZemdebeli saxelmZRvane lo e bi<br />

gamosca, romelnic Sesabamis sferoSi<br />

klasikuradaa miCneuli. pirveli maTgani,<br />

gamoqveynebuli iCCrom-is sapatio<br />

direqtoris doqtor harold jeimz<br />

plenderliTis (1898-1997 ww.) mier, iyo<br />

`siZveleebisa da xelovnebis nawar moe-


296 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

bebis konservacia” (meore gamocema a. e.<br />

a. vernerTan erTad, 1971 w.) da, ZiriTadad,<br />

masalaTmcodneobas exeba. meore<br />

exeboda kedlis mxatv robis konservacias<br />

da dawerilia iCCrom-is sapatio<br />

direqtoris da brYuselis Tavisufali<br />

universitetis sapatio profeso ris pol<br />

filipos mier, profesor paolo moras<br />

(1921-1998 ww.) da qal baton laura sbordoni-morasTan<br />

erTad, romlebic romis<br />

istituto Centrale del restauro-s mTavari restav<br />

ratorebi iyvnen (mora et al., 1977).<br />

mesame daiwera ser bernard filde nis mier<br />

da istoriuli nagebobe bis konservacias<br />

exeboda (Feilden, 1982). bran dis Teorias-<br />

Tan dakavSirebiT, gan sa kuTrebiT moras<br />

(da sxv.) mier gamoq vey ne buli wignia saintereso,<br />

radgan koncefciebi, romelic<br />

mas udevs sa fuZvlad, brandisTan, rogorc<br />

iCr-is direqtorTan, pirdapiri<br />

TanamSrom lobisas SemuSavda da gamoicada,<br />

iCom-is saerTaSoriso sakonservacio<br />

ko mitetis 1959 wlis moxsene bidan<br />

gamomdinare. naSromis momzadebisas, Semo<br />

Tavaze buli meTodebis relevantobis<br />

Sesamowmeblad, rCevas sxvada sxva qveynis<br />

specialistebs daekiTxnen 274 . moras (da<br />

sxv.) mier SemuSavebuli koncef ciebi da<br />

meTodologia gamoyenebulia mari kl.<br />

berdYukos public ka cia Sic arqeologiuri<br />

gaTxrebis adgilebis da sxvadasxva<br />

masalis ga naT xar nivTTa <strong>konservaciis</strong><br />

Sesaxeb (Berducou, 1990).<br />

moras, sbordoni-moras da filipos<br />

gamokvlevis dasawyisSive ganc xa -<br />

debulia, rom konservacia-restavracia,<br />

vidre operacia obieqtis masa la ze teqnikur<br />

moqmedebad iqceodes, emyareba<br />

`kritikul gansjas, romlis mizania obieqtis<br />

identifikacia misi specifikuri<br />

274 am specialistebs Soris iyvnen: p. rotondi,<br />

g. urbani (iCr), j. tauberti (mYunxeni),<br />

r. sneiersi (brYuseli), o. p. agrauali (nYu<br />

deli), t. ivasaki (to kio), a. na songla (bangkoki),<br />

j. tompsoni (londoni), s. bYarnhofi<br />

(ko pen hageni).<br />

sur. 8.17 pompeis kedlis mxatvroba rTuli<br />

sivrcobrivi konstruqciebiT. aseTi dekoris<br />

Sida sivrcobriobas arqiteqturul<br />

sivrcesTan mniSvnelovani kavSiri SeiZleba<br />

hqondes<br />

maxasiaTeblebiTurT, niSandobliv,<br />

mis RirebulebaTa gansazRvra da gaTvalsaCinoeba,<br />

an im mni Svnelovnebis<br />

gamokveTa, rac ganasxvavebs mas da mis<br />

dacvas amarTlebs. mi zani aseve amocanis<br />

da aucilebeli teqnikuri operaciebis<br />

masStabis gansazRvraSi mdgomareobs~<br />

(1977:1). naSromi isea agebuli, rom msjelobis<br />

kritikuli safuZveli yovelTvis<br />

win uswrebs teqnikuri problemebis<br />

gamorkvevas da saamisod konteqstsac<br />

Seamzadebs. XIX saukunis pozitivisturi<br />

damokidebulebis sapirispirod,<br />

rome lic eswrafvoda xelovnebaTa maTi<br />

Sesrulebis teqnikuri xerxebis mixed


viT dajgufeba-dacalkevebas, aq kedlis<br />

mxatvroba mTlian arqiteqturul konteqstTan<br />

organul kavSirSi ganixileba,<br />

rogorc Gesamtkunstwerk-is (erTobil xelovnebaTa<br />

nawarmoebis) nawili. es Zalze<br />

mniSvnelovania ikonografiuli TvalsazrisiT:<br />

saxebaTa meSveobiT, saxviToba<br />

gansazRv ravs arqiteqturul sivrces<br />

da saCinoyofs Zeglis mniSvnelobas da<br />

liturgiul arss. formis mxriT, kedlis<br />

mxatv ro ba monawileobas iRebs mxatvruli,<br />

skulpturuli da arqiteqturuli<br />

sivrcobriobis danawevreba Si. yovel<br />

elements Tavisi gansakuTrebuli wi li<br />

aqvs, xolo mxatvrobas skulpturuli<br />

da arqiteqturuli efeqtis da ganzomilebaTa<br />

ganZafrebisa da wabaZvis (mag.,<br />

trompe-l’oeil) unaric Seswevs. arqiteqtura,<br />

Tavis mxriv, gansazRvravs kedlis<br />

mxatvrobas sivrcis Tvi se ba Ta, feris<br />

da ganaTebis ganawilebis saSualebiT.<br />

restavraciisas yve laze mniSvnelovania<br />

gaTvaliswinebuli iyos problemis<br />

kompleqsu roba, rac win wamoswevs<br />

kedlis mxatvrobis in situ <strong>konservaciis</strong><br />

moTxovnas, misi Camoxsnis da muzeumSi<br />

gadatanis nacvlad, rac mxolod gamonaklis<br />

Sem Tx vevebSi Tu aris gamarTlebuli.<br />

organizaciuli da teqnikuri TvalsazrisiT,<br />

aucilebelia saTanado aRwerilobaTa,<br />

aRnusxvisa da dokumentirebis<br />

sistemebis momzadeba samu Sa o ebis dawyebamde,<br />

maTi mimdinareobis dros da maT<br />

Semdeg, monitorin gis sistemis da regularuli<br />

movlis mogvareba da restavraciaze<br />

pasu xis mge beli profesiuli gundis<br />

momzadeba. Semdgom, aucilebelia<br />

mocemu li kedlis mxatvrobis masalebis,<br />

gamoyenebuli teqnikis, misi cvlilebebis<br />

pirobebis da mizezebis Rrma codna<br />

da specifikuri wvdoma. aseTi kvleva<br />

da analizi unda vrceldebodes im arqiteqturasa<br />

da garemozec, ris nawilsac<br />

warmoadgens mxatvroba, xolo misi<br />

`mkurnaloba~ ise unda iyos mozomili,<br />

principebi da koncefciebi 297<br />

sur. 8.18 Zveli, gamofituli da gacveTili<br />

zedapirebis aRdgenisas sifaqizea sa Wiro,<br />

raTa zedmetad ar gamovaCinoT axali<br />

nawilebi, originalis damcrobis xarj ze.<br />

suraTze romis panTeonis aguris kedlis<br />

reintegracias vxedavT<br />

rom araTu ziani movutanoT, aramed<br />

SevqmnaT misi optima luri warmoCenis<br />

da xangrZlivi konsevaciis safuZveli.<br />

aucilebelia kon kretuli problemebis<br />

gaTvaliswineba, mag., fiqsatorebisa,<br />

maTi webo va no bisa da gaJRenTvis unaris,<br />

elasturobis, optikuri Tvisebebis,<br />

bio lo giuri mdgradobis, atmosferuli<br />

zegavlenisadmi mdgradobis da Seq cevadobis<br />

CaTvliT.<br />

specifikuri Teoriuli sakiTxebi<br />

axlavs kedlis mxatvrobis Cvene bas, gawmendis<br />

problemebs, danakargebis damuSavebas,<br />

ganaTebas da Ta v da pirveli


298 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 8.19 aTenis akropolisze 1984 w.-is<br />

sarestavracio samuSaoebidan: axali marma<br />

rilo Zvels mosargebad guldasmiTaa<br />

nakveTi. amave dros, axali nawilebi img va ria,<br />

rom axlodan daTavliere bisas SecdomaSi ar<br />

Seiyvanos damkvirvebeli<br />

adgilidan SesaZlo Camoxsnas. rogorc<br />

xelov ne bis yvela na wa r moebs, kedlis<br />

mxatvrobasac ormagi istoriuli xasiaTi<br />

aqvs. pirvels misi Seqmnis konkretuli<br />

istoriuli Jami apirobebs,<br />

meores ki mas Semdeg ganvlili dro.<br />

drois dinebiT gamowveuli zogierTi<br />

saxecvlileba, SesaZloa, maTi esTetikuri<br />

an istoriuli Rirebulebis gamo,<br />

konservaci is Rirsi iyos; sxvebma Sei-<br />

Zleba uCinaryos, daamaxinjos an daasaxiCros<br />

gamosaxuleba. mora, sbordoni-mora<br />

da filipo Segvaxseneben, rom<br />

gawmenda, an im nivTierebebis moSoreba,<br />

rac originaluri nawarmoebis nawi li<br />

ar yofila, ver dagvibrunebs, an ver<br />

aRadgens Tavdapirvel mdgomareobas;<br />

samuSaoebi ubralod saSualebas iZleva,<br />

Tavdapirveli masalebis dRevan de li<br />

mdgomareoba gamovavlinoT (1977:325).<br />

1972 wlis uilYamsburgis saer Ta Soriso<br />

konferenciaze filipom kidev erTxel<br />

xazi gausva, rom: `ilYu ziaa gvjerodes,<br />

TiTqos obieqti yvela gviani danamatis<br />

CamoSorebiT Se iZ leba Tavdapirvel<br />

mdgomareobas daubrundes. Tavda pirveli<br />

mdgomareo ba miTiuri, araistoriuli<br />

ideaa, romelsac Zala Ses wevs xelovnebis<br />

na war moebebi abstraqtul koncefcias<br />

Seswiros da isini iseTi saxiT<br />

war mo a Cinos, rac arasdros arsebula~<br />

(Philippot, 1976:372). patinis warmoSoba,<br />

romelsac xandaxan `keTilSobil patinasac~<br />

uwodeben, masalebis dabere bis<br />

normaluri procesia da is sibinZured<br />

ar unda CavTvaloT. Tu ro gor movekidoT<br />

aseT pa tinas imdemad qimiis<br />

ki ara, ramdenadac kritikuli gansjis<br />

problemaa. marTlacda, gawmendis<br />

prob lema odenobis sakiT xia da mizani<br />

unda iyos `mTlianobasTan mimar Te biT<br />

imgvari Tanafardo bis povna, romelsac,<br />

masa lebis dRevandeli mdgoma reobis<br />

gaTvaliswi ne biT, ZaluZs, SeZlebisdagvarad<br />

utyuarad aRudginos gamosaxulebas<br />

is Ta v dapirveli erTianoba, rac<br />

masalam droTa manZilze gamoatara~<br />

(mora et al., 1977:327).<br />

gawmenda nabij-nabij da sistematiurad<br />

unda xdebodes, misi safuZ veli<br />

TanmimdevrobiT winsvla da kritikuli<br />

gansja unda iyos imis gaTva liswinebisas,<br />

rasac mosalodnel Sedegebze<br />

kritikuli intuicia gveubne ba. gawmendasTan<br />

mWidro kavSir Sia gamosaxulebis<br />

Semqmneli masalis lacunae, danakargebis<br />

Sevsebac (ix. Philippot, 1975). warsulSi<br />

aseTi danakar ge bis reintegracia xSirad<br />

`retouché”-s xatvis meTodiT xdeboda,<br />

rac SeiZ le boda originalzec gada


suliyo. aseTi damuSaveba xelosnuri<br />

tradi ciis nawilia da Seuwynarebelia<br />

Tanamedrove restavraciaSi, rome lic<br />

nacvlad amisa, moiTxovs namuSevris<br />

kritikul-istoriul inter pretacias<br />

avTenturobis mofrTxilebisas. meore<br />

mxriv, mora, sbordoni-mora da filipo<br />

ar iziareben `sufTa <strong>konservaciis</strong>~<br />

arqeologiuri poziciis sixistes dazianebuli<br />

xelovnebis nawarmoebebis<br />

mimarT, uaris Tqmas, gaTvaliswi ne bul<br />

iqnes xelovnebis nawarmoebis dagemovnebaze<br />

lakunaTa uaryofiTi zemoqmedeba.<br />

gindac esec prezentaciis forma<br />

iyos, igi sruliad ugule bel yofs<br />

xelovnebis nawarmoebis esTetikur mxares,<br />

mis ZiriTad raison-d’être (1977:348).<br />

nacvlad amisa, maT mimarTes brandis da<br />

Gestalt-fsiqologiis aRmoCenebs, rom danakargebs<br />

axlavs tendencia mxatvrul<br />

ansambls zedde buli `figura Seqmnas~<br />

da amiT Selaxos formis uwyvetoba.<br />

mxatvrobis aRdgenis marTlacda mwvave<br />

problema `dazianebenis Semcirebis<br />

aucileb lo baa, raTa SesZinos gamosaxulebas<br />

maqsimumi myofobisa, rac saalbaTod<br />

mas jerac ZaluZs ganaxorcielos,<br />

misi SemoqmedebiTi da dokumenturi<br />

av Tenturobis sruli pativiscemisas~<br />

(mora et al., 1977:349).<br />

amis xorcSesxmis bevri gza arsebobs<br />

da aSkaraa, rom moxatul ze da pirebTan<br />

dakavSirebuli problemebi gansxvavdeba<br />

nagebobebis, arqiteq tu ris naSTTa,<br />

keramikis da qsovilebis problemebisgan.<br />

Tumca ki, ZiriTa di principebi<br />

erTi da igivea. sistematuri saxiT am<br />

sakiTxebis rkvevas iCr, gansakuTrebiT<br />

meore msoflio omis Semdgom, Seudga<br />

rode sac xelov ne bis nawarmoebTa didi<br />

raodenoba, mxatvrobis CaTvliT, dacvasa<br />

da res tav ra cias saWiroebda. lakunebi<br />

maTi bunebis, siRrmis, mdeba reo bis<br />

da si gr Ze-siganis mixedviT ganisazRvreba.<br />

yvelaze martivia, mTlianoba daubru<br />

no mcire monakveTebs, sadac patina<br />

principebi da koncefciebi 299<br />

an feradovani Sre gadasulia, mar Tebuli<br />

tona lo bis misaRebad akvareliT<br />

daferviT. Tuki lakunis mocu lo ba<br />

metia, oRond metismetad didi ara da<br />

arc mdebareobaa ukiduresad sa gangaSo,<br />

reintegracia SesaZlebelia tratteggio<br />

teqnikiT, mcire vertikalu ri xazebis<br />

dataniT, gamosaxulebas TandaTanobiT<br />

dakarguli mTlianoba rom mieniWos. ferebi<br />

da tonaloba Tavdapirvels unda<br />

Seesatyvisebodes, axlodan ki, Zvelsa<br />

da axals tratteggio gangvarCevinebs. Tu<br />

potenciuri er Ti a noba dakargulia,<br />

an danakargebi imdenad didia, rom reintegracia<br />

aRar aris gamarTlebuli,<br />

xolo gamosaxulebis TvisobriobisTvis<br />

imde nad sa gan gaSo, rom aRar iZleva<br />

amgvari damuSavebis saSualebas,<br />

umjobe sia maTi lakunebadve datoveba;<br />

damuSavebisas ki, rac SeiZleba naklebad<br />

un da SevexoT SemorCenil fragmentebad<br />

arsebobul Tavdapirvel gamosa xu le bas.<br />

rodesac saqme gvaqvs kedlis mxatvrobasTan,<br />

reintegraciaze kri tikuli msjelobisas<br />

is arqiteqturuli mTelicaa<br />

gasaTvaliswinebe li, ris nawilsac igi<br />

warmoadgens da es igive ar aris, rac mxolod<br />

mxa tvrobis sakiTxTa mogvareba 275 .<br />

kedlis mxatvrobis <strong>konservaciis</strong> da<br />

restavraciis zemomoyvanili magaliTi<br />

warmodgenas gviqmnis imaze, Tu rogor<br />

SeiZleba moviSvelioT brandis Teoriaze<br />

damyarebuli meTodo logia. mis sxvafriv<br />

gamoyenebaze uzarmazari literaturac<br />

arsebobs. amas garda, <strong>arqiteqturis</strong><br />

konservaci i sa da res tav ra ciis mravali<br />

problema ufro zogad, garemos konteqstSi<br />

un da ganixilebodes _ es istoriu-<br />

275 umberto baldinim, florenciis Opificio<br />

di Pietre Dure-s da romis istituto Centrale del<br />

restauro-s yofilma direqtorma, xazi gausva<br />

mxatvrobis fera dovan aspeqts da lakunaTa<br />

damuSavebis piradi midgoma SemogvTavaza,<br />

ro m lis drosac igi iyenebs mxatvruli gamosaxulebiT<br />

STagonebuli fe risa da mimar-<br />

Tulebis Strixvas (Baldini, 1978-81). Tumca<br />

ki, meTodi sayo vel Taod ar uRiarebiaT.


300 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

li qalaqebis an soflebis konserva cias,<br />

an arqeologiurad RirsSesaniSnavi adgilebis<br />

da kulturuli landSaftebis<br />

konser va ci is menejmentsac moicavs. am<br />

problemebs gansakuTrebuli yuradReba<br />

daeTmo 1970-ian da 1980-ian wlebSi,<br />

rodesac swraf ganviTarebas istoriuli<br />

qsovilis da garemos ganadgureba<br />

mohyva, aman ki ekologiuri TviT Segneba,<br />

e.i. arsebuli resursebis konservaciasa,<br />

mdgrad ganviTarebasa, far To saerTa-<br />

Soriso TanamSromlobasa, kvlevasa da<br />

specialistebis tre i ningze yuradRebis<br />

gamaxvileba moitana.<br />

am ganviTarebis zogierTi Sedegi Sejamebulia<br />

ser bernard m. fil denis mier<br />

mis istoriuli nagebobebis konservacia-Si,<br />

romelic 1982 wels gamoqveynda.<br />

fildeni amodis did britaneTSi miRebuli<br />

farTo gamocdi le bi dan _ igi akvirdeboda<br />

qveynis umTavres kaTedralebs<br />

(Yorkis, norvi Cis, londonis wm.<br />

pavles), itvirTa pasuxismgebloba mravali<br />

istoriuli na gebobisa da arealis<br />

(magaliTebr, norviCi da Cesterfildi)<br />

konserva ciasa da reabilitaciaze.<br />

iCCrom-is direqtorad yofnisas, man<br />

SeZlo es gamocdileba saerTaSoriso<br />

konteqstSi, italiaSi, axlo aRmosavleTsa<br />

da aziis qveynebSi Seemowmebina.<br />

Tavisi wignis winasityvaobaSi fildeni<br />

xazgasmiT aRniSnavs, rom istoriuli<br />

nagebobebis konservacia warmoad gens<br />

`resursebis gonivruli menejmentis,<br />

saRi msjelobis da zomierebis grZnobis~<br />

magaliTs (Feilden, 1982:v). SesavalSi<br />

igi gvTavazobs vrcel pa no ra mas istoriuli<br />

nagebobebis gansazRvrebasa da<br />

ngrevis mizezebisac, ganixilavs <strong>konservaciis</strong><br />

arssac: am ukanasknelis sazrisi<br />

Semdegnairadaa ganmartebuli:<br />

konservacia ngrevis Tavidan asacileblad<br />

ganzraxuli qmedebaa. igi moicavs<br />

yvela qmedebas, rac sicocxles uxangrZli<br />

vebs Cven kultu rul da bunebriv memkvidreobas,<br />

obieqtebs, romelnic nage-<br />

bobaSi daun je bul mxatvrulsa Tu adamianismier<br />

saTqmels gadascems maT, vinc<br />

is to riul nagebo bebs aRfrTovanebiT<br />

Sehyurebs. minimaluri zegavlenis<br />

mqone samuSao, yovelTvis saukeTesoa;<br />

Tu SesaZ lebelia, samuSaoebi Seqcevadi<br />

unda iyos da xeli ar SeuSalos momaval<br />

in ter venciebs. istoriuli nagebobebis<br />

<strong>konservaciis</strong> safuZveli kanonmdeb<br />

lo biT dgindeba, nagebobebisa da<br />

nangrevebis aRnusxvisa da da xa risxebis,<br />

regularuli Semowmebisa da dokumentaciis<br />

Sedgenis, ase ve qalaqgegmarebisa da<br />

sakonservacio samuSaoebis meSveobiT<br />

(Feilden, 1982:3).<br />

fildenis wignSi ar aris mcdeloba <strong>konservaciis</strong><br />

Teoriis warmod ge nisa; es aris<br />

praqtikuli saxelmZRvanelo da cnobari<br />

arqiteqtorebis, mkvlevarTa da<br />

mSeneblebisTvis. da mainc, igi sasargebloa,<br />

raTa warmovi sa xoT, Tu ramdenad<br />

wavida win konservacia/restav raciis<br />

Teoria omis Se m d gom periodSi. ZiriTadi<br />

yuradReba gamaxvilebu lia teqnikur<br />

proble meb ze, istoriuli nagebobebis<br />

konstruqciul aspeq teb ze, masalis<br />

da kon struqciis daSlis mizezebze,<br />

konserva tor-arqiteqtoris muSaobaze,<br />

teq ni kur kvlevasa da SekeTebaze. amave<br />

dros, wigni sistemurad da praqtiku li<br />

kuTxiT iTvaliswinebs iseT sakiTxebsac,<br />

romlebSic aisaxeba brandi sa Tu zemoT,<br />

moxatulobaTa <strong>konservaciis</strong> magaliTiT<br />

cxadyofili kriti ku li midgoma da meTodologia.<br />

fildeni gvirCevs, jer moqmedebis<br />

praq tikuli gezis alternativa<br />

davsaxoT, Semdgom ki isini `Teoriis~<br />

(masTan es `hipoTezas~ udris) Suqze SevamowmoT,<br />

raTa `yvelaze naklebad cud~<br />

gadawyvetas mivagnoT. aseTi midgoma<br />

dagvexmareba realisturi gadawyvetile<br />

bis miRebaSi. amgvarad, istoriuli<br />

nagebobebis konservacia `warmoad gens<br />

profesiaTaSoris disciplinas, romlis<br />

wiaR koordinirebulia mTe li rigi es-<br />

Tetikuri, istoriuli, mecnieruli da<br />

teqnikuri meTodebisa. konservacia aris


swrafad ganviTareba di sfero, romelic<br />

Tavisi bunebiT warmoadgens mravaldisciplinovan<br />

saqmianobas specialistebisa,<br />

romle bic pativs cemen erTmane-<br />

Tis wvlils da efeqtur gundad erTiandebian~<br />

(Feilden, 1982:22). es yovelive,<br />

arsebrivad, SeiZleba gavigoT rogorc<br />

principebi da koncefciebi 301<br />

kon ser va cii sadmi Tanamedrove midgoma<br />

_ Tanac aq gaTvaliswinebulia amocanis<br />

ganuzomeli sirTulec, Sesabamisi<br />

memkvidreobisa da kulturis mrava lgvarobac<br />

da tradiciuli da Tanamedrove<br />

sazogadoebis problemebic.


9<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba<br />

9.1 zegavlena sxva qveynebSi<br />

wina TavebSi aRwerili strategiebi da<br />

praqtika Semdgom, gansakuT re biT XIX<br />

sauku nis Sua xanidan moyolebuli, evropis<br />

sxva kuTxeebsa da sxva kontinentebzec<br />

ki gavrcelda. amas Sedegad moyva<br />

kulturuli memk vi d reobis dacvis samarTlebrivi<br />

da administraciuli Car-<br />

Coebis dadgena, xolo gavlena SeiZleba<br />

imiT ganizomebodes, rom 1990-iani<br />

wlebisTvis unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

konvencia msoflios umetes<br />

qveynebSi (164 qveyana 2001 wlis agvistoSi)<br />

iyo ratificirebuli. strategiebi,<br />

rom le bic Tavdapirvelad evropis<br />

Taviseburebebis gaTvaliswinebiT Se mu-<br />

Sav da, gamocdil iqna sul ufro met,<br />

302<br />

sxvadasxva socialur-kulturul konteqstSi<br />

da fizikur realobaSi. warmoiSva<br />

zogierTi saerTo parametris<br />

gansazRvris aucilebloba; es asaxulia<br />

saerTaSoriso qartiebSi, reko men da cieb<br />

sa da saxelmZRvanelo miTiTebebSi,<br />

iseve rogorc memkvidreobis analizisa<br />

da dacvis mecnieruli meTodologiis<br />

SemuSavebaSi.<br />

TurqeTSi, istoriul ZeglebTan da<br />

arqeologiur obieqtebTan da kav Si rebuli<br />

pirveli sakanonmdeblo aqti 1869<br />

wlis 13 TebervliT TariR deba (Asar-i<br />

Atika Nizam-namesi, cvlilebebi Setanili<br />

iyo 1874, 1884 da 1906 ww.-Si), ZeglTa<br />

dacvis axali kanoni ki 1912 wels (Muhafaza-i<br />

Abidat) iyo mi Re buli. TurqeTis<br />

respublika 1923 wels Seiqmna, xolo<br />

sur. 9.1 maias droindeli<br />

qalaq uqsmalis<br />

gaTxrebi <strong>Yuka</strong>tanSi<br />

XIX s.-dan moyole buli<br />

mimdinareobda, xolo<br />

misi restavracia XX s.-Si<br />

Catarda


sur. 9.2 maias droindeli qalaq uqsmalis<br />

restavrirebuli piramidis detali<br />

adrindeli kul turebis naSTebi saerTo<br />

memkvidreobis nawilad iqna aRiarebuli.<br />

ZeglTa umaRlesi sabWo 1951 wels<br />

daarsda. TurqeTSi, iseve rogorc sxva<br />

mahmadi a nur qveynebSi, religiur islamur<br />

nagebobebze pasuxismgebloba vaqfis<br />

de partaments ekisreboda. egvipteSi<br />

arabuli xelovnebis ZeglTa konser vaciis<br />

komiteti 1881 wlidan arsebobs.<br />

alJiris SemTxvevaSi, safrangeTis proteqtoratis<br />

mTavrobam gadawyvita am<br />

qveyanaSi siZveleTa dacvis 1887 wlis<br />

franguli kanonmdebloba gamoeyenebina,<br />

Tumca sanqciebi SedarebiT Serbile bulia<br />

(Brown, 1905:238ff).<br />

laTinur amerikaSi, uZvelesi Zeglebis<br />

dacvis sferoSi yvelaze aR saniSnavi<br />

magaliTi meqsikaa, sadac maias<br />

droindeli mdidari memkvidreo ba XVIII<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 303<br />

saukunidan moyolebuli Seiswavleboda.<br />

uZvelesi RirsSesaniSna vi adgilebis<br />

dacviT dainteresebis pirvel niSnebs<br />

1808 wels Junta de Antigüe dades-is Seqmna,<br />

xolo 1825 wels ki erovnuli muzeumis<br />

daarseba warmoad gen da. amas mohyva 1827<br />

wlis pirveli dadgenileba, romelic<br />

siZveleTa eqsports krZalavda, erovnuli<br />

dawesebulebebis, kerZod, erovnuli<br />

arqi vi sa (1830 w.) da Academia Nacional<br />

de H<strong>istoria</strong> (1835 w.) (istoriis erovnuli<br />

aka demia) daarseba da kanonebis miReba,<br />

romelnic saxelmwifos istoriuli obieqtebis<br />

konfiskaciis uflebas aniWebda<br />

(1859 w.). 1885 wlis dadgenile biT ganisazRvra<br />

Conservador de Monumentos Arqueológicos<br />

e Históricos-s (arqeolo giuri<br />

da istoriuli Zeglebis <strong>konservaciis</strong>)<br />

principi, xolo istoriuli RirsSesaniSnavi<br />

adgilebis dacvis ZiriTadi kanoni<br />

XX saukuneSi, pirve lad 1914 wels,<br />

meored ki 1916 wels gamoica. kulturuli<br />

memkvidreobis dacvis dRes arsebuli<br />

organo, Instituto Nacional de Antropología<br />

e H<strong>istoria</strong> (inah) (anTropologiisa da istoriis<br />

erovnuli instituti) 1939 wlis<br />

kanonis Ta naxmad daarsda (Diaz-berrio,<br />

1990:79ff).<br />

9.1.1 dasavleT evropa<br />

XIX saukunis damdegi espaneTSi Sida<br />

omebiT, aseve konfliqtebiT da 1804-<br />

1814 wlebSi safrangeTis mier okupaciiT<br />

aRiniSna. SedarebiT sta bi luri periodi<br />

maSin daiwyo, rodesac xelisuflebaSi<br />

(1844-54 ww.) e.w. moderados movidnen. Tumca<br />

iezuitebi gandevnili iyvnen (1767<br />

w.), xolo ek le siis sakuTreba garkveul<br />

dros CamorTmeul an ganadurebul iqna,<br />

tra di ciuli kaTolikuri sazogadoeba<br />

uryevi rCeboda da ganmanaTleblobis<br />

ideebi eretikulad miiCneoda. romantizmis<br />

dasawyisi 1830-ian wlebs, samo qalaqo<br />

mRelvarebis periods daemTxva da


304 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 9.3 leonis sakaTedro taZari, espaneTi, XIX s.-is restavraciamde. parcerisas<br />

gravYurebidan, 1855 w. (Consejo Superior de Investigaciones Cientificas)


saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 305<br />

sur. 9.4 leonis sakaTedro taZari 1895 w.-s, sadac Cans `stilis mixedviT~ res tavracia. axali<br />

nawilebi SesamCnevia qvis ufro Ria tonalobis meSveobiT (Consejo Superior de Investigaciones Cientificas)


306 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

qvey nis istoriisadmi mzardi interesiT,<br />

mere da mere ki istoriuli nagebobebis<br />

SekeTebasa da dacvaze zrunviT xasiaTdeba.<br />

safrangeTsa da italiaSi am mimarTulebiT<br />

gadadg muli pirveli nabijebi<br />

espaneTSic gaxda cnobili da msgavsi<br />

mosazrebebi pirvelad 1835 wels<br />

daarsebul Jurnal El Artista-Si gamoiTqva.<br />

1835 wels san fernandos akademiam<br />

daiwyo aqtiuri moRvaweoba dedaTa da<br />

mamaTa upat rono monastrebis dasacavad,<br />

xolo 1836 wlis aqeT gamoica<br />

dacvis Taobaze mTeli rigi samTavrobo<br />

brZanebulebebisa da reestrebisa.<br />

valen tin karderera (1796-1880 ww.), romaeli<br />

mecnieri, valiadolidis, burgosis,<br />

palensiisa da salamankis, aseve<br />

alkazar de sevilYas kompleqsis Zeglebis<br />

aRsanusxad miavlines.<br />

1844 wels mTavrobam daaarsa ZeglTa<br />

sur. 9.5 alhambra.<br />

Palacio de los Leones. Patio<br />

del Harén. dasavleTi<br />

galereis detali, sa dac<br />

Cans ra kriteriumebiT<br />

xelmZRvanelobda l.<br />

tores balba 1920-ian ww.-<br />

Si. samu Sao Tavdapirveli<br />

sivrcisa da zogadad<br />

dekoris rekonstruqcias<br />

moicavda. aRd ge ni li<br />

elementi dekoris gareSea<br />

datovebuli (Consejo Superior<br />

de Investigaciones Cientificas)<br />

dacvis centraluri komisia da ramodenime<br />

provinciuli komisia (Comisión Central<br />

and Comisiónes Provinciales de Monumentos)<br />

(ZeglTa centraluri da provinciuli<br />

komisiebi), mogviane biT isini Sevida akademiaSi,<br />

romelsac daekisra aRwerilobebis<br />

Sedgena da erovnuli kulturuli memkvidreobis<br />

Sefaseba. aTwleulis bolosken<br />

sarestavracio samuSaoebi daiwyo.<br />

gansakuTrebuli yuradReba Sua sauku nee<br />

bis sakaTedro taZrebs da mahmadianur<br />

Zeglebs eTmoboda. alhambras kompleqsi<br />

granadaSi da giralda sevilYaSi im<br />

pirvel umTavres ZeglTa ga nia, romelTa<br />

restavracia rafael kontrerasis TaosnobiT<br />

unda Cata re bu liyo. sxva sarestavracio<br />

samuSaoebi warmoebda aseve<br />

leonis, bur gos, sevilYas, kordobas da<br />

palma de maYorkas sakaTedro taZrebsa<br />

da san visente de avilas eklesiaze.


leonis sakaTedro taZari ise iyo dangreuli,<br />

rom igi konstruqciuli kvlevis<br />

umTavresi obieqti, iseve rogorc 1858-<br />

1901 wlebSi arqiteqtorebisa da teqnikuri<br />

muSakebisTvis restavraci is skola<br />

gaxda. restavracis ganviTareba sam Ziri-<br />

Tad periodad ganiyofa: `romantikuli~<br />

(1835-1864 ww.) ufro istoriis dadgenisa<br />

da aRwerilobebi sadmi midrekili, `stilisturi~<br />

(1865-1915 ww.), rodesac frangul<br />

mode lebs misdevdnen, `mecnieruli~<br />

(1916-1936 ww.) _ is italiisa da inglisis<br />

gavleniT xasiaTdeba, Tan ki Tavs iCens<br />

da izrdeba Tavdapirveli masalis mimarT<br />

pativiscemac (ordieres, 1995).<br />

franguli Voyages Pittoresques espaneTSic<br />

iyo cnobili da maT analogs<br />

perez de vilaamil i eskosuras namuSevrebi<br />

warmoadgenda; Annales Archéologiques-Si<br />

gamoqveynda werilebi espanur<br />

`arqeologiur Zeglebze,~ xolo vi o lele-dYukis<br />

leqsikoni 1860-ian wlebSi espanur<br />

enaze iTargmna, ramac biZgi misca<br />

<strong>arqiteqturis</strong> skolaSi Sua saukuneebis<br />

nagebobebis sistema tu ri kvlevis dawyebas.<br />

frangul principebs iziarebdnen<br />

mag., elias ro gen ti (1821-97 ww.), arqeolog-filologad<br />

miCneuli, xose de manjares<br />

i bo faruli (1816-80 ww.), romelic<br />

didronis principebs iziarebda da xuan<br />

bo tista lazaro (1849-1919 ww.), romelic<br />

1870 wlidan espaneTis upirvelesi<br />

arqiteqtor-restavratori iyo. Tavis<br />

naSromebSi, lazaro xazs usvamda<br />

yo veli calkeuli nagebobis istoriul<br />

specifikurobas da akritikebda fo rmalizmis<br />

saSiSroebas restavraciaSi.<br />

kavSiri inglisTanac hqonda: 1865 wels<br />

j. e. stritma gamoaqveyna Some Accounts of<br />

Gothic Architecture in Spain. 1880-ian wlebSi<br />

icnobdnen boitos naSromebsac, xolo<br />

raskins da moriss, marTalia, ar ugulebelyofdnen,<br />

magram maTi zemoqmedeba<br />

sarestavracio samuSaoebze mxolod XX<br />

saukunis pirvel meoTxedSi dasturdeba.<br />

konser va ciis moZraobis yvelaze mniS-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 307<br />

vnelovani warmomadgeneli leopoldo<br />

to res balbasi (1888-1960 ww.) iyo. 1923<br />

wlidan igi xelmZRvanelobda samuSaoebs<br />

alhambraSi, sadac man manamdeli<br />

restavraciis nacvlad, konservaciu li<br />

midgoma Semoitana. 1931 wels, aTenis<br />

saerTaSoriso Sexvedraze man ase Seajama<br />

es midgoma:<br />

Zvelebur naSens, misi arqeologiuri da<br />

mxatvruli mniSvnelovnebis Tanaxmad,<br />

sruli pativiscemiT vekidebiT; ZiriTadi<br />

Zalisxmeva daeT mo konservacias da<br />

SekeTebas, xolo namdvil restavracias<br />

mxolod ukidures SemTxvevaSi mivmar-<br />

TavdiT; miznad gvqonda, uzrunvelgveyo,<br />

rom axali naxelavi arasdros iqneboda<br />

gayalbeba da yovelTvis Se sa Z le beli<br />

iqneboda originalisgan misi garCeva...<br />

amocanas warmo adgenda ZiriTadi damaxasiaTebeli<br />

niSan-Tvisebebis da masebis<br />

aRd ge na, sadac ki saamiso saSualebas<br />

sando dokumentebi gvaZlevda; da na mati<br />

xeluxleblad davtoveT. garkveuli<br />

manZilidan iqmneba STa beW di leba, rom<br />

nageboba Tavisi Tavdapirveli formiT<br />

mTliania, magram roca miuaxlovdebiT,<br />

Zveli da axali nawilebi advilad ga sar<br />

Cevia. 276<br />

dasasrul, tores balbasi askvnis, rom<br />

yovel istoriul nagebobas in di vidualuri<br />

niSnebi aqvs da amitom restavraciis<br />

zogadi kanonebis dad genis<br />

mcdeloba `balRoba~ iqneboda. erTaderTi<br />

SesaZlebloba zogadi sa xel mZRvanelo<br />

principebis SemuSaveba iyo, mag.,<br />

Zveli nagebobis xelux leb lad dacva da,<br />

Tu ara ukidures SemTxvevaSi, raime danamatebis<br />

Tavis arideba; nebismieri axali<br />

samuSao ise unda Catardes, rom Sesa-<br />

Zlebeli iyos misi garCeva Zvelisgan da<br />

ziani ar miadges Zeglis mxatvrul saxes.<br />

belgiaSi eklesiebis dacvis uadresi<br />

brZanebulebebi saTaves holan diasTan<br />

erTianobis droze modis; pirveli saamiso<br />

brZanebuleba aRmosav leT flan-<br />

276 torres Balbás, 1933:69.


308 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

driaSi 1823 wels gamovida, xolo Semdeg<br />

mas sxva regionebmac mi baZes. 1835<br />

wels daarsda Commission Royale des Monuments<br />

(ZeglTa samefo komisia), xolo<br />

1912 wels misi masStabi gafarTovda da<br />

istoriuli Rirs SesaniSnavi adgilebic<br />

moicva. stilisturi restavraciis<br />

pirvel nimuSTa gania lYuvenis (1829-<br />

40 ww.) da brYuges (1854-71 ww.) municipalitetis<br />

Se nobebi. belgiaSi goTuri<br />

aRorZinebis mTavari xelSemwyobi baroni<br />

de be Tumi (1821-94 ww.) iyo, romelmac<br />

vitraJi inglisel mxatvrebTan Seiswavla<br />

da pYujinis axlo megobari iyo.<br />

1860-ian da 1870-ian wlebSi, sarestavracio<br />

samuSaoebTan dakavSirebiT, rCevas<br />

araerTxel daekiTxnen viole-le- dYuks;<br />

maTgan erTia gentis municipalitetis<br />

Senobac. stilisturi erTia nobis Teoria<br />

didi mowonebiT saukunis bolomde<br />

sargeblobda. 1893 wels lui klokem<br />

(1849-1920 ww.), inJinerma gentidan,<br />

romelic emxroboda goTi kas, rogorc<br />

racionalur konstruqciul sistemas,<br />

Zeglebi `mkvdar~ Zeg le bad (romelTac,<br />

umTavresad, dokumenturi Rirebuleba<br />

hqonda) da `co c xal~ Zeglebad (mag.,<br />

eklesiebi da sxva nagebobebi, romlebic<br />

axlac ga mo iyeneba) dayo. igi aRiarebda<br />

<strong>konservaciis</strong> `inglisur formulas~ manam,<br />

sanam saqme `mkvdar~ Zeglebs exeboda,<br />

xolo `cocxali~ Zeglebis SemTxve vaSi<br />

ki sruliad miuReblad miiCnevda mas.<br />

misTvis naTeli iyo, rom Sua sa ukuneebis<br />

nagebobebs XVIII saukunis mokazmuloba<br />

unda moSoreboda da isini Tavdapirveli<br />

formiT unda aRedginaT. klokem Tavisi<br />

mosazreba ga uziara evropel da amerikel<br />

arqiteqtorTa 1904 wlis saerTa-<br />

Soriso kon g ress madridSi. amis Sedegad<br />

miRebul rekomendaciaSi _ `arqiteqturuli<br />

Zeglebis dacva da restavracia~ _<br />

asaxuli iyo stilisturi restavraci is<br />

principebi da SemoTavazebuli iyo, rom<br />

`mkvdari~ Zeglebi, romlebic warsul<br />

civilizaciebs ekuTvnoda da dromoW-<br />

mul miznebs emsaxureboda, gamagrebuli<br />

da daculi yofiliyo, xolo `cocxali~<br />

Zeglebi, romlebic kvlavac Tavdapirvel<br />

miznebs emsaxureboda, ise unda<br />

aRdgeniliyo, rom SesaZlebeli yofiliyo<br />

maTi gamoyeneba, radgan arqiteqturaSi<br />

funqciu ro ba mSvenierebis erT-erT<br />

safuZvels warmoadgens.”<br />

1938 wels, dekanozma reimond lemerma<br />

277 , belgiaSi lYuvenis universi tetis<br />

profesorma, gamoaqveyna `La Restauration<br />

des Monuments anciens” (Zvel Ze glTa<br />

restavracia), sadac man istoriuli<br />

Zeglebis movlis sxvadasxva mi d goma or<br />

jgufad dayo, `maqsimalurad~ da `minimalurad.~<br />

pirvel jguf Si Sediodnen<br />

montalamberi, pYujini, tornov-metci<br />

da merime, romelTa mizani stilis er-<br />

Tianoba iyo; meoreSi Sediodnen raskini<br />

da isini, vis mizansac Zeglebis Tavdapirvel<br />

arqeologiur da dokumentur<br />

RirebulebaTa kon servacia warmoadgenda.<br />

Tavis mxriv, lemeri amtkicebda,<br />

rom istoriul nagebobebs unda hqonoda<br />

oTxnairi Rirebuleba: gamoyenebiTi,<br />

mxatvru li, istoriul-arqeologiuri<br />

da cxovelxatuli, xolo restavraciis<br />

mi za ni unda iyos, SeZlebisdagvarad,<br />

daicvas an gazardos TiToeuli maTgani.<br />

iseT SemTxvevaSi, rodesac RirebulebisTvis<br />

zianis miyenebis saSiSro e ba<br />

arsebobda, Sedegebi unda Sefasebuliyo<br />

im TvalsazrisiT, Tu ra mou tanda sikeTes<br />

mTlianobas. lemeri eTanxmeboda<br />

istoriuli nagebobebis da yofas `mkvdar~<br />

da `cocxal~ Zeglebad da miiCnevda,<br />

rom zogierTi Ri re buleba, Tundac,<br />

cxovelxatuli, nakleb mniSvnelovani<br />

iyo, rodesac saq me `cocxal~ istoriul<br />

nagebobebs exeboda.<br />

niderlandebSi goTuri aRorZinebis<br />

277 dekanozi reimond lemeri iyo biZa profesor<br />

baron reimond lemerisa, uka naskneli<br />

ki 1964 wels veneciis qartiis samuSao jgufis<br />

momxsenebeli da iComos-is erT-erTi<br />

damfuZnebeli da yofili prezidentia.


ideebma gamoZaxili XIX sauku nis Sua<br />

xanebSi hpova. mis mTavar mxardamWerebs<br />

Soris iyo j. a. alber dink tYimi, Dietsche<br />

Warande-sa da Spectator-is redaqtori da<br />

montalamberis da pYujinis mimdevari;<br />

igi werda Sua saukuneebis xelovnebis<br />

qristianul aspeqtebze da movlaze.<br />

gavlena germanulenovani qveynebidanac<br />

modio da; am zegavlenis warmomadgenlebi<br />

iyvnen arqiteqtori alfred tepe<br />

utrex ti dan da Sint Bernulphus gilde (wm.<br />

bernulfis gildia), goTuri xelovnebis<br />

sa zogadoeba, romlis Tavmjdomare g.<br />

j. van heukelomi iyo. doqtori petrus<br />

Yozefus hubertus kuipersi (1827-<br />

1921 ww.) roermondidan, goTuri aRor-<br />

Zinebis warmomadgeneli arqiteqtori da<br />

restavratori, romelic ams terdamSi<br />

muSaobda, viole-le-dYukis erT-erTi<br />

yvelaze principuli mim de va ri iyo.<br />

`holandiel viole-le-d<strong>Yuka</strong>d~ cnobili,<br />

igi am suliskveTe biT Catarebul<br />

araerT restavracias xelmZRvanelobda.<br />

kuipersi, rome lic viole-le-dYuks 1854<br />

wlidan icnobda, xSirad mimarTavda mas<br />

rCevis Tvis roermondis munsterkerkis<br />

eqsterieris restavraciis Taobaze, ramac<br />

1860-ian wlebSi xangrZlivi kamaTi<br />

gamoiwvia. Sedegad, eklesia romanul<br />

formamde iqna `dawmendili~. kuipersma<br />

aRadgina Sua saukuneebis da n greu li<br />

cixe-koSki kastel de haari pYerfonis<br />

stiliT da restav racia Cautara eklesiebs,<br />

maT ricxvSi sent odilienbergsa<br />

da susterens.<br />

1873 wels viqtor f. l. de stuersma<br />

(dab. 1843 w.), haagelma iuristma da parlamentis<br />

wevrma, gamoaqveyna Tavisi cride-coeur,<br />

“Holland op zijn smalst,” (holandiis<br />

ukiduresi gasaWiri), sadac igi, msgavsad<br />

viqtor hYugosi saf ran geTSi, Cioda,<br />

rom istoriul nagebobebs ki ar uvlidnen,<br />

aramed uyu rad Rebod da ugunurad<br />

eqceodnen. Sedegad, 1874 wels mTavrobam<br />

daaarsa istoriuli da mxatvruli<br />

Zeglebis saTaTbiro sabWo, romlis<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 309<br />

wevrebi ku i persi da de stuersi gaxdnen.<br />

sabWom gaatara eris istoriisTvis<br />

mniSvne lovani obieqtebis da Zeglebis<br />

inventarizaciisa da dacvisTvis saWiro<br />

zomebi. ufro konservaciuli midgoma<br />

wamoayena doqtorma Yan kalfma (1873-<br />

1954 ww.), romelmac 1911 wels gaakritika<br />

kuipersi da de stuersi, rad gan stilistur<br />

restavracias gayalbebad miiCnevda<br />

da xazs usvamda originaluri masalis<br />

dokumentur Rirebulebas. 1917 wels<br />

man dawera kon servaciis axali kanonis<br />

Sesavali, sadac igi restavraciis <strong>istoria</strong>Si<br />

arsebul mravalgvar midgomas<br />

Seexo. piradad igi istoriuli nagebobebis<br />

uwyvet gamoyenebas emxroboda da<br />

acxadebda, rom damatebebi, gayalbebis<br />

Tavidan asacileblad, Tavisi drois<br />

stiliT unda ganxorcielebuliyo.<br />

9.1.2 CrdiloeT evropa<br />

SvedeTma pirvelma daiwyo siZveleebis<br />

inventarizacia da dacva XVII saukuneSi,<br />

magram es, ZiriTadad, akademiur<br />

samsjelod rCeboda. 1814 wels dacvis<br />

axlad SemoRebis cdis Semdeg, 1828 wels<br />

dainiSna axali erovnuli antikvari, j.<br />

g. liliengreni (1826-37 ww.), romelmac<br />

germanuli romantizmis sunTqva moitana.<br />

magaliTad, fridrix fon Slegelis<br />

mier go Turi nageboebis aRwera da publikaciebi<br />

kYolnis sakaTedro taZris Se -<br />

saxeb. 1666 wlis brZanebuleba Sesworebuli<br />

iyo 1828 wels, rasac moyva 1867,<br />

1873 da 1886 wlebis dadgenilebebi, ris<br />

Sedegad daarsda erovnuli siZveleebis<br />

centraluri sammarTvelo. Sua saukuneebis<br />

aRorZinebis dasa w yisis erT-erTi<br />

pirveli gamoxatuleba iyo stokholmis<br />

ridarholmis ek lesiis Spilis goTur<br />

yaodaze kvlav aSeneba 1835 wlis xanZris<br />

Semdeg. arqiteqtori iyo ingliseli p. f.<br />

robinsoni (1776-1858 ww.), romelic adre<br />

braitonis samefo pavilionSi muSaobda


310 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

da antikvarTa sazogadoebis wev ri iyo.<br />

Sua saukuneebis aRorZinebis pirveli<br />

Svedi warmomadgeneli iyo karl georg<br />

bruniusi (1793-1869 ww.), lundis universitetis<br />

profesori, Tvi T naswavli arqiteqtori<br />

da arqeologi, romelic xels<br />

uwyobda Sua sa u kuneebis Senobebis dacvas<br />

da 1833-1859 wlebSi xelmZRvanelobda<br />

lun dis XII saukunis romanuli sakaTedro<br />

taZris restavracias. interieri<br />

sur. 9.6 kastel de<br />

haari (niderlandebi),<br />

nangrevebi 1887 wels<br />

(Rijksdienst voor de<br />

Monumentezorg. zeisti,<br />

niderlandebi)<br />

sur. 9.7 kastel de haari,<br />

p. Yo. h. kuipersis, `holandieliviole-ledYukis~<br />

res ta v ra ciis<br />

Semdgom (Rijksdienst voor de<br />

Monumentenzorg. zeisti,<br />

niderlandebi)<br />

ga moanTavisufles erTiani perspeqtivis<br />

misaRebad, raTa mTlianoba harmoni ulad<br />

Serwymoda Tavdapirvel romanul<br />

iers. bruniusis, rogorc eqsper tis konsultaciebs<br />

didi mniSvneloba hqonda<br />

Sua saukuneebis arqiteqtu ris, kerZod,<br />

veqsYosa da linkYopingis sakaTedro<br />

taZrebis SekeTebisas.<br />

bruniusis Semdeg pasuxismgebloba<br />

lundis sakaTedro taZarze hel go niko


laus zetervals (1831-1907 ww.) daekisra,<br />

romelmac germaniaSi, safrangeTsa da<br />

CrdiloeT italiaSi imogzaura da kargad<br />

icnobda vio le-le-dYukis Teoriebs.<br />

1860 wels man daiwyo muSaoba siZveleTa<br />

superin tendantis samsaxurSi, mogvianebiT<br />

ki misi direqtori gaxda. sakaTedro<br />

taZari 1862-80 wlebSi, arsebiTad,<br />

axlad aaSenes, stiluri erTianobis misaRebad,<br />

xolo interieri moxatul iqna<br />

vormsis da Spaieris nimuSebis mi xedviT.<br />

am samuSaos didi winaaRmdegoba Sexvda,<br />

romelsac saTaveSi bru ni u si edga.<br />

zetervali <strong>arqiteqturis</strong> erT-erTi wamyvani<br />

restavratori gax da skandinaviis<br />

qveynebSi da SvedeTSi restavracia mTel<br />

rig mniSvnelo van nagebobebs Cautara,<br />

maT ricxvSi municipalitetis Seno-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 311<br />

sur. 9.8 trondhaimis sakaTedro taZris mSenebloba norvegiaSi mxolod XX sauku neSi dasrulda.<br />

amdenad, fasadi Seicavs skulpturul elementebs Sua saukuneebi dan moyolebuli Cven dromde.<br />

bas malmYoSi (1865-69 ww.) da kalmaris<br />

(1879 w.), upsalasa (1885-93 ww.) da skaras<br />

(1886-94 ww.) sakaTedro taZrebs. saukunis<br />

bolosken gaisma xmebi radikaluri<br />

res tavraciis winaaRmdeg (lundis da<br />

upsalas sakaTedro taZrebis yaidisa).<br />

erT-erTi pirveli antirestavracionisti<br />

SvedeTSi verner fon haidens tami iyo,<br />

romelmac 1894 wels gamoaqveyna wigni<br />

Tanamedrove vandalizmze da ganacxada:<br />

“Quod non fecerunt barbari fecerunt – arkitekterna”<br />

(rac barbarosebs ar gaukeTebiT,<br />

arqiteqtorebma Caidines), male mas mimdevrebic<br />

gamouCnda (heidenstam, 1894).<br />

istoriuli nagebobebisadmi mopyrobis<br />

principebi xelax la dadginda axal kanonmdeblobaSi,<br />

administraciuli struqturis<br />

gana xleba erovnuli siZveleebis


312 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

centraluri sammarTvelos dafuZnebiT<br />

aRi niS na, xolo konservatorTa axali<br />

Taoba warmodgenili iyo sigurd kurmanis<br />

mier, romelic erovnul antikvarad<br />

1923 wels dainiSna da es Tanamdeboba<br />

1945 wlamde ekava.<br />

daniaSi Sua saukuneebis memkvidreobis<br />

kvlevis yvelaze didi xel Sem wyobi<br />

nils loric hoieni (1798-1870 ww.)<br />

iyo, romelmac viqtor hYugos Guerre<br />

aux démoliseurs (SevebrZoloT damangrevelT)<br />

gadaTargmna da qveynis wa m yvani<br />

xelovnebis istorikosi gaxda. danieli<br />

arqiteqtorebi da mxatv re bi aseve aqtiurad<br />

moRvaweobdnen sazRvargareTac,<br />

swavlobdnen romSi da Tavisi wvlili<br />

SehqondaT saberZneTis Zveli Zeglebis<br />

restavraciaSi. 1830-iani wlebis dasawyisidan<br />

moyolebuli, hoieni adgenda<br />

gegmebs vibor gis sakaTedro taZarTan<br />

dakavSirebiT _ igi miznad isaxavda 1726<br />

wlis xanZris Semdgom ganxorcielebuli<br />

damatebebis moxsnas da ZeglisTvis Sua<br />

saukuneebis garegani saxis dabrunebas,<br />

romelic germanul romanul tradiciasTan<br />

iyo gaigivebuli. 1859 wels,<br />

xanZris Semdeg, miRebul iqna gadawyvetileba,<br />

Tavdapirveli saxiT aRedginaT<br />

frederiksborgis cixe-si magre,<br />

rogorc erovnuli Zegli. 1863-1876<br />

wlebSi misi safuZvliani res tavracia<br />

Caatara hoienma, arqiteqtor n. s. nebelongsa<br />

da daniel `ze ter val~ h. b.<br />

storkTan (1839-1922 ww.) erTad. storkis<br />

sarestavracio moRva we o ba kopenha genSi<br />

heligandskirkenze muSaobiT daiwyo<br />

(1878-80 ww.), rome lic man XVII saukunis<br />

dokumentebis safuZvelze aRadgina, rasac<br />

mTeli ri gi eklesiebis restavracia<br />

moyva. bYernedes patara mrgvali<br />

eklesiis mo m xiblavi orferda saxuravi<br />

man konusis formiT aRadgina, riTac<br />

radi kalurad Secvala eklesiis garegani<br />

saxe. misTvis restavracia ”Zeglis<br />

stilis da xasiaTis SenarCunebas~ niSnavda,<br />

dakarguli nawilebis rekon st-<br />

ruqciasTan erTad, xolo Semdgomi danamatebi<br />

nakleb saintereso iyo (storck,<br />

1903-04:454). hoienis winadadebis gaTvaliswinebiT,<br />

`Tavdapirveli sti lis~<br />

idea 1861 wlis 19 Tebervlis eklesiaTa<br />

dacvis daniis kanonSi (Lov om kirkesyn)<br />

aisaxa. es brZanebuleba sabolood<br />

1922 wels gauqmda da is to riul Zegl-<br />

Ta movla safuZvlian samSeneblo-arqeologiur<br />

kvlevebs da em yara, rac mogens<br />

klemensenis SromebSi aisaxa. 1861 wlis<br />

sakanonmdeb lo aqti Seicavda brZanebulebebs<br />

yovelwliuri inspeqtirebisa<br />

da eqsper t Ta specialuri sabWos<br />

daarsebis Sesaxeb; sabWoSi erTi istorikosi<br />

da ori arqiteqtori Sevidodnen,<br />

romelTac im SemTxvevaSi moiwvevdnen,<br />

ro de sac eklesiis restavracia profesionalis<br />

rCevas moiTxovda. Tavdapirvelad,<br />

maT kontrols aTi yvelaze mniSvnelovani<br />

eklesia eqvemdebarebo da,<br />

romelTa Soris iyo viborgis, aarhus,<br />

ribes da roskildes sakaTedro taZrebi.<br />

norvegiis daniisgan gamoyofam da<br />

1814 wels SvedeTTan misma gaer Ti anebam<br />

mZlavri patriotuli grZnobebi<br />

gaaRviva, rac qveynis warsulisa da misi<br />

istoriuli nagebobebisadmi midgomaSi<br />

aisaxa. imave wels trond hai mis daum-<br />

Tavrebel sakaTedro taZars, romelic<br />

Sua saukuneebs ganekuT v neboda, norvegiis<br />

mefed kurTxevis eklesia ewoda.<br />

kYolnis sakaTedro ta Z ris magaliTiT,<br />

hainrix ernst Sirmerma (1814-87 ww.),<br />

warmoSobiT ger manelma arqiteqtorma,<br />

romelic inglissa da normandiaSi<br />

muSaobda, Sei mu Sava gegmebi mis dasasruleblad.<br />

kapitulis restavracia kapitan<br />

oto kreftingma 1872 wels daasrula.<br />

amis Semdgom, sakaTedro taZris<br />

samuSao e bi eilert kristian brodtkorb<br />

kristis (1832-1906 ww.), Semdeg sxva arqiteqtorebs<br />

daekisraT da Sedegad mivi-<br />

ReT nageboba, romelic ramdenime sa ukunis<br />

wvlils asaxavs. imave dros, gamomdinare<br />

moTxovnilebidan, mrev lis Tvis


meti sivrce Seqm ni li yo, mravali Suasaukunovani<br />

xis eklesia ra dikalurad<br />

gadakeTda an maT nacvlad axali Senobebi<br />

aages. da mainc, sak maod adre Cans<br />

istoriuli nagebobebis dacvis cdebi; am<br />

mimarTule biT pirveli nabijebi iohan<br />

kristian dals (1788-1857 ww.), warmoSobiT<br />

norve giel mxatvars da kaspar david<br />

fridrixis axlo megobars, gadaudgams,<br />

romelic italiaSi swavlobda da<br />

drezdenis universitetis profesori<br />

gaxda. man ramdenimejer imogzaura norvegiaSi<br />

mTiani landSaftebis dasa xatad<br />

da xis eklesiebze pirveli norvegiuli<br />

publikacia gamosca (mal man ger, 1989).<br />

1841 wels man norvegiaSi Zveli nagebobebis<br />

dacvis sazogado e ba daaarsa. amis<br />

kvalobaze, 1870-ian wlebSi osloSi Ria<br />

cis qveS muzeu mi daarsda. igive nabijebi<br />

idgmeboda SvedeTSi, sadac 1891 wels,<br />

doqtor artur hazeliusis TaosnobiT,<br />

Seiqmna skansenis Ria cis qveS muzeumi,<br />

rac sxva qveynebisTvis sanimuSo gaxda.<br />

fineTi, XII saukunidan SvedeTis<br />

nawili iyo da, Sesabamisad, 1666 wlis<br />

kanonmdebloba maszec vrceldeboda,<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 313<br />

sur. 9.9 norvegiaSi Zveli<br />

xis eklesiebis dacvisadmi<br />

interesi XIX s.-is meore<br />

na xe varSi gaizarda. bevri<br />

maTgani ganadgurda an<br />

droTa ganmavlobaSi saxe<br />

icvala. urnes eklesia,<br />

msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi Sesuli tipiuri<br />

nimuSia<br />

Tumca mas sakuTari identoba hqonda.<br />

germaneli moazrovneebis da filosofosebis,<br />

maT ricxvSi i. g. herderis, zegavleniT,<br />

ZiriTadi yuradReba xalxur<br />

poezias eTmoboda, ramac Sedegad XIX<br />

saukunis damdegs elias lonrotis mier<br />

`kalevalas~ gamocema moitana (1815 da<br />

1835 ww.). 1809 wels igi ruseTs gadaeca,<br />

rogorc didi sahercogo, xolo<br />

helsinki ki qveynis dedaqalaqad SeirCa.<br />

aman gamo iwvia aqtiuri mSenebloba axal,<br />

neo-klasikur dedaqalaqSi, sadac mTavari<br />

arqiteqtori karl ludvig engeli<br />

(1778-1840 ww.) iyo, romelic drez denis<br />

akademiaSi SinkelTan erTad swavlobda.<br />

1824 wels man sammarTve los ufrosis<br />

Tanamdebobaze Sarl basi Secvala da<br />

pasuxs agebda sazo ga doebriv Senobebze<br />

da zedamxedvelobas uwevda Sua saukuneebis<br />

eklesi e bis aRdgenas klasikuri<br />

gemovnebis Sesabamisad, raTa advili yofiliyo<br />

maTi gamoyenebiTi moTxovnilebebisadmi<br />

adaptacia.<br />

XIX saukunis Sua xanebSi aRmocenda<br />

nacionalizmi, germenelebis da, gansakuTrebiT,<br />

hegelis mier STagonebuli


314 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Zlieri moZraoba, ramac daRi daasva<br />

erovnuli memkvidreobis gansazRvrisa<br />

da dacvisadmi interess 278 . 1870 wels<br />

daarsda siZveleTa sazogadoeba, raTa<br />

xeli Seewyo eklesiebis, Sua saukuneebis<br />

mxatvrobis da sxva mxatvruli, Tu<br />

istoriuli nawarmoe bebis SeswavlisTvis.<br />

1872 wels parlaments waredgina<br />

bili Zveli Zegle bis dacvis Taobaze;<br />

1883 wels miRebul iqna siZveleTa sab-<br />

Wos (Muinaistieel li nen toimikunta) Seqmnis<br />

gadawyvetileba, xolo misi daarseba<br />

1884 wels mox da. kanonmdebloba iTvaliswinebda<br />

Zveli cixe-simagreebis<br />

nangrevebis, ek le siebis da sxva sazogadoebrivi<br />

nagebobe bis, iseve rogorc<br />

xma re baSi myof Senobebze arsebuli<br />

warwere bis, kedlis mxatvrobis an dekoris<br />

da c vas; au ci lebel moTxovnas warmoadgenda<br />

Tavdapirveli teqnologiis<br />

da doku men tu ri Rirebulebis masalis<br />

278 mogvianebiT, erovnuli romantikuli Jugendstil<br />

arqiteqtura finuri iden to bis<br />

gamomxatvelad iqca eliel saarinenis, armas<br />

lindgrenis (1874-1929 ww.), lars sonkis<br />

(1870-1956 ww.) da sxvebis SemoqmedebaSi.<br />

ur. 9.10 varSavis istoriuli<br />

centri meore msoflio<br />

omis dros masobrivi ngrevis<br />

Semdeg iyo aRdgenili.<br />

1980 wlidan igi unEsCo-s<br />

msoflio memkvidreo<br />

bis nus xa Sia Sesuli<br />

erovnuli indentobis<br />

“restavraciisTvis” misi<br />

universaluri Rire bu lebis<br />

gamo<br />

SenarCuneba. arc erTi `zetervalsi~<br />

fi neT Si ar dabadebula, Tumca eklesiebisa<br />

da cixe-simagreebis res tav racia<br />

tardeboda; mniSvnelovani proeqti<br />

iyo turkus Sua saukuneebis saka Te dro<br />

taZari, romlisTvisac nimuSs sxva<br />

Crdilour qveynebSi gan xor cie lebul<br />

restavraciebSi (mag., lun di, upsala,<br />

roskide da trondhaimi) da germaniasa<br />

Tu safrangeTSi eZebdnen (Knapas, 1983).<br />

<strong>konservaciis</strong> moZraoba aq Semoitanes<br />

Tanamedrove arqiteqtorebma, lars<br />

sonkma, rome lic isto ri u li stratifikaciis<br />

mniSvnelobas usvavda xazs,<br />

bertel Áungma, rome lic haidenstamis<br />

da raskinis <strong>konservaciis</strong> strategias<br />

mimar Tavda da ar mas lindgrenma, romelic<br />

emyareboda 1897 wels brYuselSi<br />

gamarTul ar qi teqtorTa saerTaSoriso<br />

Sexvedras, sadac ganxiluli iyo `Secdomebi~<br />

istoriul nagebobebSi, Tumca<br />

raime garkveuli pasuxi am kamaTs ar<br />

moyo lia (Knapas, 1983). istoriuli nagebobebis<br />

dacvaze gansakuTrebul zegavle<br />

nas <strong>konservaciis</strong> germanuli da avstriuli<br />

Teoriebi axdenda.


9.1.3 aRmosavleT evropa<br />

meore msoflio omis Semdgom periodSi<br />

evropis gayofis Sedegad, aRmosavleT<br />

nawilSi e.w. socialisturi banaki Seiqmna.<br />

miuxedavad imisa, rom kulturuli<br />

memkvidreobis usafrTxoebis istoriuli<br />

safuZvlebi igive iyo, kontinentis<br />

axalma politikurma viTarebam am regionis<br />

qvey nebs gansakuTrebuli pirobebi<br />

moaxvia Tavs, ramac didi gavlena<br />

iqonia maT strategiaze. da mainc, maT<br />

Soris gansxvaveba rCeboda, sxvadasxva<br />

xa l xis kultura ki axali sistemis pirobebSic<br />

igrZnoboda. uSualod omis<br />

Semdeg, politikis generaluri xazi<br />

rekonstruqcia da ekonomikuri gan vi-<br />

Tareba iyo, rac, ZiriTadad, samrewvelo<br />

warmoebas emyareboda. tradiciu li<br />

teq nologia nakleb prioritetuli iyo<br />

da mas, ZiriTadad, soflis raionebSi<br />

da istoriuli Zeglebis SekeTebisas Tu<br />

dauSvebdnen.<br />

socialisturi qveynebidan poloneTi<br />

gansakuTrebiT amayobda Tavisi<br />

kulturuli memkvidreobis mofrTxilebiT,<br />

rac dangreuli istoriuli qala<br />

qebis centrebis (mag., varSava, gdanski)<br />

rekonstruqciisa da aRdgenis Tvis<br />

saswrafod miRe bul zomebSi gamoixateboda.<br />

aRsaniSnavia, rom es ero v nuli<br />

Zalisxmeva saTanadod iqna dafasebuli<br />

1980 wels varSavis, ro gorc poloneli<br />

xalxis erovnuli identobis gamoxatulebis<br />

universal ri Rirebulebis gamo,<br />

unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi SetaniT. poloneli specialistebi<br />

aqtiurad moRvaweobdnen saer-<br />

TaSoriso asparez zec _ stanislav lorenci<br />

iComos-is erT-erTi damaarsebeli<br />

iyo; garda amisa, poloneTi is qveyanaa,<br />

sadac iComos-i 1965 wels dafuZnda.<br />

aseTi mo R vaweobis Sedegad poloneTma<br />

eqspertis sa xe li daimkvidra restavraciis<br />

teqnologiaSi, rasac sxva socialistur<br />

qveynebSi da sxva kontinen teb zec<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 315<br />

ki saeqsportod iyenebdnen. menejmentis<br />

erovnuli struqtura cen t ralizacias<br />

emyareboda, im modelis mixedviT, rac<br />

am regionSi yvelgan gamoiyeneboda.<br />

ZiriTadi sazrunavi aRricxuli Zeglebi<br />

iyo, mag., eklesie bi, sasaxleebi da<br />

cixe-simagreebi. dacvis strategiis umniSvnelovanes<br />

na wils istoriuli nagebobebisTvis<br />

socialurad Sesaferisi<br />

gamoyenebis ga mo Zebna Seadgenda; Sedegad,<br />

eklesiebi sakoncerto darbazebad<br />

an muzeume bad, xolo cixe-simagreebi<br />

ki muSaTaTvis dasasvenebel saxlebad<br />

gadakeT de boda. amave dros, Cveulebrivi<br />

sacxovrebeli saxlebi mouvleli da<br />

Se u keTebeli iyo, nawilobriv finansuri<br />

saxsrebis naklebobis, nawilobriv ki industriuli<br />

warmoebisTvis miniWebuli<br />

upiratesobisa da tradiciu li masalebis<br />

uqonlobis gamo.<br />

meore msoflio omis Semdeg mTeli<br />

germania qalaqebis aRdgenis prob lemis<br />

winaSe dadga (Beyme et al., 1992). germaniis<br />

demokratiuli respub li kis SemTxvevaSi,<br />

marto aRdgenis problema rodi<br />

idga, igi `idealuri sazogado e bis~ Seqmnis<br />

`sacdel proeqtad~ iyo miCneuli.<br />

am sqemis nawils warsu lis fesvebis<br />

mokveTis mcdeloba warmoadgenda; erTerTi<br />

Sedegi amisa po li tikurad mniSvnelovani<br />

istoriuli arealebis (mag.,<br />

berlinis samefo ci xe-simagre da laipcigis<br />

centri) ganadgureba iyo. miuxedavad<br />

amisa, mo saxleoba spontanurad<br />

lamobda, ezruna istoriul nagebobebze,<br />

ris maga liTs warmoadgens naumburgis<br />

sakaTedro taZris taqtiani SekeTe ba<br />

taZ ris ve arqiteqtor ernst Subertis<br />

xelmZRvanelobiT, Tumca, sac xov re be li<br />

saxlebi jer kidev nangrevebad idga. hans<br />

nadleri, saqso niis regio nis Denkmalpfleger<br />

(istoriuli Zeglebis mcveli), aseve<br />

ibrZoda, raTa daec va meore msoflio<br />

omis bolos yumbarebiT ganadgu rebuli<br />

drezdenis is toriuli centris ZiriTadi<br />

Taviseburebani. es gulisxmobda yo-


316 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 9.11 naumburgis sakaTedro taZari<br />

seriozulad dazianda meore msoflio omis<br />

dros. kamarebi aRadgines sakaTedro taZris<br />

arqiteqtoris, e. Su be r tis xelmZRvanelo biT.<br />

feradovani gamisTvis monacrisfro tonebi<br />

SeirCa (`Su be r tis nacrisferi~)<br />

fil Zvel sagamyidvloSi frauenkirxes<br />

nangrevebis `gayinvas~ rekonstruqciis<br />

molo din Si, romelsac mxolod 50 wlis<br />

Semdeg Seudgnen. mogvianebiT, Tavdapir<br />

veli akrZalva istoriuli Senobebis<br />

Taobaze aRar ganxorcielebula da<br />

Seda re biT mcire Institut für Denkmalpfleges<br />

(ZeglTa dacvis instituts), lYudvig<br />

daitersis xelmZRvanelobiT, daekisra<br />

pasuxismgebloba qveynis mniSvne lo van<br />

monumentur memkvidreobaze.<br />

ruseTi evropidan aziamdea gadaWimuli<br />

da aRmosavlur da dasav lur<br />

zegavlenaTa erTobliobas warmoqmnis.<br />

misi kultura yovelTvis xa si aT deboda<br />

dRevandlamde moRweul tradiciebsa da<br />

miTebTan Serwymuli Rrma sulierebiT.<br />

reliqviebis Tayvaniscema yovelTvis<br />

iyo am tradicie bis nawili, rac xSirad<br />

xdeboda wminda adgilebze axali taZris<br />

agebis mi zezi. msgavsi interesis gamovlena<br />

iyo 1820 wels, kievis pirveli<br />

saka Tedro taZris, dimes adgilze arqeologiuri<br />

gaTxrebis Catarebis pirve li<br />

cdebi. gansakuTrebuli Zalisxmeva das-<br />

Wirda imas, rom pativiscemiT ara marto<br />

X saukunis eklesiis simbolurobas,<br />

aramed mis formasac moh kidebodnen. am<br />

sur. 9.12 1980-ian wlebSi<br />

drezdenis zemper opera<br />

aRadgines. misi foie<br />

fera do v nebis sruli<br />

rekonstruqciis nimuSia,<br />

romelic gulda gul<br />

saarqivo da save le kvlevas<br />

emyareba, iseve rogorc<br />

es ramdenjerme momxdara<br />

restavraciisas germaniis<br />

yofil demokratiul<br />

respublikaSi


sur. 9.13 omis dros dazianebuli kroYckirxes<br />

restavracia drezdenis centrSi mi ni maluri<br />

intervenciis nimuSia; rekonstruqciis<br />

nacvlad, dazianebul adgilebs xeSeSi cementi<br />

daades, romelic, amasTanave, karg akustikas<br />

qmnida<br />

istoriuli Senobebis interpretirebas<br />

ganapirobebda uf ro maTi rogorc<br />

mniSvnelovani su lieri, Tu ideologiuri<br />

xsovnis mata rebe li saarqivo dokumentebis<br />

Rirebuleba da ara maTi<br />

arqiteqturu li an is t oriuli Rirebuleba<br />

(Chtekov, 1992). 1859 wels dafuZnda<br />

saimperato ro arqeologiuri komisia;<br />

saimperatoro samxatvro akademiasTan<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 317<br />

erTad, istoriuli Zeglebi am komisias<br />

moekiTxe bo da (Brown, 1905:200ff).<br />

<strong>konservaciis</strong> zogadi ganviTareba<br />

ruseTSi igive xazs mihyveboda, rac danarCen<br />

evropaSi _ romantizmidan vidre<br />

istoricizmamde. boiar ro manovebis<br />

saxlis (1858 w., f. rixteris mier) da<br />

vladimirSi Sobis monist ris restavracia<br />

mecnieruli principebis gamoyenebis<br />

pirveli nimuSebia. XIX saukunis meore<br />

naxevarSi, rodesac qveyanaSi viole-ledYukis<br />

Teori ebi gaicnes 279 , upiratesoba<br />

restavraciasa da stilisturi<br />

erTianobis re ko n struqcias mieniWa.<br />

saukunis bolosken moxda seriozuli<br />

Zvrebi konse r vaciis mimarTulebiT, rac<br />

manamde 1892 wlis rus arqiteqtorTa<br />

kongres ze aisaxa, ris SesaniSnav nimuSs<br />

warmoadgens 1902-1908 wlebSi novgorodis<br />

neredicas mac xov ris eklesiis<br />

restavracia, Catarebuli p. pokriSki nis<br />

mier (Dushkina, 1995:88).<br />

bolSevikuri revoluciis (1917 w.)<br />

momdevno wlebi eklesiis devniT aRin-<br />

279 viole-le-dYukis erT-erTi bolo wigni,<br />

L’Art russe, 1877 w., saswrafod iqna naTargmni<br />

da gavlena iqonia <strong>arqiteqturis</strong> Teoriasa<br />

da praqtikaze.<br />

sur. 9.14 drezdenis<br />

frauenkirxe 1945 w.is<br />

dabombvis Sedegad<br />

daingra, xolo es ad gili<br />

naxevari saukunis manZilze<br />

daculi iyo rogorc<br />

omis memoriali. ekle siis<br />

rekonstruqcia 1994 w.-s<br />

daiwyo, riTac man axali<br />

Sinaarsi SeiZina.


318 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

iSna, magram sakmaod male gaCnda Sesa-<br />

Zlebloba Zvel eklesia-monas trebSi<br />

ar qe ologiuri kvlevis warmoebisa. mdgomareoba<br />

1930-ian wlebSi Se i cvala,<br />

rodesac xelisuflebam gadawyvita, moespo<br />

yvela kulturuli tradicia, religiis<br />

CaTvliT. daingra aTasobiT religiuri<br />

nageboba, saxe icvala tradiciulma<br />

soflebma, daixura saxelosnoebi,<br />

restavratorebi devnilTa siebSi aRmoCnden<br />

(Podiapolsky 1992). Znelia am periodSi<br />

kultu rul faseulobaTa mTliani<br />

danakargis Sefaseba, isic Tqmula, rom<br />

`arc erTi qveyana evropaSi ar mopyrobia<br />

Tavis kulturul memkvidreobas ise<br />

barbarosulad, rogorc es moxda ssrk-<br />

Si~ (miltchik, 1992:105). axali samya ros<br />

politikurma utopiam da Tanamedrove<br />

<strong>arqiteqturis</strong> moZraobam saer To sura-<br />

Ti daas ru la (Dushkina, 1995:91).<br />

meore msoflio omis Semdeg ukve<br />

SeimCneoda axali tendenciebis ni S nebi,<br />

magram Zveli Taobis restavratorebidan<br />

TiTqmis aravin iyo dar Cenili. ssrk-Si<br />

veneciis qartia oficialur dokumentad<br />

iyo aRiarebuli _ magram aman xeli ar Se-<br />

sur. 9.15 boiar romanovebis<br />

saxli moskovi. ruseTSi<br />

adrindeli restavraciis<br />

ni mu Si, Sesrulebuli<br />

f. rixteris proeqtis<br />

mixedviT 1858 wels<br />

(natalia duSkina)<br />

uSala gansxvavebul midgomebs. garkveul<br />

zomaze, samuSaoebi seriozul mecnierul<br />

kvlevas emyareboda, magram mizani, umetes<br />

SemTxvevaSi, mTavari istoriuli<br />

sasaxleebis da Zeglebis (mag., sasax leebi<br />

leningradsa da moskovSi) srul rekonstruqciaSi<br />

an stilistur restavraciaSi<br />

mdgomareobda. rekonstruqciisas<br />

mniSvnelovani kriteriumi am nagebobebis<br />

ise gadakeTeba iyo, rom SesaZlebeli<br />

yofiliyo maTi gamo ye neba. zogi maTgani<br />

muzeumad aqcies, zogs ki turistuli, an<br />

sxva socia lu ri funqcia daekisra. amis<br />

magaliTia suzdalis istoriuli qalaqidan<br />

turistul kompleqsad gadaqceva.<br />

saamisod xdeboda mniSvnelovani eklesi<br />

e bis (Sobis taZari) muzeumebis saxiT<br />

aRdgena, Zveli monastrebis tu ristul<br />

sastumroebad gadakeTeba da tradiciul<br />

stiliT xis saxlebis mSenebloba, maT-<br />

Si stumrebis gansaTavseblad (raninsky,<br />

1992). istoriuli qa laqebis, maT ricxvSi<br />

Tavad moskovis, ngreva da Tanamedrove<br />

rekon struq cia aTwleulebis manZilze<br />

grZeldeboda da aTaswleulis mijnas miaRwia<br />

(Dushkina, 1995:95).


saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 319<br />

sur. 9.16 yazanis RmrTismSoblis sakaTedro taZari wiTel moedanze moskovSi, re konstrui rebu li<br />

o. Jurinis mier 1990-ian wlebSi (natalia duSkina)


320 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

rumineTi, Zveli dakia, Tanamedrove<br />

saxelmwifod XIX saukunis Sua<br />

xanebSi (1859 w.), ori samTavros gaer-<br />

Tianebis Sedegad Camoyalibda, xolo<br />

misi damoukidebloba hoencolernis<br />

zeobisas, 1878 wels aRiares. es peri o di<br />

mZlavri nacionalisturi moZraobiT da<br />

Zveli ruminuli enis aRorZi nebiT aRiniSna.<br />

saukunis meore naxevarSi daiwyo<br />

istoriuli Zeglebis aR werilobis Sedgena,<br />

romelic 1894-1909 wlebSi gamoqveynda.<br />

istoriuli na ge bo bebis <strong>konservaciis</strong><br />

da restavraciis pirveli, franguli<br />

nimuSiT STa gonebuli kanonmdebloba<br />

1892 wliT TariRdeba. imave dros<br />

kultTa da ga naTlebis saministrosTan<br />

istoriul ZeglTa dacvis saTaTbiro<br />

komisia daarsda. monarqiam 1947 wlamde<br />

gastana, rodesac ssrk-m mTeli Zalaufle<br />

bis xelSi Cagdeba moiTxova.<br />

meore msoflio omis Semdgomi okupaciis<br />

mZime wlebs (1944-58 ww.) xe li ar<br />

SeuSlia inventarizaciis gagrZelebisTvis<br />

da 1955 wels kulturis Zegl-<br />

Ta dacvisa da gamoyenebis normebSi<br />

garkveuli cvlilebebi iqna Se ta nili.<br />

sur. 9.17 qristes<br />

aRdgomis karibWe wiTel<br />

moedanze, moskovSi,<br />

rekonstruirebuli o.<br />

Jurinis proeqtis mixedviT<br />

1992-5 ww.-Si (natalia<br />

duSkina)<br />

sur. 9.18 moldavuri humoris eklesia erTia<br />

monastrebis mTeli rigidan, romle bic gare<br />

moxatulobiTaa dafaruli da aRmosavleT<br />

rumineTSi mdebareobs. 1970-ian wlebSi aq<br />

warmoebuli saerTa Soriso sarestavracio<br />

kampaniebis Semdeg, 1993 wels eklesiebi<br />

msoflio memkvidreobis nusxaSi iqna Setanili


1960-iani wlebis Sua xanidan 1970-ianis<br />

dasawyisamde sasikeTo gan vi Tareba SeiniSneba:<br />

1969 wels rumineTi iCCrom-is<br />

wevri gaxda, xolo 1971 wels iComosis<br />

erovnuli komiteti dafuZnda, rasac<br />

moyva saerTaSo riso TanamSromlobis aqtiuri<br />

periodi, kvleviTi samuSaoebi da<br />

treinin gi vasile drakutis xelmZRvanelobiT.<br />

yuradReba gamaxvilebul iqna<br />

XV saukunis uxvad moxatul eklesiebze<br />

moldaveTSi, gamagrebul monast reb sa,<br />

transilvaniaSi qalaqebis istoriul<br />

centrebze da soflebSi Se mor Cenil SesaniSnav<br />

xis nagebobebze. 1970-iani wlebi<br />

muzeumebis da kul turuli dawesebulebebis<br />

raodenobis mniSvnelovani zrdiT<br />

aRiniSna, xo lo 1974 wels SemoRebul<br />

iqna kulturuli memkvidreobis dacvis<br />

axali kanoni (Paléologue, 1990.).<br />

rumineTis ekonomikuri programis<br />

nawili soflis meurneobis aRor Zi ne bis<br />

ambiciuri programa gaxda, ramac istoriuli<br />

soflebis da qalaqe bis centrebis<br />

sistematuri ganadgureba gamoiwvia,<br />

gansakuTrebiT moldo va Si. 1977 wlis<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 321<br />

sur. 9.19 buqarestis<br />

centri qalaqis istoriuli<br />

centris dangrevis<br />

Semdeg da po li tikuri<br />

reprezentatiulobis<br />

mizniT am teritoriis<br />

mSenebloba<br />

martSi buqarestSi Zlieri miwisZvra<br />

moxda, ris Sedegad 1500 adamiani daiRupa<br />

da mravali istoriuli nageboba<br />

daingra da dazian da. imave wels, arsebuli<br />

kanonmdeblobis sruli darRveviT,<br />

mTavrobam is to riuli Zeglebis generaluri<br />

sammarTvelo gaauqma. mcireodeni<br />

sakon ser vacio samuSaoebi ganaTlebis<br />

uwyebebisa da rumineTis akademiis mxarda<br />

WeriT xorcieldeboda. 1984 wlidan,<br />

prezident CauSeskus piradi zedam xe dve<br />

lobiT, daiwyo axali msxvili politikuri<br />

da administraciuli cen tris mSenebloba.<br />

amas didi farTobi sWirdeboda<br />

da amitom qalaqis is toriuli centris<br />

uzarmazari teritoria TiTqmis mTlianad<br />

daangries; SemorCa mxolod ramodenime<br />

izolirebuli Zegli da Zveli<br />

sacxovrebeli ubnebi, romlebic axlebis<br />

SigniT moeqca. proeqti mxolod naxevrad<br />

iyo dasrulebuli, rodesac 1989<br />

wels Zveli reJimi daeca.<br />

1990-ian wlebSi qveyana zogadi ekonomikuri<br />

ganviTarebisa da obieq te bisa da<br />

dawesebulebebis privatizaciis mravali


322 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

problemis winaSe dad ga. am viTarebaSi<br />

rumineTma aRadgina kulturuli memkvidreobis<br />

dacvis uwyeba da kanonmdebloba,<br />

ganaaxla saerTaSoriso TanamSromloba<br />

da spe ci a lis te bisTvis treiningis programebi<br />

SeimuSava. istoriuli nagebobebis<br />

movlasTan da SekeTebasTan dakavSirebuli<br />

problemebi kidev ufro gaarTula<br />

germanuli warmoSobis mosaxleobis emigraciam,<br />

ramac istori u li eklesiebis<br />

mitoveba da mawanwalebis mier carieli<br />

sur. 9.20 budapeStis Zveli<br />

buda, aRdgenili meore<br />

msoflio omis dros miyenebu<br />

li dazianebis Semdgom.<br />

strategia restavrirebul<br />

nagebobaSi, warsulis<br />

mowmo bad, Tavdapirveli<br />

fragmentebis gamovlenaSi<br />

mdgomareobda<br />

sur. 9.21 hiltonis<br />

sastumros SedarebiT<br />

didi zomis Tanamedrove<br />

kompleqsi Zve li budas<br />

istoriul struqturaSi<br />

iyo integrirebuli<br />

saxlebis dakave ba gamoiwvia.<br />

ungreTSi mdidari memkvidreobis<br />

dacviT daintereseba 1846 wliT TariRdeba,<br />

rodesac mecnierebaTa akademiam,<br />

cnobili ganaTlebuli piris, imre<br />

henclmanis zegavleniT, Zveli Zeglebis<br />

dacvisken mouwoda. 1872 wels mTavrobam<br />

kulturuli memkvidreobis dacvis droebiTi<br />

komiteti da a arsa, romlis momxsenebeli<br />

imre henclmani gaxda. es qveyanaSi<br />

iuridi u li uflebamosilebis mqone


pirveli organo iyo. pirveli kanoni 1881<br />

wels gamoica (horler, 1996:10ff). 1956 wlis<br />

revoluciis Semdgom, 1957 wels istoriul<br />

ZeglTa dacvis erovnuli sammarTvelo<br />

Seiqmna, xolo sarekon s truqcio<br />

samuSaoebis erT-erT mTavar obieqtad<br />

iqca didi erovnuli mni Svnelobis mqone<br />

budas cixe-simagre budapeStSi, misi mimdebare<br />

terito ri iTurT. es RirsSesaniSnavi<br />

adgili seriozulad dazianda meore<br />

msof lio omis dros, amitomac rekonstruqciisas<br />

gansakuTrebuli yuradReba<br />

yvela Tavdapirveli fragmentis, rogorc<br />

warsulis utyuari sabuTisa da mowmobis,<br />

gamovlenas mieqca. es restavracia<br />

ungruli strategiis erT-er Ti yvelaze<br />

cnobili nimuSi gaxda da wardgenili iyo<br />

1972 wels budape St Si Catarebul iComos-is<br />

generalur asambleaze.<br />

1989 wlis revolYuciis Semdgom,<br />

1990 wels istoriul nagebobaTa dac va<br />

garemos dacvis da teritoriuli menejmentis<br />

saministros daekis ra, xolo<br />

dacvis axali kriteriumebi 1991 wlis<br />

kanonmdeblobiT ganisa zRvra. Tu 10<br />

500 daculi Zeglidan daaxlovebiT 60%<br />

(daaxl. 6000) adre sa xelmwifo mflobelobaSi<br />

Sedioda, axal pirobebSi, rodesac<br />

ZiriTadi yu radReba privatizaciazea<br />

gamaxvilebuli, mosalodnelia,<br />

es cifri 2%-s (200-dan 250-mde) miuaxlovdes.<br />

es niSnavs, rom radikalurad<br />

icvleba is to riuli adgilebis movlaSi<br />

saxelmwifos wvlili. Tu warsulSi yvela<br />

sa xis intervencia uSualod saxelmwifos<br />

zrunvis sagani iyo, axla igi ufro<br />

reabilitaciis da saTanado gamoyenebis<br />

procesebis xelmZRvanelia. am procesma<br />

`kargi patronis~ cneba Semoitana, rac<br />

daculi Zeglebis mo di fi cirebuli statusis<br />

sakvanZo koncefcias warmoadgens.<br />

erT-erTi mTa vari problema materialuri<br />

saxsrebis naklebobaa, rac<br />

saSualebas iZle va mxolod SezRuduli<br />

raodenobis samuSaoebi Sesruldes da<br />

gadaudebe li SekeTebisa da hidroizo-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 323<br />

laciis prioritetulobas apirobebs.<br />

turizmi ganixileba, rogorc finansebis<br />

Semodinebis erT-erTi SesaZlo wyaro;<br />

am Tvalsaz ri siT mniSvnelovan potencials<br />

iseTi RirsSesaniSnavi adgilebi<br />

qmnis, rogoricaa godolo, budapeStis<br />

maxloblad mdebare Zveli sofe li,<br />

aseve Setanili msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi da qveynis mravali SesaniSnavi<br />

cixe-simagre da sasaxle. erovnuli sammarTvelos<br />

direqtorma TamaS fejerdim<br />

aRniSna, rom SesaZlebelia materialuri<br />

wyaroebis gam ra val ferovneba, Tu<br />

istoriuli adgilebis axal statuss da<br />

maTi dacvis, movlis da sworad gamoyenebis<br />

axlebur problemebs saTanadod<br />

mivudge biT. gansakuTrebuli yuradReba<br />

ucxouri turizmis poten ci als da saer-<br />

Ta So riso TanamSromlobis SesaZleblobebs<br />

unda daeTmos (Fejérdy, 1995).<br />

9.1.4 ZeglTa dacvis moZraoba amerikis<br />

SeerTebul StatebSi<br />

amerikis SeerTebul StatebSi pirveli<br />

kolonistebis romantizmiT moculi istoriebi<br />

uoSington irvingis da jeims<br />

fenimor kuperis nawar moebebSia asaxuli.<br />

XIX saukunis damdegs zogjer xmas imaRlebdnen<br />

xol me istoriuli adgilebis<br />

gadasarCenad, Tumca mcdelobaTa umetesoba<br />

uSe degod dasrulda. ZeglTa dacvis<br />

moZraobisTvis Semobrunebis momenti<br />

gaxda kampania prezident jorj uoSingtonis<br />

rezidenciis, maunt vernonis gadasarCenad.<br />

1840-ian wlebSi am adgilTan<br />

dakavSirebiT mravali gansxva ve bu li gegma<br />

arsebobda, romelTa ricxvSi iyo windadeba,<br />

igi xeibar ja riskacTa TavSesafrad<br />

eqciaT (1851 w.). 1853 wlis dekemberSi<br />

qalbatonma ana pamela kaningemma<br />

mouwoda samxreTel qalebs, daecvaT es<br />

saxli, xo lo imave TveSi Statis gubernatorma<br />

werilobiT mimarTa sakanonmdeblo<br />

xe lisuflebas mis gadasarCenad. am


324 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

(a)<br />

(b)


(g)<br />

sur. 9.22 (a) arqeologiuri teritoria kasa<br />

grandes nangrevebis irgvliv samxreT arizonaSi,<br />

federalur nakrZalad 1889 w.-s<br />

gamocxadda. saxlis nangrevebi safars<br />

qve Saa daculi (foto: jon p. o’neili,<br />

haBs/haEr koleqcia, kongresis biblioTe kis<br />

beWdvis da fotografiis ganyofileba).<br />

(b) TeTri saxlis nangrevebi kanion de<br />

Se lis erovnul parkSi, arizonaSi (haBs/haEr<br />

koleqcia. kongresis biblioTekis beWdvis da<br />

fotografiis ganyofile ba). (g) totem baitis<br />

saTemo saxli, keCikani, alYa s ka (haBs/haEr<br />

koleqcia, kongresis biblioTekis beWdvis da<br />

fotografiis gan yo fileba)<br />

movlenebis Sedegad, 1856 wlis 17 marts<br />

Seiqmna aSS-s maunt vernonis qalbatonTa<br />

asociacia, romelmac fo n de bis mozidvisa<br />

da sazogadoebis mier qonebis SeZenis<br />

uflebis mopove bis kampania wamoiwyo.<br />

qalbaton kaningemis asociaciis<br />

magaliTi `Cogbur Tis fexsacmelebSi<br />

gamowyobilma, cisferTmianma, patara<br />

moxucma qalba to nebma~ aitaces, romlebic<br />

cdilobdnen, erovnuli masStabisTvis<br />

mieRwi aT, Tu arada Tundac erTi istoriuli<br />

nageboba gadaerCnaT. ubralo<br />

Ze lis qoxi, sadac TiTqosda abraham<br />

linkolni daibada, 1897 wels neSvi lis<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 325<br />

sur. 9.23 stratford holi virjiniaSi<br />

aRdgenil iqna arqiteqtorebis fisk kimbalis<br />

da erling pedersenis mier, robert i.<br />

lis fondis dafinansebiT (foto: jek buCeri.<br />

haBs/haEr koleqcia, kongresis biblioTekis<br />

beWdvis da fotografiis gan yo fi leba)<br />

gamofenaze aCvenes, xolo mogvianebiT<br />

is daculi iqna rogorc reli q via, misi<br />

memorialuri Zeglis SigniT _ Tumca,<br />

misi avTenturobis Tao baze bevri eWvi<br />

gamoTqmula. xangrZlivi samarTlebrivi<br />

dava gaimarTa ero v nul sakuTrebaSi<br />

prezident jefersonis (montiCelo, Sarlotsvilis<br />

maxloblad, virjinia), saxlis<br />

SeZenis gamo, rac mxolod 1923 wels<br />

das rulda.<br />

Tuki Tavidan ZeglTa dacvis moZraoba,<br />

ZiriTadad, kerZo moqala qeebis<br />

xelSi iyo, ara erTi erovnuli mniSvnelobis<br />

sazogadoeba, Tu or ga nizacia<br />

daarsda, romlebmac memkvidreobis<br />

Tao ba ze sazogadoebis gana T le bisa da<br />

gaTviTcnobierebis saqmeSi didi wvlili<br />

Seitana 280 . amas gar da, federalur<br />

doneze, dacvis ganviTarebisTvis mniS-<br />

280 1879 wels aq Sedioda amerikis arqeologiis<br />

instituti da amerikuli eT nologiis sammarTvelo,<br />

1880-ian wlebSi amerikis istoriuli<br />

asociacia da erovnuli geografiuli<br />

sazogadoeba, xolo 1895 wels amerikis<br />

Tval warm taci da istoriuli Zeglebis<br />

dacvis sazogadoeba.


326 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vnelovani iyo smitso nis instituti<br />

da Sinagan saqmeTa saministrosTan arsebuli<br />

miwis garige ba Ta registraciis<br />

mTavari sammarTvelo. 1889 wels<br />

amerikis SeerTebuli Sta tebis senatma<br />

gadadga pirveli nabiji federaluri<br />

arqeologiuri na kr Za lis Sesaqmnelad;<br />

es samxreT arizonaSi winaistoriuli<br />

nangrevebis, e.w. kasa grandes mimdebare<br />

teritoriis dasacavad moxda. arqeologiiT<br />

dainteresebis Sedegad, 1906<br />

wlis 8 ivniss gamovida kanoni siZvele-<br />

Ta Se sa xeb, romelic uflebas aniWebda<br />

aSS-s prezidents gamoeca federaluri<br />

xelisufle bis kuTvnil teritoriebze<br />

erovnul Zeglebad gamocxadebis Sesaxeb<br />

brZanebu le bebi, raTa daecva istoriuli<br />

Rirs SesaniSnaobani, isto riuli,<br />

an winaistoriuli nagebobebi, an sxva<br />

mecnie ruli mniSvnelobis mqone obieqtebi<br />

eris sakeTildReoT 281 . 1860-iani<br />

wlebis samoqalaqo omis veteranebis<br />

Zalisxmevis Sedegad, brZolis velebis<br />

didi raodenoba erovnul samxedro<br />

parkebad gamocxadda, rac damtkicebul<br />

iq na kongresis 1890 wlis brZanebulebiT;<br />

maT sxva parkebic moyva. Tu<br />

Tavda pir velad yuradReba, ZiriTadad,<br />

koloniursa an wina-koloniur nagebobeb<br />

sa da RirsSesaniSnav adgilebze iyo<br />

gamaxvilebuli, henri rasel hiC koki<br />

pirveli iyo, vinc gaaRviva interesi XIX<br />

saukunis arqiteqturi sadmi, romelic im<br />

dros axali ganviTarebis kvalad Zalze<br />

swrafad uCinardebo da. mis 1928 wlis<br />

mowodebas sxvebic gamoexmaurnen da<br />

sul ufro meti pub likacia avrcelebda<br />

informacias ZeglTa dacvis Sesaxeb:<br />

erT-erTi wamyva ni am kampaniaSi Architectural<br />

Record gaxda, Semdgom ki mas mxari<br />

arqiteqtu ris istorikosTa amerikulma<br />

sazogadoebam misca.<br />

transportis ganviTarebam da mnaxvelTa<br />

raodenobis zrdam kultu ru li<br />

281 lee, 1951:12f. siZveleTa aqti 65f gverdzea<br />

warmodgenili.<br />

obieqtebis sistematuri menejmentis da<br />

administrirebis aucileb loba gamoiwvia.<br />

1916 wels kongresma daadgina, Seqmniliyo<br />

erovnuli par ke bis samsaxuri,<br />

rogorc Sinagan saqmeTa saministros<br />

qvedanayofi da mis pirvel direqtorad<br />

stefen materi dainiSna 282 . 1935 wels<br />

gamoica istoriu li adgilebis kanoni,<br />

romelmac kidev ufro gamokveTa<br />

erovnuli politi ka da dacvis valdebulebebi<br />

da romlis Tanaxmad Seiqmna<br />

erovnuli par ke bis, istoriuli adgilebis,<br />

nagebobebis da Zeglebis Taobaze<br />

mrCevelTa komisia. erovnuli parkebis<br />

samsaxuri aqtiurad CaerTo amerikis<br />

SeerTe bu li Statebis istoriuli obieqtebis<br />

dacvis xelmZRvanelobaSi, Tumca<br />

mas naklebad hqonda uSualo Carevis<br />

SesaZlebloba da materialuri sax s rebi.<br />

amerikis istoriuli nagebobebis kvleva<br />

(haBs) 1933 wels, parkebis samsaxuris,<br />

arqiteqtorTa amerikuli institutis<br />

da kongresis biblioTe kis erToblivi<br />

dafinansebiT daiwyo.<br />

mas Semdeg, rac 1901 wels ingliselma<br />

mxatvarma Carlz r. eSbim Se er Tebul<br />

StatebSi imogzaura, daibada iseTi<br />

erovnuli organizaciis da arsebis idea,<br />

romelsac daevaleboda kerZo sakuTrebis<br />

dacva da rome lic inglisis erovnuli<br />

fondis moqmedebis kur sis mixedviT<br />

imoqmedebda (hosmer, 1965:94, 255, 302).<br />

sabolood, 1947 wels Seiqmna istoriuli<br />

adgile bis da nagebobebis erovnuli<br />

sabWo. axali organizaciis movaleoba<br />

mosa x leobis ganwyobilebis da azris<br />

dadgena, Ze gl Ta dacvis aucileblobis<br />

da meTodebis Taobaze informaciis miwodeba,<br />

specifikuri proeqte bis gan-<br />

282 “brZanebuleba parkebis erovnuli samsaxuris<br />

daarsebis da sxva miznebis gamo,” 1916<br />

wlis 25 agvisto. am organizaciis mizania<br />

`xedebis, bunebrivi da istoriuli obieqtebis<br />

da maT wiaR veluri bunebis kon servacia<br />

da ma Ti gamoyenebis uzrunvelyofa iseTi<br />

saSualebebiT da meTodebiT, rac ar SebRalavs<br />

maT momaval TaobaTa gasaxareblad.”


xilva da maTi mxardaWera da kvleviTi<br />

samuSaoebis xelmZRvanelo ba iyo. male<br />

sabWo istoriuli Zeglebis dacvis<br />

erovnul fondad gadaiqca, ro melmac<br />

uflebamosileba kongresis 1949 wlis<br />

brZanebulebiT miiRo. 1953 wels sabWo<br />

da fondi istoriul ZeglTa dacvis<br />

erovnul fondad gaer Ti anda.<br />

amerikis SeerTebul StatebSi <strong>konservaciis</strong><br />

da restavraciis evro pu li<br />

gamocdileba vrceldeboda leqciebisa<br />

da literaturis meSveobiT, aseve<br />

amerikeli mogzaurebis pirdapiri urTierTobiT<br />

inglisis, safrange Tis, germaniisa<br />

da skandinaviis sazogadoebebTan,<br />

muzeumebTan da saxe los no eb Tan. adreul<br />

etapze mniSvnelovan warmatebebs<br />

miaRwia uilYam samner epltonma (1874-<br />

1947 ww.), axali inglisis siZveleTa<br />

dacvis sazoga doe bis damaarsebelma da<br />

pasuxismgebelma mdivanma. igi mogzaurobda<br />

ev ro paSi da dakavSirebuli iyo<br />

sPaB-Tan, inglisis erovnul fondTan,<br />

saf ra n geTis Monuments historique-Tan da<br />

skansenis Ria cis qveS muzeumTan stokholmSi.<br />

epltoni raskinis da morisis<br />

koncefciebs emxroboda da pirveli iyo,<br />

vinc xels uwyobda zedmiwevniT aRnusxvasa<br />

da kvlevaze damyarebul restavracias,<br />

miuxedavad imisa, rom misi saku-<br />

Tari restavraciebi zogjer savaraudo<br />

elementebsac Seicavda (hosmer, 1965:236;<br />

hosmer, 1981:998ff).<br />

1930-ian wlebSi erovnuli parkebis<br />

samsaxuris, rogorc sarestavra cio<br />

proeqtebSi mTavari damsaqmeblis, roli<br />

Zalze gaizarda; man aseve mni Sv nelovani<br />

wvlili Seitana amerikis SeerTebul<br />

StatebSi dacvis stra tegiis gansazRvra-<br />

Si. Carlz u. porter III, romelic mxars<br />

uWerda kvleva-Ziebis da restavraciis<br />

startegias da roland f. li, Semdgom<br />

par kebis samsaxuris mTavari istorikosi,<br />

<strong>konservaciis</strong> inglisur meTo debs<br />

swavlobdnen da kargad icnobdnen iseT<br />

saerTaSoriso iniciativebs, rogoricaa<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 327<br />

aTenis 1931 wlis deklaracia. parkebis<br />

samsaxuris xelmZRva nelobiT warmoebuli<br />

sarestavracio samuSaoebi 1933 wels<br />

daiwyo da maT ricxvSi Sedioda stratford<br />

holi, robert i. lis fondis dafinansebiT,<br />

fisk kimbalis da erling<br />

pedersenis mier restavrirebuli. 1930iani<br />

wle bis sxva mniSvnelovan restavraciaTagania<br />

umanko Casaxebis misionis<br />

nang revebi lompokSi, kalifornia, aseve<br />

arqiteqturuli naSTebis nangrevebis<br />

sa xiTve gamagreba da muzeumis Seqmna<br />

tumakoris erovnul ZeglTan arizo naSi.<br />

yoveli obieqti axal-axal problemebs<br />

avlenda, rac adgilze gan xil vasa da<br />

gadaWras saWiroebda, magram am samuSaoebisas<br />

xdeboda gamoc di lebis dagroveba,<br />

rac SesaZlebels xdida sakiTxebis<br />

ufro sistemati ze bul safuZvelze<br />

mogvarebas.<br />

1928-29 wlebSi wamowyebuli koloniuri<br />

uilYamsburgis proeqti Se er-<br />

Tebul StatebSi pirveli mniSvnelovani<br />

proeqti da restavraciis pir ve li WeSmariti<br />

skola iyo, rodesac praqtikuli<br />

samuSaoebisas restavra ciis raobis<br />

gansazRvrac mouxdaT. 1699-1780 wleb-<br />

Si uilYamsburgi kolo ni u ri virjiniis<br />

dedaqalaqi iyo da qveynis ganviTarebis<br />

gadamwyvet etap ze aq metad mniSvnelovani<br />

ambebi moxda. esaa adgili,<br />

sadac 1776 wels vir jiniis konventma<br />

iseTi gadawyvetileba miiRo, ramac<br />

damoukideblobis deklaracia moitana.<br />

qalaqis XVIII saukunis koloniuri saxis<br />

aRdgenis mxardamWeri mRvdeli uiliam<br />

arCer ratenford gudvini (_1939 w.) iyo.<br />

1924 wels is jon d. rokfeler umcrossa<br />

da henri fordis ojaxis wevrebs Sexvda.<br />

1926 wels `amerikis koloniurma qalbatonebma~<br />

Tavisi wvlili Se i tanes TeTri<br />

saxlis restavraciaSi; mogvianebiT, imave<br />

wels gudvinma, miaRwia SeTanxmebas<br />

rokfelerTan da moipova saWiro saxsrebi,<br />

arqiteq tor uiliam g. perisTan er-<br />

Tad, restavraciis programis SesamuSa-


328 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

veb lad da zogierTi obieqtis SesaZenad.<br />

gudvini ocnebobda, aRedgina qa la qi,<br />

ro gorc koloniuri virjiniis `waubilwavi~<br />

dedaqalaqi, radgan mis saganmanaTleblo<br />

potencials xedavda da<br />

surda is reprezentaciuli yofi liyo.<br />

samuSaoebi momdevno, 1928 wels daiwyo<br />

(hosmer, 1976).<br />

male naTeli gaxda, rom kvleviTi<br />

samuSaoebis Catareba sruliad au cilebeli<br />

iyo, raTa Sedegad `kino dekoracia~<br />

ar gamosuliyo. kvlevi sas kidev<br />

ufro naTeli gaxda problemis mecnieruli<br />

buneba. yvela mixv da, rom<br />

mniSvnelovani iyo Tavdapirveli elementebis<br />

SenarCuneba, Tundac isini<br />

ar Seesabamebodes silamazeze windawin<br />

Camoyalibebul Sexedule bebs da upiratesobis<br />

miniWeba avTenturobisTvis<br />

da ara im `samkaulis Tvis~, ro melic, mavanTa<br />

rwmeniT, ama Tu im nagebobas unda<br />

hqonoda (Perry, 1935). Sesabamisad, axlomdebare<br />

samosaxloebidan Zveli saxlebis<br />

gadmota na, an `tipiuri~ replikebis<br />

daproeqteba dauSvebeli aRmoCnda.<br />

restavra cia da rekonstruqcia `avTentur~<br />

sabuTebs _ saarqivo ma salas (naxazebi,<br />

aRwerebi, Canaxatebi, fotoebi) _<br />

da Tavad adgilze, ar qeologiuri gaTxre<br />

bis Sedegad gamovlenil masalas unda<br />

damyareboda. rokfelers Zalze ainteresebda<br />

restavraciis arqiteqturuli<br />

aspeqtebi da maT arqeologiu ri kvlevis<br />

drosac ki wamoswevda win. proeqtis<br />

konsultant arqiteqto rebi iyvnen fisk<br />

kimbeli da lourens koheri, Architectural<br />

Record-is redaq tori.<br />

kimbeli dabejiTebiT moiTxovda<br />

mniSvnelovani mogviano nagebobebis SenarCunebasac,<br />

amitomac samuSaoebis<br />

masStabi imis iqiT ganivrco, rac `cnobili<br />

iyo, an iTvleboda, rom arsebobda~<br />

uilYamsburgSi 1699 da 1840 wlebs<br />

Soris; es saSualebas miscemda qalaqis<br />

stumrebs, naTlad daena xaT samosaxlos<br />

arqiteqturuli ganviTareba (hosmer,<br />

1981:963). `berZnuli aRorZinebis~ Semdgomdroindeli<br />

nagebobebi koloniuri<br />

qalaqis idea lu ri iersaxis Sesaqmnelad<br />

Seufereblad miiCnies. orive, kimbelic<br />

da ko heric dabejiTebiT moiTxovdnen<br />

axali masalebis gamoyenebisas, maT na Tlad<br />

aRniSvnas, rogorc es inglisSi xdeboda.<br />

upiratesoba mieniWa Tav dapirveli<br />

masalis SenarCunebas, miuxedavad imisa,<br />

rom igi ufro Zviri jdeboda, vidre axliT<br />

aSeneba, magram droTa ganmavlobaSi<br />

moxerxda Zve li teqnologiebis xelaxla<br />

Seswavla, ris magaliTs warmoadgens XVIII<br />

saukunis aguris damzadeba da dawyoba.<br />

istoriuli sizustis sakiTxi 1732 wlis<br />

renis Senobis Sesasvlel pavilYonTan<br />

dakavSirebiT warmoiSva, ro me lic ar<br />

akmayofilebda zog arqiteqtors, romlebsac<br />

misi esTetikuri Tva l sazrisiT<br />

gaumjobeseba surdaT. arqeologiuri<br />

da istoriuli sabu Te bis safuZvelze,<br />

gadawyda misi SenarCuneba, radgan CaTvales,<br />

rom Care va mTel restavracias<br />

gaanadgurebda.<br />

interierebis restavraciisas upiratesoba<br />

mieniWa Tavdapirveli, an Tavdapirvelis<br />

tipis paneliT mopirkeTebas<br />

da ara sxva nagebobebidan wa mo Rebuli<br />

elementebis gamoyenebas. samuSaoebis xelmZRvanelebma<br />

Sida mo w yo bi lobisTvis<br />

aRwerilobebi da sxva dokumentebi gamoiyenes,<br />

magram Tu sabuTebis mopoveba<br />

SeuZlebeli iyo, samuSaoebi imave periodis<br />

msgavs Se no bebs emyareboda. istoriuli<br />

`sizustis~ problema maSin warmoiSva,<br />

ro de sac sasamarTlos Senobis<br />

restavraciisas ver moxerxda sarwmuno<br />

sabu Te bis mopoveba imis dasamtkiceblad,<br />

rom XVIII saukuneSi frontoni<br />

namd vi lad svetebze iyo dayrdnobili;<br />

sabolood gadawyda gviani danamatebis<br />

moSoreba. 1933 wlisTvis restavraciis<br />

pirveli faza dasrulebuli iyo da<br />

dadga dro Catarebuli samuSaoebis Sefasebisa;<br />

aseve aucilebeli gax da mnaxvelebisTvis<br />

saTanado pirobebis Seqmna.


uilYamsburgis magaliTma mniSvnelovani<br />

gavlena iqonia restavraciis praqtikaze<br />

da `periodis res tavraciaze,~ rogorc<br />

amerikis SeerTebul StatebSi, ise saz-<br />

RvargareT. gudvins da arqiteqtorTa<br />

da eqspertTa mis gunds mudmivad mimar-<br />

Tavdnen rCevisTvis msgavsi proeqtebis<br />

ganxorcielebisas. gazeTebi da Jurnalebi,<br />

Tundac Architectural Record, House and<br />

Garden da National Geographic aqveynebda<br />

informacias restavrirebuli Senobebis<br />

Sesaxeb, avrcelebda XVIII sau kunis interierebis<br />

modas da `uilYamsburgul<br />

feradovnebas~, miuxedavad imisa, rom<br />

`sizustes~ da istoriis idealizebul<br />

suraTs xSirad akriti kebdnen kidec 283 .<br />

erovnuli parkebis samsaxuris saqmianobis<br />

winsvlasTan erTad gan sa -<br />

kuTrebuli yuradReba daeTmo gana-<br />

Tlebis politikas da programebs,<br />

xo lo koloniuri uilYamsburgi am<br />

saqmianobis klasikuri magaliTi gax da.<br />

mniSvnevlovnad iyo miCneuli gamocdili<br />

profesiuli kadrebis mo zidva,<br />

283 mogvianebiT dadginda, rom feradovneba<br />

zedmetad mkrTali iyo origi nalTan SedarebiT.<br />

amis mizezi, SesaZloa, is iyo, rom<br />

winaswari kvleviTi samuSaoebi droisgan<br />

dazianebul nimuSebs efuZneboda.<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 329<br />

sur. 9.24 renis Senoba<br />

uilYamsburgSi istoriuli<br />

sizustis problemis<br />

magaliTia. restavraciisas<br />

warmoiSva dapirispireba<br />

istoriul da es Te tikur<br />

Rirebulebebs Soris<br />

(foto: jek buCeri, haBs/<br />

haEr koleqcia, kongresis<br />

biblioTekis beWdvis da<br />

fotografiis ganyofileba)<br />

romlebic xelmZRvanelobas gauwevdnen<br />

ganaTlebis programebs, awa r moebdnen<br />

sando faqtebis kvlevas, gamoiyenebdnen<br />

eqskursiebs, leq ciebs, gamofenebs da<br />

literaturas imisTvis, rom mosaxleobisTvis<br />

naTe li gamxdariyo RirsSesani-<br />

Snavi adgilebis mniSvneloba, xolo<br />

stumrebs agulianebdnen WeSmariti (da<br />

ara yalbi) monacemebi SeeswavlaT. amas-<br />

Tan erTad, arsebobda saSiSroeba, rom<br />

interpretaciaze maxvilis gadatanas<br />

calmxrivoba SeiZleboda moetana. 1963<br />

wels ada luis haqsteblma SeniSna tendencia,<br />

romelic SeiZleboda SemaSfo-<br />

Tebeli da unayofo yofiliyo (huxtable,<br />

1963): termini `istoriuli raioni~<br />

uilYamsburgisnair damoki de bu lebas<br />

gauigivda, riTic iqmneboda samuzeumo<br />

teritoriebi `disneile n dis sindromiT~<br />

(G. mcCue in timmons, 1976:357). ase-<br />

Ti raionebi advilad iqce o da komerciuli<br />

turizmis samizned, ris Sedegadac<br />

iqmneboda sacxovre be li ubnebisTvis<br />

Seuferebeli garemo. droTa ganmavlobaSi<br />

es tendencia ganeitralebuli<br />

iyo, xolo arqiteqturuli memkvidreobis<br />

koncefcia ga far Tovda da sacxovrebeli<br />

istoriuli ubnebic moicva.


330 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

1972 wels uilYam j. mertagma `istoriuli<br />

raionebi~, gansazRvra rogorc<br />

`terito ria, romelic drois da adgilis<br />

SegrZnebis gziT axdens zegavlenas<br />

ada mianis cnobierebaze~ (timmons,<br />

1976:388).<br />

1930-ian da 1940-ian wlebSi istoriiT<br />

dainteresebul pirTa jgufebma<br />

daiwyes Zalebis gaerTianeba mTliani<br />

raionebis gadasarCenad da Zalian male,<br />

ZeglTa dacvis es axali wamowyeba istoriul<br />

samosaxloebSi mTels qveyanaSi<br />

aitaces. pirvel magaliTTagania Carlstoni,<br />

sadac 1931 wels pir velad gamovida<br />

zonebad dayofis brZanebuleba<br />

(hosmer, 1981:232). amave dros, zogierTi<br />

Statis xelmZRvanelobas samuSao programaSi<br />

ZeglTa dacvis amocanebi Sehqonda,<br />

Tumca amas jer kidev sistematuri<br />

xasiaTi ar hqonda. pensilvaniaSi istoriuli<br />

komisia jer kidev 1913 wels Seqmnes.<br />

ufro organizebuli muSaoba meore<br />

msoflio omis Semdgom daiwyo da gaizarda<br />

istoriuli raionebis raodenoba _<br />

maT Soris iyo filadelfia, anapolisi,<br />

savana da providensi. istoriul ZeglTa<br />

dacvisTvis niSansve tad iqca 1966 wlis,<br />

federalur doneze miRebuli, erovnul<br />

istoriul ZeglTa dacvis kanoni. am<br />

kanoniT kongresi avalebda federalur<br />

mTav robas saagentoebisa da kerZo pirTa<br />

maqsimalur xelSewyobas, iseve ro gorc<br />

saxelmwifo da adgilobrivi xelisuflebis<br />

da istoriuli Zegle bis erovnuli<br />

fondis daxmarebas, raTa maT gaefar-<br />

TovebinaT da daeC qarebinaT istoriul<br />

ZeglTa dacvis programebi da daearsebinaT<br />

isto riul ZeglTa dacvis saprezidento<br />

sakonsultacio sabWo. Sinagan<br />

saqme Ta ministrs daevala, SeemuSavebina<br />

grantebisa da Semweobebis programa<br />

Statebisa da erovnuli fondisTvis.<br />

saxelmZRvanelo miTiTebebis dadgena<br />

kvlav federalur saagentoebs daekisra.<br />

Tavisi saqmianobis pirvel aTwleulebSi,<br />

parkebis samsaxuris uSualo zegavlena<br />

sxva dawesebulebebis saqmianobaze an<br />

sarestavracio samuSaoebze umniSvnelo<br />

iyo. miuxedavad amisa, 1933 wlis Semdgom,<br />

rode sac parkebis samsaxuri didi<br />

raodenobis istoriul Zeglebze uSua lo<br />

pa suxismgebeli gaxda, naTeli Seiqmna,<br />

rom aseTi amocanis Sesasru leb lad mas<br />

saxelmZRvanelo miTiTebebis SemuSaveba<br />

sWirdeboda. 1938 wels eqs pert Ta komisiam<br />

saprogramo gancxadeba gaakeTa,<br />

rac miRebuli iyo pa r ke bis samsaxuris<br />

mier. am dokumentSi gaTvaliswinebuli<br />

iyo kulturu li memkvidreobis sxvadasxva<br />

aspeqti da Sexedulebebis Sesa-<br />

Zlo konfliq ti imis gamo, raze gamaxvilebuliyo<br />

yuradReba _ esTetikur,<br />

arqeolo giur, samecniero Tu saganmanaTleblo<br />

aspeqtze. saganmanaTleblo<br />

mxaris metismetad aqcentireba xSirad<br />

xdeboda obieqtis axalad agebis mizezi,<br />

Tumca, samecniero moTxovnebis zedmiwevniT<br />

Sesrulebisas, sazogadoe bis Tvis<br />

obieqtis ZiriTadi istoriuli aspeqtebi<br />

SeiZleba arasakmarisad gan martebuliyo;<br />

xolo esTetikur mTlianobaze an Tavdapirvel<br />

daniSnule ba ze zedmeti yuradRebis<br />

gamaxvilebas is moyveboda, rom<br />

miRebuli Sede gi ver uwevda metoqeobas<br />

obieqtis axlandel, JamTa svliT daRdasmul<br />

cxovelxatulobis Rirebulebas<br />

(lee, 1951:34).<br />

raTa yovel calkeul SemTxvevaSi<br />

swori gadawyvetileba yofiliyo miRebuli,<br />

rekomendebuli iyo `im pirovnebis<br />

saboloo mosazrebis gaTva liswineba,<br />

romelic pasuxs agebda obieqtze.~ gadawyvetileba<br />

unda damya reboda utyuar<br />

monacemebs, xolo upiratesoba unda<br />

miniWeboda sxvadasxva periodis Zveli,<br />

avTenturi naxelavis SenarCunebas da<br />

dacvas da ara ro melime erTi periodis<br />

formiT Zeglis restavracias an rekonstruqcias.<br />

aRniSnuli iyo, rom dacva<br />

da restavracia, Cveulebriv, muSaobis<br />

ufro nel temps moiTxovda, vidre ax-


lis Seqmna 284 . es saxelmZRvanelo miTiTebebi<br />

asaxavda suliskveTebas, romelic<br />

ar gansxvavdeboda 1931 wlis aTenis<br />

284 1938 wels erovnuli parkebis samsaxuris<br />

mier miRebuli strategia gvir Cevda: `moTxovnebis<br />

da motivebis SeTanxmebis mcdelobisas,<br />

upiratesi war mmarTveli pasuxismgebeli<br />

adamianebis taqti da sibrZne unda iyos.<br />

amas Tanave, maT albaT, daxmarebas gauwevs<br />

garkveuli dakvirvebebi: 1. sa mu Sa oebis<br />

dawyebis saboloo gadawyvetileba ar unda<br />

iyos miRebuli manam, sanam amowuruli ar<br />

iqneba yvela arqeologiuri da dokumenturi<br />

sarwmu no wyaro, dakavSirebuli Zeglis formasTan<br />

da mis Semdgom saxecvlile bebTan. 2.<br />

am wyaroebis sruli mimoxilva CanaxazebiT,<br />

SeniSvnebiTa da ga d monaxatebiTurT daculi<br />

unda iyos da araviTar SemTxvevaSi ar unda<br />

mo ispos an daifaros damamtkicebeli sabuTi,<br />

rasac Tavad Zegli gvTava zobs manam, sanam<br />

igi mTlianad ar iqneba fiqsirebuli. 3. sasurvelia,<br />

gvax sovdes, rom `jobs mouaro da<br />

daicva, vidre SeakeTo, jobs SeakeTo, vidre<br />

restavracia Caataro da jobs restavracia<br />

Caataro, vidre aaSeno.~ 4. Cveulebriv, jobs<br />

SevinarCunoT sxvadasxva periodis WeSmariti<br />

Zveli naxelavi, vidre TviTneburad `aRvadginoT~<br />

mTlianoba axali xelobiT, misi romelime<br />

erTi periodis saxiT. 5. es exeba ufro<br />

gviani periodis Zeglebsac, Tuki isinic WeSmariti<br />

SemoqmedebiTi procesis nayofia. 6.<br />

da uSvebelia Cveni sakuTari gemovnebis da<br />

Sexedulebebis Tanaxmad esTeti kur safuZvelze<br />

SevcvaloT sxvagvari mxatvruli gemovnebis<br />

amsax veli Zeg lebi. WeSmariteba ara<br />

mxolod ufro sakvirvelia, vidre fantazia,<br />

ara med ufro nairgvarovani da sainteresocaa<br />

da, amasTanave, ufro patio sa nic. 7.<br />

rodesac gviwevs ganadgurebuli nawilebis<br />

aRdgena sarwmuno wya roebis ararsebobisas,<br />

jerovani yuradReba gvmarTebs epoqisa da<br />

regi onismieri faqtorebis mimarT, rac aRbe-<br />

Wdilia imaave droisa da midamos Se morCenil<br />

nimuSebSi. 8. yvela saxis gonivruli damatebiTi<br />

zrunva da danaxarjebi gamarTlebulia,<br />

raTa masala, meTodebi da xarisxi maqsimalu<br />

rad mivuaxlovoT Zvel naSens, magram<br />

axali namuSevari ar unda iyos xelovnurad,<br />

Teatraluri xerxebiT `daZvelebuli~. 9.<br />

Zveli nagebobebis dacvis da restavraciis<br />

samuSaoebi ufro nela unda mimdinareobdes,<br />

vidre es axlis mSeneblobisas aris mosalodneli<br />

(lee, 1951:34f).<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 331<br />

Sex vedris rekomendaciebisgan, an 1938<br />

wlis italiuri direqtivebisgan. 1963<br />

wels erovnulma fondma SeerTebul<br />

StatebSi istoriuli Zeglebis dacvis<br />

strategiis gansazRvrisTvis koloniur<br />

uilYamsburgSi seminari daafinansa 285 .<br />

Semdeg wels, fondis ori wevri, doqtori<br />

Carlz u. porter III da Carlz e.<br />

petersoni daeswrnen saerTaSoriso kongress,<br />

romelzedac miRebuli iyo veneciis<br />

qartia da principebi mis Sesabamisad<br />

iqna Seswo re buli. 1967 wels koloniuri<br />

uilYamsburgi maspinZlobda kidev<br />

erT Sexvedras strategiebis Taobaze,<br />

romlis Sedegad miRebuli iyo mTeli<br />

rigi principebisa da saxelmZRvanelo<br />

miTiTebebisa, romelic erovnulma<br />

fondma imave wels gamoaqveyna (williamsburg,<br />

1967). 1972 wels iCCrom-is mo nawileobiT<br />

uilYamsburgSi Catarda saer-<br />

TaSoriso Sexvedra, sadac gani xi le boda<br />

dacvis da <strong>konservaciis</strong> principebi da<br />

praqtikuli samuSaoebi da sadac gansakuTrebuli<br />

yuradReba interdisciplinarul<br />

TanamSromlo bas daeTmo (timmons,<br />

1976w.).<br />

istoriul ZeglTa dacvis eqspertTa<br />

komisia agrZelebda dacvis stra tegiis<br />

damuSavebas, ris Sedegad Sinagan saqmeTa<br />

saministrom gamosca Standards for Historic<br />

Preservation Projects (istoriuli dacvis<br />

proeqtis standar tebi), sadac Sedioda<br />

Standards for Rehabilitating (reabilitaciis<br />

standartebi) da the Guidelines for Rehabilitating<br />

Historic Buildings (istoriuli Senobebis<br />

reabi litaciis saxelmZRvanelo<br />

principebi) 286 , ris kvaladac interesis<br />

285 dokumenti `moxseneba amerikis SeerTebul<br />

StatebSi istoriuli Zegle bis dacvis<br />

principebis da saxelmZRvanelo miTiTebebis<br />

Taobaze~ gamoq vey ne bu li iyo seminaris<br />

aqtebTan erTad, Historic Preservation Today,<br />

1966.<br />

286 `reabilitacis standartebSi~, mag., dabejiTebiTaa<br />

naTqvami: `1. aucile be lia<br />

mcdeloba im obieqtis iseTi Tavsebadi<br />

gamoyenebis uzrunvelsayo fad, romelic


332 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sagani ara mxolod umTavresi RirsSesaniSnaobani<br />

da Zeglebi gaxda, aramed<br />

is to riuli Senobebi da istoriuli<br />

raionebic. axali koncefciebi moicavda<br />

nagebobis, naSenis, RirsSesaniSnavi adgilis<br />

da misi Semo ga renis minimalur cvlilebebs<br />

saWiroebs, an Zeglis da misi Semogarenis<br />

Tavdapirveli daniSnulebis Sesabamisad<br />

gamosayeneblad. 2. ar unda dazi an des<br />

nagebobis, RirsSesaniSnavi adgilis da misi<br />

Semogarenis Tavdapir ve li damaxasiaTebeli<br />

Tvisebebi da xasiaTi. SeZlebisgvarad Tavi<br />

unda avaridoT nebismieri istoriuli masalis,<br />

an TvalsaCino arqiteqturuli niSnebis<br />

moSorebas an saxecvlilebas...~<br />

sur. 9.25 (a) wm. iakobis eklesiis interieri<br />

filadelfiaSi, pensilvania (foto: jek<br />

buCeri. haBs/haEr, erovnuli parkebis<br />

samsaxuri). (b) eklesiis xedi samxreTi dan.<br />

naxati, Sesrulebuli amerikis istoriuli<br />

nagebobebis kvlevis mier dadgenili<br />

standartebis mixedviT (haBs/haEr,<br />

erovnuli parkebis samsaxuri)


`reabilitaciis~ koncefcias, romelic<br />

xazs usvavda istoriuli Senobe bis<br />

Tavsebadi gamoyenebiT uzrunvelyofis<br />

aucileblobas da, amave dros, sarestavracio<br />

samuSaoebis saWiroebis<br />

aRiarebas: `reabilitacia gulisx mobs<br />

process, rodesac SekeTebisa da cvlilebebis<br />

Setanis Sedegad Zegli kvlav sasargeblod<br />

gamoyenebadi xdeba, rac Sesa-<br />

Zlebels xdis mis saTanado Tanamedrove<br />

gamoyenebas da, imave dros, Zeglis im<br />

na wi lebis da damaxasiaTebeli niSnebis<br />

dacvas, rac mniSvnelovania isto riu li,<br />

arqi teqturuli da kulturuli Rirebulebebis<br />

TvalsazrisiT.~ aq SeiZleba<br />

warsulSi Catarebuli restavraciebis<br />

garkveuli kritikac Sev ni S noT, saxeldobr,<br />

mcdelobaa ufro metad iyos<br />

gaTvaliswinebuli is toriuli fazebi<br />

da miznad `Tavdapirveli~ mdgomareobis<br />

aRdgena ar iqnes dasaxu li, rac sakmaod<br />

xSirad xdeboda. saxelmZRvanelo<br />

miTiTebebi kulturu li obieqtebis<br />

kerZo mflobelebs gadaeca, rac unda<br />

daxmare boda maT is to riuli Senobebis<br />

reabilitaciasa da dacvaSi. rac Se-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 333<br />

sur. 9.26 Sesarevis<br />

nangrevebi ensliSi<br />

(birminhemi, alabama),<br />

aSS-Si daculi samrew<br />

velo memkvidreobis<br />

nimuSs warmoadgens.<br />

es RirsSesaniSnavi<br />

adgili ekuTvnoda tene<br />

sis naxSiris da rkinis<br />

mopovebis kompanias<br />

da 1899-1980 wlebSi<br />

moqmedebda (foto:<br />

jet lou, haBs/haEr<br />

koleqcia, kongresis<br />

biblioTekis beWdvisa da<br />

foto gra fiis ganyofileba)<br />

exeba samSeneblo normebis moTxovnebs,<br />

rekomendebuli iyo isini ise gamoeyenebi<br />

naT, rom xeluxleblad darCeniliyo<br />

nagebobis xasiaTi, xolo usafrT xoe bis<br />

zomebis miRebisas, alternatiulTagan<br />

iseTi unda SerCeuliyo, rac ar daazianebda<br />

nagebobas.<br />

naSeni garemos ukeTesad aRqmisTvis<br />

mniSvnelovani gamodga jein jekobsis<br />

`didi amerikuli qalaqebis cxovreba<br />

da sikvdili~, romelmac bevr adamians<br />

ubiZga, axali TvaliT Seexeda Tavisi<br />

garemosTvis. garda amisa, evropaSi mogzaurobis<br />

SesaZlebloba da imis naxva,<br />

Tu rogor cdi lobdnen iq istoriuli<br />

qalaqebis da Zeglebis gadarCenas, daexmara<br />

axal gazrda arqiteqtorebs naTlad<br />

daenaxaT, Tu ramdenad iyvnen daSorebuli<br />

sakuTar fesvebs da dafiqrebuliyvnen,<br />

ra iyo gasakeTebeli amerikaSi.<br />

erT-erTi mogzaurTagani jeims marston<br />

fiCi iyo (Fitch, 1981), romelsac kargad<br />

esmoda, rom ZeglTa dacvis moZraoba,<br />

misi Camoyalibebis mTels sigrZeze,<br />

diletantebis xelSi imyofeboda; misi<br />

azriT, maT TiTqmis ar hqoniaT raime


334 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

kavSiri profesional arqiteqtorebsa<br />

da qalaqmgegmareb lebTan. ufro metic,<br />

profesionali arqiteqtorebi moxiblulni<br />

iyvnen Ta namedrove arqiteqturuli<br />

moZraobiT da xSir SemTxvevaSi,<br />

TviTon anadgurebdnen istoriul memkvidreobas.<br />

1960-iani wlebis Sua xanebSi<br />

igi CaerTo kolumbiis universitetSi<br />

istoriul ZeglTa dacvis programis<br />

Se mu SavebaSi, romelic iyo SeerTebul<br />

StatebSi pirveli da msoflioSi er Ti<br />

upirvelesTagani iyo. mis amocanas sxvadasxva<br />

specialobis student Ta urTierTkavSirisa<br />

da TanamSromlobis xelis<br />

Sewyoba warmoadgenda. er Ti mizanTagani<br />

monawileTa kavSiris damyarebac iyo xelosnebTan<br />

da mim dinare mSeneblobebTanac,<br />

raTa, saWiroebisamebr, samuSaoeb-<br />

Sic Careu liyvnen.<br />

9.1.5 irani<br />

kirosis, dariusis da qserqses (Zv. w. VI-<br />

IV ss.) aqemenidebis dinas tiam `arielebis<br />

miwa-wyals~ regionSi wamyvani roli<br />

SesZina, xolo per se po lisi ki sparseTis<br />

didebis simbolod iqca. misi sasaxleebi<br />

Zv.w. 330 wels aleqsandre didis br-<br />

ZanebiT gadawves, romelsac sparselTa<br />

iden to bis ganadgureba surda, Tumca,<br />

imave dros, man gamoxata Tavisi mowiweba<br />

kirosis saflavisadmi, moiTxova<br />

ra misi SekeTeba. Cv. w. 640 wels isla<br />

mis miRebam Zireuli cvlilebebi<br />

moitana, magram warsulisadmi intere si<br />

ar gamqrala. abasidebis xalifatis periodSi<br />

(750-821 ww.), firdousim (935-<br />

1020/6 ww.) raindul tradiciebsa da<br />

rostamis sagmiro saqmeebs Tavi mouyara<br />

`Sah-name~-Si (mefeTa wignSi), romelic<br />

sparsul erovnul eposad iqca. IX da X<br />

saukuneebSi buidebi iranis aRorZinebas<br />

Seudgnen; sparsuli islamis meore ena<br />

gaxda da gansakuTrebul daxvewilobas<br />

literaturasa da poeziaSi miaRwia; is-<br />

torikosebi da geografebi aRwerdnen<br />

qalaqebsa da nagebobebs da did yuradRebas<br />

aqcevdnen warwerebis aRnusxvas.<br />

SenobaTa stili sasanuri da parTuli<br />

<strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebis adreul nimuSebs<br />

misdevda (Pirnia, 1971). persepolisi<br />

da sparseTis kldeSi nakveTi uZvelesi<br />

ga mosaxulebebi saritualo momlocvelobis<br />

adgilebad iqca 287 . pirveli<br />

ev ropeli, romelic persepolisis Sesaxeb<br />

saubrobs, beri odorikus di po rdenonea,<br />

romelmac es adgili 1325 wels<br />

moinaxula. xangrZlivi gaCana gebis Semdgom,<br />

XVI saukuneSi, sefevidebis mmarTvelobis<br />

dros, daiwyo axali era, rodesac<br />

agebul iqna zRapruli sasaxleebi,<br />

meCeTebi da qala qebi, Tundac, isfahani,<br />

Sah abasis (1589-1627 ww.) dedaqalaqi. evropelebis<br />

in teresi aRmosavleTisadmi<br />

da iseTi Zveli Zeglebisadmi, rogoricaa<br />

per sepolisi, babiloni da baalbeki,<br />

XVII saukuneSi gaizarda, ramac xeli Seuwyo<br />

orientalistikis ganviTarebas 288 .<br />

aRwerebi arasistematizebuli iyo vidre<br />

j. b. freizerma gamoikvlia aRmosavleT<br />

sparseTis geologia da is la muri nagebobebis<br />

Sesaxeb angariSi dawera. mogvianebiT<br />

sparseTs lor di kerzoni estumra,<br />

romelmac 1889 wels vrclad aRwera<br />

es qveyana, misi kultura, persepolisi<br />

da aqamenidebis da sasanidebis periodis<br />

nang revebi.<br />

arqeologiuri samuSaoebi, gaTxrebi<br />

da aRnusxva XIX saukuneSi, Zi riTadad, evropelebma<br />

wamoiwyes: britanelebi 1811-<br />

18 wlebSi muSaobdnen nakS-i rustamSi,<br />

287 persepolisi identificirebuli iyo yuranis<br />

da bibliur winaswarmety velTa `solomonis<br />

taxtTan~. 1339 wels, magaliTad, Sirazis<br />

mmarTvelma, misi monaxulebis Semdgom,<br />

CainiSna, rom moswonebia es arqiteqtura<br />

(rogers, 1976:10f).<br />

288 herrmann, 1977. uadres mogzaurTagania pietro<br />

dela vale 1616-23 ww., ser to mas herberti<br />

1627-28 ww., danielebi svend orhamer<br />

anderseni 1630-ian wlebSi da ion struiusi<br />

1671-72 ww.


1836-41 wlebSi bisotunSi da 1851-53<br />

wlebSi suzaSi; fran gebi iranSi 1840-iani<br />

wlebidan muSaobdnen, sxvebi ki mogvianebiT<br />

Camovid nen. Zalze mniSvnelovania<br />

artur ufam poupis (1881-1969 ww.) da<br />

roman gir S manis (dab. 1895 w.) naSromebi<br />

sparsuli xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

Se sa xeb. iranuli <strong>arqiteqturis</strong> erT-er-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 335<br />

sur. 9.27 irani,<br />

persepolisis<br />

arqeologiuri gaTxrebis<br />

teritoria, sadac 1980ian<br />

da 1990-ian wlebSi<br />

mudmivad mimdinareobda<br />

sakonservacio da<br />

sarestavracio samu Sao<br />

ebi, romelTa mizani<br />

SemorCenili Sesasvlelebis<br />

da svetebis xelaxali<br />

aRmar T va iyo<br />

Ti gamoCenili istorikosi profeso ri<br />

m. k. pirnia (1920-97 ww.) iyo, romelic<br />

tradiciul samSeneblo formebs da arqiteqturul<br />

stilebs swavlobda. adreuli<br />

periodisTvis niSneulia mniSvnelovan<br />

arqeologiur monapovarTa sazRvargareT<br />

gadakargva. 1920-ian wlebSi fehlevis<br />

dinastiis aRzevebisas, qveyanaSi<br />

sur. 9.28 isfahanis<br />

uzarmazari moedani,<br />

meidan-i naqsh-i Jahân,<br />

Sah abasis (1589-1627<br />

ww.) dros Cafiqrebuli,<br />

rogorc Zveli qalaqis,<br />

axali nawilis gegmarebas-<br />

Tan da ma kav Sirebeli<br />

kvanZi. savaWroTa<br />

fasadebi aRdgenili iyo<br />

arqeologiuri mo nacemebis<br />

safuZvelze, xolo<br />

1990-ian wlebSi moedani<br />

fexmavalTaTvis ga dakeTda.<br />

es RirsSesaniSnavi adgili<br />

msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSia Sesuli


336 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

midgoma istoriuli RirsSesaniSnaobebis<br />

dacvisa da Seswavlisadmi ufro organizebuli<br />

gax da. 1925 wels ucxoeli mkvlevarebi<br />

wminda adgilebSi dauSves, xolo<br />

1928 wels daarsda iranis arqeologiuri<br />

kvlevis instituti (archaeological survey<br />

of iran), frangi arqiteqtoris andre<br />

godaris xelmZRvanelobiT, ro melmac<br />

aseve iran bastanis axali muzeumi (1937<br />

w.) daaproeqta. 1930 wels gamovida kano-<br />

sur. 9.29 madar-i Sahis<br />

meCeTis gumbaTi isfahanSi<br />

tradiciul yaidaze<br />

Sesrulebu li restavraciis<br />

nimuSia. gatexili<br />

Sorenkecebi ganaxlebuli<br />

da Casmulia ise mo-<br />

Zebnili intervalebiT, rom<br />

arqiteqturuli ieri ar<br />

Seilaxos<br />

ni, romelic exeboda dacvas erovnuli<br />

siZveleebisa vidre zendis dinastiis<br />

dasasrulamde (1794 w.), xolo 1932 wels<br />

SeTanxmebul iq na am kanonis gamoyenebis<br />

wesebi 289 . saxelmwifos mihqonda aRmo-<br />

289 inglisuri Targmani: The Protection of Movable<br />

Cultural Property, Collection of legislative texts, Iran,<br />

UNESCO, 1988. 1936 wels arqeologiuri kvlevis<br />

insti tutma daiwyo iranul Zeglebze<br />

perioduli gamocemebis publikacia, Athar-e<br />

Iran.


sur. 9.30 Sorenkecebis tradiciuli meTodiT<br />

aRdgena isfahanis masjid-i Sahis, dRe vandel<br />

masjid-i imamis SesasvlelSi<br />

Cenebis 50 procenti, xolo danarCeni ki<br />

SeiZleba darCeniliyo im institutSi,<br />

rome lic gaTxrebs awarmoebda (es kanoni<br />

mxolod 1971 wels gauqmda). yvela saxis<br />

sarestavracio samuSaoebi da Zeglsa,<br />

an uSualod mis garemoSi Se tanili<br />

cvlilebebi unda damtkicebuliyo ganaTlebis<br />

saministros mier (smith, 1939;<br />

iran-unEsCo, 1969; Paone, 1977).<br />

adreul sarestavracio samuSaoTagania<br />

intervenciebi isfahanis pa ra s kevis<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 337<br />

meCeTsa (1935 w.) da isfahanis, yazvinis,<br />

qaSanis da iazdis sxva sa zogadoebriv<br />

Zeglebze. persepolisis sasaxleebis<br />

SekeTebis tradiciuli meTodi dazianebuli<br />

adgilebis amokveTasa da imave saxis<br />

qvis masaliT maT SecvlaSi mdgomareobda.<br />

bzarebis SekeTeba tyviaSi Camagrebuli<br />

rki nis kauWebis CasmiT xdeboda.<br />

gacveTil xis nawilebs, Cveulebriv,<br />

axliT cvlidnen; xdeboda kedlebis da<br />

iatakebis drodadro ganaxleba, riTic<br />

Zveli naSeni axali safaris qveS eqceoda<br />

(tilia, 1972:3). pirveli Tanamedrove<br />

restavracia persepolisSi Cikagos<br />

universitetis aRmosavleTmcodneo bis<br />

institutis mier, professor ernst hercfeldis<br />

xelmZRvanelobiT, 1931 wels<br />

daiwyo da mogvianebiT profesor erik<br />

Smidtis xelmZRvanelo biT gagrZelda.<br />

samuSaoebi miznad sasaxlis zogierTi<br />

nawilis SenarCune bas isaxavda,<br />

restavracia iatakis SekeTebas da qvis<br />

skulpturuli deta le bis gamocvlas<br />

moicavda. dazianebuli da daxeTqili<br />

adgilebi cemen tiT iqna SekeTebuli.<br />

keramikuli filebiT dafaruli kedlebi<br />

Tixis da Calis fenebiT da kideebis mowviT<br />

gaamagres.<br />

sur. 9.31 mTis tradiciuli<br />

sofeli masule (CrdiloeT<br />

irani) komerciuli marSrutebis<br />

miRma darCa,<br />

amJamad is dacvis qveS mis<br />

kulturul RirebulebaTa<br />

gamo imyofeba


338 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

1964 wlis reorganizaciisas, arqeologiuri<br />

kvleva kulturisa da xelovnebaTa<br />

saministros iurisdiqciaSi<br />

gadavida da arqeologiis mTa vari sammarTvelos<br />

saxe miiRo. qveynis sxvadasxva<br />

mxareSi monacemebs kulturisa da xelovnebis<br />

adgilobrivi sammarTveloebi<br />

agrovebda. 1965 wels saministrom istoriuli<br />

Zeglebis <strong>konservaciis</strong> erovnuli<br />

organiza cia daaarsa, romelic<br />

qveynis sxvadasxva nawilSi regionaluri<br />

sammarTve loebis meSveobiT qmedebda 290 .<br />

1973 wels moixsna istoriuli Zeglebis<br />

dacvisTvis Ta riRobrivi mijna, ris<br />

Semdeg istoriisa Tu kulturis TvalsazrisiT<br />

mniSvnelovnad miCneuli yvela<br />

istoriuli Senoba kanonis ZaliT unda<br />

yo fili yo daculi. 1964-1972 wlebSi<br />

persepolisis samuSaoebi axlo da Soreuli<br />

aRmosavleTis italiis instituts<br />

(ismEo) daekisra, profesor juze<br />

pe tucis da italiis sagareo saqmeTa<br />

saministros xelmZRvanelobiT 291 . imave<br />

dros mimdinareobda arqeologiuri<br />

gaTxrebi da sarestavracio sa mu Saoebi<br />

nakS-i rustamis, fasargadis da doru-<br />

Zanis Zeglebze. proeqti organizebuli<br />

iyo iranis kulturisa da xelovnebis<br />

saministrosa da ar qeologiis departamentTan<br />

TanamSromlobiT da mis erTerT<br />

mizans res tav raciis specialistebis<br />

da xelosnebis gundis wrTvna warmoadgenda.<br />

sa restavracio samuSaoebis<br />

saxelmZRvanelo miTiTe bebi SemuSavebuli<br />

iyo profesor juzepe Zanderis mier,<br />

romelic ZiriTad yuradRebas guldasmiT<br />

arqeologiur kvlevaze, mdgomare-<br />

290 1975 wels organizaciam, sarestavracio<br />

samuSaoebis angariSebis gamoq veyne bis mizniT,<br />

daiwyo perioduli gamocemis Farbang<br />

Memari-ye Iran-is pub likacia.<br />

291 tardeboda sxvadasxva mimarTulebis samuSaoebi<br />

da maT ismEo-s prezi den ti, profesori<br />

juzepe tuci, profesori g. de anjelis<br />

d’osati, juze pe Zanderi, domeniko facena<br />

da eujinio galdieri xelmZRvanelo bdnen.<br />

obis Semdgomi gauaresebis prevenci a sa<br />

da restavraciis sarwmuno monacemebiT<br />

Semtki cebaze amaxvilebda, rac sruliad<br />

Seesabameboda italiur saxelmZRva nelo<br />

miTiTebs. yvela masala da sarestavracio<br />

samuSao dokumentirebu li da gamoqveynebuli<br />

iyo (Zander, 1968).<br />

islamuri revolYuciis Semdgom,<br />

1985 wels iranis parlamentma da amtkica<br />

kulturuli memkvidreobis <strong>konservaciis</strong><br />

axali kanoni da iranis kulturuli<br />

memkvidreobis organizacia (iCho,<br />

Săzmân-e Mirâs-e Farhanghi-e Keshvar), romelsac<br />

Tavdapirvelad misi prezidenti<br />

mehdi hodjaTi da vice prezidenti baqer<br />

Sirazi xelmZRvanelobdnen. iCho-m erTi<br />

organizaciis SigniT memkvidreobasTan<br />

dakavSirebuli yvela saxis saqmianobis<br />

(kvlevi Ti samuSaoebi, inventarizacia,<br />

aseve dagegmva da <strong>konservaciis</strong> da restav<br />

ra ciis ganxorcieleba) koordinaciis<br />

safuZveli Seqmna. iCho-s mTavari sa mmarTveloebi<br />

da specializebuli dawesebulebebi<br />

(muzeumebi, Zeglebi, sasaxleebi,<br />

tradiciuli SemoqmedebiTi saxelosnoebi<br />

da sxv.) ganTavsebu lia TeiranSi,<br />

xolo yovel provincias, memkvidreobis<br />

yvela aspeqtis misaxedad, sakuTari regionaluri<br />

sammarTvelo aqvs (soheil,<br />

1995). axali or ganizaciis wya lobiT SesaZlebeli<br />

gaxda arsebu li resursebis da<br />

pra q tikuli gamocdilebis ukeT gamoyeneba.<br />

aq unda vaxsenoT keramikuli saxe<br />

losnoebi isfahanSi da qvis damamuSavebeli<br />

saxelosnoebi persepolis-<br />

Si. iCho-s aseve SeuZlia monawileoba<br />

miiRos damgegmavi komisiebis muSa o baSi<br />

rogorc mTels qve yanSi, ise provinciebSic,<br />

istori ul teritorieb ze vetos<br />

uflebiT. cen traluri kvleviTi<br />

laboratoria Teiran Si daars da. gansakuTrebuli<br />

yuradReba saTanado swavlebis<br />

meTodikis ganviTare bas mieqca.<br />

akademiuri swav leba <strong>konservaciis</strong> sferoSi<br />

1976 wels farabis uni versitetSi,<br />

isfahanSi iRebs saTaves. amgvari, adre


arsebuli erTeule bis reorganizacia<br />

yvela struqturas Seexo, maT Soris<br />

specializebul kursebs teqnikuri mu-<br />

SakebisTvis, sauniversiteto da doqtoris<br />

xarisxe bis mopovebis programebs<br />

konservaciaSi momuSave specialistebisTvis<br />

(isfahani da Teirani) da aseve<br />

specializebul swavlebas <strong>arqiteqturis</strong><br />

studentebisTvis (vatandoust, 1994).<br />

9.1.6 indoeTi<br />

indoeTis subkontinenti msoflio-<br />

Si erT-erTi uZvelesi da umniSvnelo<br />

va nesi civilizaciebis samSobloa,<br />

romelsac mdidari, Tavisi siZve liT da<br />

uzarmazari mravalferovnebiT gamor-<br />

Ceuli kulturuli memkvid re oba aqvs 292 .<br />

1526-1761 wlebSi CrdiloeT indoeTSi<br />

mahalTa imperiis daar se bas Zalian didi<br />

erovnuli da saerTaSoriso mniSvneloba<br />

hqonda. mesame imperatorma, akbar didma<br />

(1556-1605 ww.) yvela religias Tanabari<br />

uflebe bi mianiWa da iseTi socialuri da<br />

politikuri cvlilebebi Caatara, ra mac<br />

SesaZleboba misca qveyanas uprecedento<br />

erTianobisa da progresis Tvis mieRwia.<br />

qveyanaSi arsebobda Zvel xelnawerebSi<br />

daculi, qalaqgegma re biTi miTiTebebis<br />

xangrZlivi tradiciebi, aseve sxvadasxva<br />

dargSi _ gegmarebiT dawyebuli, ganxorcielebis<br />

CaTvliT _ sagangebo unar-<br />

Cveve bic (venkataramana, 1956). magram am<br />

wesebisa da normebis umetesoba hunTa<br />

Se mo sevis, islamis miRebisa da indoeTSi<br />

evropelebis mosvlis kvalobaze gaqarwylebuliyo.<br />

britaneTis umaRlesi<br />

xelisufleba indoeTSi 1818 wels gamocxadda.<br />

meore msoflio omis Semdeg<br />

subkontinenti or damoukidebel qveyanad,<br />

indoeTad da pakistanad gaiyo.<br />

mravalricxovanma brZolam da omma<br />

seriozuli ziani miayena indo eTis ar-<br />

292 venkataramana, 1956; Desai, 1970; Carrol, 1972;<br />

Cascoigne, 1976; Grover, 1980; Fletcher, 1987.<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 339<br />

qiteqturul memkvidreobas. da mainc,<br />

jer kidev SemorCa Zveli taZ rebi, salocavebi<br />

da qalaqebi, Tundac konarakis<br />

mzis taZari, ajantas da elefantas gamoqvabulebi,<br />

fatehpur sikri da Taj mahali.<br />

zogierTi am adgilTagani mravalma<br />

evropelma moinaxula da aRtacebuli<br />

darCa mahal Ta <strong>arqiteqturis</strong> miRwevebiT.<br />

ingliselma peizaJistma uilYam<br />

hojisma (1744-97 ww.) 1789 wels Semdegnairad<br />

aRwera Taj mahali: `mTlianobaSi<br />

is la J vardovan fonze usrulyofiles<br />

margalitad gamosCans. igi iseT STa beWdi<br />

lebas axdens, rogorc, unda vaRiaro,<br />

xelovnebis arc erT nawarmo ebs Cemze ar<br />

mouxdenia” 293 . zog SemTxvevaSi taZrebs<br />

SeiZleba axali datvi r Tva SeeZina; ase<br />

moxda elefentas gamoqvabulebis SemTxvevaSi,<br />

sadac 1804 wels lord valentias<br />

yuradReba iman miipyro, rom figurebi<br />

taZarSi ara Cveulebrivad iyo Semonaxuli<br />

imis gamo, rom portugalielebma igi<br />

ek lesiad aqcies da figurebi wiTlad<br />

SeRebes. maduraSi rajas sasaxlis yofili<br />

misaRebi darbazi imdenad iyo dangreuli,<br />

rom XVIII saukunis bo los Tvis<br />

saqonlis sadgomad Tu gamodgeboda;<br />

miuxedavad amisa, mogviane biT igi SeakeTes<br />

da britanelebma am sasaxleSi sam-<br />

Tavrobo dawesebule bebi da sasamarTlo<br />

ganaTavses. XVIII saukunis bolo<br />

meoTxedSi evropaSi siZveleTa mimarT<br />

mzardi interesis da gansakuTrebiT,<br />

inglisSi cxovel xa tuli mimdinareobis<br />

dawinaurebis gamo, indoeTs bevrma xelovanma<br />

mia Sura. yvelaze didi zegavlena<br />

moaxdines Tomas denielma (1749-1840<br />

ww.) da misma ZmisSvilma uilYamma (1769-<br />

1837 ww.), romlebmac indoeTSi 1786-1794<br />

wleb Si imogzaures. inglisSi dabrunebisas<br />

maT gamoaqveynes peizaJebis, istoriuli<br />

adgilebis da arqiteqturuli<br />

xedebis ramdenime seria da an tikvarTa<br />

293 archer, mildred, Early Views of India. The Picturesque<br />

Journeys of Thomas and William Daniell 1786-<br />

1794, thames and hudson, london, 1980, ill. 29.


340 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sazogadoebisadmi miZRvnili indoeTis<br />

siZveleebis Tormeti xe dis seriac.<br />

indoeTis siZveleebs erTma pirvelTaganma<br />

sityva doqtorma semuel jonsonma<br />

Seawia, romelmac 1774 wels waaqeza<br />

fort uilYamis general-gu bernatori,<br />

daewyo aRmosavleTis tradiciebisa da<br />

istoriis kvleva da aRnusxva. am survilis<br />

konkretuli gamoxatuleba iyo 1784<br />

wels bengalis saazio sazogadoebis<br />

daarseba ser uilYam jonsis (1746-1794<br />

ww.), britane li iuristis da orientalistis,<br />

mier, romelic 1783 wels bengalis<br />

umaR lesi sasamarTlos mosamarTle<br />

iyo. sazogadoebis mizani iyo aziis<br />

isto riis, siZveleebis, xelovnebis, mecnierebis<br />

da literaturis Seswavlis<br />

xel Sewyoba. sazogadoebam aseve gamosca<br />

Jurnali `Asiatic Researches” (saazio<br />

gamokvlevani), riTic sistematur kvlevas<br />

Cauyara safuZveli. garda amisa,<br />

man wamoiwyo sakonservacio samuSaoebi,<br />

ramac xeli Seuwyo induri kul tu ris<br />

ufro da ufro naTlad aRqmas, Zveli<br />

Zeglebis aRmoCenas da gamoq veynebas da<br />

induri <strong>arqiteqturis</strong> Seswavlas (rau,<br />

1981; thakur, 1986).<br />

maharajebs da taZrebs ar hqoniaT<br />

koleqciebi Tanamedrove azriT, es Rv-<br />

Taebebisadmi miZRvnili nivTebi iyo.<br />

bengalis sazogadoeba iyo pir veli iniciatori<br />

uZvelesi Zeglebis teritoriaze<br />

siZveleTa Segrove bisa, sadac arqiteqturuli<br />

fragmentebi, warwerebi<br />

da sxva siZveleebi adgil ze sagangebod<br />

iqneboda daculi. 1814 wels sazogadoebam<br />

uboZa Tavisi ko leqcia pirvel<br />

muzeums indoeTSi, romelic daarsda<br />

kalkutaSi da ewoda indoeTis muzeumi;<br />

sakuTari Senoba man mxolod 1875 wels<br />

moipova. Semde gi muzeumi 1851 wels madrasSi<br />

daarsda. masSi gansakuTrebul<br />

yuradRebas imsaxurebs dekoratiuli<br />

qandakebebi amaravatis stupadan da sxva<br />

budis tu ri Zeglebi, romlebic dambebis<br />

da gzebis mSeneblo bi sas iyo gamoyene-<br />

bu li da britanelebis mier ki, aRmoCenili<br />

da Segrovili. dasavleT indoeTis<br />

uelsis princis muzeumi, daarsda bombeiSi,<br />

1905 wels princis stumrobis Semdeg.<br />

ufro mcire muzeumebi mTel rig<br />

qalaqebsa da arqeo lo giuri gaTxrebis<br />

teritoriebze Seiqmna, romlebic Tanda-<br />

Tan tradiciu li mahaluri baRebiT da<br />

landSaftebiT gamarTul Ria cis qveS<br />

muzeume bad gadaiqca.<br />

Zeglebis dacvisadmi gaCenili interesis<br />

nimuSs konarakis mzis ta Zari<br />

warmoadgens; 1806 wels sazRvao<br />

komitetma moiTxova zomebis miReba, ra-<br />

Ta aRar gaeZarcvaT qvebisgan `Savi pagodas~<br />

saxelwodebiT cnobili ta Zari;<br />

iTxova man nagebobis dacvisTvis saWiro<br />

xarjebis dadgenac. es Taosnoba, Ziri-<br />

Tadad, imiT iyo gamarTlebuli, rom<br />

taZari warmoadgenda mTavar orientirs<br />

gemebisTvis wyalmcire sanapiroze. Tumca<br />

general gu bernatori ar daTanxmda<br />

finansebis gamoyofas Zeglis dasacavad,<br />

mainc miRebuli iyo zomebi, rom qvebi<br />

aRar moeparaT (mitra, 1986:15). 1838 wlidan<br />

bengalis saazio sazogadoebam, arc-<br />

Tu warmatebulad, gaaaqtiura mcde loba<br />

taZris dasacavad, taZris zogierTi<br />

fragmenti kalkutas muzeumSi moaTavses.<br />

1900 wels taZris teritoriaze<br />

gaTxrebi moewyo, romlis dro sac aRmo-<br />

Cenil iqna adre ucnobi nagebobebi. amis<br />

kvalad, Zegls Cautarda restavracia,<br />

xolo 1905 wels, Camongrevis Tavidan<br />

asacileblad, porti kis interieri miwiT<br />

amoavses 294 .<br />

1800 wels semuel baCenenma aRmosavleT<br />

indoeTis topografiuli agegmva<br />

Caatara; 1810 wels ki bengalis mTavrobam<br />

gamosca ZeglTa dacvis pir veli<br />

brZanebuleba, romelsac mohyva meore<br />

brZanebuleba madrasSi, 1817 wels.<br />

uZvelesi Zeglebis saxelmwifo doneze<br />

294 1989 wels gadawyda moeSorebinaT es amovseba<br />

da konstruqciis gasamag reblad<br />

Tanamedrove teqnologiebi gamoeyenebinaT.


dacvisa da restavraci is pirveli nabijebi<br />

mas Semdeg gadaidga, rac indoeTi<br />

britanetis saxel m wifo mmarTvelobis<br />

qveS moeqca. 1860 wels daarsda indoeTis<br />

arqeolo giuri kvlevis centri da misi<br />

muSaoba jer subkontinentis CrdiloeT<br />

na wils, xolo aT weliwadSi centralur<br />

nawilebzec vrceldeboda. arqeo logiuri<br />

kvlevis centris pirveli direqtori<br />

aleqsandre kaningemi iyo, “samefo<br />

inJineri~, romelmac ganaTleba saazio<br />

sazogadoebaSi miiRo. man saTave misca<br />

kvlevisa da dokumentaciis nayofier periods<br />

_ qveynis irgv liv mogzaurobis<br />

kvaldakval, man `Archaeological Survey of<br />

India Reports”-is (in doeTis arqeologiuri<br />

mimoxilvis angariSebi) 23 tomi gamosca.<br />

da mainc, Zeglebis konservacia<br />

adgilobrivi xelisuflebis warmomadgenlebs<br />

eva le bo da, romlebsac am saqmis<br />

didi araferi esmodaT; 1884 wels Zegl-<br />

Ta dac va provinciul mTavrobebs daevala.<br />

maiorma h. h. qoulma, romelic ad re<br />

muSaobda lahorSi, deliSi da agraSi da<br />

uZvelesi Zeg lebis zedamxed ve lad sami<br />

wlis vadiT iyo daniSnuli, gamoaqveyna<br />

winaswari angariSebis seria yvela mniSvnelovani<br />

Zeglis Sesaxeb. 1873 wels<br />

samefo saazio sazo ga doeba Semovida<br />

winadadebiT, SeedginaT Zeglebis saTanado<br />

klasifika cia da maTi <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />

gamocdili muSakebi moewviaT.<br />

keldsTonis pirvel markiz kerzonis<br />

(1859-1925 ww.) mefisnacvlobaSi, misi SemarTebiT<br />

daiwyo indoeTis uZvelesi Zeglebis<br />

dacvis axali epoqa. oqsfordis<br />

universitetis kursdamTavrebuli, 1891<br />

wels igi indoeTis sa xe l m wifo mdivnis<br />

moadgiled dainiSna, xolo 1898-1905<br />

wlebSi indoeTis me fisnacvali iyo. kerzons<br />

piradad ainteresebda Zveli Zeglebi,<br />

xSirad miemgzavreboda maT sanaxavad<br />

da iZleoda instruqciebs maTi SekeTebisa<br />

da <strong>konservaciis</strong> Taobaze. igi aRtacebuli<br />

iyo Taj mahaliT da gansakuTrebuli<br />

wvlili Seitana mis restavra-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 341<br />

ciaSi. mTel rig xelosnebs aswav les<br />

marmariloze muSaoeba da dazianebebis<br />

SekeTeba, rac iman gamoiwvia, rom mnaxvelebs<br />

qvis fragmentebi suvenirebad<br />

mihqondaT. miwisZvrebiT gamowveuli<br />

napralebi Seavses da gaamagres, xolo<br />

marmarilos zedapiri ki moapriales.<br />

gamovlenil iqna Zveli baRis gegmareba<br />

da yvavilebi da xe ebi ZeglTan ukeTesi<br />

misasvlelis gaTvaliswinebiT darges.<br />

kerzoni ama yobda Tavisi saqmianobiT<br />

Taj mahalSi, ris Sesaxeb mogvianebiT<br />

werda: `me ti rom araferi gavakeTo indoeTSi,<br />

aq Cemi saxeli ukve Camiweria<br />

da es asoebi mudmiv sixaruls maniWebs~<br />

(Carrol, 1972:134).<br />

1902 wels man gadawyvita arqeologiis<br />

kvlevis centris reorganiza cia; mis<br />

generalur direqtorad dasaxelda doqtori<br />

jon marSali, rome l mac wamoiwyo<br />

gaTxrebis, kvleviTi samuSaoebis,<br />

Zeglebis <strong>konservaciis</strong> da sxva saxis<br />

mecnieruli moRvaweobis aqtiuri periodi.<br />

arqeologiuri kvle vis centris<br />

upirveles valdebulebaTagani Zveli<br />

Zeglebis konserva cia gaxda da am mizniT<br />

Seiqmna Sesabamisi TanamSromlebiT<br />

dakompleqte bu li <strong>konservaciis</strong> ori departamenti<br />

_ `sasazRvro wre~ da `CrdiloeTi<br />

wre~. warmoebuli samuSaoebis<br />

angariSi regularulad qveyndeboda Annual<br />

Reports-Si. 295 1904 wels mTavrobam<br />

gamosca uZvelesi Zeglebis dacvis kanoni,<br />

indoeTisTvis pirveli. 296 ZiriTadi<br />

295 nabi Khan, 1979:11ff. mogvianebiT jon marSals<br />

raindis wodeba uboZes, xo lo 1928 wels igi<br />

pensiaze gavida.<br />

296 1904 wlis Zvel ZeglTa dacvis brZanebulebaSi<br />

`Zvel ZeglTa~ cneba Sem degnairadaa<br />

ganmartebuli: `nebismieri nageboba, Senoba<br />

Tu Zegli, an ne bismieri yorRani da mniSvnelovani<br />

adgili, nebismieri gamoqvabuli,<br />

klde Si nakveTi qandakeba, warwera, an monoliTi,<br />

romelsac istoriuli, ar qeologiuri<br />

an mxatvruli mniSvneloba gaaCnia, an raime<br />

naSTi, sadac Sedis (a) Zveli drois RirsSesaniSnaoba;<br />

(b) Zveli Zeglis mimdebare mi-


342 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

reformebi 1919 da 1935 wlebSi Ca tarda,<br />

ramac ganamtkica uZvelesi Zeglebis<br />

statusi da maTi dacva. ser jon marSalma<br />

sakanonmdeblo struqturis jansaRi<br />

da erTgvarovani safu Z ve li Seqmna.<br />

inglisSi dabrunebis Semdeg, kerzoni<br />

kvlav did yuradRebas iCenda indoe-<br />

Tis memkvidreobis mimarT da mimowera<br />

hqonda Tekerei ternerTan, sPaB-is<br />

mdivanTan, romelTanac restavraciis<br />

jerovan principebs ganixi lav da. sabolood<br />

sPaB-ma aRiara, rom `induri<br />

nagebobebis mdgomareoba sxvaa, vidre<br />

evropis Sua saukuneebis nagebobebisa,<br />

radgan Tu evropaSi Sua saukuneebis<br />

yvela tradicia miviwyebas mieca, indoeTSi<br />

mSeneblobis Zve li tradiciebi<br />

garkveuli odenobiT dResac cocxalia~<br />

(terneris we ri li marSalisadmi<br />

1910 wels, linstrumSi. 1995:7). sPaB-i<br />

kvlav garkveul gavlenas axdenda <strong>konservaciis</strong><br />

miznebis gansazRvraze, rac<br />

asaxulia ser jon marSalis mier, arqeologiuri<br />

kvlevis centris muSakebis<br />

yovel d Riur saqmianobaSi dasaxmare-<br />

wis iseTi nakveTi, romelic SeiZleba gamoyenebuli<br />

iyos Zeglis mosazRudad, misi<br />

safarisa anda mis sxvafriv dasacavad; da<br />

(g) inspeqtirebis mizniT Zveli Zeglebis advilad<br />

midgomis saSualebebi.~<br />

sur. 9.32 Taj mahalis<br />

mavzoleumi da misi<br />

garemomcveli baRi,<br />

aRdgenili lord kerzonis<br />

marTvelobisas, XX<br />

saukunis dasawyisSi<br />

sur. 9.33 Taj mahalis fragmenti, marmarilos<br />

xeliT faqizad damuSavebis magali Ti<br />

blad, gamoqveynebul Conservation Manual-Si<br />

(ko n ser vaciis saxelmZRvanelo)<br />

(1923 w.). <strong>konservaciis</strong> principebTan<br />

dakavSi re biT marSali werda:<br />

`miuxedavad imisa, rom arsebobs bevri<br />

Zveli nageboba, romlis mZime mdgomareoba,<br />

erTi SexedviT, mis aRdgenas<br />

mogvasurvebs, arasdros un da daviviwyoT,<br />

rom maTi istoriuli Rirebuleba<br />

gaqreba maSinve, ro gorc ki SevexebiT<br />

da gavanadgurebT maT avTenturobas.<br />

Cveni upi r velesi valdebuleba ara maTi<br />

ganaxleba, aramed maTi da c va da Senar<br />

Cuneba unda iyos. rodesac SekeTe


a mainc tardeba, Zala da ener gia ar<br />

unda daviSuroT, rom gadavarCinoT<br />

imdeni Tavdapirveli na wi li, ramdenic<br />

SesaZlebelia, radgan swored Zveli<br />

nawilebis avTe n turobaa, rac axliskenac<br />

izidavs yuradRebas. damtvreuli<br />

da lpo baSeparuli originaluri namuSevari<br />

ganuzomlad ufro Rirebulia, vidre<br />

yvelaze daxvewili da srulyofili<br />

axali namuSevari (marshall, 1923:9f).<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 343<br />

sur. 9.34 fatahpur sikri<br />

(indoeTi), brwyinvale Zegli,<br />

romelic XVI saukuneSi<br />

age bisTanave miatoves.<br />

axla Sesulia msoflio<br />

memkvidreobis nusxaSi<br />

sur. 9.35 dagegmvis<br />

kontrolisa da dacvis<br />

problemebi istoriul<br />

qalaq haidera badSi 1979<br />

wels<br />

Zveli Zeglebis SeZlebisdagvarad `xeluxleblad~<br />

dacvas didi yu ra d Reba<br />

eTmoboda; axal elementebs, maTi ganrCevis<br />

nacvlad, gulmodgi ned malavdnen.<br />

gamoqvabul taZrebSi qvis axali<br />

wyobis nakerebi, rac SeiZ leba `Seum-<br />

Cneveli~ unda yofiliyo, axlad Seqmnili<br />

nawilebi ki SeiZleba xe lovnurad<br />

daesvaraT, Tu es Zeglis xasiaTs Seesabameboda.<br />

Camovardni li figurebi, an<br />

gamosaxulebebi xelaxla ar unda aRe


344 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

marTaT, sanam ut yua rad gairkveoda,<br />

sad iyo gamosaxuleba Tavdapirvelad;<br />

ar SeiZleboda adamianis gamosaxulebebis<br />

SekeTeba, yvavilovani dekorisa ki _<br />

mxolod ga monaklis SemTxvevebSi. istoriuli<br />

faqtebi arasdros unda daiCrdilos.<br />

SesaZlebeli iyo istoriuli baRebis<br />

aRdgena maTi Tavdapirveli xa sia Tis<br />

SenarCunebiT, magram zedmeti pedanturobis<br />

gareSe. `cocxal Zeg lebSi,~<br />

anu istoriul nagebobebSi, romlebic<br />

jerac Tavdapirveli daniS nu lebiT gamoiyeneboda,<br />

ufro meti sarestavracio<br />

samuSaoebis Catareba iyo dasaSvebi, vidre<br />

nangrevebze. da mainc, rekomendebuli<br />

iyo, rom nebis mieri aseTi samuSao<br />

pasuxismgebel muSaks Annual Reports-Si<br />

naTlad aReniS na. rac Seexeba religiur<br />

nagebobebs, Zveli Zeglebis dacvis<br />

kano nis Za liT maTi movla-patronobis<br />

xelSekruleba SeiZleboda Sewyvetiliyo<br />

mflo belis saTanado ganacxadis<br />

safuZvelze. amitom maT movla-pat ronobasa<br />

Tu SekeTebaze Tanxebis gamosayofad<br />

garkveuli SezRudvebi da wes da.<br />

`saxel mZRva neloSi~ aris kidec rekomendacia,<br />

SeTanxmebaSi sagange bo muxli<br />

iyos Setanili, romlis Tanaxmad dacvis<br />

xelSekrulebis Sewy ve tis SemTxvevaSi,<br />

mflo belma unda daab runos saxelmwifos<br />

mier daxarjuli nebismi e ri Tanxa<br />

(marshall, 1923:10).<br />

1947 wels indoeTis damoukideblobis<br />

gamocxadebis Semdeg, ZeglTa<br />

dacvis kanonSi Setanili iyo Sesworebebi<br />

axali konstituciuri moTxovnebis<br />

Sesabamisad; 1958 wlis uZvelesi<br />

Zeglebis da arqeologiuri gaTxre bis<br />

kanoni 1904 wlis kanonis msgavsi iyo,<br />

magram igi met uflebebs aniWeb da indoeTis<br />

arqeologiuri kvlevis centrs.<br />

pakistanSic, aseve, uZvelesi Zeglebis<br />

dacvaSi Setanili Sesworebebis brZanebuleba<br />

1962 wels, xolo axali kanonebi<br />

ki 1968 da 1975 wlebSi gamoica. daculi<br />

Zeglebis siiT xelmZRvanelobs yvela<br />

arqeologiuri superintendanti, romelic<br />

pasuxis mge belia Zeglebis movlasa<br />

da maTi mdgomareobis Taobaze wli ur<br />

angariSze. Zeglebi sul cota, weliwad-<br />

Si erTxel mainc unda Se mo w me bu liyo.<br />

saxelmwifo saxsrebis gamoyenebisas upiratesoba<br />

eniWeboda rac SeiZleba meti<br />

Zeglebis dacvas; nebismieri SekeTeba<br />

unda Catarebu li yo im SemTxvevaSi, Tu<br />

namdvilad arsebobda amis aucilebloba<br />

da Tu saamisod specialuri saxsrebic<br />

moipoveboda. ise ki, didi intervenciis<br />

Tavidan asacileblad, wlis ganmavloba-<br />

Si movla moiTxoveboda. 1970-ian wleb-<br />

Si, luknouSi o. p. agraualis xelmZRvanelobiT<br />

<strong>konservaciis</strong> erov nu li labo<br />

ratoriis daarseba da ganviTareba,<br />

samecniro kvlevebis meti avtono miisa<br />

da SesaZlebobebaTa zrdis mimarTulebiT<br />

gadadgmuli mniSv ne lo vani nabiji<br />

iyo. industrializaciis TandaTanobiTma<br />

ganviTarebam da mo saxleobis zrdam<br />

urbanul centrebSi istoriuli qalaqebis<br />

rogorc ho ri nzontalurad, ise<br />

vertikalurad gafarToveba gamoiwvia.<br />

meore msof lio omis Semdgom es um-<br />

Tavres problemad iqca. 1980-ian wlebSi<br />

qalaqgeg marebis zogierTi samsaxuri,<br />

mag., haiderabadi da xelovnebisa da<br />

kul tu ruli memkvidreobis indoeTis<br />

erovnuli fondis (intaCh) dafuZneba<br />

am problemis ganxilvis erTgvar forumad<br />

iqca, ramac xeli Seuwyo profesional<br />

damgegmareblebs Rrmad Cawvdomodnen<br />

problemas, SeeswavlaT esa Tu<br />

is istoriuli raioni da SemoeTavazebinaT<br />

problemis gadaWris gzebi rogorc<br />

sazogadod qalaqis kontrolis, ise,<br />

saxeldobr, istoriuli raionebis <strong>konservaciis</strong><br />

TvalsazrisiTac.<br />

9.1.7 iaponia<br />

XIX saukunemde iaponuri Senobebi TiTqmis<br />

mTlianad xisa iyo. ha visa, Tu daZvelebis


sxva mizezebis gamo, Senobebi, maT kvlav<br />

gamosayeneb lad, regularul movlas da<br />

SekeTebas saWiroebda. droTa ganmavlobaSi<br />

samSeneblo teqnologiebi daixvewa<br />

da ganviTarda, raTa gaadvilebu liyo<br />

dazianebuli adgilebis Camoxsna, Secvla<br />

an SekeTeba. sxvebTan er Tad, XII sau-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 345<br />

sur. 9.36 kasugas salocavi<br />

naras maxloblad,<br />

(iaponia) naras periodSi,<br />

VIII sauku neSi daaarses,<br />

dRevandeli saxe ki sintos<br />

am salocavisa 1863 wlis<br />

rekonstruq ciis Sedegia<br />

(kasugas salocavis<br />

menejmenti)<br />

sur. 9.37 kasugas salocavis<br />

aRdgena bolodroindeli<br />

rekonstruqciisas (daax.<br />

1994 w.) (kasugas salocavis<br />

menejmenti)<br />

kunidan ganicdida ganviTarebas kiku-s<br />

(karnizebis Camoqna da nivnive bis dawyoba)<br />

da kivari-s (proporciuli sistema)<br />

teqnikebi, romel nic ni San dobliv iaponuria<br />

da maTi saSualebiT Tavdapirvelad<br />

Cafiqre bu li kon cefciis zustad<br />

gansazRvrac SeiZleba (larsen, 1994:109).


346 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Senobis Sesake Teb lad sakmaod advili<br />

iyo misi nawilobriv, an mTlianad daSla;<br />

maga li Tad, hoki-jis samsarTuliani<br />

pagoda, romelic VII saukunis bolos an<br />

VIII saukunis damdegsaa agebuli, nawilobriv<br />

XII, XIV, XVIII da XIX sa u kuneebSi<br />

SeakeTes, XIII, XVII da XX saukuneebSi ki<br />

mTlianad daSales. amg vari tradiciebis<br />

kvalad, SesaZlebeli iyo nagebobis xangrZlivad<br />

gamo ye neba, Tumca unda iTqvas,<br />

rom SekeTebisas TandaTan xdeboda<br />

Tavdapirve li, gansakuTrebiT gare da<br />

zeda nawilebis masalis ganadgureba (am<br />

pago dis SemTxvevaSi danakargi 50 procents<br />

Seadgenda). nawilobriv, aseTi dana<br />

kargebis mizezi sxvadasxva periodSi<br />

Setanili cvlilebebic SeiZleba iyos<br />

(larsen, 1994:11f). sxva sakiTxia sintos<br />

salocavis ritualuri rekon st ruqcia,<br />

praqtika, romelic savaraudod, saTaves<br />

VII saukunis bolodan iRebs. am saxis<br />

bolo rekonstruqcia ise jingus salocavze<br />

1993 wels Catarda _ is ocwliani<br />

SualediT 61-jer ganaaxles. garda<br />

samoqalaqo omebis periodebisa, XV da<br />

XVI saukuneebSi, aseTi rekonstruqciebi<br />

saxe lo van monastrebSi sakmaod xSiri<br />

sur. 9.38 naraSi budisturi<br />

taZris horiu-jis saboloo<br />

restavracia dazianebuli<br />

da gacveTili elementebis<br />

Secvlis princips emyareba<br />

sur. 9.39 budisturi taZris kiojujis Zvelad<br />

SekeTebuli detali. axali elemen tis SigniT<br />

SekeTebis TariRi da xelrTvaa datanili


iyo. amis erTi axsna agrarul sazogadoebaSi<br />

sicocxlis ciklis asaxvaa,<br />

meore ki dakavSirebulia sintos tradiciebis<br />

sawyisebTan, rodesac mudmivi<br />

taZrebi ar hqoniaT da RvTae baTa droebiT<br />

salocavebs gansakuTrebuli SemTxvevebis<br />

gamo agebdnen.<br />

SedarebiT xangrZlivi izolaciis<br />

Semdeg, iaponiam kari ucxoelebs XIX<br />

saukunis Sua xanebSi gauRo. 1868 wels<br />

daiwyo socialuri da poli tikuri cvlilebebis<br />

periodi, romelmac imperatorTa<br />

taxts dakarguli Zalaufleba<br />

daubruna. am e.w. meijis xanis restavraciis<br />

devizi iyo _ ukan warsulisken, Tumca<br />

am periodisTvis siaxleebis Semotanacaa<br />

arsebi Ti, maT Soris dasavluri <strong>arqiteqturis</strong><br />

da qalaqgegmarebis koncefciebisa.<br />

amgvari sakiTxebis Semotana Ser-<br />

CeviT xdeboda, maTi sargeblianobis<br />

da iaponuri sazogadoebisTvis maTi<br />

Sesaferisobis gaTvaliswinebiT (Jinnai,<br />

1995). sxvebTan erTad, gaCnda axleburi<br />

midgoma kulturuli memkvi d reobis mimarTac.<br />

mrewvelobisa da ganviTarebisadmi<br />

gazrdilma interes ma tradiciuli<br />

budisturi da sintos institutebis<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 347<br />

sur. 9.40 istoriuli qalaqi<br />

imai-ko, naras maxloblad,<br />

iaponiis kanonmdeblobis<br />

Ta naxmad Senobebis<br />

urbanuli jgufis dacvis<br />

nimuSia<br />

gaRaribeba, taZrebis mdgomarebis gauareseba<br />

da Zvirfasi sagnebis eqsporti<br />

ga mo iwvia (larsen, 1994:31). 1871 wels<br />

mTavrobam gamosca dekreti siZvele-<br />

Ta dacvis Sesaxeb da brZanebuleba,<br />

daewyoT ZeglTa inventarizacia, rasac<br />

mohyva maTi movlis dafinanseba (1880<br />

w.). 1897 wels mTavrobam gamosca Zveli<br />

salocavebis da taZrebis dacvis kanoni,<br />

romlis Tanaxmad istoriuli salocavebi<br />

da taZ rebi unda Setaniliyo daculi<br />

Zeglebis siaSi da saxelmwifo gaiRebda<br />

ga r kveul xarjebs maTi movlisTvis.<br />

Zveli salocavebis da taZrebis dacvis<br />

komisiam siis Sedgenisas Sinagan saqmeTa<br />

(mogvianebiT _ ganaTle bis) mi nistri<br />

rCevas Zveli salocavebisa da taZrebis<br />

komisiisgan Rebu lob da, xo lo siaSi<br />

Sesuli Zeglebis raodenobam 1929 wlisTvis<br />

1116 er Te uls mi aR wia. siaSi Setanis<br />

mTavar kriteriumebs warmoadgenda<br />

`mxatv ruli uaR re soba~ da `Rireuleba,<br />

viTarca istoriuli mowmobisa da is toriuli<br />

aso ciaciebis uxvad matareblisa.~<br />

amasTanave, gansakuTrebuli roli<br />

eni We boda xnovanebas (sekino, 1929:7f).<br />

1919 wels gamoica kanoni isto riuli


348 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mni Svnelobis adgilebis, Tvalwarmtaci<br />

adgilebis da bunebis Zeg lebis Taobaze.<br />

1929 wels erovnuli simdidris dacvis<br />

dadgenilebam Sec vala 1897 wlis dadgenileba<br />

da cixe-simagreebi, sasaxleebi<br />

da kerZo sac xovre beli saxlebi moicva.<br />

mas Semdeg, rac 1949 wels xanZris Sedegad<br />

naras ho riu-jis taZris oqros darbazi<br />

ganadgurda, 297 kulturuli obieqtebis<br />

dacvis kanonma (1950 w.) Semdgomi<br />

ganmartebebiTurT, gaafarTova kanonis<br />

ZaliT dacvis masStabi da moicva<br />

aramaterialuri kulturuli fa seulobani<br />

(saSemsruleblo an gamoyenebiTi<br />

xelovneba), xalxuri Semoq medebis memkvidreoba<br />

(rogorc materialuri, ise<br />

aramaterialuri), materi a luri kulturuli<br />

obieqtebi (nagebobebi, sxv.), istoriuli<br />

mniSvnelobis ad gi le bi, Tvalwarmtaci<br />

adgilebi da bunebis Zeglebi.<br />

1975 wels daculi Zeg lebis sias Seemata<br />

raionebi, sadac istoriuli Senobebis<br />

jgufebi mde ba reobda. 298<br />

zrunva rogorc fizikur, ise aramaterialur<br />

faseulobebze iapo niis <strong>konservaciis</strong><br />

strategiis damaxasiaTebeli<br />

niSania. imis gaTvaliswi nebiT, rom Sesabamisi<br />

obieqtebi da Senobebi, ZiriTadad,<br />

xisaa, strategia gulisxmobs, rom<br />

SeuZlebelia maTi dacva im Cvevebis<br />

SeunarCuneblad, rac maTi mudmivi movlisa<br />

da SekeTebisTvisaa aucilebeli.<br />

knut-ainar la r sens naTqvami aqvs, rom<br />

297 taZris amobuguli nangrevebi dacul iqna<br />

sagangebo safaris qveS Tavda pi r veli adgilis<br />

gverdiT, sadac taZari xelaxla aages<br />

(larsen, 1994:26).<br />

298 1994 wlis ivlisisTvis mniSvnelovan kulturul<br />

obieqtad miCneuli na gebobebis<br />

raodenobam 3488 erTeuls miaRwia, 136 er-<br />

Teuli dasavluri sti lis Senobis CaTvliT.<br />

ufro metic, sia Seicavda mniSvnelovan<br />

aramate rialur faseulobebsac: 76 pirs,<br />

romlebic 52 xelobas (mag., moWiqva, an laqiT<br />

dafarva, xis an bambukis damuSaveba) warmoadgendnen<br />

da 23 jgufs, romlebic imave<br />

raodenobis xelobas warmoadgendnen.<br />

iaponiam evropuli RirebulebiTi koncefcia<br />

da dacvis Teoriebi XIX saukunis<br />

bolos miiRo, imxanad, rodesac<br />

upira te soba jer kidev stilisturi<br />

restavraciis koncefciebs eniWeboda;<br />

miu xedavad amisa, es mosazrebebi `ara<br />

marto importirebul da imitirebul<br />

iqna, aramed iaponelebma isini TandaTan<br />

imgvarad Secvales, rom iaponiis bunebriv<br />

da kulturul pirobebs morgeboda~<br />

(larsen, 1994:155). ufro metic,<br />

larsenis azriT, axlandeli strategia<br />

ori fenomenis Senazavia: xelos no bis<br />

saukunovani tradiciebis da teqnikuri<br />

codnis da mecnieruli kvle vis meTodebis<br />

gamoyenebisa. amas isic emateba,<br />

rom iaponuri midgoma srulyofilebisadmi<br />

miswrafebiT xasiaTdeba. amas asaxavs<br />

cnobieri arCe vani _ dokumentirebuli<br />

codnis farglebSi _ miznad istoriuli<br />

nagebo bis esTetikurad yvelaze<br />

srulyofili formis miReba iqnas dasaxuli.<br />

es arCevani ganxorcielebadia, vinaidan<br />

SekeTebisas aucilebeli Semadgeneli<br />

_ daSlaa. amave dros, amocanad<br />

dgas istoriuli masalis maqsimaluri<br />

ra o denobis SenarCuneba da Tanamedrove<br />

teqnologiebis mxolod aucileb lo bis<br />

kvalad gamoyeneba.<br />

iaponia iseTi SemTxvevaa, romelic<br />

Tavisi unikalurobisas warmog viCens,<br />

raoden seriozulad eZieben kulturuli<br />

memkvidreobis Tanamedro ve midgomis<br />

damkvidrebas konkretul kulturul<br />

konteqstSi. erT-erTi sakvanZo problema<br />

am Ziebisa `avTenturobis~ sakiTxia,<br />

rac imiTac Cans, rom 1994 wlis dekemberSi<br />

unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

konvenciis konteqstSi avTenturobis<br />

sakiTxze specialistTa saerTa-<br />

Soriso Sexved ras iaponia maspinZlobda<br />

(inaba, 1995; larsen, 1995). tradiciebis<br />

gangrZobi sad mi iaponuri midgoma<br />

mkafiod gamoixata saboloo dokumentSi,<br />

sadac naTqvamia: `yvela kultura<br />

da sazogadoeba emyareba konkretul


formebs da gamoxatvis xilul, Tu uxilav<br />

saSualebebs, rac Seadgens maT memkvidreobas<br />

da amas pativi unda vceT~<br />

(parag. 7). am midgomaSi naTlad Cans kulturuli<br />

memkvidreobis _ ufarToesi<br />

gagebiT _ dacvis axali mimar Tulebebi.<br />

igi SeiZleba dagvexmaros, davamyaroT<br />

kavSiri tradiciul sam ya rosTan, arsebul<br />

samSeneblo tradiciebTan da garemosTan<br />

axleburi da mdgradi urTier-<br />

Tobis gziT.<br />

9.2 saerTaSoriso TanamSromloba<br />

universaluri memkvidreobis koncefcia<br />

TandaTanobiT, XVIII da XIX saukuneebis<br />

ganmavlobaSi viTardeboda, xolo formaluri<br />

gamoxatuleba saerTaSoriso<br />

xelSekrulebebsa da konvenciebSi hpova.<br />

jer kidev XVIII saukuneSi, emerih de<br />

vateli (1714-67 ww.), Sveicareli iuristi,<br />

`Le droit des gens”-Si (erovnebaTa samar-<br />

Tali, 1758 w.) Seexo xelovnebis nawarmoebTa,<br />

ro gorc kacobriobis saerTo<br />

memkvidreobis sakiTxs da imas, Tu ra<br />

das kvnebi unda gakeTdes am koncefciidan<br />

omis warmoebasTan dakavSire biT. igi<br />

amtkicebda, rom `ra mizezis gamoc un da<br />

iyos iavarqmnili qve yana, Cven unda davindoT<br />

is nagebobebi, romelic didebas<br />

aniWebs adami anTa sazogadoebas da ar uwyobs<br />

xels mtris gaZ lierebas _ taZrebi,<br />

akldame bi, sazogadoebrivi Senobebi da<br />

yvela saxis, Tavisi silamaziT SesaniSnavi<br />

nawarmoebi~ (de vattel, 1844:367ff;<br />

williams, 1978:6). es sakiTxi marTlac<br />

wa mo iWra, rodesac napoleonma sxva dasxva<br />

xelSekrulebis safuZvelze, okupi<br />

rebuli qveynebidan, gansakuTre biT ki<br />

italiidan da germanulenovani saxelmwifoebidan,<br />

safrangeTSi xe lovnebis<br />

uamravi nawarmoebi Camoitana. rodesac<br />

igi damarcxda, es qvey nebi daJinebiT<br />

moiTxovdnen maTi ganZis ukan dabrunebas,<br />

radgan, maTi mtki cebiT, isini mop-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 349<br />

ovebuli iyo omis yve la nairi kanonebis<br />

darRveviT. igive sakiTxi daisva, Tumca<br />

uSedegod, ber Z nul marmarilos qandakebebTan<br />

dakavSirebiT, romelnic lordma<br />

eljin ma aTenidan wamoiRo da romelnic<br />

parlamentis brZanebulebis Tanaxmad,<br />

bri taneTis sakuTrebad gamocxadda<br />

(williams, 1978:8).<br />

vatelis mier gamoTqmulma principebma<br />

gamoxmaureba pova amerikis SeerTebul<br />

StatebSi, sadac fransis liberma<br />

(1800-72 ww.), germanuli warmoSobis<br />

iuristma, omis SemTxvevaSi dacvis<br />

kodificirebisTvis, zoga dad moniSna<br />

Code for the Government of Armies (kanonTa<br />

krebuli SeiaraRebuli Za lebis xelmZ-<br />

RvanelobisTvis), romelic 1863 wels<br />

gamovida. 11 wliT gvi an, franko-prusiis<br />

omis (1870-71 ww.) dasrulebis Semdeg,<br />

ruseTis impera torma aleqsandre II-m,<br />

am sakiTxis ganxilvis mizniT, brYusel-<br />

Si saerTa So riso konferencia moiwvia.<br />

omis kanonebsa da wesebTan dakavSirebuli<br />

saerTaSoriso deklaraciis proeqti<br />

konferenciam 1874 wlis 27 agvistos<br />

miiRo (williams, 1978:16). am dokumentSi<br />

kultura mTeli kacobriobis saer To<br />

memkvidreobad gamocxadda, ganadgurebuli<br />

xelovnebis saunje Seucv le lad<br />

iqna miCneuli da misi kulturuli faseuloba<br />

yvela adamianis Tvis da ara<br />

marto im erisTvis Rirebulad, romlis<br />

miwa-wyal zec igi mdebareobda. Semo-<br />

Tavazebuli iyo agreTve dacul nagebobebze<br />

advilad SesamCnevi niSnis damagreba.<br />

es deklaracia qaRaldze dar-<br />

Ca, Tumca 1899 da 1907 wlebSi haagaSi<br />

Catarda konferenciebi saerTaSoriso<br />

konvenciis mo samzadeblad. rekomendebuli<br />

iyo dampyrobeli qveyana dapyrobili<br />

qvey nis nagebobebisa da uZravi<br />

qonebis mxolod `administratorad da<br />

sargeb lobis uf lebis mqoned~ yofiliyo<br />

miCneuli. Sesabamisad, `mas unda<br />

uz run velyo am sakuTrebis kapitalis<br />

usafrTxoeba da emarTa igi mosargeb-


350 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

le o bis kanonebis Sesabamisad, droebiTi<br />

mflobelobis da gamoyenebis uf lebiT.~<br />

Semdgomi rekomendacia iTvaliswinebda<br />

alyaSi moqcevis da dabo m b vis SemTxvevebs,<br />

ris drosac `unda gadadgmuliyo<br />

yvela saWiro nabiji religiuri nagebobebis,<br />

xelovnebis, mecnierebis... istoriuli<br />

Zeglebis, SeZlebisdagvarad,<br />

gadasarCenad (the hague Convention, 1907<br />

w., muxli 55).<br />

9.2.1 pirveli msoflio omi<br />

samwuxarod, es dokumenti ar aRmoCnda<br />

sakmarisi pirveli msoflio omis dros<br />

(1914-18 ww.) imgvari kulturuli<br />

katastrofebis Tavidan asaci leb lad,<br />

rogoric iyo belgiaSi, 1914 wlis agvistoSi,<br />

lYuvenis Tavisufa li universitetis<br />

SesaniSnavi biblioTekis dawva,<br />

safrangeTSi reimsis sa ka Tedro taZris<br />

dabombva da centralur evropaSi bevri<br />

sxva istoriu li nagebobis da qalaqis<br />

dangreva. saerTo aRSfoTebis pasuxad,<br />

es kata st ro febi oficialur donezec<br />

aRiares da 1914 wels germanulma Seiara-<br />

Rebulma Zalebma samxedro SenaerTebs<br />

`xelovnebis specialuri eqsperte bi~ miamagra,<br />

raTa maT gamoevlinaT da daecvaT<br />

kulturuli memkvidreoba. erT-erTi<br />

maTgani p. klemeni, `rainlandis konservatori~<br />

iyo, romelmac Se moitana winadadeba,<br />

miyenebuli zianis aRnusxva daewyoT<br />

299 . belgia swra fad iyo okupirebuli<br />

da saomari moqmedebebis Teatrad iqca.<br />

bevr isto riul qalaqs, rogoric iyo dinani,<br />

vize, meheleni, lieri da antverpeni,<br />

se riozuli ziani miadga. ipri mTlianad<br />

daingra, xolo lYuvenisgan mxo lod<br />

erTi mervedi gadarCa. Zalian male belgiis<br />

ltolvilma xelisuf lebam wamoiwyo<br />

RonisZiebani dazianebuli Senobebisa da<br />

qalaqebis resta v ra ciisa da rekonstruq-<br />

299 Garner, 1915:101; Posner, 1944:49; williams,<br />

1978:20; De naeyer, 1960:167ff.<br />

ciis dasafinanseblad. 1919 wlis brZanebulebis<br />

Tanaxmad, yvela, vinc ziani ganicada,<br />

kompensacias miiRebda. dangreuli<br />

sa zogadoebrivi nagebobebis nacvlad<br />

unda aSenebuliyo tolfasi Senobe bi,<br />

xolo istoriuli Zeglebi maTi omis winandeli<br />

garegani saxiT unda aRdgeniliyo<br />

(1919 wlis 10 maisis brZanebuleba).<br />

debatebi ipris rekonst ruqciis Taobaze<br />

sami mimarTulebiT mimdinareobda: zogierTs<br />

surda, See narCunebina nangrevebi,<br />

rogorc ngrevis memoriali, sxvebs surdaT,<br />

qalaq gegmarebis bolodroindeli<br />

ganviTarebis sikeTiT esargeblaT da<br />

qa laqi-baRis gegmarebiTi winadadebebiT<br />

Semovidnen da, bolos, mesameT guli<br />

Sua saukuneebis qalaqis simbolur Rirebulebaze<br />

SestkiodaT da daJinebiT<br />

mo iTxovdnen is zustad ise aRedgenaT,<br />

rogoric is dangrevamde iyo. ip ris-<br />

Tvis swored es bolo gadawyvetileba<br />

iyo miRebuli. msgavsadve, lYu venis Tavisufali<br />

universitetis biblioTekac<br />

misi omiswinandeli saxiT iqna aRdgenili.<br />

qalaqis Senobebi maTma mflobelebma<br />

aRadgines _ umetes wi lad aslebis,<br />

zogjerac gadarCenili elementebis Tavisufali<br />

kompozi ciis saxiT 300 .<br />

safrangeTSi, sadac 1914 wels dazianeba<br />

da ngreva reimsis da sua sonis<br />

sakaTedro taZrebsac, XVI saukunis<br />

otel de vils, aras brwyinva le<br />

renesansul moednebs da Tavad parizis<br />

RvTismSoblis taZarsac ki Se exo, maTi<br />

restavraciisa da rekonstruqciisTvis<br />

qveynis mTeli Zalebis mo bilizacia gaxda<br />

saWiro. sabednierod, bevr SemTxveva-<br />

Si faseulobaTa gadarCena usafrTxo<br />

adgilebSi maTi evakuaciiTac iyo Sesa-<br />

Zlebeli. 1917 wels ruanis da Sartris<br />

sakaTedro taZrebis mniSvnelovani vit-<br />

300 De naeyer, 1980:172ff. lYuvenis kamaTis Sesaxeb:<br />

Canon r. lemaire, La reconstruct tion de Louvain,<br />

rapport présenté au nom de la Commission des<br />

Alignements, louvain, 1915. da mowmebuli iyo<br />

kamilo zitec.


aJebis dacvaSi Tavdacvis saministroc<br />

iRebda monawileobas. omis bolos, Commis<br />

sion des monuments historiques-is pasuxismgeblobiT,<br />

siaSi Sesul nagebobaTa<br />

odenoba gaizarda da moicva ara marto<br />

Zeglebi, aramed istoriuli raio nebi,<br />

mag., vezeles borcvi magdalinas eklesiiT.<br />

1932 wels safrangeTSi 8 100 daculi<br />

istoriuli nageboba iyo, aqedan 3 000 _<br />

eklesia. damatebiTi sia swrafad gaiz-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 351<br />

sur. 9.41 lYuvenis<br />

istoriuli centri<br />

belgiaSi. mniSvnelovnad<br />

dangreuli pirveli<br />

msoflio omis<br />

dros, xolo omis mere<br />

didwilad aRdgenili.<br />

municipalitetis Senoba<br />

(suraTze) nawilobriv<br />

gadarCa da mogvianebiT<br />

aRadgenil iqna<br />

arda da ukve 1934 wels igi 12 000 er-<br />

Teuls Seicavda. omis Semdgom periodSi<br />

mxolod konservacia aRar ivargebda,<br />

saWiro gax da dazianebuli nagebobebis<br />

dangreuli nawilebis rekonstruqciis<br />

daS veba. es, Tavis mxriv, aucilebels<br />

xdida am saxis samuSaoebisTvis saWiro<br />

principebis da teqnologiebis axlidan<br />

gadaxedvas. farTod gamoiyenebo da<br />

axali teqnologiebi da, gansakuTrebiT,


352 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

rkina-betoni. 10 weliwadSi, 700-ze meti<br />

nageboba aRdgenili an SekeTebuli iyo<br />

(verdier, 1934:195ff).<br />

9.2.2 aTenis sxdomebi<br />

pirveli msoflio omis bolos, 1919 wels<br />

parizis samSvidobo kon ferenciis dros<br />

Seiqmna erovnebaTa liga, saerTaSoriso<br />

TanamSrom lo bis organizacia, Stab-biniT<br />

JenevaSi. axali organizaciis farglebSi<br />

daars da inteleqtualuri TanamSromlobis<br />

saerTaSoriso komiteti, romelic<br />

pi r velad 1922 wels JenevaSi, anri<br />

bergsonis (1859-1941 ww.) TavmjdomareobiT<br />

Seikriba. kulturuli memkvidreobis<br />

saWiroebebis gaTvaliswinebiT, 1926 wels<br />

komitetma gadawyvita, Seeqmna muzeumebis<br />

saerTaSoriso ofisi parizSi. misi saqmianoba<br />

moicavda Jurnal Mouseion gamocemas<br />

(1927 w.-dan), sa muzeumo saqmianobis<br />

da xelovnebis nawarmoebTa <strong>konservaciis</strong><br />

xelSew yo bas, amasTan ki saerTaSoriso<br />

Sexvedrebis organizebas. 1930 wlis<br />

oqto m berSi, romSi moewyo xelovnebis<br />

nawarmoebebis gamokvlevisa da dacvis<br />

mec nieruli meTodebis Seswavlisadmi<br />

miZRvnili saerTaSoriso konferen cia<br />

(Mouseion, xiii, 1931:162ff). momdevno sxdoma,<br />

sadac ganixileboda arqiteq tu ruli<br />

Zeglebis konservaciasTan dakavSirebuli<br />

problemebi, aTenSi, 1931 wlis 21-30<br />

oqtombers Catarda.<br />

aTenis sxdomas Tavmjdomareobda<br />

Jiul destre, muzeumebis saerTaSoriso<br />

ofisis prezidenti da mas eswreboda 23<br />

qveynis daaxloe biT 120 warmomadgeneli,<br />

ZiriTadad evropidan, maT Soris pol<br />

leoni saf rangeTidan, gustavo jovan-<br />

Yoni italiidan, leopoldo tores balbasi<br />

es pa ne Tidan, a. r. pouisi da ser sesil<br />

harkot-smiti inglisidan. sxdomebi<br />

Svid ZiriTad Temaze iyo orientirebuli:<br />

Teoriuli Sexedulebebi da pri ncipebi,<br />

administraciuli da sakanonmde-<br />

blo RonisZiebebi, esTetikuri mxaris<br />

gaumjobeseba, sarestavracio masalebi,<br />

cveTa, <strong>konservaciis</strong> teqno lo giebi da<br />

saerTaSoriso TanamSromloba. gansakuTrebuli<br />

rekomenda ciebi gakeT da akropolisis<br />

Zeglebis restavraciis Taobaze.<br />

saerTo ten dencia sti li s turi<br />

restavraciis uaryofasa da Zeglebis<br />

yvela periodis stilis Se narCunebiT<br />

<strong>konservaciis</strong>a da dacvisTvis upiratesobis<br />

miniWe baSi mdgo ma reobda. konferenciis<br />

daskvnaSi naTqvamia:<br />

raoden mravalferovani unda iyos<br />

calkeuli SemTxvevebi, romelTa gan Ti-<br />

Toeuli gansxvavebul midgomas moiTxovs,<br />

konferencia aRniS navs, rom warmodgenil<br />

sxvadasxva qveynaSi pirvelobs<br />

mTlianobiTi restavraciis uaryofis<br />

da misi mosalodneli xifaTebis Tavidan<br />

asa cileblad da nagebobaTa SenarCunebis<br />

uzrunvelsayofad siste mis SemoRebis<br />

tendencia. rodesac cveTis an ngrevis<br />

Sedegad resta v racia aucileblad miiCneva,<br />

misi rekomendaciaa, pativi miegos<br />

war su lis, uk le b liv yvela periodis da<br />

stilis, istoriuli da mxatv ru li Rirebulebis<br />

nawarmoebebs. konferencia<br />

gvirCevs nagebobebis ga moyenebas, rac<br />

uzrunvelyofs maTi sicocxlis gaxangr-<br />

Zlivebas, mag ram isini maTi istoriuli<br />

da mxatvruli xasiaTis gaTvaliswine biT<br />

unda funqcionirebdes (punqti 1).<br />

gansakuTrebuli yuradReba daeTmo istoriuli<br />

Zeglebis usafrT xoe bis dacva-<br />

Si samosaxloebis wvlilsa da saTanado<br />

RonisZiebebis TviT kerZo mflobelobaSi<br />

myof obieqtebsa da sagangebo viTarebebze<br />

gavrce le bis sakiTxs. aucileblad iyo<br />

miCneuli Zalisxmeva Zeglebis maT Tavdapir<br />

vel adgilas dasatoveblada da maTi<br />

cxovelxatuli ieris dasacavad. mowonebuli<br />

iyo Tanamedrove teqnologiebis, mag.,<br />

rkinabetonis, gamoyene ba da gamoTqmuli<br />

iyo azri, rom ukeTesi iqneboda Tanamedrove<br />

gamamag rebeli konstruqciebis<br />

dafarva, raTa ar Secvliliyo Zeglis<br />

garegnuli saxe. nangrevebis SemTxvevaSi,


Tavdapirveli fragmentebi TavTavianT<br />

adgi lebze anastilozis meTodis gamoyenebiT<br />

unda daebrunebinaT; nebismieri<br />

axali masala unda SesamCnevi yofiliyo.<br />

gansakuTrebuli mniSvneloba mi eniWa<br />

saerTaSoriso TanamSromlobas, raTa ga-<br />

Zlierebuliyo xelovnebis is toriuli<br />

nawarmoebebis dacva, Seqmniliyo dokumentaciis<br />

saerTaSori so centri da xeli<br />

Sewyoboda sazogadoebis informirebas.<br />

es daskvnebi daegzavna inteleqtualuri<br />

TanamSromlobis saerTaSoriso komitets<br />

da erovnebaTa ligis wevr saxelmwifoebs,<br />

mogvianebiT maT `aTenis qartia~ ewoda<br />

da man mniSvnelovnad Secvala damokidebuleba<br />

istoriuli obieq te bis mimarT<br />

da warmoadgenda pirvel saerTaSoriso<br />

dokuments, romelic <strong>konservaciis</strong> axal<br />

strategias emxroboda. aTenis qartiam<br />

Seqmna modeli, romelic mokle xanSi jovanYonim<br />

restavraciis italiuri normebis<br />

doku mentis Sesadgenad moiSvelia.<br />

istoriuli qalaqebis ngrevam pirveli<br />

msoflio omis dros xeli Tanamedrove<br />

<strong>arqiteqturis</strong>a da qalaqgegmarebisadmi<br />

interesis zrdasac Se uwyo.<br />

es gaxda aTenSi, 1933 wels meoTxe kongresis<br />

(Congrés internationaux d’Architecture<br />

moderne (Ciam) – Tanamedrove <strong>arqiteqturis</strong><br />

saerTaSoriso kon gresebi _<br />

erT-erTis) mowvevis mizezi. kongresis<br />

wevrebi marselidan ge miT aTenSi 1933<br />

wlis 27 ivliss gaemgzavrnen, iq erTi<br />

kvira (2-9 agvis to) dayves, Semdeg ki marselSi<br />

14 agvistos dabrundnen. mis msvlelobaSi<br />

sa ni muSod 33 qalaqis masala<br />

iqna wardgenili. kongresis aqtebi 1933<br />

wlis no emberSi, aTenSi, Anals Technics-Si<br />

gamoqveynda da maT Soris iyo kongre sis<br />

rekomendaciebi, saxelwodebiT “La letter<br />

d’Athènes” (werili aTenidan). mo gvianebiT,<br />

1941 wels, es rekomendaciebi redaqtirebul<br />

da gamocemul iqna le korbYuzYes<br />

mier, La Charte d’Athènes-is (aTenis qartia)<br />

saxeliT da misive komentarebiT.<br />

rekomendaciebi Seicavda aseve ganakveTs<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 353<br />

qalaqebis is toriuli raionebis dacvis<br />

Taobaze. maTi mofrTxileba rekomendebuli<br />

iyo, Tu istoriuli Zeglebi<br />

(calkeuli Zegli, Tu urbanuli ansambli),<br />

warsulis kulturis sayovelTaod<br />

sagulisxmo gamoxatuleba iqneboda da<br />

Tu adgilobriv mosaxleobas cxovreba<br />

arajansaR pirobebSi ar mouwevda. maT<br />

dacvas SeiZleba gamoewvia transportis<br />

mimarTulebis Secvla da sa zogadoebrivi<br />

dawesebulebebis qalaqis centridan gadatana.<br />

amasTan, axa li <strong>arqiteqturis</strong> istoriul<br />

nagebobebTan raimegvari esTetikuri<br />

asimila cia kategoriulad iyo<br />

uaryofili (La letter d’Athènes, 1933 wlis<br />

noemberi, iuar-Si 1976:95).<br />

9.2.3 meore msoflio omi<br />

meore msoflio omi (1939-1945 ww.)<br />

pirvelze ufro damangreveli ga modga;<br />

mxolod safrangeTSi daaxlovebiT 460<br />

000 Senoba daingra da da cu li nagebobebis<br />

daaxlovebiT 15 procenti dazianda<br />

_ aqedan naxevari mniSvnelovnad. bevrma<br />

istoriulma qalaqma _ maT ricxvSi<br />

londonma, be r linma, drezdenma, hildeshaimma,<br />

varSavam, san-malom da florenciam<br />

_ di dad izarala. 1944 wlis dekemberSi<br />

miRebuli iyo varSavis istoriuli<br />

centris aRdgenis gadawyvetileba, xolo<br />

1945 wlis TebervalSi qalaqi kvlav<br />

poloneTis dedaqalaqad gamocxadda.<br />

rekonstruqcia poloneli xa l xis identobisTvis<br />

misi erovnuli mniSvnelobiT<br />

iqna gamarTlebuli, misi ganxorcieleba<br />

ki anazomebis, gravYurebis, sura Te bis<br />

(mag. bernardo beloto) da sxva omamdeli<br />

dokumentaciis arsebobis wyalobiT<br />

gaxda SesaZlebeli. da mainc, axali<br />

varSava Zvel qalaqs ufro garegnulad<br />

See sabameba; interierebSi, Tanamedrove<br />

keTilmowyobis uzrunvelsayofad, mravalgvari<br />

cvlileba iyo Setanili. Zalisxmeva,<br />

aRedginaT varSava, ro gorc


354 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

erovnuli Zegli, gansakuTrebuli mniSvnelobis<br />

mqone movlenad iq na aRiarebuli.<br />

1949 wlis moxsenebaSi stanislav<br />

lorencma, muzeumebis da istoriul<br />

ZeglTa dacvis generalurma direqtorma,<br />

ganacxada, `istoriu li nagebobebis<br />

aRdgeniT, Cven Tavdapirveli Senobebis<br />

avTentur naSTebs vinarCunebT” 301 . 1978<br />

wels varSavis aRdgenili centri unEs-<br />

Co-s msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />

iqna Setanili misi `universaluri Rirebulebis~<br />

ga mo.<br />

Casatarebel uzarmazar sarekonstruqcio<br />

samuSaoebs Tan sdevda ka ma-<br />

Ti gansxvavebul viTarebaSi sxvadasxva<br />

midgomis Taobaze. msgavsi prob lemebi<br />

ganixileboda pirveli msoflio omis<br />

Semdgom belgiaSic, sadac ga dawyda, rom<br />

SeuZlebeli iyo qveynis sasaflaod datoveba<br />

da rom reko n struqcia aucilebeli<br />

iyo. umetes SemTxvevaSi es Tanamedrove<br />

formiT ganxorcielda; gamonakliss<br />

warmoadgenda lYuveni, sadac<br />

winandeli for me bis keTilsindisieri<br />

kopireba moxda 302 . mraval alternativas<br />

Soris dan g reuli istoriuli Senobebis<br />

zusti gameorebac iyo, rogorc varSavis<br />

da san-malos (safrangeTi) SemTxvevaSi<br />

da Tanamedrove arqiteqturuli<br />

formebiT rekonstruqciac. ukanaskneli<br />

alternativa arCies londonSi, wm. pavles<br />

midamoSi, romelic Tanamedrove<br />

saofise masivebis saxiT aR d genili, rac<br />

1990-ian wlebSi mkacrad iqna gakritikebuli.<br />

qoventris Zveli sakaTedro taZris<br />

nangrevebi mowiwebiT iqna daculi,<br />

xolo axali taZrisTvis Tanamedrove<br />

proeqtze SeCerdnen. igive SeiZleba<br />

iTqvas ro ter damze, sadac mTlianad<br />

dangreuli qalaqis rekonstruqciisTvis<br />

Tana medrove gadawyveta SeirCa; mas<br />

Semdeg es Tanamedrove qalaqgegmarebis<br />

kla sikur nimuSad iqca.<br />

301 s. lorencis moxseneba in Pane, 1950:49ff.<br />

302 lemaire, 1915; De angelis, 1952; Perogalli, 1954;<br />

De naeyer, 1980:167ff<br />

am or ukiduresobas Soris omis Semdgom<br />

periodSi restavraciisa da nawilobrivi<br />

rekonstruqciis dros problemis<br />

mravali sxva gada wyvetac iyo nacadi, rac<br />

mudam omiT motanili ngreviT rodi iyo<br />

gamo wveuli. 1950-ian wlebSi, dekanoz lemeris<br />

Zmiswuli, profesori reimond lemeri<br />

(1921-97 ww.), iComos-is momavali generaluri<br />

mdivani da preziden ti, lYuvenSi mraval<br />

sarestavracio proeqtSi iyo CarTuli.<br />

miuxedavad originaluri ma salis xazgasmuli<br />

pativiscemisa, xSirad gadauwyvetiaT<br />

moeSorebinaT mopirkeTebis zeda fena da<br />

gaeSiSvlebinaT aguris an qvis wyoba, raTa<br />

ufro naT lad gamoevlinaT nagebobebis<br />

Tavdapirveli `plas tika~. ase moxda, magaliTad,<br />

lYuvenis istoriul centrSi mde bare,<br />

Grand Beguinage-Si (beginebis monasteri),<br />

romelic 1960-ian wlebSi kaTolikuri<br />

sur. 9.42 albaneTis qalaq beratis istoriuli<br />

centri qalaq-muzeumad 1961 wlis 2 ivniss iqca


uni versitetisTvis gadasacemad iqna reabilitirebuli.<br />

proeqti miCneul iqna<br />

pirvel SemTxvevad, sadac `moisinja Zeglis<br />

dacvis da Tanamedrove pra q tikuli<br />

gamoyenebis SesaZlo Serwyma~ (De naeyer,<br />

1980:155; linstrum, 1983:91ff). strasburgSi,<br />

kompromisis ZiebaSi, restavracia Tanamedrove<br />

Se no bebTan iqna integrirebuli,<br />

mimdebare urbanuli masStabis gaTvaliswine<br />

biT.<br />

bevr SemTxvevaSi, msgavsad orleanisa,<br />

gaaganieres Zveli quCebi da axlad<br />

aages zogierTi istoriuli fasadi. xandaxan<br />

isec xdeboda, rom Se morCenili<br />

Zveli Senobebi axal adgilebze gadahqondaT,<br />

rogorc es qa laqis axali gegmarebisTvis<br />

iyo xelsayreli. hildeshaim-<br />

Si mniSvnelovani romanuli eklesiebi gamartivebuli<br />

formebiT, omis winandeli<br />

restavra ci is kriteriumebiT aRadgines.<br />

istoriuli qalaqis dangreuli nawilebi<br />

Tanamedrove formebiT iqna aRdgenili,<br />

Tumca ki quCebis Zveli qselis SenarCunebiT.<br />

1980-ian wlebSi ki, axali Senobebisadmi<br />

kritikulma da moki de bu lebam gza<br />

misca centraluri moednis xelmeore<br />

rekonstruqcias, rom lis drosac 1950-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 355<br />

sur. 9.43 frederiksburgi,<br />

virjinia, SenarCunebul<br />

iqna rogorc daculi<br />

ubani. aseT midgomas gansakuTrebiT<br />

xels uwyobs<br />

ZeglTa dacvis adgilobrivi<br />

sazoga doe bebi<br />

iani wlebis arqiteqtura Zveli nagebobebis<br />

aslebiT Secvales. axla igi imgvari<br />

politikuri gzavnilis matarebel istoriul<br />

Zeglad aRviqvaT, romelic scdeba<br />

rigiTi res tavraciis sazRvrebs. igive<br />

SeiZleba iTqvas drezdenis RmrTismSoblis<br />

eklesiaze (Frauenkirche), rome lic<br />

omis Semdeg nangrevebis saxiT iyo mitovebuli;<br />

misi rekonstruqcia Zveli<br />

formiT, rogorc germaniis gaerTianebis<br />

kidev erTi erovnuli Zeglisa, 1990-iani<br />

wlebis dam degs daiwyo.<br />

nYurembergSi eklesiebi da safortifikacio<br />

nagebobebi restavrire bul iqna<br />

rogorc istoriuli Zeglebi, maSin rodesac<br />

qalaqis centri Tanamedrove formebiT<br />

gaSenda, Tumca ki Zveli dangreuli<br />

qalaqis masStabis, quCebis qselis da<br />

samSeneblo masalebis gaTvaliswinebiT.<br />

drez denSi, magdeburgSi, na um burgSi da<br />

mYunxenSi magaliTebis far To speqtri<br />

gvaqvs, neitraluri reintegraciiT dawyebuli,<br />

srul rekonstruqciamde. 303 saintereso<br />

nimuSs warmoadgens fridrih fon<br />

303 ramdenime qveyanam gamoaqveyna masalebi<br />

dangreul nagebobebsa da sares tavracio<br />

samuSaoebze.


356 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

gertneris siegestor (satrium fo TaRi), sadac<br />

cali mxare darCenili elementebiT<br />

iqna aRdgenili, meo re ki fragmentuli<br />

saxiT datoves da masze warweriT moaTavses<br />

misi axali mniSvnelobis Sesaxeb 304 (ix.<br />

sur. 10.3). ngrevam italiaSic mosaxleobaSi<br />

Soki gamoiwvia. pirveli reaqcia iyo<br />

aRdgena da restavracia im Sem T xvevaSic<br />

ki, Tu es ewinaaRmdegeboda dadgenil saxelmZRvanelo<br />

miTiTe bebs. rogorc wina<br />

TavSi iyo aRniSnuli, swored aq moxda<br />

“restauro critic”-s principebis dadginebisas<br />

misi Semowmeba da daxvewa.<br />

9.2.4 saerTaSoriso organizaciebi<br />

kulturuli memkvidreobis konservaciasTan<br />

dakavSirebul adrin del saerTa-<br />

Soriso dokumentebs, haagis konvenciis<br />

(1907 w.) CaTvliT, ar ganusazRvravT<br />

saerTaSoriso sazogadoebis koleqtiuri<br />

pasuxismgebloba. es sakiTxi pirve-<br />

304 “Dem Sieg geweiht, vom Krieg zerstört, zum Friede<br />

mahnend” (gamarjvebisadmi mi ZRvnili, omisgan<br />

dangreuli, mSvidobisken momwodebeli).<br />

sur. 9.44 meore msoflio<br />

omiT gamowveuli ngrevis<br />

Semdeg, hildeshaimis<br />

istoriu li centri<br />

pirvelad Tanamedrove<br />

formebiT 1950-ian wlebSi<br />

aRadgines, xolo 1980-ian<br />

wlebSi isini istoriuli<br />

nagebobebis aslebiT<br />

Seicvala<br />

lad `sruliad-amerikis saxelmwifoebis<br />

kavSiris~ wevreb ma ganixiles, romlebmac<br />

uoSingtonSi, 1935 wlis 15 aprils miiRes<br />

samxa tv ro da samecniero dawesebulebebis<br />

da istoriuli Zeglebis dacvis uo-<br />

Singtonis paqti (rerixis paqti) (the Washington<br />

Pact for the Protection of Artistic and Scientific<br />

Institutions and Historic Monuments (Roerich<br />

Pact). paqtis preambulis mi xedviT,<br />

uZravi Zeglebi SenarCunebuli da daculi<br />

unda iyos imitom, rom isini adamianTa<br />

kulturis memkvidreobas Seadgens.<br />

maTi dacva mSvidobia no bisasac savaldebuloa<br />

da omis drosac. mogvianebiT,<br />

paqtis principebi unEsCo-s STamagonebelic<br />

gaxda da meore msoflio omis<br />

Semdeg saerTa So riso xelSekrulebebis<br />

safuZvelic (Clément, 1993). aseTi saerTo<br />

pasu xis mge b loba, ra Tqma unda, calkeul<br />

saxelmwifoebs sakuTari pasuxismge blobisgan<br />

ar aTavisuflebda. sinamdvileSi<br />

TiToeuli saxelmwifos ero v nuli suverenitetis<br />

pativiscema `kacobriobis<br />

saerTo memkvidreobis~ dacvisa da<br />

mdgomareobis monitoringis konteqstSi<br />

kvlavac fuZemdebeli sakiTxia.


adamianTa sicocxlis da qonebis<br />

didma danakargebma xeli Seuwyo saer-<br />

TaSoriso pilitikis axal Zalisxmevas,<br />

Seqmniliyo sibrtye, sadac Se saZlo<br />

uTanxmoebebi manam gadawydeboda, vidre<br />

isini Ria konfliqtebSi gadaizrdeboda.<br />

aseT garemoebebSi, 1945 wels, winandeli<br />

erTa liga xela x la, gaerTianebuli erebis<br />

organizaciis saxiT daarsda, gaer-<br />

Tianebul erTa ganaTlebis, mecnierebis<br />

da kulturis organizaciam (unEsCo)<br />

ki inteleqtualuri TanamSromlobis<br />

saerTaSoriso komiteti Secvala, xolo<br />

muzeumebis saerTaSoriso ofisi<br />

muzeumebis saerTaSoriso sabWod (iCom)<br />

gadakeTda (1946 w.). 1956 wels, mravali<br />

Taosnobis kvalad, unEsCo-s generalurma<br />

konferenciam nYu deliSi miiRo<br />

winadadeba, daarsebuliyo kulturuli<br />

obieqtebis dacvisa da restavraciis kvlevis<br />

saerTaSoriso centri (iCCrom),<br />

romelic romSi moTavsda. sabolood,<br />

1965 wels, varSa vasa da krakovSi mowveul<br />

iqna Zeglebisa da RirsSesaniSnavi adgilebis<br />

dacvis saerTaSoriso sabWos,<br />

iComos-is damfuZnebeli kreba, sadac<br />

dad ginda saerTaSoriso organizaciebis<br />

ZiriTadi gundis pasuxismgebloba mTeli<br />

msoflios kulturul memkvidreobaze<br />

(Jokilehto, 1996). amas unda daematos<br />

regionaluri organizaciebi, rogoricaa<br />

1949 wels dafuZnebuli evropis sabWo<br />

da sxvebi msoflios sxvadasxva kuTxeSi,<br />

samTavroboc da ara-samTavroboc (Council<br />

of Europe, CC-Pat 96 58).<br />

misi moRvaweobis dasawyisSi unEs-<br />

Co-s interesebi <strong>konservaciis</strong> sferoSi<br />

muzeumebze iyo fokusirebuli,<br />

1949 wels ki, ZeglTa dacvis saerTa-<br />

Soriso komitetis daarsebis mizniT,<br />

man saerTaSo ri so eqspertTa kreba moiwvia.<br />

komitetis wesdeba ori wlis Semdeg<br />

damtkicda, xolo pirveli Sexvedrebi<br />

parizsa da stambulSi gaimarTa.<br />

komitetma gamoxata daintere seba, ezruna<br />

sakanonmdeblo da administraciu-<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 357<br />

li sakiTxebis mowesrigeba ze da Semoitana<br />

winadadeba, gamocemuliyo istoriuli<br />

Zeglebis restav ra ciis saxelmZRvanelo.<br />

305 1951 wels gadawyda peruSi gagzavniliyo<br />

unEsCo-s mier organizebuli<br />

pirveli misia miwisZvrisagan seriozulad<br />

da Savebuli qalaq kuskos aRdgeniTi<br />

samuSaoebisas daxmarebis gasawevad.<br />

kidev erTi misia, organizebuli Cezare<br />

brandim moawyo oxridSi (Yugos lavia)<br />

freskebis restavraciisas konsultaciis<br />

gasawevad. im droidan moyolebuli,<br />

unEsCo-s misiebi msoflios sxvadasxva<br />

kuTxeSi sul ufro xSiri gaxda da TandaTan<br />

saerTaSoriso kampaniebSi gadaizarda<br />

_ maga liTad SeiZleba moviyvanoT<br />

misiebi nilosis xeobaSi asuanis kaSxlis<br />

mSe neblobisas, veneciaSi, florenciaSi,<br />

indoeTSi, Sri lankaSi, kambo jaSi da sxv.<br />

(Bekri, 1991; valderrama, 1995).<br />

unEsCo-s mniSvnelovani funqciaa<br />

konvenciebisa da rekomendaciebis<br />

momzadeba, rogorc erovnul doneze<br />

<strong>konservaciis</strong> kanonmdeblobis da pra qtikis<br />

saerTaSoriso amosavlisa. Seiara-<br />

Rebuli konfliqtebis prob le ma saer-<br />

TaSoriso xelSekrebulebebSi unEsCos<br />

daarsebamde iyo gaTva lis winebuli,<br />

gansakuTrebiT haagis konvenciis 1899<br />

da 1907 wlebis pir vel versiebSi (1930ian<br />

wlebSi mimdinareobda maTi ganaxlebuli<br />

versiis Seswavla saerTaSoriso<br />

muzeumebis ofisis mier). 1954 wels<br />

unEsCo-s moRvaweobis pirveli nabiji<br />

haagis konvenciis ganaxlebuli versiis<br />

mom zadeba Seiqna, ramac gza sxvebsac<br />

gaukvala, maT Soris or sxva konven cias<br />

_ 1. kulturuli faseulobebis ukanono<br />

importis, eqsportis da sakuT rebis gadacemis<br />

akrZalvisa da Tavidan acilebis<br />

(1970 w.) 2. msof lio kulturuli da<br />

bunebrivi memkvidreobis dacvis Sesaxeb<br />

(`msoflio me m kvidreobis konvencia~)<br />

(1972 w.). ufro metic, unEsCo-m miiRi<br />

305 saxelmZRvanelo 1950 wels gamoqveynda Museum,<br />

iii-Si, r. panes redaqto ro biT.


358 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

TerTmeti saerTaSoriso rekomendacia,<br />

romelnic exeboda, mag., arqeologiur<br />

gaTx rebs (1956 w.), Zeglebs, romelTac<br />

safrTxes uqmnis farTo masStabis samu-<br />

Saoebi, rogoricaa, mag., maRlivi kaSxali<br />

nilosze (1968 w.), istoriuli arealebis<br />

dacvas (1976 w.) da tradiciuli<br />

kulturisa da folkloris dacvas (1989<br />

w.) (unEsCo, 1982; Cleere, 1996; Jokilehto,<br />

1996). naTelia, rom aseTi saerTaSoriso<br />

rekomendaciebi mxolod zogad principebs<br />

gvTava zobs da saWiroebs saTanado<br />

interpretacias erovnuli normebis da<br />

stan dartebis Sesabamisad. XX saukunis<br />

bolos, mis mraval wamowyebasTan er-<br />

Tad, kulturuli umciresobebis da<br />

kulturuli mravalferovnebis ga mo<br />

mometebuli zrunvis kvalad, unEsCom,<br />

gaerTianebuli erebis organi za cias<br />

Tan TanamSromlobiT, Seqmna kulturis<br />

da ganviTarebis msoflio komisia,<br />

romelmac saangariSo moxseneba 1995<br />

wels gaakeTa (iunesko, 1995).<br />

9.2.5 veneciis qartia<br />

1957 wels safrangeTis mTavrobasTan<br />

unEsCo-s TanamSromlobiT moewyo istoriul<br />

Zeglebze pasuxismgebel arqiteqtorTa<br />

da teqnikur mu SakTa saer-<br />

TaSoriso Sexvedra. Sexvedras daaxloebiT<br />

25 qveyana eswrebo da, xolo Ziri-<br />

Tadi yuradReba multidisciplinaruli<br />

TanamSromlobis da specialistTa<br />

momzadebis aucileblobaze gamaxvilda.<br />

gamoiTqva, gan sakuTrebiT frangebis<br />

mier, kritikuli SeniSvnebic, zedmetad<br />

gamartive buli Tanamedrove elementebis<br />

Taobaze, romelnic metismetad<br />

mkveTrad gan sxvavdeboda Tavdapirveli<br />

dekoratiuli saxeebisgan. am Sexvedris<br />

gagrZelebad, italiis mTavrobam 1964<br />

wlis 25-31 maiss <strong>konservaciis</strong> arqi teqtorebi<br />

da teqnikuri muSakebi Sexvedraze<br />

veneciaSi miiwvia. mas 61 qveynis<br />

600 warmomadgeneli da saerTaSoriso<br />

organozacie bis, unEsCo, iCCrom, iCom<br />

da evropis sabWos warmomadgenlebi eswrebodnen.<br />

Sexved ris mniSvnelovani<br />

Sedegi gaxda ZeglTa da RirsSesaniSnav<br />

adgilTa konserva ci is da restavraciis<br />

saerTaSoriso qartia. `veneciis qartia~<br />

Cafiqrebu li iyo, rogorc 1931 wlis<br />

aTenis qartiis revizia da, ZiriTadad,<br />

itali ur normebs, jovanYonis qartias<br />

emyareboda. masSi aisaxa mimdinare kama-<br />

Ti _ <strong>konservaciis</strong> restavraciisadmi dapirispirebis<br />

Taobaze da gaTvaliswi nebu<br />

lia erTi wliT adre gamoqveynebuli<br />

Cezare brandis Teoria.<br />

Tumca ZiriTadi yuradReba isev<br />

nagebobebze iyo gamaxvilebuli, `is toriuli<br />

Zeglis~ koncefcia gafarTovda<br />

da istoriuli urbanuli da qa laqgare<br />

teritoriebi moicva. `mkvdar~ da `cocxal~<br />

Zeglebad winandeli ganrCeva mniSvnelovnad<br />

aRar miiCneoda. kongresma<br />

erTmniSvnelovnad gaa max vila yuradReba<br />

arqiteqturul simrTeleze, Tumca<br />

aseve aRniSna isto riuli avTenturobis<br />

da mTlianobis didi mniSvneloba, mxedvelobaSi<br />

hqonda ra omisSemdgom periodSi<br />

stilisturi rekonstruqciiT zedmeti<br />

gataceba. ramdenime gamomsvlelma<br />

xazi gausva kulturuli memkvidreo bis<br />

yoveli RirsSesaniSnavi adgilis specifikurobas,<br />

imas, rom nebismieri qar tia<br />

gezis mimcemiRaa da ara ukritikod aRsasrulebeli<br />

kanoni. mom dev no wels dafuZnebulma<br />

iComos-ma qartia ZiriTad,<br />

doqtrinarul doku mentad miiRo. qartia<br />

mraval enaze iTargmna da dasabami misca<br />

mTel rig qartiebs, rekomendaciebs da<br />

saxelmZRvanelo miTiTebebs, romlebic<br />

kul tu ruli memkvidreobis dacvis sxvadasxva<br />

aspeqts exeba. igi gaxda, agreTve,<br />

unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi Sesatani obieqtebis Sefase bis<br />

amosavalic. veneciis qartiiT STagonebuli<br />

erT-erTi yvelaze cnobi li dokumentia<br />

e.w. buras qartia, Sedgenili avs-


traliis iComos-is mier 1979 wels da<br />

1981, 1988 da 1999 wlebSi redaqtirebuli.<br />

veneciis qartiis ZiriTad strategiaze<br />

damyarebul buras qartias Semoaqvs<br />

`sayofelis~ (place) koncefcia, `Zeglis an<br />

RirsSesaniSnavi adgilis~ nacvlad; masSi<br />

xaz gasmulia kulturuli mniSvnelovnebis<br />

nakleb xelSesaxebi aspeqtebi, asociaciebi<br />

da Sinaarsi, rac adamianebisTvis<br />

maT `sayofels~ aqvs da, gar da amisa, gadawyvetilebis<br />

miRebis procesSi mosaxleobis<br />

CarTvis auci lebloba. Zalze<br />

arsebiTia, amasTanave, gavicnobieroT,<br />

rom amgvar sa erTaSoriso qartiebs mizanmimarTulebis<br />

mxriv unda CavwvdeT da<br />

ar veca doT, gavamarTloT maTi gamoyenebis<br />

yvela mcdeloba (Cleere, 1996; Jokilehto,<br />

1996).<br />

9.2.6 wvrTna da swavleba<br />

swavlebis da wvrTnis, Treiningis sakiTxi<br />

TiTqmis yvela qartiaSi, rekomendaciaSi<br />

da konvenciaSi, msoflio memkvidreobis<br />

konvenciis CaTv liT, prioritetuladaa<br />

miCneuli. veneciis qartia <strong>konservaciis</strong><br />

principe bis TvalsazrisiT erT-erTi<br />

umniSvnelovanes amosavalTagania. raTa<br />

Tre i ningis dawesebulebebs saerTa-<br />

Soriso aRiareba hqono daT, iComosis<br />

Tre i ningis saerTaSoriso komitetma<br />

moamzada saxelmZRvanelo miTiTebebi<br />

Tre i ningis da swavlebis Sesaxeb (miRebulia<br />

1993 wels), sadac xazgasmu lia<br />

<strong>konservaciis</strong> da specializebuli Treiningis<br />

multidisciplinaruli xasiaTi<br />

da CamoTvlilia is kompetenciebi, rac<br />

unda hqondes sxvadasxva sferos <strong>konservaciis</strong><br />

specialistebs. iComos-is<br />

es saxelmZRvanelo miTi Te bebi mravalwliani<br />

gamocdilebis da saerTaSoriso<br />

TanamSromlobis Se degia. saerTaSoriso<br />

doneze, pirvel yovlisa, iCCrom-is<br />

moTaveobiT, miiwevs win es saqmianoba,<br />

romelmac <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong><br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 359<br />

pirveli kursebi 1962 wels, romis universitetTan<br />

TanamSromlobiT, moawyo,<br />

rasac moyva memkvidreobis obieqtebis<br />

sxvadasxva tipis <strong>konservaciis</strong> kursebi,<br />

rogoricaa kedlis mxatvrobis (1968<br />

w.), qvis, xis, Tixis <strong>arqiteqturis</strong> ko nservacia,<br />

teritoriuli da urbanuli<br />

konservacia (1997 w.) da samuzeumo da<br />

saarqivo masalebis konservacia. Treiningis<br />

aseTi programebis mizania wevr<br />

qveynebTan TanamSromloba, raTa maTi<br />

sakonservacio samsaxurebi sa Ta nado<br />

profesiuli da teqnikuri saSualebebiT<br />

iyos uzrunvelyofili amasTanave<br />

ki xeli Seewyos kvleviTi samuSaoebis<br />

gaSlas da qveynebisa da regionebis<br />

Treiningis kursebis Seqmnas.<br />

Tumca Treiningi <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />

arsebiTad aris miCneuli, igi ma inc igvianebs<br />

restavraciis praqtikasTan mimarTebiT.<br />

safrangeTSi am pro b lemas<br />

yuradReba XIX saukunis Sua xanebSi miaqcies,<br />

mas moyvnen ing lisi, germanulenovani<br />

qveynebi da italia. da mainc,<br />

Treiningebis umetesoba, Zi riTadad,<br />

meore msoflio omis Semdeg ikidebs<br />

fexs. am TvalsazrisiT pir veli `axali~<br />

qveynebi iyo dania 1950-ian wlebSi, amerikis<br />

SeerTebuli Statebi da TurqeTi<br />

1960-ian wlebSi, xolo 1970-ian da 1980ian<br />

wlebSi maT sul ufro meti qveyana<br />

moyva, gansakuTrebiT evropaSi. unEs-<br />

Co-s da iCCrom-is daxmarebiT Treiningi<br />

TandaTanobiT sxva qveynebSic iqna<br />

`eqs portirebuli~. iCCrom-is monacem-<br />

Ta bazis (GCi-iCCrom,1994) Tanaxmad,<br />

1978-1994 wlebSi moxda specializebuli<br />

kursebis odenobis 41%-iani zrda.<br />

Tumca, miuxedavad amisa, 1995 wels programebis<br />

umetesoba isev evropaSi iyo<br />

organizebuli (57%) da mxolod ramdenime<br />

afrikaSi (2%). Treiningis saerTa-<br />

Soriso programebis umetesoba inicirebuli<br />

iyo iCCrom-is mier, an iCCromsa<br />

da unEsCo-sTan TanamSromlobiT<br />

organizebuli. program mebi, romlebic


360 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

xels uwyobs informaciis gavrcelebas<br />

memkvidreobis Ta o baze, asevea gadanawilebuli.<br />

9.2.7 zrunva garemoze<br />

XX saukunis meore naxevari saerTaSoriso<br />

TanamSromlobis matebis periodi iyo,<br />

rac unEsCo-sa da sxva saerTaSoriso<br />

organizaciebis saqmi a noba Si aisaxa. es<br />

periodi aRiniSneba naSeni da bunebrivi<br />

garemos, buneb ri vi resursebis bolovadobis,<br />

mosaxleobis feTqebadi zrdis da<br />

simdid ris, sakvebis, wylis da energiis<br />

gadanawilebaSi uzarmazari gansxvavebis<br />

ukeT gacnobierebiT. Tu wina periodSi<br />

usazRvro progresis rwmena teqno logiur<br />

zrdas emyareboda, moxmarebam<br />

aSkara gaxada misi aramdgradoba. 1960ian<br />

wlebSi dasavluri yaidis qveynebSi<br />

e.w. `industriuli revolYu ciis~ epoqis<br />

`dasrulebam~ yuradReba informaciis<br />

marTvaze gadaanacvla, romelic saukunis<br />

bolos jerac ganviTarebis proces-<br />

Si imyofeboda. ufro metic, 1989 wels<br />

evropaSi `rkinis fardis~ gaqarwylebis<br />

Semdeg, daCqarda politikuri, ekonomi-<br />

kuri da socialuri cvlilebebi, aman ki<br />

msoflios sxvadasxva regionze imoqmeda<br />

da isini axali mravalgvari Tav sa texebis<br />

pirispir daayena.<br />

erT-erTi axlad warmoqmnili problema<br />

mTavrobis da adgilobrivi TviTmarTvelobis<br />

organoebis rolis axlebur<br />

gansazRvraSi mdgomareobs, viTarebaSi,<br />

rodesac kerZo seqtori sul<br />

ufro metad aris CarTuli samosaxlos<br />

gegmarebis da gadawyvetilebis miRebis<br />

procesSi da dafinan se baSi. memkvidreobisadmi<br />

mzardi globaluri midgoma<br />

niSnavs, rom saqme mxolod saxelmwifos<br />

kuTvnili faseulobani araa, aq<br />

mTeli eris memk vidreobazea laparaki.<br />

iComos-is damfuZnebelma prezidentma,<br />

piero ga colam bevri imogzaura da<br />

Seajama Sesabamisi tendenciebi veneciis<br />

qar tiis miRebamde da mis Semdeg. misi<br />

azriT, 1960-iani wlebi xasiaTdeba mniSvnelovani<br />

cvlilebebiT, imis gaTvaliswinebiT,<br />

rom:<br />

`obieqtTa erToblioba, romelic kulturis<br />

<strong>istoria</strong>s ekuTvnis, eris kulturul<br />

memkvidreobas Seadgens. es<br />

niSnavda gadasvlas Ri r s Se sa niSnavi<br />

obi eqtebis dacvis (1931 w. aTenis qar-<br />

sur. 9.45 resifis<br />

istoriuli centri<br />

braziliaSi, romlis<br />

gamococxleba 1990-ian<br />

wlebSi scades, xangrZlivad<br />

ugulvebelyofis Semdgom.<br />

investorTa mosazidad Seno<br />

bebi kaSkaSa ferebiTaa<br />

SeRebili


sur. 9.46 spontanurad gaSenebuli<br />

`jurRmulebi~ resifis istoriuli centris<br />

ga reT, sadac cxovrebis pirobebi SeiZleba<br />

ukeTesic iyos, vidre romelime dageg mare bul<br />

raionSi. municipaliteti aq infrastruqturis<br />

Seqmnis sakiTxs ganixi lavs<br />

tia) kriteriume bi dan, kriteriumebze,<br />

romlebic dakavSirebulia saganTa<br />

erToblio bis konservaciasTan, sadac<br />

Sedis cal keuli Zeglebi, urbanuli gare<br />

mo da lan d Safti, romelnic erTad<br />

qmnis kulturis, mniSvne lo vani ganvi-<br />

Tarebis, movlenis saxsovars. es yovelive<br />

miemarTeba TviT mokrZalebul Zeglebsac,<br />

romelTac droTa ganmavlobaSi<br />

kul tu ruli mniSvneloba SeiZina~ (Gazzolla,<br />

1978:242).<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 361<br />

amgvarad, <strong>konservaciis</strong> koncefcia gafarTovda<br />

da Tu 1931 wels igi mxolod<br />

`warsulis istoriul da mxatvrul<br />

nawarmoebebs~ exeboda, 1964 wels man<br />

moicva `SedarebiT mokrZalebuli Zeglebi,<br />

romelTac droTa gan mavlobaSi<br />

kulturuli mniSvneloba SeiZina.~ evropis<br />

sabWos 1975 wlis amsterdamis deklaraciiT<br />

aseve moxda evropis unikaluri<br />

arqiteqturuli memkvidreobis<br />

`mTeli mosaxleobis saerTo memkvidreobad~<br />

aRiareba. sxva g varad rom vTqvaT,<br />

RirebulebaTa fardobiTobis koncefcia<br />

axla ukve ama Tu im qveynis xelisuflebam<br />

moiSvelia, raTa obieqtebi<br />

ara mxolod ma Ti sakuTari Rirsebebis<br />

Tanaxmad Sefasebuliyo, aramed rogorc<br />

mTlia nobaSi erovnuli memkvidreobis<br />

gansxeuleba. aRiniSna, rom memkvidreobis<br />

konservacia CarTuli unda iyos<br />

adamianTa ama Tu im erTobis cxovrebaSi,<br />

rogorc misi saqmianobis arsebiTi<br />

nawili. strategiis igive koncefcia<br />

naTlad iyo gamoTqmuli unEsCo-s 1976<br />

wlis rekomendaciis zogad prin cipebSi,<br />

romelic istoriuli teritoriebis<br />

dacvasa da axlandel rols exeboda:<br />

sur. 9.47 boloniis<br />

istoriuli centri 1970-ian<br />

wlebSi misi <strong>konservaciis</strong><br />

gegmiT iyo cnobili.<br />

istoriuli qsovilis<br />

dacva da reabilitacia<br />

misi mosaxleobisTvis<br />

`socialur momsaxurebad~<br />

interpretaciiT iqna<br />

gamarTlebuli


362 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

`yoveli istoriuli areali da misi garemo<br />

unda ganixilebodes maT ganuyoflobaSi,<br />

rogorc ganuwvalebeli er-<br />

Tianoba, romlis wonas wo roba da specifikuri<br />

buneba damokidebulia misi im<br />

nawilebis Se r wymaze, risganac igi Sedgeba<br />

da romelic adamianTa saqmianobas<br />

ise ve moicavs, rogorc nagebobebs,<br />

sivrciT organizacias da Semoga rens.<br />

amgvarad, yvela faseuli elementi, adamianTa<br />

saqmianobis CaTv liT, rac unda<br />

mokrZalebuli iyos igi, mniSvnelovania<br />

mTlianobas Tan mimarTebiT da misi ugulebelyofa<br />

dauSvebelia~ (parag. 3).<br />

Semdgom `rekomendacia~ acxadebs, rom<br />

aseTi arealebi da maTi Semo gareni<br />

`Seucvlel universalur memkvidreobad<br />

unda iyos miCneuli~ (pa rag. 2). memkvidreobis<br />

am farTo gansazRvrebis ganxilvisas,<br />

gacolam aR niSna, rom ekonomikis<br />

da gamoyenebis sakiTxebi memkvidreobis<br />

obieq tebTan dakavSirebuli<br />

gadawyvetilebebis miRebisas mTavari<br />

faqtorebi ga x da. ma g ram maTi aseTi winwamoweva<br />

SeiZleba memkvidreobis kulturuli<br />

ganzo milebis da im `plus-Rirebulebis~<br />

ignorirebad iqces, rasac<br />

Se iZleba am na iri kulturuli obieqtebi<br />

Seswvdes. aqedan gamomdinare, SeniSnavs<br />

ga co la, arsebiTia, rom arealebi, aRiarebuli<br />

maTi memkvidreobiTi Rirebule<br />

bis gamo, unda imarTebodes <strong>konservaciis</strong><br />

principebis Tanaxmad da ara mxolod<br />

gegmarebis da ganaxlebis TvalsazrisiT,<br />

rogorc es 1960-ian da 1970ian<br />

wlebSi iyo miRebuli.<br />

1970-iani wlebidan moyolebuli<br />

zrdis sazRvruloba ukeT iqna gacnobierebuli,<br />

rac 1970-ian wlebSi romis<br />

klubma ganacxada kidec, iseve rogorc<br />

SeSfoTeba dedamiwaze ekologiuri<br />

mdgomareobis ga mo, aRiare buli 1972<br />

wels stokholmis konferenciis, 1976<br />

wels vankuverSi Catarebu li sacxovrisis<br />

konferenciis da garemos dacvis<br />

sakiTxebisadmi miZRv nili rio de Janeiros<br />

1994 wlis konferenciis mier.<br />

mdgradi ganviTare bisTvis aucilebeli<br />

wanamZRvrebi da principebi Camowerilia<br />

gaerTi a nebul erTa organizaciis<br />

garemos dacvis da ganviTarebis msoflio<br />

ko mi siis brandtlendis moxseneba-<br />

Si (united nations, 1987). am moxsenebaSi<br />

niSan dobliv kulturuli memkvidreobis<br />

konservaciaze araferia, magram man<br />

moamzada misi safuZveli da mTeli rigi<br />

qveynebis garemoebriv mdgradi ganvi-<br />

Tarebis gegmebSi gaTvaliswinebul iqna<br />

naSeni istoriuli garemoc, rogorc arsebiTi<br />

erovnuli resursi da ZiriTadi<br />

kapitaldaban deba, ro me lic frTxil<br />

sakonservacio menejments saWiroebs.<br />

am midgomis mxarda Wera gamoxatulia<br />

sacxovrisis II konferenciis, stambulis,<br />

1996 wlis iv ni sis deklaraciaSi (habitat,<br />

1996).<br />

amgvarad, XX saukunis bolosken,<br />

memkvidreobis obieqtebis marTvas-<br />

Tan dakavSirebuli msoflio scenari<br />

radikalurad Seicvala, meore mso f lio<br />

omis Semdgom periodTan SedarebiT. amgvari<br />

ganviTarebis damatebiT faqtorebs<br />

turizmis da komunikaciebis swrafi<br />

zrda warmoadgenda. kul turuli memkvidreobis<br />

<strong>konservaciis</strong> sakiTxi miesadaga<br />

obieqtTa sul uf ro farTo speqtrs da,<br />

amave dros, garemoebrivi mdgradobis<br />

politika naSeni garemos ganviTarebisas<br />

arsebiTic gaxda, rogorc dedamiwis<br />

gadar Cenis strategiis nawili. am or<br />

strategias bevri aqvs saerTo. orive<br />

SemTxvevaSi sakiTxi exeba arsebuli<br />

resursebis marTvas; mdgradobis Se nar<br />

Cunebis mizani unda Seesabamebodes im<br />

moTxovnebs, romelsac garemos adamianebi<br />

da komerciuli, Tu sxva funqciebi<br />

wauyeneben, ise, rom ar dak nindes garemos<br />

warmadoba TviT masTan da momaval<br />

TaobebTan mimarTebiT (hyde Peyton, 1996;<br />

united nations, 1987).<br />

<strong>konservaciis</strong> strategiis vrcel<br />

teritoriebze gamoyeneba memkvid reo bis<br />

RirebulebaTa dagegmvis procesSi inte-


gracias niSnavs; es ki mo i T xovs mosaxleobis<br />

mzaobas, aRiaros es Rireulebebi<br />

da am process da de biTad moekidos<br />

(Fielden and Jokilehto, 1993). es procesi<br />

interesTa dapiris pirebisgan Tavisufali<br />

rodia, rac gansxvavebuli RirebulebiTi<br />

Sefasebe bi dan gamomdinareobs<br />

_ xSirad urbanuli qsovilis istoriuli<br />

Tavisebu re bebis an adamianTa erTobis<br />

tradiciuli funqciebis sazianod.<br />

magram rogorc unda iyos, Rirebulebebi<br />

adamianTa erTobazea damokidebuli<br />

saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 363<br />

da swavlis procesSi CarTviT, mudmiv<br />

ganaxlebas saWiroebs. saganTa Tu garemosadmi<br />

TvisobriobaTa fardobiTi<br />

atribucia aniWebs maT, Cvens Tval Si,<br />

Rirebulebas (Zancheti and Jokilehto, 1997).<br />

es niSnavs, rom momavalSi kul turuli<br />

memkvidreobis konservacia sul ufro<br />

metad iqneba damokidebu li sazogadoebis<br />

mier garantirebul ganaTlebis<br />

procesze da adamianTa er Tobis SigniT<br />

RirebulebaTa mudmiv urTierTSeziarebasa<br />

da ganaxle baze.


10<br />

definiciebi da tendenciebi<br />

Tanamedrive konservacia, ZiriTadad,<br />

Tanamedrove sazoga doebaSi RirebulebaTa<br />

fundamenturi cvlilebebiT<br />

xasiaTdeba; axla isini fardo bi Tobasa<br />

da istoriulobis axal koncefciaze<br />

damyarebul paradigmas war mo ad gens. aqedan<br />

gamomdinare, istoriuli obieqtebis<br />

da Senobebis kultu rul memkvidreobad<br />

identifikaciam axali amocanebi dagvisaxa,<br />

romlebic `tradiciuli SekeTebisgan~<br />

gansxvavdeboda. alois riglis<br />

terminology as Tu moviSveliebT, Tanamedrove<br />

nawar moebi axal “Kunstwollen”-s<br />

asaxavs. ar sebiTad, rogorc zemoT davinaxeT,<br />

rigli pirveli iyo, vinc Caatara<br />

im Rirebulebebis mkafio analizi,<br />

rac tradiciul da axal midgomebs<br />

ga nasxvavebs, e.i. ganasxvavebs Zegls,<br />

rogorc ganzrax, garkveuli gzavnilis<br />

Semcvelad Seqmnil memorials da istoriul<br />

Zegls, romelic Zeglad droTa<br />

ganmavlobaSi aRiares da garkveuli<br />

Rirebulebebic daukavSires. memorialis<br />

SekeTebis tradiciuli mizani misi<br />

gzavnilis xeluxleblad SenarCuneba<br />

iyo; istoriuli Zeglis Tanamedrove<br />

mniSvneloba ki, riglis mier siZvelis<br />

Rirebulebis Semcvelad kvalificirebuli,<br />

istoriulobis axal koncefcias<br />

da Rirebulebebs garkveul kulturasTan<br />

mimarTebiT asaxavs. amgvarad,<br />

kultu rul obieqtebTan dakavSirebuli<br />

Tanamedrove Rirebulebani ar SeiZleba<br />

mTlian ierarqiad warmovidginoT,<br />

rogorc es `Tanamedroves-wina~ sazoga-<br />

364<br />

doebaSi iyo, sadac SemoqmedebiTi moRvaweoba<br />

miiCneoda idealur an universalur<br />

modelebs miemarTeboda, romelic<br />

adamianis saqmianobas da SemoqmedebiT<br />

produqtiulobas warmarTavs.<br />

10.1 memkvidreobis da <strong>konservaciis</strong><br />

Tanamedrove aspeqtebi<br />

10.1.1 universaluri Rirebuleba<br />

Tanamedrove viTarebaSi saWiroa davufiqrdeT<br />

im cvlilebas, rac `universaluris~<br />

sazrisma ganicada. tradiciulad<br />

universaluri gulisx mobs<br />

`RvTaebriv~ nimuSebs an ideebs, rasac<br />

unda mibaZon (mimesis) SeZle bis dagvarad<br />

mas misamsgavseblad da romlis zemoqmedebis<br />

areSi martoo den adamianis<br />

naxelavi ki ara, aramed buneba, Tavad<br />

adamianic da sazoga doebacaa. RirebulebaTa<br />

TandaTanobiTi cvlilebis kvalad,<br />

romantizmis xanasa da mas Semdeg,<br />

universalur-sayovelTao modelebis<br />

sakiTxs yavli gauvida. miuxedavad amisa,<br />

univer saluri Rirebulebis Taobaze<br />

xmas dRe van del sazogadoebaSic aRimaRleben<br />

xolme; mas emyareba saerTaSoriso<br />

TanamSromloba da igia unEsCo-s<br />

msoflio memkvidreobis konvenciis safuZ<br />

veli. Tana med rove sazogadoebam,<br />

romelmac memkvidreobiTi obieqtebis<br />

specifikuroba kulturul da fizi-


kur konteqstTan maTi mimarTebiT, av-<br />

Ten turobis arsi ki misi SemoqmedebiTi<br />

mravalferovnebiT gaacnobiera, universa<br />

luri Rirebulebis problemac sxva<br />

kuTxiT warmoaCina. nicSes, haidege ris<br />

da brandis ganmartebebis Tanaxmad, universaloba<br />

imaSi unda veZioT, rac konkretuli<br />

kulturebis WeSmarit (avTentur)<br />

gamovlinebebs aqvs sa er To. mar-<br />

Tlac, aseTi saerTo faqtorebi TviT<br />

SemoqmedebiT procesSi Se iZleba aRmovaCinoT,<br />

romlis Sedegic qmnili ram,<br />

xelovnebis nimuSia.<br />

Sesabamisad, kulturuli memkvidreobis<br />

universaluri mniSvnelovne bis<br />

Tanamedrove sazrisi is ki ar aris, rom<br />

yvela naqmni ama Tu im idea lis an modelis<br />

msgavsia, aramed koncefcia, rom<br />

yoveli maTgani konkre tuli Semoqmedis<br />

an adamianTa erTobis SemoqmedebiTi<br />

da unikaluri gamo v linebaa da, amave<br />

dros, Sesabamis kulturul konteq stsac<br />

asaxavs. kul turuli memkvidreobis<br />

obieqts universaluri Rirebuleba<br />

aqvso, TavisTa vad ar niSnavs, rom igi<br />

`saukeTesoa~; es ufro imas gulisxmobs,<br />

rom igi atarebs garkveul SemoqmedebiT<br />

Tvisebebs, aqvs `WeSmaritebis~ Tviseba,<br />

aris unikaluri da avTenturi, rogorc<br />

kacobriobis saerTo, universalu ri memkvidreobis<br />

Semadgeneli nawili. amgvar<br />

konteqstSi SesaZlebelia ga mov yoT msgavsi<br />

maxasiaTeblebis mqone nawarmoebTa<br />

jgufebi an saxeoba ni, saidanac SeiZleba<br />

gadairCes yvelaze tipiuri an gamorCeuli<br />

nimuSebi. arsobrivad, universaluri<br />

Rirebuleba gulisxmobs, rom calkeuli<br />

nawa r moebi unda ganixilebodes ara mxolod<br />

misi individualuri Rirsebebis<br />

TvalsazrisiT, aramed aseve mudam<br />

rogorc kacobriobis saerTo memkvidreobis<br />

nimuSi. am konteqstSi romelime<br />

calkeuli kulturis memkvidreo ba misi<br />

gansakuTrebulobiT SeiZleba daxasiaTdes.<br />

10.1.2 avTenturoba<br />

definiciebi da tendenciebi 365<br />

avTenturobis Sesaxeb naras dokumentSi<br />

(1994 w.) gacxadebulia, rom Cveni unari<br />

gavigoT memkvidreobismieri Rirebulebani<br />

damokidebulia im doneze, ra<br />

donezec Sesatyvisi sainformacio wyaroebi<br />

SeiZleba sarwmu nod da marTlad,<br />

Sesabamisad ki, avTenturad miviCnioT.<br />

Sua saukuneebSi avTenturoba teqstebis<br />

samarTlebriv avTentizaciasTan iyo<br />

dakavSirebu li; Tanda Tan es obieqtTa,<br />

mag., wmindanTa reliqviebis avTentizaciazec<br />

gavrcelda. sityva `avTenturi~<br />

ukavSirdeba berZnul authentikòs (autòs, me<br />

TviTon, igive) da laTinur auctor (Semqmneli,<br />

avtoriteti) da Sesabamisad, originalurs,<br />

aslis sapirispirod, namdvils,<br />

daCemebulis sapiris pirod da utyuars,<br />

yalbis sapirispirod. `avTenturis~ Sedareba<br />

`identurTan,~ igivea rac specifikuris<br />

Se da reba zogadTan. iyo avTenturi<br />

niSnavs, imoq medo damoukideblad,<br />

gqon des avtoriteti, iyo originaluri,<br />

unikaluri, gulwrfeli, marTali da<br />

utyuari. iyo `identuri~ gulisxmobs iyo<br />

gar kveuli saxeobis tipiuri warmomadgeneli,<br />

imave damaxasiaTebeli niSnebiT,<br />

mag., identuri reproduqcia, piri, asli,<br />

rekonstruqcia. SemoqmedebiT pro cessa<br />

da drosTan kavSirSi, xelovnebis nawarmoebis<br />

avTenturoba aris SemoqmedebiTi<br />

procesis, namuSevris fizikuri realizaciis<br />

da gav li li istoriuli drois<br />

masze zemoqmedebis utyuarobis sazomi.<br />

306<br />

es ganmarteba miesadageba mxatvrul<br />

Tu SemoqmedebiT maxasiaTeb lebs da<br />

saWiroebs gansjas, romelic xelovnebis<br />

nawarmo e bis arsis da sa erTo konteqst-<br />

Tan misi kavSiris kritikul Sesafebas<br />

efuZneba. igi mis utyuarobasa da WeS-<br />

306 gansazRvreba iCCrom-is sapatio direqtorTan,<br />

profesor pol filipos Tan er-<br />

Tadaa SemuSavebuli (ix. Jokilehto, 1995,<br />

1995a).


366 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 10.1 markus avreliusis brinjaos antikuri qandakeba kapitoliumis borcvze XVI s.-Si<br />

aitanes. haeris dabinZurebiT gamowveuli dazianebis gamo, 1997 w.-s igi as liT Secvales, xolo<br />

aRdgenili originali kapitoliumis muzeumSi moaTavses


maritobas gamokveTs. am TvalsazrisiT<br />

SeiZleba ar sebobdes mxolod erTi<br />

originali. valter benYaminma (1892-1940<br />

ww.) aR niSna, rom Tanamedroves-winare xanaSi<br />

fasi sakulto Rirebulebas hqonda,<br />

xolo xelovnebis Rirebuleba koleqcionirebisa<br />

da gamofenebis gamarT vis<br />

dawyebasTan Tanadroulad warmoiSva.<br />

xelovnebis nawarmoebebis kopi reba<br />

yovelTvis iyo SesaZlebeli, magram,<br />

amave dros, avTenturobis kon cef ciis<br />

winapiro ba originalis arsebobaa _<br />

avTenturobis kopireba ki Se uZlebeli<br />

iyo. imdenad, ramdenadac istoriuli<br />

danabarebi avTenturo bas emyareba, Tu<br />

replicirebis Sedegad fasi ekargeba<br />

droSi gangrZobad myofobas safrTxe-<br />

Si swored originaluri naqmnis avTenturoba,<br />

misi `aura~ aris Cavardnili<br />

(Benjamin, 1979:223). benYaminma yuradReba<br />

meqanikuri kopirebis epoqaSi, fotografirebisas<br />

da filmebis gadaRebisas,<br />

origina lis da aslis sazriszec gaamaxvila.<br />

man aRniSna, rom reproduqciis<br />

teqnologia `swyvets reproducirebul<br />

obieqts tradiciis sauflos. mra vali<br />

reproduqciis damzadebisas, aslTa simravle<br />

unikalur myofobas Ca e na cvleba.<br />

da Tuki mnaxvelsa Tu msmenels, mis ker-<br />

Zo garemoebebSi repro duqcia Seegebeba,<br />

is reproducirebul obieqts SesZens aqtivobas~<br />

(Benja min, 1979:223).<br />

avTenturobisa da aslis dilema<br />

problemad konser vaciis moZraobis dawyebisas<br />

ganixileboda. fuZemdebelia igi<br />

veneciis qartiisTvis, rome lic mouwodebda<br />

momavali TaobebisTvis gadagve ca<br />

memkvidreobiT miRebuli kulturuli<br />

faseulobani `misi avTenturobis sruli<br />

sisavsiT~ (Venice Charter, winasityvaoba).<br />

haeris dabinZurebisa da gamoqarvis<br />

gaZlie re biT warmoqmnili saSiSroebis<br />

Sedegad, mas aqeT sul ufro miRebuli<br />

gax da originalebis aslebiT Secvla,<br />

rac originalebis WerqveS ganTav sebis<br />

SesaZleblobas iZleva. am sakiTxma xan-<br />

definiciebi da tendenciebi 367<br />

grZlivi kamaTi gamoiwvia mso f lio memkvidreobis<br />

RirsSesaniSnav adgilebTan<br />

da xelovnebis iseT mniSvnelovan nawarmoebebTan<br />

dakavSirebiT, rogoricaa<br />

aTenis akropoli sis qandakebebi, cxenis<br />

qandakebebi veneciis san markos Sesasvlelis<br />

Tav ze (1994 w.) da markus avreliusis<br />

qandakeba romis kapitoliumis<br />

borcvze (1997 w.). kidev erTi sakiTxia<br />

aqsumis stela; italiasa da eTiopias So-<br />

ris ormxrivi SeTanxmeba iTvaliswinebs<br />

romidan Tavdapirvel adgilze, aqsum Si,<br />

mis gadatanas. stelis rogorc cirkus<br />

maqsimusis bolos mdgomis mxatvrulma<br />

da kulturulma miniSnebam warmoiSva<br />

idea, rom urbanuli da kulturuli<br />

`lakunis~ Sesavsebad erTi SesaZlo gza-<br />

Tagani misi aslis damzadebacaa.<br />

1970-ian da 1980-ian wlebSi mecnierebis<br />

ganviTarebam avTenturobis<br />

sakiTxi TandaTan CrdilSi moaqcia; es<br />

problema xelaxla mxolod vene ciis<br />

qartiis ocdaaTi wlisTavis moaxlovebasTan<br />

dakavSirebiT wamoiWra. ganzraxuli<br />

iyo memkvidreobis koncefciebis<br />

sazrisis ufro farTo, saer Ta Soriso<br />

konteqstSi, kerZod ki, dasav luri samyarosa<br />

da tradiciuli sa zogadoebebis<br />

makavSireblebis naTelyofa. amis kvalad,<br />

avTenturobis Sesaxeb naras dokumentSi<br />

gamaxvilebulia wyaroebis sandoo bisa<br />

da utyuarobis problema da, amasTanave,<br />

kulturuli mravalferov neba, rogorc<br />

avTenturobis gansazRvris safuZveli:<br />

`kulturuli memkvid reo bis mravalferovneba<br />

drosa da sivrceSi arsebobs da<br />

sxva kulture bis da maT rwmena-warmodgenaTa<br />

sistemis yvela aspeqtis mimarT<br />

pativis cemas moiTxovs~ (Nara Document,<br />

parag. 6). es miTiTeba gakeTda, radgan gansa<br />

kuTrebiT sazrunavi gaxda is arealebi,<br />

sadac ganagrZobs arsebobas tra diciuli<br />

kulturebi, romelTa kulturuli arsi<br />

SeiZleba industria li ze bu li dasavle-<br />

Tis zegavleniT daikargos.<br />

XX saukunis bolos avTentur-


368 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

obis problema kulturuli identobis<br />

koncefciasTan mWidro kavSirSi,<br />

multi-kulturul samosaxloebSi gaxda<br />

mniSvnelovani. Tu tradiciu lad urbanuli<br />

garemo ganmacxovelebeli Semo<br />

q medebiTi azrovnebisa da komunikaciaTa<br />

mniSvnelovan wyaros warmoadgen<br />

da, demografiulma afeTqebam did<br />

metropoliebSi sawinaaRmdego Sede gi<br />

gamoiRo. kanadelma filosofosma Carlz<br />

Teilorma Tanamed ro ve sazo gadoebis<br />

sazrunavad gazviadebuli individualizmi,<br />

tradiciul faseu lo bebze gulis<br />

ayra da maT nacvlad warmadobisadmi<br />

miswrafeba, meqa nizebul garemoSi ar-<br />

Cevanis masobrivi warmoebis sasikeTod<br />

SezRudva gan sazRvra (taylor, 1991). adamianebis<br />

aseTma gaucxovebam maTi tradiciuli<br />

Rirebulebebisgan SemoqmedebiTi<br />

unaris mniSvnelovani daqveiTeba<br />

gamoiw via da sazogadoebis danawevreba<br />

da socialuri konfliqtebi moitana. da<br />

mainc, ganaTlebis da sensibilizaciis<br />

gziT SesaZebelia moxdes Semoq medebi Ti<br />

kavSirebis aRdgena da socialuri simrTelis<br />

gaumjobeseba. am proces Si mniSvnelovani<br />

wvlilis Setana kulturul<br />

obieqtebs SeuZlia, ro gorc koleqtiuri<br />

mexsierebis da kulturuli identobis<br />

aRdginebis fi zi kur mosaWids.<br />

Tumca, aqve unda iTqvas, rom procesi<br />

Zalze faqizia da SeiZleba calkeuli<br />

jgufebis politikuri dominireba, an<br />

nacionalis tu ri grZnobebis gamwvaveba<br />

moitanos. da marTlac, 1990-iani wlebis<br />

dasa w yisis SeiaraRebul konfliqtebSi<br />

mtris kulturuli identobis gasanadgu<br />

reblad, samizne kulturuli memkvidreoba<br />

xdeboda xolme.<br />

unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi RirsSesaniSnavi adgile bis nominirebisisas,<br />

avTenturobis kriteriumi<br />

Sesabamisi avtoriseul Zeglis mxatvrul<br />

gadawyvetas, masalas, xelo bas<br />

da garemos mieyeneba (Operational Guidelines,<br />

1996). es yovelive Zeglis esTe-<br />

tikur da istoriul aspeq tebs faravs,<br />

aseve mis fizikur, socialur da istoriul<br />

kon teqstsac, misi gamoyeneba-daniSnulebiTurT.<br />

maxasiaTeblebis aseTi<br />

simra v le tovebs Tavisufal si vrces<br />

gansxvavebuli interpretaciisa da TviT<br />

gaugebrobisTvisac ki. av Tenturobis<br />

sakiTxi wamoiWra, magaliTad, sidneis<br />

operis SenobasTan da kav SirebiT,<br />

romelic pir ve lad Yorn ut conma<br />

daaproeqta, xolo sxva ar qiteqtorebma<br />

daasrules. interieris `aRd ge nis~ SesaZleboba<br />

utconis Ca na fiqris Sesabamisad,<br />

mTeli Semoqme de biTi procesis<br />

istoriulobidan ga momdinare, SeiZleba<br />

saTuoc gaxdes. amave dros, operis Senobis<br />

mxatvru li mniSvneloba sidneis<br />

navsadguris zRvis peizaJis mTlian kulturul-istoriul<br />

konteqstSia dasanaxi<br />

da is aris kidec misi proeq tis STagonebis<br />

ZiriTadi wyaro (sydney, 1996).<br />

avTenturobis ufro SezRudul interpretacias<br />

iZleva konserva ciis fine-<br />

Tis uwyebebi: `avTenturoba yvelaze<br />

kargad SeigrZnoba ro gorc at mos fero,<br />

nagebobis imTaviTve Tanmdevi, Senobis<br />

garkveuli ucv leli maxa sia Tebeli~ (mattinen,<br />

1997:20). pirdapiri azriT, es debuleba<br />

imas gulisx mobs, rom `avTenturi~<br />

igivea, rac `identuri~ (an `Sesabamisi~),<br />

xazs usvams Tavdapirveli nagebobis dadasturebul<br />

faqtobriobas, ugulebel yofs<br />

drois zegavlenas da nakleb mniSvnelobas<br />

aniWebs Semd gomi perio dis cvlilebebs<br />

da danamatebs. 307 sinamdvileSi, avTentur-<br />

307 finuri dokumenti aRiarebs istoriuli<br />

fenebis mniSvnelobas da resta v racias kidev<br />

erT aseT fenad miiC nevs. daculi adgili<br />

SeiZleba gark veul dros, regions an mis<br />

momxmarebels gvixasiaTebdes; mas SeiZleba<br />

hqo n des specifikuri arqiteqturul-istoriuli<br />

Rirebuleba, an istoriu li Rirebuleba,<br />

rasac masTan asocirebuli movlenebi<br />

Seapirobebs. gansa kuTrebiT sayuradReboa<br />

nagebobis masalis, teqnologiis da Sesrulebis<br />

ostatobis `avTenturoba~ (mattinen,<br />

1997:18ff).


obis gan sazRvreba memkvidreobis obieqtis<br />

istoriulobas unda ukavSirdebodes;<br />

mxolod maSin iZens igi WeSmarit mniSvnelobas<br />

Tanamedrove konser vaciisTvis.<br />

is to riuli nagebobis an obieqtis avTenturobis<br />

dadgenis procesi SeiZleba<br />

saZnelo saqmec gamodges. iolad amosacnobi<br />

xelovne bis nawarmoebis Sem TxvevaSi,<br />

ufro advilad dadgindeba aris Tu ara<br />

igi avTenturi da namd vili, vidre maSin,<br />

rodesac saqme rTul Senobebs exeba. maTi<br />

namdvilobis gansazRvra sxvadasxva periodTan<br />

anda mTlian istori u lobasTan<br />

mimar TebiT unda gaiSalos.<br />

10.1.3 simrTele<br />

zogadi gansazRvrebiT `simrTele~<br />

daunawevrebel an dauzinebel mdgomareobas,<br />

masalis sisavses da sisrules gulisxmobs.<br />

es asaxulia `ve neciis qartiis~<br />

me-8 paragrafSi, romelic gvirCevs,<br />

rom `qandakebis, mo xatulobis an dekoris<br />

elementebi, romelnic Zeglis<br />

ganuyofel na wils Seadgens, SeiZleba<br />

moxsnili iyos mxolod im SemTxvevaSi,<br />

Tu es ma Ti SenarCunebis erTaderTi sa-<br />

Sualebaa.~ miuxedavad amisa, ameri kis<br />

Seer Te bul StatebSi igi aseve gamoiyeneba<br />

memkvidreobis obieqtis mniSvnelovne<br />

bis kvalifikaciis mizniT, simrTelis<br />

aRiarebuli Svidi aspeqtiT: adgi lmdebareoba,<br />

avtoriseuli mxatvruli<br />

gadawyveta, garemo, masalebi, xeloba,<br />

grZnobebi da asociaciebi. 308 bunebrivi<br />

memkvidreo bis msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi nominirebisas, mowmdeba aseTi<br />

RirsSesaniSnavi ad gi lebis simrTe le<br />

sxva da sxva cnebasTan mimarTebiT, ro goricaa<br />

struqtu ruli simrTele ekosiste<br />

mis SigniT, funqciuri simrTele da<br />

vizualuri simrTele. 309 Tuki kul tu-<br />

308 amerikis erovnuli reestris gansazRvrebebi.<br />

309 unEsCo-s angariSi, whC-96/ConF.201/inF.8.<br />

definiciebi da tendenciebi 369<br />

ruli memkvidreoba misi avTenturobis<br />

Tvalsazri siT mowmde ba, simrTe lis<br />

sakiTxi, gansakuTrebiT, istoriul qalaqebsa<br />

da kulturul land Saf teb Tan<br />

dakavSirebiT ganixileba.<br />

simrTelis koncefciis Sinagani<br />

prob lemuroba `masalis mTlianoba s-<br />

Tan~ misi mimar Tebaa, ramac SeiZleba<br />

Za la Sematos reintegra ciis, sti li sturi<br />

restavraciis, an rekonstruqciis<br />

tendencias. miuxedavad amisa, am koncefcias<br />

memkvidreobis RirsSesaniSnav<br />

adgilebs Tu mivuyenebT, igi SeiZleba<br />

gamoviyenoT rogorc xerxi im elementebis<br />

identi fikaciisTvis, rac erT `organul~<br />

mTlianobas Seadgens, rogorc<br />

mag., istoriuli dasa x lebis qsovilis<br />

da infrastruqturis Seqmnili rTuli<br />

mTlianoba da am elementebis mTeli SigniT<br />

da garemosTan urTierTkavSiri. igi<br />

SeiZleba gansakuTrebiT mniSvnelovani<br />

aseTi arealebis <strong>konservaciis</strong> gegmis<br />

Semu Sa ve bisa da marTvisTvis iyos; aseve<br />

mas SeuZlia dagvexmaros, ganvsazRv roT<br />

calkeuli istoriuli Senobebis mniSvnelovneba<br />

erTian konteqstSi da mcire<br />

elementebsac ki movuZebnoT gamarTleba,<br />

radgan isini mxolod mTlianobas-<br />

Tan mimarTebiT iZens mniSvnelobas.<br />

10.1.4 Tanamedrove mecniereba da<br />

teqnologia<br />

ganmanaTleblobis xanidan moyolebuli,<br />

mecnierebam 310 adamianis saqmi a nobaSi gansakuTrebuli<br />

adgili daikava. imis gaT-<br />

310 viwro gagebiT, `zusti mecniereba~ SeiZleba<br />

ganisazRvros, rogorc: `kvle vis sfero,<br />

romelic exeba an warmoCenili WeSmaritebis<br />

urTierTSe kavSire bul erTianobas, an<br />

sistematurad klasificirebulsa da zogad<br />

ka no nebs daqvemdebarebiT met-naklebad<br />

ganzogadebul dadasturebul faq tebs, romelsac<br />

moepoveba Tavis SigniT axali WeSmaritebis<br />

mignebis sa n do me To debi~ (Oxford<br />

English Dictionary, 2 nd ed.).


370 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

valiswinebiT, rom zus ti mecnierebebi,<br />

upiratesad maTematikasTanaa kavSirSi,<br />

isini codnis SeZe nis yvelaze zedmiwevniT<br />

da obieqtur gzad iqna miCneuli.<br />

memkvidreobisa da misi <strong>konservaciis</strong><br />

mimarT Tanamedrove interesi yovelTvis<br />

mWidro kav SirSi iyo mecnierebasTan da<br />

mecnierul midgomasTan. XVIII saukuneSi,<br />

la viT damarxuli qalaqebis _ herkulanumis<br />

da pompeis _ aRmoCena arqeologiuri<br />

kvlevis ganviTarebasa da ucnobis<br />

SeswavlasTan iyo dakavSirebu li. am aRmoCenebma<br />

napovni masalis _ nivTebisa<br />

da kedlis mxatvrobis _ ko n servaciis<br />

meTodebis ganviTareba gaacxovla; papirusis<br />

gragnilebis aR moCenam maTi gaxsnisa<br />

da amokiTxvis survili gaaRviva;<br />

antikurma warwe rebma, Tundac ieroglifebma,<br />

xeli Seuwyo maTi gaSifvris<br />

meTodebis Zie bas STabera suli. XIX saukuneSi,<br />

mecnieruli codnis matebasTan<br />

erTad izr deboda survili, gamoecadaT<br />

kedlis mxatvrobis, qvis da arqiteqturu<br />

li zedapirebis <strong>konservaciis</strong> meTodebi;<br />

kamaTi gamoiwvia istoriuli nagebobebis<br />

gawmendis da konsolidaciis<br />

sakiTxma. pozi ti vizmis periodSi arqeologia<br />

da restavracia zust mecnierebaTa<br />

Soris moeqca da, magali Tad, lasYu<br />

da viole-le-dYuki amayobd nen imiT,<br />

maTi kvleva-Zieba da mu Saoba zusti mecnierebis<br />

rigisa rom iyo.<br />

XX saukuneSi, konservaciaSi Tanamedrove<br />

mecnieruli meTodebis da teqnologiebis<br />

ganviTareba da potenciuri<br />

gamoyeneba konservatorTa So ris srulad<br />

iqna aRiarebuli. 1931 wlis aTenis dadgenilebani<br />

urCevda: `yve la xelT arsebuli<br />

Tanamedrove teqnologiis, kerZod<br />

ki rkinabetonis go nivrul gamoyeneba~-s<br />

(parag. 4). 1932 wels jovanYonis mier<br />

italiisTvis Ca moyalibe bu li normebi<br />

gvTavazobda: `kvlevis Sedegebi unda<br />

gamoyenebu li iyos daSavebuli Senobis<br />

sakonservaciod rTuli, detalizebuli<br />

sa mu Saoebis Sesrulebisas, saxeldaxelo<br />

empiriuli gadawyvetilebebi gver d ze<br />

unda ga davdoT da upiratesoba mkacr<br />

mecnierul midgomas mivaniWoT~ (parag.<br />

9). veneciis qartia acxadebs: `Zeglebis<br />

konservaciam da restavra ciam unda mimarTos<br />

yvela mecnierebas da teqnologias,<br />

romelTac SeuZ lia Tavisi wvlili<br />

Seitanos arqiteqturuli memkvidreobis<br />

Seswavlasa da dacvaSi~ (parag. 2). sainteresoa<br />

gavixsenoT, rom jovanYonis<br />

mier war modgenil midgomaTa italiur<br />

klasifikacias ewoda `mecnieruli<br />

restav ra cia~, saxelwodeba, romelic<br />

<strong>konservaciis</strong> mravali specialistis mier<br />

ma Ti muSaobis aRsawerad ufro gvianac<br />

ki gamoiyeneboda.<br />

mecnierebis sxvadasxva dargis sakonservacio<br />

samuSaoebis safuZv lad<br />

gamoyeneba pirvelad muzeumebTan arsebul<br />

laboratorieb Si dainer ga. pirveli<br />

aseTi laboratoria berlinis saxelmwifo<br />

muzeumTan (staatliche museen) 1888<br />

wels daarsda. 1919 wels mas mohyva<br />

laboratoriebi britane Tis muzeumSi,<br />

1925 wels qairoSi, luvrSi, harvardSi<br />

da sxvebic, metadre 1930-iani wlebidan<br />

moyolebuli. laboratoriebs sxvadasxva<br />

specialize cia hqonda, mag., kedlis mxatvroba,<br />

keramika, liToni da qaRaldi.<br />

romis, nYu delis da tokios laboratoriebi<br />

1938 wlidan arsebobs (Philippot,<br />

1963:352). mniSvnelovani winsvla <strong>konservaciis</strong><br />

kvlevas gansakuTrebiT 1970-ian<br />

da 1980-ian wlebSi daetyo, rodesac sxvadasxva<br />

qveynis mecnierTa da eqspertTa<br />

Soris, kvlevis meTodebis da Sedegebis<br />

Sedarebis mizniT, kav Si rebi damyarda.<br />

qvedargebad gamoiyo arqeologiur monapovarTa,<br />

koleq ci e bis, sxvadasxva arqiteqturuli<br />

masalis (mag., qvis, xisa da<br />

liTonis), aseve arqiteqturuli zedapirebis,<br />

kedlis mxatvrobis da mozaikis<br />

kon ser vacia.<br />

Tanamedrove teqnologiis upiratesobaTagania<br />

konkretuli Senobebi sa da<br />

masalebis `qcevisa~ da pirobebis Sesax-


eb, maTi kon servaciisTvis sa Wiro zusti<br />

cnobebis miRebis mxriv meti Sedegianobaa.<br />

SesaZlebelia iseTi meTodebis<br />

da produq ciis Seqmna, rac konsolidaciis,<br />

Senax vis, zogjer ki seriozulad<br />

dazia nebuli artefaqtebis da Senobebis<br />

`ga n kur nebis~ saSualebas iZleva. Tanamed<br />

rove mecniereba da teqnologia<br />

fasdau debeli iaraRi gaxda <strong>konservaciis</strong><br />

specialistTa xelSi, romelTac<br />

in ter disciplinaruli TanamSromlobis<br />

safuZvelze muSaoba moeTxovebaT.<br />

unda aRiniSnos, rom ramdenadme<br />

saeWvo Sedegs vi RebT maSin, ro desac<br />

Tanamedrove teqnologiebisTvis upiratesobis<br />

miniWeba portlendis cementis<br />

an sinTeturi masalebis xSir SemTxvevaSi<br />

uzomo gamoyenebaSi ga moixateba.<br />

garkveul zomaze, <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />

filosofiis wya lobiT naklebad<br />

surT sakonservacio samuSaos nawilad<br />

tradiciuli samSeneblo meTodebis mo-<br />

Svelieba _ gamonaklisi is qveynebia, sadac<br />

amg vari meTodebi kvlavac yoveldRiurad<br />

moixmareba. aqedan gamomdinare,<br />

istoriuli nagebobebi sarestavra-<br />

definiciebi da tendenciebi 371<br />

sur. 10.2 eraklea minoas<br />

antikuri xanis Teatri<br />

siciliaze 1960-ian ww.-<br />

Si iqna aR d genili; aq<br />

`mecnierulad~ dagegmili<br />

damcavi RonisZiebad<br />

gamWvirvale plastmasis<br />

safari gamoiyenes.<br />

Tumca, plastmasis qveS<br />

Seqmnilma mikroklimatma<br />

se riozuli safrTxe Seuqmna<br />

Tavdapirveli qvis masalis<br />

daculobas. 1996 w.-s specialistebma<br />

gadawyvites<br />

plastmasis safari<br />

moeSorebinaT da dacvis<br />

ufro Sesa fe risi forma<br />

SeemuSavebinaT<br />

cio samuSa oe bis Sedegad xSirad Taname<br />

d rove konstruqciul sistemebad<br />

ga daiqceva xolme. Tumca, maT, iqneb, es -<br />

Tetikuri mxare SeinarCunes, maTi Tavdapirveli<br />

avTenturobis nawili SeiZleba<br />

daikargos.<br />

kiTxvas, aris Tu ara konservacia<br />

mecniereba, pasuxi 1938 wels ar ganma<br />

gasca, rodesac aRiara sxvadasxva teqnikur<br />

da humanitarul unar-CvevaTa<br />

aucilebloba <strong>konservaciis</strong>a da restavraciisTvis<br />

da xelovnebis na warmoebebis<br />

dafasebisas kritikuli midgoma wamoswia<br />

win. aqedan daskv na, rom mecnierebis<br />

sxvadasxva dargi `iaraRad~ unda gamoiyenebodes<br />

kon ser vaciis gansxvavebuli<br />

amocanebis moTxovnebaTamebr. Tavad<br />

konservacia ar unda miviCnioT zust<br />

mecnierebad; igi _ rogorc brandi<br />

gvarwmunebs (ix. Tavi 8) _ e.w. `Tavisufal<br />

xelovnebaTa~ (e.i. humanitaruli<br />

mecnierebis – mTarg.) sagangebo Tanamedrove<br />

disciplinaa. man aseve dabejiTebiT<br />

aR niSna, rom xelovnebis nawarmoebi<br />

Tavis Tavad araa gzavnili, Sesabamisad,<br />

igi ki ar gvamcnobs, warmogvidgens


372 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

(Brandi, 1966:31). amave dros, igi arc<br />

mxolod fizikuri fenomenia, misi masaliT<br />

warmodgenili; is adamianTa cnobierebaSi<br />

myofobs, rogorc riglma<br />

ganWvrita, romelic xelovnebis Rirebulebas<br />

Tanamed rove Rirebulebad moixseniebda.<br />

Cven Se gviZlia moviSvelioT<br />

brandi, romelic xelovnebis nawarmoebs<br />

gansazRv ravs, rogorc `fenomens, romelic<br />

ar aris fenomeni~ (fenomeno-chefenomeno-non-è,<br />

Brandi, 1966:16); anu, miuxedavad<br />

imisa, rom xelovnebis nawarmoebi<br />

ma terialurad arsebobs, e.i. fenomenia,<br />

misi ZiriTadi koncefcia adamianTa gonebaSi<br />

rCeba, romelic fizikuri fenomeni<br />

ar aris. rodesac kritiku lad mivudgebiT<br />

xelovnebis arsebul nawarmoebs,<br />

mnaxveli pirvelad xedavs materialur<br />

fenomens da mxolod Semdeg igi aRiqvavs<br />

nawarmoebis arafizikur koncepcias, mis<br />

`samyaros~, misive `niadagis~ saSualebiT,<br />

rogorc ityoda haidegeri. zusti<br />

mecnierebis valia, dagvexmaros, gavaanalizoT<br />

amgvari nawarmoebis utyuari,<br />

istoriuli masala da amiT Seewios kritikoss,<br />

romelmac adamianis cnobierebaSi<br />

myofi mxatvruli koncefcia unda<br />

Seicnos.<br />

es Tvalsazrisi SeiZleba Sevu-<br />

TanadoT zusti mecnierebis adgilis<br />

gansa zRv ras <strong>istoria</strong>sTan mimarTebiT,<br />

rogorc es naCvenebi aqvs Tomas kuns Tavis<br />

1962 wels pirvelad gamoqveynebul<br />

“mecnieruli revolYucie bis struqturaSi”<br />

(Kuhn, 1970). Tavad es wigni<br />

mcire revolYucia gaxda da sulac ar<br />

iyo erTsulovnad mowonebuli. kuni<br />

aRniSnavda, rom yovel jerze, rodesac<br />

xdeboda mecnierebis radikaluri winsvla,<br />

es moiTxovda sazogadoebisgan manmade<br />

miRebuli mecnieruli Teoriebis<br />

uaryofas da, aqedan gamomdinare, sakvlevi<br />

mecnieruli problemebis saxecvlilebasac.<br />

tipiur magaliTs warmoadgenda<br />

Jangbadis aRmoCena, ramac bunebis<br />

da masa laTa Taviseburebebis sruliad<br />

axleburi xedva gamoiwvia. kuni SeniSnavda,<br />

rom axali Teoria Tavis TavSive gulisxmobda<br />

winandeli mecnieruli saqmianobis<br />

warmmarTveli wesebis Secvlas,<br />

es ki adre gaweuli Sromis di di nawilis<br />

interpretaciaze aisaxa. `misi aTviseba<br />

saWiroebs wina Teo riis rekonstruqcias<br />

da wina faqtis gadafasebas, rac<br />

arsobrivad revo lYuciur process warmoadgens,<br />

romelic iSviaTad xorcieldeba<br />

erTi adamianis mier da arasodes<br />

erT wuTSi~ (Kuhn, 1970:7).<br />

myar samecniero amocanebsa an WeSmaritebebis<br />

Se sa Z leblobaze msje lobisas,<br />

kuni askvnida, rom mecnieruli<br />

kvlevis mTliani procesi SeiZ leba mimdinareobdes<br />

`dasaxuli miznis, mudmivad<br />

dafiqsirebuli mecnie ru li WeSmaritebis<br />

sikeTis gareSe, risi saukeTeso<br />

magaliTi mecnieruli codnis ganviTarebis<br />

yoveli safexuria~ (Kuhn, 1970:172f).<br />

<strong>konservaciis</strong> da restavraciis TavianT<br />

Teoriebis gansazRvrisas, orives,<br />

riglsac da bra n disac kargad esmodaT,<br />

raoden mniSvnelovania Tanamedrove<br />

restavra ciis adamianuri da kulturuli<br />

aspeqtebis gamokveTa, teqnologiis<br />

da mecnie re bis sapirispirod, romelnic<br />

SeiZleba saWiro daxmare saSualeba<br />

iyos da ara mizani. kunis debuleba mniSvnelovania<br />

imiT, rom igi aCvenebs, rom<br />

ara marto humanitaruli, aramed zusti<br />

mecnierebac RirebulebiT Sefase bazea<br />

damokidebuli da rom `mecniereba~ ar<br />

warmoadgens `absolutur WeSmaritebas,~<br />

rogorc bolo ori saukunis ganmavlobaSi<br />

fiqrobdnen. kunma dauaxlova<br />

erTmaneTs didixnis gaTiSuli humanitaruli<br />

da zusti mecnierebani. es gansakuTrebiT<br />

mniSvnelovania Tanamedrove<br />

konservacias Tan mimarTebiT, rac Tavisi<br />

arsiT damyarebulia Rirebule baTa<br />

gansazRv raze da TanxmobaSia debulebasTan,<br />

rom kulturuli mem kvid reobis<br />

kon ser vacia, ZiriTadad, kulturul<br />

problemas warmoadgens.


10.2 ganxorcielebuli zegavlena<br />

saerTo memkvidreobis mniSvnelovnebis<br />

gacnobiereba xangrZlivi ganviTarebis<br />

Sedegia da mravalgvari gansxvavebuli<br />

zegavlenis nayofic. es zegavlenebi<br />

oTx ZiriTad dasaxelebad SeiZleba dajgufdes,<br />

rogori caa:<br />

1. Zeglebi, rogorc memoriali<br />

2. stilisturi restavracia<br />

3. Tanamedrove konservacia<br />

4. tradiciis uwyvetoba<br />

Tumc am qronologiuri TanamimdevrobiT<br />

dalagebuli, oTxive es ze gavlena<br />

XVIII saukunis aqeT, praqtikulad erTdroulad<br />

warmoiqmna da Tanamedrove<br />

dacviTi politikis farTo samoqme do<br />

gegmis Semadgeneli na wili gaxda. CamoTvlili<br />

oTxi zegavlenidan yoveli gagebuli<br />

unda iyos, rogorc mosazrebaTa<br />

da strategiebis rTuli erToblioba,<br />

xolo praq tikuli saqmianoba ki SeiZleba<br />

ramdenime maTganis gaerTianebis Sedegi<br />

iyos. Semdgomi msjeloba TiToeuli<br />

kategoriis ZiriTadi maxasiaTeblis Sejamebis<br />

cda gaxlavT.<br />

10.2.1 Zeglebi, rogorc memoriali<br />

aRorZinebis xanaSi ZeglTa dacva<br />

pirvelad yuradRebas laTinur zedawerilebis<br />

mqone antikur Zeglebze<br />

amaxvilebda, radgan maT dokumen turi<br />

Rirebuleba hqonda; Semdgom aseTi dokumenturi<br />

Rirebuleba uwar we ro sagnebsa<br />

da nagebobebzec gaavr cel es,<br />

maT dokumenturobad ki maTi Semadgeneli<br />

masala CaiTvala. romSi `daculi<br />

Zeglebis pirveli sia~ war we raTa<br />

teqstebis gamoq vey ne biT Sedga. aseTi<br />

Zeglebis umTavres mniSvne lobad memoriuloba<br />

esaxebodaT, isini Seaxsenebda<br />

antikur xanas, romli s ganac swavla<br />

mouwevdaT kacobriobisa da Tanadroul<br />

definiciebi da tendenciebi 373<br />

saxviT xelovneba Ta sasikeTod. ufro<br />

metic, Zeglebi qristian mowameebTan<br />

da eklesiis is to riasTan poli tikurpatriotul<br />

kavSirSi da, aseve, `statusis<br />

simbolo dac~ (Tu Tanamedrove gamoTqmas<br />

moviSveliebT) aRiqmeboda. amave<br />

dros, warmoCnda Zveli skulpturuli<br />

da arqiteqturuli Zeglebis mxatvruli<br />

mniSvneloba da xelovnebis nawarmoebis<br />

esTetikuri simrTelis, misi `ideis~<br />

aRdgenis Sesabamisi tendencia _ isini<br />

sazogadoebis TavSeyris adgilebSi an<br />

sakuTari sacxovrebeli saxlebis mosar-<br />

Tavad iqneboda ga mo yenebuli.<br />

Zveli Zeglebis politikuri da mxatvruli<br />

mniSvnelobis dialeqti kas axleburi<br />

mniSvnelovneba XVIII saukunis istoriulma<br />

cnobierebam Sea Zenina Zegl-<br />

Ta dacvis strategiazec is batonobda.<br />

mogvianebiT gzavnilis wakiTxva da misi<br />

ganmar teba filologiis da lingvistikis<br />

sferosTan aso cirdeboda (boito).<br />

Tanamedrove saqmianobaSi aman imgvari<br />

gadawyveta moitana, rogoricaa Tundac<br />

titusis TaRis restavracia, sadac<br />

reinteg ri rebul iqna Zeglis mxatvruli<br />

erTianoba, raTa SesaZlebeli gamxdariyo<br />

Zeglis mxa tv ru li mTlianobis aRqma,<br />

Tan ki Tavdapirveli dokumentis istoriulobis<br />

xazgasasmelad, axali masala<br />

Zvelisgan mkveTrad ganir Ceoda.<br />

kvlav `memorialis~ farglebSi<br />

Zevs iseTi SemTxvevebi, rodesac Ta namedrove<br />

`mkurnalobis~ mizani Tavdapirveli<br />

gzavnilis SenarCuneba ki ara,<br />

aramed arsebuli Zeglis an nagebobis<br />

xe la xali gaazreba da axal po litikur,<br />

Tu patriotul RirebulebebTan misi<br />

dakavSirebaa. bevr SemT x vevaSi amgvar<br />

ganzraxvas calkeuli istoriuli nagebobebis<br />

erovnul Zeglebad gamocxadeba<br />

da erovnuli istoriis mniSvnelovani<br />

Jamis gansa xov nebad maTi restavracia<br />

asaxavs _ aseTebia uinzoris cixe-simagre,<br />

kYo l nis sakaTedro taZari, pYerfonis<br />

cixe-simagre. amas iqiT, erovnuli


374 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Zeg lis idea SeiZleba ganadgurebuli<br />

da axlad agebuli istoriuli nagebobis<br />

saxes ukavSirdebodes. amis Sedegia<br />

sruli rekonstruqcia iseTi Zeg le bisa,<br />

rogoricaa san markos kampanile veneciaSi<br />

da meore msoflio omis dros dangreuli<br />

araerTi RirsSesaniSnavi Zegli,<br />

maT Soris varSa vis centri, magram aseve<br />

hildeshaimis centri (1980-iani ww.) da<br />

drezdenis Frauenkirche (1990-iani ww.).<br />

amave rigisaa babilonis nangrevebi eray-<br />

Si, ro melnic ex-novo, ZiriTadad, 1980ian<br />

wlebSia aRdgenili.<br />

10.2.2 stilisturi restavracia<br />

kulturul konteqstSi RirebulebaTa<br />

axleburi fardobiToba, Crdi lo eTis<br />

qveynebSi Sua saukuneebis nagebobebis<br />

erovnuli memkvidreo bis Semadgenel<br />

nawilad identifikacia da romantizmis<br />

warmoSoba sawyi sebia sarestavracio moZraobisa,<br />

romelic XVIII saukunis bolos<br />

idgams fexs da Semdgom, gansakuTrebiT<br />

XIX saukunis meore naxevarSi, istoriz mis<br />

da ekleqtizmis Tanmdevad viTardeboda.<br />

Tu Tavdapirveli amocana `is toriis,<br />

sur. 10.3 fridrih fon<br />

gertneris mYunxenis<br />

satriumfo TaRi Siegestor,<br />

sadac erTi mxare<br />

datovebuli iyo fragmentis<br />

saxiT, warweriT axali<br />

mniSvnelobis Sesaxeb.<br />

mecnierebis da xelovnebis erovnuli<br />

Zeglebis dacva~ iyo (sa fran geTis<br />

revolYuciis dros), Semdgom politika<br />

TandaTanobiT dakar guli stilisturi<br />

erTianobis aRdgena xdeba. saamiso dasabuTeba<br />

inglis Si eklesiologTa religiur-moraluri<br />

motivebi iyo, germaniaSi<br />

_ erov nul-romantikuli Rirebulebebi<br />

da safrangeTSi _ racionalur-mecnierul<br />

midgoma. absoluturi mSvenierebis<br />

klasicisturi `idea~ axla sti lis cnebas,<br />

e.i. adamianismier koncefcias daukavSirda,<br />

magram isic kvlav obieqtisTvis<br />

garegnuli ram iyo, `stilisturi<br />

restavraciisas~ mosamarj vebeli idealuri<br />

sqema.<br />

sistematizirebuli saxiT stilisturi<br />

erTianobis restavracia XIX<br />

saukunis Sua xanebSi merimes da violele-dYukis<br />

mier ganisa zRvra. es mimdinareoba<br />

kidev ufro gaaZliera arqiteqtorTa<br />

pragmatulma da po zivisturma<br />

damokidebulebam, romelTaTvis upiratesi<br />

is to riuli nagebo bebis gamoyenebis<br />

aucilebloba iyo da ara maTi mxolod<br />

dokumentebis sa xiT SenarCu neba _ da<br />

gadawyvetilebis mimReb pirTa politi


kuri swraf va, romelTaTvis restavracia<br />

erovnuli prestiJis sakiTxi gaxda.<br />

centra luri evropis istorizmSi igi<br />

`gaerTgvarovnebidan~ `dawmendad~ iqca,<br />

ita lia Si _ “restauro storico”-d, xolo<br />

aSS-Si `periodul restavraciad~ (koloniu<br />

ri uilYamsburgi). <strong>istoria</strong>ze<br />

codnis matebam da turizmis, rogorc<br />

mniSvnelovani `mogebis momtanis~ aRmavlobam,<br />

xeli Seuwyo stilisturi<br />

restavraciis mTeli XX saukunis man-<br />

Zilze gagrZelebas, man gavlena msoflios<br />

TiTqmis yvela regionze iqonia<br />

da praqtikaSi kvlavacaa gabato nebuli.<br />

10.2.3 Tanamedrove konservacia<br />

XVIII saukunis meore naxevarSi aRmocenebuli<br />

axali istoriuli cnobiereba<br />

fuZemdebeli aRmoCnda istoriuli nagebobebis<br />

Sefase bisadmi axleburi midgomisTvis<br />

da Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />

dasawyisic moniSna. axalma istoriulobam<br />

stilisturi restavraciis mimarT<br />

mzardi kritiku lo biT da WeSmaritis da<br />

ori gi naluris, sxvadasxva fenis da istoriuli<br />

sa xecvlilebebis, aseve drois<br />

definiciebi da tendenciebi 375<br />

sur. 10.4 sofeli Sirakava<br />

iaponiaSi tradiciuli<br />

miwaTsargeblobis ga nuyofeli<br />

na wilia. movlisa<br />

da SekeTebisas saTanado<br />

masalebi gamoiyeneba.<br />

aseTi kulturu li<br />

memkvidreobis gadarCena<br />

miwaTsargeblobis<br />

marTebuli sistemis<br />

uwyvetobazea damokidebuli<br />

patinis SenarCunebis aucileblobis<br />

xaz gas miT gamoixata. amgvarad, `avTenturobam~<br />

axali sazrisi SeiZina, ro gorc<br />

kacobriobis `universaluri Rirebu lebis~<br />

gansaxierebam, ramac sa xe li gautexa<br />

yvelaze `marTal~ restavraciasac ki,<br />

romelic Zveli for me bis kopirebiT<br />

kmayofildeboda. Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />

principebi wi naswar-ganWvretili<br />

beloris da vinkel manis mier, kritikis<br />

gziT Tan daTanobiT <strong>konservaciis</strong><br />

pirvelma specia listebma _ qarterma,<br />

raskinma, morisma da boitom _ ganavi-<br />

Tares, xolo sabolood Tanamedrove<br />

sakon ser vacio Teoriad riglma, jovan-<br />

Yonim da brandim Camoayalibes.<br />

praqtikul saqmianobaSi konservacia<br />

xels uwyobda kvlevisTvis sa Wi ro<br />

axali mecnieruli meTodebis da teqnologiebis<br />

ganviTarebas, rac emsaxureboda<br />

Zeglebisa da nagebobebis arsebuli<br />

mdgomareobis analizs da dokumentaciis<br />

Sedgenas, ngrevis mizezebis<br />

dadgenas, Tavdapirveli masalebis<br />

konsolidacias, movlisa da konservaciuli<br />

SekeTebis strate giebs. amgvarma<br />

midgomam restavracia da konservacia<br />

mxatvruli dan kri ti kis sferoSi gadai


376 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

tana da misabaZi modelebis SemoTavazebis<br />

nacvlad, daamkvidra kritikuli<br />

procesi imis dasadgenad, Tu ras unda<br />

Catareboda konservacia da rogor. am<br />

Zalisxmevis Sedegebi pirvelad ga mo vlinda<br />

xelovnebis nawarmoebebis, arqeologiuri<br />

masalis da Zveli Zeglebisadmi<br />

mopyrobas daetyo; Semdgom am<br />

midgomam gansakuTrebuli mniSvneloba<br />

istoriul Zeglebze zrunvisas SeiZina<br />

da istoriuli urbanuli da sof lis<br />

midamos menejmentzec gavrcelda. kulturuli<br />

memkvidreobis konser va cia<br />

saerTaSoriso qartiebis da rekomendaciebis<br />

ZiriTad amosavalsa da samoqmedo<br />

gezs warmoadgens.<br />

10.2.4 tradiciis uwyvetoba<br />

sxva tendenciebis paralelurad, RirebulebaTa<br />

gansazRvra da rege neracia<br />

sul ufro farTo perspeqtiviT<br />

danaxul kulturuli memkvidre obis<br />

konserva cias Tan dakavSirebul umTavres<br />

problemad warmoCinda. XVIII saukunidan<br />

moyo le bu li, sul ufro mets zrunavdnen<br />

xalxuri xe lo v nebis da Semoqmedebis,<br />

rogorc kulturuli identobis<br />

gamoxatu lebis avTenturi wyaroebis<br />

fiqsaciis gamo. mere da mere, amas moyva<br />

tra diciuli arealebisa da adamianTa<br />

erTobebis dacvis, XX saukunis bolos<br />

ki cocxal kulturaTa mravalferovnebis<br />

da gangrZobadobis uzrunvel yo fis<br />

mcdeloba. es strategia globaluri<br />

ekologiiT dainteresebis da mdgradi<br />

ganviTarebis sakiTxis paralelurad<br />

muSavdeboda; es ori XX sa u kunis bolo<br />

aTwleulebSi saerTaSoriso politikis<br />

prioritetuli sa kiT xi gaxda.<br />

adre, kul turul memkvidreobasTan,<br />

upiratesad, kulturuli da mecnieruli<br />

Rirebulebebi asocireboda; globalizaciis<br />

axal tendency eb Tan erTad, maT<br />

daupirispirda socialuri da ekono-<br />

mikuri sinamdvile da garemosdacviTi<br />

mdgradi ganviTarebis politika. Tu<br />

kulturul obieq tebze zrunva, ZiriTadad,<br />

status quo-s kvlavdadginebas emsaxureboda,<br />

gada svla tra di ciuli SromiTi<br />

Cvevebis da cocxali kulturebis<br />

dacvaze cvlilebebis, procesis arsebiT<br />

parametrad aRiarebasac moiTxovs. mizani<br />

mosafrTxileblis arsis da cvlilebaTa<br />

marTvis kriteriumebis gansazRv ra gaxlavT<br />

istoriul baRebTan, qalaqebTan,<br />

soflis garemosa an kultu rul land-<br />

SaftebTan mimarTebiT; es xom uwyveti,<br />

TandaTanobiTi Tu peri oduli, cvlilebebis<br />

obieqtia. Tumca uarsayofi araa,<br />

rom zogierTi pre ceden ti XIX saukunesa<br />

da XX-s damdegsac arsebobda, istoriuli<br />

areale bis <strong>konservaciis</strong> meTodologia,<br />

ZiriTadad, 1950-iani wlebidan<br />

moyolebu li ganviTarda. potenciuri<br />

qmedebebis Sedegi gaxda saxelmZRvanelo<br />

mi Ti Te bebi da rekomenda ciebi, romlebic,<br />

wesiT, rogorc ad gi lobriv, ise<br />

mTeli qveynis gegmarebis strategiaSi<br />

unda aisaxos.<br />

10.3 praqtikaSi asaxuli<br />

tendenciebi<br />

Teoriul ganazraxsa da praqtikul<br />

ganxor cielebas Soris dacile ba metad<br />

xSiri ramaa, xolo zemoT moxsenebuli<br />

gansxvavebuli gavlenebi kidev ufro<br />

arTulebs <strong>konservaciis</strong> strategiebis<br />

praqtikul interpreti re bas. avTenturoba<br />

Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />

ZiriTadi koncefciaa, mag ram is, Cveulebriv,<br />

pirvandel masalas miemarTeba,<br />

rac ama Tu im nagebo bi sa Tu adgilis<br />

gansxvavebul istoriul fazebs gviTvalsaCinovebs.<br />

imave sityvis sxva konteqstSi<br />

xmarebam SeiZleba gaugeb roba<br />

gamoiwvios. maga liTad, nacvlad gamoTqmisa<br />

`avTenturi rekons truqcia~,<br />

rac axal, Zveli nagebobis for mis


mqone da sarwmuno dokumentacias damyarebul<br />

Senobas niSnavs, ufro swori<br />

iqneba vixma roT gamoTqma `marTebuli<br />

rekonst ruq cia.~ sityva `avTenturis~<br />

xmareba, moduri, arsebiTad, XX saukunis<br />

bo los gaxda, rac, SesaZloa, ganpiro<br />

bebuli iyo surviliT sando ram mosaWidis<br />

arsebobisa, sxvafriv sul ufro<br />

metad danakuwebul qveyniereba Si. magram,<br />

rodesac sityva zedmetad xSirad<br />

ixmareba, igi ufasurdeba; da marTlac,<br />

konservaciaSi momuSave zogierTi specialisti<br />

ukve cdilobs `avTenturis~<br />

nacvlad ipovos sxva sityvebi, iseTebi<br />

rogoricaa `idento ba~ an `simrTele~,<br />

Tumca aSkaraa, rom maT sxvadasxva sazrisi<br />

aqvs.<br />

brandi im Sexedulebisa iyo, rom<br />

war sulisadmi Tanamedrove midgo ma<br />

zo gadad unda ganisazRvrebodes rogorc<br />

“restauro,” msgavsad 1972 wlis italiu<br />

ri Carta del Restauro (Tumca es sityva<br />

aucileblad rodi Seesatyvi se ba<br />

`restavraci is~ inglisur mniSvnelobas).<br />

de anjelis d’osati ki, pi ri qiT, miiCnevda,<br />

rom ZiriTadi terminebi specifikuri<br />

unda iyos, gansa kuT rebiT mofarglul<br />

da SeTanxmebul iqnas maTi moculoba;<br />

is ganasxva vebda saqmianobis or<br />

tips: `restavracia~ da `inovacia;~ igi<br />

arc axal Se moqmedebiT CanarTebs iwunebda<br />

da maT marTebulad miiCnevda (De<br />

angelis d’ossat, 1983). es eTanxmeba veneciis<br />

qartiis debulebas, rom “restavraciis<br />

procesi zedmiwevniT specializebuli<br />

samuSaoa” (parag. 9) da rom sityva<br />

`restavracia~ Sesabamisad unda<br />

ixmarebodes. didi Zalisxmeva dasWirda<br />

sa er TaSoriso qartiebsa da rekomendaciebSi<br />

(mag. unEsCo, iComos, evro pis<br />

sabWo) terminebis gansazRvras, Tumca<br />

varirebis farglebi mainc vrce lia.<br />

rac Seexeba praqtikul samuSaoebs, xSiria<br />

gaugebroba, rodesac kon cefciebi<br />

niSandobliv maTTvis miCenil sazRvrebs<br />

miRma gamoiyeneba, Tum ca probleme bi<br />

definiciebi da tendenciebi 377<br />

zogjer enebs (mag., romanuli da germanikuli)<br />

da sxvada sxva disciplinebs<br />

Soris sxvaobiTacaa ganpirobebuli da<br />

aseve kulturu li memkvidreobis sferos<br />

zrdiT, menejmentis saWiroebaTa<br />

sirTuliTa da mravalferovnebiTac.<br />

problema naTlad Cndeba sxvadasxva<br />

Tvalsazrisis mqone <strong>konservaciis</strong> specialistebs<br />

Soris _ xSirad cxare _ kamaTisasac.<br />

311<br />

Tavdapirvelad, aseve XIX saukunis<br />

meti nawilis sigrZezec konser va ciis<br />

moZraoba TiTqmis ar gascdenia mimdinare<br />

praqtikuli samuSaoebis kritikas.<br />

Tumca, TandaTanobiT, XX saukunis<br />

damdegidan, <strong>konservaciis</strong> stra tegiis<br />

gavlenam xeli Seuwyo istoriuli masalebis<br />

dacvaze sul uf ro met zrunvas,<br />

kvlevis da mecnieruli Seswavlis Sesabamisi<br />

meTode bis, praqtikuli saxelmZ-<br />

Rvanelo miTiTebebis da strategiis<br />

standarte bis SemuSavebas da movlis,<br />

dasufTavebis, gamagrebisa da konservaciuli<br />

SekeTebisTvis saWiro teqnologiebis<br />

ganviTrebas.<br />

istoriuli qalaqi spliti istoriuli<br />

urbanuli ansamblis konser va ciisa<br />

da restavraciis Tanmimdevruli meTodologiis<br />

Tanamedrove gan viTarebis<br />

nimuSia. qalaqis birTvi diokletianes<br />

antikuri xanis saimpera to ro sasaxlis<br />

SigniT iqna agebuli, dRes ki igi iSvia-<br />

Tad mdidari isto riuli stratigrafiis<br />

mqone cocxali ansamblis nimuSia. ufro<br />

adre, XIX saukuneSi, restavracia klasicisturi<br />

purifikaciis suliskveTebiT<br />

Catar da, diokletianes sasaxlis mniSvnelovnebis<br />

gamosakveTad, ramac mogviano<br />

Senobebis dangreva ganapiroba. sau-<br />

311 Cvens naSromSi terminebi `restavracia~<br />

da `konservacia~, avtorTa mi zan da sa xulobidan<br />

an romelime konkretuli SemTxvevidan<br />

gamomdinare, sxva dasxva az ri Taa<br />

naxmari; mag., sityva `restavracias~ gansxvavebuli<br />

az ri aqvs viole-le dYukisTvis,<br />

raskinisTvis, riglisTvis da brandisTvis.


378 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 10.6 XVIII saukunis eklesia sodankilaSi (fineTi), 1990-iani ww.-is restavraci is Semdeg, xis<br />

SeficvriT da saxuravis xis yavariT, Sesrulebuli tradiciul ri g ze (National Board of Antiquities,<br />

Lauri Yli-Tepsa)<br />

kunis bolos, rodesac imZlavra `romantikulma<br />

ganwyobilebam,~ samreklos<br />

ganaxlebi sas misi goTur-renesan suli<br />

zeda nawili romanuli aRorZinebis<br />

stiliT aRadgines (1882-1908 ww). sasaxlis<br />

SenobaTa sistematuri gaTxrebi<br />

1946 wels daiwyo. 1955 wels dalmaciis<br />

qalaqgegmarebis institutTan daarsda<br />

naSeni memkvidreobis ganyofileba,<br />

xolo 1961 wels splitis kulturul<br />

faseulobaTa dacvis instituti Seiqmna.<br />

am ori institutis muSaobis mizans<br />

warmoadgenda unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />

nusxaSi 1979 wels Setanili<br />

istoriu li qalaqis reabilitaciisas kvlevis<br />

integracia. muSaobisas sagangebo<br />

yuradReba mieqca arqiteqturul Semowmebas<br />

da gaRrmavebul kvlevasac, raTa<br />

dadgeniliyo istoriuli ansamblis<br />

Tavdapirveli saxe da sivrciTi ganviTareba,<br />

amasTan ki, dacva-reabilitaciis<br />

safuZvlad axlad gamovle ni li miCqmaluli<br />

Rirebulebani dasdeboda. splitis<br />

istoriuli birTvi mTlianad 1967-<br />

1978 wlebSi aRinusxa, xolo Semdgomi<br />

kvleva adgilze ana lizis CatarebiT,<br />

istoriuli dokumentebis SeswavliT da<br />

im faqtorebis gamokvleviT warimarTa,<br />

romelTac gavlena iqonia qalaqis urbanul<br />

da ar qiteqturul ganviTarebaze.<br />

aseTi kvleva sasaxlisa da qala qis<br />

gansxva ve buli etapebis _ maTi gaCenidan<br />

mokidebuli _ sistematuri warmo-<br />

Cenis sa Sualebas iZleoda (marasovic and<br />

Jokilehto, 1994:II; marasovic, 1997)<br />

savele proeqtebis ganxorcielebi


IV saukune<br />

XVI saukune<br />

restavraciamde<br />

definiciebi da tendenciebi 379<br />

XIV saukune<br />

XVII saukune<br />

restavraciis Semdeg<br />

sur. 10.5 splitis diokletianes sasaxlis peristili, kipkis saxlis saxecvlile bis istoriuli<br />

fazebi. bolo faza saxlis 1980-iani ww.-is restavracias aCvenebs (j. marasoviCis mixedviT)


380 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sas naTeli gaxda, rom aucilebeli iyo<br />

sistematuri Treiningi, rac saWiro unar-Cvevebs<br />

uzrunvelyofda da sak marisi<br />

saxsrebic imisTvis, rom muSaoebac da<br />

dasaqmebac uwyveti yo filiyo. mTliani<br />

istoriuli stratigrafiis mofrTxilebisas,<br />

proeqtebi garkveul adgilebze<br />

intervenciasac iTvaliswinebs, rogoricaa<br />

miwisqveSa farTebis reabilitacia<br />

kulturuli da komerciuli saqmianobisTvis,<br />

pe ristilisa da zRvispira<br />

nawilis xelaxali dakavSireba, qalaqis<br />

centrSi antikuri nangrevebis saCinoyofa<br />

da sagangebod SerCeuli istoriuli<br />

na gebobebis restavracia. istoriuli<br />

stratigrafiis tipiuri saxe SeiZleba<br />

inaxos grizogonos da kipkis ojaxebis<br />

sasax leSi, splitis municipali tetis<br />

pirvel SenobaSi, peristilSi, sadac<br />

naSenoba romauli da Suasau ku novania,<br />

zeda sarTuli ki _ Semdgom, meti sivrcis<br />

mosapoveblad, ati kad gadakeTebuli<br />

_ adre-renesansuli. jerko marasoviCis<br />

xelmZRvanelo biT Catarebuli restavracia<br />

zeda sarTulisTvis renesan su li<br />

ieris kvlav miniWebaSi mdgomareobda,<br />

adgilze aRmoCenili Tavdapirveli fragmen<br />

tebis anastilozis da axali masaliT<br />

maTi nawilobrivi reintegra ciis gziT.<br />

istoriul avTenturobasa da tradiciul<br />

uwyvetobasTan dakavSire bu li<br />

kamaTis zogierTi sakiTxis magaliTad


fineTis laplandiis sodan ki las Zveli<br />

xis eklesiis restavracia gamogvadgeba.<br />

1689 wels mar ti v Ze lur Senobad (13.5 X<br />

8.5 m.) agebuli, igi garedan XVIII saukuneSi<br />

Seificra, maSinve saxuravi axlad,<br />

xis yavriT moawyves. 1859 wlidan eklesia<br />

mitove buli iyo, xolo XX saukunis<br />

damdegs ki mas dacva dauwesda. 1926 da<br />

1950 wlebis restavraciisas eqsterieri<br />

xelaxla xiT, Tanamedrove samrewve lo<br />

teqnologiebis gamoyenebiT aSenda, magram<br />

Sedegi damakmayofile beli ar aRmoCnda.<br />

Tu konstruqcia da interieri<br />

jer kidev SedarebiT karg mdgo mareobaSi<br />

iyo, eklesiis eqsteriers 1993-5 wlebSi<br />

kidev erTi inter vencia dasWirda. ramdenadac<br />

is Sua saukuneebis aqeT mudmiv<br />

gamoyenebuli samSeneblo teqnikis uZvelesi<br />

da yvelaze kargad Semonaxuli nimuSia,<br />

mi Rebul iqna gadawyvetileba gare<br />

piri xelaxla imnairive tradiciuli teq<br />

nologiis gamoyenebiT amoeyvanaT. es<br />

tradiciebi XIX saukunis bolos ga wyda,<br />

xolo restavraciisTvis isini `axlidan<br />

Seiswavles~ da gaacocx les: kedlebis<br />

axali, xeliT dapobili xis lartyebi<br />

da saxuravis xelna keTi xis yavari XVIII<br />

saukunis nimuSebs iTvaliswinebs. sax-<br />

definiciebi da tendenciebi 381<br />

sur. 10.7 samaryandis<br />

gur-i amiris meCeTis<br />

mTavari portali da<br />

daRaruli gumba Ti (1404<br />

w.) 1996 wels Temurlengis<br />

YubilesTan dakavSirebiT<br />

aRadgines. Temurle n gis<br />

gansasvenebeli am meCe Tis<br />

msgavsad, garemomcveli<br />

urbanuli qsovili sgan<br />

sa mar yandis mravali<br />

istoriuli Zegli iqna<br />

izolirebuli<br />

sur. 10.8 bibi xanumis meCeTis rekonstruqcia<br />

samaryandSi 1997 wels, konstruqcie bisTvis<br />

rkina-betonis, xolo zedapirebisTvis<br />

tradiciuli aguris da Sorenkece bis<br />

gamoyenebiT. axali Wiquri Zvelisgan xarisxiT<br />

gansxvavdeba da odnav ufro ba cia


382 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

uravze, doku menturi mowmobebis moxmobiT,<br />

kvlav aRmarTes dakarguli sami<br />

sadroSe Wo ki. XX saukunis restavraciisas<br />

damatebuli nawilebi moaSores,<br />

manam del cvlilebebs sagangebod<br />

gaufrTxildnen. sarestavracio samuSaoebis<br />

dasrulebisas wamoiWra Zeglis<br />

avTenturobis sakiTxi da maija kairamos<br />

si tyvisamebr: `sodankilas eklesia<br />

SeiZleba veneciis qartiis principebis<br />

sur. 10.9 atalosis stoa<br />

aTenSi _ farTomasStabiani<br />

rekonstruqciis gamo is<br />

amo va r d nilia nangrevebiT<br />

mofenili midamos saerTo<br />

konsteqstidan<br />

sur. 10.10 babilonis<br />

arqiteqturuli<br />

nangrevebis<br />

rekonstruqcia eraySi,<br />

gadaRebu li 1978 wels. mas<br />

Semdeg adgilze samuSaoebi<br />

kidev ufro gafarTovda<br />

Tanamedrove interpretaciad warmovidginoT.<br />

daZvelebis procesi tradici<br />

u li gziT gagrZeldeba. es aris, Cemi<br />

azriT, `avTenturoba~ (Kairamo, 1996:51).<br />

sakiTxavi am, marTlacda kargad gamar-<br />

Tul sarestavracio proeqt Si isaa, Tu<br />

rogor ganvasxvavoT istoriulobidan<br />

gamomdinare `namdvilo ba~ da sicocxledabrunebuli<br />

tradiciebisa Tu tradiciis<br />

uwyvetobis sa zrisi Tanamedrove


sur. 10.11 efesoSi (TurqeTi) adgilze<br />

gamofenili arqiteqturuli fragmentebi,<br />

ro m lebic, h. Smidtis sityvisamebr,<br />

`inteleqtualur nangrevebs~ qmnis<br />

restavraciasTan mimarTebiT.<br />

miuxedavad saerTaSoriso rekomendaciebisa<br />

da oficialuri poli ti -<br />

ku ri gancxadebebisa, dargis zogadi<br />

tendencia, gansakuTrebiT rac sa zo ga -<br />

doebriv nagebobebs Seexeba, stilisturi<br />

restavraci is kenaa midreki li. nawilobriv<br />

mas asuldgmulebs xelovnebisa da<br />

<strong>arqiteqturis</strong> istori is Ses wavliT motanili<br />

Tavdajerebuloba da tradiciuli<br />

wesebisa da unar-Cvevebis moxelTeba.<br />

amas garda, gamqrali nawilebis xelaxal<br />

agebas aad vi lebs, Tu nagebobis Tavdapirveli<br />

konstruqciuli sistemebi da<br />

sam Se neblo meTodebi damkvidrebul<br />

modulebsaa dafuZnebuli; aseTi ram<br />

definiciebi da tendenciebi 383<br />

sur. 10.12 celsusis biblioTekis detali _<br />

axali nawilebi baT qaSiTaa Sesrule buli,<br />

originalis vizualuri efeqtis wabaZviT,<br />

Tumca detalebis gameorebis ga re Se<br />

kla si kur nagebobebsa da aRmosavlur<br />

taZrebsa Tu salocavebSi gvaqvs.<br />

`erovnuli Zeglebi~ xSirad politikuri<br />

RirebulebebiT itvirTeba da<br />

erovnuli siamayis sakiTxad moiazreba.<br />

aseT Rirebulebebs SeuZlia Zeg lis sasurveli<br />

Taviseburebebis rekonstruqciis<br />

da stilisturi res tav ra ciis da im<br />

damaxasiaTebe li niSnebis ganadgurebisa<br />

da dangrevis pro vo cireba, rac politikur<br />

miznebs ewinaaRmdegeba. magali-<br />

Tad, uzbekeTis mTavrobam, 1992 wels<br />

mopovebuli damoukideblo bis kvalad<br />

dama tebiTi Rirebuleba Semata Temuridebis<br />

xanis Zeglebs da gaza rda maTi<br />

po litikuri mniSvneloba. sabWoTa pe


384 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

riodSi, garemomcveli urbanuli qsovilis<br />

ganadgurebis gamo, Zeglebi ukve<br />

izolirebul iqna, magram sares tavracio<br />

samuSaoebi umeteswilad didi<br />

gaqanebisa ar yofila da zoga dad<br />

veneciis qartiis principebs asaxavda:<br />

axali nawilebi, ZiriTa dad, gamartivebuli<br />

formiT, Tavdapirveli feradovnebis<br />

gameorebis mcdelo bis gareSe<br />

sruldeboda (ix. il. 8.12). axla, damoukideblobisas,<br />

miRebul iqna gadawyvetileba,<br />

aRedginaT samaryandis XIV-<br />

XVII saukuneebis ramdeni me meCeTi da<br />

samlocvelo, romlebic XIX saukunis<br />

aqeT nangrevebad idga. samuSaoebis<br />

safuZveli rkina-betonis, tradiciuli<br />

aguriT da Sorenkece biT dafaruli<br />

konstruqciebi gaxda.<br />

igive sakiTxi daismis evropisa da<br />

xmelTaSuazRvispireTis Tu msof lios<br />

sxva regionis zogierTi mniSvne lo vani<br />

arqeologiuri adgilis mi ma r TebiTac;<br />

magaliTad SeiZleba moviyvanoT rekonstruqcia<br />

eraySi babi lonis nangrevebisa<br />

da uZveles qalaq Can Canis naSTebisa<br />

peruSi. rekon struqciis aseTi tendencia<br />

advilad SeiZleba davukavSiroT<br />

turizms da xSirad `didaqtikuri~ RirebulebebiTa<br />

Tu `stumrisTvis risame<br />

Cvenebis~ surviliT aris xolme gamar-<br />

Tlebuli. Tu ZeglTa rekonstruqcias<br />

gul dagul kontrols ar gavuwevT, ma-<br />

Sin veneciis qartiis miznebis Sesabamisad,<br />

ZvelTaZveli samosaxlos istoriulobis<br />

<strong>konservaciis</strong> nacvlad, vaY Tu<br />

Sedegad kitCi miviRoT. arqeologiuri<br />

Zeglebis farTo rekonstruq ciis<br />

kidev erTi sirTule isaa, rom, rogorc<br />

es aTenis atalosis stoas Sem TxvevaSi<br />

moxda, mas nangrevebis konsteqstidan<br />

`amovardnis~ tendencia aqvs; nacvlad<br />

imisa, rom daexmaros adgilis erTian<br />

interpretacias, axa li naSeni calke<br />

mdgomi Zeglis istoriul konteqstTan<br />

kavSirs arRvevs.<br />

naras yofili saimperatoro sa-<br />

saxlis arqeologiuri gaTxrebis Sem-<br />

TxvevaSi, wamZRolebma gonivrulad<br />

Seadgines gaTxrebis grZelvadiani programa,<br />

riTic SesaZebloba misces momaval<br />

Taobebs `estumron~ xelux lebel<br />

adgils mis Sesaswavlad da, SeZlebisamebr,<br />

kvlevisa da diagnos ti kis ufro<br />

ganviTarebuli teqnologiebic gamoiyenon.<br />

an SegiZliaT pre zen tirebis sxvadasxva<br />

sistemis magaliTebic naxoT<br />

_ mag., origina luri fragmentebis<br />

miwis qveS Senaxva da mnaxvelebisTvis<br />

saCveneblad sinTe tu ri nimuSebis<br />

momzadeba, anda Tavdapirveli Senobis<br />

safar qveS wardgena. amave dros, zogierTi<br />

istoriuli Senoba SerCeviT aRdgenil<br />

iqna, maT ricxvSi sasaxleebis,<br />

saxlebis, samlocveloe bis da karibWeebis<br />

nimuSebi da es, upiratesad, turizmis<br />

saWiroebebisTvis gakeTda, raTa<br />

naCvenebi yo filiyo amgvar nagebobaTa<br />

odindeli ieri da miwis zeviT, am, sxvafriv<br />

SedarebiT `usaxo~, garemoSi meti<br />

nageboba gaCeniliyo. amgvari rekonstruqciis<br />

SemTxvevaSi saTuo ara, isev da<br />

isev, mxolod ama Tu im Senobis marTebulobaa,<br />

aramed RirsSesaniSnavi adgilis<br />

warmoCenisas saerTo wo na s worobis<br />

SenarCunebacaa _ adgils xom misi istoriuli<br />

simrTele unda SerCes.<br />

nangrevebisadmi mopyrobis moucilebel<br />

problemebze imsjela hart vig<br />

Smidtma, romelmac Semdegi viTarebebi<br />

gaiTvaliswina: fragmentirebu li naS-<br />

Tebis konservacia, mdgomi nangrevebis<br />

restavracia da dangreuli, an ganaTxari<br />

Senobebis reko n struqcia. man es<br />

SemTxvevebi dahyo: inteleq tualuri<br />

nangrevebi, bunebrivi nangrevebi da<br />

obieqturi nangrevebi. pir vel, “inteleqtualuri<br />

nangrevebis” SemTxvevaSi,<br />

Cvenebis strategia emya reba<br />

mnaxvelis unars, aRiqvas RirsSesaniSnavi<br />

adgilis mniSvnelovneba da <strong>istoria</strong><br />

da eswrafvis, gaxados igi gasagebi,<br />

saamisod aucilebeli mi nimumiRa gaake-


Tos. arsebuli fragmen tebis wardgena<br />

moxdeba Tanamedrove konstruqciebis<br />

daxmarebiT, realuri rekonstruqciis<br />

dauCemeblad. ganz ra x vaTagan er-<br />

Tia dokumentireba ngrevis rogorc<br />

procesisa, romelic fra g mentulobiT<br />

aRZruli erT-erTi safiqralia (mag.,<br />

fragmentebis Tavi su fa li kompozicia<br />

efesoSi). “bunebrivi nangrevebis”<br />

koncefcia risime na n g revis inglisuri<br />

tipis landSafturi baRebis elementad<br />

gamoyenebas exmianeba. xandaxan, maTi<br />

Cvenebis mizani cxovelxatul garemoSi<br />

damajere be li ieris mqone `nangrevebis~<br />

daproqteba da agebaa. aseTi<br />

samuSao, Cveu le b riv, Tavdapirveli<br />

fragmente bis gamoyenebiT sruldeba,<br />

Tanamedrove kon struqciebis waSvele-<br />

definiciebi da tendenciebi 385<br />

sur. 10.13 celsusis biblioTekis fasadi efesoSi 1980-ian ww.-Si aRdgenili mTavari<br />

gzis bolos arqiteqturuli sivrcis Sesaqmnelad. msgavsi `obieqturi nangre ve bi~<br />

arqeologiur kvlevas emyareba<br />

biTa da SeTanaxmierebiT _ aseTia eginas<br />

taZari baseSi, an centraluri evropis<br />

baRebis, mag., Svetcingenis, gegmarebaSi<br />

Ca r Tuli Senobebi. `obieqturi<br />

nangrevebis~ prezentireba mecnierebis<br />

da anastilozis obieqturobisadmi<br />

ndobas emyareba, risi Sedegic xSirad<br />

na wilobriv rekonstruirebuli nangrevebis<br />

garemoSi axali sivrcobrivi<br />

ko m poziciaa. Tavad nangre vebi ukve<br />

aRar aris `nangrevebi,~ aramed es uf ro<br />

axali, Tanamedrove esTetikuri aRqmis<br />

amsaxveli Senobebia, risi maga liTebicaa<br />

Tundac celsusis biblioTeka efeso-<br />

Si, gimnasionis marmari los Sida ezo<br />

sardesSi (magaliTe bi sTvis ix. schmidt,<br />

1993:43-57; segarra, 1997).<br />

arqeologiuri adgilebis prezen


386 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 10.14 fauntenis saabato (inglisi): es `bunebrivi nangrevebi~ XVIII s.-is land Safturi baRis<br />

ganuyofel nawilia<br />

tirebis britanuli praqtikis saTa ve<br />

cxovelxatuli nangrevebis mimarT adre<br />

gaCenili interesi da konser vaciis moZraobis<br />

strategiaa. moazrebul iqna,<br />

rom gansxvavebuli tipis Senobebis<br />

prezentirebisas _ problemebic gansxvavebuli<br />

hqondaT: magali Tad, rkinis<br />

da romis xanis naSTebian RirsSesaniSnav<br />

adgilebs, Sua sau kuneebis ZeglebTan<br />

SedarebiT. miwis nagebobebis, mag., miwayrilebis<br />

mimarT gadawyda, maTTvis xeli<br />

ar daekarebinaT, xolo Sua saukuneebis<br />

sa a batoebSi mdgomi naSTebi azrianad<br />

prezentirebisTvis mniSvnelovan samuSaoebs<br />

saWiroebda. yvela SemTxvevaSi,<br />

aucilebeli sistematuri midgo ma, adgilis<br />

SeswavliTa da gaTxrebiT, misi istoriuli<br />

strati grafiis da axlandeli<br />

mdgomareobis garkveviT dawyebuli, rasac<br />

mosdevs konser vacia, konsolidacia<br />

da interpretacia. zogadad strategiis<br />

arsia isto riis yvela fenis Semonaxva<br />

da mnaxvelisTvis daxmarebis aRmoCena,<br />

Cawv des TiToe u li elementis sazriss<br />

mTlianobasTan mimarTebiT. principulia<br />

rekonstruqciisTvis Tavis aride


a da teqnikuri Carevis ise Camal va,<br />

rom man araferi daaklos nangrevTa<br />

cxovelxatulobas. Tu saWiro xdebo da<br />

axali Senobebi, mag., mnaxvelTa misayvanad,<br />

an maTi usafrTxoebisa da momsaxurebisTvis,<br />

isini mokrZalebuli da<br />

Tanamedrove ieris mqone iyo. britanuli<br />

praqtikisTvis tipiuria Tanabrad<br />

gakreWili, SreTa ganadgu re bu li doneebis<br />

mimaniSnebeli kordebi, Tumca es,<br />

albaT, yvela SemTxve vaSi gamosadegi ar<br />

iqneba. originaluri nangrevebis maTive<br />

adgilze rep rezentacias ganasrulebda<br />

samuzeumo eqspozicia mimsvlelTa misaReb<br />

si vr ceSi (thompson, 1981).<br />

albaT, am midgomaTagan romelime<br />

ver iqneba absoluturad priori tetuli,<br />

radgan gadawyvetilebis miReba<br />

yoveli calkeu li SemTxvevis RirebulebaTa<br />

aRqmasTan mimarTebiT<br />

kri tikul Sefasebazea damokidebuli.<br />

isic unda gvaxsovdes, rom brandis rwmeniT,<br />

xelovnebis nawarmoebis naS T Ta,<br />

magaliTebr, dangreuli Zve li taZaris<br />

restavacia, iseTive kritikul process<br />

moiTxovs, rogorc nebismieri xe lov<br />

nebis nawarmoebis restavra cia. yov-<br />

definiciebi da tendenciebi 387<br />

sur. 10.15 torontos<br />

navsadguris fasadi;<br />

yofili samrewvelo raionis<br />

komerciu li da kulturuli<br />

saqmianobisTvis<br />

reabilitaciis nimuSi<br />

el calkeul SemTxvevaSi gadamwyvetia<br />

nawarmoebis sakuTari Rir sebebi da ara<br />

principi. amitomac ar eTanxmeboda igi<br />

e.w. `arqeologiuri re s tavraciis~ principebis<br />

ganurCevel gamoyenebas, maSin<br />

rodesac sinamd vi leSi mizani ubralod<br />

arsebuli fragmentebis mnaxvelTaTvis<br />

Cveneba un da iyos. Tu xelovnebis<br />

nawarmoebis potenciuri erTobidan<br />

raime jerac saWiroebda dacvas, es unda<br />

gakeTebuliyo. meore mxriv, igi icavda<br />

seli nu n tes nangrevebs siciliaSi, maTi<br />

istoriuli da emociuri Rirebulebisa<br />

da am SemTxvevaSi zedmi wevniTi anastilozis<br />

SeuZleblobis gamo. mniSvne lovania<br />

isic, rom `<strong>konservaciis</strong> principebi,~<br />

an `konsevaciis eTika~ ver Secvlis<br />

kritikul midgomas, rac aucilebelia<br />

Tanamedrove konservacia Si; am konteqstSi<br />

<strong>konservaciis</strong> Teoria unda gvesmodes,<br />

rogorc savalde bulo kritikuli<br />

procesis sistematuri aRwera da<br />

ara rogorc `samuSao hipoTeza.”<br />

Cveulebriv, igulisxmeba, rom arqiteqtorma<br />

Tavis Sesrulebul Senobas<br />

sakuTari Semoqmedebis kvali unda<br />

daatyos, Tumca istoriul SenobebT


388 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

an Sexebisas, piriqiT, umjobesia igi<br />

moridebul-mokrZalebuli iyos. es midgoma<br />

sulac ar yofila erTxmad aRiarebuli<br />

da amJamad mim dinare kamaTic<br />

naTlad aCens am mxriv SeuTavsebeli<br />

Tvalsazrisebis ar se bobas. magaliTad<br />

zogierTi italieli Teoretikosis mosazrebebi<br />

SeiZ le ba moviyvanoT: renato<br />

boneli gansazRvravda restavracias,<br />

rogorc `kri tikul process da, Semdgom<br />

amisa, SemoqmedebiT aqts;~ brandi<br />

`res tav raciad~ warsulisadmi yovelnair<br />

Cven midgomas miiCnevda, Tumca mis-<br />

Tvis xarisxiani SemoqmedebiTi danamatebic<br />

misaRebi iyo; de anjelis d’o sa ti<br />

ar gamoric xavda istoriul konteqstSi<br />

`inovacias~, Tu igi `restav ra ciaSi~ ar<br />

iqneboda aRreuli; marko dezi bardeSi<br />

aucileblad miiC nevda yvela istoriuli<br />

masalis da maTi `daZvelebuli~ ieris<br />

erTianad dacvas; paolo markoni ki,<br />

piriqiT, istoriuli Senobebis dakarguli<br />

na wi lebis Sevsebisa da reintegraciisas,<br />

samSeneblo tradiciebis guldasmiT<br />

Seswavlasa da gaazrebaze damyarebul,<br />

Tavad nagebobebSi dadasture buli<br />

da Sesabamis samSeneblo saxelmZRvaneloebTan<br />

Sejerebuli tradi ciuli<br />

formebis da teqnologiis gamoyenebas<br />

emxroboda (marconni, 1992).<br />

politikis ganviTarebis gezi,<br />

ZiriTadad, ori mimarTulebiT warimar<br />

Ta, romelTac, Cveulebriv, rogorc<br />

`sufTa konservaciad~ da `restav raciad~<br />

axasiaTeben; italiaSi pirvelis<br />

warmomadgenili dezi bardeSia, meorisa<br />

ki markoni. msgav si kamaTi qveynebis<br />

umetesobaSi, maT ricxvSi did britaneTSic,<br />

mimdinareobda. amasTan, sxvadasxva<br />

qveyanaSi win sxvadasxva ram<br />

modis; mag., italielebi ufro `<strong>konservaciis</strong>ken~<br />

ixrebodnen, maSin ro desac<br />

fran gebi upiratesobas `restavracias~<br />

aniWebdnen. amas mraval gva ri publikacia<br />

gvidasturebs, maT Soris istoriuli<br />

nagebobebis axle buri gamo ye ne-<br />

bisTvis mwyobrSi Cayenebis, reabilitaciis<br />

da gadakeTebis magaliTebi. bevr<br />

SemTxvevaSi, miuxedavad imisa, rom saqme<br />

istoriul ansamblebs exeba, gadakeTebis<br />

mizani yovelTvis restavracia rodia.<br />

saWo W mano arc ram iqneboda, amgvari<br />

arsebuli Senobebi istoriulad rom ar<br />

aRiqmebodes da, Sesabamisad, maTi mniSvnelobis<br />

dadgenasa da savaldebu lo<br />

kritikul processac ar moiTxovdes.<br />

proeq tebSi Sedioda Zveli saw yobebis<br />

aRdgena sacxovrebel saxlebad, yavaxanebad,<br />

ofisebad, an sagamo feno darbazebad,<br />

Zveli cixe-simagreebis turistul<br />

centrebad an sastum roebad, yofili<br />

navsadgurebis raionebis aRdgena<br />

komerciul da kultu rul centrebad<br />

(mag. nYu-Yorki, toronto), gauqmebuli<br />

eklesiebis sakon cer to darbazebad,<br />

sacxovrebel binebad an ofisebad reabilitacia.<br />

civ qveynebSi 1980-ian wleb-<br />

Si Tavi iCina arsebuli qalaqis quCebis<br />

an ezoebis gadaxu rul pasaJebad, an istoriuli<br />

qalaqebis Tu soflis centris<br />

fe xiT mosiaruleTa savaWro adgilebad<br />

gadakeTebis tendenciam (Fitch, 1982;<br />

strike, 1994).<br />

XX saukunis meore naxevris erT-erTi<br />

yvelaze damabneveli da gavr ce lebuli<br />

movlena gamosavalad `fasadizmis~ sul<br />

ufro xSiri arCeva iyo. mis viTomcda<br />

gasamarTleblad xSirad arqiteqturul<br />

sa Tu cxovel xa tul Rirebulebebs<br />

ekonomikas upirispireben; xSirad rogorc<br />

yvelaze nakleb borotebas Seiwynareben<br />

xolme; xandaxan fasadisa da<br />

interieris sxvadasxva driondelobiTac<br />

amarTleben. praqtikaSi `fasadizmi~<br />

Zviri saqmea da, zogadad, istoriuli<br />

qsovilis mTlian ganadgurebas gulisxmobs,<br />

warsulis <strong>arqiteqturis</strong> mxolod<br />

garegani saxis Semonaxva-kvlavaRd genisas.<br />

Tu erT Senobas gancalkevebiT ar<br />

SevxedavT, davinaxavT, rom ase Ti praqtika<br />

did gavlenas axdens istoriuli<br />

qalaqebis da soflebis simrTeleze da


Zirs uTxris qalaquri kvartalebisa da<br />

kulturuli lan d Saftebis doneze integrirebuli<br />

sakonservacio dagegmvis<br />

Semotanas.<br />

kulturul faseulobebs mudam<br />

safrTxe emuqreba, magaliTad, xanZa ri,<br />

wyaldido ba, miwisZvra an SeiaraRebuli<br />

konfliqtebi; msgavsi saSiS ro ebebis Semcirebis<br />

umTavresi Semadgeneli nawilia<br />

riskisTvis mzadyof na da saTanado<br />

dokumentaciis Sedgena. garda amisa,<br />

istoriuli areale bis gegmarebis da<br />

ganviTarebis ZiriTadi instrumentad<br />

saTa na do mona cemTa bazebi unda gamoiyenebodes,<br />

sadac gaTva lis winebuli iqneba<br />

memk vidreobismieri Rirebulebani<br />

da Sesabamisi socialur-ekonomikuri<br />

konte q s tic. qvemoT moyvanilia restavraciisadmi<br />

sxvadasxva midgomis ramdenime<br />

nimuSi, ZiriTadad, italiis sinamdvilidan.<br />

1980-ian da 1990-ian wlebSi italiis<br />

kulturul memkvidreobas didi ziani<br />

miadga, risi mizezic sxvadasxva stiqiuri<br />

ubedureba, maT Soris mi wisZvrebi,<br />

wyaldidobebi da mewyerebi gaxda. 1997<br />

wlis Semodgomis miwi s Zvrebi gansakuTrebiT<br />

xangrZlivi gamodga, ramac<br />

yvelaze metad centra lu ri italiis<br />

umbria da marka daaziana; mravalma<br />

mniSvnelovanma isto ri ulma qalaqma da<br />

sofelma, magaliTebr, asizim da folin-<br />

Yom seriozu li danaklisi ganicada. dazianebul<br />

nagebobebs Soris iyo asizis wm.<br />

fra n Ceskos bazilika, sadac Camoingra<br />

kamarebis nawili da mZimed dazianda<br />

an ganadgurda jotos da Cimabues SesaniSnavi<br />

freskebi. garda amisa, mox da<br />

sxva ubedurebebic, mag., pavias koSkis<br />

Camongreva 1989 wels, xanZari ba ris petrucelis<br />

TeatrSi 1991 wels, florenciis<br />

(uficis samxatvro ga lerea) da romis<br />

(san jorjo al velabro) yumbariT<br />

daSaveba 1993 wels, notos sakaTedro<br />

taZris gumbaTis Camoqceva 1996 wels,<br />

xanZari veneciis la feniCeSi 1996 wels<br />

definiciebi da tendenciebi 389<br />

sur. 10.16 imis magivrad, rom Camoengria Sua<br />

saukuneebis zRude, romelic farav da Zvel,<br />

romaul samosaxlos taragonaSi (espaneTi)<br />

arqiteqtorma a. brunom res tav ri re bul<br />

romaul naSTebs advili misadgomi kedlis<br />

vertikalurad CakveTiT Seqmna – TiTqos<br />

mimsvlels istoriis wigni gadauSalao (a.<br />

bruno, 1987-94 ww.)<br />

da xanZari turinis sakaTedro taZris<br />

guarinis samlocveloSi (Capella della sindone)<br />

1997 wels.<br />

umetes SemTxvevaSi, mizanSewonilad<br />

dan g reuli Senobebis aRdgena iq na<br />

miCneuli, Tumca, imave dros, mravalni<br />

prevenciuli RonisZiebebis gaZ lierebis<br />

Taobazec dafiqrdnen. amas garda, am<br />

movlenebs mohyva kamaTi da gamoiTqva<br />

SemorCenilisa Tu aRdgenilis mniS


390 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vnelovnebisa da avTentu ro bis filosofiur<br />

sakiTxebTan dakavSirebuli<br />

sagulisxmo argumentebi sapirispiro<br />

midgomebis sasargeblod. san jorjo al<br />

velabros Camo ng reuli portikis SemTxvevaSi,<br />

italiis mTavrobam upiratesoba<br />

rekonstru q cias da anastilozs mianiWa<br />

yvela SemorCenili fragmentis gamoyene<br />

bisas, Tumca amasac mohyva <strong>konservaciis</strong><br />

specialistTa kritika, rom le bic<br />

Tvlidnen, rom am arCevanis Taobaze sa-<br />

Tanado msjeloba ar gamarTula, xolo<br />

Sedegi metismet srulyofilebas Cemulobs<br />

(Αναγκε, V). la feniCes Se m Txve vaSi<br />

gare kedelebi myarad idga, interieri<br />

ki mTlianad ganadgur da. ganxilvisas<br />

<strong>konservaciis</strong> specialistebi zogadad<br />

mtkiced uWerdnen mxars iseT gadawyvetas,<br />

rac adgilsac moekrZaleboda da<br />

`Cveni drois~ ga moxatulebac iqneboda.<br />

veneciis mTavroba da zogadad sazogadoeba<br />

ki, ise Canda, ufro aslis Seqmnas<br />

iwonebda (come’era e dov’era ) (Αναγκε, XIII,<br />

1997) 312 . msgavsi movlebebi sxva qveyneb-<br />

312 SesaZlo damproeqtebelTa Soris ganixileboda<br />

(1997 w.) gae aulentis kan didaturac,<br />

romelsac ukve ganxorcielebuli hqonda<br />

axali muzeumi pa rizSi, gar d’orses, yofili<br />

rkinigzis sadguris SigniT da aRdgenili<br />

hqonda palaco grasi veneciaSi. miuxe-<br />

sur. 10.17 nimSi a. brunos<br />

mier vobanis fortis<br />

(cixe-simagre) universitetad<br />

reabilitacia,<br />

TiTqmis Seuvali nagebobis<br />

garemomcvel urbanul<br />

midamosTan dakavSirebiT.<br />

reabilita ciis mizani<br />

warsulis xsovnis<br />

SenarCuneba da ZeglisTvis<br />

axali sicocxlis STaberva<br />

iyo (a. bruno, 1991)<br />

Sic xdeboda. venaSi, manfred veedor nis<br />

xelmZRvanelobiT, SYonbrunis sasaxlis<br />

nawili 1990-ian wlebSi winan deli formiT,<br />

dakarguli dekoratiuli ele mente<br />

bis Tanamedrove inter pre taciiT,<br />

aRdga. imav xanebSi inglisSi aRdgenil<br />

iqna uin zo ris cixe-darbazis damwvari<br />

nawili, xolo SvedeTSi ove hidemarkma<br />

stok holmSi, tradi ciuli teqnologiis<br />

gamoyenebiT, daasrula xanZris Sedegad<br />

dazianebuli katarinas eklesiis re konst<br />

ruqcia.<br />

karlo skarpas msgavs xelovans See-<br />

Zlo isto riuli nageboba Tana medrove<br />

<strong>arqiteqturis</strong> sasikeTod gamoeyenebina;<br />

es istoriuli identobis ugulvebelyofa<br />

ki ar yofila, aramed ufro<br />

Tanamedrove SenobaSi, kompo nentebad,<br />

istoriuli Sreebis integrirebis<br />

mcdeloba iyo, axalsa da Zvels Soris<br />

`meti daZabulobis~ Sesaqmnelad.<br />

amis magaliTia veronas kas tel vekios<br />

muzeumis misi proeqti (1953-65 ww.). aq<br />

mas asuldgmulebs su r vili, Camoqnas<br />

samuzeumo fuqcia da axleburi monumenturi<br />

Rirebuleba ga uCinos ansam-<br />

davad amisa, bYurokratiulma apa ratma da<br />

misma politikam la feniCes rekonstruqcia<br />

yovelgvari mosalo d neli vadebis iqiT gadaitana.


ls, romelSic istoriuli komponentebicaa<br />

Sewonasworebu li `polifoniuri~<br />

kompoziciis, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />

axali na war moebis Sesaqmnelad<br />

(rab, 1997:139).<br />

kidev erTi Tanamedrove arqiteqtori,<br />

turineli andrea bruno, ro melsac<br />

xmelTaSuazRvispireTSi, ZiriTadad,<br />

italiaSi, safrangeTSi, espa ne T sa da<br />

kviprosze, aseve avRaneTSic umuSavia,<br />

gamokveTda, rom istori ul nagebobebs<br />

ZaluZs `momaval Taobebsac gadasces<br />

xsovna Cvenamde nac xo v rebi adamianebis<br />

racionaluri Tu xatovani nafiqrisa,<br />

mTeli misi avTenturobiT~ (mastropietro,<br />

1996:15). Tavis moRvaweobaSi bruno eWvs<br />

qveS aye nebs yovelive Cveuls, acxovlebs<br />

da acocxlebs fiqrs istoriuli Sre ebis<br />

sazrissa da ama Tu im adgilis `sulsa~ Tu<br />

maT uwyvet myofo baSi Cveni Carevis Sesaxeb;<br />

swored es iyo misTvis arsi kviprosze<br />

maa-s adgilobrivi muzeumisa (1987<br />

w.). misi midgoma istoriuli Senobebisadmi<br />

gu lisxmobs SemorCenili qsovilis<br />

mniSvnelovnebis gaTvaliswinebas, xo lo<br />

danamatebis Tanamedrove formebiTa da<br />

masalebiT gadawyvetas, ro gorc mag.,<br />

rivolis cixe-darbazis Tanamedrove xelovnebis<br />

muzeumis Sem Tx vevaSi turinis<br />

maxloblad (1967-84 ww.). amgvarma<br />

krZalvam sxvadasxva gvari forma miiRo,<br />

Tanac xSirad, Tanamedrove gamoyenebis<br />

moTxovnilebe bi dan gamomdinare, istoriul<br />

nagebobebs axali mniSvnelovneba<br />

eniWeba. es pa neTSi, taragonaSi, nacvlad<br />

imisa, rom daengria Sua saukuneebis<br />

kede li (rogorc iyo kidec SemoTavazebuli),<br />

brunom masSi viwro vertikalu ri<br />

Wrili CakveTa, TiTqosda iSlebao wigni,<br />

romelSic vkiTxulobT mis ukan myofi<br />

romauli xanis fenis Sesaxeb, rac (1987-<br />

94 ww.). nimSi vobanis cixe-simagreSi man<br />

daxuruli samxedro Tav da cviTi nageboba<br />

universite tad gadaaqcia, romelic<br />

Riaa studentTa da farTo sazogadoebisTvis<br />

(1991-6 ww). avRaneTSi ki, heraTis<br />

definiciebi da tendenciebi 391<br />

istoriuli Senobebis SekeTebisas man<br />

upi ratesoba gabatonebuli tradiciuli<br />

teqnologiis gamoyenebas mianiWa (1974-<br />

80 ww.) (mastropietro, 1996).<br />

10.4 daskvniTi SeniSvnebi<br />

zemomoyvanili magaliTebi aCvenebs im<br />

zogierT tendencias, rac bevr qveyanaSi<br />

Sei niSneba da problemaTa mravalferovnebasac<br />

avlens, rac meore msoflio<br />

omidan moyo lebuli, kulturuli memkvidreobis<br />

Taobaze (mas ki ganzomilebebic<br />

ganuwyvetliv emateba) Cvens fiqrsa<br />

da zrunvas ax lavs. Tanamedrove konservacia,<br />

ZiriTadad, axal istoriul<br />

cnobierebas Tanaa dakavSirebuli, Tumca,<br />

imave dros, igi mWidro kavSirSia ganvi-<br />

Ta re bad zust mecnierebasTan da warsulis<br />

Sesacnobad sistematur kvlevas Tan.<br />

am sazrunavis Sedegebs mudmivi gavlena<br />

aqvs e.w. dasavlur kultura ze, magram<br />

igi danarCen msoflioSic SeigrZnoba,<br />

iqac ki, sadac amas win tradiciebis uwyvetoba<br />

xvdeba. isec, <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />

moZraobas arc Tavis SigniT<br />

RirebulebaTa konfliqti aklda, rac<br />

ama Tu im konce f ciis gansxvavebul warmomavlobas<br />

da maT Sesabamis saqmianobas<br />

ukavSir deba.<br />

ZiriTad problemebs sazogadoebis<br />

ganviTarebis siswrafe war mo Sobs,<br />

Tumca dRes warsulSi dadasturebul<br />

safrTxeebsa da xifaTebze wi na ndelze<br />

metad dazustebuli monacemebi<br />

moipoveba. marTlac, ise Cans, rom XX<br />

saukunis meore naxevarma memkvidreobis,<br />

warsulSi umagaliTo, ma sobrivi<br />

ganadgureba moitana. nawilobriv, ase-<br />

Ti viTareba mZime stiqiurma da garemosmierma<br />

ubedurebebma ganapiroba da<br />

mniSvnelovania isic, rom aTaswleulis<br />

bolosTvis saerTaSoriso strategiis<br />

prioritetuli Tema riskebisTvis mzadyofna<br />

gaxda. kulturuli memkvidreo


392 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sur. 10.18 tradiciuli teqnologiis gamoyeneba Zveli TaRis restavraciisas hera T Si (avRaneTi)<br />

svams kiTxvas restavraciis Tanamedrove koncefciebis interpreta ciisa mis tradiciul<br />

konteqstSi. unEsCo-s proeqti 1974-80 ww.-Si (a. bruno)<br />

bis dacvas, para lelurad, Tan sdevs<br />

bunebisa da garemos dacvis moZraoba,<br />

zrdis dasa zRv rulobisa da, garemos<br />

mdgrado bis gaTvaliswinebiT, msoflio<br />

resu rse bis marTvis aucileblobis sul<br />

ufro srulad gacnobiereba. amgva rad,<br />

kulturuli da bunebrivi memkvidreobis<br />

<strong>konservaciis</strong> moZraobebs be v ri saerTo<br />

aRmoaCnda, rac xels uwyobs maT erTian<br />

saqmianobad Serwymas da es, magaliTad,<br />

unEsCo-s msoflio memkvidreobis konvenciaSia<br />

asaxu li.<br />

Tu warsulSi Zveli Zeglebis, istoriuli<br />

nagebobebis da xelovne bis<br />

nawarmoebTa dacvis uzrunvelyofa,<br />

ZiriTadad, saxelmwifo dawesebu le


ebs ekisreboda, axla aseTi viTareba<br />

sazogadoebaSi momxdarma safu Zv lianma<br />

cvlilebebma saTuo gaxada. nawilobriv<br />

amis mizezi SeiZleba ku l turuli memkvidreobis<br />

ufro farTo gansazRvrebac<br />

iyos _ saxel dobr, dasacav obieqtebs<br />

Soris sakuTari sacxovrebeli saxlebis<br />

da ur ba nu li da soflis garemos CarTva,<br />

kulturul landSaftebze rom aRaraferi<br />

vTqvaT. ra Tqma unda, cvlilebebis<br />

definiciebi da tendenciebi 393<br />

sur. 10.19 samaryandis<br />

tradiciuli urbanuli<br />

qsovili reabilitaciis<br />

molodinSi. aga xanis<br />

fondma wamoiwyo wvrTnisa<br />

da informirebis programa,<br />

Tavidan, 1996-8 ww.-<br />

Si iCCrom-Tan erTad<br />

SemuSavebuli<br />

sur. 10.20 desaus bauhauzi,<br />

1976 w.-s germaniis<br />

yofili demokratiuli<br />

respublikis specialistebis<br />

mier aRdgenili. e.w.<br />

`Tanamedrove <strong>arqiteqturis</strong><br />

mimdinareobis” na gebobebma<br />

mTels msoflioSi<br />

yuradReba Docomomo-s _<br />

Tanamedrove moZraobis nage<br />

bobaTa, Rir s Se sa niSnav<br />

adgilTa da samezobloebis<br />

dokumentaciisa da <strong>konservaciis</strong><br />

1988 w.-s daarsebuli<br />

saerTaSoriso samuSao<br />

partiis – ZalisxmeviT<br />

miipyro<br />

gamomwvevTagani politikuri da administraciuli<br />

sistemebis Secvlacaa, rac<br />

gansakuTrebiT 1970-iani wle bidan da _<br />

revolYuciis msgavsad _ 1989 wels, centralur<br />

da aRmosav leT evropaSi komunisturi<br />

reJimis damxobis Semdgom, ramac<br />

msoflios yvela kuTxeze imoqmeda.<br />

amgvarad, memkvidreobis marTvis sakiTxi<br />

konser va ciis erT-erTi sakvanZo problema<br />

gaxda. Seicvala prioritetebic da


394 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

`restavraciis~ nacvlad win Zeglebis<br />

movlis da prevenciuli zomebis upiratesobaze<br />

fiqri wamovida, isini ki<br />

sistematur kvlevas da monacemTa bazebs,<br />

amasTanave, uzomo biurokratiis Sez-<br />

Rudvas unda emyarebodes. es yovelive<br />

advili ar aris da saWiroebs adgilobrivi<br />

xelisuflebis Tu me sakuTreTa mudmiv<br />

sensitivizacias _ amasTan erTad ki<br />

codnis da kul tu ruli Rirebulebebis<br />

(ekono mikur da finansur aspeqtebTan<br />

maTi Sepi ri s pirebisas) kritikuli gansjis<br />

unaris zrdasac (es, metadre urbanuli<br />

da soflis dagegmarebaSi CabmulT<br />

exeba).<br />

miuxedavad imisa, rom Tanamedrove<br />

konservacia zogierT specifiku rad<br />

axal koncefcias da Rirebulebas efuZneba,<br />

gansakuTrebiT, istoriu lobis cnebas<br />

da Sesabamisi meTodologiebis ganviTarebas,<br />

zogi ram kvlav tradiciul<br />

samyarosTanaa dakavSirebuli. erT-erTi<br />

maTgani reli gi u ri Rirebulebebia. Zveli<br />

eklesiebi, taZrebi da samlocveloebi<br />

jerac dacvisa da <strong>konservaciis</strong> mTavari<br />

mizania, iseve rogorc religiuri<br />

da sakulto adgilebi tradiciuli<br />

sazogadoebis zrunvis sagani iyo. religia<br />

gansakuTrebiT mZafrad romantizmis<br />

xanaSi ganicdeboda, rodesac ya-<br />

libdeboda <strong>konservaciis</strong> koncefciebi,<br />

magram igi kvlavac mniSvnelovania<br />

meore aTaswleulis bolos, rodesac<br />

Tanamedrove sazogadoebis strate giebs<br />

eWvs qveS ayenebs, teqnologizebuli samyaros<br />

swrafi cvalebadobi sa da ganvrcobis<br />

pirispir, RirebulebaTa winandelze<br />

meti daknineba.<br />

arsebuli tradiciuli kulturebis<br />

SenarCuneba da kulturul ide n tobasTan<br />

dakavSirebuli Rirebulebebis<br />

aRorZineba sakmaod bevri qvey nis mTavari<br />

sazrunavia. kulturaTa Semoq medebiTi<br />

mravalferovneba unEsCo-m da<br />

mTelma saerTaSoriso Tanamegobrobam<br />

erT-erT umTavres pri oritetad aRiares<br />

(unEsCo, 1995). am prioritetis dasaxvis<br />

SedegTaga nia, rom sul ufro didia gana-<br />

Tlebis da komunikaciebis moTxovnileba,<br />

rogorc Tanamed ro ve viTarebaSi TviTcnobierebis<br />

amaRlebisa Tu saWiro gawafulobisa<br />

da unarianobis mopovebis<br />

aucilebeli pirobisa. Tanamed ro ve konservacia<br />

warsulisken mibruneba rodia;<br />

Tu maincdamainc is uf ro, arsebuli realobisa<br />

da kulturuli, fizikuri Tu<br />

garemosmieri re su r sebis potencialis<br />

farglebSi, sazogadoebis mdgradi ganviTarebis<br />

pa suxismgeblobis sakuTar<br />

Tavze aRebis gambedaobas moiTxovs.


Ceuli bibliografia<br />

kulturuli memkvidreobis <strong>konservaciis</strong>a da restavraciis bibliografia<br />

mudmivad izrdeba 1960-iani wlebidan moyolebuli. rCeuli bibliografia Seicavs<br />

teqstSi miTiTebul wignebs da werilebs, iseve rogorc gamocemebs, romlebic<br />

miCneulia sasargeblo damatebiT literaturad. garda amisa aqvea <strong>konservaciis</strong><br />

periodikis mokle sia.<br />

erTerTi yvelaze adreuli cnobebi restavraciis istoriis Taobaze (romSi)<br />

ekuTvnis k. feas (1832w.). a. rigli (1903w.) ki Tavis mxriv Seexo ideaTa evolucias.<br />

araerTi naSromia gamoqveynebuli <strong>konservaciis</strong> istoriis da Teoriis Sesaxeb,<br />

magaliTad, albaneTSi, avstriaSi, inglisSi, safrangeTSi, germaniis federaciul<br />

respublikaSi, germaniis yofili demokratiuli respublikis zogierT nawilSi,<br />

saberZneTSi, ungreTSi, italiaSi, meqsikaSi, niderlandebSi, poloneTSi, espaneTSi,<br />

amerikis SeerTebul Statebsa da iugoslaviaSi. sxvadasxva midgomis zogadi<br />

panorama warmodgenilia k. ceSis (1970w.), d. louentalis (1985w.), s. erderis<br />

(1986w.) f. qoeis (1992w.), u. denslagenis (1994w.), m. p. setis (1996w.) da g. karbonaras<br />

(1997w.) mier. mxatvrobis restavraciis <strong>istoria</strong> dawerilia a. kontis (1988w.) mier,<br />

xolo arqeologiuri masalisa ki a. Snapis (1993w.) mier. <strong>konservaciis</strong> Teoriis<br />

rCeuli literatura italiaSi gamocemulia g. la monikas (1974w.) mier, germaniaSi<br />

n. hiuzes (1984w.) mier da inglisSi n. stenli praisis da sxvebis (1996w.) mier.<br />

ufro dawvrilebiTi miTiTebebisaTvis mkiTxvels vurCevT miakiTxos ikkrom-is<br />

biblioTekas (www.iccrom.org), an sxva specializebul biblioTekas.<br />

ZiriTadi miTiTebebi<br />

Ahoniemi, A. (ed.) 1995. Conservation Training, Needs and Ethics, ICOMOS CIF Seminar papers.<br />

ICOMOS Finnish National Committee, Helsinki.<br />

Alberti, I. B. 1988. On the Art of Building in Ten Books, The MIT Press, Cambridge, MA, London.<br />

Annoni, A. 1946. Scienza ed arte del restauro architettonico, Milano.<br />

Arenhövel, W. (ed.) 1979. Berlin und die Antike, Architektur, Kunstgewerbe, Malerei, Skulptur,<br />

Theater und Wissenschaft vom 16. Jahrhundert bis heute, Katalog, Berlin.<br />

Argan, G. C. 1938. “Restauro delle opera d’arte. Progettata istituzione di un Gabinetto Centrale<br />

del restauro,” Le Arti, I, ii, 1938/39.<br />

Argan, G. C. 1968. Storia dell’arte italiana, Sansoni, Firenze (1975).<br />

Argan, G. C. 1974. Walter Gropius e la Bauhaus, Einaudi, Torino.<br />

Argan, G. C. 1978. Brunelleschi, Milano.<br />

Argan, G. C. 1984. Storia dell’arte come storia della città, Editori Riuniti, Roma.<br />

Argan, G. C. 1985. Il persiero critico di Giulio Carlo Argan, Studi in onore di Giulio Carlo Argan,<br />

III, Roma.


396 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Argan, G. C. 1989. La creazione dell’Istituto Centrale del Restauro, intervista a cura di Mario<br />

Serio, Palombi, Roma.<br />

Athens, 1976. International Meeting on the Restoration of the Erechtheion. Ministry of Culture and<br />

Sciences, UNESCO, Athens.<br />

Audi, R. 1996. The Cambridge Dictionary of Philosophy, Cambridge University Press, Cambridge.<br />

Auzas, P-M. 1979. Eugène Viollet-le-Duc, 1814-1879, Paris.<br />

Azzurai, G. 1865. Il vero proprietario dei Monumenti antichi, Roma.<br />

Bacchelli, G. 1910. Giù le mani! Dai nostri monumenti antichi, Bologna.<br />

Bacher, E. 1995. Kunstwerk oder Denkmal? Alois Riegls Schriften zur Denkmalpflege. Böhlau, Wien.<br />

Balanos, N. 1932. “Le relèvement des monuments de l’Acropole,” Mouseion, Office International<br />

des Musées, XIX, iii, Paris, 135ff, and in La Conservation des Monuments d’Art et d’Histoire,<br />

Paris, pp. 274ff.<br />

Balanos, N. 1938. Les Monuments de l’Acropole, relèvement et conservation, Paris.<br />

Baldini, U. 1978-81. Teoria del restauro e unità di metodologia (vol. I, 1988 4 th edn; II, 1983 2 nd<br />

edn), Nardini Editore, Firenze.<br />

Baldinucci, F. 1681. Vocabolario toscano dell’arte del disegno, Firenze.<br />

Banham, J. and J. Harris (eds) 1984. William Morris and the Middle Ages, Oxford.<br />

Barbacci, A. 1956. Il restauro dei monumenti in Italia, Roma.<br />

Bartoli, A. 1914. I monumenti antichi di Rome nei disegni degli Uffizi di Firenze, Roma.<br />

Bartoli, 1963. Curia Senatus, lo scavo e il restauro, Roma.<br />

Bayer, J. 1912. Köln um die Wende des 18. und 19. Jahrhunderts (1770-1830) Geschildert von<br />

Zeitgenossen, Köln.<br />

Beard, G. 1882. The Work of Christopher Wren, Edinburgh.<br />

Bekri, C. 1991. UNESCO: “Une enterprise erronée?,” Éditions Publisud, Paris.<br />

Bellini, A. 1992. “Note sul dibattito attorno al restauro dei monumenti nella Milano dell’ottocento:<br />

Tito Vespasiano Paravacini,” in Bozzoli et al., 1992:895-902.<br />

Bellori, G. P. 1695. Descrizione delle immagini dipinte da Raffaello d’Urbino nelle Camere del<br />

Palazzo Apostolico Vaticano, Roma.<br />

Bellori, G. P. 1976. Le vite de’ pittori, scultori e architetti moderni, Torino.<br />

Beltrami, L. 1898. Il Pantheon, Relazione delle indagini eseguite dal R. Minisrero della Pubblica<br />

Istruzione negli anni 1892-93 coi rilievi e disegni dell’architetto Pier Olinto Armanini, Milano.<br />

Beltrami, L. 1900. Storia della Facciata di S. Maria del Fiore in Firenze, Milano.<br />

Beltrami, L. 1903. 72 Giorni ai lavori del Campanile di S. Marco.<br />

Beltrami, L. 1905. Indagini e documenti riguardanti la Torre Principale del Castello di Milano ricostruita<br />

in memoria di Umbreto I, Milan.<br />

Beltrami, L. 1926. Giacomo Boni, Milan.


Ceuli bibliografia 397<br />

Beltrami, L. 1929. La Cupola Vaticana, Vaticano.<br />

Beltrami, L. 1930. Relazione delle indagini e dei lavori di restauro alla Cupola Vaticana dal maggio<br />

1928 al marzo 1930, Vaticano.<br />

Beltrami, L. and G. Moretti, 1898. Resoconto dei Lavori di Restauro eseguiti al Castello di Milani<br />

col contributo della sottoscrizione cittadina (40.000 Lit.), Milano.<br />

Benevolo, L. 1993. La cittά nella storia d’Europa. Laterza, Bari.<br />

Benjamin, W. 1979. “The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction,” Illuminations, edited<br />

by H. Arendt. Fontana-Collins, London, pp. 219-54.<br />

Bérard, F. 1985. “L’Arc de Titus,” Roma Antiqua, Envois des architectes français (1788-1924),<br />

Forum, Colisée, Palatin, Roma, pp. 292ff.<br />

Bercé, F. 1979. Les premiers travaux de la commission des monuments historiques 1837-1848, Paris.<br />

Berducou, M.C. (ed.) 1990. La conservation en archéologie; methods et pratique de la conservation-restauration<br />

des vestiges archéologiques, Masson, Paris.<br />

Berenson, B. 1958. “On the Reconstruction of Florence” (March 1945), Essays in Appreciation,<br />

London.<br />

Berger, H. 1982. “Die Wiederherstellung des Magdeburger Doms von 1945 bis 1955,” Architektur<br />

der DDR, X, 1982:xxx.<br />

Bergson, H. 1994. L’évolution créatrice, Quadridge, Presses Universitaires de France, Paris.<br />

Berlin, I. 1992. Vico and Herder, The Hogarth Press, London.<br />

Bernardi, S.C. 1965. S. Maria degli Angeli alle Terme e Antonio lo Duca, Città di Castello.<br />

Bernini, D. 1719. Vita del cav. Gio. Lorenzo Bernini, Roma.<br />

Beulé, M. 1862. L’Acropole d’Athènes, Paris.<br />

Beyme v. K. W., Durth. N. Gutschow, W. Nordinger und T. Topfstedt, 1992. Neue Städte aus Ruinen,<br />

deutscher Städtebau der Nachkriegszeit, Prestel Verlag, München.<br />

Bianchini, F. 1696. La Istoria Universale provata con monumenti e figurate con simboli degli antichi.<br />

Biblioteca Comunale dell’Archiginnasio, 1983. L’immagine dell’antico fra settecento e ottocento,<br />

Libri di archeologia nella Biblioteca Comunale dell’Archiginnasio, Casalecchio di Reno.<br />

Billings, R.W. 1843. Architectural Illustrations and Description of the Cathedral Church of Durham, London.<br />

Boetticher, A. 1888. Die Akropolis von Athen nach den Berichten der Aeten und den neuesten<br />

Erforschungen, Berlin.<br />

Boiret, Y. 1980. “Problèmes de la restauration,” Monuments historiques, CXII:54ff.<br />

Boisserée, S. 1978. Sulpiz Boisserée, Tagebücher 1808-1854, I, Darmstadt.<br />

Boito, C. 1884a. I Restauratori, Conferenza tenuta all’Esposizione di Torino, il 7 giugno 1884,<br />

Firenzo.<br />

Boito, C. 1884b. Gite di un’artista, Milano.<br />

Boito, C. 1893. Questioni pratiche di belle arti, restauri, concorsi, legislazione, professione, insegnamento,<br />

Milano.


398 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

boito, Camillo. 1989. Il nuovo e l’antico in architettura (A.A. Crippa, ed), Jaca Book, Milano.<br />

Bonelli, R. 1945. “Principi e metodi nel restauro dei monumenti,” in Bonelli, 1959:30-40.<br />

Bonelli, R. (ed.) 1978. Scritti Rinascimentali, Il Polifilo, Milano.<br />

Bonelli, R. 1959. Architettura e restauro, Venezia.<br />

Bonelli, R. 1963. “Il restauro architettonico,” Enciclopedia Universale dell’Arte, XI, Venezia-Roma,<br />

pp. 344-351.<br />

Bonelli, R. 1995. Scritti sul restauro e sulla architettonica, Bonsignori Editore, Roma.<br />

Boni, G. 1886. Il cosidetto sventramento di Venezia, Roma.<br />

Boni, G. 1898. Difendiamo la laguna di Venezia, Roma.<br />

Bonnel, E. 1957. “Amphithéatre de Nîmes. Notes sur un projet de consolidation du 18 pluviôse an<br />

XIII,” Les Monuments historiques de la France, III.<br />

Boockmann, H. 1982. Die Marienburg im 19. Jahrhundert, Berlin.<br />

Bornheim gen. Schilling, W. 1974-75. “Burgenbau in der Mitte des 19. Jahrhunderts. Zum Wiederaufbau<br />

des Rolandsbogens 1840,” Denkmalpflege in Rheinland-Pfalz, xxix-xxx:94ff.<br />

Bornheim gen. Schilling, W. 1978. Stolzensfels Castle, Mainz.<br />

Borsi, F. 1976. Roma antica e I disegni di architettura agli Uffizi di Giovanni Antonio Dosio, Roma.<br />

Boscarino, Salvatore, 1985. “Il restauro in Sicilia in età borbonica (1734-1860),” Restauro, quaderni<br />

di restauro dei monumenti e di urbanistica del centri antichi, no. 79, pp. 5-68.<br />

Bottari, 1822-25. Raccolta di lettere sulla pittura, sculptura ed architettura, Roma-Milano (1754-73).<br />

Bourassé, J-J. 1845. “Conservation des monuments,” Annales Archéologiques, 272ff.<br />

Bowie, T. and D. Thimme. 1971. The Carrey Drawings of the Parthenon Sculptures, London.<br />

Bozzoni, C., G. Carbonara and G. Villetti (eds) 1992. Saggi in onore di Renato Bonelli, II. Quaderni<br />

dell’Istituto di Storia dell’Architettura 1990-92, Multigrafica Editirice, Roma.<br />

Brandi, C. 1960. Segno e immagine, Il Saggiatore, Milano. (Reprint: 1986, Aesthetica edizioni,<br />

Palermo).<br />

Brandi, C. 1963. Teoria del restauro, Edizioni di Storia e Letteratura, Roma.<br />

Brandi, C. 1966. Le due vie, Editori Laterza, Bari.<br />

Brandi, C. 1974. Teoria generale della critica, Einaudi, Torino.<br />

Brandi, C. 1975. Struttura e architettura. Einaudi, Torino, pirveli gamocema 1967.<br />

Brandi, C. 1980. Disegno della pittura italiana, Einaudi, Torino.<br />

Brandi, C. 1985. “Argan e il restauro,” Il pensiero critico di Giulio Carlo Argan, Studi in onore di<br />

Guilio Carlo Argan, iii, Roma, pp. 33ff. gadabeWdili: 1995:63-8.<br />

Brandi, C. 1989. Les deux voies de la critique, trans. by P. Philippot. Marc Vokar, Brussels.<br />

Brandi, C. 1992. Carmine o della pittura. Elicona I, Editori, Roma (pirveli gamocema _ 1945).<br />

Brandi, C. 1992b. Arcadio o della Scultura. Eliante o dell’Architettura. Elicona III-IV, Editori Riunti,<br />

Roma (pirveli gamocema 1956).


Brandi, C. 1991. Celso o della Poesia, Elicona II, Editori Riuniti, Roma (pirveli gamocema 1957).<br />

Brandi, C. 1995. Il restauro, teoria e pratica 1939-1986, Michele Cordaro (ed.), Editori Riuniti, Roma.<br />

Brandinelli, Contorni and Lamberini, 1983. Contributi alla Cultura e alla Teoria del Restauro dei<br />

Monumenti, Firenze.<br />

Brandt, C.I. 1863. Der Dom zu Magdeburg, eine Jubelschrift zur Feier seiner 500 jährigen Weihe,<br />

Magdeburg.<br />

Bredt, F.W. 1904. Die Denkmalpflege und ihre Gestaltung in Preussen, Berlin.<br />

Briggs, M.S. 1952. Goths and Vandals, a Study of the Destruction, Neglect and Preservation of<br />

Historical Buildings in England, London.<br />

Brooks, C. 1981. “England 1782-1832; the historical context,” in Prickett, S. (ed.). The Context of<br />

English Literature. The Romantics, Methuen & Co., London, pp. 15-76.<br />

Brown, G.B. 1905. The Care of <strong>Ancient</strong> Monuments, and Account of the Legislative and other<br />

Measures Adopted in European Countries, Cambridge.<br />

Bruck, R. 1910. Die Denkmalpflege im Königreich Sachsen, Dresden.<br />

rCeuli bibliografia 399<br />

Brües, Eva, 1958. Raffaele Stern, Ein Beitrag zur Architekturgeschichte in Rom zwischen 1790<br />

und 1830, PhD Dissertation, Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, Bonn.<br />

Brummer, H. 1970. The Statue Court in the Vatican Belveder, Stockholm.<br />

Brunius, C.G. 1836. Nordens äldsta metropolitankyrka.<br />

Buch, F. 1990. Studien zur preussischen Denkmalpflege am Beispiel konservatorischer Arbeiten.<br />

Ferdinand von Quast, Wernersche Verlagsgesellschaft, Worms.<br />

Burchardt, J.H.B. 1835. Momente zur Geschichte des Dom-Reparatur-Baues in Magdeburg,<br />

1826-1834, Magdeburg.<br />

Burke, E. 1968. A Philosophical Enquiry into the Origin of our Ideas of the Sublime and Beautiful,<br />

University of Notre Dame Press, Notre Dame, Indiana.<br />

Burnouf, E. 1876. La ville et l’Acropole d’Athènes aux diverses époques, Paris.<br />

Buscioni, C. 1981. Guiseppe Partini, Architetto del Purismo senese, Firenze.<br />

Campisi, M. 1981. Cultura del restauro e cultura del revival, il dibattito sulle antichità in Sicilia nel<br />

contesto della cultura neoclassica europea, 1764-1851, Palermo.<br />

Canina, L., 1851. Gli edifici di Roma antica, Roma.<br />

Cantacuzino, S. 1987. “Reconstruction in Bucharest and its consequences for the architectural<br />

heritage,” ICOMOS Information, no. 2, 9018.<br />

Carbonara, G. 1976. La reintegrazione dell’immagine, Bulzoni, *Roma.<br />

Carbonara, G. 1996. Trattato di restauro architettonico, UTET, Torino.<br />

Carbonara, G. 1997. Avvicinamento al restauro, teoria, storia, monumenti, Liguori Editore, Napoli.<br />

Carboni, M. 1992. Cesare Brandi, Teoria e esperienza dell’arte. Editori Riunti, Roma.<br />

Carmichael, D.L., et al. (eds) 1994. Luoghi di culto dei luoghi, sopravivenza e funzioni dei siti sacri<br />

nel mondo, ECIG, Genoa (inglisuri dedani: Sacred Sites, Sacred Places).


400 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Carrol, D. 1972. The Taj Mahal, Newsweek, New York.<br />

Carter, J. 1780-94. Specimens of <strong>Ancient</strong> Sculpture and Painting.<br />

Carter, J. 1795-1814. <strong>Ancient</strong> Architecture of England.<br />

Carter, J. 1801. Drawings of Durham Cathedral, London.<br />

Carter, J. 1824. Specimens of Gothic Architecture (pirvelad daistamba saTauriT: Views of<br />

<strong>Ancient</strong> Buildings in England, 1786-93).<br />

Cascoigne, B. 1976. The Great Moghuls, Jonathan Cape, London.<br />

Cassiodorus, 1894. Variae, in T. Mommsen (ed.), Germaniae historica, Auctores antiquissimi, XII.<br />

Castagnary, 1864. Libres propos, Paris.<br />

Castagnoli, F. 1969. Topografia e Urbanistica di Roma Antica, Bologna.<br />

Catalogue, 1979. Le “Gothique” retrouvé avant Viollet-le-Duc, Paris.<br />

Catalogue, 1981. Karl Friedrich Schinkel 1781-1841, Berlin (DDR).<br />

Catalogue, 1981. Karl Friedrich Schinkel, Architektur, Malerei, Kunstgewerbe, Berlin.<br />

Catalogue, 1981. Pompei 1748-1980, i tempi della documentazione, Istituto Centrale per il Catalogo<br />

e la Documentazione, Rome.<br />

Catalogue, 1985. Roma Antiqua, Envois des architectes français (1788-1924), Forum, Colisée,<br />

Palatin, Roma.<br />

Catalogue, 1986. Paris, rome, Athènes, Le Voyage en Grèce des Architectes Français aux XIXe<br />

et XXe siècles, Ecole Nationale Supérieure des Beaux-Arts, Paris (1982).<br />

Cattaneo, C. 1886. Alcune parole intorno ai restauri del San Francesco di Bologna, Venezia.<br />

Cattaneo, C. 1972. La Cittàcome principio, a cura di Manlio Brusatin, Padova.<br />

Cavaceppi, B. 1768. Raccolta di antiche statue, busti, bassirilievi ed alter sculture restaurate da<br />

Bartolomeo Cavaceppi, scultore romano, I-III, Roma.<br />

Cavvadias, P. and G. Kawerau, 1906. Die Ausgrabung der Akropolis vom Jahre 1885 bis zum<br />

Jahre 1890, Athens.<br />

Caylus, de Tubières, A-C. Comte de. 1758. Les ruines des plus beaux monuments de la Grèce.<br />

Cederma, A. 1980. Mussolini urbanista. Lo sventramento di Roma negli anni del consenso, Roma-Bari.<br />

Cerri, M-G., D. Fea and L. Pittarello, 1981. Alfredo d’Andrade, tutela e restauro, Torino.<br />

Ceschi, C. 1970. Teoria e storia del restauro, Roma.<br />

Chamberlin, E. R. 1979. Preserving the Past, J.M. Dent & Sons, London.<br />

Chateaubriand, 1966. Génie du Chtistianisme, Paris.<br />

Chirici, C. 1971. Il problema del restauro, Milano.<br />

Choay, F. 1992. L’allégorie du patrimoine, Seuil, Paris.<br />

Chtekov, A. 1992. “Histoire de la restauration,” in Monuments Historiques, Paris, 179/1992:62-66.


Clark, K. 1974. The Gothic Revival, an Essay in the Gistory of Taste (1928), John Murrey, USA.<br />

Cleere, H. (ed.) 1989. Archaeological Heritage Management in the Modern World, Unwin Hyman<br />

Ltd, London.<br />

Cleere, H. 1996. “Protecting the world’s cultural heritage,” in Marks, 1996:82-95.<br />

Clemen, P. 1900. John Ruskin, Leipzig.<br />

Clemen, P. 1933. Die deutsche Kunst und die Denkmalpflege, Ein Bekenntnis, Berlin.<br />

Clemens, Mellin and Rosenthal, 1830-1852. Der Dom zu Magdeburg, I-V, Magdeburg.<br />

Clément, E. 1993. “Le concept de responsabilité collective de la communauté internationale pour<br />

la protection des biens culturels dans les conventions et recommendations de l”UNESCO.”<br />

Revue Belge de Droit International, 1993/2:534-51.<br />

Clifton-Taylor, A. 1977. The Cathedrals of England, London.<br />

Cloquet, L. 1894. “La restauration des monuments anciens,” Bulletin du cercle historique et archéologique<br />

de Gand, I:23ff, 7ff; and Revue de l’art Chrétien, 1901:498ff; 1902:41ff.<br />

Cobb, G. 1980. English Cathedrals. The Forgotten Centuries, Restoration and Change from 1530<br />

to the Present Day. Thames and Hudson, London.<br />

Cole, D. 1980. The Work of Sir Gilbert Scott, London.<br />

Collingwood, R.G. 1994. The Idea of History, Oxford University Press, Oxford.<br />

Colvin, H.M. 1954. A Biographical Dictionary of English Architects 1660-1840, London.<br />

Colvin, H.M., J.M. Crook and M.H. Port, 1973. The History of King’s Works. London.<br />

Colvin, S. 1877. Restoration and Anti-Restoration.<br />

Committee for the Preservation of the Acropolis Monuments. 1983. Study for the Restoration of<br />

the Parthenon, Ministry of Culture and Sciences, Athens.<br />

Comune di Venezia. 1912. Il Campanile di san Marco Riedificato, Studi, Ricerche, Relazioni a<br />

cura del Comune di Venezia, Venezia.<br />

Conti, A. 1988. Storia del restauro e della conservazione delle opera d’arte, Biblioteca Electra, Milano.<br />

Coulon, A. 1904. “Les plans de Rome conservés aux Archives Nationales,” Revue des questions<br />

historiques.<br />

Croce, B. 1938. La storia come pensiero e come azione.<br />

Croce, B. 1989. Teoria e storia della storiografia, Adelphi, Milano.<br />

Croce, B. 1990. Estetica come scienza dell’espressione e linguistica generale, teoria e storia,<br />

Adelphi, Milano.<br />

Curr. G.G. 1976. “The Struggle to Preserve the Town Defenses of York: 1800-1835,” Diploma of<br />

Conservation Studies, I.A.A.S. (gamouqveynebeli), York.<br />

Curry, I. 1980. “The Cathedral Church of Christ and Blessed Mary the Virgin in Duhram, Restoration<br />

and Repairs to the Fabric 1777 to 1876,” Report: Charlewood, Curry, Wilson and Atkinson,<br />

Architects.<br />

D’Este, A. 1864. Memorie di Antonio Canova, Florence.<br />

rCeuli bibliografia 401


402 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

D’Moundt, R. 1782. “Remarks on Gothic Building,” Gentleman’s Magazine, 1782:480.<br />

D’Onofrio, C. 1967. Gli obelischi di Roma, Rome.<br />

Dalla Costa, M. 1983. La Basilica di San Marco e I restauri dell’Ottocento. Le idée di E. Viollet-le-<br />

Duc, J. Ruskin e le “Osservazioni” di A.P. Zorzi, Venice.<br />

DDR. 1980. Schicksale deutscher Baudenkmale im zweiten Weltkrieg, Eine Documentation der<br />

Schäden und Totalverluste auf dem Gebiet der Deutschen Demokratischen Republik, I-II, Berlin.<br />

De Angelis d’Ossat, G. 1952. “Danni di Guerra e restauro dei monumenti,” Atti del Convegno<br />

nazionale di storia dell’architettura (Perugia 1948), Rome.<br />

De Angelis d’Ossat, G. 1983. “Restoration of Monuments and Intervention on Old Buildings,”<br />

IABSE Symposium, Venezia, Final Report, International Asociation for Bridge and Structural<br />

Engineering, pp. 3-11.<br />

de Choisel-Gouffier, M.G.F.A. 1816. Voyage pittoresque de la Grèce.<br />

de Girardin, R-L. Marquis. 1776. De la composition des paysages, Paris (new edition 1979).<br />

de La Sizeranne, R. 1897. Ruskin et la religion de la beauté.<br />

de Laborde, B., E. Béguillet and J-E. Guettard, 1781-1784. Description générale et particulière<br />

de la France.<br />

de Laborde, B., E. Béguillet and J-E. Guettard, 1784. Voyage pittoresque de la France.<br />

de Laborde, Le Comte, 1854. Athènes aux XVe, XVIe et XVIIe siècles, I-II, Paris.<br />

de Lagarde, P. 1979. La mémoire des pierres, Albin Michel, Paris.<br />

de Montfaucon, B. 1719. L’Antiquité ezpliquée et représentée en figures (15 vols) (inglisuri<br />

Targmani: Antiquity Explained and Represented in Diagrams, 1721-25).<br />

de Montfaucon, B. 1725. The Antiquitues of Italy being the Travels of the Learned and Reverend<br />

Bernard de Montfaucon from Paris through Italy in the Years 1698 and 1699 (2nd edn).<br />

De Naeyer, A. 1960. “La reconstruction des monuments et des sites en Belgique après la première<br />

guerre mondiale,” Monumentum, xx-xxii, 167ff.<br />

De Naeyer, A. 1980. “Preservation of Monuments in Belgium since 1945,” Monumentum, xx-xxii,<br />

1980:153ff.<br />

de Tolnay, 1960. Michaelangelo, The Final Period, V, Princeton, NJ Princeton University Press.<br />

de Vattel, E. 1844. The Law of Nations, Ghitty.<br />

Dehio, G. 1901. “Vorbildung zu Denkmalpflege,” in von Oechelhaeuser, 1910-1913:17.<br />

Dehio, G. 1905. “Denkmalschutz und Denkmalpflege im neunzehnten Jahrhundert,” Festrede an<br />

der Kaiser-Wilhelms-Universität zu Straβburg, 27 January 1905 (Kunsthistorische Aufsätze,<br />

München, 1924:268).<br />

Dehio, G. 1924. Kunsthistorische Aufsätze, München.<br />

Dehio, G. 1974. Handbuch der deutschen Kunstdenkmäler, “Der Bezirk Magdeburg,” Berlin.<br />

Deiters, L. 1982. “Karl Friedrich Schinkel und die Denkmalpflege,” Architektur der DDR, x, 1982:x.


Del Bufalo. A. 1982. Gustavo Giovannoni, Roma.<br />

rCeuli bibliografia 403<br />

Delheim, C. 1982. The Face of the Past, The Preservation of the Mediaeval Inheritance in Victorian<br />

England, Cambridge University Press, USA.<br />

Denslagen, Wim, 1994. Architectural Restoration in Western Europe, Architectura and Natura<br />

Press, Amsterdam.<br />

Dent Weil, Phoebe, 1966. “Contributions toward a history of sculpture techniques: 1. Orfeo Boseli<br />

on the restoration of antique sculpture,” Studies in Conservation, IIC, XII:3.<br />

Desai, Ziyaud-Din A. 1970. Indo-Islamic Architecture, Government of India, Faridabad.<br />

Desgodetz, A. 1682. Les edifices antiques de Roma dessinés et mesurés très exactement.<br />

D’Este, A. 1864. Memorie di Antonio Canova, Firenze.<br />

Dewey, John, 1934. Art as Experience, New York.<br />

Dezzi Bardeschi, M. 1991. Restauro: punto e da capo, Franco Angeli, Milano.<br />

Di Stefano, R. (ed.) 1973. Luigi Vanvitelli, Napoli.<br />

Diaz-Berrio Fernàndez, S. 1976. Conservacion de monumentos y zonas monumentales, Mexico.<br />

Diaz-Berrio Fernàndez, S. 1990. Conservacion del patrimonio cultural en Mexico, INAH, Mexico.<br />

Didron, A.N. 1842. “Nôtre-Dame,” L’Univers, 11 October.<br />

Didron, A.N. 1846. “Flèche de Saint-Denis,” Annales Archéologiques, 1846:175ff.<br />

Dinsmoor, W.B. 1975. The Architecture of <strong>Ancient</strong> Greece, New York.<br />

Domiceli, S. (ed.) 1990. A Sense of Place? A Conservation in Three Cultures. Australian Heritage<br />

Commission, Canberra.<br />

D’Onofrio, C. 1967. Gli Obelischi di Roma, Bulzoni Editore, Roma.<br />

Downes, K. 1979. Hawksmoor, London.<br />

Dryden, H.E.L. 1854. “On repairing and refitting old churches,” Associated Architectural Societies:<br />

Reports and Papers. III, i:11ff.<br />

Durham, 1842. Record of Works Done in and upon the Cathedral Church and Collegiate Buildings<br />

of Durham. Durham.<br />

Durliat, M. 1980. “La restauration de Saint-Sernin de Toulouse, Aspects doctrinaux,” Monuments<br />

historiques, CXII”50ff.<br />

Durm, J. 1895. Der Zustand der antiken athenischen Bauwerke auf der Burg und in der Stadt,<br />

Befundbericht und Vorschläge zum Schutz vor weiterem Verfall, Berlin.<br />

Dushkina, N. 1995. “Reconstraction and Architectural Profession in Russia,” in Ahoniemi, 1995:102.<br />

Dvorak, M. 1915. Katechismus der Denkmalpflege, Wien.<br />

Dvorak, M. 1929. Gesammelte Aufsätze zur Kunstgeschichte, München.<br />

Earl, John, 1996. Building Conservation Philosophy, The College of Estate Management, Reading.<br />

Einaudi, 1981. Storia dell’arte italiana, X, “Conservazione, Falso, Restauro,” Einaudi.


404 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Elderkin, G.W. 1912. Problems in Periclean Buildings, Princeton, NJ, Princeton University Press.<br />

Emiliani, A. 1978. Leggi, bandi e provvedimenti per la tutela dei beni artistici e culturali negli antichi<br />

stati italiani 1571-1860, Bologna.<br />

Ennen, L. 1880. Der Dom zu Köln von seinem Beginne bis zu seiner Vollendung, Festschift gewidemet<br />

der Freunden und Gönnern aus Anlass der Vollengung vom Vorstande des Central<br />

Dombauvereins, Köln.<br />

Épron, J-P. 1997. Comprendre l’eclectisme, Institut Français d’Architecture, Norma, Brussels.<br />

Ercolano. 1755-92. Le Antichità di Ercolano esposti (8 vols).<br />

Erder, C. 1975. Tarihî çevre bilinci, Ankara.<br />

Erder, C. 1986. Our Architectural Heritage: from Consciousness to Conservation, UNESCO, Paris.<br />

Evans, J. 1956. A History of the Society of Antiquaries, Oxford.<br />

Fancelli, P. 1992. “Restauro e storia,” in Bozzoni et al, 1992:875-82.<br />

Faulkner, P. (ed.) 1984. William Morris, The Critical Heritage, London.<br />

Fawcett, J. (ed.) 1976. The Future of the Past, Attitudes to Conservation 1147-1974, London.<br />

Fea, C. 1790-1836. Miscellanea filologica, critica e antiquaria, che contiene specialmente notizie<br />

di scavi di antichità, Roma.<br />

Fea, C. 1806. Dei Diritti del Principato sugli antichi edifizj publici sacri e profane, Roma.<br />

Fea, C. 1832. “Dissertazione sulle rovine di Roma,” in Winckelmann, 1832, XI.<br />

Feilden, B.M. and J. Jokilehto. 1993. Management guidelines for World Cultural Heritage, IC-<br />

CROM, Roma (reprinti _ 1998).<br />

Feilden, B.M. 1982. Conservation of Historic Buildings, Butterworth Scientific, Oxford.<br />

Fejédy, T. 1995. “Protection et mise en valeur du patrimoine: La situation hongroise,” in La lettre<br />

de travées, pp. 28f.<br />

Fekete, J. 1981. Denkmalpflege und Neugotik im 19. Jahrhundert, Dargestellt am Beispiel des<br />

alten Rathauses in München, München.<br />

Ferrari, O. 1985. “L’impegno nella politica della tutela,” Il pensiero critico di Giulio Carlo Argan, III,<br />

Roma, pp. 19ff.<br />

Ferrey, B. 1861. Recollections of A.N. Welby Pugin and his Father Augustus Pugin, London.<br />

Ferriday, P. 1957. Lord Grimthorpe 1816-1905, J. Murray.<br />

Festschrift. 1980. Der Kölner Dom im Jahrhundert seiner Vollendung, I-II, Köln.<br />

Filarete, (Antonio Averlino). 1972. Trattato di architettura, A.M. Finoli and L. Grassi (eds), Edizioni<br />

il Polifilo, Milano.<br />

Fillitz, H. (ed.) 1996. Der Traum vom Glück, die Kunst des Historismus in Europa, Exhibition catalogue<br />

in 2 vols, Künstlerhaus, Wien.<br />

Findeisen, Peter, 1983. “Wittenberg und Eisleben,” Martin Luther, Stätten seines Lebens und<br />

Wirkens, Berlin (DDR), pp. 135ff.<br />

Findeisen, Peter. 1990. Geschichte der Denkmalpflege. Sachsen-Anhalt. Von den Anfängen bis


in das erste Drittels des 20. Jahrhunderts. Verlag für Bauwesen, Berlin.<br />

Firmenich-Richartz, E. 1916. Die Brüder Boisserée, Jena.<br />

rCeuli bibliografia 405<br />

Fischer von Erlach, J.B. 1721. Entwurf einer historischen Architektur, Wien.<br />

Fischer, D.P. 1981. Nidaros Cathedral, Trondheim.<br />

Fischer, T. 1902. “Über das Restaurieren,” Der Kunsrwart, XVI:298.<br />

Fitch, James Marston. 1981. “A short history of historic preservation at Columbia University,” in<br />

The Making of an Architect, 1881-1981, Columbia University Press, Rizzoli, pp. 235ff.<br />

Fitch, James Marston. 1982. Historic Preservation, Curatorial Management of the Built World,<br />

McGraw-Hill, New York.<br />

Fletcher, Sir Banister. 1987. A History of Architecture, 19th edn (ed. John Musgrove), Butterworths,<br />

Oxford.<br />

Fontana, C. 1725. L’Anfiteatro Flavio descritto e delineato, Haia.<br />

Fontana, D. 1603-04. Della transportazione dell’obelisco vaticano et delle fabriche di nostro Signore<br />

Papa Sisto V fatte dal Cavalier Domenico Fontana, architetto di Sua Santità, Napoli.<br />

Forster, G. 1791. Ansichten vom Niederrrhein, von Brabant, Flandern, Holland, England und<br />

Frankreich, im April, Mai und Junius 1790, Berlin.<br />

Foucault, M. 1994. The Order of Things, an Archaeology of the Human Sciences, Vintage Books,<br />

New York.<br />

Fraisse, L. 1990. L’Oeuvre Cathédrale, Proust et l’architecture médiévale, José Corti, Paris.<br />

France. 1933. Les Monuments d’Art et d’Histoire, Paris.<br />

Francesco di Giorgio Martini. 1976. Trattati di Architettura, Ingegneria e Arte Militare, a cura di<br />

Corrado Maltese, Milano.<br />

Franchi-Verney della Valleta, Comte. 1904. L’Académie de France à Rome 1666-1903, Paris.<br />

Frazer, J.G. 1960. The Golden Bough, Macmillan, London, Toronto, New York.<br />

Freeman, E.A. 1846. Principles of Church Restoration.<br />

Frew, J.M. 1979. “Richard Gough, James Wyatt and late 18th-century preservation,” Journal of the<br />

Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns, xxxviii, iv:366ff.<br />

Frick, F. 1799 and 1803. Schloss Marienburg in Preussen.<br />

Friedman, T. 1995. “The transformation of York Minster, 1726-42,” Architectural History, Journal of<br />

the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns of Great Britain, v. 38, 1995:69-90.<br />

Fritsche, H.A. 1937-38. “Der Architekturmaler Carl Georg Adolf Hasenpflug (1802-1858), ein Wegbereiter<br />

der Denkmalpflege,” Jahrhuch der Denkmalpflege in der Provinz Sachsen und in<br />

Anhalt, pp. 93ff.<br />

Frodl, W. 1988. Idee und Verwirklichung, Das Werden der staatlichen Denkmalpflege in Österreich,<br />

Böhlau Verlag, Wien, Köln, Graz.<br />

Frych, J. 1975. Restauracja i konserwacja zabytkow architektury w polsce w latach 1795-1918.<br />

Warszawa.


406 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Gabelentz, 1931. Die Wartburg, München.<br />

Gaddi, Monsignor Giambattista, 1736. Roma nobilitata nelle sue fabbriche dalla Santità di Nostro<br />

Signore Clemente XII, Roma.<br />

Gage, J. 1980. Goethe on Art. Scolar Press, London.<br />

Gajdos, C., J.J. Lyon-Caen and R. Pastrana, 1980. Les enjeux de la conservation du partimoine,<br />

CORDA, Paris.<br />

Gamboni, D. 1997. The Destruction of Art: Iconoclasm and Vandalism since the French Revolution,<br />

Reaction Books, London.<br />

Garner, J.W. 1915. Some Questions of International Law in the European War.<br />

Gaziano de Azevedo, M. 1948. Il gusto nel restauro delle opere d’arte antiche, Roma.<br />

Gazzola, P. 1963. Ponte Pietra a Verona, Firenze.<br />

Gazzola, P. 1969. The Past in the Future, ICCROM, University of Rome.<br />

Gazzola, P. 1978. “L’evoluzione del concetto di restauro prima e dopo la Carta di Venezia,” Bollettino<br />

del Centro Internazionale di studi di Architettura A. Palladio, pp. 239ff.<br />

Geary, P.J. 1990. Furta Sacra in the Central Middle Ages, Princeton, NJ, Princeton University Press.<br />

Geertz, C. 1993. The Interpretation of Cultures, Fontana Press, London.<br />

Germann, G. 1972. Gothic Revival in Europe and Britain: Sources, Influences and Ideas, London.<br />

Germany. 1974. The Conservation of Historical Monuments in the Federal Republic of Germany,<br />

History, Organization, Tasks, Case-histories, München.<br />

Gerosa, P.G. et al. (eds) 1977. Actualité de la Charte d’Athènes, Deuxième Colloque sur la Crise<br />

de l’Environement et de l’Habitat, Université des Sciences Humaines de Strasbourg.<br />

Ghisalberti, A.M. (ed.) 1928. La vita di Cola di Rienzo, Firenze, Roma, Ginerva.<br />

Gilly, 1984. Friedrich Gilly 1772-1800 und die Privatgesellschaft junger Architekten, Berlin.<br />

Gilpin, W. 1809. Observations on several parts of the counties of Cambridge, Norfolk, Suffolk and<br />

Essex etc.<br />

Giovannoni, G. 1903. I restauri dei monumenti e il recente congresso storico, Roma.<br />

Giovannoni, G. 1913. “Il diradamento edilizio dei vecchi centri, il Quartiere della Rinascenza a<br />

Roma,” Nuova Antologia, vol. 997.<br />

Giovannoni, G. 1919. Sistemazione edilizia del quartiere del Rinascimento in Roma, Roma.<br />

Giovannoni, G. 1929. Questioni di architettura nella storia a nella vita, Edizioni Biblioteca d’Arte,<br />

Roma.<br />

Giovannoni, G. 1931. Città vecchia ed edilizia nuova, Torino.<br />

Giovannoni, G. 1936. “Restauro,” Enciclopedia Italiana, xxix:127ff.<br />

Giovannoni, G. 1945a. Architetture di Pensiero e Pensieri sull’Architettura, Roma.<br />

Giovannoni, G. 1945b. Il restauro dei monumenti, Roma.<br />

Giovannoni, G. 1946. Il Quartiere Romano del Rinascimento, Roma.


Giovannoni, G. 1996. Dal capitello alle città, G. Zucconi, (ed.) Jaca Book, Milano.<br />

Giovenale, G.B. 1926. La Basilica di S. Maria in Cosmedin, Roma.<br />

Giuliani, A. n.d. Monumenti, centri storici, ambienti, Sviluppo del concetto di restauro, acquisizione<br />

del concetto di ambiente, teoria e attuazione in Italia, Milano.<br />

Gizzi, S. 1988. Le reintegrazioni nel restauro. Una verifica nell’Abruzzo Aquilano, Edizioni Kappa,<br />

Roma.<br />

Goethe, von J.W. 1962. Italian Journey (1786-1788), London.<br />

Goldzamt, E. 1976. William Morris und die sozialen Ursprünge der modernen Architektur, Dresden.<br />

Golzio, V. 1936. Raffaello nei documenti, nelle testimonianze dei contemporanei e nella letteratura<br />

del suo secolo, Vaticano.<br />

Gombrich, E. 1961. Art and Illusion; A Study in the Psychology of Pictorial Representation, Princeton,<br />

NJ, Princeton University Press.<br />

Gordan, P. and W. Goodhart, 1974. Two Renaissance Book Hunters, The Letters of Poggius<br />

Bracciolini to Nicolaus di Niccolis, Columbia University Press, New York and London.<br />

Götz, W. 1956. Beiträge zur Vorgeschichte der Denkmalpflege, Die Entwicklung der Denkmalpflege<br />

in Deuschland vor 1800, PhD Dissertation, Leipzig.<br />

Graf, A. 1915. Roma nella memoria e nelle immagini del Medio Evo, Turino.<br />

Gardien, B. 1974. Drömmen om medeliden. Carl Georg Brunius som byggmästare och ideförmedlare,<br />

Lund.<br />

Grassi, L. 1959. Camillo Boito, Milano.<br />

Grodecki, Louis. 1990. Le moyen âge retrouvé. Flammarion, Paris.<br />

Grover, S. 1980. The Architecture of India, Buddhist and Hindu, Vikas, New Delhi.<br />

Gualandi, M. 1844. Memorie originali risguardanti le belle arti, Bologna.<br />

Guattani, G.A. 1805. Roma descritta ed illustrate, Roma.<br />

rCeuli bibliografia 407<br />

Guillermo, J. 1965. “La naissance au XVIIIe siècle du sentiment de responsabilité collective dans<br />

la conservation,” Gazette des Beaux-Arts, LXV.<br />

Günther, H. 1995. Le temps de l’histoire, experience du monde et catégories temporelles en<br />

philosopie de l’histoire de saint Augustine à Pétrarque de Dante à Rousseau, Éditions de la<br />

Maison des sciences de l’homme, Paris.<br />

Gurrieri, F. 1976. Teoria e cultura del restauro dei monumenti e dei centri antichi, Firenze.<br />

Gurrieri, F. 1983. Dal restauro dei monumenti al restauro del territorio, Sansoni, Firenze.<br />

Habitat 1996. The Istanbul Declaration on Human Settlements. Istanbul: United Nations Conference<br />

on Human Settlements, Habitat II.<br />

Hall, M.B. 1979. Renovation and Counter-Reformation, Vasari and Duke Cosimo in Sta Maria<br />

Novella and Sta Croce 1565-1576. Oxford.<br />

Hammond, N.G.L. and H.H. Scullard (eds) 1978. The Oxford Classical Dicnionary, Oxford, Oxford<br />

University Press.


408 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Hartmann, G. 1981. Die Ruine im Landschaftsgarten, ibre Bedeutung für den frühen Historismus<br />

und die Landschaftmalerei der Romantik, Worms.<br />

Harvey, J. 1972. Conservation of Buildings, London.<br />

Haskell, F. and N. Penny, 1981. Taste and Antique, The Lure of Classical Sculpture 1500-1900,<br />

Yale University Press, New Haven, CT.<br />

Haskell, F. 1971. Patrons and Painters, A Study in the Relations between Italian Art and Society<br />

in the Age of the Baroque, New York.<br />

Haugstedt, I. “The architect Christian Hansen, drawings, letters and articles referring to the excavations<br />

on the Acropolis 1835-37,” Analecta Romana Instituti Danici, x:53ff.<br />

Hederer, O. 1976. Friedrich von Gärtner, 1792-1846. Leben, Werk, Schüler, München.<br />

Hederer, O. 1981. Leo von Klenze, Persönlichkeit und Werk, München.<br />

Heidegger, M. 1980. Holzwege, Vitorio Klostermann, Frankfurt am Main.<br />

Heidegger, M. 1980a. “Der Ursprung des Kunstwerkes,” in Heidegger, 1980:1-72.<br />

Heidegger, M. 1980b. “Nietsche’s Wort – Gott ist tot” (1943), in Heidegger, 1980:205-64.<br />

Heidegger, M. 1989. Nietsche, Neske Pfullingen, Germany.<br />

Heidenstam, V. 1894. Modern Vandalism. Sweden.<br />

Heider, G. 1857. “Die Restauration des St. Stephans-Domes in Wien,” Mitteilungen der k.k. Central-Commission<br />

zur Erforschung und Erhaultung der Denkmale, Wien, 1:1.<br />

Helfgott, N. 1979. Die Rechtsvorschriften für den Denkmalschutz, Wien.<br />

Hermann, G. 1977. The Iranian Revival, Phaidon, London.<br />

Hibbard, H. 1971. Carlo Maderno and Roman Architecture 1580-1630, London.<br />

Hobsbawm, E.J. and T. Ranger, 1983. The Invention of Tradition, Cambridge, Cambridge University<br />

Press.<br />

Hodjat, M. 1995. Cultural Heritage in Iran: policies for an Islamic country, DPhil dissertation, University<br />

of York, gamoaqveyna Teiranis municipalitetma.<br />

Hogarth, W. 1955. The Analysis of Beauty (ed. J. Burke), Oxford (first edn 1753).<br />

Hohl, C. and C. Di Matteo, 1979. La sculpture oubliée de Vézelay, oeuvres déposées par Violettle-Duc,<br />

Auxerre.<br />

Holly, M.A. 1984. Panofsky and the Foundations of Art History, Cornell University Press, Ithaca,<br />

London.<br />

Homo, L. 1951. Rome Impériale et l’urbanisme dans l’antuquité, Paris.<br />

Honour, H. 1981. Romanticism, Pelican Books, Harmondsworth.<br />

Hope, T. 1840. A Historical Essay on Architecture, I-II, London.<br />

Horler, M. 1996. “Une protection en pleine evolution, histoire de la sauvegarde des monuments<br />

historiques,” Monuments Historiques, “La Hongrie,” no. 201:10-16.<br />

Hörmann, H. 1938. Methodik der Denkmalpflege, Wege und Ziele der Instandsetzung bei Bauwerken<br />

der Antike und des Mittelalters, München.


Ceuli bibliografia 409<br />

Hosmer, C.B. 1965. Presence of the Past – A History of the Preservation Movement in the United<br />

States before Williamsburg, New York, G.P. Putnam’s Sons.<br />

Hosmer, C.B. 1976. “The early restorationists of Colonial Williamsburg,” in Timmons, 1976:511ff.<br />

Hosmer, C.B. 1981. Preservation Comes of Age: from Williamsburg to the National Trust, 1926-<br />

1949, Charlottesville. The University Press of Virginia.<br />

Huber, B. 1996. Denkmalpflege zwischen Kunst und Wissenschaft, Arbeitschefte des Bayerischen<br />

Landesamtes für Denkmalpflege, vol. 76, München.<br />

Hugo, V. 1825/1832. “Guerre aux démoliseurs” in Hugo, V. Oeuvres complétes, critique, Robert<br />

Laffont, Paris, 1985:177-89.<br />

Hugo, V. 1953. Notre-Dame de Paris, London, J.M. Dent & Sons.<br />

Hülsen, C. 1886. Das Septizonium des Septimus Severus, Berlin.<br />

Hunt, J.D. and P. Willis (eds.) 1979. The Genius of the Palace, the English Landscape Garden<br />

1620-1820, London.<br />

Hunter, M. (ed.) 1996. Preserving the Past, the Rise of Heritage in Modern Britain, Alan Sutton<br />

Publishing.<br />

Huse, N. 1984. Denkmalpflege, Deutsche Texte aus drei Jahrhunderten, München.<br />

Hutchinson, W. 1787. The History and Antiquities of the County Palatine of Durham, Newcastle.<br />

Huxtable, Ada Louis, 1963. “Dissent at Colonial Williamsburg,” in New York Times, 22 September<br />

1963, in Timmons 1976:14.<br />

Hyde Peyton, C. 1996. Architectural Conservation and Sustainable Architecture: from Conflict to<br />

Collaboration. MSc in Architectural Conservation, Scottish Centre for Conservation Studies,<br />

Heriott-Watt University, Edinburgh.<br />

Iamandi, Ch. 1993. La théorie de la restauration de Cesare Brandi, validité et limites pour la restauration<br />

des monuments historiques, Dissertation at the Ecole des gradués, Université Laval,<br />

Montreal.<br />

Ibn Khaldûn, 1997. Discours sur l’Histoire universelle, Al-Muqaddima, “Thesaurus” Sindbad, Arles<br />

(vensan monteYs Targmani, mesame gamocema).<br />

ICCROM, 1969. The First Decade, 1959-1969. Roma.<br />

ICCROM, 1976. Preservation and Conservation; Principles and Practices, Proceedings of the<br />

North American International Regional Conference, Williamsburg, Virginia, and Philadelphia,<br />

Pennsylvania, ICCROM, Washington, DC.<br />

ICCROM-GCI, 1994. International Directory of Training in Conservation of Cultural Heritage, IC-<br />

CROM-GCI, Roma-California.<br />

ICOMOS, 1971. The Monument for the Man, Records of the II International Congress of Restoration,<br />

Venice, 25-31 May, 1964, Padova-Bologna.<br />

ICOMOS, 1990. Revolutions and Cultural Properties, 1789-1989, Congress, 20-21 November,<br />

Naples.<br />

ICOMOS, 1994. Scientific Journal, The Venice Charter – La Charte de Venise 1964-1994, Paris.


410 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Inaba, N. 1995. “What is meant by “another approach” to conservation,” in Ahoniemi, 1995:147-52.<br />

Insolera, I. and F. Perego, 1983. Archeologia e città. Storia moderna dei Fori di Roma, Laterza.<br />

Insolera, I. 1971. Roma moderna. Un secolo di storia urbanistica, Turin.<br />

Institut für Denkmalpflege, 1974. Denkmale in Thüringen, ihre Erhaltung und Pflege in den<br />

Bezirken Erfurt, Gera und Suhl, Erabeitet im Institut für Denkmalpflege Arbeitstelle Erfurt,<br />

Weimar.<br />

Institut für Denkmalpflege, 1979. Denkmale der Geschichte und Kultur, ihre Erhaltung und Pflege<br />

in der Deutschen Demokratischen Republik, Berlin (DDR).<br />

Iran – UNESCO, 1969. Report of Mission, Washington, DC.<br />

Issawi, C. 1987. An Arab Philosophy of History, Selections from the Prolegomena of Ibn Khaldun<br />

of Tunis, the Darwin Press, Princeton, NJ.<br />

Istituto per la Collaborazione Culturale, 1958. Enciclopedia Universale dell’Arte, Sansoni, Trieste.<br />

IUAR, 1976. Insitut d’Urbanisme et d’Aménagement Régional, Université des Sciences Humaines<br />

de Strasbourg, Actualité de la Charte d’Athènes, 2eme Colloque sur la Crise de<br />

l’Environnement et de l’Habitat, Couvent de la Tourette, France, 22-24 October, 1976.<br />

Iunius, Franciscus, 1637. De pictura veterum, libri tres.<br />

Jinnai, H. 1995. Tokyo, a Spatial Anthropology, University of California Press, Berkeley, CA, London.<br />

Jokilehto, J. 1982. “Alfredo d’Andrade,” Monumentum, I.<br />

Jokilehto, J. 1982. “F. Solmi and M.D. Bardeschi: Alfonso Rubbiani,” Monumentum, IV.<br />

Jokilehto, J. 1985. “Authenticity in restoration principles and practices,” APT Bulletin, XVII.<br />

Jokilehto, J. 1986. A History of Architectural Conservation. The Contribution of English, French,<br />

German and Italian Thought towards an International Approach to the Conservation of Cultural<br />

Property, DPhil Dissertation, University of York.<br />

Jokilehto, J. 1994. “Questions about authenticity” (eds K.E. Larsen and N. Marstein), Conference<br />

on Authenticity in Relation to the World Heritage Convention, Preparatory Workshop, Bergen,<br />

Norway, 1994, Riksantikvaren, Oslo, pp. 9-34.<br />

Jokilehto, J. 1995. “Authenticity: a general framework for the concept,” Proceedings, Conference<br />

on Authenticity in Relation to the World Heritage Convention, Nara, Japan, November 1994,<br />

UNESCO, ICCROM, ICOMOS, Tapir, Norway. pp. 17-34.<br />

Jokilehto, J. 1995a. “Viewpoints: the Debate on Authenticity,” ICCROM, Newsletter, XXI:6-8.<br />

Jokilehto, J. 1996. “International standards, principles and charters of conservation,” in Marks,<br />

1996:55-81.<br />

Jones, I. 1655. The most notable Antiquity of Great Britain vulgarly called Stone-Hang on Salisbury<br />

Plain, Restored, London.<br />

Jones, Mark (ed.) 1990. Fake? The Art of Deception. British Museum Publications Ltd, London.<br />

Jonsson, M. 1976. Monumentvårdens begynnelse, Restaurering och friläggning av antika monument<br />

i Rom 1800-1830, Uppsala.<br />

Justi, C. 1898. Winckelmann und seine Zeitgenossen, Leipzig.


Kadatz, H-J. 1981. “Karl Friedrich Schinkel und die Anfänge der Denkmalpflege in Preussen,”<br />

Architektur der DDR, II, 1981:113ff.<br />

Kairamo, M. 1996. “The Restoration of Sodankylä Old Church,” Arkkitehti, 5-6B, Helsinki.<br />

Khalidi, T. 1994. Arabic Historical Thought in the Classical Period, Cambridge, Cambridge University<br />

Press.<br />

Kircher, A. 1650. Obeliscus Pamphilius, Roma.<br />

Kircher, A. 1666. Ad Alexandrum VII P.M. obelisci aegyptiaci nuper inter Isaei Romani rudera effosi<br />

interpretatio hieroglyphica, Roma.<br />

Klapheck, R. 1982. Goethe und das Rheinland, Düsseldorf.<br />

Knapas, M-T. 1983. Turun Tuomiokirkon restaurointisuunnitelmat vuosilta 1896 ja 1901, MA Thesis,<br />

University of Helsinki.<br />

Knopp, N. 1972. “Die Restaurierung der Münchener Frauenkirche im 19. Jahrhundent,” Festschrift<br />

Luitpold Dussler, München, pp. 393ff.<br />

Knowles, D. 1976. Bare Ruined Choirs, Cambridge, Cambridge University Press.<br />

rCeuli bibliografia 411<br />

Korres, M. 1997. “Restoration and reconstruction work on Monuments in Antiquity,” La reintegrazione<br />

nel restauro dell’antico, Gangemi, Roma, pp. 197ff.<br />

Krautheimer, R. 1980. Rome, Profile of a City, 312-1308. New Jersey.<br />

Kubach, H.E. and W. Haas, 1972. Der Dom zu Speyer (3 tomi), München.<br />

Kuhn, T.S. 1970. The Structure of Scientific Revolutions, University of Chicago Press, London,<br />

Chicago (1962).<br />

La Monica, G. 1974. Ideologia e prassi del restauro, Palermo.<br />

La Regina, F. 1984. Restaurare o conservare. La construzione logica e metodologica del restauro<br />

architettonico, Napoli.<br />

Lacoste, Y. 1984. Ibn Khaldun, the Birth of Hustory and the Past of Third World, Verso Editions,<br />

London.<br />

Lanciani, R. 1896. The Ruins and Excavations of <strong>Ancient</strong> Rome. A companion book for students<br />

and travellers, Cambridge.<br />

Lanciani, R. 1971. La distruzione di Roma antica, Milano.<br />

Lanciani, R. 1975. Storia degli scavi di Roma, (1902-12) Bologna.<br />

Lanciani, R. 1981. L’Antica Roma, Rome, (Targmnilia gamocemidan: <strong>Ancient</strong> Rome in the Light<br />

of Recent Discoveries).<br />

Landow, G.P. 1971. The Aesthetic and Critical Theories og John Ruskin, Princeton, NJ, Princeton<br />

University Press.<br />

Lang, J. 1956. Rebuilding St. Paul’s after the Great Fire of London, London.<br />

Lange, K. 1906. Die Grundsätze der modernen Denkmalpflege, Tübingen.<br />

Larsen, K.E. 1994. Architectural Preservation in Japan, ICOMOS, Tapir, Trondheim.<br />

Larsen, K.E. (ed.) 1995. Proceedings, Conference on Authenticity in Relation to the World Heri


412 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

tage Convention, Nara, Japan, November 1994, UNESCO, ICCROM, ICOMOS, Tapir, Norway/Japan.<br />

Larsen, K.E. and N. Marstein (eds) 1994. Conference on Authenticity in Relation to the World<br />

Heritage Convention, Riksantikvaren, Tapir, Trondheim.<br />

Lassus, J-B. 1845. “De l’art et de l’archéologie,” Annales Archéologiques, 529ff.<br />

Le Bas, P. 1888. Voyage archéologique en Grèce et en Asie Mineure sous la direction de M.P. Le<br />

Bas, Membre de l’Institut (1842-1844), Paris.<br />

Le Corbusier, 1957. La Charte d’Athènes (1941), Éditions de Minuit, Paris.<br />

Le Roy, J.D. 1758. Les ruines des plus beaux monuments de la Grèce.<br />

Lee, Roland F. 1951. United States: Historical and Archaeological Monuments, Mexico.<br />

Lees-Milne, J. 1976. William Beckford, Compton Russell.<br />

Lemaire, Chanoine Raymond, 1915. La Reconstruction de Louvain, “Rapport présenté au nom<br />

de la Commission des Alignements,” Louvain.<br />

Lemaire, Chanoine Raymond, 1938. La Restauration des Monuments anciens, Anvers.<br />

Leniaud, J-M. 1980. Jean-Baptiste Lassus (1807-1857) ou le temps retrouvé des cathedrals, Paris.<br />

Leniaud, J-M. 1992. L’Utopie française, essai sur le patrimoine, Mengès, Paris.<br />

Leniaud, J-M. 1993. Les cathedrals au XIXe siècle. Étude du service des edifices diocésains,<br />

Caisse Nationale des Monuments Historiques et des Sites, Economica, Paris.<br />

Léon, P. 1951. La vie des monuments français, destruction, restauration, Picard et Cie. Paris.<br />

Leppmann, W. 1970. Winckelmann, New York.<br />

Létarouilly, P.M. 1849. Edifices de Rome Moderne, Liège.<br />

Lethaby, W.R. 1979. Philipp Webb and his Work, London.<br />

Levati, A. 1820. Viaggi di Francesco Petrarca in Franci, in Germania ed in Italia, Milano.<br />

Linstrum, D. 1972. Sir Jeffry Wyatville, Architect to the King, Oxford.<br />

Linstrum, D. 1973. The Wyatt Family, Catalogue of the Drawings Collection of the Royal Institute<br />

of British Architects, London.<br />

Linstrum, D. 1978. West Yorkshire, Architects and Architecture, London.<br />

Lindstrum, D. 1983. “The world of conservation: an interview with Raymond Lemaire,” Monumentun,<br />

xxvi:83ff.<br />

Linstrum, D. 1995. “The sacred past: Lord Curzon and the Indian monuments,” South Asian Studies<br />

xi:1-17.<br />

Lloyd, E.G. 1949. William Morris, Prophet of England’s New Order, London.<br />

Loftie, W.J. 1877. “Thorough Restoration,” Macmillan’s Magazine, pp. 228ff.<br />

Loos, A. 1919. “Richtlinien für ein Kunstamt,” Der Friede, III:234ff.<br />

L’Orange, H.P. 1939. Der spätantike Bildschmuck des Konstantinbogens, Berlin.<br />

Lowenthal, D. 1985. The Past is a Foreign Country. Cambridge University Press, Cambridge.


Lucangeli, C. 1845. Il Colosseo di Roma della grandezza di palmi 2449 di circonfereza ridotto alla<br />

circonferenza di palmi 40-49-60, ultimata dal di lui genero Paolo Dalbono, Roma.<br />

MPI, 1950. La ricostruzionedel patrimonio artistico italiano, Ministero della Pubblica Istruzione,<br />

Roma.<br />

Macauley, Rose, 1984. Pleasure of Ruins, Thames and Hudson, London.<br />

Macleod, R. 1971. Style and Society, Architectural Ideology in Britain 1835-1914, London.<br />

Magirius, H. 1989. Geschichte der Denkmalpflege. Sachsen, von Anfängen bis zum Neubeginn<br />

1945. VEB Verlag für Bauwesen, Berlin.<br />

Mallouchou-Tufano, F. 1994. “The history of interventions on the Acropolis,” Acropolis Restoration.<br />

The CCAM Interventions, R. Economakis (ed.), Academy Editions, London, pp. 69-85.<br />

Mallouchou-Tufano, F. 1994. “The Parthenon from Cyriacus of Ancona to Frédéric Boissonas:<br />

description, research and depiction. An approach to concepts and madi over time,” The Parthenon<br />

and its Impact in Modern Times, Melissa Publishing House, pp. 163-99.<br />

Mallouchou-Tufano, F. 1997. “La reintegrazione nel restauro archeologico in Grecia: percorso<br />

srorico delle concezioni e delle pratiche d’intervento sui monumenti,” in Segarra Lagunes,<br />

1997, pp. 209-28.<br />

Malmanger, M. 1989. “Dahl on Friedrich: another Interpretation,” Die Hanse und Nordeuropa:<br />

Handel, Politik, Kultur, Norges Allmennvitenskapelige Forskningsrad, Oslo, pp. 9-32.<br />

Marlaux, A. 1965. La Musée imaginaire, Galimard, Paris.<br />

rCeuli bibliografia 413<br />

Manwaring, E.W. 1925. Italian Landscape in Eighteenth-Century England: A Study of the Influence<br />

of Claude Lorrain and Salvator Rosa on English Taste, 1700-1800, New York.<br />

Marasovic, T. 1983. Zastita Graditeljskog Nasljeda, Povijesni pregled s izborom tekstova I dokumenata,<br />

Zagreb-Split.<br />

Marasovic, T. and J. Jokilehto (eds) 1994. Guidelines for the Rehabilitation of Mediterranean Historic<br />

Settlements, Priority Actions Programme, Regional Activity Centre, Split, Croatia.<br />

Marasovic, J. et al. 1997. Réhabilitation du noyau historique de Split, La Ville de Split, Agence du<br />

Noyau Historique, Janvier.<br />

Marconi, P. 1964. Giuseppe Valadier, Roma.<br />

Marconi, P. 1984. Arte e cultura della manutenzione dei monumenti, Laterza.<br />

Marconi, P. 1992. “La teoria e la pratica del restauro architettonico negli ultimi venti anni in Italia,”<br />

in Bozzoni, 1992:893f.<br />

Marconi, P., A. Cipriani and E. Valeriani, 1974. I disegni di architettura dell’Archivio storico<br />

dell’Accademia di San Luca, I-II, Roma.<br />

Marks, S. (ed.) 1996. Concerning Buildings, Studies in Honour of Sir Bernard Feilden, Butterworth-Heinemann,<br />

Oxford.<br />

Marshall, Sir John, 1923. Conservation Manual: A Handbook for the Use of Archaeological Officers<br />

and others entrusted with the care of ancient monuments, Calcutta.<br />

Massimi, G. 1953. S. Maria in Cosmedin (in Schola Graeca), Roma.


414 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Mastropietro, M. (ed.) 1996. Oltre il restauro – Restoration and Beyond. Architecture from Conservation<br />

to Conversion, Projects and Works by Andrea Bruno, 1960-1995. Edizioni Lybra<br />

Immagine, Milano.<br />

Mattinen, M. (ed.) 1997. Valtion rakennusperinnön vaaliminen, Museovirasto, Helsinki.<br />

Mauro, L. 1556. Le antichitá de la città di Roma, Venezia.<br />

Mazochius, I. 1521. Epigrammata Antiquae Urbis.<br />

Mazzei, O. 1979. Alfonso Rubbiani, la maschera e il volto della città, Bologna.<br />

McLuhan, T.C. 1971. Touch the Earth, a Self-Pertrait of Indian Existance, Touchstone, New York.<br />

Mérimée, P. 1835. Notes d’un voyage dans le Midi de la France, Paris (reprinti _ 1989), Éditions<br />

Adam Biro, Paris.<br />

Mérimée, P. 1843. Rapport de Mérimée, 1842, Paris.<br />

Mérimée, P. 1958. Correspondance générale, Privat.<br />

Mérimée, P. 1971. Notes de Voyage, Paris (axali gamocema: 1989, Éditions Adam Biro, Paris).<br />

Miarelli, Mariani, G. 1979. Monumenti nel tempo, Per una storia del restauro in Abruzzo e nel<br />

Molise, Roma.<br />

Milano 1903. Programmi dei concorsi della R. Accademia di Belle Arti di Milano per l’anno 1903. Milano.<br />

Milizia, F. 1768. Le vite de’più celebri archtetti d’ogni nazione e d’ogni tempo.<br />

Milizia, F. 1785. Memorie degli architetti antichi e moderni, I-II, Bassano (Bologna 1978).<br />

Misland, J. 1864. L’esthétique anglaise; etude du M. John Ruskin, Paris.<br />

Miltchik, M. 1992. “Original ou copie? Les dilemmas de la restauration,”Monuments Historiques,<br />

Paris, 179/1992:104-108.<br />

Minissi, F. 1978. Conservazione dei beni storico artistici e ambienali, Restauro e musealizzazione, Roma.<br />

Ministère de Culture et des Sciences, 1976. La restauration de l’Erechtheion, Athens.<br />

Missirini, M. 1825. Della vita di Antonio Canova, Milano.<br />

Mitra, D. 1986. Konarak, ASI, New Delhi.<br />

Moller, G. 1815-21. Denkmäler der deutschen Baukunst (3 tomi), Darmstadt.<br />

Moller, G. n.d. Denkmäler der deutschen Baukunst, Leipzig-Darmstadt-London.<br />

Mommsen, 1961. Monumenta Germaniae Historica, Auctores Antiquissimi, VII.<br />

Mongeri, C. 1878. La questione dei restauri nell’arte.<br />

Monti, G. (ed.) 1995. La conservazione dei beni culturali nei documenti italiani e internazionali<br />

1931-1991, Istituto Poligrafico e Zecca dello Stato, Roma.<br />

Mora, P., L. Sbordoni-Mora and P. Philippot, 1977. La Conservation des Peintures Murales, IC-<br />

CROM, Bologna. (inglisuri gamocema: The Conservation of Wall Paintings, Butterworths,<br />

Oxford, 1984).<br />

Mordaunt, J. 1972. The Greek Revival, Neo-Classical Attitudes in British Architecture 1760-1870,<br />

John Murrey, London.


Morris, W. 1877. The Decorative Arts, lectures to the Trades Guides of Learning in London, 12<br />

April 1877, gamoqveynda _ 1878.<br />

Morris, W. 1946. William Morris, Stories in Prose, Stories in Verse, Shorter Poems, Lectures and<br />

Essays (ed. G.D.H. Cole), London.<br />

Morris, W. 1969. The Unpublished Lectures of William Morris, Detroit.<br />

rCeuli bibliografia 415<br />

Morris, W. 1984-87. The Collected Letters of William Morris (ed. N. Kelvin), I-II, Princeton University<br />

press, Princeton, NJ.<br />

Mortier, R. 1974. La Poétique des ruines en France, Ses Origines, ses variations de la Renaissance<br />

à Victor Hugo, Librairie Droz, Geneva.<br />

Muñoz, A. 1925. Il restauro del tempio della Fortuna Virile, Roma.<br />

Müntz, E. 1878. Les Arts à la Cour des papes pendant le XVe et le XVIe siècle, recueil de documents<br />

inédits, tires des archives et des bibliothèques romaines, Paris (Hildesheim-Zürich-New<br />

York, 1983).<br />

Müntz, E. 1881. Raphael sa vie son oeuvre et son temps, Hachette.<br />

Muthesius, H. 1902. “Die Wiederherstellung von Baudenkmälern,” in Neue deutche Rundschau,<br />

xiii, 1902:13ff.<br />

Muthesius, H. 1981. Architettura, Monografie: Muthesius (ed. C. Pirovan), Electra Editrice, Milano.<br />

Nabi Khan, A. 1979. Archaeology in Pakistan, Administration, Legislation and Control, Department<br />

of Archaeology and Museums, Karachi.<br />

Neumeyer, A. 1977. “Die Erweckung der Gotik in der deutschen Kunst des späten 18. Jahrhunderts.<br />

Ein Beitrag zur Vorgeschichte der Romantik,” Gesammelte Schriften, Collectanea Artis<br />

H<strong>istoria</strong>e, München.<br />

Norfolk, 1856. Gleanings among the Castles and Convents of Norfolk, Norwich.<br />

Noth, W. 1972. Die Wartburg und ihre Sammlungen, Leipzig.<br />

Olin, M. 1992. Forms of Representation in Alois Riegl’s Theory of Art, The Pennsylvania State<br />

University press.<br />

Oncken, A. 1981. Friedrich Gilly 1772-1800, Berlin.<br />

Ordieres Diez, I. 1995. H<strong>istoria</strong> de la Restauració Monumental en España (1835-1936), Ministero<br />

de Cultura, Dirección y Restauración de Bienes Culturales, Instituto de Conservación y Restauración<br />

de Bienes Culturales, Madrid.<br />

Orlandos, A.C. 1915. “Zum Tempel der Athena Nike,” Mitteilungen des deutschen archäologischen<br />

Instituts, Athenische Abteilung, XL:27ff.<br />

Orlandos, A.C. 1947-1948. “Nouvelles observations sur la Construction du Temple d’Athéna<br />

Nike,” Bulletin de Correspondance Hellénique, LXXI-LXXII.<br />

Ottosen, M. 1984. Dansk byggningsrestaurerings Historie, en indföring. Arkitekskolens Skriftserie,<br />

Aarhus.<br />

Paléologue, A. 1990. “Legislation des monuments historiques,” in Monuments Historiques, Paris,<br />

169/1990:19-24.


416 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Palladio, A. 1554. Descritione delle chiese, stationi, indulgenze et reliquie de Corpi Sancti, che<br />

sonno in la città di Roma, Roma.<br />

Palladio, A. 1554. Le antichita di Roma, Roma.<br />

Palladio, A. 1570. Quattro libri dell’Architettura, Venezia.<br />

Panciroli, O. 1600. I tesori nascosti nell’alma città di Roma, Roma.<br />

Pane, R. 1948. “Il restauro dei monumenti e la chiesa di S. Chiara,” in Architettura e arti figurative,<br />

Venice. aseve: Pane, 1987:23-37.<br />

Pane, R. 1950. “Some considerations on the meeting of experts held at UNESCO House, 17-21<br />

October 1949,” Museum, iii:49ff.<br />

Pane, R. 1971. “Teoria della conservazione e del restauro dei monumenti,” in ICOMOS, 1971:14-19.<br />

Pane, R. 1987. Attualità e dialettica del restauro. Educazione all’arte, teoria della conservazione<br />

e del restauro dei monumenti: Antologia (ed. M. Civita), Marino Solfanelli Editori, Chieti.<br />

Panofsky, E. 1968. Idea, a Concept in Art Theory, Harper and Row, London (1924).<br />

Panofsky, E. 1970. Meaning in the Visual Arts, Peregrine Books, London.<br />

Panofsky, E. 1970. Renaissance and Renascenes in Western Art, Paladin, London.<br />

Paone, R. 1977. “La tutela dei beni culturali in Iran, storia e cronache,” Restauro, Quaderni di<br />

restauro dei monumenti e di urbanistica dei centri antichi, xxix:7ff.<br />

Paravicini, T.V. 1879. “Edilizia – Considerazioni sui ristauri architettonici,” in Atti del Regio Istituto<br />

Lombardo di Scienze e Lettere, serie II, XII:xv.<br />

Paravicini, T.V. 1880. “Considerazioni sul ristauro dei monumenti architettonici,” in Il Politecnico,<br />

xxiix:73-9.<br />

Paravicini, T.V. 1881. “Appunti sul ristauro dei monumenti archtettonici, in Il Politecnico, xxix:577-84.<br />

Pareto, R. 1861. “Sul ristauro degli antichi fabbricati,” Giornale dell’ingegnere architetto agronomo,<br />

ix:626-35.<br />

Pareyson, L. 1954. Estetica. Teoria della formatività (aseve: Bompiani, Milano, 1988).<br />

Parker, J.H. 1883. Excavations in Rome from 1483 to 1882, London.<br />

Patetta, L. 1974. La polemica fra I Goticisti e I Classicisti dell’Académie de Beaux-Arts, Francia<br />

1846-46, Milano.<br />

Pavan, G. 1978. “L’organizzazione dei servizi per le antichità e belle arti in Romagna e la conservazione<br />

dei monumenti ravennati dal 1860 al 1892,” Felix Ravenna, CXVI, II:103ff.<br />

Peacham, H. 1634. The Compleat Gentleman.<br />

Pennick, N. 1996. Celtic Sacred Landscapes, Thames and Hudson, London.<br />

Perogalli, C. 1954. Monumenti e metodi di valorizzazione, Saggi, sroria e caratteri delle teoriche<br />

sul restauro in Italia, dal medioevo ad oggi, Milano.<br />

Perogalli, C. 1955. La progettazione del restauro monumentale, Milano.<br />

Perry, 1935. “Notes on the Architecture,” in Architectural Record, December.<br />

Petit, J.L. 1841. Remarks on Church Architecture.


Ceuli bibliografia 417<br />

Pevsner, N. 1972. Some Architectural Writers of the Nineteenth Century, Oxford.<br />

Philippot, P. 1963. “Restauro: Istituti e laboratory di restauro,” Enciclopedia Universale dell’Arte,<br />

Roma, pp. 351ff.<br />

Philippot, P. 1976. “Historic preservation: philosophy, criteria, guidelines,” in Timmons, 1976:367-82.<br />

Philippot, P. 1989a. “La phenomenology de la creation artistique chez Cesare Brandi,” Arcanes<br />

de l’Art, entre esthétique et philosophie, Brussels, pp. 75-89.<br />

Philippot, P. 1989b. “Introduction,” in Brandi, 1989:7-23.<br />

Philippot, P. 1990. Pénétrer l’art, restaurer l’oeuvre; une vision humaniste. Hommage en forme de<br />

florilège, Groningen Eds, Brussels.<br />

Pietrangeli, C. 1958. Scavi e scoperte di Antichità sotto il pontificato di Pio VI, Roma.<br />

Pinkney, D. 1972. Napoleon III and the Rebuilding of Paris, Pronceton, NJ, Princeton University<br />

Press, pp. 1ff.<br />

Piranesi, G. 1756. Antichità romane.<br />

Piranesi, G. 1761. Rovine del Castello dell’Acqua Giulia.<br />

Piranessi, G. 1761. Trattato della magnificenza e architettura de’Romani.<br />

Piranesi, G. 1762. Campo Marzio dell’antica Roma.<br />

Pirnia, K. 1971. “To recognize styles,” Art et Architecture, Revue International, x/xi, June-Nov.<br />

1971:58-60.<br />

Plenderleith, H.J. 1971. The Conservation of Antiquities and Works of Art (II gamocema A.E.A.<br />

Werner-Tan erTad), Oxford University Press.<br />

Podiiapolsky, S. 1992. “Les principes aujoirdhui,” in Monuments Historiques, Paris, 179/1992:67-70.<br />

Poggio Bracciolini, G.F. 1431-48. De fortunae varietate urbis Romae et de ruina eiusdem description.<br />

Poisson, O. 1994. La restauration de la Cité de Carcassonne au XIXème siècle, in Monumental<br />

no. 8, Direction du Patrimoine 9-21.<br />

Pollak, L. 1905. “Der rechte Arm des Laokoon,” Kölnische Mitt., XX:277ff.<br />

Pompeii, 1976. Pompeii as Source and Inspiration: Reflections in Eighteenth- and Nineteenth-<br />

Century Art, University of Michigan Press, Ann Arbor, MI.<br />

Portoghesi, P. (ed.) 1968. Dizionario Enciclopedico di Architettura e Urbanistica, Istituto Editoriale<br />

Romano, Roma.<br />

Portugal. 1910. Monumentos Nacionaes Portuguezes, Legislaçao, Lisbon.<br />

Posner. 1944. “Public records under military occupation.” 49, American Historical Review, 213.<br />

Poulot, D. 1997. Musée, nation, partimoine, 1789-1815, Gallimard, Paris.<br />

Praz, M. 1974. Gusto neoclassico, Rizzoli.<br />

Praz, M. 1978. The Romantic Agony, Oxford.<br />

Pressouyre, L. 1992. La Convention du Patrimoine mondial vingt ans après, UNESCO, Paris.


418 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Price, U. 1794. An Essay on the Picturesque.<br />

Prickett, S. (ed.) 1981. The Romantics, the Context of English Literature, Methuen, London.<br />

Protzmann, H. 1979. “Polychromie und Dresdener Antiken-Sammlung,” Gottfried Semper zum<br />

100. Todestag, Ausstellung im Albertinum zu Dresden, Staatliche Kunstsammlungen Dresden,<br />

Institut für Denkmalpflege, Dresden, pp. 101ff.<br />

Pugin, A.W.N. 1836. Contrasts (Leicester University Press, 1973).<br />

Pugin, A.W.N. 1836. Contrasts (Reprinted from 1841 edition by Leicester University Press, 1973).<br />

Pugin, A.W.N. 1841. The True Principles of Pointed or Christian Architecture.<br />

Pugin, A.W.N. 1843. An Apology for the Revival of Christian Architecture in England (reprint: 1969<br />

by Butler and Tanner Ltd, Frome, Somerset, for the St Barnabas Press, Oxford).<br />

Pundt, H. 1972. Schinkel’s Berlin, A Study in Environmental Planning, Harvard University Press,<br />

Cambridge, MA.<br />

Quaroni, L. 1976. Immagine di Roma, Bari.<br />

Quatremère De Quincy, A.C. 11788. Encyclopédie Méthodique, Architecture.<br />

Quatremère De Quincy, A.C. 1832. Dictionnaire d’architecture, Paris.<br />

Quatremère De Quincy, A.C. 1836. Lettres sur l’enlèvement des ouvrage de l’art antique à<br />

Athènes et à Rome, écrites les unes au célèbre Canova, les autres au Général Miranda, Paris.<br />

Quatremère De Quincy, A.C. 1989. Lettres au Général Miranda sur le prejudice qu’occasionneroient<br />

des monuments de l’art de l’Italie, le démembrement de ses écoles, et la spoliation de ses<br />

collections, galleries, musées, etc., Fayard.<br />

Quiney, A. 1979. John Loughborough Pearson, Yale University Press, New Haven, CT.<br />

Rab, S. 1997. The ‘monument’ in architecture and conservation: theories of architectural significance<br />

and their influence on restoration, preservation and conservation, DPhil Dissertation,<br />

<strong>Georgia</strong> Institute of Technology, USA.<br />

Racheli, A.M. 1995. Restauro a Roma, 1870-1990. Architettura e città. Marsilio Editori, Venezia.<br />

Radocanachi, E. 1914. Les Monuments de Rome après la Chute de l’Empire, Paris.<br />

Raninsky, I. 1992. “Souzdal, de la ville historique au complex touristique,” in Monuments Historiques,<br />

Paris, 179/1992:49-53.<br />

Rau, H. 1981. “Bemerkungen zum Museumswesen in Indien,” in Hermann Auer (ed.), Das Museum<br />

und die Dritte Welt, ICOM Symposium, Bodensee 1979, K.G. Saur, München, New York,<br />

London, Paris, pp. 47ff.<br />

Reale Accademia di Belle Arti, 1903. Programmi dei concorsi della R.Accademia di Belle Arti di<br />

Milano per l’anno 1903, Milano.<br />

Réau, L. 1959. Histoire du Vandalisme, Les monuments détruits de l’Art français (2 vols), Paris.<br />

Reichensperger, A. 1845. Einige Andeutungen in Bezug auf die Restaurationen geschichtlicher<br />

Baudenkmäler.<br />

Renazzi, E. 1874. Notizie dei lavori e delle opere fatte eseguire dal Comune di Roma 1871-1874,<br />

Roma.


RIBA, 1865. Conservation of <strong>Ancient</strong> Monuments and Remains, General Advice to Promoters,<br />

Hints to Workmen, RIBA, London.<br />

Reigl, A. 1891. Altorientalische Teppiche, Leipzig (reprinti _ Mittenwald, 1979).<br />

rCeuli bibliografia 419<br />

Riegl, A. 1893. Stilfragen, Berlin.<br />

Riegl, A. 1903. Der moderne Denkmalkultus, sein Wesen, seine Entstehung, Wien. (“The Modern<br />

Cult of Monuments: Its Character and Its Origin,” in Oppositions, Fall 1982, Rizzoli, New York).<br />

Riegl, A. 1905a. “Zur Frage der Restaurierung von Wandmalereien,” Mitteilungen der k.k. Zentralkommission<br />

für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und historischen Denkmale, III, ii:120.<br />

Riegl, A. 1905b. “Neue Strömungen in der Denkmalpflege,” Mittheilungen der K.K. Zentalkommission<br />

für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und historischen Denkmale, III, iv:85ff.<br />

Riegl, A. 1927. Spätrömische Kunstindustrie, Wienna.<br />

Riegl, A. 1929. Gesammelte Aufsätze, Augsburg – Wien.<br />

Riegl, A. 1992. Spätrömische Kunstindustrie, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt<br />

(1927 wlis gamocemis reprinti).<br />

Riza, E. 1997. Mbrojtja dhe restaurimi I monumenteve nä Shqiupéri (ZeglTa restavraciis<br />

<strong>istoria</strong> albaneTSi), Dirturia, Albania.<br />

Robson-Scott, W.D. 1965. The literary Background of the Gothic Revival in Germany, Oxford.<br />

Rocchi, G. 1974. “Camillo Boito e le prome proposte normative del restauto,” Restauro, XV:5ff.<br />

Rodin, A. 1905. “Le Parthénon et les Cathédrales,” Le Musée, II:66ff.<br />

Rogers, M. 1976. The Spread of Islam, London, Elsevier-Phaidon, pp. 10f.<br />

Rome. 1914. La Zona monumentale di Roma e l’opera della Commissione Reale, Roma.<br />

Rome. 1984. Roma Capitale 1870-1911, Architettura e urbanistica; Uso e transformazione della<br />

città storica, Marsilio Editore, Venezia.<br />

Ross, L. 1855-61. Archäologische Aufsätze, I-II, Leipzig.<br />

Ross, L. 1863. Erinnerungen und Mittheilungen aus Griechenland, Berlin.<br />

Ross, L., E. Schraubert and C. Hansen, 1839. Die Acropolis von Athen nach den neusten Ausgrahungen,<br />

I, “Der Tempel der Nike Apteros,” Berlin.<br />

Rossbach, O. 1889. Griechische Antiken des archaeologischen Museums in Breslau, Breslau.<br />

Rubbiani, A. 1886. La chiesa di S. Francesco in Bologna, Bologna.<br />

Rubbiani, A. 1913. Di Bologna riabbellita, Bologna.<br />

Rubini, F. 1879. Dei restauri eseguiti nella Chiesa Metropolitana di Siena dal 1 settembre 1869 al<br />

31 dicembre 1878. Siena.<br />

Rücker, F. 1913. Les Origines de la conservation des monuments historiques en France (1790-<br />

1830), Paris.<br />

Ruggiero, M. 1885. Storia degli Scavi di Ercolano ricomposta su documenti superstiti, Napoli.<br />

Ruskin, J. 1843-60. Modern Painters, 5 volumes. (Semoklebuli redaqcia: 1987, D. Barrie, ed.,<br />

André Deutsch, London).


420 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Ruskin, J. 1849. The Seven Lamps of Architecture (reprinti: 1925, G. Allen & Unwin, London).<br />

Ruskin, J. 1872. The Eagle’s Nest.<br />

Ruskin, J. 1881. Mornings in Florence: being Simple Studies of Christian Art for English Travellers.<br />

Ruskin, J. 1883. Poetry of Architecture, New York.<br />

Ruskin, J. 1893. The Stones of Venice, 5th edn, George Allen, London.<br />

Ruskin, J. 1897. “Our Fathers Have Told Us,” The Bible of Amiens, London.<br />

Ruskin, J. 1900. “Ruskin, J. to C.L. Eastlake, Secretary of RIBA, 20 May 1874,” Journal of the<br />

RIBA, 10 February 1900:143f.<br />

Ruskin, J. 1903-12. The Works of John Ruskin (eds E.T. Cook and A. Wedderburn).<br />

Ruskin, J. 1972. Ruskin in Italy, Letters to his Parents 1845 (ed. H.I. Shapiro), London.<br />

Ruskin, J. 1978. Praeterita, The Autobiography of John Ruskin, Oxford University Press, Oxford.<br />

Russack, H.H. 1942. Deutsche bauen in Athen, Berlin.<br />

Ruston, M. n.d. Holy Sepulchre Church. The Round Church, Cambridge, London.<br />

Salet, F. 1948. La Madeleine de Vézelay, Paris.<br />

Salet, F. 1965. “Viollet-le-Duc à Vézelay,” Les Monuments historiques de la France, I-II:33ff.<br />

Salmon, F. 1995. “Storming the Campo Vacino. British architects and the antique buildings of<br />

Rome after Waterloo,” Architectural History, Journal of the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns<br />

of Great Britain, v. 38, 1995:146-75.<br />

Sambon, A. and G. Toudouze, 1905. “La protestation des écrivains et des artistes conte la restauration<br />

du Parthénon,” Le Musée, Paris, 11:1ff.<br />

Scarrocchia, S. 1995. Alois Riegl: Teoria e prassi della conservazione dei monumenti, antologia<br />

di scritti, discorsi, rapporti 1898-1905, con una scelta di saggi critici. Accademia Clementina,<br />

Bologna.<br />

Schinkel, K.F. 1815. Grundsätze zur Erhaltung alter Denkmäler und Altertümer in unserem Lanae,<br />

Berlin.<br />

Schinkel, K.F. 1981a. Karl Friedrich Schinkel, 1781-1841, Ausstellung in Berlin, Staatliche Museen<br />

zu Berlin, Berlin.<br />

Schinkel K.F. 1981b. Karl Friedrich Schinkel, Architektur, Malerei, Kunstgewerbe, Ausstellung in<br />

Charlottenburg und Gärten, Berlin.<br />

Schmid, B. 1934. Die Wiederherstellung der Marienburg, Königsberg.<br />

Schmid, B. 1934. Führer durch das Schloss Marienburg in Preussen, Berlin.<br />

Schmid, B. 1940. Oberpräsident von Schön und die Marienburg.<br />

Schmid, B. 1941. Bau- und Kunstdenkmäler der Ordenszeit in Preussen, II, Marienburg.<br />

Schmidt, H. 1993. Wiederaufbau, Konrad Theiss Verlag, Stuttgart.<br />

Schnapp, A. 1993. La conquête du passé aux origins de l’archéologie, Carré, Paris. (English edition<br />

by the British Museum).


Ceuli bibliografia 421<br />

Schreiner, L. 1968. Karl Friedrich Schinkel und die erste westfählische Denkmäler-Inventarisation,<br />

Festgabe zum 75-jährigen Bestehen der Denkmalpflege in Westfalen 1968, Westfalen.<br />

Schück, H. 1932. Kgl. Vitterhets Historie och. Antikvitets Akademien, dess F÷rh<strong>istoria</strong> och H<strong>istoria</strong>,<br />

Stockholm.<br />

Schultzen, C. 1668. Auf- und Abrechnen der löblishen stadt Gardelegen, Stendahl.<br />

Scott, G.G. 1850. A Plea for the Faithful Restoration of our <strong>Ancient</strong> Churches, Oxford.<br />

Scott, G.G. 1858. Remarks on Secular and Domestic Architecture, Present and Future, London.<br />

Scott, G.G. 1862. “On the Conservation of <strong>Ancient</strong> Architectural Monuments and Remains,” Papers<br />

Read at RIBA, session 1861-1862, London, pp. 65ff.<br />

Scott, G.G. 1877a. “A Reply to Mr. Stevenson’s Paper,” RIBA Transactions, 11 June 1877:242ff.<br />

Scott, G.G. 1877b. “Thorough anti-restoration,” Macmillan’s Magazine, 228ff.<br />

Scott, G.G. 1879. Personal and Profesional Recollections, London.<br />

Scott, J. 1975. Piranesi, London, New York.<br />

Scott, Sir Walter, 1814-16. Border Antiquities of England and Scotland.<br />

Scritti rinascimentali, 1978. Scritti rinascimentali di architettura, Polifilo, Milano.<br />

Segarra Lagunes, M.M. (ed.) 1995. Manutenzionee recupero nella città storica, progetto e intervento,<br />

II nacionaluri konfeerenciis (12-13 seqtemberi 1995, romi) masalebi, Gangemi<br />

Editore, Roma.<br />

Segarra Lagunes, M.M. (ed.) 1997. La reintegrazione nel restauro dell’antico. La protezione del<br />

patrimonio dal rischio sismico, Gangemi Editore, Roma.<br />

Seidl, W. 1981. Bayern in Griechenland. Die Geburt des griechische Nationalstaates und die<br />

Regierung König Ottos, München.<br />

Sekino, Tadashi. 1929. The Conservation of <strong>Ancient</strong> Buildings in Japan, World Engineering Congress,<br />

Tokyo.<br />

Serlio, S. 1584. I sette libri dell’architettura, Venezia (A. Forni Editore, 1978).<br />

Serlio, S. 1611. The Five books of Architecture, London (Dover, New York, 1982).<br />

Sette, Maria Piera, 1996. “Profilo storico,” in Carbonara, 1996: I, 109-299.<br />

Siebigk, F. 1867. Das Herzogtum Anhalt, Dessau.<br />

Simpson, F.G. and I.A. Richmond, 1940-1941. “Thomas Wright of Durham and Immanuel Kant,”<br />

Durham University Journal, XXXIII, New Series II:1940-1941:11ff.<br />

Sitte, C. 1889. Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen, Wien.<br />

SKR-VKS-NIKE, 1991. Geschichte der Restaurierung in Europa. Histoire de la Restauration en<br />

Europe, I, Kongress Interlaken 1989, Wernersche Verlag, Worms.<br />

SKR-VKS-NIKE, 1993. Geschichte der Restaurierung in Europa. Histoire de la Restauration en<br />

Europe, II, Kongress, Basel, 1991, Wernersche Verlag, Worms.<br />

Smith, M.B. 1939. “Islamic monuments of Iran,” Asia, Magazine of Asia Foundation, April 1939.<br />

Snodin, M. (ed.) 1991. Karl Friedrich Schinkel, a Universal Man, Yale University Press, New Haven, CT.


422 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

Soheil, Mehr Azar. 1995. “Strumenti legislativi ed amministrativi nel potenziamento della protezione<br />

del patrimonio culturale in Iran,” in Segarra Lagunes, 1995.<br />

Solmi, F. and M. Dezzi Bardeschi (eds) 1981. Alfonso Rubbiani: I veri e I falsi storici, Galleria<br />

Comunale d’Arte Moderna di Bologna, Bologna.<br />

Spenser, E. 1591. Complaints, containing Sundrie Small Poemes of the World’s Vanitie, London.<br />

Apon, I. and G. Wheler, 1678. Voyage d’Italie, de Dalmatie, de Grèce, et du Levant, I-II, Lyon.<br />

Stanley Price, N., M. Kirby Talley and A. Melucco Vaccaro (eds) 1996. Readings in Conservation:<br />

Historical and Philosophical Issues in the Conservation of Cultural Heritage, Getty Conservation<br />

Institute, Los Angeles.<br />

Steinbrecht, C. 1888. Preussen zur Zeit der Landmeister, Beiträge zur Baukunst der deutschen<br />

Ritterordens, Berlin.<br />

Steiner, G. 1992. Heidegger, Fontana Press, London.<br />

Stendhal, 1973. Voyages en Italie, Paris.<br />

Stevens, G.P. 1908. “The Cornice of the Temple of Athena Nike,” American Journal of Archaeology,<br />

398ff.<br />

Stevens, G.P. 1926. The Erechtheum, Cambridge.<br />

Stevenson. J.J. 1881. “Historical Documents,” RIBA Transactions, 28 March:181.<br />

Stevenson, J.J. 1877. “Architectural restoration: its principles and practice,” RIBA Transactions,<br />

11 June:229.<br />

Stifter, A. 1853. Bericht über die Restaurierung des Kefermarkter Altars an den Statthalter von<br />

Österreich ov der Enns (Huse, 1984:99f.).<br />

Stolfi, G. 1992. “Boito, gli altri e il moderno pensiero sul restauro,” in Bozzoni et al., 1992:936-45.<br />

Storck, H. 1903-04. “Om restaurering,” Arkitekten:454ff.<br />

Stovel, H. 1994 “Notes on authenticity,” in Larsen and Marstein, 1994.<br />

Stranks, C.J. 1973. This Sumptuous Church, The story of Durham Cathedral, London.<br />

Street, G.E. 1862. “Discussion on Mr. G.G. Scott’s Paper on the Conservation of <strong>Ancient</strong> Monuments,”<br />

3 February 1862, Papers Read at RIBA, Session 1861-62, London.<br />

Strike, J. 1994. Architecture in Conservation. Managing Development at Historic Sites, Routlege,<br />

London, New York.<br />

Stroud, D. 1975. Capability Brown, London.<br />

Stuart, J. and N. Revett. 1762-1816. The Antiquities of Athens.<br />

Sydney. 1996. Sydney Opera House in its Harbour Setting, Nomination for inscription on the<br />

World Heritage List, NSW Department of Urban Affairs and Planning, Sydney.<br />

Taylor, C. 1991. The Ethics of Authenticity, Harvard University Press, Cambridge MA, London.<br />

Tea, E. 1932. Giacomo Boni nella vita del suo tempo (2 tomi), Milano.<br />

Thakur, N. 1986. A Conservation Policy for India: An Introduction to the Context, MA in Conservation<br />

Studies, University of York, IoAAS.


The New Encyclopaedia Britannica. 1984. Encyclopaedia Britannica Inc.<br />

Theodosianus. 1952. The Theodosian Code and Novels and the Sirmondian Constitution, Princeton,<br />

NJ, Princeton University Press.<br />

Thieme, U. and F. Becker (eds). 1908. AllgemeineLexikon der bildenden Künstler von der Antike<br />

bis zur Gegenwart, Verlag E.A. Seemann, Leipzig.<br />

Thompson, M.W. 1981. Ruins, Their Preservation and Display, London.<br />

Thompson, P. 1967. The Work of William Morris, London.<br />

Thompson, P. 1971. William Butterfield, London.<br />

Tietze, H. 1909. “Wiener Gotik im XVIII. Jahrhundert,” Kunstgeschichtliches Jahrbuch der K.K.<br />

Zentral-Kommission für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und Historischen Denkmale,<br />

III:162ff.<br />

Tilia, A.B. 1972. Studies and Restorations at Persepolis and Other Sites of Fars, IsMEO, Roma.<br />

Tillema, J.A.C. 1975. Geschiedenis Monumentenzorg, The Hague.<br />

Timmons, S. (ed.) 1976. Preservation and Conservation: Principles and Practices, The Preservation<br />

Press, National Trust for Historic Preservation in the USA, Colonial Williamsburg.<br />

Titchen, S.M. 1995. On the Construction of Outstanding Universal Value, UNESCO’s World Heritage<br />

Convention and the Identification and Assessment of Cultural Places for Inclusion in the<br />

World Heritage List. DPhil Dissertation, Australian National University.<br />

Tomaselli, Franco. 1985. “L’Istituzione del servizio di tutela monumentale in Sicilia ed i restauri del<br />

tempio di Segesta tra il 1778 ed il 1865,” in Storia Architettura, VIII, no. 1-2:149-70.<br />

Torres-Balbás, L. 1933. “La restauration des monuments en Espagne,” Mouseion, xvii-xviii, I:23ff.<br />

Torsello, P. 1984. Restauro architettonico, padri, teorie, immagini, Milano.<br />

Toudouze, G. 1904. “L’impiété des restaurations,” Le Musée, I, Paris.<br />

rCeuli bibliografia 423<br />

Traeger, J. 1979. Die Walhalla, Idee, Architektur, Landschaft, Regensburg.<br />

Tschudi-Madsen, S. 1976. Restoration and Anti-Restoration, Universitetsforlaget, Oslo.<br />

Turnor, R. 1950. James Wyatt, London.<br />

Tyne and Wear County Council Museums, 1982. The Picturesque Tour in Northumberland and<br />

Durham, c. 1720-1830.<br />

Uggeri, Angelo Abbé, 1814. Journées pittoresques des Edifices de Rome Ancienne, 1800, Supplement<br />

I.<br />

INESCO, 1954. Final Act of the Intergovernmental Conference on the Protection of Cultural Property<br />

in the Event of Armed Conflict, The Hague, 1954, Paris.<br />

UNESCO, 1982. A Legacy for All, Paris.<br />

UNESCO, 1985. Conventions and Recommendations of UNESCO Concerning the Protection of<br />

the Cultural Heritage, UNESCO, Paris.<br />

UNESCO, 1995. Our Creative Diversity, Report of the World Commission on Culture and Development,<br />

Egoprim, France.


424 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

United Nations, 1987. Our Common Future, World Commission on Environment and Development,<br />

Oxford University Press, Oxford.<br />

Unrau, J. 1978. Looking at Architecture with Ruskin, London.<br />

Unrau, J. 1984. Ruskin and St. Mark’s, Thames and Hudson, London.<br />

USA. 1979. The Secretary of the Interior’s Standards for Rehabilitation and Guidelines for Rehabilitating<br />

Historic Buildings, Washington, DC.<br />

Vacca, F. 1790. Memorie di varie antichità trovate in diversi luoghi della Città di Roma (1594)<br />

(published by C. Fea).<br />

Valadier, G. 1810-26. Raccolta delle più insigni fabbriche di Roma Antica e sue adjacenze, misurate<br />

nuovamente e dichiarate dall’architetto Giuseppe Valadier, ed incise da Vincenzo Feoli,<br />

Roma.<br />

Valadier, G. 1822. Narrazione artistica dell’operato finora nel ristauro dell’Arco di Tito.<br />

Valadier, G. 1833. Opere di architettura e di ornamento ideate eteseguite da Guiseppe Valadier,<br />

Roma.<br />

Valderrama, F. 1995. A History of UNESCO, UNESCO Publishing, Paris.<br />

Vasari, G. 1973. Le vite de’più eccellenti pittori, scultori ed architettori scritte da Giorgio Vasari<br />

pittore Aretino con nuove annotazioni e commenti di Gaetano Milanese, Firenze (1906).<br />

Vatandoust, A. 1994. An Assessment of Existing Institutions and Potentials in Iran for Conservation<br />

and Restoration of Cultural Heritage and Possibilities of Regional and Sub-regional Cooperation,<br />

Report on survey sponsored by UNDP-Tehran, Tehran.<br />

Vaughan, W. 1982. German Romantic Painting, Yale University Press, New Haven, CT.<br />

Veneranda Fabbrica del Duomo di Milano, 1964. Luca Beltrami e il Duomo di Milano, Tutti gli<br />

scritti riguardanti la cattedrale pubblicati tra il 1881 e il 1914 raccolti ed ordinati a cura di Antonio<br />

Cassi Ramelli, Milano.<br />

Venice, 1912. Cronaca dei ristauri, dei progetti e dell’azione tutta dell’Ufficio Regionale ora Soprintendenza<br />

dei Monumenti di Venezia, Venezia.<br />

Venkataramana Reddy, G. 1956. Town Planning in <strong>Ancient</strong> India, Hyderabad.<br />

Verdier, P. 1934. “Le Service des Monuments historiques, son histoire, organization, administration,<br />

legislation (1830-1934),” Congrés Archéologique de France, Paris, I:137ff.<br />

Verschaffel, B. and M. Verminck (eds) 1993. Restaurations, formes de rétablissement, Mardaga,<br />

Liège.<br />

Vico, G. 1725 and 1744. “Principi di scienza nuova d’intorno alla commune natura delle nazioni...,<br />

in Vico, G. 1971. Opere filosofiche (ed. P. Cristofolini), Sasoni.<br />

Viollet-le-Duc, E. and P. Mérimée, 1849. “Instruction pour la conservation, l’entretien et la restauration<br />

des édifices diocésains et particulièrement des cathédrales,” Bulletin des Comités<br />

historiques, 26 February, I:131ff.<br />

Viollet-le-Duc, E. 1854-68. Dictionnaire raisonné de l’architecture française du XIe au XVIe siècle<br />

(10 vols).<br />

Viollet-le-duc, E. 1872. “La restauration des anciens édifices en Italie,” Encyclopédie d’architecture, I.


Viollet-le-Duc, E. 1875. On Restoration (incl. Wethered, C. “A Notice on his Works in Connection<br />

with the Historical Monuments of France”), London.<br />

Viollet-le-Duc, E. 1971. Lettres d’Italie, 1836-1837 adressées à sa famille, annotées par Geneviève<br />

Viollet-le-Duc, Paris.<br />

Viollet-le-Duc, E. 1976. Entretiens sur l’Architecture (2 vols) (1863), Brussels.<br />

Viollet-le-Duc, E. 1980. Viollet-le-Duc, Paris.<br />

Viollet-le-Duc, E. 1981. Viollet-le-Duc e il restauro degli edifici in Francia, Milano.<br />

Visconti, P.E. 1836. Biografia del Cavaliere Giuseppe Valadier, Roma.<br />

Vitet, L. 1833. Histoire des anciennes villes de France, I, Haute Normandie, Dieppe, Paris.<br />

Vlad Borrelli, L. 1991. “Restauro e conservazione dei beni archeologici fra passato e presente,”<br />

in SKR-VKS-NIKE, 1991:122-37.<br />

Vogel, L. 1973. The Column of Antoninus Pius, Harvard University Press, Cambridge, MA.<br />

Viogtländer, K. 1980. Die Stiftskriche zu Gernrode und ihre Restaurierung 1858-1872, Berlin.<br />

von Bunsen, M. 1903. John Ruskin, sein Leben und sein Wirken, Leipzig.<br />

von Klenze, L. 1838. Aphoristische Bemerkungen gesammelt auf einer Reise nach Griechenland, Berlin.<br />

von Oechelhaeuser, A. 1910-1913. Denkmalpflege, Auszug aus den stenografischen Gerichten<br />

des Tages für Denkmalpflege, Leipzig.<br />

von Pastor, L. 1906. Geschichte des Päpste seit dem Ausgang des Mittelalters, IV, Freiburg.<br />

von Quast, F. 1834. Mittheilungen über Alt und Neu Athen, Berlin.<br />

von Quast, F. 1837. “Pro-Memoria in Bezug auf die Erhaltung der Altertümer in den Königlichen<br />

Landen,” Deutsche Kunst und Denkmalpflege, 1977:132ff.<br />

von Quast, F. 1862. Das Erechtheion zu Athen nehst mehreren noch nicht bekannt gemachten<br />

Bruchstücken der Baukunst dieser Stadt und des übrigen Griechenlands nach dem Werke des<br />

H.W. Inwood mit Verbesserungen und vielen Zusätzen, Neue Ausgabe, Berlin.<br />

von Schenkendorff, F.M. 1803. “Ein Beispiel von der Zerstörung in Preussen,” Der Freimüthige,<br />

Berlinische Zeitung für gebildete, unbefangene Leser, cxxxvi, 26 August.<br />

von Schlegel, F. 1823. Grundzüge der gotischen Baukunst aus einer Reise durch die Niederlande,<br />

Rheingegend, die Schweiz und einen Theil von Frankreich in dem Jahre 1804 bis 1805.<br />

Wackenroder, W.H. and L. Tieck, 1969. Herzensergiessungen eines kunstliebenden Klosterbruders,<br />

Stuttgart.<br />

Walpole, Sir Horace, Correspondence, The Yale Edition.<br />

Watkin, D. 1980. The Rise of Architectural History, London.<br />

Watkin, D. 1982. Athenian Stuart, Pioneer of the Greek Revival, London.<br />

Weimers, 1912. Handbuch für die Denkmalpflege, Hannover.<br />

Weiss, R. 1969. The Renaissance Discovery of Classical Antiquity, Oxford (1973).<br />

Wheler, G. 1682. A Journey into Greece, London.<br />

rCeuli bibliografia 425


426 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

White, J.F. 1962. The Cambridge Movement, the Ecclesiologists and the Gothic Revival, Cambridge<br />

University Press, Cambridge.<br />

Wilkins, W. 1816. Atheniensia or Remarks on the Topography and Buildings of Athens, London.<br />

Williams, S.A. 1978. The International and National Protection of Movable Cultural Property, A<br />

Comparative Study, New York.<br />

Williamsburg. 1967. Historic Preservation Tomorrow, Revised Pronciples and Guidelines for Historic<br />

Preservation in the United States, Second Workshop, Williamsburg, Virginia, National<br />

Trust for Historic Preservation, Colonial Williamsburg.<br />

Winckelmann, J.J. 1755. Gedanken über die Nachahmung der griechischen Werke in der Malerei<br />

und Bildhauerkunst.<br />

Winckelmann, J.J. 1759. Beschreibung des Torso im Belvedere zu Rom.<br />

Winckelmann, J.J. 1762. Anmerkungen über die Baukunst der Alten, Leipzig.<br />

Winckelmann, J.J. 1762. Sendschreiben von den Herculanischen Entdeckungen an den Hochgeborenen<br />

Herrn Heinrich Reichsgrafen von Brühl, Dresden.<br />

Winckelmann, J.J. 1764. Geschichte der Kunst des Altertums, Dresden (Reprint, 1993, Wissenschaftliche<br />

Buchgesellschaft, Darmstadt).<br />

Winckelmann, J.J. 1796. Beschreibung der geschnittenen Steine des seligen Baron Stosch,<br />

Narnberg.<br />

Winckelmann, J.J. 1832. Opere di G.G. Winckelmann (I sruli italiuri gamocema, transl. C. Fea), Prato.<br />

Winckelmann, J.J. 1952. Briefe I (1742-1759), Berlin.<br />

Wittkower, R. 1973. Architectural Principles in the Age of Humanism, London.<br />

Wittkower, R. 1974. Gothic versus Classic, Architectural Projects in Seventeenth-Century Italy,<br />

Thames and Hudson, London.<br />

Wittkower, R. 1974. Palladio and English Palladianism, Thames and Hudson, London.<br />

Wittkower, R. 1975. Studies in the Italian Baroque, London.<br />

Wolff, A. 1980. Dombau in Köln, Stuttgart.<br />

Wolff, G. 1992. Zwischen Tradition und Neubeginn. Zur Geschichte der Denkmalpflege in der<br />

1. Hälfte des 19. Jahrhunderts. Geistesgeschichtliche Grundlage in den deutschsprachigen<br />

Gebieten, J.W. Goethe-Universität, Frankfurt am Main.<br />

Wordsworth, W. 1835. Guide to the Lakes (reprinti _ 1977).<br />

Wren, C. 1750. Parentalia, or Memoires of the Family of the Wrens, London (reprinti _ 1965).<br />

Wright, J. 1975. The Life of Cola di Rienzo, Pontificial Institute of Mediaeval Studies, Toronto.<br />

Zancheti, S.M. and J. Jokilehto, 1997. “Values and Urban Conservation Planning: some Reflections on<br />

Principles and Definitions,” Journal of Architectural Conservation, no. 1, vol. 3, March, pp. 37-51.<br />

Zander, G. 1968. Travaux de restauration des monuments historiques en Iran, Roma.<br />

Zorzi, A.P. 1877. Le osservazioni intorno ai ristauri interni ed esterni della Basilica di San Marco.<br />

Zorzi, G. 1959. I disegni della antichità di Andrea Palladio, Venezia.


Ceuli periodika<br />

Αvαγκε (Anagke): cultura, storia e techniche della conservazione, italia (1993 - ).<br />

APT Bulletin, Canada, aSS, (1969 - ).<br />

rCeuli bibliografia 427<br />

Conservation and Management of Architectural Sites, inglisi (1996 - ).<br />

Deutsche Kunst und Denkmalpflege, from 1994: Die Denkmalpflege, germania (1952 - ).<br />

Gentleman’s Magazine, inglisi (J. Carter’s articles in 1798-1817).<br />

ICOMOS Information, ICOMOS, italia (1985-90).<br />

International Journal of Cultural Property, aSS (1992 - ).<br />

International Journal of Heritage Studies, inglisi.<br />

Journal of Architectural Conservation: Historic Buildings, Monuments, Places and Landscapes,<br />

inglisi (1995 - ).<br />

Journal of the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns, aSS (1971 - ).<br />

Monumental, safrangeTi (1993 - ).<br />

Monuments historiques de la France, safrangeTi (1955 - ).<br />

Monumentum, ICOMOS, Belgium (1967-81), inglisi (1982-84).<br />

Mouseion, International Office of Museums, safrangeTi (1928-45).<br />

Österreichische Zeitschrift für Kunst und Denkmalpflege, avstria (1950 - ).<br />

Restauro: quaderni di restauro dei monumenti e di urbanistica dei centri antichi, italia (1972 - ).<br />

Ricerche di Storia dell’Arte, italia (1976 - ).<br />

Scientific Journal, Journal scientifique, ICOMOS (Tematuri nomrebi, sxvadasxva qveyanaSi dabeWdili).


saZiebeli<br />

aarhu, kaTedrali (Aarhus, cathedral) _ 312<br />

aaxeni (AAhen) _ 31<br />

abati greguari anri, bluas episkoposi<br />

(Abbe Grègoire, Henri, bishop, of Blois) _ 97,<br />

98, 146<br />

abati de sen-non Jan-klod riSar (Abbè de<br />

Saint-Non, Jean-Claude Richard) _ 77, 79<br />

abati le blani (Abbè Le Blanc) _ 82<br />

abu-simbeli (Abu Simbel) _ 18, 238<br />

agra (Agra) _ 341<br />

agra, Taj mahali (Agra, Taj mahal) _ 339, 341, 342<br />

agrauli o.p. (Agrawal, O.P.) _ 296, 344<br />

agrigento (Agrigento) _ 72, 74, 85, 238<br />

agripa, imperatori (Agrippa, emperor) _ 19, 46<br />

adamebi, Zmebi (Adam, brothers) _ 134, 141<br />

adami robert ( Adam, Robert) _ 71, 131<br />

adisoni jozef (Addison, Joseph) _ 80<br />

adriane, imperatori (Hadrian, emperor) _ 18, 19<br />

avgust Zlieri saqsoneli (Augustus the<br />

Strong of Saxony) _ 86<br />

avgustine wm. ( St. Augustine) _ 26, 27, 32<br />

avgustusi, imperatori (Augustus, emperor) _<br />

25, 27, 40, 41, 44, 42, 190<br />

averlino antonio (il filareti) ( Averlino,<br />

Antonio (Il Filarete)) _ 46<br />

avinYoni (Avignon) _ 32<br />

avinYoni, galavani (Avignon, ramparts) _ 179<br />

avstralia (Australia) _ 12, 23, 198, 358-359<br />

avstria (Austria) _ 154, 197, 207, 209, 210,<br />

238, 265, 266, 268, 269, 270, 271<br />

avstro-ungreTis imperia (avstriis imperia)<br />

(Austro-Hungarian Empire (Austrian Empire))<br />

_ 265, 268<br />

avRaneTi (Afganistan) _ 391, 391<br />

azia (Asia) _ 15, 25, 30, 146, 273, 300, 340<br />

aTeni (Athens) _ 24, 26, 71, 72, 121, 122, 124,<br />

125, 126, 162, 234, 273, 327, 352, 353, 358,<br />

360, 370<br />

aTeni, agora (Athens, Agora) _ 123, 235<br />

aTeni, adrianes karibWe (Athens, gate of Hadrian)<br />

_ 123<br />

aTeni, aeropagi (Athens, Areiospagos) _ 126<br />

aTeni, aTena nikes (apterosi (ufrTo)) taZari<br />

(Athens, Athena Nike (Apteros) temple)) _<br />

72, 127, 128, 129, 233, 235, 236, 237<br />

aTeni, akiajuolis koSki (Athens, Tower of Acciajuoli)<br />

_ 126, 129<br />

aTeni, akropolisi (Athens, Acropolis) _ 17,<br />

18, 71, 72, 120, 121, 122, 123, 124, 125,<br />

126, 128, 129, 233, 234, 286, 298, 352, 367<br />

aTeni, atalosis stoa (Athens, stoa of Attalos)<br />

_ 382, 384<br />

aTeni, bYoles karibWe (Athens, Beulè-Gate) _<br />

125, 235<br />

aTeni, erexTeioni (Athens Erechtheum (Erechtheion))<br />

_ 17, 122, 124, 125, 126, 128, 129,<br />

162, 233, 234, 235, 237<br />

aTeni, veneciuri bastioni (Athens, Venetian<br />

bastion) _ 126<br />

aTeni, zevsis taZari (Athens, temple of Zeus) _ 123<br />

aTeni, Tezeioni (Athens, Thesion) _ 123, 126<br />

aTeni, opostodomosi (Athens, Opistodomos)<br />

_ 233<br />

aTeni, parTenoni (Athens, Partenon) _ 71, 72,<br />

104, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 129, 221,<br />

233, 234, 235, 275<br />

aTeni, plaka (Athens, Plaka) _ 126<br />

aTeni, propileebi (Athens, Propylaea) _ 71,<br />

72, 125, 126, 128, 233, 234, 235<br />

aTeni, frankebis koSki (Athens, Frankish Tower)<br />

_ 125


ainzidelis fon, grafi (von Einsidel, Graf) _<br />

147<br />

aixendorfi iozef fon (von Eichendorff, Joseph)<br />

_ 147, 148<br />

akademia valdarnina (Accademia Valdarnina) _<br />

38<br />

akademia, wm. lukas (Accademia di San Luca)<br />

_ 12, 70, 73, 77, 103, 104, 110, 111, 113,<br />

118, 119, 259<br />

akbar didi, imperatori (Akbar the Great, emperor)<br />

– 339<br />

alabama (Alabama) _ 333<br />

alavueni Jan-antuan (Alavoine, Jean-Antoine)–<br />

167<br />

alariki (Alaric) _ 26, 32<br />

albaneTi (Albania) _ 354<br />

albani, kardinali (Cardinal Albani) _ 86<br />

albani, koleqcia (Albani, collection) _ 86<br />

albardink tYimi j. a. (Alberdingk Thijm, J.A.)<br />

_ 309<br />

alberti leon batista (Alberti, Leon Battista)<br />

_ 44, 45, 46, 48, 50, 51, 52, 63, 78, 130,<br />

221, 280<br />

albi, kaTedrali (Albi, cathedral) _ 98<br />

algardi alesandro (Algardi, Alessandro) _<br />

41, 88, 89<br />

algartoti franCesko (Algarotti, Francesco)<br />

_ 80<br />

alesandri a. (Alessandri, A.) _ 249<br />

alesi galeaco (Alessi, Galeazzo) _ 254<br />

aleqsandre, bairYoitis markgrafi (Alexander,<br />

Margrave of Beyreuth) _ 145<br />

aleqsandre II, ruseTis imperatori (Alexander<br />

II, Emperor of Russia) _ 349<br />

aleqsandre VII Cigi, papi (Alexander VII Chigi,<br />

pope) _ 54, 59, 61<br />

aleqsandre didi (Alexander the Great) _ 17,<br />

19, 25, 26, 334<br />

alYaska (Alaska) _ 325<br />

saZiebeli 429<br />

aloizio, arqiteqtori (Aloisio, architect) _ 20<br />

alJiri (Algeria) _ 85, 231, 303<br />

altmYusteri, eklesia (Altmüster, church)<br />

_ 270<br />

alhambra (Alhambra) _ 155, 306, 307<br />

amaravatis stupa (Stupa of Amaravati) _ 340<br />

ambrosi episkoposi (milaneli) (Ambrose,<br />

Bishop) _ 26<br />

amerika (America) _ 15, 52, 62<br />

amerikis SeerTebuli Statebi, aSS (United<br />

States of America, USA) _ 12, 22, 95, 197,<br />

198, 277, 323, 325, 326, 327, 329, 331, 333,<br />

334, 349, 359, 369, 375<br />

amperi (Ampère) _ 176<br />

amsterdami (Amsterdam) _ 309, 361<br />

anapolisi (Annapolis) _ 330<br />

anderseni svend orhamer (Andersen, Svend<br />

Orhammer) _ 334<br />

andreoli j. (Andreoli, J.) _ 129<br />

andrihi vinsenc (andriCi viko) (Andrich, Vincenz<br />

(Andric, Vicko) _ 209<br />

anibaldi paolo (Annibaldi, Paolo) _ 26, 38<br />

ankona (Ancona) _ 280<br />

antverpeni (Antwerp (Antverpen)) _ 350<br />

antinori jovani (Antinori, Giovanni) _ 93<br />

antoninus piusi, imperatori (Antonius Pius,<br />

emperor) _ 93<br />

antonis kunZuli (Anthony Island) _ 22<br />

aosta, tore de paileroni (Aosta, Torre di<br />

Pailleron) _ 256<br />

apelesi (Apelles) _ 88<br />

apeli h. (Apel, H.) _ 162<br />

ara, otel de vili (Arras, Hotel de Ville) _ 350<br />

ara, renesansuli moednebi (Arras, Renaissance<br />

squares) _ 350


430 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

arabeTi (Arabia, (Arabs)) _ 27, 45<br />

arandeli, lordi (Arundel, Lord) _ 64, 70<br />

arandelis marmariloebi (Arundel marbels) _ 71<br />

argani julio karlo (Argan, Giulio Carlo) _ 6,<br />

262, 277, 278, 280, 281, 282, 283, 371<br />

argosi (Argos) _ 122<br />

areco, kaTedrali (Aresso, cathedral) _ 212<br />

ariane (Arrian) _ 19<br />

aristotele (Aristoteles) _ 26, 31, 45<br />

aristotele, inJineri (Aristotele, engineer) _ 59<br />

arizona (Arizona) _ 325, 326, 327<br />

arli, amfiTeatri (Arles, amphiteatre) _ 171<br />

asizi (Assisi) _ 389<br />

asizi, wm. frabCeskos bazilika (Assisi, st.<br />

Francis Basilica) _ 389<br />

asklepiosis hieroni (Hieron of Asklepios) _<br />

182<br />

asuanis kaSxali (Aswan dam) _ 357<br />

atila (Attila) _ 152<br />

atkinsoni uilYam (Atkinson, William) _ 141, 202<br />

augsburgi, kaTedrali (Augsburg, cathedral) _ 244<br />

aulenti gae (Aulent, Gae) _ 390<br />

afrika (Africa) _ 26, 35, 62, 231<br />

aqemenidi mefeni (Achaemenid Kings) _ 17, 18<br />

aqsumis stela (Stele of Axum) _ 367<br />

aRmosavleT flandria (East-Flanders) _ 307-<br />

308<br />

ajanta, gamoqvabuli (Ajanta, coves) _ 339<br />

ahuramazda (Ahuramazda) _ 17, 26<br />

baalbeki (Baalbek) _ 72, 334<br />

babiloni (Babylon) _ 334, 374, 382, 384<br />

badeni (Baden) _ 165<br />

bavaria (Bavaria) _ 147, 154, 165<br />

baTi, samonastro eklesia (Bath, abbey<br />

church) _ 138<br />

baironi, lordi (Lord Byron) _ 121<br />

balanosi nikolas (Balanos, Nicholas) _ 233,<br />

234, 235, 236, 237<br />

baldini umberto (Baldini, Umberto) _ 299<br />

balu T. (Ballu, Th.) _ 125<br />

bambergi (Bamberg) _ 243<br />

bambergi, kaTedrali (Bamberg, cathedral) _<br />

154<br />

bardineli baCo (Bandinelli, Baccio) _ 43<br />

bankoki (Bangkok) _ 296<br />

barbaro daniele (Barbaro, Daniele) _ 48<br />

barberini, warCinebuli ojaxi (Barberini, famili)<br />

_ 41<br />

barbo pieto (papi pavle II) (Barbo, Pietro<br />

(Pope Paul II)) _ 40, 51<br />

barde pietro (Bardet, Pietro) _ 83<br />

bari (Bari) _ 273<br />

bari, petrucelis Teatri (Bari, Petruzzelli<br />

theatre) _ 389<br />

bari ser Carlz (Barry, Sir Charles) _ 143, 199<br />

barki edmund (Burke, Edmund) _ 75, 141<br />

baron StoSi (Baron Stosch) _ 88<br />

baroCi federiko (Barocci, Federico) _ 79<br />

bartoli pietro santi (Bartoli, Pietro Santi)<br />

_ 67, 77-78<br />

barfordi, samrevlo eklesia (Barford, parish<br />

church) _ 228<br />

basa (Bassae) _ 122, 385<br />

basi Sarl (Bassi, Charles) _ 313<br />

batermiri (Buttermere) _ 218<br />

baterfildi uilYam (Butterfield, William) _<br />

198, 201<br />

batonebi moreli da sedoni (Messrs Morel<br />

and Seddon) _ 142<br />

batoni urbano, redaqtori (Mr, Urban, editor)<br />

_ 137


aumgarteni aleqsander gotlib (Baumgarten,<br />

Alexander Gottlieb) _ 69<br />

baCeli guido (Baccelli, Guido) _ 260<br />

baCeli juzepe (Bacchelli, Giuseppe) _ 255, 256<br />

baCenini semuel (Buchanan, Samuel) _ 340<br />

bahenani jorj (Buchanan, Geogre) _ 33<br />

begeri _ lorenc (Beger, Lorenz) _ 69<br />

begiYemi e. (Beguillet, E.) _ 77<br />

bedi, Rirsi (Venerable Bede) _ 105<br />

beverlis kunZuli (Beverley Minster) _ 66, 67<br />

bekeTi ser edmund (lord grimTorpi)<br />

(Bechett, Sir Edmund (Lord Grimthorpe)) _ 227<br />

bekoni frensis (Bacon, Francis) _ 74<br />

bekfordi uilYam (Beckford, William) _ 134<br />

belgia (Belgium) _ 12 179, 197, 228, 307, 308,<br />

350, 351, 354<br />

belvederis apoloni, qandakeba (Apollo of<br />

Belvedere, statue) _ 87, 101, 294<br />

belvederis torsi, qandakeba (Torso of Belvedere,<br />

statue) _ 42, 87, 88, 101<br />

beli paskuale (Belli, Pasquale) _ 210<br />

belori jovan batista (Bellori, Giovan Battista)<br />

_ 26, 53, 67, 69, 77, 78, 79, 86, 214, 375<br />

beloto berdardo (Belloto, Bernardo) _ 73, 353<br />

beltrami luka (Beltrami, Luca) _ 249, 254,<br />

255, 257, 258, 259, 260<br />

bengali (Bengal) _ 340<br />

benediqte XIV (Benedict XIV) _ 60<br />

benediqtelebi (Benedictines) _ 63, 69<br />

benTli riCard (Bently, Richard) _ 131<br />

benYamini valter (Benjamin, Walter) _ 285, 367<br />

berati (Berat) _ 354<br />

berberebi (Berbers) _ 28<br />

bergamo (Bergamo) _ 273<br />

bergeri h. (Berger, H.) _ 162<br />

saZiebeli 431<br />

bergsoni anri (Bergson, Henri) _ 262, 263,<br />

265, 276, 352<br />

berdYuko mari kl. (Berducou, Marie Cl.) _ 296<br />

berensoni b. (Berenson, B.) _ 280<br />

beringis srute (Bering Strait) _ 15<br />

beringtoni SYut, selisberis episkoposi<br />

(Barrington, Shute, bishop of Salisbury) _ 135,<br />

143<br />

berlini (Berlin) _ 12, 121, 122, 146, 148, 155,<br />

156. 158, 159, 208, 237, 277, 353, 370<br />

berlini, marienkinxe (Berlin, Marienkirche) _<br />

146<br />

berlini, pergamonis muzeumi (Berlin, Pergamon<br />

Museum) _ 237<br />

berlini, samefo cixe-simagre (Berlin, Royal<br />

Castle) _ 315<br />

berlini, Sarlotenburgi (Berlin, Charlottenburg)<br />

_ 156<br />

bernar klervoeli (Bernard of Cleirvaux) _ 180<br />

bern-jonsi edvard (Burne-Jones, Edward) _ 228<br />

bernini jan lorenco (Bernini, Gian Lorenzo)<br />

_ 52, 59, 60, 61, 88, 93, 111<br />

berse fransuaz (Berće, Francoise) _ 12<br />

berto lui-marten (Bertualt, Louis-Martin) _<br />

109, 111, 114<br />

berCete f. (Berchet, F.) _ 248<br />

biankoni (Bianconi) _ 89<br />

biondo flavio (Biondo, Flavio) _ 32, 38, 39<br />

birminhemi (Birmingham) _ 333<br />

bisotuni (Bisotun) _ 335<br />

biSof oklendi (Bishop Auckland) _ 135<br />

blenhemi, vudstok menori (Blenheim, Woodstock<br />

Manor) _ 75<br />

blori eduard (Blore, Edward) _ 141, 202<br />

bYarnofi s. (Bjarnhof, S.) _ 296<br />

bYernede, eklesia (Bjernede, church) _ 312<br />

bYole m. (Beulé, M.) _ 125, 235


432 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

bYoni, notr-dami (Beaune, Notre-dame) _ 171, 179<br />

bYosvilavaldi emil (Boeswillwald, Emile) _ 171<br />

bYosvilavaldi pol (Boeswillwald, Paul) _ 188<br />

boduen fransua (Baudion, Francois) _ 33<br />

moito kamilo (Boito, Camillo) _ 211, 245, 251,<br />

252, 253, 254, 255, 256, 257, 258, 259, 260,<br />

261, 275, 307, 373, 375<br />

bolonYa (Bologna) _ 59, 254, 255, 259, 361<br />

bolonYa, mercanicias lojia (Bologna, Loggia<br />

di Mercanzia) _ 255, 279<br />

bolonYa, palaco dei notai (Bologna, Palazzo<br />

dei Notai) _ 255<br />

bolonYa, palaco renco (Bologna, Palazzo Re<br />

Enzo) _ 255<br />

bolonYa, ratuSa (Bologna, town hall) _ 255<br />

bolonYa, san petronio (Bologna, S. Petronio)<br />

_ 210<br />

bolonYa, san franCesko (Bologna, S. Francesco)<br />

_ 255<br />

bolonYa, santa maria del tempio (Bologna,<br />

S. Maria del Tempio) _ 59<br />

bolonYa, qalaqis galavani (Bologna, city<br />

walls) _ 255<br />

bolcano (Bolzano) _ 280<br />

bombei (Bombay) _ 340<br />

boneli renato (Bonelli, Renato) _ 277, 282,<br />

283, 388<br />

boni jakomo (Boni, Giacomo) _ 249, 260<br />

bonomo ignacius (Bonomo, Ignatius) _ 141,<br />

142, 201<br />

bonomo jozef (Bonomo, Joseph) _ 141<br />

boYlo riCard, barlingtonis mesame grafi<br />

(Boyle, Richard, the third Earl of Burlington) _ 71<br />

borgeze, warCinebuli ojaxi ((Borghese,<br />

Family) _ 41<br />

boromini karlo (Borromini, Carlo) _ 61<br />

boseli orfeo (Boselli, Orfeo) _ 88<br />

bosuel jeimz (Boswell, James) _ 60<br />

botiCeli sandro (Botticelli, Sandro) _ 39<br />

bohemia (Bohemia) _ 81, 207, 265, 271<br />

brazilia (Brazil) _ 360<br />

braitoni, samefo pavilioni (Brighton, Royal<br />

Pavillon) _ 309<br />

bramante donato (Bramante, Donato) _ 40, 41,<br />

43, 47, 48, 52, 53, 59<br />

brandi Cezare (Brandi, Cesare) _ 264, 277,<br />

278, 283, 285, 286, 287, 288, 289, 290, 291,<br />

292, 293, 294, 295, 296, 299, 300, 357, 358,<br />

365, 371, 372, 375, 377, 387, 388<br />

brauni lanseloT (xelmarjve) (Brown,<br />

Lancelot (Capability)) _ 74<br />

braunSvaigi (Braunsweig) _ 243<br />

braColini pojo jan franCesko (Bracciolini,<br />

Poggio Gian Francesco) _ 38, 44<br />

breslau (Breslau) _ 121, 241<br />

brigita (wmindani) (Brigitta (Saint)) _ 67<br />

britaneTi (Britain) _ 7, 35, 76, 225, 226, 300,<br />

339, 341, 349, 386, 387, 388<br />

britoni jon (Britton, John) _ 71, 142, 198, 225<br />

brijuoteri, grafi (Bridgewater, earl of) _ 134<br />

brYuge, municipalitetis Senoba (Bruges,<br />

town hall) _ 308<br />

brYuli fon, grafi (von Brühl, Count) _ 86<br />

brYuseli (Brussels) _ 12, 277, 296, 314, 349<br />

brYuseli jeims (Bryce, James) _ 228<br />

bruneleski filipo (Brunelleschi, Filippo) _<br />

38, 47, 283<br />

bruni leonardo (Bruni, Leonardo) _ 32<br />

breniusi karl georg (Brunius, Carl Georg) _<br />

310, 311<br />

bruno andrea (Bruno, Andrea) _ 12, 389, 390,<br />

391, 392<br />

bualo n. (Boileau, N.) _ 74<br />

buanaroti miqelanjelo (Buonarotti, Michel-


angelo) _ 42, 43, 49, 52, 55, 56, 57, 86, 87,<br />

88, 90, 92, 196, 220, 233, 258<br />

buare iv. (Boiret, Yves) _ 193, 194<br />

buasere iohan sulpic melqior domenikus<br />

(Boisserée, Johann Sulpiz Melchior Dominicus)<br />

_ 148, 151, 152<br />

buasere melqior herman jozef (Boisserée,<br />

Melchior Hermann Joseph) _ 148<br />

buda, cixe-simagre (Buda, castle) _ 323<br />

buda, Zveli qalaqi (Buda, old town) _ 322<br />

budapeSti (Budapest) _ 322, 323<br />

buidebi (Buyids) _ 334<br />

buonapardo lui napoleon (napoleon III)<br />

(Bonaparte, Louis Napoleon (Napoleon III)) _<br />

190, 195, 243<br />

buras qartia (Burra charter) _ 358<br />

burase J-J. (Bourassé, J-J.) _ 188, 189, 190<br />

burgosi (Burgos) _ 306<br />

burgosi, kaTedrali (Burgos, cathedral) _ 306<br />

burgundia (Burgundy) _ 179<br />

burJi (Bourges) _ 257<br />

buqaresti (Bucharest) _ 321<br />

gaiseli iohanes fon, arqiepiskoposi (von<br />

Geissel, Johannes, archbishop) _ 154<br />

galdiero eujinio (Galdieri, Euganio) _ 338<br />

galicia (Galicia) _ 207<br />

gacola piero (Gazzola, Piero) _ 12, 280, 360<br />

geertci kliford (Geertz, Clifford) _ 21<br />

genepeni a.J.m. (Guēnēpin, A.J.M.) _ 120<br />

genti (Ghent) _ 308<br />

genti, municipalitetis Senoba (Ghent, town<br />

hall) _ 308<br />

genua (Genoa) _ 280<br />

genua, porta soprano (Genoa, Porta Soprana)<br />

_ 257<br />

genua, wm. anunciata (Genoa, SS. Annunziata) _ 280<br />

gereni s-v. (Guérin, C-V.) _ 189<br />

saZiebeli 433<br />

germania (Germany) _ 7 062, 69, 73, 130, 145,<br />

148, 151, 154, 156, 157, 165, 191, 199, 202,<br />

211, 214, 241, 243, 246, 247, 268, 269, 309,<br />

311, 314, 315, 327, 349, 359, 374<br />

germaniis demokratiuli respublika (German<br />

Democratic Republic) _ 12, 315, 316, 393<br />

gernrode, kolegiis eklesia (Gernrode, collegiate<br />

church) _ 189<br />

gertneri fridrix fon (von Gästner, Friedrich)<br />

_ 122, 154, 355-356, 374<br />

getari J.-e. (Guéttard, J.-E.) _ 77<br />

gibo edvard (Gibbon, Edward) _ 60, 66<br />

gizo fransua-pYer giYom (Guizot, Fracois-<br />

Pierre Guillaume) _ 168, 170, 172<br />

girSmani roman (Ghirshman, Roman) _ 335<br />

gladstoni (Gladstone) _ 256<br />

glazgo, kaTedrali (Glasgow, cathedral) _ 141<br />

gYoresi iohan iozef (Görres, Johann Joseph) _ 151<br />

gYuliermo jek (Guillermo, Jacques) _ 73<br />

gYulioni a. (Guillon, A.) _ 232<br />

gYunTeri hors (Günter, Horst) _ 32<br />

godari andre (Godard, André) _ 336<br />

gode etYen-ipolit (Godde, Etienne-Hippolyte)<br />

_ 174, 175, 185<br />

godvini jorj (Godwin, George) _ 225<br />

godolo, sofeli (Gödöllö, village) _ 323<br />

goeTe iohan volfgang fon (von Goethe, Johann<br />

Wolfgang) _ 35, 73, 84, 86, 116, 120,<br />

145, 146, 148, 149, 151, 166, 241<br />

goTebi (Goths) _ 67, 106<br />

gonzaga, warCinebuli ojaxi (Gonzaga, family)<br />

_ 40<br />

granada, alhambra (Granada, Alhambra) _ 306<br />

greguari abati anri, bluas episkoposi<br />

(Grégoire, Abbé Henri, bishop of Blois) _ 97,<br />

98, 146


434 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

greviusi iohan georg (Graevius, Johann<br />

Georg) _ 69<br />

grenobli, sen-loranis eklesia (Grenoble,<br />

Saint-Laurent church) _ 175<br />

grigol XIII, papi (Gregory XIII, pope) _ 44, 57<br />

gronoviusi iakob (Gronovius, Jacob) _ 69<br />

gugi riCard (Gaugh, Richard) _ 71, 136, 138<br />

gudvini uilYam arCer ratenford (Goodwin,<br />

William Archer Rutherford) _ 327, 328, 329<br />

gurliti kornelius (Gurlitt, Cornelius) _ 238,<br />

239, 243, 245<br />

gustav adolfi, SvedeTis mefe (Gustavus<br />

Adolphus, King, Sweden) _ 67<br />

d`alamberi (d`Alembert) _ 69<br />

d`andrande alfredo (D`Andrade, Alfredo) _<br />

255, 256, 257, 259<br />

d`ankona kiriakus (Ciriako) (d`Ancona, Cyriac<br />

(Ciriaco)) _ 39, 71<br />

d`arJani buaYe (d`Argens, Boyze) _ 73<br />

d`elbYofi, Tavadi (Prince d`Elboeuf) – 82, 83<br />

d`este, warCinebuli ojaxi (d`Este, Family) _<br />

39, 40, 104<br />

d`onekuri viYar (de Honnecours, Viilard) _ 176<br />

davidi lui (David, Louis) _ 95, 99, 101, 122<br />

daitersi lYudvig (Deiters, Ludwig) _12, 316<br />

dakia (Dacia) _ 320<br />

dal poco kasiano (dal Pozzo, Cassiano) _ 72<br />

dalauei jeims (Dallaway, James) _ 71<br />

dali iohan kristian (Dahl, Johan Chriastian)<br />

_ 313<br />

dali sezar deni (Daly, César Denis) _ 185, 186<br />

dalmacia (Dalmatia) _ 31, 71, 207, 265, 379<br />

dania (Denmark) _ 12, 63, 312, 359<br />

dante aligieri (Dante Alighieri) _ 32<br />

dancigi (gdanski) (Danzig (Gdansk)) _ 145,<br />

155, 241, 243, 315<br />

darvini Carlz (Darwin, Charles) _ 263<br />

darius didi (Darius The Great) _ 17, 334<br />

darmStati (Darmstandt) _ 151<br />

daru martial (Daru, Martial) _ 111, 112<br />

darhemi (Durham) _ 141, 200<br />

darhemi, kaTedrali (Durham, cathedral) _ 12,<br />

30, 31, 64, 131, 132, 133, 134, 135, 136,<br />

137, 138, 140, 141, 200, 202, 203, 205<br />

darhemi, monasteri (Durham, monastery) _ 64<br />

darhemi, cixe-darbazi (Durham, castle) _ 135<br />

de alkubieri roko joCino (de Alcubierres,<br />

Rocco Giochino) _ 83, 85, 86<br />

de anjelis d`osati guglielmo (De Angelis<br />

d`Ossat, Guglielmo) _ 8, 276, 279, 280, 338,<br />

377, 388<br />

de beTumi, baoni (de Bethume, Baron) _ 308<br />

de gizori gi (de Gisors, Guy) _ 111, 112, 115,<br />

118<br />

de vilaamil i eskosura perez (de Villaamil y<br />

Escosura, Perez) _ 307<br />

de kaYlYusi, grafi (de Caylus, Comte) _ 73<br />

de kaYo a. (De Cailleux, A.) _ 77<br />

de l`ormi filiber (de l`Orme Philibert) _ 63<br />

de la bordi b. (de la Borde, B.) _ 77<br />

de la vale Jan (de la Vallée, Jean) – 67<br />

de la sizerani robert (de la Sizéranne, Robert)<br />

_ 232<br />

de labordi aleqsandr (de Laborde, Alexander)<br />

_ 167<br />

de lanoa fransua-joze (de Lannoy, Francois-<br />

Joseph) _ 96<br />

de lasterYe, grafi r. (de Lasteyrie, Comte<br />

R.) _ 232<br />

de manjares i bofaruli xose (de Manjarress<br />

y Bofarull, José) _ 307<br />

de marinYi, markizi (de Marigny, Marquis) _ 82<br />

de montalive, grafi (de Mantalivet, Comte)


_ 108, 110, 111, 112, 120 (kamil baSaso<br />

da misi mama jan-pYeri) (Camille Bachasson<br />

and his father Jean-Pierre)) _ 170<br />

de monfoko bernar (de Montfaucon, Bernard)<br />

_ 69, 77, 89, 99<br />

de noanteli olie (de Nointel, Olier) _ 71<br />

de pompaduri madam (de Pompadour, Madame)<br />

_ 82<br />

de Jirardeni rYone-lui (de Girardin, René-<br />

Louis) _ 77, 176<br />

de stali madam (de Staël, Madame) _ 166<br />

de stuersi viqtor f. l. (de Stuers, Victor<br />

F.L.) _ 309<br />

de tYubieri an-klod, graf de kaYlYusi<br />

(de Tubiéres, Anne-Claude, Comte de Caylus)<br />

_ 72-73<br />

de tomazi karlo (de Tomasi, Carlo) _ 60<br />

de turno baron kamil (de Tournon, baron Camille)<br />

_ 108<br />

de fabrisi emilio (de Fabris, Emilio) _ 211, 212<br />

de Suazel-gufie m.J.f.a (de Choisel-Gouffier,<br />

M.G.F.A.) _ 77<br />

debYuisoni f. (Desbuisson, P.) _ 125<br />

debre fransua (Debret, Francois) _ 173, 174<br />

degode a. (Desgodetz, A.) – 70<br />

dezi bardeSi marko (Dezzi Bardeschi, Marco)<br />

_ 388<br />

dekarti (Descartes) _ 34, 262<br />

del duka antonio (Del Duca, Antonio) _ 55<br />

del kosa franCesko (del Cossa, Francesco) _ 39<br />

dela vale andrea, kardinali (Della Valle,<br />

Andrea, cardinal) _ 41<br />

dela vale pietro (Della Valle, Pietro) _ 334<br />

dela vale, warCinebuli ojaxi (Della Valle,<br />

family) _ 40<br />

deleklYuzi eJeni (Delécluze, Eugénie) _ 176<br />

deleklYuzi etYen J. (Delécluze, Etienne J.) _<br />

177<br />

deli (Delhi) _ 29, 341<br />

delosi (Delos) _ 122<br />

delfosi Delphi) _ 122<br />

saZiebeli 435<br />

delfosi, aTenelTa saganZuri (Delphi, Athenian<br />

treasury) – 237<br />

delfosi, Tolosi (Delphi, Tholos) _ 237<br />

denieli Tomas (Daniell, Thomas) _ 339<br />

denieli uilYam (Daniell, William) _ 339<br />

densi jorj umcrosi (Dance, George Junior)<br />

_ 131<br />

desau (Dessau) _ 146, 393<br />

desau, bauhauzi (Dessau, Bauhaus) _ 231, 393<br />

destre Jiul (Destreé, Jules) _ 352<br />

dehio georg gotfrid (Dehio, Georg Gottfried)<br />

_ 165 245, 246, 268, 269, 271<br />

dvorJaki maqs (Dvorak, Max) _ 271<br />

didro deni (Diderot, Denis) _ 69, 76, 77, 79, 86<br />

didroni adolf napoleon (Didron, Adolphe<br />

Napoleon) _ 174, 175, 176, 185, 196, 199,<br />

208, 307<br />

diletantebis sazogadoeba (Society of Dilettanti)<br />

_ 71, 72<br />

dilTi vilhelm (Dilthey, Wilhelm) _ 36, 262<br />

dinani (Dinant) _ 350<br />

dinkelsbYuli (Dinkelsbühl) _ 154<br />

diJoni (Dijon) _ 257<br />

dismori uilYam bel (Dinsmoor, William Bell)<br />

_ 234<br />

disneilendi (Disneyland) _ 329<br />

dYepi (Dieppe) _ 169<br />

dYorpfeldi (Dörpfeld) _ 234, 235<br />

dYu bele JoaSim (Du Bellay, Joachim) _ 39<br />

dYu meJe aleqsandre (Du Mége, Alexander) _ 102<br />

dYuba Jak (Duban, Jacques) _ 171<br />

dYuge gaspar (Dughet, Gaspard (Poussin)) _ 74,<br />

78, 80


436 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

dYukeznua fransis (Duquesnoy, Francis) _ 78, 88<br />

dYuperak etYn (Dupérec, Etienne) _ 39<br />

dYureri albrext (Dürer, Albrecht) _ 147<br />

dYuseldorfi (Düsseldorf) _ 243<br />

domiciani, imperatori (Domatian, emperor)<br />

_ 114<br />

donatelo (Donatello) _ 33, 38, 41<br />

doruZani (Dorudzan) _ 338<br />

dosio jovani antonio (Dosio, Giovanni, Antonio)<br />

_ 39<br />

draideni jon (Dryden, John) _ 78, 80<br />

draideni henri (Dryden, Henry) _ 223<br />

drakuti vasile (Dracut, Vasile) _ 321<br />

drezdeni (Drezden) _ 12, 74, 83, 85, 86, 238,<br />

243, 244, 245, 313, 315, 316<br />

drezdeni, zemper opera (Dresden, Semper<br />

Opera) _ 316<br />

drezdeni, kroYckirxe (Drezden, Kreuzkirche)<br />

_ 317<br />

drezdeni, fraunkirxe (Dresden, Frauenkirche)<br />

_ 316, 317, 355, 374<br />

drezdeni, cvingeri _ (Drezden, Zwinger) _<br />

238, 239<br />

drezdeni, Zveli sagamyidvlo (Dresden, Old<br />

Market) ) _ 316<br />

dubrovkini (Dubrovnik) _ 207<br />

druSkina natalia (Dushkina, Natalia) _ 12,<br />

318, 319, 320<br />

egvipte (Egypt) _ 15, 18, 24, 59, 69, 93, 217,<br />

250, 303<br />

egvipte, abu simbeli (Egypt, Abu Simbel) _ 18<br />

egvipte, piramidebi (Egypt, pyramids) _ 18<br />

egina (Aegina) _ 122, 294, 386<br />

egina, marmariloebi (Aegina, marbles) _118,<br />

120, 294<br />

egYu-morti (Aigues-Mortes) _ 242<br />

edvardsi pietro (Edwards, Pietro) _ 80, 81, 82<br />

eduard IV, inglisis mefe (Edward IV, King of<br />

England) _ 136<br />

evansi ser arTur (Evans, Sir Arthur) _ 238<br />

evgeni, princi (Prince Eugéne) _ 82<br />

evgeni IV, papi (Eugenius IV, pope) _ 49<br />

evelini jon (Evelyn. John) _ 74<br />

evropis sabWo (Council of Europe) _ 357, 377<br />

evsebi, kesarias episkoposi (Eusebus, Bishop<br />

of Caesarea) _ 26<br />

eTiopia (Ethiopia) _ 367<br />

eitelvaini, ober-bau-direqtor (Eytelwein,<br />

Ober-Bau-Direktor) _ 149<br />

elefenta, gamoqvabuli (Elephanta, caves) _<br />

339<br />

elTam palasi (Eltham Palace) _ 142<br />

eli, kaTedrali (Ely, cathedral) _ 132, 143, 202<br />

elisabed I, inglisis dedofali (Elizabeth I,<br />

Queen of England) _ 64<br />

elnviki, cixe-darbazi (Alnwick, castle) _ 200<br />

eljini, lordi (Lord Elgin (earl of)) _ 120,<br />

129, 349<br />

eljinis marmariloebi (Elgin Marbles) _ 101,<br />

104, 118, 127, 227. 349<br />

engeli karl ludvig (Engel, Carl Ludwig) _ 313<br />

englfildi ser henri (Englefield, Sir Henry)<br />

_ 137<br />

engri (Ingres) _ 99<br />

eneida (Aeneid) _ 196<br />

ensi,samrevlo eklesia (Enns, parish church)<br />

_ 271<br />

ensli, Sesarevis nangrevebi (Ensley, Mixer<br />

Ruins) _ 333<br />

epidavrosi (Epidaurus) _ 122, 238<br />

epltoni uilYam samner (Appleton, William<br />

Sumner) _ 327<br />

eraklea minoa, Teatri (Eraclea Minoa, theatre)<br />

_ 371


erayi (Iraq) _ 374, 382, 384<br />

erdmadsdorfi fridrih vilhelm fon (von<br />

Erdmannsdorff, friedrich Wilhelm) _ 146<br />

erfurti (Erfurt) _ 243<br />

eseqsi jeims (Essex, James) _ 313, 132, 200,<br />

202<br />

espaneTi (Spain) _ 28, 30, 32, 34, 78, 191, 303,<br />

304, 306, 307, 352, 389, 391<br />

etkesi gilad (Etkes, Gilad) _ 24<br />

efeso (Ephesus) _ 383, 385<br />

efeso, celsusis biblioTeka (Ephesus, Celsus<br />

Library) _ 238, 383, 385<br />

eqseteri, kaTedrali (Exeter, cathedral) _ 138<br />

eqseteri, wm. pankrasi (Exeter, St. Pancras) _<br />

201<br />

eqstoni (Exton) _ 201<br />

eSbi Carlz r. (Ashbee, Charles R.) _ 326<br />

eSrij parki (Ashridge Park) _ 134<br />

vaza gustav, SvedeTis mefe (Vasa, Gustav,<br />

king of Sweden) _ 67<br />

vazari jorjo (Vasari, Georgio) _ 20, 32-33,<br />

40, 41, 47, 49, 51, 52, 57, 62, 63<br />

vazi juzepe (Vasi, Guiseppe) _ 73<br />

vaimari (Weimar) _ 146<br />

vakenroderi vilhelm heinrix (Wackenroder,<br />

Wilhelm Heinrich) _ 147<br />

valadYe juzepe (Valasier, Giuseppe) _ 103, 108,<br />

110, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 210, 274<br />

valensi, imperatori (Valens, emperor) _ 20<br />

valenti antonio (Valenti, Antonio) _ 106<br />

valentiniane, imperatori (Valentinian, emperor)<br />

_ 20<br />

valiadolidi (Valladolid) _ 306<br />

valhala (Walhalla) _ 122, 147<br />

van der velde henri (van de Velde, Henry) _<br />

231<br />

van viteli kaspar (van Wittel, Gaspar) _ 73<br />

saZiebeli 437<br />

van heemskeki marten (van Heemskerck, Marten)<br />

_ 39<br />

van heukelomi g.j. (van Heukelom, G.W.) _ 309<br />

vanbru jon (Vanbrugh, John) _ 74, 75<br />

vanviteli luiji (Vanvitelli, Luigi) _ 56, 57, 79<br />

vankuveri (Vancouver) _ 362<br />

vantu, mTa (Ventoux, mountain) _ 32<br />

varburgi, cixe-darbazi (Warburg, castle) _<br />

62, 145, 147<br />

varSava (Warsaw) _ 74, 314, 315, 353, 354,<br />

357, 374<br />

vateli emerih de (Vattel, Emmerich de) _ 349<br />

vatikani (Vatican) _ 33, 40, 50, 55, 86, 107<br />

vatikani, belvederi (Vatican, Belvedere) _ 40, 43<br />

vatikani, vila belvederi (Vatican, Villa Belvedere)<br />

_ 40, 43<br />

vatikani, kazina pia (Vatican, Casina Pia) _ 41<br />

vatikani, klementinas galerea (Vatican, Galleria<br />

Clementina) _ 107<br />

vatikani, muzeumi (Vatican, museums) _ 113<br />

vatikani, obeliski (Vatican, Obelisk) _ 54, 59<br />

vatikani, pinYa baRi (Vatican, garden of Pigna)<br />

_ 93<br />

vatikani, siqstes kapela (Vatican, Sistine Chapel)<br />

_ 42<br />

vatikani, stancebi (Vatican, Stanze) _ 79<br />

veberi karlo, Sveicarieli arqiteqtori<br />

(Weber, Carlo, Swiss architect) _ 83<br />

veberi s., profesori (Weber, C., professor) _<br />

244<br />

veedorni manfred (Wehdorn, Manfred) _ 390<br />

vezele, wm. magdalina (Vézelay, La Madeleine)<br />

_ 171, 178, 179, 180, 181, 182, 183, 193,<br />

195, 196, 257, 351<br />

vezuvi (Vesuvius) _ 82<br />

vena (Vienna) _ 83, 85, 146, 149, 151, 208, 209,<br />

238, 241, 251, 390


438 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

vena, avgustinerkirhe (Vienna,<br />

Augustinerkirche) _ 146<br />

vena, monoritTa eklesia (Vienna, Minoritenkirche)<br />

_ 146<br />

vena, SYonbruni (Vienna, Schönbrunn) _ 390<br />

vena, wm. stefanes eklesia (Vienna, St.<br />

Stephan`s Cathedral) _ 146, 154, 209, 210<br />

venecia (Venice) _ 9, 59, 71, 73, 80, 81, 82,<br />

104, 155, 202, 207, 210, 211, 213, 222, 232,<br />

248, 249, 253, 258, 259, 273, 280, 357, 358<br />

venecia, doJebis sasaxle (Venice, Ducal Palace)<br />

_ 213, 249, 253<br />

venecia, ka`doro (Venice, Ca`d`Oro) _ 222, 249<br />

venecia, la feniCe, Teatri (Venice, La Fenice<br />

theatre) _ 213, 389, 390, 391<br />

venecia, lagunebi (Venice, Lagoon) _ 249<br />

venecia, palaco grasi (Venice, Palazzo Grassi)<br />

_ 390<br />

venecia, piaceta (Venice, Piazzetta) _ 248<br />

venecia, san anjelo (Venice, S. Angelo) _ 59<br />

venecia, san marko (Venice, San Marco) _ 47,<br />

213, 231, 248, 249<br />

venecia, san markos kampanile (Venice, Campanile<br />

of San Marco) _ 249, 258, 294, 374<br />

venecia, san jakomo (Venice, S. Giacomo) _ 210<br />

venecia, sansovinos lojia (Venice, Loggia, of<br />

Sansovino) _ 259<br />

venecia, fondako dei turki (Venice, Fondaco<br />

dei Turchi) _ 248<br />

venecia, Zenos kapela (Venice, Zeno chapel) _<br />

213, 248<br />

veneciis qartia (Venice Charter) _ 9, 295, 308,<br />

324, 331, 358, 359, 360, 367, 369, 370, 377,<br />

382, 384<br />

vere, cixe-darbazi (Verres Castle) _ 256<br />

verona (Verona) _ 221-222, 280<br />

verona, kastelvekio (Verona, Castelvecchio)<br />

_ 390<br />

verona, ponte pietra (Verona, Ponte Pietra)<br />

_ 280<br />

versali, sasaxle (Versailles, palace) _ 78<br />

vespasiane, imperatori (Vespasian, emperor)<br />

_ 105<br />

veqsYo, kaTedrali (Växsjö, cathedral) _ 310<br />

via apia (Via Appia) _ 110<br />

viborgi, kaTedrali (Viborg, cathedral) _ 312<br />

vigandi T. (Weigand, Th.) _ 237<br />

vieri, mdinare (Wear river) _ 132<br />

vize (Vise) _ 350<br />

vizigoTebi (Visigoths) _ 26<br />

viko jovani batista (Vico, Giovan Battista) _<br />

35, 69, 262<br />

vilemi, niderlandebis mefe (Villem, king of<br />

the Netherland) _ 154<br />

vinkelmani iohan ioaxim (Winckelmann, Johann<br />

Joachim) _ 26, 43, 53, 69, 72, 73, 78,<br />

85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 98,<br />

101, 104, 118, 120, 147, 149, 166, 214, 249,<br />

262, 375<br />

vinYola jakopo baroco de (Vignola, Jacopo<br />

Barozzi da) _ 48, 69<br />

viole-le-dYuki emanuel (Viollet-le-Duc, Emmanuel)<br />

_ 176<br />

vile-le dYuki eJen emanuel (Viollet-le-duc,<br />

Eugéne Emmanuel) _ 169, 170, 171, 172,<br />

174, 175, 176, 177, 178, 179, 180, 181, 182,<br />

183, 184, 185, 186, 187, 188, 190, 191, 192,<br />

193, 194, 195, 196, 197, 199, 202, 207, 210,<br />

212, 213, 226, 231, 232, 240, 242, 246, 248,<br />

250, 251, 252, 256, 260, 274, 307, 308, 309,<br />

31, 311, 317, 370, 374, 377<br />

virgiliusi (Virgil) _ 27<br />

virjinia (Virginia) _ 325, 327, 28, 355<br />

viskonti enio kirino (Visconti, Ennio Quirino)<br />

_ 941<br />

viskonti filipo aurelio (Visconti, Filippo<br />

Aurelio) _ 115, 118


vitale jiovan franCesko (Vitale, Giovan<br />

Francesco) _ 39<br />

vite lui (Vitet, Ludovic) _ 168, 169, 170, 181,<br />

196<br />

vitenbergi (Wittenberg) _ 62, 150, 156<br />

vitenbergi, Sloskirxe (Wittenberg,<br />

Scholsskirche) _ 150<br />

viterbo (Viterbo) _ 280<br />

viterbo, san franCesko (Viterbo, S. Francesco)<br />

_ 279<br />

vitkoveri rudolf (Wittkower, Rudolf) _ 262<br />

vitruviusi markus polio (Vitruvius, Marcus<br />

Pollio) _ 16, 17, 44, 45, 46, 47, 48, 49<br />

viqtoria, inglisis dedofali (Victoria,<br />

queen of England) _ 154<br />

viRi r. (Vighi, R.) _ 238<br />

viCenca (Vicenza) _ 280<br />

viCenca, san jakomo majore (Vicenza, S. Giacomo<br />

Maggiore) _ 210<br />

vladimiri, Sobis monasteri (Vladimir, monastery<br />

of rhe Nativity) _ 317<br />

vYolflini hainrix (Wölfflin, Henrich) _ 285<br />

vYorlici (Wörlitz) _ 145, 146<br />

vYorlici, goTuri saxli (Wörlitz, Gothic<br />

House) _ 145<br />

vYurtembergi (Würtenberg) _ 165<br />

volteri arue mari fransua de (de Voltaire,<br />

François Marie Arouet) _ 24<br />

vormsi, kaTedrali (Worms, cathedral) _ 311<br />

vudi robert (Wood, Robert) _ 7<br />

vuleri jon (Wooler, John) _ 132 133, 136<br />

zagrebi, kaTedrali (Zagreb, cathedral) _ 210<br />

zaneti antonio (Zanetti, Antonio) _ 81<br />

zaratuStra _ (zoroastro) (Zarathustra (Zoroaster))<br />

_ 26<br />

zaheni eduard fon (von Sachen, Eduard) _<br />

209<br />

saZiebeli 439<br />

zemperi gotfrid (Semper, Gottfried) _ 129,<br />

238, 265<br />

zetervali helgo nikolaus (Zettervall, Helge<br />

Nikolaus) _ 310-311<br />

zibenki, kaTedrali (Sibenik, cathedral) _ 209<br />

zite kamilo (Sitte, Camillo) _ 272, 350<br />

zorci alvis piero (Zozzi, Alvisa Piero) _ 248,<br />

253<br />

Tabari (Tabari) _ 27<br />

TeTri saxli (Wythe House) _ 327<br />

Teilori Carlz (Taylor, Charles) _ 368<br />

Teirani (Tehran) _ 338, 339<br />

Teirani, iran bastanis muzeumi (Tehran, Iran<br />

Bastan museum) _ 336<br />

Temurlengi (Timur) _ 381<br />

Teodorix didi (Theodoric the Great) _ 20, 67<br />

Tviqenhemi (Twichenham) _ 131<br />

TYuksberi, kaTedrali (Tewkesbury Minster)<br />

_ 228<br />

Torvaldesi albert (Thorwaldsen, Albert) _<br />

118, 294<br />

Tukidide (Thucydides) _ 24, 28, 45<br />

Tuni matias graf (Thun, Matthias Graf) _ 209<br />

TurqeTi (Turkey) _ 237, 302, 303, 359, 383<br />

iazdi (Yazd) _ 337<br />

iaponia (Japan) _ 12, 241, 344, 345, 347, 348, 375<br />

iaxkaba (Yaxcabá) _ 23<br />

ibn xalduni (Ibn Khaldun) _ 28<br />

ierusalimi (Jarusalem) _ 24, 25, 30, 114<br />

iehoa, mefe (Jehoash, king) _ 25<br />

ivasaki t. (Iwasaki, T.) _ 296<br />

ivliane mekerpe, imperatori (Juliam the<br />

Apostate, emperor) _ 19<br />

ikomo (ICOM) _ 9, 11, 37, 296, 357, 358<br />

ikomosi (ICOMOS) _ 8, 9, 11, 37, 308, 315,<br />

321, 323, 354, 357, 358, 359, 360, 377


440 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

ikromi (ICCROM) _ 8, 9, 11, 12, 37, 89, 276,<br />

294, 295, 296, 300, 321, 331, 357, 358, 359,<br />

365, 393<br />

imai-ko (Imai-cho) _ 347<br />

imhofi e. (Imhoff, E.) _ 129<br />

inaba nobuko (Inaba, Nobuko) _ 12<br />

inglisi (England) _ 12, 21, 31, 34, 35, 36, 62,<br />

63, 64, 65, 67, 68, 69, 70, 71, 74, 75, 76,<br />

79, 101, 121, 130, 131, 134, 139, 140, 141,<br />

143, 144, 148, 159, 163, 166, 173, 175, 190,<br />

191, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 207, 211,<br />

214, 129, 223, 229, 231, 239, 241, 242, 246,<br />

247, 248, 249, 270, 307, 312, 326, 327, 328,<br />

339, 342, 352, 359, 374, 386, 390<br />

indis xeoba (Indus Valley) _ 15<br />

indoeTi (India) _ 29, 35, 198, 214, 339, 340,<br />

341, 342, 343, 344, 357<br />

invudi h.v. (Inwood, H.W.) _ 162<br />

inokenti VIII, papi (Innocent VIII, pope) _ 60<br />

inokenti X, papi (Innocent X, pope) _ 59<br />

iosia, mefe (Josiah, king) _ 25<br />

ipri (Ypres) _ 350<br />

ipsilianti, princi (Prince, Ypsilanti) _ 121<br />

irani (Iran) _ 26, 28, 334, 335, 336, 337, 338<br />

irvingi uoSingTon (Irving, Washington) _ 323<br />

irlandia (Ireland) _ 22<br />

ise jingu, salocavi (Ise Jingû shrine) _ 346<br />

isere (Isére) _ 175<br />

isida (Isis) _ 25<br />

islandia (Iceland) _ 228<br />

israeli (Israel) _ 25<br />

istria (Istria) _ 280<br />

isfahani (Isfahan) _ 334, 335, 337, 338, 339<br />

isfahani, madar-i Sahi (Isfahan, Mâdar-i Shah)<br />

_ 336<br />

isfahani, masjid-i Sahi (masjid-i imami) (Isfahan,<br />

Masjid-i Shah (Masjid-i Imam)) _ 337<br />

isfahani, masjid-i-jame (Isfahan, Mashid-i<br />

Jame) _ 287<br />

isfahani, meidan-i naqSi-s jahan (Isfahan,<br />

Meidan-i Naqsh-i Jahân) _ 335<br />

isfahani, paraskevis meCeTi (Isfahan, Friday<br />

Mosque) _ 337<br />

italia (Italy) _ 6, 7, 12, 31, 33, 34, 45, 46, 47,<br />

52, 53, 54, 52, 53, 64, 67, 68, 9, 70, 71, 74,<br />

78, 79, 82, 85, 101, 102, 103, 111, 113, 148,<br />

154, 177, 191, 202, 207, 210, 211, 214, 215,<br />

219, 222, 231, 238, 241, 246, 248, 249, 250,<br />

251, 252, 253, 256, 257, 259, 260, 268, 277,<br />

278, 284, 285, 295, 300, 306, 307, 311, 313,<br />

338, 349, 352, 356, 359, 367, 370, 375, 388,<br />

389, 390, 391<br />

itoni (Eton) _ 231<br />

iunesko (UNESCO, United National Educational,<br />

Seintific and Cultural Organization) _ 8, 9, 14,<br />

23, 37, 179, 281, 283, 302, 314, 315, 336,<br />

356, 357, 359, 360, 361, 369, 377, 392, 394<br />

iunesko (Unesco, World Heritage) _ 23, 24, 75,<br />

179, 302, 314, 315, 348, 354, 358, 364, 368,<br />

379, 392<br />

kaduCi jios (Carducci, Giosué) _ 255<br />

kavadiasi (Cavvadias) _ 235<br />

kavalkasele g.b. (Cavalcaselle, G.B.) _ 247<br />

kavasepi bartolomeo (Cavaceppi, Bartolomeo)<br />

_ 89, 90, 91, 92<br />

kaverau georg (Kawerau, Georg) _ 237<br />

kaiblingeri ignac (Kaiblinger, Ignaz) _ 209<br />

kairamo maYja (Kairamo, Maija) _ 12, 382<br />

kakadu, erovnuli parki (Kakadu National<br />

Park) _ 23<br />

kalvo mario fabio (Calvo, Mario Fabio) _ 52, 54<br />

kalifornia (California) _ 327<br />

kalkuta (Calcutta) _ 340<br />

kalmari, kaTedrali (Kalmar, cathedral) _ 311<br />

kalfi Yan (Kalf, Jan) _ 309<br />

kamboja (Cambodia) _ 357


kampania (Campania) _ 276<br />

kamporezi juzepe (Camporesi, Giuseppe) _<br />

103, 105, 106, 110, 115<br />

kanada (Canada) _ 12, 22<br />

kanalei jovani antonio (kanaleto) (Canal,<br />

Giovanni Antonio (Canaletto)) _ 73<br />

kanbera (Canberra) _ 23<br />

kandleri peter (Kandler, Peter) _ 209<br />

kanina luiji (Canina, Luigi) _ 116, 117, 118<br />

kaningemi aleqsandre (Cunningham, Alexander)<br />

_ 341<br />

kaningemi ana pamela (Cunningham, Ann Pamela)<br />

_ 323, 325<br />

kanion de Seli, Teatri saxlis nangrevebi<br />

(Canyon de Chelly, White House Ruin) _ 325<br />

kanova antonio (Canova, Antonio) _ 53, 93,<br />

101, 103, 104, 105, 110, 111, 113, 118<br />

kanti imanuil (Kant, Immanuel) _ 34, 69, 262<br />

kapodistriasi, grafi (Kapodistrias, Count) _<br />

121, 122, 125<br />

kaponi aleqsandro (Capponi, Alessandro) _ 62<br />

karaCi anibale (Carracci, Annibale) _ 78, 79<br />

karbonara jovani (Carbonara, Giovanni) _ 266,<br />

277, 295<br />

karderea valentin (Carderera, Valentin) _ 306<br />

kardinali doria pamfili (Cardinal Doria,<br />

Pamphili) _ 103<br />

kardinali konsalvi (Cardinal Consalvi) - 115<br />

kardinali paCa (Cardinal Pacca) _ 103, 113,<br />

115, 116<br />

kareY Jak (Carrey, Jacques) _ 71<br />

kari Yan (Curry, Ian) _ 12<br />

karistYe a.-n. (Caristie, A.-N.) _ 119, 120, 171<br />

karkasoni, narbonis bWe (Carcassonne, Porte<br />

Narbonnaise) _ 187<br />

karkasoni, san-nazari (Carcassonne, Saint-<br />

Nazaire) _ 186<br />

saZiebeli 441<br />

karkasoni, site (Carcassonne, Cité) _ 167,<br />

179, 186, 187, 188, 242, 251<br />

karlaili Tomas (Carlyle, Thomas) – 215,<br />

227, 228, 229<br />

karlos V, imperatori (Charles V, emperor) _ 55<br />

karlos XI, SvedeTis mefe (Charles XI, king of<br />

Sweden) ) _ 67<br />

karlos didi, imperatori (Charlemagne, emperor)<br />

_ 31<br />

karlStainis cixe-darbazi (Karlstein, castle)<br />

_ 210<br />

karnaki, amonis didi taZari (Karnak Great<br />

Temple of Ammon) _ 16<br />

kasa grande, nangrvebi (Casa Grande, ruins of)<br />

_ 324, 325, 326<br />

kasanari (Castagnary) _ 197<br />

kaseli (Kassel) _ 146<br />

kastel de haari (Kasteel de Haar) _ 309, 310<br />

kastilYone baldasare (Castiglione, Baldassare)<br />

_ 52, 78<br />

kasugas salocavi (Kasuga Shrine) _ 345<br />

kataneo karlo (Cattaneo, Carlo) _ 247<br />

katania (Catania) _ 85<br />

katoni (Cato) _ 24<br />

katremer de kensi antuan-qristom (Qutrémer<br />

de Quincy, Antoine-Chrysostome) _ 45,<br />

99, 101, 102, 119, 126, 171<br />

keisari, imperatori (Caesar, emperor) _ 46<br />

kembriji (Cambridge) _ 132, 198, 202, 226<br />

kemriji, samefo kolejis kapela (Cambridge,<br />

King`s College Chapel) _ 132<br />

kemriji wm. saflavi (wriuli taZari) (Cambridge,<br />

the Holy Sepulchre (the round church) _<br />

200<br />

kemdeni uilYam (Camden, William) _ 33<br />

kempbeli kolen (Campbell, Colen) _ 71<br />

kenti uilYam (Kent, William) _ 71, 74


442 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

kenzoni, lordi, keldsTonis pirveli<br />

markizi (Carzon, Lord, 1st Marquis of<br />

Kadleston) _ 334, 341, 342<br />

kernarvoni, cixe-darbazi (Caernarvon, castle)<br />

_ 200<br />

keski karlo (Ceschi, Carlo) _ 12<br />

kefermarktis sakurTxeveli (Kefermarkt, altar)<br />

_ 208<br />

keCikani, totem baitis saTemo saxli (Ketchikan,<br />

Totem Bright Community House) _ 325<br />

kvasti ferdinand (von Quast, Ferdinand) _<br />

162, 163, 164, 165, 240<br />

kventini Teodor (Quentin, Theodor) _ 239<br />

kviprosi (Cyprus) _ 3891<br />

kviprosi, maa (Cyprus, Máa) _ 391<br />

kievi, dimi (Kiev, Dime) _ 316<br />

kieriCi jino (Chierici, Gino) _ 275, 276<br />

kili (Kiel) _ 123<br />

kimbali fisk (Kimball, Fiske) _ 325, 327, 328<br />

kini henri (Keene, Henry) _ 134<br />

kioujis taZari (Cyojuji Temple) _ 346<br />

kiros didi (Cyrus the Great) _ 17, 19, 334<br />

kirxeri _ anastasio (Kircher, Anastasio) _ 59<br />

klarki ser keneT (Clark, Sir Kenneth) _ 199<br />

klarki jorj (Clarke, George) _ 66<br />

kleanTe stamacios (Kleanthes, Stamatios) _<br />

121, 124, 126<br />

klevitci a. v. fon (von Klewitz, A.W.) _ 157, 160<br />

klemeni paul (Clemen, Paul) _ 242, 243, 260, 350<br />

klemenseni mogens (Clemmensen, Mogens) _ 312<br />

klemensi Y. a. (Clemens, J.A.) _ 157, 160<br />

klenci leo fon (von Klenze, Leo) _ 121, 122.<br />

123, 125, 126, 128, 147<br />

kleopatra (Cleopatra) _ 40<br />

kleriso Sarl-lui (Clérisseau, Charles-Luois)<br />

_ 71<br />

klermon-ferani, kaTedrali (Clermont-Ferrand,<br />

cathedral) _ 179<br />

kliveri ben (Cliver, Blaine) _ 12<br />

kliment VII, papi (Clement VII, pope) _ 40<br />

kliment XII, papi (Clement XII, pope) _ 62<br />

klYuni, monasteri (Cluny, monastery) _ 98, 99<br />

klovio julio (Clovio, Giulio) _ 39<br />

kloke lui (Cloquet, Loius) _ 308<br />

klosternoYburgi (Klosterneuburg) _ 210<br />

klosternoYburgi, saabato (Klosterneuburg,<br />

abbey) _ 271<br />

knososi, minosis sasaxle (Knossos, Minoan<br />

Palace) _ 238<br />

kYolni (Cologne) _ 148, 151<br />

kYolni, kaTedrali (Cologne, cathedral) _ 126,<br />

130, 146, 150, 151, 152, 153, 154, 210, 239,<br />

241, 242, 244, 269, 309, 312, 373<br />

kYusi, cixe-darbazi (Coucy, castle) _ 169,<br />

171, 179, 196<br />

kola di renco (Cola di Rienzo) _ 38<br />

kolber Jan-batist (Colbertt, Jean-Baptiste) _ 70<br />

kolingvudi r.j. (Collingwood, R.G.) _ 24, 36<br />

kolona vitoria (Colonna, Vittoria) _ 57<br />

koloniuri uilYamsburgi (Colonial, Williamsburg)<br />

_ 298, 327, 328, 329, 331, 375<br />

koloniuri uilYamsburgi, renis Senoba<br />

(Colonial Williamsburg, Wren Building) _ 328,<br />

329<br />

koloniuri uilYamsburgi, sasamarTlos<br />

Senoba (Colonial Williamsburg, Courthouse) _<br />

328<br />

komoni arkis de (Caumont, Arcisse de) _ 166<br />

kompienis baRi (Compiégne, garden) _ 111<br />

komti august (Comte, August) _ 262<br />

konaraki, mzis taZari (Konarak, Sun Temple)<br />

_ 339, 340<br />

konstantine, imperatori (Constantine, em-


peror) _ 18, 19, 43<br />

konstantinopoli (Constantinople) _ 49<br />

konstantinopoli, wm. sofia (Constantinople,<br />

St. Sophia) _ 47<br />

kontrerasi rafael (Contreras, Rafael) _ 306<br />

kopenhageni (Copenhagen) _ 296<br />

kopenhageni, heligandskirkeni (Copenhagen,<br />

Helligandskirken) _ 312<br />

kordoba, kaTedari (Cordoba, cathedral) _ 306<br />

koresi manlios (Korres, Manlios) _ 15, 16, 17, 18<br />

korejo (Corregio) _ 101<br />

korinTo (Corinth) _ 122<br />

kostenoble iohan konrad (Costenoble, Johann<br />

Conrad) _ 156, 157<br />

kotori (Kotor) _ 207<br />

kotori, kaTedrali (Kotor, cathedral) _ 31<br />

koSeni Sal-nikola (Cochin, Charles-Nicholas)<br />

_ 82<br />

koheri lourens (Kocher, Lawrence) _ 328<br />

krakovi (Cracow) _ 357<br />

kremona, ratuSi (Cremona, town hall) _ 211<br />

krespi luiji (Crespi, Luigi) _ 80, 81<br />

kreftingi oto (Krefting, Otto) _ 312<br />

kristi gabriela (Krist, Gabriela) _ 12<br />

kristi eilert kristian borodtkorb<br />

(Christie, Eilert Christian Brodtkorb) _ 312<br />

kroziki fon, dekanozi (von Krosigk, Dean) _ 157<br />

kroCe benedeto (Croce, Benedetto) _ 36, 276,<br />

277, 281, 283<br />

kubiCeki vilhelm (Kubitschek, Wilhelm) _ 265<br />

kugleri franc (Kugler, Franz) _ 162<br />

kuipersi petrus Yozefus huberus (Cuypers,<br />

Petrus Josephus Hubertus) _ 309, 310<br />

kuni Tomas (Kuhn, Thomas) _ 372<br />

kuperi jeims fenimor (Cooper, James Fenimore)<br />

_ 323<br />

saZiebeli 443<br />

kurmani sigurd (Curman, Sigurd) _ 312<br />

kusko (Cuzco) _ 357<br />

la vega franCesko (La Vega, Francesco) _ 83, 85<br />

laboki ser jon (Lubbock, Sir John) _ 198, 228<br />

lazaro xuan botista (Lázaro, Juan Bautista)<br />

_ 307<br />

laTinuri amerika (Latin America) _ 303<br />

laibazi, iakobskirxe (Laibach, Jakobskirche)<br />

_ 271<br />

laibnici g.v. (Leibniz, G.W.) _ 34<br />

laipcigi (Leibzig) _ 123, 315<br />

laipcigi, Tomaskirxe (Leibzig, Thomaskirche)<br />

_ 239<br />

lakanali Jozef (Lakanal, Joseph) _ 96<br />

lange konrad (Lange, Konrad) _ 242<br />

langhasi karl gotard (Langhans, Carl Gottard)<br />

_ 146<br />

landino kristoforo (Landino, Cristoforo) _ 39<br />

lani (Laon) _ 167<br />

lansiloti kasteli gabriel, prinCipe<br />

toremuca (Principe di Torremuzza, Gabriele<br />

Lancilotto Castelli) _ 85<br />

lanCiani rodolfo amedeo (Lanciani, Rodolfo<br />

Amadeo) _ 260<br />

laokooni, qandakeba (Laocoön, statue) _ 40,<br />

42, 43, 88, 101, 111, 294<br />

laplandia (Lepland) _ 23, 381<br />

larseni knut-ainar (Larsen, Knut Einar) _ 348<br />

lasYu Jan-batist (Lassus, Jean-Baptiste) _<br />

171, 175, 176, 185, 186, 192, 370<br />

laudi j. (Laudi, G.) _ 249<br />

lafonteni Jan de (La Fonteine, Jean de) _ 99<br />

lahori (Lahore) _ 341<br />

le ba m. filip (Le Bas, M. Philippe) _ 236<br />

le korbuzYe (Le Corbusier) _ 273, 353<br />

levanta (Levant) _ 71


444 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

leTebi uilYam riCard (Lathabe, William Richard)<br />

_ 231, 241<br />

leideni (Leiden) _ 69<br />

lembaTis sasaxle (Lambeth Palace) _ 141<br />

lemeri reimond, baroni (Lemaire, Baron Raymond)<br />

_ 308, 354<br />

lemuri reimond, dekanozi (Lemaire, Canon<br />

Raymond) _ 308, 354<br />

lengli baTi (Langley, Batty) _ 75<br />

leningradi (Leningrad) _ 318<br />

lenormani m. (Lenorman, M.) _ 181<br />

lenormani Sarl (Lenorman, Charles) _ 171<br />

lenuari aleqsandre (Lenoir, Alexander) _ 99,<br />

100, 101, 102<br />

leo X, papi (Leo X, pope) _ 52, 53, 62, 40<br />

leo XII, papi (Leo XII, pope) _ 210<br />

leon pol (Lēon, Paul) _ 180, 352<br />

leonardo da vinCi (da Vinci, Leonardo) _ 47,<br />

48, 78<br />

leoni, imperatori (Leo, emperor) _ 20<br />

leoni, kaTedrali (Lēon, cathedral) _ 304,<br />

305, 306, 307<br />

leprevo ogYust (Leprēvost, Auguste) _ 171<br />

lesingi g.e. (Lessing, G.E.) _ 69<br />

lesteri (Leicester) _ 223<br />

li roland f. (Lee, Ronald F.) _ 327<br />

liberi fransis (Lieber, Francis) _ 349<br />

ligorio piro (Ligorio, Pirro) _ 349<br />

liguria (Liguria) _ 256<br />

lidsi (Leeds) _ 231<br />

lidsi, kirkstalis saabato (Leeds, Kirkstall<br />

Abbey) _ 186<br />

lieri (Lier) _ 350<br />

liviusi (Livy) _ 24<br />

liliengreni j.g. (Lilijengren, J.G.) _ 309<br />

lingreni armas (Lindgren, Armas) _ 314<br />

linkYopingi, kaTedrali (Linköping, cathedral)<br />

_ 310<br />

linkolni abraham (Linkoln, Abraham) _ 325<br />

linkolni, kaTedrali (Lincoln, cathedral) _<br />

132, 201<br />

linkhi ((Linkh) _ 120<br />

linstrumi derek (Linstrum, Derek) _ 8, 12,<br />

66, 100<br />

lioni otavio kavaliere (Lioni, Ottavio cavaliere)<br />

_ 79<br />

lipari (Lipari) _ 77<br />

lipi anibale (Lippi, Annibale) _ 41<br />

lisipe (Lysippus) _ 88<br />

listi franc (Liszt, Franz) _ 148<br />

liCfildi, kaTedrali (Lichfield, cathedral) _<br />

134, 135, 140, 202, 228<br />

lYo roY jYulYen david (Le Roy, Julien David)<br />

_ 72, 120<br />

lYubeki (Lübeck) _ 243<br />

lYubke vilhelm (Lübke, Wilhelm) _ 240, 241<br />

lYudvig I bavarieli (Ludwig I of Bavaria) _<br />

118, 120, 121, 148, 154<br />

lYudvig II, bavariis mefe, lYudvigi, bavariis<br />

kronprinci (Ludwig II, King of Bavaria,<br />

Ludwig, crown prince of Bavaria) _ 147<br />

lYudovizi, warCinebuli ojaxi (Ludovisi,<br />

femily) _ 41<br />

lYuveni (Louvain) _ 308, 350, 351, 354<br />

lYuveni, beginebis monasteri (Louvain,<br />

Grand Begiunage) _ 354<br />

lYuveni, municipalitetis Senoba (Louvain,<br />

town hall) _ 308, 351<br />

lYuveni, universitetis biblioTeka (Louvain,<br />

University Library) _ 350<br />

lYuTeri martin ((Luthen, Martin) _ 62, 63,<br />

150, 156


lYqsemburgi (Luxembourg) _ 12<br />

lobkovici, Tavadi (Labkovitz, principe) _ 81<br />

lombardia (Lombardy) _ 207, 210<br />

lompoki, umanko Casaxebis misionis nangrevebi<br />

(Lompoc, Mission La Purissima Conception)<br />

_ 327<br />

longi roberto (Longhi, Roberto) _ 277<br />

longine dionise kasius (Longinus, Dionysius<br />

Cassius) _ 74<br />

londoni (London) _ 12, 64, 65, 73, 120, 142,<br />

148, 190, 198, 241, 277, 296, 353, 354<br />

londoni, albertis memoriali ( London, Albert<br />

Memorial) _ 202<br />

londoni, barbikani (London, Barbican) _ 291<br />

londoni, britaneTis muzeumi (London, British<br />

Museum) _ 101, 127, 129, 236, 237, 370<br />

londoni, Taueri (London, Tower of) _ 200<br />

londoni, karlton hausi (London, Carlton<br />

House) _ 142<br />

londoni, kristal palasi (London, Crystal<br />

Palace) _ 222<br />

londoni, panTeoni (London, Pantheon) _ 137<br />

londoni, parlamenti (London, Houses of<br />

Parliement) _ 143<br />

londoni, sagareo saqmeTa saministro<br />

(London, Foreign Office) _ 202<br />

londoni, uestminsteris saabato (London,<br />

Westminster Abbey) _ 65, 66, 131, 134, 138,<br />

139, 143, 155, 201, 202, 231<br />

londoni, ueston holi (London, Weston Hall) _ 231<br />

londoni, wm. mariami, borcvze (London, St.<br />

Mary at Hill) _ 231<br />

londoni, wm. mariami, strendze (London, St.<br />

Mary-le-Strand) _ 231<br />

londoni, wm. pavle (London, St. Paul`s) _ 64,<br />

65, 300, 354<br />

londoni, wm. pankrasis oteli (London, St.<br />

Pancras Hotel) _ 202<br />

saZiebeli 445<br />

londoni, wm. stefanes kapela (London, St.<br />

Stephen`s chapel) _ 138<br />

londonis antikvarTa sazogadoeba (Society<br />

of Antiquaries of London) _ 12, 70, 73, 132,<br />

136, 137, 138, 140, 198, 200, 223, 310, 339-<br />

340<br />

lonroti elias (Lönnrot, Elias) _ 313<br />

loosi adolf (Loos, Adolf) _ 231, 272<br />

lord valentia (Lord Valentia) _ 339<br />

loreni klod (Lorrain, Claude) _ 74, 80<br />

lorenci stanislav (Lorentz, Stanislav) _ 315,<br />

354<br />

lorencoto (lorenco di ludoviko)<br />

(Lorenzetto (Lorenzo di Ludovico) _ 41<br />

loreto (Loreto) _ 79<br />

loto lorenco (Lotto, Lorenzo) _ 79<br />

lofti, Rirsi, v. J. (Loftie, Rev, W.J.) _ 226<br />

lui X, hesen-darmStadtis didi hercogi<br />

(Louis X, Grand Duke of Hesse-Darmstadt) _<br />

121, 165<br />

lui XIV, safrangeTis mefe (Louis XIV, king of<br />

France) _ 78<br />

lui XVI, safrangeTis mefe (Louis XVI, king of<br />

France) _ 99<br />

lui filip I, orleanis hercogi (Louis<br />

Philippe I, Duke of Orleans) _ 129<br />

luknou (Lucknow) _ 344<br />

lundi (Lund) _ 310<br />

lundi, kaTedrali (Lund, cathedral) _ 310,<br />

311, 314<br />

magdeburgi (Magdeburg) _ 12, 31, 156, 157,<br />

158, 159, 355<br />

magdeburgi, kaTedrali (Magdeburg, cathedral)<br />

_ 130, 150, 151, 156, 157, 158, 159,<br />

161, 162, 239<br />

maderno karlo (Maderno, Carlo) _ 41, 61<br />

madrasi (Madras) _ 340<br />

madridi (Madrid) _ 244, 308


446 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

madura, rajas sasaxle (Madura, Rajah Palace)<br />

_ 339<br />

mazaCo (Masaccio) _ 38<br />

maia, tomi (Mayas) _ 23, 302, 303<br />

maiano juliano da (Maiano, Giuliano de) _ 52<br />

maineke (Mainecke) _ 36<br />

mainci (Mainz) _ 241, 243<br />

mainci, kaTedrali (Mainz, cathedral) _ 146<br />

maiseni, alberxtsburgi (Meissen, Albrechtsburg)<br />

_ 239, 240<br />

maiseni, kaTedrali (Meissen, cathedral) _ 239,<br />

240<br />

maiuri amadeo (Maiuri, Amadeo) _ 260<br />

makedonia (Macedonia) _ 121<br />

makintoSi Carlz rene (Mackintosh, Charles<br />

Rennie) _ 241<br />

makfersoni jeims (Macpherson, James) _ 35<br />

malatesta sigizmo di (Malatesta, Sagismondo<br />

di) _ 51<br />

malmezonis baRi (Malmasion, garden) _ 111<br />

malmYo, municipalitetis Senoba (Malmö,<br />

town hall) _ 311<br />

malta (Malta) _ 77<br />

maluSu-tufano fani (Mallouchou-Tufano<br />

Fani) _ 234<br />

maneti latino jovenale (Manetti, Latino Giovenale)<br />

_ 55<br />

maneti janoco (Manetti, Gioanozzo) _ 50<br />

mani (Mans) _ 171<br />

mantenYa andrea (Mantegna, Andrea) _ 39, 40<br />

manti, san maSonis koSki (Mantes, Saint-Machon,<br />

tower) _ 96<br />

mantua (Mantua) _ 40, 41<br />

manhaimi (Mannheim) _ 243<br />

manhaimi, filosofosi (Mannheim, philosopher)<br />

_ 36<br />

maYorane, imperatori (Majorain, emperor) _ 20<br />

maori (Maori) _ 22<br />

marasoviCi jerko (Marasovic, Jerko) _ 378,<br />

380<br />

marata karlo (Maratta, Carlo) _ 78-79<br />

maria amalia saqsoneli (Maria Amalia of Saxony)<br />

_ 83<br />

maria-terezia, dedofali (Maria Theresia,<br />

Empress) _ 81, 207<br />

maria terezia dei gracia (Maria Theresia dei<br />

Gratia) _ 81<br />

marienburgi, cixe-darbazi (Marienburg, castle)<br />

_ 130, 145, 150-151, 155, 156, 163, 246<br />

marka (Marche) _ 389<br />

markiz erkolani (Marquis Ercolani) _ 113<br />

markoni, paolo (Marconi, Paolo) _ 388<br />

markus avreliusi, imperatori (Marcus Aurelius,<br />

emperor) _ 19, 57<br />

maroko (Morocco) _ 12, 28, 231<br />

marseli (Marseille) _ 353<br />

marseli f. (Marsili, F.) _ 249<br />

martiaJi, xelovani (Martillage, artist) _ 173<br />

martin V, papi (Martin V, Pope) _ 49<br />

martini simone (Martini, Simone) _ 31<br />

martini franCesko di jorjo (Martini, Francesco<br />

di Giorgio) _ 47, 48, 51<br />

marqsi karl (Marx, Karl) _ 37, 262<br />

marSali ser jon (Marshall, Sir John) _ 341,<br />

342<br />

masule, sofeli (Massule, village) _ 337<br />

mata nikolo (Matas, Nicolo) _ 165<br />

matei, warCinebli ojaxi (Mattei, family) _ 41<br />

materi stefen (Mether, Stephen) _ 326<br />

maunt vernoni, prezident jorj uaSingtonis<br />

rezidencia (Mount Vernon, residence<br />

of President George Washington) _ 323


maqsime, filosofosi (Maximus, Philosopher)<br />

_ 19<br />

maZoxius iakopus (Mazochius, Iacopus) _ 54<br />

medina (Medina) _ 27<br />

mediCebi, warCinebuli ojaxi (Medichi, family)<br />

_ 40, 41<br />

mediCi kozimo (Medici, Cosimo) _ 41<br />

meduna jiovani batista (Meduna, Giovan Battista)<br />

_ 213, 248<br />

meli eduard (Melly, Eduard) _ 208<br />

melini f. a. j. (Mellin, F.A.J.) _ 157<br />

mengardi jovan batista (Mengardi, Giovan<br />

Battista) _ 81<br />

mengsi rafael (Mengs, Raphael) _ 89, 101<br />

meYisoni uilYam (Mason, William) _ 76<br />

merzeburgi (Merseburg) _ 12<br />

merime prosper (Mérimée, Prosper) _ 168, 170,<br />

171, 172, 173, 175, 177, 178, 180, 181, 183,<br />

186, 187, 190, 191, 194, 199, 225, 259, 308<br />

mertagi uilYam j. (Murtagh, Wiliam J.) _ 330<br />

mesina (Messene) _ 122<br />

meqa (Mecca) _ 27<br />

meqsika (Mexico) _ 12, 23, 197, 303<br />

meheleni (Mechelen) _ 350<br />

miTra (Mithra) _ 25<br />

mikeni (Mycenae) _ 122<br />

milani (Milan) _ 26, 40, 46, 47, 81, 197, 210,<br />

247, 250, 251, 254, 257, 258, 259, 275<br />

milani, brera (Milan, Brera) _ 250<br />

milani, kaTedrali (Milan, cathedral) _ 47, 63,<br />

154, 210, 247, 256<br />

milani, ospedale majore (Milan, Ospedale<br />

Maggioere) _ 46<br />

milani, palaco marini (Milan, Palazzo Marini)<br />

_ 254<br />

milani, piaca dela skala(Milan, Piazza della<br />

Scala) _ 254<br />

saZiebeli 447<br />

milani, sforcas sasaxle (Milan, Sforza Castle)<br />

_ 258<br />

milani, tore di filarete (Milan, Torre di<br />

Filarete) _ 258<br />

milani, wm. ambrojio (Milan, S. Ambrogio) _<br />

210<br />

mileTi (Miletus) _ 16, 237<br />

mileni oben-lui (Millin, Aubin-Louis) _ 96<br />

milToni jon (Milton, John) _ 74, 131<br />

milicia franCesko (Milizia, Francesco) _ 45,<br />

89<br />

milneri jon, mRveli (Milner, John, Rev) _ 71,<br />

137<br />

milsandi j. (Milsand, J.) _ 232<br />

misirini (Missirini) _ 104<br />

miqelanjelo, ix. buanaroti miqelanjelo<br />

(Michelangelo, see Bounarroti)<br />

miSeli andre (Michel, Andrē) _ 232<br />

mYoleri georg (Möller, Georg) _ 151, 152<br />

mYunxeni (Munich) _ 118, 120, 126, 148, 240,<br />

241, 277, 296, 355<br />

mYunxeni, satriumfo TaRi (Munich, Siegestor)<br />

_ 356, 374<br />

munxeni, fravenkirxe (Munich, Frauenkirche) _<br />

240, 244<br />

moldaveTi (Moldavia) _ 320, 321<br />

molieri (Moliére) _ 99<br />

mongeri k. (Mongeri, C.) _ 250, 251<br />

montalamberi Sarl grafi de (Montalambert,<br />

Charles Comte de) _ 165, 175, 186, 199, 308,<br />

309<br />

montalto kardinali (Montalto, cardinal) _ 54<br />

montekasino, wignTsacavi (Montecessino, library)<br />

_ 44<br />

montiCelo, prezident jefersonis saxli<br />

(Monticello, home of President Jefferson) _ 325<br />

montorsoli fra jovani angYolo (Montorsoli,<br />

Fra Giovanni Angiolo) _ 43


448 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

mora paolo (Mora, Paolo) _ 296, 298, 299<br />

moreri lYudvig (Maurer, Ludwig) _ 121<br />

morikoni stefano (Moriconi, Stefano) _ 85<br />

moris saqsoneli (Maurice of Saxony) _ 157<br />

morisi, marSali, folkneri da kompania<br />

(Morris,, Marshall, Faulkner & co.) _ 228<br />

morisi uilYam (Morris, William) _ 197, 201,<br />

222, 227, 228, 229, 230, 231, 232, 241, 242,<br />

245, 248, 249, 250, 255, 260, 307, 327, 375<br />

morosini franCesko (Morosini, Francesco) _ 71<br />

morpeTi uilYm (Morpeth, William) _ 136<br />

mose (Moses) _ 24<br />

moskovi (Moscow) _ 318, 320<br />

moskovi, boiar romanovebis saxli (Moscow,<br />

Boyars Romanov House) _ 317, 318<br />

moskovi, qristes aRdgomis karibWe (Moscow,<br />

Gates of Resurrection) _ 320<br />

moskovi, yazanis RmrTismSoblis sakaTedro<br />

taZari (Moscow, cathedral of our Lade<br />

of Kazan) _ 319<br />

moskovi, wiTeli moedani (Moscow, Red<br />

Square) _ 319, 320<br />

mofati uilYam boniTon (Moffat, Willliam Bonython)<br />

_ 202<br />

muTeziusi herman (Muthesius, Hermann) _ 231, 241<br />

muleri b. (Muler, B.) _ 212<br />

munoco antonio (Munoz, Antonio) _ 274<br />

murano san donato (Murano, S. Donato) _ 210<br />

musolini benito (Mussolini, Benito) _ 273, 274<br />

muhamedi (Muhammad) _ 27<br />

na songla a. (Na Songla, A.) _ 244<br />

nadleri hans (Nadler, Hans) _ 12, 315<br />

nakS-i rustami (Naqsh-i Rustam) _ 17, 18, 334, 338<br />

naplia (Nauplia) _ 121, 123<br />

napoleoni buanaparti (Napoleon Bonaparte)<br />

_ 94, 95, 99, 101, 104, 108, 112, 113, 152,<br />

157, 349<br />

nara (Nara) _ 345, 347, 365, 367, 384<br />

nara, oqros darbazi (Nara, Golden Hall) _ 348<br />

nara, horiu-jis taZari (Nara, Hôryû-Ji temple)<br />

_ 346, 348<br />

narboni, sen-JYusti (Narbonne, Saint-Just) _<br />

177, 179<br />

natif xelovnebaTa akademia (Beaux-Arts,<br />

Academy) _ 167, 171<br />

naumburgi (Naumburg) _ 355<br />

naumburgi, kaTedrali (Naumburg, cathedral)<br />

_ 31, 315, 316<br />

neapoli (Naples) _ 31, 63, 72, 77, 83, 259,<br />

275, 276, 281<br />

neapoli, monte olivietos monasteri (Naples,<br />

monastery of Monte Oliveto) _ 63<br />

neapoli, santa kiara (Naples, S. Chiara) _<br />

279, 281, 282, 290<br />

neapoli, santa maria donaregina (Naples, S.<br />

Maria Donnaregina) _ 276<br />

nebelongi n.s. (Nebelong, N.S.) _ 312<br />

neli jon meison (Neale, John Mason) _ 198<br />

nenceis kultura (Nenec culture) _ 23<br />

neredica (Nereditsa) _ 317<br />

neSvili (Nashville) _ 325<br />

neSi jon (Nesh, John) _ 131, 142<br />

niderlandebi (Netherlands) _ 12, 62, 148,<br />

179, 197, 308, 310<br />

nikoloz V, papi (Nicholas V, pope) _ 50, 51, 59<br />

nikolsoni jorj (Nicholson, Gorge) _ 132,<br />

134, 136<br />

nilosis xeoba (Nile Valley) _ 357, 358<br />

nimi (Nîmes) _ 175, 390<br />

nimi, amfiTeatri (Nîmes, ampitheatre) _ 120,<br />

171, 175<br />

nimi, vobanis forti - (cixe-simagre) (Nîmes,<br />

Vauban Fort) _ 390, 391<br />

nimi, oTxkuTxa saxli (Nîmes, Maison Carrée) _ 275


ninevia (Ninevite) _ 217<br />

nicSe fridrix vilhelm (Nietzsche, Friedrich<br />

Wilhelm) _ 262, 263, 264, 265, 365<br />

nYordlingeni (Nördlingen) _ 154<br />

nYu deli (New Dehli) _ 296, 357, 370<br />

nYu Yorki (New York) _ 9, 388<br />

n<strong>Yuka</strong>sli, wm. nikolozi (Newcastle, St. Nicholas)<br />

_ 202<br />

nYurembergi (Nuremberg) _ 147, 243, 355<br />

noani (Noyon) _ 169<br />

nodYe S. (Nodier, Ch.) _ 77, 167<br />

novalisi (Novalis) _ 73<br />

novgorodi, macxovris eklesia (Novgorod,<br />

church of the Saviour) _ 317<br />

noli j.b. (Nolli, G.B.) _ 73<br />

noYmani balTazar (Neumann, Balthasar) _ 146<br />

noYmani franc ignac miqael (Neumann, Franz<br />

Ignar Michael) _ 146<br />

norvegia (Norway) _ 12, 311, 312, 313<br />

norviCi (Norwich) _ 300<br />

norviCi, kaTedrali (Norwich, cathedral) _<br />

144, 200, 300<br />

norTi, polkovniki j.t. (North, Colonel J.T.)<br />

_ 231<br />

normandia (Normandy) _ 142, 166, 169, 312<br />

noto, kaTedrali (Noto, cathedral) _ 389<br />

numidia (Numidia) _ 26<br />

Yena (Jena) _ 86<br />

Yeni jon (Yann, John) _ 66<br />

<strong>Yokileto</strong> <strong>Yuka</strong> (Jokilehto, Jukka) _ 6, 7, 8<br />

Yongi Sarlot (Yonge, Charlotte) _ 228<br />

Yorki (York) _ 8, 12, 140, 231<br />

Yorki, monasteri (York, Minster) _ 67, 131,<br />

133, 225, 300<br />

Yorki, sent meri (York, Saint Mary`s) _ 64<br />

YorkSiri (Yorkshire) _ 67, 75, 76<br />

saZiebeli 449<br />

YorkSiri, rivo (Yorkshire, Rievaulx) _ 64<br />

YorkSiri, roSi (Yorkshire, Roche) _ 64<br />

YorkSiri, faunteni (Yourkshire, Fauntains) _ 64<br />

YorkSiri, qasl houardi (Yourkshire, Castle<br />

Howard) _ 75<br />

Yugoslavia (Yugoslavia) _ 12, 357<br />

<strong>Yuka</strong>tani (Yucatan) _ 302<br />

Yulius II, papi (Julius II, pope) _ 40, 49, 51<br />

Yulius III, papi (Julius II, pope) _ 40<br />

Yungi maikl, mRvdeli (Young, Michael, Rev)<br />

_ 71<br />

Yuniusi franciskus (Iunius, Franciscus) _ 70<br />

Yustiniane, imperatori (Justinian, emperor) _<br />

19, 26<br />

odorikus do pordenone, beri, (Friaz Odorius<br />

di Pordenone) _ 334<br />

overbeki fridrih (Overbeck, Friedrich) _ 147<br />

olaus magnusi, episkoposi (Olaus Magnus,<br />

bishop) _ 33, 67<br />

olimpia (Olimpia) _ 18, 122, 237<br />

olimpia, enoameas saxli (Olimpia, House of<br />

Oenomaüs) _ 18<br />

olimpia, heras taZari (Olimpia, Hera Temple)<br />

_ 237<br />

onori hYug (Honour, Hugh) _ 36<br />

oranJi (Orange) _ 120<br />

oranJi, satriumfo TaRi (Orange, triumhpal<br />

arch) _ 119, 120, 175<br />

ori siciliis samefo (Two Sicilies Kingdom) _ 83<br />

orlandosi anastasios (Orlandos, Anastasios)<br />

_ 235, 236, 237<br />

orleani (Orleans) _ 355<br />

orleani, kaTedrali (wminda jvris saxelobis)<br />

(Orleans, cathedral of Sante-Croix) _ 63<br />

ortega i gaseti xoan (Ortega y Gasset, Jose)<br />

_ 36


450 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

oslo (Oslo) _ 313<br />

osmani baron JorJ-eJen (Haussmann, Baron<br />

Georges-Eugéne) _ 190, 259<br />

ostia antika (Ostia Antica) _ 82, 104, 110<br />

ostini jorj (Austin, george) _ 141<br />

oto I, saberZneTis mefe (Otto I. king of Greece)<br />

_ 121<br />

otomanTa imperia (Ottoman Empire) _ 71, 120,<br />

151<br />

oton I didi, imperatori (Otto I the Great,<br />

emperor) _ 31, 156, 160, 161<br />

oqsfordi (Oxford) _ 65, 71, 134, 198, 200,<br />

228, 341<br />

oqsfordi, kaTedrali (Oxford, cathedral) _<br />

230<br />

oqsfordi, merton kolejis kapela (Oxford,<br />

Merton College Chapel) _ 141<br />

oqsfordi, yovelTa sulTa koleji (Oxford,<br />

All Souls College) _ 66<br />

oqsfordSiri (Oxfordshire) _ 75<br />

oSatci, eigidenkirhe (Oschatz, Agidienkirche)<br />

_ 239<br />

oSatci, ratuSa (Oschatz, town hall) – 239<br />

oxridi (Ochrid) _ 357<br />

paderni kamilo (Paderni, Camillo) _ 83<br />

padua, overatis kapela (Padua, Chapel of the<br />

Ovetari) _ 39<br />

pavia, kaTedrali (Pavia, cathedral) _ 47<br />

pava, koSki (Pavia, tower) _ 689<br />

pavle II, papi (Paul II, pope) _ 4, 49, 51, 59<br />

pavle III, papi (Paul III, pope) _ 40, 43, 55<br />

pavle mociquli wm. (St. Paul) _ 57<br />

pavones sasaxle (Pavone Castello) _ 257<br />

pavsania (Pausanias) _ 18, 88<br />

pakardi aleqsis (Paccard, Alexis) _ 125, 129<br />

pakistani (Pakistan) _ 339, 344<br />

paladio andrea (Palladio, Andrea) _ 48, 69,<br />

114<br />

palaci, arqiteqtori (Palazzi, architect) _ 106<br />

palensia (Palencia) _ 306<br />

palermo (Palermo) _ 280, 283<br />

palestina (Palestine) _ 26<br />

palma de maYorka, kaTedrali (Palma de Mallorca,<br />

cathedral) _ 306<br />

palmira (Palmira) _ 70, 72, 77<br />

pane roberto (Pane, Roberto) _ 277, 281, 282,<br />

283, 357<br />

panini jovani paolo (Panini, Giovanni Paolo)<br />

_ 73, 74<br />

panofski ervin (Panofsky, Erwin) _ 262, 285<br />

papis sauflo (Papal states) _ 210<br />

paraviCini tito vespasiano (Paravicini, Tito<br />

Vespasiano) _ 250, 251, 252, 253<br />

pareisoni luiji (Pareyson, Luigi) _ 277<br />

pareto rafaeli (Pareto Raffaele) _ 247<br />

parizi (Paris) _ 12, 95, 96, 99, 101, 102, 108,<br />

110, 113, 115, 148, 151, 166, 171, 174, 179,<br />

180, 1901, 196, 227, 257, 259, 277, 352, 357<br />

parizi, bastilia (Paris, Bastille) _ 95<br />

parizi, gar d`orse (Paris, Gare d`Orsay) _ 390<br />

parizi, elises baRi (Paris, Elysēe garden) _ 99<br />

parizi, il de (Paris, Ile de) _ 190<br />

parizi, luvri (Paris, Louvre) _ 91, 98, 174, 370<br />

parizi, notr-dami (RmrTismSoblis taZari)<br />

(Paris, Notre-Dame) _ 95, 165, 169,<br />

174, 175, 176, 183, 184, 193, 196, 197, 185,<br />

186, 212, 242, 350<br />

parizi, petit-avgustinis monasteri (Paris,<br />

Petits-Augustins convent) _ 99<br />

parizi, sen-deni (Paris, Saint-Denis) _ 96, 99,<br />

173, 174, 177, 179<br />

parizi, sen-martin-de-Sami (Paris, Saint-Martin-des-Champs)<br />

_ 195


parizi, sen-Jermen-de-preze (Paris, Saint-<br />

Germain des Prēs) _ 174<br />

parizi, sen-Jermen l`oqserua (Paris, Saint<br />

Germain L`Auxerrois) _ 174<br />

parizi, sen-Sapeli (Paris, Sainte-Chapelle) _<br />

171, 175, 176, 196, 227<br />

parizi, sorbona (Paris, Sorbonne) _ 168<br />

parizi, tuilri (Paris, Tuileries) _ 176<br />

partini juzepe domeniko (Partini, Giuseppe<br />

Domenico) _ 211, 212, 259, 260<br />

paulincelas saabato (Paulinzella Abbey) _ 146<br />

paterno kastelo ignacio, biskaris prin-<br />

Cipe (Principe di Biscari, Ignazio Paterno Castello)<br />

_ 85<br />

paderseni erling (Pedersen, Erling) _ 325,<br />

327<br />

peireki nikola klod fabri de (de Peiresc,<br />

Nicolas Claude Fabri) _ 70, 89<br />

pensilvania (Pennsylvania) _ 267, 32<br />

peYn naiTi riCard (Payne Knight, Richard) _ 75<br />

pergamoni, traianeumi (Pergamon, Traianeum)<br />

_ 238<br />

pergamonis sakurTxeveli (Pergamon Altar) _<br />

71, 237<br />

peri uiliam g. (Perry, William G.) _ 327<br />

persepolisi (Persepolis) _ 17, 334, 335, 337,<br />

338<br />

persiYe Sarl (Percier, Charles) _ 96, 111<br />

peru (Peru) _ 357, 384<br />

peruci baldasare (Peruzzi, Baldassare) _ 39,<br />

48<br />

pestrumi (Paestrum) _ 72, 74, 82, 89<br />

petersoni Carlz e. (Petreson, Charles E.) _<br />

331<br />

petrarka franCesko (Petrarch, Francesco) _<br />

32, 33, 38, 39-40, 49<br />

petre mociquli wm. (St Peter) _ 57, 102<br />

piemonti (Piedmont) _ 255, 256<br />

saZiebeli 451<br />

pienca, kaTedrali (Pienza, cathedral) _ 276<br />

piza (Pisa) _ 221<br />

piza, kaTedrali (Pisa, cathedral) - 212<br />

piza, palaco del orologio (Pisa, Palazzo<br />

dell`Orologio) _ 291<br />

pizano andrea (Pisano, Andrea) _ 63<br />

pizano jovani (Pisano, Giovanni) _ 212<br />

pika anioldomeniko (Pica, Agnoldomenico) _ 281<br />

pikeringi jorj (Pickering, George) _ 200<br />

pikoki Tomas lav (Peacock, Thomas Love) _<br />

116<br />

pikolomini enea silvio (Piccolomini, Enea,<br />

Silvio) _ 39<br />

piranezi jambatista (Piranesi, Giambattista) _<br />

61, 73, 74, 112<br />

pireneebi (Pyrēnēes) _ 102<br />

pirna (Pirna) _ 239<br />

pirnia m.k. (Pirnia, M.K.) _ 335<br />

pirsoni jon louboro (Pearson, John Loughborough)<br />

_ 201<br />

pitakisi kiriakos (Pittakis, Kiriakos) _ 124,<br />

125, 129,. 235<br />

piterboro (Peterborough) _ 141, 144<br />

piterboro, kaTedrali (Peterborough, cathedral)<br />

_ 202<br />

pius II, papi (Pius II, pope) _ 39, 49<br />

pius IV, papi (Pius IV, pope) _ 55<br />

pius V, papi (Pius V, pope) _ 57<br />

pius VI, papi (Pius VI, pope) _ 92, 101<br />

pius VII, papi (Pius VII, pope) _ 95, 102, 104,<br />

107, 108, 112<br />

platea (Platae) _ 18<br />

platoni (Plato) _ 26, 45, 68, 264, 285, 294<br />

plenderliTi harold jeimz (Plenderleith,<br />

Horald James0 _ 295


452 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

pliniusi (Pliny) _ 45, 89<br />

plotine (Plotinus) _ 26, 34<br />

plutarqe (Plutarch) _ 19<br />

pYerfoni, cixe-darbazi (Pierrefonds, castle)<br />

_ 169, 179, 195, 196, 232, 242-243, 251,<br />

309, 373<br />

pYujini ogastas eulbi norTmor (Pugin,<br />

Augustus Welby Northmore) _ 140, 142, 143,<br />

144, 199, 202, 204, 308, 309<br />

pYujini ogastas Carlz (Pugin, Augustus<br />

Charled) _ 142<br />

pokriSkini p. (Pokryshkin, P.) _ 317<br />

polaki l. (Pollak, L.) _ 43<br />

poleti luiji (Poletti, Luigi) _ 210<br />

polikleti (Polyclitus) _ 89<br />

poloneTi (Poland) _ 12, 315, 353<br />

pompei (Pompeii) _ 82, 83, 84, 85, 104, 238,<br />

260, 296, 370<br />

pompei, gladiatorebis yazarma (Pompeii,<br />

Caserma dei Gladiatori) _ 85<br />

pompei, nimfeumi (Pompeii, nymphaeum) _ 82<br />

pompei, qirurgis saxli (Pompeii, Casa del<br />

Chirurgo) _ 85<br />

poperi karl (Popper, Karl) _ 36<br />

porteri Carlz u. III (Porter, Charles W. III) _<br />

327, 331<br />

portiCi (Portici) _ 82, 83, 85, 86<br />

portugalia (Portugal) _ 197<br />

posano (Possagno) _ 104<br />

poseidonia (Poseidonia) _ 72<br />

postdami (Potsdam) _ 146, 156<br />

pouisini albert reinald (Powys, Albert<br />

Reginald) _ 230, 233, 352<br />

poupi artur ufam (Pope, Arthur Upham) _ 335<br />

praisi uvideil (Price, Uvedale) _ 75, 76<br />

praqsiteli (Praxiteles) _ 88<br />

praRa, wm. vitis kaTedrali (Prague, St. Veit<br />

cathedral) _ 210<br />

providensi (Providence) _ 330<br />

prokeS-ostani fon, baroni (von Prokesch-<br />

Osten, Freiherr) _ 208<br />

prokopo kesarieli (Procopius) _ 19<br />

prusia (Prussia) _ 36, 69, 86, 139, 148, 149,<br />

150, 155, 162, 163, 165, 173, 207, 208, 238,<br />

240<br />

prusti marsel (Proust, Marcel) _ 232<br />

pti jon lui (Petit, Rev, John Louis) _ 203, 204<br />

pula, avgustusis taZari (Pula, Temple of Augustus)<br />

_ 280<br />

puseni (dYuge gaspar) (Poussin (Dughet, Gaspard)<br />

_ 74, 78, 80<br />

pfori franc (Pforr, Franz) _ 147<br />

Jeneva (Geneva) _ 352<br />

Jili david (Gilly, David) _ 148, 155<br />

Jili fridrix (Gilly, Friedrich) - 147, 155<br />

JumeJi, saabato (Jumiéges, Abbey) _ 167<br />

Jurini o. (Zhurin, O.) _ 319, 320<br />

rabi samia (Rab, Samia) _ 194<br />

ravilini juzepe (Ravaglini, Giuseppe) _ 115<br />

ravena (Ravenna) _ 156<br />

rainis xeoba (Rhine Valley) _ 148, 150<br />

rainispireTi (Rhineland) _ 36, 148, 149, 242,<br />

350<br />

raiti edvard (Wright, Edward) _ 70<br />

raiti Tomas (Wright, Thomas) _ 133, 136<br />

raiti frenk loid (Wright, Frank Llyd) _ 231<br />

raihenSpergeri avgust (Reichensperger, August)<br />

_ 199, 240<br />

ramzes II (Ramses II) _ 18<br />

ramnusi (Rhamnus) _ 122<br />

raskini jon (Ruskin, John) _ 98, 174, 197, 202,<br />

204, 210, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220,


221, 222, 223, 224, 225, 226, 228, 229, 232,<br />

234, 241, 242, 246, 247, 248, 249, 250, 252,<br />

253, 256, 260, 270, 275, 288, 307, 308, 314,<br />

327, 375, 377<br />

rafaeli (santi rafaelo) (Raphael (Santi,<br />

Raffaello)) _ 26, 33, 39, 41, 43, 52, 53, 854,<br />

59, 73, 78, 79, 80, 88, 101, 102, 196, 220<br />

rafaeli betina (Raphael, Bettina) _ 82<br />

regensburgi (Regensburg) _ 147<br />

regensburgi, kaTedrali (Regensburg, cathedral)<br />

_ 154<br />

reveti nikolas (Revett, Nicholas) _ 72, 120,<br />

123<br />

reimsi, kaTedrali (Reims, cathedral) _ 31,<br />

165, 169, 179, 186, 196, 350<br />

remsi, sen-remis taZari (Reims, Saint-Remi<br />

church) _ 169<br />

rembrandti (Rembrandt) _ 57<br />

reni gvido (Reni Guido) _ 78, 101<br />

reni kristofer (Wren, Cristopher) _ 65, 130,<br />

131, 228<br />

reYnoldsi ser joSua (Reynolds, Sir Joshua)<br />

_ 78<br />

resina (Resina) _ 83, 84<br />

resifi (Recife) _ 360, 361<br />

riba (RIBA) _ 12, 197, 200, 201, 204, 207, 224,<br />

225, 226, 227<br />

ribe, kaTedrali (Ribe, cathedral) _ 312<br />

rigli alois (Riegl, Alois) _ 239, 262, 264,<br />

265, 266, 267, 268, 269, 270, 271, 285, 364,<br />

372, 375, 377<br />

rivo, saabato (Rievaulx Abbey) _ 64<br />

rivoli, cixe-darbazi (Rivoli castle) _ 391<br />

rimini (Rimini) _ 44, 50, 51<br />

rimini, san franCesko (Rimini, S. Francesco) _ 51<br />

rimini, tempio malatestiano (Rimini, Tempio<br />

Malatestiano) _ 50, 51, 63, 280<br />

rio de janeiro (Rio de Janeiro) _ 362<br />

riponi (Ripon) _ 141<br />

saZiebeli 453<br />

riqmeni Tomas (Rickman, Thomas) _ 71<br />

riCard lomguli, inglisis mefe (Richard<br />

the Lionhart of England) _ 180<br />

riCardsoni jonaTan (Richardson, Jonathan)<br />

_ 89<br />

riCi korado (Ricci, Corrado) _ 255<br />

rixteri f. (Richter, F.) _ 317, 318<br />

roberi Yuber (Robert, Hubert) _ 74, 77, 99<br />

robinsoni p.f. (Robinson, P.F.) _ 309<br />

robinsoni uilYm (Robinson, William) _ 131<br />

rogenti elias (Rogent, Elias) _ 307<br />

rodeni ogYust (Rodin, Auguste) _ 234<br />

roemondi, minsterkerki (Roermond, Munsterkerk)<br />

_ 309<br />

roza salvator (Rosa, Salvator) _ 74<br />

rozenTali k.a. (Rosenthal, C.A.) _ 157<br />

roTenburgi (Rothenburg) _ 154<br />

rokfeleri jon d. umcrosi (Rockefeller,<br />

John D.Jr.) _ 327, 328<br />

roladsbogeni (Rlandsbogen) _ 148<br />

romi (Rome) _ 7, 8, 9, 16, 19, 20, 26, 27, 32,<br />

33, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 48,<br />

49, 50, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60,<br />

61, 62, 67, 68, 70, 71, 72, 73, 74, 77, 82,<br />

86, 91, 92, 93, 94, 101, 102, 104, 105, 108,<br />

110, 112, 119, 124, 126, 147, 152, 156, 234,<br />

249, 251, 252, 253, 254, 256, 259, 260, 265,<br />

266, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278, 280,<br />

282, 283, 295, 296, 299, 312, 352, 357, 359,<br />

367, 370, 373<br />

romi, adrianes mavzoleumi (Rome, Hadrian`s<br />

mausoleum) _ 49, 73<br />

romi, avgusteumi (Rome, Augusteum) _ 274<br />

romi, akvedukebi (Rome, aqueducts) _ 20, 30,<br />

50, 54, 55<br />

romi, ara paci (mSvidobis sakurTxeveli)<br />

(Rome, Ara Pacis)) _ 40, 41, 274


454 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

romi, aurelianes zRude (Rome, Aurelian<br />

Walls) _ 20<br />

romi, bazilika aemilia (Rome, Basilica Aemilia)<br />

_ 52<br />

romi, borjo (Rome, Borgo) _ 274<br />

romi, borjo vatikano (Rome, Borgo Vaticano)<br />

_ 50<br />

romi, didi keisris baRi (Rome, Garden of the<br />

Great Caesar) _ 108, 110<br />

romi, diokletianes Termebi (Rome,<br />

Diocletian`s Baths (thermae)) _ 33, 43, 52, 55,<br />

56, 92, 260<br />

romi, domus aurea (Rome, Domus Aurea) _<br />

104, 260<br />

romi, espanuri kibe (Rome, Spanish Steps) _<br />

92<br />

romi, vespasianes taZari (Rome, temple of<br />

Vespasian) _ 110, 113<br />

romi, vestas taZari (Rome, temple of Vesta) _<br />

110, 273, 274<br />

romi, vestas taZari (herkules viqtorisadmi<br />

miZRvnili) (Rome, Vesta Temple (Hercules<br />

Victor)) _ 110<br />

romi, via apia (Rome, Via Appia) _ 55, 260<br />

romi via aurelia (Rome, Via Aurelia) _ 41<br />

romi, via dei fori imperiali (Rome, Via dei<br />

Fori Imperiali) _ 273<br />

romi, via dei funari (Rome, Via dei Funari)<br />

_ 41<br />

romi, via del mare (Rome, Via del Mare) _<br />

273, 274<br />

romi, via dela koncilacione (Rome, Via<br />

della Conciliazione) _ 274<br />

romi, via ripeto (Rome, Via Ripetto) _ 92<br />

romi, via sakra (Rome, Via Sacra) _ 52<br />

romi, via cirkus (Rome, Via Circus) _ 60<br />

romi, vila di montalo (Rome, Villa di Montalto)<br />

_ 57<br />

romi, vila doria-pamfili (Rome, Villa Doria<br />

Pamphili) _ 41<br />

romi, vila mediCi (Rome, Villa Medichi) _ 40,<br />

41<br />

romi, vila farnezina (Rome, Villa Farnesina)<br />

_ 79<br />

romi, viqtor emanuel II-is Zegli (Rome,<br />

monument of Vittorio Emanuele II) _ 254, 256<br />

romi, imperiisdroindeli fora (Rome, Imperial<br />

Fora) _ 273<br />

romi, kaligulas cirki (Rome, Circus Caligula)<br />

_ 59<br />

romi, kapitoline (Rome, Capitoline) _ 40, 43<br />

romi, kapitoliumi (Rome, Capitol) _ 38, 43,<br />

45, 51, 55, 59, 111, 254, 260, 366, 367<br />

romi, kapitoliumis baRi (Rome, Garden of<br />

the Capitol) _ 108, 109, 110, 111, 112, 114<br />

romi, karakalas Termebi (Rome, thermae of<br />

Caracalla) _ 260<br />

romi, kvirinalis borcvi (Rome, Quirinal Hill)<br />

_ 44, 92, 105<br />

romi, kloaka maqsima (Rome, Cloaca Maxima)<br />

_ 73<br />

romi, koelis borcvi (Rome, Coelian Hill) _ 51<br />

romi, kolizeumi (Rome, Colosseum) _ 20, 49,<br />

55, 60, 104, 105, 106, 107, 110, 111, 112,<br />

116, 117, 118, 120, 253<br />

romi, konstantines TaRi (Rome, Arch of Constantine)<br />

_ 18, 19, 39, 55, 62, 67, 105<br />

romi, kuria (Rome, Curia) _ 275<br />

romi, kuria lulia (Rome, Curia Lulia) _ 260<br />

romi, largo arjentina (Rome, Largo Argentina)<br />

_ 274<br />

romi, laterani (Rome, Lateran) _ 43<br />

romi, lateranis bazilika (Rome, Lateran<br />

basilica) _ 62<br />

romi, lateranis obeliski (Rome, Lateran<br />

obelisk) _ 59


omi, markus avreliusis sveti (Rome, Column<br />

of Marcus Aurelius statue) _ 55, 57, 58,<br />

77<br />

romi, markus avreliusis qandakeba (Rome,<br />

Column of Marcus Aurelius statue) _ 43, 367<br />

romi, marselusis Teatri (Rome, theatre of<br />

Marcellus) _ 273<br />

romi, mateis sasaxle (Rome, Mattei palace) _<br />

41, 89<br />

romi, mgrgvinavi Yupiteris taZari (Rome,<br />

temple of Jupiter Tonans)– 110<br />

romi, meta sudante (Rome, Meta Sudante) _<br />

52, 60<br />

romi, montesitorios obeliski (Rome,<br />

Montecitorio obelisk) _ 92, 93<br />

romi, Yanusis TaRi (Rome, Arc of Janus) _ 111,<br />

273<br />

romi, oTxi mdinaris Sadrevani (Rome,<br />

Founten of Four Rivers) _ 38, 59<br />

romi, palatino (Rome, Palatine) _ 111, 249,<br />

250, 260<br />

romi, palaco dei konservatori (Rome,<br />

Palazzo dei Conservatori) _ 40<br />

romi, palaco venecia (Rome, Palazzo Venezia)<br />

_ 40, 52<br />

romi, palaco farneze (Rome, Palazzo Fernese)<br />

_ 79<br />

romi, panTeoni (Rome, Pantheon) _ 19, 46,<br />

54, 60, 61, 62, 105, 108, 110, 111, 249, 260,<br />

275, 294, 297<br />

romi, piaca del popolo (Rome Piazza del<br />

Popolo) _ 55, 59, 110<br />

romi, piaca montesitorio (Rome, Piazza di<br />

Montecitorio) _ 92, 93<br />

romi, piaca navona (Rome, Piazza Navona) _<br />

59, 93<br />

romi, pinCio (Rome, Pincio) _ 108, 110, 111,<br />

113<br />

romi, pompeusis Teatri (Rome theatre of<br />

Pompeo) _ 43<br />

saZiebeli 455<br />

romi, porta salaria (Rome, Porta Salaria) _ 92<br />

romi, porto di ripeta (Rome, Porto di Ripetta)<br />

_ 60<br />

romi, regia (Rome, Regia) _ 250<br />

romi, san adriano (Rome, S. Adriano) _ 260<br />

romi, san bartolomeo al`izola (Rome, S.<br />

Bartolomeo all`isola) _ 260<br />

romi, san eustaxio (Rome, St. Eustachio) _ 41,<br />

108<br />

romi, san klemente (Rome, S. Clemente) _ 260<br />

romi, san lorenco fuori le mura (Rome,<br />

S. Lorenzo fuori le mura) _ 279, 280<br />

romi, san luiji dei franCezi (Rome, S. Luigi<br />

dei Francesi) _ 62<br />

romi, san marko (Rome, S. Marco) _ 50, 51, 52<br />

romi, san pantaleo (Rome, S. Pantaleo) _ 210<br />

romi, san paolo fuori le mura (Rome, S.<br />

Paolo fuori le mura) _ 210<br />

romi, san saba (Rome, S. Saba) _ 260<br />

romi, san stefano rotondo (Rome, S. Stefano<br />

Rotondo) _ 50, 51<br />

romi, san jorjo al velabro (Rome, S.<br />

Giorgio al velabro) _ 389, 390<br />

romi, sant ignacio (Rome, S. Ignazio) _ 108<br />

romi, santa maria ad martires (panTeoni)<br />

(Rome, S. Maria ad Martyres (Pantheon) _ 60<br />

romi, santa maria del popolo (Rome, S.<br />

Maria del Popolo) _ 41<br />

romi, santa maria deli anjeli (Rome, S.<br />

Maria degli Angeli) _ 55, 56, 57, 60, 79, 260<br />

romi, santa maria in kosmedini (Rome, S.<br />

Maria in Cosmedin) _ 111, 260, 261<br />

romi, santa maria majore (Rome, S. Maria<br />

Maggiore) _ 59<br />

romi, santa maria sopra minerva (Rome,S.<br />

Maria sepra Minerva) _ 59<br />

romi, santa trinita del monti (Rome, SS.<br />

Trinita dei Monti) _ 92


456 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

romi, septizoniumi (Rome, Seprizonium) _<br />

54, 57, 59<br />

romi, septimius severusis TaRi (Rome,<br />

Arch of Seprimius Severus) _ 49, 104-105, 113<br />

romi, siqstes kapela (Rome, Sistine Chapel)<br />

_ 39, 42<br />

romi, siqstes xidi (Rome, Ponto Sisto) _ 49<br />

romi, tibri (Rome, Tiber) _ 101, 108, 110<br />

romi, titusis abanoebi (Rome, thermae of Titus)<br />

_ 105<br />

romi, titusis TaRi (Rome, Arch of Titus) _<br />

49, 112, 113, 114, 115, 116, 118, 119, 120,<br />

237, 250, 252, 260, 373<br />

romi, tore deli anguilara (Rome, Torre<br />

degli Anguilara) _ 260<br />

romi, traianes TaRi (arko dela pieta)<br />

(Rome, Arch of Trajan (Arco della Pietta)) _ 62<br />

romi, traianes savaWro (Rome, Trajan`s Market)<br />

_ 273<br />

romi, traianes sveti (Rome, Trajan`s column)<br />

_ 55, 57, 77<br />

romi, traianes forumi (Rome, Rofum of Trajan)<br />

_ 19, 108, 110, 250<br />

romi, trastevere (Rome, Trastevere) _ 260<br />

romi, trevis Sadrevani (Rome, Fountain of<br />

Trevi) _ 108<br />

romi, forum boariumi (Rome, Forum Boarium)<br />

_ 110<br />

romi, forum romanumi (Rome, Forum Romanum)<br />

_ 55, 103, 108, 109, 110, 111, 113,<br />

118, 249, 250, 260, 275<br />

romi, fortuna virili (Rome, Fortuna Virilis) _ 221<br />

romi, fortunas taZari (Rome, temple of Fortune)<br />

_ 274<br />

romi, forum transitoriumi (Rome, Forum<br />

Transitorium) _ 52<br />

romi, Cigis kapela (Rome,Chigi chapel) _ 41<br />

romi, cestiusis piramida (Rome, pyramid of<br />

Castius) _ 54, 55<br />

romi, cecilius metelas akldama (Rome,<br />

Cecilia Metella tomb) _ 54<br />

romi, cirkus maqsenciusi (Rome Circus of<br />

Maxentius) _ 59<br />

romi, cirkus maqsimusi (Rome, Circus Maximus)<br />

_ 59, 111, 260, 367<br />

romi, wm. angelozis cixe-koSki (Rome, Castel<br />

S. Angelo) _ 20, 52, 54, 108, 256<br />

romi, wm. mociqulTa eklesia (Rome, SS.<br />

Apostoli) _ 210<br />

romi, wm. mowameTa taZari (kolizeumi)<br />

(Rome, temple of Martyrs (Colosseum) _ 60<br />

romi, wm. petre (Rome, St. Peter`s) _ 50, 52,<br />

53, 57, 59, 61, 79, 108, 257, 274<br />

romi, wm. rita (Rome, S. Rita) _ 273<br />

romi Sarl (Rome, Charles) _ 96<br />

roro franCesko (Rorro, Francesco) _ 83<br />

roselino bernardo (Rossellino, Bernardo) _<br />

50, 51<br />

roseti dante gabriel (Rosetti, Dante Gabriel)<br />

_ 228<br />

rosi ludvig (Ross, Ludwig) _ 123, 124, 127,<br />

128, 129, 235, 236, 237<br />

roskilde, kaTedrali (Roskilde, cathedral) _<br />

312, 314<br />

rostami (Rostam) _ 334<br />

rota s.j. (Rotta, S.G.) _ 249<br />

roterdami (Rotterdam) _ 354<br />

rotondi p. (Rotondi, P.) _ 296<br />

roSari s.t. (Rochard, S.T.) _ 170<br />

roSi saabato (Roche Abbey) _ 64<br />

roCesteri (Rochester) _ 141<br />

ruani (Rouen) _ 223<br />

ruani, kaTedrali (Rouen, cathedral) _ 167,<br />

350<br />

rubensi piter pauel (Rubens, Peter Paul) _<br />

70, 78


ubiani alfonso (Rubbiani, Alfonso) _ 254,<br />

255, 256<br />

rumineTi (Romania) _ 12, 320, 321, 322<br />

ruseTi (Russia) _ 12, 121, 313, 316, 317<br />

ruso J.J (Rousseau, J.J.) _ 130<br />

rutlandi (Rutland) _ 201<br />

saami, xalxi (Saame people) _ 23<br />

saarineni eliel (Saarinen, Eliel) _ 314<br />

saberZneTi (Greece) _ 7, 24, 69, 70, 71, 72,<br />

73, 77, 86, 87, 88, 89, 94, 95, 120, 121, 122,<br />

123, 125, 147, 214, 217, 234, 266, 312<br />

savana (Savnnah) _ 330<br />

sakardo (Saccardo) _ 248<br />

saki andrea (Sacchi, Andrea) _ 78<br />

sakoni juzepe (Sacconi, Giuseppe) _ 249, 254<br />

sakra di san mikele (Sacra di San Michele) _<br />

205<br />

salamanka (Salamanca) _ 306<br />

salviati franCesko (Salviati, Francesco) _ 39<br />

salvini enToni (Salvin, Anthony) _ 198, 200,<br />

201, 203<br />

samaryardi (Samarkand) _ 381, 384, 393<br />

samaryandi, bibi xanumis meCeTi (Samarkand,<br />

Bibi Khanum mosque) _ 381<br />

samaryandi, gur-i amiris meCeTi (Samarkand,<br />

Gur-i Amir mosque) – 381<br />

samaryandi, Temuridebis xanis Zeglebi<br />

(Samarkand, Timurid monuments) _ 383<br />

samaryandi, Sax-i zide (Samarkand, Shah-i-<br />

Zindech) _ 290<br />

samboni arTur (Sambon, Arthur) _ 233<br />

san-berteni, saabato (Saint-Bertin, abbey) _<br />

169<br />

san galioano, saabato (S. Galgano, abbey) _<br />

276<br />

san visente de avila, eklesia (S. Vicente de<br />

Avila, church) _ 306<br />

san-malo (Saint-Malo) _ 353, 354<br />

saZiebeli 457<br />

san fernandos akademia (Academia de San<br />

Fernando) _ 306<br />

sanaZaro jakopo (Sannazaro, Jacopo) _ 39<br />

sangalo antonio da, umcrosi (Sangalloo,<br />

Antonio da, the yanger) _ 52, 59<br />

sangalo juliano da (Sangallo, Guiliano da)<br />

_ 42, 52<br />

sanli, taZari (Senlis, cathedral) _ 169<br />

sansi, sinodaluri darbazi (Sens, Synodal<br />

Hall) _ 178, 179, 196, 243<br />

sansovino iakopo tati (Sansovino, Iacopo<br />

Tatti) _ 41, 43<br />

sardesi, gimnasioni (Sardes, Gymnasium) _ 385<br />

sardi juzepe (Sardi, Giuseppe) _ 260, 261<br />

safrangeTi (France) _ 31, 34, 35, 36, 62, 63,<br />

70, 76, 77, 78, 79, 80, 82, 94, 95, 96, 99, 100,<br />

101, 102, 108, 119, 120, 121, 130, 144, 146,<br />

147, 148, 160, 163, 165, 166, 167, 168, 169,<br />

171, 173, 174, 175, 176, 179, 180, 191, 192,<br />

194, 197, 199, 202, 204, 207, 214, 219, 221,<br />

222, 223, 225, 228, 231, 232, 233, 247, 255,<br />

257, 266, 303, 306, 309, 311, 314, 327, 349,<br />

350, 351, 352, 353, 354, 358, 359, 374, 391<br />

saqsonia (Saxony) _ 62, 147, 165, 238, 239,<br />

315<br />

sbordoni-mora laura (Sbordoni Mora, Laura)<br />

_ 296, 298, 299<br />

segesta (Segesta) _ 74, 85<br />

seviliYa, alkazari (Sevilla, Alcázar) _ 306<br />

seviliYa, giralda (Sevilla, Giralda) _ 306<br />

seviliYa, kaTedrali (Sevilla, cathedral) _ 306<br />

selvatiko estense pietro (Selvatico Estense,<br />

Pietro) _ 211, 212, 213, 251<br />

selinunti (Selinunte) _ 74, 85, 238, 292, 387<br />

selisbero (Selisbury) _ 65<br />

selisberi, kaTedrali (Salisbury, cathedral) _<br />

65, 131, 134, 136, 137, 139, 143, 202, 219,<br />

220


458 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

sen-deni, saabatos eklesia (Saint-denis, abbey<br />

church) _ 173, 174, 179<br />

sen meqsani, saabato (Abbey of Saint-Maixent)<br />

_ 63<br />

sent albano, saabato (St. Albans`s Abbey) _<br />

141, 227<br />

sent-bYovi (Sainte-beuve) _ 176, 177, 178<br />

sent odilienbergi, eklesia (St. Odilienberg,<br />

church) _ 309<br />

sent-omeri (Saint-Omer) _ 169<br />

serlio sebastiano (Serlio, Sebastiano) _ 48<br />

svetoniusi (Suetonius) _ 24<br />

sidnei, navsadguri (Sydney, Harbour) _ 368<br />

sidnei, opera (Sydney, Opera House) _ 368<br />

siena (Siena) _ 30, 31, 212, 215, 283<br />

siena, kaTedrali (Siena, cathedral) _ 211, 212<br />

siena, palaco publiko (Siena, Palazzo Publico)<br />

_ 30<br />

siena, piaco del kampo (Siena, Palazzo del<br />

Campo) _ 30, 31<br />

sietli, duvaniSTa gvaris indieli beladi<br />

(Seattle, Indian Chief, Duwanish family) _ 22<br />

simaxusi, imperatori (Symmachus, emperor)<br />

_ 19<br />

siria (Syria) _ 70<br />

siqste IV, papi (Sixtus IV, pope) _ 40, 49<br />

siqste V, papi (Sixtus V, pope) _ 44, 54, 57,<br />

58, 59, 92<br />

sicilia (Sicily) _ 30, 46, 72, 77, 85, 122, 292,<br />

371, 387<br />

skamoci (Scamozzi) _ 69<br />

skandinavia (Scandinavia) _ 7, 67, 311, 327<br />

skanseni, muzeumi (Scansen, museum) _ 313, 327<br />

skara, kaTedrali (Skara, cathedral) _ 311<br />

skarpa karlo (Scarpa, Carlo) _ 390<br />

skoti ser uolter (Scott, Sir Walter) _ 166,<br />

228<br />

skoti ser jorj julbert (Scott, Sir George<br />

Gilbert) _ 175, 197, 198, 199, 200, 201, 202,<br />

203, 204, 205, 206, 207, 210, 215, 224, 225,<br />

226, 227, 228, 230, 260<br />

slatinani, samrevlo eklesia (Slatinan, Parish<br />

church) _ 271<br />

sloani ser hans (Sloane, Sir Hans) _ 104<br />

smirki robert (Smirke, Robert) _ 131<br />

sneiersi r. (Sneyers, R.) _ 296<br />

sodankila, eklesia (Sodankylä, church) _ 380,<br />

381, 382<br />

solomoni, mefe (Solomon, king) _ 25<br />

sonki lars (Sonck, Lars) _ 314<br />

spanYoli jiovan batista (Spagnoli, Giovan<br />

Battista) _ 39<br />

sparseTi (Persia) _ 17, 18, 19, 70, 334<br />

sparta (Sparta) _ 24<br />

spenseri edmund (Spenser, Edmund) _ 39<br />

spilos Zvlis sanapiro (Côte-d`Or) _ 197<br />

spliti (Split) _ 71, 209, 270, 271, 377, 379,<br />

380<br />

spliti, grizogonos da kipkis ojaxebis<br />

sasaxle (Split, palace of Grisogono and Cipci<br />

families) _ 378, 380<br />

spliti, dioklitianes sasaxle (Split,<br />

Diocletian`s palace) _ 70, 209, 270, 271, 377,<br />

378<br />

spon Jak (Spon, Jacques) _ 71<br />

ssrk (USSR) _ 318, 320<br />

stabia (Stabiae) _ 82, 83<br />

stambuli (Istambul) _ 357<br />

stendali (Stendal) _ 86<br />

stendali (mari anri beili) (Stendhal (Marie<br />

henri Beyle)) _ 86, 115, 176<br />

stivensi g. f. (Stevens, G. Ph.) _ 237<br />

stivensoni jon jeims (Stevenson, John<br />

James) _ 227, 248


stYuarti jeimz (Stuart, James) _ 72, 120, 123<br />

stoveli heob (Stovel, Herb) _ 22, 64, 70<br />

stokholmi (Stokholm) _ 327, 362, 390<br />

stokholmi, katarinas eklesia (Stokholm,<br />

Katarina church) _ 309<br />

stokholmi, ridarhormis eklesia (Stokholm,<br />

Riddarholm church) _ 309<br />

stolpeni (Stolpen) _ 239<br />

storki h.b. (Storck, H.B.) _ 312<br />

stounhenji (Stonehenge) _ 21, 64, 70, 198,<br />

224<br />

strasburgi (Strasbourg) _ 145, 219, 243, 243,<br />

246, 268, 355<br />

strasburgi, kaTedrali (Strasbourg, cathedral)<br />

_ 98, 126, 145, 244<br />

stratford holi (Stratford Hall) _ 325, 327<br />

striti jorj edmund (Street, George Edmund)<br />

_ 198, 225, 226, 228, 247, 248, 307<br />

strouberi hili (Strawberry Hill) _ 131, 134<br />

struiusi ion (Struyus, John) _ 334<br />

suasoni, kaTedrali (Soissons, cathedral) _<br />

350<br />

suza, veli (Susa, valley of) _ 256<br />

suza, naqalaqari (Susa, archeological site) _<br />

350<br />

suzdali (Souzdal) _ 318<br />

suzdali, Sobis taZari (Souzdal, church of<br />

Nativity) _ 318<br />

sulTan mahmudi (Sultan Mahmud) _ 121<br />

sunioni (Sunion) _ 122<br />

sustereni, eklesia (Susteren, church) _ 309<br />

suflo Jak-Jermen (Soufflot, Jacques-Germain)<br />

_ 82, 186<br />

sforca, warCinebuli ojaxi (Sforza, family)<br />

_ 40, 46<br />

sforcinda, idealuri qalaqi (Sforzinda,<br />

Ideal town) _ 46<br />

tanka karlo (Tenca, Carlo) _ 247<br />

taragona (Tarragona) _ 389, 391<br />

tauberti j. (Taubert, J.) _ 296<br />

tacitusi (Tacitus) _ 24<br />

tbaTa mxare (Lake District) _ 75, 218<br />

saZiebeli 459<br />

teilori baron JYusten (Taylor, Baron Justin)<br />

_ 77, 167, 171<br />

tepe alfred (Tepe, Alfred) _ 309<br />

terneri Tekerei (Turnet, Thackeray) _ 342<br />

terneri j.m.u. (Turner, J.M.W.) _ 148<br />

tieri adolf (Tiers, adolphe) _ 168<br />

tivoli (Tivoli) _ 82, 110<br />

tivoli, adrianes vila (Tivoli, hadrian`s Villa)<br />

_ 238<br />

tivoli, vila d`este (Tovili, Villa d`Este) _ 39<br />

tili, generali (Tilly, general) _ 157, 161<br />

tinterni, saabato (Tintern Abbey) _ 64, 230<br />

tirinTi (Tiryne) _ 122<br />

tiroli (Tyrol) _ 265<br />

tito e. (Tito, E.) _ 249<br />

titusi, imperatori (Titus, emperor) _ 105,<br />

114<br />

tYuringia (Thüringen) _ 238<br />

todi, santa maria dela konsolacione<br />

(Todi, S. maria della Consolazione) _ 284<br />

tokio (Tokyo) _ 238, 296, 370<br />

tompsoni j. (Thompson, G.) _ 296<br />

tongariro, saRvTo mTa (Tongariro, sacred<br />

mountain) – 22<br />

tores balbasi leopoldo (Torres Balbās,<br />

Leopoldo) _ 306, 307, 352<br />

tornov-metci paul (Torniw-metz, Paul) _<br />

244, 308<br />

toronto (Toronto) _ 387, 388<br />

toskana (Tuscany) _ 210, 276


460 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

transilvania (Transylvania) _ 207, 321<br />

treviso (Treviso) _ 280<br />

trento, san pietro (Trento, S. Pietro) _ 211<br />

trienti (Trient) _ 209<br />

triesti (Triest) _ 209<br />

tripi gertruda (Tripp, Gertrude) _ 265<br />

triri (Trier) _ 243, 244, 245<br />

troa (Troy) _ 46<br />

trondhaimi, kaTedrali (Trondhaim, cathedral)<br />

_ 311, 312, 314<br />

trua, kaTedrali (Troyes, cathedral) _ 193<br />

tuduzi JorJ (Toudouze, Georges) _ 233, 234,<br />

tuluza (Toulous) _ 102<br />

tuluza, sent-serneni (Toulouse, Saint-Sernin)<br />

_ 179, 193, 194, 196<br />

tumakoris erovnuli Zegli (Tumacori National<br />

Monument) _ 327<br />

tunisi (Tunis) _ 28, 85, 231<br />

turi (Tours) _ 188<br />

turi, kaTedrali (Tours, cathedral) _ 189, 193<br />

turini (Turin) _ 252, 255, 256, 257, 391<br />

turini, guarinis samlocvelo (Turin, Cappella<br />

della Sinodone) _ 389<br />

turini, kaTedrali (Turin, cathedral) _ 389<br />

turini, palaco madama (Turin, Palazzo Madama)<br />

_ 257<br />

turku, kaTedrali (Turku, cathedral) _ 314<br />

tuci juzepe (Tucci, Giuseppe) _ 338<br />

uaietvili ser jefri (Wyatville, Sir Jeffry) _<br />

142<br />

uaieti jeims (Wyatt, James) _ 131, 134, 135,<br />

136, 137, 138, 141, 142, 143<br />

uebi benjamen (Webb, Benjamin) _ 198<br />

uebi filip (Webb, Philip) _ 228, 231<br />

ueleri jorj (Wheler, George) _ 71<br />

ueli Jan (Houel, Jean) _ 77<br />

uelsi (Wales) _ 200, 202<br />

uelsi, kaTedrali (Wells, cathedral) _ 200,<br />

289<br />

uelsi, tinterni (Wales, Tintern) _ 64<br />

uesti riCard (West, Richard) _ 73, 82<br />

uzbekeTi (Uzbekistan) _ 383<br />

uiTingtoni g. d. (Whitington, G.D.) _ 71<br />

uilisi, profesori (Willis, Professor) _ 207<br />

uindzori, elTam palasi (Windsor, Eltam palace)<br />

_ 142<br />

uindzori, cixe-darbazi (Windsor, castle _<br />

139, 142, 143, 200, 373, 390<br />

umberto, italiis kronprinci (Umberto,<br />

Crouwn Prince of Italy) _ 154<br />

umbria (Umbria) _ 389<br />

ungi bertel (Jung, Bertel) _ 314<br />

ungreTi (Hungary) _ 81, 207, 322<br />

uoToni henri (Wotton, Henry) _ 74<br />

uolpoli ser horas (Walpole, Sir Horace) _<br />

72, 73, 82, 131, 134<br />

uolsi Tomas, kardinali (Wolsey, Thomas<br />

cardinal) _ 63<br />

uordsuorTi uilYam (Wordsworth, William) _<br />

218<br />

uoSingtoni (Washington) _ 356<br />

upsala, kaTedrali (Uppsala, cathedral) _ 311,<br />

314<br />

urban VIII barberini, papi (Urban VIII Barberini,<br />

pope) _ 60-61<br />

urbani bartolomeo (Urbani, Bartolomeo) _ 79<br />

urbani g. (Urbani, G.) _ 296<br />

urbino (Urbino) _ 52<br />

urne, eklesia (Urnes, church) _ 313<br />

utrexti (Utrecht) _ 309<br />

utconi Yorn (Utzon, Jörn) _ 368


uqsmali (Uxmal) _ 302, 303<br />

favreto j. kav (Favretto, Cav. G.) _ 249<br />

fazolo v. (Fasolo, V.) _ 238<br />

fanCeli paolo (Fancelli, paolo) _ 37<br />

farneze, warCinebuli ojaxi (Farnese, family)<br />

_ 40<br />

fasargadi (Pasargadae) _ 338<br />

fasargadi, kirosis akldama (Pasargadae,<br />

temb of Cyrcus) _ 17, 19, 334<br />

fatehpur sikri (Fatehpur Sikri) _ 339, 343<br />

faunteni, saabato (Fountains Abbey) _ 64, 75,<br />

386<br />

facena domeniko (Faccenna, Domenico) _ 338<br />

fea karlo (Fea Carlo) _ 93, 103, 104, 105,<br />

110, 115, 116, 118<br />

feni, cixe-darbazi (Fenis Castle) _ 256<br />

ferara (Ferrara) _ 39, 40, 44<br />

ferara, kaTedrali (Ferrara, cathedral) _ 283<br />

feri benjamen (Ferrey, Benjamin) _ 142<br />

feruci e. (Ferruzzi, E.) _ 249<br />

fejerdi TamaS (Fejérdi, Tamās) - 12, 323<br />

fidiasi (Phidias) _ 88<br />

fidleri (Fiedler) _ 285<br />

filadelfia (Philadelphia) _ 330<br />

filadelfia, wm. iakobi (Philadelphia, St.<br />

James-the-Less) _ 332<br />

filaret il (antonio averlini) (Filaret Il<br />

(Antonio, Averlino) _ 46<br />

fildeni ser bernard m. (Feilden, Sir Bernard<br />

M.) _ 8, 296, 300<br />

filiber de l`orm (Philibert de l`Orme) _ 63<br />

filip-avgustusi, safrangeTis mefe<br />

(Pilippe-August of France) _ 180<br />

filipo pol (Philippot, Paul) _ 12, 285, 294,<br />

295, 296, 298, 299, 365<br />

fineTi (Finland) _ 12, 313, 314, 380, 381<br />

saZiebeli 461<br />

fiorovante di ridolfo aristotele di<br />

(Fiorovante di Ridolfo, Aristotele di) _ 59<br />

fioreli juzepe (Fiorelli, Giuseppe) _ 251,<br />

260<br />

firdousi (Firdowsi) _ 334<br />

fiSer fon erlax iohan bernhard (Fischer<br />

von Erlach, Johann Bernhard) _ 69<br />

fiSeri Teodor (Fischer, Theodor) _ 242<br />

fiCi jeims marston (Fitch, James Marston) _<br />

333<br />

florencia (Florence) _ 31, 32, 40, 41, 44, 68,<br />

88, 212, 247, 259, 280, 281, 299, 353, 357<br />

florencia, kaTedrali (santa maria dei<br />

fiore) (Florence, cathedral (S. Maria, del Fiore)<br />

_ 210, 211, 212<br />

florencia, ponte vekio (Florence, Ponte<br />

Vecchio) _ 280, 281<br />

florencia, santa kroCe (Florence, S. Croce)<br />

_ 63, 210, 211<br />

florencia, santa maria novela (Florence,<br />

S. Maria Novella) _ 45, 63<br />

florencia, ufici (Florence, Uffizi) _ 389<br />

florencia, jotos kampanile (samreklo)<br />

(Florence, Giotto`s Campanile) _ 220, 222<br />

folinYo (Foligno) _ 389<br />

fontana domeniko (Fontana, Domenico) _ 43,<br />

44, 57, 58, 59, 60, 82<br />

fontana karlo (Fonatana, carlo) _ 60, 260<br />

fonthili, saabato (Fonthill Abbey) _ 134<br />

fordi henri da misi ojaxi (Ford, Henry, family)<br />

_ 327<br />

forsteri georg (Forster, Georg) _ 146<br />

fort uilYami (Fort William) _ 340<br />

fra jokondo (Fra Giocondo) _ 44, 52<br />

fraiburgi (Freiberg) _ 243<br />

fraiburgi, kaTedrali (Freiberg, cathedral) _<br />

239


462 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

frangul ZeglTa muzeumi (Musée des monuments<br />

francais) _ 99, 100, 168<br />

fransi anatol (France, Anatole) _ 232<br />

fransiade, eklesia (Franciade, church) _ 96<br />

franCesko asizeli (Francis of Assisi) _ 23<br />

franc-iozefi, avstriis imperatori (Franz<br />

Joseph, emperor of Austria) _ 154<br />

fraskati (Frascati) _ 110<br />

frederiksburgi (Fredericksburg) _ 355<br />

frederikburgi, cixe-simagre (Fredericksburg<br />

Castle) _ 312<br />

freizeri j. b. (Frazer, J.B.) _ 334<br />

fridenhaimi baron fon (von Fredenheim, Baron)<br />

_ 104<br />

fridrix vilhelm I, prusiis mefe (Friedrich<br />

Wilhelm I, king of Prussia) _ 86<br />

fridrix II, imperatori (Frederick II, emperor)<br />

_ 31<br />

fridrixi kaspar david (Friedrich, Caspar David)<br />

_ 147, 313<br />

fridrih didi (Frederick the Great) _ 145, 147<br />

fridrih vilhelm, prusiis kronprinci<br />

(Friederich Wilhelm, crown prince of Prussia) _<br />

151<br />

fridrih vilhelm IV, prusiis mefe (Friedrich<br />

Wilhelm IV, king of Prussia) _ 152, 154, 162<br />

fridrih II, hessenis langrafi (Friedrich II,<br />

Langrave of Hessen) _ 145<br />

friki fridrix (Frick, Friedrich) _ 155<br />

frimeni edvard ogastas (Freeman, Edward<br />

Augustus) _ 202<br />

fuga ferdinando (Fuga, Ferdinando) _ 93<br />

fuko miSel (Foucault, Michel) _ 34, 36<br />

fulvio andrea (Fulvio, Andrea) _ 52, 54<br />

qairo (Cairo) _ 277, 370<br />

qarteri jon (Carter, John) _ 71, 137, 138,<br />

139, 140, 143, 375<br />

qasl houard (Castle Howard) _ 75<br />

qaSani (Kashan) _ 28, 337<br />

qentrberi, kaTedrali (Canterbury, cathedral)<br />

_ 141, 144<br />

qerou uilYam duglas (Caroe, William Douglas)<br />

_ 249<br />

qoventri, kaTedrali (Coventry, cathedral) _<br />

135, 354<br />

qokereli (Cockerell) _ 120, 198<br />

qolvini sidnei (Colvin, Sidney) _ 207, 226,<br />

227, 228<br />

qornvalisi jeims, grafi (Cornwallis, James<br />

Earl) _ 135<br />

qotinhemi lYuis nokals (Cottingham, Lewis<br />

Nockalls) _ 141<br />

qouli h.h. (Cole, H.H.) _ 341<br />

qromveli Tomas (Cromwell, Thomas) _ 63<br />

qserqse, sparseTis mefe (Xerxes, king of Persia)<br />

_ 334<br />

yazvini (Gazvin) _ 337<br />

SantiliYe, cixe-darbazi (Chantilly Castle) _<br />

96<br />

Sarl III burboni (Charles III of Borbons) _ 83<br />

Sarlotsvili (Charlottesville) _ 325<br />

Sartri, kaTedrali (Chartres, cathedral) _ 21,<br />

31, 171, 186, 193, 350<br />

satobriani fransua rene vikont de (Chateaubriand,<br />

Francois Renē Vicomte de) _ 121,<br />

165, 246<br />

Sah abasi (Shah Abbas) _ 334, 335<br />

Seiferi karl (Schäfer, Karl) _ 239, 240, 245<br />

Seli Hh.b. (Shelly, P.B.) _ 116<br />

Senkendorfi ferdinand maqvs fon (von<br />

Schenkendorf, Ferdinand Max) _ 155<br />

SefTsbari, lordi (Shaftesbury, Lord) _ 76, 78<br />

Seqspiri uilYam (Shakespeare, William) _ 20-<br />

21, 35, 168


SvedeTi (Sweden) _ 23, 34, 63, 67, 68, 309,<br />

311, 312, 313, 390<br />

Sveicaria (Switzerland) _ 148, 154, 179, 219<br />

Svetcingeni (Schwetzingen) _ 385<br />

Soleri iohan kristof fridrix fon (von<br />

Schiller, J.C.F.) _ 166<br />

Sinkeli karl fridrix (Schinkel, Karl Friedrich)<br />

_ 121, 122, 147, 148, 149, 150, 152,<br />

156, 160, 161, 162, 313<br />

Sirazi baqer (Shirazi, Baqer) _ 338<br />

Sirakava (Shirakawa) _ 375<br />

Sirmeri hainrix ernst (Schirmer, Heinrich<br />

Ernst) _ 312<br />

Slegeli fridrix fon (von Shlegel, Friedrich)<br />

_ 86, 148, 309<br />

Slimani hainrix (Schliemann, Heinrich) _ 129<br />

Smidti erik (Schmidt, Erich) _ 337<br />

Smidti fridrix fon (von Schmidt, Friedrich)<br />

_ 154, 209, 210, 260<br />

Smidti hartvig (Schmidt, Hartwing) _ 237,<br />

238, 383, 384<br />

SYoni Teodor fon (von Schön, Theodor) _<br />

155, 156<br />

SYuTi jon (Chute, John) _ 131<br />

Soberti gustav eduard (Schaubert, Gustav<br />

Eduard) _ 121, 123, 124, 127, 129, 235, 236<br />

Sotlandia (Scotland) _ 198, 227<br />

Sou riCard norman (Shaw, Richard Norman) _ 213<br />

Spaieri, kaTedrali (Speyer, cathedral) _ 146,<br />

154, 311<br />

Spengleri osvald (Spengler, Oswald) _ 262<br />

Sri lanka (Sri Lanka) _ 23, 357<br />

Sroteri fon, baroni (von Schrotter, Minister<br />

Freiherr) _ 155<br />

Stainbaxi ervin fon (von Steinbach, Erwin) _ 145<br />

Stainbrexti konrad (Steinbrecht, Conrad) _<br />

156, 246<br />

saZiebeli 463<br />

Staineri jorj (Steiner, George) _ 264<br />

Stakelbergi (Stackelberg) _ 120<br />

Stelceri helmut (Stelzer, Helmut) _ 12<br />

Sterni rafael (Stern, Raffaele) _ 103, 106,<br />

107, 108, 113, 114, 115, 118<br />

Stifteri adalbert (Stift, Adalbert) _ 209<br />

StYubeni iozef herman (Stübben, Joseph Hermann)<br />

_ 272<br />

StYuleri august (Stüler, August) _ 156<br />

Stolcenfelzi, cixe-darbazi (Stolzenfels,<br />

castle) _ 150<br />

SuamdinareTi (Mesopotamia) _ 15<br />

Suberti ernst (Schubert, Ernst) _ 315, 316<br />

Suberti franc (Schubert, Franz) _ 148<br />

Sumani robert (Schumann, Robert) _ 148<br />

Sumerebi (Sumerians) _ 24<br />

Cembersi uilYam ser (Chambers, Sir William)<br />

_ 76<br />

Carlz II, inglisis mefe (Charles II, king of<br />

England) _ 142<br />

CauSesku, prezidenti (Ceaucescu, president)<br />

_ 312<br />

Cesteri, kaTedrali (Chester, cathedral) _ 202<br />

Cesterfildi (Chesterfield) _ 300<br />

Cefalu, kaTedrali (Cefalu, cathedral) _ 292<br />

Cigi, koleqcia (Chigi, collection) _ 86<br />

Cigi, warCinebuli ojaxi (Chigi, family) _ 61, 62<br />

Cikago, universiteti (Chigaco, University) _<br />

337<br />

Cimabue (Cimabue) _ 389<br />

CineTi China) _ 15<br />

CiCeTeri (Chichester) _ 65<br />

CiCeTeri, kaTedrali (Chichester, cathedral) _<br />

205<br />

CYonhauzeni karl fon, baroni (von Czernhausen,<br />

Karl Freiherr Czoernig) _ 208


464 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />

cerera (Ceres) _ 46<br />

ceSi karlo (Cesschi, Carlo) _ 275<br />

cvikau, marienkirxe (Zwichau, Marienkirche) _<br />

238, 239<br />

cvirneri ernst fridrix (Zwirner, Ernst<br />

Friedrich) _ 151, 152<br />

ciceroni (Cicero) _ 24<br />

cYurixi (Zürich) _ 63<br />

Zanderi juzepe (Zander, Giuseppe) _ 338<br />

Zapati tomazo (Zappati, Tommaso) _ 105<br />

Zveli Senobebis dacvis sazogadoeba (spabi)<br />

(Society for the protection of <strong>Ancient</strong> Buildings<br />

(SPAB)) _ 141, 197, 214, 227, 228, 230,<br />

231, 232, 247, 248, 250, 259, 327, 384, 391<br />

xmelTaSuazRvispireTi (Mediterranean) _ 15,<br />

25, 30, 34, 35, 39, 69, 219, 237, 384, 342<br />

xorini, monasteri (Chorin, convent) _ 150<br />

xristina, SvedeTis dedofali (Christina,<br />

queen of Sweden) _ 67, 77<br />

jekobsi jein (Jacobs, Jane) _ 333<br />

jili fridrix (Gilly, Fridrich) _ 122<br />

jilpini uilYam (Gilpin, William) _ 75<br />

jovanYoni gustavo (Giovannoni, Gustavo) _<br />

272, 273, 274, 275, 276, 281, 352, 353, 358,<br />

370, 375<br />

jovenale jovani batista (Giovenale, Giovanni<br />

Battista) _ 260, 261<br />

jonsi ser uilYam (Johens, Sir William) _ 340<br />

jonsoni semuel (Johnson, Samuel) _ 340<br />

jorj IV, inglisis mefe (Geogre IV, king of<br />

England) _ 142<br />

joto di bondone (Giotto di Bondone) _ 38,<br />

63, 221, 389<br />

jonzi inigo (Jones, Inigo) _ 64, 70<br />

juvara filipo (Juvarra, Filippo) _ 257<br />

justiniani, warCinebuli ojaxi (Giustiniani,<br />

family) _ 41<br />

haaga (The Hague) _ 349<br />

hazeliusi artur (Hazelius, Artur) _ 313<br />

hazenflugi g.g.a. (Hasenpflug, G.G.A.) _ 157<br />

haida, sofeli (Haida villige) _ 22<br />

haidegeri martin (Heidegger, Martin) _ 36,<br />

262, 263, 264, 285, 286, 365, 372<br />

haidelbergi (Heidelberg) _ 246<br />

haidelbergi, oteinrihCsbau (Heidelberg, Otteinrichsbau)<br />

– 245<br />

haidelbergi, cixe-darbazi (Heidelberg, castle)<br />

_ 241, 242, 2244, 245<br />

haidelYofi karl aleqsander fon (von<br />

Heidelöff, carl Alexander) _ 154<br />

haidenstami verner fon (von Heidenstam,<br />

Verner) _ 311, 314<br />

haiderabadi (Hyderabad) _ 343, 344<br />

hainze vilhelm (Heinse, Wilhelm) _ 146<br />

hakerti filip (Hackert, Philipp) _ 74<br />

halberStadi (Halberstadt) _ 243<br />

hale (Halle) _ 86, 145<br />

hale, moricburgis cixe-darbazi (Halle,<br />

castle of Moritzburg) _ 150<br />

haleri (Haller) _ 120<br />

hamburgi (Hamburg) _ 148, 159<br />

hanseni hans xristian (Hansen, Hans Christian)<br />

_ 124, 127, 129, 236<br />

harvardi (Harvard) _ 9, 370<br />

harkot-smiti sesil (Harcort-Smith, Cecil) _<br />

352<br />

hatCinsoni v. (Hutchinson, W.) _ 134, 138<br />

haqstebli ada luis (Huxtable, Ada Louise) _<br />

329<br />

hegeli georg vilhelm fridrix (Hegel,<br />

Georg Wilhelm Friedrich) _ 69, 86, 262, 276,<br />

313<br />

hedvig eleonora (Hedewig Eleonora) _ 67<br />

hekaTeos mileTeli (Hecataeus of Milesia) _ 24


helsinki (Helsinki) _ 12, 313<br />

helberti iozef aleqsandr fon (von Helfert,<br />

Josef Alexander) _ 208<br />

henri VII, inglisis mefe (Henry VII, king of<br />

England) _ 136<br />

henri VIII, inglisis mefe (Henry VIII, king of<br />

England) _ 63, 64, 139<br />

henclmani imre (Henszlmann, Imre) _ 322<br />

heraTi (Herat) _ 391, 392<br />

herberti ser tomas (Herbert, Sir Thomas) _ 334<br />

herderi iohan gotfrid (Herder Johann Gottfied)<br />

_ 35, 69, 86, 145, 262, 313<br />

herkulanumi (Herculaneum) _ 79, 82, 83, 84,<br />

85, 86, 104, 238, 260, 370<br />

herode atikosi (Herodes Atticos) _ 123<br />

herodote (Herodotus) _ 24, 28<br />

herforfi, kaTedrali (Hereford, cathedral) _<br />

134, 143, 202<br />

hercfeldi ernst (Herzfeld, Ernst) _ 337<br />

hessen-darmStadti (Hesse-Darmstadt) _ 121, 165<br />

hidemarki ove (Hidemark, Ove) _ 390<br />

hiTrofi iakob ignac (Hittroff, Jakob Ignas) _ 129<br />

hildeshaimi (Hildesheim) _ 353, 355, 356, 374<br />

hipodame (Hippodamus) _ 16<br />

hirTi alois (Hirt, Aloys) _ 122<br />

hirSfeldi qristian kai lorenc (Hirschfeld,<br />

Christian Cay Laurenz) _ 145<br />

saZiebeli 465<br />

hiCkoki henri rasel (Hitchkock, Henry Russel) _ 326<br />

hYoderlini iohan qristian fridrix (Hölderlin,<br />

Johann Christian Friedrich) _ 120, 121, 147<br />

hYugo viqtor (Hugo, Victor) _ 166, 167, 169,<br />

174, 175, 206, 232, 309, 312<br />

hYumi jozef (Hume, Joseph) _ 198<br />

hogarTi uilYam (Hogarth, William) _ 48, 80<br />

hodjaTi mehdi (Hodjat, Mehdi) _ 27, 338<br />

hoencolerni (Hohenzollern) _ 320<br />

hoieni nils loric (Hoyen, Niels Lauritz) _ 312<br />

hoki-ji, pagoda (Hokki-ji, pagoda) _ 346<br />

holandia (Holland) _ 307, 309<br />

holstaini (Holstein) _ 123<br />

houardi Tomas, arandelis meore grafi<br />

(Howard, Thomas, second Earl of Arundel) _ 71<br />

houksmuri nikolas (Hawksmoor, Nicholas) _<br />

65, 66, 67, 131<br />

houtoni, lordi (Hougthon, Lord) _ 228<br />

hojisi uilYam (Hodges, William) _ 339<br />

hugenotebi (Huguenots) _ 62, 63<br />

humori, eklesia (Humor, church) _ 320<br />

hunebi (Huns) _ 30, 339<br />

huserli edmund (Husserl, Edmund) _ 262,<br />

263, 285

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!