arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia
arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia
arqiteqturis konservaciis istoria Yuka Yokileto - Ancient Georgia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>arqiteqturis</strong><br />
<strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong><br />
Tbilisi<br />
2009
qarTulad Targmnes:<br />
eliso didebuliZem<br />
dimitri TumaniSvilma<br />
marine maisuraZem<br />
saerTo redaqcia:<br />
dimitri TumaniSvili<br />
marine yenia<br />
inglisuri gamocema<br />
ElsEviEr ButtErworth _ hEinEmann<br />
pirveli gamocema 1999<br />
axlad daibeWda 2001, 2002, 2004, 2005<br />
© <strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>. yvela ufleba daculia<br />
© g. CubinaSvilis centri, 2009<br />
isBn ???????????????????????????????
mTargmnelTagan<br />
winamdebare wigni ZeglTa dacva-aRdgenis erT-erT saukeTeso mcod<br />
nes ekuTvnis da amJamad am dargSi momuSaveTaTvis samagidodaa<br />
aRia re bu li.<br />
qarTveli mkiTxvelisTvis is imiTaa mniSvnelovani, rom istoriul<br />
WrilSi warmoaCens kulturuli memkvidreobis movla-patronobis<br />
im um Tavres problemebs, romelTa pirispir, mTel msofliosTan<br />
erTad, Cve ni qveyanac dgas. vimedovnebT, am sirTuleTa Zirebis<br />
gacnobiereba Cvenc dagvexmareba Tavi gavarTvaT ekonomikuri, socialuri<br />
Tu sxva ga re moebebiT gamowveul siZneleebs.<br />
wigni Tanabrad gamosadegia rogorc restavraciis Semswavleli<br />
studentebisTvis, aseve dargis gamocdil muSakTaTvisac. cnobamonace<br />
me biT Zalze mdidari, igi, amasTanave mkafiod gaazrebulsa<br />
da danawev rebul suraTs warmogvidgens (Tumc wminda filosofiuri<br />
Tu xelovne bis-Teoriuli sakiTxebi zogjer ramdenadme gamartivebuladaa<br />
gadmoce mu li). amis gamo is saxelmZRvanelodacaa<br />
gamosayenebeli, qarTuli sa res tav racio skolis istoriis werisasac<br />
da sarestavracio proeqtebis ganxilva-Sesafasebladac.
sarCevi<br />
winaTqma _ pol filipo ............................................................................................... 6<br />
seriis redaqtorebis winasityvaoba ..................................................................................................... 9<br />
samadlobeli ................................................................................................................................................... 12<br />
1. tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba ................................................................................. 14<br />
1.1. winandeli midgoma istoriuli nagebobebisadmi ........................................ 15<br />
1.2. tradiciuli sazogadoeba ............................................................................ 20<br />
1.3. istoriisa da memkvidreobis adrindeli koncefciebi .............................. 24<br />
1.4. antikuri xanis xelaxali aRmoCena .............................................................. 29<br />
1.5. Tanamedrove istoriuli cnobiereba .......................................................... 34<br />
2. siZveleTa xelaxali aRmoCena ............................................................................................................ 38<br />
2.1. siZlevelTa koleqciebi da restavracia .................................................... 39<br />
2.2. aRorZinebis xanis Txzulebebi arqiteqturaze ......................................... 44<br />
2.3. adrindeli saqmianoba da dacva romSi ........................................................ 49<br />
2.4. rafaeli da ZeglTa dacva ............................................................................ 52<br />
2.5. ZeglTadmi mopyroba `romis aklebis~ Semdeg ............................................. 55<br />
2.6. reformacia da kontrreformacia .............................................................. 62<br />
2.7. gavlena evropaze ........................................................................................... 63<br />
3. ganmanaTleblobis xana .......................................................................................................................... 69<br />
3.1. `didi mogzaurobis~ gavlena ........................................................................ 70<br />
3.2. mxatvrobis restavraciis adrindeli koncefciebi ................................... 77<br />
3.3. arqeologiuri aRmoCenebi da restavracia ................................................ 82<br />
3.4. vinkelmani da antikur siZveleTa restavracia ......................................... 85<br />
4. klasikuri Zeglebi .................................................................................................................................. 94<br />
4.1. safrangeTis revolYucia .............................................................................. 94<br />
4.2. klasikur siZveleTa restavracia romSi ...................................................102<br />
4.3. zegavlena safrangeTSi siZveleTa restavraciaze ...................................119<br />
4.4. klasikur ZeglTa anastilozi saberZneTSi ...............................................120
5. romantizmis xana .....................................................................................................................................130<br />
5.1. `goTuri aRorZineba~ da inglisis kaTedralTa gadasxvafereba ............131<br />
5.2. siZvelismcodneTa kamaTi restavraciis principebze ..............................136<br />
5.3. `guTuri aRorZinebis~ mimdevi sarestavracio samuSaoebi ing li s Si ......140<br />
5.4. romantizmi da `Suasaukunovani aRorZienba~ germanulenovan qve y neb Si ....145<br />
5.5. ZeglTa movlis mdgomareoba prusiaSi .......................................................148<br />
5.6. istoriul ZeglTa saxelmwifoebrivi marTvis sawyisebi safran ge T Si ...165<br />
6. stiluri restavracia ..........................................................................................................................173<br />
6.1. restavraciis principebi da praqtika safrangeTSi .................................173<br />
6.2. `stiluri restavraciis~ koncefcia ..........................................................188<br />
6.3. konservacia restavraciis sapirispirod (inglisi) ..................................197<br />
6.4. ZeglTa dacva da restavracia avstriaSi ..................................................207<br />
6.5. `stiluri restavracia~ italiaSi ..............................................................210<br />
7. konservacia ...............................................................................................................................................214<br />
7.1. jon raskinis <strong>konservaciis</strong> principebi ......................................................214<br />
7.2 <strong>konservaciis</strong> politikis ganviTareba inglisSi .........................................223<br />
7.3. uilYam morisi da sPaB-i .............................................................................227<br />
7.4. arqeologiuri obieqtebi ............................................................................233<br />
7.5. <strong>konservaciis</strong> moZraoba centralur evropaSi ...........................................238<br />
7.6. <strong>konservaciis</strong> moZraoba italiaSi ................................................................246<br />
8. Teoriebi da koncefciebi ...................................................................................................................263<br />
8.1. aloiz rigli da `ZeglTa kulti” ...............................................................265<br />
8.2. ZeglTadacviTi politikis ganviTareba avstriaSi ...................................269<br />
8.3. “Restauro scientifico” ..........................................................................................272<br />
8.4. ZeglTa dacvis ganviTareba omisSemdgom italiaSi ..................................276<br />
8.5. Cezare brandis restavraciis Teoria ........................................................283<br />
8.6. brandis naazrevis zegavlena ......................................................................295<br />
9. saerTaSoriso urTierTgavlena da TanamSromloba ...........................................................302<br />
9.1. zegavlena sxva qveynebze .............................................................................302<br />
9.2. saerTaSoriso TanamSromloba ....................................................................349<br />
10. gansazRvrebebi da mimarTulebani ..............................................................................................364<br />
10.1. memkvidreobisa da <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove aspeqtebi .......................364<br />
10.2. zegavlena ZeglTadmi mopyrobaze ............................................................373<br />
10.3. mimdinareobani praqtikaSi .........................................................................376<br />
10.4. daskvniTi SeniSvnebi ...................................................................................392<br />
rCeuli bibliografia ..............................................................................................................................395<br />
saZiebeli .........................................................................................................................................................428
winaTqma<br />
pol filipo<br />
ICCROM-is sapatio direqtori<br />
brYuselis Tavisufali universitetis sapatio profesori<br />
Tu vinme kidev eWvobs, rom arsebobs<br />
sazogado evropuli kultu ra, romelic,<br />
Tanacve, erovnul kulturebTan<br />
mudmiv dialogSi imyofe ba, misTvis arqiteqtor<br />
<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>s mier warmodgenili<br />
restavra ci is <strong>istoria</strong> damajerebeli<br />
damamtkicebeli sabuTi unda iyos.<br />
restavraciis Tanamedrove koncefcia,<br />
xangrZlivi istoriuli pro ce sis nayofi,<br />
XVIII saukuneSi, dasavlur saistorio<br />
azrovnebasTan er Tada da ganmanaTlebelTa<br />
racionalizmisa da winareromantikulsa<br />
Tu romantikul mgrZnobelobas<br />
Soris dapirispirebis Sedegad gamoikve-<br />
Ta. Semdgom is daixvewa XIX da XX saukuneebSi<br />
mimdinare kamaTis msvle lobaSi.<br />
es koncefcia, rogorc Cans, nel-nela im<br />
dualizmis wiaR Si amoizarda, rac klasikuri<br />
antikuri kulturisa da dampyrobelTa<br />
bar ba rosuli samyaros winaaRmdegobam<br />
warmoSva. es ki, sinamdvileSi imas<br />
moaswavebs, rom misi genezisi im or samyaros<br />
Soris kavSirebis evo lYuciis Tanmdevia,<br />
romelTac wilad xvdaT in fieri, qmnadobisas<br />
war moeqmnaT cocxali qsovili<br />
evropis sinamdvilisa.<br />
warsulisadmi mimarTebis specifikurad<br />
evropuli formis Sesaqm ne lad<br />
pirvel gadamwyvet nabijs italiaSi<br />
vxedavT, rodesac renesan sulma humanizmma<br />
antikuri xana erTdroulad warsulis<br />
istoriul epo qadac dasaxa da<br />
iseT idealur modeladac, rasac Tanamedrove<br />
kul turac unda STaegonebina<br />
da yvela asparezze misTvis samomavlo<br />
gze bic gaexsna. maSin iSva qveynierebisadmi<br />
mimarTebis axali, maobieqtivi rebeli<br />
distancirebisa da SemoqmedebiTi<br />
mexsierebis gamaerTianebeli, forma.<br />
sivrciTad mas Seesatyviseba xuroTmoZ-<br />
RvarTa, fermwerTa da mo qandakeTa mier<br />
SemuSavebuli konstruqcia erTiani perspeqtivisa,<br />
im xi lu li qveynierebis amsaxvelad,<br />
rac imJamad humanisturi sub-<br />
Yeqtis bu neb riv, korelaciur obYeqtad<br />
aRiqmeboda 1 .<br />
rodesac <strong>istoria</strong>sTana da bunebasTan<br />
am dialogma kulturaSi moikida<br />
fexi da kritikul terminologiadac<br />
Camoiqna, man progresiiT CrdiloeTic<br />
moicva. iq igi male xdeba erT-erTi<br />
ganzomilebaTagani progresiulad ganviTarebadi<br />
da TandaTanobiT Tavisi<br />
gansxvavebulo bis mCeni erovnuli kulturebisa.<br />
maT, saxeldobr, is mimarTeba<br />
ayali bebs, rac hqondaT sxvadasxva regionalur<br />
erTobliobebs antikuri samyarosadmi<br />
IV saukuneSi, misi udidesi<br />
1 vemyarebi julio arganis Cinebul analizs<br />
naSromSi “the architecture of Brunelleschi and the<br />
origins of Perspective theory in the Fifteenth Century,<br />
Journal of the warburg and Courtauld institute,<br />
vol. iX, london, 1946, 96-121; ix. aseve Sekum-<br />
Suli saxiT wignSi: `Brunelleschi”, Biblioteca<br />
moderna mondatori, CDXv, milano, 1985.
ganfenilobis Jams. am kon teqstsa da<br />
amgvari winapirobebiT qristianoba _<br />
evropis sivrcisT vis kidev er Ti komponenti<br />
_ bunebrivia, antikurisave samyaros<br />
erT-erT formad war mosdgeba.<br />
sxvadasxva xanaSi misi aRqma, sxva dasxva<br />
regionSi misi da m kvidrebis pirobebi,<br />
aseve am ukanasknelTa mTlianada Tu<br />
nawilobriv, didi Tu mcire xniT moqceva<br />
romis imperiis sazRvrebSi gadamwyveti<br />
aR moCnda ama Tu im erovnuli<br />
kulturis dasafuZneblad. es imdagvari<br />
ra maa, rogorc bavSvobis pirveli<br />
wlebis umniSvnelovanesi roli, magram<br />
is mTlianad dafarulicaa, Znelad<br />
eqvemdebareba obieqti va cias; yovel T vis<br />
Zalze Znelia, mag., gamoarkvio, raoden<br />
imoqmeda ger ma nelTa, bri tanelTa anda<br />
skandinavelTa kulturebis bunebaze,<br />
imperiis sazRvreb Si imyofeboda maTi<br />
miwa-wya li Tu maT gareT. aSkara kia,<br />
rom am gare mo e bebma Rrma kvali daamCnia<br />
zogierT fuZemdebel mimarTebas. marTlac,<br />
gana romTan kavSiri Tu misgan da-<br />
Soreba ar aisaxeba war su lisa da bunebisadmi<br />
sxvadasxvanair damokidebule baSi,<br />
rac axasiaTebs gan sx vavebul erovnul<br />
grZnobierebas da, Semdgom, maT azrovnebasac?<br />
aseTi, moqniliTa da Ria, perspeqtiviT,<br />
romelic a priori ideolo gias ki<br />
ara, obieqtur monacemebs emyareba, evropuli<br />
kultura sxva da sxva, urTierTgadamkveT<br />
nakadTa vrcel samoqmedo<br />
asparezad moCans, sa dac barbarosuli<br />
substrati antikur samyaros egebeba,<br />
qristianoba wa r marTobas Tu periferia<br />
centrs. Cndeba erovnuli kulturebi,<br />
imgva rad Camoyalibebulni, rogoric iyo<br />
maTi adgili saerTo naTxz-naxlar T Si,<br />
iqidan gamomdinare, Tu ramdenad gansazRvravdnen<br />
isini, xan gam Reb ni, xanac<br />
_ sxvi s gan amTvisebelni, Tavs mudmivi<br />
dialogisas da ra m denad matulobda<br />
maTi TviTgacnobiereba. evropaSi sxvadasxva<br />
epoqas is to riuli tenden ciebis<br />
winaTqma 7<br />
Tanmimdevrobac axasaTebs: dualizmi<br />
bizanti i sa da germanelTa saRvTo romis<br />
imperiisa; berZnulisa da laTinur enovani<br />
romanul-guTu ri samyaroebisa; humanizmis,<br />
renesansis, barokos momwifeba<br />
italiaSi; pro testantizmi da kontrreformacia;<br />
franguli ganmanaTlebluri<br />
ra ci o na lizmi da germanuli romantizmi.<br />
am saerTo sqemaSi Tavisi adgi li<br />
moeZebneba XIX saukunis nacionalizmsac<br />
ki, ro me lic asaxavs Tavis Tavze koncentrirebul<br />
istorizms XIX saukunisa da,<br />
nagvianevad, XX saukunis romantizmidan<br />
aRmocenebuls. kidev metic, SeiZleba<br />
vnaxoT, rogor gaaZnela am TviTobaze<br />
miqceulma, xSulma XIX saukunis koncefciam<br />
winare xanis erTian-evropuli<br />
uwyveti osmozisis gageba, ramac evropuli<br />
kulturis arsebobis uaryofac ki<br />
moitana, ro melic ver dai na xeboda misi<br />
dapataravebuli sqemidan yurebisas.<br />
es evolYucia TvalnaTliv aqvs<br />
naCvenebi <strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>s, rome lic<br />
Tvals adevnebs specifikurad evropuli<br />
fenomenis, restavraciis Tanamedrove<br />
koncefciis sxvadasxva Semadgenlis progresul<br />
aRmocene bas. es kidev imitomac<br />
moxerxda, rom am faqtorTa warmomavloba<br />
maTi mkvebavi grZnobierebisa da<br />
azrovnebis sazogado konteqstSia di di<br />
sif r TxiliT monaxuli. warsulisadmi<br />
mimarTeba yovelTvis awmyoSi myofo bis<br />
formis integraluri ganzomilebaa da<br />
restavraciac, romel sac ga regnulad<br />
saqme sagnebTan aqvs, mudam TvalsaCino<br />
da udao saxiT na Telyofs am mimarTebas,<br />
TviT mis yvelaze naklebad cnobier<br />
aspeqteb sac ki.<br />
XIX da XX saukuneebSi evropuli<br />
restavraciis panorama, mTlia nad kulturis<br />
msgavsad, winmswrafad ixsneba<br />
klasikuri tradiciis mi er ugulebelyofili<br />
sxvadasxva seqtorebis mimarT:<br />
mas jer romanuli da goTuri Sua saukuneebi<br />
Seemata, gansakuTrebiT erovnuli<br />
kuTxiT da na xuli, Semdgom, TandaTano-
8 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
biT, baroko, dasasrul ki araevropuli<br />
kulturebic. XX saukunis meore naxevarSi<br />
yuradReba maleve mieqca is toriul<br />
ansamblebs, soflisa Tu xalxur<br />
naxelavs da, sabolood, is to riisa da<br />
bunebis mxriv ormxriv sagulisxmo teritoriebs,<br />
land Saf tebs, romelTac istoriuli<br />
ganzomileba SeiZina.<br />
restavraciisa da <strong>konservaciis</strong> asparezis<br />
ganvrcobas Tan sdevs klasikuri<br />
tradiciidan namemkvidrevi kritikuli<br />
koncefciebis gaRrma veba da<br />
sxva kulturebTan dialogis dawyeba. es<br />
tendenciebi dResac is toriuli azris<br />
SigniT mimdinare kamaTis gulisgulia;<br />
dasavluri kriticizmi da misi amosavali,<br />
avTenturobis koncefcia sxvadasxva<br />
(wi na re nesansuli dasavleTis msgavsi)<br />
tradiciebiT Sepirobebul viTare baTa<br />
pirispir dadga. meore mxriv ki, araevropuli<br />
samyaros sxvadasxva kulturebsac<br />
miecaT saSualeba Tavisi gzebiT<br />
miesadagon istoriuli av Tenturobis<br />
SenarCunebis restvraciis Tanamedrove<br />
koncefciisTvis arsebiT moTxovnas.<br />
<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong> gansakuTrebiT kargadaa<br />
Semzadebuli Cvens mier mxo lodRa<br />
moniSnuli rTuli amocanis dasaZlevad.<br />
fineli, amdenad im Soreuli qveynis<br />
Svili, romelsac yovelive romauli<br />
gvianRa miuvida, igi, miuxedavad amisa,<br />
adreve aRmoCnda romSi, sadac profe-<br />
sor de anje lis d’osatis asistenti gaxldaT<br />
`ZeglTa kvlevisa da restavraciis<br />
saspecializacio skolaSi~, sadac<br />
igi romis universitetis arqiteqtu ris<br />
fakultetze swavlobda. amis Semdeg, iyo<br />
ra iCCrom-is `arqiteqtu ris restavraciis<br />
saerTaSoriso kursebis~ xelmZRvaneli,<br />
igi amave dros codnasa da gamocdilebas<br />
iZenda, rogorc Zalze gansxvavebul<br />
mra val qveyanasa da regionSi<br />
wargzavnili eqsperti da iComos-isa<br />
da unEsCo-s mier gamarTuli Sexvedrebis<br />
monawile, romelnic maSin sa gans<br />
gamalebiT eZRvneboda. man ukudgomisa<br />
da sakuTari gamocdile bisa da masTan<br />
dakavSirebuli Teoriuli da praqtikuli<br />
problemebis gaazrebis saWiroebac<br />
igrZno, risTvisac 1986 wels Yorkis<br />
universite tis arqiteqturul kvlevaTa<br />
umaRles instituts sadoqtoro<br />
diserta cia warudgina, romlis xelmZRvaneli<br />
profesori derek linstrumi da<br />
ser bernard fildeni iyvnen. am kvlevis<br />
Sedegebi, ganaxlebuli da gavrcobili,<br />
gaxlavT warmodgenili am wignSi. igi<br />
ki 25-wliani gamoc di lebisa da fiqris,<br />
didebul erovnul tradiciebTana da<br />
evropulad, vgoneb, marTebulad wodebuli<br />
kulturis ZiriTad tendenciebTan<br />
mud mivi dialogis nayofia da axla Tavad<br />
elis pasuxs msoflios gansxva vebuli<br />
kulturuli regionebis mxridan.
seriis redaqtorebis winasityvaoba<br />
artefaqtebisa da nagebobebis konservacias<br />
xangrZlivi <strong>istoria</strong> aqvs, magram<br />
<strong>konservaciis</strong>, rogorc TavisTavadi xelobis,<br />
arseboba Seg viZlia 1950 wlidan<br />
avTvaloT, rodesac daarsebul iqna samuzeumo<br />
obi eq tebis (Semdgom: istoriuli<br />
da mxatvruli namuSevrebis) <strong>konservaciis</strong><br />
instituti international institute for<br />
the Conservation of historic and artistic works<br />
– iiC da 1952-dan, rodesac misi gamocema<br />
`Studies in Conservation” daibeWda. `konservatoris~<br />
sxvaoba restavratorisa da<br />
mkvlevarisgan 1930-ian wlebSi gamoikve-<br />
Ta, metadre harvardis universitetis<br />
fogis xelovnebis muzeum Si, romelic<br />
`studies~-is winamorbed `technical studies<br />
in the Field of the Fine Arts”-s (1932-42)<br />
gamoscemda.<br />
unEsCo-s, misi kulturuli memkvidreobis<br />
ganyofilebisa da misi<br />
gamocemebis meSveobiT, mudam sasike-<br />
To wvlili Sehqonda konservaciaSi da<br />
misi mfarvelobis qveS `kulturuli<br />
obieqtetbis dacvisa da res tavraciis<br />
kvlevis saerTaSoriso centris~ (international<br />
Centre for the study of the Preservation<br />
and restoration of Cultural Property – iCCrom)<br />
daarseba romSi am miarTulebiT mopovebuli<br />
kidev erTi warmateba iyo. centri<br />
1959 wels daarsda, raTa saerTaSoriso<br />
doneze gamxdariyo SesaZlebeli, rCeva<br />
mi geRoT <strong>konservaciis</strong> problemebTan<br />
dakavSirebiT, raTa momxdariyo kon serva<br />
ciis ganmxorcielebelTa koordinireba<br />
da sawvrTneli kurse bis standartebic<br />
SemuSavebuliyo.<br />
profesiul winsvlas Zalze waadga<br />
1966 wels nYu YorkSi `muze um Ta saerTa-<br />
Soriso sabWos~ (international Council of museums<br />
– iCom) ori ko mitetis _ `ferweris<br />
movlis~ (1949 welsaa dafuZnebuli) da<br />
ufro sa mec niero-kvleviTis (1950-iani<br />
wlebis Sua xanaSi daarsebuli) gardaqmna<br />
iCom-is `<strong>konservaciis</strong> komitetad~.<br />
1964 wels veneciaSi Catarebuli arqiteqtorTa<br />
meore msoflio kongresis<br />
kvalad, sadac gamoqveynda `veneciis<br />
qartia~, amoqmedda `Zeg le bisa da RirsSesaniSnavi<br />
adgilebis saerTaSoriso sab-<br />
Wo~ (international Council on monuments and<br />
sites – iComos), romelsac miznad arqeologiis,<br />
<strong>arqiteqturis</strong> da qalaqmSeneblobis<br />
sakiTxebis damuSaveba, Zeglebisa<br />
da RirsSesaniSnavi adgilebis<br />
aRricxva da Sesabamisi kanonmdeblobis<br />
Se mow meba aqvs. 1960-iani wlebis dasawyisidan<br />
moyolebuli, iiC-is, iCom-is,<br />
iComos-is da iCCrom-is mowyobili<br />
kongresebis da maTi publikaciebis wyalobiT,<br />
Sesabamisi sagani ara mxolod<br />
sxvadasxva specialobebis mxriv wavida<br />
win, aramed gamokevTil iqna konservatorebisa<br />
da maTi sag nis erTianoba, misi<br />
interdisciplinaruloba.<br />
cneba `<strong>konservaciis</strong>~ Cveni seriis<br />
saTaurebSi moxmareba swored mTels<br />
am xelobas, uZravi da moZravi, Rirebuli<br />
artefaqtebis movla-da muSavebas<br />
gulisxmobs, Tan ki TviT disciplinis<br />
SigniT `konserva cias~ `restavraciisganac~<br />
ganasxvavebs. viwro azriT `konservacia~<br />
or aspeqts moicavs: 1. artefaqtebisa<br />
da masalebis ganadgurebis<br />
Sesamci reb lad garemos kontrols; da<br />
2. maT damuSavebas dazianebis SesaCe reblada<br />
da maT stabilizacias Semdgomi
10 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ganadgurebisgan SeZlebisdagva rad gadasarCenad.<br />
restavracia ukanaskneli<br />
qmedebis gagrZele baa, Tuki konservacia<br />
arasakmarisad iqneba miCneuli, raTa igi,<br />
falsi fi ka ci is ga reSe, im mdgomareobamde<br />
miviyvanoT, rom misi gamofena<br />
SevZ loT.<br />
<strong>konservaciis</strong> sferoSi esTetikuri,<br />
istoriuli Tu teqnikuri mo sazrebebiT<br />
RirebulebaTa Sejaxeba xSirad garduvali<br />
ram aris. jerac ganviTarebadi<br />
dargis SigniT garduvalad xdeba<br />
dapirispire buli mi dgomebisa da meTodebis<br />
gaCena da azrTa sxvadasxvaobis<br />
Ziris Ziri xSirad teqnikuri codnis naklebobac<br />
aris. es gaxlavT Cveni seriis<br />
raisons d’être. gansaxilveli sakiTxebis<br />
umravlesobis Sesaxeb kamaTisas, mi si<br />
sagani eTikuri principebia xolme da<br />
iseTi ganzogadebac Zneli mi sa R wevia,<br />
rom igi, vTqvaT, Senobebs, dgam-avejs,<br />
dazgur ferwerasa da wyalSi namyof xis<br />
sagnebs itevdes.<br />
mkacri, sayovelTaod miRebuli<br />
principia, rom damuSaveba adeqva tu rad<br />
unda iqnes dokumentirebuli. yvela im<br />
azrisac aris, rom ar Se iZ leba naSenisa<br />
Tu misi morTulobis falsificireba.<br />
amaT garda, aris kidev sami sxva principic,<br />
romelic, Tumc aris sapirispiro<br />
mo saz rebanic, sazogado SexedulebiT,<br />
dacul unda iqnes.<br />
maTgan pirveli procesTa Seqcevadobis<br />
principia, romlis Tanaxmad<br />
damuSaveba, Cveulebriv, ise unda<br />
Catardes, rom survilisamebr, artefaqti,<br />
Tugind drois didi Sualedis<br />
Semdeg, SeiZlebodes damu Savebamdel<br />
mdgomareobaSi davabrunoT. zogjer am<br />
principis midevneba ver xerxdeba, mag.,<br />
Tu artefaqtis gadasarCenad aucilebelia<br />
Seuqceva di procesi ganxorcieldes.<br />
meore, mTeli dargisTvis moqmedi,<br />
principi isaa, rom artefaqtis<br />
Selaxuli nawilebi unda dakonservdes<br />
da maT sxva ar unda Seenacvlos. mesame<br />
isaa, rom Tavdapirveli masalebis `dabe<br />
re bis~ Sedegebi (mag., e.w. `patina~),<br />
Cveulebriv, arc unda davfaroT da<br />
arc unda movaciloT. is imasac gulisxmobs,<br />
rom mogviano mina matebis SenarCunebisas<br />
isini yalbi `patiniT~ ar<br />
unda SevniRboT.<br />
am seriaSi Semavali wignebis avtorebi<br />
am sakiTxebze Tavis azrs gamoTqvamen,<br />
saWiroebisamebr, maTTvis xelmisawvdomi<br />
masalebis moSve li e biT. isini iTvaliswineben,<br />
rom erTi da igive ver iqneba<br />
im arte faqtebisadmi midgoma, romelnic<br />
mxatvruli TvalsazrisiT aris sayu ra d-<br />
Rebo da sxvaTa mimarT, romelnic, uwinaresad,<br />
istoriulad, arqeo lo giurad<br />
Tu mecnieruladaa sayuradRebo.<br />
yvela wignisTvis saerToa sistemuroba<br />
da wonasworoba Teori ul sa da<br />
praqtikul masalaTa Soris, Tan, sa-<br />
Wiroebisamebr, obieqtura daa xolme Sedarebuli<br />
sxvadasxva meTodi da midgoma<br />
_ wonasworobaa miRweuli, aseve natif<br />
(da dekoratiul) xelovnebaTa da arqeologia-arqiteqturas<br />
Sorisac, Tuki<br />
sagnis sxvadasxva ganStoebebi saerTo<br />
nia dagze dgas, mag., Tu saubaria qvasa<br />
an minaze anda samuzeumo garemos kontrolis<br />
Taobaze. pirveli wignis gamocemis<br />
aqeT gadavwyviteT, seri a Si mis saganTan<br />
dakavSirebuli monografiebi Tu<br />
teqnikuri kvlevebic CagverTo. masStabis<br />
gafarToebis asasaxad serias axla<br />
batervorf-hai ne manis <strong>konservaciis</strong>a da<br />
muzeologiis seria ewoda.<br />
Tumca yoveli wigni agebulebisa<br />
Tu gadmocemis wvrilmanebiT (sa m s jelo<br />
sagnis sagangebo moTxovnebisamebr), ra<br />
Tqma unda, gansxvav deba erT maneTisgan,<br />
maT aqvT saerTo standartic, romelic<br />
londonis uni ver si tetis arqeologiis<br />
institutis, viqtoriasa da albertis<br />
muzeu mis, nYu Yorkis universitetis sakonservacio<br />
centris da Yorkis arqiteqturul<br />
kvlevaTa umaRlesi institutis<br />
sawvrTneli kursebisas See sa bameba.
avtorebs Sesabamisi sferos aRiarebul<br />
mcodneTagan varCevT xol me, magram<br />
radganac seriis specializebuli tomebic<br />
codnisa Tu teqnikis vrcel areebs<br />
moicavs, xSirad aucilebeli xdeba ramdenme<br />
av toris mowveva.<br />
iiC-is, iCom-is, iComos-isa da iC-<br />
seriis redaqtorebis winasityvaoba 11<br />
Crom-is arsebobam <strong>konservaciis</strong> principebisa<br />
da praqtikis Tu misi problemebis<br />
internacionalizaciac moitana.<br />
konsultanti gamomcemlebis TanamSromloba<br />
imis sawindaria, rom Cven seriaSi<br />
warmodgenili praqtika mTeli msofliosTvis<br />
iqneba mi saRebi.
samadlobeli<br />
winamdebare wignis sawyisi Yorkis universitetis<br />
(inglisi) arqi teq turul<br />
kvle vaTa umaRles institutSi momzadebuli,<br />
filoso fiis doqto ris xarisxis<br />
mosapoveblad wardgenili disertacia<br />
gax lavT (ar qi teqtu ris <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong>.<br />
ingliselTa, frangTa, germanelTa<br />
da itali el Ta naazrevis wvlili kulturul<br />
obieqtTa <strong>konservaciis</strong>ad mi midgomis<br />
SesamuSaveblad). kvlevas xelmZRvanelobdnen,<br />
mudam mxars uWerdnen da<br />
Se a gulianebdnen derek linstrumi (maSin<br />
ioaas-is direq tori) da ser be r nard<br />
fildeni (maSin iCCrom-is direqtori,<br />
sadac av tors <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong><br />
saerTaSoriso kursis gaZRola daekis<br />
ra). kvleviTi proeqti iCCrom-ma Tavisi<br />
programuli moRvaweobis na wi lad<br />
scno. Tu disertacia upiratesad Tanamedrove<br />
<strong>konservaciis</strong> ev ropul saTaveebze<br />
iyo fokusire buli, gamosacemad teqsti<br />
sagrZnob lad damuSavda da masSi Sevida<br />
miTi Te bebi dedamiwis zogierTi sxva regionis<br />
Sesaxebac.<br />
me gansakuTrebuli madliereba<br />
unda gamovuxato profesor pol fili<br />
pos (iCCrom-is sapatio direqtori<br />
da brYuselis Tavisufali uni ver si tetis<br />
sapatio profesori), Cems inteleqtualur<br />
gezismimcems, metadre <strong>konservaciis</strong><br />
Teoriis mxriv, aseve profesor<br />
guglielmo de anjelis d’osats, ma-<br />
Sin romis universitetis `scuola di specializzazzione<br />
per lo studio ed il restauro dei<br />
monumenti”-s direqtors, romelic damexmara<br />
sagnisadmi farTo is to riulkritikuli<br />
midgomis gamomuSavebaSi.<br />
Semd gom, msurs madlobiT movixsenio<br />
mravali piris, maswavleblis, megob risa<br />
Tu kolegis, aseve da we sebulebebis<br />
didsulovani Semweoba, ro mel nic daxmarebas<br />
miwevdnen wignis momzadebis<br />
sxvadasxva etapze sxva dasxva qveyanaSi,<br />
maT Soris avs t riaSi, belgiaSi, kanada-<br />
Si, daniaSi, ing lisSi, fineTSi, italia-<br />
Si, iaponi a Si, lYuqsemburgSi, meqsikaSi,<br />
nider landebSi, norvegiaSi, poloneTSi,<br />
ru mi neTSi, ruseTSi, aSS-sa da Yugo s laviaSi.<br />
gansakuTrebiT unda movixse nio:<br />
italiaSi profesorebi piero gacola<br />
da karlo keski, germaniis de mokratiul<br />
respublikaSi profe so re bi lYudvig<br />
daitersi, hans nadleri, doqtori helmut<br />
Stelceri da `ZeglTa dacvis institutis~,<br />
berlinis, drezdenis, magdeburgis<br />
da mer zeburgis saxlemwifo<br />
arqivebisa da bibli o Tekebis sxva Tanam-<br />
Sromlebi, Yorkis arqiteqturul kvlevaTa<br />
umaRlesi in s tituti, darhemis<br />
kaTed ra lis inspeqtori b-ni Yan kari<br />
da darhemis sadekanozo da sakapitulo<br />
biblioTeka, antikvarTa sazogadoebis<br />
da ri Ba-s biblioTekebi lo n donSi,<br />
parizis `istoriul ZeglTa komisiisa<br />
da is to riul ZeglTa kvle vis centris~<br />
arqivebi, germanuli arqeologiuri instituti<br />
aTenSi, museovirasto helsinkiSi,<br />
wm. lukas akademia, amerikis aka de mia,<br />
saxelmwi fo arqivi, Bibliotheca herziana da<br />
iCCrom-is biblioTeka ro m Si; fransuaz<br />
berse, andrea bruno, blen kliveri, natalYa<br />
duSkina, Ta maS fejerdi, nobuko<br />
inaba, maYja kairamo, gabriela kristi,<br />
tomislav ma ra soviCi da leo van nispeni.<br />
me madlieri var ser bernard fildenis,<br />
de rek lins t rumisa da cinTia roqueli-
sa Cemi xelnaweris wakiTxvisTvis, xo lo<br />
azar soheil-<strong>Yokileto</strong>si Cemi muSaobis<br />
ganmavlobaSi cxoveli Ta na d go misa da<br />
Semweobis gamo. me didad var davalebuli<br />
Cemi mSoblebis gan, romelnic mTeli<br />
Cemi Sromis sulisCamdgmelni, gamamxneve-<br />
samadlobeli 13<br />
belni da mxa rismimcemni iyvnen. amas garda,<br />
me minda madloba vuTxra fineTis<br />
kul turul fonds (suomen Kulttuurirahasto)<br />
publikaciis mosamzadeblad gran tis<br />
ga mo. fotosuraTebi, garda sagangebod<br />
miTiTebulTa, avtoris ga da Rebu lia.<br />
<strong>Yuka</strong> <strong>Yokileto</strong>
1<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba<br />
winamdebare gamokvlevis mizani warsulis<br />
Zeglebisa da Zveli nagebobebis <strong>konservaciis</strong>a<br />
da restavraciisadmi Tanamedrove<br />
midgomis sawyisisa da ganviTarebis<br />
gansazRvra da aRwera gaxlavT, aseve<br />
ganvi Ta rebis zegavlena kulturuli<br />
memkvidreobis dacvisa da <strong>konservaciis</strong><br />
dargSi saerTaSoriso TanamSromlobasa<br />
da im Sedegebzec, rac man mTel msoflioSi<br />
moitana.<br />
winandeli nivTebisa da Senobebis<br />
memkvidreobad gansazRvra dacvisa da<br />
restavracia-<strong>konservaciis</strong>admi amasTan<br />
dakavSirebuli poli ti kiTurT, modernizmTan<br />
erTad viTardeboda da amJamad<br />
Tanamedrove sazogadoebis erT-erT arsebriv<br />
valdebulebadac aris miCneuli.<br />
XVIII saukunis aqeT dacvis samizned kacobriobis<br />
kulturuli memkvidreoba ganisazRvreba;<br />
TandaTanobiT man warsulis<br />
ZeglebTan da Zveli xelov nebis nawarmoebebTan<br />
erTad mTeli teritoriebic<br />
ki moicva, radgan bolo aTwleulebSi<br />
mravali axali Rirebulebaa SemuSavebuli.<br />
unEsCo-s 1989 wlis Sualedur<br />
programaSi ase gagebuli memkvidreoba<br />
sruli moculobiT asea gansazRvruli<br />
(25 C/4, 1989:57):<br />
14<br />
`kulturuli memkvidreoba SeiZleba<br />
ganvsazRvroT, rogorc sru li korpusi<br />
yvela nivTieri niSnisa _ mxatvrulis<br />
Tu simbolu ris _ romelic romelsame<br />
kulturas da, aqedan ga momdinare, mTel<br />
kacob riobas, warsulma gadmosca. rogorc<br />
yoveli kultu ru li erTobis<br />
gan mamtkicebeli da gamamdid re beli,<br />
rogorc mTe li kacobriobisTvis naanderZevi,<br />
kul turuli memkvidreoba yo-<br />
vel calkeul adgils mis sacnob ni Snebs<br />
aniWebs da adamianTa ga moc dilebis<br />
salarocaa. ku l tu ruli memkvidreobis<br />
dacva da warmoCena, amitomac, yove lgvari<br />
kulturuli politikis qvakuTxedia~.<br />
procesi, romelmac es koncefciebi da<br />
politika warmoSva, `Tana medrove <strong>konservaciis</strong><br />
moZraobad~ iwodeba. am moZraobis<br />
ZiriTadi prin cipebi da koncefciebi<br />
pirvelad evropul konteqst-<br />
Si, kerZod, XVIII sa u kuneSi iCens Tavs,<br />
Tumca Zirebi maT bevrad adre, italiuri<br />
aRorZi nebis xanaSi da kidev ufro adrec<br />
ki eZebneba. memkvidreobisadmi Tana medrove<br />
gulisyuris zogierTi wamZRoli<br />
motivi SeiZleba istori u lobis axlebur<br />
SegrZnebasa da warsulisadmi romantikul<br />
nostal giaSi vipovoT, magram misdami<br />
mzrunvelobis aRmomaceni warsulis<br />
miR wevaTa sagangebo Tvisebebis dafaseba,<br />
warsulis gamocdilebis swavlis mowadinebaa,<br />
meore mxriv ki, is elda, rac<br />
adamianebs nacnobi ad gilebis daufiqrebelma<br />
Secvlam, yvelasTvis nacnobi istoriuli<br />
nage bobebisa anda xelovnebis saamo<br />
nawarmoebebis ganadgurebama da dangrevam<br />
gamoiwvia. bevri am gamanadgurebel<br />
cvlilebaTagani imave teqni kur ma da<br />
industriulma ganviTarebam moitana,<br />
romelTac daasaZirkvla Tanamedrove<br />
msoflio sazogadoeba _ Tvisobrivadac<br />
da raodenobriva dac.
1.1. winandeli midgoma istoriuli<br />
nagebobebisadmi<br />
is, rac dRes kacobriobis nivTier<br />
kulturul memkvidreobad mo iazreba,<br />
garkveul sazogadoebebSi xangrZlivi<br />
ganviTarebisa da samoq me do Cvevebis<br />
tradiciismieri gadacemis, iseve<br />
rogorc sxvadasxva kul turis da civilizaciis<br />
urTierTgavlenebisa da `jvaredini<br />
ganayo fi e rebis~ Sedegia. uZvelesi<br />
qalaquri dasaxlebebi egviptesa,<br />
SuamdinareT Si, indis xeobasa da CineTSi<br />
dafuZnda, sadac Camoyalibda msof lios<br />
kulturulad umdidresi regionebi,<br />
romelic xmelTaSuazRvispi reTs mi s wvda.<br />
am adreuli samefoebisa da imperiebis<br />
konteqstSi Seiqmna sa fuZveli ama Tu<br />
im mxatvruli koncefciis, kulturuli<br />
SenaZenis, te q nikisa Tu samoqmedo Cvevebis<br />
(know-how) ganviTarebis, konsolidirebisa<br />
da gamravalferovnebisTvis.<br />
gavlenaTa gavrceleba sxvadasxva tipis<br />
konteqstebisa da tradiciuli bmebis<br />
meSve o biT, dapyrobebisa Tu sa vaWro<br />
urTierTkavSirebis (mag., xmelTaSuazRvi<br />
s pi reTis aRmosavleTTan SemaerTi<br />
abreSumis gza) Tu _ Sua sauku neebis evropaSi<br />
_ momlocvel Ta gadaadgilebiT<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 15<br />
sur. 1.1. klasikuri<br />
ionuri taZris<br />
Tavdapirveli<br />
Senobis kapiteli.<br />
daakvirdiT zedapiris<br />
zedmiwevniTobas<br />
(m. koresis nebarTviT)<br />
xdeboda. Tu amerikis mosaxleoba iq<br />
beringis sru tiT aziidan mivida da sxvadasxva<br />
kultu re bi ganaviTara, evropa<br />
Sua saukuneebze gavliT, klasikuri<br />
samyarodan amoizarda; mogvianebiT<br />
man SeimuSava industriuli warmoebis<br />
teqnolo giebi da meTodebi, romel Tac<br />
mas komerciuli upiratesoba da tradiciul<br />
sazogadoebebze bato nobis saSualeba<br />
misca.<br />
naSeni memkvidreoba mudmivad aris<br />
sxvadasxva tipis ganadgurebis (gamoqarva,<br />
drois zemoqmedeba, gamoyenebisgan<br />
cveTa da a.S.) sagani. Selaxulobis<br />
xarisxi Senobis tipsa da nagebobis<br />
masalazea damokide buli; Sesabamisad,<br />
SekeTebis tradiciac araa erTnairi<br />
sxvadasxva kul turasa da geografiul<br />
regionSi. nagebobam SeiZleba misi<br />
daniSnule bis cvlilebis gamoc an kidev<br />
gemovnebisa da modis Secvlis mizeziT<br />
icvalos saxe. mraval mxares, sadac umdidresi<br />
da Zalze SemoqmedebiTi kulturebi<br />
myofobda, safrTxe bunebis<br />
mxridan emuqreboda, mag., miwis Zvrebisa<br />
Tu wyaldidobebisgan, romelTac istoriuli<br />
nagebobebisa da xelovnebis<br />
nawarmoebebisTvis gamousworebeli<br />
ziani da ngreva mohqon daT _ da kvla
16 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vac moaqvT. amas emateba SeiaraRebuli<br />
konfliqtebi, mag., omebi, revolYuciebi,<br />
dapyroba, ganzrax dazianeba da daqceva<br />
_ aseTia, da sruli araa, im xifaTTa<br />
grZeli nusxa, rasac kacobrioba Tavad<br />
uqmnis sakuTar memkvidreobas. aseTi dazianebebi<br />
xSirad SeukeTebiaT anda nagebobebs<br />
axlad agebdnen, Tumca ukidures<br />
dazianebas SeiZle boda mTeli qalaqebisa<br />
da regionebis mitovebac mohyoloda.<br />
gaukacrie lebas resursebis amowurva an<br />
politikuri gadawyvetilebac apirobebda<br />
xolme.<br />
zogadad Zvel nagebobebsa da istoriul<br />
arealebs is axasiaTebs, rom isini<br />
erT romelime gegmarebiT fazas ki ar<br />
ganekuTvneba, aramed sxvadasxva safexurebsa<br />
da saxecvlilebebs warmoadgens.<br />
warsulSi, Ta na medroveobisgan gansxvavebiT,<br />
mSeneblobis wesi, masalebi,<br />
konstruqci u li sistemebi da ornamentTa<br />
saxeebi calkeul kulturebs<br />
ukavSirde boda da drois didi monakveTebis<br />
ganmavlobaSiRa icvleboda,<br />
rac ama Tu im adgils erTgvar harmoniulobasa<br />
da uwyvetobas aniWebda. amgvari<br />
arqiteqturu li erTianoba SeiZleba<br />
vnaxoT zogierT Zvel qalaqSi, Tun-<br />
sur. 1.2. adreklasikuri<br />
kapitelis asli,<br />
damzadebuli<br />
mogviano romauli<br />
`restavraciisas~.<br />
zedapiri ufro<br />
uxeSia, vidre adreuli<br />
kapitelisa, albaT, ori<br />
periodis kulturuli<br />
gansxvavebulobis gamo<br />
(m. koresis nebarTviT)<br />
dac mileTSi, romlis meserisebri gegma,<br />
rogorc iTvleba, adgilis topo gra fias<br />
marjved hipodamem (Zv. w. V s.) Seufarda<br />
(es misadageba `mime sis~-ad moixsenieba).<br />
aris magaliTebi, rodesac arqiteqturuli<br />
idea uwyvetliv viTardeboda<br />
saukuneebis ganmavlobaSi mSeneblobis<br />
msvle lobaSi _ aseTi SemTxvevaa amonis<br />
didi taZari karnakSi, romel sac erTmaneTis<br />
monacvle faraonebi Zv. w. 1530<br />
wlidan 323-mde aSenebd nen (Erder, 1986, 21<br />
da Semd.).<br />
Zvel romSi sagangebo ganwesebac<br />
hqondaT imis uzrunvelsayofad, rom<br />
axali nagebobebis gadawyveta arsebul<br />
naSen konteqstTan harmo niaSi yofiliyo.<br />
mSeneblobis kargi praqtika da<br />
movla-patronoba mTa va ri TemaTagania<br />
vitruviusis didi zemoqmedebis mqone<br />
Txzulebisa `De architectura~ (xuroTmoZ-<br />
RvrebisTvis), romelic Zv. w. I saukuneSia<br />
daweri li. igi xazs usvams, raoden mniSvnelovania<br />
Sesabamisi adgilis yovelmx<br />
rivi codna, vidre Senobis mofiqrebasa<br />
Tu qalaqis dagegmarebas daiwyebde<br />
da SeniSnavs, nageboba yoveli adgilis<br />
bunebisa da havis Sesabamisi unda iyoso<br />
(VI, I, 1). is sagangebo miTiTebas iZleva
sur. 1.3. darius didis akldama (Zv. w. VI s.is<br />
bolo), persepolisis maxloblad, nakSi-rustamis<br />
kldeSi gamokveTili, aqemenid<br />
mefeTa samarxTagan erT-erTia. masze<br />
warwerili locva RvTaeba ahuramazdas<br />
mimarT, mas mefis keTil saqmeTa, xalxisa da<br />
qveynis kurTxevas SesTxovs<br />
opti maluri pirobebis misaRwevad saxlis<br />
SigniT ama Tu im sadgomis damx robis<br />
Sesaxeb _ mag., saZinebeli da biblioTeka<br />
aRmosavleTisken unda iyos mimarTuli,<br />
dilis Suqis misaRebad da imisTvisac,<br />
rom wignebs lpoba ar Seeparos (VII, IV, 1).<br />
vitruviusisve mixedviT, es moT xovnebi<br />
arqiteqtorebis aRzrdisasac unda iqnes<br />
gaTvaliswinebuli, mas ki unda hqondes<br />
`istoriis farTo codna~, raTa gacnobierebuli<br />
hqondes nage bobisTvis gamoyenebuli<br />
elementebis simboluri sazri-<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 17<br />
sur. 1.4. kiros didis akldama fasargadSi<br />
(Zv. w. VI s.). aleqsandre didma pativi miago<br />
sparseTis imperiis damfuZnebel kiross da<br />
misi samarxi SeakeTebina<br />
si (I, I, 5). gan swavlulma arqiteqtorma<br />
mis Sesaxeb xsovnis gasaxangrZli veblad<br />
traq tatebic unda SeTxzas (I, I, 4).<br />
axlandelma kvleva-Ziebam aCvena,<br />
rom xanZriT, miwisZvriT, gamo yenebiT<br />
anda samSeneblo saqmianobiT daSavebuli<br />
Zveli taZrebis Seke Tebisadmi mravali<br />
midgoma arsebula. zogjer inarCunebdnen<br />
Zveli na gebobis Tavdapirvel tips,<br />
masalasa da stils, Tumca ar SeiZleba<br />
es sazogado wesad miviCnioT. sxva<br />
dros, garemos cvlilebis gamo, nageboba<br />
SeeZloT sxvaganac gadaetanaT,<br />
magram axali nageboba isec SeiZ le boda<br />
moegvarebinaT, rom Zveli niSnebic gadmonarCunebuliyo.<br />
Zv. w. I saukuneSi<br />
aTenis erexTeioni xanZris Semdeg SeakeTes<br />
da ganaaxles. maTi Catarebisas<br />
mravali nawili, Tugind frontonebi,<br />
Weri daSales da manamdeli formiTve<br />
aRadgines; Tavdapirveli stili daicves<br />
Zveli svetebis axliT Canacvlebisas. akropolisis<br />
<strong>konservaciis</strong> xelmZRvane li<br />
arqiteqtori manlios koresi askvnis,<br />
rom maSin miznad ubralod erexTeionis<br />
SekeTeba ki ara, `misi viTarca mxatvrulad<br />
didad faseu li Zeglis restavracia~<br />
hqondaT (Korres, 1997, 199). am
18 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
dakvirvebis Sesamt kiceblad is Cvens<br />
yuradRebas dasavleTi Sesasvlelis axlad<br />
gamokve Tili morTulobis Cinebul<br />
xarisxs miapyrobs. magram ufro CakvirvebiT<br />
daTvalierebisas, SesaZlebelia am<br />
kveTilobis gansxvavebulobac SevniSnoT<br />
_ axali naxelavi Tavdapirvelze odnav<br />
nakleb zedmiwevni Tia. es ar unda iyos<br />
Sedegi cnobieri mcdelobisa, axali xeloba<br />
Zve lisgan sxvaobdes, aramed unda<br />
CavTvaloT, rom aq V da I saukuneebis-<br />
Tvis niSneuli kulturuli sxvadasxvaoba<br />
cnaurdeba. koresi SeniSnavs, rom<br />
Tu mSenebeli isurvebda, mas SeeZlo xan-<br />
Zars gadarCenili Tavda pir veli masalis<br />
meti odenobiT gamoyeneba, magram mas<br />
`restavraciisas~ ufro `esTetikuri~<br />
mizani unda hqoneboda, rac sxva gamokvlevaTa<br />
das kvnebsac eTanxmeba 2 .<br />
Zvel samyaroSi `memorialis~ koncefciasac<br />
kargad icnobdnen; egvipteSi<br />
mastabebi da piramidebi faraonebis<br />
xsovnas inaxavdnen; nakS-i-rustamis<br />
ZvelisZveli akldamebi aqemenid mefe-<br />
Ta saxsovrad iyo agebuli. amgvari akldamebi<br />
momdevno saukuneebSi xSirad<br />
daungreviaT; egviptur piramidebSi<br />
aSenebidan cota xanSi mZarcvelebs<br />
SeuRweviaT. marTalia, sxva periodebSi<br />
maT pativs miagebdnen da eTayvanebodnen.<br />
eg vi p teSi abu-simbelis didi taZris<br />
ramzes II-is monumenturi qandakebis<br />
marjvena xeli da fexi misi memkvidris<br />
brZanebiT SeukeTebiaT _ Zveli<br />
fragmentebi Tavis adgilze datoves,<br />
ubralod sada qvis blo kebi Seuyudes.<br />
sparseTis omebis dros, plateas Zv. w.<br />
479 wlis brZo lamde, aTenelebma fici<br />
dades ki ar aRedginaT dangreuli<br />
saloca vebi, aramed isini `barbarosTa<br />
2 romis periodSi klasikuri berZnebis taZrebi<br />
xSirad axali funqciisa Tu drois<br />
modis midevnebiT aRudgeniaT. ix. rocco, G.,<br />
1994, Guida alla lettura degli ordini architettonici antichi,<br />
i, ii, Dorico, liguori Editore, napoli, gv. 121<br />
da Semd.<br />
sur. 1.5. romis konstantines TaRi 315<br />
wels imperatorma konstantinem aaSena da<br />
mas winandel nagebobaTa skulpturuli<br />
elementebi moarges da moaxmares. am<br />
reliefze imperator adrianes Tavs<br />
konstantines nakvTebiani Caanacvles<br />
uRvToebis saxsovrad~ aseve daetovebinaT<br />
(Dinsmoor, 1975, 150). marTlac, akropolisis<br />
nagebobebi ocdaaT wel ze meti<br />
nangrevebad idga; mogvianebiT zogi am<br />
qvaTagan akropolisis CrdiloeT kedelSi<br />
omis memorialad Caayoles.<br />
rodesac pavsania ax. w. 170 wlis axlos<br />
`saberZneTis aRweras~ werda, mas<br />
moyavda ama Tu im adgilis <strong>istoria</strong>,<br />
aRniSnavda nangrevebis mniSvnelovnebas<br />
da gamqral obieqtebsac uTiTebda.<br />
olimpiaSi is saub robs enomaes saxlis<br />
xis burjebis Sesaxeb, romelnic dacu
li da Senaxuli iyo, viTarca saxsovari,<br />
Tanac brinjaos dafiT moniSnuli, romelic<br />
maT mniSvnelobas amcnobda (V,<br />
XX, 6-8). rodesac aleqsandre didma<br />
sparseTi daipyro, man aRmoaCina, rom<br />
kirosis akldama iavaryofilia. amboben,<br />
man Semagi nebelni maT dasasjelad<br />
moaZebnina da akldamis Seke Te bac<br />
brZana 3 . plu tarqe Tavis `aleqsandres<br />
cxovrebaSi~ ambobs, rom masze didi STabeWdileba<br />
mouxdenia akldamis warweras<br />
da is berZnu la dac daawerina: `he, kaco,<br />
vinc unda iyo da saidanac iyo mosuli,<br />
radgan vici, Sen moxval, me kirosi var,<br />
vinc sparselT maTi sameufo movupove.<br />
amitomac nu Semecilebi im mcireoden<br />
miwas, Cems sxeuls rom faravs~.<br />
Zeglis aRmniSvneli berZnuli sityva<br />
`mnemeton~ (sityva xsovnidan, `mneme~,<br />
nawarmoebi), xsovnasve, `saxsovar~s,<br />
`memorial~-s ukavSirdeboda, maSin<br />
rode sac laTinuri sityva `monumentum~<br />
(`moneo~-dan momdinare) politikur da<br />
moralur mxareebs Seicavs, romelTac<br />
mnaxvels xelisuflis Zala ufleba unda<br />
Seegonebina da Seexsenebina. xSirad<br />
gamoxatavdnen pati vis ce mas Tavdapirveli<br />
mSeneblis mimarT maSinac ki, rodesac<br />
nagebobis niv Tieri forma Seicvala<br />
anda Senoba erTianad iyo ganaxlebuli.<br />
ro desac adrianem `aRadgina~, sinamdvileSi<br />
ki axali formiT xelaxla aago,<br />
panTeoni ax. w. II saukuneSi, man nagebobis<br />
wina pirze iseTi warwe ra moaTavsa,<br />
TiTqos es kvlavac 150 wlis winandeli<br />
Senoba yofiliyos: “marcus agrippa luci<br />
filius consul tertium fecit”. rodesac prokopi<br />
kesarieli VI saukuneSi Tavis `nagebobebSi~<br />
Yustiniane imperatoris `aR-<br />
3 plutarqe ambobs, rom mkrexeloba vinme<br />
makedonels Caudenia, ramdena dac amis gamo<br />
sikvdiliT dasajes (`cxovreba aleqsandresi~).<br />
ariane, amis magier, mogviTxrobs,<br />
rom aleqsandre mkrexelT ki eZebda, magram<br />
maTi gamamtyunebeli samxili ar aRmoCnda<br />
(arriano, anabasis di alessando, rizzoli, milano,<br />
1994, w. VI, 29, 4-11).<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 19<br />
dgenebs~ aRg vi wers, is cxadyofs, rom<br />
mTavari mizani SenobaTa rogorc funqciuri<br />
mxaris, aseve esTetikuri ieris<br />
gaumjobeseba iyo, misi Tavdapirveli<br />
sa xelwodebis da mniSvnelovnebis SexsenebiTurT.<br />
qristianobis miRebis Tanadroulad,<br />
romis imperia didi politi kuri da<br />
mmarTvelobiTi sirTuleebis pirispir<br />
idga. ukve 277 wels gax da saWiro romis<br />
masiuri galavnis aSeneba, xolo V saukunidan<br />
moki debuli, mTeli Sua saukuneebis<br />
manZilze, qalaqi imperiis yvela<br />
kuTxi dan mosuli dampyroblebis samizne<br />
gaxda _ nawilobriv, albaT, misi<br />
sim boluri mniSvnelobis gamoc. IV saukuneSi<br />
romis imperiis gaqristia nebis<br />
Semdeg axal SenobebSi Zveli Zeglebidan<br />
wamoRebuli nawilebis ga moyenebas<br />
mihyves xeli. es didi sazogadoebrivi<br />
monumentebis agebisa sac ki xdeboda.<br />
konstantine didis TaRSi winare saukuneebis<br />
ramdenime Zeglidan moxsnili<br />
qandakebebi da reliefebia Cayolebuli<br />
(mag., markus avreliusis satriumfo<br />
TaRidana da traYanes forumidan).<br />
winamorbedi imperatorebis Tavebi konstantines<br />
nakvTebis gamosasaxad gadaTales.<br />
Zveli qvebis gamoyeneba warmarTuli<br />
taZrebis, akldamebisa da sa zogadoebrivi<br />
Senobebis mimarT mzard vandalizmad gadaiqca.<br />
amave dros, gamococxlda klasikis<br />
Seswavla da Zveli tradiciebisadmi<br />
miq cevac SeiniSneba. ivliane mekerpis<br />
(332 w.-mde; dab. 332 w.-s) da simaxusis<br />
dros (340-402 ww.) sazrunavad hqondaT<br />
Zveli taZrebisa da akldamebis dacva. ivlianem,<br />
warmarTi filosofosis maqsimes<br />
zemoqmedebiT, yvela reli giisadmi Semwynarebloba<br />
gamoacxada, aRadgina warmarTuli<br />
kult msa xu reba, daubruna CamorTmeuli<br />
adgil-mamuli da kvlav aago<br />
daqceu li taZrebi. aqedan moyolebuli,<br />
imperatorebma uamravi gankarguleba<br />
gasces ro mi sa da maTi winamorbedebis
20 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mier aSenebuli sazogadoebrivi nagebobe<br />
bis da c visa da movlis Sesaxeb. 365<br />
wels imperatorebma valen tinia nema da<br />
va lensma gamoacxades, rom ganuzraxavT<br />
`aRadginon samara diso qa laqis mdgomareoba<br />
da izrunon sazogadoebrivi<br />
nagebobebis Rir sebis Tvis~ (theodosianus,<br />
1952, 412). 458 wels, imperatorebma leonma<br />
da maYora nem romis prefeqts br-<br />
Zaneba misces, romelSic isini wuxils<br />
gamoTqva men `lamazi Zveli nagebobebis~<br />
mudmivi ngrevis Taobaze da ac xadeben,<br />
rom:<br />
`yvela nageboba, dafuZnebuli Cveni<br />
Zvelebis mier taZrebada Tu sxva Zeglebad,<br />
aseve isinic, romelnic sazogadoebis<br />
mosaxmarada da sa amodaa aSenebuli,<br />
ar unda iqnes dangreuli visame mier. da<br />
Tu gairkva, rom msajulma amgvari gankarguleba<br />
gasca, is unda daisajos da<br />
gadaixados 50 funti oqro. Tu misi moxeleebi<br />
da moangariSeebi daemorCilebian<br />
mas aseTi gankargulebis gacemisas da ar<br />
gauweven winaaRmdegobas sakuTari rCeva-darigebiT,<br />
isinic unda dasaxiCrdnen<br />
im xelebis mokveTiT, romelTa meSveobiT<br />
Seginebul iqna ZvelTa CvenTa SesanarCunebeli<br />
Zeglebi~ (Theodosianus,<br />
1952, 553).<br />
Teodorix didma (493-526 ww.) aamoqmeda<br />
zogi manamdeli kanoni da Ta namedroveebi<br />
mas imperiisadmi axali sicocxlis<br />
miniWebis gamo asxamdnen xotbas.<br />
gansakuTrebiT zrunavda igi arqiteqturaze<br />
da Zveli nagebobebis movla-patronobaze,<br />
SekeTebasa da restavracias<br />
iseve Rir seulad miiCnevda, rogorc<br />
axlis Senebas. qandakebebis mosavlelad<br />
man curator statuarum-i daniSna, romis<br />
Zveli Zeglebis zedamxedvelad ki architectus<br />
publicorum-i. arqiteqtors, saxelad<br />
aloizios, Seaxsenes Zeglebis didebuli<br />
<strong>istoria</strong> da mniSvnelobac da misi movaleobac,<br />
yvela is nage boba aRadginos,<br />
romelTa gamoyenebacaa SesaZlebeli,<br />
sasaxleebi iqneba es, akvedukebi Tu<br />
abanoebi. Teodorixma weriliT gaacno<br />
romis pre feqts arqiteqtori da xazi<br />
gausva Tavis wadils Zveli nagebobebi<br />
da xe lov nebis nawarmoebni Senaxuli da<br />
pativdebuli yofiliyo (Cassiodorus, variae,<br />
milizia, 1785, 75 da Semd.). am brZanebas<br />
moyva aurelianes zRudis, akvedu kebis,<br />
kolizeumisa, wm. angelozis cixe-koSkis<br />
restav racia. sxva qala qebsac mieTi-<br />
TaT, warsuli dideba ki ar eglovaT, axleburi<br />
didebiT aeRorZinebinaT Zveli<br />
Zeglebi, qalaqebi waqceuli svetebiTa<br />
da gamou yenebeli fragmentebiT ki ar<br />
daeuSnovebinaT, aramed gaewmindaT isini<br />
da misi sasaxleebisTvis moexmaraT.<br />
1.2. tradiciuli sazogadoeba<br />
amdenad, warsulSi vadasturebT istoriuli<br />
nagebobebisa da obieqtebis<br />
imgvar ngrevasa da pativdebas, romlis<br />
magaliTebic zemoT moviyvaneT. Cans,<br />
ase ve safuZvliani cvlilebac, rac Tanamedrove<br />
sazo gadoebas tradiciuli<br />
samyarosgan gamoarCevs. es cvlileba<br />
ar sebiTad warsulisadmi gansxvavebul<br />
midgomas misdevs, e.i. Tanamedrove isto<br />
riu li cno biereba dasavlur weltanschauung-Tan<br />
(msoflxedvasTan) erTad<br />
aris gan vi Tarebuli. istoriisa da es-<br />
Tetikis axali koncefciebi, aseve ax leburi<br />
mimarTeba kulturasa da religiasTan,<br />
bunebasa da garemos Tan, war moSobs<br />
drois axal koncefciasa da ax lebur RirebulebiT<br />
ka te goriebsac. dasavleuri<br />
sazogadoebis es axleburi Rirebulebani<br />
war mogvidgens paradigmas, romelmac ara<br />
marto diaxac gamijna awmyo warsulisgan,<br />
aramed gagviZnela, Tu ara sazogadod<br />
SeuZlebelyo, memk vidreobis mniSvnelobis<br />
srulad Sefaseba. tradiciul<br />
sazogadoebaSi adamianis arseboba mWidro<br />
urTierTobaSi iyo mTel kosmosTan _ es<br />
koncefcia jerac arsebula italiuri<br />
renesansis xanaSi, amas Tugind uilYam
Seqspiris nawarmoebebSi amoikiTxavT.<br />
Tu gaviTvaliswinebT axlandel zrunvas<br />
kulturuli landSaftebis, viTarca<br />
adamianis memk vidreobis mniSvnelovani<br />
nawilis, gamo, damcvelobiTi mcdelobisas<br />
yuradReba unda mieqces imgvari<br />
`samyaros~ arsebriv niSnebsa da xsovnasac.<br />
Tanamedrove anTropologiisTvis,<br />
kliford geertcis sityvisa mebr, adamianad<br />
qceva individuumad gadaqcevas<br />
niSnavs da es xorciel deba `kulturuli<br />
yalibebis, sazrisis istoriulad Seqmnili<br />
sisteme bis wamZRolobiT, romelTa<br />
meSveobiT Cven formas, wesrigs, azrsa<br />
da mi marTulebas vaniWebT sakuTar cxovrebas~<br />
(Geertz, 1993, 52). es procesi<br />
yvela adamianisTvis saerToa da amaSi<br />
ixilveba gansxvavebuli kultu re bis<br />
universaliac. Tu gaviTvaliswinebT,<br />
rom Cveni ideebi, Rirebule bani, qmedebani,<br />
TviT Cveni emociebic kulturis<br />
warmonaqmnebia, aqedan ga momdinareobs,<br />
rom Cveni naxelavi sagnebic kulturuli<br />
bunebis ar tefaqtebia. Sartris<br />
kaTedralis gasagebad, mag., ara marto<br />
unda vi codeT, ra masalisaa igi, SeniSnavs<br />
geertci, aramed isic, rom es niSan-<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 21<br />
sur. 1.6. stounxenji,<br />
inglisi (daax. 1800-<br />
1400 ww. Zv. w.) ramdenime<br />
saukunis ganmavlobaSi<br />
mnaTobTa saTayvaneblad<br />
aaSenes, rac landSaftzec<br />
aisaxa. es da misnairi sxva<br />
Zeglebi xalxisTvis dResac<br />
xibliania<br />
dobliv es kaTedralia, ufro kritikuli<br />
damokidebulebiT ki isic, rom `arsebobda<br />
RmerTs, adamiansa da qveynierebas<br />
Soris mimarTebis ga n sazRvruli<br />
koncefciebi da arqiteqturac, romlis<br />
Seqmnas isini war mar Tavs, Sesabamisad,<br />
maTive gansxeulebaa~ (Geertz, 1993, 51).<br />
Cven davr w mundebiT, rom debuleba fundamenturad<br />
gvevlineba, Tuki gvsurs,<br />
gavi goT kulturuli memkvidreobis<br />
mniSvneloba da is, Tu ranairad vswavlobT<br />
da vuvliT mas.<br />
religiuri sistemebi SeiZleba ganvixiloT,<br />
rogorc `erTgvarad mowesrigebul<br />
mTelSi Caqsovili Sekoneba<br />
sakraluri simboloebisa~ (Geertz, 1993,<br />
129). amgvari sakraluri simboloebi<br />
SeiZleba miviCnioT im saxelmZRvanelo<br />
principebad, romelTac adamianma Tavis<br />
sasikeTod un da misdios. tradiciul<br />
sazogadoebaSi sakraluri adgielbi,<br />
gansazRv ruli sazrisis moqneni, ganir-<br />
Ceoda yoveldRiuri cxovrebis adgil-<br />
Tagan da gamoyofil iyo anda eZRvneboda<br />
raime religiur mizans, amde nad ki,<br />
saTayvano Tu religiurad pativmisagebi<br />
iyo. amgvari arealebi `da culi memkvidreobis~<br />
uadresi formaa da Tumca maTi
22 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
individualuri niSnebi erT romelime<br />
kulturaSi SeiZleba naklebad an sul ar<br />
emgva nebodes sxva kulturisas, saerTo<br />
maT is eqnebaT, rom isini Sesabamisi adamianTa<br />
erTobisgan mofrTxilebasa da<br />
yuradRebas moiTxovs. piruku, am erTobis<br />
keTildReoba da sijansaRe SeiZleba<br />
damokidebuli iyos amgvari sakraluri<br />
adgilebis keTilmyofobaze. zog SemTxvevaSi,<br />
es ad gi le bi sivrceSi mkacradaa<br />
mofargluli, sxvagan isini SeiZleba<br />
mTel teritoriasac moicavdes (ix. Frazer,<br />
1960; Carmichael, 1994).<br />
winaT adamianTa sazogadoebas bunebasTan<br />
mWidro kavSiri axasia Tebda. Zveli<br />
keltebi, dasavleT da centraluri<br />
evropis romaelebam deli mosaxleni,<br />
Tavis arsebobas Zvel qveynierebasTan<br />
erTobliobaSi moiazrebdnen, ase rom<br />
adamianTa da bunebis arseboba erTi ram<br />
iyo. msoflxedva ar gulisxmobda mi-<br />
Tologiisa da istoriis mkveTrad gamijvnasac<br />
da miTebi maTTvis warmoadgenda<br />
`adamianTaTvis misawvdomi umaRlesi<br />
donis dasabamier WeSmaritebas~.<br />
yvelaferi amgvar kosmosSi adgilobriv<br />
tradiciebs miemarTeboda, rac ayalibebs<br />
swored imas, ra sac anima loci, “adgilis<br />
suli~ SeiZleba ewodos (Pennick,<br />
1996, 7). yoveli ves bunebaSi pirovnuloba<br />
miewereboda da ufro subieqtebad<br />
ganixile boda, vidre obieqtebad.<br />
maT Soris SeiZleboda yofiliyo wminda<br />
xeebi, qvebi, wyaroebi, Webi da kurnebis<br />
adgilebi, mTebi, mRvimeebi, kunZulebi,<br />
bilikebi, amasTan ki, adamianis naSenic.<br />
amgvari ZvelTaZveli kulturu li land-<br />
Saftebi Tavad evropaSic, mag., irlandiaSi,<br />
axlac SeiZleba inaxos (Carmichael,<br />
1994).<br />
XIX saukuneSi amerikis SeerTebuli<br />
Statebis mTavrobam gadawyvi ta SeeZina<br />
miwa, romelzedac saukuneebis ganmavlobaSi<br />
saxlobdnen ad gi lobrivi<br />
indielebi, maTTvis ki rezervaciebi<br />
gamoeyo. adgilobrivni uarobdnen da<br />
ambobdnen, es miwa maTi sakuTreba arasodes<br />
yofila, me tic, maTi nawili iyo<br />
da, amitomac, verc gaiyideboda: `diadi<br />
suli Cve ni mamaa, miwa ki _ deda~ (m. luhan,<br />
1971, 22). 1855 wels duvaniSTa gva ris<br />
indielTa beladma sietlma aRwera maTi<br />
Sexeduleba da xazi gaus va adamianisa da<br />
bunebis urTierTkavSirs; ai, misi koncefcia:<br />
`am miwis yoveli nawili saRvToa CvenTvis.<br />
fiWvis yoveli mociage wiwvi, yoveli<br />
zRvispiri, bneli tyis yvela buri,<br />
xeTa Soris yoveli Sualedi, yoveli<br />
mozuzune mweri saRvToa Cemi xalxis<br />
cnobierebiTa da gamocdilebiT. xeTa<br />
ZarRvebSi medini fisi wiTeli adamianis<br />
warsuls inaxavs.... fSebisa da mdinareebis<br />
mociage wyali, martooden wyali ki<br />
ara, Cveni winaprebis sisxlicaa. Tu Cven<br />
miwas mogyidiT, unda icodeT, rom is<br />
saRvToa da Tqven unda aswavloT Tqvens<br />
Svilebs, es saRvTo miwaa da yoveli<br />
anarekli wmida tbisa, ragind iyos myisieri<br />
da wamieri, raRacas ambobs Cemi<br />
xalxis cxovrebis Sesaxeb, mis xvedrsa<br />
da tradiciebze. da unda icodeT, rom<br />
wylis Cxriali _ Cveni winaprebis xmaa~ 4 .<br />
miwa Tu saRvTo adgili mravali ragvarobisa<br />
SeiZleba iyos; zog SemTxveva-<br />
Si adgilis siwmides masze ucxo adamianis<br />
Sesvla Selaxavda _ TviT misTvis<br />
Sexedvac, ase iyo maoris saRvTo mTa<br />
tongariro. sxva SemTxvevebSi, mag., kanadis<br />
zogierT saRvTo adgilas, amgvari<br />
SemoWra ve rafers aklebda mis siwmindes<br />
da sazrisi gardasaxvisasac iyo Senar-<br />
Cunebuli. herb stovels CaniSnuli aqvs,<br />
rom sofel haidaSi antonis ka nadur<br />
kunZulze xis Zveli totemuri boZebis<br />
sazrisi aborigenebisTvis maT da m zadebasa,<br />
lpobasa da CanacvlebaSi mdgomareobda<br />
da ara Tavdapirve li masalis<br />
konservaciaSi (stovel, 1994). budisturi<br />
taZris adgilis sak ra lu roba mrTelia<br />
4 Targmani gamocemulia: uusi suomi, helsinki, 4<br />
seqtemberi, 1997.
maSinac, Tiku igi nangrevebadaa qceuli.<br />
budistur Sri lankaSi budistur sakerpoSi<br />
Sesvlisas ixdian fexsacmels da<br />
Tavsaburavs maSinac, Tu is arqeologiuri<br />
obieqtis Semadgenelia.<br />
Tanamedrove industriuli sazogadoebis<br />
ganviTarebis kvalad sa-<br />
RvTo landSaftebi da saRvTo adgilebi<br />
gaqrobis safrTxis pirispir dadga da<br />
aqamdec dgas. XIX saukunis aqeT moispo<br />
mTeli kulturebi, maT Tan erTad ki<br />
saRvTo adgilebis mdebareobisa da sazrisis<br />
Sesaxeb codnac. xSirad es romelime<br />
msoflio religiaze Zalismier<br />
moqcevasac moyolia (mag., araevropeli<br />
nencebis gaqristianeba), warmarTulad<br />
miCne uli adgilebisa da sagnebis aqedan<br />
gamomdinare ganadgurebiTurT (Carmichael,<br />
1994).<br />
magram iseTi regionebic aris, sadac<br />
tradiciebi kvlavac grZel de ba.<br />
aseTia, mag., kakadus erovnuli parki<br />
CrdiloeT avstraliaSi, Tval warmtaci<br />
mTa adgilobrivi tomebis mier aTaswlobiT<br />
dasaxlebul vakeze aRmarTuli.<br />
1981 wels es parki unEsCo-m msoflio<br />
memkvidreobis nusxaSi Seitana, rogorc<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 23<br />
sur. 1.7. iaxkabas soflis<br />
eklesia meqsikaSi<br />
ZvelisZveli maias taZris<br />
Ca sanacvleblad wminda<br />
piramidaze daSenda<br />
da mas waadga adgilis<br />
religiur-politikuri<br />
Rirebuleba. amave dros,<br />
evropeli dampyroblebi<br />
anadgurebdnen nivTebs da<br />
wignebs, romelTac maias<br />
tomi Tavis kulturul<br />
identobas ukav Sirebda<br />
bunebis memkvidreobis Zegli; 1992 wels<br />
is kulturul landSaftad iqna aRiarebuli.<br />
es gaxlavT magaliTi area li sa,<br />
sadac adamianis bunebasTan mimarTebis<br />
tradiciul sazriss erTi Taoba meores<br />
gadascems. kakaduSi ufrosebi umcrosT<br />
aswavlian, Tu ras auwyebs landSafti da<br />
misi sxvadasxva elementis sazriss sim-<br />
Rerebad amaxsovrebineben. 1972 da 1978<br />
wlebs aqeT dasavleT da Crdi loeT avstraliaSi<br />
saRvTo, saritualo da saweso<br />
adgilebi kanonis Za li Taa daculi (Cleere,<br />
1989, 81). kulturuli landSaftis meore<br />
magali Tia laplandiis Sveduri areali,<br />
1996 wels msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />
Setanili, rac mravali Taobis mier<br />
arktikul sanaxebTan da kavSirebuli<br />
saamis xalxis aranivTieri memkvidreobis<br />
saerTaSoriso aRiarebas niSnavs.<br />
Tanamedrove kulturul politika-<br />
Si erT-erTi wamyvanTagani kul turuli<br />
identobis sakiTxia; kanberaSi 1989 wels<br />
eqspertTa Sexvedraze igi gansazRvrul<br />
iqna, rogorc saboloo Sedegi adamianisa<br />
da mis gare bunebis urTierTqmedebisa,<br />
ufro poeturad ki, rogorc<br />
`surneleba de damiwisa, miTebi, romel
24 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
nic gvacxovrebs da legendebi, romelnic<br />
gam Zleobas gvmatebs, baladebi,<br />
rasac vmReriT, Cveni poeturi tradiciis<br />
mravalSriani metyveleba, anda<br />
zecisa da qvesknelis Cveneuli koncef<br />
ciebi~ (Domiceli, 1990, 34). am gansaz-<br />
RvrebiT vietnamelma swavlulma tra diciuli<br />
kulturebis sakuTar garemosTan<br />
urTierTSekavSirebulo bis grZnoba<br />
gamoxata. 1992 wels unEsCo-s msoflio<br />
memkvidreobis komite tis mier kulturuli<br />
landSaftis koncefciis aRiarebis<br />
Sedegad, me m kvidreobis cnebaSic<br />
axleburi midgoma Semovida.<br />
1.3. istoriisa da memkvidreobis<br />
adrindeli koncefciebi<br />
rogorc ukve aRiniSna, istoriulobis<br />
axleburi SegrZneba erTi fuZemdebel<br />
faqtorTagania, ramac <strong>konservaciis</strong><br />
Tanamedrove moZraoba moitana.<br />
r. j. kolingvudi SeniSnavs, `istoriis<br />
filosofiis~ koncef cia XVIII saukunis,<br />
volteris gamogonebaa da moxmobili iyo<br />
kritiku li an mecnieruli istoriis aRsaniSnavad,<br />
romelic istorikosis mxriv<br />
Tavisi gonebis amuSavebas iTxovs da ara<br />
Zveli ambebis gameorebas. ko lingvuds<br />
istoriis idea esmis, rogorc adamianTa<br />
warsuli qmedebebis mecnieruli kvleva<br />
Tu Seswavla adamianis TviTSemecnebis<br />
mizniT. amg vari refleqtireba sxva ramea,<br />
vidre Zveli samyaros, mag., Sumerebis<br />
qro ni kebis Sedgena (Collingwood,<br />
1994, 1 da Semd.). da mainc, `istoriuli<br />
mecniereba~ Zvel saberZneTSi iRebs saTaves:<br />
mis `gamomgonad~ Zv. w. V saukuneSi<br />
herodote, hekaTeos mileTelis `logografosTagan~<br />
udide sis namowafari iTvleba,<br />
`sparselTa omebis istoriis~ damweri.<br />
amgvari midgomis kvlav ganmamtkicebeli<br />
da Semamtkicebeli Tukididea<br />
431-404 wlebis aTensa da spartas Soris<br />
omebis damweri; igi miudgomlobas ar Ce-<br />
mulobs, magram Zveli drois yvela sxva<br />
istorikosze metad sarwmu nod da marTlad<br />
mogviTxrobs. es tradicia elinistur<br />
xanaSic gagr Zel da da Semdgom iseTi<br />
romaeli istorikosebis mierac, rogorebic<br />
arian katoni, ciceroni, liviusi,<br />
tacitusi da svetoniusi. magram zo gis<br />
risame memkvidreobasa da istoriografiasTan<br />
dakavSi re bu li sakiT xe bis ukeT<br />
gasagebad, sasargeblo unda iyos um-<br />
Tavresi monoTeistu ri religiebis, e.i.<br />
iudevelobis, qristianobisa da islamis<br />
ganviTare basac SevavloT Tvali.<br />
rodesac mosem, Zv. w. XIII Tu XIV<br />
saukuneSi Tavisi xalxi egvipti dan gamoiyvana<br />
da israelad cnobili religiuri<br />
erToba daafuZna, man kulturuli<br />
tradiciac daasafuZvla, romelsac<br />
Taobidan Taobaze un da gadaeca am movlenebis<br />
xsovna. ise Cans, rom ucxooba-<br />
Si yofnisa da Semdgom eris ganbnevis<br />
gamocdilebam ganamtkica ebraelTa sulieri<br />
me m kvidreobis aranivTieri saSualebebiT<br />
gadacemis tradicia. es imanac<br />
gaaZliera, rom maT uzRudavdnen miwiT<br />
vaWrobas da uZravi qonebis gazrdasac<br />
da im garemoebamac, rom qalaqi<br />
ierusalimi da misi mTavari taZari dangreuli<br />
iyo. ojaxuri, religiuri, eTikuri<br />
da erovnuli tra diciebis momaval<br />
TaobaTadmi gadacemaa erTi uTvalsaCinoesi<br />
idea Torasi, romelic TavisTavadac<br />
memkvidreobis umniSvnelovanesi sagania<br />
da, Tanacve, mniSvnelovani nimuSia<br />
adreuli istoriografiisa, romel Sic<br />
naTqvamis sinamdvile arsebiTi gaxlavT.<br />
viwro gagebiT, `Toras~ Se ad gens bibliis<br />
pirveli xuTi wigni, `sadac memkvidreobis<br />
STamomav lobisadmi gadacemis<br />
Semdegi formebia winwamoweuli 5 :<br />
1. sityvieri, xalxis TavkacTa eri-<br />
5 es sakiTxi mimoxilulia arqiteqtor gilad<br />
etkesis (israeli) gamouq vey nebel moxsenebaSi:<br />
“aspects of the preservation and transmission<br />
of tradition in the Old Testament”, 1996.
sadmi da mamisa Zisadmi: `da aswavlne<br />
egeni SvilTa maT SenTa da ityodi<br />
magaT...~ (II sjulTa, 6, 7).<br />
2. wes-CveulebaTa da mcnebaTa CagonebiT,<br />
mag., israelis egviptiT<br />
gamosvlis dRis aRniSvna (gamosk.,<br />
12, 17 da 26-27).<br />
3. wignis weriT, ris drosac avtori<br />
naTlad acnobierebda, rom TviT<br />
faqti werisa aris memkvidreobis<br />
arsebobis gaxangrZli veba (gamosl.,<br />
17, 14).<br />
4. yoveli pirisTvis mniSvnelobis mqone<br />
saxelis darqmeva da TviT am piris<br />
Taobisa Tu momdevno TaobaTadmi<br />
Setyobinebis ase miwodeba (Sesaqme,<br />
17, 5)<br />
5. ama Tu im adgilisTvis mniSvnelobis<br />
mqone saxelis darqmeva da momavali<br />
Taobebisadmi misi sazrisis, Setyobinebisa<br />
Tu am bis ase miwodeba<br />
(Sesaqme, 26, 33).<br />
6. Zeglis, svetis Tu taZris aRma r TviT,<br />
momaval TaobaTaTvis ama Tu<br />
im adgilis mniSvnelovnebis _ iqneb<br />
misi siwmidis _ moniSv na (Sesaqme, 28,<br />
18).<br />
7. raime sagnis Semonaxva romelime ambisa<br />
Tu ideis mowmobad Semdgomi<br />
TaobebisTvis xsovnis gadasacemad<br />
(gamosl., 16, 33-34; II sjulTa, 10,<br />
2-5).<br />
mravalgan ixseniebs biblia SekeTebasa<br />
da movlas, metadre solo mon mefis<br />
(daaxl. Zv. w. 1015-987 ww.) mier, mis ganaxlebul<br />
dedaqalaqSi, ierusa limSi dafuZnebul<br />
didebul taZarTan dakavSirebiT.<br />
ebrauli ga moTqma `bedek habaYif~<br />
(`saxlis SekeTeba~) umagaliToa bibliaSi<br />
da mxo lod taZris mimarT moixmareba. II<br />
mefeTa da neStTa II wig nebSi mema tianeni<br />
ixsenieben didmasStabovan SekeTeba-movlis<br />
kampaniebs. erTs me fe iehoas (Zv. w.<br />
839-798 ww.), meores ki mefe iosias (Zv. w.<br />
639-609 ww.) zeobaSi. aSkarad arsebobda<br />
nagebobebis movlis uzrunvelmyofeli<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 25<br />
kar gad mofiqrebuli sistema, Tumca,<br />
daudevrobis gamo, mas yovelTvis ver<br />
mohqonda mosalodneli Sedegi. SekeTeba<br />
sayovelTao religiuri aRmav lo bis<br />
da kerpTayvanismcemlobis aRmofxvris<br />
mimaniSnebelic aris. amas garda, israelis<br />
mniSvnelovan memkvidreobad aris<br />
winwamoweuli `aRTq mu li qveynis~ ganaxleba<br />
da kultivacia, bunebrivi da<br />
dasaxlebu li la n d Saftebis (qalaqebi,<br />
saxlebi, venaxebi, xeebi, gzebi, wyaroebi)<br />
CaTv liT. amas gulmisavali sityvebiT<br />
aRgviweren winaswarmetyvelni; mag., `da<br />
aRaSenen oÃerni saukuniTganni, mooÃrebulni<br />
pirvelad. aRad gen den da ganaaxlebden<br />
qalaqTa oÃerTa, mooÃrebul-<br />
Ta naTesaviTgan naTesa vad m de~ (esaia,<br />
61, 4) 6 . tradiciis gadacemis, sulieri<br />
memkvidreo bis Se narCunebis da saamisod<br />
sxvadasxva, nivTieri, sityvieri Tu werilobiTi<br />
saSualebis mniSvnelobis gacnobierebis<br />
Semdgomi magaliTia iere mias<br />
wig ni (Tavi 32). mogvianebiT qristianebma<br />
Toras wignebi bibliis safuZv lad ai-<br />
Res, mas saRvTo istoriis sxva wignebic<br />
SesZines da ase Zveli aRTqma Seadgines,<br />
rasac, Zveli aRTqmis winaswarmetyvelebaTa<br />
aRsrule bad axali aRTqmac Seemata.<br />
biblia warmogvidgens `uni versaluri<br />
isto ri is~ koncefcias qveynierebis SeqmniT<br />
dawyebuli, Tumc ki is mxolod<br />
eb raelobisa da qristianTa movlenebis<br />
Semcvelia.<br />
elinisturi xana xmelTaSuazRvispireTsa<br />
da dasavleT aziaSi, aleq sandre<br />
didis gardacvalebidan vidre imperator<br />
avgustusis game fe bamde (Zv. w. 323-<br />
30 ww. da TviT ax. w. 300 wlemdec ki)<br />
saerTaSoriso do neze gacxovelebuli<br />
urTierTgavlenebiT xasiaTdeba. didia<br />
am epo qis wvlili am regionis umTavres<br />
religiaTa CamoyalibebaSi, zegavlena<br />
mo axdina misticizmma, isidas an miT ras<br />
Tayvaniscemam, iudaizmma, gnos ti cizmma,<br />
6 ix. aseve: esaia, 52, 3; esaia, 62, 10; osia, 14, 6-7;<br />
ioeli, 4, 18; amosi, 9, 13-15; ieremia, 31, 28.
26 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
maniqevelobam da qristianobam. mniSvnelovani<br />
iyo zoroast ri z mis, iranis<br />
Zv. w. VI saukuneSi dafuZnebuli umniSvnelovanesi<br />
wina re-islamuri religiis,<br />
gavlena. es religia Tavisi<br />
bunebiT monoTeis turia, magram aRiarebs<br />
ori dualisturi Zalis: keTilis<br />
da borotis, naTlis da bnelis Widils.<br />
ahuramazdas, maTi RvTaebis Tayvaniscema<br />
em ya reba patiosnebasa da WeSmaritebas<br />
keTili fiqriT, keTili sityviT da<br />
keTili saqmiT _ ase iTqmis zoroastrozaratuStras<br />
himnebSi, ga Teb Si.<br />
filosofiis TvalsazrisiT, elinisturi<br />
xana berZnul danato vars emyareboda,<br />
upiratesad platonsa da aristoteles<br />
naazrevs. ukanas k neli xom<br />
aleqsandre didis maswavlebeli iyo.<br />
es safuZveli mniSvne lo vani, amosavali<br />
darCa Sua saukuneebis qristianuli Tu<br />
isla muri fi lo so fiisTvisac. iyo axali<br />
impulsebic _ neoplatonizmis damfuZ<br />
neb lis, plotines (ax. w. 204-269 ww.)<br />
filosofiuri gansjani, romlis zegavlena<br />
gansakuTrebiT Yustinianes mier<br />
529 wels daketil aTenis fi loso fiur<br />
skolaSi igrZnoboda, magram bizantiaSic<br />
SeiniSneba da re ne sansis xanaSic,<br />
XVIII saukuneSi platonis nawerebisadmi<br />
axlad dain te resebamde. neoplatonizmi<br />
fuZemdebluria xelovnebis, rogorc<br />
sinam dvi lis `mimezisis~, `mibaZvis~ an<br />
`gamosaxvis~ gansazRvrebis mxriv, romelic<br />
mgosnis, dramaturgis, fermweris,<br />
musikosis, moqandakis namuSev rebSi<br />
aris gamoxatuli. renesanseli mxatvrebi,<br />
mag., rafaeli, bune bas masSi Semoqmedis<br />
gansazRvruli `ideis~ misakvlevad<br />
akvirdebodnen _ ase amboben XVII da XVIII<br />
saukuneebSi belori da vinkelmani (Panofsky,<br />
1968). es `gamosaxviTi~ koncefcia<br />
dasavleTSi romantikosTa mier xelovanis<br />
SemoqmedebiTobis axlebur aRiarebamde<br />
batonobda da XVIII sau kunemde<br />
_ da ufro gvianac _ gavlena adreul<br />
sarestavracio saqmia nobazec moaxdina.<br />
ebrauli da elinisturi danatovari<br />
aiTvises qristianebma, ro mel Tac Tavisi<br />
biblia Toras daafuZnes da neoplatonikos<br />
filoso fosTa Zlieri zegavlena<br />
ganicades. saqristianos umniSvnelovanesi<br />
is torikosi, palestinaSi<br />
dabadebuli, kesarias episkoposi evsebi<br />
(daax. 264-340 ww.) iyo. misi `qronikoni~<br />
qristianuli eklesiis pirveli dasabuTebuli<br />
<strong>istoria</strong>a, misi dasawyisiT<br />
mokidebuli da mas saeklesio is toriis<br />
mama ewoda. magram yvelaze radikaluri<br />
filosofiuri midgoma gvianantikur<br />
xanaSi wm. avgustines (354-430<br />
ww.) Semotanilia. CrdiloeT afrikaSi<br />
dabadebuli, man erTi xani romSi<br />
icxovra, moinaTla ambrosi milanelis<br />
mier, aswavlida da kvleva-Ziebas milanoSi<br />
eweoda; mogviane biT is CrdiloeT<br />
afrikaSi dabrunda da jer mRvdlad,<br />
Semdgom ki nu mi diis episkoposad iqna<br />
dadgenili. misi mxridan antikuri samyaros<br />
kritika da misi koncefciuri<br />
midgoma marTlacda aRniSnavs antikuri<br />
xanis dasasrulsa da axali, qristianuli<br />
cnobierebis gaCenas.<br />
im dros romi swrafad kargavda<br />
pirvelobas, viTarca imperiis dedaqalaqi;<br />
410 wels qalaqi iavarqmnes<br />
vizigoTebma alarikis winamZRo lobiT;<br />
am ubedurebis Semdgom qalaqma suli<br />
moibruna, magram misi akleba momdevno<br />
saukuneebSic gameorda. eklesiis<br />
weswyobileba jer ar dadgeniliyo, mas<br />
jerac aklda istoriulica da istoriis<br />
qmnis cnobi e rebac. avgustines upiratesi<br />
mizani qristianobis gandideba iyo.<br />
misi `aRsareba~ avtobiografiaa, sadac<br />
man pirvelma antikur xanaSi sakuTa ri<br />
Tavi gamoikvlia, amitomac igi miCneulia<br />
pirvelad, vinc Tavisi uSi naganesi<br />
grZnobebi Seicno. Tanadroulad, kritikuli<br />
kvlevisas man gaa a naliza saku-<br />
Tari sazogadoebac, misi azriT, ukiduresad<br />
garyvnili. am SemTxvevaSi, is<br />
istoriis daweras ki ar ganizraxavda,
aramed arse bul garemoebaTa interpretacias.<br />
qristianobisTvis wamZRolobis<br />
misaniWeb lad, man iTava warmarTuli<br />
romis Sesaxeb miTis gacamtvereba, am<br />
miTma ki gan sakuTrebiT imperator avgustusis<br />
da virgiliusis TxzulebaTa<br />
dro i dan moikriba Zala 7 .<br />
Tavisi `De civitate Dei~-is (uflis<br />
qalaqi, 413-426 ww.) 22 wignSi av gus tine<br />
`RvTis Jamsa~ da `kacebriv Jams~ adarebs<br />
erTi meores. is uku ag debs cikluri<br />
droisa da maradi ukumoqcevis manamde<br />
miRebul kon cef cias da Semoaqvs gangr-<br />
Zobadi, Seuqcevadi drois idea, romelic<br />
uw y vetia dasabamidan gankiTxvis<br />
dRemde. adamianTa istoriuli droisa<br />
da RvTaebaTa drois gansxvaveba berZen-<br />
Ta eposma da tragediamac icoda, gvi ani<br />
platonikosnic mijnavdnen droiTsa da<br />
maradiss. avgustines RvTi uri Jami maradis<br />
awmyod unda gavigoT, maSin rodesac<br />
adamiani dar-avdarsa da miwieri<br />
myofobis drosaa mijaWvuli, `tempus~-s<br />
(laT.: `ganyofa~, `drois monakveTi~,<br />
`garemoeba~, `mdgomareoba~). ebraelebis<br />
TvalSi <strong>istoria</strong> maTi eris beds ukav-<br />
Sirdeboda, romaelTaTvis ki mas Ta vad<br />
ro mis <strong>istoria</strong> warmoaCenda. aseTi unda<br />
iyos avgustines koncef cia, ro melsac<br />
akvirvebda, ratom yvaoda warmarTuli<br />
romi, qristianu li romi ki dakninda.<br />
asea Tu ise, `<strong>istoria</strong>~, rogorc aseTi,<br />
misTvis mxo lod Secdomebisa da uku-<br />
RmarTobis Sesaxeb Txrobaa; qristianT,<br />
uflis di de bis maZiebelT, sinamdvileSi<br />
<strong>istoria</strong> arc WirdebaT (Günther, 1995).<br />
rogorc nebismier tradiciul kulturaSi,<br />
islamamdel arabeTSic poezia<br />
xelovnebis mniSvnelovani forma iyo;<br />
`jahilis~, poezias `fi lo so fiisa da<br />
umravles mecnierebaTa adgili~ eWira _<br />
ase wers isla mis pirveli xanebis istorikosi<br />
(Khalidi, 1994, 2). 622 wels islamis<br />
7 suhonen P., 1995, Kun roomasta tuli ikuinen, otava,<br />
helsinki.<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 27<br />
`daba debisTanave” 8 arabebma istoriis<br />
sxvanairad xedva iswavles. igi, pirvel<br />
yovlisa, hadiTis saxiT ganviTarda, rac<br />
muhamedis saqmeTa da RvawlTa Sesaxeb<br />
cnobebs warmoadgens. WeSmaritebis verifikaciisa<br />
da avTentu ro bis dadgenis avtoritetTa<br />
wyebaa gamoxatuli `isnad~-<br />
Si, anu swav lul Ta kamaTSi warmoSobil<br />
mimarTebaTa qselSi. `hadiTs~, yuranis<br />
Seqmnis dro is moTxrobas, TandaTan<br />
moyva gadasvla adamianTa Cveulebrivi<br />
erTobis <strong>istoria</strong>zec, rac Tabaris<br />
(839-923) naSromiT iwyeba, romelmac<br />
msoflios vrceli <strong>istoria</strong> dawera da<br />
XIII-XIV saukuneebis filosofo sebsa da<br />
istorikosebamdec modis. islamis swavlebam<br />
adamianis cxovre bisa da xvedris<br />
istoriuli gageba da warsulis magali-<br />
Tze swavlis su r vili moitana (hodjat,<br />
1995). islamis filosofosTa mniSvnelovan<br />
dam saxurebas klasikuri avtorebis<br />
arabulad Targmna Seadgens, riTac es<br />
memkvidreoba Semoinaxa da mogvianebiT<br />
evropisTvis xelmisawvdomic gax da.<br />
WeSmaritebis ZiriTadi wyaro islamisTvis<br />
yurania. es wmida wigni istoriis<br />
ori tipis koncefciebs gvTavazobs<br />
_ erTi qveynierebis Sesaq me sa da aRsasruls<br />
gulisxmobs, meore ki adamianis<br />
miwier cxovrebas. Cve u lebriv `<strong>istoria</strong>s~<br />
arabulSi sityva `Tarix~ Seesabameba.<br />
magram am sityvas yuranSi ver<br />
naxavT; mis nacvlad aq sxva sityvebia:<br />
`qasas~ (mi dev neba, sinamdvilis ZiebaSi<br />
yofna), `hadiT~ (axali debuleba, siaxle),<br />
`nabaa~ (utyuari axali ambavi, ra-<br />
Racis mimyoli, RvTiurze mimaniSnebeli).<br />
am sityvebis moSveliebiT, mehdi<br />
hodjaTs gamoaqvs daskvnebi yura nis<br />
warsulisa da memkvidreobisadmi zogadi<br />
midgomis Sesaxeb:<br />
8 es TariRi _ 622 w., `hijra~ (ltolva) aRniSnavs<br />
SeTqmulebas ganrine buli muhamadis<br />
meqadan medinas mSvidobiT Casvlas. islamuri<br />
welTaR ricxva iwyeba arabuli wlis<br />
pirvel dRes: `odes moxda hijra~.
28 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 1.8. iranis qalaqma qaSanma dRevandlamde SeinarCuna Tavisi istoriuli urbanuli qsovili,<br />
romelsac tradiciulad “vaqf~-is sistema inaxavs<br />
`yurani ixsenebs ZvelTa danaSTens rogorc<br />
niSnebs, mimaTiTe belT, rom Tu<br />
maT sakmarisi yuradRebiT movekideT,<br />
isini SeiZ leba kacobrio bis gamZRoli<br />
saSualeba gaxdes. yurani warsulad ara<br />
mxolod TviT masSi moTxrobil ambebs<br />
gulisxmobs, aramed is gvTavazobs, moviaroT<br />
qveyniereba da sakuTari TvaliT<br />
movixi loT ZvelTa saxsovrebi, Sevis wavloT<br />
da Wkua viswavloT nivTi er naSTTagan....<br />
yuranis Tval sazrisiT warsuli,<br />
diaxac, araa ram mkvdari. igi cocxali<br />
faqtoria, romelic mniSvnelovnad moqmedebs<br />
calkeuli piris keTildReobaze<br />
da nebismier sazoga doebaSi socialuri<br />
urTierTobis gaumjobesebazec, maT<br />
samomav lod eSveleba. aseTi midgomiT,<br />
warsuli, awmyo da myofadi er Tiandeba<br />
zeJamieri atmosferos Sesaqmnelad,<br />
romelSic Cveni si cocx le wamieriRaa~<br />
(hodjaTi, 1995, 25 da Semd.).<br />
umniSvnelovanesi muslim istorikosebs<br />
Soris uTuod ibn xaldu nia (1337-1406<br />
ww.), tunisSi dabadebuli da espaneTSi,<br />
marokosa da egvip teSic namyofi. mas<br />
gansakuTrebiT ainteresebda aRenusxa,<br />
Tu ra xdebo da sazogadoebaSi, Secdomebica<br />
da miRwevebic, raTa eswavla rame<br />
da mo mavali gaeumjobesebina. saamisod<br />
mosamzadeblad misi mniSnelovani na S -<br />
romia `prolegomena~ (makaddimah), CaRrmavebuli<br />
kvleva istoriogra fiis<br />
saz risisa da meTodologiisa, kvleva,<br />
ro melic literaturas sa mecnie ro kvlevad,<br />
WeSmaritebisa da Secdomis ganrCevis<br />
meTodad gar dasaxavs. amis Semdgom<br />
mas ukve SeeZlo arabebisa da berberebis<br />
isto riis dawera. amdenad, ibn xalduni<br />
Zveli berZeni istorikosebis naazrs,<br />
herodotesa da Tukidides mihyveboda
da ramdenime saukuniT uswrebs win evropul<br />
azrs. igi kritikulad udgeboda<br />
manamdel muslim istori ko sebs, vinaidan<br />
maT ver moaxerxes politikur-samxedro<br />
istoriis so ci a lur-ekono mikur<br />
evolYuciasTan SekavSireba. zedapirze,<br />
wers igi, is to ria TiT qosda mxolod<br />
warsul xdomilebaT gvacnobs, magram<br />
_ dasZens igi _ `Sinagani sazrisi istoriisa,<br />
meore mxriv, moicavs sjasa da<br />
cdas movi xel ToT WeSmariteba, faqiz<br />
axsnas arsebul saganTa mize ze bisa da<br />
war mo mavlobisa da Rrma codnas ragvarobisa<br />
da gansazRvru lobis Sesaxeb.<br />
<strong>istoria</strong>, amrigad, filosofiaSia Cafesvili.<br />
is imsaxu rebs, filosofiis gan-<br />
Stoebad iTvlebodes” 9 . is asabuTebs,<br />
rom isto riis namdvili buneba adamianis<br />
namyos gagebaa da mas Tana medrove sociologiis<br />
mamobis pa tivsac ki miakuTvneben<br />
(lacoste, 1984; issawi, 1987; Khalidi,<br />
1994; ibn Khaldûn, 1997).<br />
istoriuli cnobierebis ganvi-<br />
Tarebis iqiT, muslimur sazogadoebas<br />
sazogadoebrivi sakuTrebis movla-<br />
SekeTebis tradiciuli sistemac hqonda;<br />
es erTgvari, `vaqf~-ad wodebuli,<br />
fondi iyo. zogierT islamur qveyanaSi<br />
am sistemam Tanamedroveobamde moatana,<br />
anda, wyvetilis mere, aRorZinebul<br />
iqna. `vaqf~-is sistema islamuri filosofiis<br />
socialuri samarTlianobisadmi<br />
damokidebulebidan warmosdgeba da nebayoflobiT<br />
Senawirebsa anda namemkvidrevis<br />
sazogadoebrivi fondisadmi<br />
gadacemas efuZneba, ukanaskneli ki<br />
imgvari obieqtebis mosawesrigeblad<br />
moixma reba, rogoricaa mizgiTebi,<br />
skolebi, qarvaslebi, sazogadoebrivi<br />
da so cialuri samsaxurebi. zogi ram,<br />
mag., sastumroebi, bazrebi, baR-mindvrebi<br />
TviTonac mogebis momtani iyo<br />
da isic am sistemis warsamar Teb lad<br />
9 ibn Khaldum, muqaddimah, Targmani lakostisa,<br />
1984. sruli franguli Targmani ix.: ibn<br />
haldun, 1997.<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 29<br />
sur. 1.9. delis Zveli taZari indoeTSi, sadac<br />
axal xelmwifeTa manamdelebze upiratesoba<br />
winandeli nagebobebidan motanili qvebis<br />
gamoyenebiT gamoxates<br />
moixmareboda. Cveulebriv, obieqtebi<br />
`vaqf~-s sameurveod gadae cemoda da<br />
ar SeiZleboda maTi dagiraveba anda piradi<br />
mogebisTvis ga moyeneba. es sistema<br />
ara marto uzrunvelyofda istoriuli<br />
nagebobebis patronobasa da SekeTebas,<br />
aramed didi obieqtebis ramdenime memkvidres<br />
Soris dayofasac ar uSvebda,<br />
rac niadags uqmnida saerTo socialur<br />
pa suxismgeblobas (soheil, 1995).<br />
1.4. antikuri xanis xelaxali<br />
aRmoCena<br />
romis imperiis daqucmacebisa da antikuri<br />
samyaros TandaTan daS lis kvalad<br />
Sua saukuneebSi evropa daibada. am gan
30 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
viTarebas konti nentze tomTa da gvar-<br />
Ta gadanacvleba sdevda Tan. aziidan<br />
hunebi mo vidnen da V saukuneSi aRmosavleT<br />
da centraluri aziis met nawils<br />
da epatronen. IV saukunidan mokidebuli,<br />
ramdenime aswleulis ganmav lo baSi<br />
qristianoba evropis yvela nawilSi Tanmimdevrulad<br />
enacvle boda Tavdapirvel<br />
religiebs; metic, XI-XII saukuneebSi<br />
evropel jvaro sanTa laSqrebi samgzis<br />
gaeSurnen axlo aRmosavleTSi ierusalimis<br />
dasapyrobad. adreuli xanis qristianoba<br />
gansakuTrebiT eTayvaneboda<br />
re liqviebs da gamonaklisi arc jvarosnebi<br />
yofilan: evropis eklesieb ma mravali<br />
reliqvia (wmindanTa neSTi, sagnebi,<br />
ubralod `wmida miwa~) miiRo, romelnic<br />
xSirad “furta sacra”-d iyo aRiarebuli<br />
da `avTenturo bis~ mowmobac axldaT<br />
(Gaery, 1990). xmelTaSuazRvispireTSi<br />
gabatonebu li kvlavac islami rCeboda<br />
da dasayrdeni Tavad evropaSic hqonda<br />
_ metadre espaneTsa da siciliaze.<br />
samxreT evropaSi ganviTarebas arsebuli<br />
dasaxlebebi agrZelebda, magram<br />
mosaxleobis zrdis kvalobaze samxreTsa<br />
da CrdiloeTSic, aRmosavleTsa da<br />
dasavleTSic axal-axali dasaxlebebi da<br />
qalaqebi arsdeboda. TandaTan evropam<br />
sur. 1.10. darhemis<br />
kaTedralis<br />
xuroTmoZRvruli formebi<br />
droTa ganmavlobaSi<br />
gangrZobiTobasac<br />
gviCvenebs da TandaTanobiT<br />
saxecvlasac<br />
sur. 1.11. sienas `kampos~ irgvliv mdgomi<br />
Senobebi 1297 wlis ganwesebis Tanaxma daa<br />
nagebi. TviT `palaco publikos~ (qalaqis<br />
sakrebulos) zeda sarTuli mog vianebiT ki<br />
daaSenes, magram adreuli Senobebis wesisamebr
axleburi, anti kurisgan gansxvavebuli<br />
identoba SeiZina, mravalgvar kulturada<br />
Tu qalaq-saxelmwifod gamoxatuli<br />
(Benevolo, 1993).<br />
mudmivi gadaadgilebis, cvalebadobisa<br />
da zrdis aTaswleulSi ngrevac<br />
mravlad iyo; xdeboda Zveli Zeglebis<br />
axleburad gamosayeneb lad modificireba<br />
anda maTi masalis axalmSeneblobisTvis<br />
gamoyeneba (amgvari ram,<br />
unda iTqvas, mTel msoflioSi SeiZleba<br />
vnaxoT). magram kla sikuri memkvidreoba<br />
ar gamqrala, aramed antikuri Zeglebisa<br />
da na n grevebis saxiT mudmiv Tanmdevada<br />
da mosagonarad rCeboda. igi iyo gvianromauli<br />
xaniT dawyebuli romanulsa<br />
da giTuramde mSeneblobis xer xebis<br />
evolYuciis amosavalic. amas garda,<br />
Sua saukuneebSi klasiku ri idealebis<br />
Segnebuli aRorZinebac momxdara, rac<br />
gamoxatulebas sa x viT xelovnebasa da<br />
mwerlobaSi hpovebda _ vnaxoT Tundac<br />
naumbur gis, Sartris an reimsis<br />
mSvenieri klasikuri suliskveTebis<br />
qandakebe bi. klasikuri avtoritetebis,<br />
uwinaresad, aristoteles, Seswavla mTeli<br />
qmnadi evropis monastrebsa da universitetebSi<br />
mimdinareobda (Panofsky,<br />
1970 w.) da iseTi TvalsaCino pirovnebebic<br />
viciT, vinc Tavis avtoritets<br />
warsuliT asafuZvlebda. karlos didi<br />
(742-814 ww.), aaxenSi damkvidrebuli,<br />
berZnulsa da laTinurs laparakobda<br />
da gars ganaT le buli adamianebi exvia;<br />
misi drois nagebobebi cxadliv asaxavs<br />
kla sikuri tradiciebis uwyvetobas. imperatorma<br />
oton I-ma (912-973 ww.) ro mis<br />
saRvTo imperiis dedaqalaqi mag deburgs<br />
moanacvla da iq itali idan ZvelTaZvel,<br />
saRvTo reliqvie bad arqiteqturuli<br />
elementebi da mar mariloebi Caitana.<br />
fridrix II (1194-1250 ww.) samxreT italiaSi<br />
dam kvidrda, neapolSi universiteti<br />
daa arsa, xelovnebasa da literaturas<br />
mfarvelobda. is Tavisi drois yvela<br />
ze ganaTlebul adamianad iTvle boda,<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 31<br />
Tavisi imperiis yvela umTav res enas<br />
laparakobda da italiur leqsebs werda;<br />
igi yvela kulturis naswavl kacebs<br />
maspinZlobda, eb raelebsa da muslimebs<br />
iwynarebda da is mogviano humanisturi<br />
moZrao bis winaswar moswavebad SeiZleba<br />
davi na xoT. imavdroulad, is sastikad<br />
uswordeboda mwvaleblebs da Tavisi<br />
drois absolutur xelmwifedac warmogvidgeba.<br />
uwyvetoba Zalze bevrs niSnavda Suasaukunovani<br />
sakaTedro taZre bis mSeneblobisas<br />
(mag., darhemis kaTedrali). Sua<br />
saukuneebis saxelos noebSi wesad hqondaT<br />
nagebobisTvis moexmaraT galatozis<br />
damzadebu li elementebi da arc maSin<br />
gadaegdoT, Tu is gardaicvleboda. umetesad,<br />
Senebas im rigze agrZelebdnen,<br />
rac imxanad pirvelobda. isec xdeba,<br />
marTalia, rom Tavdapirveli nagebobis<br />
`maneras~ srulebiT sxva `stiluri~<br />
mizandasaxulebis xanaSi misdevdnen _<br />
asea kotoris kaTed ral Si (dalmacia)<br />
anda safrangeTisa Tu inglisis zogierT<br />
eklesiaSi, romelnic klasicizmis gafurCqvnis<br />
xanaSiRa `daasrules viTarca<br />
Sua sa u kunovani gadmonaSTebi” 10 . sienaSi<br />
cnobierad konservatiuli politi kis<br />
wyalobiT XIII saukunis mxatvrul saxelmZRvanelo<br />
principebs mom devno saukuneebSic<br />
icavdnen _ ase ikveTeboda<br />
renesansul florencias Tan moqiSpe qalaqis<br />
identoba. is naTladaa gamoxatuli<br />
sienasve saxel ganTqmul piaca del<br />
kampoze gamomaval nagebobebSic _ qalaqis<br />
saxli klasikuri idealis ayvavebis<br />
xanaSi ganavrces, magram winandeli,<br />
Suasa u kunovani xelovnebis principebis<br />
winaRudgomelad. Tavis saxelganTq mul<br />
xelovanTa, magaliTebr, simone martinis<br />
wyalobiT, siena wamZRol Ta gani Seiqmna<br />
XIV saukuneSi goTikis internacionalur<br />
moZraobad aRor Zinebisas.<br />
antikuri xana didxans eCvenebodaT<br />
macdunebladac da saxifaTod; mxolod<br />
10 ix., mag., wittkower, 1974 da leon, 1951.
32 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
maSin, rodesac misi warmarTuli ganzomileba<br />
srulad `amoi wura~, SeiZleboda<br />
misi gamococxleba Zveli idealebis<br />
aRorZinebis gziT. qristianuli cnobiereba<br />
emyareboda Sinagani samyaros<br />
stabili za cias reformatoruli moZraobebis<br />
meSveobiT, romelTagan umniSvne<br />
lo va nesis Tavkaci franCesko asizeli<br />
gaxldaT. dante aligieris (1265-1321<br />
ww.) TvalSi fizikuri samyaro xiluli<br />
Sedegia RvTis qmedebisa, rome lic<br />
politikur saxelmwifoTa wyobis meoxebiT<br />
cnobierdeba. “Divina Comedia”-Si<br />
is yvela drois pirovnebebs acocxlebs<br />
warmosaxul, uJamo sivrceSi dialogis<br />
gziT da ase umzadebs asparezs antikuri<br />
samya ros idealTa droisgareSe<br />
aRorZinebas.<br />
franCesko petrarkam (1304-74 ww.) ase-<br />
Tive, warmodgenili dialogi gaaba humanistur<br />
idealamde aRzevebul avgustinesTan,<br />
romelTan erTa dac is eZiebs<br />
Tavisi sulis viTarebas. avgustinesaviT,<br />
aTasi wliT ad re, man tkivilianad<br />
icis im samyaros unugeSo mdgomareoba,<br />
romelSic cxovrobs. oRond amjerad,<br />
sayovelTao gakicxvis nacvlad, petrarka<br />
yu radRebas uSualod Tavis dros<br />
miapyrobs. igi ar uaryofs qveyniere bas<br />
mTlianobaSi da Tavis idealsac miRmur<br />
maradisobaSi ki ara, kla sikur antikur<br />
xanaSi poulobs. axal yaidaze gamoxatavs<br />
ra nostalgi as antikuri xanis dakarguli<br />
sidiadis mimarT, igi, amav droulad misi<br />
aRorZinebis SesaZleblobaSic aris darwmunebuli.<br />
Semawuxebel aTas wle uls Sua<br />
saukuneebisas is, ase vTqvaT, `frCxileb-<br />
Si aTavsebs~ da war moisaxavs mZlavr dasawyiss<br />
axali xanisas, pirdapir antikuri<br />
xanis gamocdilebaze dafuZnebiT. avin-<br />
Yonis midamoebis umaR les mTaze (1909<br />
m.), mTa vantuze asuli, is nostalgiurad<br />
imzireba italiisa da espane Tis ken<br />
da simbolurad suliT maRldeba Tavis<br />
dro ze, Tan ki peizaJis kon cefciasac<br />
aRmoaCens. amas garda, es movlena, sav-<br />
sebiT nonkonfor mis tu li Sua saukuneebis<br />
kulturisTvis, simbolu ro basac<br />
iZens da axal Tvalsawiers moniSnavs,<br />
rac Zalas aniWebs pet rarkas, sZlios<br />
Ta v is Suasaukunovan Sexedulebebs. igi<br />
gzas ukafavs italiur renesanssa da istoriis<br />
axleburad xedvis ganviTarebasac.<br />
horst gYunTeri wers: `mas aqeT, rac<br />
religia aRar uaryofs qveynierebas rogorc<br />
mTels, ukeTesi qveynierebis saxeliT,<br />
aramed mis myofobas Seiwynarebs,<br />
religiuroba individuumis xvedri<br />
xdeba. amito mac is ejaWveba mxatvrul<br />
qmnas, mecnierul codnasa an politikur<br />
qa rizmas, romelnic imanenturobis<br />
kanonebs emorCileba, maSinac Tu vinmes<br />
surs Selaxos an daarRvios es kanonebi~<br />
(Günther, 1995, 103). sayo velTao religiuri<br />
istoriis romis istoriisadmi interesiT<br />
Canacv leba da petrarkas magaliTi WeSmaritebis<br />
sakuTar TavSi Ziebisa, istoriografiisadmi<br />
axali midgomis da, amav<br />
dros, antikuri Zeglebisa da xelovnebis<br />
nawarmoebTa arqeologiuri SeswavliT<br />
daintersebis dasaw yissac moniSnavs.<br />
italiaSi gulisyuri umTavresad<br />
antikuri istorikosebis Txzu le baTa<br />
analizs ki ekuTvnoda, magram, amasTan,<br />
adgilobrivi istoriis axlad Seswavlac<br />
daiwyes. pirveli am mxriv leonardo<br />
brunis (daax. 1374-1444 ww.) `h<strong>istoria</strong>e Florentini<br />
populi”, florenciis <strong>istoria</strong> iyo,<br />
mas ki fla vio biondas “h<strong>istoria</strong>rum ab inclinatione<br />
Romanorum imperii decades” (1439-<br />
53 ww.) moyva, romSi Sua saukuneebis Sesaxeb<br />
(alarikis mier aklebidan av to ris<br />
drios CaTvliT). Suasaukunovani istorikosebisgan<br />
gansxvave biT, renesansuli<br />
mwerlebi acnobierebdnen istoriuli<br />
saxecvlilebis pro cess da, petrarkas<br />
kvalSi Camdgarni, antikur Tu bolodroindel<br />
pi rov nebaTa cxovrebasa da<br />
naRvaws axleburad akvirdebian; brunis<br />
`vita di Dante~ fasdaudebelia, rogorc<br />
wyaroebis momcveli adreuli wigni, jo-
jo vazaris “vite dei piu eccelenti pittori,<br />
scultori e architetti” (usaxelovanes fermwerTa,<br />
moqandakeTa da xuroTmoZRvarTa<br />
cxovrebani, 1546 wels daw ye buli)<br />
klasikuri Seiqmna. CrdiloeTis xalx-<br />
TaTvis klasikuri antiku ri xana ram<br />
literaturuli iyo, bevrad Soreuli,<br />
vidre italielebis Tvis, magram maT sakuTar<br />
warsulad swored petrarkas mier<br />
ukugdebu li Sua saukuneebi dasaxes. XVI<br />
saukunidan mokidebuli interesi erovnuli<br />
istoriisadmi sul ufro izrdeba.<br />
upirveles gamocemaTagania `h<strong>istoria</strong><br />
de gentibus septentrionalibus~ (1555) _ CrdiloeTis<br />
xalxTa <strong>istoria</strong> _ episkopos<br />
olaus magnusis dawerili, jorj bahenanis<br />
`Sotlandiis isto ria~ (1582 w.) da<br />
uilYam kemdenis `Britannia~ (1586 w.) 11 .<br />
rac Seexeba antikur Zeglebs, am<br />
mxrivac renesansi Semobrunebas moaswavebs.<br />
Zveli romis xsovna mis nangrevebsac<br />
axlda, Tundac isini upatronod<br />
dagdebuli, Seginebuli da saSeni masalis<br />
mosapoveblad ganZarcvuli yofiliyo.<br />
axla, petrarkas daJinebisamebr, axleburi<br />
huma niz mi antikur Zeglebs Zveli<br />
romis, imperiulisac da qristianulisac,<br />
gardasuli didebis reliqviebad aRiqvams<br />
da maT didZali politikuri mniSvnelobac<br />
aqvs SeZenili. Tumca kvlavac<br />
Zlieria warmarTuli romis gavlena, gansakuTrebuli<br />
yuradReba memkvidreobis<br />
qristianul aspeqts eT moba, mag., gamokvlevis<br />
sagani gaxda qristianTa wvlili<br />
diokletia nes Termebis aSenebaSi. amas<br />
garda, antikuri Zeglebi saswavlodac<br />
ga moi yeneba: xelovanT da arqiteqtorebs<br />
aq xelovnebis, xuroTmoZRvre bisa da<br />
teqnologiebis daufleba SeeZloT, humanistebs<br />
istoriis, la Ti nuri enisa da<br />
literaturis. werilobiTi istoriis ama<br />
Tu im ad gilTan dakavSirebis cda Taname-<br />
11 arsebobda interesi samarTlis istoriis<br />
mimarTac; aq pirveloba fra n sua boduens<br />
ekuTvnis, romelmac 1545 wels romauli<br />
samarTlis mec nierebis pirveli mimoxilva<br />
gamosca.<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 33<br />
drove arqeologiuri cnobierebis Zi rad<br />
SeiZleba ganvixiloT. Sesabamisad, axlidan<br />
iwyeba siZveleTa Seg ro veba rogorc<br />
Sesaswavlad, aseve socialuri statusis<br />
gasamyareb lad. aRorZinda romi, viTarca<br />
kulturis kera da izrdeba iq CasulTa<br />
ricxvi. XV saukunis aqeT dacvis gankargulebebic<br />
Cndeba da pirveli, visac<br />
papis xelisuflebam antikuri Zeglebis<br />
dacvisTvis pasuxismgeb lo ba daakisra,<br />
rafaeli gaxldaT.<br />
renesansma mniSvnelovani zegavlena<br />
xelovnebis koncefciazec moax<br />
di na. jerac neoplatonuri tradiciis<br />
gagrZelebad, win modis _ Sua sau<br />
kunovani xelosnuri tradiciis sapirispirod<br />
_ xelovnebis nawar moebis<br />
idea. antikur xelovanTadmi dadarebis,<br />
koleqcionirebi sad mi ga zr di li interesis<br />
da Tanmyofi politikuri Rirebulebis<br />
arsebobisas, Cndeba cneba<br />
xelovnebis nawarmoebisa esTetikuri<br />
ganzomilebiT, nacv lad misi upiratesad<br />
funqciuri mniSvnelobisa Sua saukuneebSi.<br />
siZve liseulobasTan erTad<br />
axla mxatvruli mxarec ganixileba da<br />
donate los mier misi damkveTebisTvis<br />
Sesrulebuli samuSaoebiT Semodis an tikuri<br />
nangrevebisa da qandakebaTa fragmentebis<br />
restavraciis modac. imTaviTve<br />
restvaraciis dialeqtikis sakiTxTagani<br />
xdeba Zveli sagnis, viTarca xelovnebis<br />
nawarmoebisa da viTarca siZvelis<br />
Rirebu le baTa konfliqti da masze kama-<br />
Ti XVI saukunidanve daiwyes xelo vanTa<br />
da hu manistebma. xelovnebis nawarmoebis<br />
axleburi dafaseba xe lo vansac ax le bur<br />
mdgomareobas aniWebs: rafaeli maTgan<br />
pirvelia, vinc socia luri TvalsazrisiT<br />
aristokratias gaTanabrebulad<br />
CaTva les. mis na war moebebs sul ufro<br />
meti aRfrTovanebiT uyureben da aman<br />
XVII sau kunidan sakamaTod aqcia misi namuSevrebis,<br />
saxeldobr, vati kanis moxatu<br />
lobaTa restavracia.<br />
italiis am axali movlenebis zegav-
34 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
lena sxva qveynebsac maleve da etyo; antikuri<br />
siZveleebis, xelovnebis nawarmoebTa,<br />
mTeli koleqci e bis SeZena da<br />
restavracia `did mogzaurobaTa~ (grand<br />
tours) wyalobiT mraval evropul qveyanas<br />
modad moedo. XVI saukunidan xeli ewyoba<br />
si Z veleTmcodneobiT kvleva-Ziebas<br />
SvedeTSi, rasac XVII saukuneSi erov nul<br />
siZveleTa dacvis Taobaze dadgenileba<br />
mosdevs. espaneTSi ferwe ris koleqciebis<br />
mcvelebad cnobili mxatvrebi iniSnebian.<br />
ufro gvian mravali qveyana xelovnebis<br />
mniSvnelovan nawarmoebTa gatanaze<br />
samarT lebriv kontrols awesebs. XVII<br />
saukuneSi moyvarulTa (ital. dilletanti) da<br />
siZveleTmcodneTa Soris moduri xdeba<br />
xmelTaSuazRvispi reT Si mo g zaurobis<br />
(tours) aRwerebi da klasikur-antikuri<br />
nangrevebisa da peiza Jebis suraTebi, rac<br />
XVIII saukuneSi inglisuri parkis Seqmnis<br />
winapi ro baTaganicaa. `cxovelxatulis~<br />
Tu `ferwerulis~ (picturesque) cneba maleve<br />
erovnul siZveleebsa da Zvel namonastralebsa<br />
da nacix a rebze ga dadis. eseni<br />
akvarelistTa sayvareli asasaxi xdeba da<br />
Sua saukune ebis kaTedralebisa da eklesiebis<br />
klasicistur yaidaze ganax lebis<br />
kon servatiuli kritikis amosavalic.<br />
1.5. Tanamedrove istoriuli<br />
cnobiereba<br />
XVI-XIX saukuneebs Soris fuZemdebeli<br />
mentaluri cvlilebis mTe li rigi<br />
xdeba, rac afuZnebs Tanamedrove samyaros,<br />
masTan erTad ki istoriisa da<br />
kulturuli memkvidreobis Tanamedrove<br />
koncefciebsac. mravali am cvlilebaTagan<br />
Tavs XVIII saukunis meore naxevarSi<br />
iyris, ma Ti saTave ki evropaSi kulturis,<br />
mecnierebis, politikisa da ekono mikis<br />
ganviTarebaa. politikurad, es absolYutisturi<br />
marTvis xanaa, romelsac<br />
bolo mkveTrma, umTavresad safrange-<br />
Tis revolYuciiT mota nilma socialur-<br />
politikurma cvlilebebma mouRo, ramac<br />
erovnu li sa xelmwifo mogvca. am periods<br />
`ganmanaTleblobis xanac~ ewodeba im inte<br />
leqtualuri moZraobis wyalobiT,<br />
romlis naazrSi urTierTs RvTis, gonebis,<br />
bunebisa da adamianis koncefciebi<br />
erTvis. am dros xdeba sa mecniero azrisa<br />
da teqnikuri codnis mniSvnelovani<br />
winsvla, ramac in dustriis ganviTarebis,<br />
soflis meurneobis da medicinis axali<br />
tipe bic moitana da qalaqebSi mosaxleobis<br />
zrdis matebac. Sesabamisad, qa laqTa<br />
marTvis, msoflio masStabis sakomunikacio<br />
sistemebis axali ti pebic viTardeba<br />
da sazogadoebis tradiciul nagebobaTa,<br />
dasaxlebe bisa da miwiTsargeblobisadmi<br />
axleburi mimarTeba.<br />
amave xanaSia momxdari xelovnebis,<br />
istoriisa da memkvidreobis koncefciebis,<br />
aseve adamianis bunebasa da<br />
qveynierebisadmi mimarTebis fu Zemdeb<br />
luri cvlilebebic. XVII saukunemde<br />
xilul Tu uxilav sagan Ta da maTi<br />
urTierTmimarTebis interpretaciis<br />
safuZveli `mimezisis~ pla tonuri cneba<br />
iyo. axla ki qveynad ragvarobaTa<br />
da sxvaobaTadmi mi marTebiT bevri ram<br />
safuZvlianad icvleba. iwyeba mecnieruli<br />
samtkice bis Zieba, saqme msgavseba ki<br />
aRaraa, ufro _ ganrCeva. dekartis da<br />
laib nicis wyalobiT codnis ZiriTadi<br />
amosavali maTematika da wes rigi xde ba.<br />
dekartis abstraqtuli cnebebi da anglo-saqsuri<br />
empiriu li na az ri sinTezad<br />
imanuil kantma miiyvana _ Tavis epoqalur<br />
`sufTa gans jis kritikiT~, ramac<br />
Tanamedrove filosofias amosavali<br />
gauCina 12 . brZola gamoecxada absolu-<br />
12 codnasTan dakavSirebiT, fukos aseTi debuleba<br />
aqvs gamoTqmuli: `un da moaxdinoT<br />
azrovnebis mTeli sistemis rekonstruqcia,<br />
romlis qse li, dadebiTi mxriT, SesaZlebels<br />
xdis myisieri da aSkarad urTierTgamom<br />
ricxveli mosazrebebis Tanaqmedebas.<br />
swored am qselis mier gani sa zRvreba mdgomareoba,<br />
romelic SesaZlebelyofs Sepirispirebasa<br />
Tu problemas; isaa codnis isto-
turi RvTaebrivi Rirebulebebis rwmenas<br />
da iwyeba istoriis gageba, viTarca<br />
koleqtiuri, socialuri gamocdilebisa,<br />
aRiarebulia isic, rom sxvadasxva<br />
epoqasa da regionSi kulturas SeiZleba<br />
sakuTari stili da gamZRoli<br />
suliskveTeba hqondes.<br />
kulturis istoriis dasawerad axlebur<br />
safuZvels wes-Cveuleba Ta da midgomaTa<br />
mravalnairobis codna qmnis _<br />
didia saamisod jovani ba tista vikosa<br />
(1668-1744 ww.) da iohan gotfrid herderis<br />
(1744-1803 ww.) wvli lic 13 . amgvarma<br />
ganviTarebam kulturuli pluralizmi<br />
da sxvada sxva, arcTu aucileblad<br />
Tanazomadi, kulturebisa da sxvadasxva<br />
Rire bulebebis mqone erebis aRiareba<br />
moitana. wyaroebis utyuarobis verificirebis<br />
safuZveli warsulis miRwevaTa<br />
namdvili mniSvnelovnebis Se faseba Seiqmna;<br />
dakarga azri `idealuri adamianisa~<br />
da `idealuri sa zo ga doebis~ klasikurma<br />
koncefciam (vico, 1725-44). istoriulobis<br />
axle burma koncefciam xelovnebis nawarmoebTa<br />
da istoriul nageboba Ta gan sazRvruli<br />
kulturis gamovlinebebad da<br />
erovnuli identobis anasa xad, aqedan ki<br />
_ unikalurada da SesanarCuneblad ganxilva<br />
moi tana. is toriisa da esTetikis<br />
axali koncefciebi dasavluri kulturis<br />
fuZe mdebel Semadgenlad iqca. erovnuli<br />
identobis grZnoba folklo ris xe laxla<br />
aRmoCenamac gaamyara, ramac erovnuli<br />
tradiciebisadmi, maT Soris `daCagruli~<br />
enebisadmi miqceva warmoSva (Berlin, 1992;<br />
Jokiletho, 1995). XIX saukuneSi tradiciebis<br />
gamogonebis tendenciac ki gvaqvs, ra sac<br />
riulobis mtvirTvelic~ (Foucault, 1994, 75).<br />
13 herderis kritikuli nawerebi jeimz makfersonis<br />
Sotlandiuri eposis `osianis~-sa da<br />
Seqspiris Sesaxeb 1773 wels gamoqveynda patara<br />
wignakSi `Von deutscher Art und Kunst”, mas-<br />
Tan erTad ki goeTes cnobili `von deutscher<br />
Baukunst”, romelic germanuli romantizmisTvis<br />
ganmsazRvreli `sturm und Drang~is<br />
moZraobis amosavali gaxda.<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 35<br />
bri taneTSi, indoeTsa da afrikaSi vxedavT<br />
(hobsbawm and ranger, 1983).<br />
XVIII sa u kune kulturuli obieqtebis<br />
dacva-<strong>konservaciis</strong> istoriisTvis mravali<br />
koncefciis SemuSavebis, Tundac<br />
`dednisa~ da `aslis~ sakiTxis wa moWris,<br />
gamoc gaxlavT mniSvnelovani. antikuri<br />
xanis axle bu ri, kritikuli dafaseba<br />
gamokveTs antikuri qandakebis, viTarca<br />
xe lov nebis istoriis umwvervalesi miRwevis,<br />
mniSvnelobas, ris gamoc sa Suri<br />
xdeba maTi restavraciac _ mxatvruli<br />
TvalsazrisiTac da Tana med rove xelovanTaTvis<br />
`sanimuSodac~. erTdroulad<br />
or movlenas vxe davT: xelovnebis nawarmoebis<br />
mniSvnelobas imiT gansazRvraven,<br />
rom is ama Tu im xelovanis originaluri<br />
qmnilebaa, Tan ki sul ufro metad<br />
mos wonT Zvel suraTebsa da qandakebebze<br />
`drois patinac~ da daziane bu li mxatvrobis<br />
Sesamtkiceblad axali teqnikuri<br />
saSualebebic. ing lisSi klasikuri land-<br />
Saftebis mowonebam da landSafturi<br />
parkebis Seqmnam gulisyuri erovnuli<br />
siZveleebis nangrevebzec ga a maxvila.<br />
kla si kuri xmelTaSuazRvispireTisgan<br />
gansxvavebiT, mSeneblobis Suasauku no vani<br />
wesi arasodes gamqrala da SegviZlia<br />
davadginoT goTikis gad monaSTebsa, `go-<br />
Tur aRorZinebasa~ da Tanamedrove konservacias<br />
Soris uwyvetoba.<br />
naTqvamia, rom `safrangeTis revolYucia<br />
is xidia, romliTac xa l xebi axal<br />
xanaSi gadmovidnen, gzad Zveli kamaTis<br />
gagrZelebisas~ (Brooks, 1981, 37). marTlac,<br />
man xangrZlivi zegavlena iqonia<br />
xalxTa da erTa cxovrebaze; man gaamkve-<br />
Tra istoriuli cnobiereba, gamoavlina<br />
si namdvilis sirTule, uCvena vnebaTa<br />
simZafre, Teoriebis arasakmaoba, garemoebaTa<br />
siZliere. revolYuciamac aRmoacena<br />
XVIII saukunis bolos ro mantizmi.<br />
es mZlavri moZraoba, romelmac rokokos<br />
ukugdebiT daiwyo da XIX saukunis Sua<br />
xanaSi realizmis gaCenamde gagrZelda,<br />
gansakuT re biT xelovnebisa da mwerlo-
36 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
bisTvis aRmoCnda mniSvnelovani. Tumc<br />
mi si gansazRvreba rTulia, hYug onorma<br />
romantizmis arsebriv maxasiaTeb lad<br />
gamoyo `romantikosTa mier xelovanis<br />
grZnobierebisa da emociuri `utyuarobisTvis~<br />
uzenaesi Rirebulebis miniWeba,<br />
rogorc im erTaderTi Tvi se bebisa,<br />
romelTac ZaluZT mis nawarmoebs `namdviloba~<br />
(validity) SesZinos. klasi ciz mis<br />
uJamo sayovelTao Rirebulebebis nacvlad,<br />
xelovnebis yoveli romantikuli<br />
nawarmoebi unikaluria _ xelovanis sakuTari<br />
cxoveli gamocdilebis gamoxatulebaa~<br />
(honour, 1981, 20).<br />
safrangeTis revolYuciis dros<br />
eklesiis qoneba da winandel xe l mwifeTa<br />
gamomsaxavi Zeglebi winandeli Cagvris<br />
simboloebad aRiq me boda da ngrevis sagani<br />
Seiqmna. Tanadroulad imis Segnebac<br />
gaCnda, rom es Senobebi erad axlaRa<br />
qmnili xalxis warsuli miRwevebis mowmobaa.<br />
1815 wels franguli okupaciis<br />
dasrulebisTanave, prusiis mefem Seadge<br />
nina angariSi rainispireTSi saxelmwifo<br />
mflobelobaSi myofi obieq te bis<br />
mdgomareobis Sesaxeb, riTac wamoiwyo<br />
saxelmwifos kuTvni li is toriuli Senobebis<br />
restavracia. safrangeTSi amgvari<br />
namemkvid re vis dac va axlad Camoyalibebulma<br />
saxelmwifom win revolYuciis<br />
wleb Sive wamoswia; yvelaze TvalsaCino<br />
nimuSebi `erovnul Zeglebad~ gamocxadda.<br />
magram dacvis SemoTavazebuli<br />
sistemisTvis konkretuli formis mini<br />
Webas ramdenime aTwleuli _ da kidev<br />
erTi revolYucia _ dasWirda.<br />
1830-iani wlebidan moyolebuli Tanamedrove<br />
<strong>konservaciis</strong> moZrao bam axleburi<br />
Zalmosileba ingliseli eklesiologistebis<br />
politikiT, xo lo safrangeTSi<br />
saxelmwifoebrivi saxelmZRvanelo principebis<br />
Se mo Re biT miiRo, Zala Semata<br />
mas XIX saukunis meore naxevris yovlisganmsWvalavma<br />
istoricizmmac (germanulad:<br />
der historismus, istoriulobis uzo-<br />
mo xazgasma) 14 (Foucault, 1994; Fillitz, 1996). es<br />
gansakuTrebiT xelovneba Sia sagrZnobi<br />
_ istoriul mxatvrobaSi, nagebobisa da<br />
Zeglebis `isto riu li stilebis~ mixedviT<br />
agebaSi, aseve istoriul Senobebze<br />
Catare bul samuSaoebSi, romelnic ZalisZalad<br />
stilurad erTiani unda gamxda<br />
riyo, metic, `restavraciis~ saboloo<br />
miznad stilis `sisufTave~ da i saxa.<br />
restavraciis winwamowevas Zala Semata<br />
pozitivizmis warmate bam da mecnierebaTa<br />
ganviTarebam. istoriul SenobaTa<br />
restavracia da ax lad gaCenili arqeologia<br />
obieqtur logikaze damyarda da,<br />
amitom, Ri rebulebiTi gansjis gareT<br />
myof samecniero meTodebsa da codnas-<br />
Tan mimarTebiT ganicdeboda 15 . amgvar<br />
`restavracias~ gabatonebuli mdgomare<br />
o ba hqonda mopovebuli XIX saukunis<br />
meore naxevarSi, magram Tanda Tan mas<br />
sul ufro meti kritika xvdeboda, ramac<br />
`antirestavratorTa moZraoba~ da Tanamedrove<br />
konservacia moitana.<br />
Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> Tavi da<br />
Tavi Rirebulebebis sakiTxia. Rirebulebis<br />
cnebac ramdenimejer gardaisaxa da,<br />
rogorc miSel fuko wers: `Rirebuleba<br />
aRar SeiZleba, rogorc klasikur epoqaSi<br />
iyo, eqvi valentTa totaluri sistemis<br />
safuZvelze ganisazRvros, imaze, Tu ra<br />
14 filosofiuri TvalsazrisiT, istoricizmis<br />
wamomwyebi vilhelm dil Tia, misi<br />
doq trina, rom `adamis saqmeTa codna<br />
au cileblad isto riuli xasiaTisaa da amito<br />
mac ver movipovebT adamianis bunebisa<br />
da sazogadoebis gasagebad xedvis araistoriul<br />
wertils~ (audi, 1996, 331). historicistebi<br />
arian: maineke, kroCe, kolingvudi,<br />
ortega i gaseti, man haimi, aseve karl poperi<br />
da zogierTi marqsisti, Tumca maTi naazri<br />
msxvaobaria. fenomenologiur tradiciaSi<br />
`istoriuloba~ adamianTa ar se bo bis arsebrivi<br />
niSania (audi, 1996, 586).<br />
15 haidegeri SeniSnavs: `mecnierebani uRirebulebod<br />
miiCneva da Sefase bani msoflmxedvelobebs<br />
gadauloces. Rirebuleba da RirebulebiToba<br />
pozitivisturi Semnacvlebelia<br />
metafizikurisa~ (heidegger, 1980b, 223).
simZlavriT SeuZliaT maT erTmaneTi warmoadginon.<br />
Rirebuleba niSani ki aRar<br />
aris, aramed _ produqti~ (Foucault, 1994,<br />
254). marTlac, sxva gan sazRvrebebTan<br />
erTad, romelnic, upiratesad, ekonomikis<br />
ganviTarebam warmoSva, `Rirebulebis~<br />
cnebac erTi fuZemdeblurTagani<br />
gaxda karl marqsis TeoriisTvis.<br />
istoriografiis uaxles Teoriebze mi-<br />
TiTebiT, istoriis interpretaciisas<br />
RirebulebaTa ganxilvis saWiroebas xazi<br />
ga usva paolo fanCelim (Fancelli, 1992). <strong>konservaciis</strong><br />
moZraoba kulturaTa mravalgvarobisa<br />
da RirebulebaTa fardobi-<br />
Tobis aRiarebas emyareba, ramac Seuqmna<br />
safuZveli `istoriuli Zeglis~, rogorc<br />
erovnuli memk vid reobis nawilis, koncefcias.<br />
sawyis safexurze axleburi<br />
cnobie rebis gamoxatuleba ganaxlebis,<br />
istoriuli nagebobebis gadasxvafe rebisa<br />
an, sulac, dangrevis momZlavrebuli<br />
tendenciis kritikiT gamo vlinda; mogvianebiT<br />
is, drois Seuqcevadobis, nagebobaTa<br />
da Zveli nivTe bis istoriulobisa<br />
da unikalurobis stiluri restavraciis<br />
para le lurad viTardeboda.<br />
<strong>konservaciis</strong> Tanamedrove Teoria,<br />
gansakuTrebiT, saazrovno pro cesad<br />
viTardeboda; amavdroulad dargis SigniT<br />
ramdenime tipis res tavracia xorcieldeboda.<br />
nivTieri Tu aranivTieri<br />
kulturuli memk vidreobis gamovlena<br />
da movla mocile RirebulebiT gansja-<br />
Ta gamoye nebiT xasiaTdeboda. rogorc<br />
aRiniSna, isini, umTavresad, sxvadasxva<br />
as peqtis Sedarebis da prioritetTa Sefasebis<br />
gziT mimdinare kamaTis me o xebiT<br />
viTardeboda. Tanamedrove konservacias<br />
win, aucileblobiT, hu ma nitarTa<br />
da xelovanTa mcdelobis kvalad gacnobiereba<br />
uswrebda. mas Tan, Cveulebriv,<br />
istoriul artefaqtTa da xelovnebis<br />
nawarmoebTa Se g roveba, kulturuli<br />
turizmi da muzeumTa daarseba sdevda.<br />
mere da me re, am procesma moitana<br />
saxelmwifoebrivi kontroli, normebis<br />
tradiciuli da Tanamedrove sazogadoeba 37<br />
da dacviTi kanonmdeblobis SemoRebaca<br />
da sazogadoebrivi nagebobebis mov lis<br />
pasuxismgeblobis mqone administraciis<br />
Seqmnac. mogvianebiTRa moxda dacvis<br />
kerZo sakuTrebaSi myof obieqtebsa da<br />
istoriul dasax lebebze gavrceleba.<br />
XX saukunis ganmavlobaSi, gansakuTrebiT,<br />
meore msoflio omis Semdeg,<br />
kulturuli memkvidreobis dacvam saer-<br />
TaSoriso masStabi mii Ro, rac gulisxmobs<br />
unEsCo-s, iCCrom-is, iCom-isa da<br />
iComos-is msgavs organizaciebs, qartia-<br />
Ta gansazRvrebebs, rekomendaciebis da<br />
saxelmZR va nelo principebis SemuSavebas,<br />
konvenciebs, aseve cnobierebis amaR lebis<br />
da sagangebo sawvrTnel RonisZiebebs.<br />
kulturuli memkvidreo bis gavrcobilma<br />
cnebam ara marto istoriuli Zeglebi<br />
da xelovnebis nawarmoebebi, aramed eTnografiuli<br />
koleqciebi, istoriuli<br />
baRebi, qa laqebi, soflebi da landSaftebi<br />
daitia. masStabis matebama da kul turaTa<br />
da fizikur mdgomareobaTa mravalgvarobis<br />
aRiarebam axali vi Ta reba Seqmna,<br />
rodesac Tavad kulturuli memkvidreobis<br />
da misi Senax vis politikis sazrisis<br />
sxvagvarad Sefaseba unda moxdes.<br />
amgvari dapirispireba gansakuTrebiT<br />
mwvave maSin gaxda, rodesac<br />
scades <strong>konservaciis</strong> principebis winareindustriuli<br />
tradiciebis mim de var<br />
sazogadoebaSi, amas garda ki, sazogadod,<br />
urbanulsa Tu sof lur garemoSi<br />
gamoyeneba, sadac nivTier naSTTa Senar-<br />
CunebasTan erTad didmniSvnelovania<br />
cvlilebis kontrolic da Rirebuleba-<br />
Ta regenera ciac. am axali winapirobebisas,<br />
SeiZleba gvkiTxon, xom ar amowura<br />
Ta vi XVIII saukunis aqeT SeZenili saxiT<br />
<strong>konservaciis</strong> moZraobam, xom ar aris<br />
saWiro Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> _ dedamiwis<br />
mTliani kultu ruli da ekologiuri<br />
viTarebis konteqstSi socialur-ekonomikuri<br />
gan vi Tarebis garemos<br />
mdgradobisadmi Sefardebis moTxovnis<br />
gaTvalis winebiT _ axlidan gansazRvra.
2<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena<br />
romis gardasuli didebis literaturul<br />
xsovnasa da misi mxatvruli danatovaris<br />
viTarebis kontrastma, gadaqceuli<br />
kedlebisa da dangreuli taZrebisa<br />
da sasaxleebis mdgomareobam<br />
franCesko pet rarka romSi 1337 wels<br />
yofnisas uRrmesad daasevdiana da cremlic<br />
ki daaRvrevina mas. Tuki manamdeli<br />
qristiani moazrovneni <strong>istoria</strong>s dasabamiTgan<br />
sakuTar dromde ganixilavdnen,<br />
petrarka ganasxvavebs klasi kur samyaros<br />
_ `h<strong>istoria</strong>e antiquae~ _ da uaxless _ `h<strong>istoria</strong>e<br />
novae~. igi Tavs antikuri samyarosgan<br />
mowyvetilad grZnobs da amitomac misi<br />
erT `sa nukvar idealad~ mTlianobad danaxva<br />
ZaluZs da ara `rogorc Sua sau kuneebSi<br />
iyo, gamosayenebel, Tan ki saSi-<br />
Sar realobad~ (Panofsky, 1970, 113). romis,<br />
warmarTulsa Tu qristianul, didebul<br />
<strong>istoria</strong>ze fiqrisas Tu mis naSTTa _<br />
sacrosancta vetustas _ Wvretisas, mas dakargulis<br />
mimarT nostalgia ipyrobs.<br />
mis nawerebSi axali koncefciac Cndeba<br />
_ romis ga mo godebisa, `Deploratio urbis~,<br />
imgvari grZnobiT Seferili, romelic<br />
ukve romantizms moaswavebs. amave dros,<br />
is xmas aRimaRlebs Tavad romael Ta<br />
mier am naSTTa ugnurebiT mouxedaobisa<br />
da ngrevis winaaRmdeg. `iC qare, raTa<br />
isini dazianebas aacilo!~ wers igi Semdgom<br />
Tavis romael megobars, paolo anibaldis.<br />
`SenTvis sapatio iqneba, Tu ixsni<br />
am nan grevebs, radgan isini mowmobs,<br />
rogori iyo waubilwavi romis odinde li<br />
dideba~ (vimowmebT: levati, 1820, i, 268) –<br />
1341 wels romis kapitoliumze petrarkas,<br />
misi, viTarca mgosnis, RirsebaTa<br />
aRsaniSna vad, Tavze simbo lurad gvir-<br />
38<br />
gvini daadges. am ceremoniis ZvelisZvel<br />
centrTan dakav Sirebas politikuri<br />
mniSvneloba hqonda; is gamokveTda<br />
romis, rogorc msoflios dedaqalaqis,<br />
mniSvnelobas. petrarka Tamamad ecada<br />
papi roms dabrunebuliyo da igi kvlav<br />
saqristianos centrad eqcia; Tana dro ulad,<br />
petrarkas megobari, TviTnaswavli<br />
siZveleTmcod ne kola di renco patriotulad<br />
ecada gaecocxlebina romis<br />
winan deli dideba da politikuri mniSvneloba<br />
(Ghisaberti, 1928; wright, 1975).<br />
antikuri xanisadmi petrarkas mier<br />
mwerlobaSi interesis gamoR vi Zebas Sei-<br />
Zleba xelovnebis asparezze joto di<br />
bondones naRvawi Se vudaroT, romelsac<br />
im kacad miiCnevdnen, vinc `mzis naTelze<br />
gamo iyvana~ saukuneebiT umecrebis<br />
Secdomebisgan Camarxuli xelovneba. XIV<br />
saukunis bolosTvis jotos xelovnebis<br />
mowoneba ufro metad sazoga do xdeba,<br />
xelovanni ki amieridan roms antikuri<br />
xelovnebis nawarmoeb Ta Sesaswavlad<br />
midian; maT Soris iyvnen adreuli renesansis<br />
xelovne bisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
didostatni bruneleski, donatelo<br />
da ma zaCo. amboben, filipo bruneleskim<br />
Zvel romaelTa <strong>arqiteqturis</strong>a da<br />
konst ruqciuli xerxebis Sesaswavlad<br />
roms orjer imogzaurao. sul ufro<br />
izrdeba antikuri Zeglebisa da <strong>istoria</strong>sTan<br />
maTi mimarTebis Sesaxeb mkvlevarTa<br />
raodenoba. jan franCesko pojo<br />
braColinim, accademia valdarnina-s damfuZnebelma<br />
1431-1448 wlebSi dawera<br />
`De fortunae varietate urbis romae et de ruina<br />
eiusdem descriptio~, sadac vrcladaa aRwerili<br />
romis nangre vebi. flavio bion-
dom Tavis `roma instaurata~-Si (1444-46<br />
ww.) Senobebi re gi o nebis mixedviT ufro<br />
sistematurad, tipologiis gaTva liswinebiT<br />
da alaga. kiriakus (Ciriako)<br />
d’ankona xmelTaSuazRvispi reT Si misi<br />
gac xo velebuli mogzaurobis gamoa<br />
Rir ssaxsovari. zogier Ti am adreuli<br />
Ca n awerebidan (mag., piro ligorios, vila<br />
d’estes arqi teqtoris) mecnie rulad<br />
Sedgenili araa da Tumca mravali<br />
wvrilmani SeiZleba sworic iyos, zogi<br />
monacemi Secvlilia Semgroveblis Sexedulebisamebr.<br />
yovel SemTxvevaSi, am kvleva-Ziebam<br />
istoriisa da arqeo logiis<br />
Semdgom ganvi Tarebas Cauyara safuZveli.<br />
nangrevTa kultma gansakuTrebuli<br />
gamoxatuleba poeziaSi hpova. enea silvio<br />
pikolomini (1405-64 ww., mogvianebiT<br />
papi pius II), poetis grZnobierebiT Sehyurebda<br />
nangrevebs da maT TiTqmis romantikuli<br />
emo ciurobiT aRwerda. papad<br />
arCeulma, man romis jerac gadarCenili<br />
re liqviebis Sesaxeb laTinuri leqsi<br />
miZRvnad uTava flavio biondos `roma<br />
triumphans”. 1500 wlis axlos nangrevebi<br />
neolaTinuri poeziis sag nad iqca; Tavis<br />
leqsSi jiovan batista spanYolim erTmaneTs<br />
romis di debis rRveva Tavisi yrma<br />
mowafis udroo gardacvalebas Seadara.<br />
nang revebi danaxulia simboloebad<br />
im sircxvilisa da uRirsobis, rac maT<br />
sakuTar dros barbarosobisa da ngrevis<br />
gamo unda miadges, aseTia leq sebi<br />
kristoforo landinosi, mogvianebiT ki<br />
frangi poetis JoaSim dYu belesi. jakopo<br />
sanaZarom pirvelma dainaxa nangrevebis<br />
melanqo liuri yofna, bunebisa<br />
da ukacrielebis wiaR dabrunebad, istoriuli<br />
adgilis didebuli kaeSani ki<br />
adamianis cxovrebis simyifes daukav-<br />
Sira. zogierTi Txzuleba, mag., jiovan<br />
franCesko vitales `De roma~ (1552<br />
w.) mibaZvis sagani iqca da sxva enebzec<br />
iTargmna; edmund spenserma is 1591 wels<br />
gadaainglisura:<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 39<br />
“Sen, ucxoelo, romSi roms rom daeZeb,<br />
da romSi romisas verafers xedav,<br />
es Zveli kedlebi da Zveli TaRni, rasac<br />
rom xedav,<br />
Zvelni palatni, esaa, rasac roms eZaxian.<br />
.......<br />
romi romisa akldamaRaa mxolod,<br />
da roms romisa gamarjvebaRa axlavs.<br />
(spenseri, 1591)<br />
XV saukunis meore naxevarSi Zveli nangrevebisken<br />
gulma mxatv reb sac gauwia.<br />
1495 wels paduas kapela ovetariSi, andrea<br />
mantenYas wm. sebastiane klasikuri<br />
svetis damsxvreul tanzea dabmuli _<br />
naSTze taZrisa, romlis dangreva TviT<br />
wmindans surda. 1470 wlis axlos, feraraSi<br />
franCesko del kosam klasikur<br />
nangrevebSi Tveebis astrolo giuri<br />
niSnebi da d’estes ojaxis ambebi Caxata,<br />
1485-Si ki sandro bo tiCelim romis<br />
siqstes kapelaSi `koras, daTan da abironis<br />
dasjis~ da xatvisas konstantines<br />
TaRi kanonis urRveobis Sesaxseneblad<br />
moixmo. nangrevebi moduri peizaJur mxatvrobaSi<br />
Seiqmna, isini arsebiTi elemen<br />
tia rafaelis, perucis, julio klovios,<br />
franCesko salviatis da sxvaTa<br />
nawarmoebebis fonisTvis. nangrevevbis<br />
xatvisas SesaSur sizus tes iCens 1532-<br />
1536 wlebSi romSi mcxovrebi marten<br />
van heemskerki. etYen dYuperakma ori<br />
ruka moamzada _ erTi Zveli romisa<br />
(1574 w.) da erTic Tanadrouli romis<br />
(1577 w.). ZeglTa mdgomareobis saxviTi<br />
dokumenta ciisa da mogvianebiT dangreul<br />
SenobaTa asaxulobis mniSvneloba<br />
Sei Zines jovani antonio dosios naxatebma<br />
da suraTebma.<br />
2.1. siZveleTa koleqciebi da<br />
restavracia<br />
adreuli renesansis xanaSi daiwyo antikuri<br />
xelovnebis nawarmo ebTa fragmentebis<br />
kvleviTi mizniT Segroveba. pe-
40 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
trarkas medlebis ko leqcia hqonda da<br />
Caxedul kacadac iTvleboda. mantenYam<br />
Tavisi qanda kebebi Tavissave baR-<br />
Si ganaTavsa. xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
mfarve lobiT dainteresdnen<br />
mniSvnelovani florencieli gvarebi,<br />
umravle sad mediCis msgavsi bankirebi.<br />
humanistTa da xelovanTa kvalad,<br />
maTac ga i Cines antikuri xelovnebis<br />
nawarmoebTa koleqciebi, romlebsac<br />
Ta vis sasaxleebsa da vilebSi, umetesad,<br />
sta tusis simbolod ganaTavsebd nen.<br />
florencielTa magaliTs misdies gonzagas<br />
ojaxma mantuaSi, d’es te si feraraSi,<br />
sforcasi milanoSi. romSi antikur<br />
siZveleTa, maTTan ki adreqristianuli<br />
nimuSebis udidesi adreuli koleqcia<br />
kardinalma pietro barbom (mogvianebiT<br />
papi pavle II, 1464-71 ww.) Seqmna da mis gamosafen<br />
galeread palaco venecia aago 16 .<br />
siqste IV-m (1471-84 ww.) am ko leqciis<br />
nawili mediCebs miyida, meore ki kapi-<br />
16 koleqciaSi Sedioda Zalze Zvirfasi masalebidan<br />
damzadebuli (oniq si, ameTvisto,<br />
iaspi, mTis broli, spilos Zvali) antikuri<br />
bYustebi. 1457 wels katalogSi ixsenieba<br />
227 kameo da aTasze meti oqrosa da ve rcxlis<br />
medali.<br />
sur. 2.1. renesansuli<br />
koleqcia, romis vila<br />
mediCis baRis zRudeze<br />
ganTavsebu li. zogierTi<br />
nimuSi imperator<br />
avgustusis `mSvilobis<br />
sakurTxevlidan~ aris<br />
wamoRebuli<br />
tolines borcvze pala co dei konservatoris<br />
gadasca, romelSic 1471 wels<br />
pirveli sajaro re nesansuli muzeumi<br />
gaxsna. am koleqciaSi, sxvaTa Soris, Sedioda<br />
`spi nario~, kamilusi, Zu mgeli<br />
da imxanad gaTxrebisas napovni herkule<br />
sis uzarmazari brinjaos qandakeba.<br />
XV saukunis bolosTvis romSi 40-mde<br />
koleqcia iyo, momdevno saukuneebSi ki<br />
maTi ricxvi metad gai zarda im samSeneblo<br />
saqmianobisa da gaTxrebis meoxebiT,<br />
rasac dela va les, mediCis, farnezes da<br />
sxvaTa gvarebi awarmoebdnen. Yulius II-m<br />
(1503-13 ww.) rCeuli antikuri qandakebebis<br />
gansalageblad bramantes va tikanis<br />
vila belvederes terasuli baRi<br />
daukveTa 17 . XVII saukunis gan mav lobaSi<br />
xelovnebis naklebi nawarmoebi aRmoCnda<br />
17 vasari, 1973, 87: “bramantem amgvaradve aRmar-<br />
Ta gumbaTi, romelic `anti kuri siZveleebis<br />
darbazs~ xuravs da qandakebaTaTvis niSebis<br />
mTeli wyeba aaSena. amaTgan, laokooni, antikuri<br />
qandakeba unatifesi srulqm ni lebisa,<br />
apoloni da venusi maTSi mis sicocxleSive<br />
moaTavses, darCe nilni ki mas mere moitanes,<br />
mag., leo X-m, mag., tibri da nilosi kleopatraTi;<br />
sxvebi kliment VII-m miamata; pavle<br />
III-sa da Yulius III-is dros did fasad metad<br />
mniSvnelovani gaumjobeseba Seitanes~.
da maT fass mcire SeZlebis koleqcionerebi<br />
veRar audiodnen. es imas niSnavs,<br />
rom koleq ciebma naklebi raodenobisve<br />
adamianebis (justiniani, barberini, lYu -<br />
do vizi, borgeze) xelSi iyrida Tavs da<br />
TandaTanobiT sazRvrebs gare Tac iyideboda.<br />
adreul koleqciebSi Selaxul antikur<br />
qandakebebsa da arqiteq tu rul<br />
fragmentebs, Cveulebriv, rogorc naxavdnen,<br />
iseve tovebdnen. mag ram XV saukuneSi<br />
mediCebma donatelos florenciaSi<br />
maTi sasaxlis mosarTavad antikuri<br />
fragmentebis restavracia da dasruleba<br />
daava les.<br />
`kaza mediCis pirvel ezoSi rva marmarilos<br />
medalionia, antiku ri kameebis,<br />
meore pirze ki medlebis gamosaxulebebis<br />
momcveli, zo gi ram scena mis mier<br />
Zalze lamazad Sesrulebuli, Caatanes<br />
sa r kmelTaSoris frizsa da lojiis<br />
TaRszeda arqitravSi. manve an tikuri<br />
TeTri marma ri los marsia aRadgina,<br />
dadga is baRidan ga sasvlelSi, mravali<br />
anti kuri Tavi ki karis Tavze moaTavsa<br />
da frTaTa da almasTa ornamente biT<br />
gaawyo, romlebic, kozimos mo na fiqri,<br />
stukoTi faqizad Seasru la” 18 .<br />
romSi kardinalma andrea dela valem<br />
(1463-1534 ww.) antikuri mar mariloebis<br />
Tavisi koleqcia san eustaxios maxloblad<br />
mdebare sasa x leSi amgvaradve ganaTavsa.<br />
man maSin rafaelTan santa maria<br />
del po polos eklesiis Cigis kapelaSi<br />
momuSave lorencotos (lorenco di<br />
ludoviko) samkaulad antikuri svetebisa<br />
da sxva fragmentebis gamo yenebiT, Tavlis<br />
da baRis daproeqteba, amasTan ki qandakebebisTvis<br />
da karguli Tavisa Tu xel-fexis<br />
damateba daavala. amgvari moqmedeba<br />
yve lasTvis misaRebi aRmoCnda da romSi<br />
qandakebaTa restavracia modad iqca.<br />
amgvari morTuloba gaakeTa piro ligoriom<br />
vatikanis baRis ka zina pia-sTvisa Tu<br />
anibale lipim vila mediCis ezos fasadis-<br />
18 vasari, 1973, ii, 406 da Semd.<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 41<br />
Tvis (man sa amisod avgustusis `mSvidobis<br />
sakurTxevlis~ (ara Pacis) reliefTa frag<br />
mentebi moimarjva). madernom romSi via<br />
dei funarize mdebare ma teis sasaxlis<br />
ezoSi maTi koleqciis ramdenime umSvenieresi<br />
nimuSis Tvis stukos CarCoebi<br />
moifiqra, xolo alesandro algardim<br />
antikuri na muSevrebiT via aureliaze<br />
myofi doria-pamfilis sasaxle Seamko.<br />
jo r jo vazarize (1511-74 ww.), romelmac<br />
1550 wels `fermwerTa, moqanda keTa da<br />
xuroTmoZRvarTa cxovrebani~ gamosca,<br />
restavraciis ideam STabeWdi leba moaxdina<br />
da am modas man aseTi debulebac<br />
Seawia: `ase aRdgenil antikur siZveleebs<br />
meti moxdeniloba aqvs, vidre dasaxiCrebul<br />
tans, uTavo sxeulebs Tu sxvagvarad<br />
dauSnoebul da naklul fi gu rebs” 19 .<br />
restavracia moqandakis yoveldRiuri<br />
saqmianobis nawili Seiqmna da Sei-<br />
Zleboda axalgazrda xelovanis gawafulobis<br />
sasinjic yofili yo. swored ase<br />
moiqca bramante iakopo sansovinos (1486-<br />
1570 ww.) mimarT, rodesac mas paps warudgenda.<br />
ukve im dros daiwyo kamaTi imaze,<br />
rogor unda gakeTdes restavracia.<br />
adamianTa umravlesobas xelovnebis<br />
fragmentirebuli nawarmoebe bis gam-<br />
Teleba maT gasamSveneblad surda; magram<br />
iseTnic ipovebodnen, visac Tavad<br />
Zveli naostataris xarisxi ise aRafr-<br />
Tovanebda, rom isini maT xels ver<br />
Seaxebdnen. ase rom, arsebobda daSavebuli<br />
antikuri qan dakebebisadmi mopyrobis<br />
orgvari midgoma: erTi maT dazianebul<br />
mdgo mareobaSi SenarCunebas<br />
gulisxmobda, meore ki maT im formiT<br />
aRdgenas, rogoric mas Tavidan SeiZleboda<br />
hqonoda. aq ukve saqme `Tamanedrove<br />
restavracias~ ki ar exeba, aramed<br />
ufro esTetikur reintegracias<br />
Tav dapirveli formis saalbaTo ideis<br />
mixedviT. Tumca moduri es ukanask neli<br />
midgoma iyo, gvaqvs martivad SenarCunebis<br />
magaliTebic. maTgan yve laze kar-<br />
19 vasari, 1973, iv, 579
42 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gad cnobili, albaT, herkulesis e.w.<br />
`belvederis torsia~, mravalTagan am<br />
rigis usrulyofiles nawarmoebad miCneuli.<br />
igi aseve `miqelanjelos zurgad~<br />
aris cnobili, radgan mas igi Zalze<br />
moswonda da siqstes kapelas Werze<br />
figurebzec aisaxa `torsis~ Ronieri<br />
kunTo vaneba. uilYam hogarTi mis `mSvenierebis<br />
analizSi~ gakvriT ambobs, rom<br />
TabaSiris figuraTa yovel mkeTebels<br />
hqonia `torsis~ patara as lis yalibi.<br />
restavraciis gamo aRZruli kamaTis<br />
magaliTs warmoadgens mra val TaTvis<br />
aRsafrTovanebeli jgufi `laokooni da<br />
sur. 2.2. laokoonis<br />
qandakebas, berZnuli<br />
dednis romaul asls,<br />
romSi XVI s.-Si misi<br />
aRmoCenis Semdgom,<br />
restavracia ramdenjerme<br />
Cautarda<br />
misi Zeni, romel Tac gvelebi esxmian~,<br />
aRmoCenili 1506 wlis 14 ianvars. am qandakebas<br />
di di xnis manZilze sxvadasxvanairad<br />
ekidebodnen da gansxvavebul gadawyve<br />
tas mimarTavdnen da miT Sedegze<br />
Tanadrouli gemovnebis zemoq me debis ma -<br />
galiTad gamogvadgeba. qandakebis pir vel<br />
damTvalierebelTa gani ju li a no da sangalo<br />
da miqelanjelo iyvnen, romelTac<br />
gamoTqves hipo Teza dakarguli xelebis<br />
Tavdapirveli formis Sesaxeb;<br />
maT aRniS nes, rom dakarguli xelebis<br />
narCenebis Tanaxmad, mamasa da erT-erT<br />
vaJs marjvena xeli apyrobili hqondaT,
xolo gveli, TiTqos, mamis mar j venas<br />
iyo Semoxveuli, misi kudi ki vaJisas.<br />
qandakeba maleve vatikanis bel vederis<br />
koleqciaSi moxvda da bramantem oTxi<br />
mxatvris Sejibri moawyo misi cvilis<br />
modelis dasamzadeblad. erTi SemfasebelTagani<br />
ra faeli iyo da misi msjavriT<br />
yvelas axalgazrda iakopo tati sansovinom<br />
ajoba; gadawyvetil iqna misi namuSevris<br />
brinjaosgan Camosxma. man aseve<br />
TviT originalis restavraciac Caatara<br />
da nakluli nawilebi TabaSiriT Seavso<br />
da, rogorc Cans, laokoonis mklavi Tavisken<br />
daxara.<br />
ramdenime wlis Semdeg baCo bandinelim<br />
SeakeTa amasobaSi Camotexili<br />
mklavi, ufro metad zeviTken axara,<br />
Tan Cemulobda, Cemi asliT anti kur xelovnebas<br />
vajobeo, razec miqelanjelom<br />
SeniSna: `sxvaTa mimyoli maT win verasodes<br />
moeqceva da visac Zala ar Seswevs<br />
TavisiT kargi ram ake Tos, verc sxvaTa<br />
namuSevrebs moixmars sasikeTod” 20 .<br />
1532 wels, miqelanjelom be l ve deris<br />
ramdenime damsxvreuli qandakebis, maT<br />
So ris ki laoko onis mar jvenis, aRsadgenad<br />
fra jovani angYolo montor so li<br />
SesTavaza. xeli terakotisgan damzadda<br />
da amjerad sworad gai mar Ta; aman qandakebas<br />
Zlieri diagonaluri moZraoba<br />
SesZina, imdroin deli dinamizmis Sesa ferisad.<br />
es ki Zalze gansxvavdeba Tavdapirveli<br />
gamomsaxvelobisgan _ Semdgom<br />
gairkva, rom daxrili xeli dasrulebul<br />
formas qmnida 21 .<br />
ramdenime monumenturi qandakeba<br />
romis sazogadoebrivi adgile bis Tvisac<br />
20 vasari, 1973, vii, 279<br />
21 1904 wels l. polakma ipova fragmenti,<br />
romelSic laokoonis marjvena amoicnes<br />
(Tumca sxva, momcro aslisa), romelmac xelis<br />
Tavisken daxra aCvena; vinkelmans nanaxi<br />
aqvs kvali masTan gvelis Sexebisa. al baT,<br />
erTi meoris mimdev restavraciebamde maniSni<br />
metic iqneboda (Pollak, 1905; magi, F., il<br />
ripristino del Laocconte, Atti della Pontifica Accademia<br />
romana di archeologia, iX, vaticano).<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 43<br />
sur. 2.3. detali romSi, kapitoliumis<br />
borcvze SesavalSi mdgomi cxenis qanda kebisa<br />
(`dioskurebi~); is pompeusis TeatrSi ipoves<br />
da 1583 wels, d. fontanas xelmZRvanelobiT<br />
aRadgines. miznad mas Tavdapirveli<br />
formis savaraudo war mo d genis safuZvelze<br />
esTetikuri reintegracia hqonda<br />
iqna restavrirebuli, magaliTad, kapitolines<br />
borcvze, sa dac miqelanjelos<br />
daevala lateranidan 1537 wels papis<br />
pavle III-is gad motanili markus avreliusis<br />
qandakebis irgvliv moedani gaemarTa.<br />
es qandakeba antikuri xanidan<br />
SemorCenilTagan (igi asociaciurad<br />
qri s tianobis `mamas~, konstantines daukavSires)<br />
erTi umniSvnelovanesi iyo da<br />
is ukve XV saukuneSive SeekeTebinaT da<br />
aRedginaT. moedanze gan Tavsebul sxva<br />
antikur namuSevrebidan gamorCeulia
44 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
dioskurTa ori qandakeba, restavrirebuli<br />
papis grigol XIII-is mier, romelnic<br />
moed nis aRmosavleTidan Sesakvrelad<br />
gamoiyenes. kvirinalis borcvze daye nebul<br />
did jgufur qandakebas, `aleqsandre<br />
da bucefali~, igive `cxe nis damaokebeli~,<br />
romelsac wina saukuneebSi<br />
mar tivad aguris sabje nebi Seuyenes,<br />
1589-1591 wlebSi papis siqste V-sTvis<br />
restavracia domeni ko fontanam Cautara.<br />
Tumca koleqciebisTvis qandakebebis<br />
restavracia grZeldeboda da moqandakeTa<br />
Cveuli saqmianoba iyo, is mainc<br />
gaxda kamaTis sagani, metadre XVIII saukuneSi.<br />
asea Tu ise, Tavidanve gvaqvs<br />
ori damokidebu leba _ SenarCuneba da<br />
restavracia da es antikuri <strong>arqiteqturis</strong>admi<br />
mopyrobazec aisaxa. klasicizmis<br />
aRorZineba klasikur ZeglTa Seswav las<br />
efuZneboda, xolo mis winsvlas XV-XVI<br />
saukuneebis arqiteqturu li traqtatebi<br />
emsaxureboda. maTi amosavali principebi<br />
naSenis simk vidre, gamZleoba da movla<br />
iyo, isini yuradRebas renesansis saarsebo<br />
wyaros, Tavad antikuri Zeglebis<br />
dokumentirebasa da dacvazec amaxvileben.<br />
amav dros, SigadaSig, stilisa Tu<br />
Senebis maneris miRma ra Rac sxvac moismoda<br />
da zogierT mwerals TviT ukugdebuli<br />
Suasau kunovani Senobebis Rirebulebanic<br />
ki axsendeboda.<br />
2.2. aRorZinebis xanis Txzulebebi<br />
arqiteqturaze<br />
garda Tavad nagebobebisa, klasikuri<br />
<strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad umniSvnelovanesi<br />
wyaro iyo avgustusis zeobaSi<br />
romis aRdgenisas ga mo Cinebuli<br />
xuroTmoZRvrisa da inJinris, markus<br />
vitruvius polios Txzu leba `De architectura~.<br />
is, savaraudod, Zv. w. 27 wlamde<br />
daiwera da ukve ax. w. I saukuneSi sanimuSo<br />
unda yofiliyo. Sua saukuneebSi<br />
is mra val xelnawerad gadmonarCunda,<br />
romelTagan uZvelesi miaxloebiT VII<br />
saukunis miwuruliT TariRdeba. 1414<br />
wels mas montekasinos monas tris wignTsacavSi<br />
pojo braColinim miagno. amis<br />
mere gasavrceleblad is gadanusxes,<br />
1480-ani wlebis aqeT ki is uamravjer<br />
daistamba da am ga mocemaTagan sagangebo<br />
yuradRebis Rirsia 1511 wels fra<br />
jokondos gan xorcielebuli. vitruviusi<br />
tradiciuli codnis fasdaudebeli<br />
wyaroc gaxda da, albertidan moyolebuli,<br />
arqiteqturaze na werebis um-<br />
Tavresi amosavalic. yvela, vinc renesansis<br />
xanaSi arqiteqturaze wer da, im<br />
gak veTilze miuTiTebs, rac klasikuri<br />
avtorebisa da arsebuli antiku ri nagebobebis<br />
SeswavliT SeiZleba miiRo. mravalni<br />
gansakuTrebul yurad Rebas gam-<br />
Zleobas da mudmivi movlis saWiroebas-<br />
Tan dakavSirebul sa kiTxebs, aseve warumateblobis<br />
mizezebis analizs da konstruqciul<br />
xa r vezTa gamosworebas miapyrobdnen.<br />
Tu gulisyuri umTavresad<br />
axali nagebobebis proeqtirebas ekuTvnoda,<br />
mainc arsebobda bma winandel gamocdilebasTan<br />
da antikuri nagebobebisadmi<br />
axleburi damokidebule bisa da<br />
pativiscemis safuZvelic Caiyara.<br />
<strong>arqiteqturis</strong> Taobaze renesansis<br />
xanis mweralTagan pirvelica da yvelaze<br />
gavlenianic leon batista alberti<br />
(1404-72 ww.) iyo _ huma nisti, arqiteqtori<br />
da siZveleTmcodne, papis administraciaSi<br />
`samoci qu lo werilebis~ SedgeniT<br />
dakavebuli. misi nawerebi, laTinurenovania<br />
da italiuric, uamrav sagans exeba<br />
_ saojaxo cxovrebasa da maTemati kasac<br />
da arqeologiasa, xelovnebasa da arqiteqturasac.<br />
is monawi leobda arqiteqturul<br />
proeqtebSi feraraSi, florenciaSi,<br />
mantuasa da riminiSi, sxvebze ki<br />
misTvis azri ukiTxavT, metadre romSi,<br />
sadac man 1432 wlis aqeT, cxovrebis<br />
meti wili gaatara. albertis mTavari<br />
naSro mi aris aTi wigni arqiteqturaze _
`De re aedificatoria~, laTinurad 1443-1452<br />
wlebSi dawerili da misi gardacvalebis<br />
mere, 1485 wels das tambuli. traqtatis<br />
forma mas vitruviusma STaagona, misganve<br />
modis faqtobrivi cnobebi samSeneblo<br />
teqnikaze, magram mas platoni,<br />
pliniu si, aristotele da Tukididec<br />
waukiTxavs, iSveliebs is italiisa da<br />
centraluri evropis antikuri Zeglebis<br />
sakuTar anazomebsac. maTemati kiT dainteresebidan<br />
gamomdinare, man SeimuSava<br />
rukebis gamoxazvis we si (centralur<br />
wertilTan Sefardebuli ori polaruli<br />
koordina tiT) da moamzada romis<br />
ruka, sadac amosavali wertili kapitoliumis<br />
bor c via (gamoqveynebulia 1450<br />
wels wignSi `Descriptio urbis romae~).<br />
ZvelTa magaliTis, mcodneTa rCevis,<br />
mudmivi praqtikis wyalobiT dagrovebuli<br />
codnis kvalad Camoqnili kanonebi<br />
_ ai, ra aris Txzule bis ZiriTadi<br />
saTqmeli. albertis afiqrebda ariqteqturis<br />
xarisxi da is gvarigebs, proeqtebis<br />
momzadebas yuradReba ar davakloT.<br />
mas esmo da, rom didmasStabovan mSeneblobas<br />
adamianis cxovreba SeiZlebda<br />
arc yofnoda da is gvTavazobs, rom<br />
visac nagebobis gagrZeleba daevala, is<br />
guldagul gasinjos da kargad gaugos,<br />
raTa `ar dacildes momgonis Canafiqrs~<br />
da ar waaxdinos kargad dawyebuli<br />
nawarmoebi. saamisod man Tavad kargi<br />
magaliTi mogvca harmoniulad ganasrula<br />
ra fasadi flo renciis XII saukuneSi<br />
agebuli santa maria novelas eklesiisa.<br />
arqiteqturam, albertis Tanaxmad,<br />
sami mTavari moTxovna unda da akma<br />
yofilos: is unda iyos funqciuri,<br />
rac SeiZleba myari da gamZle, formiT<br />
ki moxdenili da saamo. mSveniereba mis<br />
TvalSi ram naSenSi Si na ganad myofi iyo,<br />
msgavsad harmoniisa musikaSi, ase rom<br />
<strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebi mTlianobaSi<br />
ufro Tavisuflad da harmoniulad,<br />
Tanaxmie rad isunTqebs. xSirad sadagi<br />
masala, jerovnad moxmarebuli, ufro<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 45<br />
ha r moniuli aris xolme, vidre wesis miudevnelad<br />
naxmari Zvirfasi masa lebi.<br />
iregularuli qviT nagebi, mokrZalebuli<br />
sasoflo saxli Tavis TavSi harmoniuli<br />
iyo da, sazogadodac, kerZo saxlebs,<br />
ase gvirCevs al berti, mokrZaleba<br />
SeSvenis.<br />
albertis bunebaze dakvirvebis swamda<br />
da nagebobebs bunebiT or ga nizmebad<br />
xedavda, romlebSic yovelive erTmaneTs<br />
racionalurad, swo ri proporciebiT<br />
ukavSirdeba. Sesabamisad, axali<br />
elementis damate bi sas pativi unda<br />
mivagoT organul mTels, konstruqciuladac<br />
da es Te tikuradac. amgvari<br />
midgoma Sua saukuneebis nagebobebzec<br />
ki vrcel deboda, rogorc santa maria<br />
novelas SemTxvevaSi, sadac forma ise<br />
mogvagonebs Tavdapirvel koncefcias,<br />
rom mogviano istorikosebi karga xans<br />
uaryofdnen albertis avtorobas (milicia,<br />
katremeri).<br />
is dabejiTebiT ambobs, rom arqiteqtors<br />
samSeneblo xarvezTa kar gad codnac<br />
esaWiroeba; zustad eqimiviT, man<br />
unda amoicnos sneu leba, raTa gankurnos<br />
igi. xarvezebis mizezi SeiZleba<br />
garegani iyos an Tavad naSenis SigniT<br />
warmosdges. ukanasknel SemTxvevaSi,<br />
masze arqiteqto ria pasuxismgebeli. meore<br />
mxriv, ganmartavs igi, Cven yvelani<br />
bunebis nawili da mokvdavni varT; umtkices<br />
masalasac ki anadgurebs mze Tu<br />
grili Crdili, yinva Tu qarebi, rom aRara<br />
vTqvaT iseT ubedurebebze, rogoricaa<br />
mexi, miwisZvra da wyaldidoba.<br />
xarvezebi, romelTa gamosworeba<br />
restavracias SeuZlia traqta tis meaTe<br />
wignis sagania. alberti mTeliT iwyebs<br />
da wvrilmanebze Sem d gom inacvlebs:<br />
TavSi saubari qalaqsa da mis sanaxebzea.<br />
TxuTmeti Ta vi sazogado sakiTxebs exeba,<br />
mag., kanalizacias, hidroinJinerias,<br />
kul tivacias. mxolod bolo Tavi<br />
eZRvneba iseT sakiTxebs, rogoricaa<br />
Sida garemo, nagebobidan mcenareulis
46 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mocileba, konstruqciis gamagrebis da<br />
Semtkicebis xerxebi. zogjer xarvezTa<br />
mizezebis migneba iolia; zo g jerac isini<br />
ufro gaurkvevelia da cxadi mxolod<br />
miwisZvris, mexis dacemisa Tu niadagis<br />
bunebrivi Zvris Semdeg xdeba. leRvis<br />
xe, Tu mas kedelze gaaxareb, sabrZolo<br />
gemis dafaruli saZgerebeliviTaa _<br />
pata ra fesvsac didi moculobis daZvra<br />
SeuZlia. dasasrul, daSlis Tavida Tavi<br />
mizezi, albertiT, adamianis uyuradReboba<br />
da uzrunvelobaa. is daJinebiT<br />
gvirCevs, sazogadoebrivi Senobebis<br />
movla saxelmwifos xar jiT xdebodes<br />
da SeniSnavs, rom agripam saamisod 250,<br />
xolo keisarma 460 adamiani daasaqma!<br />
albertis TvalSi istoriuli nagebobebi<br />
dacvis Rirsi maTi saku Ta ri arqiteqturuli<br />
Tvisebebis, simyaris, silamazis,<br />
aRmzrdelobiTi da is toriuli<br />
Rirebulebebis gamoa. mas moswons is<br />
nagebobebi, romel nic ise mtkicea, rom<br />
daSlas mravali saukune umklavdeba.<br />
ieris esTe ti kuroba, nagebobis silamaze<br />
aseve aris dacvis mizezi. mSveniereba<br />
im denad mniSv nelovania, rom TviT barbarosebsa<br />
da Jamsac amarcxebs. di dad<br />
afiqreb da mas istoriuli nagebobebis<br />
arasaWiro ngreva: `RmerTma miS velos,<br />
zog jer atana ara maqvs, rodesac vxedav,<br />
rogori uyuradRe bobiT, uf ro mkvaxed<br />
vityvi, rogori angarebianobiT miugdeben<br />
xolme ngrevas iseT saganT, romelTa<br />
uzomo keTilSobileba TviT barbarosebma<br />
da mZvin vare mtermac daindo;<br />
romelTac yovlisdamprobelma, yov lisdamaq<br />
ce varma dromac samudamod dgoma<br />
acala~ (alberti, 1988, 320). mas guli mos dis<br />
uvic moijaradeebze, vinc ver axerxebs<br />
axali mSeneb loba ma nam de im adgilas<br />
yvelafris dangrevis gareSe daiwyos.<br />
dangreva yovel Tvis moeswreba, ufro<br />
mniSvnelovania Zveli nagebobebi dauzianebeli<br />
gvqondes! alberti urCevs arqiteqtors<br />
guldasmiT daak virdes karg<br />
Se no bebs, Seamzados anazomebi, gasinjos<br />
maTi proporciebi da maT Sesas wavlad<br />
modelebic aagos. gansakuTrebiT mniSvnelovania,<br />
Tu proporci eb sa da detals<br />
gamorCeuli avtori moiSveliebs. albertis<br />
aRafrTova nebs peizaJebi da agondeba,<br />
rom Zvelad alagebsa da mTel zonebsac<br />
ki miegeboda pativi da Tayvaniscema;<br />
sicilia cereras miuZRvnes. antikur Zeglebsa<br />
da RirsSesaniSnav adgilebs, magaliTebr,<br />
troas Tu winande li brZolis<br />
velebs, ZaluZT mnaxvels warsulis xsovna<br />
Tu iseT Rirs SesaniSnav movlenebze<br />
mogoneba aRuZras, rom mas aRfrTovaneba<br />
daeuf leba.<br />
Tu alberti SeiZleba realistad<br />
CavTvaloT, romelsac arafrad epitnaveboda<br />
fantastikuri monafiqrebi,<br />
sxvaa il filaretad wodebu li antonio<br />
averlinos (1400-69/70 ww.) pirveli<br />
saqalaqo saavadmyofos, mi lanis `ospedale<br />
majores~ arqiteqtoris, midgoma.<br />
man pirvelma dawe ra arqiteqturuli<br />
traqtati italiurad (1461-64<br />
ww.) da masSi idealuri qalaqis, saxelad<br />
sforcindas (es sforcas gvarisadmi qa-<br />
Tinauria!) da ge g mareba da mSenebloba<br />
aRwera. vitruviusisa da albertis msgavsad,<br />
fi laretec analogias xedavs<br />
arqiteqturasa da adamians Soris, imasac<br />
ki gveubneba, nagebobac cocxlobs<br />
da kvdebao. arqiteqtoris amocanaa, gan-<br />
Wvritos, ra SeiZleba gauWirdes Senobas<br />
da, amgvarad, mas daziane ba aacilos<br />
da drouladac SeakeTebinos. filarets<br />
romSi mravali an tikuri nageboba dauzomia<br />
da isini imis magaliTad moyavs,<br />
rom sqel kedliani, kargi masaliT naSeni<br />
nageboba samaradiso iqneba. mouvlelobis<br />
gamo, isini nangrevebad iqca, pan-<br />
Teoni ki (eklesiad gamoyenebuli) uf ro<br />
srulad SemogvrCa, vinaidan `religiis<br />
pativiscemiT mas kveba ar daakles~ (Filarete,<br />
1972, 43). Tumca filareti wyevlas<br />
uTvlis goTurs da upiratesobas<br />
aZlevs klasikur maneras (radgan wriuli<br />
TaRi Tvals arasodes daabrkolebs!),
magaliTebi mas yvela droisa moaqvs _<br />
klasi ku ric, Suasaukunovanic, misdroindelic,<br />
maT Soris konstantinopolis<br />
wm. sofia da veneciis san marko da amiT<br />
xazs usvams istoriis uwyve tobas. Tavad<br />
is, etyoba, pirvelad goTur stilSi muSaobda,<br />
vidre mas bruneleskis nawarmoebebi<br />
miizidavda. `Zvel-axlis~ Serevaca<br />
da dialo gad dawerili misi Txzulebis<br />
popularulobac mas vazarim dauwuna.<br />
XV saukunis mesame avtoritetuli<br />
traqtati, ZiriTadad, saTavda c vo nagebobebis<br />
daproeqtebis Taaobaze, fran-<br />
Cesko di jorjo martinis (1439-1501 ww.)<br />
ekuTvnis. miznad mas vitruviusis axlad<br />
gadawera, arsebu li kalsikuri nagebobebis<br />
proporciebis Semowmeba da, maT<br />
srul gaq ro bamde, nangrevebis fiqsacia<br />
iyo. Cveulebriv, igi maT srulad<br />
xatavs, oRond sqematurada da mravali<br />
SecdomiT. mas `antikuri nangrevebis<br />
aRmdgenels~ eZaxdnen. vitruviusisa da<br />
arsebuli klasikuri nagebobe bis kritikuli<br />
Sefasebis gziT, franCesko di<br />
jorjom daamkvidra praq tikuli samSeneblo<br />
normebi da klasikur Txzulebas<br />
axleburi aqtua lo bac SesZina, radgan<br />
xazs usvamda antikuri nangrevebis axlad<br />
aRia rebul aRmzrdelobiT mniSvnelobas.<br />
aseTia misi, Tugind arapirdapiri,<br />
wvlili am nangrevebis momaval<br />
konservaciaSi Setanili.<br />
leonardo da vinCim, mxatvruli Tu<br />
mecnieruli TvalsazrisiT, italiuri<br />
renesansis erTma wamZRolTaganma, <strong>arqiteqturis</strong>,<br />
metadre sa Tav dacvos, Seswavlas<br />
xeli mecnieruli cnobiswadilis<br />
gamo mohkida. mas axlo urTier-<br />
Toba hqonda bramantesa da mis wresTan,<br />
mas azrs eki T xebodnen sxvadasxva, maT<br />
Soris milanisa da paviis kaTedralebis<br />
pro eqtebis, Taobaze. leonardoc,<br />
agebis simrTelisa Tu proporciebis<br />
mxriv, erTi meores Senobebsa da adamianebs<br />
ufardebs. misi Sexedule biT, adamianis<br />
janmrTeloba yvela elementis<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 47<br />
harmoniazea damokidebu li, sneuleba<br />
ki araTanaxmierebis Sedegia. sxvadasxva<br />
Canaxati Tu xel naweri aCvenebs leonardos<br />
struqturul azrovnebas _ is<br />
ubralod ki ar amsgavsebs adamianebsa<br />
da maT Seqmnil arqiteqturas, aramed<br />
am mov le nas obieqturad, mecnierulad<br />
xsnis. amis magaliTi gaxlavT TaRis<br />
gansazRvreba, rogorc `ori sisustiT<br />
miRebuli simagrisa” 22 . ese igi, ori meo-<br />
Txedi wre, calke aRebuli, sustia, erTmaneTs<br />
Seyudebuli, mZlavr komponents<br />
warmoqmnis. is gvTavazobs quslebze<br />
sawonebis Seki debiT eqsp erimentulad<br />
ganisazRvros sxvadasxva moxazulobis<br />
TaRebis zid vis unarianoba, aanalizebs<br />
konstruqciuli xarvezebis problemebs,<br />
nap ralebis warmoqmnas, saZirkvlebs,<br />
aSenebis mere kedlebis gamoSrobas da<br />
a.S. da gvawvdis maTi SekeTebebis winaswaruli<br />
RonisZiebebis winada debebs. Seexo<br />
is xis konstruqciebsa da wyobaSi Cayolebuli<br />
xis damu Savebas; misi dakvirvebiT,<br />
wyalmedegi an aradrekadi saRebavi<br />
ver gauZ lebs cvalebadi tenianobisas<br />
xis mimoZraobas. iatakis Zelebi kedlis<br />
kon struqcias kargad unda miemagros,<br />
raTa miwisZvrisas dazianeba ar moxdes.<br />
miuxedavad imisa, rom misi Canawerebi<br />
ar gamoqveynebula, moqmed arqiteqtorebTan<br />
urTierTobis wyalobiT, man<br />
uTuod moaxdina gavlena renesansis <strong>arqiteqturis</strong><br />
ganviTarebaze.<br />
1490 wlis axlos <strong>arqiteqturis</strong><br />
TeoretikosebisTvis gamocda ga mo dga<br />
milanos kaTedrali, uwinaresad misi<br />
Sejvarebis, e.w. `tiburio~-s das rulebis<br />
sakiTxi. amis Taobaze azri sam wamyvan<br />
pirovnebas _ leo nar dos, bramantes da<br />
franCesko di jorjos gamokiTxes. Tumca<br />
saqme Su a sakunovan nagebobas exeboda,<br />
Senebis arsebul nagebobasTan TanSewyo<br />
biT gagrZeleba yvelasTvis saziaro<br />
22 leonardo da vinci, mss. institut de France, Paris,<br />
50r. Frammenti sull’architettura (1490). scritti rinaseimentali,<br />
1978, 292
48 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
midgoma gaxldaT. leonardom sakiTxs<br />
`eqim-arqiteqtoris~ kuTxiT Sexeda da<br />
irwmuneboda, proeqtis safuZve li arsebuli<br />
Senobis mdgomareobisa da formis<br />
amomwuravi codna unda iyos, raTa gamoirkves,<br />
rogor unda zidos man axali<br />
naSeni da sxvada sxva gadawyvetas Tavazobda.<br />
Tu leonardo da franCesko di<br />
jorjo oq to gons emxrobodnen, bramante<br />
mxars kvadratul moxazulobas uWerda,<br />
mas ufro gamosadegad, kaTedralis<br />
saerTo saxis Sesatyvisad Tvlida; oqtogoni<br />
ver Seegueba nagebobis formismier<br />
moTxovnebs. goTuri kon st ruqcia,<br />
TavisTavad, msubuqia da mSvenierebis<br />
kriteriumis dasakmayo fi leb lad, axali<br />
naSeni Tavdapirvel mTelTan harmoniaSi<br />
unda moviy va noT.<br />
XV saukunis sigrZeze arqiteqturuli<br />
traqtatebi literaturul-humanisturi<br />
xasiaTisaa; XVI saukuneSi isini<br />
ufro viwrod-arqiteqtu ru lia, maxvili<br />
axla dasuraTebaze, praqtikosTaTvis<br />
saWiro `ana-bana ze~ daismis. aseTia, gansakuTrebiT,<br />
jakopo baroci vinYolas<br />
xuTi or de ris wesebi, pirvelad 1562<br />
wels gamocemuli da andrea paladios<br />
1570 wlis `oTxi wigni <strong>arqiteqturis</strong><br />
Sesaxeb~. paladios manamde monawileo ba<br />
hqonda miRebuli vitruviusis daniele<br />
barbaroseuli, 1556 wlis ga mocemis dasuraTebaSi<br />
da antikuri nagebobebis<br />
Tavisi farTo codnac ukve gamoeyenebina<br />
1554 wels romis siZveleTa mokle<br />
megzuris, `antichita di roma~, dasawerad,<br />
romelmac Secvala arazusti, xSirad<br />
legendaruli cnobebis Se m cveli, XII<br />
saukunis `mirabilia urbis romae~ (qalaq<br />
romis sak virveleba ni).<br />
gamosaqveyneblad masalas ori odnav<br />
ufrosi arqiteqtori, romSi XVI saukunis<br />
dasawyisSi momuSave baldasare peruci<br />
da sebastiano se r lioc amzadebdnen.<br />
perucim es veRar gaakeTa da serliom<br />
misi masa le bis nawili gamoiyena Tavisi<br />
SromisTvis `Svidi wigni <strong>arqiteqturis</strong><br />
Se sa xeb~, romelic rveulebad 1537 wlis<br />
aqeT gamodioda, erTobiT ki 1584-Si<br />
daibeWda. meSvide wignSi is warmogvidgens<br />
mTel rig winadade bebs an tikuri<br />
nagebobebidan Sesyiduli Tu gaTxrisas<br />
napovni svetebisa Tu sxva elementebis<br />
xelaxali moxmarebis Taobaze. mas moyavs<br />
sxvada sxva zomisa da orderis svetebis<br />
sasaxleebisa da saxlebis fasadebis-<br />
Tvis morgebis magaliTebi. aqvs mas winadadebebi<br />
Suasaukunovani nagebo be bis<br />
modernizaciis, qalaqebisTvis Cveuli<br />
iregularuli monakveTebis ufro regularuli<br />
ieris miniWebis mimarTulebiT;<br />
mas moaqvs magaliTe bi, ro gor moxda<br />
Senobebis regularulad gadaqceva arsebuli<br />
nakveTis Sig niTa Tu mezoblebTan<br />
an qalaqTan miwis gacvlis xarjze.<br />
Tu `mo der nizebul~ konteqstSi calad<br />
goTuri nagebobaa darCenili, is gvTava<br />
zobs, garemosTan harmonizaciisTvis,<br />
misi fasadi centruli, orderu li formiT<br />
SevcvaloT. sxva SemTxvevaSi, sadac<br />
mflobelma ori, erTmane Tis gverdiT<br />
mdgomi, damoukidebeli nageboba iyida,<br />
mTlian moculo bas axali, klasikuri<br />
yaidis fasadi da centraluri Sesasvleli<br />
gau keT da, mis miRma ki arsebuli<br />
naSenoba darCa.<br />
am saxelmZRvanelomaca da sxva<br />
traqtatebmac kidev meti gasaqani mis ca<br />
arsebuli nagebobebis axali renesansuli<br />
esTetikuri kriteriume bis Sesabamisad<br />
gardasaxvis isedac farTo praqtikasac<br />
da antikuri masalis mSeneblobisas axlad<br />
gamoyenebasac. meore mxriv, es traqtatebi<br />
myari safuZveli iyo funqciurada da<br />
gaazrebulad mSeneblobis we sis gansavi-<br />
Tareblad da isini XIX saukuneSic ki<br />
mSenebelTaTvis sauke Teso gzisgamkvlevi<br />
rCeboda. radgan antikuri nagebobebi<br />
kvlavac axa l mSe neblobaTaTvis<br />
qvissamtexloebi iyo, es traqtatebic<br />
ramdenadme age binebda xelisufalT, gaecaT<br />
maTi dacvis gankarguleba; gamoCenili<br />
arqiteqtorebi _ Tundac alberti,
afaeli da miqelanjelo _ did Za li sxmevas<br />
axmardnen maTTvis ufro sasikeTo<br />
midgomis gasavrceleblad.<br />
2.3. adrindeli saqmianoba da dacva<br />
romSi<br />
rogorc ufro adre petrarka, XV saukunis<br />
humanistebi kicxavdnen Zeglebisa<br />
da antikuri xelovnebis nawarmoebebis<br />
gamnadgurebelT; isi ni Ciodnen antikuri<br />
qandakebebis mocilebas, esao da<br />
es cruRvTaebaTa ga mosaxulebebiao<br />
da papebs adanaSaulebdnen, rom isini<br />
arafers Rone ben am memkvidreobis dasacavad<br />
(Gordan and Goodhart, 1974). marTalia,<br />
gaica mTeli rigi gankargulebebisa<br />
antikuri Zeglebis da Zveli eklesiebis-<br />
Tvis mofrTxilebis Taobaze da mainc,<br />
didi dro gavida, vidre moxerx deboda<br />
qmediTi dacviTi zomebis gatareba. papma<br />
martin V-m, Tavis ka riT urT romSi<br />
damkvidrebisTanave, gaiazra `restauratio<br />
et reformatio~-s saWi ro eba. amitomac, 1425<br />
wlis 30 marts man gamosca bula `Etsi in<br />
cunctarum orbis~, romlis ZaliT SemoRebul<br />
iqna `magistri viarum~-is samsaxuri,<br />
rome l sac quCebis, xidebis, karibWeebis,<br />
zRudeebis, garkveul zomaze ki, ase ve<br />
Senobebis movla da SekeTeba evaleboda.<br />
es uwyeba kidev erTxel mo m devno papebmac<br />
daamtkices, evgeni IV-m (1431-47 ww.)<br />
kolizeumis dacva brZa na, Tumca Tavad<br />
mas qvis samtexlod iyenebda. humanistma<br />
papma pius II (1405-64 ww.), romelmac<br />
pirvelma 1462 wlis 28 aprils sagangebod<br />
an ti ku ri naSTebis dacvis gamo gamosca<br />
bula `Cum alman nostram urbem~, alma qala<br />
qis Rirsebisa da brwyinvalebis SesanarCuneblad,<br />
xazgasmiT aR niS na saeklesio<br />
nagebobebis, aseve wmindanTa saflavebisa<br />
da reliq vi e bis momcveli Zveli<br />
Senobebis movlisa da dacvis aucilebloba.<br />
kon serva cia aq qristianobasaa<br />
SekavSirebuli, ukanasknelia dasacavad<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 49<br />
ga da mwy ve ti sabuTi. bula, rogorc Cans,<br />
qalaqis xelisuflebisa da ro mis mo qala<br />
qeebis moTxovnas moyva, magram paps<br />
ar Seswevda misi gatare bis Zala.<br />
im dros SekeTeba-gaumjobesebis<br />
samuSaoebi umravlesad imxanad ga mo -<br />
yenebul nagebobebs Seexeboda _ eklesiebs,<br />
xidebs, akvedukebs, su lac adrianes<br />
mavzoleums, romelic papebis sayofelad<br />
gamoiyeneboda. Tu gind marTalic iyos<br />
vazari, rodesac pap pavle II-s adanaSaulebs<br />
an tikuri nagebobebidan, kerZod,<br />
kolizeumidan, wamoRebul qvebs saSen masalad<br />
xmarobs da amiT mis Semdgom ngrevas<br />
iwvevso (vasari, 1973, 472), papebisa Tu<br />
qalaqis moxeleebma (Conservatorii) antikuri<br />
Zeglebis mcire SekeTeba Ta mTeli<br />
rigi Caatares. gvaqvs cnobebi 1466 wels<br />
florencieli xuro ebis mier titusis<br />
TaRis, aseve septimius severusis TaRis<br />
ramdenime qan dake bi sa da arqiteqturuli<br />
elementebis SekeTebis Sesaxeb. siqste IV-m<br />
(1471-84 ww.), `restaurator urbis~ gaumjobesebuli<br />
ganweseba SeimuSava romis zrdi -<br />
sa da brwyinvalebis gamo da qalaqs mniSvnelovani<br />
kvalic daamC nia. misi samSeneblo<br />
saqmianoba antikuri romauli xidis<br />
adgi las `si qs tes xidis~ axlad agebasa da<br />
axali saavadmyofos aSenebas moicavs. Tum<br />
ca misi saqmianoba ufro ganaxlebas gulisxmobda,<br />
vidre konserva ci as, mas mravali<br />
sasaxlisa da religiuri nagebobis<br />
SekeTeba-rekonst ru q ciac miekuTvneba.<br />
miuxedaobisa da vandalizmis problema<br />
masac da xv da da man 1474 wels gamosca<br />
bula `Quam provida~ Zveli saeklesio nage<br />
bo bebis dangreva-dazianebis, an maTi<br />
nawilebis mongrevis Taobaze. es brZaneba<br />
Semdgom Yulius II-m (1503-13 ww.) daamtkica<br />
da mas XIX saukune Sic moixmardnen<br />
xolme (mag., 1802 w.).<br />
XV saukuneSi papebis roms dabrunebis<br />
Jams, bizantiis imperia os manebTan<br />
gardamwyvet brZolas awarmoebda,<br />
rac 1453 wels konstantino po lis<br />
alyiTa da dacemiT dasrulda. amitomaa
50 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Tavdacva papebis samSe ne b lo programis<br />
mniSvnelovani aspeqti. nikoloz V-m<br />
(1447-55 ww.) papis sa m flobelos sxvadasxva<br />
adgilasa da TviT romSic _ aq sxva<br />
aspeqte bic yuradRebas iTxovda _ cixesimagreebi<br />
SeakeTebina da gaaumjobesebina.<br />
nikoloz V-is biografosi, janoco<br />
maneti gvamcnobs, rom romisTvis misi<br />
prog rama xuT mTavar proeqts moicavda<br />
_ qalaqis galavnis, akvedukebis, xidebis<br />
da 40 e.w. `stacionaruli~ eklesiis<br />
SekeTebas, aseve Borgo vaticano-s,<br />
va ti kanSi papTa sasaxlis, agebasa da mosazrebebs<br />
wm. petres taZris Taobaze.<br />
et yoba, wi na mZRoli am proeqtebisa Tavad<br />
papi yofila, garSemo ki `gone ba Ta<br />
kre buli~ Semoikriba, romelTagan erTi<br />
uTuod alberti, sxvac flo ren cieli<br />
arqiteqtori bernardo roselino (1409-<br />
64 ww.) iyo. ekle si ebze samuSaoebSi xSirad<br />
saxuravebisa an sarkmlebis SekeTeba,<br />
aseve axlad Se m kobac Sedioda. didi<br />
Carevebisas miznad, aSkarad, ara marto<br />
SekeTe ba, aramed nagebobaTa drois<br />
moTxovnebisamebr adaptirebac yofi la.<br />
be v ri ram ase daingra an gadasxvaferda,<br />
magram Zveli nagebobebisa d mi erT gvar<br />
pativiscemas mainc gamoiCendnen xolme<br />
da cdilobdnen si Z ve lisa ram SemoenaxaT.<br />
restavraciaze Tanamedrove gagebiT<br />
sityvas ver CamovagdebT, Tumca misi<br />
Zirebi ki SegviZlia amovicnoT.<br />
traqtatebis debulebebis moSveliebis<br />
mxriv sagangebod sagulis x mo Zveli<br />
wm. petres bazilikis, san stefano rotondos,<br />
san markos da riminis `tempio<br />
malatestianos~ SemTxvevebia, romelnic<br />
XV saukune Sia SekeTebuli. yovel maTganSi<br />
albertis gavlena igrZnoba. wm.<br />
petre an tikuri Zeglebis naSTebiT iyo<br />
nagebi; Sua navis zeda kedlis mzidi ve eba<br />
svetebi serpentinisa da “giallo antico”-sic<br />
aris da wiTeli Tu nac risferi granitisac.<br />
Tumca ki is, albaT, romis bazilikaTagan<br />
umniSv ne lo vanesi iyo, is mZime<br />
mdgomareobaSi yofila _ nawilobriv im-<br />
itom, rom misi konstruqciuli sistema<br />
mravali, xSiri da damwkrivebuli Riobebis<br />
Tavze gadayvanili grZeli, Txeli<br />
kedlebiT iyo Sedgenili da, al bertis<br />
SeniSvnisamebr, arc Semtkicebuli yofila.<br />
saZirkveli Zveli ci r kis naSTebze<br />
iyo nagebi, zogan nayar miwaze, zoganac<br />
mkvriv Tixaze damyarebuli. amis gamo,<br />
grZivi kedlebi daxeTqili iyo, wverTan<br />
ki mtka velze metad gadaxriliyo. albertis<br />
SeTavazeba iyo bazilikis gadmowolili<br />
nawilebis wyobis sistematuri ganaxlebiT<br />
Semtkiceba.<br />
`kedlis yoveli gadmowolili, svetebiT<br />
ziduli monakveTi gadawyve ti li maqvs<br />
amovWra da movaSoro; Camoxsnili monakveTebi<br />
aRdgeba cal fa vertikaluri<br />
makavSireblebiT, konstruqciis orsav<br />
mxares qvis kbi la nis da magari mosaWeris<br />
datovebiT axali monakveTebis<br />
Zvelze gada sab melad. dasasrul, sadac<br />
mosaSorebelia daxrili ke d lis monakve-<br />
Ti, me gTavazobT saxuravis nivnivebis<br />
Semagrebas `caprae~-d [vacebi] wodebuli<br />
manqanebiT, romelic saxuravze daidg<br />
meba, fexebis ormxriv saxura visa da<br />
kedlis wyobis sando ad gi lebze dabjeniT~<br />
(alberti, 1988, 362).<br />
es RonisZiebani, rogorc Cans, ar ganxorcielebula.<br />
mis nacvlad iyo SemoTavazeba<br />
Zveli nagebobis axal konstruqciaSi<br />
Casmisa. es gegma Zvelisa da axlis narevia;<br />
Tumca Zveli Sua navi xeluxleblad<br />
darCe bo da, transepti gvarianad gaizrdeboda,<br />
Zveli afsidis miRma ki monumenturi<br />
proporciebis axali sakurTxeveli<br />
gaCndeboda. pirvelad samu Sa o ebi<br />
SesasvlelTan Seiyursa; moxda mTavari<br />
fasadis mozaikis resta v racia, ganaxlda<br />
saxuravi, iataki da Sesasvleli<br />
karibWis kari; samu Saoebi Catarda aseve<br />
e.w. `tribuna grande~-sa da saZirkvlebzec.<br />
SesaZlebe lia, Tavidan papi Zveli bazilikis<br />
SekeTebas ganizraxavda, magram<br />
ra Rac dros man azri Seicvala da ufro<br />
farTomasStabiani ganaxleba wamoiwyo.
sur. 2.4. rimini, `tempio maletestiano~:<br />
albertim axali Senobis daproeqtebisas mis<br />
SigniT Suasaukunovani nageboba datova. man<br />
fasadi ver daamTavra da is arc Semdgom<br />
dausrulebiaT<br />
es samuSao 1452 wels Sewyda da axali<br />
gegmebi ukve Yulius II-em (1503-13 ww.) da<br />
misma monacvleebma dasaxes. sagulisxmoa<br />
amisa da al bertis riminis `tempio<br />
malatestiano~-s proeqtis Sedareba,<br />
romelic mas sigizmo di malatestam<br />
sakuTar memorialad daukveTa. es samuSao,<br />
romelSic alberti, etyoba, 1449<br />
wels Caeba, dausrulebeli darCa. is XIII<br />
saukunis san franCeskos eklesiis klasikur<br />
nagebobad gadaqcevas gu lisxmobda.<br />
aqac, isev da isev, Zveli nageboba Senar-<br />
Cunebul da axal Si moqceul iqna. Tumca<br />
ki SigniT, axali sakurTxevlis ageba<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 51<br />
(igi ar aSe nebula) Zveli transeptisa da<br />
afsidis dangrevas niSnavda. vazari miiCnevs,<br />
rom es nageboba `ucilod italiis<br />
erTi usaxelovnesi taZa ria~ (vazari,<br />
1973, 539).<br />
erT-erTi yvelaze safuZvlia nad<br />
restavrirebuli eklesia koelis borcvze<br />
mdebare, V saukuneSi agebuli da XI<br />
saukunis aqeT SeukeTebe li san stefano<br />
rotondoa. samuSaoebi roselinos zedamxedvelobiT<br />
da, albaT, albertisTan<br />
SeTanxmebiT Catarda; igi garSemosavlelis<br />
Ta v da pir veli TaRediani svetnaris<br />
amoqolvas, gareTa kapelebis mongre vas<br />
da axali Sesasvle li karibWis aSenebas<br />
moicavs. wriuli naosi, al baT, Tavidan<br />
msubuqi gumbaTiT gadaxuruli, iseTive<br />
xis konstruqciiT gada i bura, rogoric<br />
garSemosavlels hqonda. marmarilosa da<br />
stukos Semo r Cenili naSTebi Camoxsnes,<br />
gamWoli TaRedis amomvsebi kedeli freske<br />
biT moxates, danarCeni sadad daferes<br />
(intonaco). amoqoles naosis Tavda pir veli<br />
mrgvali sarkmlebi da axali iqna amoRebuli.<br />
es samuSao zog ma Tanamedrovem<br />
daiwuna; franCesko di jorjo martinis<br />
CaniSnuli aqvs, papma nikolozma is axlad<br />
ki qmna, magram keTebisas meti ziani<br />
mia yenao. axlandeli kritikosebi kidev<br />
ufro mkacrni arian, uTiTeben, rom saxecvlil<br />
iqna adreqristianuli sivrce<br />
da dRiuri moTxovnebi ar qeologiuri<br />
mokrZalebis win daayenes. adreuli koncefcia<br />
ganuyofe li sivrcisa renesansuli<br />
idealis Sesatyvisi mofargluli<br />
centrulo biT Seicvala. TaRovani<br />
svetnaris amoqolva da mis samkaulad<br />
gadaqce va TanxmobaSia albertis mosazrebasTan,<br />
rom umjobesia mrgval svetebs<br />
arqitravi hqondes, TaRebi ki oTxkuTxa<br />
burjebze gadadiodes.<br />
rodesac san markos kardinali, pietro<br />
barbo, papi pavle II (1464-71 ww.)<br />
gaxda, misi erTi pirvel wamowyebaTagani<br />
kapitoliumis borcvis ZirSi, misi taZris<br />
san markos gverdiT, TavisTvis axali
52 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sayofelis, pa laco venecias aSeneba iyo.<br />
amis gamo eklesia SeakeTes _ Sua na vis<br />
Zveli kedlebi da TaRebiani svetnarebi,<br />
gverdiTi navebis mxridan, maTze<br />
axali kedlebis miSenebiT gaamagres da<br />
burjebze Camoayrdnes. SigniT Semates<br />
xis uxvad morTuli, ke sonebiani Weri,<br />
saxuravi ki tyviis filebisa moawyves.<br />
amas garda, ek le siis win kurTxevisTvis<br />
Ria lojia aSenda _ amgvari ram wm.<br />
petres ba zilikas ramdenime wliT adre<br />
Seuqmnes. gverdiT navebSi patara niJari<br />
sebri niSebi gamarTes. vazari san<br />
markos SekeTebas juliano da maia nos<br />
(1432-90 ww.) miawers, magram am samuSaosTan<br />
kavSirSi albertisac axseneben.<br />
marTlac, Sua navis gamagrebas Cinebulad<br />
esadageba albertis rCe va: `Tu<br />
kedeli metis metad Txelia, an Zvels<br />
axali seqcia miumate er Ti kedlis misaRebad<br />
anda, xarjebis Sesamcireblad,<br />
aage martooden ConCxi, e.i. pilastrebi,<br />
svetebi da Zelebi. axla, ai, rogor<br />
unda miu mato Zvel seqcias axali: Zvel<br />
kedelSi ramdenimegan xisti qvis samagre<br />
bi Caamagre; isini aSenebis mere axal<br />
kedlebSi Cajdeba da imuSavebs, rogorc<br />
ori tyavis SemaerTebeli mosaWimi. axali<br />
kedeli mxolodamxolod Cveulebrivi<br />
agurisa unda iyos~ (alberti, 1988, 359).<br />
Semdeg alberti gvarwmunebs, rom axali<br />
naSeni sakmarisad Zlieri unda iyos<br />
maTi simZi mis sazidad, Torem sxvafriv<br />
nageboba SeiZleba Camoiqces. Tumca ki<br />
san marko safuZvlianad ganaaxles, sagulisxmoa<br />
aRiniSnos zrunva eklesi is<br />
Zveli kedlebis da svetebis SesanarCuneblad,<br />
rac gviCvenebs, rom es Zveli<br />
naSeni aRiarebul Rirebulebas warmoadgenda.<br />
2.4. rafaeli da ZeglTa dacva<br />
XVI saukuneSi, amerikidan Semosuli simdidris<br />
wyalobiT, roms mSe neblobisTvis<br />
meti SeeZlo gaeRo. umniSvnelovanesi<br />
proeqti wm. pet res bazilikis samuSaoebis<br />
dawyeba iyo; maT warmoebas romis<br />
upirveles xelovanTa da arqiteqtorTa<br />
ramdenime Taoba mounda, bramantesa da<br />
ra faeliT dawyebuli, miqelanjelosa<br />
da berninimde. samSeneblo saqmianobam<br />
antikuri Zeglebis ngrevac daaCqara,<br />
sadac sasaxleebis saSen masa lad<br />
qvas moipovebdnen. aman, Tavis mxriv,<br />
meti yuradReba gamoiwvia an ti kuri xelovnebis<br />
nawarmoebebisa da istoriuli<br />
nagebobebis dasaca vad. 1508 wels donato<br />
bramantem roms axalgazrda rafaelo<br />
santi (1483-1520 ww.), urbinoSi,<br />
italiuri renesansis erT umTavres<br />
centrTagan Si, ukve cnobili mxatvari,<br />
Camoiyvana. romSi rafaeli dauaxlovda<br />
pa pis karis hu ma nistur wreebs, maT Soris<br />
mario fabio kalvos, andrea fulvios,<br />
ba l dasare kastilYones, juliano<br />
da sangalos, antonio da san galos umcross<br />
da fra jokondos. man xeli mihyo<br />
antikuri xelov ne bis nawar moe bebisa da<br />
Zeglebis Seswavlas, uwinaresad, bramantes<br />
xe l mZRvanelo biT da arqiteqturaSica<br />
da mxatvrobaSic mwvervals<br />
miaR wia. rafaeli mniSvnelovania im klasikuri<br />
Zeglebis dacvis Tvalsazri si-<br />
Tac, romel Tac ngreva emuqreboda; is<br />
ZeglTa Tanamedrove saxelmwi fo ebrivi<br />
dac vis mamadaa miCneuli.<br />
SeSfoTeba klasikuri memkvidreobis<br />
xvedriT dagvirgvinda papi leo Xdmi<br />
(1513-21 ww.) mimarTuli weriliT,<br />
romelic rafaelsa da mis wres miewereba.<br />
aq aRwerilia klasikur ZeglTa<br />
mimdinare ngreva 23 , Seax se nebs paps maT<br />
sidiades, im samyaros, rasac isini warmogvidgenen,<br />
maT Ri rebulebas, viTarca<br />
italiis warsulis mowmeTa da nimuSebisa<br />
23 werilSi ixsenieba sul axlad dangreuli<br />
nagebobebi, mag., `meta~ Castelo sant angelosTan,<br />
satriumfo TaRi diokletianes Termebis<br />
Sesasv lelTan, taZari via sacra-ze, Forum<br />
transitorum-is nawili, forumis bazili ka<br />
(albaT, Basilica aemilia), amas garda ki, svetebi,<br />
arqitravebi, frizebi da sxv.
im axa li didebuli aRmSeneblobisTvis,<br />
romelmac unda daTesos wminda Tes li<br />
mSvidobisa da qristianuli principebisa.<br />
damweri saCqaro RonisZie bebs iTxovs<br />
am memkvidreobis dasacavad:<br />
`ramdenma papma, wmida mamao, Tqveni uwmindesobis<br />
Rirsebis mqone be l Ta, oRond<br />
ara Tqvenebri sibrZnis, Tqvenebri Rirebulebisa<br />
da su lis sidiadis; ramdenma<br />
papma _ mogaxsenebT _ acada maT<br />
dam fuZ nebel Ta madidebeli antikuri<br />
taZrebis, qandakebebis, TaRebis da sxva<br />
nagebo bebis ngreva da daqceva? ramdeni<br />
daTanxmda poco lanos mosapoveblad niadagis<br />
da saZirkvlebis Txras, ris gamoc<br />
nagebobani maleve miwas da emxo? ramdeni<br />
kiri damzadda antikur qan dakebaTa da<br />
sxva samkaulTa gan? ase rom, vityvi kadnierad,<br />
es axali romi, Cven rom vxedavT,<br />
raode nac didebuli iyos igi, ra oden<br />
mSvenieri, raoden Semkuli sasaxle ebiT,<br />
eklesiebiTa da sxva nagebobebiT, mainc<br />
antikuri marmarilodan mi Rebuli kiri-<br />
Taa nagebi... amitomac, wmidao mamao,<br />
arcTu ukanaskneli Tqveni uw mi n desobis<br />
safiqralTagania zrunva mcireoden naS-<br />
Tebze italiis didebisa da saxelovnebis<br />
ZvelTaZveli dedisa; esaa mowmoba<br />
im RvTa ebriv sulTa, romelTa xsovna<br />
zogjer dRevandel sulTac mo u wo debs<br />
da siqveled ganaRviZebs; isini ar unda<br />
movaSorebinoT da erTi anad movaspobinoT<br />
im borotTa da umecarT, vinc,<br />
saube du rod, Caagones es Seuracxyofani<br />
im gulTa, vinac Tavisi sisx liT egodeni<br />
dideba Ses Zines mTels qveynierebas,<br />
Cvens `patria~-s da Cvenc” 24 .<br />
am werils ramdenime Taosnoba daukav-<br />
Sirda, romelTagan umniSvne lo vanesi,<br />
albaT, leo X-is xelrTviani 1515 wlis<br />
27 agvistos werilia, romlis ZaliT<br />
rafaeli `romis marmariloTa da qvaTa<br />
prefeqtad~ dai niSna. isedac bramantes<br />
Semwe, 1514 wlis agvistoSi rafaeli mis<br />
nacvlad xali wm. petres arqiteqtori<br />
xdeba. am werilis Tanaxmad, yvela ga-<br />
24 lettera a leo X, Bonelli, 1978, 469 da Semd.<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 53<br />
Txra an qvis amoReba qalaq romsa Tu mis<br />
SemogarenSi 10 000 pasusis (daax. 10 km.)<br />
manZilze sam dReSi mas unda ecnobos da<br />
igi uflebamosi lia wm. petres asaSeneblad<br />
Sesaferisi masala gadaarCios. wm.<br />
petres sqe li kedlebi didi raodenobiT<br />
qvasa da marmarilos moiTxovda da mi -<br />
si gvariani nawili antikuri naSenobis<br />
naSTebidan iyo SeZenili. ro gorc wesi,<br />
Tuki `samtexlo~ sazogadoebriv miwaze<br />
iyo, masalis naxeva ri `Camera apostolica~s<br />
Sesdioda, naxevari ki qvismtexels; Tu<br />
is kerZo mi waze imyofeboda, mesamedi<br />
mflobelisa iyo, mesamedi _ `Camera~-si,<br />
me sa medic qvismtexlisa.<br />
TumcaRa antikuri nagebobebis masalis<br />
wm. petres asaSeneblad ga moyeneba,<br />
am denad, papisgan nebadarTuli iyo,<br />
werilSi sagangebod moix se nieba is, ra -<br />
sac laTinurad `monumenta” erqva, e.i.<br />
warwerebi, samaxsov ro wanawe reb i an<br />
Zeglebi (sityva `monumentum~ laTinuri<br />
zmna `monio~-dan modis, rac niSnavs: `Sexsenebas~,<br />
`Segonebas~, `Cagonebas~). Tuki<br />
kla sikur nage bo bebze warwerebi iyo, isini<br />
ganixileboda, rogorc `mata rebelni~<br />
gar da sul RvTaebriv sulTa Setyobinebisa<br />
Tu xsovnisa; amgva ri naSTni, iseve<br />
rogorc Zvel romSi, Semaxsenebelni an<br />
morCilebisken momwodebe l ni iyo da dacvas<br />
iTxovda. warwerebi mniSvnelovnad<br />
iTvle boda la Ti nu ris codnis kultivirebisTvisac.<br />
ase rom, es gax da pirveli<br />
werili, romelic moixseniebs klasikur<br />
ZeglTa dacvis movaleobis mqone<br />
moxe le s. mog vi a ne biT mas ZeglTa sxva<br />
`komisionerebi~ moyvnen, maT Soris romis<br />
ise Ti umniSvnelovanesi kulturuli<br />
moRvaweni, rogorc belori, vilkel mani,<br />
kanova. werilSi gamocxadebulia:<br />
`Semdgom, viciT ra marmariloebisa da<br />
qvebis Sesaxeb, warwerebi Ta Tu wanawerebiT,<br />
romelnic xSirad Cinebul cnobebs<br />
Seicavs da ro melTa SenarCuneba Sei-<br />
Zleba mniSvnelovani gamodges litera<br />
tu ris ku l ti vi re bisa Tu romaelTa
54 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
enis sikoxtavisTvis da rom qvismWrelni<br />
maT masalad moixmaren da ganusjelad<br />
apoben maT, ise, rom warwerebi is poba,<br />
me vubrZaneb yvelas, vinc romSi qvas<br />
Wris, ar gabedon Tqveni brZanebisa Tu<br />
nebarTvis gareSe ro me lime warweriani<br />
qvis daWra an da m sxvreva~ (golzio, 1936,<br />
38 da Semd.).<br />
1517 wlis 30 noembers romael gamomcemel<br />
iakopus maZoxiuss mie ca Svidwliani<br />
privilegia da gamocemis ufleba am<br />
warweraTa anu `monumenta~-s Sesaswavlada<br />
da gamosaqveyneblad. isini marTlac<br />
iqna ga moqveynebuli 1521 wels, saxelwodebiT<br />
`Epigrammata antiquae urbis~. Sedegad,<br />
es wigni romis daculi Zeglebis<br />
pirveli nusxa Seiqmna. warwerebi isea<br />
dawyobili, raTa moicvas yvela mniSvnelovani<br />
klasikuri Zegli _ taZa ri,<br />
forumi, TaRi, sveti, qalaqis bWe, xidi,<br />
cestiusis piramida, vatika nis obeliski,<br />
akvedukebi da Castel sant angelo. Semdgom<br />
maZoxiuss moaqvs sxva da sxva tabulebi,<br />
dadgenilebebi, privilegiebi da, bolos,<br />
didi ga nakveTia mTel qalaqSi daZebnili<br />
da uban-uban dalagebuli warwerebi sa.<br />
rafaels daukveTes antikuri romis rukis<br />
momzadeba da man iqirava mxatvrebi<br />
ara marto romis, aramed mTeli italiis<br />
antikuri Zeglebis dasazomad. man Tvi-<br />
Tonac dawvrilebiTi naxazebi Seasrula<br />
(mag., panTe o nis). 1527 wels rafaelis<br />
orma kolegam, andrea fulviom da mario<br />
fa bio kalvom, romis siZveleebze<br />
naSromebi gamoaqveyna. es naSromebi,<br />
ise ve rogorc maZoxiusis publikacia,<br />
SegviZlia antikuri romis Ses wavlis<br />
vrceli proeqtis nawilad ganvixiloT,<br />
romelic, sam wuxa rod, rafaelis gardacvalebis<br />
Semdeg ver iqna bolomde<br />
miyvani li.<br />
Tumca papebi dacvis gankargulebebs<br />
awerdnen xels, isini xels da n -<br />
grevis gankargulebebsac awerdnen da<br />
siZveleTa namdvili damcvelni xSirad<br />
romis moqalaqeebsa an qalaqis gamgeobis<br />
wevrTa Soris SeiZleba vnaxoT. rodesac<br />
siqste V-m (1885-90 ww.) gadawyvita<br />
gaeqro yvela `saZageli~ nangrevi, `imaT<br />
sasikeTod, romelTa SekeTebac Rirs~,<br />
daqcevis safrTxe mi adga, mag., septizoniumsa<br />
da cecilius metelas akldamas.<br />
amaTgan pirve li daangries, meore ki<br />
romis mosaxleobis Zlierma aRSfoTebam<br />
gada arCina (lanciani, 1971, 217) 25 . siqste<br />
V mwvaleblobisa da kerpTayvanismcemlo<br />
bis aRmofxvras Cemulobda da saamisod<br />
mzad iyo warmarTobis yo vel gvari<br />
xelSesaxebi Semaxsenebeli gaenadgurebina.<br />
amnairad, zogi an ti ku ri Zegli<br />
daangries, xolo zogierTi SeakeTes da<br />
qristianobis mi zan TaTvis gamoiyenes.<br />
antikurobis momagonebeli SeZlebisdagvarad<br />
ga aq res, qvebzec axali warwerebi<br />
amokveTes. amieridan es Zeglebi simbolu<br />
rad qrisianobis mier warmarTobis<br />
dapyrobas warmoaCenda.<br />
XVI saukunidan mokidebuli da TviT<br />
XVIII-mdec papTa xelisufle bis mier ganxorcielda<br />
mTeli rigi aseTi restavraciebisa.<br />
Tu ra mosa z rebiT awarmoebdnen<br />
amgvar samuSaoebs, gvimxels papi aleqsandre<br />
VII Ci gi (1655-67 ww.), 1659 wlis ediqtSi<br />
cestiusis piramidis restavraciis<br />
brZa nebiT 26 . papi, romelmac panTeoni<br />
Tavis sagvareulo mavzoleumad aq cia,<br />
uwyoda sikvdilis Tanyofna da maradisobis<br />
sakiTxic, magram axse nebs nangrev-<br />
Ta Rirebulebas, viTarca werilobiTi<br />
istoriis dammowmebe l Ta, maT `turistul~<br />
mniSvnelobasa da eklesiisTvis<br />
25 lanciani, 1971, 217. 1589 wels gaica cecilius<br />
metelas akldamis dangre vis nebarTvac,<br />
magram kardinalma montaltom daJinebiT<br />
moiTxova, rom es mxolod im pirobiT gakeTebuliyo,<br />
Tu romis mosaxleobac Tanaxma<br />
iqneboda. aRSfoTeba imdenad didi yofila,<br />
rom nebarTva gaauqmes.<br />
26 aleqsandre VII-m 1659 wlis ivlisSi ediqti<br />
gamosca cestiusis pira midis restaraciis<br />
Taobaze, rac 1663 wels gakeTda. moxda piramidis<br />
mar marilos zedapiris reintegracia<br />
da SekeTda mis kuTxeebze mdgomi svetebi
maT politikur mniSvnelobas. Sesabamisad,<br />
papaTa sarestavracio Rvwis mTavar<br />
princi pebs ZeglTa reintegraciasa<br />
da SekeTebasTan mivyavarT, rogorc es<br />
gvaqvs traianesa da markus avreliusis<br />
svetebis, piramidis da konstan ti nes<br />
TaRis SemTxvevaSi. meore mxriv, antikuri<br />
Zeglebis, viTarca qris tianobis<br />
reliqviebis, mimarT pativiscemas TiTqmis<br />
religiuri restav ra ciisken SeiZleboda<br />
ebiZgebina, rasac diokletianes<br />
TermebisTvis mi qelanjelos proeqtisa<br />
da kolizeumisTvis gamzadebul zogierT<br />
gegma Si vxedavT.<br />
2.5. Zeglisadmi mopyroba<br />
`romis aklebis~ Semdeg<br />
imperator karlos V-is laSqris mier<br />
1527 wels `romis aklebam~ bolo mouRo<br />
renesansul papobas. am omma mravali antikuri<br />
Zeglis da, amas garda, arqivebis,<br />
biblioTekebis, warCinebulTa qonebis<br />
ganadgure ba gamoiwvia. rodesac imperatori<br />
roms 1536 wlis aprilSi ewvia, mas<br />
sa zeimo Sesvla via appia-dan, forumis<br />
Zveli satriumfo TaRebis gav liT kapitoliemsa<br />
da vatikanamde gaumzades. am<br />
simboluri msvlelobis sam za disisas<br />
200-ze meti saxli da mcire raodenobiT<br />
eklesiebic ki da angries. proeqtis<br />
erTi gamZRolTagani latino jovenale<br />
maneti iyo, ar qiteqtori, romelsac<br />
quCebis movla da piaca del popolos<br />
mowes rigeba evaloboda. 1534 wlis 28<br />
noembris weriliT (Fea, 1832, 467), pavle<br />
III-m (1534-59 ww.) igi pirvel siZveleTa<br />
komisionerad daniSna da, Tanac ve, aRiara<br />
mniSvnelovneba romis, jer sayovel-<br />
Tao imperiis, Semdgom ki saqristianos<br />
centris, memkvidreobisa. man dasturyo<br />
aseve, rom, barba ro sebTan, bunebasa da<br />
drosTan erTad, romis arqiteqturuli<br />
memkvid reobis ngrevis pasuxismgeblobas<br />
iziareben papebic, vinc dauSves,<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 55<br />
isini xeebiT dafaruliyo, neba misces<br />
ornamentebisa da sxva masalebis Camo xsnisa<br />
da sxvagan meored gamoyenebis, ganadgurebisa<br />
da ucxoeTSi gata nisac ki.<br />
papi Tavis `patriotul~ valad Tvlida<br />
uzrunveleyo Zegle bis, mis TvalSi misi<br />
mSobliuri qveynis sidiadisa da didebis,<br />
jerova ni dacva. werilSi dawvrilebiTaa<br />
miTiTebuli, ragvari Zeglebi saWi roebs<br />
dacvas; maT Sorisaa: TaRebi, taZrebi,<br />
`trofeebi~, amfiTeatrebi, cirkebi,<br />
akvedukebi, qandakebebi, marmariloebi<br />
da yovelive, rac SeiZ le ba siZveleda an<br />
Zeglad CaiTvalos. manetis mieca sruli<br />
uflebamo si leba, Tavisi gansjisebr,<br />
daejarimebina da daesaja, emeTvalyura,<br />
rom siZveleebi SeenaxaT, mcenareulobisgan<br />
gaewmindaT, qalaqidan ar wae-<br />
RoT, ar daefaraT axali naSeniT. principSi,<br />
pasuxismgebloba naTeli ki iyo,<br />
magram, Tumca msgavsi gankargulebani<br />
sxva papebsac gauciaT, ko mi si onerebis<br />
dasaxmareblad ar arsebula raime gamgeblobiTi<br />
struq tu ra. isicaa, rom qalaqis<br />
gamgeobas TandaTan sul ufro metad<br />
mihqon da gulTan antikuri Zeglebi da<br />
maTi movla.<br />
diokletianes Termebi Zveli romis<br />
udidesi abano iyo (zomebia: 380 x 370<br />
m.) da 3000 mimsvlels itevda. XVI saukuneSi,<br />
am veeberTela Se nobis mkvidri<br />
naSTebi jerac mdgara da zogierT sadgoms<br />
kamarebic ki SerCenoda. sici liel<br />
mRvdels, antonio del dukas, swam da,<br />
rom is qri s tiani mowameebis aSe ne buli<br />
iyo da hqonia xilva, rom is an ge lozTadmi<br />
miZRvnil eklesiad unda gadaaqcion.<br />
misi daJinebiT, 1550 wlis Yubi les dros<br />
aq religiuri msaxureba gamarTes; 1561<br />
wels pius IV-m (1559-65 ww.) gadawyvita<br />
nangrevebi santa maria deli anjelis<br />
eklesiad aeSene bi na, RvTismsaxurebis<br />
Sesamatebladac da esoden mniSvnelovani<br />
isto ri u li nagebobis sakonservaciodac.<br />
86 wlis miqelanjelos eTxova warmoedgina<br />
proeqti eklesiisa, romelic
56 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 2.5. santa maria deli anjeli romis antikur diokletianes TermebSi, XVI s.-Si<br />
miqelanjelom gamarTa, mogvianebiT ki is XVIII s.-Si l. vanvitelim gadaa keTa
1561-66 wlebSi Seiqmna da vazaris mier<br />
proporciebis mxriv romis erT-erT<br />
saukeTeso taZradaa Seqebuli. proeqtis<br />
deda-azri minimaluri Carevaa:<br />
axali danamatebi da cvlile be bi savsebiT<br />
aucilebelis zRvars ar cildeba.<br />
didroni jvarovan-ka ma rovani darbazi<br />
SuaSi erTgvar transeptada da eklesiis<br />
mTavar mo cu lobad iqca. Sesasvleli<br />
sami iyo _ CrdiloeTi, dasavleTi,<br />
samxreTi; mTavari trapezi CrdiloeTi<br />
monakveTis SuaSi idga, sam modablo naxevarwriul-kamarovani<br />
sadgomidan erT Si;<br />
is trapezis miRma sakurT xev lad grZeldeba<br />
_ axlad nagebi, is Zvel natatio-ze gadadis.<br />
garedan ek lesia nangrevad datoves.<br />
ase rom, antikuri nangrevis gavliT<br />
kamaro van sivrceSi SediodiT da faqizad<br />
kveTil renesansul kars SeaRebdiT interierSi,<br />
sadac romSi udides rva granitis<br />
svets martivad gamoyva nili vrceli<br />
jvarovani kamara uWiravs.<br />
mTlianobaSi Senoba `dausruleblad~<br />
iyo Cafiqrebuli. es asaxavs miqelan<br />
jelos sulier mdgomareobas cxovrebis<br />
bolosken, mis dadar di a nebas sikvdilisa<br />
da sulis xsnis sakiTxTa gamo.<br />
mas miuweria vaza risTvis, erTi fiqric<br />
ar mepoveba, masSi sikvdili rom ar<br />
gamoinakvTo so. misi ukanaskneli qandakeba<br />
`rondaninis Pietà~, diaxac SeiZleba<br />
Se dar des rembrandtis zogierT gvian<br />
namuSevars, `sadac idealur reali zm sa<br />
da racionalizmze uaris Tqmas abstraqtuloba<br />
(manerizmi) ki ar mo aqvs, aramed<br />
sulis ufro CaRrmavebuli da ufro<br />
konkretuli metyve leba~ (De tolnay, 1960,<br />
92). <strong>arqiteqturis</strong> dargSi amgvarive qmnilebaa<br />
santa maria degli angeli; angelozni,<br />
rogorc idea, misTvis Zlier maxlobeli<br />
iyo, metadre misi megobris, misTvis<br />
didi dasayrdenis, vitoria kolo nas<br />
gardacvalebis Semdeg. pius V (1566-72<br />
ww.) am proeqts mtrobda, rad gan is warmarTobisgan<br />
ar iyo daclili da mSeneblobis<br />
gagrZeleba ukve grigol XIII-s<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 57<br />
(1572-85 ww.) mouxda. Semdgom siqste V-m,<br />
ase, 90 000 m 3 ma sala wamoiRo Termebidan,<br />
misi axlomdebare villa di montaltos<br />
irgvliv gzebisa da sxva Senobebis<br />
asagebad. albaT, swored maSin moangries<br />
ka l da riumi. interieris gardasaxvam<br />
Tan daTanobiT Secvala miqelanje los<br />
kon cefcia. nagebobas gansakuTrebiT<br />
1749 wlis Semdgom luiji va n vitelis<br />
xelmZRvanelobiT Catarebulma samuSaoebma<br />
ucvala saxe. gar dasaxes interieris<br />
gegma da morTuloba, eklesiaSi<br />
Sesasvlels ki gvi ani barokos stiliT<br />
agebuli fasadi SesZines.<br />
XVI saukunis bolos romis antikuri<br />
Zeglebis mTeli rigis res tavracia domeniko<br />
fontanam, papis siqste V-is mTavarma<br />
arqiteqtorma, ga naxorciela; maT<br />
Soris iyo traianes (1589 w.) da markus<br />
avreliusis (1590 w.) svetebic. memorialur<br />
svetebze arsebuli warmarTuli<br />
atribu tebi qristianul saxeebad gadaaqcies;<br />
ase gaCnda pirvelze wm. petres,<br />
meoreze ki wm. pavles brinjaos figurebi<br />
27 . traianes svets mcire Seke Te ba-<br />
Ra sWirdeboda, meore sveti ki, markus<br />
avreliusis pativsacemad aR marTuli,<br />
miwisZvrisa da xanZrisgan didad iyo<br />
Selaxuli _ mas grZivi bzari gauCnda,<br />
nawilebi Camotyda, zeda qvebi ki ramdenime<br />
gojiT daci l da Tavdapirvel<br />
mdebareobas. fontanam CamoTala bazisis<br />
zedapiri da guli marmarilos axal<br />
bazisSi moaqcia, romlisTvisac masala<br />
dangre u li septizoniumidan moitanes.<br />
svetis bzarebi rkinis mosaWerebiT daamagres<br />
da tyvia Caasxes, ise rom reliefebi<br />
SeiZleboda baTqaSiT Seeke-<br />
TebinaT. svetis nakluli nawilebi axali,<br />
mxolooden danakargs mosar ge bad<br />
moWrili marmariloTi Seavses, ramac<br />
xarjebi Seamcira. dakargu li figurebi<br />
Tavidan, an analogiiT gamokveTes, anda<br />
mimdebare monakve Te bis figuraTa aslebi<br />
27 orive figura XII saukunis karebis brinjao-<br />
Ti Camoasxes.
58 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 2.6. romis markus avreliusis svetis restavracia XVI s.-is bolos siqste V-is nebiT<br />
d. fontanam Caatara
gaakeTes. ieris gasamarTleblad svets,<br />
etyoba, mTlianad kirxsnari gadaavles.<br />
renesansis papebs Soris nikoloz V-m<br />
pirvelma SesTavaza wm. pet res bazilikis<br />
winmdebare moedanze obeliskis xelaxla<br />
aRmarTva. am ide iT pavle II-c dainteresda,<br />
romelmac aristotele di fiorovante<br />
di ridolfo (1415-20-86 ww.) 28 bolonYadan<br />
moiwvia, imxanad eklesiis gve rdiT<br />
mdgari obeliskis, `acu July Caesaris ad<br />
sanctum Petrum~, moedanze gad mosatanad.<br />
samuSao ukve daewyoT, rodesac papi<br />
gardaicvala da pro eqtic SeCerda. obeliskebi<br />
29 Zlier itacebda imdroindel<br />
arqiteq to rebs da maTi araerTi dokumenturi<br />
Canaxati Tu rekonstruqciac<br />
iq na momzadebuli. sxvadasxva SeTavazeba<br />
hqondaT, magaliTebr, bramantes, rafaels<br />
da antonio da sangalo umcross.<br />
am natvris aRsruleba siqste V-s<br />
xvda wilad. man gamoiyena obe liskebi<br />
romis Tavis generalur gegmaze, qalaqis<br />
umTavresi adgilebis mosaniSnad da<br />
mis mier gayvanili axali wrfivi quCebis<br />
dabolovebaTa sam kaulada da iq SesamCnevi<br />
mijnebis Sesaqmnelad. misi pontifikatis<br />
pirvel, 1585 wels sisqte V-m<br />
gamoacxada konkursi vatikanis obeliskis<br />
wm. petres gverdiT aredan bazilikis<br />
winmdebare moedanze gadatanis gamo.<br />
mogebuli fontana darCa, romelmac<br />
28 igive bolonYeli inJineri aristotele yofila<br />
Cabmuli sxva isto riul nagebobebTan<br />
dakavSirebul RonisZiebebSi (mag., romis<br />
santa ma ria sopra minervas ori didi monoliTuri<br />
svetis aRmarTva, bolonYas santa<br />
maria del tempios samreklos gadaadgileba,<br />
veneciis san anje los gadmoxrili samreklos<br />
gasworeba)<br />
29 amboben, romaelebma egviptidan eqvsi didi<br />
da 42 mcire obeliski moi ta nes, romelTagan<br />
Tavis adgilze erTiRa mdgara, kaligulas<br />
odindel cirkSi, wm. petres bazilikis<br />
gverdiT. mcire obeliski kapitoliumis<br />
borcvze mdgara; danarCenebi waqceuli da<br />
damtvreuli iyo, Ziric moS lili hqondaT;<br />
maTi aRmarTva advili saqme rodi iyo.<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 59<br />
CamoiRo obeliski da axal ad gilze<br />
gadmoitana igi. saamiso mzadebas Svidi,<br />
samuSaoebs ki xuTi Tve daWirda, Tan<br />
didebuli sanaxaobac gaxda, ramac<br />
fontanas didi sa xeli mouxveWa. 1586<br />
wlis seqtemberSi obeliski didi ambiT<br />
akurTxes; mis Tavze jvari iyo, kvarcxlbekze<br />
ki vrceli warwera, borot sul-<br />
Ta gandevnaze miniSnebiT. siqste V-s<br />
zeobaSi sami sxva obeliskic aRmar Tes:<br />
erTi 1587 wels, santa maria majores<br />
sakurTxevels miRma (is papis sakuTari<br />
vilas Sesasvlels aRniSnavda), 1588<br />
wels _ lateranSi, 1589 wels ki qalaqis<br />
mTavar CrdiloeT Sesavalze _ piaca<br />
del popoloze. yvela es obeliski damsxvreuli<br />
iyo da aRdgenil iqna. maTSi<br />
udidesi da sarestavraciod urTulesi<br />
lateranis obeliski iyo (cirkus maqsimu<br />
sidan gadmotanili). misi nakluli<br />
nawilebi dangreuli septizoniu mis granitiT<br />
Seavses, romelic ZelakebiTa da<br />
sogmanebiT daamagres; axal nawilebze<br />
ieroglifebi amokveTes, ase rom SekeTebas<br />
iolad ver SeniSnavdiT.<br />
obeliskebiT gataceba siqste V-s<br />
Semdegac gagrZelda; maTgan ori XVII<br />
saukuneSi aRmarTes. pirveli maqsenciusis<br />
cirkidan wamoiRes da papis<br />
inokenti X-Tvis piaca navonas `oTxi<br />
mdinaris~ Sadrevanze 1651 wels da dges;<br />
meore santa maria sopra minervas<br />
eklesiasTan aRmoaCines da mis win papis<br />
aleqsandre VII-Tvis 1667 wels aRmarTes.<br />
orive pro eqts be r nini uZRveboda. XVI<br />
saukunesTan SedarebiT, is obeliskebs<br />
ufro dinamikuradac moekida da ufro<br />
ar qi teqturuladac _ man isini xu roTmoZRvruli<br />
sivrcis samkaulad gamoiyena.<br />
ieroglifebis amosaki T xad iezu i ti<br />
mama, anastasio kirxeri miiwvies da man<br />
es gaakeTa kidec _ mar Talia, cdeboda,<br />
magram Tavis TavSi ise iyo darwmunebuli,<br />
rom da kar guli adgilebisTvis Tavisi<br />
mogonili `hieroglyphica genuina~-c ki<br />
Ses Ta va za. XVIII saukuneSi xelaxla kidev
60 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
oTxi obeliski aRmarTes.<br />
roamuli xanidan, tradiciam qristian<br />
mowameTa xvedri romis Te atrebs<br />
daukavSira. martvilTa gansakuTrebiT<br />
didi raodenobis aRsas ruli kolizeums<br />
miewera da is xSirad wmindanTa<br />
vneba-wamebis simbo lo dac aurCeviaT.<br />
amitomac, kolizeumi am qristianuli<br />
konotaciebis ga mo ufro iyo saxelganTqmuli,<br />
vidre rogorc <strong>arqiteqturis</strong><br />
nawarmo ebi. 1490 wels inokenti VIII-m da<br />
`conservatorii~-ebma neba darTes mis arena<br />
ze religiuri xasiaTis warmodgenebi<br />
gamarTuliyo, rac Semdgom tra diciul<br />
saaRdgomo sanaxaobad iqca. Tavidan<br />
papi fiqrobda mis gzis ga sayvanad dangrevas,<br />
magram romis moqalaqeTa da-<br />
JinebiT wamoyenebul iq na winadadeba<br />
is social-ekonomikurad sasargeblo<br />
funqciisTvis ga mo ye nebuliyo. fontanam<br />
moamzada meSaleTa hamqris saxelosnoebisa<br />
da ba nebis mowyobiT misi Salis<br />
sawarmod gamoyenebis proeqti, magram<br />
geg mebi papis gardacvalebam SeaCera.<br />
1671 wels mama karlo de tomazim ji an<br />
lorenco berninis dakveTa misca aq wmida<br />
mowameTa taZari daegeg ma, romelic,<br />
Tanacve romis sidiadis dasuraTxateba<br />
da <strong>arqiteqturis</strong> Tvis sanimuSoc iqneboda.<br />
is dabejiTebiT moiTxovda, yovelive<br />
Zveli xelux le belic yofiliyo da<br />
arc riTime dafaruliyo. Sesasvlelebis<br />
ga mosakveTad axali fasadebi, SigniT ki<br />
mcire samlocvelo iqna Semo Ta vazebuli.<br />
amfiTeatrSi, amdenad, didi, santa maria<br />
deli anjelis nai ri, eklesia gaCndeboda,<br />
qristianTa martvilobis dammowmebeli.<br />
es geg mebi ar ganxorcielebula,<br />
magram aqauroba 1675, saYubileo, wels<br />
mowa meTa saxsovrad satfureba yves.<br />
1703 wels Senobis nawili miwisZvram<br />
Camo ang ria da masala `porto di ripetas~<br />
asaSeneblad moixmares.<br />
kolizeumis eklesiad gadaqceva<br />
ukanasknelad karlo fontanam (1638-<br />
1714 ww.) scada, romelic xelisufalT<br />
aRmosavleTi kedlis gan mtki cebisken<br />
mouwodebda da 1708 wels gamokvlevac<br />
moamzada (1725-Si ga moqveynebuli), Tu<br />
rogor unda moxdes am antikuri Zeglis<br />
didebis aRdgena mi si qristianul salocavad<br />
jerovnad gamoyenebis gziT. arena<br />
danarCen naSenobas TaRovani svetnariT<br />
unda gamoyofiliyo, masze 42 mo wamis<br />
qan dakebiTurT. arenis dasavleT nawil-<br />
Si mas SemoTavazebuli hqonda Sadrevani<br />
_ wanabaZi antikuri `meta sudante~-si,<br />
romlis naSTi koli ze u mis mopirdapired<br />
idga. 1744 wels papma benediqte<br />
XIV-m, koli ze u mis SebRalvis asakrZalavad,<br />
romis mmarTvels ediqtis gamocema<br />
da avala. ami eridan aRar daiSveboda<br />
naSenisTvis qvebis Camocileba, arena ki<br />
qri s tian mowameTa saxsovrad ikurTxa.<br />
1749 wels kidev ganaCines, rom are nis<br />
garSemo _ via Circus _ mudmivi edikulebi<br />
aeSenebinaT, mis Su a gulSi ki jvari<br />
aRemarTaT. winaaRmdeg papis gankargulebisa,<br />
arena na xirs Se r Ca, nageboba<br />
ki kvlavac nakelis Sesanaxad gamoiyeneboda.<br />
amis mi uxeda vad, is mogzaurTa<br />
erTi sayvareli mosanaxulebeli adgili<br />
Se iqmna 30 .<br />
XVII saukuneSi `santa maria ad martires~<br />
eklesiad qceul panTe ons mudmivad<br />
gamoiyenebdnen da SeakeTebdnen<br />
kidec. XV sau kuneSi is na wilobriv Senobebisgan<br />
gamoanTavisufles. Seilaxa Tavad<br />
panTeonic da 1625 wels, rodesac<br />
saomrad liToni dasWirdaT, papma ur-<br />
30 istorikosi edvard giboni mas pirvelad<br />
1764 wels ewvia, xolo Sot landieli literatori<br />
jeimz bosueli imav xanebSi werda:<br />
`saxelganT qmuli kolizeumi uTuod<br />
grandiozulsa da amaRlebul warmodgenas<br />
gvi qm nis Zvel romaelebze... mis SigniT<br />
martomyoflis binaa. iq asa svlelad, sadac<br />
adre dasajdomebi da derefnebi iyo,<br />
mis samartomyof loze gaviareT... eldismomgvreli<br />
ram iyo imis naxva, rom Teatris<br />
zogi adgili nexviT iyo savse~. (Quennell P.,<br />
1971, the Colosseum, the reader’s Digest, london,<br />
gv. 109).
sur. 2.7. papma urban VIII barberinim panTeons<br />
portikis brinjaos Weri Camoaxs nevina.<br />
aRSfoTebulTa dasaSoSmineblad man 1623<br />
wels ori samreklo aaSenebina (piranezis<br />
gravYura, “Vedute di Roma”-dan)<br />
ban VIII barbe rinim (1623-44 ww.) portikis<br />
brinjaos konstruqciebi moaxsnevina,<br />
mere ki aRmoCnda, rom mas oqro da vercxli<br />
hqonda Sereu li da amitomac artileriisTvis<br />
ar gamodgeboda. aqedanaa<br />
cnobili Tqma: `Quod non fece runt barbari,<br />
fecerunt Barberini~ (rac barbarosebma ver<br />
moi moq medes, barbe rinim moimoqmeda).<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 61<br />
brinjaos nawili bernini-borominis wm.<br />
petres saCrdilobe lis agebas moaxmares.<br />
romaelTa aRSfoTebis pa su xad, papma<br />
dan g reuli Su asaukunovani samreklos<br />
nacvlad oris ageba gadawyvita. sa mu-<br />
Saoebi 1626-32 wlebSi karlo madernom<br />
da borominim (igi aq xurodac muSaobda)<br />
ganaxorcieles. miuxedavad amisa,<br />
panTeonis mdgomareoba mZi me rCe bo da:<br />
dazianebuli iyo portikis aRmosavle-<br />
Ti mxare, aklda ori sve tic; motexili<br />
iyo timpanis nawili da, amasTan erTad,<br />
moednis done panTeonisaze bevrad maRali<br />
iyo. dazianebuli da nakluli iyo<br />
interie ris marmarilos mopirkeTeba.<br />
renesansis arqiteqtorTa TvalSi<br />
panTeoni arqiteqturuli for mis srulyofilebis<br />
gansaxiereba iyo, magram<br />
nageboba mravalTaTvis si kvdilis simbolosac<br />
warmoadgenda. aleqsandre VIIm<br />
daukveTa berni nis aq misTvisa da misi<br />
ojaxisTvis mavzoleumi gaemarTa, miiCnevda<br />
ra Zegls qristianobis maradisi<br />
da sayovelTao Rirebulebebis uwyvetobis<br />
gansaxierebad. taZari im centralur<br />
komponentad dasaxes, romlis garSemo<br />
gaiSleboda, simetriis jerovani dacviT,<br />
sur. 2.8. romis panTeoni<br />
1662 wlis aqeT papis<br />
aleqsandre VII Cigis<br />
ojaxis saZva led iqna<br />
`reabilitirebuli~.<br />
portikis aRmosavleTi<br />
mxare axlad, axlomaxlo<br />
gaTxrebisas napovni<br />
svetebiTa da marmariloTi<br />
aSenda: axal naxelavze<br />
papobis simbolo da<br />
Cigis saojaxo emblemaa<br />
amokveTili
62 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
qalaqis xedi; gumba Ti SigniT stukoTi<br />
gamoyvanili Cigis gvaris simboloebiT<br />
da warwe riT unda SeemkoT. portikis<br />
restavracia 1662 wels daiwyes; dakargul<br />
svetebs piaca san luiji dei franCezize<br />
napovni Caanacvles, restavraci isas gamoyenebul<br />
antikur svetisTavebze Cigis<br />
gvaris emblemebi gamok veTes. timpani pan-<br />
Teonis pirdapir mdgari traianes TaRis<br />
(arco della Pietà) naSTebidan wamoRebuli<br />
marmariloTi SeakeTes.<br />
konstantines TaRi qristianobis<br />
<strong>istoria</strong>sTanaa dakavSirebuli da rac<br />
SeiZleboda kargad iyo SemorCenili. da<br />
mainc, 1534 wels Tavebi Camoatexes dakiel<br />
tyveTa qandakebebs, CrdiloeTi<br />
mxaris `giallo antico~-s erT-erTi sveti<br />
ki Camoxsnes, lateranis bazilikis organisTvis<br />
rom Seeye ne b inaT. 1731 wels<br />
kliment XII-m da romis `Conservatori”-ebma<br />
TaRis restav racia brZa nes, alesandro<br />
kaponis moTaveobiT, romelmac `guldasmiT<br />
da fa qi zad aRadgina svetebi da maTi<br />
karnizebi, SeakeTa qandakebebi da maT pir<br />
vandeli forma SesZina~ (Gaddi, 1736, 117).<br />
axlad gamokveTes tyve Ta Ta ve bi, reliefebi<br />
da karnizebi SeakeTes, naklul<br />
svetebs sxva anti kuri, TeTri marmarilos<br />
svetebi Caanacvles. samuSaoebi 1733<br />
wels daa s ru les da marmarilos dafebi-<br />
Ta da publikaciiT ukvdavyves.<br />
2.6. reformacia da<br />
kontrreformacia<br />
1517 wlis 31 oqtombers germanelma religiurma<br />
reformatorma vi tenbergis<br />
eklesiis karebs saeklesio indulgenciebis<br />
Taobaze 95 Tezi si miaWeda. misi<br />
Seteva eklesiaze merec gagrZelda, man<br />
berobac SeaCve na (De votis monastic, 1521)<br />
da 1520 wels papma leo X-m mis winaaRmdeg<br />
ga mosca bula, romelic lYuTerma<br />
vitenbergSi sajarod dawva. ramdenime<br />
momdevno weli, saqsoniis kurfYurstis<br />
mfarvelobis qveS, man varbur gis cixedarbazSi<br />
dahyo, vidre saeklesio sasamarTlos<br />
win Tavisi mrwam sis dasacavad<br />
warsdga. lYuTeris qmedeba simboluri<br />
Jami gaxda sru liad-evropuli reformaciuli<br />
moZraobisTvis, ramac ara<br />
mxolod eklesiuri, aramed socialurpolitikuri<br />
cxovrebis arsebrivi cvlile<br />
be bi moitana. XVII saukunis meore naxevarSi<br />
viTarebis Cawynarebis mere, dasavleTi<br />
da CrdiloeTi evropis qveynebis<br />
umravlesoba protes tantuli eklesiis,<br />
evropis samxreTi ki romis kaTolikuri<br />
eklesiis mxa reze aRmoCnda. reformaciis<br />
SedegTagani adamianTa sxvadasxva<br />
jgu fe bis imigracia iyo _ mag., hugenotebi<br />
aiZules safrangeTi daetovebinaT<br />
da mezobel qveynebSi, mere da mere<br />
ki TviT amerikasa da samxreT afrikaSi<br />
wasuliyvnen; didma jgufma gadainacvla<br />
kaTolikuri samxre Ti dan protestantul<br />
CrdiloeTSi niderlandebSic.<br />
religiuri uTanx moeba saukuneze met<br />
xans gagrZelda da mas SeiaraRebuli<br />
brZolac sdevda Tan, mag., 30-wliani<br />
omi (1618-48 ww.), romelmac gaanadgura<br />
cent ra luri evropa da didi ziani miayena<br />
istoriul nagebobebsa da qala qebs.<br />
reformaciis moZraobis sapi ris pirod<br />
italiaSi kontreformacia aRzevda,<br />
1530-ian wlebSi wamowyebuli. is gulisxmobda<br />
saeklesio msa xu re bi sadmi axlebur<br />
moTxovnebs, aman ki biZgi misca arsebuli<br />
saekle sio nagebobebis trentis krebis<br />
1563 wlis `saxelmZRvanelo principe bis~<br />
Tanaxmad Secvlas. adrec yofila eklesiis<br />
gegmis Secvlis saWi ro e ba, magram<br />
axla ufro gadawyvetiT moqmedebdnen da<br />
renovaciam Sua sa u kuneebis eklesiebze<br />
imgvarive zemoqmedeba moaxdina, rogorsac<br />
mog vi a nebiT CrdiloeT evropaSi, gansakuTrebiT,<br />
inglisSi vnaxavT. interierebi<br />
gaaxalvaTes, moxsnes jvarcmiani<br />
zRudeebi da sxva gammijnavi ele mentebi,<br />
gadagegmarda kapelebi. erTi magaliTTagania<br />
jorjo vazaris mier florenciis
Suasaukunovani eklesiebis, santa kroCesa<br />
da santa ma ria novelas renovacia (hall,<br />
1979). italiaSi goTika Serisxuli iyo,<br />
vi Tarca, vazaris TqmiT, `urCxulebrivi<br />
da barbarosuli, yovelives mo k lebuli,<br />
rasac wesrigs vuwodebdiT~ (vasari, 1973,<br />
i, 137). is Semdgom am bobs: `RmerTma daifaros<br />
yvela qveyana amgvari ideebisa<br />
da mSeneblobis stilisgan! Cveni Senobebis<br />
silamazesTan SedarebiT aq iseTi<br />
deforma cia Cans, rom arca Rirs ma-<br />
Tze sityvis gagrZeleba~ (vasari, 1973, i,<br />
138). marTalia, am `urCxulebs~ arcTu<br />
aucileblad angrevdnen, ufro axal gemovnebaze<br />
moaqcevdnen; yvelafer Suasaukunovans<br />
axalSi moaqce v d nen an Semalavdnen,<br />
rogorc albertim es riminis `tempio<br />
malates tianosa~, TviT vazarimski `monte<br />
olivietos~ neapoluri monastris ax lad<br />
Semkobisas gaukeTebia, sadac goTuri kamarebi<br />
axali stukos miRma gauCinarda.<br />
marTalia, `conformita~ (Sesatyvisobis) gamo,<br />
Senobebi SeiZlebo da Tav da pirveli<br />
sti lis gaTvaliswinebiTac daesrulebinaT,<br />
rogorc es milanos kaTed ra lis Sem-<br />
TxvevaSi moxda. TviT vazarisTanac ki naxavT<br />
gareul `far do biTobas~ zogierTi<br />
Suasaukunovani ostatis Sefa se bisas da<br />
sityve bic ar yofnis jotos, andrea pizanosa<br />
da sxvaTa Se sa qebad, radgan `Tu ki<br />
vinme mxedvelobaSi miiRebs im drois xasiaTs,<br />
xe losanTa sikv dil sa da sasikeTo<br />
Semweobis moZebnis siZneles, mas a ra Tu<br />
mxolod mSve niers, aramed, Cemebr, saswaulebrivsac<br />
dauZaxebs...~ (vasari, 1973, ii,<br />
103).<br />
2.7. gavlena evropaze<br />
luTeris Tezisebsa da, metadre, beruli<br />
cxovrebis SeCvenebas, ma leve sxvaganac<br />
gamoexmaurnen. daniam `sindisis Tavisufleba~<br />
1527 wels gamoacxada, xolo<br />
1534 wels `saeklesio daniSvnaTa~ aqtma<br />
sabo loo da r tyma miayena daniis ekle-<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 63<br />
siis papisadmi administraciulsa da<br />
discip li narul damokidebulebas. SvedeTSi<br />
saeklesio sakuTreba da ad gilmamuli,<br />
romelic mefem `metismetad~<br />
CaTvala, samefo xelisuf le bas ga daeca.<br />
1524 wels cYurixis sabWom daSala religiuri<br />
gaerTia nebebi, ma Ti Semosavlebi<br />
ki ganaTlebisa da socialuri<br />
gaumjobesebis programe bis Tvis gadado.<br />
safrangeTSi Sua saukuneebis nagebobebs<br />
ziani, meta d re XVII saukunis dasawyis-<br />
Si, hugenotebTan omisas miadga, Tumca<br />
Suasau kunovani Senobebisadmi mopyrobaze<br />
italiurma renesansmac imoqmeda.<br />
Tu m ca ki filiber de l’ormi dangrevas<br />
ki ara, gadasxvaferebas urCev da. meore<br />
mxriv, iseve rogorc evropis sxva nawilebSi,<br />
Suasaukunovani tradiciebi klasikuri<br />
ieris miRma ganagrZobda arsebobas<br />
da imis mra vali SemTxvevac moipoveba,<br />
rodesac religiuri nagebobebisTvis<br />
kvlav goTuri stili SearCies. aseTia,<br />
mag., orleanis kaTedrali sainte-Croix,<br />
romelic goTuri formiT mxolodRa<br />
XVIII saukuneSi dasrulda. sen meqsanis<br />
saabato, hugenotebisgan dangreuli,<br />
benediqtelebis mier XVII saukunis bolosken<br />
xelaxla aSenda; kluatri klasikuri<br />
stili Taa Sesrulebuli, eklesia<br />
ki axlad Tavdapirveli, Suasaukunovani<br />
sti liT aSenda. germanulenovan qveyneb-<br />
Si, sadac goTuri stiliT TiTq mis mTeli<br />
XVII saukunis sigrZeze aSenebdnen,<br />
klasicizmTan dapirispi reba mxolod<br />
XVIII saukuneSi gaxda sagrZnobi.<br />
inglisSi monastrebis religiuri<br />
reformis msvlelobaSi, kardi na l ma<br />
Tomas uolsim religiuri gaerTianebebis<br />
akrZalvac brZana, me tad re, Tu isini<br />
sazRvargareTidan imarTeboda. papTan<br />
dapirispirebi sas, romelmac ar Seiwynara<br />
mis mier ganzraxuli qorwineba,<br />
henri VIII-m 1534 wels gamoacxada, rom<br />
is inglisis eklesiis Tavia. momdevno<br />
wels man daniSna komisia Tomas qromvelis<br />
xelmZRvanelobiT monastrebis
64 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mdgo mareobis Sesamowmeblad da gamoica<br />
aqti maTgan yvela daxuruli yo, romlis<br />
wliuri Semosavali 200 funts Camouvardeboda.<br />
aman gamoiw via xatmebrZoleoba<br />
da yvelafris ganadgureba, rasac<br />
ki samonas t ro cxo v rebis suni udioda.<br />
darhemis monasters jer momcro<br />
senakebi mous pes, Semdeg mefis warmogzavnilebma<br />
saukuneebiT dagrovebuli<br />
mTe li si m didre CamoarTves. Tumca 1541<br />
wels igi xelaxla daafuZnes, vi Tarca<br />
qristes da yovlad kurTxeuli qalwuli<br />
mariamis sakaTedro ta Zari, ngreva gr-<br />
Zeldeboda; kveTiloba dalewes, spilen-<br />
Zis dafebi gazi des, vi traJebi Caamsxvries,<br />
saaiazmeebi da saflavis Zeglebi,<br />
rogorc kerpebi, gaanadgures. TviT saxuravis<br />
tyvia dekanozma Tavis sasargeblod<br />
gayi da. miuxedavad amisa, darhemi<br />
SedarebiT kargadaa Cvenamde mo suli,<br />
ma Sin rodesac aTobiT monasteri (mag.,<br />
Yorkis sent meri, YorkSi ris rivo, faunteni<br />
da roSi, uelsSi _ tinterni) an<br />
mTlianad an nawi lobriv da angries. sa-<br />
Seni masala an gayides an moipares, nangrevebi<br />
ki upat ronod da agdes, vidre<br />
isini kvlav ar `aRmoaCines~ rogorc<br />
`cxovelxatulobi Ta~ Tu `amaRlebulobiT~<br />
Rirebulni.<br />
1560 wels dedofalma elisabed I-ma,<br />
henri VIII-is asulma, scada ek lesiebi<br />
raimenairad daecva da gamosca proklamacia<br />
`ZeglTa damtv revisa da dalewvis<br />
winaaRmdeg~, romelic eklesiebsa da<br />
sazogadoeb riv nagebobebSi gamofines.<br />
magram saeklesio nagebobebis daSaveba<br />
ga grZelda da mogvianebiT metadac<br />
gacxovlda, metadre 1640-iani wlebis<br />
samoqalaqo omis dros. arsebul nagebobaTa<br />
gardasaxvis da damangre veli<br />
mospobis kidev erTi gamomwvevi inglis-<br />
Si klasicizmis damkvid reba gaxda. 1613<br />
wels lordi arandeli da arqiteqtori<br />
inigo jounzi samogzaurod italias<br />
wavidnen _ pirveli antikur siZveleTa<br />
Sesagro ve b lad, meore mis mrCevlada da<br />
<strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad. am ori ingliselis<br />
mogzaurobam dasabami misca<br />
tendencias, romelsac sxvebic wayvnen,<br />
gansakuTrebiT XVIII saukuneSi. inigo<br />
jounzi Tavad ambobs, ra daikisra:<br />
`Cems axalgazrdobaSi bunebiT xatvis<br />
xelovnebaTa d mi midrekili, ucxooba-<br />
Si wavel maT italiel didostatebTan<br />
sabaa sod; iq me Tavi mivec ZvelTaZvel<br />
nagebobaTa nangrevebis gamoZebnas, romelnic<br />
TviT dro-Jamisa da barbarosebis<br />
sisastikes gadaurCa. Cemi Ta vi<br />
amiT rom davikmayofile, Cems samSoblo<br />
qveyanaSi mobrunebuli, me Cemi goneba<br />
gansakuTrebiT <strong>arqiteqturis</strong> Seswavlas<br />
movandome~ (Jones, 1655, 1).<br />
Tavisi proeqtebis meSveobiT jounzma<br />
inglisSi paladianizmi Se mo i tana<br />
da Tavis qveyanaSi klasikuri <strong>arqiteqturis</strong><br />
mTavari interpre ta tori gaxda.<br />
italiaSi misi kvleva-Ziebis Sedegebi<br />
SeiZleba vnaxoT `maskebis~ warmod genebisTvis<br />
mis naxatebSi da, sul sxvanairad,<br />
stoun henjis, samxreT inglisis<br />
Zv.w. II aTaswleulis, gvian neoliTuradre<br />
bri n jaos Zeglis kvlevaSi. gamokvleva<br />
jounzs, rogorc gamocdil arqi<br />
teqtors da ucxoeTis siZveleTa<br />
mcodnes, mefem 1620 wels daukveTa. ra<br />
Tqma unda, aRniSnuli drois Zeg lebs<br />
aravin icnobda da jounzma sca da veeba<br />
lodebiT Seqmni li wreebi romauli taZris<br />
naSTad ganemar ta _ igi pirvelad<br />
`tos kanuri orderiT~ aSendao, rac man<br />
rekonstruq ciis naxatiT daasuraTa.<br />
1620 wels inigo jounzma monawileoba<br />
miiRo londonis Zveli, norman-<br />
Ta xanis wm. pavles kaTedralis gamo<br />
komisiis muSaobaSi. misi war modgenili<br />
winadadebiT nagebobam klasikuri forma<br />
miiRo maitalia nizebeli sarkmlebiTa<br />
da didad naqebi portikiT (1632-42 ww.).<br />
samoqa laqo omis dros, 1643 wels, samuSaoebi<br />
Sewyda da eklesia jariskace bis<br />
yazarmad iqca. Zalian daSavda portiki,<br />
momdevno, respublikis xa naSi ki (1649-
60 ww.) Senoba sul gaubedurda: kamarianad<br />
Camoiqca saxu ra vis didi nawili.<br />
eklesiis mimdebare miwa spekulYantebs<br />
miyides, ro melTac zed kedlebTan saxlebis<br />
ageba daiwyes. kvlav azvirTda<br />
xat me brZoleoba papisturi gamosaxulebebis<br />
gasanadgureblad da gansakuT rebiT<br />
angariSgasawevia danakargi vitra-<br />
Jebiani sarkmlebis mxriv. msgav sadve,<br />
politikuri mizezebiT daangries an<br />
sxva daniSnulebiT gamoiye nes mravali<br />
cixe-darbazic.<br />
1663 wels, restavraciidan sami<br />
wlis Semdeg, dainiSna komisia wm. pavles<br />
eklesiis viTarebis Sesamowmeblad.<br />
imav wels kristofer rens (1632-1723<br />
ww.) daevala kaTedralis inspeqtireba<br />
da man Semoitana wina da deba Sejvarebaze<br />
masiuri klasikuri gumbaTi aSenebuliyo.<br />
1666 wels didi xanZris dros, w.<br />
pavle ise mZimed daSavda, rom gadawyda<br />
Zvelis adgilze axali kaTedralis ageba<br />
_ amocana, rasac moyva renis barokuli<br />
Sedevris aSeneba. Tanadroulad, man<br />
warmoadgina londonis axlad age bis<br />
mravlismCemebeli gegmac da 52 axali<br />
eklesiis amSenebeli an proeqtis zedamdgomi<br />
gaxda. es ukanasknelni odindel<br />
Suasaukunovan ek lesiebs Caenacvla da<br />
metad sxvadasxvanairad iqna mofiqrebuli;<br />
ume te soba klasikuri manerisaa,<br />
Tumca gegmareba, koSkurebi da Spilebi<br />
kvla vac goTur formebs misdevs. Tumca<br />
reni inglisSi klasicizmis um Tavresi<br />
warmomadgenelia da zogjer mkacrad<br />
iwunebda Suasaukunovan na gebobebs<br />
maTi Seuferebeli saZirkvlebis da konstruqciuli<br />
arasru l yo filebis gamo,<br />
igi Suasaukunovan nagebobebs pativiscemiT<br />
ekidebo da. aman praqtikuli Sedegebic<br />
moitana, rodesac is uestminsteris<br />
saa batos inspeqtorad muSaobda<br />
(1698-1722 ww.), iseve rogorc londonis,<br />
Ci Ce Teris, oqsfordis da selisberis<br />
Suasaukunovani nagebobebis mis na kvlevsa<br />
Tu SekeTebebSi. Cinebuli maga-<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 65<br />
liTia saamisod misi angariSi 1688 wels<br />
selisberis kaTedralis gaSinjvisa. Senobisa<br />
da mis gasaWir Ta aRweris Semdeg,<br />
is ganagrZobs:<br />
`mTeli eklesia gadaxurulia carcis<br />
kamariT mxolod TaRebsa da quslebze,<br />
Zvelebur yaidaze, uTaRnaroda da<br />
udamyof xazebod, gar da koSkisa, sadac<br />
quslebi damanawevrebelia da warmoadgens<br />
me C xeri rigis xazovan naxats;<br />
da es, meCveneba, mogivano xelobaa, sxva<br />
xelidan gamosuli, ara pirveli arqiteqtorisa,<br />
romlis gan s jani me mraval<br />
risame gamo marTebulad unda Sevafaso,<br />
mis miR ma me vipove mogviano TariRis<br />
sxvadasxva goTuri naSeni, rome lic,<br />
Tumc ufro gamoyvanilia saamo da momcro<br />
namuSakeviT, mok lebulia bunebiT<br />
mSvenierebas, rac pirveli zomebis<br />
proporcie biT aRiZvris. radgan aq gani<br />
Sua navis si maRlis mimarT da orTa vesi<br />
gverdiTebis moyvanilobisadmi kargi<br />
pro por ciebisaa. burje bi da interkolumniebi<br />
(anu sivrceni burjsa da burjs<br />
Soris) Ta Re bis simaRles, profilebs<br />
kargadaa Sefardebuli da mokrZa le bulad<br />
Sereuli did sibrtyeebs, uafeqtaciod<br />
yoveli kuTxis or namentiT<br />
Sevsebisas, Tumca aRmafrTovaneblad<br />
kargia, iseve me to biT ganaZRobs Tvals,<br />
rogorc metismetad danawevrebuli<br />
musi ka yurs. sar km lebi gadaWarbebuli<br />
sididisa araa da arc damana wevrebeli<br />
naxatis Sveulebi da gardigardmo xazebi<br />
aferxebs Suqs, rac momdevno saukunis<br />
cudi modaa; Cvenma xelovanma ukeT<br />
icoda, rom Suqs mSvenierebas ve ra feri<br />
Sematebs, is endoboda didebulsa da<br />
mdidar sisadaves, romel sac misi marmarilos<br />
Re roebi matebs mis namuSevars~<br />
(reni, 1750-1965, 304).<br />
uestminsteris saabatosTvis renma Ses-<br />
Tavaza daubolovebeli da sa v leTi ko-<br />
Skebis, mTeli nagebobisgvarad, goTikis<br />
midevnebiT dasru le ba. misi gardacvalebis<br />
Semdeg proeqti itvirTa<br />
nikolas houksmurma (1661-1736 ww.), misma<br />
udidesma mowafem da kolegam da is 1734
66 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 2.9. uestminsteris saabato XVII s.-is<br />
bolos mis dasrulebamde (The Dean and<br />
Chapter of Durham)<br />
wlis mere gaasrula. houksmurma Tavisi<br />
eklesiebisa da saxlebisTvis barokos<br />
sti lis sakuTari versia SeimuSava, magram<br />
oqsfordis yovelTa sulTa kolejis<br />
SemTxvevaSi mas goTikur stilSic<br />
umuSavia. Tumca is xvdebo da, ramdeni<br />
ram uWirda yovelTa sulTa kolejis<br />
Suasaukunovan naSens, mas es arqiteqtura<br />
kargi, mkvidri xelobis gamo moswonda<br />
da anga riSSi werda:<br />
`me unda gTxovoT cota ram Tqveni<br />
`Zveli sworkuTxedis~ sasikeTodac<br />
maTqmevinoT, romelic Tqveni yovlad<br />
Rirsebis dam fuZ ne bel ma aago, radgan<br />
Tu mas SeiZleba zogi nakli hqondes, is<br />
arc Rirse bebsaa moklebuli. es nageboba<br />
Ronieri da gamZlea, bev rad ufro mtki-<br />
sur. 2.10. jon Yeni n. houksmeris mixedviT _<br />
`gamosaxuleba beverlis kunZulis taZris<br />
didi jvrisa, romelic safuZvlidan oTxi<br />
futiT gadmoekida da Tavis adgilze<br />
aq aRwerili xis xaraCos meoxebiT iqna<br />
dabrunebuli~ (1774) (derek li n s tremis<br />
koleqcia)<br />
ce, vidre romelime Tqven axal nagebobaTagan,<br />
vi naidan maT arc simkvri ve aqvs,<br />
arc xeloba da darwmunebuli var, rom<br />
mas SeiZleba bevri ram mosaxerxebeli da<br />
mSvenieri Sevmato, xo lo zedmeti ngreviT<br />
an barba rosuli gadakeTebiT Tu<br />
dasaxiC re biT misi damfuZneblis mimarT<br />
bo roteba iqneboda da danaklisi axlandel<br />
mepatroneTaTvis” 31 .<br />
misi winadadeba gulisxmobda Zveli Senobis<br />
rac SeiZleba sru lad SenarCunebas,<br />
xolo aucilebeli damateba-gadakeTebebis<br />
frTxi lad Sesrulebas da dasZens:<br />
`rasac me am weriliT gTavazobT, gax-<br />
31 houksmuris werili jorj klarks (yovelTa<br />
sulTa koleji), 1715 wlis 17 Tebervlisa,<br />
`ganmartebad~ cnobili (Downes, 1979, 241).
lavT Zvel gamZle sazogadoebriv nagebobaTa<br />
SenarCuneba, romelnic Ronie ri<br />
da gamosadegia, nacvlad fantastikuri<br />
aramdgradi nagvis aSenebisa, an Zvelis<br />
gadakeTeba-dawylulebisa gauwafav TaRliT<br />
muSakTagan~. XVIII saukunis dasawyisis<br />
uaRresad mniSvnelovan samuSaod<br />
SeiZleba movixse ni oT beverlis taZris<br />
Semtkiceba houksmuris mier. CrdiloeTi<br />
tran septis gadaxrili fasadis sakonservaciod,<br />
mis vertikalur mdgo mare<br />
o bamde wasabiZgeblad gonebamaxvili<br />
xis konstruqcia iqna agebuli. saamisodve<br />
wyobaSi Sveuli CanakveTebi gakeTda,<br />
amis Semdeg Tavidan amo y vanili.<br />
am samuSaos gamo 1716 wels houksmurma<br />
Tanxebis Sesagro veb lad mimarTvac<br />
moamzada. houksmuri inglisuri dualizmis<br />
gamoxa tulebaa, TiTqmis winareraskinuli<br />
azriT; misTvis klasikurad<br />
ganswav luli ar qiteqtorisTvis, Senebis<br />
goTuri maneris SenarCunebac misaRebi<br />
iyo 32 .<br />
Teodorix didis xanis Semdeg skandinavia<br />
goTTa warmoSobis ad gi lad<br />
iTvleboda. magram Tumca maT, aqedan,<br />
abralebdnen romis dang re vas, skandinavielebs<br />
mWidro urTierToba hqondaT<br />
romis papTan. bri gi ta (Semdgom wmindanad<br />
Seracxuli), roms 1350 wlis Yubileze<br />
Cavida da mogvianebiT SvedeTSi<br />
brigitinTa ordenic daaarsa. XVI saukuneSi<br />
gustav vazam SvedeTi protestantulad<br />
gamoacxada, kaTolike episkoposi<br />
olaus magnusi roms gadaixvewa da<br />
CrdiloeTis xalxis pirveli is toria<br />
dawera. erTi saukuniT gvian, romSi gawafulma<br />
arqiteqtorma Jan de la valem,<br />
pirvelma Caitana SvedeTSi romis arqiteqtura<br />
da 1650 wels, gustav adolfis<br />
monacvled misi asulis, xristinas<br />
32 XVIII saukunis dasawyisSi houksmuri Yorkis<br />
taZris, inglisis erT-er Ti yvelaze ukeT<br />
SemorCenili Suasaukunovani kaTedralis<br />
saxecvlis saproeqto wi na dadebebis SedgenaSic<br />
monawileobda.<br />
siZveleTa xelaxali aRmoCena 67<br />
dedoflad kurTxevisTvis konstantines<br />
TaRis asli aago. xristina mogvianebiT<br />
sa c xovreblad roms wavida, sadac antikuri<br />
siZveleebis koleqcia hqonda; mis<br />
biblio Tekarebad jer beloris, mis mere<br />
ki bartolis umuSaviaT.<br />
Zveli sabuTebis, sagnebis, ganZebis<br />
da `runebiani qvebis~ siZve leTmcodneobiTi<br />
Seswavla SvedeTSi pirvelad<br />
XVI saukuneSi daiwyo. gus tav adolfi<br />
(1594-1632 ww.) mxars uWerda amgvar<br />
kvlva-Ziebas, maT So ris mogzaurobas<br />
aRwerilobebis Sesaqmnelad, xolo 1630ian<br />
wlebSi qvey nisTvis `saxelmwifo antikvarebi~<br />
dainiSna. 1666 wlis 18 dekembers<br />
he devig eleonoram, axalgazrda<br />
karlos XI-is (1655-97 ww.) Txovnisamebr,<br />
`siZveleTa ordinanss~ moawera xeli _<br />
italiis gareT aseTi ram pir velad moxda<br />
(schück, 1932, 268 da Semd.).<br />
am `ordinansis~ ZaliT dasacavi iyo<br />
siZveleebi da Zeglebi, Tu gind umniSvneloc,<br />
Tu isini rasme matebda qveynis<br />
istoriis movlenis, pirovnebis, adgilis<br />
Tu sagvareulos, metadre mefeTa<br />
da didebulTa, Se saxeb xsovnas. daculi<br />
obieqtebi an moZravi SeiZleboda yofiliyo<br />
(mo netebi da runebiani qvebi)<br />
anda uZravi (eklesiebi, monastrebi,<br />
cixe-da rbazebi, simagreebi, Zveli akldamebi<br />
an adamianis naxelavi miwis na gebo<br />
bani, Tundac nawilobriv SerCenili).<br />
Tuki vinme daazianebda amgvar obieqts,<br />
mas ebrZaneboda igi Tavisi manamdeli<br />
mdgomareobiT aRedgina. iRebda ra<br />
magaliTad roms, `ordinansi~ asaxavda<br />
SvedeTis wadils igi `did imperiad~<br />
ganexilaT. amgvari siZveleTmcodneobiTi<br />
interesis ze moqmedeba maleve arqeologiursa<br />
da akademiur kvlevaSi<br />
aisaxa. 1668 wels SvedeTis <strong>istoria</strong>sTan<br />
dakavSirebuli siZveleTmcodneobiTi<br />
kvle visTvis axali dawesebuleba Seiqmna;<br />
1692 wels igi, `Collegium Anti qui ta tum”,<br />
“siZveleTa arqivad~ gadaiqca. XVIII saukuneSi<br />
amgvari saqmi a noba dakninda, Seg-
68 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
rovebuli kvleviTi masala ki erovnul<br />
sabuTTa sa cavsa da samefo biblioTekas<br />
gadaeca Sesanaxad.<br />
italiurma renesansma Tanamedrove<br />
samyaros safuZveli Cauyara, is aseve<br />
Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> moZraobasac<br />
moaswavebs. am xanis erTi mniSvnelovani<br />
Tema istoriis axal koncefciasTanaa<br />
dakavSirebuli, ro me l mac antikuri romis<br />
naSTebi mniSvnelovan memkvidreobad<br />
aRiara. ma r Talia, is martooden<br />
klasikuri siZveleebiT ar Semosaz-<br />
Rvrula, rad gan es xanaa, rodesac, metadre<br />
CrdiloeT qveynebSi, Tundac<br />
ing lissa da SvedeTSi, Tavisi sakuTari<br />
erovnuli memkvidreobac SeigrZ nes.<br />
meore sakiTxi mxatvruli Rirebulebis<br />
winwamowevaa. Tumca jerac platonuri<br />
koncefciis damowmebiT, xelovnebis<br />
nawarmoebi Sua saukune ebis mere axleburad<br />
dafasda da renesansis ostatTa<br />
nawarmoebebi mom devno sau kuneebisTvis<br />
fuZemdebeli amosavali gaxda. am dros<br />
wamoiwyes antikuri Zeglebisa da xelovnebis<br />
nawarmoebebis restavracia;<br />
es saqmi a noba merec gagrZelda da misi<br />
principebi kvlavac zustdeboda, metadre<br />
XVIII saukuneSi.
3<br />
ganmanaTleblobis xana<br />
ganmanaTleblobisa Tu gonebis xana<br />
kulturuli memkvidreobis konser vaciis<br />
<strong>istoria</strong>Si imdenadaa mniSvnelovani,<br />
ramdenadac man Semoi ta na kulturuli<br />
paradigmebi da Camoayaliba koncefciebi,<br />
romlebmac di di wrmatebiT<br />
daafuZnes Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />
moZraoba. aleqsan der gotlib baumgartenma<br />
(1714-62 ww.) germanul filosofiaSi<br />
`esTe ti kis~ disciplina da sityva<br />
Semoitana, gavlena lesingis, kantisa da<br />
hegelis ideebze moaxdina. kidev ufro<br />
fuZemdebeli ram istoriis axa li koncef<br />
cia iyo, rogorc pirvel TavSi vnaxeT,<br />
romelic italiaSi vi kom, ger maniaSi ki<br />
herderma waswia win. misve ganviTarebaSi<br />
wvlili vinkelman mac Seitana antikuri<br />
xelovnebis nawarmoebTa, nivTTa da Zegl<br />
Ta kri tikuli garCeviT, riTac man<br />
safuZveli Cauyara Tanamedrove arqeolo<br />
gias, Tanamedrove xelovnebis <strong>istoria</strong>s<br />
da faqtebis dednebis moSvelie<br />
biT verifakaciis meTods. Sedegad, is<br />
asxvavebda dedansa da asls, es ki fuZemdebluri<br />
aRmoCnda mogviano sarestavracio<br />
politi kis Tvis. mxa tvrobis dargSi<br />
msgavsi midgoma belorim SeimuSava. Semd<br />
gom, am xana Sive aRmocenda koncefciebi<br />
`patinisa~ da `ferwerulis~ an `cxovelxa<br />
tu lis~ (pittoresque) _ pirvelad<br />
fer werasTan mimarTebiT xmare bu li,<br />
mo g vianebiT ki antikur nangrevebsa da<br />
Sua saukunovan eklesiebze gavrco bili.<br />
am xanisTvis niSneulia daintereseba<br />
antikuri siZve leebis siste ma tu ri arqeologiuri<br />
Seswavlisa jer italiasa da<br />
xmelTaSuazRvi s pireTSi, mogvianebiT ki<br />
dedamiwis sxva kuTxeebis mo na xuleba-<br />
mogzau robisadmi (tours). mizani saganTa<br />
warmoSobis gageba, qvey nierebis gamokvleva,<br />
yvelafris kritikulad ganxilva<br />
iyo; adamianma sa kuTari Tavis ndoba<br />
SeiZina da surda misi codna sabuTiani da<br />
organi zebuli yofi li yo. d’alamberisa<br />
da didros `Encyclopédie~ (1751-77 ww.)<br />
ganmanaTleblu ri suliskveTebis gamoxa<br />
tuleba iyo. biblioTekebi, wina mo rbed<br />
sauku ne Si statusis niSani, farTo<br />
sazogadoebisTvis ufro mi sa wvdomi<br />
gaxda. gaumjobesda beWdvis xarisxi da<br />
sagamomcemlo moRva weobac friad gavr<br />
celda. antikuri siZveleebis dokumentacia<br />
didron tomebad qveynde boda.<br />
1696-1701 wlebSi lorenc begerma<br />
prusiis koleq ciebis samTaviani SerCeviTi<br />
katalogi gamoaqveyna. Tanadroulad<br />
lei den Si ori didtania ni `thesauri~<br />
gamoqveynda _ erTi, iakob gronoviusisa,<br />
berZnul siZveleeb ze, meore, iohan<br />
georg greviusisa _ romanulis.<br />
1719 wels benediqtel ma berma bernar<br />
de monfokom gamoaqveyna `l’antiquité expliquée<br />
et repre sen tée en figures~ (siZveleni,<br />
gamosaxulebebiT axsnili da warmodgenili),<br />
40 tomisa da 40 000 suraTis Semcveli.<br />
xelaxla daibeW da <strong>arqiteqturis</strong><br />
Se saxeb adrindeli Txzulebebi; vitruviusi,<br />
paladio, skamoci da vi nYo la<br />
saswavlod aucilebeli wignebi xdeba.<br />
1721 wels avstrielma ar qi teqtorma<br />
bernhard fiSer fon erlaxma gamosca<br />
arqi teq turis dasu ra Tebuli <strong>istoria</strong><br />
`Entwurf einer historischen architektur~ (istori<br />
u li arqi teq turis monaxazi). wignis<br />
TavSi qveynierebis Svidi saocre baa, Semdgom<br />
ki sxvadasxva qveynebis _ egvipte,<br />
69
70 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
siria, sparseTi, saberZne Ti, romi _ <strong>istoria</strong>Si<br />
saxelganTqmuli nagebobebis<br />
suraTebi, splitis diokletia nes sasaxlis,<br />
palmiras da stounhenjis CaTvliT,<br />
Tumc ki araa goTuri ar qiteqtura.<br />
asaxulobani xelmisawvdom dokumentur<br />
masa las efuZnebo da (Tanadro u li istorikosebi,<br />
antikuri medlebi da `uwinares<br />
yov li sa imas, rac Ta vad nangrevebs<br />
SemorCa~), Tumc xSirad safuZvlad mxolooden<br />
fanta ziaRaa.<br />
XVII saukunis ganmavlobaSi antikvaroba<br />
italiis gareTac moduri gaxda.<br />
koleqciebi antikur nimuSebs, aseve cnobil<br />
qmnilebaTa aslebs, Tu adgilobriv<br />
napovn nivTebs Seicavs 33 . mas aqeT, rac<br />
roms ekonomi kuri siZliere moaklda,<br />
mniSvnelovani koleqciebi italiidan<br />
safran geTs, inglissa da sxva qveynebSi<br />
gaiyida. 1666 wels safrangeTis finans<br />
Ta ministrma, Jan-batist kolberma<br />
xeli moawera romSi franguli aka demiis<br />
wesdebas, sadac naTqvamia: `radgan uzrunvelsayofia<br />
safrangeT Si yvelaferi<br />
gvqondes, rac ki ram mSvenieria italiaSi,<br />
unda gaigoT, rom saamisod mudam<br />
unda vimuSaoT. amitomac Tqven Tavi<br />
unda gadasdoT yvelafris mosaZieblad,<br />
rac, Tqveni gancdisaebr, CvenTvisaa<br />
gamosag zavni” 34 . italiasTan da, ker-<br />
Zod, wm. lukas akademiasTan urTier-<br />
Toba Za l ze mWidro rCeboda. franguli<br />
33 xelovansac, mag., peter paul rubenss (1577-<br />
1640 ww.) hqonia monetebis, gemebis, bYustebisa<br />
da qandakebebis vrceli koleqcia.<br />
mis megobarTaga ni yofila holandieli<br />
filologi franciskus Yuniusi (1591-1677 ww.),<br />
romelmac samtomiani `Pictura veterum~ (Zveli<br />
mxatvroba) gamosca da fran gi numizmati,<br />
Yuristi da astronomi, nikola klod fabri<br />
de peireki (1580-1637 ww.), romelic `pirvel<br />
arqeologadac~ moixsenieba, radgan uaR resad<br />
gamowvlilviT muSaoba icoda da yoveli obieqtis<br />
warmomav lo bis gageba surda.<br />
34 Jan-batist kolberma akademiis wesdebas<br />
xeli 1666 wlis 11 Tebervals moawera<br />
(Franchi-verney, 1904, 24).<br />
akademiis swavlulTa mTavari amoca na<br />
romis antikuri Zeglebis kvleva, anazoembis<br />
momzadeba da `restavra ci e bis~<br />
(savaraudo Tavdapirveli formis dasuraTebad<br />
Cafiqrebulis) war modgena<br />
iyo. akademiam Tavisi wili ufro axal<br />
arqiteqturaze cod nasac ar daaklo _<br />
aseTi momcvelobisaa a. degodes 1682<br />
wels gamo cemuli wigni `Les édifices antiques<br />
de rome, dessinés et mesurés trèz exactement~<br />
(romis Zveli nagebobebi, Zalze<br />
zustad daxatuli da gazomili).<br />
3.1. `didi mogzaurobis~ gavlena<br />
lord arandelis da inigo jounzis<br />
wabaZviT, ingliseli `virtuosi~, xelovnebis<br />
moyvareni iwyeben italiaSi<br />
stumrobasa da italiuri xelo v ne bis<br />
nawarmoebebis Segrovebas; mogvianebiT<br />
es stumroba ingliseli jen tlmenis aRzrdis<br />
mudmiv Semadgenlad, `did mogzaurobad~<br />
(Grand tour) iqca. ra saxeli<br />
hqondaT mdidar ingliselT gavardnili,<br />
romael Ta Tqma gveubneba: `Cveni<br />
amfiTeatrebis daZvra rom SeiZlebodes,<br />
ing li se le bi maTac waiRebdnen!” 35<br />
mogzaurni sagangebo sazogadoebebsac<br />
afu Zne bd nen: 1717 wels _ `antikvarTa<br />
sazogadoebas” 36 , 1734 wels ki<br />
35 Edward wright, observations, 1720-iani ww. (manwaring,<br />
1925).<br />
36 `antikvarTa sazogadoebis~ mizani gacxadebulia<br />
mis mier gamocemul pir vel wignakSi,<br />
romlis saTauria: `the society of antiquarys,<br />
London. Jan. 1. 1717-1718”. aq naTqvamia:<br />
`siZveleTa kvleva mudam kargi mwerlobis<br />
nawi lad fasdeboda, sainteresodac<br />
da sasargeblodac; da Tu is dagvexma re ba<br />
ukeT gavigoT antikur ganswavlul erTa<br />
fasdaudebeli nawerebi an da Se vinarCunoT<br />
saTayvano danatovari Cveni winaprebisa,<br />
monawileoba eg zom karg da saamur saqmes<br />
SeerTebuli mcdelobiT SeWidebuli sazoga<br />
do e bis SeqmnaSi, martoden sasaxelo da<br />
mizanTan saukeTesod mimyvane be lic Tu Sei-<br />
Zleba iyos~ (Evans, 1956, 93).
`di le tan tebis sazogadoebas~. Tavidan<br />
gulisyuri klasikur siZveleebs iyo<br />
mipy robili, magram mogvianebiT _ metadre<br />
es `antikvarebze~ iTqmis _ uf ro<br />
meti yuradReba daeTmo sakuTar, inglisis<br />
siZveleebs da sazo gadeobis wevrebma<br />
bevri iRvawes maT dasacavad. 1770<br />
wlis aqeT iseTi av torebis mi er, rogorebicaa<br />
mRvdeli maikl Yungi, mRvdeli<br />
g. d. uiTi ngtoni, mRvdeli jon milneri,<br />
riCard gugi, jon qarteri, jeims dalauei,<br />
Tomas riqmeni da jon britoni,<br />
momzadda mTeli rigi publika cie bisa<br />
Suasaukunovani Senobebisa da Zeglebis<br />
Sesaxeb. italiaSi gamg zavrebulTagan<br />
yvelaze gavleniani, rogorc xelovnebis<br />
mfarveli da mcodne, riCard boYli,<br />
barlingtonis mesame grafi gaxldaT.<br />
klasikuri <strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebaSi<br />
monawileobisken gza mas kolen kempbelma<br />
da misma `vitruvius Britannicus~-ma (1715-<br />
16 ww.) gaukvala. romSi is Sexvda uilYam<br />
kents, romelTanac mTeli danarCeni<br />
sicocxle imegobra da da exmara mas inglisSi<br />
paladianizmi Seetana. 1754 wels<br />
Tavis `did mog zau robas~, mTeli kontinentis<br />
gavliT, italiisken Sotlandieli<br />
arqi teqtori robert adami Seudga;<br />
iq is 1758 wlamde darCa. is frang arqiteqtor<br />
Sarl-lui klerisosTan er-<br />
Tad muSaobda, zomavda nagebo bebs romsa<br />
da italiis sxva nawilebSi da splitSic.<br />
ase daagro va adamma arqiteqturuli<br />
elementebis didi odenoba, romelnic<br />
far Tod mo ixmara da inglisuri neoklasicizmis<br />
wamomwyebTagani gaxda.<br />
antikuri siZveleebis saZebnad kvleviTi<br />
misiebi maSin otomanTa im periaSi<br />
Semaval levantsa da saberZneTsac gadaswvda.<br />
1436 wels ki riak d’ankonas aTens<br />
stumrobis mere cota mogzaurma Tu<br />
SesZlo iq gamgzavreba. 1620-ian wlebSi<br />
Tomas houardma, arandelis meore grafma<br />
ganacxada, rom apirebs `Zveli saber-<br />
ZneTis inglisSi gadmonergvas~ (Peacham,<br />
1634, 107) da Tumca mas bevri siZnele<br />
ganmanaTleblobis xana 71<br />
Sexvda, man gaaxerxa sa berZneTidan Camotanili<br />
qandakebebis, reliefebis fragmentebisa<br />
da siZ ve leebis (zogi pergamonis<br />
sakurTxevlidanac ki warmosdgeba)<br />
mozrdi li koleqciis SeZena. es e.w.<br />
`arandelis marmariloebi~ restavrirebul<br />
iqna frangi da italieli restavratorebis<br />
mier, am koleqciis nawili ki<br />
mogvianebiT oqsfordSi gadaitanes. 1674<br />
wels akropolisi moinaxu la m. olie de<br />
noantelma, umaRles portaSi safrange-<br />
Tis elCma, romel mac daukveTa Jak kareYs<br />
(1649-1726 ww.) parTenonis frontonebis<br />
naxate bis damzadeba. es am nagebobis uadresi<br />
sando asaxulobaa da, misi Semdgomi<br />
dazianebis gamo, fasdaudebeli<br />
dokumentaciac (de laborde, 1854, i, 128;<br />
Bowie and thimme, 1971). ori wliT gvian,<br />
1676 wels, veneciidan dal maciasa da saberZneTSi<br />
mgzavrobisas aTens frangma<br />
eqimma Jak sponma da ingliselma jorj<br />
uelerma CaakiTxes. parTenoni, imxanad<br />
mizgiTi, mag ram kvlavac kargad SemorCenili,<br />
maT ucilod msoflios usaCinoes<br />
na ge bobad miiCnies. spons ukve nakvlevi<br />
hqonda antikuri Zeglebi da 1678 wels<br />
da beWdil mis angariSSi mocemuli <strong>arqiteqturis</strong><br />
aRwera uTuod uf ro zu s tia,<br />
vidre is, oTxi wlis Semdeg misma ingliselma<br />
Tanamg zavrma rom ga moaqveyna.<br />
adreulma aRwerebma gansakuTrebuli<br />
mniSvneloba 1687 wels, Tur qeTveneciis<br />
omis dros, momxdari ngrevis<br />
Semdeg SeiZina 37 . mZlavri ked lebis<br />
mqone parTenoni Turqebma Tofiswamlis<br />
sawyobad da qalebisa da bavSvebis<br />
saxizrad gamoiyenes. rodesac fran-<br />
Cesko morosinim, veneciel Ta flotis<br />
mTavarsardalma, Tofiswamlis Sesaxeb<br />
Seityo, man brZana, par TenonisTvis<br />
Wurvebi daeSinaT. 1687 wlis 28 seqtembris<br />
saRamos taZ ris gverds yumbara<br />
moaxvedres da afeTqebisas mTeli Sua<br />
nawili Camo ing ra. venecielebis wasvlis<br />
37 propileebi ukve dazianebuli iyo 1656 wels<br />
tyviiswamlis sawyobis afeTqebisas.
72 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Semdeg Turqebma akropolisi gaamagres.<br />
ni ke afterosis (ufrTos) patara taZari<br />
SemoZarcves da qvebi propilee bis<br />
win bastionebis asaSeneblad gamoiyenes.<br />
daqceuli parTenonis Sig niT pa tara<br />
mizgiTi aages.<br />
3.1.1. arqeologiuri dokumentacia<br />
1742 wels arqiteqtorebma jeimz stYuartma<br />
(e.w. `aTeneli stYuar ti~, 1713-88<br />
ww.) da nikolas revetma (1720-1804 ww.),<br />
saswavleblad itali a Si Casulma Sotlandielma<br />
da ingliselma, berZnuli<br />
siZveleebis asa zomad da gamosaxazad saberZneTs<br />
wasvla gadawyvites. 1751 wels<br />
isini `di letantebis sazogadoebis~<br />
wevrebad airCies da man gaiRo saxsrebi<br />
ma Ti mog zaurobisTvis, romelmac 1751<br />
wlidan 1753 wlis martamde gasta na.<br />
pirveli tomi ma Ti `aTenis siZveleni~sa<br />
cxra wliT gvian, 1762 wels gamovida<br />
da gu lis ac ruebac gamoiwvia, radgan<br />
naklebmniSvnelo van nagebobebs Seicavda.<br />
meore tomi, akropolisisadmi miZ-<br />
Rvnili, stYu artis gardacvalebis Semdgom,<br />
1789 wels gamoqveynda (TariRad<br />
1787 w. uzis), mesame 1795, bolo ki _ 1816<br />
wels. `diletantebis sazogadoebis Tvis~<br />
revetma `ioniis siZve le ni~-c (1769-97<br />
ww.) gamoaqveyna. stYuartis da revetis<br />
naxatebs sizus tes uqebdnen, rac ver<br />
iTqmis jYulYen david lYo roYs (1724-<br />
1803 ww.), ro mis franguli akademiis<br />
odindeli Segirdis, publikaciaze.<br />
frangi ar qeologis an-klod de tYubieris,<br />
graf de kaY lYusis xelSewyobiT,<br />
man 1754 wels aTens xanmokle eqspedicia<br />
moawyo, xolo oTxi wlis Sem deg dabe-<br />
Wda `les ruines des plus beaux monuments de la<br />
Gréce~ (saberZneTis ulamazesi Zeglebis<br />
nangrevebi). robert vudma axlo aRmosavleTi<br />
moia ra da 1753 wels mravalTagan<br />
naqebi `palmira~ gamos ca, 1757<br />
wels ki me o re wigni, baalbekis Sesaxeb.<br />
1746 wels cieb-cxelebian ad gilebSi neapolis<br />
maxloblad pestumi iqna mikvleuli,<br />
siciliis arqi teq tura ki pirvelad<br />
1749 wels gamoqveynda. aTi wlis<br />
mere, i. i. vinke l manma pestumis, po se idoniisa<br />
da agrigentos aRwera gamosca.<br />
Tumca aRmosavleTs mgzavroba gax-<br />
Sirda, turistTa upirveles obi e q tad<br />
kvlavac romi rCeboda. misi nagebobebi<br />
da naSTebi sul ufro zustad Seiswavleboda<br />
da dokumentirdeboda. gansakuTrebiT<br />
sagulisx moa kasiano dal<br />
poco (1588-1657 ww.), romelic Zveli<br />
romis TviT yvela ze usaxur naSTebsac<br />
ki swavlobda, radgan maT `gamqrali samyaros<br />
fra g mentul gasaRebad~ Tvlida<br />
da Zveli drois adamianTa wes-CveulebaTa<br />
da cxovrebis wesis gagebas lamobda.<br />
antikuri nagebobebis naST Ta,<br />
qandakebis, larnakebis da sxvadasxva<br />
WurWleulis asasaxad, romel nic mas<br />
istoriis sawvdomad gamosadegi egona,<br />
poco axalgazrda mxatv rebs amuSavebda.<br />
naxazebi man sistematurad kategoriebad<br />
daaxarisxa da 23 wignad akinZa _<br />
ase Seqmna man Tavisi `museum chartaceum~,<br />
qaRaldis muzeumi.<br />
sagulisxmoa, rom Tu XVIII saukuneSi<br />
sul ufro met yuradRebas uTmobdnen<br />
kulturul nairgvarovnebasa da erovnul<br />
identobas, am epo qisT vis aseve niSneulia<br />
xelovnebis mniSvnelovan nawarmoebTa da<br />
isto ri ul nagebobaTa `sayovelTao Rirebulebebis~<br />
gacnobierebac _ rac maT -<br />
ze pasuxismgeblobis ufro sazogado<br />
SegrZnebis gaCenas gamokveTs. ro desac<br />
horas uolpoli 1740 wels roms ewvia,<br />
is SeaZrwuna qalaqis mdgo mareobam da<br />
dawera: `Zalze bednieri var, rom romi<br />
vixile, vidre is arsebobs; mravali weli<br />
rom Caivlis, sakiTxavia, iqneba ki is naxvis<br />
Rirsi. awindel romaelTa umecrebisa<br />
da siRatakis rkalSi yvelaferi<br />
upatronodaa dagdebuli da dasaRupavad<br />
ganwiruli; vilebi erTianad Seuke-<br />
Tebeli da palacoebi ise cudadaa mov-
lili, rom suraTebis naxe va ri tenisganaa<br />
gafuWebuli” 38 . sxvadasxva mogzauris<br />
gamonaTqvamSi aSka ra v deba wuxili<br />
xelovnebis saxelganTqmul qmnilebaTa,<br />
mag., rafaelis va tikanis freskebis,<br />
mdgomareobisa gamo da am memkvidreobis<br />
Taobaze sa zo gado pasuxismgeblobis<br />
grZnobac. 1738 wlis werilSi frang<br />
mnax vels, buaYe d’arJans 39 es sazrunavi<br />
aTqmevinebs, romSi usasrulo raodenobis<br />
sak virveli xediao, romelTa dacva<br />
da konservacia yvela imaTi sa q mea, vinc<br />
xeprobisa da umecrebis winaaRmdegia.<br />
rafaeli misTvis er Ti rome li me qveynis<br />
Svili ki ara, `kaci rafaelia~, xelovnebaSi<br />
yvela sxvaze aR zevebuli, vinc yvela<br />
qveynisa da sjulis adamianT Zmebad<br />
qmnis. es dardi mxolod erTia mraval<br />
xmaTagan, romelnic Seewia kul turuli<br />
memkvidreobis `sayovelTao Rirebulebebis~<br />
koncefcas da ga marTle bul hyo<br />
maT dasacavad saerTaSoriso saqmianoba.<br />
saukunis dasas ruls, vi n kelmanis kvalSi<br />
Camdgarma germanelebma, novalisma da,<br />
metad re, goe Tem 40 , kidev ganaviTares<br />
kulturuli memkvidreobis sayovelTaobis<br />
kon ce f cia, idea, rom iseTi naqmni,<br />
rasac avTenturobis Rirebuleba aqvs,<br />
mTel kacobriobas ekuTvnis. mecniereba,<br />
xelovneba da mwerloba erov nu li saz-<br />
Rvrebis armqoned, msoflios kuTvnilebad<br />
iqna dasaxuli.<br />
XVIII saukunis Sua xanaSi ramdenime,<br />
siZveleTmcodneobiT dainte re sebulma<br />
xelovanma romis Zeglebi daasuraTa,<br />
ramac am dedaqalaqis mimarT enTuziazmi<br />
kidev metad gaaRviva. sicilieli<br />
juzepe vazi (1710-82 ww.) roms 1736 wels<br />
38 werili r. uests, 1740 wlis 16 aprili. ix.:<br />
walpole, Correspondence, Yale Edition.<br />
39 buaYe d’arJanis werili (Guillermo, Jacques, la<br />
naissance au Xviii siècle du sentiment de responsibilité<br />
collective dans la conservation, Gazette des<br />
beau-arts, 1965, lXv, 155 da Semd.)<br />
40 Goethe i. w., studien zur weltliteratur, werke, weimar,<br />
1907, Xlii, 503<br />
ganmanaTleblobis xana 73<br />
Cavida, xolo 1747-Si gamoaqveyna `Delle<br />
Magnificenze di Roma antica e moderna~ (Zveli<br />
da Tanamedrove romis didebulebani).<br />
magram male is jambatista piranezim<br />
(1720-87 ww.) daCrdila, romelic aq<br />
1740-Si da saxlda. Tavisi pirvelive vedute-Ti<br />
(xedi), piranezim swrafad daimkvid<br />
ra adgili, rogorc romis siZveleTa<br />
wamyvanma gravYorma; 1756 wlis mis `antichita<br />
romane~-s (romauli siZveleni) mTeli<br />
msoflio gamoexmaura da 1757 welsve<br />
mas londonis `antikvarTa sazogadoebis~<br />
sapatio wev ro ba moutana. 1761 wels<br />
is wm. lukas akademiaSi airCies. is antikuri<br />
sag nebis didi koleqciis mflobeli<br />
iyo, romSi gaTxrebs atarebda da es<br />
siZveleni ramdenime tomad gamosca. amas<br />
garda, 1748 wels is romis rukis Sesadgenad<br />
j. b. nolis TanamSromlobda. Tu<br />
grafi de kaYlYusi amtkicebda 41 , romis<br />
arqiteqtura yvelafers berZnebs unda<br />
umadlodeso, xolo vinkelmanisgvari<br />
avtoritetebi Tu racionalisturi<br />
mimdinareo bis Teoretikosebi berZnuli<br />
<strong>arqiteqturis</strong> `keTilSobil sisadaves~<br />
am jobinebdnen, piranezis sxva Tvalsazrisi<br />
hqonda. mas uyvarda romaul nagebobaTa<br />
uxvi, barokosnairi simdidre<br />
da maT pawawina kacunebTan Se darebiT<br />
dramatulada da grandiozulad gamosaxavda.<br />
mas ainteresebda romauli<br />
samSeneblo teqnika, aRafrTovanebda<br />
Cloaca maxima da adrianes mavzoleumis<br />
saZirkvlebi. Tavisi cxovelxatulferweruli<br />
da amaRle bu li, xedvis wertiliTa<br />
da perspeqtiviT gamZafrebuli<br />
xedebiT man ro misa da misi nangrevebis<br />
ideas axali Zala SesZina.<br />
XVIII saukunis fermwerTa Soris<br />
iyvnen vedutisti-c _ holandieli kaspar<br />
van viteli, jovani antonio kanalei,<br />
`kanaletod~ wodebuli, mi si diswuli<br />
da TanaSemwe bernardo beloto da jovani<br />
paolo panini. ka naleto veneciaSi,<br />
41 recueil d’antiquités Egyptiennes, Etrusques, Greques,<br />
romaines et Galoises, 1752
74 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
romsa da inglisSi moRvaweobda, misma<br />
diswulma ki mTe li cent ra luri evropa<br />
moiara da ramdenime umTavresi qalaqis,<br />
mag., drezdenis da varSavas Rirebuli<br />
dokumentacia Seqmna. maTi namuSevari<br />
umciresi wvrilmanis usrulesi zedmiwevniTobiT<br />
gadmocemas lamobs da<br />
fotog ra fiul asaxulobas emsgavseba.<br />
panini da frangi peizaJisti Yu ber robe<br />
ri piranezisTan erTad muSaobda;<br />
maTi suraTebi nangrevebiT Se ic noba<br />
kidec, Tumca aq isini nakleb dramatulia,<br />
vidre piranezis xed viT _ paninis<br />
mWidro urTierToba hqonda frangebTan<br />
da frangul akademia Sic aswavlida. 1768<br />
wels romSi germaneli filip hakerti<br />
Ca vida da 1777-78 wlebSi klasikuri taZrebis<br />
nangrevebis peizaJebs seges tasa,<br />
ag ri gentosa, selinuntsa da pestumSi<br />
xatavda.<br />
3.1.2. inglisuri esTetikuri Teoriebi<br />
adreul safexurze Tanamedrove<br />
<strong>konservaciis</strong> principebis ganvi Ta re baze<br />
garkveuli da mniSvnelovani zegavlena<br />
inglisSi XVIII sauku neSi damuSavebulma<br />
esTetikurma Teoriebmac moaxdina. es<br />
Teoriebi `fe r werul-cxovelxatulisa~<br />
da `amaRlebulis~ koncefciebsaa<br />
dakavSire bu li, romelnic pirvelad<br />
italiuri klasikuri peizaJebis amsaxvel<br />
su raTebSi Caisaxa, Semdgom ki Tansdevda<br />
miTologiuri asociaciebiT datvirTuli,<br />
xveulbilikiani, nangrevisebri<br />
ZeglebiT gamarTuli ing li suri baRebis<br />
ganviTarebas. mogvianebiT `ferweruloba~<br />
Zveli arqi te q turis im TvisebaTagan<br />
erT-erTi gaxda, ris gamoc gamarTlebuli<br />
iyo misi dacva-konservacia. XVII<br />
saukunis damdegs `ferweruloba~-“cxovelxatuloba~<br />
italiaSi ferwerisa da<br />
fermwerTa Tvisebad miiCneoda. uwinaresad,<br />
mas bunebis suraTebs ukavSirebdnen,<br />
romelTac Zala Seswe v daT mnaxvelze<br />
umeSveobis STabeWdileba moexdinaT.<br />
sityva `amaRle bul~-s (sublime) inglisSi<br />
XVII saukunis bolodan mimarTavdnen,<br />
dionise kasius longines Txzulebis<br />
`amaRlebulisTvis~ Targmnis kvalad 42 .<br />
`ama R lebuli~ aRniSnavda `sidiades<br />
Canafiqrisas, amaRlebul metyvele bas,<br />
si savses grZnobisas~; is bunebaSi dids,<br />
velurs, krZalvis momgv relsa da gamaogenebels<br />
efardeboda.<br />
klasikur peizaJs misi asociaciebiTurT<br />
yvelaze kargad klod lo renis<br />
pastoraluri scenebi, salvator rozas<br />
mZvin va re, TiTqmis ro mantikuli kompoziciebi<br />
anda gaspar dYuges (pusenad<br />
wo debulis) yve las Tvis cnobili suraTebi<br />
warmogvidgens. italiaze mimaniSnebeli<br />
e le mentebis mqone es namuSevrebi<br />
dasrulebul, alegoriuli mniSvnelobiT<br />
gajerebul, Suqis efeqtebze gaTvlil<br />
suraTebad igeba. henri uo To nis,<br />
frensis bekonis, jon evelinis, jon mil-<br />
Tonis da sxva mgosne bisa da mwerlebis<br />
mecadineobiT `ferwerul-cxovelxatuli~<br />
klasikuri peiza Jis idea inglisSic<br />
ikidebs fexs, manamdeli, regularulad<br />
aRnagi re nesansuli baRi ki uaryofil<br />
iqna. aseTi suraTebis realurad daproeq<br />
teba da sinamdviled maTi gadaqceva<br />
ramdenime gamorCeulma arqiteq to r ma<br />
ganaxorciela.<br />
maT Soris pirvelni iyvnen jon vanbru<br />
(1664-1726 ww.) da uilYam ken ti (daax.<br />
1685-1748 ww.), romelTac landSafturi<br />
baRis sivrculi kon cefciebic daamuSaves<br />
da im arqiteqturuli elementebis<br />
umetesobac Se moiRes, rasac mogviano<br />
proeqtebSic vnaxavT. 1760-70-ian<br />
wlebSi wamyvani lanseloT brauni (1716-<br />
83 ww.) iyo, romelmac, SesaZloa, inglisuri<br />
ba Ris gamomsaxveloba srulad<br />
gamoavlina. jon vanbru, dramaturgi<br />
da ar qiteqtori, 1720-ian wlebSi moR-<br />
42 dionise kasius longine (213-273 ww.), peri<br />
hYupsus, pirvelad frangu lad n. bualom<br />
1674 wels Targmna
vaweobda (mag., YorkSiris qasl houard<br />
Si); mas `ferweruli gadawyveta~ gacnobierebuli<br />
hqonda da saamisod mTe li<br />
rigi klasikuri elementebisac daamuSava<br />
(rotonda, bakqosis ta Za ri, piramida).<br />
sagulisxmoa, rom vanbru jer kidev maSin<br />
ecada `ferwe rul-cxovelxatuli~ land-<br />
Saftis nawilad gaazrebuli arsebuli<br />
isto riuli nageboba, blendhemis (oqsfordSiri)<br />
nangrevad qceuli vudstok<br />
menori gadaerCina. misTvis faseuli iyo<br />
am adgilis Tanmxlebi isto riuli da<br />
pirovnuli asociaciebi, mis `ferwerul~<br />
mniSvnelobas ki imiT xsnida, rom menori<br />
landSaftis mogvarebas _ gamdidrebas<br />
waad geboda, radgan is `erTi yvelaze<br />
saamo obieqtTagania, rasac ki sauke Te so<br />
peizaJisti moigonebda. da, piruku, Tu es<br />
nageboba aRar iqneba, aRaraferi SegvrCeba<br />
garda oRro-CoRro, azrsmoklebuli<br />
gorakisa, ro m lis usaxurobas didi xarjebis<br />
fasad Tu eSveleba rame” 43 . vanbrum<br />
es Se noba ver gadaarCina, magram mis werilSi<br />
jer kidev maSin wamoyenebu li mosazreba<br />
mniSvnelovania, radgan gulisxmobs<br />
istoriuli adgile bis Rirebulebis<br />
dadgenas maTi Semdgomi <strong>konservaciis</strong><br />
mizniT.<br />
Tavidan klasikur eliziumad Cafiqrebul<br />
baRebSi 1740-iani wle bidan go-<br />
Turi gemovnebis da `moCinuro~ (chinoiserie)<br />
Senobebis aslebi xdeba moduri. saamisod<br />
didi wvlili baTi lenglis (1696-<br />
1751 ww.) nawe rebsa da sxvadasxva stiliT<br />
Sesrulebul sabaRo elementebsac<br />
ekuTv nis. xandaxan landSafturi baRi<br />
axla ukve Suasaukunovani monastrebisa<br />
da saabatoebis nangrevebsac itevs<br />
_ aseTTagania fauntenis saabato, albaT,<br />
maT Soris yvelaze Tavmosawonic<br />
(1986 wels is unEsCo-s msof lio memkvidreobis<br />
nusxaSic Seitanes). amasTan,<br />
es nangrevebi baRis geg marebaSi maTi<br />
43 vanbrugh, John, reasons offer’d for Preserving<br />
some Part of the old manor at Blenheim (1709<br />
wlis 11 ivnisi) (hunt and willis, 1979, 313)<br />
ganmanaTleblobis xana 75<br />
<strong>konservaciis</strong> mizniT ki ara, ufro maTi<br />
`ferwerulobiTi~ Rirebulebis gamo<br />
SehqondaT. miuxedavad amisa, am STabe-<br />
Wdilebis mosa x de nad, maT konservacias<br />
mainc Caatarebdnen xolme.<br />
XVIII saukunis meore naxevarSi land-<br />
Safturi baRebis proeqtire ba sa da<br />
bunebis xedTa dafasebas ramdenime<br />
mwer lis naRvawi waadga. am kuTxiT, gansakuTrebiT<br />
aris saxsenebeli axalgazrda<br />
edmund barkis (1729-97 ww.) Txzuleba<br />
`amaRlebulisa da mSvenieris Cveni<br />
ideebis war mo ma v lobis filosofiuri<br />
gamokvleva~ (1757 w.). 1760-70-ian wlebSi<br />
modu ri gaxda inglisis soflebis davla,<br />
iseTi `ferweruli~ alagebis gamosa<br />
Zebnad, rac upriani iyo akvareliT<br />
gadmoecaT, an sityviT aReweraT. amgvar<br />
turistTagan yvelaze RirsSesaniSnavia<br />
mRvdeli uilYam jilpi ni (1724-1804 ww.),<br />
romelic gvimtkicebs, rom `sixeSeSe mSvenierisa<br />
da fer werul-cxovelxatulis<br />
yvelaze metad arsebrivi ganmasxvavebelia:<br />
ro gorc etyoba, swored es gansaz-<br />
Rvruli Tvisebaa, ferweraSi sagnebs gan -<br />
sakuTrebiT saamos rom qmnis~ (Gilpin, 1792,<br />
6). jilpini `tbaTa mxares~ da mTa-gorebis<br />
xedebs aZlevs upiratesobas, magram<br />
scenis mometebuli mra val ferovnebis<br />
da grZnobierebisTvis dasaSvebad adamianis<br />
mier Se ta nil `xiblianobasac” (amenity)<br />
racxs. kvlav mniSvnelovani xdeba<br />
ferwe rul-cxovelxatuli nangrevebi,<br />
maT zemoqmedebaSi ki wili uswormasworo<br />
bas, `naavdrev laqebsa da xavsis saburvelsac~<br />
(Gilpin, 1809, 121) aqvs.<br />
`mSvenieris~, `ferwerul-cxovel xatulis~<br />
da `amaRlebulis~ gan sa zRvre bani<br />
Semdgom uvideil praisma (1747-1828 ww.)<br />
da riCard peYn na iT ma (1750-1824 ww.) ganaviTares.<br />
1794 wels praisma dawera `eseY<br />
ferwe rul-cxovelxatulis Sesaxeb~, sadac<br />
`ferweruloba-cxovel xa tu lo bas~<br />
ad gils mSveniersa da amaRlebuls Soris<br />
miuCens, viTarca maTgan ganu Sorebe lsaca<br />
da savsebiT gansxvavebulsac. mis TvalSi,
76 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 3.1. Suasaukunovani nangrevebi YorkSirSi (inglisi)<br />
mSvenieri da fer werul-cxovelxatuli<br />
sapirispiro Tvisebebs emyareba: `erTi<br />
siglu ves, meore _ sixeSeSes, erTi TandaTanobiT,<br />
meore uecar saxecvlas, er-<br />
Ti axalgazrdoba-sicincxlis, meore _<br />
xnovanebis, TviT kvdomis idea sac ki~<br />
(Price, 1794). praisi xazs usvams, rom ama-<br />
Rlebuli zo me bis sidi des ukavSirdeba<br />
da krZalvisa da Zrwolis principebs<br />
efuZneba _ ara sodes rasme naTelsa an<br />
xalisians. ferwerul-cxovelxatuls,<br />
amis na cvlad, axasiaTebs CaxlarTuloba<br />
da nairgvarovneba; is zomaze ki<br />
ara, moyva nilobisa da mosazRvrulobis<br />
ragvarobazea damokidebuli.<br />
jer kidev 1712 wels lordi SefTsbari<br />
(1671-1713 ww.) iTxovda bri taneTis<br />
sakonstitucio mmarTvelobidan gamomdinare,<br />
erovnuli Tavisu f lebis suliskveTebaze<br />
dafuZnebuli erovnuli<br />
gemovnebisa da stilis Seqmnas. 1688<br />
wlis revolYuciis damowmebiT, is eZiebda<br />
Sewonas worebas da surda, inglisi<br />
`Tavisufal xelovnebaTa~ centri gamxdariyo.<br />
uil Yam meYisoni (1725-97 ww.) ki<br />
xazgasmiT ambobs, rom Tavisuflebisa<br />
da li be ralizmis gamoxatulebani da<br />
britanuli konstituciis simbolo, cal<br />
kerZ, klasicisturi arqiteqturaa,<br />
meorekerZ ki, araregularuli ba Ri 44 .<br />
es idealebi franguli absolYutizmis<br />
sapirispirod ganixilebo da, romelsac<br />
rokokos stili da regularuli baRi<br />
axasiaTebda.<br />
3.1.3. gavlena sxva qveynebze<br />
safrangeTSi `nangrevTa poezia~ (poètique<br />
de ruines) deni didros (1713-84 ww.), filo-<br />
44 uilYam meYisoni (1725-97 ww.) _ `heroikuli<br />
epistole~ ser uilYam Cam berss (1773 w.)
sofos-mwerlis, gamomcemlisa da kritikosis,<br />
mignebaa. amboben, rom misTvis<br />
dro Zalze mniSvnelovani Seiqmna da `istoriis<br />
enam Secvala RvTaebaTa ena~, mas<br />
`SeaJrJolebda~ damsxvreuli svetebi sa<br />
da mimobneuli marmariloebis xilvisas.<br />
roberis suraTebis moxil vi sas, didro<br />
nangrevebs aRararsebulis simbolod<br />
ganmartavs. mas sje ra, rom `didebuli<br />
nangrevebi~ guls ufro xvdeba, vidre<br />
srulad Se mo r Cenili nageboba. nangrevTa<br />
sayofeli siyvarulis sayofels, WeSmari<br />
tis sayofels, ganmartoebis adgils<br />
warmogvidgens; `nangrevis~ koncef cia<br />
mniSvnelovan nagebobaTa nangrevebidan<br />
modis; mSvenieri nagebobebi s gan `mSvenieri<br />
nangrevebi~ warmosdgeba! naklebmniSvnelovani<br />
saxlebis na S Tebi mxolodRa<br />
`dangreuli Senobebi~ iqneba.<br />
inglisuri baRi safrangeTSi moduri<br />
1770-ian wlebSi gaxda. mar kizi rYone-lui<br />
de Jirardeni xazs usvams, rom<br />
landSafturi baRis xe dis komponireba<br />
poetisa da fermweris saqmea da ara arqiteqtorisa<br />
da me ba Ris; is xelovnur<br />
nangrevebsac iwynarebs. sxvani yovelive<br />
xelov nurs Se aCveneben da masxrad igdeben<br />
frangul baRebSi viTomda-palmi ras<br />
wabaZvas, xazs WeSmarit gamomsaxvelobasa<br />
da avTenturobas usvamen, ra d ganac<br />
mxolod antikuri <strong>arqiteqturis</strong> `namdvil<br />
nangrevs~ ZaluZs `ga moasxivos idea<br />
im pativmisagebi ambebisa, rac iq momxdara<br />
da im sa xel ganTqmuli xalxisa, visac<br />
iq ucxovria~. Tanadroulad moduri<br />
xde ba fe r werul-cxovelxatulis dasuraTebac:<br />
1781-86 wlebSi Jan-klod ri-<br />
Sa r ma, abatma de sen-nonma, gamoaqveyna<br />
Tavisi `voyage pittoresque ou descript tion des<br />
royaumes de naples et de sicile~ (ferweruli<br />
mogzauroba anu neapo lisa da siciliis<br />
samefoTa aRwera) da msgavsive publikacia<br />
sicilii sa, malti sa da liparis Taobaze<br />
1782-87 wlebSi Jan uelmac moamzada.<br />
1776 wels saberZneTSi mogzaurobis<br />
Sedegad, 1817 wels `voyage pittoresque de<br />
ganmanaTleblobis xana 77<br />
la Gréce~ (ferweruli mogzauroba saberZneTSi)<br />
m. J. f. a. de Suazel-gu fiem<br />
gamosca. klasikur ZeglTa nangrevebis<br />
motrfiale fermwerTa da mgosanTa kvalad,<br />
gulisyuri ferwerul-cxovelxatulma<br />
Suasaukuno vanma nagebo beb mac miipyro.<br />
goTuri xelovneba da arqiteqtura,<br />
Tumc ki yvelasgan yavlgasulobis<br />
gamo dawunebuli, dokumentirebuli<br />
hqonda bernar de monfokos. 1781 wels<br />
b. de la bordma, e. begiYemma da J. e.<br />
ge tarma saf rangeTis mravlismCemebeli<br />
enciklopediuri aRweris pirveli<br />
to mi ga mo aqveynes. magram meore, 1784<br />
wels dabeWdili tomi, amis nacv lad,<br />
mxa tvruli dRiuria, saxelwodebiT<br />
`voyage pittoresque de la France~ (ferweruli<br />
mogzauroba safrangeTSi). 1820-ian<br />
wlebSi, am Sromis gagr Ze le bad, S. nodYem,<br />
J. teilorma da a. de kaYom, mravali<br />
xelovanis da x marebiT, wa mo iwyes<br />
mravaltomiani `voyages pittoresques et romantiques<br />
dans l’ancient France~ (ferweruli<br />
da romantikuli mogzaurobani Zvel<br />
safran geTSi), rome lic 1820-78 wlebSi<br />
gamodioda.<br />
3.2. ferweris restavraciis<br />
adrindeli koncefciebi<br />
XVII saukuneSi romis uTvalsaCinoesi istorikosi<br />
da siZveleT mcodne jovan<br />
batista belori (1613-96 ww.) gaxldaT.<br />
is wm. lukas akade miis pirveli reqtori,<br />
1670 wlidan siZveleTa komisioneri<br />
da SvedeTis dedofal xristinas biblioTekari<br />
iyo. rogorc komisioners,<br />
beloris, sxvaTa Soris, antikur ZeglTa<br />
mdgomareobis Semowmebac evaleboda; is<br />
aRnusxavda gaTxrebs da napovni nivTebis<br />
klasificireba da aRwerac scada. manve<br />
dawera teqsti satriumfo TaRebisa da<br />
traianes da markus avreliusis svetebis<br />
gamocemebisTvis. detaluri anazomebis<br />
gamoxazva da ekisra pi et ro san ti bar-
78 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
tolis (1635-1700 ww.), romelic mis mere<br />
siZ veleTa komisioneri gax da. beloris<br />
udidesi mwerluri Rvawli umniSv ne lovanes<br />
Tanadro ul xelovanTa kritikuli<br />
Sefasebaa TxzulebaSi `le vite de pittori,<br />
scultori e architetti moderni~ (Tanamedrove<br />
fermwerTa, moqandakeTa da arqiteqtorTa<br />
cxo v rebani), romelic XVII saukunisTvis<br />
sanimuSo ga x da. wignis pirve li<br />
nawili 1672 wels gamoqveynda da camet<br />
xelovans mo icavda, maT So ris karaCis,<br />
rubenss, dYukeznuasa da pusens; meore nawi<br />
li gvido re nis, andrea sakis da karlo<br />
maratas cxovrebas Seicavs. b elori maT<br />
umrav lesobas piradad icnobda, puseni ki<br />
misi axlo mego bari iyo. yoveli maTganis<br />
nawarmoebebis ubralod CamoTvlis nacvlad,<br />
belori mimar Tavs namuSevrebis figura-figura<br />
aRwerisa da qmedebis, fe ris<br />
ganawi le bisa, Zalisa da gamomsaxvelobis<br />
mixedviT analizis kri tikul me Tods.<br />
1664 wels man xelovnebis filosofiis<br />
Taobaze akademiuri leq cia Caatara.<br />
is, Semdgom, Sesavlad mis `cxovrebas~<br />
waemZRvana: `l’idea del pittore, dello scultore e<br />
dell’architetto~ (fermweris, moqandakis da<br />
arqiteqtoris ideisaTvis) da is maSin bevris<br />
risame amosavali gaxda. misi Teoriis<br />
sa fuZveli aris `uzenaes da maradiul<br />
inteleqtSi~ myofi `saganTa ide ebis~ neoplatonuri<br />
aRqma, romelTac emyareba samyaroSi<br />
materialur sa ganTa Seqmna. Tu<br />
abstraqtuli, zeciuri ideebi inarCunebs<br />
pirvelgana z rax mSvenierebas, nivTieri sagnebi,<br />
nivTierebaTa uTanasworobis gamo,<br />
cvalebadoba-arasrulyofilebas eqvemdebareba.<br />
es adamianebzedac iTq mis, romelnic<br />
didad Soraven srulqmnilebas, Tumca<br />
Cakvirvebul dam kvirvebels SeuZlia aRiqvas<br />
Tavdapirveli, zeciuri `idea~. renesansis<br />
xelovanni _ rafaeli, alberti,<br />
leonardo _ gacnobili iyvnen neoplatonur<br />
filosofias da swaddaT bunebis<br />
Seswavla Tavdapirveli `ide is~ aRsaqmelad.<br />
rafaeli axsenebs amas `galateasT-<br />
vis~ naxatebze muSao bis Sesaxeb werisas 45 .<br />
belori amtkicebs, rom fermwerni da moqandakeni<br />
bunebis kvlevisas ayalibeben<br />
gonebaSi `uzenaesi mSvenierebis~ nimuSs da<br />
mas mimarTaven ra, SeuZliaT `gaaumjobeson~<br />
buneba. aqedan, koncef cia xelovanis<br />
`ideisa, romelic, bunebaSi dabadebuli,<br />
gascildeba Ta vis warmomavlobas da xdeba<br />
xelovnebis nimuSi” 46 . beloris mier ase<br />
Ca mo yalibebulma Teoriam zemoqmedeba<br />
moaxdina frangul akademiaze, dra i denze,<br />
Sefosbarize, reYnoldsa da vinkelmanze,<br />
romelmac Tavisi wvli lic SesZina `idealuri<br />
mSvenierebis~ koncefcias.<br />
XVII saukunis ganmavlobaSi italiasa<br />
da espaneTSi, iseve rogorc lui XIV-is<br />
safrangeTSi, dazguri mxatvroba sasaxleTa<br />
interierebis mowyobilobad ganixileboda;<br />
maT xSirad `Seasworebdnen~<br />
kidec cvale badi gemovnebisa da praqtikuli<br />
moTxovnilebebis Sesabamisad. ase,<br />
SeiZ leboda maT damateboda originalis<br />
maneriT Sesrulebuli, anda CamoW ri liyo<br />
`zedmeti~ nawilebi. amgvari samzadisi<br />
xSirad moicavda ferga da suli an feradebCamocvenili<br />
nawilebis gadaweras<br />
anda kompoziciis Tvis axali figurebis<br />
damatebas. XVIII saukunis ganmavlobaSi<br />
amgvari da mo kidebuleba TandaTan icvleboda<br />
xelovnebis nawarmoebis originali<br />
sadmi namdvili pativiscemis mimar-<br />
TulebiT; mniSvnelovania, mag., rom 1780ian<br />
wlebSi versalis sasaxleSi moaciles<br />
zogierTi winandeli da mateba.<br />
3.2.1 moxatulobaTadmi mopyroba<br />
xelovnebis nawarmoebis originalisadmi<br />
axali midgomis da misi pativiscemis<br />
dasawyisi beloris ganzraxvas, kar-<br />
45 rafaelis werili b. kastilYones, sadac<br />
saubaria mSvenieri qalis da saxatad mraval-<br />
Ta xilvisa, sabolood ki sakuTar gonebaSi<br />
myof ideas mindobaze.<br />
46 Bellori, 1976, 14
lo maratas (1625-1713 ww.) Catarebuli<br />
restavraciis mis mier xelmZRvanelobas<br />
da, gansakuT re biT, Semdgom kamaTs emCneva.<br />
maratam zogi ram am mimarTulebiT<br />
lo re toSi, jer kidev 1672 wels, gaake-<br />
Ta, rodesac gawminda da SeakeTa ani bale<br />
karaCis, federiko baroCis da lorenco<br />
lotos mxatvroba. pirve lad maSin ixsenieba<br />
suraTebis axal tilosa da fuZeze<br />
gadatana (Bellori, 1976, 602). 1693 wels belori<br />
maratas mier vatikanis stancebSi<br />
ra faelis dazianebuli freskebis, ker-<br />
Zod, aTenis skolis SekeTebas zeda mxedvelobda<br />
da aRniSnavda, rom ganzraxulia<br />
mxatvrobas ukiduresi sifrTxiliT<br />
moepyran 47 . mogvianebiT, beloris<br />
gardacvalebis Semdeg, ma ratam<br />
imuSava stancebSi, palaco farnezesa<br />
da vila farnezinaSi, sa dac gacilebiT<br />
meti gadawera da ganaaxla. nalesobis<br />
acilebuli qveda Sre ukanmdebare kedels<br />
lursmnebiT miamagres; Tvalebi da<br />
Camuqebuli figurebi gaacxovles, zogi<br />
figura an reintegrirebul anda mTlianad<br />
gadaweril iqna; mTlianad Tavidan<br />
Sesrulda dazianebuli qveda monakveTebi.<br />
maratas muSaoba Zalze dadebiTad<br />
aRiara Tavis Encyclopédie-Si di d rom.<br />
mas Seuqes naostatarisadmi pativiscema<br />
da isic, rom, mokrZale biT, man axali<br />
naxelavisTvis pastelis saRebavebi<br />
gamoiyena, raTa, TviT restavratoris<br />
sityvisaebr, `yvelas Cemze Rirseuls<br />
SesZleboda Ta visi yalami rafaelisTvis<br />
gaejibrebina, Cemi naxelavi moeSala da<br />
Ta visiT Caenacvlebina” 48 . SesaZloa, aq<br />
pirvelad iyos ase naTlad gamo Tqmuli<br />
47 Bellori, G. P. 1695, Descrizione delle imagini dipinte<br />
da raffaello d’urbino nelle Camere del Palazzo<br />
apostolico vaticano, roma, 81 da Semd. bartolomeo<br />
urbanis angari Si gamoqveynebulia:<br />
ritratti di alcuni celebri pittori del secolo Xvii disegnati<br />
ed intagliati in rame dal Cavaliere ottavio lioni,<br />
roma, 1731, 237 da Semd.<br />
48 ix.: Diderot, Encyclopédie, maratta<br />
ganmanaTleblobis xana 79<br />
Seqcevadobis principi. Tavad belorim<br />
muSaobaSi zogierTi ga daWarbeba mxatvrobis<br />
cudi mdgomareobiT gaamarTla<br />
_ Tumca Sedegi Zvi rad Tu iqneboda<br />
SesabamisobaSi moridebuli mopyrobis<br />
pirvelad gan zraxvasTan. magram iseTnic<br />
gamoCndnen, vinc Careva daiwunes da ar-<br />
Ce v d nen, originaluri mxatvroba xeluxlebeli<br />
yofiliyo. mogvianebiT, ma ratam<br />
gadawyvita warmoedgina restavraciamde<br />
mxatvrobis mdgomareo bis aRwera, amas-<br />
Tan ki, pawia nawilebi xeluxlebladac<br />
daetovebina, ro gorc Tavisi Carevis<br />
gamamarTlebeli dokumenturi mowmoba.<br />
kritika mainc ar cxreboda da XVIII saukuneSi<br />
restavracia erT miRebul sakamaTo<br />
saganTagani gaxda.<br />
XVIII saukuneSive gawmendis da dazianebuli<br />
mxatvrobis axal sa fu Zvelze<br />
gadatanis axleburi xerxebic moigones.<br />
renesansis aqeT iyo cnobili kedlidan<br />
mxatvrobis daxerxviTa an daWriT _ stacco<br />
a massello _ mo xsnis teqnika, romelic,<br />
mag., herkulanumSi gamoiyenes 49 . rom Si<br />
wm. pet res zogierTi freska mozaikiT<br />
Caanacvles, originalebi ki 1749 wels<br />
lu i ji vanvitelis mier ganaxlebul<br />
santa maria deli anjeliSi gada i tanes.<br />
SemuSavda dazianebuli safuZvlidan<br />
mxolooden ferweris erTi Sris mocilebis<br />
teqnika _ strappo da damuSavebis<br />
msgavsi wesi zeTis fe r werisTvisac SemuSavda.<br />
saukunis dasawyisSi italiaSi<br />
ukve fexmokide bu li es xerxebi 1740iani<br />
wlebidan farTod gamoiyeneboda<br />
safrangeT Si, 1750-ianidan ki inglisSi<br />
(Conti, 1988). amgvarma winsvlam sasikeTo<br />
is mo gvca, rom gadawyvetil iqna <strong>konservaciis</strong><br />
zogierTi problema; Tu yve -<br />
laferi rigze iyo, SeiZleboda Tavidan<br />
agvecilebina gadawera da wi na restavraciis<br />
mocilebac gaxda SesaZlebeli, `le<br />
pur pinceau~ _ TviT os tatis monasmis<br />
49 es teqnika, rogorc herkulanumSi gamoyenebuli,<br />
abatma de sen-nonma aR wera (Conti,<br />
1988, 119)
80 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
saCveneblad (Conti, 1988, 134). safrangeTSi<br />
tilo ze gad moitanes rafaelis<br />
`wm. miqel mTavarangelozi~, ramac ferweris<br />
akade mia aRafrTovana. marTalia,<br />
gadmotanas originalis dazia nebis didi<br />
xifaTic axlda; rogorc wesi, Tavdapirveli<br />
feradovani Sris naf le Tebi Zvel<br />
safuZvelze rCeboda xolme. safrangeT-<br />
Si am meTodma xan gr Zlivi sajaro kamaTi<br />
gamoiwvia.<br />
3.2.2. patina<br />
XVII-XVIII saukuneebSi moduri gaxda saer-<br />
To moyavisfro tonalo bis mo woneba, metadre<br />
cxovelxatul peizaJur mxatvrobaSi.<br />
hogarTi mo g vi Tx robs gavrcelebuli<br />
azris Sesaxeb, rom `dro kargi suraTis<br />
di di gama umjobesebelia~ (hogarth,<br />
1955, 31). es `patina~, marTlac, nawi lobriv<br />
ma salis deformaciiT, nawilobriv<br />
ki xelovanis nebiT iyo ga mowveuli.<br />
klod loreni, puseni, mag., amoburcul<br />
gaSavebul SuSas xma robdnen, raTa ufro<br />
naTlad aReqvaT sasurvelo tonaloba<br />
da Suqis da Crdilis sxvaoba. jozef<br />
adisonis da jon draidenisebri mwerlebi<br />
mSvenivrad aRweren drois patinas.<br />
hogarTi imowmebs draide nis Semdeg<br />
striqonebs:<br />
rameTu Jami gamzadebuliT mosdgeba<br />
fanqriT,<br />
figurebs Tqvensas mamwifebliT gamar-<br />
Tavs xeliT;<br />
silbos miscems Tqvens ferebs, Seayavisfrebs<br />
ferads;<br />
Sematebs eSxs, mocema romlis dros<br />
ZaluZs martos;<br />
momaval droTa gadaulocavs didebas<br />
Tqvensas<br />
da met mSvenebas mogimatebT, vidre<br />
TviT waggvriT.<br />
(hogarth, 1955, 131)<br />
Tavad hogarTs xelovnuri patina arad-<br />
amajerebeli hgonia; zogi ze Ti drosTan<br />
erTad yviTldeba da ferwerisTvis kargi<br />
araferi mo aqvs. mas rac SeiZleba kamkama<br />
zeTi urCevnia. Semdgom, mas miaCnia,<br />
rom zo gi feradi liTonisgan, qvisgan an<br />
miwisgan miiReba da elfers inar Cunebs,<br />
sxvebi ki droTa ganmavlobaSi icvleba.<br />
amitomac is asabuTebs, rom es sxvaobani<br />
saboloo jamSi mxatvrobas imgvarad cvlis,<br />
rom amas mxatvaric Znelad daisaxavs<br />
da suraTsac amiT harmonia ver<br />
Seemateba, zogadadac dro TviT sauke-<br />
Tesod dacul suraTebsac anadgurebs.<br />
XVIII saukunis Sua xanaSi bevrs kamaTobdnen<br />
gawmendis meTodebTan, lakebTan, patinasa<br />
da integraciasTan dakavSirebul<br />
sakiTxebze. nacadi iqna gaw mendis sxvadasxva<br />
meTodi da Sedegic nairgvari iyo.<br />
zogierTi zeTi an laki restavraciisas<br />
Zveli suraTebis damazianeblad Ca iT vala.<br />
luiji krespi, italieli fermweri,<br />
miiCnevda, rom patina `sottilissme velature~,<br />
`faqiz rides~ Seadgens, gamasrulebels<br />
feradovani Sri sa, romelic zogjer<br />
`odnav usufTao yalmiTaa~ Seqmnili;<br />
gawmendi sas, asabuTebs igi, es yovelive<br />
daikargeba da _ `raRa fasi eqneba am mxatvrobas<br />
gamgebi TvalisTvis?” 50<br />
3.2.3. mxatvrobaze zrunva veneciaSi<br />
pietro edvardsma, romelsac 1778 wels<br />
veneciis saxelmwifos ku Tv nil suraTebze<br />
pasuxismgebloba daekisra, 1786 wlis<br />
angariSSi gana c xa da, rom dro ar unda<br />
davadanaSauloT ferweris gadasxvaferebaSi,<br />
is mxolod ngrevisa an SenarCunebis<br />
sazomia. is xvdeba, rom xrwnas mravali<br />
garegani mizezi SeiZleba hqondes<br />
_ nesti, kvamli, mze, qari, ti los moboSeba,<br />
mtveri da, gansakuTrebiT, laki.<br />
problemas pasuxi iolad ar gaecema da<br />
Sesaferisi meTodis misagnebad kvlevis<br />
50 luiji krespis werili franCesko algarotis<br />
(Bottari, 1822-25, iii, 419 da Semd.)
Catarebaa saWiro. suraTebis dazianebis<br />
Tavidan asacileblad edvardsma prevenci<br />
uli movlis mTeli sistema Seadgina.<br />
dawvrilebiTi miTiTebebia gace muli<br />
mtvris gadawmendis, zedapiris sisuf-<br />
Tavis dacvis, wylis SemoJo n vis regularulad<br />
Semowmebis Taobaze. misi zedadgomiT<br />
Catarebuli re s tavraciebis<br />
dros suraTis zedapirs mTel Wvartls<br />
da WuWys, daxe T qil, amoburcul da gaxunebul<br />
saRebavs da mwerTa ganavals<br />
acilebd nen. xsnidnen Zvel gadawerasac<br />
da, SeZlebisdagvarad, ferebs pirvelad<br />
tonalobas ubrunebdnen.<br />
SeiZleba vTqvaT, rom pietro edvardsis<br />
xelmZRvanelobiT Catare buli<br />
restavraciisas daiwyes zedapiruli<br />
WuWyisa da TviT masalis cvli lebis,<br />
e.w. patinis ganrCevac. rac danakargebs<br />
Seexeba, pietro ed va rd si dasaSvebad<br />
miiCnevda ferweris reintegracias, magram<br />
origina lis mofrTxilebisas. dakarguli<br />
Tavi, xeli, drapireba da a.S.<br />
SeiZle ba Tavidan Sesruldes, oRond<br />
originalis xasiaTis guldagul wabaZvis,<br />
gaumjobesebisa da Sematebis mcdelobis<br />
gareSe 51 . is aseve moiT xovs, rom<br />
Sevsebis mocileba originalis dauzianeblad<br />
SeiZlebodes, xo lo gamoyenebuli<br />
masala arafers vnebdes xelovnebis<br />
nawarmoebs. 1756 wels reintegraciaze<br />
krespimac isaubra. mas didad ar surda<br />
misi Se wynareba, metadre freskebisTvis,<br />
radganac, misi TvalTaxedviT, ori ginalis<br />
mibaZva SeuZlebelia. is dabejiTebiT<br />
ambobs, rom medlebis re in tegracia<br />
yalbismqmnelobaa, rom maTi patinis mo-<br />
Soreba gasakicxia da sasaciloa Zvel<br />
memorialsa Tu saflavis qvaze asos<br />
SekeTeba (Bottari, 1822-25, iii, 387).<br />
XVIII saukunis sigrZeze mecnieruli<br />
da teqnikuri winsvlisa da Ta visufalisa<br />
da meqanikuri xelovnebebis mimarTebaze<br />
kamaTis viTare ba Si, sacilo restavratoris<br />
mdgomareobac gaxda. gaazrebul<br />
51 Edwards, Reports (“Vicende”, Conti, 1988, 63)<br />
ganmanaTleblobis xana 81<br />
iqna, rom igi sxvadasxva stils unda<br />
moergos, unda flobdes unar-Cvevebs,<br />
dakav Sire buls axal samuSao meTodebsa<br />
Tu teqnikasTan, rac ar moeTxoveba Cveulebriv<br />
xelovans. 1745 wels restavracia<br />
oficialurad cnes mila no Si, sadac gankarguleba<br />
gaica, rom sazogadoebrivi<br />
mxatvrobebis da qan dakebebis restavracia<br />
mxolod sagangebo licenziis ZaliT<br />
SeiZle ba.<br />
`... raTa kargi namuSevrebi, romelnic<br />
samudamod Senaxvas imsa xurebs, ar<br />
ganadgurdes, gankargulebaa gacemuli<br />
da akrZalulia, rom vinme fermwerma,<br />
moqandakem da arqiteqtorma da sxva<br />
profe sorma Tu araprofesorma, akademielma<br />
Tu araakademielma gabe dos,<br />
gaanadguros an saxe ucvalos antikuri<br />
Tu Tanamedrove sa zo ga do e bis kuTvnili<br />
mxatvroba Tu qandakeba windawin<br />
akademiis mxriv Semowmebis gareSe;<br />
sasjelad daedeba 25 skudi...~ 52<br />
veneciaSi, sadac eklesiebSi, skolebsa<br />
da savaneebSi myofi mxa tv robani saxelmwifos<br />
mniSvnelovan memkvidreobad miiCneoda,<br />
ramdeni me su raTi ucxoeTSi xelisuflebis<br />
gaufrTxileblad gaiyida.<br />
1773 wlis 20 aprils saxelmwifom aRiara<br />
dauyovneblivi da qmediTi Ronis-<br />
Ziebebis aucilebloba egzom iSviaTi<br />
da Zvirfasi samkaulis SenarCune bisa<br />
da movlis uzrunvelsayofad, romelic<br />
ucxoelTa aRfrTovanebas im kis. gadawyda,<br />
daniSnuliyo maT konservaciaze<br />
pasuxismgebeli genera luri inspeqtori.<br />
pirvel inspeqtorad dainiSna antonio<br />
zaneti, veneci ur mxa tvrobaze didad<br />
mowonebuli publikaciebis avtori. 1778<br />
wels mas mihy va profesori jovan batista<br />
mengardi. daculi unda yofiliyo<br />
sazoga doebis kuTvnili yvela mxatvrobis<br />
nusxa da maTi mdebareobis yo veli<br />
52 maria terezia, RvTis wyalobiT dedofali<br />
ungreTisa, bohemiisa da a.S., milano, 1745<br />
wlis 13 aprili, xelmowerili Tavad lobkovicis<br />
mier (Emiliani, 1978, 155 da Semd.)
82 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
cvlileba inspeqtoris nebarTviT unda<br />
momxdariyo. pirvelad restavra cia ramdenime<br />
profesors da profesionals<br />
daevala. magram cu di Sede gebis gamo,<br />
gadawyda, mTeli saqmianobis meurveoba<br />
erT pirs dakisrebo da. rogorc iTqva,<br />
arCevani pietro edvardze SeaCeres 53 .<br />
3.3. arqeologiuri aRmoCenebi da<br />
restavracia<br />
XVIII saukuneSi gaTxrebi romSic tardeboda<br />
da axlomdebare os tiasa da tivoliSic,<br />
rac muzeumebis zrdas apirobebda.<br />
magram yvelaze didi vne baTa Relva axalma<br />
aRmoCenebma, gansakuTrebiT, vezuvis<br />
kal Teb ze didi xnis Camarxuli<br />
qalaqebis _ herkulanumis, pompeisa da<br />
sta bias gawmen dam gamoiwvia. 1740 wlis 14<br />
ianvars horas uolpoli riCard uests<br />
wer da: `saZulvelia, iseTi ram aRwero,<br />
rasac nebismier megzurSi ipovi. ma g ram<br />
dRes iseTi ram vnaxeT, rac, darwmunebuli<br />
var, arc ro disme wagi kiTxavs da, albaT,<br />
arc gsmenia. gsmenia rame miwisqveSa<br />
qala qis Sesa xeb? mTeli romauli qalaqis<br />
Taobaze, mTeli misi nagebobebi TurT<br />
mi wis qveS romaa SerCenili?” 54 XVIII saukunis<br />
didi arqeologiu ri aRmoCe ne bi im<br />
ZiriTad faqtorTagania, ramac gavlena<br />
moaxdina neo klasicizm ze, rokokosa da<br />
gviani barokos zedmetobebis winaaRmdeg<br />
mi marTul mi m dinareobaze. neoklasicizmis<br />
mizani <strong>arqiteqturis</strong> axleburad<br />
gageba iyo, magram am midgomam xe-<br />
53 am Tanamdebobaze man 1796 wels veneciis<br />
respublikis gauqmebamde imu Sa va; magram<br />
mogvianebiTac, 1819 wels man kvlav wamoayena<br />
winadadeba da arsebuliyo restavratorTa<br />
skola. es werili gamoaqveyna betina<br />
rafa el ma werilSi: `the Edwards Papers. the<br />
Camelot Years by the Graduate Program in the Conservation<br />
of historic and artistic works, Cooperstown,<br />
new York, 1974, 76-82<br />
54 werili r. uests, 1740 wlis 16 aprili _ walpole,<br />
Correspondence, the Yale Edition<br />
lovnebis mTeli asparezi ganmsWva la da<br />
axali samyaros dasaZirkvlebaSic Seitana<br />
wvlili. safrangeTSi is markiz de<br />
marinYis (qalbaton de pompaduris Zmis)<br />
da masTan erTad ki arqiteqtor Jak-Jermen<br />
suflos, gravYor Sarl-nikola koSenis<br />
da abat le blanis 1748 wels CrdiloeT<br />
italiaSi, romSi mogzaurobisa da<br />
pompeisa da ax ladmikvleuli pestumis<br />
monaxulebis Sedegad iqna Semo tani li.<br />
suflos pestumis Canaxa te bi gravirebul<br />
iqna da 1764 wels ga moqveynda _ es<br />
am taZris pirveli dabeWdili asaxulobebia.<br />
safrangeT Si dabrunebulma koSenma<br />
`mercur~-Si rixiani werilebi dabeWda,<br />
romel nic iwunebda rokokos modas da<br />
gzas neoklasicizms ukafavda.<br />
3.3.1. Camarxuli qalaqebis gaTxrebi<br />
herkulanumi, pompea da stabia vezuvis<br />
amofrqvevisas, Cv. w. 79 wels Caimarxa,<br />
magram es katastrofa aRniSnulia klasikur<br />
mwerlobaSi da daviwyebas ar<br />
miscemia. ubedureba iseTi siswrafiT<br />
datrialda, rom mravalma adamianma mas<br />
Tavi ver daaRwia; qalaqebi mTlianad<br />
ramdenime metris sisqis vulkanuri ferfliTa<br />
da laviT daifara. mogvianebiT,<br />
Se m TxveviTi aRmoCenebisas, zogjer marmarilos<br />
qandakebebi Cndeboda da, mag.,<br />
domeniko fontanam akvedukis mSeneblobisas<br />
gadawyvita dangrevis gan nimfeumis<br />
naSTebi gadaerCina. da mainc,<br />
naqalaqarebi XVIII saukunis dasawyisamde<br />
Camarxuli iyo. 1711 wlis axlos, Tavadma<br />
d’elbYofma, avs t riis kavaleriis<br />
oficerma, mcire gaTxrebi Caatara Tavis<br />
mamulSi, zRvis pirze, qalaq porti-<br />
Cis axlomaxlo. misma muSebma aRmoaCines<br />
iSvi a Ti xarisxis sami romauli qandakeba<br />
ori axalgazrda qalisa da erTi xnieri<br />
qalbatonis gamosaxulebiT. d’elbYofma<br />
qandakebebs restavracia Cautara da<br />
saCuqrad Tavis ufross, princ evgenis
sur. 3.2. `herkulaneli asulis~ antikuri<br />
qandakeba, drezdenis samefo koleq ciaSi<br />
moxvedrili, d’elbYofma herkulanumSi 1711<br />
wlis axlos aRmoaCina<br />
gaugzavna, man ki isi ni venaSi, Tavis sasaxleSi<br />
gamofina. mogvianebiT es qandakebebi<br />
drez denis koleqciebisTvis<br />
SeiZines da maT Sesaxeb maria amalia<br />
saqsonel ma icoda. is miaTxoves Sarl III<br />
burbons, romelmac orTav siciliis taxti<br />
daikava da neapols 1738 wels Cavida.<br />
gaTxrebi im adgilas, sadac d’elbYofma<br />
qandakebebi ipova, dauyovnebliv daiwyo,<br />
rasac moyva Teat ris aRmoCena, romelic<br />
herkulanumis nawili gamodga. pirveli<br />
gaTxrebi aq 1765 wels Sewyda, samagierod,<br />
meti yuradReba daeTmo 1748 wels<br />
mi kvleul pompeasa da stabias.<br />
ganmanaTleblobis xana 83<br />
gaTxrebze pasuxismgebloba espanel<br />
samxedros, roko joCino de alkubieres<br />
daekisra, romelmac aq ramdenime<br />
wyvetiliT, 1780 wels gar da c va le bamde<br />
imuSava. iyvnen kidev franCesko roro,<br />
pietro barde da Sveicarieli arqiteqtori<br />
karlo veberi, romelsac 1764 wels<br />
franCes ko la vega Caenacvla. herkulanumis<br />
gaTxrebma bevri sirTule gaaCina;<br />
ni a dagi Zalian magari iyo; naqalaqari<br />
daba resinas qveS ganefineboda, ro m lis<br />
saxlebs miwisqveSa sicarieleebis gamo<br />
Camongreva emuqreboda. ma leve yuradReba<br />
pompeaze gamaxvilda, romelic<br />
miwis zedapirTan uf ro axlosac iyo<br />
da ufro ioli saTxrelic. portiCi-<br />
Si aSenda muzeumi, sa dac SeiZleboda<br />
amoRebuli sagnebis gamofena. mas kamilo<br />
paderni uZ R veboda, Tan gaTxrebis<br />
zedamdgomelis TanaSemwe. 1755 wlis 24<br />
ivliss mefem gamosca kanoni neapolis<br />
sanaxebis berZnuli da romauli memkvidreobis<br />
dacvis Taobaze. dacva imiT iyo<br />
gamarTlebuli, rom winaT amaze aravis<br />
uzrunvia da uZvirfasesi nimuSebi samefodan<br />
gaitanes ucxouri koleqciebis<br />
dasamSveneblad. ganweseba upiratesad<br />
ganaTxar obieqtebs da maTze samefo<br />
saxlisa da maTi koleqciebis uflebebis<br />
uzrunvelyo fas exeboda. sasjelis<br />
muqariT aikrZala unebarTvo eqsporti,<br />
magram ara feri iyo naTqvami nagebobebisa<br />
Tu RirsSesaniSnavi adgilebis konser<br />
vaciaze.<br />
moxda sxvadasxva gaTxrili obiqtebis<br />
dokumentireba: herkulanu mis Teatris<br />
pirveli gegma alkubierem moamzada<br />
_ aq Canda gaTxrili xve uli derefnebi,<br />
rekonstruirebul gegmaze asaxuli.<br />
1750 wlisTvis ro ros da vebers<br />
naqalaqarTa gaTxrebze 404 angariSi<br />
hqondaT daweri li. veberis momzadebuli<br />
dokumentacia gulmodgined inaxeboda<br />
da 1755-92 wlebSi mopovebul<br />
obieqtTa sailYustraciod rva tomad<br />
daibeWda `le antichita di Ercolano esposti~
84 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
(herkulanumis gaTxrili siZveleni). es<br />
Sro ma ramdenime enaze iTargmna da gavlena<br />
iqonia neoklasicizmis gavrce lebaze.<br />
goeTem mogvianebiT dawera, rom<br />
arc erT katastrofas ar mou tania amdeni<br />
siamovneba danarCeni kacobrio-<br />
sur. 3.3. herkulanumis<br />
naqalaqari vulkanuri<br />
RorRis sakmao raodenobis<br />
qveS moeqca, borcvis<br />
Tavze ki axlandeli qalaqi<br />
resinaa aSenebuli, rac<br />
aZnelebda gaTxrebis<br />
Catarebas<br />
bisTvis, rogorc Camarxul pompeasa da<br />
herkulanums.<br />
pompeis gaTxrebi amfiTeatriT daiwyo,<br />
romelic TvalsaCino iyo, radgan<br />
misi moyvaniloba niadagze ixilveboda.<br />
herkulanumSi Txridnen gvirabebs da
xSirad kvlav avsebdnen; pompeaSi zogi<br />
adgilis orgzis ga Txrac SeiZleboda.<br />
Tavidan samuSaoebi saegebisod iwarmoeboda,<br />
mar to d marto samefo koleqciis<br />
gasamdidreblad. Tumca amzadebdnen gegmeb<br />
sa da angariSebs, nagebobebi SeiZleboda<br />
daengriaT; yvelaferi, risi daZvrac<br />
SeiZleboda, gamohqondaT, maT Soris<br />
kedlis moxatulobebic 55 . 1761 wels ministrma<br />
brZana moexsnaT da gaenadgurebnaT<br />
SenobebSi napo v ni `arasaWiro Seferili<br />
nalesoba~. xdeboda saukeTeso<br />
marmariloe bis, brinjaoebis da mozaikebis<br />
`patinisgan~ gawmenda da restavracia.<br />
brin jaos zogierTi damtvreuli elementi<br />
gadaadnes mefis bYustisa da po r tiCis<br />
axali WiSkris gasakeTeblad. yovelive<br />
danarCeni umravlesad me o ra dad gamoiyeneboda<br />
da Semdgom daikarga. muSaoba<br />
nela mimdinareob da da mcirericxovan<br />
muSebSi alJireli da tuniseli monebic<br />
eria. ga T x rebze pasuxismgebelTagan yvelaze<br />
kvalificiuri la vega iyo; rode sac<br />
man alkubieri Secvala, naqalaqarebsa da<br />
arqiteqturuli elemente bis konservacias<br />
meti yuradReba mieqca.<br />
1765 wlis Semdeg la vegam xeli<br />
sistematur dokumentirebas moh ki da da<br />
gaTxrisadmi ufro sistematuri midgoma,<br />
calkeuli antikuri sagnebis amoTxris<br />
nacvlad, mTel arealebze koncentrireba<br />
moiTxova. amis Semdeg muSaoba mTavari<br />
gzis gayolebiT miiwevda pompeis mTlianad<br />
gasaTavisufleblad. man Seitana<br />
winadadeba adgilze yofiliyo daculi<br />
`qirurgis saxlis~ freskebi, surda ra,<br />
sadgomi iseve daetove binaT, rogoric inaxa,<br />
`sazogadoebis dasakmayofileblad~,<br />
radgan fiq robda, rom am mxatvrobis<br />
55 gaTxrebis Semdeg ferebs emCneoda gamkrTaleba,<br />
mxatvroba ki kedli dan cvioda.<br />
moisinja ramdenime gadawyvetac. 1739 wels<br />
sicilielma ar ti leriis oficerma stefano<br />
morikonim scada ferebis `saswaulmoqmedi<br />
la kiT~ gacxovleba, magram is moyviTalo<br />
safarad iqca, rac amuqebda mxa tvrobas da<br />
mas kidev metad azianebda.<br />
ganmanaTleblobis xana 85<br />
Rirebulebas, ZiriTadad, mTeli garemos<br />
ze moqmedeba apirobebs; is ki dair-<br />
Rveoda mxatvrobis Camoxsnisas. zogierT<br />
Se m TxvevaSi, sagnebi ukan, naqalaqarze<br />
muzeumidan miitanes. `gladiato re bis<br />
yazarmis~ erTi monakveTi axlad aages,<br />
mis Tavdapirvel formaze warmodgenis<br />
Sesaqmnelad, Tan ki mcvelebisTvis adgilis<br />
gasaCenad. la vegam aseve Seitana<br />
winadadeba turistebis RamisgasaTevi<br />
aeSenebinaT. mi si survili iyo, is zustad<br />
antikuri saxlebiviT yofiliyo _ ase is<br />
didaqtikur miznebsac waadgeboda.<br />
XVIII saukunis meore naxevarsa da<br />
XIX-is dasawyisSi siciliis an ti kuri<br />
namosaxlarebi saswavlo mogzaurobis<br />
wreSi moeqca da maT uam ravi turisti<br />
akiTxavda. amis Sedegad, xelisufalT antikuri<br />
Zeglebis inspeqtireba-aRnusxvis<br />
sistemis Camoyalibebis survili gauCndaT,<br />
agri ge n tos, selinuntis da segestas<br />
msgavs namosaxlarebze SesakeTebel<br />
sa mu Saoebsa da movlas Seudgnen. 1778<br />
wels siciliam pirvelma gaiCina si ZveleTadacviTi<br />
sistema; qveyana orad<br />
gayves da yovel nawils mcvelad antikur<br />
siZveleTa mcodne cnobili piri<br />
uTaves; dasavleTi _ prinCipe toremuca<br />
_ lan silo to kastelis (1727-92 ww.)<br />
andes, vinkelmanis gavlenis qveS myof<br />
numiz mats, aRmosavleTi ki _ biskaris<br />
prinCipe _ ignacio paterno kastelos<br />
(1719-86 ww.), romelmac 1758 wels kataniaSi<br />
sazeimod gaxsna mis midamo eb Si<br />
mopovebuli nivTebis muzeumi (Boscarino,<br />
1985; tomaselli, 1985).<br />
3.4. vinkelmani da antikur<br />
siZveleTa restavracia<br />
italiis arqeologiuri gaTxrebis qebadideba<br />
germanulenovan qve y nebsac moswvda,<br />
gansakuTrebiT drezdens, sadac venis<br />
gziT CamoaRwia herkulanumis pirveli<br />
gaTxrebidan nayidma samma romaulma qan-
86 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
dakebam `die herkulanerinnen~ (herkulaneli<br />
qalebi) 56 . 1754 wels aq prusiul qalaq<br />
sten dalSi, mewaRis ojaxSi dabadebuli<br />
iohan ioahim vinkelmani (1717-68 ww.)<br />
Camovida. klasikis kvlevas is halesa da<br />
YenaSi daeufla. drezden Si mas SesaZlebloba<br />
mieca antikur siZveleTa koleqciac<br />
gaecno da mxa tvrulsa da literaturul<br />
wreebTan urTierToba daemyarebina;<br />
aqve, 1755 wels, gamoaqveyna<br />
man Tavisi pirveli narkvevi berZnul<br />
xelovneba ze (wilckenmann, 1755). amis Semdeg<br />
is maleve gaemgzavra roms, sadac<br />
kar di nal albanis biblioTekari gaxda<br />
da mis koleqciaze muSaobda. 1763 wels<br />
is romis da misi olqis siZveleTa mTavar<br />
komisionerad dainiSna, xe lovnebis<br />
yvela aqaur nawarmoebze zrunvis pasuxismgeblobiT.<br />
1764 wli dan man vatikanis<br />
biblioTekis `scriptor linguae<br />
graecae~-s Tanamdeboba da iWira da `Camera<br />
apostolia~-s `antiquarius~-ic iyo.<br />
vinkelmanis erTi miswrafebaTagani<br />
herkulanumis monapovarTa nax va da Seswavla<br />
iyo, magram naqalaqari man mxolod<br />
sami wlis Semdeg mo i naxula. da maSinac,<br />
miuxedavad kargi rekomendaciebisa, man<br />
ver mii Ro gaTxrebis monaxulebis ufleba.<br />
mas neba darTes ori Tve portiCis<br />
muzeumSi gaetarebina 57 . meored Casvlis<br />
Semdeg man drezdens, graf fon brYuls<br />
pataki gaugzavna, Tavisi STabeWdilebebi<br />
aRnusxa, alkubieri ga mo ucdelobaSic<br />
daadanaSaula da mravali mSvenieri nimuSis<br />
dazia nebasa da daRupvaSic dasdo<br />
brali; patara magaliTi: erTi warweris<br />
56 am koleqciaSi ukve Sedioda prusiis mefe<br />
fridrix vilhelm I-is mier 1723-26 wlebSi<br />
avgust Zlieri saqsonelisadmi saCuqrad<br />
mirTmeuli di di nawili beloris antikuri<br />
nivTebisa. Tavad avgust Zliermac Tavis<br />
ko leqcias Cigisa da albanisgan Sesyiduli<br />
siZveleebi Semata.<br />
57 aseTi iWvneulobiT mxolod mas ar daxvedrian;<br />
saukunis gasulsac ma r to im nivTebis<br />
Caxatva SeiZleboda, romelnic ukve gamocemuli<br />
iyo he rkulanumis akademiis mier<br />
spi lenZis asoebi naqalaqaridan, mis amokiTxvamde,<br />
mefisTvis saCveneb lad waiRes.<br />
vinkelmani male iqna aRiarebuli<br />
klasikuri antikuri xanis Tavi si drois<br />
upirveles mkvlevarad. kvlevisas is<br />
dauRalavi iyo, Rrmad ico da klasikuri<br />
literatura da Tanamedrove saistorio<br />
mwerlobac. Se saZloa, yvelaze didi misi<br />
damsaxureba isaa, rom man gvaswavla, rogor<br />
davakvirdeT da ufro Rrmad rogor<br />
CavwvdeT xelovnebis nawarmo e bis arsebas.<br />
hegels masze naTqvami aqvs: `vinkelmani<br />
erT imaTTaganad un da miviCnioT,<br />
vinc axleburi grZnoba gamogvimuSava da<br />
xelovnebis sa m yaroSi moulodneli perspeqtivac<br />
gagvixsna~ (leppmann, 1970). is<br />
gax le Cilia, sxvadasxva damokidebulebis<br />
matarebeli: erTi mxriv, is war mo g vidgens<br />
ideals, idealizebuli antikuri xanis<br />
idealizebul su raTs; meore mxriv, is<br />
iwynarebs <strong>istoria</strong>s da xelovnebis nawarmoebis<br />
spe cifikurobas. ZiriTadi koncefcia,<br />
rasac is romSi amuSavebda, ukve<br />
aris mocemuli 1755 wlis mis narkvevSi,<br />
romelic sxva enebzedac iTar gmna da<br />
herderis, didros, goeTes da fridrix<br />
Slegelis xotbac daim sa xura.<br />
3.4.1. idealuri mSveniereba<br />
vinkelmanisTvis xelovnebis nawarmoebis<br />
Rirebulebis mTavari sa zo mi `idealuri<br />
mSvenierebaa~. Tavis koncefcias is neoplatonur<br />
fi lo so fiasa da rafaelisa da<br />
miqelanjelos naazrevze afuZnebs da mas<br />
beloris Teoriasac CaurTavs. misi TvalsazrisiT,<br />
am idealis mwverva li klasikur<br />
berZnul qandakebaSia mignebuli. `umaRlesi<br />
mSveniereba Rme r Tis wiaRaa. cneba<br />
kacebrivi mSvenierebisa miT ufro srulyofilia,<br />
ramdenadac igi SegveZleba<br />
uzenaes arsebas Sesaferada da Sesabamisad<br />
moviazroT” 58 . idealuri mSveniereba bunebaSi<br />
povebs gamoxatulebas da be rZnebi mis<br />
58 winckelmann, 1764, 195
TvalSi Tavadac gansakuTrebiT mSvenieri<br />
rasaa, avadmyo fo bis Tvis Seuvali, Tavisufali<br />
da sulierad aRzevebuli. lamazi<br />
Wa bu kebi iq SeCveulni iyvnen saqveynod an<br />
SiSvlad an Txeli, sxeulis mCe ni tanisamosiT<br />
varjiSsa da gamosvlas. ase rom,<br />
xelovans saukeTeso saSualeba eZleoda<br />
umSvenieresni amoerCia, dakvirveboda maT<br />
da Semd gom `erTad~ eqcia. `esaa gza sayovelTao<br />
mSvenierebisa da misi idealu ri<br />
su ra Tebisken da es gaxlavT gza, rac ber-<br />
Znebma airCies” 59 . isini azr dauta neblad<br />
ki ar baZavdnen, aramed Tavis xelovnebas<br />
bunebis dak virvebas afuZnebdnen da<br />
qmnidnen namuSevrebs, romelnic nimuSze<br />
umS ve nie re sic ki iyo; xelovnebis nawarmoebs<br />
ise aRamaRlebdnen, rom rac Sei-<br />
Zleba mi axloveboda RmrTis wiaR davanebul<br />
mSvenierebis ideals. vinkelmaniT,<br />
XVIII saukunes dakvirvebis amg vari Sesa-<br />
Zlebloba aRar ar se bobda da ufro advili<br />
pirdapir bunebis ki ara, berZnuli<br />
Sedevre bis damowafeba iyo. aqedan saxelmoxveWili<br />
pa radoqsi: `Cven mxolod er-<br />
Ti gza gvaqvs, gavxdeT diadni, SeZlebisgvarad,<br />
ver misabaZni _ Zvele bis mibaZva” 60 .<br />
venkelmani iwunebs klasikuri xelov nebis<br />
Sesaxeb gamoq vey ne bul yvela Txzulebas,<br />
radgan, irwmuneba igi, damwerni uSualod<br />
ar icnoben Tavis sakvlevs. saerTodac,<br />
misi SegrZ ne bisamebr, xelovne bis arsebaze<br />
araferi dawerila, mis gulisguls aravin<br />
Caswvdomia; an tikur siZveleebze werisas<br />
maT an zogadad aqeben, an sworad ver asafuZvleben<br />
Tavis kriteriumebs.<br />
3.4.2. xelovnebis nawarmoebebi<br />
1764 wels gamoqveynebuli `Zveli drois<br />
xelovnebis <strong>istoria</strong>~, kla sikuri xelovnebis<br />
nawarmoebebze dakvirvebis saswavlad<br />
saxelmZ Rva ne los daweris cda<br />
iyo. vinkelmanis zogierTi adrindeli<br />
59 winckelmann, 1755, 11<br />
60 winckelmann, 1755, 2<br />
ganmanaTleblobis xana 87<br />
sur. 3.4. `belvederis torsis~ dakunTuli<br />
sxeuli mravalT aRafrTovaneb da, maT Soris<br />
miqelanjelosa da vinkelmans. igi erTi<br />
im qandakebaTaga nia, romelnic ar yofila<br />
restavrirebuli<br />
narkvevi Se iZleba misTvis mosamzadeblad<br />
davsaxoT, davumatoT kidev `vestas<br />
qu rumTa~ aRwera, romelTa samosi<br />
aRsavsea `keTilSobili TavisuflebiT<br />
da mTelis nazi harmoniiT, Tan ki<br />
arc SiSveli sxeulis mSvenier monaxazs<br />
Cqmalavs” 61 . xelovnebis umaRles ideals<br />
misTvis belvederis apo loni warmoadgens,<br />
romlis Semqmnelma masalis<br />
minimumi moixmara mis TvisebaTa saCinosayofad.<br />
belvederis fragmentirebuli<br />
torsi vin kelmanisTvis heraklea<br />
dasvenebisas. `sxeulis yoveli nawili,<br />
61 winckelmann, 1755, 16
88 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
rogorc suraTze, gmirs erTianad, misi<br />
erT-erTi qmedebiT warmogviCens da rogorc<br />
sasaxlis gonivrul nagebobas swor<br />
mizandasaxulobas, ase vat yobT, romeli<br />
qmedebisTvis romelma nakvTma ivarga” 62 .<br />
xelov nebis na war moebi gaazrebulia rogorc<br />
mTlianoba, romlis idealize buli<br />
nawi lebi, keTilSobili monaxazis SigniT<br />
araCveulebriv gawonasworebul ni, Seenawevreba<br />
erTi meores. `torsis~ dakun-<br />
Tul sxeuls is zRvas ada rebs, romlis<br />
zedapirs qveS erTi talRa meores warmoSobs.<br />
`laokoo ni~ mas aRafrTovanebs<br />
xelovanis unariT, ganicados sxeulis<br />
tanjva da sulis sidiade, raTa isini<br />
marmariloTi asaxos. vinkelmans swamda,<br />
rom xelovnebis ganviTarebam mwvervals<br />
saberZneTSi miaRwia. igi xan grZli vi ganviTarebis<br />
Sedegia: misi simwife fidiasTan<br />
iCens Tavs, umaR lesi wertili ki<br />
praqsitelesa, lisipesa da apelesTan.<br />
amas swra fi da cema mosdevs; axal dros<br />
mcireodenT, mag., rafaelma da miqelanjelom,<br />
Tu miaRwies aseT srulyofilebas.<br />
XVII saukuneSi restavracias Cveulebrivi<br />
mxatvruli Semoqmedebi s gan ar<br />
ganasxvavebdnen; `restavrireba~ droisa<br />
da ubeduri SemTxve vis mizeziT daSavebuli<br />
an dakarguli nawilebis xelaxla<br />
keTeba iyo (Buldinucci, 1681). fransis<br />
dYukeznuas mowafe, orfeo boseli (daax.<br />
1600-) erTi imaTgania, visac antikur<br />
qandakebaze, misTvis Cveul figuris<br />
daye nebasa, proporciebis principebsa<br />
da ikonografiaze uweria. amgvari analizi,<br />
misi mosazrebiT, arsebiTia sworad<br />
restavrirebisTvis mosamza de b lad.<br />
mas aRafrTovanebs berninis, algardis<br />
da dYukeznuas Catare bu li restavraciebi<br />
da is wers, rom es saqme jerovnad arc<br />
fasdeba da arc anazRaurdeba (Dent weil,<br />
1966). vinkelmani, piriqiT, amtkicebs, rom<br />
Zve li qandakebebi rigianad jer aravis<br />
62 winckelmann, Beschreibung des torso im Belwedere<br />
zu rom, 1759<br />
aRuweria da rom qandakebis aR we ram unda<br />
gvaCvenos, ris ZaliT aris igi mSvenieri<br />
da xelovanis sti lis gansakuTrebuli<br />
niSnebic migviTiTos. sakuTar msjavrs<br />
is Tavissa ve SedarebiTi SeswavliT _<br />
rac xelovnebis yovelgvar nawarmoebTa<br />
gul modgine analizsa da aRweras, aseve,<br />
uwinaresad klasikuri litera tu ridan<br />
momdinare, xelmisawvdomi werilobiTi<br />
cnobebis moxmobas gu lis xmobs _<br />
verificirebul faqtebs afuZnebs. mas<br />
hqonda agreTve saSu a leba Seeswavla da<br />
1760 wels gamoeqveynebina baron StoSis<br />
gamosaxu le bian gemaTa mniSvnelovani<br />
florenciuli koleqcia, ramac mas xelT<br />
fasdaudebeli SedarebiTi masala misca,<br />
im periodebisTvisac, romelTa Sesaxeb<br />
sxva araferi sabuTi arsebula.<br />
Tumc umTavresad saqme qandakebasTan<br />
hqonda, vinkelmanma mis dros cnobili<br />
yvela antikuri ferweruli namuSevaric<br />
aRwera. princi pu lad is Tvlida, rom<br />
qandakebaze rac iTqva, mxatvrobasac miudgeba,<br />
Tumca ki, samwuxarod, antikuri<br />
mxatvrobis mcireodeni nimuSia Semor-<br />
Ce ni li da maT Soris berZnuli erTic ar<br />
aris. ase rom, xelmosaWidad vinkelmans<br />
nawerebiRa hqonda da natrulobda kidec,<br />
arsebuliyo vinme pavsania, romelic<br />
Tavis nanax ferweras misebr gulmodgined<br />
aRwerda. da mainc, romauli<br />
fragmentebis moSveliebiT, romelnic,<br />
misi varau diT, an berZnuli nawarmoebebis<br />
aslebia an, sul cota, maT mieraa<br />
STa gonebuli, vinkelmanma Seiqmna warmodgena<br />
berZnuli xelovnebis sworu pov<br />
robis Sesaxeb.<br />
berZnuli qandakeba da mxatvroba<br />
erTgvar simwifeSi arqiteqtura ze adre<br />
Sevida. vinkelmani am movlenis axsnisas,<br />
SeniSnavs, rom pirve li ori idealis<br />
principebis Tanaxmad ufro Tavisuflad<br />
viTardeboda, maSin rodesac<br />
nagebobebi ama Tu im praqtikul moTxovnebs<br />
eqvemdebare bo da da arc risame<br />
realuris wabaZva ZaluZda. mas ancvi-
frebda, rom swavlulT, visac <strong>arqiteqturis</strong><br />
amdeni Zegli aRuweriaT, am kiTxvaze<br />
ar umsjeliaT. ise ki, vinkelmanma<br />
pirvelma Seasrula pestumis taZrebis<br />
aR wera, 1762 wels gamoqveynebuli. is<br />
uCivis amdeni Zeglis daRupvas, TviT<br />
sakmaod axlo xanebSic ki; maT Soris<br />
zogierTi asaxulia `saxel ganTqmuli<br />
peirekis~ msgavs xelovanTagan, sxvani ki,<br />
saubedurod, ukva lo daa gamqrali.<br />
pliniuss naTqvami aqvs, rom saber-<br />
ZneTSi didi xelovanni kedlebs mxatvrobiT<br />
arasodes amkobdnen da vinkelmansac<br />
sjeroda, rom feri me orexarisxovani ramaa.<br />
`feri Tavisas hmatebs mSvenierebas,<br />
magram igi Ta vad mSveniereba rodia, igi<br />
misi da mis formaTa amamaRlebelia. xolo<br />
rakiRa TeTri saRebavi yvelaze met<br />
sinaTlis sxivs ukuhfens da, am denad,<br />
ufro SesagrZnobia, mSvenieri sxeulic<br />
miT ufro mSvenieria, ra m denadac TeTria,<br />
is siSiSvlisas ufro didic Cans, vidre<br />
sinamdvi leSi aris” 63 . vinkelmanis Tanaxmad,<br />
<strong>arqiteqturis</strong> feradi Tu sxva samkauli<br />
sisadavesTan erTobiT warmoqmnis<br />
mSvenierebas. `nivTi kargi da mSvenieria<br />
maSin, rodesac isaa, rac jer ars iyos” 64 .<br />
amitomac, misi gan c diT, arqiteqturuli<br />
ornamenti mas aRmatebul miznebs unda<br />
daeqvemde baros. Sesabamisad, is nagebobis<br />
danamatad unda CaiTvalos da arc mis<br />
xasiaTs cvlides da arc mis gamoyenebas.<br />
ornamenti siSiSvlis Semmos vel Casacmelad<br />
unda ganixilebodes; rac ufro<br />
didia Senoba, miT nak lebad saWiroebs is<br />
ornaments. vinkelmanis Tanaxmad, uZvelesi<br />
nagebo ba ni, uZveles qandakebebiviT,<br />
iSviaTad yofila ornamentirebuli 65 .<br />
63 winckelmann, 1764, 193<br />
64 winckelmann, anmerkingen über die Baukunst,<br />
1762, 123<br />
65 vinkelmanis italiel Tanamedrove franCesko<br />
milicias (1725-98 ww.) sje roda, rom arqiteqtura<br />
iseTive imitatiuri xelovnebaa,<br />
rogorc da nar Ce nebi, gansxvaveba ki isaa,<br />
rom is xelqmnil modelebs baZavs da ara<br />
ganmanaTleblobis xana 89<br />
xelovnebis nawarmoebTa aRweridan<br />
gamomdinare, vinkelmani origi nalurut<br />
yuarsa da Semdgom damatebulsac<br />
asxvavebda. germanel mxatva r Tana da<br />
ne oklasicizmis erT umTavres TeoretikosTan,<br />
rafael mengs Tan (1728-79 ww.)<br />
erToblivi muSaobisas man moamzada<br />
narkvevi qandakebe bis reintegraciaze,<br />
sadac amtkicebs, rom arsebobs wesi,<br />
rogor unda ga varCioT aRdgenili da<br />
originaluri, stilizebuli (pastiche,<br />
pasticcio) da namdvili nawilebi 66 . winare<br />
publikaciebSi amas ver naxavT da vinkel<br />
mani Civis, rom, mag., monfokom Tavisi<br />
Sroma upiratesad gamoqveyne buli naxatebisa<br />
da gravYurebis mixedviT Seadgina,<br />
rasac is, identifi ci re bisas, xSirad<br />
SecdomaSi Seuyvania. heraklesa da<br />
anTeosis friad sa Sualo, Tan naxevarze<br />
metad axali, qandakeba man Zv. w. V saukunis<br />
me ore naxev ris wamyvani moqandakis,<br />
polikletes naxelavad CaTvala, xo lo<br />
algar dis Savi marmarilos mZinare figura<br />
_ antikurad. jonaTan ri Cardsonma<br />
(1665-1745 ww.), londonelma portretistma<br />
da xelovnebaze Txzulebe bis<br />
avtorma, romis sasaxleebi, vilebi da<br />
qandakebebi TiTqos sizmarSi aRwerao;<br />
mravali nageboba mas TvaliTac ar unaxavs.<br />
arada, yve la misi SecdomiTurT, es<br />
saukeTeso xelmisawvdomi publikaciaa.<br />
3.4.3. kavasepi<br />
Tavis `<strong>istoria</strong>Si~ vinkelmans moaqvs<br />
restavraciis cnobili maga li Tebi, sadac<br />
iseTi raRaceebia damatebuli, rac antikur<br />
samyaroSi arc arsebula. is mianiSnebs<br />
avtors, romelic cdilobs aCvenos,<br />
ro go ri nalebi yofila Zvelad, sabuTad<br />
ki mateis sasaxlis `qebuli~ qan da keba<br />
bunebisas. <strong>arqiteqturis</strong> Semadgenelnia mSveniereba,<br />
moxerxebuloba da gamZleoba.<br />
66 werili biankonis, romi, 1756 wlis agvisto<br />
(winckelmann, 1952, 242)
90 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
aqvs da arki SeniSnavs, rom fexebi mas<br />
mdare moqandakis xeliT aqvs restavrirebuli.<br />
zogjer erTi originalis fragmentebi<br />
ori qanda ke bis dasamzadeblad<br />
mouxmariaT. aseTi uxerxulobisgan Tavis<br />
dasaRwe vad, vinkelmani urCevs, gamocemisas<br />
mainc, danamatebi an spilenZis da febze<br />
iqnes datanili an warwerebiT miTiTebuli.<br />
qandakebebisadmi mopy ro bis Taobaze<br />
misi rekomendaciebi Semdgom bartolomeo<br />
kavasepim ga na viTara _ romis<br />
yvelaze qmediTma qandakebis restavratorma,<br />
romel sac damkveTni mTels evropaSi<br />
hyavda. kavasepi aqveynebda Tavis<br />
restav ri rebul namuSevrebs da uCvenebda<br />
restavrirebulsa Tu antikur nawi lebs.<br />
upirvelesad yovlisa, misi mtkicebiT,<br />
restavratorma, raTa mixv des, romeli<br />
`atributi~ moiSvelios, kargad unda<br />
icodes xelovnebis is toria da miTologia,<br />
saamisod ki am sagnebSi Caxedul pirT<br />
mimar Tos. isicaa, Tu ram saeWvo aris,<br />
ajobebs qandakeba gausruleblad war movadginoT,<br />
Torem `erTxelac mcodne kaci<br />
aRmoaCens, rogorc es xSi rad momxdara,<br />
sinamdvileSi ra yofila” 67 . meorec, axali<br />
nawilebi qan dakebis originalis msgavsi<br />
marmarilosgan da pirvandeli mxatvruli<br />
ganazraxis mimarT sruli pativiscemiT<br />
unda keTdebodes. kavasepi wers:<br />
`restavratoris samuSao is ki ar<br />
aris, icodes, rogor keT deba mSvenieri<br />
xeli, mSvenieri Tavi, mSvenieri<br />
fexi, aramed, icodes, ra nairad<br />
mibaZos da, me vityodi, ganavrcos<br />
qanda kebis antikuri skulptoris<br />
manera da gawafuloba yvela axlad<br />
damatebul na wilze. rodesac<br />
vuyureb danamatebs ukve Se laxuli<br />
qandakebis ama Tu im adgilze, vTqvaT,<br />
miqelanje los mier, gindac<br />
gulda guli kvlevisamebr, magram<br />
origina lis gamomqandakeblis ara<br />
67 Cavaseppi, 1768<br />
wa baZvis, aramed namdvili Tu vi-<br />
Tomcda naklovanebis gamosworebis<br />
mizniT Sesrulebuls, me SemiZlia<br />
Sevaqo es danamatebi, rogorc isini<br />
TavisTvis aris, rogorc nafiqri,<br />
oRond ara restavracia” 68 .<br />
mesame, kavasepi gamokveTs, rom rodesac<br />
danamati keTdeba, is un da miesadagos<br />
qandakebis zedapirs; araviTar SemTxveva-<br />
Si ar SeiZleba ori gi naluri qandakebis<br />
damuSaveba mis axal nawilTan mosargebad.<br />
vinkel maniviT, isic xazs usvams, rom<br />
restavraciis mizani ganmanaTlebluria;<br />
ar SeiZleba xelovnebis nawarmoebis<br />
originalis mnaxvelis SecdomaSi Seyva na.<br />
Tu axali nawilebi dausruleblad iqneba<br />
datovebuli, mokve Ti li ze dapirebi ar<br />
unda gadaiTalos, maT iseTive iregularuli<br />
da Se m Txve vi Ti forma unda hqondes,<br />
rogorc Zvel qandakebebs aqvs. sagan gebo<br />
yu radRebas uTmobs is Zveli qandakebebis<br />
zedapirebisadmi mopyro bas. ze dapiri,<br />
wers igi, xSirad metismetadaa daWmuli<br />
yovlisgamanadgu re beli drois moqmedebiT,<br />
Tundac Tavidan is `bella maniera~-s (mSvenieri<br />
manera) gamo Cinebuli yofiliyo;<br />
is Civis, rom restavratorebs surT xolme<br />
moasworon es zedapiri da aseTnairad<br />
antikuri moqandakis ga wafulo bis yvela<br />
kvali gaaqron. Tumca yvela qandakebas<br />
ase ar mopy ro bian, `ga TeTrebul~ qandakebebs<br />
`spilos Zvlis~ siyviTleSi gardamavali<br />
si Te T re dasdebia da mis `lustro~-s<br />
(sikaSkaSe) `erTgvari Rvinis qva~, kidev<br />
ufro swrafi korozia Seyria. kidev uaresia<br />
Tanamedrove restavraciaze mosargeba<br />
da da masTan stilur Sesa ba misobaSi mosayvanad,<br />
antikuri naSTis rkinis iaraRebiT<br />
damuSaveba. es, misi azriT, sru lebiT<br />
Seu wynarebelia.<br />
amdenad, vinkelmanis ZiriTadi principebis<br />
midevnebiT, kavasepi am t kicebs,<br />
rom Selaxuli qandakeba raimegvar<br />
SekeTebasa Tu restavra ci am de naTlad<br />
68 Cavaseppi, 1768
unda gaviazroT da misi Tavdapirveli<br />
mniSvnelobac gavi goT. nebismieri damuSaveba<br />
arsebuli originaluri masalis<br />
mimarT pa tiviscemiT unda Catardes da<br />
originalis mxatvrul ganazraxs unda<br />
mi y vebodes. erTi mxriv, is aRiarebs, rom<br />
prioritetuli xelovnebis ori gi naluri<br />
nawarmoebiT aRfrTovanebaa da, Sesabamisad,<br />
restavraciam da axalma danamatebma<br />
SecdomaSi arc obieqtis mnaxveli<br />
unda Seiyvanos da arc mis Sesaswavlad<br />
mosuli xelovani. amave azris gagrZelebad,<br />
ka va sepi gvTavazobs saxelmZRvanelo<br />
principebsac, Tu rogori un da iyos<br />
Sesasrulebeli restavraciis odenobis<br />
mimarTeba arsebul original Tan:<br />
`sasacilo iqneboda, mogvendomebina<br />
Tavi agvewyo, Tu marto oden<br />
cxviri, gindac amaze odnav meti<br />
mogvepoveba.... kar gad Cata rebuli<br />
Sepirispirebisa da restavrirebul<br />
nawile b ze xelovnuri `Rvinis<br />
qvis~ datanisas, Tanamedrove da<br />
an ti kuri iolad Seereva erTmaneTs;<br />
da naklebad gaCveuli Tva -<br />
li iolad motyuvdeba da erTs<br />
meorisgan guldagul ve Rar gaar-<br />
Cevs. geTanxmebiT, rom antikuri<br />
siZvele SeiZleba cudad xelnaxlebi<br />
aRmoCndes, magram visurvebdi,<br />
rom namu Sevris ori mesamedi mainc<br />
Zveli iyos da yvelaze sagulisx mo<br />
nawilebic ar iyos Tanamedrove....<br />
gana xevrebuli Tavi, wvivi an xeli,<br />
gacilebiT met siamovnebas mogvgvris,<br />
ro gorc aris, vidre misgan<br />
amoyvanili mTliani qanda keba,<br />
ro mel sac mxolod srulyofili<br />
sicrue SeiZleba ewodos” 69 .<br />
kavasepis namuSevrebi didad aqvs naqebi<br />
enio kirino viskontis (1751-1818 ww.), vinkelmanis<br />
Semcvlels romis siZveleebisa<br />
69 Cavaseppi, 1768<br />
ganmanaTleblobis xana 91<br />
da muzeumebis mTavari komisioneris Tanamdebobaze,<br />
Semdgom ki parizis luvris<br />
konse r vators. mis saxelosnoSi restavrirebuli<br />
qandakebebi mraval muzeum sa Tu<br />
kerZo koleqciisTvis iqna SeZenili. Tu<br />
XIX saukuneSi amgvari re integraciebi yvelasTvis<br />
misaRebi iyo, mogvianebiT, mopyrobis<br />
wesis Secvlam xSirad moitana `xelovnuri<br />
patinis~ mocileba, ris gamoc danamatebi<br />
xiluli, xelisSemSlelic ki gaxda.<br />
mraval SemTxvevaSi resta v rirebuli<br />
nawilebic moaSores da qandakebis originals<br />
fragmentu lo ba daubrunes.<br />
3.4.4. gavlena praqtikul saqmianobaze<br />
iman, rom vinkelmanma antikuri saberZne-<br />
Ti istoriis im xanad gana dida, rodesac<br />
xelovnebam umwvervales srulyofilebas<br />
miaRwia, mas yve la Sesabamisi obieqtis<br />
(qandakebebis, monetebis, mxatvrobis,<br />
arqiteq tu ris Zeglebis) sistematuri da<br />
kritikuli ganxilvis meTodis SemuSave<br />
biskenac ubiZga. is grZnobda, rom<br />
klasikuri xelovnebis xarisxi Se degia<br />
gansazRvruli istoriuli viTarebisa,<br />
romelic gaiara lamazma da moraluri<br />
pasuxismgeblobis mqone erma, romelmac<br />
Tavis xelovnaT stimulic misca da SesaZleblobac,<br />
srulyofilebisTvis mieRwiaT.<br />
ase rom, misi sazrunavi martooden<br />
am nawarmoebTa mSveniereba rodi iyo,<br />
mas sjeroda aseve, rom Tanamedrove xelovanTaTvis<br />
msgavs doneze asv la mxolod<br />
erTi gziT, ZvelTa, e.i. ki jer<br />
kidev arsebuli Sedevrebisa Tu gindac<br />
maTi fragmentebis damowafebiT aris<br />
SesaZlebeli. amitomac, vi n kelmanisTvis<br />
arsebiTi iyo antikuri xelovnebis guldasmiT<br />
identi fi ci reba da SenarCuneba.<br />
man gadadga pirveli nabiji Zveli<br />
nivTebis Seswavla-moazrebisa da maTi<br />
istoriulad Tu mxatvrulad SefasebisTvis<br />
mecnieruli meTo debis gamosayeneblad.<br />
misi gamokvlevebi da publikacie-
92 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
bi marTlac gva Z levs uflebas mas `arqeologiis<br />
mama~ vuwodoT. amave dros,<br />
mas wvli li <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />
principebis cxadyofasa da SemuSaveba-<br />
Sic aqvs Setanili. mniSvnelovania, mag.,<br />
originalisa da mogviano damatebis ganrCeva,<br />
radgan aseTnairad yuradReba<br />
originalis Senaxvaze gamaxvil da. amasve<br />
naTlad aCens vinkelmanis megobris,<br />
kavasepis mier antikuri qa n dakebebis<br />
mimarT SemuSavebuli principebi. vinkelmani<br />
restavracias mTlianad rodi<br />
iwunebda, magram igi moiTxovda, rom<br />
mas ar gaeyalbebi na xe lovnebis originaluri<br />
nawarmoebis koncefcia da arc<br />
Tanamedro ve danamatebiT aeria gzakvali<br />
dakvirvebuli damTvaliereblisTvis.<br />
antikur ZeglTadmi mopyrobis mimarT<br />
vinkelmanis midgomam Tval na T livi Sedegebi<br />
sul male gamoiRo. amas cxadhyofs<br />
XVIII saukunis mi wuruls, metadre ki momdevno<br />
xanis romSi gatarebuli axleburi<br />
sares tavracio politika. sazogadoebrivi<br />
Zeglebis mimarT axleburi poli ti kis<br />
ganxorcielebisa da Tanamedrove danamatebis<br />
da antikuri origi nalis mkafiod<br />
ganrCevis pirvel cnobier cdad, albaT,<br />
monte sitorios obeliskis restavracia<br />
unda CaiTvalos. Tumca gvqonia sxvag va ri<br />
maga li Tebic (mag., miqelanjelos muSaoba<br />
antikur diokletianes Te r mebSi ek lesiis<br />
CasaSeneblad), zogadad antikuri Zeglebis<br />
politika ufro re integraciasa da ganaxlebas<br />
iwonebda. aravis ufiqria, raimenairad<br />
ga moeCina Zeglis originaluri, istoriuli<br />
masala. es gansakuTre biT siqste<br />
V-sa da misi memkvidreebis mier ramdenime<br />
ZvelisZveli obe liskis gaTxrasa da<br />
xelmeored aRmarTvaze iTqmis _ yoveli<br />
maTgani an romis mniSvnelovani adgilebis<br />
mosaniSnad, qristianuli eklesiis simbolod<br />
anda qalaqis saerTo ieris dekoratiul<br />
elementad daidga.<br />
XVIII saukunis bolos papma pius VI-m<br />
(1775-99 ww.) kidev sami obeli s ki aRmar-<br />
Ta. erTi ripetodan, kvirinalis bor-<br />
sur. 3.5. montesitorios obeliski XVIII s.-is<br />
bolos aRadgines da Zvel kve Tilobasac<br />
moekrZalnen<br />
cvze, dioskurebis jgu fis gasamSveneblad<br />
moitanes; meore porta salariasTan<br />
napovni, espa nur kibesTan mdebare<br />
santa trinita del montis eklesiis win<br />
daidga; me samec, odesRac avgustusis<br />
mzis saaTs ekuTvnoda, maSin ki montesito<br />
rios mamulSi, miwaze iyo dagdebuli.<br />
am samTagan ieroglifebi mxo lod masze<br />
iyo amokveTili, magram is xuT nawilad<br />
iyo gatexili, ze dapiri ki xanZars daezianebina.<br />
1790-92 wlebSi is restavrirebul<br />
da kvlav piaca montesitorios
SuagulSi aRmarTul iqna arqiteqtor<br />
jo vani antinoris (1734-92 ww.) mier.<br />
montesitorios obeliskis sarestav<br />
raciod dakarguli nawilebis reintegraciisTvis<br />
didZali axali masala<br />
iyo saWiro. 1703 wels axlo max lo sada<br />
egvipturi wiTeli granitis uSvelebeli<br />
(simaRliT 14.75 m da diametriT 1.90 m)<br />
monoliTuri sveti gaiTxara 70 . romis<br />
imperator an to ni nus piusisadmi miZ-<br />
Rvnili es sveti, mogvianebiT cecxlma<br />
daaziana da gadawyda masala obeliskis<br />
sarestavraciod moexmaraT. sveti<br />
did blo ke bad daxerxes, romlebiTac<br />
Seivso obeliskis forma im mxares, sadac<br />
Tavisi masala dakarguliyo. magram<br />
ieroglifebis reintegraciis nacv lad,<br />
rogorc es berninim piaca navonas obeliskze<br />
gaakeTa, antino rim naTlad misca<br />
miTiTeba pativi miegoT ieroglifebis<br />
arqeologiuri Ri re bulebisTvis _ isini<br />
xom odindeli civilizaciis kuTvnili<br />
doku me n tia, romlis interpretireba ar<br />
unda moxdes. man aseTi gankarguleba gasca:<br />
`jerovnad SeakeTeT mTeli obeliski<br />
da ieroglifebi srulad da toveT. nakluli<br />
nawilebi unda daematos, magram<br />
ar unda vcadoT Cve n T vis miuwvdomel<br />
egviptur misteriebze mimaTiTebeli<br />
morTulobiT mi si falsificireba” 71 .<br />
70 kvarcxlbeki 1706-8 wlebSi aRadgines da<br />
ferdinando fugam is 1741 wels piaca di<br />
montesitorios SuaSi aRmarTa. 1787 wels is<br />
vatikanSi ga daitanes da pinYas baRis niSaSi<br />
Cadges.<br />
71 arch. stato, roma, damowmebulia: D’onofrio,<br />
1967, 289<br />
ganmanaTleblobis xana 93<br />
es axleburi midgoma aSkarad sagr-<br />
Znobi gaxda romSi, rodesac XIX saukunis<br />
dasawyisSi saxelganTqmulma neoklasicistma<br />
moqandakem an tonio kanovam da<br />
vinkelmanis TxzulebaTa italiurad<br />
mTargmnelma karlo feam antikuri Zeglebis<br />
restavracia wamoiwyes. or-<br />
Tave Zalian zrunavda antikuri xanidan<br />
SemorCenili yoveli fragmentis mimarT<br />
da es pativiscema, metadre saukunis<br />
pirvel aTwleulebSi, sarestavracio<br />
praqtikasac daetyo. meore mxriv, mogviano<br />
restavraciis erTgvari pu rizmi,<br />
iqneb, `keTilSobili sisadavis~ vinkelmanis<br />
koncefciidan da ar qiteqturaSi<br />
samkaulTa da feris mimarT misi uxaliso<br />
damokidebu le bi danac modiodes. Tu<br />
TviT mas ver movTxovT pasuxs klasikuri<br />
Zeg lebidan mogviano naSenis mongrevis<br />
gamo, mis mowafeebs SeeZloT Zveli zedapiridan,<br />
qvis gamosaSiSvleblad, mTeli<br />
saRebavi CamoefxikaT Tu sxvanairadac<br />
gaenadgurebinaT maTi mniSvelovnebis<br />
gaugebrad, mogviano istoriuli xanis<br />
mowmobani. ase rom, vinkelmani SeiZleba<br />
CavTvaloT wi namorbedad Tanamedrove<br />
proeqtirebisa, romelic aseve uaryofs<br />
Warb ornamentirebas da mTel yuradRebas<br />
obieqtis funqciur arsze, mis<br />
ke TilSobil sisadaveze gadaaqvs.
4<br />
klasikuri Zeglebi<br />
rogorc es wina TavSi gamoCnda, XVIII<br />
saukunis miwuruli swored is momenti<br />
iyo, roca konserva ciis ganviTarebadma<br />
Tanamedrove princi pebma Tavisi<br />
pirveli konkretuli gamoxatuleba<br />
hpova. Sem degi saguli s x mo stimuli maT<br />
ganviTarebas safrangeTis revolYuciam<br />
misca, rome lic axali istoriis sakvan-<br />
Zo movlenad iqca. Tumca imxanad didi<br />
yu rad Reba eqceoda warsulis memkvidreobis<br />
yvela movlenas, gansakuTrebuli<br />
aqcenti klasikur stilze keTdeboda,<br />
rogorc napoleonis epo qis wamyvan<br />
mimarTulebaze. aqedan gamomdinare,<br />
SemTxveviTi rodi iyo, rom gansakuTrebuli<br />
Zalisxmeva antikuri romis aRdgenas<br />
moandomes, rogorc warsulSi yvelaze<br />
Zlevamosili imperiis simbolosi,<br />
romel Ta nac napoleoni Tavis gaigivebas<br />
cdilobda. imave klasikur Zeglebs<br />
Zlieri patriotuli datvirTva gaaCndaT<br />
papisTvisac, romlis dakveTi Tac<br />
tardeboda arqeologiuri gaTxrebi da<br />
umetesi Zeglebis aRdgena romis centrSi.<br />
ramdenime aTwleulis Semdeg, vinkelmanisa<br />
da roman tikosebis wyalobiT,<br />
berZnuli taZrebi demokratiis erTgvar<br />
niSnebad CaiTvala, xolo antikuri taZrebis<br />
`anastilozebis~ Seqmna ki erTgvar<br />
simbolur aqtad axladdafuZnebuli<br />
berZeni erisTvis.<br />
4.1. safrangeTis revolYucia<br />
safrangeTis revolYucia sakonservacio<br />
politikis ganviTarebaSi sakvanZo momenti<br />
gaxda. man Tavi mouyara wina aTwleu-<br />
94<br />
lebSi arsebul sxvadasxva mimarTulebas,<br />
romlebmac zogierTi fundamenturi<br />
cneba Ca mo a yalibes. eseni moicavs<br />
istoriis, mecnieriebisa da xelovnebis<br />
Zeg lis, rogorc erovnuli kulturuli<br />
memkvidreobis cnebas, romelic sasargebloa<br />
ganaTlebisTvis da, Sesabamisad,<br />
maTze zrunva saxelmwi fos pasuxsimgeblobas<br />
warmoadgens. SemuSavda<br />
agreTve winadadebebi mTe li qveynis<br />
masStabiT memkvidreobis _ rogorc arqiteqturuli<br />
Zeg lebis, aseve xelovnebis<br />
nawarmoebebisa da arqivebis _ aRnusxvisa<br />
da klasifikaciis Catarebis da maTi,<br />
rogorc erovnuli saganZuris dac visa.<br />
am mosazrebebis didi nawili warmatebiT<br />
iqna Setanili samarT lebriv da samoqmedo<br />
dokumentebSi rogorc safrangeTSi,<br />
aseve sxva qveynebSi.<br />
Tumca dacva da zrunva sxvadasxva xasiaTis<br />
memkvidreobis obieq tebs exeboda,<br />
yvelaze TvalnaTlivada da swrafad igi<br />
antikur Zegle b Tan mimarTebiT gamovlinda.<br />
isini napoleonis gansakuTrebuli<br />
inte re sis sagani iyo, radgan igi Tavs<br />
antikuri romis imperatorTa mem kvidred<br />
warmoidgenda da dainteresebuli iyo im<br />
xelSesaxeb mtkice bulebebze zrunviT,<br />
romlebic Zvel didebas ganasaxierebda.<br />
wina peri odSi papebisa da burbonebis xelisuflebis<br />
mier Catarebulma restavra<br />
ci ebma, cxovelxatulis inglisurma<br />
koncefciebma da axlad aRmoce ne bulma<br />
romantizmma restavraciis principebis<br />
safuZveli Seqmnes. mas mere, rac romi<br />
imperiis meore dedaqalaqad gamocxadda,<br />
misi siZvelee bis dacvas axali bi-
Zgi mieca; napoleonma aseve ganizraxa,<br />
mTeli rigi mni Svnelovani siZveleebisa<br />
parizSi gadaetana. sakanon mdeblo,<br />
adminis tra ciuli da sarestavracio<br />
principebis zegavlena ma le sagrZnobi<br />
gaxda safranegTsa da saberZneTSi da<br />
Sesabamisad, sxva qveynebSic.<br />
arsebuli mdgomarebis kritikis mo-<br />
Zalebam, socialuri Tanaswo ro bi sa da<br />
politikuri warmomadgenlobis survili,<br />
rac 1776 wlis 4 iv lisis amerikis<br />
damoukideblobas mohyva, is faqtorebi<br />
iyo, romleb mac safrangeTis revolYucia<br />
gamoiwvia da axali epoqis niSnuli<br />
gax da. 1789 wlis 14 ivliss bastiliis<br />
aReba da dangreva revolYuciuri epoqis<br />
dawyebis simbolo gaxda. man agreTve<br />
dasabami misca safrangeT Si istoriuli<br />
Zeglebis da xelovnebis nimuSebis iavaryofisa<br />
da gana d gurebis epoqas. imave<br />
wels monastrebis Seviwroveba da keTil-<br />
Sobili ojaxebisa da samefo qonebis<br />
konfiskacia xalxisTvis Zveli batonebis<br />
mimarT risxvis gamoxatuleba gaxda.<br />
amis Tanmdevi ngreva da vandaliz mi sakanomdeblo<br />
gankargulebebiT iqna ganmtkicebuli.<br />
1792 wels erov nulma asambleam<br />
ganacxada, rom: `Tanasworobis da<br />
Tavisuflebis wmin da principebi krZalavs<br />
adaminebis Tvalwin aRmarTuli<br />
iyos ampartav ne bis, crurwmenebisa da<br />
tiraniisadmi miZRvnili Zeglebi~. 72 imis<br />
gaTva lis winebiT, rom msgavsi Zeglebis<br />
brinjaos karebis gamoyeneba SesaZ le beli<br />
iyo `mamulis~ dasacavad aucilebeli<br />
iaraRis dasamzadeb lad, nebismieri warwera,<br />
niSani, an simbolo, romelic mefes<br />
an feodalizms moagonebdaT, dauyonebliv<br />
unda ganadgurebuliyo da gadadnobiliyo<br />
liTonis misaRebad.<br />
momdevno aTwleulSi safrangeTma<br />
xelovnebis mniSvnelovani ni mu Sebi da<br />
istoriuli nagebobebi dakarga: maTi<br />
masala an iyideboda, an axlad gamoiyeneboda,<br />
an sxva saxiT nadgurdeboda.<br />
72 dekreti, 14.VIII.1792, muxli 1, 3.<br />
klasikuri Zeglebi 95<br />
mxolod parizSi Sua saukuneebis uamra<br />
vi eklesia-monasteri ganadgurda, an<br />
funqcia Sei c vala da gadakeTda. kankelebis<br />
jvarcmebi, saflavis qandakebebi<br />
da Zeglebi miwaze Camoagdes. magali-<br />
Tad, parizis RmrTismSoblis taZarma<br />
dakarga `mefeebis galereis~ mTeli rigi<br />
dasavleT fasadze, dazian da da damaxinjda<br />
taZris sxva nawilebic da 1794 wels<br />
is sursaTis saw yobad gamoiyeneboda.<br />
sasaxleebsa da cixe-darbazebs ZaliT<br />
ikavebd nen, xolo maTSi arsebul avejs<br />
da koleqciebs yiddnen an anadgurebdnen.<br />
miuxedavad imisa, rom 1801 wlis<br />
konkordatma napoleonsa da romis paps<br />
pius VII-s Soris formaluri mSvidoba<br />
daamyara saxelmwifosa da eklesias Soris,<br />
ganadgureba kidev XIX saukuneSic<br />
sakmaod didxans grZeldeboda. Tavad<br />
napoleons didi gegmebi hqonda Tavisi<br />
dedaqala qis Taobaze da kidev ori aTwleuli<br />
rom ecxovra, Zveli parizidan<br />
aRa raferi darCeboda.<br />
4.1.1. dacvisa da aRnusxvis<br />
gankargulebebi safrangeTSi<br />
revolYuciis Sedegad eklesiis,<br />
feodalebisa da mefis sakuTreba<br />
erovnul kuTvnilebad gamocxadda<br />
da saxelmwifos misi movla da dacva<br />
daevala. faqtobrivad, revoluciis<br />
pirveli wlebidanve daiwyo spe cialuri<br />
dekretebis gamocema, romlebic avalebda<br />
municipalur an sa xelmwifo administracias<br />
am qonebis siebis Sedgenas,<br />
kerZod, xelnawe rebis, wignebis, moZravi<br />
nivTebis, magram zogadad Zeglebisac<br />
da maTi meurveobis dawesebas. 73 1790<br />
wels `Zeglebis komisias~ (Commission des<br />
monuments), romlis wevri cnobili mxatvari<br />
lui davidi iyo, daevala xelovne-<br />
73 memkvidreobis dacvis dekretebi, mag., 7<br />
da 14.XI.1789, 14.VIII.1790, 13 da 23.X.1790,<br />
10.VI.1793, 27.I.1794.
96 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
bis nimuSebze zrunva da maTi aRwerilobebis<br />
Sed gena. es komi sia nawilobriv<br />
erovnuli asambleis komitetebs eqvemde<br />
bareboda, nawi lob riv ki _ parizis<br />
municipalitets. 1791 wels Seiqm na Comité<br />
d’instruction publique (sazogadoebrivi<br />
ganaTlebis komiteti), ro mel sac nawilobriv<br />
daekisra pasuxismgebloba Zeglebis<br />
dacvaze. 1793 wels Zeglebis<br />
komisia gauqmda da axali Commission des<br />
arts (xelovneba Ta komi sia) daarsda. misi<br />
amocana iyo aRenusxa eris kuTvnili<br />
yvela is obi eqti, romelic sasargeblo<br />
iqneboda saxalxo ganaTlebisTvis<br />
74 . misi wevrebi iyvnen arqiteqtorebi,<br />
mag., fransua-joze de lanoa (1794 w.) da<br />
Sarl persYe (1795 w.), orive romis didi<br />
premiis konkursSi gama r j vebuli. 1795<br />
wels es komisiac gaumqmda.<br />
miuxedavad imisa, rom revolYuciis<br />
dros <strong>konservaciis</strong>Tvis saxa r bie lo pirobebi<br />
namdvilad ar yofila, mainc moxerxda<br />
ramdenime fu Zemdebeli principis<br />
formulireba restvarciisTan mimarTebiT;<br />
xolo ko misiebis an calkeul pirTa<br />
Careva xSirad gadamwyveti xdeboda isto<br />
riuli nagebobebis an xelovnebis nimuSebis<br />
ganadgurebisgan gada sar Cenad.<br />
mag., Commission temporaire des art-ma (xelovnebis<br />
droebiTma komi siam) gadaarCina<br />
SantilYes cixe-darbazi, san-maSonis<br />
koSki mantSi, fran siades eklesia, sendenis<br />
brinjaos kari. 1790 wels obenlui<br />
mi lenma (1759-1818 ww.) warmoadgina<br />
erovnuli siZveleebis (Antiquetés nationales)<br />
pirveli tomi, sadac man Camoayaliba<br />
istoriuli Zeglis cne ba. 1793<br />
wels politikosma Jozef lakanalma da<br />
maTematikosma Sarl rom ma vandalizmis<br />
sakiTxebTan dakavSirebiT mimarTes<br />
konvents da mo iT xoves Zeglebisa da xe-<br />
74 komisiis Tavdapirveli amocana qandakebaTa,<br />
suraTebis, wigne bis, xelnawerTa aRwerilobebis<br />
Sedgena iyo. 18.VIII.1793. amocana ukve<br />
yve la, `eris kuTvnil da ganaTlebisTvis<br />
sasargeblo~ saganze gavrce l da.<br />
lovnebis nimuSTa ufro Sedegiani dacva.<br />
kanonebi, romlebic iZleoda feodaluri<br />
da samefo simboloebis ganadgurebis<br />
uflebas, amavdroulad<br />
adas turebda gansakuTrebuli Ri rebulebis<br />
mqone obieqtebis Senaxvis<br />
aucileblobas. 1792 wlis 14 oq tombris<br />
dekreti avalebda Zeglebis komisias `sagangebod<br />
gaekontro lebina im obieqtebis<br />
Senaxva-konservacia, romlebic gansakuTrebul<br />
in teress iwvevda Tavisi mxatvruli<br />
Rirebulebis gamo~. 75 SemoRebul<br />
iqna ag reTve jarimebi maTTvis,<br />
vinc anadgurebda erovnul simdidres:<br />
1792 wlis 6 ivnisis dekreti iTvalisiwnebda<br />
orwlian patimrobas amgvari vandalizmisTvis.<br />
ufro metic, 1793 wlis<br />
24 oqtombers, Comité d’instruction publiqueis<br />
mosmenis Semdeg kanonebis darRvevisa<br />
da xelovne bis nawarmoebTa ganadgurebis<br />
Taobaze, konventma daadgina, rom<br />
`akrZa lulia feodalizmisa da samefo<br />
Zalauflebis kvalis aRmofxvris sa ba biT<br />
bibliTekebidan, koleqciebidan, kerZo<br />
galereebidan, muzeumebi dan... im wignebis,<br />
xelnawerebis, gravYurebis, naxatebis,<br />
ferweris, re liefebis, qandakebebis,<br />
siZveleebis…... amoReba, ganadgureba,<br />
raime saxiT gadakeTeba... romlebic<br />
xelovnebis, istoriis da ganaTlebis<br />
mxrivaa sagulisxmo” 76 . gacnobierebul<br />
iqna, rom kulturuli memkvidre o bis<br />
dacva mniSvnelovania saganmanaTleblo<br />
miznebisTvis, raTa Senar Cu ne bul yofiliyo<br />
`safrangeTis wamyvani pozicia<br />
komerciasa da indu s t riaSi~ 77 .<br />
xelovnebis nawarmoebTa da istoriul<br />
ZeglTa <strong>konservaciis</strong> mni Sv neloba<br />
SemdgomSi kidev ufro xazgasmuli iyo<br />
im dokumentSi, rome lic exeboda mTels<br />
respublikaSi im obieqtebis aRwerasa<br />
75 dekreti, 14.VIII.1792, muxli 4<br />
76 dekreti, 24.X.1793, muxli 1.<br />
77 dekreti, 24.X.1793.
da konserva cias, romlebic saWiroa xelovnebis,<br />
mecnierebisa da ganaTlebisTvis.<br />
do kumenti Commission temporaire<br />
des arts-is mier Comité d’instruction publiqueisTvis<br />
warsadgenad 1793 wlis ianvarSi<br />
momzadda da damtkicebul iqna imave<br />
wlis 5 marts. ganaTlebas am dokumentSi<br />
fuZemedebeli roli eni Weboda. `xalxi<br />
ar daiviwyebs, rom goneba Zlierdeba<br />
safuZvliani da rea luri ganaTlebiT. ganaTleba<br />
ukve gaxda saukeTeso saSualeba<br />
ada mi a ne bis ganaxlebisa da didebis misaRwevad.<br />
igi maTTvis xelmisawv doms qmnis<br />
didi Zalis berkets maTi erebis asayvaveblad,<br />
samefo taxt Ta dasamxobad da<br />
Secdomebis memorialebis samaradisod<br />
uarsayofad.” 78 dokumentSi gancxadebuli<br />
iyo, rom is obieqtebi, romlebic<br />
am didaq ti kur miznebs emsaxureba,<br />
moipoveboda anulirebul dawesebulebebSi<br />
(mag., biblioTekebi, muzeumebi,<br />
koleqciebi). arasdros adre xalxisTvis<br />
ar SeuTavazebiaT obieqtebis aseTi simravle:<br />
axla es maTi memkvidreo ba gaxda<br />
da maTi movaleoba iyo eswavlaT warsulis<br />
is gakveTilebi, romlebic am sagnebSi<br />
iyo aRbeWdili da `momavali TaobebisTvis<br />
ga daecaT axal furclebTan<br />
erTad~. 79 amis gamo aseve arsebiTi iyo<br />
am mem kvidreobis <strong>konservaciis</strong> uzrunvelyofa.<br />
dokumentSi gancxadebul iyo:<br />
`yvelani, vinc Tqveni respublikuri<br />
Rirsebebis gamo xarT mxar damWerebi<br />
Tavisuflebisa, romelic axla ibadeba,<br />
SeikribeT da gaixareT. Tumca, Tqven<br />
unda uzrunvelyoT umkacresi kontroli<br />
am TvalsazrisiT. gulgriloba<br />
danaSauli iqneboda, vinaidan Tqven<br />
xarT WeSmariti mcvelebi memkvidreobisa,<br />
razec Cvens did ojaxs aqvs sruli<br />
ufleba, angariSi mogTxovoT. im sax-<br />
78 Instruction sur la manière d’inventorier et de conserver,<br />
dans toute l’ étendie de la République, tous les<br />
objets qui peuvent servir aux arts, aux sciences, et ά<br />
l’enseigment.<br />
79 Instruction<br />
klasikuri Zeglebi 97<br />
lebSi, romlebic laCrulad miatoves<br />
Tqvenma mtrebma, Tqven ipoviT am memkvidreobis<br />
nawils. gonebis saxeliT, unda<br />
movaxdinoT misi Sefaseba... yoveli<br />
TqvenTagani unda ise moiqces, TiTqos<br />
mar T lac erma dagakisraT maTi dacvis<br />
pasuxismgebloba .80<br />
es memkvidreoba aRiqmeboda, rogorc<br />
adamianis inteleqtis far To diapazonis<br />
momcveli erToblioba, bunebismetyvelebiT<br />
da medici niT dawyebuli da<br />
siZveleebiT, xelovnebiTa da arqiteqturiT<br />
damTav re bu li. klasifikacia<br />
unda momxdariyo erTiani ganzomilebebisa<br />
da leqsikis gamoyenebiT, vinaidan<br />
adamianis moRvaweobis yvela es sfero<br />
urTierTkavSirSia. klasifikacia unda<br />
warmoebuliyo saqmianobis sfe ro sa da<br />
adgilmdebareobis mixedviT. <strong>arqiteqturis</strong><br />
sferoSi unda aR nusxuliyo yvela<br />
istoriuli Zegli qveyanaSi maTi xnovanebis,<br />
mdebare o bis, nagebobis tipisa<br />
da misi morTulobis mixedviT, agreTve<br />
konst ruq ciuli mdgradobis, SekeTebis<br />
saWiroebisa da axali gamoyenebis rekomendaciebis<br />
miTiTebiT.<br />
4.1.2 abati greguari<br />
`instruqciebTan~ mWidro kavSirSi iyo<br />
bluas episkoposis da Comité d’instruction<br />
publique-is wevris, abati anri greguaris<br />
(1750-1831 ww.) mox senebebic. misi pirveli<br />
moxsenebiTi baraTi xelnawerTa Senaxvakon<br />
servaciisa da biblioTekis mowyobis<br />
Taobaze iqna Sedgenili. danarCe ni sami<br />
ki vandalizmis faqtebs exeboda: `vandalizmiT<br />
gamowveuli ngre va da misi<br />
Tavidan acilebis saSualebebi~. yvela<br />
maTgani 1794 wli Taa daTariRebuli 81 .<br />
80 Instruction<br />
81 ‘rapport de l’abbé Grégoire sur les inscriptions, 22<br />
nivose an ii’ (11.i.1794); ‘rapport de Grégoire sur la<br />
Bibliographie, portant sur la conservation des manuscrits<br />
et l’organisation des bibliothèques, 22 Germinal
98 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
greguari yuradRebas amaxvilebda kulturuli<br />
me m kvidreobis <strong>konservaciis</strong> saganmanaTleblo<br />
mizezebze. sityva `vandalizmi~<br />
misi SemoRebulia amgvari qmedebebis<br />
aRmofxvris mizniT, rom lebsac igi<br />
kontrrevolYuciurad miiCnevda, radgan<br />
es frangebs sxva ere bis TvalSi barbarosebad<br />
warmoadgenda. igi acxadebda:<br />
`barbaro sebs da monebs sZulT codna da<br />
anadgureben xelovnebis nawarmoebebs.<br />
Ta visufal adamianebs ki uyvarT isini<br />
da inaxaven maT.” 82 greguaris az riT,<br />
antikuri Zeglebi erTgvari medlebis<br />
msgavsi iyo da mTlianobaSi unda yofiliyo<br />
Senaxuli. Sua saukuneebisa da<br />
ufro mogviano nagebo be bic agreTve<br />
unda SenarCunebuliyo Tavisi warwerebiT,<br />
romlebic `xSi rad avsebdnen saarqivo<br />
monacemebs warwerebSi mocemuli<br />
faqtebiT; isini ayalibeben istoriis<br />
etapebs~ 83 . imis gacnobiereba, Tu ra aris<br />
mSvenieri da ra aris kargi, Seadgenda<br />
`gulis siwrfelis~ nawils. am grZnobisa<br />
da Rirsebebis gavrceleba, misi azriT,<br />
arsebiTi iyo mecnie rebis aRorZinebisa<br />
da adamianTa zneobisTvis.<br />
greguari xazs usvamda yvela drois<br />
istoriuli Zeglis dokumen tur Rirebulebas<br />
da maTi, rogorc mTlianobis<br />
dacvis saWiroebas. igi moiTxovda<br />
agreTve, rom obieqtebi daculi yofiliyo<br />
Tavis Tavda pirvel adgil-samyofelSi<br />
da maTi gadatan-gadmotana<br />
mxolod konser va ciis mizniT momxdariyo.<br />
es iyo winaswarganWvreta 1830-iani<br />
an ii’ (11.iv.1794); ‘rapport de Grégoire sur “les<br />
destructions opèrèes par le vandalisme et les moyens<br />
de le réprimer’’’ 14 Fructidor an ii (31.viii.1794);<br />
‘Deuxième rapport de Grégoire sur le vandalisme, 8<br />
Brumaire an iii’ (24.X.1794); ‘troisième rapport de<br />
Grègoire sur le vandalisme, 24 Frimaire an iii’ (14.<br />
Xii.1794).<br />
82 abbé Grégoire: Rapport sur vandalisme,<br />
31.viii.1794.<br />
83 abbé Grégoire: Rapport sur les inscriptions,<br />
11.i.1794: 9<br />
wlebis Tvalsazrisebisa, roca saxelmwifo<br />
ufro organizebuli gaxda istori<br />
ul Zeglebze sazrunavad. am dokumentebis<br />
zneobrivi aspeqtebi gva gonebs<br />
aseve vinkelmans da win uswrebs jon<br />
raskinsa da XIX sauku nis miwurulis<br />
sakonservacio moZraobas. am moxsenebebSi<br />
wamoWrili prob le me bis gaTvaliswinebiT,<br />
Comité d’instruction publique-is<br />
mier momzadda axa li dekretebi: damtkicda<br />
orwliani patimroba yvelasTvis,<br />
vinc ki da an grevda an daazianebda “des<br />
monuments de science et d’arts~ (mecnierebisa<br />
da xe lovnebaTa Zeglebs). 84 greguaris<br />
mowinaaRmdegeni amtkicebdnen, rom<br />
mis angariSebSi warmodgenili ngrevis<br />
faqtebi gazviadebulia. mi u xe davad imisa,<br />
rom komitetis muSaobam xeli Seuwyo<br />
zogierTi nawar moe bis gadarCenas, mTeli<br />
qveynis masStabiT ngreva-ga nadgureba kvlavac<br />
grZeldeboda. 1793 wels aaoxres<br />
klYunis monasteri, romelic Semdeg<br />
upatronod darCa 1798 wlamde, rodesac<br />
sabolood daingra. igive bedi ewvia mraval<br />
monasters, eklesiasa da sasaxles.<br />
magaliTad, 1794 wels strasburgis kaTedralma<br />
kankelis 235 qandakeba dakarga,<br />
albis kaTed ralma ki 70. miuxedavad<br />
mniSvnelovani sakanonmdeblo mcdelobisa,<br />
ro melTac kulturuli memkvidreobis<br />
aRwerilobaTa Sedgena unda moetana,<br />
maTi dadebiTi Sedegebi mxolod ramdenime<br />
aTwleulis Semdeg ga movlinda.<br />
4.1.3. muzeumebi<br />
muzeumebi ganixileboda, rogorc erTgvari<br />
TavSesafari moZravi obieqtebis<br />
dasacavad. es 1793 wlis dekretSicaa<br />
miTiTebuli. luvris sa saxle jer<br />
kidev 1775 wlidan muzeumad gaxsnes.<br />
1791 wels zogierTi saxelosnos sivrce<br />
gamoyenebul iqna xelovnebis nawarmoe-<br />
84 dekreti, greguaris azrze dayrdnobiT, sazogadoebrivi<br />
ganaT le bis komitetma miiRo.
Ta gamosa fe nad. Semdeg wels iq ganlagda<br />
saxelmwifo koleqciebi, xolo<br />
1793 wels ki lui XVI-is koleqcia (mas<br />
mere, rac mas Tavi mohkveTes) daema ta.<br />
maSin roca aoxrebuli monastrebis xelovnebis<br />
nawarmoebebis ume tesoba ganadgurda,<br />
darCenili nivTebi an gaiyida,<br />
an saxelmwifo saca vebSi ganlagda.<br />
amgvar sacavad Petits-augustins-is monasteri<br />
SeirCa da 1791 wels mis kuratorad<br />
aleqsandre lenuari (1762-1839 ww.) dainiSna.<br />
upirveles yovlisa, man daiwyo iq<br />
arsebuli nivTebis inventarizacia; Semdeg<br />
man qandakebebi qronologiur rigze<br />
ganalaga XIII, XIV da XV saukuneebis darbazebSi.<br />
garda amisa, arsebobda misaRebi<br />
oTaxi, sadac warmodgenili iyo safrangeTis<br />
qandakebis istoriis mimoxilva<br />
antiku ri droidan axal droebamde. 1795<br />
wels es koleqcia gaixsna sajaro daTvalierebisTvis,<br />
rogorc musée des monuments<br />
Français (frangul Zegl Ta muzeumi).<br />
Tavdapirvelad koleqcia moicavda<br />
parizsa da mis SemogarenSi mo povebul<br />
nawarmoebebs, mogvianebiT ki safrange-<br />
Tis sxva nawilebisa sac. iq iyo, magali-<br />
Tad, mefeTa ramdenime qandakeba sendenidan.<br />
samwuxa rod, lenuarma ver Caaswro<br />
klYuniSi qandakebebis SesaZenad.<br />
nivTebs arCevdnen da xSirad muzeumSi<br />
restvaraciisTvis mohqondaT. am Ronis-<br />
Ziebebis sistematuri xasiaTis miuxedavad,<br />
isini Sua saukuneebis xelo v nebis<br />
SezRudul codnas emyareboda. xSirad<br />
sxvadasxva warmoSobis fragmentebs erT<br />
nawarmoebad aerTianebdnen. ase moxda<br />
eloizasa da abelYaris saflavis Zeglis<br />
SemTxvevaSi romlebic elises (Elysée)<br />
mim debare baRSi iyo ganTavsebuli. baRi,<br />
faqtorbrivad, muzeumis nawili gaxda<br />
da Seicavda mravali iseTi gamoCenili<br />
adamianis akldamebs, ro gorebicaa,<br />
magaliTad, molYeri, lafonteni da<br />
monfoko. muzeumi da misi baRi Zalian<br />
popularuli gaxda respublikisa da imperiis<br />
xanaSi. bevri mxatvari, mag., da-<br />
klasikuri Zeglebi 99<br />
vidi, engri, Yuber roberi, modiodnen<br />
aq saswav leblad. koleqciis katalogi<br />
TerTmetjer gamoica (erTxel inglisura<br />
dac ki). Tumca gamoCndnen kritikosebic.<br />
1801 wlis konkordatis Sem deg<br />
gaCnda religiuri daniSnulebis nivTebis<br />
eklesiebSi dabrune bis survili. bevr<br />
xelovans erCivna xelovnebis nawarmoebebi<br />
Tavis Ta v dapirvel adgilsamyofelSi<br />
enaxa, xolo zogi arakoreqtuli<br />
restav ra cia ki eldismomgvreli iyo.<br />
4.1.4. katremer de kensi<br />
Tumca lenuarma bevri iRvawa Tavisi<br />
muzeumis Sesaqmnelad, igi, et yoba, naklebad<br />
erkveoda Sua saukuneebis xelovnebis<br />
mxatvrul Rir se bebSi; misTvis<br />
koleqciis organizeba umTavresad<br />
aRmzrdelobiTi sa q mianoba iyo. bolo<br />
kritikuli dartyma antuan-qrisostom<br />
kat re mer de kensim (1755-1849 ww.) miayena,<br />
klasikurma arqeologma da xelovnebaTmcdnem,<br />
romelic TviTonac nakleb<br />
afasebda Sua saukuneebs da sZulda<br />
muzeumebi. magram is darwmunebuli iyo,<br />
rom xelovnebis nimuSebi Ta vianT Tavdapirvel<br />
samyofelSi unda ganTavsebuliyo.<br />
iwinaswarme tyve la ra XX saukunis<br />
futuristTa mosazreba, is Tvlida, rom<br />
muzeu mi aris xelovnebis dasasruli<br />
(léon, 1951; 84).<br />
Zeglebis gadaadgileba, maTi fragmentebis<br />
Segroveba da maTi si s temurad<br />
klasificireba niSnavs mkvdari eris Seqmnas:<br />
`es igivea, saku Tar dasaflavebas<br />
sicocxleSive daeswro; es niSnavs,<br />
mokla xelovne ba, raTa misgan <strong>istoria</strong><br />
Seqmna; es sinamdvileSi istoriis Seqmna<br />
ki ar aris, aramed epitafiis~ (Quatremère,<br />
1989: 48).<br />
1816 wels, napoleonis damarcxebis<br />
Semdeg, katremeri dainiSna na tif xelovnebaTa<br />
akademiis mdivnisa da agreTve<br />
Intedant géneral des arts et monuments publiques-
100 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 4.1. museé des monuments Français gaixsna xalxisaTvis 1795 wels, misi ku ra tori iyo a.<br />
lenuari. aq warmodgenilia XVII s-is oTaxis interieri. (de rek lin s trumis koleqciidan)
is (xelovnebaTa da ZeglTa generaluri<br />
intendanti) Ta namdebobaze. imave wlis<br />
24 aprils man gasca gankarguleba, raTa<br />
is nivTebi, romlebic lenuarma muzeumSi<br />
Seagrova, Tavdapirvel mflobe lebs dabruneboda.<br />
zog SemTxvevaSi amis gakeTeba<br />
SesaZlebeli iyo, zog SemTxvevaSi ki isini<br />
sxvadasxva koleqciebSi gadaitanes an<br />
sulac da i karga, vinaidan Tavdapirveli<br />
adgilsamyofeli aRar arsebobda. 1776<br />
wels katremerma imogzaura romSi, sadac<br />
oTxi weli dahyo. mas wakiT xu li hqonda<br />
vinkelmani, Sexvedroda davidsa da<br />
mengss da romis muze umebis da siZveleebis<br />
momavali direqtoris, antonio kanovas<br />
piradi me gobari gaxda. swavla man<br />
safrangeTsa da inglisSi gaagrZe la, 1789<br />
wels parizis deputatad iqna arCeuli<br />
da 1791 wels Comité d’instruction publique-is<br />
wevri gaxda. katremeri gansakuTrebuli<br />
gznebiT icavda xelovnebas da xelovanT<br />
da aseve gansakuTrebiT dainterese buli<br />
iyo kanonmdeblobis sakiTxebSi. samwuxarod,<br />
igi politikur sir Tu leebs Seejaxa,<br />
is daatusaRes da Semdgom gadaasaxles.<br />
rodesac napoleonma 1797 wlis tolentinos<br />
zavis safuZvelze aiZu la papi<br />
pius VI e.w. `napoleonis Taigulis” (bouquet<br />
de napoléon) saf rangeTisTvis gadmocema,<br />
katremeri imdenad ganrisxda, rom<br />
cixidan werilebis mTeli wyeba miswera<br />
Tavis mfarvels, rac SemdgomSi gamoi ca<br />
saTauriT “Lettres au Général Miranda” (werilebi<br />
general mirandas). `Ta i guli~ Seicavda<br />
iSviaT wignebsa da xelnawerebs,<br />
aseve italiuri xe lovnebis as yvelaze<br />
cnobil nawarmoebs, rogoricaa belvederis<br />
apo loni, laokooni, belvederis<br />
torsi, rafaelis, korejos da gvido<br />
renis ferweruli tiloebi. katremeris<br />
azriT, xelovnebis es nawarmoe bebi<br />
italias, xelovnebis udides skolas<br />
ekuTvnoda. am nawarmoebebs sagangebo<br />
mniSvneloba hqonda italiaSi da es<br />
mniSvneloba sxvagan ga datanisas ikarge-<br />
klasikuri Zeglebi 101<br />
boda. igi ambobda, rom antikuri romi<br />
`hgavs diad wigns, romelic gaanadgura<br />
drom, an daSala misi furclebi. Tanamedrove<br />
kvleva-Zieba yoveldRe avsebs<br />
am danakargebs da aRadgens maT.” 85 romi<br />
faqtiurad iyo muzeumi, romelsac<br />
Seadgendnen:<br />
`qandakebebi, kolosebi, taZrebi, obeliskebi,<br />
satriumfo svetebi, Termebi,<br />
cirkebi, amfiTeatrebi, satriumfo Ta-<br />
Rebi, samarxebi, stu koebi, freskebi,<br />
re liefebi, warwerebi, fragmentebi,<br />
or na mente bi, samSeneblo masalebi, gamarTulobani,<br />
iaraRebi, da sxv. da sxv.<br />
magram igi agreTve moicavs adgilebs,<br />
adgilsam yoflebs, borc vebs, samtexloebs,<br />
Zvel zRaprebs da Tqmulebebs,<br />
danger uli qalaqebis sivrceSi mimarTebas;<br />
geografiul kavSi rebs, yve la obieqtis<br />
saziaro urTierTobebs, mogonebebs,<br />
adgi lobriv Cve ule bebs, jerac arsebul<br />
adaT-wesebs, paralelebsa da kavSirebs,<br />
rom lebic mxolod TviT am qveyanaSia<br />
SesaZlebeli~. 86<br />
katremeri amtkicebda, rom berZnul<br />
nawarmoebebs, romlebic Ta vis qveyanas<br />
mocilebulia, aRar moakldaT saber-<br />
ZnebTis adamianuroba da simSvide. aseve,<br />
Tuki mdinaris RmerTebis gamoqaruli<br />
qandakebebi ti b ris napirebidan parizSi<br />
iqneba gadmotanili, isini mxolod da mxolod<br />
qvis talaxian namsxvrevebad warmogvidgeba.<br />
arc maTi tkbobis Tvis iqneba<br />
dro; mnaxvelebic gulgrilni darCebian.<br />
katremeris Tval Si ita liidan misi<br />
klasikuri Sedevrebis gatana niSnavda<br />
evropis ga naTlebis ZiriTadi wyaros<br />
ganadgurebas. 1818 wels katermerma<br />
miswera kanovas romSi mTeli rigi werilebisa,<br />
im dros britaneTis muzeumSi<br />
ga mofenili eljinis marmariloebis<br />
Taobaze. am SemTxvevaSi misi pozi cia<br />
gansxvavebuli iyo imisgan, romelic<br />
man romTan mimarTebiT dai kava. igi mis-<br />
85 Quatremère, 1989:205<br />
86 Quatremère, 1989:207
102 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
aRebad miiCnevda berZnuli Zeglebis gadatanas<br />
maTi dacva-gadarCenis uzrunvelsayofad<br />
_ Tavis Tavdapirvel adgilze<br />
maT xom yo veldRiuri ganadgurebisa<br />
da Zarcvis safrTxe emuqrebodaT (Quatremère,<br />
1989:91).<br />
es omaxiani gzavnili imis Taobaze,<br />
rom xelovnebis nawarmoe bebi ekuTvnis<br />
Tavis kulturul da gegrafiul konteqsts,<br />
safrangeTSi sxva xelovanTa mierac<br />
iqna gaziarebuli. es mosazreba frangul<br />
kon te q stSic iqna gamoyenebuli: anu Sua<br />
saukuneebis qandakebebi unda dar Ceniliyo<br />
Tavis arqiteqturul konteqstSi.<br />
faqtobrivad, es iyo katre me ris mTavari<br />
argumenti lenuaris muzeumis winaaRmdeg.<br />
siZveleni tu luzaSi amgvaradve<br />
Seagrova aleqsandre dYu meJem (1786-1862<br />
ww.), ro melic gansakuTrebiT dainteresebuli<br />
iyo pireneebis sanaxebiT, rac<br />
Cans misi gamocemebidan “l’archéologie pyrénéenne”<br />
(pireneebis arqeologia). icoda<br />
ra revolYuciis dros momxadari ngrevis<br />
Sesaxeb, dYu meJes sur da, uzrunveleyo<br />
xelovnebis nawarmoebTa dacva. amitom<br />
man Seqmna mu zeumi Musée du Midi de la Republique<br />
(respublikis samxreTis muzeumi),<br />
ro melic 1794 wels avgustinelTa monasterSi<br />
ganTavsda. TumcaRa, am ko leqcias<br />
iseTive winaaRmdegoba Sexvda, rogorc<br />
parizSi, ris gamoc dYu meJes Sors gamiznuli<br />
gegmebi mxolod nawilobriv<br />
ganxorcielda.<br />
safrangeTis revolYucia kulturuli<br />
memkvidreobis Sefasebisa da dacvis<br />
sxvadasxva mimarTulebisTvis sinTezis<br />
momenti gaxda. vanda lizmma da istoriuli<br />
Zeglebis ngrevam (orTav cneba<br />
revolYuciis dros gamoikveTa) `radikaluri<br />
wvlili~ Seitana im memkvidreobis<br />
do kumentaluri, mecnieruli da mxatvruli<br />
Rirebulebebis axlebur gagebaSi,<br />
romelic adamianTa umetesobisTvis<br />
aqamde miuwvdomeli da akrZa lulic<br />
ki iyo. axla, Cveulebriv moqalaqeebs<br />
pirvelad miecaT saSua le ba gacnobod-<br />
nen xelovnebis am, maTTvis ucnob nawarmoebebs.<br />
maTgan unda eswavlaT warsulis<br />
gakveTilebi, raTa safrangeTs wamyvani<br />
adgi li hqonoda mecnierebisa da ekonomikis<br />
dargebSic ki. yovel moqalaqes<br />
(kacsa Tu qals) hqonda moraluri pasuxismgebloba<br />
am TvalsazrisiT da angariSvaldebuli<br />
iyo eris winaSe ara mxolod<br />
dRes, aramed momav lis pirispirac.<br />
4.2. klasikuri siZveleebis<br />
restavracia romSi<br />
italiaSi, klasikuri antikurobis sam-<br />
SobloSi, sadac Zveli Zeg le bis dacvis<br />
kanonmdebloba jer kidev renesansis<br />
drosve Camoyalib da da sadac mTavari<br />
konservatoris Tanamdeboba ukve rafaelis<br />
droi dan arsebobda, dacvi-<br />
Ti RonisZiebebi xSirad patriotuli<br />
suliskve Tebis gamoxatulebad warmoCindeboda.<br />
revolYuciis wlebSi, roca fran<br />
gulma jarebma italiuri saxelmwifoebi<br />
daikaves da Zarcvavdnen an qveynidan<br />
gahqondaT xelovnebis umniSvnelovanesi<br />
nawarmoebebi, es grZnobebi kidev ufro<br />
gaZlierda. roca pius VII-m 1800 wels papis<br />
tax ti daikava, misi erTi upirvelesi<br />
sazrunavi gaxda Zveli Zeglebis dacva<br />
da drodadro restavraciac ki, iseve<br />
rogorc danakargis Casa nacvleblad<br />
gaTxrebis Catareba meti siZveleebis<br />
mopovebis mizniT. 1799 wels frangebis<br />
gaZevebis Semdeg, papis samflobeloebi kvlav<br />
mas daubrunda da piuss VII (1800-1823<br />
ww.) roms 1800 wlis ivnisSi Cavida, ra Ta<br />
wm. petres taxti daekavebina. upirveles<br />
yovlisa, igi zrunavda pa pis administraciis<br />
mowesrigebaze; gansakuTrebuli<br />
yuradReba daeT mo xelovnebis nawarmoebTa<br />
da siZveleTa dacvis gaumjobesebas,<br />
rom lebic franguli mmarTvelobis<br />
dros dazianda. adre maT dasacavad da<br />
maTi eqsportis kontrolis mizniT ramdenime<br />
ediqti gamoica (mag., 1624, 1646,
1717, 1726, 1733, 1750). Tumca isini ar<br />
iyo efeqtiurad amoqmedebuli da papis<br />
samflobeloebis gaRatakebasTan erTad,<br />
xelovnebis nawarmoe bebis an koleqciebis<br />
ucxoelTaTvis miyidva Cveuleba gaxda.<br />
1801 wels iuristi da arqeologi<br />
karlo fea (1753-1836 ww.) Commissario delle<br />
Antichità-s (siZveleTa komisari) Tanamdebobaze<br />
dainiSna, xo lo Sem deg wels<br />
saxelganTqmuli neo-klasikosi moqandake<br />
antonio kanova (1757-1822 ww.) Ispettore<br />
delle Belle Arti (natif xelovnebaTa<br />
inspeqto ri) gaxda. Camera Apostolica-Si,<br />
sazogado kanonmdeblobaze, xelovnebis<br />
na warmoebebisa da siZveleebis zedamxedvelobasa<br />
da Sefasebaze pasu xis mgebeli<br />
e.w. Camerlengato iyo. Ispettore da Commissario<br />
iniSnebodnen Camerlengato-s mier<br />
da politikasa da xarisxis kontrolze<br />
iyvnen pasu xismgebelni. xazina pasuxismgebeli<br />
iyo fasebis kontrolze, iseve<br />
ro gorc samuSaoTa zedamxedvelobasa<br />
da ganxorcielebaze, Consiglio d’arte-sa da<br />
arqiteqtor-inspeqtorebis daxmarebiT.<br />
TumcaRa pasuxismgeb lo bebis or departaments<br />
Soris ganawileba sxvadasxvagvari<br />
gagebis sababs iZleoda.<br />
4.2.1. siZveleTa marTva<br />
sarestavracio samuSaoTa ganxorcielebisas<br />
xazinas dasayrdenad Accademia<br />
di San Luca-s wevrebi da profesorebi<br />
hyavda. am dawesebulebas, romelic<br />
1593 wels daarsda, didi gavlena da<br />
saxeli hqonda, mis wevrebs italiisa da<br />
sxva qveynebis wamyvan xelovanTa Soris<br />
irCevdnen. antikuri Zeglebis konservaciaSi<br />
yvelaze aqtiurad ju zepe kamporezi<br />
(1736-1822 ww.), rafael Sterni (1774-<br />
1820 ww.) da juzepe valadYe (1762-1839<br />
ww.) iyvnen Cabmuli. 1803 wels kamporezis<br />
siZveleTa Zeglebis inspeqti reba daevala.<br />
igi forumis gaTxrebis arqiteqturuli<br />
direqtoris mo va leobasac as-<br />
klasikuri Zeglebi 103<br />
rulebda. mogvianebiT, 1818 wels, igive<br />
movaleoba vala dYes daekisra. samives<br />
sxvadasxva sarestavracio proeqtis<br />
ganxorcie lebac andes. 1802 wlis pirveli<br />
oqtombris papis Chirograph-i, romelic<br />
kar dinal doria pamfilis mier iyo xelmowerili,<br />
am droisTvis kul turul fasulobaTa<br />
dacvis sabaziso kanoni gaxda.<br />
igi gadamuSa ve bul iqna kardinal paCas<br />
mier (Pacca), Tumca misi ZiriTadi principebi<br />
ucv leli rCeboda, vidre mas 1870iani<br />
wlebis mere gaerTianebuli italiis<br />
axali kanonebi ar Caenacvla. xsenebuli<br />
ediqtis avtori karlo fea iyo, romelic<br />
ikvlevda papebis kanonmdeblobas da gansakuTrebuli<br />
gu lisyuriT arqeologias<br />
ekideboda. am ediqtis mizani xelovnebis<br />
nawa r moebebisa da Zveli Zeglebis dacvis<br />
uzrunvelyofa iyo. es naTladaa gamoxatuli<br />
SesavalSi, sadac Semdegi TanmimdevrobiT<br />
CamoTvlili upi ratesobania:<br />
`antikurobis es Zvirfasi narCenebi<br />
aniWebs qalaq roms iers, romelic<br />
ganasxvavebs mas evropis<br />
yvela sxva saxelganTqmuli qalaqisgan.<br />
isini mniSvnelovan Temebs<br />
sTavazobs mecnierT safiqrelad,<br />
iseve rogorc uZvirfases nimuSebs<br />
xelovanT, raTa STaagonos<br />
isini mSvenierebisa da amaRlebulis<br />
ideebiT. isini moizidavs am<br />
qalaqSi ucxoelebs, romle bic siamovnebiT<br />
Seis wavlian am unikalur<br />
iSviaTobebs. isini daasaq meben<br />
uamrav ada mians, romlebic xelovnebis<br />
asparezze moRvaweoben,<br />
da bolos, axali qmnilebani, romlebic<br />
maTi xelidan gamova, xels<br />
Se uwyobs komerciuli da sawarmoo<br />
saqmianobis ganviTarebas. es<br />
ukanas knelni, upirveles yovlisa,<br />
xalxisa da saxelmwifosTvis iqneba<br />
mom gebiani” 87 .<br />
87 Ediqt, 1.10.1802 (Emiliani, 1978)
104 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ediqti xazs usvamda xelovnebis nawarmoebebisa<br />
da antikuri Zeg le bis sazogadoebriv<br />
xasiaTs; fea Tvlida, rom Seu-<br />
Zlebelia raime fa si daado antikur<br />
Zegls. Sesabamisad, kanonSi yvela antikuri<br />
obieqti da xelovnebis nawarmoebi,<br />
arqiteqturuli elementebis CaTvliT,<br />
saxe l m wifo sakuTrebad unda aRricxuliyo.<br />
licenziebi ufasod gaice moda,<br />
raTa Tavi aeridebinaT korufciisTvis.<br />
samoqmedo principi Zeg lebis maT<br />
Tavdapirvel adgilebze dacva da mxatvrobis<br />
taZrebSi Sena r Cuneba iyo. feas<br />
mware brZolis gadatana uxdeboda am<br />
principebis ga n saxorcieleblad, vinaidan<br />
mRvdlebs xSirad surdaT mieRoT<br />
Semosava li koleqcionerebisgan _<br />
magaliTad, inglisel bankirs, ser hans<br />
slo ans mxat vris originali mihyides,<br />
adgilze ki is asliT Caanacvles. arc istoriuli<br />
nagebobis mTlianobis Senar-<br />
Cuneba iyo advili saqme da antikur<br />
elementebs kvlavac meoradi gamoyeneba<br />
emuqreboda. gaTx rebi, sazogadoebrivsa<br />
Tu kerZo miwaze, mkacrad iyo licenzirebuli<br />
da uSualod Commissario delle<br />
Antichità-s da Ispettore delle Belle Arti-is<br />
mier kontroldeboda.<br />
4.2.2. kanova<br />
antonio kanova daibada sofel posano-<br />
Si, swavlobda veneciasa da romSi. igi<br />
wamyvani neo-klasikosi moqandake gaxda<br />
da misi damkveTebi im drois yvelaze<br />
cnobili pirovnebebi iyvnen, papi pius<br />
VII-sa da na poleonis CaTvliT. kanovas<br />
nawarmoebebi vinkelmanis principebs<br />
mihyve boda da misi persevsi `miubaZavis<br />
mibaZvad~ iyo Cafiqrebuli. igi Tvli da,<br />
rom antikuri nimuSebis monuri kopireba<br />
daaxrCobda da gayi navda genioss, ma-<br />
Sin rodesac xelovnebis diad nawarmoebTan<br />
`damowa fe ba~ swavlis mizniT, misi<br />
Sedareba bunebasTan misi Tvisebebis<br />
gasa gebad, niSnavda mis gamoyenebas im<br />
mTlianobis Sesaqmnelad, romelic ar-<br />
Ceuli Temis swori gamoxatulebis mo-<br />
ZebnaSi daexmareboda. 88 man uari Tqva<br />
parTenonidan wamoRebuli `eljinis<br />
marmariloebis~ restvaracia ze, rac<br />
misi poziciis naTeli dasturi iyo;<br />
misTvis, am Sedevrebis, `WeSmariti sxeulis~,<br />
Sexebac ki mkrexeloba iqneboda. 89<br />
igi gardaicvala 1822 wels da mudam<br />
gavlenian adamianad rCe boda romSi, rogorc<br />
wm. lukas akademiis jer inspeqtori,<br />
Semdgom ki prezidenti. kanova ibarebda<br />
angariSebs <strong>konservaciis</strong>a da gaTxrebis<br />
Ta obaze da, sadac saWiro iyo, saqmeSi<br />
piradadac ereoda. kanovas da feas xalsayreli<br />
Tanamdebobebi eWiraT rogorc<br />
sakanonmdeblo, aseve praqtikuli ganxorcielebis<br />
mxriv <strong>konservaciis</strong> koncefciebze<br />
gavle nis kvalad da amis Sedegad<br />
samuSaoebi umetesad mxolod Zeglis<br />
kon servaciisTvis aucilebeli minimumiT<br />
ifargleboda; kolizeumis SemTxve<br />
vaSi, magaliTad, mizans warmoadgenda<br />
ara restavracia, aramed yvela antikuri<br />
fragmentis, rogorc avTenturi istoriuli<br />
Zeglis nawile bis, konservacia.<br />
romsa da mis SemogarenSi saukuneebis<br />
ganmavlobaSi gaTxrebi Cve u lebrivi<br />
movlena iyo. bevri ucxoeli, britaneli<br />
swavlulebis msgav sad, awarmoebda kvlevas<br />
sxvadasxva Zeglze, rogoric aris,<br />
mag., Domus aurea _ oqros saxli (salmon,<br />
1995). pompeasa da herkulanumis aRmo-<br />
Ceneb ma axali Zala Semata enTuziazms,<br />
xolo baron fon friden hai mis 1788 wlis<br />
gaTxrebma romSi _ kidev erTi stimuli.<br />
1801 wels gaTxrebi ganaxlad ostiaSi,<br />
magram malarias gamo 1802 wels romSi<br />
iqna gadata nili. Cveulebriv, gaTxrebis<br />
Catarebis areali Semofargluli iyo da<br />
koncentrirdeboda ramdenime Zeglze,<br />
rogori caa septimius severusis TaRi,<br />
88 D’Este, 1864:20<br />
89 missirini, 1825:374
kolizeumi, titusis abanoebi da panTeoni.<br />
muSaxels Sedagendnen tusaRebi,<br />
romlebic iqve, gaTxrebis adgil zeve,<br />
karvebSi cxovrobdnen da Rames aTevdnen<br />
kidec. samuSaoebisTvis unda SerCeuliyo<br />
yvelaze Se sa ferisi sezoni, raTa<br />
Tavidan aecilebi naT rogorc didi<br />
wvimebi, ase ve zafxulis mcxunvareba,<br />
romelic nia dags aSrobda, is ki iTvlebo<br />
da malarias gamomwvevi mavne airebis<br />
wya rod. kidev erTi problema drenaJi<br />
iyo, aseve miwis sakuTrebis sakiT xebi,<br />
nagebobaTa ngrevis auci lebloba da<br />
duRabis gulis narCenebis gatana.<br />
septimius severusis TaRi Tavdapirveli<br />
saZirkvelis donemde ga iT xara.<br />
Semdeg mas Semoavles safexurebiani<br />
wriuli dacviTi kedeli, rac mnaxvelebs<br />
Zirs Casvlis saSualebas aZlevda.<br />
samuSaoebi 1803 wels dasrul da,<br />
rac warweriTac aris aRniSnuli. 1805<br />
wels msgavsi dacviTi kedeli konstantines<br />
TaRis garSemoc aages. kanova<br />
afrTxile b da kamporezis, rac SeiZleba<br />
meti sifrTxile gamoeCinaT am saqmianobis<br />
dros: `mTeli gulmodgimebiTa da<br />
mzrunvelobiT, romelsac ganic diT am<br />
nawarmoebebis mimarT, romlebic esoden<br />
sayvarelia, udidesi yu radRebiT unda<br />
moeqceT maT, raTa Zegls iotisodena<br />
zianic ki ar miadges~. 90 konsolodacia<br />
umniSvnelovanes aspeqtebsRa moicavda,<br />
rogo ri caa dabzaruli marmarilos svetis<br />
gamagreba rkinis salteebiT; sxva<br />
mxriv, samuSaoebi, rogorc Cans, movliT<br />
Semoifargleboda.<br />
4.2.3. kolizeumi: 1<br />
erTi umTavresi Zegli, romelic SekeTebas<br />
saWiroebda, kolizeu mi iyo, romis<br />
imperiis udidesi amfiTeatri. igi vespasianes<br />
dros aages, dasrulebuli saxe<br />
90 kanovas werili, 23.VI.1803 (arch. s., rome,<br />
Cam. ii, a.&B.a., b6:192)<br />
klasikuri Zeglebi 105<br />
ki titusis dros miiRo axali welTaRricxvis<br />
80-ian wlebSi. igi aguriT da<br />
travertiniTaa agebuli, aqvs elifsis<br />
for ma 188 m X 156 m-ze gegmaSi da TiTqmis<br />
50 m simaRleSi. igi 70 000 mayu rebels<br />
itevda. mas amkobda erTmaneTis<br />
Tavze ganlagebuli orderebi, rac romaeli<br />
da renesansis xuroTmoZRvarTaTvis<br />
didebuli nimuSi gaxda. misi rTuli<br />
substruqcia sxvadasxva Sereuli sanaxaobis<br />
warmo d genis saSualebas iZleoda<br />
specialuri efeqtebiT, romlebic<br />
esoden uyvardaT romaelebs. Tumc ki<br />
Zlier dazianebuli, igi romis simbolo<br />
gaxda da STaagona Rirsi beda (673-735<br />
ww.) daewera saxelganTqmuli si ty vebi:<br />
vidre dgas kolizeumi, idgeba romic.<br />
roca daecema kolizeumi, daecema<br />
romic,<br />
da roca daecema romi, _ mTeli<br />
msoflioc.<br />
meetleebi mas RamissaTevad iyenebdnen,<br />
tyviis wamlis fabrika ki _ sawyobad,<br />
Tanac is mTlianad nakeliT iyo gaJReniTili.<br />
amgvari araswori gamoyenebis mizeziT<br />
ziandeboda qva da derefnebi ki<br />
ixerge bo da, ris gamoc isini miuwvdomeli<br />
xdeboda mnaxvelebisTvis. XVIII sa u kunis<br />
dasawyisSi momxdarma Zlierma miwisZvram<br />
Senobis qsovilis na wi lob rivi rRveva<br />
gamoiwvia, xolo XIX saukunis dasawyisis<br />
miwisZvram ki kidev ufro daaziana igi,<br />
gansakuTrebiT gareTa wris aRmosavle-<br />
Ti mxare. es problemebi aisaxa feas, kamporezisa<br />
da tomazo Zapatis mier 1804<br />
wlis ivnisSi Sedgenil memorandumSi.<br />
SiSobdnen ra, rom es dazia nebebi, saboloo<br />
jamSi, sabediswero aRmoCndeboda,<br />
isini iZleodnen rekomendacias nageboba<br />
garedan gamonTavisuflebuliyo, xolo<br />
kamare bis Tvis moecelibenaT damamZimebeli<br />
duRabis Sevseba. erTi kviris va da Si<br />
mTavarma xazinadarma kvirinaledan miiRo
106 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
brZaneba, kolizeumi yo velive ukuRmar-<br />
Tobisgan gaenTavisflebinaT. 1805 wels<br />
aSenda xis bij ge bi safrTxeSi Cavardnili<br />
aRmosavleTi kedlis gasamagreblad.<br />
daiw yo gaTxrebi da SemuSavda Zeglis<br />
konsolodaciis Semdgomi gegmebi.<br />
momdevno miwisZvris mere Sternma<br />
kvlav Seamowma nagebobis mdgo mareoba<br />
da moaxsena, rom travertinis masebis<br />
dacileba gamowveuli iyo vertikaluri<br />
bzarebiT meore da mesame orderSi. aman<br />
gamoiwvia bo lo ori TaRis burjebis<br />
daSla da solisebri saWeqi qvebis sagulisxmo<br />
jdena. Sesabamisad, konstruqcia<br />
sami mtkaveliT mainc dacil da Sveuls,<br />
xolo bolo burjs seriozuli bzarebi<br />
gauCnda, romlebic mudmivad farTovdeboda.<br />
SemoTavazebul iqna, ganivi moZraobis<br />
SesaCe re b lad da mdgradi sayrdenis<br />
Sesaqmnelad, travertinis safuZvelze<br />
agu ris kontrforsis age ba, rac ekonomikuradac<br />
SesaZlebeli iqneboda da<br />
Tanac Zeglis arqiteqturul da istoriul<br />
Rirebulebebs gaiTva lis winebda.<br />
Sternis TqmiT, mizani iyo, `yvelafris<br />
SekeTeba da kon ser vacia _ Tundac umciresi<br />
fragmentebisac ki~. 91 Tumca iyvnen<br />
kriti ko sebic, romlebic Ciodnen, rom<br />
amgvari uxeSi kontrforsebi SebRala vda<br />
am diadi nangrevebis cxovelxatulobas,<br />
rom es Careva sruliad ar Seesabameboda<br />
Zeglis xasiaTs da rom zedmeti<br />
wonis damateba teq nikuri marcxi gamodgeboda.<br />
Semxvedri winadadeba iyo dazianebuli<br />
nawili TviTon gadakeTe bu liyo `kontrforsad~<br />
damreci xazis gayolebaze<br />
zeda nawilebis mo n g revis gziT, zogier-<br />
Ti TaRi ki amoqoliliyo. es gamoiwvevda<br />
erTi Ta Ris nawilis dangrevas pirvel<br />
sarTulze, mTeli TaRisa meoreze da<br />
ori malisa zedaze. ambobdnen, rom ase-<br />
Ti Careva Seqmnida bunebrivi na n grevis<br />
STabeWdilebas da, amave dros, saxarbie-<br />
91 Sterni Camerlengo-s, 18.XI.1806 (arch. s., rome:<br />
Cam. ii, a.&B.a, b7:207)<br />
lo sawyis pirobebs ko lizeumis Tavidan<br />
asaSeneblad, Tu momavalSi gaCndeboda<br />
amgvari sur vi li. Sterni, kamporezi<br />
da palaci, arqiteqtorebi, romlebic<br />
Seadgen d nen sarestavracio komitets,<br />
sastikad win aRudgnen am SemoTavazebas<br />
da ganacxades, rom: `mmarTvelisTvis<br />
amgvari mkrexeluri proeqtis wa r dgenis<br />
utifroba ucxo iyo TviT vandalebisa<br />
da goTebisaTvisac ki; Tumca maSin<br />
marTlac xorcieldeboda amgvari gegmebi,<br />
ngrevas ise Caa tarebdnen, rom amisTvis<br />
saWiro Tanxebs da Tanxmobas mTavrobas<br />
mainc ar sTxovdnen~. komiteti<br />
aRniSnavda, rom maTi sakuTari SemoTavazeba<br />
naxevari fasi dajdeboda, Tanac<br />
nagebobas mis mTlianobaSi SeinarCune bda:<br />
`es obieqtebia, romlebiT dasatkbobadac<br />
msoflios yvela xalxi mo dis da<br />
romelTa gamo maT SurT Cveni. sruliad<br />
naTelia, rom Tu amgvari vandaluri qmedeba<br />
iqneba ganxorcielebuli, ukeTesi<br />
iqneboda dazianebuli nawilebis bunebriv<br />
nangrevebad datoveba _ nacvlad<br />
maTi gadarCenis mcdelobisa. maSin Cven,<br />
uares SemTxvevaSi, dagvbraldeboda saxsrebis<br />
arqona da ara barbarosoba da<br />
damangrevloba” 92 .<br />
1806 wlis noemberSi roms kidev<br />
erTi miwisZvra daatyda Tavs da, miuxedavad<br />
imisa, rom xis bijgebma is sruli<br />
Camongrevisgan daicva, kolizeumi kidev<br />
ufro dacilda Sveul xazs da xis Zelebi<br />
gadatydo mis piras aRmoCnda. palacis,<br />
kamporezisa da Sternis proeqti<br />
damtki ce bul iqna da am saqmes saTaveSi<br />
ostati-qviTxuro antonio valenti Cau<br />
yenes. pirveli RonisZieba mZlavri bijgebis<br />
dayeneba Si mdgomareob da, raTa<br />
maT gadacemodaT mocilebuli elementebis<br />
dawola. Semdgom, TaRebi gamagrebis<br />
mizniT amoiqola; mesame, saWiro<br />
iyo gadamkveTi ked lis aSeneba Semdgomi<br />
ganivi gammbrjenis Sesaqmnelad da<br />
92 palaci, kamporezi da Sterni Camerale-s,<br />
10.XI.1806, iqve)
sur. 4.2. kolizeumi, romi. 1806 wlis<br />
alternatiuli winadadeba aRmosavleTi<br />
monakveTis gamagrebisTvis dazianebuli<br />
nawilisa da TaRebs Soris kedlebis<br />
mongreviT.<br />
kontrforse bis, burjisa da amoqolili<br />
TaRebis nagebobis Sida konstruqciasTan<br />
dasakavSireblad. samuSaoebi<br />
swrafad mimdinareobda da 1807 wlis 6<br />
iv nisisTvis damTavrebas cotaRa aklda.<br />
garSemo teritoria gaiwminda dagrovebuli<br />
mi wis masisgan da fasadis damfaravi<br />
Tivis zvinebisgan.<br />
papi Zalian amayobda am RonisZiebiT,<br />
romelmac romis didebuli antikuri<br />
Zegli ganadgurebas gadaarCina. kontrforsis<br />
proeqti papis samflobeloebSi<br />
aTwle u lis erT-erT yvelaze mniSvnelovan<br />
samSeneb lo proeqtad iqna miCneuli.<br />
misi gamosaxuleba daixata vatikanSi<br />
klasikuri Zeglebi 107<br />
sur. 4.3. kolizeumis aRmosavleTi monakveTis<br />
gamagreba r. Sternis mier, ro melmac didi<br />
jafa gaswia, raTa SeenarCunebina antikuri<br />
qsovili im mdgo mareobaSi, rogoric mas<br />
daxvda.<br />
kle mentinas galereaSi, xolo axal kontrforsze<br />
mimagrda marmarilos dafa<br />
warweriT, romelic tradiciulad auwyebs,<br />
Tu ra wvlili iqna Se tanili antikuri<br />
Zeglis konservaciaSi. Sternma es<br />
Careva papis mTa var xazinadars Semdegi<br />
sityvebiT aRuwera:<br />
`maSin roca es diadi antikuri nageboba,<br />
udidesi, rac ki Cven viciT, gvidasturebs<br />
warsul saukuneTa brwyinvalebasa<br />
da gan swavlulobas, misi axali konservacia<br />
axlandel garemoebebSi aris<br />
utyuari dasturi im Tayvaniscemisa da<br />
maRali dafasebis, rasac Cven ganvicdiT<br />
warsuli xelovnebis am Zvirfasi reliq
108 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
viebis mimarT. es warmatebuli samuSao<br />
Cvens winaprebTan gvaax loebs da Tanac<br />
Cvens STamomavlobas daanaxebs, rom<br />
Cvens epo qaSi nawarmoebTa nakleboba<br />
gamowveuli iyo mxolod saxsrebis naklebobiT,<br />
ramac xeli SeuSala maT<br />
ganxorcielebas~. 93<br />
faqtiurad, XIX saukunis am pirvelma<br />
msxvil-masStabianma Ronis Zi e bam, romelic<br />
Segnebulad mimarTuli iyo yoveli<br />
fragmentis kon ser va ciisken, gaukafa<br />
gza momaval Carevebsa da konsrevaciis<br />
Tanamed ro ve Teoriis ganviTarebas.<br />
4.2.4. franguli mmarTveloba<br />
paps napoleonTan dapirispirebaSi ver<br />
gaumarTla da 1809 wlis 17 maiss papis<br />
samflobeloebi safrangeTis imperias<br />
miuerTda. isini frangul kanonmdeblobas<br />
da administraciul kontrols<br />
daeqvemdeba ra. romi gaxda `imperiis<br />
Tavisufali qalaqi~, imperiis meore<br />
dedaqa laqi parizis Semdeg. mas gansaku-<br />
Trebuli mimzidveloba hqonda napo le onisTvis,<br />
romelmac Tavis pirmSos romis<br />
mefis wodeba uboZa. amave dros, pariz-<br />
Si modaSi Semovida antikuri romauli<br />
kultura _ socia lur cxovrebaSic, Teatrsaca<br />
da arqiteqturaSic. Sesabamisad,<br />
frange bi cdilobdnen qalaqi gamosaCeni<br />
gamxdariyo da SeimuSaves misi<br />
gamS ve nebisa da komunaluri meurneobis<br />
gaumjobesebis programebi. amave dros,<br />
monastrebis Seviwrovebam da eklesiebis<br />
daxurvam 1810 wlis iv nisis ediqtis safuZvelze,<br />
maTi Semdgomi ganadgureba<br />
gamoiwvia, Tumca ki mogvianebiT es ediqti<br />
nawilobriv Seicvala 94 .<br />
93 Sterni lantes (arch. s., rome: Cam. ii,<br />
a.&B.a., b7:207)<br />
94 am kanons misi amoqmedebis moTxovnis yiJina<br />
mohyva. 1810 wlis Se modgomiT gamSvenebis<br />
komisiam istoriulada da mxatvrulad<br />
gansa kuT rebiT sayuradRebo eklesiebis Se-<br />
pirveli dekretebi antikuri Zeglebis<br />
Taobaze 1809 wliT TariR deba; 1810<br />
wlis 9 ivlisis dekretiT gamSvenebisTvis<br />
360 000 franki ga mo iyo da, amasTan,<br />
dafuZnda Commission des monuments et bâtments<br />
civils (Zeg lebisa da samoqalaqo nagebobebis<br />
komisia), rogorc dagegmili<br />
samuSa o ebis adgilobrivi sam ma r T velo.<br />
komisias xelmZRvanelobda romis prefeqti,<br />
baroni kamil de turno, xolo<br />
misi wevrebi iyvnen meri da Zveli romauli<br />
ojaxebis warmomadgenlebi. Semdeg<br />
wels biujeti erT milionamde gaizar<br />
da da komisias Caenacvla Commission<br />
des embellisements de la ville de Rome (qalaq<br />
romis gamamSvenebeli komisia), romelic<br />
angariS valdebuli iyo parizSi Sinagan<br />
saqmeTa ministris, montalives winaSe.<br />
1811 wels gadawyda romis gamSvenebis<br />
sagangebo programis SemuSaveba. programa<br />
moicavda mdinare tibris xomaldgamtarobis<br />
pirobebis gaum jo be sebas,<br />
isve rogorc bazrebis, xidebis, sazogadoebrivi<br />
seirnobis adgilebis mSeneblobas,<br />
moednebis gafarToebas, ga-<br />
Txrebsa da sares tav racio samuSaoebs.<br />
qalaqis istoriul centrSi daxuruli<br />
bazrebis mSeneblobisa da panTeonis,<br />
traianes forumisa da trevis Sadrevnis<br />
ga r Semo urbanuli moednebis gafar-<br />
Toebis winadadebebs SeiZleboda mni Svnelovani<br />
ngreva gamoewvia, magram isini<br />
ar ganxorcielda. wm. angelo zis cixekoSkidan<br />
wm. petres taZarze xedis gaxsnis<br />
winadadeba ki mTe li sauku nis Semdeg<br />
ganxorcielda.<br />
daigegma ori saxalxo seirnobis<br />
adgili _ erTi pinCios borcvze (`didi<br />
keisris baRi~), meore forumebis midamoebSi,<br />
saxelad `kapito liu mis baRi~. valadYes,<br />
romelic 1793 wlidan amzadebda<br />
mowmebisa da maTze cnobebis mo sa wo deblad<br />
arqiteqtorebic daiqirava. sazogadoebriv<br />
xarjze Senax vis Rirsad 135 eklesia CaiTvala,<br />
maT Soris wm. petres, sant ignacios da<br />
s. eustaxios bazilikebi.
klasikuri Zeglebi 109<br />
sur. 4.4. kapitoliumis baRi, l-m. bertos mier 1812 wels dagegmarebuli ro mauli forumis<br />
arqeologiuri arealisa da garSemomdebare borcvebisTvis. antikuri Zeglebi restavrirebul<br />
iqna, rogorc gegmis ZiriTadi wertilebi (museo di roma)
110 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
proeqtebs Piazza del Popolo-sTvis pinCios<br />
qvemoT, daevala `didi keisris baRis~<br />
mi xed va, xolo kamporezis ki _ kapitoliumis<br />
baRisa. isini erToblivad amu-<br />
Savebdnen gegmebs sxva proeqtebisTvis,<br />
rogoricaa mag., panTeoni da traianes<br />
forumi. ramdenime proeqti gaigzavna<br />
kidec parizSi dasamtki ceb lad. Tumca<br />
montalive arc Tu mTlad kamayofili<br />
darCa proeqte biT da ukve Sesrulebuli<br />
samuSaoebiT. safrangeTis warmomadgenlebi<br />
romSi agreTve brals sdebdnen<br />
romaelebs araefqtiurobasa da samuSao<br />
Ta dabal xarisxSi.<br />
1810 wels, imperatorTan kanovas Casvlis<br />
Sedegad, sagan gebo Tan xe bi romis<br />
Zveli Zeglebis movlisa da SekeTebisa-<br />
Tvis gamoiyo uSua lod san lukas akademiisTvis,<br />
romlis prezidenti 1811<br />
wlidan gardac valebamde Tavad kanova<br />
iyo. bYujeti SedarebiT patara darCa<br />
da samu Saoebic minimumamde iqna dayvanili<br />
da, ZiriTadad, movliT Semoifargleboda.<br />
1811 wlis agvistoSi valadYema<br />
da kamporezim SesTavazes ins peqtirebis<br />
sistema da im antikuri Zeglebis reestris<br />
formireba, rom lebic akademiis<br />
mzrunvelbis qveS imyofeboda. pirveli<br />
sia romis da axloebiT 100 obieqts Seicavda<br />
da ramdenimes mis gareT _ tivoliSi,<br />
ostiaSi, fraskatisa da via apiaze.<br />
es miCneul iqna inventarizaciis pirvel<br />
fazad, romelic papis mTels samflobelos<br />
moicavda. momzad da dawvrilebiTi<br />
angariSi, romelSic warmodgenili<br />
iyo arsebuli mdgomareobis aRwera da<br />
gadaudeblobis mixedviT dajgufebuli<br />
saWi ro SekeTebebis CamonaTvali. am<br />
angariSs bYujetis farglebSi dabalan<br />
sebuli programa unda dafuZneboda.<br />
yovelgvar sakonservacio samuSa o ze<br />
unda wardgeniliyo yovelkvireuli angariSebi,<br />
mag., rogorc es ukve gakeTda<br />
kolizeumis SemTxvevaSi. aseve gaTvalisiwnebuli<br />
iyo mcve lebic, umTavresi Zeglebisa<br />
mainc.<br />
4.2.5. antikuri Zeglebi<br />
antikuri Zeglebisadmi mopyroba dasawyisSi<br />
imave mimarTulebiT vi Tardeboda,<br />
romelic saukunis pirvel dekadaSi<br />
damkvidrda. fran gul periodSi<br />
ganxorcielebuli uadresi restavracia<br />
Cautarda hercules victor-s miZRvnil meore<br />
saukunis taZars forum boariumze,<br />
tib ris napirze _ Tumca, Cveulebriv,<br />
mas `vestas taZars~ uwodeben. mogvianebiT<br />
taZari qristianul eklesiad gadakeTda<br />
da svetebs Soris ked le bi amo-<br />
Senda. 1809 da 1810 wlebSi samuSaoebs<br />
taZarSi valadYe da fea xelmZRvanelobdnen.<br />
svetebsSorisi kedlebis moxsnis<br />
Semdeg saWi ro gaxda dazianebuli<br />
svetebisa da celas kedlebis SekeTeba.<br />
es gan xorcielda nawilobriv marmariloTi<br />
(Zeglis garSemo darCenil Zvel<br />
fragmentebs iyenebdnen), nawilobriv<br />
ki kiris xsnariT. saxuravi da ce la restavraciamdel<br />
mdgomareobaSi datoves,<br />
ris gamoc wm. stefane sadmi miZRvnili<br />
eklesia kvlavac moqmedi darCa. am samuSaoTa<br />
msvle lobaSi taZris midamoze<br />
gaTxrebic Catarda, romelTa Sedegad<br />
Tavda pirveli Sesasvlelic iqna mignebuli.<br />
mogvianebiT, svetebs Soris rkinis<br />
meseri Caidga.<br />
1810 wels academia di san luca-m gadawyvita<br />
gaeTxara da gaemagre bina vespasianes<br />
(`mgrgvinavi Yupiteris~ taZris<br />
saxeliT cnobi li) taZ ris darCenili sami<br />
sveti forum romanumze. svetebs qveS<br />
sa Zirkveli imdenad cud mdgomareobaSi<br />
aRmoCnda, rom saWiro gaxda misi Tavidan<br />
amoSeneba. amis gamo svetebi moixsna<br />
da Tavidan aRimarTa axal saZirk velze<br />
kamporezis proeqtis mixedviT. miuxedavad<br />
imisa, rom Zve li ta Zari marmarilosgan<br />
iyo agebuli, axali nawilebisTvis<br />
traver tini gamoiyenes, romelic,<br />
ZiriTadad, kolizeumis nangrevebidan<br />
moh qon daT. Zalian daxvewili marmarilos<br />
antablementebisa da korinTu li
kapite le bidan, vidre maT adgilze daabrunebdnen<br />
da rkinis samag re biT daamagrebdnen,<br />
estampaJebi damzadda. es iyo<br />
<strong>konservaciis</strong> Seda re biT mokr Za lebuli<br />
cda, magram man mainc Semdgomi samuSaoebis<br />
stan darti da mo deli Seqmna.<br />
4.2.6. franguli principebi<br />
1812 wlis bolos montalivem gadawyvita<br />
romSi ori frangi arqi teq tori gaegzavna,<br />
raTa maT moexsenebinaT arsebuli<br />
mdgomarebis Tao ba ze. erTi maTgani iyo<br />
gi de gizori (1762-1835 ww.), parizis Conseil<br />
des batimens-is (SenobaTa sabWos) wevri,<br />
xolo meore ki lui-marten ber to<br />
(-1823 w.), aRiarebuli landSafturi arqiteqtori<br />
da persYes mowa fe, ro melmac<br />
daaproeqta malmezonisa da kompienis<br />
baRebi. es ori ar qiteqtori 1813 wlis<br />
TebervalSi ewvia roms da iq maisamde<br />
dayo. ber tos sagangebod daevala or<br />
saxalxo seirnobis adgilze muSaoba;<br />
gi zors unda Seemowmebina gamSvenebis<br />
komisiis gankargulebaSi arsebu li sxva<br />
proeqtebi da, garda amisa, antikuri Zeglebis<br />
gaTxris, gamag re bisa da restavraciis<br />
meTodebi Seeswavla.<br />
berto grZnobda, rom yvela manmadeli<br />
proeqti metismetad iyo koncentrirebuli<br />
calkeul Zeglze. isini<br />
cdilobdnen SeeqmnaT `CarCo Ti Toeuli<br />
suraTisTvis~ imis magivrad, rom daekavSirebinaT<br />
es Zeg lebi ufro yovlismomcveli,<br />
erTiani gegmiT. or proeqts<br />
Soris man ka pi toliumis baRi ufro mni-<br />
Svnelovnad miiCnia. bertos gamiznuli<br />
hqon da forum romanumi mTeli proeqtis<br />
fokusad eqcia da amiT daekav Sirebina<br />
kapitoliumi da arsebuli antikuri<br />
Zeglebi kolizeumTan. pa latinze<br />
man regularuli baRi dagegma; msgavsi<br />
gegma gaTvaliswinebu li iyo pinCiosTvisac.<br />
palatinis garSemo igi apirebda<br />
saseirno adgi lebis sistemis mowyobas,<br />
klasikuri Zeglebi 111<br />
romlebic kolizeumidan da forumidan<br />
did cirkamde, Yanusis TaRamde da tibris<br />
piras santa maria in kosmedinis win<br />
ganlagebul or taZramde gadaiWimeboda.<br />
antikuri Zeglebi unda restavrirebuli<br />
yofiliyo rogorc nawili am generaluri<br />
gegmisa da maT unda SeeqmnaT,<br />
erTi mxriv, kavSiri romis <strong>istoria</strong>sTan,<br />
meore mxriv ki, saTanado garemo imperatoris<br />
imperiuli miswrafebebisTvis.<br />
gizoris amocana ufro rTuli iyo:<br />
mas unda Seemowmebina, Tu ris dangrevas<br />
apirebdnen, moednebisa da komunaluri<br />
momsaxureobis sis temebis dagegmareba,<br />
agreTve angariSi waredgina antikuri<br />
Zeglebis <strong>konservaciis</strong> meTodebis Taobaze.<br />
komisiis erTi wevri, martial<br />
daru, restavracias sistemuri meTodis<br />
naklebobas arqonas uwunebda da gi zoric<br />
mxars uWerda mas. man dagmo aguris<br />
kontrforsebis ageba koli zeumis<br />
gasamagreblad, iseve rogorc zogierTi<br />
sxva restavracia, rac mis Camosvlamde<br />
iqna ganxorcielebuli. faqtorbrivad,<br />
gizoris azriT antikuri Zegli integrirebul<br />
(kvlav gamTlianebuli) unda iq nas<br />
iseT nai radve, rogorc laokoonis jgufi<br />
XVI saukuneSi da igi miiCnevda berninis<br />
mier panTeonis portikis aRdgenas im<br />
idealur nimuSad, ro melsac momavalSi<br />
restavraciis dros unda mibaZon.<br />
ufro adre darum Semoitana winadadeba<br />
ori samreklos daSlis Ta obaze 95 ,<br />
rac ganxorcielda kidec mogvianebiT,<br />
italiis gaerTianebis Semdeg, saukunis<br />
bolos. gizoris principebi antikuri<br />
Zeglebis resta v raciasTan mimarTebiT<br />
naTlad aris gamoxatuli darusadmi 1813<br />
wlis ag vistoSi gagzavnil werilSi:<br />
`Cemi azriT, darabebis, bijgebisa da<br />
sayrdenebis keTebisa da ma Ti `SefuT-<br />
95 daru kanovas, 29.V.1811: winadadeba panTeonis<br />
samrekloTa dan grevis Sesaxeb (acc. s.<br />
luca vol. 169, 112); 1811 wlis 2 ivniss academia<br />
di san luca-m xma dangrevas misca (acc. s. luca,<br />
reg. 56; vol. 169. 117).
112 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vis~ nacvlad, _ Tu SeiZleba ase iTqvas _<br />
isto riuli nagebobis yvela Camosangrevad<br />
gamzadebuli nawili unda aRd genil<br />
iqnas im zomamde mainc, rom warmodgenas<br />
qmni des maT Tavdapirvel formasa<br />
da proporciebze, iqneba es gakeTebuli<br />
qviT Tu aguriT, magram imdagvarad, rom<br />
re konstruqcia zustad gansazRvravdes<br />
naklul nawilebs.” 96<br />
titusis TaRi, romelic `samarcxvinod~<br />
TiTqmis dangrevis piras iqna mitovebuli,<br />
dagegmil kapitoliumis baRSi saxarbielo<br />
mdgomare o baSi aRmoCnda da, Sesabamisad,<br />
am principebiT restavrirebis<br />
SesaniS nav magaliTs Seqmnida. marTlac,<br />
gizoris SemoTavazeba iyo: origina luri<br />
elementebis frTxilad Camoxsna da Semdgom<br />
Tav-TavianT adgil ze ganTavseba,<br />
nakluli nawilebis aRdgena Tavdapirvel<br />
mTlianobaze war modgenis Sesaqmnelad.<br />
winadadebaa miniSnebuli angariSSi,<br />
romelic parizis Conseil des batimensma<br />
moamzada 1813 wlis agvistoSi, agreTve<br />
mon talives mier romis prefeqtisad-<br />
96 gizori darus, 26.viii.1813 (Coulon, 1904:2ff).<br />
sur. 4.5 titusis TaRis<br />
nangrevebi, piranezis<br />
graviura veduta di<br />
roma-Si<br />
mi seqtemberSi gagzavnil werilSi, romliTac<br />
romis administracias momavalSi<br />
restavraciisas evaleboda am principebis<br />
gamoyeneba. frangebma metismetad<br />
swrafad datoves romi, imisTvis rom<br />
raime TvalnaTlivi Sedegi gvqonoda,<br />
magram bevri mog vianebiT ganxorcielebuli<br />
samuSao swored am mimarTulebiT<br />
iqna Cafiqrebuli _ amis magaliTebia titusis<br />
TaRis restavracia da koli ze umis<br />
meore mniSvnelovani gamagreba.<br />
4.2.7. papis administracia<br />
1814 wlis ianvarSi nalopeons mouxda<br />
daeTmo papis samflobe loebi da xanmokle<br />
gardamavali periodis Semdeg, papi<br />
pius VII didi triumfiT dabrunda rom-<br />
Si. franguli kanonmdebloba da wesebi<br />
gauqme bul iqna, eklesiebi kvlav gaixsna<br />
da mdgomareoba met-naklebad xuTi<br />
wlis winandels daubrunda. gardamaval<br />
periodSi Commission des embelli se mentsma<br />
SeinarCuna siZveleebze pasuxismgebloba,<br />
Tumca franguli mma r T ve lobis
drosTan SedarebiT bYujeti Semcirda<br />
da samuSaoebic ki dev metad SezRuduli<br />
iyo. 1814 wlis zafxulSi papma ramdenime<br />
adamia ni ganawesa Tavis Camera<br />
Apostolica-Si. kardinali paCa dainiSna<br />
Came rlengo-d, xolo markizi erkolani<br />
mTavari xazinadari gaxda. 1802 wlis<br />
Chirographi-i ZalaSi rCeboda, vidre ar<br />
Seicvala 1820 wlis 7 aprilis ediqtiT,<br />
romelic azustebda Camerlengato-sa da<br />
Commissione delle belle Arti-s funqciebs.<br />
wm. lukas akademia komisiaSi ori wevriT<br />
iyo warmodgenili, e.i. kvlavac mrCeveli<br />
uwyeba rCeboda, Tumca ar gaaCnda<br />
restavraciis Tvis saWiro bYujeti.<br />
axali Taosnoba, amjerad sruliad<br />
warmatebuli gaxldaT, fran ge bis mier<br />
XVIII saukunis bolos gatanili xelovnebis<br />
nimuSebis sam So b loSi dabrunebaze.<br />
1815 wels kanova, wm. lukas akademiis<br />
preziden ti, parizSi iqna gagzavnili.<br />
sxva qveynebis daxmarebiT, man moaxerxa<br />
pa riz Si am nawarmoebebis didi raodenobis<br />
moZieba da italiaSi maTi Ca motana. 97<br />
vatikanis muzeumebisTvis nawarmoebebis<br />
Sesasyidad 1802 wlis ediqtiT gaTvaliswinebulma<br />
wliurma biujetma Sedegi<br />
gamoiRo da 1817 wels papma daukveTa<br />
Sterns axali fligelis aSeneba Ciaramontis<br />
muzeumisTvis.<br />
1814 wlis ivlisSi, sagangebo komisiam<br />
Seamowma restavraciisa da sazogadoebrivi<br />
saseirno adgilebis proeqtebi.<br />
romidan frangebis wasvlis Semdeg,<br />
samuSaoebi zogan grZeldeboda, zogi ki<br />
Semdgomi ga da wyvetilebebis miRebamde<br />
gadaido. zogan adaminebis usafrTxoebis<br />
mi z niT sabjeni kedlebi moewyo,<br />
zogi proeqti ki sagrZnoblad Sekveces,<br />
rogorc mag., pinCios gegma. yuradReba<br />
kvlavac upiratesad forum ro manumze<br />
iyo mipyrobili. Sternma da valadYem<br />
97 kanova ecada `Taiguli~ italiaSi daebrunebina;<br />
1805 wels is ew via napoleons, romelsac<br />
Tavisi koleqcia eamayeboda. (missirini,<br />
1825:284).<br />
klasikuri Zeglebi 113<br />
sur. 4.6. j. valadYes naxati titusis TaRis<br />
restavraciisTvis (archivio di stato, rome)<br />
moamzades ZiriTadi kom po ziciis gegmebi,<br />
Tumca isini mcire samuSaoebiT iyo<br />
Semofargluli. ufro farTomasStabiani<br />
gaTxrebi ar warmoebda 1827 wlamde,<br />
rodesac gaixsna septimius severusis<br />
TaRisa da vespasianes taZris are da gaikvala<br />
kapitoliumisken mimavali biliki.<br />
am xanebSi daiwyo msjeloba an tikuri<br />
forumis sazRvrebze, iseve rogorc<br />
calkeuli, jer kidev mi wis qveS myofi<br />
Zeglebis adgilmdebareobaze. franguli<br />
mmarTvelobis dasrulebis Semdeg pirveli<br />
mniSvnelovani restavracia titusis<br />
TaRs Cautarda.
114 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
4.2.8. titusis TaRi<br />
titusis TaRi ax. w.-is 81 wels imperator<br />
domi cianis mier, misi gaRmerTebuli<br />
ufrosi Zmis, titusis samaxsovrod<br />
iqna aRmarTuli da TaRis Semamkobel<br />
reliefebSi mis mier ierusalimis aReba<br />
iqna gansa xo v nebuli. Zegli agebuli iyo<br />
TeTri marmariloTi da, SesaZloa, tra -<br />
vertinis SigTavsi hqonda. Sua saukuneebis<br />
ganmavlobaSi man da karga Tavisi<br />
masalis didi nawili; marmarilos damakavSirebeli<br />
brin jaos samagrebi moxsnes<br />
da aguris nawilebi daumates. TaRi<br />
nawilobri vadac rom Semonaxuliyo, misi<br />
reliefebis mxatvruli xarisxi mainc miiq<br />
cevda did yuradRebas da mravalni, maT<br />
Soris paladioc, misi re konstruqciis<br />
Teoriul gegmebs Tavazobdnen.<br />
franguli mmarTvelobis dros monastris<br />
nagebobebi, romlebic TaRs aRmosavleTi<br />
mxridan uqmnida sayrdens,<br />
sur. 4.7. titusis TaRi,<br />
aRdgenili r. Sternisa da<br />
j. valadYes mier 1817-23<br />
ww-Si, antikuri Zeglis<br />
restavraciis klasikuri<br />
nimuSi gaxda<br />
sur. 4.8. titusis TaRis detali, travertinis<br />
axali nawilebi kveTilobis gareSea<br />
datovebuli, originaluri marmarilos<br />
nawilebisgan gansasxvaveblad.<br />
daangries da Zeglis mdgo mareoba kidev<br />
ufro gauaresda. meore mxriv, igi Ser-<br />
Ceul iqna ber tos mier sakvanZo Zeglad<br />
kapitoliumis baRis miseul gegmaSi.
1813 da 1816 wlebSi komitetebma rekomendacia<br />
misces mis gamagrebas, magram<br />
ara feri gakeTebula 1817 wlamde, rodesac<br />
Sterns restavracia daeva la, misi,<br />
valadYesa da kamporezisgan Semdgar<br />
komitetTan erTad. man moamzada proeqti<br />
axalgazrda venecieli arqiteqtori<br />
studentis dax ma rebiT da 1818 wels<br />
ukve SeeZlo kalatoz juzepe ravalinisTvis<br />
qvis samuSaoTa Sesruleba daekveTa.<br />
Tavdapirveli mosazreba imaSi<br />
mdgoma re obda, rom marmariloebi Tavis<br />
adgilze WanWikebis meSveobiT moeTav sebi<br />
naT (valadier, 1822).<br />
ufro guldasmiT ganxilvis Semdeg<br />
es mosazreba uaryofil iqna, vinaidan<br />
marmariloebis Tavis adgilas damagreba<br />
SeuZlebeli Canda. Se sabamisad, gadawyda<br />
kamaris daSla da Tavidan amoyvana saWiro<br />
sayr deniT. Zeglis mxolod gamagrebis<br />
nacvlad gadawyda gizoris rekomenda<br />
ciis gaTvaliswineba da nakluli nawilebis<br />
gamartivebuli forme biT Sevseba,<br />
misi winadadebis Tanaxmad: `Sedegad,<br />
am ufromo sabjene bis Rirebulebaze<br />
meti xarjis gauwevlad, es saintereso<br />
Zegli aRdge nil iqneba. Tundac es<br />
mxolod ZiriTadi masebi iyos, is mainc<br />
Seqmnis warmoadgenas mis zomebsa da<br />
proporcebze.~ 98<br />
Sternma aago xaraCo da nagebobis<br />
dazianebul nawilebs sabjene bi Seuyena.<br />
saZirkvlis gamosavlenad da Zeglis zusti<br />
arqiteqturuli formis dasadgenad<br />
gaTxrebi Catarda. 1818 wlis oqtombrisTvis<br />
qvis sa muSaoebis sakmaod didi moculoba<br />
Sesrulda; isini 1820 wlis ivnisam<br />
de Sewyda da valadYes mier 1823 wels<br />
Sternis gardacva lebis Sem deg dasrulda.<br />
originaluri nawilebi saTuTad iqna<br />
danomrili zur gis mxridan da saTiTaod<br />
Camoxsnili sayrdenad Zalovani qargilis<br />
ga mo yenebiT. TaRi Tavidan aages,<br />
Tavdapirveli elementebis axali agu ris<br />
98 Conseil des bâtiments, Paris, 14.viii.1813, archives<br />
nationales, Paris, F13, 1648a<br />
klasikuri Zeglebi 115<br />
SigTavsze xelaxla morgebiT da travertinis<br />
mopirkeTebiT, rome lic kargad<br />
esadageboda Tavdapirvel marmarilos<br />
elementebs. axali nawilebi sadad<br />
iqna datovebuli, dekoris, reliefebis<br />
an svetebis kanelurebis mibaZvis gare-<br />
Se, raTa mnaxveli SecdomaSi ar Sesuliyo.<br />
mogvianebiT valadYem marmarilos<br />
nacvlad travertinis ga mo ye neba imdroindeli<br />
ekonomikuri sirTuleebiT<br />
gaamarTla.<br />
es restavraciac, manamde SesrulebulTa<br />
msgavsad, sxvadasxvanai rad unda<br />
Sefasebuliyo. zogi aRfrTovanebuli<br />
iyo _ filipo aure lio viskonti, natif<br />
xelovnebaTa komisiis mdivani, miiCnevda,<br />
rom is dax vewili iyo. sxvebi Sedegebs<br />
ufro kritikulad ganixilavdnen.<br />
sten da li, magaliTad, Cioda, rom mTeli<br />
Tavdapirveli Zegli daikarga da axla<br />
mxolod misi asliRa ariso. kardinalma<br />
konsalvim da kardinal ma paCam 1822 wlis<br />
noemberSi TviT samuSaoTa meTodologiuri<br />
safuZve li CaTvales saeWvod,<br />
roca SeZrwunebulebma aRmoaCines, rom<br />
`nacvlad Zeglis <strong>konservaciis</strong>Tvis sa-<br />
Wiro samuSaoebisa, moxda misi daSla da<br />
Ta vidan awyoba, ramac gaasammaga Rirebuleba<br />
da rom axla Zegls SeiZ le ba ewodos<br />
piusis TaRi da ara titusis TaRi<br />
da rom am samuSaoebma gamoiwvia zogier-<br />
Ti reliefis dazianeba, maTi sxvadasxva<br />
nawilis Camo texa~. 99<br />
feamac ganacxada, rom ar eTanxmeba<br />
valadYes gadawyvetilebas; Tumca, miuxedavad<br />
imisa, rom yoveldRiurad akiTxavda<br />
obieqts da arasdros mouxsenebia<br />
Tavis zemdgomTaTvis amis Sesaxeb. valadYes<br />
mo T xoves waredgina Tavisi samuSaos<br />
oficialuri dasabuTeba, romelic<br />
man 1821 wlis dekemberSi romis arqeologiur<br />
akademias moaxsena (valadier,<br />
1822). igi amtkicebda, rom Sterns ukve<br />
imdenad bevri hqon da ga keTebuli, rom<br />
99 paCa Camerlengo-s, 5.Xi.1821 (arch. s., rome:<br />
Cam. i, iv, b 40)
116 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mas TviTon mxolod imave gezis gagrZeleba<br />
SeeZlo. kardinalma paCam miiRo es<br />
dasabuTeba, magram mainc rCeboda Segr-<br />
Zneba, rom axali nakvTebi jabnida TaRs<br />
da rom proporciebi SesaZloa Tav dapirvelad<br />
sxvac yofiliyo. miuxedavad<br />
yvela eWvisa da kritikisa, ti tusis Ta-<br />
Ris restvarciam garkveuli safuZveli<br />
Cauyara istoriuli na ge bobisadmi mopyrobis<br />
Tanamedrove principebs da Semdgom<br />
xSirad sa ni muSod moixseneboda.<br />
4.2.9. kolizeumi: II<br />
franguli mmarTvelobis dros, kolizeumis<br />
arena nawilobriv gaiTxara, magram<br />
1814 wlis mere gaTxrili arena isev<br />
amoavses miwiT, vinaidan ver iqna mogvarebuli<br />
drenaJis problemebi. garedan<br />
mimdinare samuSaoebi iTvaliswinebda<br />
sam rigad wriuli saseirno adgilebis<br />
mow yobas da borcvis samagri kedlis<br />
aSenebas. pirveli sarTulis TaRebi gan-<br />
Tavisuflda gviandeli CaSenebisagan da<br />
Catarda gaTxrebi Tavda pir ve li Sesasvlelis<br />
donis gamosavlenad. Semdgom<br />
dacvis saWiroebam moiTxova TaRebis<br />
specialuri, brinjaosfrad SeRebili<br />
xis meseriT daxurva. Tumca arc es gamodga<br />
sakmarisi im mnaxvelTa SesaCereblad,<br />
romelTac, goeTes mibaZviT, mTavris<br />
Suqze surdaT am romantikuli nangrevebiT<br />
tkboba. mcenareulobis siuxve<br />
im aspeqtTagani iyo, rome lic izidavda<br />
romantikulad ganwyobilT, vinaidan<br />
`drom gadaaqcia igi kldovani borcvebis<br />
amfiTeatrad, veluri zeTisxilis,<br />
mirtisa da leRvis xeebiT, daserili<br />
viwro bilekebiT, romlebic iklakneboda<br />
da n greul safexurebsa da usasrulo<br />
galereebSi,~ 100 rogorc Selim aR wera<br />
igi Tomas pikokisadmi 1818 wlis weril-<br />
Si. 1815 wels feam wamoa yena winadadeba<br />
mcenareTa fesvebi amoeZirkvaT da nage-<br />
100 Seli Tomas lav pikoks, 1818 (Colosseum, 120).<br />
boba rkinis sama g rebiT SeemtkicebinaT.<br />
1820-ian wlebSi damatebiTi winadadebebi<br />
iqna SemuSavebuli, Tumca mcenareulobis<br />
ufro safuZvlianad mocileba<br />
mxo lod 30 wlis Semdeg, 1850-ian wlebSi<br />
ganxorcielda. amanac gamow via garkveuli<br />
kritika, vinaidan miiCnies, rom amiT<br />
Seilaxa dangreuli Zeglis cxovelxatuli<br />
ieri.<br />
1820 wlisTvis kolizeumis gare<br />
wris is bolo, romelic foru mis mxaresaa,<br />
SemaSfoTeblad aramdgradi aRmoCnda<br />
da valadYes daeva la mis gasamagreblad<br />
xis sayrdeni aego. man sami<br />
weli iarseba, vid re, bolos da bolos,<br />
seriozuli gamagrebiTi samuSaoebi ar<br />
daiwyo. va ladYes proeqti iTvaliswinebda<br />
nakluli nawilebis Tavidan agebas,<br />
rac erTgvar sayrden kedels Seqmnida.<br />
es gamoiwvevda:<br />
`antikuris imitacias umciresi detalebis<br />
CaTvliT, im erTader Ti gansxvavebiT,<br />
rom pirvandeli kedeli mTlianad<br />
travertinis iyo, xolo axal wyobaSi _<br />
ekonomiis mizniT _ travertini gamoyenebulia<br />
mxolod pirveli svetebis<br />
naxevar simaRleze, TaRebis wamowyebebsa,<br />
svetebis bazisebsa, kapitelebsa<br />
da karnizebze. es aucilebelia stabilurobis<br />
moTxvnebisTvis. yvelaferi<br />
danarCeni aguriTaa amoyvanili, Zveli<br />
naZerwis frTxili imitaciiT, dafarulia<br />
freskuli patiniT, rac qmnis imis<br />
STabeWdilebas, rom yvelaferi mTlianad<br />
travertiniT aris agebuli.” 101<br />
yvela rodi daeTanxma am winadadebas<br />
(mag., karlo fea), magram sa bolood, 1823<br />
wlis dekemberSi, igi mainc miRebul iqna<br />
akademiis mi er. samuSao amis mere maleve<br />
daiwyo da 1826 wels dasrulda.<br />
valadYe amtkicebda, rom es meTodi<br />
gaaadvilebda kolizeumis mTlianad<br />
aRdgenas, Tu amis survili iqneboda.<br />
Semdgomi restavraciebi 1840-ian da<br />
1850-ian wlebSi luiji kaninas (1795-<br />
101 valadier, 1833:15
klasikuri Zeglebi 117<br />
sur. 4.9. kolizeumis dasavleTi nawili restavrirebul iqna j. valadYes mier 1824-26 wlebSi da<br />
miznad isaxavda arqiteqturuli formebis nawilobriv aRd genas. aguris gamoyeneba qvis nacvlad<br />
ekonomikuri mize zebiT iqna gamarTle buli.<br />
sur. 4.10. kolizeumis samxreTi monakveTis restavraciisas XIX s-is Sua xaneb Si l. kaninam axali<br />
nawilebi aguriT amoiyvana, raTa isini Tavdapirveli qvis wyobisgan ganesxvavebina.
118 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
1856 ww.), neo-klasicisti arqiteqtoris<br />
mier Catarda, romelsac arqeologiisadmi<br />
gansakuTrebu li interesi hqonda<br />
da gamoqveynebuli hqonda mravali<br />
tomi antikuri romis <strong>arqiteqturis</strong> Sesaxeb.<br />
yvelaze farTomasStabiani Careva<br />
man sam x reT monakveTze ganaxorciela,<br />
sadac 1844 wlisTvis rva TaRi iqna<br />
Ta vi dan amoyvanili, 1852 wlisTvis ki<br />
_ forumisken mimarTul dasavleT SesasvlelTan.<br />
orive SemTxvevaSi axali<br />
nawilebi yviTeli aguriT iqna agebuli,<br />
xolo travertini mxolod konstruqciulad<br />
mniSvnelovan ad gi lebSi gamoiyenes.<br />
kedlis gagrZeleba xexeSi zedapiriT<br />
iyo aRniSnu li valadYes adreuli<br />
namuSevris msgavsad, magram mis mier<br />
gamoyenebu li freskuli imitaciis gare-<br />
Se. garda amisa, 1852 wels CrdiloeTi<br />
Se sasvlelis Tavze mcire farTobi nawilobriv<br />
travertiniT aRadgines.<br />
4.2.10. restavraciisadmi sxvadasxva<br />
midgoma<br />
natif xelovnebaTa komisiaSi, romelmac<br />
1824 wels daamtkica valadYes proeqti,<br />
kanovas sikvdilis mere Sediodnen fea,<br />
Torvaldse ni da viskonti. albert Torvaldseni<br />
(1770-1844 ww.), saxlganTqmuli<br />
da nieli moqandake, im droisTvis romis<br />
samxatvro wreebSi yvelaze gav le niani<br />
pirovneba da akademiis skolaSi qandakebis<br />
pirveli profeso ri gaxda. SemdgomSi<br />
igi akademiis vice-prezidenti,<br />
xolo 1827 wlidan ki prezidenti iyo.<br />
rogorc xelovanni, kanova da Torvaldseni<br />
Zalian gansxvavebulni iyvnen, Tundac<br />
orive neo-klasicistad SeiZleba<br />
iyos miC neuli. kanova, vilkelmanis tradiciisamebr,<br />
swavlobda antikuri xe lov<br />
nebis nawarmoebebs da bunebas sakuTari<br />
Semoqmedebis STagonebis mo sapoveblad.<br />
Torvaldsens gulisyuri ufro metad<br />
Zveli qandakebe bis proporciebis Seswa-<br />
vlisa da maTi mibaZvisken hqonda mipyrobili.<br />
roca kanovas Txoves eljinis<br />
marmariloebis restavracia, man amaze<br />
uari Tqva Zveli ostatebis pativiscemis<br />
gamo; meore mxriv, Torvald seni<br />
daTanxmda lYudvig I bavarielis mier<br />
mYunxenisTvis 1813/1817 wleb Si SeZenil<br />
eginis marmarilos qandakebebis nakluli<br />
adgilebis aRdge nas. 102<br />
am or midgomas Soris gansxvaveba<br />
aseve naTlad kolizeumis kon servaciaSi<br />
Cans. roca natif xelovnebaTa inspeqtori<br />
kanova iyo, pirve li kontrforsi<br />
imisTvis aSenda, rom SenarCunebuliyo<br />
Zeglis umcire si detalic ki, yovelgvari<br />
rekonstruqciis gareSe, rogorc<br />
warsulis dokumenti. oci wlis mere,<br />
roca Torvaldseni komisiis wevri iyo,<br />
valadYem meore kontrforsi aago, romelic<br />
gulisxmobda Zeglis nawi lobriv<br />
aRdgenas. es ori midgoma warmoadgens<br />
istoriuli Zeglisadmi mopyrobis ukiduresad<br />
dialeqtikur safuZvels. calkerZ,<br />
originaluri masalis pativiscema<br />
da wminda wylis konservaciaa; meore<br />
mxriv _ nak luli adgilebis savaraudod<br />
zusti aRdgena Zeglis <strong>arqiteqturis</strong><br />
re konstruqciis mizniT.<br />
mesame, Sualedur midgomas titusis<br />
TaRis restavracia warmogvi d gens, romelic<br />
Sternma gizoris rekomendaciebis<br />
mixedviT ganaxorci e la da romelic<br />
valadYem daasrula. aq Tavdapirveli<br />
elementebi kon serevirebul iqna, xolo<br />
nakluli adgilebi moiniSna imgvarad,<br />
rom Tav dapirveli mTlianoba naTlad<br />
aRiqmeboda, magram axali nawilebi mkafiod<br />
gansxvavdeboda avTenturisgan.<br />
samive midgoma restavraciaSi Semdgomac<br />
gamoiyeneboda, garkveuli variaciebiT<br />
konkretuli SemTxve vi dan gamomdinare.<br />
kolizeumSi kaninas mier ganxorcielebuli<br />
samuSao SeiZleba ganvixiloT, rogorc<br />
mesame midgomis variacia, Tumca-<br />
102 saukunenaxevris mere qandakebebs aRdgenili<br />
nawilebi moaSo res.
Ra igi masalaSi gansxvavebas kidev ufro<br />
metad gamokveTda. es teqnika, ro gorc<br />
Cans, mavan puristebs akmayofilebda,<br />
romlebic zrunavdnen imaze, rom axali<br />
nawilebi TvalsaCinod gansxvavebuli yofiliyo<br />
origina lisgan da es, didi xnis<br />
manZilze _ TviT XX saukuneSic _ iqneb,<br />
yve laze farTod xmarebuli gadawyveta<br />
iyo.<br />
4.3. gavlena siZveleTa<br />
restavraciaze safrangeTSi<br />
titusis TaRis magaliTi katremer de<br />
keinsmac moiwona, roca man 1832 wels<br />
Tavis `leqsikonSi~ sityva `restavracia~<br />
gansazRvra. misi az riT, restavarcia,<br />
pirvelyovlisa, niSnavs im samuSaoebs,<br />
romlebic ganxorcielda Zveli Zeglis<br />
SesakeTeblad, meore mxriv ki, dangreuli<br />
Zeglis grafikulad, Tavdapirveli<br />
saxiT Cvenebas. man xazi gausva Zegle bis<br />
restavraciis saganmanaTleblo aspeqts,<br />
Tumca is mxolod marT lac mniSv-<br />
klasikuri Zeglebi 119<br />
nelovan sanimuSo Zeglebs miuyena. `maTi<br />
nangrevebis naSTebi mxolod im mizniT<br />
unda iqnes restavrirebuli, raTa konservacia<br />
gau keTdes imas, rac gamodgeba<br />
xelovnebisTvis nimuSad, an siZveleTa<br />
Sem s wav leli mecnierebisTvis.…...~ Semdgom,<br />
kvlav titusis TaRTan mimar TebiT,<br />
igi ayalibebs im ZiriTad principebs,<br />
romelTa mixedviTac unda xdebodes<br />
frizebiTa da qandakebebiT Semkuli<br />
amgvari klasikuri Zeg lis restavracia<br />
_ `sakmarisi unda iyos mTelis nakluli<br />
nawilebis re integracia, oRond detalebis<br />
gareSe, raTa mnaxveli SecdomaSi ar<br />
Sevides da advilad gaarCios erTmane-<br />
Tisgan Zveli namuSevari da is nawilebi,<br />
romlebic mxolod da mxolod Zeglis<br />
mTlianobisTvis iqna aRdgenili~. 103<br />
Zveli Zeglebis aRnusxvasa da Seswavlas<br />
romSi xangrZlivi tra di cia hqonda;<br />
XVIII saukunis Sua xanidan wm. lukas<br />
akademiis arqiteq tu ruli konkursebi<br />
cocxlad inaxavda am tradicias. romis<br />
103 Quatremère, 1832<br />
sur. 4.11. oranJis TaRi<br />
safrangeTSi pirvelad<br />
1807-09 ww-Si iqna<br />
restavri re buli, xolo<br />
dasrulebuli a.-n.<br />
karistYes mier 1824 w-s,<br />
minimaluri CareviT.
120 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
franguli akademiis moswavleTa muSaoba<br />
aseve xels uwyobda Zveli Zeglebis<br />
sul ufro zust arqeologiur fiqsirebas.<br />
1787 wlidan moyolebuli es kvle va<br />
savaldebulo gaxda da moicavda klasikuri<br />
Zeglis guldasmiT da detalur<br />
Seswavlas, misi arsebuli mdgomareobis<br />
aRnusxvas, `avto ri tetebis~, anu aRiarebuli<br />
teqstebisa da msgavsi xasiaTis<br />
cnobili Ze g lebis Seswavlas da qaRaldze<br />
Sesrulebul grafikul restavracias.<br />
amgvari kvlevis adreuli nimuSi aris<br />
a. J. m. genepenis mier titusis TaRze<br />
1809 wels Catarebuli samuSao (Bérard,<br />
1985:292 da Semd.). kvle vis am meTodma<br />
garkveuli gavlena XIX saukuneSi Sua<br />
saukuneebis nagebobe bi sadmi midgomazec<br />
moaxdina.<br />
im wlebSi, rodesac romSi mniSvnelovani<br />
restavracia xorci el deboda,<br />
samuSaoebi safrangeTSic klasikur Zeglebzec<br />
Catarda. es re s tavracia, ZiriTadad<br />
nimis amfiTeatrsa da oranJis<br />
TaRze, ganxorci el da im kanonebis mixedviT,<br />
romlebic XVIII saukunis bolos,<br />
revo lYu ciis dros SemuSavda. 1807 wels<br />
Conseil des Bâtiments-ma saWirod miiC nia,<br />
Seswavliliyo nimis amfiTeatris gamagrebis<br />
meTodebi, raTa `pati vi ecaT romauli<br />
nagebobis xasiaTisTvis, nangrevebis<br />
arsebuli mdgo ma re o bis yovelgvari<br />
cvlilebis gareSec da maTi sakmaod<br />
didi xniT gamagrebis mcdelobiTac.~ 104<br />
romauli naSTebi arsebuli mdgomareobiT<br />
_ bzarebis CaTvliT _ unda SenarCunebuliyo,<br />
raSic gamovlinda 1806 wels<br />
kolizeumis pirveli restavraciis midgoma.<br />
sakuTriv samuSaoebi 1809-13 wleb-<br />
Si ganxorcielda da moicavda zogierTi<br />
Sida konstruqci is gamagrebas, agreTve<br />
arenis restavracias, xolo Sua saukuneebis<br />
na ge bobebi, romlebic arenaze<br />
da mis garSemo iyo agebuli, daangries.<br />
1807-1809 wlebSi pirvandeli konstruqciebis<br />
sruli dacviT gamagrda oran-<br />
104 Conseil des Bâtiments, 1807 (Bonnel, 1957:113ff).<br />
Jis satriumfo TaRi: nakluli adgilebi<br />
Seivso ubralo wyobiT rekonstruqciis<br />
yovelgvari cdis gareSe. es samuSaoebi,<br />
romlebic qa laq oranJis mier, mTavrobis<br />
finansuri daxmarebiT da grafi<br />
montali ves mxardaWeriT ganxorcielda,<br />
1824 wels arqiteqtorma a.-n. karistYem<br />
daasrula.<br />
4.4. klasikuri berZnuli Zeglebis<br />
anastilozi saberZneTSi<br />
saukunis meore naxevarSi david lYo<br />
roYsa da stYuartisa da revetis publikaciebis<br />
wyalobiT, iseve rogorc<br />
vinkelmanis, goeTe sa da hYolderlinis<br />
mier antikuri saberZneTis gandidebis<br />
zegavle niT moxda berZnuli klasikuri<br />
memkvidreobis Tavidan aRmoCena, ramac<br />
meti mnaxveli da koleqcioneri waaqeza<br />
xelovnebis mniSvnelovani qmni lebebis<br />
mosapoveblad da wamosaRebad. erTi<br />
mxriv, es aRvivebda enTu ziazms da iZleoda<br />
masalas uSualo SeswavlisTvis,<br />
meore mxriv ki, sa berZneTis ukve sakamod<br />
Selaxuli memkvidreobis ufro met<br />
ngrevas da danakargebs iwvevda. 1801-03<br />
wlebSi lordma eljinma akropolisis<br />
mar marilos qandakebebi Camoxsna da 1812<br />
wels isini londonSi Caitana. 1812 wels<br />
lYudvig I bavarielis dakveTiT qokerelis,<br />
haleris, Stakel bergis da linkhis<br />
eqspediciam amoTxara eginis marmariloebi,<br />
romle bic restavrirebul iqna<br />
romSi, Semdeg ki mYunxenSi gaigzavna.<br />
maSin roca `berZnuli gemovneba~ mTels<br />
evropaSi vrceldeboda, TviT saberZ ne-<br />
Ti jerac otomanTa imperiis mier iyo<br />
dapyrobili.<br />
qveynis savalalo mdgomareobis<br />
sul ufro metad gacnobierebis kvalad<br />
berZeni patriotebi qveynis ganTavisuflebis<br />
mizniT, sxva ev ro puli qveynebis<br />
erovnuli ajanyebebis magaliTiT,<br />
saidumlo sazoga doe bebs (hetaireias) aya-
libebdnen. maTi meTaurebi, grafi kapodistriasi<br />
da princi ipsilianti mxardaWeras<br />
sazRvargareT eZebdnen da rigi<br />
ajan yebebis Semdeg, romlebSic lordma<br />
baironmac gaswira sicocxle ber Zeni<br />
patriotebis miznebis gasakeTilSobilebad,<br />
1821 wels saberZneTi damoukideblad<br />
gamocxadda. amas mxurvaled<br />
miesalmen mTeli evropis filelinebi,<br />
ludvig bavarieli, Satobriani da hYolderlini.<br />
sulTan mahmuds es gancxadeba<br />
1829 wlis SeTanxmebamde ar ucvnia, rac<br />
ingli sis, safrangeTisa da ruseTis daxmarebiT<br />
moxda. 1833 wlis Teberval Si,<br />
saberZneTis axlad arCeuli mefe, oto<br />
I, lYudvig I bavarielis meore vaJi, napliaSi<br />
taxtis dasakaveblad Cavida. es<br />
niSnavda, rom bavariis mTavroba mxars<br />
uWerda axalgazrda mefes, xolo bevri<br />
misi gadawyve ti leba misi mamis gavleniT<br />
miiReboda. filelinebisTvis, romelTagan<br />
lYudvigi yvelaze Tavdadebuli iyo,<br />
erTi yvelaze mniSvnelovani ram saber-<br />
ZneTis didebuli warsuli da is Zveli<br />
Zeglebi iyo, romlebic mas acocxlebda;<br />
Sesabamisad, am Zeglebis Tavidan ageba da<br />
dacva axa li xelisuflebis mizanTagani<br />
gaxda. klasikuri taZrebis restavracia<br />
ara mxolod saukunovani monobis Semdeg<br />
berZeni eris aRorZinebis sim bolo Seiqmna,<br />
aramed gansakuTrebuli mniSvneloba<br />
mianiWa restavraci is aRmniSvnel ber-<br />
Znul sityvasac _ `anastilozi~.<br />
4.4.1. samarTlebrivi da<br />
administraciuli safuZvelebi<br />
1834 wels saberZneTis samefom miiRo kanoni<br />
istoriuli Zeglebis dacvis Taobaze,<br />
romelic sakmaod kargad iyo SemuSavebuli<br />
da Seicav da princips, romelic<br />
mas mere xSirad aris xolme moxmobili:<br />
`anti kurobis yvela obieqti saberZneT-<br />
Si, Seqmnilia ra elini xalxis winap re bis<br />
mier, miCneulia yvela elinis saerTo<br />
klasikuri Zeglebi 121<br />
erovnul kuTvnilebad.~ am aqtis bolo-<br />
Si naTqvami iyo: `is obieqtebic, romlebmac<br />
moaRwia qristi a no bis adreuli<br />
periodidan da e.w. Sua saukuneebidan,<br />
ar gamoiricxeba am kanonis samoqmedo<br />
arisgan~ (Brown, 1905:217 da Semd.). am kanonis<br />
Semo RebiT, ro me lic germaneli<br />
mrCevlebis, kerZod ki profesor lYudvig<br />
moreris, da x marebiT SemuSavda, saberZneTi<br />
_ hessen-darmStadtis msgavsad<br />
105 _ sakonservacio kanonmdeblobis<br />
TvalsazrisiT erTi wamyvani qve yana gaxda<br />
evropaSi. Tumca, rogorc wesi, ZiriTadi<br />
yuradReba eTmo bo da klasikur<br />
antikurobas, xolo Suasaukunovani nagebobebi<br />
_ iseve ro gorc italiasa an<br />
safrengeTSic ki _ xSirad ingreoda, maT<br />
qveS an tikuri narCenebis gamosavlenad.<br />
1834 wels leo fon klence (1784-1864<br />
ww.) ludvig I-is hofbauintendant-i (samefo<br />
karis mSeneblobaTa xelmZRvaneli), gagzavnil<br />
iqna saberZneTSi diplomatiuri<br />
misiiT, raTa daxmareboda otos, gamkla<br />
ve boda misi taxtis garSemo daxlar-<br />
Tul intrigebs. magram misi Ca mosvlis<br />
oficialuri mizezi iyo konsultaciebi<br />
aTenis, rogorc axali dedaqalaqis, dagegmarebisa<br />
da mSeneblobis sakiTxebze.<br />
es uka nas kneli davaleba klencem sam<br />
nawilad dayo: aTenis generaluri gegma,<br />
sazogadoebrivi nagebobebi (gansaku-<br />
TrebiT samefo sasaxle) da ak ro po lisis<br />
sakiTxi. generaluri gegma ukve SemuSavebuli<br />
iyo breslau eli gustav eduard<br />
Sobertis (1804-60 ww.) da makedoneli<br />
stamacios kleanTes mier (1802-62 ww.),<br />
karl fridrix SinkelTan konsultaciebiT,<br />
romelic 1825-28 wlebSi berlinSi<br />
maTi maswavlebeli iyo. Sesabamisad, daiwyo<br />
garkveuli samSeneblo saqmianobac<br />
da klence, Tundac ar da Tanxmeboda<br />
gegmis sxvadasxva aspeqts, SesworebaTa<br />
SeTavazebiTRa unda Semofargluliyo.<br />
man Seitana ramdenime winadadeba same-<br />
105 lui X-is, hesen-darmStadtis didi hercogis<br />
dekreti, 22.I.1818 (moller, n. d.; harvey, 1972:208).
122 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 4.12 aTenSi akropolisis garemo<br />
sakonservacio arealadaa daculi<br />
fo sasaxlis ga mo, Tumca sabolood is<br />
misma metoqem, fridrix fon gertnerma<br />
(1792-1847 ww.) aago. samagierod, akropilisisTvis<br />
mis mier SemuSavebuli reko<br />
mendaciebi didad mniSvnelovani iyo<br />
rogorc am Zeglebis dacvisa da restavraciisTvis,<br />
iseve saberZneTSi arqeologiuri<br />
kvlevis organize bis Tvis. 106<br />
saberZneTSi CamosvlisTanave klencem<br />
korinTos, mikens, argoss, ti rinTs,<br />
106 fon klence germanuli klasicizmis erTi<br />
wamyvan arqiteqtor Ta gani iyo, regensburg-<br />
Tan man klasikuri taZris saxiT “valhala”,<br />
ger ma ne li eris gaerTianebis simbolo aago.<br />
igi ucxoeTSic moRvaweobda da siciliis<br />
berZnuli taZrebi Seiswavla. berlinSi, SinkelTan<br />
er Tad, igi davidTan, fridrix Jilisa<br />
da alois hirtTan swavlobda; mravali arqeologiuri<br />
sazogadoebis sapatio wevri iyo.<br />
epidavrsa da eginas imogzaura; amgvarad,<br />
mas mravali SesaZ lebloba hqonda<br />
enaxa, rom antikuri berZnuli naSTebi<br />
sruliad ugu l velyofili iyo. aTenSi<br />
es gancda erTgvar nostalgiaSi gadaizarda,<br />
ramac aiZula gamoeyenebina Tavisi<br />
diplomatiuri statusi da raime moemoqmeda<br />
berZnuli xelovnebisa da istoriis<br />
am saTayvanebeli da mito vebuli<br />
naSTebisTvis. klences gagebuli hqonda<br />
bevri saCoTiro ambavi _ rogor moipara<br />
avstriulma brigma siZveleebi delosidan;<br />
rogor Ca mo texa CaquCiT erTma ingliselma<br />
parTenonis figuris nawili;<br />
rogor cdilobdnen amerikeli oficrebi<br />
moeparaT ornamentebi erexTeionidan.<br />
isic marTalia, rom TviT berZnebi<br />
sakmaod gulgrilad epyrobodnen Ta vis<br />
Zeglebs; TviT kapodistriassac ki ar<br />
sjeroda, rom Zveli berZnu li Zeglebi<br />
Wkuis saswavlebeli raimes momcemi iyo.<br />
magram klences su r da maTi dacva da samomavlod<br />
SenarCuneba da agreTve surda<br />
evro pisTvis daemtkicebina, rom axalgazrda<br />
mefe da saberZneTis xelisuf leba<br />
ufro meti gulisyuriT ekidebian maT,<br />
vidre es maTi mflobele bis usuligulo<br />
damokidebulebidan Cans. man SesTavaza,<br />
rom saberZne Tis yvela mniSvnelovan<br />
Zeglze regularuli zedamxedveloba<br />
dawese boda, maT Soris, aTenTan er Tad,<br />
12 umTavresi RirsSesaniSnavi adgili:<br />
egina, delfosi, ramnusi, sunioni, asklepiosis<br />
hieroni epidakrosis max lob lad,<br />
korinTo, mikeni, basa, mesina, delosi da<br />
olimpia yofiliyo. garda amisa, igi Tavazobda,<br />
omis invalidebisa da pensionerebis<br />
am Ze g lebis sadarajod da mnaxvelTa<br />
gamZRolad daeyene binaT, xolo<br />
pro vi n ciel inspeqtorebs CaetarebinaT<br />
sistematuri daTvaliereba General konse<br />
rvator-is kontroliT. 1834 wlis 6<br />
seqtembrisTvis mTavrobam daamt ki ca es<br />
winadadebebi da 12 pensioneri maleve<br />
akropilisis darajad dai niSna.<br />
klences rekomendaciebi moicavs ase
ve Zveli Zeglebis restavra ciis saxelmZRvanelo<br />
principebs; igi miuTiTebda,<br />
rom Tu Zeglebis Tvis araferi gakeTda,<br />
Zneli ar iqneba im Jamis winaswarmetyveleba,<br />
ro ca maTi formis bolo kvali<br />
gaqreboda. is iTxovda arqeologiuri<br />
gaTxrebis dauyovnebliv dawyebas akropolisze<br />
da prioritetulad mi iCnevda<br />
parTenonis SenarCunebas, rogorc aTenis<br />
RirSesaniSnaobisa da aseve im Rirsebis<br />
gamo, rasac igi Sematebda axali<br />
saxelmwifos sta tuss. klencem aTenSi<br />
ocdaaTamde adgili aRricxa, romelic<br />
daculi unda yofiliyo da romlebSic,<br />
akropolisis garda, Sedioda agora, Tezeioni,<br />
adrianes karibWe da zevsis ta-<br />
Zari. am siaSi Setanil iqna nakleb mniSvnelovani,<br />
magram garkveuli potenciis<br />
mqone adgilebi, ro goricaa `antikuri<br />
klasikuri Zeglebi 123<br />
sur. 4.13. aTenis akropolisi Turquli saxlebis dangrevamde. stYuartisa da revetis naxati<br />
“aTenis siZveleebidan” (1787, tomi II).<br />
nangrevebi~, `herode atikosis mier agebuli<br />
Zeglis SesaZlo naSTebi~. man garkveuli<br />
interesi gamoiCina mcire zomis,<br />
moxa tuli bizantiuri eklesiebis mimarTac,<br />
romlebic antikuri Zeglebis<br />
na Zarcvi masaliT iyo agebuli da romelTac<br />
axla, axali ganviTarebis gamo,<br />
dangrevis safrTxe emuqreboda.<br />
Generalkonservator-is Tanamdebobaze<br />
klencem doqtori ludvig rosi (1806-59<br />
ww.), holstaineli istorikosi da arqeologi<br />
waradgina, rome lic klasikur<br />
filologias kilsa da laipcigSi swavlobda<br />
da 1832 wlis maisSi saberZneT-<br />
Si Cavida. man napliaSi konsrevatoris<br />
asisten tad imuSava da gamyolis movaleobas<br />
asrulebda rogorc klences, ase ve<br />
samefo ojaxisTvis. teqnikuri mimarTulebisTvis<br />
klencem SesTavaza Soberti
124 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 4.14 aTenis parTenoni 1910 wels (Institut fűr Denkmalpflege, Berlin)<br />
da kleanTesi, aTenis gengegmis avtorebi.<br />
rosi da Soberti da amtkices, magram<br />
kleanTesis nacvlad mTavrobam daniSna<br />
danieli ar qi teqtori hans xristian<br />
hanseni (1803-83 ww.). 1836 wels, raRac<br />
dapiris pirebis gamo, rosi gadadga da<br />
misi adgilze aTeneli arqeologi, kiriakos<br />
pitakisi (1798-1863 ww.) dainiSna.<br />
akropolisze mimdinare samuSaoebze,<br />
rogorc dafinansebis, aseve zedamxedvelobis<br />
TvalsazrisiT, garkveuli pasuxismgebloba<br />
gaaCnda 1837 wels daarse-<br />
bul aTenis arqeologiur sazogadoebas.<br />
1844-45 wleb Si erexTeionis CrdiloeT<br />
portiks Turquli tyviiswamlis sawyobis<br />
narCenebi moaciles da gaxsnes misi<br />
CrdiloeTi Sesasvleli. gaizarda ucxo<br />
qveynebis dawesebulebaTa monawileobac;<br />
romis magaliTis midev ne biT, aTenSi Seiqmna<br />
skolebi da akademiebi. romis franguli<br />
akademia, dasawyisSi arc Tu didi<br />
enTuziazmiT, 1845 wlis aqeT, rodesac<br />
aTenSi natif xelovnebaTa sazogadoeba<br />
daarsda, saSualebas aZlevda studen tebs
saberZneTSi emogzauraT. garkveuli kvlevebi<br />
Catarda akropolis sa da sxva adgilebSi<br />
107 , proeqtebi moicavda dawvrilebiT<br />
anazomebs, hi po Tetur rekonstruqciebs,<br />
poliqromiisa da ornamentebis<br />
Seswavlas. 1848-53 wlebSi m. bYole uZRveboda<br />
gaTxrebs propileebis win da aRadgina<br />
e.w. bYoles karibWe (Beulé, 1862).<br />
4.4.2. akropolisi<br />
akropolisze gaTxrebis oficialurad<br />
dawyebisTvis mTavrobis Tvis erT-erTi<br />
sirTule is iyo, rom is samxedroebis<br />
mier jerac cixe-simagred gamoiyeneboda.<br />
klencem moiTxova misi demilitarizacia,<br />
rac mTavrobam 1834 wels daamtkica<br />
kidec. es iZleoda SesaZleblobas<br />
si ma g reTa dangreviTa da Zveli taZrebis<br />
aRdgeniT `samudamod gamoudega ri<br />
gaexadaT igi samxedro TavdacvisTvis~.<br />
es samuSao iyo aseve saTana do gza `civilizebuli<br />
evropis TanagrZnobis gasaRviveblad<br />
da misi mzerisa da interesis<br />
aTenis zeda qalaqis restavraciisken<br />
misapyro bad~ (von Klenze, 1838:303).<br />
samxedroebma akropolisi sabolood<br />
1835 wlis martSi gaanTavi su f les<br />
da samuSaoebic oficialurad daiwyo.<br />
simagreTa garda aq ma Sin faqtorbrivad<br />
patara qalaqi iyo patara saxlebiTa da<br />
baRebiT.<br />
viTareba naTlad SeiZleba warmovidginoT<br />
XVIII saukunis naxatis mixedviT,<br />
romelzec klasikur nagebobaTa naSTebi<br />
dasaxlebaSi aris da nTqmuli. ukanaskneli<br />
omis damabolovebeli brZolis Semdeg,<br />
es ad gi li srul qaoss warmoadgenda,<br />
`svetebis kapitelebs Soris, dangreul<br />
svetebs Soris, marmarilos did da<br />
mcire blokebs Soris saarti le rio Wur-<br />
107 aq Sedioda T. balus muSaoba erexTeionze<br />
1844-5 ww., aleqsis pi kardisa parTenonze da<br />
propileebze 1847-8 ww. da p. debYuisonisa<br />
pro pileebze 1848 w.<br />
klasikuri Zeglebi 125<br />
vebi, gasrolili vaznebi, adamianis Tavis<br />
qalebi da Zvlebi iyo, romelTa didi<br />
nawili erT grovad erexTeionis momxiblavi<br />
karia tidebis gverdiT mieyaraT~<br />
(von Klenze, 1838:290). erexTeioni TiTqmis<br />
mTlianad iyo dangreuli; misi kedlebi<br />
jariskacebma tyviis Ziebisas daSales,<br />
CrdiloeTi portiki Camongreuliyo.<br />
1827 wels misi Tavani ga moyenebul iyo<br />
Wurvsacavad da miwiT iqna daculi. Tumca<br />
didi sim Zimisgan igi Camoingra da 11<br />
adamiani imsxverpla. erT-erT kariatidas<br />
esrodnen da misi nawilic Camoingra.<br />
propileebi nangrevebad iyo qce uli da<br />
mTeli Sesasvleli kedliT iyo amoqolili.<br />
mis samxreT-dasav leT kuTxeSi e.w.<br />
frankebis koSki aRimarTeboda.<br />
pirveli gaTxrebi akropolisze Catarda<br />
1833 wlis gazafxulze. pitakisma,<br />
romelic siWabukeSi enTuziazmiT eZiebda<br />
klasikur nangre vebs, miiRo kapodistrias<br />
nebarTva parTenonis maxlobad<br />
mcire gaTxre bis Casatareblad. mas bedma<br />
gauRima da man aRmoaCina sami kargad<br />
Se naxuli bareliefi da ramdenime warwera.<br />
1834 wlis 10 seqtembers, jer kidev<br />
aTenSi yofnisas, klencem akropolisze<br />
gaTxrebisa da restavra ciis oficialuri<br />
sazeimo gaxsna gamarTa mefis monawileobiT.<br />
gaxs nes Sesasvleli propileebidan,<br />
raTa mefe parTenonis CrdiloeT<br />
mxa remde misuliyo, sadac, saTanado<br />
adgilas aRsamarTad, svetis nawili moemzadebinaT.<br />
iqve axlos, niadagis Txeli<br />
fenis qveS `aRmoCenil~ iqna kargad<br />
Senaxuli frizi. TviT klencem warmo-<br />
Tqva sityva, romelSic ga nacxada, rom<br />
`barbarosuli drois kvali, yore qva da<br />
usaxuri nangre ve bi gaqreba aqedan iseve,<br />
rogorc mTeli eladidan da didebuli<br />
war sulis naSTebi axali brwyinvalebiT<br />
aRsdgeba. isini Seqmnian yvelaze saimedo<br />
safuZvels kidev ufro diadi awmyosa<br />
da momavlisTvis~. 108<br />
klencem aTenSi yofna parTenonis Se-<br />
108 von Klenze, 1838:380f
126 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
saswavlad gamoiyena, Tanac gansakuTrebiT<br />
samSeneblo xerxebiT dainteresda.<br />
igi aRfrTovanebuli iyo samuSaos xarisxiT<br />
da nawilebis daxvewili SekavSireba-morgebiT.<br />
man daaskvna, rom liTonis<br />
samagrebi miwisZvrebisgan dasacavad iyo<br />
gamiznuli. man daafasa masalis arCevani<br />
movla-Senaxvis TvalsazrisiT da, misda<br />
sasikeTod Seadara germanuli kaTedralebisas<br />
(kYolni, stra s burgi). mYunxenSi<br />
dabrunebamde klencem SeimuSava gaTxrebis<br />
pro grama da garkveuli miTiTebebi<br />
sarestavracio samuSaoebis warmoebis-<br />
Tvis. am saxelmZRvanelo principebis ZiriTadi<br />
muxlebi gaxldaT 109 :<br />
1. saTavdacvo nagebobebi, romlebsac<br />
ara aqvTs konstruqciuli an cxovelxatuli<br />
(malersich) Rirebuleba,<br />
unda moixsnas, magram nia da gis Tavdapirveli<br />
doneebi SenarCunebul iqnas<br />
unda terasebis, substruqciebis<br />
da sayrdenebis meSveobiT.<br />
2. restavracia unda daiwyos parTenonis<br />
CrdiloeTi nawilidan, romelic<br />
yvelaze kargad Cans qalaqidan, mere<br />
gagrZeldes celas kedlebze da samxreT<br />
svetnarze. amis Semdeg SeiZleba<br />
erxTeioni sa da propileebis jeric<br />
dadges. Semdeg igi Tavazobda muzeumis<br />
agebas parTenonis dasavleTiT.<br />
3. yvela xelmisawvdomi originaluri<br />
sveti axlad unda aRimarTos. Tu maT<br />
akliaT erTi an ori `cilindri~, isini<br />
SeiZleba arsebu li marmarilosgan<br />
axlad gamoikveTos `restavraciis dafarvis<br />
mcdelobis gareSe~. arqitravebis,<br />
triglifebis, metopebis da kar<br />
ni zebis fragmentebi Tavis adgilas<br />
unda dabrundes, Senobis mxa tvruli<br />
xasiaTis gaTvaliswinebiT. zogi sveti<br />
SeiZleba arc ki daidgas mTlianobis<br />
efeqtis dauzianeblad.<br />
4. darCenili qandakebebi unda Senaxul<br />
109 saxelmZRvanelo principebi 18.IX.1834 daiwera<br />
(von Klenze, 1838:392ff)<br />
iqnas an meCeTSi, an Tezei on Si. sxva<br />
saintereso elementebi, rogoricaa<br />
profilebi, orname n tebi da fragmentebi<br />
ferweruli dekoriT, unda dakonservdes<br />
da rogorc nangrevebis<br />
SigniT, aseve gareT dalagdes, maTi<br />
cxo velxatuli xasiaTis SesanarCuneblad.<br />
is qvebi da marmariloebi, romlebic<br />
am kategoriebSi ar moxvdeba,<br />
samSeneblo masalad un da gaiyidos.<br />
yore qva SeiZleba Catanil iqnas areopagze<br />
da ga moyenebul iqnas samefo<br />
sasaxlis terasebis asagebad.<br />
aTenis generaluri gegmis konteqstSi<br />
klencem CarTo rekomenda ciebi<br />
akropolisis mogviano cxovelxatuli<br />
danamatebis <strong>konservaciis</strong> Taobaze. amaT-<br />
Tagani iyo `acciajuoli~-is koSki an `veneciuri<br />
bastioni~ pro pileebis gverdiT.<br />
klence aseve amaxvilebda yuradRebas<br />
akropoli sis garemos konservaciaze.<br />
man ganWvrita `Zveli aTenis~, anu plakas<br />
SenarCuneba. Tavdapirvel gegmebSi,<br />
Soberti da kleanTesi apirebdnen ramdenime<br />
mTavari quCis meSveobiT, axal<br />
ganviTarebaSi mis CarTvas. klencem amas<br />
mxari dauWira da kvlav daadastura,<br />
rom akropolisi un da mudmiv rCebodes<br />
qalaqis mTavar sanaxaobad da kulminaciad.<br />
klen ce did mniSvnelobas aniWebda<br />
nangrevebis cxovelxatuli garemos<br />
kon servacias. rekonstruqcia daSvebul<br />
iyo imdenad, ramdenadac SesaZle be li<br />
iyo misi Zveli masaliT ganxorcieleba.<br />
sxva SemTxvevaSi restav ra cia mxolod<br />
ukiduresi aucileblobis dros iyo dasaSvebi.<br />
yvela saxis gamagreba an Sevseba<br />
unda naTlad gamijnuliyo Tavdapirveli<br />
nawilebisgan _ romSi dadgenili principebis<br />
Sesabamisad da rogorc katremer<br />
de kensimac ramdenime wliT adre, 1830<br />
wels, gansazRvra Ta vis `<strong>arqiteqturis</strong><br />
leqsikonSi~. didad aravin wuxda<br />
`araklasikur~ nagebobebze, an RirsSesaniSnavi<br />
adgilisa an saxlebis ngrevisas
gamo Ce nili `umniSvnelo naSTebis~ Seswavlaze.<br />
maT yridnen, samSeneblo ma sa lad<br />
an Semavseblad iyenebdnen.<br />
4.4.3. aTena nikes taZari<br />
klasikuri Zeglebi 127<br />
sur. 4.15. aTena nikes taZari 1910 wels, sadac Cans britaneTis muzeumis mier gamogzavnili<br />
eljinis marmariloebis terakotis aslebi.<br />
1835 wlis ianvarSi rosma, hansenma da<br />
Sobertma samuSaoebi wamoiw yes. daayenes<br />
dacva da gareSe pirebs aekrZalaT rosis<br />
nebarTvis gare Se am `wmindaTa wmindaSi~
128 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Sesvla. oTxmoci adamiani angrevda Turqul<br />
kedlebs da parTenons yore qvisgan<br />
asufTavebda. daSla propileebis win<br />
daiwyes, Tumca Turquli qvebis wyoba<br />
sakmaod mkvidri da Znelad da sangrevi<br />
aRmoCnda. mogvianebiT rosi Tavis mogonebebSi<br />
werda: `dasa w yisisTvis Cven<br />
davSaleT bizantiur-frankul-Turquli<br />
kedlebi da si ma g reebi propileebis<br />
win. aqedan warmoCnda nike apterosis<br />
dangreuli mcire taZris naSTebi da<br />
Cven saSualeba mogveca ramdenime Tvis<br />
ganmav lo baSi Tavidan igi Tavis Zvel adgilas<br />
agvego.” 110 gamovlinda aseve ori<br />
kedeli 7-8 metris sisqis yore qvis SemavsebliT<br />
maT Soris. ked le bi sxvadasxva<br />
droisa aRmoCnda. maT Soris ufro axali<br />
arqiteqtu ru li elementebisgan, Tlili<br />
qvisa da arqitravebisgan iyo agebuli.<br />
Se mavsebeli Sedgeboda svetebisgan, ioniuri<br />
kapitelebisgan, frizebis frag-<br />
110 ross, 1863:82<br />
sur. 4.16. erexTeionis<br />
taZari aTenis akropolisSi<br />
1910 wels.<br />
mentebisgan _ yvelaferi nikes taZridan<br />
iyo aRebuli. taZris saZi r kvlebi<br />
napovni iyo in situ samxreT bastionze da<br />
Sedgeboda sami safe xu risgan, celas kedlis<br />
mTliani safuZvelis, ori svetis<br />
bazisisa da svetis cilindruli qvisgan<br />
(jerac Tavdapirvel adgilas). ivlisis-<br />
Tvis yvela fragmenti propileebis win<br />
Segrovda, sadac rCeboda ramdenime<br />
Tvis ganmavlobaSi, vidre 1836 wlis gazafxulze<br />
daiwyeboda rekonstruqcia,<br />
romelic maisSi dasrulda.<br />
samuSao TiTqmis mTlianad Tavdapirveli<br />
nawilebis gamoyenebiT Sesrulda.<br />
sami damtvreuli sveti SekeTda<br />
pentelikonis marmarilos blokebis<br />
gamoyenebiT, klences rekomendaciebis<br />
Sesabamisad. axali blo kebi ar iyo dekorirebuli.<br />
celas kedlebze ramdenime<br />
naxevrad damtvreuli marmarilos bloki<br />
Canacvlebul iqna axliT, `porosis<br />
qvisgan~. taZari aRdgenil iqna Crdilo
eTi da aRmosavleTi mxridan ar qitravis<br />
simaRleze, maSin roca samxreT mxares<br />
celas kedlis na wili daumTavrebeli<br />
darCa, xolo sveti samxreT-dasavleT<br />
kuTxeSi Ta v dapirvel simaRleze dabali<br />
datoves, Tanac ukapitelod. 111 Tavis<br />
ko le gebTan erTad rosma moamzada<br />
publikacia nikes taZris Taobaze. man<br />
TviTon dawera teqsti, xolo Sobertma<br />
da hansenma ki naxazebi da Cana xatebi moamzades.<br />
es unda yofiliyo pirveli gamocema<br />
seriisa gaTxre bis Sesaxeb da mas<br />
unda mohyoloda gamocema klasikur arqiteqturaSi<br />
ferisa da saRebavis Sesaxeb,<br />
rac im dros Zalian moduri gaxda. 112<br />
1843-44 wlebSi aTenis arqeologiurma<br />
sazogadoebam gadawyvita daefinansebina<br />
nikes taZris rekonstruqciis meore<br />
etapi, raTa dasru lebuliyo samxreTdasavleTi<br />
kuTxe. britaneTis muzeumma<br />
gamogzavna lord eljinis mier waRebuli<br />
marmariloebis terakotis aslebi,<br />
rom lebic ganaTavses taZris CrdiloeT<br />
da dasavleT mxareebze. saZirkvel Si<br />
wvimis wylis CaRwevis asarideblad, ta-<br />
ZarSi gaimarTa kirqvisa da aguris iataki.<br />
taZris Sesavlels gaukeTda liTonis<br />
karibWe.<br />
pitakisma, akropolisze pasuxismgenlobis<br />
periodSi gaagrZela rosis<br />
mier erexTeionze dawyebuli gaTxrebi<br />
da Tanac garkveuli sa restavracio<br />
111 imave xanebSi ngreva propileebis SigniT<br />
daemTavrebinaT, mxo lod akiajuolos ko-<br />
SkiRa idga, vidre, garkveuli kamaTis Semdeg,<br />
is 1874 w.-s, hainrix Slimanis xarjze<br />
ar daangries.<br />
112 poliqromiis Taobaze ramdenime gamokvleva<br />
SeesrulebinaT frang, inglisel da germanel<br />
arqiteqtorebs, maT Soris gotfrid<br />
zem pers (Protzmann, 1979:101ff). poliqromias<br />
siciliaze 1822-24 ww.-Si iakob ignac hiTorfi<br />
(1792-1867 ww.) da gamoaqveyna l’architecture<br />
polychrome chez les Grecs (1830).<br />
klasikuri Zeglebi 129<br />
samuSaoebic Caatara. man gaamagra dasavleTi<br />
fasadis sami sveti, gaamagra da<br />
SeakeTa CrdiloeTi portikis ori sveti.<br />
Sveicarel ma moqamdakem e. imhofma<br />
aRadgina aRmosavleTidan meore kariatida,<br />
xo lo misma italielma asistentma<br />
j. andreolim SeakeTa Sida kariatida<br />
aRmosavleT mxares. 1846-7 wlebSi aleqsis<br />
pakardma daasrula portikis restavracia;<br />
bazebi da arqitravebi SekeTda<br />
axali marmarilos gamoye ne biT, xolo<br />
Senoba gaamagres jer xis da Semdeg li-<br />
Tonis bijgebiT. dakarguli kariatidas<br />
terakotis asli miawoda britaneTis muzeumma.<br />
pitakisi pativs miagebda Tavdapirvel<br />
masalas da restavracia imiT Semofargla,<br />
risi gakeTebac Tavdapirveli<br />
masalis gamoyenebiT SeiZle bo da. igi<br />
upiratesobas aniWebda dauzianebeli<br />
mTliani blokebis ga moyenebas da fragmentebs<br />
mxolod gamonaklis SemTxveveb-<br />
Si iSvelieb da. yoveli axali elementi<br />
markirebuli da daTariRebuli iyo mis<br />
mier. gamagrebisTvis igi iyenebda garedan<br />
xilul rkinis Zelebs an salte ebs<br />
da rodesac Sida dakavSireba iyo saWiro,<br />
es rkinis samagrebiT keT deboda.<br />
damtvreuli nawilebi ivseboda aguriT<br />
_ rogorc parTeno nis celas kedlebze,<br />
sadac man agreTve mcire samuSaoebi Caatara.
5<br />
romantizmis epoqa<br />
safrangeTis revolYucia gansjagonebis<br />
gandidebis ukiduresi gamovlineba<br />
iyo da, amave dros, gaaRviva<br />
janyi ganmanaTleblobis epo qis ZiriTadi<br />
ideebis mimarT, rogoricaa absolutizmi,<br />
wesrigi da dis ciplina. am axali<br />
moZraobis, romantizmis, winamorbedi<br />
iyo rusos `bu nebisken mibruneba~, TviT<br />
igi ki filosofia da literaturaSi,<br />
xelo v nebasa da religiaSi Tavisuflebis,<br />
individualobis, gamomsaxvelobis da<br />
SemoqmedebiTobis Ziebad miiCneva. mas<br />
SeigrZnobdiT sxvadasxva sa xis `aRor-<br />
ZinebebSi~ da man biZgi misca mibaZvis<br />
xelovnebidan gamomsaxve lo bis xelovnebisken<br />
Zvras; is vlindeboda warsulis<br />
awmyoSi gacocx le bis nostalgiur survilad<br />
da qmnida rezidenciebsa da cixedarba<br />
zebs, rogorc am survilis konkretul<br />
gamoxatulebas. romantizmis epo qa<br />
sakvanZo xana gaxda istoriuli obieqtebisa<br />
da adgilebis resta v raciisa da<br />
<strong>konservaciis</strong>admi axali midgomis ganvi-<br />
TarebaSi.<br />
adre, Sua saukuneebis nagebobebze<br />
cvlilebebi ama Tu im drois sti liT<br />
keTdeboda; eklesiebs barokaluri an<br />
neo-klasikuri danama tebi uCndeboda,<br />
zogjer ki isini mTlianad gadakeTdeboda<br />
axali `mo dis~ Sesabamisad. Tumca<br />
arseboboda Tavdapirveli stiliT<br />
gagrZele bis SemTxvevebic, iseTic, roca<br />
arqiteqtori (rogorc mag., alberti an<br />
re ni) saTuTad epyroboda Senobis es-<br />
Tetikur mTlianobas. axalma isto riulma<br />
cnobierebam Seqmna axali midgo-<br />
130<br />
ma, romelic efuZneboda Tavda pir veli<br />
stilis pativiscemas _ Tanac ukve ara<br />
mxolod wminda esTeti kuri mizezebiT,<br />
aramed Senobis, rogorc erovnuli istoriis<br />
miRweve bis gamoxatulebis, mniSvnelobis<br />
gamo _ safrangeTsa an germaniaSi,<br />
an da religiuri misazrebebiT,<br />
rogorc inglisSi. ase rom, istoriuli<br />
Senobebi, rogoricaa marienburgis<br />
cixe-darbazi, kYolnisa da magdebu r gis<br />
kaTedralebi, ganixileboda rogorc<br />
`erovnuli Zeglebi~ da restavrirebel<br />
iyo konkretuli gzavnilis gasavrceleblad.<br />
amgvari sarestavracio saqmianoba<br />
im arqiteqtorTa da mSenebelTa xelSi<br />
iyo, romlebic klasicizmis suliskveTebiT<br />
iyvnen ganswavluli. arqiteqtu ra<br />
kvlavac ganixileboda rogorc mibaZvi-<br />
Ti xelovneba, TumcaRa mime zi sis ufro<br />
adreuli cneba Seicvala stilis cnebiT,<br />
romelic obieq tisgan damoukidebeli<br />
egonaT. igi mSenebels magaliTTa wyebas<br />
mianiS nebda, saidanac mas SeeZlo<br />
gaekeTebina arCevani Sinagani logikis<br />
sa fuZvelze da sxvadasxva tipis nagebobaze<br />
gamosayeneblad funqciuri<br />
moTxovnebidan gamomdinare. amis Sedegad,<br />
istoriuli nagebobis res tavracia<br />
erTgvari samecniero saqmianoba gaxda,<br />
romelic miznad isa xavda stilistur<br />
mTlianobas, rogorc idealis gansaxovnebas<br />
113 .<br />
113 SeiZleba `stilis~ cneba kartezianuli<br />
`Tan dayolili ideebis~ praq tikul ganxorcielebadac<br />
ki miviCnioT.
5.1. goTuri aRorZineba da inglisis<br />
kaTedralebis saxecvla<br />
racionalistur epoqaSi ZiriTadi mecnierebisa<br />
da teqnologiebis ganviTareba<br />
Canda, xolo religia naklebad izidavda<br />
yuradRebas. ing liss Zlieri kavSirebi<br />
hqonda klasicizmis TavwyaroebTan; mxatvrebi<br />
da arqiteqtorebi uSualod ecnobodnen<br />
mas xmelTaSuazRvispireTSi `did<br />
mogzaurobaTa~ dros; ganaTlebuli jentlemenebi<br />
iZendnen klasi kur siZveleTa<br />
koleqciebs da xelovnebis sxva nimuSebs.<br />
goTuri ek le siebi didi xnis ganmavloba-<br />
Si papizmis simboloebad rCeboda da<br />
maT erTgvari eWvis TvaliT uyurebdnen.<br />
Tumca, goTika sinamdvileSi arasd ros<br />
gamqrala qveynidan. 114 klasicizmis zogi<br />
wamyvani arqiteqtoric ki, magaliTad,<br />
ser kristofer reni, TumcaRa kritikulad<br />
ganwyobili, ma inc aRiarebda Sua<br />
saukuneebis mSeneblTa xelovnebas. mis<br />
mier houksmu r Tan erTad selisberis<br />
kaTedralsa da uestminsteris saabatos<br />
dasav leT koSkebze ganxorcielebuli<br />
SekeTebebi arqiteqturul mTelTan Se-<br />
TanxmebiT iyo Cafiqrebuli.<br />
goTikis dafaseba gansakuTrebiT mweralTa<br />
da poetebis mxrida naa naTeli.<br />
Yorkis, solsberis da darhemis didebuli<br />
kaTedralebis brwyinvaleba TviT<br />
klasicizmis ayvavebis xanaSi iyo aRiarebuli<br />
da mokrZalebuli Suasaukunovani<br />
kluatrebis mistikuri atmosfero<br />
zemo q me debas axdenda iseT mgrZnobiare<br />
poetebze, rogoricaa jon milToni, romelic<br />
Tavis `Il Penseroso”-Si werda (1631<br />
w.):<br />
de, nurasodes moiSlis Cemi marTali<br />
terfi<br />
mimosvlas mwignobrul kluatrTa bindSi<br />
da saxuravTa, maRla SerkalulTa, siyvaruls,<br />
ZvelTaZvel burjTa mZime simyariT,<br />
114 Clark, 1974; Germann, 1972; honour, 1981; Pevsner,<br />
1972; watkin, 1980.<br />
romantizmis epoqa 131<br />
da asarTulebul sarkmelTa mdidrul<br />
naySis,<br />
mcxral religiur Suqs rom afens.<br />
TandaTanobiT, literaturis, rokokos<br />
axirebebisa da axleburi is to riuli<br />
cnobierebis meSveobiT, klasikuri landSaftis<br />
idealebi Sua saukuneebis<br />
cxovelxatuli nangrevebisa da Senobebis<br />
mimarT wina-ro mantikuli mowiwebiT, gaocebiTa<br />
da aRfrTovanebiT Seicvala.<br />
1750 wels, horas uolpolma (1717-97<br />
ww.) Tavis qalaqgareT mamulSi, stro uberi<br />
hilSi (Tviqenhemis axlos) wamoiwyo<br />
cvlilebaTa wyeba go Tur stilSi, ra-<br />
Sic aisaxa rokokos ayvavebis periodSi<br />
goTikis mzar di mowoneba. 115 amanve STaagona<br />
igi daewera `otrantos cixe-darbazi~<br />
(1765 w.) da dasabami mieca goTuri<br />
saSinelebaTa romanebisTvis. am axali<br />
tendenciis kvalad robert adams, jorj<br />
dens umcross, rober smirks, jon neSs<br />
da jeims uaiets daukveTes saxlebisa da<br />
vilebis da p roeqteba da rezidenciebis<br />
gadakeTeba aRorZinebuli goTuri stilis<br />
ya idaze, Tumca, sinamdvileSi, amgvari<br />
stilisturi elementebi gareg nul efeqturobas<br />
ufro emsaxureboda.<br />
5.1.1. jeims eseqsi<br />
amgvari formebi uolpolis qalaqgareT<br />
rezidenciaSi daaproeqta jeims eseqsma<br />
(1722-84 ww.), kembrijeli durglis vaJma,<br />
romelic `goTur arqiteqtor~-ad iyo<br />
cnobili da pirveli praqtikosi arqiteqtori<br />
iyo, vinc Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />
mimarT siZveleTmcdneobiTi<br />
in teresi gamoiCina. jer kidev 1756 wels,<br />
115 uolpols misi vilis mSeneblobis sameTvalyureod<br />
`gemovnebis komi teti~ hyavda.<br />
wevrebi iyvnen uilYam robinsoni (1720-75<br />
ww.), pirveli Se ke Te bis gamZRoli, jon SYuTi<br />
(1701-76 ww.), erTi umTavres proeqtantTagani,<br />
romelsac uolpoli Zlier afasebda<br />
da riCard benTli (1708-82 ww.).
132 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
igi cdilobda gamoeca samefo kolejis<br />
kapelis anazomebi; man gamoaqveyna ramdenime<br />
gezismimcemi nar k vevi goTur arqiteqturaze.<br />
1772 wels arCeul iqna antikvarTa<br />
sazoga doebis wevrad. man SeakeTa<br />
da aRadgina mravali nageboba kembrijis<br />
universitetSi, aseve didi SekeTebiTi<br />
samuSaoebi ganaxorciela elis da<br />
linkolnis kaTedralebze, sxva nagebobebzec<br />
umuSavia, dauweria mo x senebebi. igi<br />
afasebda goTikas rogorc esTetikuri,<br />
aseve konstruq ciuli TvalsazrisiT.<br />
ase, mag., rodesac man Seiswavla linkolnis<br />
ka Tedralis dasavleTi kedeli, man<br />
kritikulad Seafasa gviani cvlile bebi<br />
da wamoayena winadadeba misi aRdgenisa<br />
imgvarad, rogorc misi maSeneblebi<br />
ganizraxavdnen.<br />
eseqsi gamonakliss warmoadgenda. Sua<br />
saukuneebis Senobebze, ro gorc wesi, is<br />
arqiteqtorebi muSaobdnen, romlebsac<br />
klasikuri ganaT leba hqondaT miRebuli<br />
da vinc afasebda mTlianobas da `mSvenieri<br />
ubraloebis~ princips, goTuri da<br />
normanuli nagebobebis WeSmariti xasia-<br />
Tis sruli ugulebelyofisas. 1782 wels<br />
es principi Semdegnairad ganisazRvra:<br />
`Senobis namdvili ubraloeba iqmneba<br />
nawilTa daqvemdeba re buli SeerTebiT<br />
erTgvarovani da Tanabari mTlianobis<br />
Sesaqmnelad: iseTis, rom mxedvelobis<br />
sxivebi arasdros dabrkoldes, da arc<br />
kon struqciuli nawilebi dascildes<br />
mTlianis sistemas.~ (D’moundt, 1782:480).<br />
es midgoma aRiarebul iqna bevri taZris<br />
winamZRvrisa da samo nastro kapitulis<br />
mier. amis Sedegad, kaTedralebis<br />
interierebi yve lafer Semaferxeblis<br />
mocilebis gziT saxecvlil iqna er-<br />
Tiani pers peqtivis Sesaqmnelad. mas<br />
Semdeg, rac es didi nagebobebi aSenda,<br />
sau ku neTa ganmavlobaSi warmoqmnili<br />
sxvadasxvagvari moTxovnebis dasak ma yofi<br />
leb lad, interierebi xSirad damatebiT<br />
daenawevrebinaT mcire sivrceebad,<br />
rasac mrevlisTvis praqtikuli mniS-<br />
vneloba hqonda. amave dros, organebis<br />
budeebi da sakurTxevlebi gadakeTda da<br />
nagebobaTa eq s terierebi gadasxvaferda,<br />
raTa misadageboda im drois gemovnebis<br />
Sesabamis simetriis princips.<br />
5.1.2. darhemis kaTedrali<br />
darhemis kaTedrali SeiZleba imis magaliTad<br />
gamodges, Tu ra daemarTa did inglisis<br />
religiur nagebobebs. darhemis<br />
kaTedrali age bul iqna 1093-1133 wleb-<br />
Si normanTa mier, romlebsac qveyanaSi<br />
Tavisi mdgomareobis ganmtkiceba da ga-<br />
Zliereba surdaT. Senoba ganTavsda ma-<br />
Ra li platos kideSi, romelic mdinare<br />
viers gadahyurebda, romelic mas sami<br />
mxridan uvlida da erTgvar koncxs qmnida.<br />
samxreT nawilSi sa monastro nagebobebi<br />
iyo, CrdiloeTiT _ cixe-darbazi,<br />
romlebic qmnidnen patara qalaqis STambeWdav<br />
ansambls. kaTedrali qviT aages,<br />
da uxvewavad, gamokveTili mZime burjebiT<br />
da evropaSi pirveli nervYu ruli<br />
kamariT. misi sruli sigrZe, XII saukunis<br />
galileis kape li dan da savleTiT, vidre<br />
aRmosavleT nawilSi sakurTxevlis ukan<br />
ganlage buli XIII saukunis `cxra trapezis<br />
kapelamde~, 123 m.-ia. Sejvarebaze<br />
cen traluri koSki iyo, xolo dasavleT<br />
boloSi ori koSki, romleb mac XVII saukuneSi<br />
Spilebi dakarga.<br />
1536 wels monastrebis gauqmebisa<br />
da XVII saukunis xatmebrZole obis Semdeg<br />
darhemsac mZime ziani miadga da<br />
XVIII saukuneSi mas kvlav esaWiroeboda<br />
SekeTeba. 1777 wels adgilobrivma arqiteqtorma,<br />
jon vu lerma, romelic samuSaoTa<br />
zedamxedvelad aiyvanes, moxseneba<br />
moamza da. saWiro naxazebi momzadda<br />
vuleris asistentis, jorj nikolsonis<br />
mier, romelic samuSaoTa mwarmoebeli<br />
iyo. dadginda gadaxurvebis da qvis wyobis<br />
cudi mdgomareoba; kamarebs bzarebi<br />
gasCenoda; centralu ri koSki da
`cxra trapezis kapelis~ koSkurebi dazianebuli<br />
iyo; ar arsebobda wvimis wylis<br />
gadamyvani sistema; sarkmlebi sul<br />
Campaliyo; CrdiloeTi karibWe mocilebuli<br />
iyo ZiriTad kedels, xolo galileis<br />
kapelis saZirkvelSi mciredi uwesrigoba<br />
gamovlinda. SekeTebis mizani<br />
iyo maT Semdeg mTlianoba aRdgeniliyo<br />
`rac SeiZleba srulad, rasac ki iTxovs<br />
TviT nageboba da ris saSualebasac iZleva<br />
qvis masalis xa siaTi, romliTac is<br />
aris agebuli~; 116 garda amisa, SemoTvazebul<br />
iqna zogierTi morTuloba Senobis<br />
`gasamSveneblad~.<br />
eqsterieris Tlili qva Zlier iyo<br />
gamoqaruli, xolo bevri qvis bloki sruliad<br />
daSlili. wylis CaJonvis Tavidan<br />
asacileblad da kedlebis met-naklebad<br />
gluvi zedapiris Sesaqmnelad, vulerma<br />
SeTava za qvebis CamokveTa 2-3 inCis siRrmeze,<br />
dazianebuli qvebis Secvla, aseve<br />
nakerebisa da Rrmulebis kiris xsnariTa<br />
da kaJis namsxvrevebiT Sevseba. es aseve<br />
gulisxmobda sarkmlebis kveTili Car-<br />
Coebisa da yve lanairi Semkulobis ga-<br />
116 ‘Durham Dean and Chapter minutes’, ii, 582; wooler,<br />
J., ‘report,’ 29 november 1777.<br />
romantizmis epoqa 133<br />
sur. 5.1. darhemis<br />
kaTedralis<br />
xedi, raitis<br />
mier fanqriT<br />
Sesrulebuli<br />
dama te bebiT<br />
axali Spilis<br />
proeqtisTvis _<br />
Yorkis Spilis<br />
msgavsad (the<br />
Dean and Chapter of<br />
Durham)<br />
naxlebas. navis kamaris bzarebi mudmivi<br />
meTval yu reobis qveS unda yofiliyo,<br />
xolo galileis kapelis dazianebebi unda<br />
SeekeTebinaT. `cxra trapezis kapelis~<br />
koSkurebis aRdgena arse bi Tad<br />
iqna miCneuli erTgvarovnebis miRwevis<br />
TvalsazrisiT, da, ro gorc `gamSvenierebis~<br />
nawili, daigegma `Senobis metismetad<br />
masiuri ga regnobis Semsubuqeba~<br />
qvis Spilebis damatebiT dasavleT<br />
koSkebsa da centralur koSkze.<br />
Spilebi, Yorkis taZris msgavsad, etyoba<br />
Tomas raitis (1711-86 ww.), maTematikis,<br />
astronimiisa da navigaciis adgilob rivi<br />
maswavleblis Canaxatebidan warmoiqmna<br />
117 , romelmac aseve SesTavaza Spilebi<br />
CrdiloeTi transeptisa da `cxra trapezis<br />
kapelis~ gasamSve ne b lad. samuSaoebi<br />
1779 wels daiwyo; Spilebi dasavleT<br />
koSkebze 1797 wels dasrulda.<br />
117 gravYura no. 51 (1780) da 55 (‘darhemis<br />
sakaTedro eklesiis xedi’): ‘n. B. the additions<br />
in Pencil Design’d by mr. tho. wright’ (Durham<br />
Dean and Chapter muniments). simpson, F. G. and<br />
richmond, i. a., ‘thomas wright of Durham and immanuel<br />
Kant’. Durham university Journal, XXXiii,<br />
new series ii, 1940-1941:111ff.
134 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Tumca es cvlilebebi yvelas rodi<br />
moswonda. 1787 wels, v. hatCi sonma gamoaqveyna<br />
nikolsonis naxazebi Tavis `darhemis<br />
<strong>istoria</strong>Si~ da mkacrad gaakritika<br />
kaTedralis `Zveli ieris~ Selaxva. mas<br />
gansakuTre biT adardebda ramdenime<br />
Zveli reliefuri figuris dakargva,<br />
romle bic `gamoxatavdnen Senobis epoqas~<br />
da imJamad xelovnebis xasiaTis nimuSs<br />
gvacnobda. Tumca igi axal figurebs<br />
TavisTavad kargad miiCnev da, Tan<br />
SiSobda, rom momavalSi isini Seiyvandnen<br />
mnaxvels SecdomaSi, daajerebdnen<br />
ra, rom nagebobis es nawili gacilebiT<br />
ufro adre iqna agebuli Tu aRdgenili<br />
(hutschinson, 1787:226).<br />
5.1.3. jeims uaieti<br />
jeims uaietma (1746-1813 ww.), Zmebi adamebis<br />
Semdeg qalaqgareTa saxlebis<br />
yvelaze `modurma~ arqiteqtorma inglisSi,<br />
oqsfordsa da ues t minsteris saabatoSi<br />
henri kini (1726-76 ww.) Secvala.<br />
igi 1787-92 wleb Si muSaobda selisberis,<br />
xolo 1787-95 wlebSi liCfildis kaTedralebis<br />
Seswavlasa da SekeTebaze, 1788<br />
wels ki herfordSi, sadac da savleTi<br />
koSki ori wliT adre Camoingra. konstruqciuli<br />
da funqci uri gaumjobesebebis<br />
garda, uaieti da eklesiis winamZRvari<br />
da kapitu li umetesad miznad isaxavdnen<br />
mTeli Sida sivrcis gamTlianebas<br />
yo velgvari damabrkolebeli elementebis<br />
moxsniT da (liturgiuli) aR mosav<br />
leTisken warmarTviT. amis kvalad,<br />
kankelebi da embazebi moxsnes, kapelebi<br />
gaxsnes da mTavari trapezebi Senobis<br />
Soreul boloSi gana la ges. herfordSi<br />
navi erTi ubiT iqna damoklebuli, xolo<br />
dasavleTi fasadi koSkis gareSe aigo.<br />
Tumca, uaieti ar iyo goTuri formebis<br />
ume cari; igi muSaobda uolpolTan<br />
strouzeri hilSi da Tavis proeq teb Si,<br />
rogoricaa mag., uiliam bekfordisTvis<br />
1796-1807 wlebSi gakeTe bu li fonthilis<br />
saabato da 1808-13 wlebSi brijuoteris<br />
grafisTvis Sesrulebuli eSrij parki,<br />
sur. 5.2. darhemis<br />
kaTedralis CrdilodasavleTi<br />
xedi,<br />
romelzec `naC ve ne bia<br />
gaTvaliswinebuli<br />
Spili da farani~<br />
jeims uaietis<br />
proeqtis mi xedviT,<br />
1795 w. (the Dean and<br />
Chapter of Durham)
goTur stils iyenebda. 118<br />
1791 wels SYut beringtoni, selisberis<br />
episkoposi, darhemSi dai niSna, sami<br />
wlis mere ki, liCfildisa da qoventris<br />
yofili episkoposi graf jeims qornvalisi<br />
taZris winamZRvrad airCies. orive<br />
mondomebuli iyo miewviaT uaieti darhemSi,<br />
ara mxolod kaTedralis Sesaswavlad,<br />
ara med agreTve biSof oklendisa<br />
da darhemis cixe-darbazis episkoposis<br />
rezidenciebis SekeTeba-gaumjobesebisTvis.<br />
mowveva 1794 wlis bolos daamt-<br />
118 Frew, 1979:366ff; Colvin, 1954:722ff; linstrum,<br />
1973; turnor, 1950; Colvin, Crook and Port, 1973,<br />
vi:49ff; lees-milne, 1976.<br />
romantizmis epoqa 135<br />
sur. 5.3. darhemis kaTedralis<br />
gegma SemoTavazebuli<br />
gadakeTebebiT, galileis<br />
kapelis mocilebisa da<br />
dasavleTis Sesasvlelis<br />
gaxsnis CaTvliT. (the Dean and<br />
Chapter of Durham)<br />
kices da 1795 wlis seqtemberSi uaietma<br />
waradgina SemoTavazebu li SekeTebebisa<br />
da cvlilebebis gegmebi. aq ori mTavari<br />
mizani isaxe ba: pirveli, nagebobebis<br />
gaumjobeseba arqiteqturuli TvalsazrisiT<br />
da maTi stilisturad ufro<br />
gamTlianeba, meore ki, zogi funqciuri<br />
gaumjobesebis Semotana winamZRvrisa da<br />
kapitulis survilebis Sesaba misad.<br />
cvlilebebi moicavda Semdegs: galileis<br />
kapela unda daeSalaT da dasavleTiT<br />
kvlav mTavari Sesasvleli gaexsnaT;<br />
axlad aRdgenili CrdiloeTi karibWe<br />
unda daeSalaT; axali proeqti iqna<br />
SemoTavazebu li aRmosavleTi fasadis
136 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
aTvisac, sadac jerac SekeTeba mimdinareobda<br />
nikolsonis xelmZRvanelobiT;<br />
maRali Spili unda aSenebuliyo cent raluri<br />
koSkis Tavze. kaTedralis SigniT<br />
yvela gamyofi kedeli unda moxsniliyo<br />
da interierSi unda Seqmniliyo dasavleTidan<br />
aRmosavle Tis ken ganuwvalebeli<br />
gasaxedi. es niSnavda wm. qatbertis<br />
samarxis ga tanas galileis kapelidan,<br />
nevilis mSvenieri kankelis, mTavari<br />
trapezisa da XVII saukunis mTeli avejis,<br />
embazis, organis budis da dasajdomlebis<br />
gatanas. axali mTavari trapezi<br />
iqna SemoTavazebuli `cxra trapezis<br />
kapelis~ centrSi, xolo sakurTxevlisTvis<br />
axali ka Tedra da saydari iqna<br />
gaTvaliswinebuli. XVII saukunis organi,<br />
rome lic efareboda sakurTxevels mTavari<br />
navidan, unda Secvliliyo ufro<br />
msu buqi formis axliT, Zveli organisa<br />
da daSlili nevilis kankelis elementebiT.<br />
kapitulis saxli TiTqmis orjer<br />
unda damoklebuliyo da axali wriuli<br />
afsidiT aSenebuliyo.<br />
am gegmebis wardgenis Semdeg uaieti<br />
adgilze mxolod erT Ca kiTxvas ixseniebs.<br />
praqtikuli ganxorcieleba daevala<br />
adgilobriv ar qiteqtors, uiliam<br />
morpeTs, romelic yovelive danarCenze<br />
iyo pasu xismgebeli da 1824 wlamde agr-<br />
Zelebda aq muSaobas. CrdiloeTi koSkure<br />
bi da `cxra trapezis kapelis~ fasadis<br />
qveda nawili ukve dasrule bu li iyo da<br />
vitraJebic momaragebuli. fasadis zeda<br />
nawili da samx reTi koSkurebi aRdgenil<br />
iqna uaietis gegmis mixedviT. kapitulis<br />
sax li nawi lobriv gadakeTda morpeTis<br />
gegmiT, marTkuTxa formiT _ da ara afsidiT,<br />
rogorc uaiets hqonda dagegmili.<br />
1796 wels gadawyda ka TedralisTvis<br />
CamoeSorebinaT sxvadasxva funqciebi,<br />
raTa SesaZlebe li yofiliyo interierSi<br />
da galileis kapelaSi SemoTavzebuli<br />
ngre vis winwagdeba. 1797 wels kapitulma<br />
daadgina, rom rodesac aRmosav le-<br />
Ti nawili dasruldeboda, morpeTs<br />
unda daewyo eklesiis saxuravis sruli<br />
SekeTeba. Zveli tyviis firfitebi unda<br />
gaeyidaT, xolo saxura vi, uaietis gegmiT,<br />
gadaxuruliyo fiqaliT. dasavleTi<br />
koSkebis Spile bis da koSkurebis<br />
dasamTavrebeli samuSaoebi grZeldeboda<br />
rait-vu le ris gegmebis Tanaxmad,<br />
iseve rogorc kaTedralis CrdiloeTi,<br />
dasav leTi da aRmosavleTi fasadebis<br />
gare zedapirebis gadaTla; msgavsad<br />
muSavdeboda monastris kluatric.<br />
5.2. antikvarTa kamaTi restvaraciis<br />
principebze<br />
SekeTeba da galamazeba miznad isaxavda<br />
erTianobas, wesrigsa da simetrias,<br />
magram sruliad ugulvebelyofda istoriuli<br />
kaTedralebis xno vanebis Rirebulebas.<br />
is cvlilebebi, romelnic<br />
uaietma ganaxorcie la selisberis kaTedralze,<br />
pirveli biZgi gaxda <strong>konservaciis</strong><br />
princi pebis Taobaze kamaTis wamosawyebad.<br />
zogierTni mis gegmebs icavdnen<br />
da moswondaT, rom aTwleulebis<br />
ganmavlobaSi mitovebuli da ukuRmar-<br />
Tad gamoyenebuli Senobebi, rogorc<br />
iqna, SekeTda da mowesrigda. maTi azriT,<br />
kapelebma didi xnis win dakarga moxdeniloba,<br />
xolo ferweru li morTuloba<br />
asaxavda `mouxerxebel, araproporciul<br />
figurebs, ro me liRac xeibris STamomavlebs,<br />
SesaZloa eduard IV-is an henri<br />
VII-is mefobis xanisas, romlebic mudam<br />
dasacini ram iyo yvela gonieri mnaxvelisTvis~<br />
(Gentlemen’s magazine [Gm],<br />
1789:1065). am ferweris SeTeTrebiT svetebi,<br />
TaRebi da Weri harmoniuli, jerovani<br />
da STambeWdavi gaxdebo da.<br />
Tumca iyvnen iseTebic, vinc nanobda<br />
Zveli Zeglebis dakargvas da romlebic<br />
uaryofiTad udgebodnen ganaxlebis<br />
samuSaoebs. am kritiko s Ta Soris iyo<br />
riCard gugi, antikvarTa sazogadoebis<br />
prezidenti, rome lic afasebda goTur
arqiteqturas da miiCnevda, rom selisberis<br />
kaTe d ralis `stili ugabedulesi<br />
da umsubuqesia, Canafiqri erTiani da<br />
mo x de ni li, Sesruleba misi mdebareobis<br />
tolfasi, xolo Zalian maRali<br />
Spi li samefos saocrebaa~ (“R.G.” GM,<br />
1789:873), Tavisnair ansamblebs So ris<br />
srulyofili, romelsac cota ram Tu<br />
Seedreboda. meore kriti kosma werili<br />
miwera baton urbans, Gentlemen’s Magazineis<br />
redaqtors da sinanuls gamoTqvamda<br />
Zvel gamarTulobaTa ganadgurebis<br />
gamo: `me Za lian moxuci kaci var; me bevri<br />
ucnauri ram minaxavs; magram namdvilad<br />
ver warmovidgendi, rom odesme<br />
Tqvens mSvenier JurnalSi wavikiT xavdi,<br />
rom navis (eklesiis, batono urban) silamaze<br />
mTlianad nadgur de boda saeklesio<br />
dasajdomlebis daxvavebis gamo~<br />
(G. m. Feb. 1796:98). 1798 wels, jon milnerma<br />
gamoaqveyna Tavisi `disertacia<br />
Zveli kaTed ra lebis gadakeTebis axlebur<br />
stilze, selisberis kaTedralis<br />
magali T ze~, romelSic igi edaveboda<br />
uaiets samarxebisa da kapelebis dangre<br />
vis, iseve rogorc aseTi Senobebis<br />
Tavdapirveli sivrciTi xasiaTis da<br />
wyobis Tanamedrove erTgvarovnebamde<br />
dayvanis gamo.<br />
5.2.1. jon qarteri<br />
cnobebi darhemis kaTedralis gadakeTebis<br />
Taobaze swrafad ga vr celda mas<br />
mere, rac 1795 wlis seqtemberSi uaietma<br />
Tavisi gegmebi warmoadgina. ukve<br />
oqtomberSi vinme `viator~-i werda Gentlemen’s<br />
Magazine-Si, gasakviri iqnebao Tu<br />
darhemi gaxdeba ganadgurebis samizne<br />
mas me rec ki, rac esoden bevri ram iTqva<br />
selisberize. 1795 wlis 26 noembers<br />
jon qarterma (1748-1817 ww.) warudgina<br />
antikvarTa sazogadoebas darhe mis kaTedralis<br />
daumTavrebeli anazomebis wyeba,<br />
romelic wina zaf xuls sazogadoebis<br />
romantizmis epoqa 137<br />
dakveTiT gakeTda. igi wardgenil iqna<br />
Tavmjdoma ris, ser henri englfildis<br />
mier, romelmac gaacno sazoga doebis<br />
wev rebs is samuSaoebi, romelnic wamowyebul<br />
iqna darhemSi jeims uaietis,<br />
panTeonis didad pativcemuli arqiteqtoris,<br />
xelmZRvanelobiT. eride bo da<br />
ra uaietis personalur dadanaSaulebas,<br />
englfildma mainc gamo Tqva eWvi,<br />
esmoda Tu ara mas Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />
xasia Ti. ser henrim xazi<br />
gausva Sua saukuneebis gegmis iregularuli<br />
Cax larTulobis didebul da<br />
cxovelxatul efeqts, Tundac xSirad<br />
Sem Tx veviT Seqmnils da nanobda axali<br />
naxelavis mowesrigebulobas da mkacr<br />
simetrias, rom aRaraferi iTqvas Zveli<br />
xelovnebis nawarmoebe bis ganadgurebaze<br />
da agrZelebda:<br />
`roca mesmis, rom galileis kapelis<br />
nacvlad natexi qvis biliki gakeTdeba,<br />
roca vici, rom sxva kaTedralebis<br />
garSemo areebi ase Tive usicocxlo<br />
mowesrigebulobamde daiyvaneba, erTgvari<br />
ko mikuri aRSfoTeba avsebs Cems<br />
gonebas da ar unda gamikvirdes, Tu davinaxav<br />
raindebs, romlebic samarxebSi<br />
ganisveneben, abreSu mis windebSi gamowyobilni<br />
da akuratuli bafTebiT Semkulni;<br />
cxa dia, balaxis beltebi, `xSirad<br />
obis grovebi rom aqvT~, ufro metic,<br />
ekliani da WinWrianic ki, melanqoliuri<br />
brwyinvalebiT rom yvavis warsuli Taobebis<br />
ferflSi, ukeT eTanxmeba didebuli<br />
nagebobis nacrisfer kedlebs, vidre<br />
sacodavi, gakreWili Se m cvleli, romelic<br />
sxva asociacias ar iwvevs garda `Cais<br />
baRi sa~ an `boulingis mwvanesi~. (s.a.l.,<br />
1793-1796:XXV, 486)<br />
qarterma gamokveTa `formaTa siamovnebis<br />
momgvreli mravalfero v neba~,<br />
dasavleTi fasadis `uCveulo da STambeWdavi<br />
efeqti~ da didi centraluri<br />
koSkis `Zveli sidiadis sruli brwyinvaleba~.<br />
man xazi ga usva galileis kapelis<br />
proeqtis gamorCeulobas da SeniSna<br />
`Suqisa da Crdilis uCveulo efeqti~.
138 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 5.4. darhemis kaTedrali, dasavleTi fasadis naxati, jon qarteris mier ga keTebuli 1801<br />
wels anazomebis mixedviT. naclad arsebuli mdgomareobis Ca xa t visa, man scada nawilobrivi<br />
rekonstruqciis gakeTeba (Dean and Chapter of Durham).<br />
vizualuri efeqti, cxovelxatuloba da<br />
amaRlebuloba misTvis SesaZloa kidev<br />
ufro faseuli iyo, vidre is toriuli<br />
Rirebuleba. igi imdenad winaaRmdegi iyo<br />
ukve Catarebuli cvlilebebisa, rom maTi<br />
Caxatvac ki ar moindoma. samagierod, man<br />
ga moiyena Zveli gravYurebi da Canaxatebi<br />
Senobis rekonstruqciis sura Tis im<br />
saxiT Sesaqmnelad, rogoric is unda yofiliyo<br />
samuSaoTa daw yebamde. igi eyrdnoboda<br />
hatCisonis `darhemis <strong>istoria</strong>s~<br />
da Senoba od nav idealizebulad aCvena,<br />
dasavleT koSkebze mwyobri qongurebiT.<br />
qar ters surda xelisufalTa darwmuneba<br />
ufro faqizad muSaobas da Tanxmebodnen<br />
da nawilobriv amas miaRwia kidec: galileis<br />
kapela isev SeakeTes da interieric<br />
ise aRar iyo gamTlianebuli, rogorc<br />
adre. roca uaieti wardgenil iqna antikvarTa<br />
sazogadoebaSi asarCevad, igi<br />
pirveli arCevnebis dros `gaaSaves~, Tumca<br />
meore jerze, 1797 wels igi didi umravlesobiT<br />
airCies. amis Sedegad, gugi<br />
gadadga sazogadoebis pre zidentobidan<br />
da qarters aekrZala raime naxazebis<br />
wardgena sazo ga doebaSi sagangebo mowvevis<br />
gareSe.<br />
antikvarTa sazogadoeba 1792 wlidan<br />
ukveTavda qarters istoriu li<br />
nagebobebis anazomebis Sesrulebas. man<br />
am mizniT imuSava wm. ste fa nes kapelaSi<br />
uestminsterSi, eqseterisa da darhemis<br />
kaTedralebze da baTis samonastro<br />
eklesiaze; es masala mogvianebiT gamo
qveynda. ga r da amisa, man gamosca ramdenime<br />
tomi inglisis Sua saukuneebis<br />
xelo v nebasa da arqiteqturaze, Tumca<br />
misi saukeTeso literaturuli nawarmoebi,<br />
albaT, aris wyeba 212 werilisa,<br />
`arqiteqturuli siaxleebis Zie bani~,<br />
romelsac igi 1798 wlidan gardacvalebamde<br />
aqveynebda Gentlemen’s magazine-Si<br />
fsevdonimiT `arqiteqtori~. `Ziebani~<br />
Tavdapirvelad Cafiq re bu li iyo rogorc<br />
Zveli nagebobebis restavraciis<br />
kritikuli mimo xilva, Tumca TandaTan<br />
igi inglisis <strong>arqiteqturis</strong> <strong>istoria</strong>Si<br />
gadai zarda. mas hqonda qve-saTauri:<br />
`<strong>arqiteqturis</strong> winsvla inglisSi~ da<br />
moicavda periods uadresi xanidan dedofal<br />
anas zeobamde. igi bevrs mogzaurobda<br />
qveynis sxvadasxva nawilSi da,<br />
Cveulebriv, TiTo weril Si TiTo Senobas<br />
ganixilavda; ufro mniSvnelovani<br />
nagebobebi, rogo ri caa uestminsteris<br />
saabato an uindzoris cixe-darbazi,<br />
ramdenime werils saWiroebda. igi iSviaTad<br />
iZleoda Sefasebas, Tumca zogjer<br />
mainc ake Tebda amas _ rogorc, magali-<br />
Tad, selisberis SemTxvevaSi, sadac igi<br />
mi iCnevda, rom kluatri `karg xelSia~.<br />
Tumca arc kritika daiSura da selisberis<br />
Sesaxeb statia ase daamTavra:<br />
`vidre davSordebi am kaTedrals, neba<br />
momeciT kidev erTxel cremli davRvaro<br />
misi samRvdelmsaxuro nawilisa<br />
da masSi arse bu li samarxi relikviebis<br />
ganaxlebuli da modernizebuli mdgoma<br />
re o bis gamo; sadac axal-axali mor-<br />
Tuloba moewyo, sruliad Se u sabamo<br />
mTlianobaSi naSenobis stils, sruliad<br />
uwesrigo da uje ro; sadac Zeglebi an<br />
daangries da gaitanes, an maTi nawilebi<br />
Seakowiwes ise, rom sruliad aRries arqiteqturuli<br />
proeqti da istoriuli<br />
mowmoba~. (G. M., 1810:511).<br />
qarteris leqsika Seicavda iseT cnebebs,<br />
rogoricaa: gadakeTeba, gamSveneba, dazianeba,<br />
ngreva, gaumjobeseba, inovacia,<br />
SekeTeba da res tavracia, romlebic,<br />
romantizmis epoqa 139<br />
yvela erTad, saboloo jamSi, gulisxmobs<br />
is toriuli nagebobobisadmi miu-<br />
Rebeli an damangreveli mopyrobis sxvada<br />
sxva xarisxs. `gamSveneba~ mdgomareobda<br />
`Cveni Zveli eklesiebis in terierebis<br />
SeTeTrebaSi, sarkmlebSi minis CasmaSi...<br />
maTi ornamen tuli CarCoebis sruli<br />
mongreviT; navebisa da eklesiis sivrcis<br />
skame biT gamotenas...~ (G. m., 1802:1118).<br />
`Secvla~ gagebul iyo rogorc:<br />
`qtitorTa da patronTa samarxebis da<br />
Zeglebis aR mo savleT na wi l Si maTi Tavdapirveli<br />
da jerovani adgilidan da sav<br />
leT bo loSi gadaadgileba: sakurTxevlis<br />
gadatana (winaswar kankelis tixris<br />
mo S liT) RmrTismSoblis kapelaSi... am<br />
nagebobebis zogierTi na wilis gadamuSaveba<br />
da damatebebis gakeTeba romaul<br />
da berZ nul stilSi da, sabolood,<br />
maTi zogierTi Semadgeneli nawilis<br />
sruli mongreva, rogoricaa kapitulis<br />
saxli, kankelis tixrebi, Zeglebi da sxv.<br />
(G. M., 1802:1021).<br />
`SekeTebebi~ misTvis, umetesad iyo SemorCenil<br />
Zvirfas saxsovre b Tan `br-<br />
Zola~, rac daudevari imitirebiT<br />
an damaxinje biT mTavrdebo da (G. m.,<br />
1804:328). `restavraciebi~ momdevno nabijiRaa;<br />
praqtikaSi isini muSa-xelosnebis<br />
uyuradRebo xelebsaa mindobili da<br />
`Zalian mcire an sulac araviTari kav-<br />
Siri, msgavseba an Tanafardoba aqvs xelovnebis<br />
Zvel nawarmoebebTan.~ (G. m.,<br />
1804:328). ganixilavda ra uestminsteris<br />
sa a batoSi henri VII-is kapelas, igi mo-<br />
Tqvamda:<br />
`roca iwyeba restavracia _ ratom aRar<br />
unda iyos originali. Ce mi mxriv, me ar<br />
var Senobis restavraciis momxre. me igi<br />
makma yo filebs iseTi, rogoric aris.<br />
rac Seexeba SekeTebas, me SemiZ lia amas<br />
daveTanxmo; iseTi, rogoricaa nakerebis<br />
gadaxsnis SeCe reba; an sarkmlebis mulionebis<br />
gasworeba, sarkmlebis Seminva;<br />
magram amis iqiT ar wavidodi.~ (G. M.,<br />
1804:739).
140 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
safiqrebelia, rom qarteris mier restvaraciis<br />
uaryofa nawilo b riv gamowveuli<br />
iyo misi zizRiT Tanadrouli goTuri<br />
aRorZinebis <strong>arqiteqturis</strong> adrindeli<br />
formebisadmi. igi amtkicebda, rom<br />
origina luri arqiteqturuli detalebis<br />
imitacia sworad unda iqnas gagebuli<br />
ise, rom nawarmoebma `mniSvnelovaneba<br />
SeiZinos misi istoriuli miniSnebebis<br />
gamo da ganagrZos arseboba, rogorc We-<br />
Smariti gemovnebi sa da namdvili mibaZvis<br />
magaliTma~ (G. m., 1801:310). aq qarteri<br />
moaswa vebs goTuri aRorZinebis<br />
kritikas pYujinis mier, Tumc ki mxolod<br />
wmi n da antikvaruli da es Tetikuri<br />
TvalsazrisiT. qaRaldze igi Tvi To nac<br />
akeTebda restavraciebs, rogorc, magaliTad,<br />
darhemsa an liC fildSi, sadac<br />
man `aRadgina~ dasavleTi fasadi im<br />
qandakebebiT, rom lebic ukve moxsnili<br />
iyo. 119 misi Zalisxmeva ZiriTadad Tavisi<br />
qveynis av Tenturi memkvidreobis dacvisken<br />
iyo mimarTuli da man Tavisi bolo<br />
werili Semdegi sityvebiT daamTavra:<br />
`Tu antikvarTa sazogadoeba ganwyobili<br />
iqneba da es udaod ase moxdeba,<br />
daafasos im pirovnebis faqizi midgoma,<br />
romelic gadaar Cens ganwirul grovebs;<br />
gana SeuZliaT sxvebs, vinc `gemovnebasa~<br />
da mgrZnobelobas Cemulobs, guliTadad<br />
ar gaixaron? Cven kidev erTxel sixaruliT<br />
SevZaxebT: gmadlobT! da davasrulebT<br />
TviT-milocvis daskvniT: Cveni<br />
Sroma amao ar yofila!” _ ‘arqiteq tori’<br />
(G. M., 1817:225)<br />
119 qarteri, G. m., 1810:403: ‘liCfildis kaTedralis<br />
TandarTul xedze, Tavs neba<br />
miceviT, yvela niSebi (garda didi sarkmlis<br />
qveS mdebareTa da Sua portikis niSebisa<br />
_ aq Tavdapirveli qandakebebi adgilzea)<br />
qan da kebebiT Segvevso; am niSebSi myofi<br />
qandakebebi ramdenime wlis win de kanozis<br />
brZanebiT Camoagdes; mas (ase amboben,<br />
daujerebeli kia) ela n de bo da, rom eklesiaSi<br />
misi Sesvlisas isini Tavs ukravdnen<br />
mas . . .<br />
5.3. goTuri aRorZinebis restavracia<br />
inglisSi<br />
industriul ganviTarebasTan, keTildReobis<br />
zrdasa da mosaxle o bis matebasTan<br />
erTad daiwyo Civili Zveli ubnebis<br />
ugvanobis, viwro quCebis da qalaqis<br />
galavnebis Taobaze, romlebic xels<br />
uSlida tra ns portsac da qalaqebis<br />
gafarToebasac. magaliTad, YorkSi miiRes<br />
ga da wyvetileba, daengriaT Zveli<br />
TavdacviTi kedlebi da maTi masala<br />
qu Cebis Sesworebisa da xidebis aRdgenisTvis<br />
gamoeyenebinaT. qarteris msgavsi<br />
antikvarebis protestebma droebiT<br />
gadaafiqrebina am proeqtis ganxorcieleba,<br />
magram adgilobrivi mosaxleoba<br />
1820-ian wlebamde aq sacilos verafers<br />
xedavda, vidre gazeTebi met adgils<br />
dauTmobdnen ka maTs am sakiTxze.<br />
YorkSiris filosofiuri sazogadoeba,<br />
1822 wels da arsebuli, aqtiurad icavda<br />
istoriul Zeglebs da TandaTanobiT,<br />
sa zogadoebrivi azris mxardaWeriT,<br />
uzrunveliqna kedlebis konservacia<br />
(Curr, 1976).<br />
sakuTar qveyanaSi safrangeTis revolYuciis<br />
Semdeg mimdinare mRe lvarebebiT<br />
Sewuxebulma ingliselebma am<br />
tendenciebis da nonkon for mis tuli seqtebis<br />
aqtiurobis SeCerebis saukeTeso<br />
gzad oficia lu ri eklesiis gaZliereba<br />
miiCnies. amis Sedegad 1811 wels daarsda<br />
`oficialuri eklesiis principebiT<br />
RaribTa ganaTlebis erovnuli sa zogadoeba~,<br />
xolo 1818 wels parlamenti<br />
daarwmunes, mieRo saeklesio mSeneblobis<br />
aqti, romelic uzrunvelyofda milion<br />
girvanqa ster lings axali eklesiebis<br />
asaSeneblad. damkveTebma, surdaT ra<br />
maqsima lu ri sivrcis miReba minimaluri<br />
danaxarjiT, am nagebobaTa umetesoba Si<br />
gamartivebuli Seisruli TaRis stili<br />
aiTvises, rasac pYujini `ub ralo arqiteqturul<br />
uformobas~ eZaxda. miuxedavad<br />
imisa, rom goTuri nagebobebi popu-
laruli gaxda, arqiteqtorebs naklebi<br />
gamocdileba hqondaT am stilis eklesiebis<br />
mSeneblobaSi.<br />
Tumca aqti arsebuli eklesiebis<br />
restavracias ar gulisxmobda, 1820-ian<br />
da 1830-ian wlebSi gansxvavebuli SedegiT<br />
SekeTda eklesiebisa da kaTedralebis<br />
mTeli rigi. umetes SemTxvevaSi es<br />
SekeTebebi gamow veuli iyo mdgradobisa<br />
da dacvis aucileblobiT da ara<br />
gamSveneba-Se m kobis surviliT. riponSi<br />
eduard blorma (1787-1879 ww.) transeptis<br />
ka ma rebis SesakeTeblad papier maché<br />
gamoiyena. Tumca zog ufro mniSvne lovan<br />
Carevasac hqonda adgili. blori,<br />
romlis restavraciebi Sefase bul iqna<br />
rogorc `gaumarTleblad destruqciuli~,<br />
muSaobda piterbo roSi, aRadgina<br />
merton kolejis kapela oqsfordSi,<br />
glazgos kaTedra li da lembeTis sasaxle.<br />
1825-1830 wlebs Soris lYuis nokals<br />
qotin hem ma (1787-1847 ww.) ganaaxla<br />
gadaxurva roCesterSi, aRadgina samxreTi<br />
ke deli, gaakeTa centraluri ko-<br />
Skis rekonstruqcia axali pinaklebiT;<br />
man aseve aRadgina centraluri koSki<br />
sent albanoSi. 1832-1834 wlebSi jorj<br />
ostinma (1786-1848 ww.) qentrberis kaTedralze<br />
mniSvnelovani Se ke Te bebi ganaxorciela;<br />
man Tavidan aago transeptis<br />
kamara da fron toni, aRadgina Crdilo-<br />
Ti navis gasavleli `perpendikularuli<br />
goTi kis~ stilSi, daangria normanuli<br />
Crdilo-dasavleTi koSki da aRadgi na<br />
ise, rom XV saukunis samxreT-dasavleT<br />
koSks moxdenoda.<br />
uilYam atkinsoni (1773-1839 ww.), uaietis<br />
mowafe da Semdgom misi Semcvleli<br />
kartografiul samsaxurSi, qalaqgare-<br />
Ti saxlebis arqiteq to ri iyo, romelic<br />
darhemis arsebuli nagebobebis gadakeTebaze<br />
muSa ob da. 1804 wels man gaakeTa moxseneba<br />
darhemis kaTedralze, romelSic<br />
amtkicebda, rom Catarebulma SekeTebebma<br />
da, gansakuTrebiT, qvebis ze da piris gadaTlam,<br />
sinamdvileSi, daaqveiTa nagebo-<br />
romantizmis epoqa 141<br />
bis simtkice, daama xinja Senobis xasiaTi<br />
da qvis susti Sida nawilebi gamosaqarad<br />
gaaSi Sv la. atkinsoni kargad icnobda<br />
barkis disertaciaSi warmodgenil cxovelxatulobis<br />
popularul Teoriebs.<br />
uswrebda ra win `Zveli Seno be bis dacvis<br />
sazogadoebis~ principebs, igi rekomendacias<br />
iZleoda, taZris dauzianebeli<br />
nawilebi xeluxlebeli darCeniliyo _<br />
maSinac ki `Tu maTze xavsi gaCnda, unda<br />
vecadoT ar movaciloT igi~. Sesake Teblad<br />
igi urCevda e.w. `parkeris cementis~<br />
gamoyenebas, bunebrivi cementis axlaxan<br />
aRmoCenil nairsaxeobas, romelic dekorisa<br />
da na ZerwobebisTvis gamoiyenebida. 120<br />
igi amtkicebda, rom am masaliT Sesru lebuli<br />
SekeTeba sagrZnoblad iafi iqneboda,<br />
vidre Sesabamisi nawile bis qvaSi gamokveTa<br />
da, rac, misi azriT, ufro mni-<br />
Svnelovania, misi `muqi baTis-qvis feri~<br />
kargad exameboda xavss da aZlierebda nagebobis<br />
didebulebas. samuSaoebi centralur<br />
koSkSi 1806 wels daiwyo, magram or<br />
weliwadSi es meTodi uvargisi gamodga da<br />
atkinsoni daiTxoves.<br />
1827-1835 wlebSi darhemis winamZRvari<br />
da kapituli kaTedralSi Casatarebel<br />
samuSaoTa Taobaze ignacius<br />
bonomis (1787-1870 ww.) eTaT bi rebodnen.<br />
bonomi italiuri warmomavlobis iyo.<br />
igi inglisSi Tavis ma masTan, jozefTan<br />
da Zmeb adamebTan erTad Camovida; mu-<br />
Saobda sagra fos topografad da Tanac<br />
saxlebsa da eklesiebs sxvadasxva stilSi<br />
_ normanul, perpendikularul, goTursa<br />
da neo-klasikurSi _ restav racias<br />
utarebda. qvis wyoba erT-erTi mniSvnelovani<br />
problema iyo. ga dawyda nagebobis<br />
dazianebuli nawilebis Tavidan<br />
mopirkeTeba msgavsi xarisxis qviSaqvis<br />
gamoyenebiT, rogorc es uaietma `cxra<br />
trapezis ka pe laSi~ gaakeTa. gamocvales<br />
mxolod cud mdgomareobaSi myofi<br />
qvebi, ramac kedeli dalaqavebuls da-<br />
120 atkinsoni monawile iyo am cementis warmoebisa<br />
londonis bazrisa da ucxoeTisTvis.
142 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
amsgavsa da Zveli qvebis Semdgomi ko rozia<br />
gamoiwvia. bonomisTvis SekeTebaTa<br />
mizani iyo maTi umaRlesi SesaZlebeli<br />
standartiT ganxorcieleba, igi urCevda:<br />
`TviT Senobis Tanadrouli monacemebi<br />
unda iqnes gaTvaliswinebuli, sadac<br />
ki nawi le bi isea dazianebuli, rom<br />
maTi aslebis gakeTeba SeuZlebelia.” 121<br />
eqsterieris detalebis aRsadgenad igi<br />
nimuSebs interieris Tavdapir vel detalebSi<br />
daeZebda, iyenebda naZerwobasa da<br />
figurebs namuSevris gasamdidreblad<br />
da ufro `swori~ ieris misaniWeblad.<br />
igi ar aZlevda upiratesobas romelime<br />
konkretul stils, `Senobis TariRis<br />
Sesaferi sad~, inarCunebda rogorc normanulis,<br />
aseve perpendikularulis niSnebs;<br />
Tumca iseTi sakiTxebi, rogorcaa,<br />
magaliTad, sakurTxevlis zeda rigis<br />
sarkmlebis zoma, specifikuri moTxovnebis<br />
Sesabamisad wydebo da.<br />
1824 wels, jeims uaietis ZmisSvils,<br />
romelmac Semdgom raindoba miiRo, ser<br />
jefri uaietvils (1766-1840 ww.), jorj IV-m<br />
uindzoris cixe-darbazze muSaoba daukevTa.<br />
umTavresi samuSaoebi misi gegmis mixedviT<br />
ganxorcielda da es `STambeWdavi<br />
da uzarmazari massa~, inglisel mmarTvelTa<br />
simbolo, gadakeTda mefis komfortul<br />
da cxovelxatul re zidenciad<br />
(linstrum, 1972:181). samefo saTavsoebi,<br />
`Rirsi monarqisa da erisa~, 1828 wlisTvis<br />
dasrulda. ser jefrim sasaxlis<br />
mimdebare teri toriidan moaSora zogi<br />
`mouxerxebeli~ nageboba, xolo koSkebi<br />
da ze da ezo nawilobriv gadakeTda, nawilobriv<br />
ki Tavidan aSenda maSiku le biTa<br />
da qongurebiT. mrgvali koSki 33 futiT<br />
amaRlda, riTac cxo vel xatuli kompoziciis<br />
dominantad iqca. Tumca ramdenime<br />
Suasaukuno vani nagebobis dangrevis gamo<br />
garkveuli sinanuli gamoiTqva, ganaxleba<br />
da, gansakuTrebiT, samefo parkis reabilitacia<br />
mefis karis moTxov nilebaTa<br />
121 Bonomi, i., moxseneba dekanozsa da kapituls,<br />
ianvari 1830.<br />
Sesabamisad, umTavresad mowonebul iqna<br />
kritikosTa mier. ara vis dananebia Carlz<br />
II-is droindeli momxiblavi barokuli<br />
interi e rebis dangreva. jorj IV-s kargad<br />
esmoda uindzoris cixe-darbazis<br />
cxo velxatuli Tvisebebi da am Senobis<br />
istoriuli konotaciebi; mas ase ve kargad<br />
esmoda, rom goTuri stili yovelTvis<br />
dakavSirebulia diad erovnul istoriul<br />
movlenebTan, xolo samefo taxtisTvs<br />
istoriul uwyvetobas da politikuri safuZvlis<br />
simyares ganasaxierebs.<br />
5.3.1. pYujini<br />
interierebis mowyoba da avejis mofiqreba<br />
batonebs morels da se dons daevalaT.<br />
morelma, frangma avejis momfardagebelma,<br />
kargad icoda, rom `goTuri <strong>arqiteqturis</strong><br />
Cinebuli mcodne~ iyo kidev<br />
erTi emigranti safrangeTidan, ogastas<br />
Carlz pYujini (1762-1832 ww.), rome lic<br />
neSTan muSaobda da r. akermanis, j. britonis<br />
da e. v. breilis gamoce me bisTvis<br />
istoriuli Senobebis anazome bi da naxazebi<br />
Seasrula (Ferrey, 1861:50). Tumca pYujinma<br />
es `didad sapasuxismgeblo~ saqme<br />
Tavis vaJs, ogastas uelbi norTmor pYujins<br />
(1812-52 ww.) gadauloca, romel sac<br />
mxazvelis didi niWi hqonda da mamamiss<br />
normandiaSic ki dayvebo da istoriuli<br />
Senobebis dasafiqsireblad. pYujinis namuSevrebi<br />
uind zo risTvis SeiZleba axla<br />
`Rirseulad da martivad~ iqnas miCneuli,<br />
mi si kolega da biografi benjamen<br />
feri (1810-80 ww.) eWvobda, `pYujinis garda<br />
vinme sxva Tu SesZlebda aseTi raodenobis<br />
nivTebis daproeqte bas Tanabrad<br />
didi warmatebiT~-o (lindstrum, 1972:191;<br />
Ferrey, 1861:53). mefis survili iyo, misi<br />
dangreuli londonis rezidenciidan<br />
(karlton hau si) zogierTi elementis<br />
(magaliTad buxrebis) gamoyeneba, igi imasac<br />
ki fiqrobda, rom elTam palasis sabanketo<br />
darbazis XVI saukunis mSve nie ri
gadaxurva uindzorSi gadaetanaT, Tumca<br />
igi metismetad daziane buli aRmoCnda<br />
`misi kanonieri adgilidan~ gadasaadgileblad.<br />
pYujini inglisSi goTuri aRorZinebis<br />
erT-erTi wamyvani figura gaxda<br />
da sazRvargareTac kargad iyo cnobili.<br />
misi yvelaze mniSvne lo vani wamowyeba<br />
ser Carlz barisTan TanamSromloba<br />
iyo parlamen tis axali Senobis asagebad.<br />
igi Zalian Sromismoyvare iyo da uzomo<br />
raodenobis Senobebi daaproeqta,<br />
Tan ki bevrs werda da mxars uWerda<br />
goTikas, rogorc religiuri nagebobebisTvis<br />
erTaderT moralurad mi saReb<br />
qristianul arqiteqturas. igi Tavs esxmoda<br />
klasicizmsa da protestantizms<br />
da maT mxardamWerebs qveynis goTuri<br />
memkvidreobis ga nadgurebaSi adanaSaulebda,<br />
Tumca braldebebi arc kaTolike<br />
mRvdlebs daaklo. igi enTuziazmiT<br />
Sromobda kaTolikuri aRorZine bis Tvis<br />
da TviTonac miiRo kaTolikoba, Tumca<br />
gmobda im barokul fu funebas, romli-<br />
Tac romis papi iyo garemoculi.<br />
misi pirveli wigni, `kontrastebi~,<br />
1836 wels gamoica da Sua sau ku neebis<br />
da imdroindeli Senobebis Sedarebas<br />
warmoadgenda. masSi mo k ledaa aRwerili<br />
inglisSi Sua saukuneebis eklesiebis<br />
mitovebisa da ngrevis <strong>istoria</strong>, gansakuTrebiT<br />
ki maTdami bolodroindeli<br />
ugunuri mopyrobaa gakritikebuli. 1841<br />
wels gamocemuli `Seisruli TaRni anu<br />
qristianuli <strong>arqiteqturis</strong> WeSmariti<br />
principebi~ da 1843 wlis `qris ti a nu li<br />
<strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebis apologia~<br />
misi wvlili iyo im pri n cipebis CamoyalibebaSi,<br />
romelTa mixedviTac unda<br />
ganxorcielebu liyo goTuri aRorZineba.<br />
kaTedralebis dasaTvaliereblad<br />
mogzauro bi sas, pYujinma ukve naxa uaietis<br />
namuSevrebi da aitaca qarteris<br />
mier gamoTqmuli kritika. episkoposi<br />
beringtoni da uaieti `umkacres dag mo -<br />
bas~ imsaxurebeno selisberis `gaumjo-<br />
romantizmis epoqa 143<br />
besebisTvis~, sadac eklesiis Crdi lodasavleT<br />
nawilSi daangries samreklo,<br />
daSales hangerfor disa da boSamis kapelebi,<br />
xolo tagrucebi `ukiduresad dazianebul~<br />
mdgomareobaSi navis svetebs<br />
Soris ganalages (Pugin, 1836, 1973:38).<br />
her fo r d Si igi gaqanda kaTedralis sanaxavad,<br />
magram `hoi, saSinelebav! Se-<br />
Zrwunebav! naZirala uaieti ukve iyo aq,<br />
dasavleTi fasadi misia. gana saWiroa metis<br />
Tqma? ara! yovelive es unamusobaa,<br />
cbiereba da cbierad aris CarTuli terminSi<br />
`uaieti~. me ver movikribe Zala,<br />
rom Sevsu liyav da interieri dameTvalierebina”<br />
(Ferrey, 1861:80). gansxvavebuli<br />
suraTi daxvda mas elis kaTedralSi,<br />
romelic mitovebuli da dazia ne buli<br />
iyo, magram ara restavrirebuli. pYujini<br />
aRfrTovanebuli iyo am didebuli<br />
Senobis xilviT, romlis zogi nawili<br />
arc ki iyo damTav rebuli, rogorc magaliTad,<br />
saxuravis farani, romelic man<br />
torss mi amsgavsa. man gulistkivilic<br />
igrZno: mxolod erTi adamiani uvlida<br />
am Senobas da araferi eRonaT, Tundac<br />
SenobaSi simSralis uzrunvelsa yo fad,<br />
rom aRaraferi vTqvaT SemaSfoTebel<br />
napralebze, romelic gan sakuTrebiT<br />
dasavleT koSks gasdevda.<br />
restavraciis ararseboba, erTi<br />
mxriv, dadebiTi iyo, magram, meo re<br />
mxriv _ uaryofiTi. sirTule is iyo,<br />
rom taZari an unda misadage buliyo<br />
protestantuli rwmenis moTxovnebs _<br />
skamebi mrevlisTvis, kar gi xilvadoba<br />
da kargi akustika, aseve papobis simboloebis<br />
moSo re ba, rac gulisxmobda kapelebis<br />
gadanawilebas da Tu ara, maSin<br />
ek le sia mitovebuli rCeboda. uestminsteris<br />
saabatoSi igi aRSfoTebu li iyo<br />
`yvelaze Seusabamo da ugemovno ZeglebiT~,<br />
romlebic eklesia Si daidga. `kontrastebSi~<br />
igi werda, rom am odesRac<br />
didebuli ekle siis upatronoba erovnuli<br />
sircxvili iyo da igi SeZrwunebuli<br />
iyo imaTi apaTiuri mdgomareobiT,
144 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
visac evaleboda ezrunaT memkvidreobaze<br />
`rogorc kanonier damcvelebs Cveni<br />
erovnuli siZveleebisa~ (Pugin, 1836:41).<br />
amave dros pYujins mxneobas matebda,<br />
rom zogierTi kaTedralis da eklesiis<br />
uaxlesi restavraciisas garkveuli<br />
gaumjobeseba dainaxa, gansakuTrebiT,<br />
rac exeboda naZerwobisa da teqnikuri<br />
detalebis sifa qizes. magram igi kvlav<br />
dardobda imas, rom `is principebi,<br />
romlebic gansazRvravda Zvel kompoziciebs<br />
da is suli, romelic aris yvela<br />
Zvel namuSevarSi~ (Pugin, 1836:43) jerjerobiT<br />
ar iqna sworad gagebuli. erTadreTi<br />
gza maTi saTuTad dacvis uzrunvelyofisa<br />
TviT Zveli grZno bebis da<br />
gancdebis aRorZineba iyo. `mxolod maT<br />
SeuZliaT go Tu ri <strong>arqiteqturis</strong> odindeli<br />
didebiT aRorZineba. amis gareSe<br />
yove live, rac gakeTdeba, iqneba banaluri<br />
da usulo asli, swori imdenad,<br />
ramdenadac stilis meqanizmi moqmedebs,<br />
magram Zalian daakldeba is grZonebebi<br />
da gancdebi, romelic gamoarCevs Zvel<br />
nakeTebs~ (Pugin, 1836:43).<br />
es iyo misi kritikis mTavari sagani<br />
piterborosa da norviCis sakurTxevlebis<br />
Tanamedrove gadakeTebasTan<br />
dakavSirebiT. Tumca deta lebi<br />
kargad iyo damuSavebuli, mTlianobaSi<br />
saerTo Canafiqri sruli ad SecdomiT<br />
iqna gagebuli. qentrberiSi ki, piriqiT,<br />
Tumca igive kri tika SeiZleboda<br />
gamoeTqva, pYujini mainc kmayofli iyo<br />
Crdilo-dasav leTi koSkis aRdgenisa,<br />
rasac igi `Zvel, ukeTes dReTa Sesa fer<br />
wamow ye bad~ racxda (Pugin, 1836:43). pYujinisTvis<br />
yvelaferi, rac inglisur<br />
ek le siebTan iyo dakavSirebuli, kaTolikuri<br />
iyo. sazogadoeba ki, pi ri qiT,<br />
protestantuli gaxda. da, Sesabamisad,<br />
eklesiis Tavdapirveli koncefcia daikarga.<br />
Tumca raRac-raRaceebi mainc<br />
gadarCa protestan tebis gulgrilobis<br />
gamo, maSin roca safrangeTSi revolYuciis<br />
gama nad gu rebelma qmedebebma da<br />
klasicizmis `warmarTulma gavlenam~<br />
ki dev meti ziani moitana.<br />
misi azriT, pirvel rigSi unda<br />
momxdariyo Tanamedrove kaToli keebis<br />
cnobierebaSi fundamenturi cvlilebebis<br />
xelSewyoba, `raTa i si ni Zveli RvTismosavobis<br />
Rirsni gamxdariyvnen~ (Pugin,<br />
1836:55). pYuji n ma uaryo sityva `stili~,<br />
vinaidan WeSmariti qristianuli<br />
arqiteqtu ris Seqmnis mxolod erTader-<br />
Ti gza arsebobda. igi pirveli iyo, vinc<br />
msjelobda xelovnebis da <strong>arqiteqturis</strong><br />
Rirebulebaze maT SemqnelTa zneobrivi<br />
Rirsebebidan gamomdinare. zneoba vrceldeboda<br />
nagebobis detalebzec ki,<br />
romelTagan yvela aucileblobis namdvili<br />
da WeSma ri ti gamoxatuleba unda<br />
yofiliyo. protestantebma ugulvebelyves<br />
ek le siis tradiciuli forma da<br />
bevri ram daangries Tavisi praqtikuli<br />
moTxovnebis Sesabamisad, romlebic, pYujinis<br />
azriT, ar Seesatyvisebo da Tavdapirvel<br />
formas. mas surda aeRor-<br />
Zinebina yvela Zveli forma, romlebic<br />
adreuli qristianuli eklesiebis nawili<br />
iyo, qvis trapezis CaTvliT.<br />
pYujini imdenad originaluri istoriuli<br />
masalis SenarCunebaze ki ar<br />
zrunavda, aramed kaTolikur eklesiaSi<br />
Tavdapirveli ideis xorc Sesxmaze. dangreul<br />
eklesiebze saubrisasac ki, igi<br />
iZaxda: `Rme rT ma ar qnas, rom isini rodesme<br />
restavrirebul iqnas Tavis odindel<br />
didebaze udaresad!~ amgvar midgomas<br />
pirdapiri Sedegi hqonda da vid re<br />
pYujini inglisSi goTuri aRorZinebis<br />
ideebs amkvidrebda, man aseve waaqeza<br />
`eklesiologiuri~ moZraoba Zveli eklesiebis<br />
SesakeTeblad, ara mxolod maTi<br />
formis, aramed maTi moraluri Sinaarsis<br />
Tvalsaz ri siT (rac Semdeg TavSi iqneba<br />
ganxiluli). zogi ariqtetori TanaugrZnobda<br />
am ideebs da maT Tqves kidec Tavisi<br />
sityva stilistu ri restavraciis ganviTarebasa<br />
da istoriuli Senobebisadmi<br />
mopyrobis Taobaze kamaTSic.
5.4. romantizmi da Sua saukuneebis<br />
aRorZineba germanulenovan<br />
qvey nebSi.<br />
1770 wels iohan gotfrid herderi<br />
Sexvda iohan volfgang fon goeTes (1749-<br />
1832 ww.), romelic strasburgSi swavlas<br />
amTavrebda da aman safuZvlianad Secvala<br />
axalgazrda kacis interesebi. amis<br />
Sedegad goeTem strasburgis kaTedral-<br />
Si goTuri arqiteturis mSveniereba aRmoaCina<br />
da dawera Tavisi cnobili narkvevi<br />
am nagebobasa da mis didi xnis win<br />
gardacvlil arqiteqtorze, ervin fon<br />
Stainbaxze, romelic gamoqveynda 1772<br />
wels saTauriT `Von deutcher Baukunst”<br />
(germanuli xuro T moZRvrebisTvis), imave<br />
gamocemaSi, sadac iyo herderis statia<br />
xalxur poeziaze; es gamocema gaxda<br />
programuli deklaracia germanuli<br />
`Sturm und Drang” (Seteva da winswrafva)<br />
moZraobisa da germanuli romantizmis<br />
umTavresi Semapirobebeli. Tavis narkvevSi<br />
goeTe miuTiTebda im cru warmodgenebsa<br />
da gaugebrobebze, ramac ganapiroba<br />
goTikis arasaxarbi e lo danaxva<br />
XVIII saukunis ganmavlobaSi. mas miiCnevdnen<br />
`CamounakvTa vad, araorganizebulad,<br />
arabunebrivad, Sekowiwebulad,<br />
mravalnawilia nad, gadatvirTulad~<br />
(Goethe; wignSi: Gage, 1980:103ff), misTvis<br />
ki, piriqiT, es goTuri nageboba warmodga,<br />
rogorc germanuli sulis yvelaze<br />
sru l yofili miRweva; da, mimarTavda ra<br />
ervin fon Stainbaxs, igi werda: `raSi<br />
gWirdeba Sen Zegli. Sen aige yvelaze<br />
brwyinvale Zegli. da Tumca Seni saxeli<br />
arad aRelvebs mis garSemo mcocav<br />
WianWvelebs, Sen igive bedi gaqvs, rac im<br />
xuroTmoZRvars, romelmac mTebi Rrublebamde<br />
daaxvava.~ goeTesTvis es iyo<br />
nacionalizmis umaRlesi gamoxa tu leba;<br />
es iyo `germanuli arqiteqtura~, `Cveni<br />
arqiteqtura~. igi mou wodebda yvela<br />
Tanamemamule germanels, mosuliyvenen<br />
da eRiarebinaT is Rrma SegrZneba We-<br />
romantizmis epoqa 145<br />
Smaritebisa da proporciaTa silamaze,<br />
romelic Seqmna Zlierma da mkacrma germanulma<br />
sulma medi aevi-is SezRudul,<br />
pir quS, mRvdlebiT marTul etapze.<br />
garkveulma drom ganvlo, vidre es<br />
patriotuli xotba ufro far To gamo-<br />
Zaxils hpovebda germanulenovan qveynebSi,<br />
TumcRa es ar iyo Sua saukuneebis<br />
Senobebisadmi intersis erTaderTi<br />
niSani. 1756 wels varburgis cixe-darbazi<br />
miCneul iqna `germanuli siZvelis<br />
Zeglad~ (Denkmal des deutschen altertums)<br />
(Gabelentz., 1931:103; noth, 1972,:16) da 1774<br />
wels, roca fridrih didma Sua saukuneebis<br />
cixe-darbazi marienburg Si, dancigis<br />
maxloblad, fqvilis sawyobad<br />
gadaakeTa, kedelze gakeT da warwera,<br />
romelSic naTqvami iyo, rom es Zveli<br />
Zegli gadarCenil iqna dangrevas da<br />
STamomavlobisTvisaa SenarCunebuli<br />
(neumeyer, 1977:181f). imave xanebs ganeku-<br />
Tvneba uadresi gankargulebebi istoriuli<br />
Zeglebis mofrTxilebis Sesaxeb,<br />
romlebic gacemul iqna aleqsandres,<br />
bairYoitis markgrafis mier, 1771 da<br />
1780 wlebSi da fridrih II-is, he ssenis<br />
landgrafis mier, 1779 wels (huse, 1984:<br />
26-8).<br />
1770-ian wlebSi germaniaSi gaiTavises<br />
inglisuri landSafturi ba Rebi, ma-<br />
Tgan pirveli gakeTda vYorlicSi, hales<br />
maxloblad. 1779-85 wlebSi qristian<br />
kai lorenc hirSfeldma gamoaqveyna<br />
germanulad landSafturi xelovnebis<br />
pirveli Teoria, “Die theorie der Gartenkunst”<br />
(sabaRo xelovnebis Teoria); igi<br />
landSaftSi goTur nangrevebs aniWeb da<br />
upiratesobas, radgan isini ufro `namdvili~<br />
Canda, vidre `xelov nu ri~ berZnuli<br />
ruinebi. mogvianebiT, gansakuTrebiT<br />
XIX saukuneSi romantiuli cxovelxatuli<br />
sasaxleebi an yalbi ruinebi baRebis<br />
mo du ri elementi gaxda. goTuri aRor-<br />
Zinebis erTi upirvelesi nageboba germaniaSi,<br />
e.w. `goTuri saxli~ 1773 wels<br />
vYorlicis baRSi, germanuli neoklasi-
146 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
cizmis ostatis fridrih vilhelm fon<br />
erdmandsdorfis (1736-1800 ww.) gegmis<br />
mixedviT aSenda.<br />
5.4.1. kaTedralebis restavracia<br />
XVIII saukunis inglisis msgavsad, germaniaSic<br />
moipoveboda isto riuli nagebobis<br />
SekeTebis, rekonstruqciisa an axlad<br />
Semkobisas Tavda pir veli stilis<br />
gaTvaliswinebis magaliTebi. romanuli<br />
kaTedrali Spa i er Si naxevrad daingra<br />
frangTa Semotevebis dros 1689 wels,<br />
did wi lad daingra mTavari navi, mogvianebiT<br />
ki Camoingra mTeli dasavle Ti<br />
nawili da koSkebi. kaTedrli 1697-1778<br />
wlebs Soris aRadgines. Zi ri Tad sivrce-<br />
Si rekonstruqcia miyveboda Tavdapirvel<br />
romanul ni muSs; dasavleTi nawili<br />
saxecvlil iqna originalTan SedarebiT,<br />
Tum ca mainc darCenili romanuli<br />
nagebobebiT iyo STagonebuli. rCevas im<br />
drois ramdenime wamyvan arqiteqtors<br />
daekiTxnen, maT Soris balTazar noYmans.<br />
1772-75 wlebSi mis vaJs, franc<br />
ignac miqael noYmans (1733-85 ww.) daevala<br />
dasavleTi nawilis ageba (Kubach and<br />
haas, 1972). 1767 wels man ase ve daaproeqta<br />
axali Spili maincis kaTedralis dasavleTi<br />
transep tisTvis, romelic SemorCenili<br />
aRmosavleTi goTuri Spilis<br />
mimsgavse biT aSenda (neumeyer, 1977:175ff).<br />
swored stilis siwminde iyo is kriteriumi,<br />
romliTac xelmZRva nelobdnen<br />
1783 wels venis wm. stefanes taZrisTvis<br />
minaSenis sakiTxis gadawyvetisas, vinaidn<br />
sxvafriv igi saTanadod ver mouxdeboda<br />
Zvel germanul nagebobas. 122 msgavsadve<br />
moufrTxildnen avgustinerkirhes (1784<br />
w.) da minoritTa eklesiasac (1785 w.).<br />
1790 wels germanuli neo-klasicizmis<br />
122 1783 wlis sabuTi venis wm. stefanis eklesiis<br />
damatebaTa Sesaxeb (wien, statthalterarchiv,<br />
1327, Fasc. e 4, Gutachten sartori) (tietze,<br />
1909:162ff).<br />
erTma wamyvanma warmomadgenelma, karl<br />
gotard langhans ma (1732-1808 ww.), aago<br />
berlinis marienkirxes Spili, romelic<br />
asaxavda eklesiis adreul originalur<br />
goTur xuroTmoZRvrebas. 1780iani<br />
wle bidan moyolebuli, sul ufro<br />
miyves xeli mcire rezidenciebis go-<br />
Turi aRorZinebis stilSi Senebas _ gansakuTrebiT<br />
berlinSi, potsdam Si, kaselSi,<br />
desauSi, vYorlicSi, vaimarsa da<br />
venaSi.<br />
5.4.2. Sua saukuneebis aRmoCena<br />
goeTes nakvalevze gamoCndnen mwerlebi,<br />
romlebic aRfrTovane bul ni iyvnen<br />
goTuri kaTedralebiT; vilhelm hainze<br />
(1749-1803 ww.) sa ubrobda `didebul go-<br />
Tur taZrebsa da maT uzarmazar sivrceebze,<br />
ro m lebic racionaluri barbarosebis<br />
mieraa Seqmnili~ (“Ein feyerlicher<br />
gotischer Dom mit seinem freyen ungebeuren<br />
Raume, von vernünftigen Barbaren entworfen”,<br />
heinse, 1972:84), meore ki iyo georg forsteri<br />
(1754-94 ww.), ro melsac Sors, azia-<br />
Si emogzaura da yovelTvis siamovnebiT<br />
moinaxuleb da xolme kYolnis kaTedrals<br />
`am mSvenier taZars, romelic gagrZno binebs<br />
srulyofilebis TrTolvas~, imitom<br />
rom, rogorc igi werda 1790 wels, `egzom<br />
Tamami Sedevrebis pirispir, suli muxls<br />
moiyris, savse aRtacebiTa da aRfrTovanebiT,<br />
mere igi kvlav aRimarTeba da<br />
af rindeba maRliT am namuSevarTa miRma,<br />
romlebic kongenialuri sulis mxolod<br />
erT-erTi Canafiqria~. 123 1795 wels, Jurnali<br />
Der neue teutsche merkur werda safrangeTSi<br />
kulturuli memkvidreobis<br />
mdgomareobis Ta o ba ze, im kanonmdeblobaze,<br />
romelic Camoyalibda revolYuciis<br />
dros da abati greguaris moxsenebebze.<br />
imave wels, Jurnali saubrobda `ero vnul<br />
Zeglebze~, rogoricaa paulincelas<br />
yofili saabatos nangrevebi da mouwo-<br />
123 Forster, 1791 (Germann, 1972:85).
debda mkiTxvelebs yuradReba miaqcion<br />
maT da mxolod `Soreul~ qveynebs ar<br />
miaCerdnen, rogoricaa saberZneTi da<br />
romi. 124<br />
Sua saukuneebiT romantikul aRfr-<br />
Tovanebas 1796 wels kidev er Ti biZgi<br />
misca vinme ucnobis gamoqveynebulma<br />
vilhelm heinrix vakenro deris (1773-98<br />
ww.) esseebis patara wignma, herzensergiessungen<br />
eines kunstliebenden Klosterbruders (xelovnebismoyvare<br />
beris gulis nadebi),<br />
ro melmac enTuziazmi ufro farTo sazogadoebas<br />
STabera. am wignSi alb rext<br />
dYureri da sxva Zveli germaneli ostatebi<br />
Seqebul iyvnen maTi miRwevebisTvis<br />
erovnul xelovnebasa da xuroTmoZRvrebaSi.<br />
`xelovne bis mo yva re beri~<br />
daexeteboda nYurembergis daklaknil<br />
quCebSi, tkbebo da winaprebis saxlebiTa<br />
da eklesiebiT, samSoblos Semoqmedebi-<br />
Ti su lis gamoxatulebiT da germanel-<br />
Ta erovnuli memkvidreobiT. amave dros<br />
igi sinanuliT iyo aRsavse, roca xedavda<br />
qalaqis am didebul adgilebs, sadac<br />
albrext dYureris mokvdavi neSti ganisvenebda<br />
da romelic odesRac germaniis<br />
da mTeli evropis siamyes warmoadgenda,<br />
axla daviwyebulsa da iSviaTad monaxulebuls.<br />
bers sxvebic moyvnen da XIX<br />
saukunis nYurembergi, vartburgi da Sua<br />
saukuneebis mravali sxva RirSesaniSnavi<br />
Zegli momlocvelobisa da patriotuli<br />
dResaswa u lebis adgili gaxda, mogvianebiT<br />
ki restavraciisa da rekonstruqciis<br />
obieqtebic (Bornheim, 1974-75: 94ff; Findeisen,<br />
1983-135ff). romantikosi mxatvrebi,<br />
rogoricaa kaspar david fridrixi<br />
(1774-1840 ww.), aqcents ake Tebdnen religiur<br />
da amaRlebul Sinaarsze da xSirad<br />
ukavSirebd nen Tavis sYuJetebs Sua<br />
saukuneebis SenobaTa nangrevebs. mogvianebiT,<br />
fermwerTa jgufma, romlebsac<br />
`nazarevelebs~ uwodebdnen da romelic<br />
1809 wels venaSi fridrih overbekma da<br />
franc pforma daaarses, cxov re bis yve-<br />
124 Der neue teutsche merkur, 1795:i.<br />
romantizmis epoqa 147<br />
la aspeqtSi Seitana nacionalisturi<br />
Suasaukunovani formebi (vaughan, 1982).<br />
5.4.3. Jili<br />
XIX saukunis dasawyisSi, erovnuli Zeglebi<br />
xSirad, vinkelmanis midevnebiT, kvlav<br />
klasikuri formebiT gansaxovndeboda.<br />
1790-ian wleb Si brwyinvale axalgazrda<br />
fridrix Jilim (1772-1800 ww.), cnobili<br />
ger ma neli arqiteqtorebis karl fridrix<br />
Sinkelisa da leo fon klen ces maswavlebelma,<br />
fridrih didis erovnuli<br />
Zeglis konkursze klasiku ri berZnuli<br />
taZris koncefciaze dafuZnebuli proeqti<br />
warmoadgina (oncken, 1981). 1807 wels<br />
kronprinc lYudvig bavariels (1786-1868<br />
ww.), `ga nic dida ra did sircxvils~ germaniis<br />
danawilebis gamo, daebada erovnuli<br />
Zeglis aRmarTvis idea, germaneli<br />
xalxis gaerTianebis aR sa niS navad~. 125<br />
es Zegli, daproeqtebuli fon klences<br />
mier, saxelad `valhala~, 1830-42 wlebSi,<br />
bavariaSi, regensburgis maxloblad, klasikuri<br />
taZris formiT aSenda, rogorc ki<br />
lYudvigma gvirgvini daidga. is msgavsia<br />
Ji lis proeqtisa. franguli revolYuciuri<br />
jarebis TareSma germaniaSi ki dev<br />
ufro gaaZliera patriotuli grZnobebi.<br />
iohan qristian fridrix hYolderlinis<br />
(1770-1843 ww.) da iozef fon aixendorfis<br />
(1788-1857 ww.) msgavsi poetebi aqezebdnen<br />
berZnuli yaidis patriotizms da didebas<br />
ugalobdnen maT, vinc samSoblos Seswira<br />
Tavi. izrdeboda istoriuli Zeglebis Seswavlisa<br />
da <strong>konservaciis</strong>admi interesic<br />
da 1820 wlis ax los am mizniT sxvadasxva<br />
germanul saxelmwifoSi ramdenime sazogado<br />
e ba dafuZnda. 126<br />
125 traeger, 1979<br />
126 mittheilungen, 1835,i:iii. saqsoniis sazogadoeba<br />
1824 wels daaarses, xeli suf lebis warmomadgenelTa,<br />
mag., ministrisa da saxelmwifo<br />
mdivnis, graf fon ainzidelis monawileobiT.
148 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
imave periodSi aRorZinebas ganicdida<br />
erovnuli folklori, tra diciuli<br />
germanuli wes-Cveulebebi, musika,<br />
xelovneba da arqiteq tura. rainis<br />
xeobis kldovani peizaJi, cixe-darbazebis<br />
romantiuli nangrevebiT izidavda<br />
mxatvrebs rogorc ucxoeTidan _ mag.,<br />
terneri, aseve germanulenovani qveynebidan<br />
127 . aixendorfis msgavsi poetebi<br />
da Su manisa da Subertis msgavsi musikosebi,<br />
am saxeebs aragermanulenovan<br />
qveynebSic avrcelebdnen. mogvianebiT<br />
franc listma moawyo koncer tebi Zveli<br />
dangreuli Zeglebis dasacavad, rogoricaa<br />
roladsbogeni. Zvelma germanulma<br />
xelovnebam koleqcionerebic miizida,<br />
maT Soris upirvelesni da yvelaze<br />
cnobilni iyvenen Zmebi iohan sulpic melqior<br />
dominikus buasere (1783-1854 ww.)<br />
da melqior herman jozef buasere (1786-<br />
1851 ww.), romelTa mxatvrul koleqcias<br />
didad afasebda goeTe. 128 Zme bi buasereebi,<br />
kYolneli vaWrebis ojaxidan, warmoSobiT<br />
holandie lebi, jer hamburgSi<br />
swavlobdnen da Semdeg parizSi, sadac<br />
daumego brdnen germanel mwerals, filosifossa<br />
da orientalists, fridrih<br />
fon Slegels (1772-1829 ww.). 1804 wels<br />
megobrebi erTad gaemarTnen sa mo gzaurod<br />
rainis gayolebiT niderlandebidan<br />
Sveicariasa da safran geTamde;<br />
Slegeli kYolnSi 1806 wlamde darCa, rodesac<br />
gamoaqveyna am mogzaurobis aRwera,<br />
Briefe auf einer Reise (erTi mogzaurobis<br />
werilebi), Sem dgomSi gadamuSavebuli<br />
da gamoqveynebuli saTauriT Grundzűge<br />
der gothischen Baukunst (goTuri xuroT-<br />
127 tauch, m., 1974, rheinische landschaften Gemälde<br />
und aquarelle aus dem 19. und 20. Jahrhundert, neuss,<br />
wilton, a., 1982, turner abroad: France, italy,<br />
Germany. swilzerland, london. ternerma evropa<br />
pirvelad 1802 wels moiara (safrangeTi,<br />
Svei ca ria), 1817 wels da Semdgomac, rainlands<br />
estumra.<br />
128 koleqcia mogvianebiT mefe lYudvig I-ma mYunxens<br />
Caitana, 1835 wels ki sulpic buasere<br />
mTavar mcvelad aiyvana.<br />
moZRvrebis ZiriTadi niSnebi) (1823 w.).<br />
es mogzaurni yuradRebas amaxvilebdnen<br />
Sua saukuneebis xuroTmoZRv re bis<br />
Seswavlaze da goTurma arqiteqturam<br />
maT TvalSi gansakuTrebu li mniSvneloba<br />
SeiZina, vinaidan Tavazobda raRacas<br />
RvTaebrividan da SeeZlo `usasrulobis<br />
gamosaxva da gacnobiereba bunebis sisavsis<br />
ub ra lo imitaciiT~ (“das Unendliche<br />
gleichsam unmittelbar darstellen und vergegenswärtigen<br />
durch dis blosse Nachbildung der<br />
Naturfűlle”, von Schlegel, 1823).<br />
5.5. Zeglebze saxelmwifoebrivi<br />
zrunva prusiaSi<br />
sazogadoebriv nagebobebze zrunva prusiaSi<br />
ober-Bau-Departement-is (mSeneblobis<br />
mTavari departamentis) xelSi iyo,<br />
romelic 1770 wels da arsda da romlis<br />
wevric iyo david Jili (1748-1804 ww.).<br />
1804 wlis mere mas ewodeboda technische<br />
ober-Bau- Deputation (umaRlesi teqnikuri<br />
sa m Se neb lo deputacia) da 1810 wels<br />
administraciuli cvlilebebi gani cada.<br />
yoveli axali sazogadoebrivi Senoba<br />
unda damtkicebuliyo ober-Bau-Deputation-is<br />
mier. Tumca arsebuli nagebobebis<br />
SekeTebebis ganxilva maTi movaleoba<br />
ar iyo, maT mainc hqondaT mTeli<br />
qveyniis masStabiT ins peq tirebis ufleba.<br />
cixe-darbazebisTvis arsebobda specialuri<br />
ko mi sia, schloss-Bau-Kommission.<br />
im Senobebze, romlebic uSualod ar<br />
ekuTv noda centralur xelisuflebas,<br />
provinciuli mmarTveloba zrunavda.<br />
karl fridrih Sinkeli (1781-1841 ww.)<br />
arqiteqtori, damgegmarebeli da fermweri,<br />
romelmac bevri imogzaura italiaSi<br />
da mogvianebiT inglis Si, prusiis<br />
wamyvani klasicisti arqiteqtori da<br />
yvela germa nul qveya naSi <strong>arqiteqturis</strong><br />
sakiTxebSi udidesi avtoriteti gaxda.<br />
mas ekuTv noda dedaqalaqis, berlinis<br />
centris dagegmareba, muzeumebiT,
ekle sie biTa da TeatrebiT (Pundt, 1972;<br />
schinkel, 1981). 1810 wels igi waradgines<br />
ober-Bau-Kommission-is wevrad da mogvianebiT,<br />
rodesac 1830 wels ober-Bau-<br />
Direktor-i eitelvaini gadadga, is direqtoric<br />
gaxda. 1815 wels, fra n guli jarebis<br />
gandevnis Semdeg rainispireTidan,<br />
romelic venis kon fe ren ciaze prusias<br />
gadaeca, mTavrobam gaagzavna Sinkeli am<br />
mxareSi sazogadoebrivi nagebobis mdgomareobis<br />
Sesaswavlad.<br />
misi angariSebis kvalad, 1815 wels<br />
ober-Bau-Deputation-ma warudgina mefes<br />
dokumenti, romelic prusiaSi kulturuli<br />
memkvidreobis konser va ciis safuZveli<br />
gaxda: `ZiriTadi principebi<br />
Zveli Zeglebis da siZve leebis Senaxvisa<br />
Cvens qveyanaSi~ (“Die Grundsätze zur Erbaltung<br />
alter Denkmäler und Altertűmer in unserem<br />
Lande”). am dokumentSi warmodgenili<br />
iyo winada deba specialuri saxelmwifo<br />
organizaciis Seqmnis Taobaze Rirebuli<br />
istoriuli Zeglebis aRnusxvisa da<br />
dacvisTvis. am axali organizaciis pirveli<br />
amocana yvela provinciaSi invetarizaciis<br />
Catareba iyo, yvela Zeglis mdgomareobis<br />
dafiqsirebiT da maTi dacvisTvis<br />
saWiro miTiTe bebiT. mTeli qveynis<br />
zogadi suraTis miRebis Semdeg unda<br />
Sedgeniliyi `gegma, Tu rogor SeiZleba<br />
am Zeglebis gadarCena, raTa xalxs gul-<br />
Tan mietana erovnuli ganaTleba da<br />
dainteresebuliyo Tavisi qveynis warsuli<br />
bediT” 129 . vinkelmanisa da goeTes<br />
msgavsad, Sinkeli udides mniSv ne lobas<br />
aniWebda ganaTlebas da Tvlida, rom<br />
istoriul nagebobebs saamisod arsebi-<br />
Ti adgili ekuTvnis. igi nanobda, rom<br />
amdeni ram dai karga germanul qveynebSi<br />
da xazs usvamda, rom Tu yovelmxrivi<br />
da sa fuZvliani RonisZiebebi ar Catardeboda<br />
mimdinare movlenebis Sesaferxeblad,<br />
male qveyana usaSvelod SiSveli<br />
da arafrismqone Seiqmneboda _ msgavsad<br />
129 schinkel, 1815, Die Grundzatze zur Erbaltung alter<br />
Denkmaler und altertümer in unserem lande.<br />
romantizmis epoqa 149<br />
axali koloniisa, sadac arasdros aravis<br />
ucxovria. Sin keli, romelic amave dros<br />
damgegmarebelic iyo da fermweric, ar<br />
iz Rudeboda calkeuli ZeglebiT, aramed<br />
maTi farTo konteqstSi danax vac<br />
ZaluZda. mis mier aRsanusxad wardgenili<br />
obieqtebis sia moicavda: yvela<br />
tipis nagebobebs (rogorc mTlianad<br />
Senaxuls, aseve dangre uls), rogoricaa<br />
eklesiebi, kapelebi, kluatrebi da<br />
monastrebi, cixe-darbazebi, karibWeebi,<br />
qalaqis galavnebi, memorialuri svetebi,<br />
sazo ga do eb rivi Sadrevnebi, saflavis<br />
qvebi, ratuSebi. igi ar amarTlebda<br />
obieqtebis gadmotanas provinciebidan<br />
did muzeumebSi, aramed urCevda SeenaxaT<br />
isini Tavdapirvel adgilas da amiT<br />
wvlili SeetanaT adgi lobrivi muzeumebis<br />
dafuZnebaSi (heimatsmuseum). igi<br />
agreTve arCevda ori ginaluri obieqtebis<br />
Senaxvas maTsave istoriul nagebobebSi<br />
da maT gamofenas mnaxvelTa gasanaTleblad.<br />
rac Seexeba restavracias,<br />
igi moiTxovda rom Zeglebi:<br />
`romlebic drois gamoisobiT SesaZloa<br />
nawilobriv aRar aris mi mzidveli _ da<br />
xSirad xalxisTvis araamocnobadia da<br />
amis ga mo faqtobrivad dakargulia mis-<br />
Tvis, unda aRdgenil iqnas ganax le buli<br />
formiT saxelmwifos mier. amis warmatebiT<br />
gansaxorcie leblad, ise, rom ganZma<br />
isev ixilos sinaTle, erTaderTi gza iqneboda<br />
iseTi instituciebis Seqmna, romlebsac<br />
SeswevT unari am urTulesi amocanis<br />
kargad ganxorcielebisa, zogjer<br />
TviT ni v Tis Rirebulebis riskis fasadac<br />
da rac SeiZleba srulad aRa d genen<br />
maT mTeli maTi didebulebiT.” 130<br />
am angariSis myisieri Sedegi iyo kabinetis<br />
gankarguleba, mefis mier 1815 wlis<br />
14 oqtombers xelmowerili, romelic<br />
cvlida ober-Bau-Deputation-is amocanebs<br />
arsebuli nagebobebis mimarTebiT. nabr-<br />
Zanebi iyo, rom sazogadoebrivi nagebobebis<br />
an Zeglebis raime mniSvnelovani<br />
130 schinkel, 1815
150 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
cvli lebebis SemTxvevaSi pasuxismgebelma<br />
saxelmwifo uwyebam winas war unda<br />
mimarTos ober-Bau-Deputation-s (samefo<br />
gankarguleba, 14 oqtom beri, 1815 w.). am<br />
gankargulebam dasabami misca prusiaSi<br />
istoriuli na gebobebis konservaciaze<br />
saxelmwifoebriv zrunvas. Semdgomi<br />
cirku lYa rebi gamoica momdevno wlebSi:<br />
1819 wels (mitovebuli cixe-dar bazebisa<br />
da monastrebis dacvis Sesaxeb), 1823,<br />
1824 da 1830 wlebSi (is to riuli nagebobebis<br />
dacvisa da maTze zrunvis Taobaze<br />
im cvlile bebis sawinaaRmdegod,<br />
romelTac SeuZliaT gamoiwvion maTi<br />
Tavisebu re bis dazianeba an dakargva) 131 .<br />
1830 wels gamoica kabinetis gankargule<br />
ba qalaqis TavdacviTi nagebobebis<br />
SenarCunebis Sesaxeb, romelTac moyveboda<br />
ramdenime ministris xelmowerili<br />
instruqciebi. 132 1835 wels kulturis<br />
saministrom miiRo ufleba Seemowmebina<br />
yvela sakonserva cio samuSao yovelgvar<br />
nagebobaze, romelsac aqvs istoriuli,<br />
samec ni e ro da teqnikuri Rirebuleba<br />
da mniSvnelovneba. 133<br />
Tumca sazogadiebriv mflobelobaSi<br />
myofi istoriuli nagebobe bis konservacia<br />
saxelmwifos kontrolis qveS moeqca,<br />
1815 wlis pirve li gankargulebis<br />
Semdeg, Sinkelis winadadeba saTanado<br />
organizaciis Seqmnis Taobaze praqtikulad<br />
1843 wlamde ar ganxorcielebula,<br />
rode sac 1 ivliss, mefem moawera xeli<br />
kabinetis brZanebas, romlis Tanaxma dac<br />
iniSneboda xelovnebis ZeglTa konservatori<br />
(Konservator der Kunst denkmäler).<br />
1815 wlis brZanebis Semdeg Sinkeli pi-<br />
131 ‘runderlaß’, 15 December 1823, ‘betr. Fürsorge für<br />
die Denkmäler’; ‘runderlaß’, 18 march 1824, ‘betr.<br />
veränderung an Denkmälern ‘runderlaß’, 28 January<br />
1830, ‘betr. Erhaltung von Denkmälern, besonders<br />
auch von Glasmalereien’<br />
132 samefo brZaneba, 20.VI.1830, ‘betr/ Erhaltung<br />
von stadtbefestigungen.’<br />
133 “runderlaß’, 27 march 1835, ‘betr. Übertragung der<br />
Denkmalpflege auf das Kultusministerium’.<br />
radad monawileobda ramdenime moxsenebis<br />
wardgenasa da restavraciaSi. vitenbergSi<br />
man xa zi gausva nagebobaTa<br />
patriotul mniSvnelobas da wamoayena<br />
Sloskir xes restavraciis winadadeba<br />
lYuTeris 1517 wlis Tezisebis 300 wlis-<br />
Tavis aRsaniSnavad. mis winadadebaSi Sedioda<br />
1760 wlis dangreuli in terieris<br />
rekonstruqcia, magram amas religiuri<br />
xelisufleba Seewina aRmdega. haleSi man<br />
SesTavaza XV-XVI saukuneebis dangreuli<br />
moric burgis SekeTeba adgilobrivi<br />
universitetisTvis, misi axali saxuraviT<br />
gadaxurva, magram Tavdapirveli<br />
qvis wyobis dacva. 1830-ian wlebSi igi<br />
muSaobda rainze mdebare Stolcenfelzis<br />
cixe-darbazis nawilob riv rekonstruqciaze.<br />
1817 wels man moamzada moxsenebiTi<br />
baraTi xo rin Si XIII saukunis<br />
dangreuli monastris nagebobebis Sesaxeb,<br />
romle bic sasoflo-sameurneo miznebisTvis<br />
gamoiyeneboda da Tavazobda<br />
ero v nul Zeglebad maT gamocxadebas.<br />
Sinkeli sxvadasxva arqiteqturul<br />
stils icnobda da misi praq ti kuli saqmianoba<br />
_ ZiriTadad, klasikuri mimar-<br />
Tulebis _ goTuri aRorZinebis nagebobebsac<br />
moicavda. igi ar miiCnevda aucileblad<br />
suf Ta konservacias, magram<br />
mainc upiratesobas aniWebda istoriuli<br />
nage bobisTvis Zveli saxis dabrunebas,<br />
Tu is dakarguli iyo. amave dros,<br />
mas gacnobierebuli hqonda garkveuli<br />
SezRudvebis arseboba da erCiv na, frTxilad<br />
emoqmeda da yvelaze racionaluri<br />
da ekonomiuri gada wyveta moeZebna.<br />
am dros prusiaSi ganxorcielebuli sami<br />
yvelaze mni Sv nelovani restavracia kYolnis<br />
kaTedralze, marienburgis cixedar<br />
bazsa da magdeburgis kaTedralze<br />
Catarda. Sinkeli samiveSi iyo Car Tuli,<br />
rogorc ober-Bau-Deputation-is wevri.<br />
pirveli, kYolni, mniSvnelo vani iyo, rogorc<br />
udidesi Zegli goTuri stilisa,<br />
romlis Semqmnele badac, sazogadod,<br />
germanelebi iyvnen miCneulni, marien-
urgi dakavSi re buli iyo germanuli<br />
ordenebis Suasaukunovan <strong>istoria</strong>sTan,<br />
xolo magdeburgi ki iyo simbolo samSoblosi<br />
da otonta imperiisa.<br />
5.5.1. kYolni<br />
kYolnis kaTedralis mSenebloba XIII<br />
saukuneSi daiwyo, magram XVI saukuneSi<br />
Se wyvetil iqna; dasrulebuli mxolod<br />
sakurTxeveli da dasavleTi koSkrebis<br />
nawili iyo, riTac Senobis sruli<br />
ganfenilo ba iyo gansazRvruli. sakur-<br />
Txeveli yru kedliT iyo gamoyofili<br />
jer augebuli transeptisgan da, mRvdelmsaxurebis<br />
moTxovnebis dasakmayofi<br />
leb lad, navis sivrceSi droebiTi<br />
konstruqciebi iyo dadgmuli. sa ukuneTa<br />
manZilze mravali mogzauri aRfrTovanebula<br />
sakurTxevlis warmoudgenlad<br />
maRali sivrciT da gamouTqvams survili,<br />
Seweoda am kaTedralis dasrulebas,<br />
romelic mTels germaniaSi udidesi<br />
unda ga mx dariyo (Forster, 1791; Bayer,<br />
1912). sulpic buaserem gadadga nabijebi<br />
ka Tedralis dasrulebis mizniT. 1807<br />
wels man daarwmuna adgilobrivi xelisufleba,<br />
gaenawilebinaT xarjebi gadaudebeli<br />
SekeTebebisTvis da 1810 wels<br />
mxardaWerisTvis goeTes mimarTa. Tumca<br />
goeTe, italiaSi mogzaurobebis Semdeg,<br />
ufro klasicizmis momxre gamxdariyo,<br />
man moa xerxa, maRal xelisufalTa kur-<br />
Txeva mieRo. piradad igi am adgils 1815<br />
wels ewvia da SesTavaza Senobis mosavlelead<br />
organizaciis Seqm na, Tanac xazi<br />
gausva ara mxolod Tanxebis moZiebis,<br />
aramed xelosno bis dargebis aRorZinebis<br />
mniSvnelobas.<br />
1811 wlis seqtemberSi nageboba Seamowma<br />
mSeneblobis mrCevelma georg<br />
mYolerma (1784-1852 ww.), darmStatelma<br />
ariqteqtorma da istori ko s ma, romelmac<br />
misi mdgomareoba sagangaSod miiCnia.<br />
sakurTxevlis kedlebi daxrili iyo,<br />
romantizmis epoqa 151<br />
gadaxurvis konstruqciebi Wia-naWami da<br />
nakereb-gaxsnili. Catarda zogi gadaudebeli<br />
qmedeba. 1814 wels kronprincma<br />
fridrih vilhelm prusielma moinaxula<br />
kaTedrali, dapirda samTavro bo Tanxebs<br />
SekeTebebisTvis da didi interesi<br />
gamoiCina Senobis das rulebis mimarT.<br />
imave wels kYolnis arqivSi napovni iyo<br />
dasavleTi fasadis Suasaukunovani naxati,<br />
kidev erTi naxati mogvianebiT<br />
gamoCn da parizSi, xolo gegma ki venaSi.<br />
yovelive amis safuZvelze momzadda naxazebi<br />
kaTedralis sruli saxis warmoasaCenad.<br />
noemberSi iohan iozef gYore-<br />
sur. 5.5. Sua saukuneebis kYolnis kaTedralis<br />
ageba Sewyda XVI s-Si da mxo lod 1840-80-ian<br />
ww.-Si, f. cvirneris xelmZRvanelobiT<br />
dasrulda
152 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sma (1776-1848 ww.), ganTqmulma mweralma<br />
da Tavisuflebis Tvis mebrZolma, gamoaqveyna<br />
omaxiani manifesti kaTedralis<br />
dasrule bis mxardasaWerad Tavis<br />
jurnalSi Rheinische Merkur, romelsac<br />
napole o ni `mexuTe did Zalauflebas~<br />
uwodebda. 1823 wels buaserem gamoaqvey<br />
na Tavisi brwyinvale naxatebi da aTi<br />
wlis Semdeg maT moyva mYole ris mniSvnelovani<br />
naSromi germanuli xuroTmoZRvrebis<br />
<strong>istoria</strong>ze, `Denkmäler der deitschen<br />
Baukunst” (gemanuli xuroTmoZRvrebis<br />
Zeglebi) (1815-21 ww.).<br />
1816 wlis agvistoSi kaTedralis<br />
Sesaswavlad Sinkeli Camovida da aRfrTovanebuli<br />
iyo nagebobis grandiozulobiT.<br />
im arqiteqtore bis msgavsad,<br />
romlebic aTi wliT adre romSi did pativad<br />
miiCnevdnen kolizeumis aRdgenaze<br />
muSaobas, igi privilegiad miiCnevda<br />
emuSava egzom didebul Senobaze da moaxsenebda,<br />
rom:<br />
`msgavsi mxatvruli wamowyebani _ da<br />
mxolod maT meSveobiT SeuZlia arseboba<br />
WeSmarit xelovnebas _ sruliad ar<br />
arse bobs Cvens droSi. warsulma Taobebma<br />
metismetad bevri qoneba dagvitoves<br />
yvelgan; da ukve naxevari saukunea Cven<br />
vmuSaobT am memkvidreobis ganadgurebaze<br />
iseTi Tanmimdevruli barba ro so biT,<br />
rom am did SejibrSi didixania movitoveT<br />
ukan atilas droindeli uneblie<br />
barbarosoba... am garemoebebSi, adamianis<br />
yvelaze Rirseuli ganzraxva unda<br />
iyos didi zrun viTa da pativiscemiT<br />
daicvas, rac warsulma Taobebma dagvito<br />
ves.” 134<br />
bolo Semowmebidan gasul xuT weliwadSi<br />
mdgomareoba kidev uf ro gauaresda, nawilobriv<br />
adre Catarebuli SekeTebebis<br />
gamo; Sinkeli daexmara buaseres, miemar-<br />
Ta mTavrobisTvis sarestavraciod Tanxebis<br />
ga mo sayofad. 1821 wels kYolnSi<br />
kvlav aRdga mTavarepiskoposis ka Ted ra<br />
da mefem piroba dado, daefara Senobis<br />
134 schinkel, 3 september 1816 (Ennen, 1880:115).<br />
movla-dacvis xarjebi. 1823 wels restavracia<br />
bolos da bolos daiwyo, Tavidan<br />
sakmaod neli tem piT, 1830-iani wlebidan<br />
ki ufro gamalebiT. restavraciisas<br />
dazia nebuli elementebi sistematurad<br />
unda SeecvalaT da kontrforsebis sistemis<br />
ZiriTadi nawili Tavidan aSenda.<br />
1829 wels Sinkelma wamoa yena winadadeba,<br />
rom Sua navi nawilobriv aRedginaT<br />
interieris das ru lebiT kamarebis donemde,<br />
xolo eqsterieri daetovebinaT,<br />
rogorc ubralo konstruqcia zogadad<br />
moniSnuli ornamentebiT. koSkebi SeiZle<br />
boda arc aegoT. amiT miiReboda unikaluri<br />
da mSvenieri efeqti `in terierSi,<br />
mTeli nageboba iqneboda mdgradi, xolo<br />
xarjebi arc Tu ise didi~ (Sinkelis werilidan<br />
buaseres, 8 agvisto, 1829 w.; Ennen,<br />
1880:121).<br />
1833 wlis ivlisSi am adgilas daini-<br />
Sna axali zedamxedveli. ernst fridrix<br />
cvirnerma (1802-61 ww.), goTuri aRorZinebis<br />
arqiteq torma da Sinkelis yofilma<br />
moswavlem, masTan erTad moamzada<br />
taZris dasrulebis gegmebi da samuSaoebs<br />
axali suli STabera. man gaacocx la<br />
Sua saukuneebis tradicia da aRadgina<br />
Dombauhűtte (taZris mSnebel Ta saxli),<br />
kaTedralis tra diciuli saxelosno.<br />
misi miswrafebebi gan sxvavdeboda Sinkelisgan:<br />
igi mizanad isaxavda, daesrulebina<br />
Senoba yve la misi detaliT<br />
da TandaTanobiT Tavisi maswavleblis<br />
darwmune bac moaxerxa, romelmac bolos<br />
kaTedrali 1838 wels inaxula. roca<br />
1840 wels prusiis taxtze fridrix<br />
vilhelm IV avida, man ufro Sesa grZnobi<br />
formiT gamoxata Tavisi interesi istoriuli<br />
nagebobebis mi marT, rac jer kidev<br />
kronprincad yofnisas gamoavlina.<br />
1841 wlis de kemberSi gaica brZaneba,<br />
Sinkelisa da cvirneris mier damuSavebuli<br />
Sua saukune ebis proeqtis mixedviT,<br />
samSeneblo samuSaoebis gagrZelebisa<br />
da das rulebis gamo. Seiqmna specialuri<br />
fondi, Dombauverein (taZ ris
omantizmis epoqa 153<br />
sur. 5.6. kYolnis kaTedralis eqsterieris proeqtis sakiTxi xangZlivi kamaTis sagani gaxda.<br />
sabolood gadawyda arqiteqtura yvela detaliTurT Sesrule bu li yo. samxreTi Sesasvlelis<br />
qvis samuSaoebi, 1983 wlis fotoze Cans meore msoflio omis Semdeg Catarebuli restavraciac.
154 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 5.7. kYolnis kaTedralis daumTavrebeli<br />
interieris sakurTxevelze did i me debs<br />
amyarebdnen, magram gasrulebuli saxiT<br />
interieri bevr sxvas daemsgav sa.<br />
mSeneblobis gaerTianeba), Tanxebis mosagroveblad,<br />
romlebsac, Ta vis mxriv,<br />
Seavsebda saxelmwifo. saxelmwifos bevrma<br />
mTavarma gaiRo Se sawiri, maT Soris<br />
lYudvig I bavarielma, avstriis imperatorma<br />
franc-iozefma, inglisis dedofalma<br />
viqtoriam, niderlandebis mefe<br />
vi lemma da italiis kronprincma umbertom.<br />
1842 wlis 4 seqtembers, aTasobiT<br />
damswres winaSe, fridrix vilhelm IV-m<br />
da arqiepiskoposma iohanes fon gaiselma<br />
dades pirveli qva mSeneblobis gagr-<br />
Zelebis aR saniSnavad. Sua saukuneebis<br />
amwe, TiTqmis sami saukunis molodinis<br />
Sem deg, kvlav iqna gamoyenebuli Sesabamis<br />
adgilas am qvis asatanad da daiwyo<br />
aRSeneba `germanuli naciis gaerTianebuli<br />
ojaxebis RvTismo sa vobis, Tanxmobisa<br />
da rwmenis maradiuli Zeglisa am<br />
wminda adgi las~ 135 .<br />
es, arsebiTad, bolo SesaZlebloba<br />
iyo samuSaoTa dasawyebad, radgan maleve<br />
mouxdaT aRiareba, rom goTika maincdamainc<br />
ger manuli qmnileba ar yofila.<br />
patriotuli aRtkineba ganelda da<br />
roca es diadi Zeg li, bolos da bolos,<br />
1880 wels dasrulda, am movlenas didi<br />
yura d Reba aRar miqcevia. miuxedavad<br />
amisa, samuSaos didi mniSvneloba hqonda<br />
restavraciis sferoSi; arqiteqtorrestavratorebis,<br />
teqnikose bi sa da xelosnebis<br />
didi raodenoba, romlebmac<br />
ganswavla aq miiRes, mTel germanulenovan<br />
qveynebSi muSaobda _ avsrtiaSi,<br />
Sveicariasa da Crdilo italiaSi. erTi<br />
maTgani iyo fridrix Smidti (1825-91<br />
ww.), go Tu ri aRorZinebis mTavari warmomadgeneli<br />
avstriaSi, romelic muSaob<br />
da kYolnSi 1843 wels, milanis kaTedralze<br />
1857-58 wlebSi da 1863 wels<br />
dainiSna venis wm. stefanes eklesiis<br />
zedamxedvelad. germaniaSi msgavsi me-<br />
TodebiT mravali sxva eklesia iqna restavrirebuli,<br />
maT So ris bambergis,<br />
regensburgis da Spaieris kaTedralebi,<br />
bavariis cnobi li klasicisti arqiteqtoris<br />
fridrix fon gertneris mier<br />
(1792-1847 ww.), dinkelsbYulis, nYordlingenis<br />
da roTenburgis eklesiebi<br />
ki aRd ge nil iqna karl aleqsander fon<br />
haidelYofis (1789-1865 ww.) mier. garda<br />
nagebobaTa danaklisTa SekeTebisa,<br />
restavracia sazogadod gulisx mob da<br />
yvela barokuli elementis mocilebas<br />
da `Tavdapirvelad gaTva liswinebuli<br />
formis~ rekonstruqcias.<br />
135 King Freidrich wilhelm iv, 3.iX.1840 (Ennen,<br />
1880:121).
5.5.2. marienburgi<br />
1794 wels, roca fridrix Jili Tavis<br />
mamas, davids wayva marien burgis cixedarbazis<br />
sainspeqciod, man Seasrula<br />
rogorc nangrevebad qceuli eqsterieris,<br />
aseve mSvenieri kamarovani Sida sivrcis<br />
ramdenime Cinebuli naxati. ori<br />
wlis mere naxatebi didi warmatebiT<br />
iqna gamofe ni li berlinis akademiaSi<br />
da SemdgomSi gravirebul iqna fridrix<br />
fri kis mier (Frick, 1799, 1803). Jili<br />
cixe-darbazs siZveleTmcodneobiTi<br />
TvalsazrisiT aniWebda mniSvnelobas<br />
da erovnul <strong>istoria</strong>sTan kavSi ris gamo,<br />
Senobas veneciis sasaxleebs adarebda;<br />
sxvebi amsgavsebdnen mas alhambras espaneTSi<br />
an uetsminsters inglisSi. 1803<br />
wels berlinis Jurnalma Freimuthige<br />
gamoaqveyna protesti misi gamudmebuli<br />
ngrevis ga mo, dawerili ferdinand<br />
maqs fon Senkendorfis mier, romelic<br />
romantizmis epoqa 155<br />
sur. 5.8. marienburgis cixe-darbazi iyo erTi im sam mTavar ZeglTagan, romel Ta restavracia<br />
prusiaSi XIX saukunis dasawyisSi ganxorcielda (Institut für Denkmalpflege, Berlin).<br />
Tvli da, rom goTuri <strong>arqiteqturis</strong> yvela<br />
naSTs Soris prusiaSi, marienbur gis<br />
cixe-darbazi gansakuTrebuli adgili<br />
ekava (von schenkendorff, 1803; Boockmann,<br />
1982:137). amas moyva myisieri reaqcia ma-<br />
Rali rangis piris, mi nistris fon Sroterisa,<br />
romelmac es sakiTxi ministrTa<br />
sabWoze gai tana da momdevno wels mefem<br />
am Senobis dacvis brZaneba gasca. Tumca<br />
aT welze meti dasWirda, vidre moipovebdnen<br />
Tanxebs misi SekeTebisa da restavraciisTvis.<br />
1816 wels dancigis provinciis<br />
mmarTveloba Caabares Teodor fon<br />
SYons, rogorc dasavleT prusiis ober-<br />
Präsident-s da Tumca mas es uSualo brZanebiT<br />
ar evaleboda, man gulTan axlos<br />
miitana marien bur gi da misi restavraciis<br />
mxurvale mxardamWeri gaxda. sam-<br />
Tavrobo da finansebis miRebis mizniT,<br />
igi moiTxovda, rom am cixe-darbazisadmi<br />
iseTive damokidebuleba yofili
156 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
yo, rogorc samefo rezidenciebisadmi<br />
berlinSi, Sarlotenburgsa da potsdam-<br />
Si da amave dros cdilobda, ker Zo wyaroebidanac<br />
moepovebina Tanxebi. misma<br />
mcdelobam nayofi ga mo i Ro da 1816<br />
wels rCevisTvis iohan konrad kostenobles,<br />
magdebur gel arqiteqtors,<br />
mimarTes, Tumca amas gagrZeleba ar<br />
hqonia. samuSa oe bi imave wels, Sinkel-<br />
Tan mWidro TanamSromlobiT daiwyo,<br />
romelmac bevr sxva ramesTan erTad,<br />
mTavari darbazisTvis axali vitraJebic<br />
da aproeqta. unikaluroba da msgavsi<br />
nimuSebis ararseboba imis erTi-er Ti<br />
mizezi iyo, rom restavracia ar gamodga<br />
advili. arsebiTad, Sin kelma aRniSna,<br />
ariso cduneba, warmosaxvas ayolisa<br />
(Sinkelis werili harden bergs, 11 noemberi,<br />
1819 w.). ase rom, samuSaoebi or<br />
kategoriad daiyo: pirveli _ kargad<br />
Senaxuli nawilebi, sadac advili iyo<br />
dakarguli elementebis formebis dadgena,<br />
rogorc, magaliTad, satrapezo<br />
da ra in debis darbazi da meore _ ufro<br />
dazianebuli nawilebi, sadac Tavda pirveli<br />
forma da funqcia saeWvo iyo da<br />
sadac restavraciisTvis sakmarisi monacemebis<br />
mosapoveblad CaRrmavebuli kvleva<br />
iyo saWiro. gamocdilebis naklebobis<br />
gamo, samuSaoebi cudad midioda,<br />
xSirad daS lis dros Sua saukuneebis<br />
originaluri nawilebic nadgurdeboda<br />
da gamogonili formebiT aRdgeboda _<br />
rogorc es mitelSlosis ezos Sesasvlelis<br />
aRdgenisas moxda. 1822 wels cixe-darbazSi<br />
moewyo gran dizuli zeimi,<br />
misi erovnuli mniSvnelobis xazgasasmelad,<br />
xolo 1856 wels ki fon SYonis<br />
sapativcemod. restavraciis mizani iyo<br />
Senobis Sua sa u ku nebrivi xasiaTis sruli<br />
aRdgena avejis, nivTebis da kostYumebSi<br />
gamowyobili manekenebis CaTvliT.<br />
samuSaoebi saukuneze met xans gagrZelda,<br />
jer august StYuleris, bolos ki<br />
konrad Stainbrextis xelmZRvanelobiT.<br />
am ukanasknelma, arqiteqtorma da arqe-<br />
ologma, 1882-1922 wlebs Soris daasrula<br />
restavrcia da rekonstruqcia. meore<br />
mso f lio omis dros Zeglma uzarmazari<br />
ziani ganicada da kvlav aRdga da<br />
restavrirebul iqna (Frych, 1975; Boockmann,<br />
1982).<br />
5.5.3. magdeburgi<br />
magdeburgma, adre Sua saukuneebis dasaxlebam<br />
mdinare elbaze, germanuli<br />
qveynebis Sua gulSi, didi mniSvneloba<br />
moipova mefe oton I didis, 962 wels<br />
romis gvirgvindasxmuli imperatoris,<br />
gadawyvetile bis gamo, is misi sayvareli<br />
rezidencia gamxdariyo da aq pirveli<br />
ka Te d rali aeSenebina (daiwyo 955<br />
w.-s). Zveli marmarilos svetebi ravenidan<br />
Camoitanes da maT kapitelebSi<br />
wminda nawilebi ganaTavses. 1207 wels<br />
nageboba xanZarma gaanadgura da am adgilas<br />
axali kaTedrali aSenda, romelic<br />
1363 wels akurTxes, Tumca mSenebloba<br />
mxolod 1520 wels dasrulda. es<br />
iyo yvelaze adreuli goTuri Senoba<br />
germaniaSi, agebul iqna qviSaqviTa da<br />
kirqviT, laTinuri jvris formis gegmiT<br />
da samnawiliani ZiriTadi sivrciT,<br />
franguli tipis sakurTxevliT kape lebiT<br />
mis garSemo da ori koSkiT dasavleTiT.<br />
sakurTxevlis qveda nawilebi<br />
jerac asaxavda romanuli <strong>arqiteqturis</strong><br />
principebs, maSin roca danarCeni<br />
TandaTan sul ufro goTuri xdeboda.<br />
yvelaze cno bili ram aq aris skulpturuli<br />
dekori, gansakuTrebiT samoTxis<br />
ka ribWe brZeni da suleli qalwulebis<br />
qandakebebiT. gamoyenebul iqna ase ve<br />
otonTa droindeli Senobis Semkulobac,<br />
ZiriTadad, sakurTxev lis areSi; aq<br />
ganTavsda antikuri svetebi antikuri<br />
yaidis kapitele biT.<br />
rogorc ki kaTedrali dasrulda,<br />
mas siZneleebi Seeqmna. lYu Ter ma Tavisi<br />
Tezisebi axlomdebare vitenbergSi mia-
lursma da papis bula dawva. maSin roca<br />
protestantizmi swrafad vrceldeboda<br />
germa ni a Si, magdeburgi kaTolikuri<br />
rCeboda da aman dasawyisi misca dapirispirebasa<br />
da xatmebrZoleobas, gamosaxulebaTa<br />
Camongrevas da qandakebebis<br />
ganadgurebas. 1550-51 wlebSi kaTedrali<br />
Zlier dazianda mo ris saqsonelis<br />
jarebis xeliT, general tilis jariskacebisgan<br />
ocdaaTwliani omis dros,<br />
1631 wels, rodesac mas xanZari gauCnda<br />
da napoleonis omebis dros, roca igi<br />
sursaTis sawyobad gamoiyeneboda. 1814<br />
wlis maisSi prusielebma daibrunes magdeburgi<br />
da 29 maiss kaTed ralSi samadlobeli<br />
wirva Catarda.<br />
1819 wels adgilobrivma xelisuflebam<br />
ganacxada, rom kaTed rals seriozuli<br />
SekeTeba Wirdeboda. i. k. kostenoblem,<br />
kaTedralis ar qi teqtorma<br />
da avtorma wignisa “Deutsche architektur<br />
und ihr Ursprung” (ger manuli arqiteqtura<br />
da misi warmomavloba) (1812 w.), pirveli<br />
winaswari gaTvlebi 1821 wlis Teberval-<br />
Si gaakeTa, Tumca proeqtis zedamxedve-<br />
romantizmis epoqa 157<br />
sur. 5.9. magdeburgis<br />
kaTedralis gravYura<br />
1823 w., XIX s-is<br />
restavraciamde (Institut<br />
für Denkmalpflege, Berlin)<br />
lad k. a. rozenTali airCies. 136 proeqtSi<br />
upiratesoba transeptis, gadaxurvebis,<br />
`tyviis koSkisa~ da sakurTxevlis<br />
restavracias mieniWa. sa mu Saoebi<br />
1826 wlis aprilSi daiwyo. dasawyisSi<br />
SemoTavazebul iyo e.w. `tyviis koSkis~<br />
daSla, romelic eklesiis Sejvarebaze<br />
iyo aRmarTu li, ZiriTadad, movlis<br />
xarjebis dasazogad, magram amas uaryo-<br />
136 1826-1828 wlebSi g. g. a. hazenflugma (1802-<br />
58 ww.) Seasrula suraTebis wye ba, sadac kaTedrali<br />
arsebuli saxiTac da ganzraxuli<br />
restavra ciis Semdegac, idealizebul-romantizebuli<br />
saxiT, xeebiTaa garemocu li<br />
(Fritsche, 1937-38). adgilobriv, xelmZRvaneloba<br />
Caabares komisias, ro mlis wevrebad<br />
iyvnen saxelmwifo ministri a. v. fon klevitci,<br />
dekano zi fon kroziki, Y. a. klemensi,<br />
f. a. j. melini da k. a. rozenTali. Semowmebisa<br />
da mimdinare kvartalur angariSebs<br />
xels klemensi awerda, da wv ri lebiTi gegmebi<br />
ki melinma da rozenTalma moamzades<br />
(1830-52 ww.). restavracia 310 000 talerad<br />
Sefasda da 15 wlianad ivaraudeboda, Tu mca<br />
komisiam es metismetad CaTvala da igi 10<br />
welze daiyvana.
158 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 5.10. magdeburgis kaTedralis CrdiloeTi fasadi, misi 1826-1835 ww.-Si Ca ta re bu li<br />
restvaraciis proeqti (Institut für Denkmalpflege, Berlin).<br />
fiTad Sexvda saeklesio xelisufleba 137<br />
da generaluri direqtorati (ober-Bau-<br />
Deputation). koSki arqiteturulad mni-<br />
Svnelovnad iqna miCneuli, rad gan anawevrebda<br />
sxva mxriv metismetad grZel<br />
saxurvis xazs da, amave dros, navebis<br />
Sejvarebis adgils gamokveTda.<br />
generalurma direqtoratma berlinSi<br />
am problemis Sesaxeb naxa ze bisa<br />
da angariSebis safuZvelze, adgilze Semowmebis<br />
gareSe imsje la. STabeWdileba<br />
iseTi iyo, rom es naxazebi da angariSebi<br />
kargad iyo momzadebuli, Tumca samuSao<br />
137 fon alterStaini da fon Srekmani mefes,<br />
1.II.1826 (B1 45-48, C20 ii nr 44 ii, magdeburg archiv)<br />
Zalian rTuli iyo. ganixiles ra zedmetad<br />
mravlismomcveli da Zviri SekeTebani,<br />
CaTvales, rom saxelmwi fos Tvis<br />
metismeti iqneboda yvela ornamentul<br />
detalze ezruna. ami tom generalurma<br />
direqtoratma gamoTqva mosazreba:<br />
`momavali TaobebisTvis usasrulo<br />
raodenobis yvela mcire da met-naklebad<br />
gameorebadi ornamentebis da detalebis<br />
SenarCuneba, romlebic am Senobebs faravs<br />
da romlebic mxolod da mxolod<br />
monotonuri naySebis CaxlarTul TamaSs<br />
(ein mechanischer Schematis mus) warmoadgens<br />
da ar Seesatyviseba natifi xelovnebis<br />
WeSmarit amo canas, anu `adaminisa da<br />
bunebis mdgomareobis idealur aRq mas~,
niSnavs uzarmazari Tanxebis daxarjvas<br />
im mxatvruli forme bis <strong>konservaciis</strong>Tvis,<br />
romlebic mxolod imas gvaswavlis,<br />
rom ase ar unda gavakeToT.~ 138<br />
aRiniSna aseve, rom ornamentebis umetesoba,<br />
arsebiTad, damouki de beli iyo<br />
konstruqciisgan da amitom SeiZleboda<br />
maTi `bedis anaba ra~ mitoveba. xelovne-<br />
138 samefo samSeneblo komisia saministros,<br />
30.V.1825 (rep. C 20 ii, # r44 ii, B1 24ff, magdeburg<br />
archiv). hamburgis firmis mier inglisidan<br />
Camotanili `romauli cementi~<br />
dazianebul samkaulTa dasamagreblad<br />
saukeTeso Canda, radgan wyalTan SeerTebisas<br />
ganivrdeboda da yvela bzars avse b da<br />
da `ise magrdeboda, rom garedan veranairi<br />
nesti SemoaRwevda~. wvi mis wylis gadasayvani<br />
spilenZis milebi nagebobisgan calke<br />
unda da r Ceniliyo, ukeT mosavlelad.<br />
romantizmis epoqa 159<br />
sur. 5.11. magdeburgis kaTedrali, yru frontonebis restavraciis proeqti<br />
sam x reTi navis Tavze. Tavdapirveli frontonebi xisa iyo, xolo axlebi ki<br />
qviT iq na amoyvanili (Institut für Denkmalpflege, Berlin)<br />
bis istoriis gulisTvis SeTavazebul<br />
iqna maTi mcire raodenobis Senaxva,<br />
xolo danarCenis datoveba, radgan isedac<br />
kidev didxans iarsebebdnen; Camongrevis<br />
piras myofi dazianebuli adgilebi<br />
SeiZleboda moecilebinaT, xolo<br />
es adgilebi gamoqarvis sa SiSroebis<br />
Tavidan asacileblad damuSavebuliyo.<br />
Senobebma iqneb moi gos kidec da ufro<br />
metadac miizidos im `romantikosebis<br />
warmosaxva, romelTac igi momavalSic<br />
moewonebaT~. cxadia, es msjeloba upirobo<br />
ar yofila. samSeneblo komisia da<br />
adgilobrivi xelisufleba xazs us vamda<br />
goTuri <strong>arqiteqturis</strong> xasiaTisTvis<br />
mdidruli ornamentaciis mniSvnelobas.<br />
isini amtkicebdnen, rom ornamentebi<br />
aris mSeneblis ostatobis gamoxatule
160 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ba, Senobis arsebiTi nawili, romelic<br />
aZlirebs im STabeWdilebas, romelsac<br />
aseTi Senobebi uqmnis keTilganwyobil<br />
specialistebsa da xelovnebis moyvarulebs,<br />
maT STambeWdav zomebTan kontrastis<br />
gamo. sabolood miRweul iqna<br />
SeTanxmeba SinkelTan da restavraciis<br />
dros kveTili gare morTulobis didi<br />
nawili ganaxlda, xolo zogi pirvandeli<br />
qandakeba taZris SigniT ganaTavses. samoTxis<br />
karibWis qalwulebis qandakebebi<br />
Tavdapirvel adgilas iqna konsrevi rebuli,<br />
Tumca TviT karibWis dazianebuli<br />
qvis wyoba safuZvlianad iqna ganaxlebuli.<br />
restavraciis erTi principi, fon<br />
klevitcis mtkivebiT, iyo `erT gu lebis<br />
valdebuleba originalis mimarT yvela<br />
SesaZlo saSuale biT~. 139 klemensi xazs<br />
usvamda erTiani politikis aucileblobas<br />
res tav ra cias Tan dakavSirebiT<br />
gadawyvetilebebis miRebisas. kaTedralis<br />
sa kurTxevels, franguli goTikis<br />
gvarad, garSemosavleli Semouyvebo da,<br />
romelic, rogorc fiqrobdnen, Tavdapirvelad<br />
qviSaqvis terasiT iyo dafaruli;<br />
gadaxurva mis Tavze XVIII saukunis<br />
bolos aSenda. ga dawyda saxuravi<br />
aRar aSenebuliyo, aramed nacvlad amisa<br />
aRedginaT te rasa, vinaidan saxuravi<br />
Tavdapirvelad ar arsebobda da radgan<br />
sa kurTxevels ukeTesi ieri eqneboda,<br />
xolo roca sarkmlebi gamonTavisufldeboda,<br />
interieris ganaTebac<br />
gaumjobesdeboda, xarji ki igive iqneboda.<br />
cementis gamoyeneba moxsnida im<br />
problemebs, romlebic, Se saZ loa, warsulSi<br />
warmoqmniliyo (Clemens, 3 oqtomberi,<br />
1827 w.). Tavda pir ve lad yru xis<br />
frontonebi samxreTi navis Tavze axlad<br />
aguriT da qviT amoiyvanes, martivi<br />
vertikaluri danawevrebiT, CrdiloeTi<br />
fron to nebis mdidruli dekoratiuli<br />
139 klevitci mefisadmi, 15.X.1827 (sign. 2.2.1. nr<br />
22113, 14-19v; Zentrales staatsarchiv, merseburg;<br />
14)<br />
motivebis mibaZviT. restavracia Tav dapir<br />
veli formebis gaTvaliswinebiT da<br />
dacviT Catarda, magram roca naxazebi<br />
gamoqveynda, gamoTqmul iqna kritikuli<br />
SeniSvnebi simetrias Tan dakavSirebiT,<br />
romelic `gamaRiazianebeli~ aRmoCnda<br />
sxva mxriv asimetriul fasadze.<br />
interierSi SekeTeba ise iyo organizebuli,<br />
rom kaTedrals fun q cionireba<br />
kvlavac SeeZlo. bevri 64 trapezTagan<br />
da aseve sxvadasxva drois saflavis<br />
Zegli (gansakuTrebiT, renesansisa da<br />
barokos droi sa) gatanil iqna, Tumca<br />
zogi `lamazad~ miiCnies da SeinarCunes.<br />
XVII da XVIII saukuneebis aveji da gamar-<br />
Tuloba, `uwesrigod ganTavsebuli da<br />
mouxerxebeli qadagebis gasagebad, yu-<br />
Tebis msgavsi formis, yviTel-TeTrad<br />
SeRebili, uformo... WianaWami da Zlier<br />
dazianebuli~ gata nil iqna da Seicvala<br />
`saTando stilis~ skamebiT. 140 XIII saukunis<br />
tra pe zi centraluri sivrcis SuagulSi<br />
damabrkoleblad iqna miCneuli<br />
skamebis wesierad dasawyobad; aseTive<br />
bedi ewia XIII saukunis wminda sa f lavis<br />
kapelasac, oton I-isa da misi meuRlis<br />
qandakebebiT, romle bic gverdiT kapelebSi<br />
iqna gadatanili.<br />
Sua saukuneebis kiris baTqaSi mTlianad<br />
ganaxlda, qvis wyobis ferweruli<br />
imitacia ki axal baTqaSze gaimeores;<br />
dasavleTi Sesasvle lis gverdiT Sua<br />
saukuneebis kapelis kedlis mxatvroba<br />
aslebis sa xiT ganaxlda; iataki Tavidan<br />
daigo; saflavis qvebi amoiRes, kluatr-<br />
Si gadaitanes da iq kedlebSi Caamagres.<br />
mniSvnelovani warwerebi Tavi dan amokveTes<br />
axal iatakze. gare kedlebze<br />
skulpturuli ornamentebi Tavidan gamoikveTa,<br />
maSin roca interierSi originalebi<br />
karg mdgoma re o baSi iyo da amitom<br />
SenarCunebul iqna. konstruqciuli<br />
gamagreba in terierSi xiluli saSualebebis<br />
gamoyenebiT gakeTda; burjebisTvis<br />
rkinis salteebi iqna gamoyenebuli,<br />
140 Burchardt, 1835:86.
sakurTxevlis kamaris centraluri nervYura<br />
mis qveS Camosxmuli rkinis elementis<br />
damagrebiT gamagrda. saflavebSi<br />
saintereso nivTebi iqna napovni, Tumca<br />
isini kvlavac, erT-erTi episkoposis anderZisamebr,<br />
ukan daabrunes. yvelaze<br />
saintereso ni v Te bis aslebi gadaiRes.<br />
oton I-is saflavi, antikuri marmariloTi<br />
agebuli, saguldagulod iqna Seswavlili,<br />
Tumca is adgilze datoves<br />
da dekoratiuli rkinis Robe Semoavles.<br />
saxuravebis kramiti fiqaliT Seicvala,<br />
romelic ufro msubuqi iyo da<br />
ufro Seesabameboda nagebo bis stils,<br />
Tumca taZars ufro mkacri ieri mianiWa.<br />
samxreTi koSkis qvebis wyobis didi nawili<br />
gasaaxlebeli gaxda. CrdiloeTi ko-<br />
Skis dag virgvineba gamagrda, amave dros<br />
aRiniSna, is, rom samxreT koSks Ta visi<br />
dagvirgvineba aRar gaaCnia, `istoriul<br />
momentad~ unda vaRiaroT da is ar unda<br />
aRvadginoTo. 141<br />
kaTedralis restavraciis Semdeg,<br />
yuradReba miaqcies mis Semoga rens. zogierTi<br />
Senoba samxreT-aRmosavleTi<br />
mxridan 1826 wels ukve dan g re ul iqna<br />
Senobis gamosanTavisufleblad. axla<br />
garemo areebi ga amwvanes da kaTedralis<br />
garSemo rkinis Robe gakeTda. frangulma<br />
jar ma daaziana lindenalleen, xeivnebiani<br />
quCebi CrdiloeTiT arsebuli<br />
moed nis garSemo. mamulis `am yvelaze<br />
mSvenieri Zeglis~ dasrulebis aRsa ni Snavad<br />
eklesiaSi ganaTavses marmarilos<br />
dafa warweriT da 1835 wlis 18 ianvars<br />
episkoposma samadlobeli wirva Caatara<br />
141 gadmocemis Tanaxmad, isini 1629-31 ww.-Si,<br />
general tilis mowyobili alyisas Camoagdes.<br />
mogvianebiT aRmoCnda, rom isini manamdec<br />
aklda, imasac ambobdnen, isini grigalma<br />
Camoglijao (1614-22 ww-is monetebze<br />
erTi gvirgviniRa Cans). miuxedavad amisa,<br />
radgan am nawilis ararsebo bac kaTedralis<br />
maxasiaTebelTagani gaxda, legendebSic ki<br />
(sulerTia, tyuian isini Tu ara), gadawyda,<br />
koSkebis dagvirgvinebis gareSe datove ba,<br />
viTarca `istoriis Zeglisa~.<br />
romantizmis epoqa 161<br />
sur. 5.12. magdeburgis kaTedrali 1980-ian ww.-<br />
Si – kidev erTi restavraciis Sem deg, meore<br />
msoflio omSi miRebuli zianis gamo.<br />
samuSaoTa war ma tebiT dasrulebis gamo.<br />
Tumca Sinkeli, rogorc generaluri<br />
direqtoratis wevri, ar wya lobda am an<br />
msgavsi Senobis skulpturuli dekoris<br />
restvaracias, man mainc Seitana wvlili<br />
`tyviis koSkis~ Tavisi Tavdapirveli<br />
formiT Se narCunebaSi. interierSi daangries<br />
an iqidan gaitanes sxvadasxva `arasa<br />
Ta nado~ Zegli SenobaSi, inglisuri<br />
modisamebr, Tavisufali per s peqtivis<br />
gasaxsnelad. aqac Sinkeli Seewia XV saukunis<br />
sakurTxevlis mozRudvis gadar-<br />
Cenas, radgan miaCnda, rom raimenairad<br />
unda Seneldes si carielisa da siSi-<br />
Svlis gancda, romelic esoden advilad
162 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
warmoiqm ne boda axlad restavrirebul<br />
eklesiebSi. interieris axlad gamarT vam<br />
da SedarebiT naTeli ferebiT SeRebvam<br />
taZris sivrce SuqiT savse war moaCina.<br />
es efeqti kidev ufro gaZlierda Cveulebrivi<br />
minis sarkm le bis meSveobiT.<br />
1832 wels franc kuglerma, xelovnebis<br />
istoriis pro fesorma, gaakritika<br />
es `TvalismomWreli siTeTre~ da zedmeti<br />
Su qi da nanobda, rom `jadosnur<br />
bind-bunds, romelic gardasul droTa<br />
mSvenier RvTismosav sagad Cagvesmis da<br />
mkerds uCumari monatrebiT aRa v sebs<br />
da, TiTqosda, sarkmelTa wmida, martvilobiT<br />
anTebul saxeba Ta Crdili iyoso,<br />
istoriuli xibli TiTqos ganZarcvia~. 142<br />
kaTedra li Zlier dazianda meore msoflio<br />
omis dros da intensiurad iqna<br />
restavrirebuli 143 .<br />
politika, romelic prusiaSi restavraciis<br />
zemoaRwerli adreu li nimuSebis<br />
kvalad SemuSavda, mefis 1843 wlis 12<br />
dekembris cirku lYarSi iqna Sejamenuli.<br />
igi avaldebulebda xelisuflebas,<br />
moexsene bi na istoriuli Senobis yvela<br />
cvlilebis Taobaze da araviTar Sem-<br />
142 Kugler, F., ‘reiseblätter vom Jahre 1832’, museum,<br />
1833, iv<br />
143 II msoflio omis bolosken sahaero Tavdasxmebis<br />
Sedegad istoriuli qalaqi magdeburgi<br />
TiTqmis mTlianad daingra. dazianda TviT<br />
kaTedra lic. dasavleTi fasadi afeTqebam<br />
gaxliCa, gverdiTi navebis kamaraTa 300 m 2<br />
Camoiqca, interieri xanZarma daaziana, yvela<br />
sarkmeli ganadgur da. marTalia, rkina-betonis<br />
konstruqciiT daculi, XII-XIII<br />
ss.-is Rire buli qandakebebi dauzianebeli<br />
gadarCa. omis damTavrebisTanave daiw yo restavracia<br />
da 1949 wlisTvis saxuravebi da<br />
sarkmlebi TiTqmis mTli anad SekeTda, 1955<br />
wlisTvis restavracia kvlav dasrulda. sadac<br />
ornamentacia daRupuliyo, igi axali<br />
namuSvriT Secvales (h. apelis mixedviT).<br />
SigniT, saerTo ieris SenarCunebisas, zogierTi<br />
Zegli da kapela, wina restavraciisas<br />
gatanili (mag., e.w. otosa da ediTis kape la)<br />
kaTedralSi pirvandel adgilze daabrunes<br />
(Berger 1982).<br />
TxvevaSi ar daengria raime, rasac istoriuli,<br />
samcniero, teqnikuri an mxatvruli<br />
Rirebuleba hqonda. restvarciis<br />
mizani arasdros unda iyos im mciredi<br />
xarvezebis mocileba, romlebic Senobis<br />
xasiaTs war sulis kvalad Seemata.<br />
zedapiris Taobaze zrunvis nacvlad,<br />
restvara toris movaleoba mdgradobis<br />
problemebze yuradRebis gamaxvilebaa.<br />
yve laze srulyofili restvaracia is<br />
iqneba, sadac gaumjobeseba sru liad<br />
SeumCneveli iqneba. naxsenebi iyo garemos<br />
gamwvaneba da mowesri gebac.<br />
5.5.4. konservatori<br />
Sinkelis mere, istoriuli Senobebisadmi<br />
mopyrobaze zedamxedve loba daevala<br />
konsrevators, romelic 1843 wels fridrih<br />
vilhelm IV-m daniSna, romelic did<br />
enTuziazms iCenda istoriul SenobaTa<br />
resta vraciis mimarT. pirveli Konservator<br />
der Kunstdenkmäler (xelovnebis ZeglTa<br />
konservatori) iyo ferdinand fon kvasti<br />
(1807-77 ww.), arqiteqtori da istorikosi,<br />
romelic SinkelTan swavlobda.<br />
fon kvasti bevrs mogzau robda, 1838-39<br />
wlebSi swavlobda klasikur Zeglebs<br />
italiaSi da moam zada germanuli gamocema<br />
h. v. invudis gamokvlevisa erexTeionis<br />
Tao ba ze (1834 w.). igi icavda aTenis<br />
Zvel qalaqs da Sokirebuli iyo imiT,<br />
rom Zveli qalaqebi axali SenobebisTvis<br />
maTi istoriuli Rirebule bis yovelgvari<br />
gaTvaliswinebis gareSe gamoiyeneboda.<br />
igi eTanxmeboda akropolisze<br />
veneciuri da Turquli kedlebis moSorebas<br />
da mxars uWerda Sinkelis gegmebs<br />
samefo rezidenciis Taobaze, radgan es<br />
kidev ufro gazrdida Zveli Sedevrebis<br />
Rirebulebas (von Quast, 1837/1977). fon<br />
kvastma adreve gamoiCina istoriuli Senobebisa<br />
da maTi restavraciis mi marT<br />
interesi; 1837 wels man CainiSna “Pro<br />
Memoria” siZveleTa dac vis Sesaxeb pru-
siaSi (von Quast, 1837/1977). igi nanobda<br />
istoriuli Senobebis saTanado codnagagebis<br />
da tradiciuli teqnologiebis<br />
gamocdilebis naklebobas. igi miuTi-<br />
Tebda ingliss, rogorc qveyanas, sadac<br />
istori ul SenobaTa konservacias meti<br />
mxardaWera da gageba hqonda sazoga doebis<br />
mxridan da sadac istoriul Zeglebs<br />
zrunva ar aklda. ro gorc konservatori,<br />
igi Zalian bevrs mogzaurobda, raTa<br />
gaekeTebina moxsenebebi Zeglebis da<br />
maTi mdgomareobis Taobaze, igi aseve<br />
monawi leobda saerTaSoriso Sexvedreb-<br />
Si, sadac ganixileboda arqi teq tu ris<br />
istoriisa da arqeologiis sakiTxebi.<br />
igi zogierT res tav raciaSi (mag., gernrodes<br />
eklesiisa) monawileobda da marienburgis<br />
isto riac dawera.<br />
konservatoris movaleobebi, safrangeTSi<br />
1830 wels dadgenilTa msgavsi,<br />
gansazRvrul iqna ministrTa kabinetis<br />
1844 wlis 24 ianvris cir kulYariT.<br />
misi mizani iyo sazogadoebriv mflobelobaSi<br />
myofi `xe lovnebis Zeglebis~<br />
<strong>konservaciis</strong> safuZvelis gaumjobeseba,<br />
maTi Ri rebulebis Sesaxeb codnis gaRrmaveba<br />
da maTi <strong>konservaciis</strong>a da res tavraciis<br />
samoqmedo principebis SemuSaveba.<br />
mniSvnelovnad iqna miCneu li istoriuli<br />
Senobis dazianebis SeCereba da am<br />
mxriv Zeglis cneba sakmaod farTo iyo:<br />
`ar aris gansxvaveba, ra tipis nagebobebzea<br />
saubari, Tuki maT ga aCnia raime<br />
mxat vruli an monumenturi mniSvneloba,<br />
iqneba es su ra Tebi, ferweruli tiloebi,<br />
xelovnebis nawarmoebebi, an msgavsi<br />
ram, an, nivTebis SemTxvevaSi, iqneba es<br />
samefo Tu municipaluri sa kuTreba,<br />
an raime korporaciis mflobelobaSi<br />
myofi, an mosav le lad kerZo pirTaTvis<br />
mibarebuli maTi status quo-s SenarCunebis<br />
pirobiT.” 144<br />
aq gamotovebulia mxolod Tavisufali<br />
kerZo sakuTreba. am amo canebis ganxor-<br />
144 ‘Zurkularelaß’, 24 January 1844.<br />
romantizmis epoqa 163<br />
cielebisas, Tu wamoiWreboda Carevis<br />
raime aucileblo ba, konservatori unda<br />
dayrdnoboda adgilobriv da provinciul<br />
xeli suf lebas; mas unda daemyarebina<br />
`megobruli urTierToba~ adgilobriv<br />
asociaciebTan, maswavlebleb-<br />
Tan, mRvdlebTan da sxva adamianebTan,<br />
vi sac SeeZlo gavlenis moxdena ZeglTa<br />
dacvaze da gaeRvivebina am sa kiT xisadmi<br />
maTi interesi. misi movaleoba iyo yovelwliurad<br />
emogzau ra qveynis yvela<br />
kuTxeSi, kargad scodnoda kulturuli<br />
fasulobebi, emuSava zusti reestrebis<br />
Sesadgenad dadgenili formatis mixedviT,<br />
moemzadebina angariSebi SenobaTa<br />
mdgomareobis Sesaxeb da restavra ci as-<br />
Tan dakavSirebiT rCevebi da miTiTebebi<br />
mieca. gansakuTrebul SemTxvevebSi konservators<br />
ufleba hqonda Careuliyo da<br />
dauyonebliv SeeCerebina adgilobrivi<br />
organoebi, vidre saministro gadawyvetilebas<br />
miiRebda. mas aseve evaleboda<br />
mudmivad mieqcia yuradReba yvelaze<br />
Ri re buli da gansakuTrebiT saSveli ZeglebisTvis.<br />
reestrebis Sevsebis Semdeg<br />
misi movaleoba iyo, saWiro sarestavracio<br />
samuSaoebis ganxor ci ele bis sistematuri<br />
gegmis SemuSaveba.<br />
1858 wels fon kvasti miiwvies gernrodeSi,<br />
sadac es-es iyo unda dawyebuliyo<br />
otonuri saabato eklesiis<br />
gadaxurvis SekeTeba. man Caa ta ra Senobis<br />
istoriuli, arqeologiuri da konstruqciuli<br />
kvleva, mo amzada anazomebi<br />
da waradgina misi restavraciis ganacxadi,<br />
rome lic 1859 wels damtkicda. saabatom<br />
garkveuli cvlilebebi ganicada,<br />
gansakuTrebiT, XII da XVI saukuneebSi<br />
da sabolood miiRo samnaviani kirqvis<br />
nagebobis saxe afsidebiT aRmosavle-<br />
Tidan da dasavleTidan. aR mosavleTi<br />
sakurTxeveli navisgan transeptiT iyo<br />
gamoyofili. re fo r maciis Semdeg, monastris<br />
nawili dangreul iqna da eklesia<br />
samrev lo taZrad gadakeTda sxvadasxva<br />
saxecvlilebebiT: ferweruli dekori
164 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
moixsna an SeTeTrda, xolo sarkmlebi<br />
gafarTovda. samxreTi navis ke deli<br />
konstruqciuli saWiroebebis gamo iqna<br />
gadakeTebuli, xolo cen t ralur navs<br />
yalbi Weri gaukeTda.<br />
Canafiqri imaSi mdgomareobda, rom<br />
Senoba gamagrebuliyo, SeZle bisdagvarad,<br />
gamovleniliyo da aRdgeniliyo otonTa<br />
droindeli nage boba. Tumca cvlilebebi<br />
didi moculobisa ar yofila da Senobis<br />
Zi ri Tadi ieri SenarCunebul iqna. mciredi<br />
kritika gaisma imis gamo, rom igi metismetad<br />
`mowesrigebuli~ gaxda (voigtländer,<br />
1980:26). sanam is iSoveboda, fon kvastma<br />
kirqvis Tavdapirveli saxeoba gamoiyena,<br />
Semdeg qviSaqva da mcire SekeTebebisTvis<br />
_ cementi. erTi sakvanZo sakiTxi iyo<br />
transeptis Sejvareba, sadac man grZivi<br />
TaRebis aRdgena da triforiu mis TaRebis<br />
gaxsna gadawyvita. dasavleTi afsida,<br />
Zalian cudi mdgoma reo bis gamo, daSales<br />
da Tavidan aaSenes; samxreTi kedeli<br />
ganTavi sufl da mogviano gamagrebebisgan<br />
da Tavdapirvel simaRlemde aRdga;<br />
sa xuravi otonTa droindeli formiT<br />
aSenda, muxis xis gaSiSvlebuli nivni ve-<br />
sur. 5.13. gernrodes<br />
eklesiis interieri,<br />
restavriorebuli f. fon<br />
kvastis mi er, romelmac<br />
XVIII s-is baTqaSis qveS Sua<br />
navis adreuli sarkmlebis<br />
rigi aR moaCina.<br />
biT da gakeTda axali Weri dekoratiuli<br />
ferweriT. sabuTebiT cno bili iyo, rom<br />
otonTa drois SenobaSi kedlis mxatvroba<br />
iyo, Tumca mere daikarga; fon kvastma<br />
gadawyvita ZiriTad nawilebSi axali mxatvroba<br />
Sesrulebuliyo, oRond nakleb<br />
gamosaCenad, danarCeni zedapi re bis Tvis<br />
ki `qvisebr nacrisferi~ toni mieca. man<br />
daaproeqta vitra Je bic. kriptaSi napovni<br />
iyo `wminda saflavi~ _ qristes akldamis<br />
XI sa ukunis imitacia, romelic, misi<br />
religiuri Rirebulebis gamo, winan deburad<br />
datoves 145 (siebigk, 1867:616).<br />
fon kvastis mizani iyo, Tavi aeridebina<br />
`mxatvruli~ an `arqeo lo giuri~<br />
restavraciisTvis da e.w. `purifikaciisTvis~,<br />
rasac is dama n g revlad miiCnevda.<br />
amis nacvlad mas surda aRedgina<br />
Senoba yvela mi si nawilis da yvela<br />
drois danatovaris gaTvaliswinebiT,<br />
romelTac gaaCndaT istoriuli an mxa-<br />
145 dasavleTi koSkebis mdgomareoba, romelnic<br />
fon kvastis drosac deformirebuli<br />
iyo, XIX s.-is bolosken gauaresda da, amitom,<br />
isini 1907-10 ww.-Si qva-qva daSales da<br />
axal saZirkvelze xelaxla amoiyvanes.
tvruli Rirebuleba. iq, sadac ufro<br />
gviani samSeneblo fenebi Tavdapirvel<br />
masalas faravda, kritikuli gansja iyo<br />
saWiro imis gadasawyvetad, Rirda Tu<br />
ara Zveli nawilis restav racia mogviano<br />
fenis dakargvis xarjze. nebadarTuli<br />
mxolod xarve ziani da uRimRamo nawilebis<br />
mocileba iyo. gaumjobeseba minimaluri<br />
da yovlad aucilebeli Tu iyo,<br />
Senobis mdgradobisa da saxasiaTo ieris<br />
Seulaxavad. ostat-mSenebels, yvelaze<br />
metad, Tavdapirveli nawi le bi sadmi pativiscema<br />
da e.w. gaumjobesebis mimarT<br />
sifrTxile moeT xo ve boda.<br />
konservatoris saqmianoba mTeli<br />
qveynis masStabiT saTanado personalis<br />
gareSe mZime saqme iyo. Tumca 1853 wels<br />
Zeglebis kvlevisa da dacvis sagangebo<br />
komisia Seiqmna, xolo 1854 wels ki adgilobrivi<br />
ko respondentebic iqna SemoRebuli,<br />
komisia maleve daiSala Tanxebis<br />
uqonlobis gamo. fon kvasti mogvianebiT<br />
Cioda, rom man yvelaferi gaa keTa, rac<br />
ki SeeZlo am viTarebaSi. erTi `sirTule~,<br />
rasac is waawyda, iqneb, istoriuli<br />
nagebobis mimarT misi pativiscema yofiliyo<br />
da `mxa tv ruli~ an `arqeologiuri~<br />
restvarciis uaryofac, romlebic<br />
mis dros esoden iyo gavrcelebuli.<br />
reestrebze muSaoba gaagrZela georg<br />
dehiom, romelmac tomebis STambeWdavi<br />
raodenoba gamosca.<br />
prusiaSi mxolod 1891 wels Semoi-<br />
Res samxareo komisiebi da sam xa reo konservatorebi<br />
mTavari konservatoris<br />
dasaxmareblad. sxva ger ma nul saxelmwifoTagan,<br />
bavariaSi natif xelovneba-<br />
Ta generaluri inspeqtori 1835 wlidan<br />
arsebobda, xolo 1868 wels ki xelovnebis<br />
da siZ veleTa Zeglebis generaluri<br />
konservatoric dainiSna. vYurtemberg-<br />
Si inventarizacia 1841 wels daiwyo da<br />
1858 wels Zeglebis generaluri konservatori<br />
dainiSna. badenSi romaul siZveleebTan<br />
dakavSirebiT ediqti jer kidev<br />
1749 wels gamoica, Tumca konservato-<br />
romantizmis epoqa 165<br />
ri mxolod 1853 wels dainiSna, saqsoniaSi<br />
ki mxolod 1894 wels. samagierod,<br />
hessen-darmStadtis didi hercogis 1818<br />
wlis 22 ianvris dekreti konceptua lurad<br />
bevrad uswrebda win sxva evropuli<br />
qveynebis kanonmdebolobas. istoriuli<br />
Zeglebi daculi unda yofiliyo, rogorc<br />
warsulis tra di ciebisa da sazogadoebis<br />
socialuri da inteleqtualuri<br />
mdgoma reo bis gamovlineba 146 . umetes<br />
germanulenovan qveynebSi ZeglTadacvi-<br />
Ti kanonmdebloba XX saukunis dasawyis-<br />
Si SemuSavda.<br />
5.6. istoriuli Zeglebis<br />
saxelmwifo marTvis dasawyisi<br />
safrangeTSi<br />
safrangeTis mTavrobasa da romis paps<br />
Soris konkordatis gafo r me bis Semdeg<br />
Zalian male, 1802 wels, fransua rene vikont<br />
de Satob ri anma gamoaqveyna Tavisi<br />
`Génie du christianisme” (qristianobis genia),<br />
ro mel mac `<strong>istoria</strong> Seiyvana literaturaSi~<br />
da xeli Seuwyo sazogadoebri<br />
vi cnobierebis Semzadebas Sua saukuneebis<br />
istoriuli Rirebulebe bis<br />
dasafaseblad. adarebda ra klasikur<br />
arqiteqturas goTur ekle si ebs, Satobriani<br />
werda, rom `metafizikuri Rmer-<br />
Tis saTayvaneblad~ sa Wi roa reimsisa da<br />
parizis notr-damis eklesiebi; es xavsiT<br />
dafaruli bazilikebi ufro SeZlebs<br />
gardaclilTa Taobebisa da winaparTa<br />
su le bis daunjebas, vidre axlad agebuli<br />
klasikuri taZrebi; `Zegli mxolod<br />
maSin xdeba saTayvano, roca <strong>istoria</strong><br />
Tavis kvals daamCnevs, ase vTqvaT,<br />
mis saukuneTa ganmavlobaSi gaSavebul<br />
nivnivebze.~ 147<br />
`uwyveti istoriis~ koncefcia gamo-<br />
146 lui X-is, hesen-darmStadtis didi hercogis<br />
dekreti, 22. i.1818 (harvey, 1972:208)<br />
147 Chateubriand, 1966, i:399:
166 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
kveTilia madam de stalis mi er mis `De<br />
l’Allemagne”-Si (germaniisTvis, 1813 w.) da<br />
igi pirveli iyo, vinc gaacno frangebs<br />
germanuli literatura _ vinkelmani,<br />
goeTe, Si leri. igi saubrobda eklesiebis<br />
erovnul mniSvnelobaze da amtkiceb da,<br />
rom arc erTi Senoba ar SeiZleba iyos<br />
iseTive patriotuli, ro gorc eklesia<br />
da rom es erTaderTi Senobaa, romelic<br />
ara mxolod sa zogadoebriv movlenebs<br />
mogvagonebs, aramed idumal fiqrebsa da<br />
pira dul gancdebs, romlebsac beladebi<br />
da moqalaqeebi mis kedlebSi eziarebodnen.<br />
amave dros, ingliselma mogzaurebma<br />
aRmoaCines norman dia da maTma magaliTma<br />
biZgi misca mzard interess arqeologiuri<br />
da istoriuli kvlevisadmi,<br />
ramac 1820-ian wlebSi moitana sagangebo<br />
sazo gadoebebis dafuZneba, romlebic<br />
istoriuli nagebobebis konservacia sac<br />
misdevdnen. am TvalsazrisiT wamyvani<br />
figura iyo arkis de komoni (1802-1873<br />
ww.), vinc 1832 wels sxvadasxva samxareo<br />
sazogadoeba ligad gaaerTiana, romelic<br />
1834 wels Société française d’archéologie<br />
(franguli sa arqeologio sazogadoeba)<br />
gaxda.<br />
Sinagan saqmeTa ministrma gamohyo<br />
mcire biujeti istoriuli Zeglebis restavraciisTvis,<br />
magram dacvis saqme ar<br />
iyo kargad mogva rebuli da restavraciac<br />
xSirad zianis momtani iyo. ar moi-<br />
Zebneboda erTi qalaqic, sadac istoriuli<br />
Zeglebi ar daengriaT an adgilobriv<br />
xelisuflebas an calkeul moqalaqeebs.<br />
yvelaze xmamaRla am ngrevis winaaRmdeg<br />
xma viqtor hYugom (1802-85 ww.) aimaRla,<br />
romelic safran geT Si istoriuli romanis<br />
mama gaxda _ rogorc ser uolter<br />
skoti ing lisSi. 1831 wels hYugom gamoaqveyna<br />
`parizis RmrTismSoblis taZa ri~,<br />
sadac igi xotbas asxamda `franguli<br />
kaTedralebis am dedo fals~; man gaacoxla<br />
igi farTo sazogadoebisTvis, aCvena,<br />
Tu rogor qmnidnen giganturi masebi<br />
`qvis simfonias~. igi miuTiTebda, rom<br />
es, romanulidan goTurze gardamavali<br />
xanis, Senobebi nakleb Rirebuli rodi<br />
iyo, vidre sufTa stilis nawarmoebebi.<br />
isini gamoxatavda im xe lovnebis nairferobas,<br />
romelic maT gareSe daikargeboda.<br />
igi ambobda:<br />
`isini agreTve gvarwmuneben, rom xuroTmoZRvrebis<br />
udidesi na war moebebi ara<br />
imdenad individuumTa qmnilebaa, aramed<br />
sazoga do e bisa _ ufro eris mcdelobis<br />
gamovlinebaa, vidre kerZo go nebis koncefcia<br />
_ mTeli xalxis mier datovebuli<br />
sawindari _ sa ukuneTa naRvawi...<br />
diadi Senobebi, iseve rogorc diadi<br />
mTebi, saukuneTa namoqmedaria. xSirad<br />
xelovneba ganicdis cvlilebas, isi ni ki<br />
molodinSi arian _ pendent opera interruptia<br />
_ isini wynarad agrZeleben arsebobas,<br />
xelovnebis cvlilebebTan Sesabamisoba-<br />
Si. Se cvlili xelovneba eufleba nagebobas,<br />
ileqeba masze, moargebs Tavis<br />
Tavs, Tavis yaidaze ganaviTarebs da,<br />
Tu SeuZlia, daamTav rebs kidec~ (hugo,<br />
1953:101f).<br />
hYugo, romelmac aq moxaza Tanamedrove<br />
ganviTarebis safuZvlebi, ar aRiqvamda<br />
kaTedrals, rogorc izolirebul Zegls,<br />
aramed istori u li qalaqis, parizis,<br />
nawilad da is `mfrinvali Citis~<br />
mzeras moav lebs parizs, rogoric is<br />
iqneboda XV saukuneSi da aRwers aseve<br />
im cvlilebebs, rac mas mere moxda. parizi<br />
misTvis <strong>arqiteqturis</strong> ramde nime<br />
gansxvavebuli epoqis nawarmoebTa krebuli<br />
gaxda. saukeTesoni uk ve gamqraliyo;<br />
Tanamedrove uSno sacxovreblebi<br />
metismetad swrafad enacvleboda<br />
istoriul ganaSenianebas da misi <strong>arqiteqturis</strong><br />
istoriu li mniSvnelobac yoveldRiurad<br />
qarwyldeboda. 1825 wels<br />
man dawera mi marTva Guerre aux Démolisseurs<br />
(omi damangrevelT), romelic 1832<br />
wels ga zeTisTvis revue des Deux mondes<br />
ganavrco. igi Tavs esxmoda im fran gebis<br />
sibriyvesa da ucodinarobas, romlebic<br />
ugulvelyofdnen Tavis Suasaukunovan
memkvidreobas, qva-qva daSlas aclidnen,<br />
angrevdnen, kla sikuri formebiT<br />
`aRadgendnen~ da ingliselebze hyidnen,<br />
rogorc moxda JumeJis saabatoSi; natif<br />
xelovnebaTa akademiis arqiteqtorebic<br />
ki Tavisive sakuTar mSvenier Senobebs<br />
ugulvelyofdnen da, amave dros, didZali<br />
fuli ixarjeboda muzeumebis Sesavsebad<br />
ucxoeTidan Se motanili xelovnebis<br />
nawarmoebebiT. 1825 wels igi werda<br />
`male er Tad er Ti Zegli teilorisa da<br />
nodYes gamocema `voyages pittiresque et romantiques~<br />
iqneba~-o da dasZenda:<br />
`movida dro, roca gaCumeba dauSvebelia!<br />
sayovelTao mowodebaa saWiro,<br />
raTa axali safrangeTi daexmaros Zvels.<br />
yvela juris pro fanacia, dazianeba<br />
da ngreva emuqreba im mciredsac, rac<br />
da gvr Ca Sua saukuneebis im aRsafrTovanebeli<br />
Zeglebisgan, romle bic warsulis<br />
mefeebs da xalxis tradiciebs<br />
gvagonebs. me, SesaZ loa, ar vici zusti<br />
ricxvi im hibriduli Senobebisa, romlebic<br />
arc berZnulia da arc romauli,<br />
romlebic didi xarjebiT Sen de ba; sxva<br />
originaluri nagebobebi ki mitovebuli<br />
da ngrevisTvi saa ganwiruli mxolod<br />
imitom, rom isini frangulia~. 148<br />
mogvianebiT, imave wels hYugom meore<br />
werilSi gaagrZela ngreva Ta sia da mimarTa<br />
frangebs, SeeCerebinaT es sigiJe.<br />
lanSi, municipali tetma gasca nebarTva<br />
im mSvenieri koSkis daSlisa, romelic<br />
qalaqis simbolo iyo; `qalaqma moaparina<br />
Tavisi gvirgvini da gadauxada kidec<br />
qurds!~ es Zeglebi ganasaxierebs kapitalur<br />
investiciebs, amtkicebda hYugo, da<br />
maTi dangreva niSnavs qveyanas Semosavali<br />
davakarginoT. ma Ti gadarCena da movla<br />
erovnuli interesis sakiTxi iyo da<br />
es myar sa ka nonmdeblo qmedebas iTxovda.<br />
Semdeg wels Sarl grafma de montala mberma<br />
(1810-70 ww.) mxari dauWira am mimarTvas<br />
imave gazeTSi gamocemu li weriliT<br />
`le vandalisme en France~ (vandalizmi<br />
148 hugo, 1825/82, 1985:177.<br />
romantizmis epoqa 167<br />
safrangeTSi). montala mberi, liberaluri<br />
kaTolicizmis brwyinvale damcveli,<br />
safrangeTSi kulturuli memkvidreobis<br />
damcveli gaxda da hYugosTan erTad Comité<br />
des arts-is wevri iyo, romelic 1830<br />
wels ganaTlebis saministroSi da ars da.<br />
revolYuciis Semdeg, 1810 wels safrangeTis<br />
istoriuli Zeglebis inventarizaciis<br />
sakiTxi kvlav wamoWres<br />
grafma de montalivem da aleqsandr<br />
de labordma (1774-1842 ww.), romlebmac<br />
gaugzavnes prefeq tebs cirkulYari,<br />
romelSic moiTxovdnen moxsenebiT<br />
baraTebs yovel prefeqturaSi arsebul<br />
istoriul cixe-darbazebze, monastrebsa<br />
da sxva obiqtebze. garda amisa, saministro<br />
cdilobda yvela mxareSi moe-<br />
Zebna SesaZlo korespondentebi. rva<br />
wlis ganmavlobaSi mxolod asi pa suxi<br />
movida, amitom 1819 wels labordma,<br />
romelic maSin Académie des inscriptions et<br />
belles lettres (warweraTa da sityvakazmuli<br />
mwerlobis akademi is) wevri iyo, gaagzavna<br />
meore, ufro farTo diapazonis<br />
cirkulYari, ro melic moicavda yvela<br />
saxis siZveles, berZnul-romaulidan<br />
dawyebu li. amjerad Sedegi bevrad uke-<br />
Tesi iyo da qveynis memkvidreobis ufro<br />
naTeli suraTi warmoaCina.<br />
Tumca es xana sakmaod didi ngreviT<br />
aRiniSna, iyo dacvis mcde lo bac,<br />
rogoricaa mag., karkasonis Cité-s Sem-<br />
Txveva, romelic kvlav sa m xedro obieqtebis<br />
siaSi moeqca, raTa mis simagreTa<br />
uangariSo ngreva aRekveTaT. 1823 wels<br />
Jan-antuan alavuenma (1778-1834 ww.) pirvelma<br />
Ses Ta vaza Camosxmuli rkinis elementebis<br />
gamoyeneba ruanis kaTedralis<br />
me xis mier dangreuli Suasaukunovani<br />
Spilis rekonstruqciisTvis. es winadadeba<br />
mowonebul iqna, magram mogvianebiT<br />
xelisuflebis mier iq na uaryofili;<br />
mSenebloba 1848 wels Sewyda da mxolod<br />
1875 wels das rulda.<br />
1830 wlis ivlisis revolYuciam safrangeTSi,<br />
romelic istori ko sisa da
168 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Jurnal National-is gamomcemlis, adolf<br />
tieris (1797-1877 ww.), mier iyo momzadebuli,<br />
taxtze aiyvana lui filip I, orleanis<br />
hercogi (1830-48 ww.), romelmac<br />
dasabami misca SeZlebuli burJuaziis<br />
`oqros xa nas~. kapitalizmma da industrializmma<br />
warmatebas miaRwia. Sinagan<br />
saqmeTa ministrTan, fransua-pYer gi-<br />
Yom gizosTan erTad (1787-1874 ww.), mefem<br />
daamyara `konservatul-pirovnuli~<br />
reJimi. gaTvaliswinebul iqna erovnuli<br />
arqiteqturuli memkividreobis dacvisa<br />
da inventarizaciis gamo Zalisxmevac,<br />
rac dagvirgvinda 1830 wlis oqtomber-<br />
Si, rodesac gizom SemoiRo Tanamdeboba<br />
Inspecteur général des monuments historiques de<br />
la France (safrangeTis istoriul ZeglTa<br />
generaluri inspeqtori). pirve li generaluri<br />
inspeqtori iyo lui vite, romelic<br />
1834 wlis 27 maiss prosper merimem<br />
Secvala.<br />
generaluri inspeqtoris saqmianoba<br />
orgvari iyo: erTi mxriv, mas unda<br />
uzrunvelyo yvela im Senobisa da Zeglis<br />
sruli da zusti siis Sed gena, romlnic<br />
mTavrobisgan seriozul yuradRebas imsaxurebda;<br />
me o re mxriv, mas ekisreboda<br />
restavraciebis kontroli, adgilobrivi<br />
or ga noebis administraciuli xelmZRvaneloba<br />
da adgilobriv korespon denteb<br />
Tan kavSiris damyareba. mogvianebiT,<br />
1837 wels, misi amocanebis ganxorcielebaSi<br />
inspeqtoris Sesa wev nad, Commission<br />
des monu ments histo riques (istoriul<br />
ZeglTa komisia) daarsda. gizom, romelic<br />
TviTon iyo axali istoriis profesori<br />
sorbonaSi, gadmoTargmna Seqspiri<br />
da saf rangeTis istoriis sabuTebi gamosca.<br />
rogorc ministri, is miznad isaxavda<br />
`Zveli safrangeTi Semoeyvana axali<br />
Taobebis mexsierebasa da cnobierebaSi,<br />
gaeRviZebina CvenSi samarTlisa da<br />
TanagrZnobis gancda Zveli safrangeTis<br />
sazogadoebis mimarT, romelmac didi<br />
ZalisxmeviTa da didebiT icxovra 15<br />
saukunis ganmavlobaSi, raTa Seeqmna is<br />
memkvid reoba, romelic Cven miviReT~ 149 .<br />
warsuli warmogvidgenda kacobriobis<br />
xa siaTs, Rirsebas da beds. istoriuli<br />
Zeglebi ar moicavda mxolod da mxolod<br />
erT istoriul fazas, aramed qmnida<br />
mowmobaTa uwyvet, ga n grZobad jaWvs<br />
(23 oqtomberi, 1830). da Tumca is nanonda<br />
mraval dana kargs, musée des monuments<br />
Français-is CaTvliT, mainc Segulianebuli<br />
iyo bolo drois gamokvlevebi mas<br />
imediT aRavsebda. safrangeTis arqiteqtu<br />
ruli memkvidreoba saocrad mdidari<br />
iyo, magram misi mdgomareoba _ Zalian<br />
cudi. istoriuli Senobebis uniaTo Seke-<br />
Tebebis gamosasworeb lad meti kvleva<br />
da istoriuli <strong>arqiteqturis</strong> meti codna<br />
iyo saWiro, agreTve meti yuradReba<br />
gamagrebisa da <strong>konservaciis</strong>admi da ara<br />
res tav raciisa da rekonstruqciisadmi.<br />
arsebuli resursebi Zalian SezRu duli<br />
iyo da maTi marTva ar iyo ioli saqme.<br />
nacvlad Tanxebis kon centraciisa ramdenime<br />
gamorCeul nagebobaze, komisiam<br />
amjobina Tanxe bis ufro didi raodenobis<br />
SenobebisTvis gamoyeneba, minimaluri<br />
Care viT am etapze da momavalSi maTi<br />
gagrZelebis imediT, roca meti saxs rebi<br />
gamoCndeboda. generaluri inspeqtoris<br />
Carevis ufleba Zalian Se z Ruduli iyo<br />
da, xSir SemTxvevaSi, mas SeeZlo, mxolod<br />
ecada, daerw munebina adgilobrivi<br />
xelisufleba, Tavi Seekavebina ama Tu<br />
im Zeglis dangrevisgan, Tu amas ar moi-<br />
Txovda transportis problemebi an ram<br />
msgavsi mizezebi.<br />
1831 wels lui vitem (1802-73 ww.) pirvelad<br />
imogzaura qveynis ku l turuli<br />
memkvidreobis Sesaswavlad da masze moxsenebis<br />
mosamzadeb lad. man SearCia is<br />
istoriuli Senobebi, romlebic gansaku-<br />
TrebiT sa gulisxmo iyo xelovnebisa da<br />
<strong>arqiteqturis</strong> istoriisTvis; Senobebi,<br />
romlebmac igi yvelaze metad miizida,<br />
XIII-XV saukuneebiT TariRdebo da. vites<br />
SefasebebSi sakmao mgrZnobeloba gamo-<br />
149 lèon, 1951:114.
sCans; igi gulisyuriT ekideboda ara<br />
mxolod mTavar Zeglebs, aramed istoriuli<br />
nagebobebis ufro farTo speqtrsac.<br />
reimsis kaTedralisTvis man moamzada<br />
calke moxsenebiTi baraTi, Seke-<br />
TebaTa aucileblobis miTiTebiT. man<br />
rekomen da cia misca sanlisis taZris Spilis<br />
konservacias da SekeTebas, ro gorc<br />
am rigis unikalur nimuSs. reimsis senremis<br />
taZris msgavsi na war moebebi mas<br />
imiT moswonda, rom aq ukeT SeiZleboda<br />
aRmSeneblobis sxvadasxva periodis gamovlena<br />
da aRqma. sxva Senobebi, Tundac<br />
nakleb mimzidveli Tavisi gare da Sida<br />
saxiT, mainc SesaZloa gansakuTrebuli<br />
yuradRebis sagani gamxdariyo maTi<br />
xasiaTis mSvenieri Sewonaswo re biT, daxvewili<br />
wesrigis, faqizi da originaluri<br />
detalebis gamo. xSir SemTxvevaSi,<br />
vites uxdeboda brZola Senobis Tundac<br />
nawilis ga dasarCenad mainc. noanSi,<br />
magaliTad, patara koxta kluatri mis<br />
Casv lamde ori wliT adre, sruliad umizezod,<br />
mTlianad daangries; igi moiTxovda,<br />
rom darCenili ori Tu sami TaRi<br />
mainc SeenarCunebinaT. sent-omerSi man<br />
aRmoaCina, rom macxovreblebi sruliad<br />
gulgrilad uyureben, rogor emuqreba<br />
dangreva istoriulad metad mniSvnelovan<br />
san-bertenis saabatos nangrevebs da<br />
rom mxolod ramdenime ingliseli mogzauri<br />
cdilobs maT gadarCenas. man gaamaxvila<br />
yuradReba kYusis Za lian mniSvnelovani<br />
cixe-darbazis nangrevebze da<br />
SesTavaza misi deta luri aRdgena, raTa<br />
`warmovadginoT misi interieris mor-<br />
Tuloba da gamarTuloba, davubrunoT<br />
forma, feri da, Tu SeiZleba ase iTqvas,<br />
mi si Tavdapirveli cxovreba~ 150 , magram<br />
ara TviT realur adgilas, aramed qa-<br />
Raldze (mogvianebiT, eJen viole-ledYukma<br />
es nawyveti daimowma pYe r fonis<br />
sasaxlis restavraciasTan dakavSirebiT,<br />
amayobda ra imiT, rom SeZlo am ocnebis<br />
qvaSi ganxorcieleba).<br />
150 iqve<br />
romantizmis epoqa 169<br />
es Senobebi bolo ormoci wlis ganmavlobaSi,<br />
uyuradRebobisa da ngrevisgan<br />
Zlier dazianda da gadaudebel<br />
qmedebebs iTxovda. vite acnobierebda,<br />
rom saxelmwifos SeuZlia daicvas mxolod<br />
mis uSualo mflobelobaSi myofi<br />
istoriuli Senobebi da moiTxovda, rom<br />
sakmari si Tanxebi gamoyofiliyo, Tundac<br />
im SenobaTa gasamagreblad, romleb sac<br />
sruli dangrevis safrTxe emuqreboda.<br />
nakleb saintereso nimuSebi an iseTebi,<br />
romlebic rigian fizikur mdgomareobaSi<br />
iyo, adgilobrivi xelisuflebis<br />
sazrunavi unda yofiliyo. rac Seexeba<br />
kerZo sakuTre bas, aq erTaderTi gza _<br />
mflobelTa daintereseba iyo. es rTuli<br />
amo cana iyo. warsulTan kavSiri gawyvetil<br />
iqna da axal Taobas naklebad, an<br />
sulac ar enaRvleboda Zveli Zeglebis<br />
bedi. xalxi unda aeZule binaT, waekiTxaT<br />
da gaegoT es Zeglebi, rogorc maTi sakuTari<br />
istoriis mowmobani.<br />
`<strong>istoria</strong>, rogorc gonieri moqandake,<br />
maTi Semamkobeli mogonebe bis gacocxlebiT,<br />
ubrunebs Zeglebs siWabukesa da<br />
sicocxles. igi gamoavlens maT dakargul<br />
mniSvnelobas; Zvirfass da sayvarels<br />
xdis im qalaqebisTvis, romelTa<br />
warsulis mowmeni arian isini da aR-<br />
Zravs sazogadoebaSi SurisZiebisa da<br />
risxvis grZno bas imaT mimarT, vinc maT<br />
ganadgurebas ganizraxavs.~ 151<br />
1833 wels hYugom, arsebiTad, swored es<br />
gaakeTa: man notr-dami xalxs misi istoriis<br />
meSveobiT daalaparaka; man <strong>istoria</strong><br />
gaacocxla. imave wels vitem, imave<br />
mizniT, erT tomad gamoaqveyna normandiis<br />
qa laq dYepis <strong>istoria</strong>, pirveli<br />
mis mier ganzraxuli seriidan `Histoire<br />
des anciennes villes de France” (safrange-<br />
Tis Zveli qalaqebis <strong>istoria</strong>). mas surda,<br />
es gamocema qalaqis arqiteqturuli<br />
<strong>istoria</strong> gamxdariyo da TviT Zeglebs<br />
151 vitet, l., histoire des anciennes villes de France, 1re<br />
série, haute normandie, Dieppe, 2 vols, Paris 1833,<br />
i:viii
170 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
moeyolaT Tavisi ambavi. igi dainteresebuli<br />
iyo ara mxolod qvis ZeglebiT,<br />
aramed aseve afasebda tradiciebs, Zvel<br />
adgilobriv adaT-Cvevebs, miwamiyril<br />
`ilYustraciebs~ da warsulis usamarTlod<br />
daviwyebul adgilebs _ Rirseul<br />
memorialebs. 152 1834 wels, politiku ri<br />
karieris gamo, vite gadadga generaluri<br />
inspeqtoris Tanamdebobi dan, Tumca<br />
mWidrod TanamSromlobda Tavis SemcvlelTan,<br />
prosper merimesTan. igi mravali<br />
wlis ganmavlobaSi Tavmjdomareobda<br />
Commission des monuments historiques da,<br />
merimesTan erTad, am komisiis wamy van<br />
wevrTagani iyo. miaCndaT, rom man misca<br />
biZgi safrangeTis istori u li nagebobebis<br />
gagebisadmi kritikul midgomas. am<br />
TvalsazrisiT, sa Ta nado niSnuli gaxda<br />
misi 1831 wlis moxseneba, ramac dasabami<br />
mis ca warsulis ufro sistemur Seswavlas,<br />
Sua saukuneebis xelosanTa gaTvaliswinebisas.<br />
vite icnobda bolo drois<br />
aRmoCenebs berZnuli xuroTmoZRvrebis<br />
poliqromiulobis Taobaze da man miu-<br />
TiTa, rom msgavsi ram, Tumca mogviano<br />
SeTeTrebaTa gamo uCinari, Sua saukuneebis<br />
Se nobebSic arsebobda (viollet-le-Duc,<br />
1854-68:Xiii, restauration).<br />
1830-ian wlebSi Seiqmna istoriuli<br />
Senobebisa da xelovnebis na war moebebze<br />
mzrunveli ramdenime organizacia. 1830<br />
wels gizos mier daarsebulma Comité<br />
des arts-ma Seicvala dasaxeleba, daerqva<br />
`Comité des travaux historiques” (istoriul<br />
samuSaoTa komiteti) da ganaTlebis<br />
samini s t ros daeqvemdebara. 1837 wels<br />
Sinagan saqmeTa ministrma, kamil baSasom,<br />
grafma de montalivem (1801-80 ww.),<br />
Jan-pYeris vaJma, daafuZna `Commission<br />
des monuments historiques” (istoriul ZeglTa<br />
komisia). am komisi is mizani iyo,<br />
prefeqtebs da generalur inspeq tors<br />
istoriuli Senobebis Sefasebasa, klasifikaciasa<br />
da maTi resta v ra ciis prioritetebis<br />
dadgenaSi daxmareboda (1838<br />
152 iqve, ix<br />
sur. 5.14. prosper merime (1803-70 ww.), s. t.<br />
roSaris portreti (Arch. Phot. Paris -CNMHS)<br />
wlis 29 ianvris de k reti). samagierod,<br />
kaTedralebi religiis saministrosTan<br />
arsebul “Direction générale de l’administration<br />
des cultes”-is (kultTa gamgebeli<br />
genera lu ri di reqcia) daqvemdebareba-<br />
Si gadavida da 1848 wlamde yvela saxis<br />
samuSaoebs adgilobrivi arqiteqtorebi<br />
awarmoebdnen. Semdeg Seiqmna `Commission<br />
des edifices réligieux~ (religiur SenobaTa<br />
komisia) da kaTedra lebze e.w. `saeparqio<br />
arqiteqtorebs~ daekisraT pasuxismgebloba.<br />
prosper merime (1803-70 ww.) generalur<br />
inspeqtorad 1834 wels dainiSna da<br />
oc welze met xans Service des monuments<br />
historique-is (istori ul ZeglTa samsaxuri)<br />
wamZRoli piri gaxldaT, rac 1853<br />
wels misi fo r ma luri gadadgomis Semdegac<br />
gagrZelda. es saqme uamrav mimosvlas<br />
moiTxovda. misi pirveli mogzauroba<br />
1834 welis ivlis-dekemberSi oTx
naxevari Tve gagrZelda da safrangeTis<br />
samxreTi moicva. Tanamdebo baze yofnisas<br />
mas TiTqmis yovel wels uwevda msgavsi<br />
mgzavroba, iseve rogorc ufro xanmokle<br />
gasvlebic. mas daxmarebas uwevda<br />
`Commission des monuments historiques”. misi<br />
zogi wevri mas moxsenebiTi baraTebis<br />
war d ge naSi exmareboda: baroni JYusten<br />
teilori, ogYust leprevo, Sarl lenormani,<br />
a-n. karistYe da Jak dYuba. garda<br />
amisa, qveynis yvela mxare Si moipoveboda<br />
korespondentebi, adgilobrivi arqiteqturuli<br />
sazoga doe be bis wevrebi,<br />
gansakuTrebiT ki `société des antiquaries de<br />
France” (saf ran ge Tis antikvarTa sazogadoeba)<br />
da `Société française d’archéologies”is<br />
we v re bi, Tumca maTi amocanebi ar iyo<br />
mkafiod gansazRvruli.<br />
arqiteqtorebi ganaTlebas tradiciulad<br />
académie des beaux-arts-Si (natif<br />
xelovnebaTa akademia) iRebdnen,<br />
romelic mWidrod iyo dakav Si re bu li<br />
klasikur tradiciasTan. konfliqtma<br />
klasicistebsa da medie va lis tebs Soris<br />
kulminacias 1840-iani da 1850-iani<br />
wlebis kamaTis dros miaRwia (Patetta,<br />
1974; Epron, 1997). kartremer-de-kensi,<br />
rogorc akade mi is mdivani, uryevi iyo<br />
Tavis damokidebulebaSi Sua saukuneebis<br />
arqi teqturis mimarT da 1880-ian<br />
wlebamde am sagnis sistemuri swavleba<br />
arc xdeboda. es niSnavda, rom `service<br />
des monuments historiques”-is mTavari<br />
amocana iyo moemzadebina da gaewvrTna<br />
rogorc arqiteqtorebi, aseve teqnikosebi<br />
da xelosnebi Sua saukuneebis Senobebis<br />
restavraciasTan dakavSirebuli<br />
saqmianobisTvis. Tavidan komisiis mier<br />
dasaqmebul ar qi teqtorTa jgufi sakmaod<br />
mcire iyo da, umetesad, parizSi<br />
imyofebo da. masSi Sediodnen viole-ledYuki<br />
da emil bYosvilvaldi da saqmis<br />
umetesi tvirTi maT mxrebs daawva. bYosvilvaldi<br />
(1815-96 ww.), romelic 1843<br />
wels arqiteqtorad muSaobda, 1860 wels<br />
generaluri inspeqtori da komisiis we-<br />
romantizmis epoqa 171<br />
vri iyo, muSaobda, mag., Sartris, manis,<br />
da sent-Sapelis restavraciaze (lasYus<br />
gardacvalebis mere), agreTve kYusis<br />
cixe-dar bazze. adgilobrivi arqiteqtorebi,<br />
zedamxedvelebi da teqnikosebi<br />
Ca r Tulni iyvnen samuSaoebSi, Tumca<br />
xSirad warmoiqmneboda sirTuleebi maT<br />
mier parizelTa miTiTebebis Sesrulebaze<br />
ampartavnulad uaris Tqmis gamo. dapirispireba<br />
sxvadasxva uwyebaTa Sorisac<br />
warmoiSveboda. zogi wamyvani piri,<br />
Tundac, merime da viole-le-dYuki, er-<br />
Tdroulad ra m denime komitetis wevri<br />
iyo da ramdenime uwyebaSi msaxurobda.<br />
1837 wels restavraciis bYujeti<br />
gaizarda da prefeqtebs gaegzav naT cirkulYari,<br />
samTavrobo dafinansebaze ganacxadebi<br />
waredginaT. mTli anobaSi 83<br />
prefeqturidan 669 ganacxadi Semovida<br />
da zogo maTga ni komisiam gamohyo, rogorc<br />
gansakuTrebiT mniSvnelovani. yvelas<br />
dakmayofilebis saSualeba ar iyo:<br />
an unda gadaewyvitaT, Tanxebi ram denime<br />
yvelaze mniSvnelovanze daexarjaT,<br />
sxvebi ki momavlisTvis gadaedoT, an<br />
arsebuli Tanxebi SenobaTa ufro did<br />
raodenobaze gada e na wi le binaT, yvela<br />
SemTxvevaSi, rac SeiZleboda gadaudebeli<br />
prob le me bis mosagvareblad. upiratesoba<br />
am meore gzas mianiWes, xolo<br />
pre feqturebisgan xarjebSi monawileobas<br />
moelodnen. zog SemTxvevaSi, saxelmwifo<br />
Tanxebi mxolod simboluri iyo<br />
da miznad adgilobrivi xe lisuflebis<br />
waqezebas isaxavda. prioriteti mieniWa<br />
gadaudebel Se ke Te bas, ngrevis SeCerebas,<br />
vidre sruli restavraciis Catarebis<br />
saSu a leba gaCndeboda. Tumca iyo<br />
ramdenime nageboba, rogoricaa romauli<br />
amfiTeatrebi arlsa da nimSi, wm. magdalinas<br />
eklesia vezeleSi da sen-Sapeli<br />
parizSi, romlebsac upiratesoba miecaT<br />
maTi arqiteqturuli da istoriuli Rirebulebisa<br />
da SekeTebaTa gadaudeblobis<br />
gamo.<br />
komisiis mier aRnusxuli Zeglebis
172 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
raodenoba 1840 wels dafiqsi re buli 934dan,<br />
1849 wels 3000-mde gaizarda. umetesi<br />
maTgani religiu ri daniSnulebisa<br />
da Suasaukunovani iyo. Semdeg modioda<br />
romauli si Z veleni, xolo sxva saxis nagebobebi<br />
SedarebiT mcirericxovani iyo.<br />
bevri ufro axali drois Senoba kerZo<br />
sakuTrebas warmoadgenda da, Sesabamisad,<br />
saxelmwifo kontrols ar eqvemdebareboda.<br />
gizom specia lu ri komiteti<br />
Seqmna, franguli memkvidreobis nusxis<br />
Sesadgenad. Semdgom arqiteqturuli dokumentaciis<br />
Sedgena, ZiriTadad, `Comite<br />
des arts”-is movaleobebSi Sedioda, Tumca<br />
`Commission des monuments historiques” agreTve<br />
amzadebda anazomebs subsidirebisa da<br />
restavraciisTvis. 153 ar qe o lo giisa da kvlevis<br />
miznebis gaTvaliswinebiT, komisiam<br />
mogvianebiT gadawyvita, gansakuTrebuli<br />
yuradReba im Senobebze gaemaxvilebina,<br />
romelTac dandgreva emuqreboda da maTi<br />
fiqsacia Caetarebina.<br />
153 rodesac viole-le-dYuks vezeles proeqti<br />
daevala, merimem mas we rili miswera amis<br />
Sesaxeb da Seaxsena, rom mas originaluri<br />
Zegli sadmi pativiscema marTebda. (mérimée<br />
to mme Georges viollet-le-Duc. February 1840).
6<br />
stilisturi restavracia<br />
XIX saukunis pirveli naxevris miwuruls<br />
istoriuli Zeglebis ro mantikul<br />
trfobas axali Zala STabera im TviTdarwmunebam,<br />
romelic Ta na med rove<br />
mecnierebis da teqnologiebis ganviTarebam,<br />
xolo filosofia Si _ pozitivizmma<br />
warmoSva. maSin, roca Tanadroul<br />
arqiteqturaSi ek leq tizmi gabatonda,<br />
istoriul Senobebze zrunva istorizmmac<br />
Seamtkica. sul ufro met evropul<br />
qveyanaSi xdeba mniSvnelovani istoriuli<br />
Seno be bis erovnul Zeglebad gamocxadeba<br />
da, rogorc eris miRwevebis<br />
gamom Cen Ta, Sesaferis stiliT maTi<br />
restavracia. Suasaukunovani Senobebis<br />
ing lissa da prusiaSi wamowyebuli<br />
restavracia, viTarca stilisturi<br />
mTli a no bis restavracia, safrangeTis<br />
`Service des monuments historiques”-ma (istoriul<br />
ZeglTa samsaxuri) daasabuTa.<br />
6.1. restavraciis principebi da<br />
praqtika safrangeTSi<br />
XIX saukunis pirvel naxevarSi arqiteqtorebma<br />
da mSeneblebma je rac araferi<br />
icodnen Sua saukuneebis arqiteqturul<br />
sistemebsa da teq no logiebze. 154 prosper<br />
merimes kargad esmoda, rom SemkeTebeli,<br />
iseve saSi Si SeiZleba iyos, rogorc damangreveli!<br />
Sesabamis xifaTT naTlad aCveneb<br />
da sen-denis saabatos eklesiis magali-<br />
Ti. eklesiaSi samuSaoebi 1805 wli dan mimdinareobda<br />
revolYuciiT miyenebuli ga-<br />
154 1846-47 ww.-Si mimdinareobda `goTicistebis~<br />
da `klasicistebis~ kamaTi (Patetta, 1974).<br />
nadgurebis Sedegebis gamosasworeblad,<br />
magram misi konstruqciuli sistemis sa-<br />
Tanado gagebis gareSe (Didron, 1846:175; leniaud,<br />
1980:78). 1837 wlis ivnisSi Crdilodasavle<br />
Ti Spilis wvers mexi daeca da<br />
SekeTeba fransua debres (1777-1850 ww.),<br />
sur. 6.1. sen-denis saabatos eklesia ori<br />
koSkiT. naxati miewereba martiaJs, XVII s.<br />
(Arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />
173
174 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
`Conceil des bâtiments civils”-is (sazogadoebrivi<br />
mSeneblobis sabWos) wevrs da e vala.<br />
dazianebuli nawilis SekeTebis nacvlad,<br />
man gadawyvita daeSala Spili da koSki<br />
TiTqmis mTavari Sesasvlelis Tavze arsebul<br />
platfor mamde. qveda nawilSi arsebuli<br />
bzarebis mizezebis saTanado kvlevis<br />
ga reSe, man aago axali da ufro mZime<br />
koSki. axali bzarebi maleve gaCnda da kvlav<br />
SekeTda cementisa da rkinis Wimebis<br />
gamoyenebiT, Tumca mdgo mareoba gauaresda.<br />
1844 wels sajaro samuSaoTa ministrma<br />
am axali nage bo bis daSlis brZaneba<br />
gasca. amave dros didroni werda: `Cven<br />
did zians ver davinaxavdiT imaSic, mTeli<br />
portalis dangrevac Tu moindomes. mTeli<br />
gulwrfelobiT unda ganvacxadoT,<br />
rom sen-deni aRar warmoadgens CvenTvis<br />
raime interess. gvirCevnia, es Zegli<br />
saerTod daingres, vidre ase rigad damaxinjdes....<br />
bevr adamians pativis ayras<br />
sikvdili urCev nia.~ 155 es sityvebi, romelic<br />
jon raskinis winaswaruwyebad gaismis,<br />
qmedi Ti gamodga. debre gadadga da<br />
samuSaoebi daevala viole-le-dYuks, romelic<br />
gamagrebiT Semoifargla da axali<br />
koSkis agebas ar cdila.<br />
XV saukunis almodebuli goTikis<br />
nimuSis, sen-Jermen l’oqseruas eklesiis<br />
restavracia, luvris pirispir<br />
parizSi, pirveli skola gaxda moqandakeebis,<br />
vitraJistebis da sxva xelosanTaTvis,<br />
iseve rogorc arqi teq torrestavratorebisTvis<br />
_ Tumca TviT<br />
samuSao im droisTvis sakma od sadavo<br />
oyo (leniaud, 1980:57). `Comité des arts et<br />
monuments”-is Sekrebaze 1839 wlis mart-<br />
Si, viqtor hYugom dagmo akldamisa da<br />
samkveTlos ori kape lis dangreva; sarkmlebis<br />
amoqolva da XV saukunis gisosebis<br />
moxsna; Se sasvleli portikebis gadaxurvebis<br />
moxsnis gadawyvetileba da<br />
eklesiis in terieris gafxekva. samuSaoebi<br />
warmoebda parizis municipalitetis<br />
pasu xis mgeblobiT, xolo aRmasrule-<br />
155 Didron, 1846.<br />
beli arqiteqtori iyo etYen-ipolit<br />
gode (1781-1869 ww.), romelic parizis<br />
ramdenime eklesiaze, maT Soris notrdam<br />
sa da sen-Jermen-de-preze muSaobda;<br />
man restavracia Cautara parizis<br />
saqa la qo TviTmmarTvelobis Senobas<br />
da SeakeTa amienis kaTedrali. rogorc<br />
restavrators, godes yvela SesaZlebeli<br />
braldeba wauyenes: cementisa da<br />
rkinis gauazrebeli gamoyeneba, ramac<br />
qvebis dabzarva gamoiwvia; samSeneb lo<br />
problemebis namdvili mizezebis argageba,<br />
SekeTebaTa zedapiruli xa siaTi,<br />
stilebis aRreva, ZviradRirebuli, zedapiruli<br />
da daudevari res tav racia. 156<br />
xsenebuli magaliTebis gaTvaliswinebiT,<br />
restavraciis principebi Seicvala<br />
_ 1830-iani wlebis saguldagulo<br />
arqeologiur kvlevaze dafuZ ne bu li minimaluri<br />
sakonservacio Carevis koncefcia,<br />
saukunis Sua xanis T vis, ufro mkve-<br />
Tr `srul restavraciad~ iqca. adreul<br />
principebs Tavi mo u yara adolf napoleon<br />
didronma (1806-67 ww.), arqeologma,<br />
vitraJis os tat ma da 1844 wels Les Annales<br />
archéologiques-s damfuZnebelma, romelic,<br />
ama ve dros, 1840-ian wlebSi restavraciis<br />
yvelaze cnobili kritikosi iyo safrangeTSi.<br />
1839 wels man es principebi<br />
Semdegnairad Camoayaliba, rasac Se mdgom<br />
xSirad imeorebdnen: `rac Seexeba Zvel Zeglebs,<br />
ukeTesia gaamag ro, vidre SeakeTo,<br />
jobs SeakeTo, vidre restavracia gauke-<br />
To, jobs res tavrireba, vidre aRdgena,<br />
jobs aRdgena, vidre Selamazeba. aravi-<br />
Tar Sem TxvevaSi araferi unda daematos<br />
da, rac mTavria, araferi unda moSordes.~<br />
157 didroni iyo godes erTi yvelaze<br />
mgznebare kritikosi da mis namuSe vars<br />
uwodebda `style goddique!~. 158<br />
156 Guilhermy, 9 February 1843, l’univers (leniaud,<br />
1980:62).<br />
157 Didron in Bulletin archèologique, 1, 1839:47.<br />
158 Didron, in: l’univers, 3 December 1842 (leniaud,<br />
1980-58).
merime, cxadia, didronis principebs<br />
gamoxatavda, roca aqebda sa trium<br />
fo TaRis konservacias oranJSi da<br />
restavratorTa `karg gemovne bas~, romlebmac<br />
arc ki scades risame restavrireba.<br />
igi miiCnevda, rom nimSi rekonstruqcia<br />
Zalian Sors wavida: ukeTesi<br />
iqneboda Tavdapirve li nagebobis gamagrebiT<br />
Semofargvla. Zveli Suasaukunovani<br />
nagebobebis Sem TxvevaSic ki, rogoricaa<br />
sen-loranis kripta grenoblSi<br />
(isère), is wina aRm degi iyo rekonstruqciis<br />
gagrZelebisa, vinaidan es daazianebda<br />
Zeg lis arqeologiur faseulobas (mérimée,<br />
1971). principSi, merime Tvlida,<br />
rom yvela periodi da yvela stili imsaxurebda<br />
dacvas, magram, amave dros, is<br />
rCevas iZleoda, mTavrobas monawileoba<br />
mieRo mxolod im pro eqtebSi, romlebic<br />
WeSmaritad `Rirseuli~ (digné) iqneboda.<br />
amgvari dacu li Senobebis restavraciis<br />
instruqciebi mkafiod miuTiTebda, rom:<br />
`unda moveridoT yvela saxis siaxles<br />
da konservaciaCatarebuli mo de lebis<br />
formebi guldasmiT unda iqnas gadmoRebuli.<br />
iq, sadac ori gi nalis raime<br />
kvali aRaraa darCenili, xelovanma unda<br />
gaaorkecos kvleva da Seswavla imave periodis,<br />
imave stilis, imave qveynisa, Zegl<br />
Ta paralelebi moiZios da es tipebi<br />
msgavs viTarebasa da msgavsi TanafardobiT<br />
gadmoiRos~. 159<br />
maSin roca merime originaluri <strong>arqiteqturis</strong><br />
gulmod gine SenarCu ne bas da<br />
momavali Taobebis Tvis mis `xeluxlebel~<br />
wardgenas moiTxovda, es xSirad mxolod<br />
ganazraxiRa iyo. rac ufro meti<br />
unar-Cvevebi da cod na grovdeboda, miT<br />
meti iyo rwmena imisa, rom SesaZlebelia<br />
analogiebis safuZvelze dakarguli<br />
nawilebis farTo rekonstruqciis<br />
Catareba. meri memac da didronmac<br />
ukve moumzades niadagi `stilistur<br />
restavracias~, romelic safrangeTSi<br />
159 mérimée, 1843:81.<br />
stilisturi restavracia 175<br />
praqtikulad viole-le-dYukma ganaxorciela,<br />
ing lisSi ki ser jorj Jilber<br />
skotma. meore mxriv, faqti iyo, rom<br />
bolo aTwleulebis ganmavlobaSi istoriuli<br />
Senobebi Zlier dazianebuliyo.<br />
bevri Senoba mitovebuli iyo, xolo uxarisxod<br />
Catarebuli SekeTebani mxolod<br />
arTulebda mdgomareobas. am viTarebas<br />
gulisxmobda 1845 wels montalamberi,<br />
roca werda parizis notr-damze: `es<br />
aris WeSmaritad umaR lesi da wminda<br />
patriotizmis aqti, vinaidan droisa<br />
da barbarosuli ucodinrobis damangreveli<br />
zemoqmedeba moSordeba am Senobas,<br />
romelic aris mowmoba franguli<br />
geniis upiratesobisa Sua saukuneebSi<br />
da jerac warmoadgens eris ulamazes<br />
samkauls.~ 160<br />
hYugom ver moigo kampania godes winaaRmdeg;<br />
restavracia ganzrax visamebr<br />
Catarda, Tumca yvelaferi arc ise cudi<br />
iyo. da TviT hYugomac aRiara, rom<br />
mTavari Sesasvlelis portikis aRdgena<br />
zedmiwevniT `faqi zad, codniT,<br />
keTilsindisierad~ moxda da dakarguli<br />
originalis gul da gul asaxulobebs<br />
efuZneboda. arsebrivad es portiki<br />
godes axalga zrda inspeqtors,<br />
Jan-batist lasYus (1807-57 ww.) daekisra,<br />
safrangeTSi goTuri aRorZinebis<br />
Tavgamodebul mxardamWers, romelic<br />
Semdgom mniSv nelovan sarestavracio<br />
proeqtebze muSaobda, uwinaresad, sen-<br />
Sapel ze da, Tavis umcros kolegasTan,<br />
eJen viole-le-dYukTan erTad, parizis<br />
notr-damze. nort-damis restavrciisTvis<br />
1842 wels konkursi gamocxadda, romel<br />
Sic lasYusa da viole-le-dYuks neba<br />
miecaT araoficialurad mie RoT monawileoba.<br />
didronze maTma ganacxadma<br />
didi STabeWdileba moaxdi na, igi werda:<br />
`axalgazrda arqiteqtorebs Soris, madloba<br />
RmerTs, ram de nime misaRebi aRmoCnda,<br />
erTi maTgani [lasYu], romelic<br />
160 Didron in annales archéologiques, iii, 592, n. 39,<br />
1845:113.
176 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
yvelaze mcod nea da yvelaze Wkviani<br />
Cveni drois im xelovanTagan, visTvisac<br />
goTuri <strong>arqiteqturis</strong> Rrma Seswavlam<br />
da mkacrma praqtikam didi Rirebuleba<br />
Ses Zi na, gamorCeul da arCeul iqna yvela<br />
im adamianis mier, vinc parizis notrdamiTaa<br />
dainteresebuli~. 161 lasYusa da<br />
viole-le-dYukis ganacxads upiratesoba<br />
mianiWes, Tumca maT unda warmoedginaT<br />
samuSaoTa Seswore bu li gegma, romelic<br />
sabolood 1845 wels damtkicda.<br />
lasYus damokidebuleba istoriuli<br />
Zeglebis restavraciis mi marT mkacrad<br />
`mecnieruli~ da `pozitivisturi~ iyo,<br />
xolo Semoqmedi xe lo vani, misiT, ganze<br />
unda gandgariyo.<br />
`roca arqiteqtori Zeglis restavracias<br />
ivalebs, man unda mecnie ru li codna<br />
SeiZinos. Sesabamisad, xelovani mTlianad<br />
ganze unda gad ges, daiviwyos Tavisi<br />
gemovneba, prioritetebi da instiqtebi<br />
da er Tad erT da mudmiv miznad hqondes<br />
konservacia, gamagreba da rac Se iZleba<br />
mciredis damateba, isic mxolod maSin,<br />
roca es gadaudeb lad aris aucilebeli.<br />
TiTqmis religiuri krZalviT unda<br />
gamoiZi os man formebi, masala da Zveli<br />
samuSao meTodologiac ki, vinai dan sizuste<br />
da istoriuli WeSmariteba iseve<br />
mniSvnelovania Seno bis T vis, rogorc<br />
masala da forma. restavraciis dros<br />
arsebiTia, xelovani mudmivad acnobierebdes,<br />
rom misi namuSevari daviwyebul<br />
unda iqnas da mTeli Zalisxmeva<br />
imas moaxmaros, rom Zeglze misi yofnis<br />
raime kvali ar moiZebnebodes. Cveni xedviT,<br />
es marto den mec nierebaa, mxolod<br />
da mxolod arqeologia.~ 162<br />
am gancxadebaSi, romelic Annales<br />
archeologiques-Si 1845 wels daibeWda,<br />
lasYum gamokveTa samecniero meTodologiaze,<br />
`archéologie nationale~-ze dafuZnebuli<br />
restavraciis mizandasaxu-<br />
161 Didron. ‘notre-Dame’, l’univers, 11 october 1842<br />
(leniaud, 1980:62).<br />
162 lassus, 1845:529<br />
loba, romelic Sua saukunee bis <strong>arqiteqturis</strong><br />
istoriis warmoCenas ganizraxavda.<br />
lasYu cnobili iyo am dargSi Tavis<br />
gamokvlevebiT; 1837 wels man SesTavaza<br />
sen-Sapelis Taoba ze monografiis gamoce<br />
ma da viYar d’onekuris Canawerebis gamocemazec<br />
mu Saobda.<br />
franguli restavraciis <strong>istoria</strong>Si<br />
yvelaze meti namdvilad eJen emanuel viole-le-dYukis<br />
(1814-79 ww.), arqiteqtorisa<br />
da Zeglebis mTavari inspeqtoris<br />
Sesaxeb Tqmula. misi gavlena _ rogorc<br />
dadebiTi, ise uar yofiTi _ ara mxolod<br />
safrangeTSi, aramed mTels msoflioSi<br />
igrZno boda. igi iyo emanuel violele-dYukis,<br />
tuilris samefo rezidenciis<br />
kon servatorisa da eJeni deleklYuzis<br />
vaJi, misi deda iyo diasaxlisi parizuli<br />
salonisa, sadac paraskevobiT<br />
am peri, stendali, Jirardeni, an sent-<br />
sur. 6.2. eJen emanuel viole-le-dYuki (1814-79).<br />
(Arch. Pho. Paris – Cnmhs)
Yovi ikribebodnen. eJens xelovnebisadmi<br />
midrekileba misi biZis, etYen<br />
deleklYuzisgan dayva; igi bevrs mogzaurobda<br />
da mSvenivrad xatav da. Tumca<br />
arasdros uswavlia <strong>arqiteqturis</strong> oficialur<br />
skolaSi, igi Ta visiT ganiswavla<br />
`sazogadoebriv samuSaoTa direqtoratis~<br />
saxelosno ebSi muSaobisa Tu<br />
centralur evropasa da italiaSi mogzaurobis<br />
wyalobiT.<br />
1838 wlis agvistoSi italiidan dabrunebis<br />
mere, igi istoriuli Senobebis<br />
sabWos sxdomebs damkvirveblis statusiT<br />
eswreboda da samefo arqivis mSeneblobis<br />
inspeqtoris moadgiled dainiSna.<br />
Semdegi wels igi narbonSi, sent-<br />
stilisturi restavracia 177<br />
sur. 6.3. sen-denis eklesia misi axlandeli<br />
saxiT, viole-le-dYukis restavraciis Sem deg. sur. 6.4. notr-damis eklesia bYonSi, romelic<br />
viole-le-dYukma aRadgina; man mas XVI s-is<br />
damatebebi moacila, raTa idealuri modelis<br />
Sesatyvisi gaexada. Sesasvle lis Tavze<br />
winandeli damreci saxuravebi wawvetebuli<br />
koSkebiani terasiT Seic va la. proeqti 1844<br />
w.-isaa, xolo samuSaoebi 1860-ain ww.-Si<br />
ganxorcielda.<br />
JYustis eklesiis SekeTebas amowmebda.<br />
mis cxovrebasa da moRvaweobaSi erTmaneTs<br />
uTavsdeboda arqeolog-istorikosis,<br />
konserva tor-restavratorisa<br />
da Semoqmedi arqiteqtoris interesebi.<br />
misi midgoma yovelTvis sistemuri<br />
iyo da yoveli calkeuli SemTxevevis<br />
saguldagu lo Seswavlas efuZneboda.<br />
merimem amomwuravi daxasiaTeba misca<br />
mas, ro ca Tqva, rom brwyinvale goneba
178 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
da saRi azrovneba aqvso: `man icis, rogor<br />
imsjelos, rac Zalian mniSvnelovania<br />
arqiteqturaSi, radgan am xe lovnebis<br />
mizani arsebiTad sasargebloobaa;<br />
msjelobis Secdoma ar SeiZ le ba imavdroulad<br />
TviT xelovnebis winaaRmdeg<br />
daSvebuli Secdomac ar iyos.~ 163<br />
misi warmatebuli moxsenebis Sedegad,<br />
aseve im dadebiTi STabeWdi le bis<br />
gamo, romelic man merimesa da komisiis<br />
sxva wevrebze moaxdina, igi wardgenil<br />
iqna vezeles wm. magdalinas taZarze samuSaod<br />
_ es misT vis erTi yvelaze mniSvnelovani<br />
proeqti gamodga, romelzec<br />
man 1859 wla m de, Tavisi karieris<br />
yvelaze mniSvnelovan monakveTSi, imuSava.<br />
1840 wels magdalinas restavraciaze<br />
muSaobis mere man samsaxurebrivad<br />
swrafad waiwia win da 1846 wels istoriuli<br />
Zeglebis sammarTvelos (Service des<br />
monuments historiques) ufrosad iqna daniSnuli.<br />
ori wlis mere igi religiu ri<br />
xelovnebis da Senobebis komisiis wevri<br />
gaxda, xolo 1853 wels epar qia luri<br />
Senobebis generalur inspeqtorad da<br />
163 merime sent-bYovs, 13.ii.1864 (mérimée, 1958,<br />
vi:1864-65:54).<br />
sur. 6.5. sinodaluri<br />
darbazi sansSi violele-dYuks<br />
religiuri<br />
da saero arqi teq turis<br />
dakavSirebis mSvenier<br />
nimuSad miaCnda. fasadi<br />
Zlier iyo dazianebuli<br />
da fragmentuli<br />
monacemebis safuZvelze<br />
iqna aRdgenili. samuSaoebi<br />
1855-1866 ww.-s Soris<br />
gasrulda.<br />
1857 wels ki eparqialur ar qiteqtorad<br />
dainiSna. xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
dargSi misi gama le buli kvleva-Zieba<br />
da misi daintereseba sxva sferoebiT,<br />
rogoricaa ge o logia da mTebi, sakmao<br />
masalas aZlevda mas aTobiT periodul<br />
gamoce mebSi (Annales archéologiques-is<br />
CaTvliT) didi raodenobiT narkvevebis<br />
dasa we rad. 1854-68 wlebSi man `franguli<br />
<strong>arqiteqturis</strong> leqsikonis~ aTi tomi<br />
gamoaqveyna, rasac Semdeg wlebSi ramdenime<br />
sxva gamocemac moyva, mag., ar qiteqturisa<br />
da avejis istoriis Sesaxeb. 164<br />
viole-le-dYuki brwyinvale grafikosi<br />
iyo da muSaobda rogorc arqiteqtori<br />
axali Senobebis daproeqtebisas,<br />
iseve rogorc avejisa da interierebis<br />
dizainze _ saimperatoro<br />
matareblis CaTvliT. mas aintere seb da<br />
pedagogiuri moRvaweoba da Tavisi wvlili<br />
Seitana dekoratiul xelovnebaTa<br />
da rewvis ganviTarebaSi. magram misi mTavari<br />
asparezi, ro gorc arqiteqtoris da<br />
rogorc inspeqtoris, istoriuli Senobebis<br />
res tavracia iyo. mas tradiciuli<br />
164 bibliografiisTvis, ix: viollet-le Duc, 1980;<br />
auzas, 1979: architectural Design, iii-iv, 1980.
sur. 6.6. vezeles wm. magdalinas eklesiis<br />
mTavari fasadi, restavraciamde. viole-ledYukis<br />
naxati (arch. Pho. Paris –Cnmhs)<br />
samSeneblo meTodebis da teqnologiebis<br />
safuZvliani codnac hqonda. misi mTavari<br />
sarestavracio proeqtebi pari zis, amienis,<br />
reimsis da klermon-feranis kaTedralebs,<br />
narbonis sent-JYus tis, vezeles wm.<br />
magdalinas, sen-denis, bYonis, tuluzis<br />
sent-ser nenis eklesiebs, aseve karkasonis<br />
gamagrebul Cité-s, sansis sinodalur da rbazs,<br />
kYusis da pYerfonis cixe-darbazebs<br />
da avinYonis galavans moicav da. garda<br />
amisa, igi monawile iyo mravalricxovani<br />
programisa safran geT Si, belgiaSi, niderlandebSi<br />
da SveicariaSi. misi pirdapiri<br />
Tu ara pirdapiri gavlena mTels evropaSi<br />
da sxva kontinentebzec ki igrZnoboda da<br />
igi, arsebiTad, sarestavracio moZraobis<br />
simbolo gaxda.<br />
6.1.1. vezele<br />
stilisturi restavracia 179<br />
sur. 6.7. axalgazrda viole-le-dYukis mier wm.<br />
magdalinas eklesiis restavracia safrangeTSi<br />
sarestavracio politikisaTvis mniSvnelovani<br />
sasinji aRmoCnda; samuSaoebma 1840-dan 1860an<br />
wlebis CaTvliT gastana.<br />
wm. magdalinas eklesia vezeleSi, parizis<br />
samxreT-aRmosavleTiT, 1979 wels<br />
iuneskos msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />
iqna Setanili, ro gorc safrangeTis<br />
erT-erTi pirvelxarisxovani franguli<br />
Zegli da mas mniSvnelovani adgili<br />
uWiravs franguli xuroTmoZRvrebis<br />
<strong>istoria</strong>Si. misi centraluri navi romanuli<br />
tradiciis mSvenieri nimuSia, xolo<br />
sa kurTxeveli msubuqi, Seisruli TaRebiT<br />
da nervYurebiani kamarebiT XII saukuneSi<br />
goTikaze gadasvlis niSansvetia.<br />
man didi gavlena iqonia bur gundiisa da<br />
Crdilo safrangeTis adreul goTur<br />
Senobebze. man sagange bo mniSvneloba
180 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
SeiZina jvarosnuli laSqrobebis dros;<br />
1146 wels bernar klervoeli aq qadagebda<br />
II jvarosnuli laSqrobis dawyebas; 1190<br />
wels safrangeTis mefe filip-avgustusi<br />
da inglisis mefe riCard lomguli ierusalimisken,<br />
mesame jvarosnul laSqroba-<br />
Si, swored aqedan daiZrnen.<br />
1840 wels merimes moxsenebiTi bara-<br />
Tis danarTad mocemul Zegle bis siaSi,<br />
romlebic samTavrobo mxardaWeras<br />
iTxovda, erT-erTi Senoba, romelmac<br />
sakmaod didi Tanxebi miiRo, vezeles<br />
wm. magdalinas eklesia iyo. pol leonma<br />
am sarestavracio samuSaoebs upiratesi<br />
mniSvneloba mianiWa, rogorc istoriul<br />
ZeglTa departamentis `naTlobis<br />
aqts~. man aseve safuZveli Cauyara viole-le-dYukis<br />
reputacias da dasabami<br />
misca mis dawinaurebas (leon, 1951). ori<br />
wlis mere, roca restavraciis pirveli<br />
safexuri dasrulda, merimem, am samuSaoTa<br />
mniSvnelobis gamosakveTad, ministrs<br />
Semdegi miswera:<br />
`roca germania udides Zalisxmevas<br />
aqsovs kYolnis taZris dasru le bis-<br />
Tvis, roca inglisi arafers iSurebs<br />
Zveli eklesiebis aRsad ge nad... udavod<br />
arc safrangeTi gaiRebs naklebs<br />
zemoTCamoTvli li Zeglebis, Sua saukuneebis<br />
<strong>arqiteqturis</strong> srulyofili<br />
nimuSebis, Se sakeTeblad. komisia imedovnebs,<br />
rom Tqven, batono ministro,<br />
ar daizarebT, gamosTxovoT kabinets<br />
saWiro saxsrebi am diadi saqmis Sesasruleblad,<br />
rac esoden mniSvnelovania<br />
Cveni erovnuli dide bis Tvis~ 165 .<br />
eklesias saukuneebis ganmavlobaSi Wirvarami<br />
gamoevlo, mimdebare mo nasteri<br />
ki daengriaT. roca 1834 wels aq merime<br />
Camovida, igi werda: `mTe li Senoba sacodav<br />
mdgomareobaSia; wvimis dros wyali<br />
Sig Caedineba da qvebs Soris mklavis<br />
sisxo xeebi izrdeba~ 166 . taZris interi-<br />
165 mèrimèe, 1843.<br />
166 merime leneels, 9.viii.1834.<br />
erSi yofni sas, mas esmoda, Tu rogor<br />
cviva kamaridan mcire kenWebi. gasaWiri<br />
yovel dRiurad izrdebao, afrTxilebda<br />
igi. `Tu magdalinas daxmareba kidev da<br />
kidev gadaideba, male mogvixdeba misi<br />
daSlis gadawyvelibis miReba, raTa Tavidan<br />
ubeduri SemTxvevebi aviciloT~. 167<br />
restavraciis Catarebis sabo loo Tanxmoba<br />
1840 wlis 30 maiss gaica, mas mere,<br />
rac viole-le-dYukma mox senebiTi bara-<br />
Ti da proeqtis monaxazi moamzada. man<br />
warmoadgina naxa zebi asian masStabSi,<br />
mTeli Senobis gegmebiT, WrilebiT<br />
da fasadebiT. mimdinare angariSebi<br />
sistematurad waredgineboda da yvela<br />
ZiriTadi ga da wyvetileba parizSi komisiis<br />
mier miiReboda.<br />
pirvelad samuSaoebi mTavar navSi,<br />
ganiv TaRebsa, arkbutanebsa da gverdi-<br />
Ti navebis gadaxurvis konstruqciebze<br />
warimarTa. 1841 wlis miwu ru lisTvis<br />
aRdgenil iqna 13 kontrforsi, 12 arkbutani,<br />
navis 3 kamara da Sesabamisi ganivi<br />
TaRebi. viole-le-dYukma gadaxurvisTvis<br />
cinkis gamoye ne ba SesTavaza, magram<br />
komisiam winandeburi kramitis (tuiles<br />
creuses) Senar Cu neba arCia. XVII saukunis<br />
arsebuli arkbutanebi ver asrulebda<br />
Tavis funqcias da Tavidan iqna agebuli<br />
konstruqciulad ufro gamarTuli<br />
for miTa da ukeTesi Tlili qviT. mTavari<br />
navis ganivi TaRebi rekonst ruirebul<br />
iqna Tavdapirveli naxevarwriuli<br />
formiT, dasavleTidan pir veli samis<br />
gamoklebiT, romlebic mxolod SeakeTes<br />
da deformirebul mdgomareobaSi datoves.<br />
axali kamarebi Tavdapirvelebze<br />
ufro msubuqi iyo. TandaTan samuSaoebma<br />
sakurTxevlis kapelebSi gadainacvla,<br />
Catarda yvela saxuravis SekeTeba,<br />
dasavleTi koSkis dagvirgvineba, interieris<br />
gaw menda SeTeTrebisgan da ornamentebisa<br />
da qandakebebis SekeTeba.<br />
viole-le-dYukis SexedulebiT, mTavari<br />
navis aRmosavleTi nawilis oTxi<br />
167 mérimée, 1835:63.
goTuri kamara aSenebul iqna romanuli<br />
kamaris Camongrevis mere, TumcaRa siCqareSi<br />
da `xelovnebaze daufiqreblad~<br />
_ isini ar iyo saTa na dod gadabmuli<br />
Zvel kedlebTan. kamara transeptis ko-<br />
Skebs Soris kons truqciulad mdgradi<br />
iyo, Tumca sxvebi Tavidan amoyvanas<br />
moiTxovda. daisva sakiTxi, ranairad<br />
unda gakeTebuliyo es. man SesTavaza<br />
rekonst ruq cia Tavdapirveli, romanuli<br />
formiT, rogorc danarCen navSi, rac<br />
navs esTetikur mTlianobas mianiWebda.<br />
yvela saWiro monacemi arsebobda, es<br />
uzrunvelyofda Senobis mdgradobas<br />
da Tanac ufro iafi dajdeboda, vidre<br />
arsebuli formiT aRdgena. kamara transeptis<br />
koSkebs Soris SeiZ le boda Tavisi<br />
goTuri formiT darCeniliyo da amgvarad<br />
damyardeboda kavSiri sakurTxevelsa<br />
da transepts Soris. 168 merime<br />
TviTonac miuTiTeb da mTavari navis<br />
xasiaTis erTianobis aRdgenis mniSvnelobaze,<br />
romelic goTuri CareviTY<br />
`dairRva~ da, yvela SemTxevaSi, kamarebis<br />
Tavidan amoy va nas urCevda. 169 komisia<br />
amas daeTanxma, magram rekonstruq cia<br />
dadgenili sakonservacio principebidan<br />
erTjerad gadaxvevad CaTvala da xazi<br />
gausva, rom amis safuZveli, ZiriTadad,<br />
konstruqciuli iyo.<br />
1842 wlis ianvarSi m. lenormanma,<br />
komisiis wevrma, ewvia ra vezeles,<br />
moiTxova, prioriteti, yvela juris<br />
`restavraciis~ winaSe, konsolida cias<br />
hqonoda. igi aRniSnavda, rom eklesiis<br />
mTavari Rirseba misi veeber Tela navis<br />
silamazeSi mdgomareobda da rom gare-<br />
Ta morTuloba winan delze uxvi ar unda<br />
yofiliyo. imave wels, merimem moaxsena,<br />
rom I fazis konstruqciuli TvalsazrisiT<br />
faqizi samuSaoebi dasrulda da<br />
askvnida: `udavoa, rom mniSvnelovani<br />
samuSaoebi, iseve rogorc mniSvnelovani<br />
168 viole-le-dYuki ministrs, 3.vi.1844.<br />
169 Commission m. h. 14 June 1844 (Bercé, 1979:324):<br />
merime vites, 5.vi.1847.<br />
stilisturi restavracia 181<br />
saxs rebi, jer kidev saWiroa; magram maT<br />
TvalSi, vinc kargad icis am ekle siis<br />
mdgomareoba, miRwevebi uzarmazaria<br />
da misi sruli aRdgena axla ukve mxolod<br />
droisa da Tanxebis sakiTxia.~ 170<br />
Sesrulda bevrad meti mo culobis samuSao,<br />
vidre Tavidan iyo Cafiqrebuli.<br />
nacvlad ubralo SekeTebisa an nawilobrivi<br />
aRdgenisa, bevr adgilas saWirod<br />
iqna miCneu li sruli rekonstruqciis<br />
ganxorcieleba: meore sarTuli Tavdapi<br />
r ve li formiT iqna aRdgenili, mTavari<br />
navisa da sakurTxevlis saxuravi,<br />
mxo lod SekeTebis nacvlad, mTlia nad<br />
Tavidan aSenda, daiwyo qandakebebis<br />
restavraciac.<br />
Semdeg fazaSi, ufro meti yuradReba<br />
esTetikur aspeqtebs daeTmo.<br />
sa muSaoebma jerac mcenareulobiT dafaruli<br />
dasavleTi fasadi, revo lYuciis<br />
dros dazianebuli centraluri<br />
kari, skulpturuli deko ri, mTa var nav-<br />
Si dazianebuli kapitelebi da narTeqsis<br />
vitraJebi moicva. ax lad restavrirebuli<br />
sakurTxevlisTvis axali trapezis<br />
gakeTeba iyo SemoTavazebuli,<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom gvian-renesansul<br />
trapezze mxolod da mxolod<br />
`naZerwobaTa uwesrigo grova iyo~. 171<br />
Sua navis da transeptis burjebs afarebuli<br />
panelebi da merxebi mocilebul<br />
iqna, xolo kapelebSi trapezebi daidga.<br />
samkveTlo restavrirebul iqna, xolo<br />
kluatris nawili Tavidan aSenda. eklesiis<br />
dasavleTi fasadi XIII sauku neSi<br />
iqna gadakeTebuli, mas gaukeTda didebuli<br />
frontoni xuTi didi sarkmliT da<br />
ramdenime adamianis zomis qandakebiT,<br />
Tumca is ar iqna das rulebuli. nawilobriv<br />
konstruqciuli mizezebis gamo,<br />
viole-le-dYukma arsebul mdgomareobaSi<br />
garkveuli cvlilebebi Seitana da<br />
mas ufro si met riu li forma misca. man<br />
170 mérimée, 1843.<br />
171 viollet-le-Duc. ‘rapport sur la situation des travaux<br />
au ler janvier 1847.
182 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 6.8. (a) viole-le-dYukis proeqti wm. magdalinas eklesiis dasavleTi Sesasv le lis<br />
centraluri karis skulpturuli reliefebisTvis (arch. Pho. Paris – Cnmhs). (b) dasavleT<br />
Sesasvlelis CrdiloeTi karis kapiteli, originalis replikad vio le-le-dYukis naxazis<br />
mixedviT gamokveTili (amJanad muzeumSia)<br />
daumata sami kontrforsi fasadis zeda<br />
nawi lis gasamagreblad; ori maTgani<br />
centraluri sarkmlebis orsav mxares<br />
aSenda. am dros nawilobriv mocilebul<br />
iqna XIII saukunis naxelavi da CrdileoT<br />
mxares mxolod erTi kvadrifoliumi<br />
datoves. gaiWra axali, wriul-TaRebiani<br />
sarkmlebi, simetriulad frontonis<br />
orsav mxares, samx re Ti nawilis mibaZviT,<br />
radgan jerodaT, rom Tavdapirvelad<br />
aq ori urTierTmsgavsi koSki iyo<br />
aRmarTuli. mTavar timpanze maxarebelTa<br />
sim bo loebiT garSemortymuli<br />
qristes didebis reliefuri gamosaxuleba<br />
yo fila. es reliefi 1793 wels<br />
Camoangries. viole-le-dYukma axali<br />
re liefi daaproeqta da Tema gankiTxvis<br />
dRiT Secvala (salet, 1965:33ff).<br />
fron tonze zogi figura aslebiT iqna<br />
Canacvlebuli, magram qristes uTavo<br />
fi gura centrSi ise datoves, rogorc<br />
iyo. samxreTi koSki axali damre ci saxuraviT<br />
da mis garSemo balustradiT<br />
da garguliebiT daasrules. CrdiloeT<br />
koSksac axali saxuravi gaukeTda.<br />
narTeqsi naxanZrali iyo da bevr<br />
aRdgenas moiTxovda. mTavar navSi kapitelebi<br />
ukeTes mdgomareobaSi iyo<br />
da maT SedarebiT mcire raodenobas<br />
esaWiroeboda SekeTeba an Canacvleba.<br />
skulpturuli elementebis restavraciisas<br />
viole-le-dYuki yvelafers<br />
saguldagulod aRnusxavda da yve la<br />
elements ikvlevda, Tundac maTi xelis<br />
xleba arc yofiliyo ganz raxuli, raTa<br />
Tavdapirveli mxatvruli Canafiqri
ukeT gaecnobierebina. vidre samuSao<br />
daiwyeboda, dazianebuli kapitelebi<br />
aizoma, an gakeTda baT qaSis yalibebi,<br />
radgan gadanacvlebis dros maT, uaRresi<br />
simyifis ga mo, SeiZleboda Semdgomi<br />
dazianeba mieRo. axali elementis<br />
saboloo ga mokveTamde moqandakes viole-le-dYukisTvis,<br />
Tanxmobis misaRebad,<br />
mode li unda waredgina. dazianebuli<br />
kapitelebis Secvlis mizezi, ZiriTadad,<br />
konstruqciuli xasiaTisa iyo. Tu<br />
SesaZlebeli iyo mxolod SekeTebas dasjerebodnen,<br />
asec moiqceodnen xolme. 172<br />
miuxedavad imisa, rom gaismoda garkveuli<br />
kritikuli SeniSvnebi, magaliTad,<br />
172 hohl and Di matteo. 1979. Pressouyre, l., violletle-Duc<br />
et la restauration de la sculpture,’ in violletle-Duc,<br />
1980:144ff. saulnir. l., ‘vézelay: la restauration<br />
de la sculpture.’ in viollet-le-Duc, 1980:150ff.<br />
mérimée. report to the Commission, 15 november<br />
1850.<br />
stilisturi restavracia 183<br />
sur. 6.9. parizis notr-damis samxreTi fasadis restavraciis viole-le-dYukis pro eq ti, axali<br />
Spilis CaTvliT (arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />
parlamentis erTi wevris mxri dan, romelic<br />
korufciis, cudad dagegmili<br />
samuSaoebis, uniaTo teq no logiisa da<br />
sazogadoebrivi Tanxebis xarjvis braldebiT<br />
gamodioda, wm. magdalinas eklesiis<br />
restavracia mainc Service des monuments<br />
historiques-Tvis did warmatebad iqna<br />
miCneuli da samuSaoebi bevrad ukeT<br />
warimarTa, vidre dasawyiSi bevrs egona.<br />
6.1.2. notr-dami<br />
XII saukuneSi daarsebulma notr-damis<br />
kaTedralma mravali saxecv li leba ganicada.<br />
Tavdapirveli sakurTxevlisgan<br />
cota ram darCa da mis interiers ukve<br />
XVII saukunis saxe hqonda. mTavari navis<br />
ieric Seicvala _ gansakuTrebiT sarkmlebi.<br />
mTavari Sesasvleli XVIII saukune
184 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Si ukuRmarTad iqna saxecvlili, xolo<br />
revolYuciis dros taZari vandali z mis<br />
sur. 6.10. viole-le-dYukis<br />
daproeqtebuli mefeTa<br />
rigi parizis notrdamis<br />
taZris dasavleT<br />
fasadze. am qandakebebis<br />
sivrciTi da mxatvruli<br />
xarisxi gansxvavdeba Sua<br />
saukuneebis qandakebebis<br />
ufro arqiteqturuli<br />
xasiaTisgan<br />
msxverpli gaxda; bevri qandakeba, maT Soris<br />
dasavleTi fasadis 28 me fis figura,<br />
sur. 6.11. parizis notr-damis taZris aRmosavleTi fasadi, axali salaroTi sam x re Ti mxridan.<br />
viole-le-dYukis meore proeqti, damtkicebuli 1843 wlis 28 ianvars (arch. Pho. Paris – Cnmhs)
sur. 6.12. samxreTi koSkis zeda kontrforsis<br />
Tavi, fanqriT Canaxati viole-le-dYu kisa<br />
Camoxsnes da samSeneblo masalad gayides.<br />
godes mier Cata rebulma uaxlesma<br />
SekeTebamac araferi argo Senobas.<br />
acnobierebdnen ra Seqmnil viTarebas,<br />
lasYum da viole-le-dYukma, Senobis<br />
Sefasebis safuZvlad, mis Taobaze vrceli<br />
istoriuli narkvevi waradgines. maTi<br />
azriT, sifrTxile da windaxeduloba<br />
zedmeti arasode saa. cudi restavracia<br />
SeiZleba ufro saziano gamxdariyo,<br />
vidre saukune Ta gamanadgurebeli moqmedeba,<br />
xolo axalma formebma SeiZleba<br />
`gamoiw vi os bevri naSTis gaqroba,<br />
romelTa iSviaToba da dazianebuli<br />
mdgomare o ba aRvivebs Cvens interess~. 173<br />
restavraciam SeiZleba Zveli Zegli axlad<br />
aqcios da gaanadguros misi istoriuli<br />
mniSvneloba. avtorebi winaaRmdegni<br />
iyvnen gviani damatebebis mocilebis<br />
da Zeglis Tavdapirveli formis<br />
aRdgenisa; piriqiT, isini daJinebiT<br />
173 lassus et viollet-le Duc, 1843 (auzas, 1979:62ff).<br />
stilisturi restavracia 185<br />
amtkicebdnen, rom: `yoveli dama teba,<br />
romeli periodisac iyos, unda konservirebul<br />
iqnes, gamagrdes da restavrirebul<br />
iqnes missave stilSi. metic, es<br />
unda gakeTdes sruli si frTxiliT da<br />
pirovnuli Sexedulebis TviT umciresi<br />
kvalis gareSec~. 174 isini Tvlidnen, rom<br />
frTxili restavraciis gziT, maT See-<br />
ZloT daebru nebi naT ZeglisTvis is simdidre<br />
da sidiade, romelic man dakarga<br />
da SeenaxaT STamomavlobisTis `misi<br />
ieris mTlianoba da Zeglis sagulisxmo<br />
detalebi~. 175 arqiteqtorebs ganZraxuli<br />
hqondaT gverdiTi navebis kapele bis<br />
gamyofi kedlebis aRdgena maTi mor-<br />
TulobiTurT, interierSi Se TeT rebis<br />
fenebis mocileba da misi xelaxali Semkoba.<br />
maT waradgines hopo Teturi naxazi<br />
sakurTxevlisa XVII saukunis cvlilebebamde,<br />
magram arsebuli monacemebi<br />
restavraciis dasasabuTeblad arasakmarisad<br />
miiCni es. maTi azriT, SeuZlebeli<br />
iqneboda, Tanamedrove moqandakes<br />
fasadebis reliefis primitiuli xasiaTis,<br />
`saukuneTa winandeli naivurobis!~<br />
mibaZ va SeZleboda 176 . miuxedavad<br />
amisa, maT mainc winadadeba Semoitanes,<br />
momx dariyo kaTedralis Sesasvlelebis<br />
restavracia da axlad gamoqandakebu liyo<br />
dasavleTi fasadis mefeTa figurebi,<br />
`metismetad mniSvnelovani furceli<br />
istoriisa imisTvis, rom daviwyebas<br />
mieces~. 177<br />
didroni, TviTon vitraJis ostati,<br />
TanaugrZnobda am or arqiteq tors da<br />
maT siyvaruls da codnas `qristianuli<br />
Zeglebisa~; da ara mar to imitom,<br />
rom maT ramdenime maTgani aRadgines,<br />
174 auzas, 1979:62ff.<br />
175 Daly in revue d’architecture et des travaux publics,<br />
1843, iv:137ff: l’unité d’aspect et d’intérêt des détails<br />
du monument’.<br />
176 lassus et viollet-le-Duc, 1843. ‘Projet de restauration<br />
de notre-Dame de Paris.’<br />
177 iqve
186 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
aramed imitom, rom maT ram denime kidec<br />
aaSenes. Tumca igi yovelTvis eWvobda,<br />
rom arqiteqto rebs erTi suli aqvT,<br />
raime axali gaakeTon, mainc lasYusa da<br />
viole-le-dYukis mier gancxadebuli<br />
principebi misTvis sruliad damajereblad<br />
JRerda da Tanac arqeologiis<br />
axali skolis umkacres moTxovnebs<br />
Seesa ba meboda. 178 Tumca iyvenen sxvebi,<br />
visac ar sjeroda, rom es, met-naklebad<br />
idealuri gegma SeiZleboda realurad<br />
ganxorcielebuliyo. erTi maTgani iyo<br />
sezar deni dali (1811-93 ww.), nayofieri<br />
mwerali da eparqialuri ar qiteqtori,<br />
mamiT ingliseli. masSi gansakuTrebul<br />
eWvs Zveli brwyinvale bisa da detalebis<br />
erTobliobis aRdgenis ganzraxva iwvevda,<br />
rasac kon ser vaciis TvalsazrisiT<br />
sakmaod xifaTianad miiCnevda. marTlac,<br />
am geg mis ganxorcielebis oclwliani<br />
umZimesi Sromisas bevri siZnele wamoiWra;<br />
da xSirad arqiteqtors uWirda imis<br />
gadawyveta, Tu romeli gziT wa su li yo.<br />
lasYu, romelic ufrosi iyo da ufro<br />
gabeduli partnYoric sa w yis etapze, 1857<br />
wels gardaicvala da viole-le-dYuks<br />
mouxda marto ga egrZelebina muSaoba da<br />
proeqti 1864 wels daemTavrebina.<br />
roca samuSaoebi daiwyo, mTavari<br />
navis sarkmlebi iseT cud mdgoma reobaSi<br />
aRmoCnda, rom aucileblad miiCnies maTi<br />
aRdgena. magram Zneli ga dasawyveti iyo,<br />
isini arsebuli formiT unda aRedginaT,<br />
romelic arqi teqturulad damakmayofilebeli<br />
ar iyo, Tu kaTedralis<br />
erT-erT stils yo filiyo SeTanadebuli.<br />
pasuxad igulves Xii saukunis vardulisebri<br />
sar kmlis naSTebi, romelic<br />
nimuSad iqna aRebuli, Tumca siZnele<br />
isic iyo, rom zogi sarkmeli yru unda<br />
yofiliyo, sxvebi ki gaxsnili. sakurTxe<br />
velSi gadawyda gamoemzeurebinaT XII<br />
saukunis zogi forma, xolo mog vi a no<br />
<strong>arqiteqturis</strong> nawili `gaewiraT~. viole-le-dYukma<br />
moamzada naxati, romelic<br />
178 iqve<br />
aCvenebda, rogori iqneboda Spilebi,<br />
Tu dasavleTi koSkebis Tav ze aigeboda.<br />
magram lasYu Tavs ikavebda maTi agebisgan,<br />
radgan Tvli da, rom adre isini<br />
ar arsebobda. Sejvarebis adgilas 1792<br />
wels dangreu li Spilis kvali ipoves<br />
da viole-le-dYukma daaproeqta axali,<br />
romelic mxolod lasYus gardacvalebis<br />
Semdeg aSenda. mTavari Sesasvlelis<br />
de ta lebi, romlebic suflom XVIII saukuneSi<br />
gadaakeTa, aRdgenil iqna sar wmunod<br />
miCneuli Canaxatebis safuZvelze,<br />
`zustad ise, rogorc isini XIII saukunis<br />
azrma dabada~ 179 . mefeTa figurebi<br />
gamoaqandakes zogi napovni fra g mentis,<br />
agreTve Sartrisa da reimsis qandakebebis<br />
analogiiT. moiZeb na nimuSebi vitraJebiani<br />
sarkmlebisTvisac. isini arsebuli<br />
fragmentebis safuZvelze aRadgines<br />
180 .<br />
6.1.3. karkasoni<br />
karkasonis Cité, romauli warmoSobis<br />
cixe-simagre, safuZvlianad ga dakeTda<br />
XIII saukuneSi da mas mere Seuvali gamxdariyo.<br />
man samxedro funqcia safrange-<br />
Tis revolYuciamde SeinarCuna, magram<br />
XIX saukunis dam degs misi samxedro<br />
statusi gauqmda, misi qvebi TandaTan<br />
daitaces da sa Sen masalad gamoiyenes.<br />
simagris zeda nawilebi daikarga. 1820<br />
wels, ad gilobrivi TaosnobiT, Semdgomi<br />
ngrevis SesaCareblad, mas kvlav mieniWa<br />
samxedro statusi. viole-le-dYukma es<br />
adgili 1830-ian wlebSi moinaxula, xolo<br />
1846-1864 wlebSi mas yofili san-nazaris<br />
kaTedralis restavraciis zedamxedveloba<br />
daukveTes. merimes moxsenebaSi<br />
naTqvamia: `am eklesiis sa kurTxevlis ar-<br />
179 Comte de montalembert and a. n. Didron, 1845.<br />
‘réparation de la Cathédrale de Paris.’ annales<br />
arcbéologiques, august, 117. 170 a history of architectural<br />
Conservation.<br />
180 iqve
qiteqtura imdenad msubuqia da imdenad<br />
mdidari, rom misi ubralod ngervisgan<br />
dacva da uxvi dekoris aRdgenaze uaris<br />
Tqma sru li ad Secvlida mis saxes da<br />
momxiblav nangrevebs ucnauri nagebobiT<br />
Ca a nacvlebda.~ 181 maSin roca Senobis<br />
interieri sakmaod karg mdgomareobaSi<br />
iyo, eqsterieris SedarebiT susti qvis<br />
gamoqarvis gamo, arqiteqturuli detalebi<br />
sruliad daikarga. restavracia<br />
gare zedapirebis srul rekon st ruqcias<br />
moicavda, qandakebebis umetesobis CaTvliT.<br />
vitraJebis darCe ni li nawilebi<br />
SeinarCunes da originalis imitaciiT,<br />
axali figurebiT Seavses, Tumca zogi<br />
Secdoma mainc gaipara.<br />
1846 wels viole-le-dYuks karka-<br />
181 mérimée. report to the Commission, 25 march<br />
1845.<br />
stilisturi restavracia 187<br />
sur. 6.13. karkasonis Cité-s dasavleTi mxare viole-le-dYukis naxatze, romelic aCvenebs<br />
arsebul mdgomareobas da rekonstruqcias Sua saukuneebis formebiT (arch. Pho. Paris – Cnmhs)<br />
sonSi narbonis bWis gamokvleva sTxo ves<br />
da, Cinebuli Sedegebis gaTvaliswinebiT,<br />
es davaleba mTels sa Ta v dacvo sistemaze<br />
ganavrces, rac arqeologiur kvlevas,<br />
arsebuli mdgo mareobis anazomebis<br />
Sesrulebas da mSeneblobis sxvadasxva<br />
fazis Ta obaze hipoTezebis SemuSavebas<br />
moicavda. 1853 wlis winaswari samuSaoebis<br />
Semdeg, 1855 wels mas daukveTes<br />
cixe-simagris restavraciis dawyeba, samuSao,<br />
romelic mis gardacvalebamde<br />
gagrZelda: kedlebi zemodan gaas rules,<br />
koSkebi meti strategiuli zemoqmedebisTvis<br />
gadaixura, Tumca ra o denobrivad<br />
es samuSaoebi mTelis mxolod 15%-s<br />
moicavda. SemorCenili Tavdapirveli<br />
nawilebi xeluxleblad datoves, Tumca<br />
iyo mosazreba, am efeqturi `omis manqanis~<br />
dakarguli nawilebi XIII saukunis
188 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 6.14. karkasonis Cité-s antikuri romauli<br />
TavdacviTi koSki, CarTuli Sua sa u kuneebis<br />
cixe-simagris naSenobaSi, SenarCunebuli XIX<br />
s-is restavraciisas. saxu ra vi 1960-ian ww.-Si<br />
gamocvales, raTa is SesatyvisobaSi yofiliyo<br />
Tavdapir veli romauli saxuravis dabal<br />
qanobTan.<br />
miwurulis saxiT aRedginaT. samuSaoebi<br />
1910 wlamde gagrZelda pol bYosvilavaldis<br />
(1844-1931 ww.) xelmZRvanelobiT,<br />
romelmac rekonstruqcia kidev<br />
ufro Sors waiyvana, vidre misma maswavlebelma.<br />
man aRadgina, magaliTad, cixedarbazis<br />
xis nawilebi viole-le-dYukis<br />
arqeologiuri naxazebis safuZ vel ze.<br />
Tumca es naxazebi maT aucileblad ganxorcielebas<br />
ar gulisx mob da da ufro<br />
hipoTezis xasiaTisa iyo.<br />
faqtiurad, viole-le-dYukis azriT,<br />
romaul simagreebs dabalqano-<br />
biani saxuravebi unda hqonoda, magram<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom XIII sa ukuneSi<br />
samuSao mefis Crdiloeli inJinrebis<br />
mier ganxorcielda, man upi ratesoba<br />
maRalqanobian saxuravs mianiWa. 1960-ian<br />
wlebSi, rodesac karkasonSi viole-ledYukis<br />
mier ganxorcielebuli samuSaoebis<br />
erTgva ro v neba mZafri kritikis sagani<br />
gaxda, romauli koSkebis saxuravebi<br />
aRdgenil iqna misi Teoriuli rekonstruqciis<br />
naxazebis mixedviT, xolo<br />
ga daxurvis masalad fiqalis nacvlad<br />
kramiti gamoiyenes (Poisson, 1994).<br />
6.2. `stilisturi restavraciis~<br />
koncefcia<br />
mTeli 1840-iani wlebis ganmavlobaSi mimdinareobda<br />
kamaTi restav ra ciis principebis<br />
Taobaze. ramdenad Sors SeiZleba<br />
wavides restavra cia? unda SekeTdes aw<br />
arsebuli dazianeba da drois nakvalevi<br />
Tu ara? iyv nen iseTebi, vinc sakonservacio<br />
midgomas amjobinebda da iseTebic,<br />
vinc srulmasStabian restavracias<br />
aniWebda upiratesobas. kamaTi 1845<br />
wels Seajama J-J burasem, Comités historiques-is<br />
korespondentma turidan. pirveli<br />
kiTxva, romelic man dasva, exeboda<br />
konstruqciul usafrTxoebas da imis<br />
SekeTebas, rac aucilebelia Senobis<br />
normaluri funqcionirebis Tvis ubeduri<br />
SemTxvevis an katastrofis mere.<br />
igi amtkicebda, rom amgva ri dazianeba<br />
rac SeiZleba swrafad unda SekeTdes:<br />
`danaSauli iqneboda, davuSvaT Zeglis<br />
ganadgureba xelovnebis pativiscemis<br />
mizeziT…... Cven ar unda movepyraT Cveni<br />
erovnuli da qristianuli <strong>arqiteqturis</strong><br />
naSTebs arc ZalmomreobiTada da<br />
arc mkrexelurad, magram arc pativiscemiT<br />
da mowyaled qmedebas unda SevuSindeT.<br />
STamomavloba pasuxs mogvTxovs<br />
ro gorc umoqmedebis, aseve metismetad
moufiqrebeli qmedebebisTvis~ 182 .<br />
burase aRniSnavda ornamentaciis<br />
sakiTxis mimarT or midgomas: pirvels<br />
surda naSTebi, Tundac Zlier dazianebuli,<br />
arsebul mdgomareo baSi Seenar-<br />
Cunebina, meore jgufi ki amjobinebda<br />
`frTxili restavraci is~ gziT evloT.<br />
pirveli jgufi ganixilavda istoriul<br />
Senobebs, ro gorc mowmobebs da maTi<br />
dokumenturi Cvenebebi xeluxleblad<br />
da avTen tu rad unda yofiliyo SenarCunebuli,<br />
falsifikaciebis gareSe. ufro<br />
me tic, es Senobebi asxivebda siZvelis<br />
auras, romelic samudamod gaqreboda,<br />
Tuki Zvels axali formebi Caenacvleboda.<br />
burase aRiarebda, rom ar qiteqtorebi<br />
Zvel eklesiebs, rogorc axlad<br />
dapyrobil qvey nebs epyrobo d nen<br />
da restavraciis saxeliT saSinel zians<br />
ayenebdnen. `vis ar Seeziz Reba es SekeTebani?<br />
adamiani uars ityvis Tavisi sxeuli<br />
miandos im qiru r gis danas, visi codnac<br />
saeWvoa, raTa kvlav janmrTeli gaxdes am<br />
auci le be li sisastikis gziT. maS ratom<br />
vbedavT, vandoT ucodinari kalato zis<br />
niCabs da Zalmomreobas Cveni xelovnebis<br />
nawarmoebebi, romelTa da kargva maradiuli<br />
sinanulis mizezi gaxdeba?~ 183<br />
sawinaaRmdego azris mxardamWerni,<br />
piriqiT, Zvel Senobebs ganixilavd<br />
nen ara mxolod rogorc istoriul<br />
Zeglebs, aramed mxedvelobaSi hqondaT,<br />
rom es Senobebi jerac emsaxureboda<br />
imave mRvdelmsaxurebas, ifaravs<br />
qristianebs, romlebic am didebuli<br />
arqiteqturuli qmnilebebis avtorebs<br />
Tavis uwyvet tradiciebs ukavSirebdnen.<br />
burases mixedviT, qris tianebi aRiarebdnen<br />
eklesiebis istoriul Rirebulebas,<br />
romauli Zegle bis dars, magram<br />
svamdnen kiTxvas, amarTlebda Tu ara es<br />
maTze Zveli da zianebis yvela niSnis SenarCunebas.<br />
182 Bourassé, 1845:272ff.<br />
183 iqve<br />
stilisturi restavracia 189<br />
`ase rom, Cven vsvamT kiTxvas, Cveni rwmenisa<br />
da Cveni Tvalsazrisis gaTvaliswnebiT,<br />
davuSvebT, rom Cveni wminda<br />
Zeglebi daglejil iqnes vandalebis<br />
umowyalo iaraRebiT, moispos maTi<br />
CaquCebiT, dailewos maTi cule biT, ise<br />
rom Cveni SvilTaSvilebi Tavis TvaliT<br />
naxaven, rom vandalebma ga dauares aqaurobas!<br />
samwuxarod, Tu gvsurs STamomavlobas<br />
gadavulo coT Cveni Sina uTanxmoebis<br />
tragediis nakvalevi, amisTvis<br />
sakmao nangre ve bi gvaqvs Cvens qalaqebSi<br />
da soflebSi da es nangrevebi eWvs gare-<br />
Sea sak maod mWermetyvelnia, raTa sworad<br />
iqnes gagebulni.~ 184<br />
burasem sruliad mkafiod daikava<br />
am meore jgufis mxare da gansa kuTrebiT<br />
gamokveTa tradiciis uwyvetobis<br />
sakiTxi. igi aRiarebda, rom Zve li romis<br />
Zeglebi, romlebic Soreuli civilizaciis<br />
nawili iyo _ `is toriis daxuruli<br />
furceli~ _ unda dacul iqnes maT<br />
amJamindel mdgo mareobaSi, rogorc dokumenti<br />
an dokumentis fragmenti. qristianuli<br />
eklesiebi ki, piriqiT, misTvis<br />
warmoadgenda cocxal tradicias da<br />
Cveni movaleobaao, movuaroT da vizrunoT<br />
maTze, raTa uzrunvelvyoT maTi<br />
fun qcionireba, rogorc sazogadoebis<br />
nawilisa; marTlacda, mogvianebiT Seiqmna<br />
dayofa `mkvdar~ da `cocxal~ Zeglebad.<br />
burase Tvlida, rom `co c xali~ Zeglebi<br />
aseve SeiZleba ekuTvnodes kacobriobis<br />
didi miRwevebis ricxvs, rogorc xelovnebis<br />
an <strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebi da<br />
daxe lo v nebuli profesionalebis xelSi<br />
moxvdes, romlebic uzrunvelyofen<br />
samuSao Ta maRal xarisxs. igi miuTiTebda<br />
kaTedralis mimdinare restavracias<br />
mis mSobliur qalaq turSi, sadac arqiteqtorma<br />
s-v. gerenma (1815-81 ww.) didi<br />
sifrTxiliT ganaTavsa originaluri<br />
fragmentebi adgilobriv muze um Si da<br />
didi xelovnebiT gaimeora Zveli naxelavi<br />
sakuTriv Senobaze. ori ginaluri<br />
184 iqve
190 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
fragmentebi darCa rogorc pièces justificatives<br />
(gasamarTlebe li sabuTebi) axali<br />
namuSevris sizustis dasamtkiceblad.<br />
amgvarad, msgavs SenobebSi mizani mxatvruli<br />
ideis dasruleba unda yofiliyo<br />
_ sa Tanado pativiscemiT dokumenturi<br />
monacemebis mimarT. ase rom, burases<br />
mier dasmuli kiTxvebi mWidrod iyo<br />
dakavSirebuli imave periodSi ing lisSi<br />
mimdinare kamaTTan da, arsebiTad, ramdenime<br />
maTgani dResac isto riuli Senobebis<br />
<strong>konservaciis</strong> sakvanZo kiTxvad<br />
rCeba.<br />
1848 welma xelisuflebaSi lui napoleon<br />
buonaparti, imperatoris Zmi s-<br />
Svili, moiyvana; mogvianebiT man meore<br />
imperia daafuZna da napoleon III gaxda.<br />
misi didi ocneba iyo aReSenebina parizi,<br />
rogorc avgustusma romi. am mizniT man<br />
moixmo baroni JorJ-eJen osmani (1809-<br />
91 ww.). 1852-70-ian wlebSi uzarmazarma<br />
organizaciam daangria parizis mTeli<br />
ubnebi, ile de Paris-is CaTvliT, romelic<br />
qoleris yvelaze saSineli kera iyo.<br />
londonis ma galiTiT STagonebuli, sadac<br />
ukve daiwyo sanitaruli pirobebis,<br />
komu na luri momsaxurebisa da transportis<br />
modernizacia, wamoiwyes didi<br />
operacia, rac moicavda rogorc ganieri<br />
gamzirebisa da bulvarebis, parke<br />
bis, sazogadoebrivi Senobebis, aseve<br />
sacxovrebeli kvartalebis mSeneb lobas.<br />
gzebis axali sistema usafrTxoebis<br />
miznebsac emsaxureboda, rad gan<br />
saSualebas aZlevda policiis Zalebs,<br />
swrafad gadaadgilebuliyvnen qalaqis<br />
nebismier ubanSi.<br />
“Service des monuments historiques”-s am<br />
dros mravali problema gauCnda; merimes<br />
cxare brZola uxdeboda ZeglebisTvis,<br />
maTi biujetis dasacavad da sxva<br />
uwyebebTan sazogadoebrivi funqciis<br />
mqone istoriul SenobaTa Taobaze davac<br />
uwevda. 1848 wels `Direction générale<br />
de l’Adminstration des Cultes”_Tan daardsda<br />
komisia, `Commission des arts et édifices ré-<br />
ligieux”, romelic eparqi u li arqiteqtorebis<br />
saqmianobas uZRveboda. 1849<br />
wels komisiam gamoaqvey na dokumenti<br />
saxelwodebiT `L’Instruction pour la conservation,<br />
l’entretien et la restauration des édifices<br />
diocésains et particulièrment des cathédraels”<br />
(instruqcia re ligiuri Senobebis, ker-<br />
Zod ki kaTedralebis <strong>konservaciis</strong>, movlisa<br />
da res tavraciis Taobaze), romelic<br />
merimesa da viole-le-dYukis moxsenebiT<br />
baraTs efuZneboda (viollet-le-Duc da<br />
mérimée, 1849). am dokumentis mizani iyo,<br />
gaerkvia yvela gaugebroba restvarciis<br />
miznebsa da meTodebTan dakavSi re biT,<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom samuSaoebi<br />
aqamde adgilobriv arqiteq torTa xelSi<br />
iyo, romelTa meTvalyureoba service-s<br />
naklebad SeeZlo _ Tum ca zogi, violele-dYukis<br />
msgavsad, orive uwyebisTvis<br />
muSaobda.<br />
am mcire moculobis, ociodgverdian<br />
saxelmZRvaneloSi, maxvili daismoda<br />
movla-Senaxvaze, rogorc istoriuli<br />
Senobis <strong>konservaciis</strong> sa u keTeso saSualebaze.<br />
`ragind xarixianad Catarebuli,<br />
restavracia yo vel T vis dasanani<br />
aucileblobaa, romelic gonierma<br />
movla-patronobam unda aicdinos~. 185<br />
saxelmZRvanelo restavraciis mraval<br />
praqtikul as peqts exeboda, dawyebuli<br />
adgilze samuSaoTa organizebiT, xara-<br />
Coebis da ye ne biT, ganixilavda qvis wyobas,<br />
wvimiswylis gadamyavn sistemas,<br />
xanZrisgan dacvas, samSeneblo masalebs,<br />
ornamentikas, qandakebebs, vitra Jebsa<br />
da avejs. micemuli iyo miTiTeba naxazebisTvis<br />
(feradi moniSnvis ga moyeneba),<br />
aseve detaluri aRwerebisTvis, samuSaoTa<br />
Casatareblad. da zi a ne bu li<br />
originaluri masala, rogoricaa, mag.,<br />
qva, unda Secvliliyo ima ve saxeobis da<br />
imave formis axali masaliT da Tavdapirveli<br />
meTo debis Sesabamisad gamoy-<br />
185 viollet-le-Duc et mérimée, 1849.
enebuliyo. 186 wylisgadamyvani sistemis<br />
gamarTulo ba Zalian mniSvnelovnad<br />
iqna miCneuli wylis mier nagebobis dazianebisa<br />
da saZirkvelSi CaJonvis TvalsazrisiT.<br />
SeZlebisdagvarad, upiratesoba<br />
Tavdapirvel formas eniWeboda.<br />
am saxelmZRvanelos suliskveTeba<br />
ukiduresad praqtikuli da Tana medrove<br />
iyo, usvamda ra xazs movla-patronobasa<br />
da samuSaoTa xarisxs. es dokumenti<br />
principebis Camoyalibeba-ganmartebis<br />
axali niSansveti gax da. 1830-ian wlebSi<br />
inspeqtorisa da arqeologis ZiriTadi<br />
sazrunavi is to ri u li Zeglis dacva<br />
iyo. Tavdapirveli xasiaTis pativiscemidan<br />
gamom di nare, agreTve Tanxebisa<br />
da daostatebuli muSa-xelis uqonlobis<br />
gamo, restvarcias minimaluri Carevis<br />
saxiT urCevdnen xolme. momdevno<br />
aTwle ulis ganmavlobaSi, roca arqeologiuri<br />
kvleva ukve mkvidr safuZvelze<br />
dadga, Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />
<strong>istoria</strong>zec meti codna<br />
dagrov da, arqiteqtorebma da xelosnebma<br />
meti wvrTna miiRes da samSeneblo me-<br />
To debic ganviTarda, maxvilma yvelaze<br />
Rirebuli istoriuli Senobebis `srul<br />
restavraciaze~ gadainacvla. Tanxebis<br />
nawili movla-patronobis Tvis da mciredi<br />
SekeTebebisTvis yovelTvis iyo Semona<br />
xu li. ganviTarebam Sesabamis RirebulebaTa<br />
gadasinjva da `restavraciis~<br />
mizandasaxulebis xelaxali gansazRvra<br />
moitana.<br />
1866 wels viole-le-dYuki Tavisi<br />
`leqsikonis~ VIII tomSi werda<br />
`restavraciis~ Sesaxeb da Semdeg definicias<br />
iZleoda:<br />
`termini restavracia da TviTon es<br />
saqmec orive Tanamedrovea. Senobis<br />
restavracia ar niSnavs mis SenarCunebas,<br />
SekeTebas anda aRdgenas. es niS navs<br />
SenobisTvis imgvari mTlianobis dabrunebas,<br />
romelic SesaZloa arc odes<br />
186 viollet-le-Duc et mérimée, 1849.<br />
stilisturi restavracia 191<br />
arsebobda romelime mocemul dros.~ 187<br />
Tanamedrove restavracia, viole-ledYukis<br />
azriT, mxolod XIX sau kunis<br />
pirveli meoTxedidan xorcieldeba. Zveli<br />
xelovnebis Teoriuli Ses wavlisas,<br />
inglisma da germaniam gauswres safrangeTs<br />
da mere espaneT mac da italiamac<br />
analitikuri midgoma SeimuSaves. restavraciis<br />
axali me Todi mdgomareobs<br />
im principSi, rom `yoveli Senoba da Senobis<br />
yoveli nawili unda restavrirebul<br />
iqnes Tavis sakuTar stilSi da ara<br />
mxolod garegani ieris TvalsazrisiT,<br />
aramed konstruqciuladac.~ 188 adre,<br />
arsebi Tad, antikurobis Semdeg, adamianebi<br />
awarmoebdnen arsebuli Senobebis<br />
Se ke Tebas, restavracias da cvlilebebs<br />
sakuTari drois stilis Sesabami sad. meore<br />
mxriv, Zalian cota Senoba, miTumetes<br />
Sua saukuneebSi, aSenda erTbaSad<br />
da, Sesabamisad, sxvadasxva saxis gadakeTebebisa<br />
da damatebebis erToblioba<br />
iyo. amitom arsebiTi iyo, yovelgvari<br />
samuSaoebis dawyebam de, Catarebuliyo<br />
kritikuli kvleva `yoveli nawilis<br />
xnovanebisa da xasiaTis dasadastureblad<br />
_ erTgvari specifikaciis Sedgena,<br />
romelic da fuZnebuli iqneboda<br />
sarwmuno dokumentaciaze grafikuli,<br />
an teqstob rivi saxiT.~ 189 arqiteqtori<br />
aseve kargad unda icnobdes sxvadasxva<br />
stilis regionalur nairsaxeobebs da<br />
sxvadasxva skolebs.<br />
stilis cneba, Cveulebriv, obieqtisgan<br />
damoukideblad gamoiyenebo da da<br />
kulturebis mixedviT icvleboda. arsebobda<br />
agreTve `SedarebiTi stilis~<br />
cneba, romelic Senobis funqciaze iyo<br />
damokidebuli. ase, mag., eklesiis SedarebiTi<br />
stili gansxvavdeboda sacxovrebeli<br />
Senobis Seda re biTi stilisgan.<br />
viole-le-dYukis mixedviT, xuroTmoZR-<br />
187 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:14.<br />
188 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:22.<br />
189 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:22f.
192 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vreba mimbaZve lo bi Ti xelovneba ki ara,<br />
aramed adamianis nawarmi iyo. formebi<br />
da pro porciebi arsebobda samyaroSi<br />
da adaminis amocana iyo maTi aRmoCena<br />
da mSeneblobis principebis SemuSaveba<br />
Tavisi kulturuli konteqstis Sesabamisad.<br />
rogorc bunebaSi, specifikuri<br />
garemoebebi badebs kristalebis specifikur<br />
saxeobebs, romlebic, Tavis mxriv,<br />
mTebis formirebis safuZ veli gaxda,<br />
aseve adamianis nagebobebi gamomdinareobs<br />
garkveuli amosava li formebis logikuri<br />
ganviTarebidan Sinagani wesebis<br />
an principebis Se sa bamisad. stili aris<br />
harmonia, romelic adamianis gonebam<br />
SesZlo daemyarebina formebs, saSualebebs<br />
da obieqts Soris: `stili aris<br />
gansa xie reba principebze dafuZnebuli<br />
idealis~. 190<br />
viole-le-dYuki amtkicebda, rom Sua<br />
saukuneebis safrangeTSi ar ar se bobda<br />
stilebi, romelTa Soris mSeneblebs SeeZloT<br />
arCevani gaeke Te binaT. nacvlad<br />
amisa, arsebobda kulturuli ganviTareba,<br />
romelsac SeeZlo Seeqmna sxvadasxva<br />
formebi, damaxasiaTebeli qveynis konkretuli<br />
mxa reebisTvis. arqiteqturuli<br />
formebi konstruqciuli principebis<br />
lo gi kuri Sedegi iyo, romlebic damokidebuli<br />
iyo samSeneblo masalebze, konstruqciul<br />
saWiroebebze, aucileblad<br />
dasakmayofilebel programeb ze, iseve<br />
rogorc amgvarad dadgenili kanonis<br />
logikur deduqciaze, mTlianiT dawyebuli<br />
umcires detalamde. `mxolod logikas<br />
SeuZlia da adginos kavSirebi nawilebs<br />
Soris, yovel maTgans adgili miu-<br />
Cinos da Se nobas ara mxolod erTianoba,<br />
aramed erTianobis STabeWdileba miani-<br />
Wos qmedebaTa mTeli wyebis saSualebiT,<br />
romlebmac unda Seqmnan igi.~ 191 amgvarad<br />
miRebuli mTlianoba iyo upirvelesi da<br />
umTavresi kanoni xelo v nebisa. is erTi<br />
190 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:475ff.<br />
191 viollet-le-Duc, 1854-68, iX:345.<br />
iyo da ganuwvalebeli; igi asaxuli iyo<br />
Senobis gegmasa da fasadebSi, isve rogorc<br />
mis detalebSi da gansakuTrebiT,<br />
mis konst ruqciaSi.<br />
klasikur SenobebSi, rogoricaa doriuli<br />
taZrebi, arqiteqturuli orderis<br />
principebi qmnida erTianobas variaciaTa<br />
SezRuduli SesaZleb lobiT.<br />
goTur xuroTmoZRvrebaSi, piriqiT,<br />
konstruqciuli principebis dacvasTan<br />
erTad arqiteqtoris warmosaxvas SeeZlo<br />
Seeqmna gansxvavebul SedegebTa<br />
usasrulo raodenoba, romlebic mxolod<br />
konkretul moTxov ni lebaze iqneboda<br />
damokidebuli. mniSvnelovani iyo<br />
pirveli principiT dawyeba da kanonis<br />
Sinagani wesebis, `WeSmaritebis miyola<br />
yovelTvis, pi r vel warmoqmnili ideidan<br />
vidre Senobas xels ukanasknelad rom<br />
Seva xebT~. 192 elinurma xelovnebam mogvca<br />
ukvdavi Sedevrebi, iseve rogorc<br />
frangulma goTikam, magram es orni sxvadasxva<br />
kanons miyveboda, rom lebic Seu-<br />
Tavsebelia erTmaneTTan. swored amis<br />
gamo viole-le dYuki da lasYu ar iwynarebdnen<br />
goTuri SenobebisTvis klasikuri<br />
stilis damate bebs an gadakeTebebs.<br />
lasYus, magaliTad, erCivna barokuli<br />
sakurTxeveli misi sawyisi Suasaukuneebrivi<br />
formiT aRedgina.<br />
viole-le-dYuki amtkicebda, rom<br />
arqiteqtor-restavrators unda hqondes<br />
ara mxolod sxvadasxva periodis da<br />
skolis samSeneblo me Todebis Cinebuli<br />
codna, aramed kritikuli Sefasebis unari.<br />
Zveli sam Seneblo meTodebi aucileblad<br />
erTnairi xarisxisa rodi iyo; maT<br />
SeiZ le boda garkveuli xarvezebi hqonoda.<br />
es mxedvelobaSia misaRebi istoriuli<br />
Zeglis Sefasebisas da Tu Tavdapirvelad<br />
Senobis naklovani ele mentebi<br />
SemdgomSi gamosworda, mag., saxuravis<br />
konstruqcias daemata wyal gadamyvani<br />
milebi, cxadia, am mogviano gadakeTebis<br />
SenarCuneba sru liad gamarTlebulia.<br />
192 viollet-le-Duc, 1854-68, iX:344.
meore mxriv, Tu mogviano SekeTebebma<br />
Seasusta Ta v dapirveli nageboba sxva<br />
Rirsebebis uqonelad, gamarTlebulia<br />
Senobas Tavdapirveli mTlianoba daubrundes.<br />
mogviano cvlilebebisa da<br />
damate bebis SenarCuneba SeiZleba gamarTlebuli<br />
iyos, Tu isini sagulisxmo<br />
iq neboda xuroTmoZRvrebis istoriis<br />
TvalsazrisiT, rogorc xelovnebis ganviTarebaSi<br />
mniSvnelovani cvlilebebis<br />
maCveneblebi, anda niSnakebi da nakerebi,<br />
romlebic miuTiTebs, rom Senobis garkveuli<br />
nawilebi ufro gviani danamati<br />
yofila. Tumca unda gvaxsovdes, rom<br />
es sakiTxi exeba `res tavracias~ da Tu<br />
amgvari samSeneblo elementebi ganaxlebas<br />
saWiro ebs, axali naxelavi Tavdapirvel<br />
formebs unda iTvaliswinebdes. es<br />
auci leblad ar gulisxmobs Tavdapirveli<br />
masalis konservacias. 193<br />
vezeleSi viole-le-dYukma magdalinas<br />
eklesiis arkbutanebi axliT Caanacvla,<br />
raTa saWiro konstruqciuli<br />
mdgradoba mieRo. man es gaakeTa Sua<br />
saukuneebis samSeneblo logikis Sesatyvisi<br />
formiT _ Tumca konkre tu lad es<br />
arkbutanebi warsulSi arasdros arsebula.<br />
gverdiTi navebis saxuravebi Tavdapirveli<br />
saxiT aRdga, rac araTu Seesatyviseboda<br />
ekle si is xuroTmoZRvrul<br />
mTlianobas, aramed teqnikuri mizezebi-<br />
Tac iyo gan pirobebuli. SartrSi lasYum<br />
sagangebo yuradReba miapyro saxuravebis<br />
Se ke Tebas: XV saukunis gorguliebi<br />
SenarCunebul iqna, raTa `ar waSliliyo<br />
sainterso primitiuli kompoziciis<br />
kvali~ 194 da maTma SenarCunebam, Sesa<br />
bamisad, gavlena moaxdina yvela sxva<br />
gadawyvetilebebze. roca magda linas<br />
eklesiaSi ama Tu im qandakebas an kapitels<br />
axali elementebi Cae nacvla, originaluri<br />
nawilebi Senaxul iqna eklesiaSi,<br />
rogorc mowmoba ni: igive gakeTda<br />
193 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:24f.<br />
194 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:25.<br />
stilisturi restavracia 193<br />
truas, turis da parizis notr-damis<br />
kaTedralebSi.<br />
viole-le-dYuki yovelTvis aRiqvamda<br />
restavrcias, rogorc vibraci i Ta da<br />
biZgebiT Senobis erTgvar gamocdas da<br />
is urCevda konstruqciis ga umjobesebas,<br />
sadac ki SesaZlebeli iqneboda; axali nawilebi<br />
damatebi Ti siZlieris unda yofiliyo<br />
da masalebi gansakuTrebuli sifr-<br />
TxiliT unda SerCeuliyo _ Tu SesaZlebelia,<br />
Tavdapirvelze ukeTesi xarisxis.<br />
bij gebis Seyenebis da saZirkvelis gamagreba<br />
konstruqciis `saqcielis~ sruli<br />
gacnobierebiT unda Catarebuliyo. yovelgvari<br />
jdena acilebuli unda yofiliyo.<br />
sayrdenebis gamocvlidan samuSaoebis<br />
dawyebamde garkveu li dro unda<br />
gasuliyo. arsebiTad, xuroTmoZRvars<br />
unda kargad gaecno bie rebina nageboba,<br />
misi anatomia da temperamenti, vinaidan<br />
`yvelaferze mniSvnelovani misi gacocxlebaa.<br />
igi unda flobdes yvela detals<br />
ise, TiTqos swored igi iyo am Senobis<br />
originalis Semqmneli. da SeiZens ra am<br />
codnas, mis xelT unda iyos saSualebani<br />
araerTi gankargulebis ga cemisa, raTa<br />
ganaxlebiTi samuSaoebi Caataros. Tu<br />
erTi ver gaamarTlebs, meore da mesame<br />
mzadyofnaSi unda hqondes~. 195 aqve unda<br />
aRiniSnos, rom ro ca viole-le-dYukma<br />
daiwyo magdalinas restavracia, man daaTvaliera<br />
am midamos yvela Zveli qvis<br />
samtexlo, zustad igive saxeobis qvis<br />
mosa poveblad, rogoric SenobisTvis Tavdapirvelad<br />
iqna gamoyenebuli. tuluzis<br />
sent-sernenis eklesiis SemTxvevaSi,<br />
romelic man `gaagoTura~ 1860-77 wlebSi,<br />
man SearCia originalurze ufro mkvrivi<br />
da magari qva, romelic advilad ar gamoiqareboda.<br />
Tumca verc axalma qvam `gaamarTla~,<br />
rac erTi saukunis mere, 1980ain<br />
wlebSi sababi gaxda iv buares mier<br />
Catarebuli `de-restav ra ciisa~, ra Ta<br />
Senobas kvlav daebrunebina Tavisi ro-<br />
195 viollet-le-Duc, 1854-68, viii:27.
194 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
manuli ieri. 196<br />
1830-an wlebSi, safrangeTSi istoriuli<br />
Senobebis gadarCenis pir veli mcdelobebis<br />
xanaSi, ZiriTad yuradRebas<br />
mxatvrul da dokumentur Rirebulebebze<br />
amaxvilebdnen xolme. am saqmianobis<br />
gafarTovebisas naTe li gaxda, rom restavracia<br />
praqtikul miznebsac emsaxureboda.<br />
provinci ebma, romlebsac centralizebuli<br />
marTvis gamo (romelsac<br />
akritikebdnen merime da viole-le-dYuki)<br />
kvalificirebuli muSakebi akldaT,<br />
axla didi raodenobiT Tavdadebuli<br />
da daostatebuli xelosnebi moipoves.<br />
maT SeswevdaT arqiteqtorTan erTad<br />
muSaobis da misi daxmarebis unari, adgilze<br />
wamoiWrili sxvadasxva sirTulis<br />
gadaswyvetad. garda amisa, Seno bis yoveldRiuri<br />
gamoyenebidan gamomdinare,<br />
arsebobda utilitaruli moTxovnebi.<br />
196 ’Durliat, m., 1980: ‘la restauration de saint-sernin<br />
de toulouse, aspects doctrinaux’, monuments historiques,<br />
CXii:50ff; Boiret, Y., 1980: ‘Problèmes de<br />
la restauration’, monuments bistoriques, 54ff. in her<br />
PhD dissertation, samia rab discusses issues related<br />
to the concept of ‘monument’ in the restoration by viollet-le-Duc,<br />
and in the derestauration by Yves Boiret<br />
in the 1980s (rab, 1997).<br />
sur. 6.15. sen-sernenis<br />
eklesia tuluzaSi violele-dYukma<br />
`sisrulis<br />
mdgomareo bamde~<br />
aRadgina. pirveli gegmebi,<br />
arqeologiur kvlevaze<br />
dayrdnobiT, 1847 wels mom<br />
zadda, xolo samuSaoebi<br />
1860 wels daiwyo<br />
sur. 6.16. Commission supérieure des monuments<br />
historiques-is 1979 wlis gadawyvetilebis<br />
Tanaxmad, sen-sernenis eklesia 1980-ian wlebSi<br />
`de-restavrirebul~ iqna i. buares xelmZRvanelobiT
Tumca zogi `Teoretikosi arqeologi~,<br />
viole-le-dYukis TqmiT, amas yovelTvis<br />
ar eTanxmeboda, igi mainc amtkicebda,<br />
rom `Seno bis SenarCunebis saukeTeso sa-<br />
Sualeba misTvis funqciis povna da misi<br />
moTxovnebis imdenad srulad dakmayofilebaa,<br />
rom raime cvlilebis saWiroeba<br />
arc ki gaCndebodes ~. 197<br />
viole-le-dYuks Rrmad swamda arqiteqtoris<br />
ostatobisa, iseve ro gorc<br />
sicocxlis saboloo srulyofilebisa<br />
da ganviTarebisa. amocana sak maod faqizi<br />
iyo, vinaidan arqiteqtors unda<br />
aRedgina Senoba misi xu ro T moZRvruli<br />
mTlianobis dacviT, amave dros, epova<br />
axleburi gamoyene biT ganpirobebuli<br />
gadakeTebebis minimumade dayvanis gza.<br />
rogorc dade biT magaliTs, is asaxelebda<br />
sen-martin-de-Samis mSvenieri satrapezos<br />
adaptacias Ecole des arts et métiers-is<br />
biblioTekisTvis. igi amtkicebda, rom:<br />
`aseT garemoebebSi saukeTeso gamosavalia,<br />
warmoidgino Tavi Tavdapirve li<br />
Senobis arqiteqtoris adgilas da warmoisaxo,<br />
ras moimoqmedebda igi, Tuki<br />
daubrundeboda am qveyanas da mas igive<br />
197 viollet-le-Duc. 1854-68, viii:31.<br />
stilisturi restavracia 195<br />
programa daevaleboda, ro mel sac Cven<br />
axla vaxorcielebT.~ 198<br />
istoriuli Zeglis sruli pativiscemis<br />
daaxloebiT ocdaaTiwliswi nandeli<br />
midgomisgan gansxvavebiT, axla<br />
restavrators gza gaexsna Tavda pirveli<br />
Semoqmedi arqiteqtoris nacvlad emoqmeda.<br />
am ganviTarebas SeiZ leba Tvali gavadevnoT<br />
wm. magdalinas eklesiis magaliTze,<br />
sadac samu Saoebi daiwyo, rogorc<br />
konsolidacia da dasrulda ornamentuli<br />
deta lebis aRdgeniT iqac ki,<br />
sadac adre araferi yofila. Tumca Zeglis<br />
misi warmosaxviTi idea luri formiT<br />
aRdgenis idea viole-le-dYukis gonebaSi<br />
1842 wlidanve ar se bobda, roca man<br />
SeniSna eklesiis Taobaze, rom `sruli<br />
ugulebelyofa ukeTesia, vidre umarTebulod<br />
Cafiqrebuli restvarcia~. 199 igi<br />
amaSi gu lis xmobda, rom jobs dacda,<br />
sanam am saqmis gasakeTeblad daostatebuli<br />
xelosnebi gamoCndebobdnen, vidre<br />
Senobis uniaTod Sesrulebuli samuSa-<br />
198 viollet-le-Duc, 1854-_68, viii:31.<br />
sur. 6.17. pYerfonis cixedarbazi<br />
viole-le-dYukis<br />
mier, napoleon III-is<br />
brZanebiT, iqna aRdgenili.<br />
proeqti 1857 wlidan<br />
moyolebuli mzaddeboda,<br />
xolo mSenebloba 1885<br />
wlamde gagrZelda.<br />
199 viollet-le-Duc, ‘report on saint-Frons’ (secret, J.,<br />
‘la restauration de saint-front au XiX e siècle’, monuments<br />
bistoriques, 1956, ii:145ff).
196 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
o Ti gafuWeba. parizSi, sen-Sapelisa da<br />
notr-damis garSemo istoriuli Senobebis<br />
dangrevam maincdamainc ar SeaZrwuna<br />
arqiteqtorebi da lasYu moiTxovda<br />
yvela xelisSemSleli nagebobisgan<br />
ganTavisuflebas, Tu amis SesaZlebloba<br />
iqneboda. Tumca igi aseve Relavda imis<br />
Taobaze, rom axal Senobebs ZeglisTvis<br />
xeli ar SeeSela.<br />
Tumca lasYus 1845 wlis gancxadeba<br />
da 1849 wlis instruqcia xazs usvamdnen<br />
<strong>konservaciis</strong> aspeqtebs, utilitarul<br />
moTxovnebsa da dacva-mov lis sakiTxebs,<br />
isini, amavdroulad, ukve moicavda arqiteqturuli<br />
mTlia nobis kvlav-Seqmnis<br />
dasabuTebasac. dasawyisSi skulpturuli<br />
deta lebis Tavidan gamokveTa (rogorc<br />
notr-damze) ganixileboda mxolod rogorc<br />
ga mo naklisi. mogvianebiT, cvlilebebi<br />
da axali Temebic ki iqna nebadar Tuli,<br />
rogorc es wm. magdalinas eklesiis<br />
SemTxvevaSi moxda. sansis si nodaluri<br />
darbazis fasadi aRdgenil iqna ramdenime<br />
fragmentis safuZ vel ze, xolo romanuli<br />
sen-serneni tuluzaSi aRdgenil<br />
iqna hipoTeturi goTuri formiT. zogi<br />
dangreuli nawilebis dasrulebis wi-<br />
naaRmdegi iyo. 1851 wels didroni reimsis<br />
kaTedralis Taobaze werda: `iseve<br />
rogorc arc erT poets ar moundeboda<br />
Tavis Tavze aeRo eneidas daumTavrebeli<br />
leqsebis dasruleba, arc erT fermwers<br />
_ rafaelis suraTis dasruleba da arc<br />
erT moqandakes _ miqelanjelos nawarmoebisa,<br />
aseve arc erTi go nieri xuroTmoZRvari<br />
ar daTanxmdeba kaTedralis<br />
dasrulebas.~ 200 impera tors surda,<br />
Tavis sazafxulo rezidenciad aRedgina<br />
parizis Crdiloe TiT mdebare pYerfonis<br />
dangreuli cixe-darbazi. violele-dYuki,<br />
rome lic am cxovelxatul<br />
nangrevebs axalgazrdobidan icnobda,<br />
dasawyisSi Tavs ikavebda, Tumca Semdeg<br />
daTanxmda srul rekonstruqcias,<br />
skulptu ruli ornamentebis, ferweruli<br />
dekorisa da avejis CaTvliT. igi<br />
amayob da kidec, rom sicocxle daubruna<br />
sasaxles, rogorc Tavis droze<br />
Tvli da vite, roca SesTavaza kYusis<br />
cixe-darbazis grafikuli rekonstruqcia<br />
qaRaldze, oRond amjerad es qvi-<br />
Ta da duRabiT gakeTda. es viole-ledYukis<br />
erT-erTi bolo dakveTa iyo da<br />
200 Didron, 1851 (leniaud, 1980:80)<br />
sur. 6.18. pYerfonis<br />
aRdgenili<br />
cixe-darbazis Sida ezo
igi iq 1858-dan 1870 wlamde muSa obda.<br />
mmarTvelobis moqmedebis sawyis etapze<br />
Tanamedrove samSeneblo masalebsa da<br />
istoriul Senobaze axal damatebebs Zalian<br />
frTxilad ekidebodnen. Tavdapirveli<br />
konstruqciuli sistemis aRdgena<br />
restavraci is erTi mTavar mizanTagani<br />
iyo da principSi es Tavdapirveli masalis<br />
msgavsi masaliT unda gakeTebuliyo.<br />
Tumca viole-le-dYuki Tanamedrove masalebis<br />
gamoyenebasac uSvebda, rogorc<br />
magaliTad, gadaxurvis konst ru q ci ebSi<br />
xis nacvlad foladis gamoyenebas _ im<br />
zomiT, rom ar Selaxu liyo Tavdapirveli<br />
konstruqciuli nimuSi da gadaxurvis<br />
wona ar gazr diliyo. es gadawyveta<br />
gamoyenebul iqna notr-damis axal salaroSi,<br />
ro me lic man kaTedralis samxreT<br />
mxares aago. 201<br />
amgvarad, restavraciis azri, vilele-dYukis<br />
mixedviT, nage bo bis aRdgena<br />
gaxda, `misi mTlianobis dabruneba, romelic,<br />
SesaZloa, arc odes arsebula<br />
drois romelime mocemul monakveTSi~<br />
(viollet-le-Duc, 1854-68, VIII:14). es agreTve<br />
gulisxmobda istoriuli masalis Canacvlebas<br />
axali qviT da Tundac originaluri<br />
nimuSi SeenaxaT kidec, rogorc da sabu<br />
Teba, TviT SenobisTvis igi dakarguli<br />
iyo. es sarestavracio principebi aRiarebul<br />
iqna ara mxolod safrangeTSi,<br />
aramed sazRvargare Tac. viole-le-dYukis<br />
namuSevarma mraval qveyanaSi hpova<br />
aRiareba. `1855 wels igi gaxda riBa-s sapatio<br />
wevri inglisSi, sadac xuTi wliT<br />
adre imog zaura; 1858 wels igi gaxda<br />
natif xelovnebaTa akademiis wevri milanSi,<br />
mogvianebiT ki sapatio wodebebi<br />
miiRo niderlandebis, portuga liis,<br />
belgiis, espaneTis, spilos Zvlis sanapiros,<br />
meqsikis, avst riis, Se erTebuli<br />
Statebis da sxva qveynebis uwyebebisganac;<br />
Tumca zogi nanobda, rom istoriu-<br />
201 salaro damoukidebel Senobad aages,<br />
radgan misi istoriul nagebobaSi CarTva<br />
xuroTmoZRvrul mTels daarRvevda.<br />
stilisturi restavracia 197<br />
li Senobebi kargavda siZvelis iers; monsenYor<br />
kastanarim amas Tan dakavSirebiT<br />
Tavisi gancdebi 1864 wels gamoTqva: `me<br />
maT ricxv Si var, vinc Tvlis, rom ngreva<br />
uxdeba Zegls. es mas adamianur iers ani-<br />
Webs, aCvenebs mis xnovanebas da gamodis<br />
ra misi Znelbedobebis mowmed, av lens im<br />
Taobebis suliskveTebas, romelTa cxovrebam<br />
mis CrdilqveS Ca i ara.~ 202 sinamdvileSi<br />
es grZnobebi bevrad ufro farTod<br />
iyo gavrcele buli da viole-le-dYuki,<br />
Tavis inglisel kolegasTan, jojr jilbert<br />
skotTan erTad, damangreveli restavrciis<br />
simbolo gaxda, gansxvavebiT<br />
im konservaciuli moZraobisgan, romelsac<br />
jon raskini da uilYam morisi uZRvebodnen.<br />
6.3. konservacia restavraciis sapirispirod<br />
inglisSi<br />
istoriul SenobaTa dacva inglisSi<br />
didi xnis ganmavlobaSi calke ul pirTa<br />
Zalisxmevas efuZneboda. XX saukeneSic<br />
ki, qveynis didebuli kaTedralebis movlisa<br />
da SekeTebisTvis mniSvnelovani<br />
Zalisxmeva, Ziri Tadad, kerZo dafinansebas<br />
efuZneboda. franguli restvaraciebis<br />
kritiki sas brali umetesad<br />
centralizebul sistemas edeboda.<br />
ufro individua luri britanuli midgoma<br />
1877 wels `Zveli Senobebis dacvis<br />
sazogadoe bis~ Seqmnasa da sxvadasxva<br />
moyvarulTa sazogadoebis moRvaweobaSi<br />
gamo i xa ta, rogoric iyo `Zveli Zeglebis<br />
sazogadoeba~, `georgianuli jgufi~,<br />
`viq torianuli sazogadoeba~, `britanuli<br />
arqeologiis sabWo~. bevri maT gani<br />
1957 wels daarsebuli Civic trust-is (sazogadoebrivi<br />
fondi) egidis qveS gaer-<br />
Tianda; sxva mniSvnelovani movlena 1895<br />
wels dafuZnebuli national trust-i (erovnuli<br />
fondi) iyo, romelmac mniSvnelovani<br />
qoneba Sei Zina masze sazrunavad da<br />
202 Castagnary, 1864:138 (leniaud, 1980:81).
198 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mosavlelad. 1931 wels mas mibaZa `Sotlandiis<br />
nacionalurma fondma~ da msgavsma<br />
organizaciebma sxvadasxva qveynebSi<br />
(SeerTebuli Statebi, avstralia, indoeTi<br />
da zogi evropuli qveyanac).<br />
amave dros, istoriuli Senobebis<br />
dacvis oficialuri uwyebebis Se qm nis<br />
mcdeloba safrangeTis magaliTis mixedviT<br />
ufro adrec iyo. 1841 wels jon<br />
britoni, romelmac aRnusxa istoriuli<br />
Senobebi londonSi, daukavSirda jozef<br />
hYums (1777-1855 ww.), parlamentis wevrs,<br />
informaciis komitetis dasaarseblad<br />
TemTa palataSi. imave wels, ser<br />
jorj jilbert skotma antikvaruli<br />
komisiis Seqmna SesTavaza, restavraciis<br />
meTvalyu reobaSi dasaxmareblad. 1845<br />
wels es sakiTxi kvlav wamoiWra, Tumca<br />
uSe degod. sabolood, 1871 wels ser<br />
jon labokma specialuri saparlamento<br />
bilis momzadeba daiwyo. igi saparlamento<br />
ganxilvebze gaitanes sami wlis<br />
mere da sakmao winaaRmdegobac Sexvda,<br />
vinaidan kerZo sakuTrebis uf lebebSi<br />
iWreboda. londonis `antikvarTa sazogadoebamac~<br />
ki misi mxa r da Werisgan 1879<br />
wlamde Sei ka va Tavi, rodesac `Sotlandiis<br />
antikvarTa sazogadoebam~ da irlandiis<br />
samefo akademiam Tanxmoba gamoTqves.<br />
ramde nime mosmenis mere igi<br />
1882 wlis 18 agvistos dakanonda `Zveli<br />
Zeglebis aqtis~ saxeliT. Tumca es aqti<br />
yorRanebis, dolmenebis an qvis wreebis<br />
dacviT ifargleboda, 1892 wlis irlandiuri<br />
aqti, ramdenime wliT gvian damtkicebuli,<br />
ukve gacilebiT farTo moqmedebisa<br />
iyo. pirveli inglisu ri nusxa,<br />
ZiriTadad, winaistoriul Zeglebs an<br />
Zeglebis jgufebs moi cavda, rogoricaa<br />
stounhenji. aqti 1913 wels gafarTovda,<br />
roca Seiqmna Zveli Zeglebis sabWoebi,<br />
romlebsac moxeleTaTvis saeqsperto<br />
rCeva unda miecaT. inventarizacia<br />
gacilebiT intensiuri gaxda pirveli<br />
msoflio omis Semdeg, magram mxolod<br />
meore msoflio omis gamaCanagebeli<br />
Sedege bis kvalad, inventarizacia sayovelTad<br />
iqna aRiarebuli istoriul<br />
Seno baTa dacvis instrumentad. amis<br />
Semdeg britanuli kanonmdebloba sxva<br />
qveynebisTvisac modeli gaxda.<br />
Tu kvlav gadavxedavT, rogor warimarTa<br />
saqme inglisSi a. v. n. pYu jinis<br />
`provokaciis~ Semdeg, vnaxavT rom<br />
1860-1869 wlebs Soris sakma od gaizarda<br />
restavarciaTa ricxvi, Tan mimdinareobda<br />
gacxovelebuli ka maTi istoriuli<br />
Senobebisadmi mopyrobis principebis<br />
Taobaze. am ka maT Si sagulisxmo rols<br />
TamaSobda kembrij-kemdenis sazogadoeba,<br />
daar se buli 1839 wels ori yofili<br />
kembrijelis _ jon meison nelisa<br />
(1818-69 ww.) da benjamen uebis (1819-85<br />
ww.) mier. 203 maTi mizani iyo kaTolikuri<br />
ri tualis, gamarTuli saeklesio nagebobis<br />
da codnaze damyarebuli restav<br />
raciis mxardaWera. bevri arqiteqtori<br />
an am sazogadoebis wevri iyo, an misi<br />
gavlenis qveS imyofeboda., mag., riqmeni,<br />
salvini, qokereli, striti, baterfildi<br />
da skoti. misi principebi gancxadebul<br />
iqna Ecclesiologist-Si, romelic<br />
pirvelad 1841 wels gamoica da misi wevrebis<br />
mraval sxva pub likaciaSi. maTma<br />
polemikurma midgomam maleve gamoiwvia<br />
reaqcia: sazoga doe bas brali dasdes<br />
papizmis aRdgenis saidumlo SeTqmulebaSi.<br />
igi dai Sala da Tavidan 1845 wels<br />
`eklesiologiuri sazogadoebis~ saxiT<br />
daarsda. am sazogadoebis erTi sakvanZo<br />
mizani iyo inglisis eklesiebis warsuli<br />
didebiT aRdgena, maTi saukeTeso da<br />
sufTa stilisa (igulisxme boda umetesad<br />
dekoratiuli, an Sua goTuri, zogjer<br />
adre-inglisuri). acnobierebdnen ra,<br />
rom Senobebi sxvadasxva periodSi iqna<br />
gadakeTebuli, upiratesobas yvelafris<br />
erT stilSi aRdgenas aniWebdnen da ara<br />
203 imav wels meore sazogadoeba goTuri xuroTmoZRvrebis<br />
Sesaswavlad oqs fordSic<br />
daarsda (Semdgom mas `saistorio sazogadoeba~<br />
ewoda).
yvela nawilis misi sakuTari formiT SenarCunebas.<br />
es principebi Ecclesiologist-Si<br />
1842 (1:65) wels gamocxadda:<br />
`Cven unda aRvadginoT, an arsebuli monacemebiT<br />
an daSvebiT, Seno bis Tavdapirveli<br />
ganazraxi, rogorc is Caifiqra<br />
pirvelma mSenebe l ma, an rogorc mis<br />
mier iyo dawyebuli da gagrZelebuli<br />
mis uSua lo mimdevarTa mier, an,<br />
meore mxriv, unda SevinarCunoT Semdgom<br />
droTa damatebebi da cvlilebebi,<br />
mxolod saWiroebis SemTxvevaSi SevakeToT,<br />
an iqneb ufro sruladac ki<br />
ganvaxorcieloT is idea, ro melmac isini<br />
warmoqmna... Cven TviTon gadawyvetiT<br />
virCevT pir vel midgomas, Tumca mudam<br />
unda gvaxsovdes, rom udidesi mniSvnelo<br />
ba aqvs mogviano naxelavis xnovanebisa<br />
da siwmindis, misi damate bis garemoebebis,<br />
momxmareblisTvis misi adaptaciis<br />
da misi upira te si moxerxebulobis<br />
gaTvaliswinebas.~<br />
es politika, Cveulebriv, mTavrdeboda<br />
mongreviTa da rekonstruq ciiT, `safuZvliani<br />
da kaTolikuri restavraciiT~,<br />
rogorc ityodnen xol me. risame<br />
srulyofilebad aRiarebulis gameorebiT<br />
dakmayofileba sisustis niSnad iyo<br />
miCneuli. 204 praqtikaSi es xSirad niSnavda,<br />
rom (Cole, 1980:229):<br />
mrevlis dasajdomebs, patronikes<br />
da sxva `Tanamedrove gamarTulobas~<br />
gaitandnen da axali nakeTebiT<br />
Seanacvlebdnen;<br />
arsebuli iataki aiyreboda mas mere,<br />
rac dafiqsirdeboda `monumentu ri<br />
204 ser keneT klarkma CainiSna: `netav gagvagebina,<br />
imdenive Suasaukunovani na geboba Tu<br />
daangria kemdenis sazogadoebam, rogorc<br />
kromvelma. Tu ara, Tanxebis naklebobis<br />
`wminda siRatakis~ mizeziT _ isaa Zvel SenobaTa<br />
er TaderTi namdvili mcveli. Tumc<br />
kemdenelebs Rirsebebic hqondaT: maT ZaluZdaT<br />
Zvel _ miT ufro maTTvis misaRebi<br />
drois _ nagebobaTa siyvaru li da isini<br />
ufro xSirad gadaurCeniaT, vidre daungreviaT<br />
(Clark. 1974:173).<br />
stilisturi restavracia 199<br />
filebis~ adgilmdebareoba da axali<br />
iataki, am filebiT Tavdapir vel adgilas,<br />
6 inCis sisqis cementis fenaze<br />
igeboda;<br />
saxuravebs axsnidnen da Tavidan daagebdnen<br />
axali kramitiT, wyalgadamy<br />
vani milebiTa da drenaJiT;<br />
Senobis naklovan adgileb Tavidan<br />
aaSenebdnen `SemakavSirebeli qvebiT~<br />
da rkinis WimebiT maT gasamagreblad;<br />
saZirkvlebi gamagrdeboda da sadac<br />
saWiro iyo, ximinjebic gaukeTde bo da;<br />
interieri gaiwmindeboda SeTeTrebisgan,<br />
gaixsneboda `bunebrivi suf-<br />
Ta zedapiri~; miuxedavad imisa, rom<br />
yuradRebas aqcevdnen yvela saxis<br />
Se morCenil Zvel kedlis mxatvrobas,<br />
mainc xSirad baTqaSs qvis wyobis<br />
gamosavlenad xsnidnen;<br />
gegmarebaSi xSirad cvlilebebs Seitandnen;<br />
gverdiT navebs gaafarTovebdnen<br />
an daamatebdnen, xolo sakurTxevlis<br />
TaRebs gaaganierebdnen;<br />
im elementebs, romlebic `aramodur~<br />
an aramisadagebul stils ekuTvnoda,<br />
xsnidnen da `asworebdnen~.<br />
kavSirebi damyarda inglisel, frang da<br />
germanel xuroTmoZRvarTa Soris. goTuri<br />
aRorZinebis wamyvani, 1840-ian wlebSi<br />
daarsebuli Jurna le bis _ `Ecclesiologist”,<br />
“Annales archéologiques” da “Kölner Domblatt”<br />
– gamomcem le bi TanamSromlobdnen erTmaneTTan,<br />
aqveynebdnen werilebs da reportaJebs<br />
sxva qveynebis gamocdilebis<br />
Taobaze da mogzaurobis dros xvdebodnen<br />
erT maneTs. avgust raihenSpergeri,<br />
`Kölner Domblatt”-is gamomcemeli, 1846<br />
da 1851 wlebSi ewvia ingliss, Sexvda<br />
pYujins, baris, skots, aseve didrons,<br />
`Annales”-is gamomcemels. montalamberi,<br />
merime, viole-le-dYuki, didroni<br />
da lasYu Zalian bevrs mogzaurobdnen,<br />
aseve pYujinic, romelsac sazR vargareT<br />
misi nawerebiT kargad icnobdnen.
200 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
6.3.1. eklesiologosTa arqiteqtorebi<br />
eklesiologTa usayvarlesi xuroTmoZRvari<br />
enToni salvini (1799-1881 ww.) iyo,<br />
`antikvarTa sazogadoebisa~ da oqsfordis<br />
`arqiteqturuli da istoriuli<br />
sazogadoebis~ wevri. mas mravlad uSenebia<br />
sasoflo sax lebi da, amave dros,<br />
muSaobda norviCSi, darhemSi da uelsSi,<br />
iseve ro gorc mravalricxovan samrevlo<br />
eklesiebSi. man gadaakeTa cixe-darbazebi,<br />
londonis Taueris, uindzoris,<br />
elnvikisa da kernarvonis CaTvliT. bevri<br />
maTgani kerZo sacxovrebeli iyo da<br />
gadakeTeba mflobelTa survilis Sesabamisad<br />
xdeboda. londonis Tauerze Catarebuli<br />
samuSaoe bisTvis man 1863 wels<br />
riBa-s medali miiRo, miuxedavad imisa,<br />
rom eqvsi wliT adre imave dawesebulebam<br />
mkacrad gaakritika misi namuSevari<br />
eln vikSi. 1845 wels igi kembrijSi wm. saflavis<br />
_ wriuli ro ma nuli ekle siis _<br />
aRdgenaSi monawileob da. kumdenelebma<br />
xarjebis ZiriTadi nawilis dafrava SesTavazes,<br />
raTa Tavisi principebis Cveneba<br />
moexdinaT. eklesia Se d geboda orsarTulian<br />
svetnarze damyarebuli mrgvali<br />
qongurebiani koS kisgan, wriuli<br />
garSemosavleliT. yve la gviani damateba<br />
mocilebul iqna da Senoba, jeims eseqsis<br />
adreuli hipoTezis Tanaxmad, konusuri<br />
sa xu raviT gadaixura. interieri, qvis<br />
trapezis CaTvliT, axali liturgiu li<br />
moTxovnebis Sesabamisad gadakeTda. aman<br />
didi vnebaTaRelva gamoiwvia da sakiTxi<br />
eklesiis umaRles sasamarTlomdec<br />
ki mivida, sadac gadawyve tileba magidis<br />
sasargeblod iqna miRebuli, radgan<br />
trapezi mosaxseneb lad da ara evqaristiisTvis<br />
unda yofiliyo gamoyenebuli.<br />
amgvari ram ngrevis Cveulebrivi saxeoba<br />
gaxda bevr eklesiaSi, rac maT `erT<br />
sagu lisx mo wertilsac~ ki ar utovebda,<br />
rogorc wers Tavis `mogonebebSi~ skoti.<br />
1840-ian da 1850-ian wlebSi salvini<br />
muSaobda darnhemSi da jorj pikering-<br />
sur. 6.19. kembrijis wriuli taZari<br />
restavrirebul iqna e. salvinis mier<br />
daaxlo e biT 1845 w.-s da eklesiologiuri<br />
sazogadiebis saxelmZRvanelo princi pebs asaxavs.<br />
adreuli qongurebiani koSki konusurma<br />
saxuravma Secvala<br />
Tan erTad aq yvelaze uxeS cvlilebaTa<br />
rigi ganaxorciela. xis tixrebi gaitanes<br />
da sakurTxeveli gadakeTda; daproeqtda<br />
axali skamebi da merxebi, dasavleTi<br />
didi Sesasvleli kvlav gaixsna, xolo<br />
qandakebebi gadaadgilda. orRani da kankeli<br />
moxsnes, raTa gaexsnaT kaTedralis<br />
in te rieris `grandiozuli xedi~,<br />
xolo sxvadasxva periodis sarkmlebi<br />
no r manuli stiliT gadakeTda. 1850-ian<br />
wlebSi yuradReba gamaxvilda ansablis<br />
sxva nawilebze, riTac, inglisSi stilisturi<br />
restavraciis sru li ayvavebisas,<br />
dasrulda kaTedralis restavraciis
Semdgomi aqtiu ri faza.<br />
jon louboro pirsoni (1817-96 ww.)<br />
ignacius bonomisa da salvinis mowafe<br />
iyo, romelTac mas eklesiologiuri<br />
principebi gaacnes. igi koor di nacias<br />
uwevda saeklesio mSeneblobisa da restavraciis<br />
farTo saqmia no bas, romelic<br />
asamde samrevlo eklesias da ramdenime<br />
kaTedrals moi ca v da. 1870 wels<br />
igi dainiSna linkolnis kaTedralis zedamxedvelad,<br />
xo lo 1879 wels ki skotis<br />
Semcvlelad uestminsteris saabatoSi,<br />
rac uilYam morisis mZafri kritikis<br />
sagani gaxda. igi eklesiologiur rekomendaciebs<br />
misdevda: patronike da<br />
gamarTuloba moixsna, gverdiTi nave bi<br />
gafarTovda, sarkmlebi, saxuravebi da<br />
iataki ganaxlada, koSkebi da Spilebi<br />
SekeTda, daidga axali aveji. misi muSaobis<br />
meTodi dazianebuli nawilebis moxsnasa<br />
da, originaluri masalis maqsimaluri<br />
gamoyenebiT, maT qva-qva aRdgena-<br />
Si mdgomareobda. Tumca saWiroebiT an<br />
esTetikuri mid re ki lebebiT ganpirobebuli<br />
zogi siaxle mainc Sehqonda, magaliTad,<br />
uf ro cicabo saxuravs agebda,<br />
rogorc man gaakeTa eqstonSi (rutlandi),<br />
sa dac 1843 wels eklesias mexi daeca<br />
da igi Zvel saZirkvelze iqna aRdgeni li.<br />
sizustis uzrunvelsayofad pirsoni,<br />
Cveulebriv, nomravda qvebs. eqse te ris<br />
wm. pankrasis eklesiaSi man sakurTxeveli<br />
daSala da ise marjved `aRadgina~,<br />
rom eqspertebic ki ver arCevdnen originalisgan<br />
(Quiney, 1979).<br />
kamdenelTa meore `falavani~ uil-<br />
Yam baterfildi (1814-1900 ww.) iyo; man<br />
Semoitana goTuri <strong>arqiteqturis</strong> individualuri,<br />
Taviseburi in ter pretacia<br />
da Zlieri poliqromiis moyvaruli iyo.<br />
restvaraciaSi igi moiTxovda maRal<br />
standartebs rogorc konstruqciuli,<br />
aseve kompozici u ri mxriv da mudam `mdgradi<br />
da qmediTi~ SenobisTvis iRvwoda.<br />
igi iyene b da ximinjebs, nestis-sawinaaRmdego<br />
fenebs, iatakis ganiavebas, ase-<br />
stilisturi restavracia 201<br />
ve Semo i tana saTanado wyalgadamyvani<br />
milebi, drenaJi da gaTboba. igi xsnida<br />
pat ronikeebs da aproeqtebda axal trapezebs<br />
maTken aRmavali safexure biT da<br />
axali saxelurebiT, kankelebs da sanaTlavsac<br />
ki, Tu isini ar daxvdeboda. igi<br />
ar Tvlida aucileblad restavracia<br />
erTi romeli peri o dis yaidaze momxdariyo.<br />
bevr SemTxvevaSi man SeinarCuna<br />
XVII saukunis aveji (thompson, 1971). baterfildi<br />
mogvianebiT anti-restavraciis<br />
moZrao bis samizne gaxda da 1900<br />
wels, riBa-s Jurnali mis Sesaxeb werda<br />
(VII:242): `gvaocebs, ramden rames afasebda<br />
da ramdenad cota ram SeinarCu na. igi<br />
zizRiT uyurebda skotis ugemovno da<br />
fuye ganaxlebebs, Tumca, amavdroulad,<br />
ver xedavda pirsonis delikatur da natif<br />
TavSekavebulo bas... Cven vnanobT,<br />
rogorc Cveni, aseve misi saxelis gamo,<br />
rom mas Tun dac erTxel daevala xeli<br />
Zveli naSenisTvis moekida~.<br />
1840-ian wlebSi inglisSi axlidan<br />
daiwyo kamaTi istoriuli Senobe bis<br />
<strong>konservaciis</strong> da restavraciis principebis<br />
Taobaze, gansakuTrebiT Sua saukuneebis<br />
eklesiebTan mimarTebiT. am<br />
polemikam adamianebi or sa winaarmdego<br />
jgufad dahyo _ restavratorebad da<br />
anti-restavratore bad da TandaTanobiT<br />
arqiteqturuli <strong>konservaciis</strong> principebis<br />
gamokveTa moi tana. am kamaTs<br />
zogadad Tu SevxedavT, or jgufs Soris<br />
bevri ram iyo saerTo; arsebiTi gansxvaveba<br />
obieqtis gansazRvraSi mdgomareobda.<br />
resta v ra torebs, ZiriTadad, zedmiwevniTi<br />
`restavracia~ da, Tu saWiro<br />
iyo, adreuli arqiteqturuli formis<br />
rekonstruqcia aRelvebdaT, amavdroulad<br />
praqtikuli da funqciuri aspeqtebis<br />
xazgasmiT. anti-restavratore bi ki<br />
acnobierebdnen `istoriul dros~ da<br />
amtkicebdnen, rom yoveli obi eqti an<br />
nageboba Tavis specifikur istoriul<br />
da kulturul konteqsts eku Tvnoda da,<br />
rom SeuZlebeli iyo sxva periodSi es
202 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
yovelive imave mni Sv ne lovnebiT aRdgeniliyo;<br />
erTaderT SesaZlebel amocanad<br />
rCeboda im ori ginaluri obieqtis Tavdapirveli<br />
qsovilis dacva da konservacia,<br />
ris ganac, bolosa da bolos, Sedgeba<br />
kulturuli memkvidreoba.<br />
am kamaTis Sedegebma TandaTanobiT<br />
sazogadoebis cnobierebazec imoqmeda<br />
da sarestavracio praqtikazec, romelic<br />
ufro konservatuli mi d go mis mimarTulebiT<br />
warimarTa. edvard ogastas<br />
frimenma (1823-93 ww.), `normanuli dapyrobis<br />
istoriis~ avtorma, gamoaqveyna<br />
wigni `eklesiebis res tavraciis principebi~<br />
(1846 w.), romelSic restavraciisadmi<br />
sam midgo mas ganasxvavebda:<br />
`destruqciuls~, `konservatulsa~ da<br />
`ekleqturs~, Tum ca samive SemTxvevaSi<br />
Senoba sagrZnobi ganaxlebisa da mSeneblobis<br />
sagani xdeboda.<br />
1. `destruqciuli~ midgoma wina saukuneebis<br />
midgoma iyo, roca warsulis<br />
stilebis formebi axa li damatebisa<br />
da gadakeTebis ganxorcielebisas<br />
mxedvelobaSi ar miiReboda.<br />
2. `konservatuli~ midgoma SekeTebis<br />
miznad isaxavda Zveli naxe lavis yoveli<br />
nawilis detalebis zustad gameorebas<br />
da ekle sias `faqsimiled~<br />
aqcevda.<br />
3. `ekleqturi~ midgoma erTgavar Sualedur<br />
gzas warmoadgenda, rodesac<br />
Senoba fasdeboda misi istoriisa da<br />
mkafiod gamoxa tuli Tvisebebidan<br />
gamomdinare da saTanadod SekeTdeboda<br />
an gadakeTdeboda, saukeTeso<br />
SesaZlebeli Sedegis misaRebad.<br />
6.3.2 jorj jilbert skoti<br />
Semdgomi kamaTis erTi mTavari monawile<br />
ser jorj jilbert skoti (1811-78 ww.)<br />
iyo, yvelaze warmatebuli viqtorianeli<br />
arqiteqtori, saekle sio restavraciaSic<br />
uzomod garjili. skotma Tavi<br />
mTlianad saqmes miu ZRvna da `dauokebeli<br />
energia da dauSreteli Tavgamodeba<br />
hqonda, aseve gansxivosnebuli sulic,<br />
riTac Tavisi diadi mowodebisTvis iRvwoda~,<br />
rogorc mogvianebiT misi vaJi<br />
ixsenebda. misi naRvawi 800-ze met Senobas<br />
mo icavda, maT Soris sagareo saqmeTa<br />
saministros, wm. pankrasis otels da albertis<br />
memorials londonSi. 1858 wels<br />
mas saxelosnoSi 27 asis tenti hyavda.<br />
misi saqmianobis didi nawili istoriul<br />
Senobebs exeboda. interesi goTikisadmi<br />
mas pYujinis publikaciebma gauRviZa<br />
da 1842 wels igi kembrij-kamdenis sazogadoebas<br />
SeuerTda. mas xSirad adarebdnen<br />
vio le-le-dYuks, arsebiTad,<br />
is inglisisa da uelsis yvela kuTxeSi<br />
ocze met kaTedralze, mraval saabatosa<br />
da aTeulobiT samrevlo eklesiaze<br />
muSa obda da did gavlenas axdenda sarestavracio<br />
politikis ganviTarebaze.<br />
igi mogzaurobda safrangeTsa da germaniaSi,<br />
ikvlevda kontinentalur goTikas<br />
da anazomebs akeTebda. 1851 wels man<br />
imogzaura italiaSi, vene ciaSi raskins<br />
Sexvda da ganaaxla rva wlis winandeli<br />
nacnoboba. 1835 wels skotma, uilYam<br />
boniTon mofatTan (1812-87 ww.) erTad,<br />
Tavisi pir veli saxelosno gaxsna. 1847<br />
wels igi elis kaTedralis restavraciis<br />
ar qiteqtorad daniSnes, sadac mis win<br />
eseqsi da blori muSaobdnen. 1849 wels<br />
man Secvala blori uestminsteris saabatos<br />
inspeqtoris Tanamdebo baze. 1850ain<br />
wlebSi igi konsultaciebs uwevda<br />
herfordis, liCfildis, piterboros,<br />
darhemis, Cesteris da selisberis kaTedralebis<br />
aRdgenas. Semdgom maT sxva<br />
kaTedralebic mohyva.<br />
1859 wels skotma darhemis kaTedralis<br />
centralur koSkze, n<strong>Yuka</strong>s lis wm.<br />
nikolozis msgavsad, Spilis ageba SesTavaza,<br />
Tumca es, Senobis konstruqciuli<br />
mdgradobidan gamomdinare, ar iqna<br />
miRebuli. amis nacv lad, koSki atkinsonis<br />
samuSaoebamde arsebuli formiT
aRadgines, qanda ke bebi Tavdapirvel adgilebze<br />
niSebSi daabrunes, xolo cariel<br />
niSebSi ki axlebi daayenes. 1870-ian<br />
wlebSi skotma gadagegma sakurTxeveli<br />
da na wilobriv daxura `vrceli xedi~,<br />
romelic eklesiis mesveurT aRar moswondaT<br />
da daaproeqta sam-TaRiani Ria<br />
kankeli lombarduli goTikis sti l Si.<br />
garda amisa, man daaproeqta “Cosmatic~<br />
mozaikis yaidaze Semkuli ka Tedra da<br />
varxvis formis sawigne. sakurTxeveli,<br />
SeZlebisgvarad, res ta v rirebul iqna<br />
im formiT, rac mas salvinamde hqonda.<br />
eklesiaTa res tav raciisas skoti kamdenelTa<br />
principebs icavda, rac xSirad<br />
Senobis is toriuli formebis ganadgurebas<br />
iwvevda.<br />
misi restavraciebi jer kidev 1840ian<br />
wlebSi iqna gakritikebuli. erT-er-<br />
Ti kritikosi iyo jon lui pti (1801-<br />
68 ww.), romelmac 1841 wels ga moaqveyna<br />
Tavisi `SeniSvnebi saeklesio arqiteqturaze~.<br />
masSi iyo Tavi `Ta na medrove<br />
SekeTebebi da adaptaciebi~. igi wuxda<br />
`umecari da Tavdaje rebuli restavra-<br />
stilisturi restavracia 203<br />
sur. 6.20. ser j. j. skotis<br />
idea darhemis kaTedrlais<br />
centraluri koSkis restavra<br />
ciisTvis (the Dean and<br />
Chapter of Durham)<br />
sur. 6.21. darhemis kaTedralis interieri,<br />
j. j. skotis mier daproeqtebuli elementebiTurT
204 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
torebis~ namuSevrebis gamo da am Tavs<br />
leqsiT iwyebda:<br />
`gadade cota xniT umowyalo saqmianoba<br />
_ o, Seibrale,<br />
Se mkacro, Seubralebelo demono<br />
SekeTebisa,<br />
es Zvirfasi narCenebi warsulTa droTa!<br />
es RvTis saTno Sroma iyoo, mesmis, rom<br />
ambob,<br />
daanebo Tavi vardnil nangrevebs da Sea-<br />
Cero<br />
gaukacrielebis saqme. SeiZleba<br />
Sen marTalic xar; magram hoY! imuSave<br />
nazad;<br />
gaufrTxildi yovel gacrecil nakvTs,<br />
romelsac Sen Sli,<br />
ecade, Tanamedrove kopwiobis erTi Reric<br />
ar daumato;<br />
yovel daSlil qvas mowiwebiT moepyari,<br />
pativi ec TviT liqenebs, rac izrdeba<br />
masze...~<br />
1841 wels skotma pasuxi gasca ptis 205 ,<br />
romelSic safrangeTSi revolYu ciis<br />
mere Camoyalibebulis msgavsi koncefcia<br />
warmoadgina. igi ganixila v da Zvel<br />
Senobebs, rogorc originalur qmnilebebs<br />
did xelovanTa, vis ga nac SeeZlo<br />
qristianul xuroTmoZRvrebaze yvelaferi<br />
eswavla; restav ri re buli saxiT _<br />
rac unda ifrTxilo _ aseTi Zegli nawilobriv<br />
da kargavda Tavis avTenturobas.<br />
imave suliskveTebiT, igi xazs usvamda<br />
is to riuli gadakeTebebisa da SekeTebebis<br />
Rirebulebas, romlebic SeiZleba<br />
originaluri nagebobis naSTebis Semcveli<br />
Zvirfasi naxelavi yofiliyo da<br />
iseTive faqiz dacvas imsaxurebda. 1847<br />
wels, eklesiologiuri sazoga doebis<br />
yovelwliur Sekrebaze, msjeloba restavraciis<br />
Taobaze, rogorc mogvianebiT<br />
werda skoti, `metad arasasiamovno<br />
kamaTSi~ gadaizarda. sa zo gadoeba upiratesobas<br />
restavraciis `ekleqtur~<br />
205 skoti ptis. 1841. dabeWdilia: reply by sir<br />
Gilbert scott, r. a., to mr J. J. stevenson’s Paper on<br />
,,architectural restoration: its Principles and Practice’’,<br />
read at a meeting of riBa, 28 may 1877.<br />
meTods aniWebda. skots mainc eSinoda,<br />
rom Tumca Sekrebaze gamoTqmuli zogi<br />
SeniSvna `na xev rad saxumarod~ iyo warmoTqmuli,<br />
am saxis cilobas SeiZleboda<br />
Za lian seriozuli Sedegebi mohyoloda.<br />
amitomac, 1848 wels man bakinhem SirSi<br />
`arqiteqturuli da arqeologiuri sazogadoebis~<br />
pirveli wliuri SekrebisTvis<br />
moxseneba moamzada.<br />
1850 wels man gamoaqveyna es moxseneba<br />
SeniSvnebiTurT saTauriT `mowodeba<br />
Cveni Zveli eklesiebis keTilsindisieri<br />
restavraciisken~, ro melic<br />
misi sarestavracio principebis erTgvari<br />
Sejameba gaxda. es pub li kacia mimdinare<br />
kamaTiT, gansakuTrebiT ki wina<br />
wels ga mocemuli jon raskinis `Svidi<br />
lampariT~ iyo STagonebuli. srulad<br />
acnobierebda ra Zve li nagebobis mniSvnelovnebas,<br />
skotma pragmatuli pozicia<br />
daikava da principulad ganasxvava ori<br />
SemTxveva:<br />
1. Zveli nagebobebi an nangrevebi, romlebmac<br />
dakarga Tavisi Tavda pirveli<br />
funqcia da axla mxolod warsuli<br />
civilizaciis mow mobad SeiZleba<br />
aRiqmodes;<br />
da<br />
2. Zveli eklesiebi, romlebic, garda<br />
imisa, rom kvlavac gamoiyeneba _<br />
amave dros, RvTis saxlia da, Sesabamisad,<br />
pYujinisa da kamde ne lebis<br />
moTxovnaTa Tanaxmierad, SeZlebisamebr<br />
saukeTesod unda warmogvidgebodes.<br />
skoti amtkicebda, rom Tu eklesiebi,<br />
antikuri nangrevebis msgavsad, mxolod<br />
Zveli <strong>arqiteqturis</strong> dokumentur<br />
mowmobad ganixileboda, isini, ra ginda<br />
iyos dazianebuli, cxadia, arsebuli<br />
mdgomareobiT unda Senar Cu ne buliyo.<br />
miuxedavad amisa, imis gaTvaliswinebiT,<br />
rom Senoba saTanado miznebisTvis unda<br />
yofiliyo gamoyenebuli, igi Tvlida,
sur. 6.23. ser j. j. skotma daaproeqta<br />
CiCeTeris kaTedralis centraluri koSki,<br />
ro me lic aRdgenil iqna mas mere, rac 1861<br />
w.-s Zveli Camoingra<br />
stilisturi restavracia 205<br />
sur. 6.22 darhemis<br />
kaTedralis dasavleTi<br />
fasadi amJamad<br />
rom ufro gamar Tlebuli arCevani iqneba<br />
ufro gviani CanarTebis mocileba<br />
adrindeli, ufro Zvirfasi nawilebis<br />
dRegrZelobisTvis. skotis mizani iyo,<br />
ecada `cota ram kargi~ gaekeTebina da<br />
amitom mxars uWerda ufro faqiz da<br />
kon servatul midgomas Zveli eklesiebis<br />
mimarT. mas kargad esmoda yvela drois<br />
namdvili istoriuli Senobis saganmanaTleblo<br />
Rirebuleba da, aqe dan gamomdinare,<br />
yvela sagulisxmo elementis `er-<br />
Tguli~ <strong>konservaciis</strong> saWiroeba, magram<br />
mas aseve kargad esmoda Senobis gamoyenebisadmi<br />
Tana medrove moTxovnilebebi,<br />
restavraciisTvis zRvaris dadebisa da<br />
adgilze misi saTanado ganxorcielebis<br />
uzrunvelyofis sirTule.<br />
saeklesio xuroTmoZRvrebis <strong>istoria</strong>s<br />
skoti ganixilavda, rogorc jaWvs,<br />
romelSic yoveli nimuSi ganviTarebis<br />
erTi rgolia da yvela erTad `qristianuli<br />
xelovnebis erT uzarmazar saganZurs~<br />
qmnis. yoveli Zveli eklesia,<br />
ragind martivi an mouxeSavi, unda ganixilebodes,<br />
rogoc `nawili qristianuli<br />
xelovnebis qsovilisa, rogorc<br />
erTi qva, misi aRo r Zinebis sasaZirkv
206 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
led Semonaxuli~. iseve rogorc manamde<br />
frangebi, sko ti ganixilavda am memkvidreobas,<br />
rogorc `margalits, romelic<br />
gadmogve ca Cven ara mxolod saCvenod<br />
gamosayeneblad, aramed im rwmeniT, rom<br />
Cven gadavcemT mas Semdeg Taobebs, romelTac<br />
misi sworad gamosayeneblad meti<br />
codna da meti ostatoba eqnebaT~.<br />
igi Tvlida, rom arsebobs gan sxvaveba<br />
Sua saukuneebisa da Tanamedrove xuroTmoZRvarT<br />
Soris; Zveli mSeneblebi<br />
gulwrfelad iRvwodnen TiTqmis `zeadamianuri<br />
srulyofile bis~ misaRwevad,<br />
raTa SeeqmnaT imaze ukeTesi, rac<br />
ki odesme arsebula. ase rom, cvlilebebi<br />
misaRebia ara ramis dasamateblad,<br />
aramed `gamosa ricxad~ da winamorbedTa<br />
Seqmnilis gasaumjobeseblad. Tanamedrove<br />
ar qiteqtoris pozicia sruliad<br />
gansxvavebuli iyo, vinaidan axla es iyo<br />
ara stilis Seqmna, aramed misi kvlavwarmoqmna.<br />
ase rom, dRevandelobis valdebuleba<br />
dacva da Seswavla iyo da ara<br />
dangreva da gamocvla.<br />
igi ar eTanxmeboda e.w. `destruqciuli~<br />
meTodis damcvelebs, romlebic<br />
amtkicebdnen, rom RvTis saxli<br />
imsaxurebs yovelive saukeTesos, risi<br />
saSualebac ki SeuZlia mogvces codnam<br />
da fulma da rom istoriu li an antikvarTa<br />
kavSirebi, aqedan gamomdinare,<br />
nakleb mniSvnelovania. igi ki, piriqiT,<br />
zustad amave mizeziT, amtkicebda, rom<br />
`konservatizmi~ unda iyos `restavraciis<br />
mTavari laitmotivi~, Tumca arc<br />
ise iolia `gancdis swori tonalobis<br />
povna~ an raime mkafio wesebis dadgena.<br />
res tavraciaSi did saSiSroebas warmoadgens<br />
metismetad bevris keTeba da did<br />
sirTules _ imis codna, sad unda SeCerde.<br />
igi aRiarebda, rom res tavrirebuli<br />
eklesia kargavda Tavis namdvilobas da<br />
iseve nakleb avTen tu ri xdeboda, rogorc<br />
sruliad axali proeqtiT Tavidan<br />
aSenebuli. Tum ca mTlianad Tavidan<br />
aSenebac ki SeiZleba konservatulad<br />
Sesrule bu liyo, zusti formebis da<br />
xSirad originalis faqtobrivi masalisa<br />
da detalebis SenarCunebiT. xSirad<br />
es ukeTesad nabij-nabij miiRweva, vidre<br />
srulad bolomde miyvanis aCemebiT. zogadi<br />
wesi yvela im gansxvavebuli stilisa<br />
da uswor-masworobis SenarCuneba<br />
iyo, romlebic Senobis zrdasa da <strong>istoria</strong>s<br />
asaxavs (rogorc amas viqtor hYugoc<br />
amtkicebda) da mokrZa lebul eklesiebs<br />
cxovelxatulobasa da mimzidvelobas<br />
hmatebs. Tumca, ro gorc skoti<br />
mianiSnebda, am wesidanac arsebobda<br />
gamonaklisebi da, kri tikuli Sefasebis<br />
safuZvelze, unda dadgindes, axal Tu<br />
Zvel nawi lebs miecemoda upiratesoba<br />
restavraciisas. magram yvela SemTxveva-<br />
Si, igi moiTxovda, uZvelesi nawilebis<br />
Tugind mcire kvalis SenarCunebas, rogorc<br />
Senobis warmoSobis simtkicisa.<br />
`avTenturi elementi, Tundac gviani<br />
da cudi, ufro Rirebulia, vid<br />
re va raudiT aRdgenili adreuli,<br />
Tundac ufro daxvewili nawi li _<br />
ubralo faqti, vidre ornamentuli<br />
varaudi. yvelaze ufro ki me moviTxovdi,<br />
rom res tavraciaSi srulad<br />
gamoiricxos piraduli xu Sturebi.<br />
restavratorma ar unda<br />
mianiWos daumsaxurebeli upiratesoba<br />
arc erTi epoqis naSTebs, arc<br />
sxva drois axirebas, mxolod imitom,<br />
rom erTi ram stili uyvars,<br />
me o re ki ara~ (scott, 1850:31).<br />
gviani nawilebis dangreva gamonaklisad<br />
SeiZleba gamarTlebuli iyos, Tu isini<br />
naklebmniSvnelovania, iseve rogorc<br />
adreuli nawilebis aRdgena, Tu is `absolutur<br />
ueWvelobas~ efuZneba. igi<br />
aseve iTxovda mud miv TanamSromlobas<br />
samRvdeloebasTan; iTxovda aseve samu-<br />
SaoTa ganxor ci e lebis xarisxis mkacr<br />
kontrols, raTa uzrunvelyofiliyo<br />
iseTi Se de gi, romelic namdvilad See-
sabameboda arqiteqtoris ganzraxvas.<br />
Tumca `konservatizmi~ `miaxloebiT gansazRvrebas~<br />
warmoadgenda imisas, rasac<br />
miznad unda isaxavdes restavracia, gadawyveta<br />
yovel calkeul SemTxve vaSia<br />
mosaZebni. bolos da bolos, igi yvela<br />
restavrators `ekleqtiko sad~ miiCnevda,<br />
ganurCevlad imisa, `konservatiul~<br />
midgomas irCevda igi Ta vis saqmianobaSi<br />
Tu `destruqciuls~.<br />
is, rasac skoti `konservatiul restavracias~<br />
an `zust restavraci as~ uwodebda,<br />
Tavdapirveli proeqtis pativiscemas<br />
efuZneboda da ara Ta v dapirveli<br />
masalisa an istoriul ganviTarebaSi<br />
Camoyalibebuli for mebisa. praqtikaSi<br />
igi xSirad arRvevda Tavisive principebs,<br />
rasac Semd gom nanobda xolme. asea<br />
Tu ise, kargi dokumentacia da arqeologiuri<br />
dasabuTeba amarTlebda bevr<br />
restavracias, anu imis aRdgenas, rac<br />
dai karga an dazianda _ da damatebi-<br />
Ti mowmobani SeiZleboda amav mxareSi<br />
sxvaganac daZebniliyo. aq misi midgoma<br />
met-naklebad emTxveva amave peri odSi<br />
safrangeTSi SemuSavebul principebs.<br />
viole-le dYuks kargad icnobdnen inglisSi.<br />
1854 wels, mas, riBa-s sapatio<br />
wevrs, misi saqmiano bis aRiarebis niSnad,<br />
institutis oqros medali mianiWes. skoti<br />
aRfrTo vanebuli iyo profesor uilisis<br />
unariT, moeZebna rekonstruqciebisTvis<br />
saWiro arqeologiuri mowmobebi<br />
da am saxis samuSaos paleontologis<br />
saqmianobas adarebda. mas sjeroda, rom<br />
istoriuli Senoba, ganaTxari ConCxiviT,<br />
SeiZleba aRdgenil iqnas logikuri<br />
analogiebis safuZvelze. da mainc, igi<br />
Zalian kritikulad udgeboda sarestavracio<br />
saqmianobas saf rangeTSi.<br />
skotis midgoma restavraciisadmi<br />
bevri TvalsazrisiT hgavda vio le-ledYukisas;<br />
orive Tavisi drois yvelaze<br />
gavleniani arqiteqtor-res tavratori<br />
iyo, Tumca maTi nawerebi xSirad, Ti-<br />
Tqos, ewinaaRmdegeba ma Tive praqtikul<br />
stilisturi restavracia 207<br />
saqmianobas. orivem _ skotma da violele-dYukma<br />
_ namd vi lad mniSvnelovani<br />
wvlili Seitana istoriuli nagebobebis<br />
konservaci is saqmeSi. miuxedavad amisa,<br />
rac unda `erTguli~ yofiliyo skoti<br />
Tavis restavraciebSi da ra xarisxiTac<br />
unda daecva mas istoriuli Senobis av-<br />
Tenturoba, mis nakeTebs misive Tanamedroveebi<br />
daufaravad akritikebdnen.<br />
igi TviTonac sakmaod obieqturi iyo,<br />
raTa eRiarebina is `danaSaulni~, rac<br />
Tavis sarestavracio moRvaweobaSi dau-<br />
Svia. Tumca skoti yovelTvis qadagebda<br />
`konservatizmi, konservatizmi da kvlav<br />
konservatizmi~-o, ro gorc prof.<br />
sidnei qolvini acxadebs, misa da mis<br />
mocileTa pri n cipebs Soris, TiTqos,<br />
gansakuTrebuli gansxvaveba ar unda yofiliyo.<br />
qolvini erTaderTi kritikosi<br />
rodi iyo da 1860-ian da 1870-ian wlebSi<br />
`anti-res tavraciis~ Zlierma moZraobam<br />
iwyo moRoniereba.<br />
6.4. dacva da restavracia avstriaSi<br />
XIX saukuneSi avstriis imperia centraluri<br />
evropis did nawils mo i cavda:<br />
dasavleTiT _ bohemias, avstrias, lombardias<br />
da venecias, aR mo savleTiT _<br />
galicias, transilvanias da ungreTs,<br />
xolo samxreTiT, dal maciis sanapiros<br />
gayolebiT, dubrovniksa da kotoramde<br />
vrceldebo da. avstriaSi kulturul<br />
faseulobaTa dacvis Sesaxeb uadresi<br />
gankargu le bebi moZrav Zeglebs exeboda;<br />
pirveli maTgani, saarqivo masalebis<br />
Seg rovebisa da dacvis Taobaze, 1749<br />
wlis 12 agvistos iyo gacemuli dedofal<br />
maria-terezias mier da imav wels<br />
saxelmwifo arqivebi daaarses (Frodl,<br />
1988;181). XIX saukunis pirveli naxevris<br />
ganmavlobaSi, italiis, safrangeTis, inglisisa<br />
da prusiis gavleniT, imata yuradRebam<br />
siZveleTa da istoriul SenobaTa<br />
mimarT, rac aisaxa maTi dacvisTvis
208 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gamiznul ramdenime ediqtSi, romlebic<br />
sagangebod krZalavda qveynidan xelovnebis<br />
nawarmoebebisa da antikvaruli<br />
nivTebis gatanas. nivTebis gatana Zveli<br />
cixe-darbazebidan da nangrevebidan<br />
1802 wels aikrZala (helfgott, 1979).<br />
XVIII saukunis bolo meoTxedidan SeiniSneba<br />
patriotizmis aRmav loba, ramac<br />
biZgi misca mravali sazogadoebis dafuZnebas<br />
kulturisa da xelovnebis mxardasaWerad.<br />
1833 wlidan eduard melim,<br />
romelic did ronis konsultanti iyo,<br />
scada venaSi `siZveleTa sazogadoebis~<br />
(altertums verein) daarseba (rac, faqtobrivad,<br />
oci wlis mere moxda), istoriuli<br />
Se no bebisTvis saxelmwifos dacvis<br />
mopoveba; agreTve saTanado personalis<br />
mqone kulturis saministros, siZvele-<br />
Ta centraluri bYurosa da centra luri<br />
komisiis daarseba (Frodls, 1988:61ff).<br />
es winadadeba Zalin ZviradRire bulad<br />
iqna miCneuli da upiratesoba mieniWa<br />
fon prokeS-ostenis mier wardgenil<br />
sxva ganacxads, romelic prusiis mTavrobasTan<br />
konsultacie bis safuZvelze<br />
Camoyalibda berlinSi, sadac 1844 wels<br />
gamoqveynda ins truqciebi mTavari konservatorisTvis.<br />
Sesabamisad, 1850 wlis 31 dekembers,<br />
imperatorma xeli moawera brZa ne bulebas<br />
`istoriuli Senobebis kvlevisa<br />
da <strong>konservaciis</strong> centraluri komisiis~<br />
(Central-Commission zür Erforschung und Erbaltung<br />
der Baudenkmale) Seqmnis Ta o baze,<br />
karl CYorning fon CYonhauzenis (1804-<br />
89 ww.) xelmZRvanelobiT, ro melic 1863<br />
wels gadadga, xolo 1910 wlamde am movaleobas<br />
iozef aleqsandr fon helferti<br />
asrulebda. 206 1873 wels komisia<br />
gafarTovda da moicva `xelovnebis da<br />
istoriis yvela Zegli~ winaistoriuli<br />
206 uzenaesi dadgenileba, 31.Xii.1850, daarseba<br />
,,Central-Commission zur Erforschung und Erbaltung<br />
von Baudenkmalen”-sa, mogvianebiT ewoda: “K.<br />
k. Central-Commission zur Erforschung und Erbaltung<br />
der Kunst- und bistoriscben Denkmale’’.<br />
da antiku ri periodidan moyolebuli<br />
XVIII saukunemde. centraluri komisia,<br />
Ziri Ta dad, nebayoflobiT sawyisebze<br />
muSaobda. igi koordinacias uwevda sapatio<br />
konservatorTa muSaobas imperiis<br />
sxvadasxva nawilSi da miTiTeba hqonda,<br />
moepovebina yvela xelmisawvdomi kerZo<br />
Tanxa, maT Soris sazoga do e bebisac. sam-<br />
Seneblo uwyebebs sTxovdnen TanamSromlobas<br />
teqnikuri da x marebisa da azomviTi<br />
samuSaoebis Casatareblad, Tumca<br />
konservato rebs ar gaaCndaT iZulebis<br />
kanonmdeblobiT ganmtkicebuli meqanizmebi<br />
1911 wlamde, roca damtkicda<br />
am organizaciis axali debuleba. 1853<br />
wlis instruqciebis Tanaxmad, centraluri<br />
komisiis movaleobebi moicavda<br />
is toriuli Senobebis inventarizacias,<br />
dokumentirebas, sakanonmdeblo dac vas<br />
da sarestavracio proeqtebis damtkicebas.<br />
`Baudenkmal~-is (istoriuli Senoba,<br />
Zegli) iuridiuli gansazRvreba iyo: Senoba<br />
an adreuli nagebobebis naSTebi,<br />
romlebsac axlavs sagulis x mo (saintereso)<br />
istoriuli mogonebebi an gaaCnia<br />
mxatvruli Rirebu leba da romlebic<br />
ver gadaadgildeba Tavisi Tavdapirveli<br />
adgilidan da zianebis gareSe (instruktionen<br />
für die k.k Baubeamten). aseTi Zeglebi<br />
daculi unda yofiliyo yovelgvari<br />
ngervisa da dazianebisgan da yovelgvari<br />
cvli leba an gadakeTeba komisiasTan<br />
unda SeTanxmebuliyo. axal adgilze<br />
gadatanis SesaZlebloba ganixileboda<br />
mxolod sagangebo viTarebaSi an da Tu<br />
sakonservacio qmedebebi warumatebeli<br />
gamodgeboda. yvela SemTxve vaSi, aucilebeli<br />
iyo Senobis zusti fiqsacia.<br />
restavracia, Cveulebriv, sistematuri<br />
movliT, nakerebis amolesviT, gawmendi-<br />
Ta da dazianebis Ta vi dan acilebiT unda<br />
Semofargluliyo. misaRebi SeiZleba yofiliyo<br />
im na wilebis dasruleba, romlebic<br />
sasicocxlo iyo originaluri<br />
ZeglisT vis, magram araviTar SemTxve-
vaSi `damaxasiaTebeli an stilisturi<br />
ele mentebis dasruleba, Tundac amgvari<br />
dasruleba suliskveTebiT am naS Tebs<br />
Seesabamebodes~. 207 ukanaskneli saxis restavracia<br />
`iSviaT SemTxve vad~ miiCneoda.<br />
komisiis pasuxismgeblobiT ganxorcielebuli<br />
pirveli in tervenciebi 1853<br />
wels ganxorcielda (mag., kefermarktis<br />
sakurTxeveli, zi be nikis kaTedrali da<br />
diokletianes sasaxle splitSi). yvela<br />
sares tavracio samuSao saguldagulod<br />
unda yofiliyo dokumentirebuli da<br />
gamoqveynebuli; 1856 wels komisiam gamoaqveyna<br />
Tavisi perioduli gamocemis<br />
mitteilungen-is pirveli nomeri da pirveli<br />
weliwadeuli (Jahrbuch).<br />
sapatio konservatorebi, Cveulebriv,<br />
keTilSobili da cnobili oja xebi<br />
dan iniSnebodnen; 1855 wels maTi ricxvi<br />
58-s Seadgenda, maT So ris iyvnen<br />
eduard fon zaheni da ignac kaiblingeri<br />
samxreTi avstriis Tvis; doqtori<br />
peter kandleri triestSi, vinsenc<br />
andrihi (viko andriCi) splitisTvis da<br />
matias graf Tuni trientisTvis. erTi<br />
yvelaze cnobili iyo adalbert Stifteri<br />
(1805-67 ww.), peizaJisti mxatvari,<br />
bunebismetyve lebis maswavlebeli da<br />
mwerali, romelic 1852 wels CrdiloeT<br />
avtriaSi daniSnes. misi saganmanaTleblo<br />
romanis Der nachsommer (nazafxulevs,<br />
1857 w.) Tema restavraciaa da man<br />
pirvelma miapyro farTo sazogadoebis<br />
yu radReba istoriuli Senobebisa da<br />
xelovnebis nawarmoebebis dacvas da restavracias.<br />
sizmriseul `nazafxulev~-<br />
Si warsulis xelovnebis na war moebebs<br />
aRadgenen awmyoSi, raTa maT kvlavac<br />
icocxlon da dagvatk bon. warsuls mni-<br />
Svnelovani adgili eniWeboda saganmanaTleblo<br />
proces Si _ sityva `Zveli~<br />
gaxda `sworis~ an `mSvenieris~ sinonimi.<br />
TviT isto riac xelovnebis <strong>istoria</strong>s da<br />
stilis grZnobas daukavSirda. romanSi<br />
207 konservatoris samoqmedo are. `movaleobani~<br />
6.<br />
stilisturi restavracia 209<br />
sur. 6.24. fridrix fon Smidtis (1825-91<br />
ww.) venis wm. stefanes taZris koSkebis<br />
aRdgenis proeqti. igi mis zedamxedvelad<br />
1863 wels dainiSna da uZRveboda xan grZ liv<br />
restavracias, Tumca faqtobrivad mxolod<br />
erTi koSki iqna aRdgenili (Österreichische<br />
nationalbibliothek, vienna)<br />
mox senebulia Stifteris zedamxedvelobiT<br />
Catarebuli erT-erTi pirveli<br />
samuSao, kerZod, kefermarktis sakur-<br />
Txevlis xis kankelis restavracia 208 . es<br />
restavracia, Tumca didi siyvaruliT da<br />
enTuziazmiT Catarebuli, si namdvileSi<br />
warumatebeli gamodga gamocdilebis<br />
naklebobis gamo _ saku r T xe veli sapniT,<br />
wyliTa da jagrisebiT gawmendis Sedegad<br />
dazianda.<br />
mTavari arqiteqtor-restavratori,<br />
208 stifter, 1853, ix. aseve: Killy. w.. ‘nachwort’ in<br />
stifter, a., 1978. Der nacbsommer, münchen, 732ff.
210 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
romelmac Zlieri zegavlena mo ax di na<br />
avstriis imperiaSi goTur aRorZinebasa<br />
da sarestavracio praqti kaze, fridrix<br />
fon Smidti (1825-91 ww.) iyo. igi 1843<br />
wlidan muSaobda kYol nis kaTedralze,<br />
aswavlida milanis akademiaSi (1857-59<br />
ww.), restav ra cia Cautara wm. ambrojios<br />
eklesias milanSi da san donatos _<br />
murano Si. man SeimuSava proeqtebi vi-<br />
Cencas san jakomosi da agreTve milanis<br />
ka Tedrlis `goTizaciisTvis~. 1863<br />
wels igi dainiSna venis wm. stefanes<br />
taZris zedamxedvelad da uZRveboda<br />
mis xangrZliv restavracias, rome lic<br />
Spilebis aRdgeniT daiwyo. mis mier iqna<br />
restavrirebuli Senobebis didi raodenoba<br />
mTel qveyanaSi, karlStainis cixedarbazis<br />
(1870 w.), zagrebis kaTedralis<br />
(1875 w.), klosternoYburgisa da praRis<br />
wm. vitis ka Tedralebis CaTvliT.<br />
miuxedavad imisa, rom sapatio konservatorebi<br />
Tavisi saqmianobiT amayobdnen,<br />
isini `dilettanti~ iyvenen da, Tumca<br />
pativs scemdnen istoriul xa siaTs,<br />
aqcenti mainc Zveli formebis romantikul<br />
aRorZinebaze keTde boda. romantizmisa<br />
da Historismus-is am epoqaSi<br />
uamravi restavracia umete sad skotisa<br />
da viole-le-dYukis magaliTiT iyo<br />
STagonebuli. amave dros, grZeldeboda<br />
kvleva da dokumentireba da am period-<br />
Si mniSvnelov nad gaizarda codna istoriuli<br />
xuroTmoZRvrebis Taobaze.<br />
6.5. stilisturi restavracia<br />
italiaSi<br />
italiis kanonmdebloba, ZiriTadad,<br />
klasikur Zeglebs exeboda, Tum ca XV<br />
saukunidan moyolebuli ramdenime br-<br />
Zaneba Sua saukuneebis Seno be bis dasacavadac<br />
gaica 209 . sazogadod miRebuli<br />
209 papis saufloSi winandeli gankargulebebi<br />
1802 da 1820 ww.-is ediqtebSi ganaxlda,<br />
xolo 1821 w.-s gaaZlieres siZveleTa<br />
iyo SenobaTa dasruleba im dros arsebuli<br />
stiliT, rogorc es ramdenime mni-<br />
Svnelovani taZris da savleTi fasadis<br />
aRdgenis proeqtebiT Cans (mag., milanis<br />
kaTedrali, bo loniis san petronio, santa<br />
kroCe da kaTedrali florenciaSi)<br />
(wittkower, 1974). istoriuli Senobis gadakeTebis<br />
tradicia im dros miRe bu li<br />
stiliT XIX saukunis dasawyisSi jerac<br />
cocxali iyo, mag., juzepe va ladYem au-<br />
Sena neo-klasikuri fasadebi san pantaleos<br />
da wm. mociqulTa eklesiebs rom-<br />
Si. goTuri aRorZinebis aRmavlobasTan<br />
erTad es midgoma Tan daTanobiT Seicvala.<br />
1823 wels san paolo fuori le mura-s<br />
adreqris tianuli bazilika xanZris<br />
gamo sastikad dazianda. misi aRdgenis<br />
proeqti valadYem moamzada, romelsac<br />
ar surda aslis ageba, aramed SesTavaza<br />
ga darCenili transeptisa da afsidis<br />
SenarCuneba, xolo mTlianad bazili kis<br />
Tanamedrove stiliT dasruleba. mar-<br />
Talia, imZlavra sxva midgomam da 1825<br />
wels papma leo XII-m gadawyvita damwvari<br />
nawili misi Tavdapir veli formiT aRedginaT.<br />
1831 wels samuSaoebi paskuale<br />
belim (1752-1833 ww.) daiwyo, xolo 1869<br />
wels luiji poletim (1792-1869 ww.) daasrula.<br />
210<br />
komisioneris uwyeba. igive veneciaSi 1818<br />
w.-s avstriis xelisuflebam gaakeTa, sadac<br />
daarsda `Com mis sio ne artistica per la tutela delle<br />
opere d’arte di interesse pubblico”. lombardiaSic<br />
Catarda eklesiebSi myofi xelovnebis nawarmoebebis<br />
dacvis RonisZiebebi. toskanaSi,<br />
piriqiT, msgavsi mizandasaxulobis ediqti<br />
1780 w.-s gaauqmes. TviT italiis gaerTianebis<br />
Semdegac, 1860-70-ian ww.-mde calkeul<br />
mxareeb Si Tavidan winandeli kanonebi mtkicdeboda,<br />
vidre ar Seiqmna erTiani administracia<br />
da saukuneTa mijnaze axal<br />
kanonmdeblobas SemoiRebdnen.<br />
210 raskinze _ man eklesia rekonstruqciis<br />
damTavrebisas inaxula _ bazi likis interierma<br />
didi STabeWdileba moaxdina da<br />
miiCnia, rom is `keTil Sobilurad da guldasmiTaa<br />
Sesrulebuli~ (ruskin, 1849). sxvani<br />
kidev metad `raskinianelni~ iyvnen da
sur. 6.25. florenciis kaTedralis mTavari<br />
fasadi aSenda emilio de fabrisis proeqtis<br />
mixedviT, romelmac 1868 wlis konkursSi<br />
gaimarjva<br />
Sua saukuneebis nagebobaTa pirvel<br />
restavraciebs Soris iyo kremo nas ratuSa,<br />
romelic iqamde klasikuri stiliT<br />
gadakeTda. 1840 wels igi Ta visi<br />
Tavdapirveli stiliT aRadgines. 1848-<br />
50 wlebSi san pietros ekle sias trentoSi<br />
axali goTuri fasadi gaukeTda,<br />
romelic pietro selva tiko estensem<br />
(1803-80 ww.) daaproeqta da es goTuri<br />
aRorZinebis pirveli mniSvnelovani nimuSi<br />
iyo italiaSi. estensem imogzaura<br />
germaniasa da in g lisSi da germanuli<br />
romantizmiT iyo STagonebuli. igi miznad<br />
qristia nul azrovnebasTan Tanxmie-<br />
erCivnaT nangrevi adreuli qristianobis<br />
Zeglad darCeniliyo (Ceschi, 1970:62).<br />
stilisturi restavracia 211<br />
sur. 6.26. sienis kaTedralis restavracia<br />
xorcieldeboda j. d. partinis mier 1865<br />
w.-dan 1895 w.-s mis gardacvalebamde. igi<br />
dasavleTi fasadis qandakebebis ganaxle ba sac<br />
moicavda<br />
ri erovnuli xuroTmoZRvrebis Seqmnas<br />
isaxav da da mxars uWerda Sua saukuneebis<br />
italiur stilebs, rogorc yvelaze<br />
Sesaferiss, radgan es iyo xalxis WeSmariti<br />
gamoxatuleba. 1850-1856 wleb Si<br />
igi veneciis akademiis profesori iyo<br />
da mis mowafeTa Soris iyo kami lo boito,<br />
romelmac igi akademiaSi Secvala.<br />
1840 wels momzadda florenciis<br />
santa kroCesa da santa maria dei fiores<br />
eklesiaTa daumTavrebeli dasavle-<br />
Ti fasadebis axali proeqtebi. ni kolo<br />
matam moamzada proeqtebi santa-kro-<br />
CesTvis _ erTi, 1837 wels, neo-klasikur<br />
stiliT da meore, 1854 wels, toskanuri<br />
goTikis stiliT. es ukanaskneli daedo
212 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
safuZvlad 1857-62 wlebSi ganxorcielebul<br />
samuSa o ebs. b. mulerTan erTad manve<br />
moamzada proeqtebi santa-maria dei<br />
fio res taZrisTvisac da axali fasadis<br />
ganxorcielebis mxardamWeri gaerTi anebis<br />
wevri iyo (Beltrami, 1900:50). 1859<br />
da 1868 wlebs Soris Catarda sami arqiteqturuli<br />
konkursi, romelTa konsultantebi<br />
selvatiko da viole-ledYuki<br />
iyvnen. am konkursebs Tan sdevda<br />
polemikuri debatebi yvelaze Sesaferisi<br />
stilis Taobaze. gamarjvebuli, emilio<br />
de fabrisi (1808-83 ww.), florenciis<br />
akademiis <strong>arqiteqturis</strong> profesori,<br />
iZulebuli iyo ram denjerme werilobiT<br />
daecva Tavisi proeqti 211 .<br />
florenciis konkursis erTi umTavresi<br />
minawile juzepe dome ni ko partini<br />
(1842-95 ww.), axalgazrda sieneli arqiteqtori<br />
iyo, romelmac 1861 wels daam-<br />
Tavra sienis akademia, sadac mogvianebiT<br />
profesorad muSaobda. (Buscioni, 1981).<br />
1865 wlidan gardacvalebamde igi sienis<br />
kaTedralze muSa ob da, anaxlebda da restavracias<br />
utarebda Senobis arsebiTad<br />
yvela na wils, dasavleT fasadze jovani<br />
pizanos qandakebebisa da interierSi<br />
cno bili mozaikuri iatakis CaTvliT.<br />
am restavraciam mis mxardamWereb Sic<br />
ki erTgvari Secbuneba gamoiwvia. isini<br />
Ciodnen, rom Tumca Zveli ni muSebi yovelTvis<br />
da yovel detalSi zustad iqna<br />
reproducirebuli, fa sa di winandelisgan<br />
sruliad gansxvavebuli aRmoCnda<br />
(rubini, 1879; Buscioni, 1981:44). interierSi<br />
yvela `dekadenturi~ barokuli danamati<br />
moixsna (aseve gakeTda florenciis,<br />
pizisa da arecos kaTedralebSi), raTa<br />
aRdgenili yo filiyo `misi Tavdapirve-<br />
211 varaudobdnen, rom Tavdapirveli fasadis<br />
naSTebi 1657 w.-s moangries ek lesiisTvis<br />
klasikuri fasadis misaSeneblad; es aRar<br />
ganxorcielda da fasadi freskiT 1688 w.-s<br />
moxates. aRaravis Seumowmebia igi 1871 w.mde,<br />
ro desac baTqaSis qveS naxes da Semdgom<br />
daangries Tavdapirveli Suasaukunovani<br />
naSenoba.<br />
sur. 6.27. sienis kaTedralis qandakebaTa<br />
rCeuli originalebi 1870 wels daarsebul<br />
museo dell’opera metropolita-Sia ganTavsebuli.<br />
li mSveniereba~ (Buscioni, 1981:45). romanuli<br />
Se no bebis restavraciisas partini<br />
afasebda maT `xnovanebas~ (vetusta) da<br />
`da u in tereseblad~ da guldasmiT epyroboda<br />
maT. goTur Senobebze muSaobisas<br />
ki, piriqiT, is Tavis SemoqmedebiT<br />
unars srul Tavisuflebas aZlev da da<br />
ase iyo sienis kaTedralis SemTxvevaSic.<br />
xelos nobiT misi gatace ba imas iwvevda,<br />
rom igi Senobebs freskebiT, mozaikebiT,<br />
liTonmqanda keblobiT da a.S. amkobda.<br />
Tanamedrove kritikosebi xazs usvamdnen,<br />
rom mis namuSevrebSi xdeboda warsulisa<br />
da awmyos, rogorc erTi da imave<br />
re a lobis, gaazreba da igi `istoriuli<br />
drois miRma, meTodis erTgvari identu
obiT~ muSaobda (Buscioni, 1981:9). bevri<br />
misi namuSevari Suasaukuno v nad miiCnies<br />
da igi Zvirad Tu ixsenieba <strong>arqiteqturis</strong><br />
istorikosTa mier.<br />
veneciis avstriulma xelisulebam<br />
1815-1866 wlebSi ramdenime msxvili<br />
proeqti wamoiwyo, maT Soris sarkinigzo<br />
xidisa da navsadgurisac. 1843<br />
wels, san-markoSi da doJebis sasaxleSi<br />
grZelvadiani sarestavracio programa<br />
daiwyo. 1856 wels san-markosTvis specialuri<br />
fondi daarsda da samuSaoebis<br />
warmoebisTvis selvatiko moiwvies. misi<br />
winadadedbebi Seno bis `movlis~ Taobaze<br />
1859 wels gamoqveynda (Dalla Costa,<br />
1983:24), isini moi cavda radikalur konstruqciul<br />
gamagrebas rkinis jaWvebiT,<br />
agreTve Zve li mozaikebis, kapitelebisa<br />
da svetebis bazisebis restavracias. XVI<br />
sa u kunis Zenos kapela Senobis danar-<br />
Cen nawilebTan `SeuTavseblad~ iyo mi-<br />
C neuli da gadawyda misi dangreva. 1860<br />
wels samuSaoebze pasuxismgeb loba dae-<br />
stilisturi restavracia 213<br />
kisra jiovani batista medunas (1810-80<br />
ww.), romelmac 1836 wlis xanZris Semdeg<br />
aRadgina da neo-rokokos stiliT<br />
restavracia Cautara Zvel `La Fenice”-s<br />
Teatrs veneciaSi. medunam san-markos<br />
CrdiloeT mxares 1865 wlamde, samxreT<br />
mxares ki 1875 wlamde imuSava. mogvianebiT,<br />
sxva sa mu Saoebi dasavleTi fasadisa<br />
da mozaikuri iatakisTvisac daisaxa. es<br />
re s tavracia bevrs moswonda. viole-ledYukma,<br />
romelic 1837 wels imyofebo da<br />
veneciaSi, aRwera, Tu rogor irweoda<br />
da ibzareboda mTeli nageboba da rogor<br />
hgavda igi `Zvel pontons, romelic<br />
ganwiruli iyo imave lagu naSi CasaZirad,<br />
romlidanac aRmocenda~ (viollet-le-Duc,<br />
1872,I:15). 1871 wels taZris xelmeored<br />
monaxulebis mere, man miuloca venecielebs,<br />
romleb mac ar dakarges gambedaoba<br />
da arsebiTad miiCnies im samuSaoebis<br />
Catare ba, romlebic Senobis mdgradobas<br />
da dRegrZelobas uzrunvelyofda.
7<br />
konservacia<br />
Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> arsi axlebur<br />
istoriul cnobierebas da kulturuli<br />
mravalferovnebis aqedan momdinare aRqmas<br />
daefuZna. belori da vinkelmani,<br />
Tumc jerac tradiciuli cnebebiT azrovnebdnen,<br />
mainc uk ve acnobierebdnen<br />
Zveli xelovnebis nawarmoebTa istoriulobas.<br />
es mid go ma kidev ufro gamoikveTa<br />
im kritikisas, romelsac siZvele-<br />
Ta damcve le bi gamoTqvamdnen eklesiaTa<br />
klasikur yaidaze ganaxlebis mimarT<br />
(rac 1790-ian wlebSi inglisSi da 1830ian<br />
wlebSi safrangeTSi mimdinareobda),<br />
Semdeg ki romantizmis epoqaSi, rodesac<br />
RirebulebaTa fardobiTobam da<br />
xe lovnebis idealuri da universaluri<br />
sazomis TandaTanobiTma gaqrobam maxvili<br />
xelovanis individualurobasa da<br />
SemoqmedebiTobaze gadaatanina. XIX saukunis<br />
Sua xanebSi kritika _ amJamad jon<br />
raskinis meTaurobiT _ mi marTuli iyo<br />
stilisturi restavraciis, xSirad nebismieri<br />
ganaxlebisa da istoriuli qsovilis<br />
rekonstruqciis winaaRmdeg. uilYam<br />
morisisa da `Zveli Senobebis dacvis<br />
sazogadoebis~ ZalisxmeviT <strong>konservaciis</strong><br />
moZrao ba sazRvargareTac gavrcelda<br />
_ safrangeTSi, germanulenovan qveyneb-<br />
Si, sa berZ neT Si, italiaSi da sxva kontinentebzec<br />
ki, mag., indoeTSi. dasawyi<br />
s Si konservacia kritikul moZraobas<br />
winamZRvrobda, Semdeg ki TandaTan aRiarebul<br />
iqna istoriuli Senobebisa da<br />
xelovnebis nimuSebis dacvis sferoSi<br />
Tanamedrove midgomad da, aqedan gamomdinare,<br />
movla-patronobis da konservaciuli<br />
SekeTebis politikis mTavar<br />
ganmsazRvrelad.<br />
214<br />
7.1. jon raskinis <strong>konservaciis</strong><br />
principebi<br />
anti-restavraciuli moZraoba arqiteqtor-restavrato<br />
rebs SenobaTa istoriuli<br />
avTenturobis ganadgurebas uwunebda<br />
da maTi dacvis, konser va ciisa<br />
da movlisTvis ibrZoda. am moZraobis<br />
Tavkaci jon raskini (1819-1900 ww.) iyo,<br />
sur. 7.1. jon raskini (national Portrait Gallery)
omlis maxvili mzera da mware kalami<br />
aaSkaravebda da gmob da yvela saxis<br />
restavracias. amis Sedegad inglisur<br />
enaSi sityva `res tavracia~ raRac negatiuris<br />
aRmniSvneli gaxda da mas Tanda-<br />
TanobiT Caenacvla sityva `konservacia~,<br />
xolo TviT es moZraoba `konservaciuli<br />
moZraoba~ gaxda. raskini istoriul Senobas,<br />
mxatvrobas an qandakebas ga ni xilavda<br />
rogorc xelosnis an xelovanis<br />
unikalur qmni lebas konk retul istoriul<br />
konteqstSi. amgvari WeSmariti<br />
xelovne bis nawarmoebi piradi msxverplSewirvis<br />
Sedegi iyo; igi efuZneboda<br />
ada mianis mier bune baSi RvTaebrivis<br />
aTinaTad arsebuli mSvenierebis aRqmas.<br />
xnovaneba Tavis Ta vad matebs mSvenierebas.<br />
amitom siZvelis niSnebs ganvixilavT<br />
arsebiT Se madgenlad obieqtisa, romlis<br />
mSveniereba `mwifed~ mxolod ramdenime<br />
sa u kunis Semdeg Tu CaiTvleba.<br />
miiRo ra Sinauri ganaTleba SeZlebul<br />
ojaxSi, raskinma mravali klasikuri<br />
mwerali da filosofosi waikiTxa,<br />
gansakuTrebiT ki Tomas kar lailiT<br />
iyo dainteresebuli. is did dros uTmobda<br />
dedasTan erTad bibliis Seswavlas<br />
da mis mSoblebs misi episkoposad<br />
xilva gauxardebo daT. amis nacvlad igi<br />
xelovnebis kritikosi da Teoretikosi<br />
gaxda. igi Cinebuli grafikosi da fermweri<br />
iyo, aseve Cinebuli maswavlebelic.<br />
igi bevrs mogzaurobda, gansakuTrebiT<br />
xangZlivad italiaSi. misi nawerebi mdidari<br />
iyo ideebiT, xSirad polemikuri,<br />
enis srulad flobis maCvenebe li; mis<br />
publikaciebSi ganixileboda mravalferovani<br />
Temebi, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong>,<br />
istoriisa da geologiis,<br />
socialuri da politikuri sa kiTxebis<br />
CaTvliT. xelovnebaze misi mTavari naSromebia:<br />
`Tanamedrove mxatvrebi~-s xuTi<br />
tomi (1843-60 ww.); `veneciis qvebi~-s sami<br />
tomi (1851-53 ww.) da `xuroTmoZRvrebis<br />
Svidi lampari~ (1849 w.). ukve zrdasruls,<br />
mas re ligiaSi eWvi Seepara da azrovneba<br />
konservacia 215<br />
gadausxvaferda. literaturuli mo Rvaweoba<br />
man daasrula avtobiografiiT,<br />
`Praeterita” (1885-89 ww.), romelSic misi<br />
goneba SerCeviT midi-modis im adgilebSi,<br />
romlebmac netareba mia niWes da<br />
sruldeba sienis karibWesTan, xedavs ra<br />
`cicinaTelebs mTel ca ze, aRma-daRma<br />
moZrav Rrublebs, elvasTan Sereuls da<br />
varsklavebze Tva lismomWrels.~<br />
raskins <strong>konservaciis</strong> Teoria ar Seuqmnia,<br />
magram man istoriuli Se no bebisa<br />
da obieqtebis Rirebulebani da mniSvnelovneba<br />
ufro mkafiod ga n sazRvra,<br />
vidre vinmem manamde da amiT safuZveli<br />
daudo Tanamdrove <strong>konservaciis</strong> filosofias.<br />
mis nawarmoebebs Soris `restavraciasTan~<br />
mi marTebiT klasikurad mieTiTeba<br />
`xuroTmoZRvrebis Svidi lampari~. es<br />
iyo misi wvlili zogadad <strong>arqiteqturis</strong><br />
Rirebulebebisa da Tvisebebis gansazRvrebis<br />
Sesaxeb kamaTSi, xolo mTavari<br />
maxvili aq istorizmze mo dis. lamprebs,<br />
anu saxelmZRvanelo principebs, raskini<br />
gansazRvravs rogorc: msxverplSewirva,<br />
WeSmariteba, Zalaufleba, mSveniereba,<br />
sicocx le, mexsiereba da morCileba.<br />
skotisgan is imiT gansxvavdeboda, rom<br />
moi T xovda istoriuli <strong>arqiteqturis</strong> materialuri<br />
utyuarobis absolutur dacvas.<br />
namdvili Zegli da ara misi Tanamedrove<br />
aslia eris WeSmariti me m kvidreoba<br />
da warsulis saxsovari. am moTxovnas mivyavarT<br />
Semoqmedebi Ti suliskveTebisa<br />
da sixarulis sakiTxTan, rac ostatobis<br />
xarisxis wi na pirobaa. Svidi lampari<br />
moiazreboda raskinis mier, rogorc Svidi<br />
fun damenturi kanoni, romelic unda daecva<br />
yvela Segnebul xuroTmoZRvarsa da<br />
mSenebels. saTauris idea misi sayvareli,<br />
119 fsalmunidan, modis:<br />
sanTel ars ferPTa CemTa hsjuli Seni<br />
da naTel-alagTa CemTa... da vimkvidre<br />
wamebani Senni ukunisamde, rameTu sixarul<br />
arian guli sa Cemisa. movidrike<br />
guli Cemi yofad samarTalTa SenTa<br />
ukunisamde...
216 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
istoriuli Senobis an xelovnebis nawarmoebis<br />
restavrireba, ma Sinac ki, rodesac<br />
imave istoriuli epoqis meTodebia<br />
gamoyenebuli, Tun dac Zalian `erTgulad~,<br />
yvela SemTxvevaSi mainc Zveli<br />
formebis axali ma saliT reproducirebas<br />
da, Sesabamisad, im unikaluri, avTenturi<br />
nawar moebis ganadgurebas niSnavda,<br />
rogoric is misma Semoqmedma xelovanma<br />
Se qm na da rogorc is drom da <strong>istoria</strong>m<br />
cvales. `mexsierebis lamparSi~ raskini<br />
acxadebda:<br />
`arc sazogadoebas da arc imaT, vinc sazogadoebriv<br />
Zeglebze zru n avs, ar esmiT<br />
sityva restavraciis WeSmariti sazrisi.<br />
is gulisx mobs srul, totalur<br />
ganadgurebas, romlis mere aRaraviTari<br />
naS Ti rCeba; ganadgureba, romelsac Tan<br />
sdevs ganadgurebulis fari sev lu ri<br />
aRwera…... modiT nu visaubrebT amitom<br />
restavraciaze. es aris tyuili Tavidan<br />
bolomde. Tqven SegiZliaT gaakeToT Senobis<br />
modeli _ aseve sxeulisac _ da<br />
Tqven models SesaZloa hqondes SigniT<br />
Zveli kedlebis naWuWi, iseve rogorc<br />
Tqvens yalibs hqondes ConCxi, Tumca<br />
me amaSi veraviTar upiratesobas vxedav<br />
da is arc ma dardebs: Zveli Senoba<br />
dangreulia da Tanac ufro srulad da<br />
umowyalod, virde mtvris grovaSi rom<br />
danTqmuliyo an Tixis masa Si gadamdnariyo.<br />
gaukacrielebuli ninevia mets<br />
getyviT, vidre aRd ge nili milani.~<br />
igi ganasxvavebda Senobas da arqiteqturas:<br />
`Senoba~ iyo faqtiuri, ganzraxuli<br />
funqciis moTxovnilebaTa Sesabamisi<br />
nageboba; `arqiteqtu ris~ sazrunavi<br />
ki, piriqiT, naSenis is niSnebia,<br />
romlebic misi Cveuleb rivi gamoyenebis<br />
maRla da miRmaa da amitomac mas<br />
gansakuTrebul Tvise bebs aniWebs. igi<br />
gansazRvravda amas `msxverplSewirvis<br />
lamparSi~: `arqi teq tura xelo v nebaa,<br />
romelic ise ganalagebs da amkobs adaminis<br />
mier aRmarTul nebis mi eri daniSnulebis<br />
Senobas, rom maT xilvas Seu-<br />
Zlia Sematos mas gone bis sijansaRe,<br />
Zliereba da netareba~. aq xazgasmulia<br />
mxatvruli damuSa ve ba, rac aZlierebs<br />
Senobis esTetikur mimzidvelobas. raskini<br />
pirveli iyo, vinc gamokveTa ornamenti<br />
arqiteqturuli mTlia nobis konteqstSi.<br />
me o re mxriv, mas esmoda, rom<br />
karg xuroTmoZRvrebas kar gi aSeneba<br />
esaWi ro e boda da, Tumca uyvarda am ori<br />
aspeqtis gansx vaveba, mainc maT erTad,<br />
er Ti mTlianobis Semadgenlebad xedavda.<br />
xuroT moZRv rebas igi sxvadasxva<br />
doneze Wvretda, dawyebuli mTliani<br />
sivrciTi da kompoziciuri agebiT da<br />
damTavrebuli umciresi detalebiTa da<br />
masa lis SerCeviT (unrau, 1978). roca is<br />
ngrevasa da restavraciaze saubrobda,<br />
igi arqiteqturuli Sem kulobis saboloo<br />
gasrulebaze fiq rob da da amtkicebda,<br />
rom Tu es bo lo naxevari inCi<br />
daikarga, veraviTari restavracia ve-<br />
Rar daabrunebs mas.<br />
7.1.1. goTikis buneba<br />
misi naSromis `veneciis qvebi~ erT-erT<br />
TavSi, `goTikis buneba~, mocemulia <strong>arqiteqturis</strong><br />
miseuli gagebis sakvanZo<br />
elementebi da miseuli warmodge na<br />
Sua saukuneebis ostatebis midgomaze<br />
Tavisi amocanis da saqmianobis mimarT.<br />
arqiteqtura SeiZleba SevadaroT mineralebs,<br />
vinaidan orive SeiZ leba ori<br />
aspeqtiT aRviqvaT: mineralebis erTi<br />
aspeqti garegnulia, anu kris taluri<br />
forma, simkvrive da sikriale, meore ki<br />
Sinagani, anu mis Se ma d genel atomebTan<br />
dakavSirebuli. arqiteqturasTan mimarTebiT<br />
ki, wers igi:<br />
`zustad aseve, Cven vnaxavT, rom go-<br />
Tur xuroTmoZRvrebas aqvs ga reg nuli<br />
formebi da Sinagani elementebi. es elementebi<br />
mSeneblebis garkveuli mentaluri<br />
midrekilebania, masSi naTlad<br />
gamoxatuli: fa n tas tikuroba, mravalferovnebis<br />
siyvaruli, mdidrulobis
siyva ru li da amisTanani. misi garegnuli<br />
formebia Seisruli TaRebi, ka marovani<br />
gadaxurvebi da sxv. da Tu orive<br />
ar gveqneba _ elementebi ca da formebic,<br />
Cven ar gvaqvs ufleba davarqvaT am<br />
stils goTuri. ar aris sakmarisi, rom<br />
mas aqvs forma, Tu amave dros ara aqvs<br />
Za la da sicocxle. ar aris sakmarisi,<br />
Tuki mas aqvs Zala, Tu ara aqvs forma.<br />
amitom yvela es niSani Tanmimdevrulad<br />
unda gamovikv li oT; da jer ganvsaz-<br />
RvroT, ra aris goTuri <strong>arqiteqturis</strong><br />
goneb ri vi gamoxatuleba da meore, ra<br />
aris misi materialuri forma, ra Ta<br />
saxeli sworad davarqvaT.~<br />
man gansazRvra goTikis damaxasiaTebeli<br />
niSnebi anu moraluri ele mentebi: veluroba,<br />
cvlilebis siyvaruli, bunebis<br />
siyvaruli, aRgzne buli warmosaxva, Seupovroba<br />
da didsulovneba, mniSvnelobaTa<br />
swored am TanmimdevrobiT. arqiteqturul<br />
Semkulobas igi sam kategoriad<br />
yofda:<br />
1. monuri ornamenti, sadac daqvemdebarebuli<br />
muSis namuSevari mTlianad<br />
emorCileba wamyvani ostatis<br />
inteleqts;<br />
2. arsebiTi ornamenti, sadac Semsruleblis<br />
daqvemdebarebuli Zala garkveul<br />
donemde emansipirebuli da<br />
damoukidebelia;<br />
3. revolYuciuri ornamenti, sadac<br />
Sem sruleblis araviTari daqvemdebareba<br />
ar aris miRebuli.<br />
pirvel kategorias ganekuTvneba ber-<br />
Znuli, nineviuli da egvipturi arqiteqtura,<br />
sadac ornamentebi geometriuli<br />
naySis midevnebiT da mkac ri kontrolis<br />
qveS sruldeboda. meore tipis ornamentebi<br />
iyo Sesrule bis Sinagani Tavisuflebisa<br />
da SemoqmedebiTobis Sedegi,<br />
rogorc es Sei Z leba goTur arqiteqturaSi<br />
vnaxoT, romlis keTilSobili<br />
xasiaTi ara ha vis, aramed religiuri<br />
principebis gamoxatulebaa. mesame ti-<br />
konservacia 217<br />
pis ornament ebi iZebneba renesansSi,<br />
`romelic yovelgvari keTilSobili<br />
xuroTmoZR v rebis gamanadgurebeli iyo~<br />
(tomi 1, XXI:XIV).<br />
qristianobam, aRiara ra yoveli sulis<br />
individualuri Rirebuleba da,<br />
amavdroulad, moinania sakuTari arasrulyofileba,<br />
sruliad aRmo fxv ra<br />
monoba WeSmaritad qristianul xuroTmoZRvrebaSi.<br />
Tu xelosans eZleva warmosaxvis,<br />
fiqris, risame marTlac Rirebulis<br />
gakeTebis mcde lobis neba,<br />
maSin meqanikuri daxvewiloba qreba; da<br />
Tundac ram SeeSa los, igi amavdroulad<br />
izrdeba kidec da mTel im didebulebas<br />
gamoav lens, rac potenciuradaa<br />
masSi Cadebuli. rogorRa unda mivmar-<br />
ToT xe lo sans dRes, raTa garja Rirseuli<br />
da gamakeTilSobilebeli iyos?<br />
Za lia nac advilad, gvarwmunebs raskini,<br />
martivi wesebis dacviT: `arasdros waaqezo<br />
raime iseTis gakeTeba, rac ar<br />
aris sruliad aucilebeli, ris ke Te baSi<br />
warmosaxvas araviTari wvlili ar aqvs.<br />
arasdros moiTxovo zed miwevniToba<br />
zedmiwevniTobisTvis, aramed mxolod<br />
raime praqtikuli an ke TilSobiluri<br />
miznisTvis. arasdros misce mxari raime<br />
saxis imitacias an kopirebas, Tu ara<br />
mxolod diadi nawarmoebebis asaxulobis<br />
SesanarCuneb lad (t.2 VI:XVII). raskini<br />
mouwodebda xalxs, kidev erTxel SeexedaT<br />
kaTedralisTvis:<br />
`isev wadiT, raTa SexedoT Zveli kaTedralis<br />
fasads, romlis wina Se ase xSirad<br />
geRimebodaT Zveli moqandakeebis<br />
fantastikur umec re ba ze: kidev erTxel<br />
daaTvaliereT es maxinji goblinebi da<br />
ufor mo monstrebi, es pirquSi qandakebebi,<br />
uxorconi da gaSeSebulni, mag ram<br />
nu dascinebT maT, radgan isini yoveli<br />
im qviTxuros sico cx lisa da Tavisuflebis<br />
niSania, vinc ki qva gamokveTa;<br />
fiqris Ta vi suflebisa da arsebulTa<br />
ierarqiaSi iseTi adgilisa, rogorsac<br />
verc kanonebi, verc qartiebi, verc mowyaleba<br />
uzrunvelyofs. magram romlis
218 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
SvilTaTvis dabruneba mTeli dRevandeli<br />
evropis umTavre si mizani unda<br />
iyos.~ (t.2, VI:XIV).<br />
raskini Tvlida, rom amienSi Zalian mniSvnelovani<br />
iyo im gzis swo ri SerCeva,<br />
romliTac mnaxveli kaTedrals moadgeboda,<br />
aseve garemos da arqiteqturu<br />
li Canafiqris ragvarobis gacnobiereba.<br />
igi urCevda mdina ris gaRma,<br />
borcvidan daewyoT, raTa daefasebinaT<br />
kaTedralis koSkis na m dvili simaRle<br />
da qalaqTan misi urTierTmimarTeba.<br />
kaTedralTan miax loebisas igi urCevda<br />
pirdapir samxreT transpetTan misvlas,<br />
vinaidan aqedan Sesvla yvelaze keTil-<br />
Sobil gancdas badebda, `transeptis<br />
navebis svetebi sakurTxevlisa da gverdiTi<br />
navebis svetebTan erTad war m tac<br />
jgufebs qmnis. garda amisa, afsidis simaRlec<br />
aqedan ukeT Cans, roca transeptidan<br />
Sua navSi gadasvlisas gadageSlebaT<br />
Tvalwin da ara, roca mas navis<br />
dasavleTi bolodan erTianad dainaxavT.~<br />
(ruskin, 1897, iv:8). interieris safuZvlianad<br />
daTvalierebisa da kvlav gareT<br />
gamosvlis me re, mnaxvels saSualeba<br />
aqvs, Seadaros interieri da eqsterieri<br />
da ukeT daafasos kontrforsebisa<br />
da vitraJTa meseris sazrisi, romlebic,<br />
Ziri Ta dad, SigniTaa aRsaqmeli. Tu ar<br />
CavTvliT qandakebas, wers igi, franguli<br />
kaTed ra lis eqsterieri yovelTvis<br />
susti mxarea, `romelSic xedavT, ro -<br />
gorc iqseleba Zafebi, romlebic swori<br />
mxaris naySis sarCuls qmnis.~<br />
7.1.2. sasoflo midamoebi<br />
raskins mTeli cxovreba gahyva uzomo<br />
aRfrTovaneba da siyva ruli bu nebisadmi,<br />
sadac mas srulyofili mSveniereba da<br />
RmerTis Tanayofna egu leboda. mas gansakuTrebiT<br />
uyvarda mTebi, kristalebi,<br />
mineralebi, ro m lebsac nawilobriv<br />
`Tanamedrove fermwerebis~ meoTxe<br />
sur. 7.2. koteji batermirSi, tbaTa regionSi,<br />
ilYustracia uilYam uordsuorTis wign Si<br />
`tbaTa megzuri~ (1835)<br />
tomi (1856 w.) mi uZRvna. misi nawerebi<br />
mniSvnelovani iyo rogorc bunebrivi<br />
peizaJis mi marT grZnobebis aRZvris,<br />
aseve, gansakuTrebiT, mkiTxvelisTvis<br />
Sesaba misi koncefciebis ganmartebisa<br />
da Camoyalibebis TvalsazrisiTac.<br />
axalgazr do baSi raskinze didi zegavlena<br />
iqonia uilYam uordsuorTis (1770-<br />
1850 ww.) tbebis mxarisadmi siyvarulma,<br />
mis mier mokrZalebuli kotejebis aRweram,<br />
romlebic TiTqosda bunebrivi<br />
kldeebidan amozrdilni da `yo ve live<br />
arsebulis sasicocxlo principis Sig<br />
gulSi ganTavsebulni~, amiT bunebis<br />
mSvidi mdinarebis gamomxatvelni iyo,<br />
romelic Taobidan Taobam de warmarTavda<br />
misi mobinadreebis cxovrebas (wordsworth,<br />
1835).<br />
`sacxovrisebi da maTi mimdebare saTavsebi,<br />
bevr SemTxvevaSi im bu ne b rivi qvis<br />
feria, riTic isinia aSenebuli; Tumca<br />
xSirad sacxov re be li, anu kerasaxli,<br />
rogorc mas Cveulebriv uwodeben,<br />
beRelis gan mouxeSavi SebaTqaSebiT da<br />
SeTeTrebiT gansxvavdeba, romlis fe radovneba,<br />
vinaidan mobinadreni ar Cqaroben<br />
mis ganaxlebas, ramde ni me weliwadSi,<br />
amindis gavleniT, erTdroulad ufro<br />
mqrqalic xde ba da ufro aWrelebulic.
Tumca es saxlebi dasaxlebuli iyo er-<br />
Tidaimave, mamidan Svilze gardamavali<br />
saqmianobiT dakavebuli ada mi a ne biT,<br />
garemoebebis cvlileba mainc iwvevda,<br />
raimegvari Seu Tav seb lobis gareSe,<br />
minaSenebs da damatebebs, romlebic<br />
yoveli mo m devno mkvidris moTxovnilebebs<br />
iyo morgebuli, romelic, rogorc<br />
wesi, mflobeli iyo da SeeZlo Tavis<br />
survilebs Tavisuflad ahoy loda.~<br />
Tavis adreul naSromSi `<strong>arqiteqturis</strong><br />
poezia~, raskini aRwerda da adarebda<br />
erTmaneTs kotejebisa da vilaTa <strong>arqiteqturis</strong><br />
erovnul niS nebs inglisSi,<br />
safrangeTSi, italiasa da SveicariaSi,<br />
Tanac sagangebo yu radRebas uTmobda<br />
`xnovanebis Rirebulebas~ da `grZnobaTa<br />
erTianobas, yovelgvari moxdenilobis<br />
safuZvelsa da silamazis<br />
arss~. aRfrTovane biT uyurebda ra, Tu<br />
rogor zemoqmedebda inglisuri kotejis<br />
gaxunebu li silamaze warmosaxvaze,<br />
igi ganviTarebis gamo maT ganadgurebas<br />
nanob da. xelovnebis martivi formebis<br />
mimarT misi cxoveli interesi da aRfr-<br />
To vaneba gamovlinda, roca raskini<br />
stvenias budes akvirdeboda _ `gansakuTrebuli<br />
sinatifisa da momxiblao-<br />
konservacia 219<br />
sur. 7.3. jon raskini<br />
aRwerda selisberis<br />
kaTedralis ruxi<br />
kedlebis Crdilour<br />
xa siaTs, rogorc<br />
xmelTaSuazRvispireTis<br />
nagebobebisgan mis<br />
ganmasxvavebels<br />
bis CaxlarTul goTur amonazids~,<br />
romelic udavod didi siamovnebiT da<br />
ornamentuli formis miRebis `u Tuo mizandasaxulobiT~<br />
gakeTda (ruskin, 1872).<br />
am saxis `budeTmSenebloba~ SeiZleba<br />
inaxos strasburgis Zveli saxlebis arqiteqturaSi,<br />
romlebic garemosa da<br />
saWiroebebs iyo misadagebuli da glexisTvis<br />
didi siamovne ba mohqonda. roca<br />
raskini saubrobda msxverplSewirvaze,<br />
romelsac arqi teqtorisa da mSeneblisgan<br />
moeloda, igi gulisxmobda, rom yovel<br />
maT gans araferi unda daeSurebina<br />
da <strong>arqiteqturis</strong> xaTriT yvela sxva siamov<br />
neba msxverplad Seewira. es moicavda<br />
adgilobriv xelmisawvdomi sam Se neblo<br />
masalis gamoyenebas, ama Tu im miznisTvis<br />
saukeTeso xarisxis SerCevas, raTa<br />
patiosani, WeSmariti wvlili Seetana Senobis<br />
esTetikur momxiblaobasa da gam-<br />
ZleobaSi.<br />
7.1.3. mSveniereba da cxovelxatuloba<br />
`mSveniereba~ raskinis cxovrebis arss<br />
warmoadgenda da Sinagani harmoniidan<br />
da simSvididan momdinareobda. sru
220 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 7.4. jotos kampanile florenciaSi<br />
raskinisTvis `mTis alebastris uSfoT vel<br />
simaRles~ ganasaxierebda<br />
lyofili mSveniereba Rmer Tis wiaR arsebobda<br />
da, rogorc RmerTis asaxva,<br />
bunebasa da xelov ne baSi vlindeboda.<br />
raskini mSvenierebas `tipiurad~ da `vitalurad~<br />
yof da; pirvels formebi da am<br />
formebis Tvisebebi Seadgens, rogoricaa<br />
mag., gazneqili, mrudi xazebi; meores<br />
_ gamomsaxveloba, bedniereba da sicocxlis<br />
energia. arqiteqturaSi formebs<br />
is mSvenivrad miiCnevda, Tuki isi ni bunebidan<br />
momdinareobda, radgan adamians<br />
ar SeeZlo TviTon Seeqmna mSveniereba.<br />
klasikuri xuroTmo ZRvreba ar efuZneba<br />
bunebis mibaZvas (iseT detalebs Tu ar<br />
CavTliT, rog orc korinTuli kapitelia)<br />
da ar pa su xobs mSvenierebis moTxovnebs.<br />
renesansuli xuroTmoZRvreba, rogorc<br />
kla sikuris imitacia, uaryofili iyo<br />
ram denime gamonaklisiT (mag., rafae li<br />
da miqelanjelo). samagierod, goTika<br />
mTli anad efuZneba bunebriv formebs.<br />
qandakeba da ornamnetacia aq gaiazreboda,<br />
rogorc xuroTmoZRv rul mTlianobas<br />
ganuyofeli, Tumc ki mas daqvemdebarebuli<br />
nawili. de ta lizebis xarisxi<br />
damokidebuli iyo xedvis distanciaze.<br />
reliefuroba mi iRweoda Crdilis saTanado<br />
siRrmiT, xolo mravalferadovneba<br />
ki qvis bu neb rivi SeferilobiT. igi kargad<br />
grZnobda gansxvavebas goTikis sxvada<br />
sxva saxeobebs Sorisac, magaliTad,<br />
jotos kampanilesa da selisberis kaTedralis<br />
Sedarebisas:<br />
`gansxvaveba marTlac rom ucnauria,<br />
Tuki mas erTbaSad SevigrZ nobT. erTi<br />
mxriv, mwvane tbidan amoSverili muqi<br />
unayofo kldeebi viT wynari amwvanebuli<br />
sivrcidan amoziduli ruxi kedlebi,<br />
maTi mo u xeSavi, naZerwi xaoiani svetebiT,<br />
sammagi RiadebiT, yovelgvari saxiani<br />
meserebis an raime sxva ornamentis<br />
gareSe, garda mercxle bis budeebisa,<br />
meore mriv ki naTeli, gluvi, mziani<br />
zedapiri kaSkaSa iaspisa, spiraluri<br />
svetebi da jadosnuri naySebi, imdenad<br />
TeTri, im denad baci, imdenad kristaluri,<br />
rom maTi msubuqi siluetebi Zlivs<br />
ganirCeva aRmosavleTis fermixdili cis<br />
wyvdiadSi; mTis ale bastris uSfoTveli<br />
simaRle dilis RrubeliviT Seferili<br />
da zRvis niJarasaviT naWedi~.<br />
gamoTqma `cxovelxatuli~ xSirad gamoiyeneboda<br />
nangrevebad qceul SenobebTan<br />
mimarTebiT da `sayovelTao kvdomis~<br />
aRsaniSnavadac ki. amas raskini `parazitul<br />
amaRlebulobas~ uwodebda.<br />
`cxovelxatuli~ misTvis mSvenierebisa<br />
da amaRlebulis SeerTebas niSnavda, rac<br />
xelovnebaSi sxva da sxva maxasiaTeblebsa<br />
da ganazraxSi aisaxa. goTuri qandakebis<br />
cxovel xatuloba imiT ganisazRvreboda,<br />
rom Crdilebi da Crdilebis masebi<br />
kom poziciur mTlianobaSi moiazreboda,
maSin roca klasikuri qandake baSi _ rogorc<br />
parTenonSi _ es ase ar iyo, radgan<br />
Crdilebi iq mxo lod gamosaxuli ambis<br />
gamosakveTad gamoiyeneboda. istoriul<br />
SenobebSi, Sem Tx veviTi, ngrevismieri<br />
cxovelxatuloba ar iyo mTavari; mTavari<br />
iyo `ke TilSobili cxovelxatuloba~,<br />
`drois es oqros damRa~, xnovanebis<br />
niSne bi masalaze, rac ganumeorebel<br />
xasiaTs aniWebs mas. imis gaTvaliswinebiT,<br />
rom aseTi midgomisas Senoba Tavis<br />
`saukeTeso mdgomareobas~ mxo lod 4-5<br />
saukunis mere miaRwevs, Zalian mniSvnelovani<br />
iyo samSeneblo ma salebis<br />
saTuTad SerCeva, raTa maT gamoqarvisTvis<br />
amden xans gaeZlo. `mex sierebis lampari~,<br />
garkveuli TvalsazrisiT, istoriul<br />
arqiteqtura ze raskinis msjelobis<br />
dagvirgvinebas warmoadgenda, gansakuTrebiT,<br />
ero v nul mniSvnelovnebasTan<br />
da sazogadoebis <strong>istoria</strong>Si mis rolTan<br />
mimar TebiT. igi miuTiTebda, rom Tu gvsurs<br />
raime viswavloT warsulidan da<br />
Tu bedniereba gveweva momavalSi Cvenc<br />
vinmes vaxsovdeT, Cven gvesaWiroe ba mexsiereba,<br />
gvesaWiroeba raRac, rasac Cveni<br />
mexsiereba CaeWideba. poe zi is darad,<br />
xuroTmoZRvreba drois erT-erTi `dampyrobeli~<br />
iyo da ras kini xazs usvamda<br />
Cven ZiriTad movaleobebs am TvalsazrisiT:<br />
pirveli, iseTi xarisxis xuroTmoZRvrebis<br />
Seqmna, romelic istoriuli<br />
gaxdeba da meore, `warsul droTa xuroTmoZRvrebis,<br />
rogorc uZvirfasesi<br />
namemkvid re vis SenarCuneba~ (VI: ii).<br />
rac Seexeba emociur faseulobebs,<br />
raskini `keTili adami a nis saxls~ misi<br />
mflobelis, misi cxovrebis, misi siyvarulis,<br />
gansacdelis, mexsierebis<br />
gansaxierebad miiCnevda; is ufro metad<br />
iyo misi memoriali, vidre rac ginda<br />
ram eklesiaSi dadgmuli; amitom misi<br />
Svilebis da maTi STamomavlebis movaleoba<br />
iyo misi movla, dacva da Senaxva.<br />
amas igi qri s tianobis amocanadac ganixilavda.<br />
RmerTi yvela ojaxSi myofobs da<br />
konservacia 221<br />
misi sakurTxevlis dangreva mkrexeloba<br />
iqneboda. Sesabamisad, saxli ekuTvnis<br />
mis pirvel mSenebels, is ar aris Cveni,<br />
TumcaRa is aseve ekuTvnis mis STamomavlobas,<br />
ase rom Cveni movaleobaa<br />
misi dacva, konservacia da Sem dgomTa<br />
CvenTaTvis gadacema. Cven ar gvaqvs<br />
ufleba momaval Taobebs da vakloT<br />
raime sargebeli, radgan adamianis erTi<br />
fundamenturi piroba wa r sulze dafuZnebulobaa.<br />
rac ufro didia da<br />
Sors mimavali miznebi, miT meti TviTuaryofa<br />
da Tavmdabloba gvesaWiroeba,<br />
raTa vaRiaroT, rom Cve ni mcdelobis<br />
Sedegebi CvenTa SemdgomTaTvis gaxdes<br />
xelmisawvdomi. xu roT moZRvreba,<br />
SefardebiT mudmivi, sxvadasxva bolovadi<br />
movlenis meS veobiT Seqmnis gangrZobiTobas,<br />
sxvadasxva epoqas daakav-<br />
Sirebs da eris iden tobas gaaZlierebs.<br />
aq SeiZleba albertisa da safrangeTis<br />
revolYu ciis naxmevi amovicnoT, romelic<br />
raskinma kidev ufro ganaviTara;<br />
igi aRar saubrobda calkeul erovnul<br />
Zeglebze, aramed erovnul xuroTmo-<br />
ZRvrul memkvidreobaze, sacxovrebeli<br />
<strong>arqiteqturis</strong>a da istoriuli qalaqebis<br />
CaTvliT.<br />
7.1.4. WeSmariteba da mexsiereba<br />
raskins sZulda imitacia; samSeneblo<br />
masalebi da samSeneblo meTo debi unda<br />
iyos is, rac sinamdvileSi aris, xolo<br />
arsebiTi _ Semqmnelis ga nazraxia. igi<br />
mxars uWerda tradiciul xelosnobas,<br />
radgan SiSobda, rom industrializacia<br />
adamians Tavisi saqmianobiT tkbobas<br />
gaaucxoebda da misi xelidan carieli<br />
da usicocxlo ram gamovidoda, sicocxlesa<br />
da `msxverplSewirvas~ moklebuli.<br />
mis werilebSi mravali furcelia, sadac<br />
is aRSfoTebas gamoTqvams xelovnebis<br />
nacnobi nawarmoebebis ganadgure bis, pizaSi<br />
jotos freskebis mospobis, vero-
222 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
naSi istoriuli Senobe bis Canacvlebis,<br />
veneciaSi ka d’oros ganaxlebis, jotos<br />
kampaniles `da na wevrebis da gawmendis~<br />
gamoc ki. ra unda gakeTdes am SenobaTa<br />
is toriuli Rirebulebis SesanarCuneblad?<br />
1845 wlis ivnisSi raskini werda<br />
mamas: `me ase gavakeTebdi: dae, mouaron<br />
saukeTesod imas, rac aqvT da ro ca<br />
movla ukve veRarafers uSvelis, maSin<br />
jobs, acalon, misxal-misxal gaqres, vidre<br />
ganaaxlon igi~. es fraza, romelic<br />
man Semdgom `mexsiere bis lamparSi~ Car-<br />
To, arsebiTad raskinis `safirmo niSani~<br />
gaxda. raskins uyvarda mkvaxe gamoTqmebi,<br />
raTa saTqmeli ufro TvalsaCino<br />
gamxdariyo. is sulac ar gulisxmobda,<br />
rom Zveli Senoba saerTod ar unda<br />
SekeT des. piriqiT, is, iseve rogorc<br />
Semdeg uilYam morisi, dabejiTebiT ur-<br />
Cevda Se nobis saTanado movlas, raTa<br />
Semdgom `restavraciis aucilebloba~<br />
aeri debinaT, rac, samwuxarod, metismetad<br />
xSirad gamxdara gadakeTebis gamarTlebis<br />
sababi. (VI: xix).<br />
`zedmiwevniTi yuradRebiT Tvalyuri<br />
adevneT Zvel Senobas; saukeTe sod, nebismieri<br />
saSualebiT daicaviT igi Slis<br />
yovelgvari zemoqme de bis gan. daiTvaleT<br />
misi qvebi, rogorc gvirgvinis pa ti o san<br />
Tvlebs daiTvlidiT. daayeneT guSagebi<br />
mis garSemo, rogorc alyamodebul qalaqs<br />
dauyenebdiT, SekariT igi rkiniT,<br />
sadac moeSveba, SeuyeneT xis Zelebi, sadac<br />
gadmoixreba; nu idardebT, amgvari<br />
daxmareba Tu ar gelamazebaT.~<br />
raskins aRelvebda urbanul garemoSi<br />
mimdinare ganviTareba da axali moednebis<br />
da ufro farTo quCebis mosawyobad<br />
Senobebis ngrevis kva lad, Zveli<br />
qalaqebis TviTmyofadobis dakargva. igi<br />
afrTxi lebda, ya l bi siamaye ar egrZnoT<br />
amis gamo da sanacvlod yuradRebas<br />
amaxvilebda im Rirebulebebze, rac<br />
Zveli qalaqis Zvel ubnebsa da bnel qu-<br />
Cebs ax lavs. istoriuli qalaqi mxolod<br />
calkeuli Zeglebisgan ki ar Sedgebo-<br />
sur. 7.5. raskinma mZafrad gaakritika ka<br />
d’oros restavrcaia veneciaSi sa fasado<br />
dekoris metismeti ganaxlebis gamo<br />
da, aramed sxvadasxva tipis nagebobebis,<br />
sivrceebisa da detalebis ansamb li<br />
iyo. igi xazs usvamda, rom istoriuli<br />
Senobebisadmi interesi iseT qveynebSi,<br />
rogoricaa safrangeTi da italia, imdenad<br />
calkeul mdidrul sasaxleebs<br />
ki ar emyareboda, aramed `maTTvis saamayo<br />
periodebis umcire si sacxovrisis<br />
naloliaveb da daxvewil morTulobas~<br />
(VI: v).<br />
1854 wels raskini kristal palasis<br />
gaxsnaze sityvis warmosaTqme lad miiwvies<br />
da man es SesaZlebloba gamoiyena,<br />
raTa xelovnebis nawar moe bebisa da istoriuli<br />
Senobebis dacvisken moewodebina.<br />
mas nakleb aS foTebda parizSi axali<br />
quCebisa da bulvarebis gaWra, misi `br
wyinvale didebulebis Taviseburi xasiaTis~<br />
gamo, is ki seriozulad adardebda,<br />
Tu ra zemoqmedebas moaxdenda es istoriul<br />
qalaqebze mTels evropaSi. man<br />
axsena Zveli normanuli saxlebi ruanSi,<br />
romlebic mTlianad unda ganaxlebuliyo<br />
da SeTeTrebuliyo, raTa SesabamisabaSi<br />
mosuliyo bolo dros aSenebuli<br />
sastumroebisa da ofisebis siaxlesTan.<br />
man agreTve dag mo meore imperiis<br />
dros safrangeTSi didi kaTedralebis<br />
restavracia, miuxedavad imisa, rom es<br />
viTomcda `maTematikuri sizustiTa~ da<br />
didi ostatobiT gakeTda.<br />
7.2. <strong>konservaciis</strong> politikis<br />
ganviTareba inglisSi<br />
raskinma wamoayena winadadeba, Seqmniliyo<br />
asociacia, romlis wevre bi moamzadebdnen<br />
moxsenebebs mTels qveyanaSi istoriuli<br />
Senobebis mdgo mareobis Taobaze<br />
da fondi, romelic Seisyidida safr<br />
TxeSi Cavardnil na gebobebs, an maT<br />
movlaSi mflobelebs rCeviT gauwevda<br />
daxmarebas; yove li ve amis dasawyebad<br />
man 25 girvanqa sterlingi gadaixada.<br />
`antikvarTa sa zogadoebam~ ganixila es<br />
idea da gaavrcela dokumenti, romelic<br />
Zveli eklesiebis ufro dacvis,<br />
vidre restavraciis principebs efuZneboda.<br />
mag ram saeklesio xelisuflebam<br />
es im pirTa Seuracxyofad miiRo, vinc<br />
uf lis sadideblad Zal-Rone ar dai-<br />
Sura misi saxlis gasaumjobeseblad da<br />
mzardi mrevlis moTxovnebis dasakmayofileblad<br />
(Evans, 1956:311). miuxeda vad<br />
imisa, rom arqeologiuri sazogadoebebi<br />
qveynis TiTqmis yvela na wil Si arsebobda,<br />
dacviT saqmianobaSi Carevis<br />
mowadineba jerjerobiT nak lebad Canda.<br />
Tumca kamaTi mainc daiwyo da arqeologiur<br />
da arqiteq turul sazogadoebebSi<br />
gamomsvlelni met yuradRebas aqcevdnen<br />
im meTo debs, romliTac SekeTeba da<br />
konservacia 223<br />
restavracia xorcieldeboda. lesterSi,<br />
1854 wlis maisSi, henri draidenma Semdegi<br />
gansazRvreba Semoitana: (Dryden, 1854):<br />
`restavracia SeiZleba ganisazRvros,<br />
rogorc raRacis miyvana im mdgomareobamde,<br />
romelSic is ar yofila, roca<br />
inaxa, magram SesaZ loa odesRac yofiliyo.<br />
bevrni, batoni raskinis msgavsad,<br />
uaryofen, rom arsebobs aseTi ram,<br />
restavracia. magram ganurCevlad imisa,<br />
ve Tan x mebiT me da Tqven b-n raskins,<br />
sazogadoebrivi azri miiCnevs, rom es<br />
Zveli Senobebi unda gamoyenebul iqnas<br />
sajaro mRvdelmsaxu re bisTvis da am<br />
azrs me suliTa da guliT veTanxmebi.<br />
da cxadia, rom Tu isini unda gamoyenebul<br />
iqnas, xSirad gaxdeba saWiro maTi<br />
Se ke Teba, zogjer ki rekonstruqciac.<br />
principi, romelsac me vadga var, imaSi<br />
mdgomareobs, rom motyuebas ar unda<br />
vcdilobdeT~.<br />
igi eTanxmeboda avTenturobis Senar-<br />
Cunebis princips, rom ar SeiZleba motyuileba,<br />
magram mas sjeroda, rom<br />
eklesiebi kvalavac moqme di unda iyos.<br />
igi urCevda, ar cdiliyvnen `Tavdapirveli~<br />
formis aRd genas, romlisganac<br />
zogjer erTi kuTxeRa darCeniliyo,<br />
aramed saukeTe sos Tan miaxloebas dasjerebodnen.<br />
is Tvlida, rom SesaZlebelia<br />
cemen tis gamoyeneba dazianebuli<br />
nawilebis gasamagreblad maTi demonta-<br />
Jis ga re Se; mosaridebelia Camomtvreva<br />
da aseve sifrTxiliT unda ganexorciele<br />
binaT nakerebis amovseba. urCevda is<br />
ferweriani zedapirebis da vit raJebis<br />
fragmentebis SenarCunebasac. imis gaTvalisiwnebiT,<br />
rom `usayvar lesi Tanamedrove<br />
stili~ maSin XIII saukunis goTika<br />
iyo, misi gamoyeneba didi sifrTxiliT<br />
unda momxdariyo, raTa Sexla-Semoxla<br />
da areuloba ar Camovardniliyo;<br />
draidens magaliTebic moyavs, ras unda<br />
eridon res tavraciisas: magaliTad,<br />
XIV saukunis maRalqanobiani saxuravis<br />
dadgmas XV saukunis kedlebze.
224 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
7.2.1 skotis gamoxmaureba raskins<br />
`mexsierebis lampris~ wakiTxvis mere<br />
skotma CaTvala, rom raskini masze bevrad<br />
konservatiuli yofila. igi sruliad<br />
gamarTlebulad miiC nevda restavraciaze<br />
uaris Tqmas antikuri qandakebebis<br />
an nangrevebad qce uli nagebobebis<br />
SemTxvevaSi, magram miuTiTebda, rom<br />
is Senobebi, rom lebic mxolod Zeglebi<br />
ki araa, aramed kvlavac gamoiyeneba,<br />
rogoricaa, ma galiTad, eklesiebi,<br />
SeuZlebelia dro da dro ar SekeTdes.<br />
meore mxriv, maT warsulSi ukve miadga<br />
ziani212 . 1862 wels man moamzada vrceli<br />
moxseneba riBa-s SexvedrisTvis, sadac<br />
kidev ufro daazusta Tavisi sabu Tia<br />
noba da raskinis proncipebis kidev<br />
ufro farTod gamoyenebas cdi lobda<br />
(scott, 1862). man Zveli arqiteqtura da<br />
arqiteqturuli naSTebi oTx kategoriad<br />
dayo:<br />
1. sruli siZvele, rogoricaa stounhenji;<br />
2. saeklesio an saero Senobebis nangrevebi;<br />
212 `batoni raskini, `mexsierebis lamparSi~<br />
bevrad maWarbebs me konserva tizmiT, imdenad,<br />
rom TiTqmis ugamonaklisod gmobs<br />
restavraciis yovelg var mcdelobas,<br />
rogorc garduvalad damangrevels Zveli<br />
Zeglis sicoc x lisa da sinaRdisTvis…...<br />
magram, vai, rom ziani ukve miyenebulia;<br />
sauku novanma uyuradRebobam da SembRalavTa<br />
xelma ukve gaakeTes Tavisi saqme.<br />
Senoba ki raRac ufro metia, vidre mexsierebis<br />
Zegli, is aris taZari samyaros<br />
Semoqmedis Tayvaniscemisa da didebisa, vidre<br />
aRsasrulamde sof li sa; es movaleobis<br />
sakiTxia, iseve rogorc aucileblobisa,<br />
rom daS lis niSnebi da dazianebebi SekeTdes.<br />
Tumca ukeTesi iqneboda Semdegi Ta obisTvis<br />
maTi xel ux leblad gadacema, vidre<br />
upasuxismgebloTa xelSi ma Ti Cagdeba, romlebic<br />
mxolod Tavisi cbierebiT cdiloben<br />
dagvamaxsov ron Tavi, rodesac acxadeben,<br />
rom fiqroben qvebze da sionis mtverze<br />
dar doben~. (scott, 1850:120f; ‘note B’)<br />
3. Senobebi, romlebsac jerac iyeneben<br />
da<br />
4. Zveli naSTebis fragmentebi SedarebiT<br />
axal SenobebSi.<br />
man xazi gausva, rom bolo kategoria<br />
Seicavda sacxovrebeli arqi teqturis<br />
Rirebul fragmentebs, romlebsac didi<br />
praqtikuli mniSvnelo ba aqvs studentebisTvis.<br />
igi ar miiCnevda, rom<br />
pirveli kategoria raime problemebs<br />
warmoSobda, maSin roca meore, klimaturi<br />
pirobebis zegav le niT nagebobis<br />
swrafi Slis gamo, gadaudebel qmedebebs<br />
moiTxovda. aq igi urCevda raskinis<br />
receptis gamoyenebas anu kedlebis<br />
zeda nawilebis dacvas, sadac saWiroa,<br />
Cacementebas, Sekvras, bijgebis an, absoluturi<br />
auci leblobis SemTxvevaSi,<br />
kontr-forsebis dayenebas, oRond yovelive<br />
amis ise gakeTebas, rom nangrevis<br />
Tavda pirveli saxe da cxovelxatulo ba<br />
ar Secliliyo; amasTan, is amateb da, rom<br />
Tu raime saxis axali samu Sao gaxdeboda<br />
saWiro, `ukeTesi iqneboda, rom es axali<br />
mouxeSavi yofi liyo, Tanac Zveli masaliT<br />
gakeTebuli, magram araviTar SemTxvevaSi<br />
ar miCqmaluliyo, raTa mkafiod<br />
Candes, rom is mxolod Zveli nagebobis<br />
Se sanarCunebladaa damatebuli.~<br />
rac Seexeba funqcionirebad nagebobebs,<br />
igi eTanxmeboda raskins, rom<br />
mTavari mizani unda yofiliyo, rac<br />
SeiZleba meti Zveli naxelavis xe luxleblad<br />
datoveba, Tumca aRiarebda,<br />
rom `Cven yvelani Seuracxmyo felni<br />
varT!~ imgvari restavraciis Tavidan<br />
asacileblad, romlis Semdeg sruli<br />
`sicariele~ rCeba da im mizniT, rom<br />
Senobas istoriuli masalis maqsimumi<br />
SerCes, igi iZleoda rekomendacias,<br />
rom idealur SemTxvevaSi, restavracia<br />
nabij-nabij da xelis cecebiT `Catarebuliyo...<br />
ufro grZnobiT gzis mosinjviTa<br />
da umciresi sakeTeblis ZiebiT<br />
da ara gabedu li sistemis miyoliT.~<br />
igi saWirod miiCnevda samuSaos ganxor-
cielebas mcire dakveTiT da ara erTi<br />
farTomasStabianiT; arqiteqtorisTvis<br />
ki _ ga nexorcielebina kvleva da `absoluturad<br />
zusti naxazebi yvelafer mikv<br />
leulis da yvela mopovebuli mowmobidan<br />
gamotanili marTebuli STax vedris<br />
zedmiwevniTi aRweriTurT, raTa,<br />
sabolood, SesZleboda (met-nak le bi<br />
uTuobiT) qaRaldze aRedgina dakarguli<br />
da nawilobriv mignebuli formebi;<br />
es yvela SemTxvevaSi Zalze sasargeblo<br />
iqneba, xolo Tuki de facto restavracia<br />
odesme momavalSi daigegmeba, sruliad<br />
fasdaudebeli gaxdeba~ (scott, 1862:73 ff).<br />
7.2.2. RIBA-s saxelmZRvanelo<br />
principebi<br />
riBa-Si gamarTuli kamaTisas jorj edmund<br />
stritma (1824-81 ww.), Yorkis sakaTedro<br />
taZris restavratorma, xazi gausva,<br />
rom arqiteqtori pi radad unda iyos<br />
CarTuli Senobis dawvrilebiTi Semowmebis<br />
yvela fa zaSi. SeuZlebelia Senobis<br />
srulyofili gageba, vidre ar gazomav<br />
da ar gamoxazav mis yvela nawils. samuSaoTa<br />
zedamxedvelobis gadabareba mSe neb<br />
lobis administratorisTvis seriozuli<br />
Secdoma iyo. Secdo me bis ume te soba<br />
arqiteqtoris aryofnaSi xdeba. miuxedavad<br />
imisa, rom striti aR frTovanebuli<br />
iyo frangi profesionalebis didi energiiT,<br />
mondomebiTa da ostatobiT, maTi<br />
Cinebuli katalogizaciiT da merimes<br />
mSvenieri mox senebebiT, is mainc irwmuneboda,<br />
rom britaneTis xuroTmoZ-<br />
Rvruli mem kvid reobis mTavrobisadmi<br />
gadabareba did safrTxes Seqmnida. igi<br />
amtki ce b da, rom es naTlad gamoaCina<br />
safrangeTSi `sabiTumo~ restavraciis<br />
sistemam (street, 1862:86) 213 . mas erCivna,<br />
213 Tavis werilSi skotma xazi gausva franguli<br />
goTuri Senobebis, ro gorc universaluri<br />
memkvidreobis, udides Rirebulebas:<br />
`frangma xuroT moZRvrebma da xelovnebis<br />
istorikosebma aCvenes ra (vaRiarebT Cven<br />
konservacia 225<br />
eklesiebis kanonier meurveebs _ episko<br />
posebs, mTavar diakvnebs, soflis<br />
dekanozebs, restavraciasTan mimarTebiT<br />
konsultaciebi aRiarebuli profesionalebisgan<br />
mieRoT. miuxedavad amisa,<br />
jorj godvini aRiarebda rom Tumca<br />
britonis da raskinis mcdelo ba warumatebeli<br />
iyo, SesaZloa, momwifda dro,<br />
saqmeSi mTavrobac Cabmu li yo. bolos,<br />
riBa-s sabWom komitetis Seqmna moiTxova<br />
praqtikuli wese bis da winadadebebis<br />
wyebis SesamuSaveblad Zvel SenobebTan<br />
mopyrobis Ta o baze.<br />
1865 wels gamoqveynda amgvari praqtikuli<br />
wesebis da SeTavazebebis rigi,<br />
saTauriT `Zveli Zeglebis da naS-<br />
Tebis konservacia~. is or nawilad iyo<br />
dayofili: `zogadi rCeva Zveli Senobebis<br />
restavraciis mesveurTaT vis~ da<br />
`miTiTebebi Zveli Senobebis restavraciasa<br />
da SekeTebebSi mona wi le xelosnebs~<br />
da, ZiriTadad, skotis moxsenebas<br />
efuZneboda. rekomen da ciebi iTxovda<br />
saguldagulo arqeologiuri da istoriuli<br />
kvlevis, ana zomebis da fotoebis<br />
gakeTebas iqamde, vidre SesaZlo cvlilebebis<br />
Taobaze raime gadawyvetileba<br />
iqneboda miRebuli. gansakuTrebuli<br />
yu radReba eniWeboda yvela samSeneblo<br />
periods, Zeglebs, gamosaxulebebs, vitraJebs<br />
da kedlis mxatvrobas. yovel<br />
Senobas istoriuli Rirebuleba hqonda,<br />
romelic daikargeboda, Tu misi avTenturoba<br />
Seilaxeboda. yve laferi, rasac<br />
ki raime Rirebuleba SeiZleboda hqonoda<br />
_ mag., dekora tiuli baTqaSis, vitraJebis<br />
fragmentebi, liTonis gamarTulobebis<br />
da wa r werebis detalebi _ in situ<br />
unda yofiliyo konservirebul; ikrZa-<br />
amas sru lad Tu ara), rom goTuri xuroTmoZRvrebis<br />
samSoblo maTi qveyanaa, misi qmnilebebi<br />
mTeli evropisa da mTeli msoflios<br />
sakuTrebad aqcies, Tan ki, maTi sakuTari<br />
aRiarebiT, goTuri xuroTmoZRvrebis yvela<br />
motr fi a les TiTqmis Tanabari ufleba aqvT<br />
maTze maTi avTenturobisa da kon servaciis<br />
TvalsazrisiT (scott, 1862:81).
226 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
leboda Zveli zedapirebis gafxeka, moryeuli<br />
qvis wyobis konsolidaciisa da<br />
Sev sebisTvis cementi iyo SeTavazebuli;<br />
xolo qvebis gasamagreblad ki TeT ri Selaki<br />
da sapnisa da Sabis xsnari. stritis<br />
rekomendaciebis Tanaxmad, urCevdnen<br />
Tavi aeridebinaT axlad SebaTqaSebisTvis,<br />
raTa gamoevlinaT da `rac SeiZleba<br />
naTlad eCvenebinaT naSenis <strong>istoria</strong> gadakeTebebis<br />
Tan mimdevrobiTurT~. Tumca,<br />
kvlavac igrZnoboda `kembrijis kemdenuri<br />
sazo ga doebis~ erTgvari gavlena<br />
_ `Tu Zveli dafaruli naxelavi SeiZleba<br />
iyos, mosacilebelia, rac xels gviSlis~,<br />
mag., `kedlis mopirkeTeba, iata kis safari,<br />
patronikeni, maRalzurgiani merxebi,<br />
Tanamedrove kedlebi da tixrebi an sxva<br />
dabrkolebebi~. am dokumentma Tavisi<br />
wvlili Seitana is toriuli Senobebis<br />
<strong>konservaciis</strong>admi axali midgomis gamomuSavebaSi,<br />
Tumca zogi misi teqnikuri<br />
rekomendacia, rogoricaa baTqaSis moxsna,<br />
ce mentis da qvis gasamagreblebis<br />
gamoyeneba, mogvianebiT seriozuli sir-<br />
Tu leebis mizezi gaxda.<br />
1860-1870-ian wlebSi restavraciisa<br />
da anti-restavraciis Taobaze cxo veli<br />
kamaTi mimdinareobda. skoti Tavadac<br />
monawileobda masSi, Tumca amjerad igi<br />
braldebuli aRmoCnda. 1877 wels misi<br />
sakuTari sityvebi missave dasadana-<br />
Sauleblad iqna gamoyenebuli Rirsi v.<br />
J. loftis mier werilSi `guldasmiTi<br />
restavracia~ (loftie, 1877:136). skotma<br />
upasuxa `gul dasmiTi anti-restavraciiT~,<br />
romelSic Tavis namuSevars icavda<br />
da saub robda imaze, raoden Tavdadebuli<br />
momxrea igi <strong>konservaciis</strong>a (scott,<br />
1877b:228). 1874 wels raskins riBa-s<br />
oqros medali SesTavazes, magram man<br />
uari Tqva mis miRebaze, radgan mTels<br />
evropaSi kvlavac xelovnebis na warmoebebis<br />
da istoriuli Senobebis esodeni<br />
ganadgureba midiso, `arc erT CvenTagans<br />
ar aqvs ufleba, Cemi azriT, gavceT<br />
an miviRoT jildoebi, yovel SemTxvevaSi<br />
is, romelsac britaneTis gvirgvini gviwyalobebs<br />
da mis Rirsebasac moicavs~<br />
(ruskin, 1900:143).<br />
7.2.3. anti-restavracia<br />
raskinis mosazrebebi TandaTanobiT<br />
gavrcelda da mravalTa mier iq na gaziarebuli,<br />
xolo 1877 wels ZiriTadi<br />
samsjelo sidnei qolvinma (1845-1927<br />
ww.), kembrijis natif xelovnebaTa profesorma,<br />
Seajama Tavis `restavracia da<br />
anti-restavracia~-Si. igi ganixilavda<br />
Senobas, rogorc xelovnebis nawarmoebs,<br />
Tumca gansxvavebuls qandakebisgan,<br />
romlis das ruleba drois konkretul<br />
momentSi xdeboda. Senobebs ki, piriqiT,<br />
SeiZ leba bevri saxeSemcvleli Zalis zemoqmedeba<br />
daemCnes da amgvari Zalebis<br />
rac ufro met niSans atarebs, miT metia<br />
maTi istoriuli Rirebuleba da miT<br />
ufro sagulisxmoa isini. imowmebda ra<br />
raskins, qolvini acxadebda, rom Tavisi<br />
cxovelxatulebisa da xnovanebis RirebulebiT,<br />
istoriul Se nobas ormagi<br />
momxiblaoba gaaCnda. is mosakrZalia,<br />
upirvelesad, imitom, rom Zveli xeloba<br />
arqiteqturaSi ufro lamazi iyo, vidre<br />
axali da meorec, imitom, rom is ufro<br />
saintereso iyo da met amaRlebul<br />
grZno bebs aRZravda (Colvin, 1877:457). igi<br />
brals sdebda restavratorebs WeSmariti<br />
istoriuli grZnobis naklebobaSi da<br />
imowmebda mwerals, romelsac uTqvams,<br />
rom Zveli eklesia xSirad erTi ki ar<br />
aris, aramed ramdenime eklesia erTSi.<br />
igi agreTve amtkicebda, rom sruli sigiJe<br />
iyo mogviano na Senis dangreva arqeologiuri<br />
kvlevis, ritualuri Sesatyvisobis,<br />
mxa tv ruli ganuwvaleblobis<br />
momizezebiTa, an SekeTebis sababiT. igi<br />
miuTi Tebda bolodroindel Targmans<br />
viole-le-dYukis werilisa `restavraciis<br />
Sesaxeb~, romelSic restavracia gaazrebuli<br />
iyo, rogorc elda Seno bis Tvis
da amtkicebda, rom rogori aRmoCenebic<br />
unda gakeTebuliyo, isi ni nagebobis<br />
mTlianobis da misi istoriis uwyvetobis<br />
xarjze keTdebo da.<br />
`xelovnebis WeSmarit moyvaruls Seu-<br />
Zlia dainaxos erTi stilis Ri r sebani<br />
ise, rom ar iyos brma sxva stilis RirsebaTa<br />
mimarT. igi mSvenivrad grZnobs,<br />
rom Sua saukuneebis xuroTmoZRvrebis<br />
didebu li, zeSTagonebuli sistema Tavis<br />
saukeTeso periodebSi aris ram gacilebiT<br />
ufro maRali mSvenierebis da<br />
mniSvnelovnebis mqone, vi d re XVII da XVIII<br />
saukuneTa sistemebi; igi aRiarebs, rom<br />
<strong>istoria</strong> xSirad tovebs Tavis nakvalebs<br />
mxatvrulobis xarjze da rom Seno ba,<br />
istoriuli Rirebulebis dagrovebisas<br />
xSirad anadgurebs mxatv rul Rirebulebas.<br />
da mainc, miuxedavad amisa, mas<br />
SeuZlia dainaxos rom dedofal anas<br />
droindeli Canafiqri mdidrulia, kargi<br />
propor ciebisaa da mravali funqciisTvis<br />
Sesabamisi, gansakuTrebiT deko ratiu<br />
li xeze Wris TvalsazrisiT. da is<br />
gacilebiT metad mondome buli iqneba am<br />
epoqis namdvili nawarmoebi hqondes, vidre<br />
dRevande li, yalbi Suasaukunovani<br />
nawarmi~ (Colvin, 1877:460).<br />
qolvinis msgavsad msjelobda jon jeims<br />
stivensoni (1832-1908 ww.), Sotlandieli<br />
xuroTmoZRvari, romelic, ZiriTadad,<br />
dedofal anas sti liT agebuli saskolo<br />
SenobebiT axsovT. igi gansakuTrebiT<br />
aRSfoTebu li iyo nakluli nawilebis<br />
imgvari restavraciiT, roca SeuZlebeli<br />
xdeba axlisa da Zvelis garCeva.<br />
magaliTad mas mohyavda Tavisi viziti<br />
sen-SapelSi, parizSi, rasac viole-ledYuki<br />
uZRveboda. zogierTi poli qromuli<br />
niSis restavrciisa da ferweris<br />
ganaxlebasTan dakavSirebuli wva lebisa<br />
da sazrunavis aRwerisas, vile-le-dYuki<br />
`uneblied sasaci lod~ gamoiyureboda:<br />
`mas mere, rac nawilebi aRdga Zveli Seferilobis<br />
zusti imitaciiT, zogjer<br />
aucilebeli Seiqna maTi sruli gadaxatva,<br />
Zvel namuSevarSi zogierTi feris<br />
konservacia 227<br />
aRmoCenis gamo, romelsac axali namu-<br />
Se vari ar exameboda. aqedan SeiZleba<br />
vimsjeloT, ramdenad uzustoa restavracia<br />
da ramdenad avTenturia imis<br />
Cvenebisas, Tu ras warmoadgenda Zveli<br />
namuSevari~. 214 igi amtkicebda, rom dokumenti,<br />
romelic im droze ufro gvian<br />
aris Sedgenili, vidre is dro, romelic<br />
uzis, `gamousade garze uaresia~;<br />
igi SecdomaSi Semyvania da falsifikaciaa.<br />
stivensoni moixmobda karlails,<br />
romelsac dabejiTebiT uTqvams `absolutur<br />
avTen turobas veTayvanebi~o<br />
da bolo mouRo am saxis gayalbebas<br />
literatu ris sferoSi (stevenson, 1881).<br />
man moixmo agreTve eljinis dazianebuli<br />
mar mariloebis magaliTi, romelTa<br />
aRdgena da restavracia adre Zalian<br />
moundebodaT moqandakeebs, magram axla<br />
amgvari qmedebis nebas `maTi kul tura~<br />
ar aZlevda. stivensonma Seutia ser edmund<br />
bekeTis (lord grim Torpis) namuSevars,<br />
radgan igi sent-albanos saabatos<br />
dasav leTi fasadis aRdgenas sTavazobda<br />
da igi Zvirfasi istoriuli dokumentebis<br />
ganadgu re baSi daadanaSaula.<br />
bekeTma upasuxa da yvela kritikuli<br />
SeniSvna uar yo. 215 ufro adre, stivensonma<br />
imave Senobis gamo mosazrebebisTvis<br />
skotic gaakritika da skotmac,<br />
sakmaod Secbumebulma, vrceli pasuxi<br />
miswera. be keTis gegmebi faqtobrivad<br />
ganxorcielda, ris gamoc `eklesias<br />
garekerZo xibliani cota ram darCa~<br />
(Ferriday, 1957:93; Clifton-taylor, 1977:272).<br />
7.3. uilYam morisi da SPAB<br />
1877 wlis 5 marts Athenaeum-Si daibe-<br />
Wda uilYam morisis (1834-96 ww.) werili<br />
destruqciuli restavraciis winaaRm-<br />
214 stevenson, 1877. skotma upasuxa am werils:<br />
scott, 1877a.<br />
215 ser edmund bekeTma upasuxa stivensonis<br />
werils (riBa transactions, 28 march 1881:187).
228 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
deg 216 , romelSic SemoTavaze bu li iyo<br />
istoriuli Zeglebis dasacavad asociaciis<br />
Seqmna.<br />
`axlaxan dilis gazeTSi Tvali sityva<br />
`restavracias~ movkari. uf ro dakvirvebiT<br />
CakiTxvisas gamoirkva, rom<br />
amjerad saqme, arc meti arc naklebi,<br />
TYuksberis kaTedrals exeba, romelic<br />
ser jilbert skotma unda daangrios.<br />
nuTu ukve gvian aris raimes gakeTeba<br />
mis gadasarCenad _ misi da yovelive im<br />
mSvenieris da istoriulis, rac jerac<br />
SemogvrCa im uZvelesi Senobebis adgilas,<br />
romelTac esoden gva saxeles? gana<br />
ar iqneboda upriani erTxel da samudamod,<br />
da Ta nac rac SeiZleba swrafad,<br />
dafuZndebodes asociacia am reliqviebis<br />
zedamxedvelobis da dacvis mizniT,<br />
romlebic, Tundac ase mci re ric xovnad<br />
darCenilni, jerac araCveulebrivi saganZuria,<br />
kidev ufro Zvirfasi am epoqis<br />
samyaroSi, roca cocxali istoriis<br />
ax lad-Seqmnili kvleva mravali CvenTaganis<br />
sicocxlis mTavari sia mov nebaa.~<br />
Zveli Senobebis dacvis sazogadoeba (society<br />
for the Protection of ancient Buildings =<br />
sPaB) formalurad 1877 wlis 22 martis<br />
Sexvedraze dafuZnda. mis pirvel wevr-<br />
Ta Soris mravali gamorCeuli pirovneba<br />
iyo, rogoricaa karlaili (romelmac<br />
sagangebo mimarTva gaakeTa kristofer<br />
renis lon do nur eklesiebTan dakavSirebiT),<br />
raskini, profesori jeims brYusi,<br />
ser jon laboki, lordi houtoni, profesori<br />
sidnei qolvini, edvard bernjonsi<br />
da filip uebi. morisi sazogadoebis<br />
sapatio mdivnad airCies da igi<br />
misi moRvaweobis warmmarTavi Zala iyo<br />
(morris, 1984:352). am sazogadoe bas mniSvnelovani<br />
wvlili unda Seetana Zalebis<br />
gaerTianebaSi saalbaTo res tavraciis<br />
winaaRmdeg da movlisa da <strong>konservaciis</strong><br />
216 swored zogierTma restavraciam (mag., barfordis<br />
samrevlo eklesia da liCfildis<br />
kaTedrali) aiZula morisi 1876 wlis seqtemberSi<br />
daewra pir veli saprotesto werili,<br />
Tumca is ar gamoqveynebula.<br />
midgomis mxarda WeraSi.<br />
morisi iRvwoda, rogorc mwerali<br />
da poeti, Seiswavla, magaliTad, islandiis<br />
folklori da misi ZiriTadi naSromebi<br />
friad aRiarebuli iyo TanamedroveTa<br />
mier. raskinic aRfrTovanebuli<br />
iyo misi leqsebiT. moriss ser<br />
uolter skotis istoriuli romanebis<br />
kiTxva uyvarda da roca 1853 wels oqsfordSi<br />
daiwyo swavla, karlailis, Sarlot<br />
Yongis da, gansa kuTrebiT ki, raskinis<br />
`veneciis qvebis~ didi gavlenis<br />
qveS moeqca. igi belgiasa da CrdiloeT<br />
safrangeTSi mogzaurobda, raTa flandriuli<br />
fe r wera da goTuri xuroTmoZ-<br />
Rvreba Seeswavla. 1856 wels man Segirdad<br />
daiwyo muSaoba j. e. stritTan da<br />
filip uebi gaicno. arqiteqtoris saqmianoba<br />
maincdamainc ar xiblavda moriss<br />
da dante gabriel rosetis (1828-82 ww.)<br />
zemoqmedebiT man saxelosno datova da<br />
mxatvrobas mokida xe li. uebi, romelmac<br />
seriozulad Seiswavla inglisuri go-<br />
Turi xuroTmo ZRv reba, im daskvnamde<br />
mivida, rom `Tanamedrove medievalizmi<br />
daufara vad winaaRmdegobrivi ramaa~ da<br />
cdilobda amdRevandeli Senobebi sasiamo<br />
v no yofiliyo, stilze raime pretenziis<br />
gareSe (lethaby, 1979:18).<br />
1861 wels, ramdenime megobarTan,<br />
maT Soris rosetisa da uebTan er Tad,<br />
morisma gadawyvita, Seeqmna firma `mxatvrobis,<br />
kveTilobis, avejisa da liTonis<br />
mxatvar-xelosnebisa~, firmis saxelwodeba<br />
ki iqneboda `mo ri si, marSali,<br />
folkneri da kompania.~ (morris, marshall,<br />
Faulkner & Co). mizani iyo, Suasaukunovani<br />
mxatvar-xelosnis raskinis idealis<br />
Tanaxmad, xelo van Ta warmoebis realur<br />
procesSi CarTva. 1892 wels man Sesavali<br />
waumZR vana kelmskot presis mier gamocemul,<br />
`veneciis qvebidan~ amoridebul<br />
`goTikis arss~ da ambobda: `raskini aq<br />
gvaswavlis, rom xelovneba im sia movnebis<br />
gamoxatulebaa, romelsac adamiani SromaSi<br />
poulobs; rom adami ans SeuZlia
xarobdes Tavisi SromiT da rom, rac<br />
unda ucnaurad JRer des es dRes CvenTvis,<br />
iyo dro, roca adamiani marTlac<br />
xarobda SromiT; da bolos, vidre Sroma<br />
kvlav ar gaxdeba siamovneba adamianisTvis,<br />
saami so niSani ki is iqneba, rom mSveniereba<br />
kvlav gaxdeba nayofieri Sromis<br />
bunebrivi da aucilebeli Tanmyoli,<br />
yvela, uvargisTa garda, unda tkivi liT<br />
Sromobdes da, Sesabamisad, tkiviliT<br />
cxovrobdes~. igi agrZelebda, rom amitom<br />
xelovnebisgan Sromis Tayvaniscema<br />
Cveni drois adamianebis erT mizanTagan<br />
unda gaxdes.<br />
7.3.1. mcire xelovnebebi<br />
morisis Tanaxmad, yvelafers, adamianis<br />
xeliT gakeTebuls, aqvs forma, lamazi<br />
an uSno. `lamazi, Tu igi bunebasTan SesatyvisobaSia<br />
da ex mareba mas; uSno, Tu<br />
disonansSia bunebasTan da eurCeba mas~<br />
(morris, 1877). xelovnebis cnebam mas-<br />
Tan tradiculi sami didi xelovnebis _<br />
xuro T moZRvreba, mxatvroba da qandakeba<br />
_ garda, misi sityvisaebr, `mcire xe lo vnebebic~<br />
_ adaminis yvela saxmari sagnis<br />
mxatvrul-Semoqme debiTi qmna _ moicva.<br />
ar aris aucilebeli formebi bunebis<br />
`imitaciias~ warmoadgen des, magram xelovanis<br />
xeli manamde unda Sromobdes,<br />
vidre sagani bune bis dar silamazes ar<br />
SeiZens. mosabezrebeli da gameorebadi<br />
Sromis Semo q medebiT procesad swored<br />
amgvari gardasaxviT SeiZleba Sroma adami<br />
a nisTvis sixarulis momgvreli gaxdes.<br />
Tumca morisi uaryofiTad iyo ganwyobili<br />
industriuli warmoebis mimarT, igi<br />
uSvebda, rom nawarmis ra Rac nawili Sei-<br />
Zleba meqanizmebis saSualebiT damzaddes,<br />
magram Ziri Tadi mainc xelnakeTi<br />
unda iyos. morisi mTels xelovnebas adaminis<br />
mier silamaziT tkbobis gamoxatulebad<br />
da istoriuli ganviTarebis<br />
nayofad miiCnevda. igi amtkicebda, rom<br />
konservacia 229<br />
kavSiri <strong>istoria</strong>sa da Semkulobas Soris<br />
imdenad mkvidria, rom dRes veravin daikvexnida<br />
raime axlis Seqmnas saukuneebis<br />
ganmavlobaSi gamoyenebuli formebis<br />
gaTvaliswinebis gareSe. amitom arsebi-<br />
Ti iyo Zveli Zeglebis Seswavla, romelnic<br />
`saukuneTa si grZeze ganicdida cvlileba-Sematebas,<br />
xSirad lamazs, mudam<br />
istoriuls; maTi Rirebuleba, misi didi<br />
wili swored esaa~.<br />
1870-ian wlebSi moriss sul ufro<br />
metad awuxebda winaaRmdegoba Tavs sakuTar<br />
idealebsa da nawarmoebebs Soris,<br />
ramac ubiZga, gadaesinja Ta visi midgoma<br />
xelovnebisa da sazogadoebis mimarT.<br />
karlailsa da ras kin Tan erTad igi Tvlida,<br />
rom yoveli epoqis xelovneba misi<br />
socialuri cxovrebis gamoxatuleba<br />
unda iyos, magram imJamindeli socialuri<br />
cxov reba amis saSualebas ar iZleoda.<br />
warsulsa da awmyos Soris am gansxvavebis<br />
gamo goTuri xuroTmoZRvrebis<br />
aRorZineba SeuZlebeli iyo Tana med rove<br />
sazogadoebis safuZvlis Secvlis gareSe.<br />
aqedan gamomdinare, res tavraciis<br />
sakiTxic moxsnili iyo: Tanamedrove<br />
muSa ar iyo xelovani Zveli ostativiT<br />
da mis namuSevars ver ganaaxlebda. `iseTi<br />
Cveulebrivi ram, rogorc kedeli,<br />
Tlili qvisa an riyis qvisa, axla veRar<br />
aSendeba iseTnairad, rogorc Sua saukuneebis<br />
kedeli~ (thompson, 1967:58). patara<br />
inglisuri eklesiebis Semyure, romelTa<br />
mTavar momxiblaobas xnovanebis patina<br />
da sxvadasxva periodis cvlilebebisa<br />
da damatebebis narevi qmni da, SeigrZnobdiT,<br />
rom restavraciisas maT TiTqos<br />
`cocxlad tyavi gaaZ res~. es mkvleloba<br />
iyo. antikuroba niSnavs siZveles; go-<br />
Tika Sua sau kuneebs miekuTvneba da XIX<br />
saukuneSi gakeTebuli yovelgvari imitacia<br />
si yalbe iqneba. 1877 wlamde morisis<br />
firmis warmoebuli vitraJebis erTi<br />
mesamedi Zveli SenobebisTvis iyo gankuTvnili;<br />
im wels man gadawyvita aRar<br />
mieRo SekveTebi Zveli Senobebis sarkm-
230 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
lebisTvis~ (D. o’Connor in Banham-harris,<br />
1984:54). erT-erTi gadamwyveti faqtori<br />
iyo oqsfordis kaTe d ra lis XIV saukunis<br />
aRmosavleTi nawilis `restavracia~<br />
skotis norma nu li proeqtis mixedviT.<br />
axla morisi ukve Tvlida, rom Tuki Zvel<br />
sar kmlebs daWirdeboda SekeTeba, jobda<br />
tyviis CarCoebiT danawevrebuli ubralo<br />
Tanamedrove minis Casma.<br />
7.3.2. manifesti da politikis<br />
ganviTareba<br />
sPaB-is daarsebis Semdeg morisma moamzada<br />
`manifesti~, romelic sa s tikad<br />
gmobda Tanamedrove restavracias, rogorc<br />
ucabeds. Zveli Seno bebi, iqneboda<br />
es `mxatvruli, cxovelxatuli, istoriuli,<br />
antikuri an mni Sv nelovani; mokled,<br />
yovelgvari namuSevari, romlis<br />
Taobazec ganaT le buli xelovani adamianebi<br />
fiqrobdnen, rom saerTod Rirs<br />
masze msjeloba~, unda ganxiluliyo<br />
ganuyofel mTlianobad Tavisi istoriuli<br />
minaSeneb-gadakeTebebiTurT, xolo<br />
mizani iyo maTi materialuri SenarCune<br />
ba da `yuradsaRebad da pativsacemad<br />
maTTvis gadacema, vinc Cvens mere mova~.<br />
es `manifesti~ <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />
politikisTvis formalu ri safuZveli<br />
gaxda. masSi mocemuli iyo istoriuli<br />
Senobis Sefasebis Tvis ori arsebiTi<br />
mosazreba: jer erTi, dacva aRar Semoifargleboda<br />
spe cifikuri stilebiT,<br />
aramed arsebul SenobaTa fondis kritikul<br />
gan xilvas efuZneboda; meorec, rom<br />
Zveli Zeglebi warmoadgens garkveul<br />
istoriul periodebs mxolod imdenad,<br />
ramdenadac maTi avTenturi masa la ar<br />
aris darRveuli da adgilzevea (in situ)<br />
Semonaxuli. restavrirebis an kopirebis<br />
yovelgvari cda mxolod avTenturobis<br />
dakargvas da siyal bis Seqmnas gamoiwvevs.<br />
sPaB-is wamyvani principebi `konservaciuli<br />
Seke Te ba~ da ~yoveldRiuri<br />
movla-zrunviT ngrevis SeCereba~ iyo.<br />
istoriuli Senobebis SekeTebis gansakuTrebuli<br />
moTxovnebis dakma yo filebis<br />
dasaxmareblad, `sazogadoebam~<br />
1903 wels gamoaqveyna Tavisi, farTo<br />
zegavlenis mqone `saxelmZRvanelo principebi~,<br />
xolo mogvianebiT a. r. pouisma,<br />
1911-1936 wlebSi sazogadoebis mdivanma,<br />
gamoaqveyna saxel mZR vanelo `Zveli<br />
Senobebis SekeTeba~, sadac es principebi<br />
Sejamebuli iyo da ganmartebuli<br />
iyo, Tu rogor SeiZleba `Zvel Senobaze<br />
zrunvis movaleoba ise aRasrulo,<br />
rom uminimaluresad Secvalo Senobis<br />
is maxa siaTeblebi, romelnic gamoar-<br />
Cevs am Senobas, saxeldobr _ xeloba,<br />
for ma, feri da teqstura~. sPaB-is suliskveTeba<br />
mSvenivrad aris gamoxatuli<br />
pouisis 1922 wels tinternis saabatos<br />
nangrevebisa da misi bolodroinde li<br />
restvaraciis sakiTxebTan dakavSirebiT<br />
naTqvam sityvebSi (the Powys Journal, vi,<br />
1996:163f):<br />
`daZvelebul nangrevebs ormagi mSveniereba<br />
aqvs, adamianisa da bu ne bis gan<br />
Tanabrad miRebuli. romantizmiT egzom<br />
gamsWvalul TaRebs qveS da kedlebs Soris<br />
xetialisas adamianma SeiZleba gonebrivi<br />
gar dasaxva ganicados. amgvar adgilebs<br />
igi gakvirvebisa da mowiwe bis grZnobiT<br />
emSvidobeba. mecniereba, mkacri, civi<br />
da, rac mTavaria, utyuari, yvelafers,<br />
mis mier ganxiluls, aclis am Tvisebebs,<br />
rom le bic esoden mZlavrad zemoqmedebs<br />
adaminis gonebaze. mis Suqze saabatos<br />
cxovreba iseTive naTeli xdeba CvenTvis,<br />
rogorc Cveni wi namorbedi Taobisa. Senoba,<br />
gaanalizebuli, awonili da gazomili,<br />
sa i dumlos aRar Seicavs; foTlovanebisgan<br />
ganZarculs aRar SerCe nia farul<br />
SeRrmavebaTa Rrma Crdilebi. mnaxvels,<br />
Zveli aRmSeneb lis msgavsad, SeuZlia Caswvdes<br />
mTlianobas. mxatvari veRar poulobs<br />
kontrasts qvis kedlebsa da foTlebis<br />
faqiz xlarTebs So ris, ise Serwymuls,<br />
TiTqos ukve suraTze gadaetanoT.<br />
Tundac erTi qvac ar daZrula adgilidan,<br />
Tundac TaRebi jerac gamoiyureba
ise, TiTqos saxifaTod gamokidebulia<br />
haerSi, rogorc ki aRdgena dasruldeba,<br />
saidumlo gaqarwylebulia~.<br />
sPaB-Si, `anti-fxekis sazogadoebaSi~,<br />
mravali wlis manZilze mamoZ ra vebeli<br />
Zala morisi da uebi iyvnen. sPaB-is<br />
wevrebi agzavnidnen moxse ne biT baraTebs<br />
im eklesiaTa Sesaxeb, romelTac<br />
`restavracia~ an ngreva emuqreboda;<br />
`sazogadoebam~ formac ki dabeWda, romelic<br />
gamoiyeneboda informaciis Sesagroveblad<br />
yvela im eklesiis Taobaze,<br />
romelTac jer ar Sexebia restavracia.<br />
pirvel xanebSi morisi `sazogadoebisTvis~<br />
Seno bebs Tavad amowmebda da xSirad<br />
sirTuleebsa da mtrul ganwyobas Seejaxe<br />
boda xolme. uebma Zvel Senobebze angariSebis<br />
mTeli rigi Seadgina da mudmivad<br />
uxdeboda mSeneblebisTvis imis Sexseneba,<br />
Tu ra gansxvavebaa Zvel Senobasa<br />
da axlis agebas Soris. sPaB-is gavlena<br />
TandaTan Zlier de boda da miuxedavad<br />
zogi marcxisa, did warmatebasac aRwevdnen:<br />
sPaB-is protestebis Sedegad<br />
uari iTqva iseT ganazraxze, rogoric<br />
iyo uest minsteris saabatos gafarToeba,<br />
ueston holis gadakeTeba, itonSi Zveli<br />
saskolo Senobis da londonSi ori klasikuri<br />
eklesiis (wm. mariamisa borcvze da<br />
wm. mariamisa strendze) dangreva (thompson,<br />
1967:61). lidsSi, kirkstalis saabatoSi<br />
cxovelxatuli nangrevebi swrafad<br />
nadgurdeboda, magram `sazogadoebam~<br />
moaxerxa is, rom 1890 wels polkovnikma<br />
j. t. norTma Seisyida isini da qalaq<br />
lidsis moqalaqeebs aCuqa. 1885 wels<br />
`sazogadoebam~ moaxerxa YorkSi ngrevisgan<br />
aTobiT eklesiis gadarCena.<br />
7.3.3. SPAB-is gavlena sazRvargareT<br />
inglisis garda, sPaB-s mis sazRvrebs<br />
gareTac sagrZnobi gavlena hqonda, msgavsi<br />
asociaciebis daarsebisa Tu pirdapiri<br />
Carevis xelSewyo bis mxriv. Tavad<br />
konservacia 231<br />
morisi fuZemdebeli mniSvnelobisa<br />
gamodga rogorc Tanamedrove dizainis,<br />
aseve <strong>konservaciis</strong> ganviTarebisTvis.<br />
`xelovne bisa da xelosnobis~ moZraobam<br />
filip uebis, uilYam riCard leTebis<br />
(1857-1931 ww.) da riCard norman Sous<br />
(1831-1921 ww.) monawileobiT, gavlena<br />
iqonia frenk loid raitze, henri van<br />
der veldeze, adolf loosze, her man<br />
muTezivsze, Deutsche werkbund-sa da Bauhaus-ze<br />
(mag., Goldzamt, 1977:99ff). sPaB-is<br />
wevrebi mimoweras awarmoebdnen ramdenime<br />
qveyanasTan da iqauri sarestavracio<br />
gamocdilebis Sesaxebac iRebdnen informacias.<br />
gansakuT re biT sagulisxmo<br />
aRmoCnda veneciis san-markos SemTxveva,<br />
romelic far Tod Suqdeboda britanul<br />
presaSi: 1879 wlis noembersa da dekemberSi<br />
oc da aTamde statia gamoqveynda,<br />
romelTagan bevri italiaSic iqna gadabeWdili.<br />
morisi Tavad kiTxulobda sajaro<br />
leqciebs am Temaze, xolo italiis<br />
ganaTlebis saministros waredgina peticia<br />
aTasze meti xelmo weriT, romelic<br />
eklesiis dasavleTi fasadis restavracias<br />
aprotestebda. italiis mTavrobam<br />
yurad iRo es protesti, SeaCera samuSaoebi<br />
da ufro konservaciuli midgoma<br />
moiTxova (amaze qvemoT visaubrebT).<br />
7.3.4 safrangeTi<br />
safrangeTSi, viole-le-dYukis mere, administraciuli<br />
cvlilebebi rogorc Service<br />
des monuments bistoriques, aseve Edifices<br />
diocesains-Si ganxorciel da, romlebic<br />
erT saministroSi gaerTianda; erov nuli<br />
kanoni istoriuli Senobebis dacvis Taobaze,<br />
rogorc iqna, 1887 wlis 30 marts<br />
damtkicda, rac bevri sxva qveynisTvis<br />
mogvianebiT mniSvne lo vani amosavali<br />
gamodga, sakuTari ka nonmdeblobis SemuSavebisas.<br />
maT Soris, pirvel yovlisa,<br />
Crdi lo afrikis qvey nebi _ alJiri, tunisi<br />
da maroko _ romlebic fran guli
232 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gavlenis qveS imyofebodnen da maleve<br />
gaatares msgavsi iuridiuli RonisZiebebi.<br />
safrangeTSi farTo sazogadoebam<br />
ufro metad gaacnobiera, rom sasurveli<br />
iyo zedmeti daSla-ngrevis Tavidan<br />
arideba. uilYam mori sis `manifesti~<br />
franguladac iTargmna da sxva enebzec,<br />
xolo sPaB-ma da amyara kontaqtebi<br />
sazogadoebasTan `L’Ami des monuments”<br />
(ZeglTa megoba ri), romelic 1887 wlidan<br />
amave dasaxelebis periodul Jurnals<br />
gamos cemda. gaizarda kritikos-<br />
Ta ricxvi, gansakuTrebiT arqeologebs<br />
Soris, ro melTa Soris iyvnen grafi r.<br />
de lasterYe, andre miSeli da a. gYuiloni,<br />
romlebic gmobdnen hipoTetur<br />
reskonstruqciebs da ar eTanxmebodnen<br />
mTav robis winandel politikas saxelmwifo<br />
xarjebis rCeul Zeglebze koncentraciisa<br />
maTi `sruli restavraciis~<br />
mizniT; am ganwyobis xmebi parlamentSic<br />
gaismoda.<br />
kritikosTa am jgufs anatol fransic<br />
(1844-1924 ww.) ganekuTvneboda, romelic<br />
cxared utevda viole-le-dYuks<br />
pYerfonsa da parizis notr-dam ze misi<br />
restavraciebis gamo da, viqtor hYugos<br />
darad, xazs usvamda ero v nuli mexsierebis<br />
SenarCunebis mniSvnelobas ara<br />
mxolod istoriuli Se nobebis avTenturi<br />
qvebis, aramed TviT istoriuli qalaqebis<br />
saxiT. misT vis istoriuli Senoba<br />
gaxsnil wigns hgavda, romelSic furclebi<br />
sxva da sxva xeliT da sxvadasxva<br />
Taobis mier iyo dawerili. swored es<br />
uwyve to ba aniWebda mas sicocxles.<br />
xolo parizis notr-dami restavraciis<br />
Semdeg cocxali istoriuli Senobidan<br />
`abstraqtul kaTedralad~ iqca. Tavis<br />
romanSi `pYer nozYeri~ igi moixsenebda<br />
istoriul qalaqs, rogorc civilizaciis<br />
dedas, romelSic yvela qva da Senoba,<br />
bedniereba da bed uku R marToba, xalxis<br />
mexsierebas warmoadgens.<br />
raskinis ideebi safrangeTs j. milsandma<br />
1864 wels gaacno, magram mxolod<br />
mas mere, rac robert de la sizeranma<br />
1899 wels gamoaqveyna L’Esthétique anglaise:<br />
étude du M. John Ruskin, gaxda SesaZlebeli<br />
misi nawerebis ufro safuZvliani gacnoba.<br />
1899 wels frangulad raskinis `Svidi<br />
lampa ri~ iTargmna, rasac sxva naSromebis<br />
Targmnac mohyva. `amienis bibliisa~<br />
(1904 w.) da `sezamisa da SroSanis~ (1906<br />
w.) mTargmneli marsel prusti (1871-1922<br />
ww.) iyo, bunebasa da goTur xuroTmoZ-<br />
RvrebaSi mSvenierebis ga mo v li ne bebiT<br />
Sepyrobili, rasac adamianis maradisobis<br />
pirispir dgomis simboloebad aRiqvamda.<br />
misi pirveli nawerebi raskinis<br />
Sesaxeb 1900 wels emTxveva, raskinis<br />
gardacvalebis wels Tanxvdeba, wels,<br />
roca prustma ve neciaSi imogzaura da<br />
safrangeTis eklesiebis monaxuleba<br />
daiwyo. Tavi si winasityvaoba `amienis<br />
bibliisTvis~ man daasrula gancxadebiT:<br />
`gar dacvlilic ki igi Cven kvlav gangvanaTlebs,<br />
rogorc is momakvdavi varskvlavebi,<br />
romelTa Suqi jerac aRwevs<br />
Cvenamde…...~ mogzaurobis dros prusti<br />
gaecno restavracias da mkveTrad daiwuna<br />
viole-le-dYukisa da bevri sxva arqiteqtor-restavratoris<br />
namuSevrebi,<br />
Tumca kargad Sesru le bul namuSevars<br />
mainc maRal Sefasebas aZlevda. arsebiTad,<br />
restavra cia misTvis mniSvnelovani<br />
gaxda, rogorc simbolo mravali<br />
im Temisa, romlebsac is ganixilavs<br />
Tavis nawarmoebebSi `dakarguli dro~<br />
da `mopovebuli dro~; isic xelovnebasa<br />
da siyvarulTan, droSi cvlilebeb sa da<br />
uw y vetobasTan da, gansakuTrebiT, mexsierebasTan<br />
iyo dakavSirebuli (Fraisse,<br />
1990:342ff).<br />
1905 wels safrangeTSi eklesia<br />
saxelmwifos gamoeyo da `Service des monuments<br />
historiques” darCa erTaderT saxelmwifo<br />
uwyebad, romelsac isto riul Senobebze<br />
zrunva evaleboda; axali kanoni<br />
xels uwyobda gamorCeu li Senobebis<br />
`damatebiT~ aRnusxvas. am dromde<br />
saxelmwifo uars ambobda monawileoba
mieRo istoriuli Zeglebis movla-patronobaSi<br />
da mxolod `restavraciebisTvis~<br />
irjeboda; magram gamoirkva,<br />
rom adgilobrivi xe li sufleba ver asrulebda<br />
Tavis movaleobas; umTavresi<br />
safrTxe ki am SenobebisTvis movlis nakleboba<br />
gaxda. amgvarad, centraluri<br />
mTavrobis da mokidebuleba TandaTan Seicvala<br />
da upiratesoba mieniWa SenobaTa<br />
_ Tundac ufro dabali kategoriisas _<br />
SekeTebas, romlebsac sruli ngre vis safrTxe<br />
emuqrebodaT, vidre ufro mniSvnelovan<br />
Senobebze nakleb gadaudebeli<br />
samuSaoebis ganxorcielebas.<br />
7.4. arqeologiuri Zeglebi<br />
1894 wels aTenis akropolisi miwisZvram<br />
Searyia da Zeglebis nawi li daaziana.<br />
parTenonidan Camocvivda zogierTi,<br />
isedac sakmaod moryeu li, fragmenti.<br />
gamagrebis da konsolodaciis saWiro<br />
RonisZiebebis Sesa r Ce vad mowveul<br />
iqna saerTaSoriso komiteti (Durm,<br />
1895). mTavar konserva torad nikolas<br />
balanosi iqna daniSnuli. samuSaoebi<br />
parTenonis dasav leT mxares, 1898-1902<br />
wlebSi daiwyo, gagrZelda erexTeionis<br />
restavraci iT 1902-1909 wlebSi,<br />
Semdgom propileebze 1909-1917 wleb-<br />
Si, Semdeg isev pa r Tenonze 1922-1933<br />
wlebSi da, bolos, 1935-1940 wlebSi<br />
nikes taZris meore rekonstruqcia Catarda<br />
(orlandos, 1947-1948:1ff). samuSaoebi<br />
erexTeionze moi ca v da samxreTi da<br />
CrdiloeTi kedlebis mTels simaRleze<br />
srul aRdge nas, aRmosavleTi portikis<br />
svetebis aRmarTvas, maTi nawilebis<br />
aRdgenas, aseve dasavleTi fasadis naxevarsvetebs<br />
Soris romauli kedlis<br />
da sar km lebis rekonstruqcias 1751<br />
wlis gravYuris safuZvelze. CrdiloeTi<br />
portiki arqitravis doneze iqna<br />
aRdgenili da mas kesonirebuli Weric<br />
daemata. kariatidebis portiki daSales,<br />
konservacia 233<br />
saZirkveli gaamagres da yvelafe ri, kesonuri<br />
Weris CaTvliT, Tavidan aages.<br />
propileebze rekonstruire bul iqna aRmosavleTi<br />
frontoni da ramdenime arqitravi,<br />
aseve kesonebia ni Weris nawili.<br />
parTenonze samuSaoebi dasavleTi fasadidan<br />
da opos todomosidan daiwyo. es<br />
nawili 1898-1902 wlebSi gamagrda.<br />
is konservaciuli midgoma, romelic<br />
safrangeTSi viTardeboda, par Tenonis<br />
restavraciis mimarT gamoCenil<br />
pirovnebaTa damokidebulebaSic aisaxeboda.<br />
1904 wels, axali perioduli gamocemis<br />
`Le Museé, revue d’art antique” pirvel<br />
nomerSi misi redaqtori, JorJ tuduzi,<br />
ganixilavda ra cnebebs `restavracia~<br />
da ~restitucia~, sinanuls gamoTqvamda,<br />
rom es uka naskneli xSirad gamoiyeneboda<br />
originaluri masalis mxolod da<br />
mxo lod ramdenime mcire fragmentis safuZvelze<br />
arqeologiuri rekonstruqciebis<br />
Casatareblad. pouisis msgavsad,<br />
misi pozicia mecnierebis domini rebis<br />
winaaRmdeg iyo mimarTuli da is amtkicebda,<br />
rom:<br />
`is didi Secdoma, rodesac cdiloben<br />
Zveli xelovnebis istoriis mecnierebad<br />
gadaqcevas, zustadac iqidan momdinareobs,<br />
rom SeuZle be lia Sefasdes iseTi<br />
araprognozirebadi elementi, rogoricaa<br />
xe lo va nis xedva. es aris is idumali<br />
X, romelic moicavs mis mTrTo lav<br />
individualobas, Tavisufal nebasa da<br />
mWermetyvelebas, wese bis, meTodebis da<br />
SezRudvebis masxrad agdebisa da ugulebelyofis<br />
unars. SeuZlebelia Senad<br />
gaiTaviso suli: Tavad miqelanjeloc<br />
ki, mqandakeblobis RmerTi, ver axerxebda<br />
amas. vinc gnebavT praqtiko sis Tvis<br />
qandakebis dakarguli nawilebis aRdgena-Canacvleba<br />
niSnavs im ostatis Ralats,<br />
romelic gandidebas imsaxurebs~<br />
(toudouze, 1904: 74).<br />
1905 wels arTur sambonma, am perioduli<br />
gamocemis direqtorma, tuduzis<br />
gancxadebis suliskveTebis moxmobiT,
234 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
moiyvana axali ambebi aTe nis parTenonis<br />
restavraciis Taobaze. tuduzTan er-<br />
Tad man moamzada werili, `mweralTa<br />
da xelovanTa protesti parTenonis<br />
restavraciis wi naaRmdeg~ (sambon and<br />
toudouze, 1905:1ff). isini amtkicebdnen,<br />
rom Zveli Zeg li, antikuri qandakebis<br />
msgavsad, asaxavs saiqiod wasuli geniosis<br />
xed vas da rom igi ar unda CavanacvloT<br />
Tanamedrove, ragindara<br />
zusti, hipoTezebiT. adamianis inteleqtis<br />
yvela Sedevris msgavsad, parTenoni<br />
kacobriobis inteleqtualuri memkvidreobis<br />
ganuyofeli nawiliao, saer-<br />
Ta Soriso sakuTreba, romelic ar unda<br />
ganadgurdes. aTeulobiT werili iqna<br />
miRebuli da maTgan mravali gamoqveynda<br />
kidec. werilebis avtorTa Soris<br />
iyvnen poetebic, mxatvrebic, moqandakeebic,<br />
ogYust rodenis CaTv liT. isini<br />
ara mxolod parTenonze dardobdnen,<br />
aramed sxva istoriuli qan dakebebis<br />
restavraciis Taobazec, safrangeTsa<br />
da sxvaganac. gaixsenes viqtor hYugos<br />
sityvebi da rodenma yvelas mouwoda<br />
mxarSi amosdgomod nen raskins. igi<br />
acxadebda, rom bevrisTvis parTenoni<br />
Tavisi silamaziT iyo cnobili, magram<br />
aseve saWiroao yuradReba daeTmos safrangeTis<br />
ka Te d ralebs, romlebic<br />
aseve yvelasTvisaa aRmafrTovanebeli.<br />
igi amtki cebda, rom misma epoqam ver Se-<br />
Zlo daecva es mSvenieri memkvidreoba<br />
da gaiZaxoda: `kaTedralebs sworedac<br />
wamloba klavs~-o (rodin, 1905:66ff).<br />
1905 wels aTenSi Catarebul arqeologiis<br />
pirvel saerTaSoriso kongresze<br />
akropolisis restavraciazec<br />
imsjeles. momwyobT gadaecaT sa gangebo<br />
krebuli, romelic Seicavda oficialur<br />
frangul protestsa da mis mxardamWer<br />
werilebs. magram am Taosnobas pasuxi<br />
ar mohyolia da res tavracia balanosis<br />
gegmebis Sesabamisad gagrZelda. Tumca<br />
opozicia TviT saberZneTSic arsebobda,<br />
rac naTeli gaxda 1905 wels kamaTisas,<br />
ro ca xma restavraciis mowinaaRmdegeebma<br />
aimaRles (aa.1905:119ff), gansakuTre<br />
biT ki 1922 wels, roca dagegmili<br />
restavraciis meore faza es-es iyo un da<br />
dawyebuliyo.<br />
1921 wels aTenis arqeologiurma<br />
sabWom daamtkica CrdiloeTi kolonadis<br />
aRmarTvis proeqti, ukve ganxiluli<br />
1912 wels romis arqeo lo giur kongresze.<br />
dava mudam Tan sdevda 1922-1930<br />
wlebSi ganxorciele bul am samuSaoebs.<br />
1927 wels uilYam bel dismorma moamzada<br />
memorandu mi, sadac cxared akritikebda<br />
svetebis cilindrebis ganlagebas da maT<br />
swor mdebareobas miu TiTebda. akropolisis<br />
restavracia dYorpfeldma daicva. 217<br />
1926 wels Tavdapirveli zomebiT, rkinabetonis<br />
zRudariT dasav le Ti Sesasvleli<br />
aRdgenil iqna. 1931 wels karnizis<br />
samxreT-aRmosavle Ti kuTxe gasworda,<br />
xolo misi nawilebi Tav-TavianT adgilze<br />
dabrunda. 1932-33 wlebSi nawilobriv<br />
aRmarTes samxreTi svetnari.<br />
balanosi restavracias, ZiriTadad,<br />
Tavdapirvel elementebze afuZ nebda,<br />
Tumca SenobaSi yoveli elementis Tavdapirvel<br />
mdebareobaze ar zrunavda da am<br />
elementebs axal masalasTan mosargebad<br />
da liTonis sa mag rebis maTSi Casamagreblad<br />
aWrevinebda. magaliTad, erex-<br />
TeionSi, man auria erTmaneTSi samxreTi<br />
da CrdiloeTi kedlebis qvis blokebi.<br />
parTe nonSi svetnaris rekonstruqciisas<br />
Casanacvleblad man fragmentebi gamoi<br />
yena, rac xelSi moxvda. propileebSi<br />
man oTxi gansxvavebuli kapitelis oTxi<br />
fragmentiT erTi ioniuri kapiteli<br />
Seakowiwa; igi Tvlida, rom er Ti da imave<br />
orderis yvela kapitelis srulyofili<br />
da identuri kveTa iZleoda amis Sesa-<br />
Zleblobas (Balanos, 1932: 135ff; Balanos,<br />
1938). rac lakunebs Seexeba, 1938 wels<br />
217 es dokumenti aRmoCenil iqna doqtor fani<br />
maluSu-tufanos mier aTenis klasikuri kvlevebis<br />
amerikul skolaSi (mallouchou-tufano,<br />
1997:217f).
alanosma misi winamorbedebis (rosis,<br />
Sobertis, pita ki sis da a.S.) Camoyalibebuli<br />
principebi moiSvelia, rac kavadiasma<br />
da dYorpfeldma ase gamoTqves:<br />
`yovelgvari sruli restavracia arsebuli<br />
fragnetebidan gamomdina re akrZalulia;<br />
misaRebi mxolod Zeglis Camovardnili<br />
avTenturi frag mentebis aRmarTvaa,<br />
mSeneblobis Sesaferisi meTodebis<br />
gamoye ne biT. is dakarguli nawilebi,<br />
romlebic aucilebelia antikuri marmariloebis<br />
mniSvnelovani raodenobis<br />
dasayrdenad, axali masa liT Caenacvleba.<br />
marmarilos axali nawilebi kvlavac<br />
mosaTmenia svetnaris arqitravis dasrulebisa<br />
da konsolidaciisTvis.~ 218<br />
erexTeionsa da propileebSi nakluli<br />
adgilebis Sesavsebad igi, upiratesad,<br />
marmarilos iyenebda. betoni, konstruqciuli<br />
mizezebiT, ka ria tidebis<br />
portikSi iqna gamoyenebuli, sadac arqitravi<br />
kariatidebs So ris Cayenebul<br />
rkinis sabjenebs eyrdnoboda. erexTeionis<br />
qvis wyobis dam tvreuli marmarilos<br />
qvebi axali marmariloTi Caanacvles mas<br />
mere, rac Tavdapirveli qvis blokebis<br />
damtvreuli zedapiri gadasworda maTi<br />
Seer Tebis gasaadvileblad. parTenonSi<br />
CrdiloeTi kolonadis arqitravi SekeT<br />
da da marmarilos gamoyenebiT dasrulda.<br />
svetebis 12 cilindri arse bu li<br />
fragmentebis gamoyenebiT SekeTda da<br />
damzadda 5 axali cilindri, pireosis<br />
qvis guliTa da betonis tlanqi, marmarilosTan<br />
SesaTavseblad Seferili<br />
zedapiriT (10 sm-is sisqis). kanelurebi<br />
ufro Rrmad CaikveTa.<br />
balanosi amtkicebda, rom betonis<br />
gamoyenebis miseuli kriteriume bi wminda<br />
esTetikuri xasiaTisa iyo. igi ar iyo<br />
kmayofili axali marmari los daZvelebi-<br />
Ta da patinirebiT, amis nacvlad, Caatara<br />
ra rigi eqsperi mentebisa agoras raionSi,<br />
igi darwmunda, rom SeeZlo betoni Zeglis<br />
mTli a nobas ukeT moergo. garda ami-<br />
218 Balanos, 1938:9.<br />
konservacia 235<br />
sa, betoni momavalSi Seqcevadad da mocilebadad<br />
iyo miCneuli, roca SeiZleba<br />
ukeTesi masalebi gamoCeni liyo. samwuxarod,<br />
aRmoCnda, rom es ukanaskneli<br />
mosazreba didi Secdoma iyo. qvis blokebi<br />
rkinis samagrebiT da RerakebiT iyo<br />
dakavSirebuli. ba lanoss nanaxi hqonda,<br />
rom swored ase akeTebdnen Zveli ber-<br />
Znebi da surda imave sistemis gamoyeneba,<br />
magram samuSao uxeSad Sesrulda da bevri<br />
avTenturi qva dazianda. nikes taZris<br />
pirveli rekonstruqcia (rome lic 1844<br />
wels dasrulda) berZnuli restavraciis<br />
pirveli didi miRweva iyo, Tumca isic<br />
ki iqna gakritikebuli rogorc esTetikuri<br />
Tvalsazri siT, aseve samuSaoTa xarisixs<br />
gamo. frangi arqeologi m. bYole,<br />
romel mac e.w. bYoles karibWe (romauli<br />
warmomavlobis karibWe, romelic amJa mad<br />
akropolisze Sesasvlelad propileebis<br />
win dgas), gaTxara da aRad gina, werda:<br />
`momavali, albaT, ixilavs propoleebs,<br />
parTenons, erexTeions, maTi kvlav awyobili<br />
naSTebiT, zustad iseve, rogorc<br />
Tavidan aRimarTa ni kes taZari da aRfrTovanebul<br />
mogzaurT ufro srulyofilad<br />
wa rud geba... Tumca ar vityodi,<br />
rom ufro lamazad. diad nangreveb sa<br />
da diad ubedurebaSi aris erTgvari poezia<br />
da didebuleba, ro mel sac ar unda<br />
Seexo. rkinis kavebi da duRabi WuWyis<br />
laqebiviTaa da antikuri nawarmoebi maT<br />
imdenad axal sicocxles ki ar umad lis,<br />
ramdenadac warsulis profanirebas.~ 219<br />
7.4.1. orlandosis saqmianoba<br />
balanosis gegmebis mowinaaRmdegeTa<br />
Soris erT-erTi wamZRolTagani anastasios<br />
orlandosi iyo, romelic wamyvani<br />
arqeologi, berZnuli arqe o logiis profesori<br />
da akropolisze balanosis Semcvleli<br />
gaxda. 1915 wels man gamoaqveyna<br />
Tavisi SeniSvnebi, yoveli qvis sagulda-<br />
219 Beulé, 1862:41.
236 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 7.7. aTeni, nikes taZris detali, TeTri<br />
cementisgan Camosxmuli britaneTis muzeumSi<br />
daculi originalidan<br />
gulo anazo meb sa da nagebobaSi maTi<br />
idealuri adgilmdebareobis maTematikur<br />
gamo Tv lebze dafuZnebuli. Tavisi<br />
Sedegebis rosis, Sobertisa da hansenis<br />
na muSevarTan, maT anazomebTan da filip<br />
le bas anazomebTan Sedarebisas (ross,<br />
schaubert and hansen, 1839; le Bas, 1888), man<br />
sxvadasxva saxis Secdomebi wa r moaCina<br />
(orlandos, 1915:27ff). orlandosi amtkicebda,<br />
rom rosma raRac za dis gamo<br />
sur. 7.6. aTeni, nikes<br />
taZari 1930-iani ww.is<br />
meore restavraciis<br />
Semdeg<br />
sur. 7.8. balanosis mier restavrirebuli<br />
antikuri marmarilos detali, romelic<br />
CakveTilia axali qvisa da rkinis kavebis<br />
Casamagreblad<br />
daiwuna celas kedlis qvis blokebis<br />
nawili, romlebic orlan dosma moagrova<br />
da Tavisi dakvirvebebis dasasruleblad<br />
gamoiyena. misma kvlevam gamoavlina,<br />
rom bevri qva sxva rigSi an araswori<br />
Tanmimdevro biT Caidga, zogjer<br />
yiramalac ki. cdomilebebi gamovlinda<br />
anazomebSic.<br />
1933 wels SeniSnes, rom klde, romelzec<br />
bastioni idga, deda qans mo
scilda. bastionis dasavleT fasadze,<br />
TiTqmis taZris safuZvlamde aSkarad<br />
gamoCnda bzarebi, xolo TviT fasadi ki<br />
win gadmoi xara. taZris samxreT nawilSi<br />
garkveuli jdena gamovlinda. Sesabamisad,<br />
gadawyda bastionis gamagreba da am<br />
mizniT nikes taZris daSla da Tavi dan<br />
ageba. samuSaoebi 1935 wels, balanosis<br />
xelmZRvanelobiT daiwyo da 1940 wlamde<br />
gagrZelda, roca isini orlandosma<br />
daasrula. taZari mTlia nad daSales,<br />
saZirkvlebisa da CrdiloeT mxares postamentis<br />
qveda safe xu ris garda. ga-<br />
Txrebisas amave adgilas ufro Zveli<br />
taZris naSTebi ipo ves. axla ukve taZari<br />
pirdapir kldeze aSenda da bastions<br />
SigniT SesaZ le beli gaxda arqeologiuri<br />
ganaTxaris daTvaliereba. orlandosis<br />
moT xovniT, sagangebo (meti, vidre<br />
akropolisze odesme Catarebuli sxva<br />
sa mu Sa oe bisas) yuradReba daeTmo yoveli<br />
elementis swor adgilas ganTav se bas.<br />
roca 1939 wlis martSi balanosi gadadga,<br />
taZris qveda nawili `ga magrebuli da<br />
tyviaSi Casmuli~ iyo, xolo danarCeni<br />
orlandos unda da esrulebina.<br />
rac Seexeba lacunae-s, anu naklul<br />
adgilebs, orlandosi upirateso bas<br />
aniWebda maTi Zveli da ara axali marmariloTi<br />
Sevsebas, radgan `ga regnulad<br />
igi harmoniulad exameboda antikur qandakebebs~<br />
(orlandos, 1947-1948:26). aseve,<br />
marmariloTi iqna aRdgenili datexili<br />
svetebi, kanelure bis amokveTiT (rosis<br />
mier gamoyenebuli ukaneluro blokebis<br />
sapirispi rod), xolo martivi geometriuli<br />
formebis blokebi, romlebic<br />
adre da karguli kapitelebis magivrad<br />
iqna dadgmuli, kapitelebis zusti aslebiT<br />
iqna Canacvlebuli. blokebi erTmaneTs<br />
h-is formis (308 mm. sigrZis) rkinis<br />
kavebiT SeakavSires. pirveli rekonstruqciis<br />
drois terakotis mulYaJebi<br />
am xanebSi ise gamuqda, rom isini axali,<br />
TeTri cementis mu lYa JebiT Secvales,<br />
romlebic britanetis muzeumma miawoda.<br />
konservacia 237<br />
aqac gacile biT meti yuradReba eTmoboda<br />
saboloo esTetikur Sedegs, Tumca<br />
lakune bi daufaravad nairgvari masaliT<br />
Seavses. g. f. stivensma, romelmac<br />
ere x Teionis kvleva Caatara, aRmoaCina<br />
fragmentebi, romlebic nikes taZris<br />
karnizs ekuTvnoda (stevens, 1908:398).<br />
Sesabamisad, es fragmentebi Tavis adgilas<br />
ganTavsda cotaTi reintegrirebuli<br />
saxiT, ris gareSec origina lis Tavdapirveli<br />
forma aRqmadi ver iqneboda.<br />
niSandoblivia, rom am axlad napovn<br />
fragmentebze ferweruli dekoris kvali<br />
iyo darCenili, ramac biZgi misca gagrZelebas<br />
kamaTisa feris mniSvnelobis<br />
Taobaze kla sikur arqiteqturaSi. nikes<br />
taZris meore anastilozis samuSaoebi<br />
1940 wlis seqtembris bolos dasrulda<br />
da mis kvalad taZari, am mSvenieri nagebobis<br />
axleburi ieri isev warudga sazogadoebas.<br />
igi _ titusis Ta Ris msgavsad<br />
_ Tanamedrove restavraciis erT-erTi<br />
simbolo gaxda.<br />
7.4.2. xmelTaSuazRvispireTi<br />
saukuneTa mijnaze nangrevebis restavracia<br />
farTod gavrcelda xmel Ta-<br />
SuazRvispireTSi. TurqeTis komerciuli<br />
politika nebas iZleoda Zveli Zeglebi<br />
evropuli muzeumebisTvis mieyidaT.<br />
1899-1913 wlebSi mileTi T. vigandma<br />
gaTxara, xolo pergamonis sakurTxeveli<br />
berlinis pergamonis mu zeumSi<br />
iqna gadatanili. 220 olimpoSi 1886-90<br />
wlebSi georg kaveraum aRma r Ta heras<br />
taZris ori sveti, romelnic balanosis<br />
konsultaciiT Catare buli gaTxrebisas<br />
ipovnes. 1903-06 wlebSi aRadgines<br />
aTenelTa saganZuri delfosSi; Tolosis<br />
wriuli taZari aseve Tavidan aages,<br />
220 rekonstruqcia Zlier dazianda meore<br />
msoflio omis dros, Tanamedrove teqnologiebis<br />
araswori gamoyenebisa da xvrelebis<br />
gaburRviT konstruq ciis dasustebis gamo<br />
(schmidt, 1993).
238 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
aRdgenil nawi leb Si muqi porosis marmarilos<br />
gamoyenebiT, ramac `zolebiani<br />
keqsis efeq ti~ Seqmna. 1900-1914 wlebSi<br />
ser arTur evansma (1851-1941 ww.) gaTxara<br />
mi nosis sasaxle knososSi da 1905<br />
wlidan moyolebuli mas rkina-betonis<br />
da sruli poliqromiis gamoyenebiT<br />
aRadgenda (es adgili arqeologiuri<br />
restavraciis `Zegli~ gaxda!).<br />
samxreT italiis mniSvnelovan arqeologiur<br />
Zeglebze SekeTeba da mcire<br />
restavracia jer kidev XVIII saukunidan<br />
moyolebuli tardeboda, maT Soris<br />
herkulanumsa da pompeaSi. safuZvliani<br />
rekonstruqciebi 1920-ian wlebSi daiwyo,<br />
roca, magaliTad, ramdenime sveti<br />
Tavidan aRmarTes agrigentosa da selinuntis<br />
taZrebSi. rekonstruqciis<br />
_ tivolis maxlob lad adrianes vilis<br />
CaTvliT (r. viRi, v. fazolo, 1955-56<br />
ww.) _ Semdegi pe riodi 1950-ian da 1960ian<br />
wlebze modis. msgavsi politika<br />
sxvaganac Semovida, mag., epidavrossa<br />
(1958-63 ww.) da abu-simbelSi (1963-68<br />
ww.). traia neumi pergamonSi xelovnuri<br />
qvis gamoyenebiT iqna aRdgenili, xolo<br />
1970-80-ian wlebSi efesoSi celsusis<br />
biblioTeka da misi mimdebare nagebobebi<br />
iseTi baTqaSis gamoyenebiT aRadgines,<br />
romelic Tavdapirveli qandakebe bis<br />
zedapiris imitacias warmoadgenda. 221<br />
7.5. konservaciuli moZraoba<br />
centralur evropaSi<br />
saqsoniis arqiteqturul identobas,<br />
upirvelesad, XVIII saukunis barokul<br />
kompleqsebSi xedavdnen _ aseTia, mag.,<br />
Zlier morTul-mokazmuli cvingeri,<br />
samefo sazeimo sasaxle drezdenis<br />
221 hartvig Smidtis wigni xmelTaSuazRvispireTSi<br />
arqeologiuri Zeglebis istoriisa<br />
da gaTxrebis Cinebul analizs moicavs<br />
(schmidt, 1993). garda ami sa, sagulisxmoa:<br />
thompson, 1981; Gizzi, 1988, vlad Borrelli, 1991.<br />
centrSi. cvingeri ukve XIX saukunis<br />
pirvel naxevarSi iqna restavrirebuli<br />
da nawilobriv aRdgeni lic 1849 wlis<br />
xanZris Semdeg. miuxedavad imisa, rom<br />
goTuri aRorZineba aq ufro gvian gamoCnda,<br />
vidre prusiaSi, mainc SeiniSneboda<br />
interesi Sua saukuneebis nangrevebis,<br />
rogorc lanSafturi parkebis<br />
erTi maxasiaTeb lis, mimarT XVIII s-is bolos<br />
da kvlav 1814-15 wlebis venis kongresis<br />
Se m deg, rodesac aRzevda germaneli<br />
xalxis gaerTianebis patriotuli<br />
su r vili. tYuringiisa da saqsoniis<br />
erovnuli siZveleebis kvlevis pirveli<br />
sazogadoeba 1819 wels daarsda da mere<br />
mas sxvebic mohyva (magirius, 1989:52ff).<br />
iyo mcdeloba, 1852 wlis avstriuli<br />
magaliTis mibaZviT, Seeqm naT istoriuli<br />
Senobebis dacvis samTavrobo uwyeba,<br />
magram pirveli kon k re tuli nabiji mxolod<br />
1893 wels gadaidga, roca doqtori<br />
kornelius gurliti inventarizaciis<br />
xelmZRvanelad dainiSna. 1894 wlis<br />
29 ivniss mTavrobam daarsa Kommission<br />
zur Erhaltung der Kunstdenkmäler (mxatvruli<br />
Zegle bis dacvis komisia), franguli<br />
Commission des monuments historiques da<br />
avstri u li centraluri komisiis darad.<br />
1917 wlis 29 seqtembers moxda misi reor<br />
ganizacia Landesamt für Denkmalpflege-d<br />
(ZeglTa dacvis samxareo samsaxu ri) (magirius,<br />
1989:121ff).<br />
gotfrid zemperi (1803-79 ww.), ekleqtizmis<br />
upirvelesi warmomadgene li,<br />
romelmac sakmaod adre didi wvlili Seitana<br />
Tanamedrove arqiteq tu ris Teoriis<br />
SemuSavebaSi, 1834-49 wlebSi drezdenSi<br />
muSaobda. misi saqmianoba mravlismomcveli<br />
iyo _ konservaciac da purifikaciac,<br />
stilu ri rekonstruqciac,<br />
winaswargansazRvruli proporciebiT<br />
gagrZelebac da urbanul kompozicia-<br />
Si istoriuli Senobebis kontra pun qtad<br />
gamoye nebac ki, rogorc cvingeris<br />
SemTxvevaSi. miuxedavad amisa, igi pativs<br />
scemda da icavda cvikauSi XVI da
XVII saukuneTa marienkirxes inte rieris<br />
dekors, maSin roca imave dros laipcigis<br />
Tomaskirxe (1814-15 ww.) an fraiburgis<br />
kaTedrali (1829 w.) SeTeTrda da `modernizebul~<br />
iqna. oSa t cis ratuSisa da<br />
eigidenkirhes miseuli rekonstruqciebi,<br />
Tavis rig ze, unikaluri iyo am periodSi<br />
saqsoniaSi (magirius, 1989:63ff).<br />
XIX saukunis meore naxevarSi da, gansakuTrebiT<br />
ki, 1861 wlis Eisenacher Regulative-is<br />
mere, goTurma aRorZinebam fexi<br />
moikida aq, rogorc pro testantuli<br />
eklesiebisTvis yvelaze Sesaferisma<br />
stilma. Semdgom, Historismus-is period-<br />
Si, restavraciaSi stiluri mTlianobis<br />
nacvlad sti luri siwminde Semovida<br />
(Stileinbeit-dan Stilreinbeit-sken) da saqsoniis<br />
900 ek le si is TiTqmis 80 procenti Sesabamisad<br />
iqna restavrirebuli _ ZiriTadad,<br />
kerZo saxsrebiT. erT-erTi saeklesio<br />
restavratori Teodor kventi ni<br />
iyo, romelic pirnaSi, fraiburgsa da<br />
stolpenSi muSaobda. maisenSi kaTedralis<br />
da albrextsburgis restavracia<br />
TiTqmis naxevari saukune grZeldeboda<br />
konservacia 239<br />
sur. 7.9. drezdenis<br />
cvingeris Sesasvlelis<br />
koSki, restavrirebuli da<br />
rekonstru i rebuli meore<br />
msoflio omiT miyenebuli<br />
ngrevis Semdeg<br />
da, ZiriTadad, cixe-darbazis axlad<br />
morTvasa da kaTedra lis axali dasavle-<br />
Ti koSkebis agebas moicavda. am koSkebisTvis<br />
mravali saproeqto winadadeba<br />
iqna SemoTavazebuli, sabolood ki isini<br />
karl Sei feris proeqtiT aSenda. mTeli<br />
Senobis da, gansakuTrebiT, koSkebis restavracias,<br />
1912 wels samuSaoTa saboloo<br />
dasrulebamde, xangZlivi kamaTi sdevda<br />
Tan. miCneulia, rom am proeqtiT dasrulda<br />
Historismus-is mTavari restavraciebi.<br />
kornelius gurlitis miTiTebiT,<br />
romlis Sexedulebani inglisur sakonservacio<br />
moZraobas asaxavda, saqmianoba<br />
axla a. riglis Denkmalkultus-is ZiriTadi<br />
ideebis Tanaxmad warimarTa, romelic<br />
mouwodeb da <strong>konservaciis</strong>ken nacvlad<br />
restavraciisa.<br />
prusiaSic, romantizmisa da Historismus-is<br />
wyalobiT restavracia yo vel Tvis<br />
ufro dasrulebisa da rekonstruqciisadmi<br />
iyo midrekili, gan sa ku T rebiT,<br />
eklesiebisa da cixe-darbazebis SemTxvevaSi,<br />
marienburgisa da kYolnis mibaZviT.<br />
es moda XX saukuneSic gagrZelda
240 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 7.10. albrextsburgi da maisenis<br />
kaTedrali; kaTedralis koSkebi karl<br />
Sei fe ris proeqtiT XIX s-is miwuruls<br />
aSenda<br />
mravali praqti ko sis mier, vinc violele-dYukis<br />
meTodebiT iyo aRfrTovanebuli.<br />
isto ri u li avTenturobisadmi interesis<br />
gaRviveba pirveli prusieli<br />
konser va to ris, fon kvastis principebSi<br />
SeiniSneba. 1856 wels avgust raihenSpe rgeri<br />
amtkicebda, rom `pirveli da ZiriTadi<br />
wesi yvela saxis restavra ciisa aris:<br />
rac SeiZleba naklebis da rac SeiZleba<br />
SeumCnevlad gakeTe ba~ (reichensperger,<br />
1845). Tumca raihenSpergeri uSvebda<br />
nakluli adgilebis aRdgenas `originalis<br />
suliskevTebiT~, igi xazs usvamda<br />
istoriisa da Zve li Senobis individualobis<br />
pativiscemis aucileblobas,<br />
gansakuTre biT, eklesiebis SemTxvevaSi.<br />
romelime nawilis mocilebis Taobaze<br />
gada wyvetileba unda efuZnebodes `karg<br />
gemovnebas~, teqnikur gamocdilebas da<br />
usafrTxoebis dacvas; `gviani elementebi~<br />
SeiZleba moxsniliyo mxo lod im Sem-<br />
TxvevaSi, Tuki isini `mkafiod upirispirdeba<br />
Senobis stils da funqcias da<br />
arc mxatvruli Rirebuleba gaaCniaT.~<br />
7.5.1. mYunxenis magaliTi<br />
1852 wels mYunxenis arqiepiskoposma<br />
mxari dauWira frauenkirxes restavracias,<br />
raTa misTvis Zvelindeli `mSvenieri<br />
forma daebrunebi naT~. 222 roca 1861<br />
wels sazogadoebas axlad gaformebuli<br />
taZari warud gines, amas presaSi aRSfo-<br />
Tebis talRa moyva. erT-erTi avtorTagani<br />
vilhelm lYubke iyo, romelic<br />
werda `sarestavracio cieb-cxelebis~<br />
Tao baze, bolo wlebSi mTels qveyanas<br />
kidiT-kide rom moedo. Tumca, erTi<br />
mxriv, erisTvis sasargeblo iyo Tavis<br />
Zeglebze zrunva, meore mxriv, amt kicebda<br />
igi, yovelive metismetad Sors<br />
wavida; restavracia ci eb-cxele bad gadaiqca,<br />
romelic, gaxelebuli, didebuli<br />
Zeglebisa da maTi dama xasiaTebeli niSnebis<br />
ganadgurebasac bedavda. frauenkirxe<br />
restavraciis Sedegad mas TiTqmis<br />
ganadgurebuli daxvda:<br />
`igi gawmendil iqna, anu is sakurTxevlebi<br />
da qandakebebi, romlebic goTuri<br />
stilisa ki ar iyo, aramed `dakululebuli<br />
formebisa~, mo ci lebul iqna. aseve<br />
moaciles farTo renesansuli TaRebi,<br />
romle bic esoden kargad abolovebda<br />
perspeqtivas da ararsebuli tran se ptis<br />
magvars qmnida eklesiisTvis. `dakululebulis~<br />
winaaRmdeg ga c xareba namdvili<br />
anti-istoriuli arev-darevaa,<br />
222 Knoop, 1972:393ff.
omelic mxolod calmxriv fanatizms<br />
mohyveba xolme. netav, es mxolod maTi<br />
damfa ravi danamatebisgan keTilSobili<br />
arqiteqturuli formebis gamon Ta vi suf<br />
leba yofiliyo! piriqiT, mocilebul<br />
iqna jerac dekorati u lad STambeWdavi<br />
CanaSenebi, romlebic faqizad faravda<br />
nagebobis siSiSvels, rac TavisTavad<br />
uSno da arafrismetyvelia.~ 223<br />
dancigis, breslaus, maincisa da venis<br />
sxva mniSvnelovan eklesieb Tan dakav-<br />
SirebiT lYubke xazs usvamda istoriuli<br />
stratigrafiis mniSv ne lobas, romelic<br />
mrevlis cxovrebas da RvTismosaobas<br />
asaxavda. igi aRniSnavda, rom es Senobebi<br />
mSvenierebis abstraqtuli idealis gamo<br />
ki ar augiaT, aramed RmerTis cocxali<br />
rwmeniT. 224 1891 wels igi mrCevelTa im<br />
komisiis wevri iyo, romelic germanuli<br />
saxelmwifoebis warmomadge nelTa<br />
monawileobiT, XVII saukunis bolos<br />
franguli jaris mier dang reuli XVI<br />
saukunis haidelbergis cixe-darbazTan<br />
dakavSirebiT Seiqmna. komisiam gamoitana<br />
verdiqti: dakarguli nawilebis aRdgena<br />
aikrZala da neba daerTo mxolod<br />
arsebulis sakonservacio samuSaoebis<br />
Catarebas.<br />
7.5.2. inglisuri gavlenis Semotana<br />
miuxedavad imisa, rom mYunxenTan da kav-<br />
Sirebuli protesti anti-res tav raciuli<br />
tendenciis gamoxatuleba iyo, mxolod<br />
saukunis dasasru lis T vis gamoCnda<br />
axali, ufro Zlieri moZraoba _<br />
amjerad inglisuri magaliTis mibaZviT.<br />
erT-erTi pirveli, vinc axali midgoma<br />
daamkvidra germanulenovan qveynebSi,<br />
herman muTeziusi iyo (1861-1927 ww.),<br />
arqiteqto ri, romelsac klasikuri<br />
musika da literatura, gansakuTrebiT<br />
223 Lübke, W. 1861, ‘Das Restaurationsfieber’ (in Huse,<br />
1984:100ff).<br />
224 lübke, ibid.<br />
konservacia 241<br />
goeTe uyvarda. is garkveul dros<br />
iaponiasa da italiaSi muSaobda, xolo<br />
1896-1903 wlebSi _ teqnikur da kulturul<br />
ataSed londonSi. aq man gaicno<br />
uilYam mo risi, romlis saxelosno Soriaxlo<br />
mdebareobda, aseve Carlz rene<br />
makintoSi da inglisuri xuroTmoZRvrebis<br />
sistemuri kvleva Caatara (muthesius,<br />
1981:42). am kvlevis Sedegad, moris ze<br />
da ingliseli arqiteqto rebis swavlebaze<br />
uamravi narkvevi gamoqveynda. 1900<br />
da 1901 wlebSi muTe zi usma germanulad<br />
gamoaqveyna raskinis naSromebi, rasac<br />
1904-5 wlebSi mohyva misi Das Englische<br />
haus, romelsac didad afasebda leTebi<br />
da sxva ing liseli arqiteqtorebi.<br />
1902 wels werilSi restavraciis Sesaxeb<br />
ger maniaSi, igi sinanuls gamoTqvamda<br />
kYolnis kaTedralis dasrulebis<br />
Tao ba ze, fiqrobda ra, rom misi Tavdapirveli<br />
sxeuli gacilebiT mets da<br />
ukeT mogviTxrobda misi mSeneblebis<br />
da maTi yovlismomcveli miswrafe bis<br />
Taobaze, vidre amas odesme SeZlebda<br />
XIX saukunis civi pedanturi na ge boba.<br />
igi gamokveTda yvelaze moklrZalebul<br />
nagebobaTa dokumentur mniSvnelobas,<br />
xolo rekonstruqciebs srul idiotizmad<br />
miiCnevda, sawyi si etapis erTgvar,<br />
kbilis amosvlis dar sirTuleebad, im<br />
bavSvebs gvago nebso, romelTac surT<br />
daSalon Tavisi saTamaSo, raTa naxon,<br />
ra aris SigniT!<br />
zrunva da movla rekonstruqciis<br />
nacvlad: ai, es aris <strong>konservaciis</strong> Ziri-<br />
Tadi mizani. nangrevis an nakluli adgilis<br />
mxatvruli gasrulebis Tvis danamatebis<br />
gakeTeba sruliad dauSvebelia.<br />
es mxolod droebiTi qmedeba SeiZleba<br />
iyos da mkafiod unda iyos aRniSnuli,<br />
rogorc aseTi, anu araviTari mxatvruli<br />
formis pretenzia ar unda hqondes<br />
da yvelaze naklebad ki Zeglis xuroTmoZRvrebas<br />
unda baZavdes (muthesius,<br />
1902).<br />
muTeziusi miuTiTebda Tanamedove
242 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
moZraobaze inglisSi da acxadeb da,<br />
rom amgvari unda yofiliyo istoriuli<br />
nagebobisadmi mopyrobis go nivruli<br />
safuZveli. oTxi wliT gvian misi mosazrebebi<br />
konrad langemac gaimeora. igi<br />
xazs usvamda, rom yovelma drom Tavisi<br />
xuroTmoZRvreba unda Seqmnas da ar ecados<br />
stiluri avTenturobis miRwevas.<br />
amitom, yo veli restavrirebuli nawili,<br />
Tundac TariRisa da warweris gareSec,<br />
unda atyobinebdes mnaxvels, ra aris<br />
Zveli da ra _ axali. (lange, 1906:29).<br />
meore arqiteqtori, Teodor fiSeri<br />
(1862-1938 ww.), romelic rkina-betonis<br />
gamoyenebis avangardSi idga, haidelbergis<br />
cixe-darbazis rekonstruqcia ze<br />
msjelobisas, aRniSnavda eWvis saCoTiro<br />
gancdas, romelic avTentu ro bas Tan dakavSirebiT<br />
TiTqmis yvela restavrirebul<br />
SenobaSi ibadeboda. igi Tvlida,<br />
rom 100 restavraciidan 50 mainc arasaWiro<br />
iyo da ubralod mezobelTan<br />
gajibrebiT anda wesrigis gadaWarbebuli<br />
moTxovnilebiT iyo ganpirobebuli.<br />
umetesad, sul mciredi SekeTebac<br />
sruliad sakmarisi iq ne boda istoriis<br />
msvlelobaSi Seqmnili mTlianobis<br />
TvalsazrisiT. igi amtkicebda, rom `Tanamedrove<br />
pedanti `saxazavis adamiani~<br />
did TviTdis cip linas saWiroebs, rom<br />
drois mier ganadgurebuli an gaxunebuli<br />
deta lebis miRma mTlianis harmoniis<br />
danaxva iswavlos~. 225<br />
7.5.3. paul klemeni<br />
1900-iani wlebis dasawyisSi paul klemenma,<br />
1893 wlidan rainispireTis konservatorma,<br />
dawera narkvevebi raskinsa<br />
da inglisuri konservaciuli moZraobis<br />
Taobaze. igi aRiarebda inglisuri<br />
gavlenis mniSvnelobas, gan sakuTrebiT<br />
nangrevebisadmi midgomis TvalsazrisiT.<br />
raskins igi istori u li Senobebis<br />
225 Fischer, 1902:298<br />
restavraciis `yvelaze mkacr, yvelaze<br />
mWevrmetyvel da yvelaze gavlenian<br />
oponentad~, xolo uilYam moriss, mis<br />
yvelaze enTu ziast mociqulad ixseniebda.<br />
igi gansakuTrebiT afasebda `Svidi<br />
lamp ris~ meore Tavs, xuroTmoZRvrebaSi<br />
WeSmaritebisken mowodebas da siyal bis<br />
dagmobas (Clemen, 1900:17), Tumca sakmaod<br />
kritikuli iyo raskinis zo gadi midgomis<br />
mimarT. klemenis dakvirvebiT, mas<br />
yovelTvis yvelaferi eTikuri cnebebidan<br />
gamohyavda, rasac erTgvari gaugebroba<br />
da gauwonas wo rob loba Sehqonda<br />
fuZemdebel koncefciebSi mxatvrul da<br />
teqnikur aspeqtebTan mimarTebiT. isto<br />
rikosisTvis raskins obieqturoba<br />
aklda, aRiarebda ra mxolod mokle istoriul<br />
periods da ugulebelyofda<br />
`berZnul xelovnebas _ didebul ganmwmend<br />
sabanels~. Tumca, raskinis gagebisTvis<br />
gasaRebi yrmobisas mis ganviTarebaSi<br />
iyo saZiebeli: `mas ax lavs siaxle<br />
da originaloba, magram, amave dros,<br />
TviTnaswavli adamianis mankieri calmxrivobac~<br />
(Clemen, 1900:32). klemeni ar<br />
uaryofda, rom aRd genis Tanamedrove<br />
meTodebi safrTxes uqmnida istoriuli<br />
Senobis cxo vel xa tulobasa da mimzidvelobas.<br />
igi upiratesobas yovel jerze<br />
mcire odenobis SekeTebebs aniWebda da<br />
acxadebda, rom Zeglebis konservacia _<br />
die Denkmalpflege, momdevno saukunesac<br />
unda iTvaliswinebdes da ara mxo lod<br />
momaval aTwleuls.<br />
igi aRfrTovanebuli iyo viole-ledYukis<br />
ostatobiT parizis notr-damis<br />
restavraciisas, roca faqtiurad iviwyebdi,<br />
raoden bevri ram iyo iq axali<br />
_ miuxedavad metismeti mouxeSaobisa,<br />
gansakuTrebiT qanda kebasa da CuqurTmaSi.<br />
igi didad afasebda viole-le-dYukis<br />
mier taZris garemos mowesrigebaze<br />
gaweul zrunvas, romelic, misi azriT,<br />
bevrad aRe mateboda kYolnis ususur<br />
mcdelobas. igi dadebiTad afasebda<br />
karkasonsa da egYu-morts, Tumca pY-
erfoni napoleon III-is `neronul fantaziad~<br />
mi aCnda da amJamad ukve `civi<br />
da mSrali~ eCveneboda. klemeni nanobda,<br />
rom XVIII saukunis gamarTulobani,<br />
gansakuTrebiT kveTili dasajdomlebi,<br />
ro gorc sansSi, amiensa da germanul<br />
kaTedralebSi, stilis sisufTaves Seewira.<br />
Tumca igi aRniSnavda, rom frangebi<br />
ufro adre gamofxizldnen, vidre<br />
germanelebi da Seecadnen, CamoeyalibebinaT<br />
restavraciis principe bi Senobis<br />
istoriuli xasiaTis sruli gaTvaliswinebiT.<br />
igi udides mniSvnelobas ani-<br />
Webda ganxilvebs, raTa brmad Catarebul<br />
restavracias jansaRi reaqcia mohyoloda.<br />
igi iSveliebda franguli asociaciis,<br />
Ami des monument-is rekomendacias:<br />
`konservacia da ara restavracia!~ sicoxlis<br />
mi wu ruls klemeni <strong>konservaciis</strong><br />
dasasabuTeblad ufro simboluri da<br />
mkveTrad nacionalisturi Rirebulebebisken<br />
gadaixara. es `aRsareba~, ro gorc<br />
misi cxovrebiseuli gamocdilebis erTgvari<br />
Sejameba, 1933 wels ga moqveynda<br />
(Clemen, 1933).<br />
XIX saukunis bolosTvis germanulenovan<br />
saxelmwifoebSi ekonomi ku ri ganviTareba,<br />
quCebis keTilmowyoba transportisTvis,<br />
kerZo spekula ciebi da<br />
umaRlesi xelisuflebis ugulisxmieroba<br />
im mizezTagani iyo, romlebmac bevri<br />
qalaqis istoriuli ieris waSla ganapiroba.<br />
nYurenbergi imaTTagani iyo, vinc<br />
Tavisi xasiaTi mainc SeinarCuna. 1899<br />
wels, rodesac pirvelad gamoica <strong>konservaciis</strong>admi<br />
miZRvnili axali Jurnali<br />
Die Denkmalpflege, ganxilvis erT-erTi<br />
Tema iyo `Zveli nYurenbergi safrTxe-<br />
Sia~ (“alt-nürnberg in Gefahr~, Die Denkmalpflege,<br />
i 1899:6). werili yuradRebas<br />
im mTa var Rirebulebaze amaxvilebda,<br />
rasac, mnaxvelebis mozidvis Tvalsazri<br />
siT, istoriuli qalaqis silamaze<br />
ganasaxierebda. imave wels stras burg-<br />
Si `istoriis da siZveleTa germanuli<br />
sazogadoebebis asociaciam~ ga moitana<br />
konservacia 243<br />
dadgenileba, romelic xelisufalT<br />
istoriuli qalaqebis mi marT maT movaleobebs<br />
Seaxsenebda:<br />
`istoriuli Zeglebis, rogorc yvela<br />
xalxis erovnuli warsulis yvelaze<br />
mniSvnelovani da keTilSobili mtkicebulebebis<br />
sagulda gu lo dacva da<br />
restavracia, aqamde xelmisawvdomze<br />
gacilebiT met Tanxebs moiTxovs. amitom<br />
kongresi aucileblad miiCnevs, rom<br />
kon ser va ciis sferoSi wamyvani saxelmwifoebis<br />
magaliTis Sesabamisad, saxelmwifo<br />
bYujetSi am mizniT yvelgan unda<br />
gadaidos Tanxebi.~ 226<br />
7.5.4. Sexvedrebi <strong>konservaciis</strong> Taobaze<br />
komitetis SeTavazebis safuZvelze,<br />
romlis wevri klemeni iyo, ga da wyda<br />
regularuli Sexvedrebis mowyoba yvela<br />
germanulenovani saxelm wi fos konservatorebis<br />
monawileobiT. am movlenebs<br />
`Tage für Denkmalpflege” (`<strong>konservaciis</strong><br />
dReebi~) daerqva da yovelwliurad<br />
ewyoboda. pirveli Sex ved ra 1900<br />
wles drezdenSi, kornelius gurlitis<br />
maspinZlobiT moewyo. 227 pirvel Sekrebaze<br />
klemenma gaakeTa evropaSi istoriuli<br />
Senobebis dacvis saerTaSoriso<br />
mdgomareo bis mimoxilva, rasac moyva<br />
gurlitis moxseneba inventarizaciaze.<br />
es seminarebi, romlebic 1920-ian<br />
wlebamde yovelwliu rad tardeboda,<br />
Cinebul SesaZleblobas aZlevda sxvadasxva<br />
saxelmwifos warmomadgenlebs<br />
gamocdilebis Sejerebisa da gacvlis,<br />
226 ‘hauptversammlung der deutschen Geschichts-und<br />
altertumsvereine’, strassburg, 27-28 september<br />
1899 (Die Denkmalpflege, 17 October 1900:104).<br />
227 Semdgomi Sexvedrebi moewyo: fraiburgSi,<br />
1901 w.; dYuseldorfSi, 1902 w.; erfurtSi<br />
1903 w.; maincSi 1904 w.; bambergSi, 1905 w.;<br />
braunSvaigSi, 1906 w., man haimSi, 1907 w., lYubekSi<br />
1908 w.; trirSi 1909 w.; dancigSi 1910<br />
w.; hal ber StadSi 1912 w.
244 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
principebis, in ven tarizaciis, administrirebisa<br />
da sakanonmdeblo sakiTxebis<br />
ganxilvis, romlebic gansakuTrebiT<br />
imxanad iyo saintereso, rodesac bevri<br />
saxelm wifo jer mxolod iwyebda<br />
sakanonmdeblo dacvis amoqmedebas. rac<br />
Seexe ba istoriuli nagebobebis mimarT<br />
midgomas, naTlad gamoikveTa ori xazi,<br />
romelTagan erTi konservacias, meore<br />
ki restavracias aZlevda upirate so bas.<br />
drezdenSi 1900 wlis Sekrebaze,<br />
paul tornov-metcma, erT-erTma maTganma,<br />
vinc ~Zvelebis suliskveTebiT~<br />
restavraciis momxre iyo, SesTa vaza zogierTi<br />
principi, romlebic miznad isaxavda<br />
istoriuli xasiaTis SenarCunebas<br />
da originalis srulad gaTvaliswinebas.<br />
erTaderTi gamo nak lisi Senobis<br />
`konstruqciuli Secdomebis gasworeba<br />
da teqnikuri mo na cemebis upirobo<br />
gamosworeba~ SeiZleba yofiliyo. man<br />
sagangebo yurad Re ba gaamaxvila stilis<br />
sakiTxze. pirveli principi gaxlavT,<br />
rom kon servacia vrceldeba yvela<br />
Zeglze, romelic `istoriul stils~<br />
ganeku Tv neba (anu uZvelesi droidan XVII<br />
saukunis miwurulamde); meore, yvela<br />
stili TanabarRirebuli unda iyos <strong>konservaciis</strong><br />
TvalsazrisiT; garda ami sa,<br />
igi iZleoda rekomendacias, rom Zeglebs<br />
pativiscemiT mopyrobod nen: Zveli<br />
formebis SenarCuneba, restavraciisas<br />
gamZle masalebis gamoye neba, kargi<br />
dokumentaciis momzadeba anazomebiT,<br />
aRwerebiT, fotoebiTa da mulYaJebiT,<br />
Canacvlebuli fragmentebis muzeumSi<br />
ganTavsebiT da sa mu SaoTa msvlelobis<br />
`matianis~ publikaciiT. igi urCevda<br />
restavraciis Semdeg mTeli Senobis regularuli<br />
detaluri Semowmebis Catarebasac.<br />
mi u xedavad imisa, rom es saxelmZ-<br />
Rvanelo principebi Tavisi koncefciiT<br />
sa k maod Tanamedroved JRers, tornovi<br />
da bevri misi kolega jerac stilisturi<br />
restavraciis momxreni iyvnen.<br />
Semdegi sakiTxi, romelic Sekre-<br />
bebis dros wamoiWra, iyo istoriuli<br />
Zeglebis dayofa kategoriebad:<br />
`mkvdari~ da `cocxali~. es sakiTxi gani<br />
xileboda 1904 wels madridSi arqiteqtorTa<br />
me-6 saerTaSoriso kong res ze<br />
da Semdeg kvlav iqna wamoyenebuli 1909<br />
wels trirSi dancigeli profesoris s.<br />
veberis moxsenebaSi integraciisas stilis<br />
sakiTxis Sesa xeb.<br />
(a) mkvdari Senobebis Taobaze: 1)<br />
`suf Ta nangrevevi~ yovelgvari<br />
mxa tvruli Rirebulebis gareSe<br />
SeiZleba minimaluri dacviTi Ronis<br />
Ziebebis anabara davtovoT; 2)<br />
`mkvdari Senobebi~, romleb sac jerac<br />
aqvs saxuravi, magram ar gamoiyeneba,<br />
ise unda iqnes movlili, rom<br />
nangrevebad ar iqces. 3) didi mxatvruli<br />
da is toriuli Rirebulebis<br />
mqone `mkvdari Senobebi~, rogoricaa<br />
mag., haidelbergis cixe-darbazi,<br />
yovel jerze sagangebod unda<br />
ganixilebodes, magram maTi gawirva<br />
`mSvenieri sikvdilis T vis~ namdvilad<br />
samarcxvino iqneboda.<br />
(b) `cocxali Senobebis~ ganxilvisas,<br />
anu Senobebis, romlebic maTi Tavdapirveli<br />
funqciiT gamoiyeneba,<br />
prioroteti mxatvrul Rirebulebebs<br />
unda mieniWos: `yoveli amdagvari<br />
restavraciis mizani is unda<br />
iyos, rom samuSaoTa dasrulebisas<br />
_ me aq ekle siebs vgulisxmob _<br />
rodesac Senoba gadaecema mrevls,<br />
misi STa beW dileba saero adamianze,<br />
visTvisac faqtiurad gakeTda es<br />
samuSao, iseTive iyos, rogorc axali<br />
eklesiis cqerisas~. 228<br />
barokuli sakurTxevlebis moxsna strasburgis,<br />
augsburgis, kYol nis kaTedralebsa<br />
da mYunxenis fravenkirxeSi misTvis<br />
`mxatvruli qmede ba~ iyo, romelic<br />
saWiro iyo am SenobebSi monumenturobis<br />
gancdis Sesa qm nelad, rac arqiteqtoris<br />
erTi mTavari unaria.<br />
228 weber, 1909:95ff
aseTi midgoma _ istoriuli Senobis<br />
mxatvruli ieris aRdgenisa misi istoriuli<br />
da arqeologiuri Rirebulebebis<br />
xarjze, restavraciaSi `istoriuli<br />
skolis~ gacxadeba unda yofiliyo.<br />
`modernistuli skola~ ki piriqiT, cdilobda<br />
Senobis istoriuli mTlianoba<br />
SeenarCunebina. ro ca danamatebi saWiro<br />
xdeboda, es unda gakeTebuliyo amd-<br />
Revandeli sti lis Sesabamisad, uilYam<br />
morisisa da kamilo boitos midgomis<br />
Sesatyvi sad. sirTule is iyo, rom bevrs<br />
ar sjeroda, Tuki arsebobda raime, rasac<br />
`Tanamedrove stili~ SeiZleba ewodos!<br />
doqtori kornelius gurli ti<br />
drezdenidan darwmunebuli iyo, rom momavali<br />
Taobebi kritikulad miudgebian<br />
im ngrevas, rac stilis saxeliT gakeTda<br />
XIX saukuneSi. igi gansakuTrebiT wuxda<br />
im SemTxvevebis gamo, roca Zveli nawarmoebi<br />
Seswo rebul iqna restavraciisas,<br />
raTa `sruliad swori~ gamxdariyo. garda<br />
imisa, rom ganadgurebul iqna `aunazRaurebeli<br />
erovnuli mniSvnelobis<br />
Ri rebulebani~, restavratorebis wyalobiT<br />
ramdenadme gaurkveveli gaxda,<br />
konservacia 245<br />
`Tu ramdenadaa isini marTlac saTayvano<br />
Zeglebi da ramdenad _ XIX sau kunis<br />
nawarmoebebi!~ igi aRniSnavda, rom aqamde<br />
naklebad iyo mcdeloba Cveni dRevandelobis<br />
gamoxatvisa restavraciaSi<br />
da amgvari ram ar unda iyos dasacini. 229<br />
7.5.5. dehio<br />
sur. 7.11. haidelbergis<br />
cixe-darbazis ezo,<br />
romelic sarestavracio<br />
kamaTis sagani gaxda<br />
XIX s-is miwurulSi.<br />
marcxniv Cans cnobili<br />
ottheinrichsbau.<br />
1901 wels seminaris erT-erTi Tema<br />
iyo haidelbergis cixe-darbazis axlad<br />
SemoTavazebuli rekonstruqcia, romelic<br />
1891 wels dawunebul iq na komisiis<br />
mier. axla am gadawyvetilebis gadasinjva<br />
arqiteqtorma karl Seiferma<br />
moiTxova, romelic nangrevebad qceul<br />
ottheinrichsbau-s agegmarebda. proeqts mxari<br />
dauWires misma kolegebma, romlebic<br />
aucileblad Tvlid nen am nangrevebis<br />
mdgradobis uzrunvelyofas da `originaluri<br />
da brwyi n vale mxatvruli nawarmoebis<br />
Seqmnas Zvelebis suliskveTebiT~<br />
(Dehio, 1901:108ff). am proeqts mowinaaR-<br />
229 gurliti trirSi, 1909 wels: von oechelhaeuser,<br />
1910-1913, gv.115.
246 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mdegenic gamouCndnen, gansakuTrebiT<br />
profesori georg gotfrid dehio<br />
(1850-1936 ww.), xelovnebis istorikosi<br />
strasburgidan, romlis gvari erTgvar<br />
sazogado saxeladac iqca, radgan is iyo<br />
istoriuli Senobebis Taobaze sanimuSo<br />
saxelmZRvaneloebis seri is avtori da<br />
wamomwyebi germanulenovan qveynebSi da<br />
germaniaSi Tanamed ro ve sakonservacio<br />
midgomis damfuZnebelic. dehiom gaixsena,<br />
rom 1891 wels komisiam, xolo 1896<br />
wels haidelbergSi germanuli arqiteqturuli<br />
da sainJinro sazogadoebebis<br />
generalurma asambleam rekonstruqciis<br />
wi na aRmdeg gadawyvetilebebi miiRes.<br />
amas marienburgis restavratori, arqiteqtori<br />
Stainbrextic ki daTanxmda.<br />
arsebul nangrevebs ar gaaCnda kon struq<br />
ciuli problemebi da arc sakmarisi<br />
dokumentacia iyo warmodgeni li.<br />
dehio daJinebiT moiTxovda im principebis<br />
dacvas, romlebic mravali wlis<br />
gamocdilebis kvalad SemuSavda: `konservacia<br />
da mxolod konserva cia! aRdgena<br />
mxolod im SemTxvevaSi, Tuki konservacia<br />
materialurad Se uZlebelia;<br />
rac Camovarda, mxolod gansakuTrebul,<br />
sagangebo da gansazRvrul garemoebeb-<br />
Si SeiZleba aRdges~. 230 SemoTavaze buli<br />
rekonstruqcia hi poTeturi iqneboda<br />
da disonanss Seqmni da mTels kompleqs-<br />
Si. fsiqolo giurad aq Cadebulia Rrmad<br />
dasafuZvlebuli moTxovna, rom Zveli<br />
unda ga moiyurebodes siZveled, warsulis<br />
nakvalevi aCndes, iqneba es naoWebi,<br />
bza rebi Tu Wrilobebi. haidelbergis<br />
SemTxvevaSi ikargeboda avTenturo ba da<br />
miiReboda imitacia, daikargeboda nangrevebi,<br />
romlebic xanma gaana c risfra,<br />
magram jerac cocxali iyo, sanacvlod<br />
ki miiReboda raRac, arc Zveli, arc axali,<br />
`mkvdari akademiuri abstraqcia~.<br />
dehio darwmunebuli iyo arqiteqtorTa<br />
da teqnikosTa ganaTlebis<br />
da wvrTnis aucileblobaSi istori-<br />
230 Dehio, 1901:110<br />
ul Senobebze samuSaod. pirvelad es<br />
sakiTxi man 1901 wels da Semdeg kvlav<br />
1903 wels wamoWra, da dasva ki T x va, ra<br />
aris arqiteqtori da misi damokidebuleba<br />
istoriul Senobas Tan. misTvis<br />
arqiteqtori nawilobriv teqnikosi<br />
iyo, gamoyenebiTi mecnie rebis muSaki,<br />
nawilobrivadac xelovani. xolo istoriul<br />
Senobaze muSaoba Se moqmeds ki<br />
ara, mkvlevar-mecniers moiTxovda. Sesabamisad,<br />
mSenebeli-pra q tikosis konservacionistobaze<br />
gadasvla adamianis uRrmesi<br />
Sinagani ar sebis srul reorientacias<br />
iTxovda. es fundamenturi sakiTxi<br />
iyo, rad gan arqiteqtura xelovneba<br />
iyo, xolo konservacia mTeli misi<br />
moTxovne biT da miznebiT _ mecniereba.<br />
es ori aspeqti Znelad Tu Seegueboda<br />
erT maneTs; konservatori, romelmac gamiznulad<br />
ugulebelyo Tavisi Semoqmede<br />
biTi temperamenti, yovelTvis rCeboda<br />
potenciur safrTxed ZeglisT vis.<br />
ufro metic, konservacia ikavebda srul<br />
samuSao dros da iTxovda `is toriuli<br />
suliskveTebis srul STawvdomas~, rac<br />
mxolod zedmiwevni Ti ganaTlebiT miiRweoda<br />
_ ojaxidan dawyebuli (Dehio, 1901:<br />
17). arsebi Tad, ganaTleba da wvrTna vrclad<br />
iqna ganxiluli yvela donesTan<br />
mima r TebiT, pirveldawyebiTi da saSualo<br />
skolebiT dawyebuli da universite<br />
te biT damTavrebuli, sxvadasxva<br />
disciplinis, saxelovno da saxelosno<br />
skolebis, politeqnikuri da arqeologiuri<br />
fakultetebis gaTvaliswine biT.<br />
7.6. konservaciuli moZraoba<br />
italiaSi<br />
Tumca mravalricxovan mogzaurTa wyalobiT<br />
(SatobrianiT dawyebu li da viole-le-dYukiTa<br />
da raskiniT damTavrebuli)<br />
italielebs ar akl daT kavSiri<br />
centralur evropasa da inglisTan,<br />
mainc SedarebiT didi dro dasWirda Sua
saukuneebis an ufro mogviano Senobebis<br />
dacvisa da kon servaciis mimarT ufro<br />
Rrma interesis gaRvivebas. am Sedarebi-<br />
Ti dag vianebis gamo, italielebs Sesa-<br />
Zlebloba miecaT, gaeTvaliswinebinaT<br />
sxva qveynebis _ inglisis, safrangeTisa<br />
da germaniis _ gamocdileba, romlebic<br />
win uswrebdenen maT. amis Sedegad<br />
TiTqmis erTdroulad sxvadasxva midgoma<br />
iqna danergili, rac am sakiTxebis<br />
garSemo mudmiv kamaTs iwvevda. swored<br />
am kamaTma aRmoacena italiuri midgoma,<br />
romelic antikuri Zeg le bis restavraciis<br />
ufro adre Camoyalibebul principebsac<br />
efuZneboda, germanul romantizmsa<br />
da istorizmsac, frangul sarestavracio<br />
princi peb sac da jon raskinisa da<br />
sPaB-is inglisur midgomasac. amave<br />
dros, mimdinareobda italiis gaerTianeba,<br />
romelic aZlierebda nacionalistur<br />
grZnobebs, rasac mniSvnelovani wili<br />
hqonda qveynis memkvidreobis dafa se baSi.<br />
italiis samefos gaerTianebisas<br />
(1860-70 ww.), erovnuli kanonmdeb lo bisa<br />
da Zveli Zeglebisa da xelovnebis nawarmoebebis<br />
dacvis gamo qve y nis yvela mxareSi<br />
araerTi Taosnoba Cans. 231 1872 wels<br />
ganaTlebis sami nistrom daafuZna pirveli<br />
generaluri direqtorati, `Direzione<br />
generale degli scavi e musei”, romelic 1881<br />
wels gadakeTda `Direzione generale delle antichita<br />
e belle arti~. 1889 wels Camoyalibda natif<br />
xelovnebaTa 12 generaluri komisio<br />
neris Tanamdeboba qveynis sxvadasxva<br />
regionisTvis, xolo 1891 wels ki `Uffici<br />
regionali per la conservazione dei monumenti”;<br />
oTxi wlis mere isini daiyo calkeul sopritendenze-d,<br />
anu samTavrobo uwyebebad,<br />
romlebic istoriul Se nobebze, samxatvro<br />
galereebze, gaTxrebsa da muzeumebze<br />
iyvenen pasu xis mgebelni. 1870-ian wleb-<br />
Si da kvlav 1888 wels wardgenili iyo<br />
ramdeni me kanonproeqti erovnuli kanonmdeblobis<br />
Sesaqmnelad, magram kanoni<br />
231 mag., G.B. Cavalcaselle (1819-97), G. azzurri. ix.:<br />
Pavan, 1978.<br />
konservacia 247<br />
mxo lod 1902 wels iqna miRebuli da Semdgom,<br />
1904, 1906 da 1909 wlebSi ramdenjerme<br />
gadakeTda. 1939 wels ki sruliad<br />
axali kanoni Seiqmna.<br />
1830-ian wlebSi italiis mZime ekonomikur<br />
mdgomareobas ukeTesoba daetyo,<br />
amas keTildReoba mohyva, man ki<br />
urbanuli ganaxlebis programe bis SemuSaveba<br />
gamoiwvia iseT did qalaqeb-<br />
Si, rogoricaa milani da florencia.<br />
quCebis gafarToebam da axali Senobebis<br />
agebam istoriuli ubanuli qsovilis<br />
ganadgureba moitana. raskini sinanuls<br />
gamoTqvamda amis Taobaze; kritikosebi<br />
adgilobrivac moiZebneboda.<br />
erTi maTgani kar lo kataneo (1801-69<br />
ww.) iyo, publicisti da inteleqtuali,<br />
romlis na werebmac sagulisxmo<br />
wvlili Seitana Risorgimento-Si da romlis<br />
mosazre bebs kulturis sferoSi<br />
Semdgom sxvebic gamoexmaurnen, mag.,<br />
karlo tanka (1816-83 ww.), Il Crepuscolo-s<br />
redaqtori da rafaele pareto,<br />
Jurnal Giornale dell’ingegnere architetto<br />
agronomo-s direqtori, romelmac 1861<br />
wels gadaTargm na j. e. stritis werili<br />
da mis ideebs sworad, Tumca gazviadebulad<br />
mi iC nevda (Pareto, 1861). kataneo<br />
inglisel moazrovneTa gavlenis qveS<br />
iyo. mas aRafrTovanebda Sua saukuneebis<br />
municipaluri organizacia da<br />
qalaqs ita liuri civilizaciis erTerT<br />
idealur principad miiCnevda. 1839<br />
wels man daaarsa perioduli gamocema<br />
Il Politecnico, romelSic igi istoriul<br />
qa laqebs ganadgurebisgan icavda (rocchi,<br />
1974:14). igi ewinaaRmdegeboda milanis<br />
kaTedralis win monumenturi<br />
moednis Seqmnas, iTvaliswinebda ra<br />
kaTedralze mis negatiur zemoqmedebas<br />
da istoriuli urbanuli qso vilis<br />
rRvevas. aRelvebda mas istoriul<br />
qalaqebSi masobrivi Tanamedrove<br />
transportis Semosvlac. 1862 wels<br />
man wamoayena erovnuli Zeglebis dasa<br />
cavad asociaciis, patrii monumenti,
248 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Seqmnis winadadeba, romelic imave mimarTulebisa<br />
iqneboda, rac raskinma ingliss<br />
SesTavaza.<br />
raskins, romelmac venecia 1876<br />
wlis zamTarSi moinaxula, rodesac sanmarkos<br />
samxreTi fasadidan xaraCoebi<br />
moxsnes, viole-le-dYukis wina ndeli<br />
STabeWdilebisgan sruliad gansxvavebuli<br />
reaqcia hqonda: igi sa so warkveTiT<br />
ixsenebda im `bednier da amaRelvebel~<br />
dReebs, rac piaceta ze gauatarebia.<br />
axla ki `aq mxolod aCrdilia _ ara, gvami<br />
_ yovelive imisa, rac esoden miyvarda~<br />
(ruskin, works, 1903-12,xxiv:405). mas axsovda<br />
oq ros Rrma naTeba da mozaikebis<br />
natifi naxlarTi, zeda TaRebSi mzis<br />
Suq ze farSavangis bolos rom emgvaneboda,<br />
magram axla isini TeTr saRebav Si<br />
amovlebul farSavangis bolod gamoiyureboda!<br />
raskini aRiarebda aR d genis<br />
aucileblobas, magram ar moswonda is<br />
meTodebi, romliTac es keTdeboda. igi<br />
Tvlida, rom am umniSvnelovanesi Senobis<br />
gadarCena reli giuri pasuxismgebloba<br />
iyo da ara marto veneciisTvis,<br />
aramed mTeli ev ropisTvis saWiro.<br />
xma restavraciis winaaRmdeg TviT<br />
veneciaSic gaisma _ graf alvis piero<br />
zorcim (1846-1922 ww.), raskinis Tayvanismcemelma<br />
da megobarma, 1877 wels<br />
gamoqveyna Tavisi dakvirvebebi _ Osservazioni<br />
intorno ai ristauri interni ed estenri<br />
della Basilica di San Marco (dakvirvebani<br />
san markos interierisa da eqste rieris<br />
restavraciis Taobaze), raskinis winasatyvaobiT,<br />
sadac Zvel bazi likas `<strong>arqiteqturis</strong><br />
muzeumad~ ganixilavda,<br />
romelic, Sesabamisad, arqe o lo giuri<br />
da mxatvruli TvalsazrisiT gansakuTrebul<br />
mopyrobas saWi ro eb da. igi<br />
amtkicebda fundamenturi gansxvavebis<br />
arsebobas `restavraci a sa~ da `konservacias~<br />
Soris.<br />
`restavracia saWiroebaTagan momdinare<br />
siaxleebs gulisxmobs. kon ser vacia<br />
sruliad gamoricxavs maT. restavracia<br />
SeiZleba gaukeT des yvelafers, rasac<br />
ara arqeologiuri, aramed wminda mxatvruli<br />
mni Svneloba aqvs. konservacia<br />
miznad isaxavs mospobisgan imis dac vas,<br />
rasac, misi siZvelisa da istoriuli<br />
mizezebis gamo, gansakuT rebuli, xelovnebaze,<br />
simetriaze, arqiteqturul<br />
orderebze da karg gemovnebaze aRmatebuli<br />
Rirseba axlavs. konservacia kidev<br />
ufro aucilebelia, Tuki arqeologiurs<br />
mxatvruli Rirebuleba emateba da<br />
rodesac obieqts, mis mTlianobaSi da<br />
detalebSic, istoriis iseTi niSan-kvali<br />
atyvia, rom is sruliad ganadgurdeba<br />
axlebur ya i daze ganxorcielebuli<br />
restavraciisas.~ 232<br />
igi amtkicebda, rom san marko, yvela<br />
TvalsazrisiT mSvenivrad pasuxobda<br />
yvela moTxovnas, rac mas italiaSi<br />
yvelaze saintereso da mTels dasavleTSi<br />
unikalur Zeglad aqcevs. igi<br />
irwmuneboda, rom mimdi nare restavracia<br />
am moTxovnebs ar iTvaliswinebs da<br />
bevri seriozuli Secdomaa daSvebuli,<br />
romlebic man 7 kategoriad daajgufa _<br />
patinas Ca mofxekis, gansxvavebuli ornamentebiani<br />
marmariloebis Canacvlebis,<br />
deta lebis saxis Secvlis da Zenos<br />
kapelis dangrevis CaTvliT. misi rCeva<br />
iyo, daSlisa da ganaxlebis nacvlad,<br />
gamagreba Catarebuliyo. 1879 wels sPaB-ma<br />
da morisma protesti gaugzavnes<br />
italiis mTavrobas. j. e. striti da j.<br />
j. stivensoni Senobis Sesamowmeblad piradad<br />
Cavidnen. 1880 wels striti Times-<br />
Si werda, rom sirTuleebi mxolod wina<br />
restavarciam gamo iw via da rom ar arsebula<br />
`Tavidan agebis~ raime aucilebloba.<br />
italie lebis reaqcia restavraciaSi<br />
ucxoelTa amgvar Carevaze mTlad<br />
dadebiTi ar yofila. miuxedavad amisa,<br />
samuSaoebi mainc SeaCeres, xolo meduna<br />
am saqmes CamoaSores. samuSaoebi Caabares<br />
sakardosa da f. berCets, did arx ze<br />
arsebuli bizantiuri sasaxlis, Fondaco<br />
dei Turchi restavrators (uka nas k nels<br />
232 Zorzi, 1877
Zlier emdurebodnen 1860-1869 wlebSi<br />
hipoTeturi formebiT Seno bis ax lad<br />
amoyvanis gamo).<br />
erT-erTi venecieli, romelsac<br />
xangZlivi miwer-mowera hqonda ing liselebTan<br />
san-markos Taobaze, jakomo<br />
boni (1859-1925 ww.) iyo, arqeolo gi da<br />
arqiteqtori, romelsac raskini 1876<br />
wels Sexvda da istoriuli Se nobebis<br />
azomva da gamoxazva daukveTa (Beltrami,<br />
1926:25ff; tea, 1932,i:17). bonim mxari dau-<br />
Wira ormocdaaTi xelovanis mier xelmoweril<br />
werils, ro melic italiis<br />
mTavrobas 1882 wels gaegzavna. 233 mogvianebiT<br />
man isic moaxerxa, moexsenebina,<br />
rom san markos rig SemTxvevebSi ngreva<br />
ascda da rom mozaikuri iatakis<br />
restavraciisas aikrZala meqanikuri<br />
xerxis xmare ba; mozaikis originaluri<br />
kenWebi Tavdapirvel adgilebSi unda<br />
Caemagre binaT, xolo amotexili monakveTebi<br />
irgvliv arsebulTan misadagebiT,<br />
iata kis uswor-masworobis gauTanabreblad<br />
Se keT da. marmarilo sufTa<br />
wyliT da RrubeliT unda gawmendiliyo;<br />
axlad mooqrva ikrZaleboda. 234 ing<br />
lisel arqiteqtorTan, uilYam duglas<br />
qerousTan erTad, bonim gul dasmiT<br />
233 es dokumenti iSveliebs raskinis sityvebs<br />
da acxadebs (tea, 1932, i:43): `ve neciisa da<br />
mTeli italiis xelovanno, SexedeT am<br />
saxelganTqmul Zeg lebs iseve, rogorc<br />
SexedavdiT eris didebasa da Rirsebas~.<br />
xelmomwe r Ta Soris iyvnen: j. faereto, s.<br />
j. rota, f. marsili, j. laudi, e. tito, e.<br />
feruci, a. alesandri.<br />
234 1879 wels bonis daevala veneciis doJebis<br />
sasaxlis restavracia da Tumca igi ar<br />
iRebda gadawyvetilebebs, mainc SeeZlo<br />
samuSaoebze gavle nis moxdena. restavracia<br />
Seexo TaReds, sadac zogi kapiteli<br />
axliT un da SeecvalaT, xolo samxreTi<br />
mxare ki XVII s-is danamatebisgan gaenTavisuf<br />
lebinaT. doJebis sasaxleSi bonim jer<br />
kidev SeZlo, epovna da dae fiq sirebina mooqrva<br />
da Seferiloba _ rogorc aRmoCnda,<br />
marmariloze tyvi is TeTra da wiTeli feri<br />
daetanaT.<br />
konservacia 249<br />
Seiswavla veneciuri Zeglebi, Ca’ d’oro-s<br />
CaTvliT da kidev ufro detaluri kvleva<br />
Caatara san-markoze, dazianebebis<br />
aRnusxviTa da marma riloebis feradovani<br />
nairgvarobis SeswavliTurT. man<br />
daaskvna, rom zog adgilas garkveuli<br />
iregularoba sagangebodaa daSvebuli<br />
da amitom ar unda gaswordes. 1885 wels<br />
man Caatara stratigrafiuli gaTxrebi<br />
san markos ka m paniles saZirkvlis<br />
garSemo. 1888 wels igi romSi gaiwvies,<br />
raTa siZveleebis <strong>konservaciis</strong> wesebi<br />
da regulaciebi SeemuSavebina. mogvianebiT,<br />
igi siZveleTa mTavari direqciis<br />
pirvel arqiteqtorad dainiSna.<br />
boni bevrs werda, radgan surda<br />
italiaSi igive gaekeTebina, rac raskinma<br />
da morisma inglisSi moaxerxes. igi<br />
ibrZoda veneciaSi axali quCebis gayvanis<br />
winaaRmdeg, did yuradRebas aqcevda<br />
saxlebis higienur mdgomareobas,<br />
afiqrebda qalaqis gadarCenis finansuri<br />
safuZveli da ica v da lagunebis areals,<br />
romelsac veneciisTvis arsebiTad<br />
miiCnevda. igi mo nawileobda antikuri<br />
ZeglebisTvis sakonservacio teqnologiebis<br />
ganvi Ta re baSi (mag., qvis gamagreba,<br />
uJangavi foladis gamoyeneba). Zvel<br />
Zegleb ze muSaobisas, misi mTavari sazrunavi<br />
maTi avTenturobis dacva iyo.<br />
vinkelmanis msgavsad, igi xelovnebis<br />
nawarmoebs, bunebiT ukvdavi `RvTa ebrivi<br />
ideis~ anareklad ganixilavda. amgvari<br />
nawarmoebis ganadgureba RvTa ebis<br />
Seuracxyofis tolfasi iyo. igi gansakuTrebiT<br />
bevrs muSaobda samxreT italiaSi,<br />
xolo sicocxlis bolo periodSi<br />
ki, rogorc uwyebis direqtori romSi,<br />
forum romanumisa da palatinis gaTxrebze<br />
da didi wvlili Seitana gaTxrebis<br />
stratigrafiuli meTodis ganviTareba-<br />
Si. 235<br />
235 1892 wels bonim, l. beltramisa da j. sakonisTan<br />
erTad, Seiswavla pan Teoni; 1895-<br />
96 ww.-Si igi uZRveboda Ufficio Regionale dei<br />
Monumenti di Roma-s: 1898 w.-s igi forum ro-
250 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
7.6.1. Restauro filologico<br />
ganviTarebis meore mniSvnelovan poluss<br />
milanis akademiuri wreebi warmoadgenda<br />
_ gansakuTrebiT istorikosebi, xelovnebis<br />
istorikoseb i da arqeologebi.<br />
erTi maTgani k. mongeri iyo, romelic<br />
1878 wels werda xelovnebis nawarmoebebis<br />
restavraciis Ta obaze. igi bre ris<br />
natif xelovnebaTa akademiis mdivani iyo<br />
da arqeo lo giaze pasu xis mgebel pirebTan<br />
(Consulta) mWidro kavSiri hqonda (Stolfi,<br />
1992:937). milan Si SemuSavda lingvisturi<br />
kvlevis analogiuri istoriuli<br />
midgoma, ro mel sac `filologiuri~<br />
daerqva. es midgoma Zeglis laTinuri<br />
gansazRv re bidan (zedawerili an dokumenti)<br />
momdinared SeiZleba CavTvaloT.<br />
Zeg li, am TvalsazrisiT, imisTvis igeboda,<br />
rom garkveuli gzavnili gadaeca<br />
da TviTonac aRiqmeboda, rogorc dokumenti.<br />
misi teqsti istoriis veri fi kaciis<br />
wyaros warmoadgenda; igi analizsa<br />
da interpretacias saWiro eb da, magram<br />
ar unda gayalbebuliyo. mas mere, rac<br />
aRiarebul iqna isto rizmis axali koncefcia,<br />
`teqstis~ cneba faqtobriv nawers<br />
gascda da na gebobis TviT masalazec<br />
gavrcelda, romelic istoriul Rirebulebas<br />
da ukavSirda. raki es ganviTareba<br />
inglisuri konservaciuli moZraobis<br />
Zlieri gavlenis qveS imyofeboda,<br />
is srulad arasdros iqna aRiarebuli<br />
ita lielebis mier, maTi gansaxvavebuli<br />
kulturuli garemosa da filo so fiuri<br />
memkvidreobis gamo.<br />
itliaSi am politikis danergvaSi<br />
mniSvnelovani wvlili Seitana tito<br />
manumis gaTxrebs xelmZRvanelobda. man SeimuSava<br />
stra tigrafiuli gaTxrebis normebi<br />
(Nuova Antologia, Rome, 16 July 1901). 1899-1905<br />
ww.-ze modis forum romanumis gaTxrebis<br />
yvelaze mniSvnelovani Sedegebi: (tempio di<br />
Cesare, tempio di vesta, arch of septimius severus,<br />
regia, etc.); 1906 w.-s _ gaTxrebi traianes<br />
forumze; 1907 w.-s _ palatinze; 1923 w.-is<br />
martSi boni senatorad airCies.<br />
vespasiano paraviCinim (1832-99 ww.), xelovnebis<br />
istorikosma, romel mac ganaTleba<br />
milanis akademiaSi miiRo, egvipteSi<br />
imogzaura da mere da mere ki<br />
konsrevaciuli moZraobis mimarTac<br />
aReZra interesi; igi sPaB-is italieli<br />
korespondenti gaxda. 1874 wels,<br />
anazomebis publikaciisas, igi axsenebs<br />
restavracias, Tumca mTavar yuradRebas<br />
mainc yoveli periodis xasiaTisa da stilis<br />
Seswavlas uTmobs (Bellini, 1992:897).<br />
ai ramdenime wlis Semdeg ki, 1879-1881<br />
wlis werilebSi (Paravicini, 1879,1880,<br />
1881) naTlad Cans, rom igi ukve gaecno<br />
raskins da mTlianad konservaciuli moZraobis<br />
rwme naze moeqca. Tavis sjaSi igi<br />
Zeglebs dokumentebs adarebs da maT, ama<br />
Tu im, Sesabamisi Rirseba-naklovanebis<br />
mqone, periodebis sarkeebad ganixi lavs.<br />
amgvari Zeglis dakargva lakunas Seqmnis<br />
<strong>istoria</strong>Si, magram kidev uf ro mZime misi,<br />
rogorc dokumentis gayalbeba iqneboda.<br />
paraviCini or tendencies xedavda:<br />
erTs mxars uWerdnen idealiste bi,<br />
vizionerebi da poetebi (viole-le-dYuki),<br />
meores ki arqeologebi, rom lebsac<br />
Zeglis amJamindeli realobis miRma gan-<br />
Wvretis unari akldaT, magram romlebic<br />
upiratesobas aniWebdnen Zeglis SenarCunebas<br />
`rogorc istoriis cocxali furclisa~,<br />
risame moklebis an damatebis<br />
gareSe. ti tu sis TaRs igi restavraciisadmi<br />
konservaciuli midgomis mSvenier<br />
nimu Sad miiCnevda da yuradRebas masalismier,<br />
gansa kuT rebiT Tav da pirveli<br />
ze dapiris Tvisebebze amaxvilebda,<br />
uaryofda reproducirebas da istoriul<br />
stratigrafias icavda. 1882 wels<br />
uilYam morisma Times-Si (1882 wlis 12<br />
aprili) gamoqveynebul werilSi italiaSi<br />
vandalizmis Sesaxeb sPaB-is mimarT misi<br />
werili daimowma. paraviCinis SeniSvnebi<br />
restavraciaTa Sesa xeb sakmaod kritikuli<br />
iyo restavraciisadmi oficialuri<br />
midgomis mimarT da qveyanaSi bevri aurzauri<br />
gamoiwvia (Bellini, 1992:898).
paraviCinisa da milanis wris ganviTarebuli<br />
koncefciebi profe sor ma<br />
kamilo boitom (1836-1914 ww.) aitaca,<br />
romelic saukunis bolos ita liuri sakonservacio<br />
moZraobis yvelaze TvalsaCino<br />
monawile gaxda. bo i to warmo-<br />
SobiT romaeli iyo, Tumca milanis natif<br />
xelovnebaTa akade miis profesori<br />
gaxda, sadac mongerisa da paraviConisTan<br />
hqonda urTi er Tobda. igi ekleqturi<br />
<strong>arqiteqturis</strong> suliskveTebiT ganiswavla<br />
da piet ro selvatikos mowafe<br />
iyo. Tavidan boitos Sexedulebebi misi<br />
ganswav lis Sesatyvisi iyo da venis<br />
1873 wlis gamofenasTan dakavSirebiT<br />
man da u faravad gamoxata Tavisi aRfr-<br />
Tovaneba viole-le-dYukis namuSevriT<br />
kar kasonsa da pYerfonSi; igi 1879 welsac<br />
imave Tvalsazriss adga. misi saku-<br />
Tari restavraciebi 1860-iani da 1870iani<br />
wlebiT TariRdeba da mSveniv rad<br />
esadageba istorizmis tradicias (Stolfi,<br />
1992:935). boitos moRvaweoba Ta na drouli<br />
italiuri politikis ganviTarebisTvis<br />
ori TvalsazrisiT iyo mniSvnelovani.<br />
upirveles yovlisa, italiis<br />
xelisuflebaSi yofnis ganmavlobaSi<br />
misi mTavari interesi istoriul nagebobze<br />
pasuxismgebeli italiuri saxelmwifo<br />
uwyebebis adeqvaturi administraciuli<br />
da norma ti u li sistemebis<br />
ganaxleba da Seqmna iyo. meorec, igi mxars<br />
uWerda is toriuli Senobebis konservaciasa<br />
da restavraciaSi mofrTxilebis<br />
poli tikas, rac sistematizirebulia<br />
qartiaSi, romelic mogvianebiT<br />
sanimuSo cnobari gaxda. 236<br />
1879 wels, inJinrebisa da arqiteqtorebis<br />
romis kongresze, boitom<br />
warmoadgina moxseneba Zveli Zeglebis<br />
restavraciis Taobaze. amis Sede gad,<br />
1882 wels direqtoratma gadawyvita,<br />
moemzadebina da gaevrcelebina istoriuli<br />
Senobebis restavraciis droe-<br />
236 boitos naSromebis krebuli da misi bibliografia<br />
gamoqveynebulia: Boito, 1989.<br />
konservacia 251<br />
biTi saxelmZRvanelo principebi. isini<br />
juzepe fiorelis, generaluri direqtoris<br />
mier iyo xelmowerili da qveynis<br />
yvela nawilis prefeqtebs daegzavna. 237<br />
amis mizani iyo restav raciis im meTodologiis<br />
mxardaWera, romelic istoriuli<br />
Zeglis ukeTes codnas gulisxmobda,<br />
arasaWiro ngrevisa da Secdomebis<br />
Tavidan asaci leb lad. restavracia unda<br />
dafuZneboda Senobisa da misi istoriuli<br />
sa xe cv lilebis saguldagulo Seswavlas,<br />
rasac unda mohyoloda kritiku li<br />
gansja imis Taobaze, Tu ra unda iyos<br />
konservirebuli da ra moci lebuli.<br />
mizani Senobis Tavdapirvel `normalur<br />
mdgomareobasa~ da mis `faq tobriv mdgomareobas~<br />
Soris gansxvavebis warmo-<br />
Cena iyo. restavra ciis procesSi es gansxvaveba<br />
`ganeldeboda~, radgan SeZlebisdagvarad<br />
mo x deboda yovelive dasakonservebelis<br />
normaluri mdgomareobis<br />
gaaqti u reba da SenarCu ne ba. dakarguli<br />
an dazianebuli fragmen tebis restavracia<br />
da reproduqcia zogadad daSvebul<br />
iqna im pirobiT, rom origina luri<br />
forma utyuarad unda iyos dadasturebuli,<br />
an konstruqciuli mdgra dobis<br />
moTxovnebiT unda iyos ga marTlebuli.<br />
im SemTxve vebSi, ro de sac Zeglis konstruqciuli<br />
mdgomareoba konsolidacias<br />
moiTxovda, dakarguli nawilebis<br />
rekonstruqcia maSinac ki iyo daSvebuli,<br />
Tu maTi pirvandeli forma eWvs<br />
iwvevda. Tuki mogviano danamatebebi ar<br />
iyo mniSv nelovani istoriuli an mxatvruli<br />
TvalsazrisiT, SesaZlebeli iyo<br />
maTi daSla. 238<br />
237 ‘roma, 21 lugio 1882. regno d’italia. ministero della<br />
Pubblica istruzione, Direzione Generale delle antichità<br />
e Belle arti, ai Prefetti Presidenti delle Commissioni<br />
Conservatrici dei monumenti del regno.<br />
‘Circolare’ Oggetto: Sui restauri degli Edifizi Monumentali.’<br />
Doc. dell’archivio della soprintendenza ai<br />
monumenti della romagna e Ferrara, Certella: alessandro<br />
ranuzzi, Doc. 1 (Pavan, 1978:131).<br />
238 Boito, ‘Circolare’ 1882 (Pavan. 1978:131).
252 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Tumca am saxelmZRvanelo principebs<br />
jer kidev istorizmis Zlieri gavlena<br />
amCnevia, boitom, rogorc Cans,<br />
maleve daazusta Tavisi midgoma. marTlac,<br />
1883 wlis bolos romSi Catarebul<br />
inJinerTa da arqiteqtorTa mesame<br />
kongresze wardgenil axal moxsenebaSi<br />
gansasjelad mniSvnelovani Temebi Ses-<br />
Tavaza: dasaSvebia Tu ara, restavraciisas<br />
Tavdapirveli xuro T mo ZRvrebis imitacia;<br />
unda iyos Tu ara mkafiod miniSnebuli<br />
Sevseba-da matebebi. pirveli alternativa<br />
franguli gavlenidan momdinareobda<br />
da mi Rebuli praqtika iyo italiaSi.<br />
Tavis axal moxsenebaSi boitom,<br />
Tavad fra n guli skolis mimdevarma,<br />
meore midgomas dauWira mxari, romelic<br />
ar gamoricxavda restavracias, magram<br />
adgenda kriteriumebs intervenciis Tvis<br />
yoveli calkeuli Zeglidan gamomdinare.<br />
es principebi man 7 muxlad Seajama,<br />
romlebsac rekomendaciis forma mieca<br />
da damtkicda ganaTle bis sami nistros<br />
mier. igi pirveli Tanamedrove italiuri<br />
qartia da e.w. `filologiuri restavraciis~<br />
Ziri Tadi cnobari Seiqmna. dokumenti<br />
iwye boda gancxadebiT, romelSic<br />
Zveli Zegli gansazRvruli iyo rogorc<br />
dokumenti, romlis yoveli nawili warsulis<br />
<strong>istoria</strong>s asaxavda.<br />
`imis gaTvaliswinebiT, rom warsulis<br />
xuroTmoZRvruli Zeglebi Rirebu lia<br />
ara mxolod <strong>arqiteqturis</strong> Sesaswavlad,<br />
aramed arsebiT dokuments warmoadgens<br />
sxvadasxva xalxis mravalsaukunovani<br />
isto ri is ganmartebisa da<br />
dasuraTebisTvis, aqedan gamomdinare,<br />
isini un da guldasmiT da TiTqmis religiurad<br />
iqnes pativdebuli, rogorc<br />
do kumentebi, romlebSic yovelg varma<br />
cvlilebam, Tundac umniSvne lom, Tuki<br />
is originalis nawili gaxdeba, SesaZloa<br />
SecdomaSi Seg viy vanos da mcdari daskvnebi<br />
dabados.~ 239<br />
239 risoluzione del iii Congresso degli ingegneri ed architetti,<br />
roma 1883 (Boito, 1893:28ff).<br />
Zeglad martooden pirveladi nagebobebi<br />
ar igulisxmeboda. rogorc isto riuli<br />
dokumentebi, aseTnai ra d ve Rirebulad<br />
iyo miCneuli yvela Sem dgomi cvlileba<br />
da damateba da, Sesabamisad, isinic<br />
unda SenarCunebu liyo rogorc aseTi.<br />
ase rom, aq mkafio gansxvavebas vxedavT<br />
wina cirku lYar Tan SedarebiT, romelic<br />
miznad Zeglis pirveladi `normaluri<br />
mdgo ma reobis~ aRdgenas isaxavda. 1883<br />
wlis dokumenti rekomendacias mi nimalur<br />
restavracias aZlevda da urCevda<br />
yvela axali nawilis gansxva vebuli<br />
masalis an gamartivebuli geometriuli<br />
formebis gamoyenebiT mka fio aRniSvnas<br />
(rogorc titusis Ta Ris SemTxvevaSia).<br />
axali damatebebi da ufaravad<br />
Tanamed ro ve stiliT unda Sesrulebuliyo,<br />
Tumca original Tan metismetad<br />
kontras tu lic ar unda yofiliyo. yvela<br />
samuSao zedmi wev niT unda yofiliyo<br />
dokumentirebu li da Zeglze intervenciis<br />
Tari Ric unda mi TiTebuliyo.<br />
1893 wels boitom gamoaqveyna qartiis<br />
Seswore bu li varianti rva mokle debulebis<br />
saxiT _ daamata Zeglidan moxsnili<br />
Zveli frag mentebis iqve, Zeglis<br />
siaxloves gamofenis idea.<br />
am qartiis ZiriTadi ideebi aSkarad<br />
paraviCinis koncefciebidan mom di nareobda,<br />
Tumca boitos damsaxurebaa<br />
ma Ti aRiareba da saxelmwi fo do neze<br />
gatana. 1884 wlis ivnisSi turinis gamofenaze<br />
wakiTxul moxseneba Si boitom<br />
kidev ufro metad ganmarta Ta visi koncefcia<br />
(Boito, 1884a). man Seadara ori<br />
midgoma, warmodgenili viole-le dYukisa<br />
da raskinis mier da orives mimarT<br />
sakmaod kritikuli iyo. axla mas ukve<br />
safrTxilod eCveneboda viole-le-dYukis<br />
winadadeba, Tavi Tav da pirveli<br />
xu roTmoZRv ris adgilas davayenoTo.<br />
piriqiT, unda gakeTdes yvelaferi rac<br />
SesaZle belia da isic ki, rac SeuZlebelia,<br />
raTa Zeglis Zveli mxatvruli<br />
da cxo velxatuli ieri SevinarCunoT;
yovelgvari gayalbeba unda gamoiricxos.<br />
rac ukeTesia restavracia, miT<br />
metia siyalbis triumfi. istoriuli<br />
Senoba SeiZleba xelnaweris fragments<br />
SevadaroT da filologisTvis Se c doma<br />
iqneboda lakunebis imdagvarad Sevseba,<br />
rom SeuZlebeli iyos ori ginalis da<br />
Canamatebis garCeva. amgvari analogia<br />
lingvistikis meTo debs eTanxmeba.<br />
amave dros, boito kritikuli iyo<br />
raskinis midgomis mimarTac, romelsac<br />
uxeSad amartivebda da araswor interpretacias<br />
aZlevda, amtki cebda ra,<br />
TiTqos es midgoma gulisxmobda, rom<br />
istoriul Senobas xeli ar unda Seaxo<br />
da `restavraciis~ nacvlad jobs dasangrevad<br />
daagdo igi. SesaZloa, igi ras kins<br />
mxolod paraviCinis msgavsi nar kvevebiT<br />
icnobda, TumcaRa misi sakuTari nawerebic<br />
italiaSi kvlavac sanimuSod hqondaT<br />
(Stolfi, 1992:937). igi acxadebda, rom<br />
amgvari `wminda konservacia~ verasd ros<br />
moitanda Sedegs veneciisgvar qalaqSi.<br />
igi Tvlida, rom raskinma da zorcim<br />
sakmaod ver daafases san-markos konsolidaciis<br />
aucilebloba da am samuSaoebis<br />
Tanamedrove gziT ganxorcielebas<br />
Tavazobda. igi aseve ak ri tikebda<br />
doJebis sasaxlis kapitelebis gamagrebis<br />
inglisur meTodebs, romelTa Tanaxmad<br />
kapitelis Sida birTvi unda ganaxlebuliyo,<br />
xolo ori ginaluri skulpturuli<br />
nawilebi mis garSemo SemoewyoT. `gana<br />
uke Te si ar iqneboda maTi kopireba, xolo<br />
originalebis iqve axlos ganTav se ba, sadac<br />
axlandeli da momavali mkvlevarni<br />
advilad Seiswavlidnen maT? Cveni movaleobaa,<br />
is vakeToT, rasac wuTisofeli<br />
SegvaZlebinebs; mag ram Zeglebis Tvisac<br />
ki ar arsebobs jerjerobiT ukvdave bis<br />
wyaro~ (Boito, 1884b:29).<br />
boito xuroTmoZRvrebas xnovanebis<br />
mixedviT sam klasad yofda: an ti kuri,<br />
Sua saukuneebisa da renesansuli.<br />
pirveli jgufis Zeglebs arqe o logiuri<br />
Rirebuleba gamoarCevs, meores<br />
konservacia 253<br />
_ cxovelxatuli ieri, xolo me sa mes _<br />
<strong>arqiteqturis</strong> silamaze. Sesabamisad,<br />
restavra ciisa da konserva ci is mizani<br />
unda ganisazRvros yoveli jgufis<br />
maxasia Teb lebis gaTva lis winebiT da<br />
pativiscemiT, rogoricaa: `arqeologiuri<br />
restavracia~ (restauro archeologico),<br />
`cxovelxatuli restvarcia~ (restauro pittorico)<br />
da `arqi teq turuli restavracia~<br />
(restauro architettonico).<br />
antikurobis Zeglebs Sinagani mniSvnelovneba<br />
yvela Tavis nawilSi axlavs;<br />
yvelaze mokrZalebuli naSTebic<br />
ki SeiZleba kvlevisTvis arsebi Ti<br />
gamodges. Sesabamisad, gaTxrebi uaRresi<br />
sifrTxiliT unda Catardes, yoveli<br />
fragmentis adgilmdebareoba aRinusxos<br />
da detaluri dRiuric Se d ges.<br />
mizani imis SenarCunebaa, rac originalisgan<br />
darCa. yovelgvari aucilebeli<br />
sayrdeni an gamagreba imdagvarad<br />
unda gakeTdes, rom antiku ri s gan gansxvavdebodes<br />
_ ise, rogorc kolizeumsa<br />
da romis satriumfo TaRebze. Sua saukuneebis<br />
nagebobebs SeiZleba SekeTeba<br />
da gamagreba das Wir des da zogjer<br />
`yvelaze naklebad cudi~ gadawyveta<br />
zogi originalu ri elementis Canacvleba<br />
iyos, rogorc veneciis doJebis<br />
sasaxleSi. igi eTanxmeboda san markos<br />
daSlili aguris naSenis, rogorc marmarilosa<br />
da mozaikebis gansaTavseblad<br />
mkvidri safuZvlis, aRdgenas. Tumca,<br />
cxo vel xatuli ieris SenarCuneba mainc<br />
mniSvnelovani iyo da amgvari restavraciisTvis<br />
udidesi qaTinauri unda<br />
yofiliyo sayveduri, araferi gakeTebulao.<br />
ufro axali <strong>arqiteqturis</strong> Sem-<br />
TxvevaSi boito eTanxmeboda im azrs,<br />
rom aq ufro advilia originaluri<br />
formebis imitacia da TandaTa nobiT, sadac<br />
saWiro iqneba, daSavebuli elementebis<br />
gamocvlac _ garda im adgilebisa,<br />
sadac mniSvnelovani arqeologiuri da<br />
istoriuli Rire bu le bani dagvxvda.<br />
rekonstruqciebi SeiZleboda mxolod
254 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gamonaklisis saxiT daeSvaT, Tu is sarwmuno<br />
dokumentebiT iqneboda dasabuTebuli;<br />
sti listuri gamTlianebac ki<br />
misaRebi iqneboda, rogorc milanSi, sadac<br />
luka belt ramim axali fasadi aaSena,<br />
raTa gaeerTianebina palaco mari nis<br />
Se madgeneli Senobebi piaca dela skalaze,<br />
renesansis epoqis arqiteq toris, galeaco<br />
alesis, axlad aRmoCenili proeqtis<br />
mixedviT. gviani damatebebi Sei-<br />
Zleboda daeSalaT, Tuki maT sagangebo<br />
istoriuli an es Te tikuri Rirebuleba<br />
ar gaaCnda da gansakuTrebiT ki, Tu isini<br />
`xelis Sem S leli~ iqneboda.<br />
principSi, boito ganixilavda istoriul<br />
Zegls, rogorc sxvadasxva periodis<br />
qmnilebaTa danaSrevs, romelTagan<br />
yvelas mofrTxileba unda. sxvadasxva<br />
elementis Sefaseba, mag., maTi<br />
xnovanebisa da silamazis safuZ velze<br />
ioli saqme rodi iyo. sazogadod, ufro<br />
Zveli nawilebi yo velTvis ganixileboda,<br />
rogorc ufro Rirebuli, Tumca<br />
zogjer xnovanebaze sila maze imarjvebda.<br />
boito safuZvelSive ganasxvavebda<br />
`konserva ciasa~ da `res tavracias~;<br />
restavratorebi TiTqmis yovelTvis<br />
`azviadeben da saSiS ni~ arian; konser-<br />
vacia yovelTvis, iSviaTi gamonakli sis<br />
garda, `erTader Ti brZnuli midgomaa~;<br />
igi amtkicebda, rom xe lovnebis Zveli<br />
namuSevre bis konservacia ara mxolod<br />
yvela civilizebuli xelisufle bis, aramed<br />
adgilobri vi mmarT velobis, uwyebebis<br />
da TviT individumebis movaleobaa.<br />
miuxedavad imisa, rom misi Teoria<br />
sakmaod gasagebi Cans, boito, misi ganxorcielebisas,<br />
orWofia. ase, romSi viqtor<br />
emanuel II-is Zeglis SemT x vevaSi,<br />
man mxari dauWira juzepe sakonis (1854-<br />
1905 ww.) gamarjvebul pro eqts, radgan<br />
is ganasaxierebda Cveni drois umTavres<br />
SemoqmedebiT misw ra febas, TumcaRa<br />
kapitoliumis borcvis garSemo Sua saukuneebisa<br />
da re ne sansuli nagebobebis<br />
dangrevas gulisxmobda. es dasanani iyo,<br />
magram igi Tvlida, rom isini naklebmniSvnelovania,<br />
vidre axali Zegli (Boito,<br />
1893:204).<br />
7.6.2. restavratori arqiteqtorebi<br />
boitos ganazraxis ukeT gasagebad<br />
sa sargebloa im arqiteqtore bis Tanadrouli<br />
namuSevrebis gacnoba, vis-<br />
sur. 7.12. bolonYas<br />
istoriuli centri<br />
a. rubianis mier Catarebuli<br />
restavraciis Semdeg
Tanac mas axlo kavSiri hqonda. erTi<br />
maTgani iyo alfonso rubiani (1848-1913<br />
ww.), Jurnalisiti da xelova ni, romelic<br />
TviTnaswavli arqiteqtor-restavraori<br />
gaxda da boloniis `ga samSveneblad~<br />
muSaobda. rubiani kargad icnobda frangul<br />
sarestavra cio Teoriebs da Tavis<br />
nawerebSi xSirad imowmebda maT (mazzei,<br />
1979). Sua saukuneebis sazogadoebis<br />
miseuli ideali zi re bu li suraTi Zalian<br />
hgav da uilYam morisis utopias, xolo<br />
mis isto riul warmosaxvas heroikuli<br />
idealebiT STagonebu li poeti jios kaduCi<br />
(1835-1907 ww.) asazrdoebda. 1913<br />
wels rubianim gamosca pamfleti `Di<br />
Bologna riabbellita” (gacxovelebuli bolonYa),<br />
raTa gaeTvalsaCinoebina Tavisi<br />
mizani _ Zveli bolonYa, dra matuli da<br />
cxovelxatuli xelovnebis nawar moebis<br />
saxiT gaecxovelebina. igi xSirad sakmaod<br />
mwiri dokumentaciis sa fuZ velze<br />
muSaobda; gvian da namatebs is xsnida da<br />
anacvlebda xlarTulalaTebiani sarkmlebiT,<br />
qon gu rebiT da sxva, `tipiurad~<br />
Suasaukunovani elementebiT; Tavdapirvelic<br />
mravlad ingreoda da icvleboda<br />
axliT. igi mraval sasaxlesa da saxlze<br />
muSaobda bolonYaSi (ratuSa, rencos<br />
palaco, palaco dei notai, san franCesko<br />
da mercancias lojia). kritikosebs<br />
gansakuTrebiT am uka nasknelis saWiroeba<br />
aeWvebdaT, isini amtkicebdnen, rom<br />
Senoba Cine bul mdgomareobaSi iyo. 1900<br />
wels igi bolonYis galavnis ngrevis winaaRmdeg<br />
brZo laSi CaerTo, romelic<br />
daangries, raTa umuSevari kalatozebi<br />
samu Sa o Ti uzrunveleyoT. 1898 wels<br />
igi Aemilia Ars-is (xelovneba emiliaSi)<br />
dam fuZnebeli wevri gaxda, romelic inglisuri<br />
`xelovnebisa da xelos no bis~<br />
magaliTs misdevda da agreTve xeli<br />
Seuwyo Comitato per Bologna Storica ed Artistica-s<br />
dafuZnebas, romelmac 1902 wels<br />
gamoaqveyna saxelmZRva nelo istoriuli<br />
Senobebisadmi mopyrobis Taoba ze maTi<br />
istoriuli, mxa tvruli da cxovelxat-<br />
konservacia 255<br />
uli Tvisebebis angariS gaweviT.<br />
rubianis mtkiced sjeroda Tavisi<br />
mowodebis, proeq tebs oficialu ri mxardaWera<br />
hqonda, mag., siZveleTa generaluri<br />
direqtoris kora do ri Ci, luka<br />
beltrami da kamilo boito. magram<br />
kritika Zalas ikrebda da 1910 wels<br />
juzepe baCelim (1849-1914 ww.), parlamentis<br />
wevrma, bolo dar tymac miayena,<br />
roca gamoaqveyna Tavisi pamfleti Glú<br />
le mani! dai nostri monumenti antichi (`xelebi<br />
Sors Cveni Zveli Zeglebisgan!~). baCeli<br />
amtki cebda, rom restavracia, vinaidan<br />
igi siZvelis aRdgenas ar unda gascdes,<br />
sur. 7.13. gamagrebuli sofeli,<br />
daproeqtebuli d’andrades mier turinis<br />
1884 wlis gamofenisTvis, sadac man piemontis<br />
tradiciuli sacxovreblebis Semcire bul<br />
masStabSi Sesrulebuli aslebi gamoiyena
256 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ufro mecniereba unda iyos, vidre xelovneba<br />
da amave mizeziT igi veras dros<br />
gautoldeba xelovnebas, romlis imitacias<br />
Cemulobs (Bacchelli, 1910). rubiani<br />
ki, piriqiT, scdeboda mecnierebis<br />
farglebs, Tavis intuicias da analogiebs<br />
iSveliebda imis Sesaqmnelad,<br />
rac xSirad mxolodRa fanta zia iyo.<br />
baCeli gaiZaxoda: `o, raskin, raskin,<br />
ramdenjer mogvixdeboda Tqveni daxmarebis<br />
moxmoba, Cveni restavrato rebis<br />
dasaostateblad!~ igi gladstonis sityvebiT<br />
amTavrebda: `xelebi Sors! diax,<br />
xelebi Sors Cveni Zeglebisgan. modiT,<br />
CavutaroT maT konser vacia iseTive<br />
siyvaruliT, sina ziT, pativiscemiT,<br />
rogoriTac Cvens mSob lebs vepyrobiT;<br />
magram modiT, nurasdros vecdebiT maT<br />
Secvlas. da, rac mTavaria, modiT, nu<br />
vecdebiT maT ufro axalgazrduli ieri<br />
SevsZinoT. araferia imaze uaresi, vidre<br />
ram xnovani, SeRebili da gaaxalgazrdavebuli!~<br />
240<br />
alfredo d’andrade (1839-1915 ww.),<br />
portugaluri warmoSobis mxatva ri da<br />
arqitreqtori, italiur kulturul<br />
cxovrebaSi mniSvnelovani pi ro v neba<br />
Seiqmna; 1886 wlidan igi piemontis da<br />
liguriis Zeglebis konser vaciaze pasuxismgebeli<br />
uwyebis direqtori, xolo 1904<br />
wlidan ki romSi natif xelovnebaTa da<br />
siZveleTa centralu ri komisiis wevri<br />
iyo. iyo igi agreTve sazogadoebrivi<br />
Senobebis, dagegmare bi sa da restavraciis<br />
saxel mwi fo komisiebis wevric,<br />
mag., san-markos, mila nis kaTedralis,<br />
wm. ange lo zis cixe-koSkis, viqtor emanuelis<br />
Zeglisa romSi; miRebuli hqonda<br />
mravali jildo italiaSic da ucxoeT-<br />
Sic. 1906 wels igi Tavmjdomare obda<br />
komisias, romelsac unda Seefasebina<br />
italiis daculi istoriuli Senobebis<br />
1902 wels Sedgenili pirveli sia. Tavisi<br />
karieris ganmavloba Si d’andrades<br />
240 Bacchelli, 1910; in solmi and Dezzi Bardeschi,<br />
1981:619.<br />
mouxda istoriuli Senobebis dacvis,<br />
<strong>konservaciis</strong>, restav raciis, popularizaciasa<br />
da gaumjobesebasTan dakav-<br />
Sirebuli uamravi prob lemis mogvareba,<br />
dawyebuli arqeologiuri ZeglebiT,<br />
eklesiebiT, cixe-darbazebiTa da dam-<br />
Tavrebuli rigiTi sacxovrisiT (Cerri,<br />
1981). roca is pirvelad Camovida italiaSi,<br />
mas, umTavresad, istoriuli<br />
Senobebis na xaze bisa da Canaxatebis Sesruleba<br />
swadda, gansakuTrebiT Crdilo<br />
ita liaSi. aman mas am regionisTvis damaxasiaTebeli<br />
cixe-darbazebis arqiteqtu<br />
raze safuZvliani codna SesZina da<br />
1884 wlis turinis gamofenasTan dakav<br />
SirebiT, misi xelmZRvanelobiT, Semcirebul<br />
masStabSi gakeTebuli suzas<br />
velis dazianebuli istoriuli Senobebis<br />
aslebiT agebul iqna mcire zomis<br />
gamagrebuli sofeli. es gamofena,<br />
`leqsikoni~ a la viole-le-dYuki, muzeumi<br />
gaxda da didad daexmara italiaSi<br />
naSeni memkvidreo bis ga c nobierebas.<br />
d’andrade bevrs muSaob da amgvari Senobebis<br />
dacvisa da <strong>konservaciis</strong>Tvis, arwmunebda<br />
saxelmwi fos, Seesyida isini,<br />
roca Senobebs ngreva emuqreboda, mag.,<br />
veres da fenis cixe-darbazebi, romlebic<br />
1894-1895 wlebSi iqna Sesyi duli.<br />
orive Semdgom restavrirebuli iqna<br />
d’andradesa da misi saxelo nis mier.<br />
d’andrade kargad icnobda frangul<br />
sarestavracio politikas da praqtikas,<br />
iseve rogorc boitos principebs. bevr<br />
SemTxvevaSi igi zedmi wevniT mihyveboda<br />
boitos saxelmZRvanelo principebs,<br />
rodesac saqme hqon da antikur romaul<br />
ZeglebTan, rogoricaa aostas Tavdacvi-<br />
Ti koSkis naSTebi Tu tore de paileroni.<br />
Sua saukuneebisa da ufro mogviano<br />
Seno bebis SemTxvevaSi igi ufro violele-dYukis<br />
mimdevari iyo da originaluri<br />
xuroTmoZRvrebis `simulYacias~<br />
axdenda rogorc formiT, aseve xe lobis<br />
xasiaTis mxrivac. roca xelT raime kvali<br />
an dokumenti ar hqonia, maSin naklul
nawilebs, amave regionis sxva Senobebze<br />
nanaxi `SesaZlo mowmobebis~ mixedviT<br />
aRadgenda. ase iyo mag., cixe-darbazebis<br />
Sem TxvevaSi, rogoricaa pavones sasaxle,<br />
romelic TavisTvis SeiZina, mravali<br />
eklesia, genuas Sua saukuneebis qalaqis<br />
karibWe, porta soprano. sakra di<br />
san-mikele-Si romelic miwisZvram Zalze<br />
daa zian a, man gaukeTa ek lesias arkbutanebi<br />
Sua saukuneebis yaidaze, Tumca<br />
aseTi ram aq arasd ros arsebula da amas<br />
vezeles, diJonis, burJis, amienis magaliTebiT<br />
amarT lebda. turinSi pa laco<br />
madamas (is meaTe kohortis uZveles<br />
karib Wes, XIII saukunis cixe-simagresa<br />
da filipo juvaras agebul sasaxlesac<br />
Se i cavs) restavracia 1884 wlidan mimdinareobda,<br />
rac guldasmiT kvleva sa<br />
da romauli periodis stra tigrafiul<br />
gaTxrebs (isini eqsponirebuli caa),<br />
aseve danarCeni nagebobis restavraciasa<br />
da gamagrebas moicavda, ju va ras<br />
namuSevris SekeTebisa da gawmendiTurT.<br />
Sua saukuneebis nawili mi si adreuli<br />
ieriT iqna restavrire buli, risTvisac<br />
zogi mogviano danama ti Camoixsna.<br />
7.6.3. Restauro storico<br />
konservacia 257<br />
sur. 7.14. palaco madama,<br />
turini, d’andrades mier<br />
Catarebuli restavraciis<br />
mere, ro melmac angariSi<br />
gauwia mSeneblobis sam<br />
mTavar fazas: romauls,<br />
Sua saukunee bi sas da<br />
juvaras<br />
d’andrades msgavsad, boitos mowafe,<br />
luka beltramizec (1854-1933 ww.), franguli<br />
restavraciis politikama da<br />
praq tikam moaxdina gavlena. igi TiTqmis<br />
sami weli swavlobda da muSaobda<br />
parizSi, xolo 1880 wels milanSi dabrunda<br />
da italiis istoriuli Senobebis<br />
dacvasa da restav ra cias miuZRvna Tavi.<br />
igi xSirad werda JurnalebSi, bevri<br />
Senoba danger vas gada arCina, monawileobda<br />
konkursebSi da sarestavracio<br />
proeqtebSi. beltrami aRiarebda dokumentaciis<br />
mniSvnelobas yvela saxis<br />
restavra ci isT vis. amis gamo mis<br />
midgomas `restauro storico”-s (is to riuli<br />
restavracia) uwo debdnen; igi italiaSi<br />
pirvel Tanamdrove restavra torarqiteqtorad<br />
iyo miCneuli (Bonelli,<br />
1963, XI:346). Tumca, praqtikaSi `restauro<br />
storico~-sa da `stilistur restavracias~<br />
Soris gansxvaveba yovelT vis ioli dasadgeni<br />
ro dia. Tavisi moRvaweobis dasasruls<br />
beltrami miwisZvriT dazianebul<br />
romis wm. petres bazilikas ik v levda.<br />
mas restavraciis ramdenime alterna<br />
ti va esaxeboda da imis cdunebac ki
258 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gauCn da, arqiteqtura miqelanje los<br />
mier Cafiqrebuli qanda kebebis damatebiT<br />
Seesworebina, romlebsac gumbaTis<br />
wonasworeba unda uzrunveleyo. magram<br />
roca SeniSna, rom kon st ruqcia aRar<br />
iryeoda, is kontrforsebis datexili<br />
qvebis gamocvliT Semoifargla.<br />
boitos kvaldakval, igi sxvadasxva<br />
SemTxvevas Zeglis tipis mixed viT ganasxvavebda,<br />
anu, antikuri taZari iyo<br />
es, Sua saukuneebis nageboba Tu ufro<br />
axali Senoba. antikuri nagebobebis<br />
restavracia uaRres sizus tes iTxovda.<br />
Zvel berZnul taZarSi restavracia<br />
SesaZlebeli iyo Tu mTlia nisa da misi<br />
detalebis moxazulobaTa dasadgenad<br />
sakmao raodeno bis fragmentebi moipoveboda.<br />
romaul nangrevebSi SesaZ lebeli<br />
iyo agu ris wyobis konstruqciuli<br />
gamagrebiT Semofargvla da marmarilos<br />
de ko ris detaluri restavraciisgan<br />
Tavis ari deba. gansxvavebuli iyo<br />
Sua saukuneebis nagebobebisa da renesansuli<br />
arqiteqtu ris viTareba. milan-<br />
Si sforcas sasaxlis restavracia da<br />
rekonstruqcia (1893-1905 ww.) ramdenime<br />
Semonaxul dokuments efuZneboda,<br />
romlebic frangul arqivebSic ki iqna<br />
sur. 7.15. san markos<br />
kampanile veneciaSi<br />
1902 wels Camoingra da<br />
beltramis proeq tiT iqna<br />
aRdgenili, originalis<br />
msgavsad, `com’era e dov’era~.<br />
am koSks qalaqis xe dis<br />
mniSvnelovan elementad<br />
miiCnevdnen<br />
mignebuli. samuSaoebi moicavda renesansuli<br />
koSkis, tore di filaretes,<br />
rekonstruqcias, romelic 1480 wels<br />
aages da 1521 wels daangries, radgan<br />
es Zeglis mTlianobis arsebiTi niSani<br />
iyo. rekonstruqciis dros belt ramim<br />
garkveuli nebismierobani dauSva, TviT<br />
ramde ni me metris cdomileba simaRleSi<br />
an ramdenime decimet risa detalebSi,<br />
radgan STabeWdilebis Tvis arsebiTi<br />
mTliani monaxazi da masebis moZraoba<br />
gaxldaT (Beltrami, 1905).<br />
boitosTan erTad beltramic iyo<br />
im komisiis wevri, romelic veneciis san<br />
markos kampaniles inspeqtirebisTvis, misi<br />
1902 wlis 14 ivliss Ca mo ngrevis Semdeg,<br />
dainiSna. rekonstruqciis Taobaze<br />
kamaTs ucxoeTSic gamoexmaurnen da<br />
mosazrebebi mkafiod orad gaiyo: aRdgenis<br />
mosurneebi da rekonstruqciis<br />
mowinaaRmdegeni. milanis natif xelovnebaTa<br />
akademiam moawyo konkursi Tanamedrove<br />
gadawyvetaze. upira tesi aRmoCnda<br />
kampani les Tavdapirveli saxiT aRdgenis<br />
survili, `Dov’era e com’era!~ (sadac iyo da<br />
rogorc iyo). es gansakuTre biT veneciis<br />
xedisTvis misi mniSvnelobiT iyo gamar-<br />
Tlebuli da misi, rogorc san-markos
sapirwonis, funqciiTac. es aseve aucilebeli<br />
iyo sansovinos unatifesi lojiis<br />
aRsadgenad, ro mel sac veneciisTvis<br />
simboluri Rirebuleba hqonda. yvela<br />
Tavdapirveli fragmenti sagulda gu lod<br />
Seg rovda, xolo rekonstruqcia arsebul<br />
do ku men tacias efuZneboda. bel tramis<br />
eva leboda koSkis rekonstruqciis<br />
pirveli proeqtis momza de ba, magram igi<br />
1903 wels gadadga. koSki 1910 wels rkina-betoniT<br />
da SebaTqaSebis gareSe dasrulda.<br />
misi Camongrevis pirdapiri Sedegi<br />
ve neciis yvela mniSvnelovani Senobis<br />
gamokvleva da bevri maTganis droebiTi<br />
gamag rebis Catareba iyo (Beltrami, 1903; milan,<br />
1903, venice, 1912).<br />
7.6.4. restavracia romSi<br />
XIX saukunis dasasruls italiis did<br />
qlaqebSi (milani, floren cia, neapoli,<br />
bolonYa) sagrZnobi gaxda osmanis<br />
parizis gavlena _ maTac imgvaradve moeqcnen.<br />
romi SedarebiT xeluxlebeli<br />
darCa, Tumca istori u li saxlebisa da<br />
sasaxleebis iers garkveuli cvlilebebi<br />
daetyo, Ta nac imdenad, rom gaisma<br />
kulturis sakiTxebSi CaxedulTa Civili<br />
(letarouilly, 1849; Brown, 1905). 1864 wlidan<br />
municipalitetma erTgvari kont rolis<br />
ganxorcieleba daiwyo. 1866 wels<br />
kanoniT akrZala arqiteqturuli an<br />
mxatvru li Rirebulebebis mqone Senobebze<br />
raimes miSeneba da es akr Zalva 1873<br />
wels kidev ufro gamkacrda. amave dros,<br />
axali gengegma romis, rogorc italiis<br />
gaerTianebuli samefos dedaqalaqis,<br />
statusis Sesabami sad, quCebis gafar-<br />
Toebas da samTavrobo Senobebis agebas<br />
Tavazobda. 1870 wels ga naT lebis saministrom<br />
daiwyo arqiteqturuli an istoriuli<br />
Ri re bu lebis mqone Senobebis<br />
aRnusxva, erovnuli an adgilobrivi<br />
mniSvne lobis kategoriis miniWebiTurT.<br />
antikuri Zeglebi aRiricxeboda antikur<br />
konservacia 259<br />
siZveleTa sammarTvelos, xo lo ufro<br />
mogviano xuroTmoZRvreba wm. lu kas akademiis<br />
mier. 1886 wlis Sexvedris kvalad,<br />
romisTvis 1887 wels axa li samSeneblo<br />
kodeqsi SemuSavda, romelic aRric xuli<br />
istoriuli Se nobebis dacvas aZlierebda.<br />
es nusxa 1912 wels, imave wlis sam-<br />
Seneblo kodeqsTan erTad gamoqveynda.<br />
1890 wels, romSi inglisuri sPaBis<br />
da franguli `Amis des monu ments”-is<br />
magaliTis midevnebiT, Camoyalibda istoriuli<br />
Senobebis aso ci a cia, `Associazione<br />
artistica fra i cultori di architettura” (am<br />
sazogadoebebs oficia luri urTierTkavSiric<br />
hqondaT). asociaciis wevrebi<br />
mTavrobis moxelee bic iyvnen, regionTa<br />
wargzavnilebic, damkveTnic, Accademias<br />
profesore bic da boitos, d’andrades<br />
da partinis msgavsi arqiteqtorebic.<br />
asocia ci is wevrebi monawileodnen administrirebaSi,<br />
samarTlebriv dacvaSi,<br />
is to riuli kvlevebis da restavraciis<br />
mxardaWeraSic; asociacia TviTve axdenda<br />
istoriuli Senobebis fiqsacias<br />
da am zadebda anazomebs. ganisa zRv ra<br />
Zeglebis sami kategoria:<br />
1. istoriuli an mxatvruli Rirebulebis<br />
mqone Senoba;<br />
2. istoriuli an mxatvruli Rirebulebis<br />
mqone Senoba an Senobis<br />
nawili, romelic SeiZleba gadatanil<br />
iqnas sxva adgilas, sa zo gadoebrivi<br />
gamoyenebis mizniT;<br />
3. xelovnebis istoriisTvis saintereso<br />
Senobebi.<br />
samarTlebrivi dacva, ZiriTadad,<br />
pirveli kategoriis SenobebisTvis iyo<br />
gaTvaliswinebuli. danarCeni adgilobrivi<br />
mmarTvelobis sazrunavi iyo. `Zegli~<br />
ganisazRvra farTo gagebiT, ker-<br />
Zod: `yvela Senoba, sazoga do eb rivi an<br />
kerZo, yvela periodis, an yvela nangrevi,<br />
romelic avlens mxa tv rul xasiaTs<br />
an inaxavs istoriul mexsierebas, iseve<br />
rogorc Seno bis yvela nawi li, yvela moZ-
260 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ravi an uZravi obieqti da yvela fragmenti,<br />
romelic amgvar xasiaTs atarebs.~ 241<br />
im restavraciebs Soris, romelsac<br />
asociaciam waukra xeli, iyo sa n ta maria<br />
in kosmedinis eklesia, san sabas eklesia<br />
da e.w. Torre degli Anguillara trastevereSi.<br />
santa maria in kosmedinis eklesia<br />
gviCvenebs, ras ganizraxavda boito<br />
1883 wels. eklesiis <strong>istoria</strong> romaul<br />
periodSi iRebs saTaves, xolo 1718<br />
wels juzepe sardim (1680-1753 ww.) mas<br />
barokuli fasa di, interierSi ki cru<br />
kamarebi gaukeTa. 1891 wels ganaTlebis<br />
saminist ros komisiis mier SemuSavda<br />
misi restavraciis proeqti (1893-1899<br />
ww.), ro melsac jovani batista jovenale<br />
(1849-1934 ww.), im dros Associazione-s<br />
Tav mj do mare, xelmZRvanelobda. radgan<br />
Senoba ganixileboda, rogorc `coc xali<br />
Zegli~ da ara muzeumi, wamoiWra kiTxva,<br />
romeli periodis saxiT unda aRedginaT<br />
igi da sabolood XII saukuneze SeTanxmdnen.<br />
XVIII sau kunis fasadi, sardis<br />
xuroTmoZRvrebis mSvenieri nimuSi, er-<br />
Tianad `aag li jes~. Catarda gulmodgine<br />
kvleva restavraciis damajere beli<br />
safuZv lis uzrunvelsayofad, Tumca<br />
bevri iseTi detali rCeboda, romelsac<br />
`interpretacia~ sWirdeboda. yvela<br />
axali ele men ti aRniSnul da daTari Rebul<br />
iqna, raTa maTi ganrCeva yofiliyo<br />
SesaZlebeli. gaimar Ta kamaTi imis Taobaze,<br />
moexsnaT da Cae nacvlebinaT Tu<br />
ara aslebiT ex integro fer we ruli dekoris<br />
naSTe bi, romlebic or sxvadasxva<br />
periods ganekuTvnebo da, magram bolos<br />
maTi in situ datoveba gadawyda. eklesiis<br />
mTavari fasa dis Tvis unda SerCeuliyo<br />
nimuSebad imave periodis Senobebi, rogoricaa<br />
san klemente, an san bartolomeo<br />
al’izola. SeirCa pirveli, Tumca meore,<br />
albaT, ufro axlos iyo origi nalTan.<br />
miuxedavad imisa, rom es restavra cia<br />
241 associazione artistica fra i Cultori di architettura,<br />
1896, ‘inventario dei monumenti di roma’. Annuario,<br />
rome, vi:22.<br />
jerac stilistur tradici as ganekuTvneba,<br />
igi, amave dros, avlens sruliad<br />
gacnobirebul tendencias boitos yaidis<br />
sakonservacio midgo misken.<br />
XIX-XX saukuneTa mijna arqeologiisadmi<br />
dainteresebiT aRiniSna _ ara<br />
mxolod italiaSi, aramed sxva qveyneb-<br />
Sic. pompei da herkulanumi gaiT xara da<br />
restavrirebul iqna, jer juzepe fiorelis,<br />
Semdeg ki ama deo maiu ris xelmZRvanelobiT.<br />
1893-1901 wlebSi romSi rodolfo<br />
amedeo lan Cia nim (1847-1929 ww.),<br />
arqeologma da topografma, gamosca Forma<br />
Urbis Romae, ar qeologiuri ruka, aTasian<br />
masStabSi, romelzec datanili iyo<br />
romis yvela antikuri naSTi. 1887 wels,<br />
profesorma guido baCelim wamoa yena<br />
winadadeba vrceli arqeologiuri arealis<br />
dacvisa kapito liumis borcvi sa da<br />
forum romanumidan dawyebeuli palatinis,<br />
domus aureusis, cirkus maqsi musis,<br />
karakalas Termebis da via apias samxreTi<br />
nawilis CaTv liT. romis kulturuli<br />
asociaciebis rCeva iyo am arealis parkis<br />
saxiT SenarCune ba, misi bunebrivi<br />
borcvebini niadagiT da saavtomobilo<br />
tran s portis akrZalviT; sinamdvileSi,<br />
es areali didi arqeologiuri gaTxrebis<br />
adgilad iqca. gaTxrebis direqtori 1878<br />
wlidan lanCiani iyo, xolo 1899 wlidan<br />
igi bonim Secvala. forumis mTeli are<br />
kapitoliumis borcvsa da titusis TaRs<br />
Soris romauli periodis donemde gaiTxara.<br />
san adrianis eklesia, mogviano <strong>arqiteqturis</strong><br />
moci lebiT, misi anti kuri<br />
sa xiT, Roman Curia Iulia-d aRadgines (1930-<br />
36). santa maria deli anjelis ekle si idan<br />
moxsnes karlo fontanas XVIII saukunis<br />
fasadi, raTa romauli di o k letianes<br />
droindeli Termebi gamoevlinaT. 1892<br />
wels beltramim gamoi kv lia panTeoni da,<br />
Zeglis stiluri mTlianobis aRsadgenad,<br />
XVII sauku nis ori samreklo moxsna.<br />
Tu gadavxedavT im xanas, romelic<br />
raskinisa da mori sidan boitosa da klemenamde,<br />
viole-le-dYukidan da skotidan
fon Smidtsa da partinim de grZeldeboda,<br />
Cven istoriuli Senobebis dacvis<br />
politikis ganviTare bis mniSvnelovan<br />
periods davinaxavT. am saqmianobaze<br />
Zlier gav lenas ax denda stilisturi<br />
restavracia, Tumca am midgomas konservacionistebi<br />
sul ufro metad utevdnen.<br />
es aris mZlavri teqnikuri da industriuli<br />
ganviTarebis da urbanuli<br />
centrebis zrdis periodi; es agreTve<br />
konservacia 261<br />
sur. 7.16. romis santa<br />
maria in kosmedinis<br />
barokuli fasadi.<br />
daproeqtebuli j. sa r dis<br />
mier, Camoxsnil iqna XIX-is<br />
restavraciis dros<br />
aris kvlevisa da arqeologiis periodi,<br />
xolo ramde nime qveyanam kulturuli<br />
memkvidreobis <strong>konservaciis</strong> kanonmdebloba<br />
da misi mravalgvari aspeqtis<br />
(koleqcie bi, xelovnebis nawarmoebebi,<br />
siZvele Ta Zeglebi, sazogadoebrivi<br />
Senobebi) momcveli saxelmwifoebrivi<br />
sistema SeimuSava. Tanamedrove sa konservacio<br />
Teoria da principebi imxanad<br />
Cayril saZirkvels efuZneba.<br />
sur. 7.17. romis santa maria<br />
in kosmedinis eklesia 1893-<br />
99 ww.-Si j. jovenales restavraciis<br />
Semdeg. fasadi<br />
aRdgenil iqna hopoTezebis<br />
safuZvelze. axali<br />
nawilebi gamoyofil iyo<br />
boitos mier gancxadebuli<br />
principebis Tanaxmad
8<br />
principebi da koncefciebi<br />
XX saukune, didwilad, wina saukuneebis<br />
memkvidreo bas emyareba, Tu m ca mas aseve<br />
sakuTari gansakuTrebu li identobac<br />
aqvs. XIX saukunis zo gi erTi ZiriTadi<br />
mimdinareoba, metadre romantizmi da<br />
istorizmi, dasru l da, Tumca, amave<br />
dros, xelovnebis istoriis wiaR, alois<br />
riglis, ervin panofskis, rudolf<br />
vitkoveris, julio karlo arganis da<br />
sxvaTa meoxe biT, grZeldeba ganviTreba,<br />
romelmac ufro globaluri mi d gomis<br />
axali, kritikuli safuZvlebi Seqmna.<br />
aris sxva mimarTulebebic mecnie rebis,<br />
teq nikis da industriis ganviTarebisa,<br />
ekonomikis, socialuri da politi kuri<br />
cxovrebis axali formebi, gaumjobesebuli<br />
komunikaciebi, mobilu ro ba da saer-<br />
TaSoriso TanamSromloba. yvelafer<br />
amasTan mWid rod dakav Si re buli <strong>konservaciis</strong><br />
moZraoba, Zveli Zeglebis da<br />
xelovne bis nimuSe bis SenarCunebis romantizmiT<br />
ganmsWvaluli survili ki<br />
aRar iyo, aramed vrceli disciplina,<br />
romelic saxelmwifo uwyebebis mieraa<br />
aRiarebuli da saerTaSo riso organizaciebis<br />
mxardaWeriT sargeblobs.<br />
dekartis, vikos, herderis, kantis, vinkelmanis,<br />
hegelis, marqsis, Spengleris,<br />
komtis, dilTis da nicSes memkvidreobam<br />
Secvala Rirebulebebisadmi Tanamedrove<br />
midgoma da yuradReba specifikurobasa<br />
da fardobiTobaze gaamaxvila. filosofiuri<br />
TvalsazrisiT, axali midgomisTvis<br />
damaxasiaTe belia, mag. anri<br />
bergsonis drois, gangrZobadobisa da<br />
SemoqmedebiTi evoluciis kon cef cia,<br />
huserlis fenomenologia, xolo mogvianebiT,<br />
struqtura lizmi da lingvis-<br />
263<br />
tika; yovelma maTganma gavlena iqonia<br />
restavraciis Teoriaze.<br />
gadasvla absolutur-RvTaebrividan<br />
fardobiT kulturul Rirebu lebebze<br />
fridrix vilhelm nicSes (1844-<br />
1900 ww.) ZiriTad TemaTagania. cno bilia<br />
misi gancxadeba: `Gott ist tot! (`RmerTi<br />
mokvda!~) da daazusta: (Wir baben ihn<br />
getötet! (`Cven movkaliT igi!~) (Gay Science,<br />
125). es gancxa debaa misi filosofiuri<br />
ganviTarebis sawyisi wer tili, gamoxatavs<br />
ra `nihilisturi imedgacrue bis~<br />
SiSsa da axal RirebulebaTa gaCenis<br />
saWiroebas. `Rmer Tis sikvdili~ Sei-<br />
Zleba gavigoT, rogorc umaRlesi, absolYuturi<br />
da u ni versaluri Rirebuloebe<br />
bis ganadgurebas mas Semdeg, rac<br />
XVIII sauku neSi wa moiWra kulturul<br />
mravalferovnebas Tan dakavSirebuli<br />
Rirebu le baTa fardobiTobis sakiTxi.<br />
amas kidev ufro metad gausva xazi<br />
roman tizmis epoqaSi individualobis<br />
win wamowevam. nicSesTvis, movlena,<br />
rome l sac umaRles RirebulebaTa ganadgureba<br />
moaqvs, saukeTesod sityviT<br />
`ni hilizmi~ gamoixateba da igi gaxda<br />
dasavluri istoriis fuZemdebeli gamocdileba<br />
(heidegger, 1989:183).<br />
martin haidegerma gamokveTa nicSes<br />
mosazreba, umaRlesi Rirebule bebis ganadgurebis,<br />
e.i. `RmerTis mokvdinebisas~,<br />
aucilebeliao moxerx des ar se bobis gangrZoba,<br />
riTac adamiani uzrunvelyofs materialur,<br />
fi zi kur, cnobiersa da sulier<br />
gangrZobadobas. 242 adamians, romel mac<br />
SeZlo am So kis gada ta na nicSe uwodebs<br />
242 heidegger, 1980b:257
“Übermensch.” sityvis zogadad Targmani _<br />
`ze ka ci~ ver gamoxatavs mis realur sazriss,<br />
rac gulisxmobs adamia nis myo fobas<br />
axal realobaSi, axali valdebulebebiT,<br />
romelTac `Zala uf lebis neba~ gansaz-<br />
Rvravs (heidegger, 1980b:247). Übermensch-i<br />
ver Caenacvle ba RmerTs da es, marTlac<br />
SeuZlebelia, Tu gaviT valiswinebT axal<br />
kul turul plYu ralizms, rac am `adamianismierma<br />
revolYuciam~ moitana: Zvel<br />
RirebulebebTan ukan dabrunebis gza<br />
aRar arsebobs.<br />
gardamwyveti swored `Zalauflebis<br />
nebaa~, rac Seesabameba adamia nis moTxovnilebas<br />
Tavad iyos pasu xis mgebeli<br />
sakuTar yofnaze da igi RirebulebaTa<br />
warmoqmniT usafrTxohyos. marTlac,<br />
`Zalauflebis neba~ RirebulebaTa warmoqmnis<br />
SesaZleblobis mizezicaa da<br />
saTavec. nicSe WeSmaritebas iseT Rirebulebad<br />
aRiarebs, ramac unda usafrTxohyos<br />
`Zalauflebis neba~-sTan mimyvanebeli<br />
nabijebi. magram WeSmariteba<br />
ar war moadgens RirebulebaTa uzenaes<br />
sazoms. nicSes sjera, rom am funq cias<br />
xelovneba kisrulobs (Will to Power, gaanalizebuli<br />
haide geris mier, 1980b:222).<br />
xelovneba, misi zogadi gansazRvrebiT,<br />
SeiZleba gavigoT, ro gorc adamianis<br />
nebismieri Semoqme debiTi aqtivoba; igi<br />
yofierebis ZiriTa di maxasia Tebelia.<br />
amgvarad, xelovneba `Zalauflebis nebis~<br />
yvela ze gam W virvale da ucnobilesi<br />
formaa, rasac Semqmne li, Tu<br />
mwarmoebeli naTlad unda aRiqvamdes.<br />
igi ufro faseulia, vidre WeSmariteba<br />
da Tanamedrove samyaroSi SesaZlo nihilizmis<br />
sapirwonea. aq igi xelovnebas<br />
ganixilavs ara rogorc kulturis<br />
gamoxatulebas, aramed rogorc `Zalauflebis<br />
nebis~ demonstracias (heidegger,<br />
1989:86, 162).<br />
martin haidegeri (1889-1976 ww.) sagangebod<br />
Caufiqrda xelovnebis nawarmoebis<br />
koncepcias. igi edmund huserlis<br />
(1859-1938 ww.) mowafe da erT-erTi<br />
principebi da koncefciebi 263<br />
yvelaze gavleniani Tanamedrove moazrovne<br />
iyo, romelmac adre ve dasaxa<br />
sakuTari mimarTuleba, upiratesad,<br />
naSromiT `yofiereba da dro” (1927 w.).<br />
mis fuZemdebel narkvevSi `xelovnebis<br />
nawarmoebis warmo So ba” (1935-36 ww.), igi<br />
xazs usvams xelovnebis nawarmoebis Tvisobriobas,<br />
rogorc gansakuTrebuli,<br />
Cveulebrivi sagnisa Tu xelsawyosgan<br />
gansxvave buli naqmnisa (heidegger, 1980a).<br />
Sesa ba misad, adamians SeiZleba hqondes<br />
Se moqmedebiTi unari, rac xelovnebaSi<br />
aisaxeba. 243 SemoqmedebiTi pro ce sis ga nxilvi<br />
sas, haidegeri adarebs erTmaneTs<br />
`sagnis,~ `xelsawyos~ da `xelov nebis<br />
nimuSis~ sazrisebs. Tu sagani mxolod<br />
`sagania~, is ar gulisxmobs muSaobis<br />
process; igi SeiZleba iyos xis an kldis<br />
Camonatexic iyos. amis sapirispirod,<br />
xelsawyo muSaobis Sedegia, magram xelsawyos<br />
mizani mis miRma rCeba, radgan misi<br />
daniSnulebaa iyos iaraRi gansakuTrebuli<br />
miz nis misaRwevad. amgvarad, Tavad<br />
xelsawyo araferia misi vargisianobis<br />
gareSe da misi Semadgeneli masalac am<br />
mizansaa `morgebuli.~ xelovnebis nimu-<br />
Si gansxvavdeba sagnebis am ori tipisgan,<br />
radgan igi warmoadgens mu Saobis Sedegs,<br />
romlis mizani Tavad igia; igi avTenturi<br />
SemoqmedebiTi procesis meoxebiT<br />
xdeba da Tavisi nivTieri Semadgenlobi-<br />
Tac ki unika luria, rogorc xelovnebis<br />
qmnileba, romlis myofobaSi `moxdeba~<br />
WeSma riteba (heidegger, 1980a).<br />
amgvarad, xelovnebis nimuSi SemoqmedebiTi<br />
procesis Sedegia da ra wams<br />
Seiqmna, igi `wamomarTavs qveynierebas.” 244<br />
243 sainteresoa nicSes mosazrebebis Sedareba<br />
frangi filosofosis anri bergsonis<br />
koncefciasTan, romelmac daupirispira<br />
darvinis Teorias “élan vital”-is “sasicocxlo<br />
impulsis~ cneba, rac aiZu lebs sicocxles<br />
gadala xos materiis daRmavali<br />
entropiuli dineba (Bergson, 1994, pirvelad<br />
gamoq ve y nebuli 1941 w.-s).<br />
244 heidegger, 1980a:31
264 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
qveyniereba, Tavis mxriv, qmnis miwas, romelic<br />
TavisTavad `uZalisx mevoa,~ magram,<br />
rogorc xelov ne bis nawarmoebis<br />
nawili, iZens sazriss mis SemoqmedebiT<br />
pro cesSi. xe lov ne bis nawarmoebis<br />
arsi mis WeSmari tebasa da poeturobaSi<br />
mdgomare obs; WeS maritebis dafuZneba<br />
unikaluri da istoriulia. xelovnebis<br />
na warmoebSi WeSmaritebis dadgineba niSnavs<br />
myofobis ise warmoCenas, arc manamde<br />
rom yofila da arc odesme ganmeordeba.<br />
245 amgvarad, miwa masalaa, risganac<br />
xe lovnebis nawarmoe bi iqmneba, xolo<br />
urTierTobaTa qveyniereba mis WeSma rite<br />
bas da sazriss Seicavs. rac Seexeba<br />
mecnierebas, haidegeris azriT, ra ime<br />
Tavdapir veli WeSmariteba ki ar arsebobs,<br />
aramed aRmoCena ukve cxadyofili<br />
WeSmari te bisa. rac ufro metad<br />
ixsneba xelovnebis na war moe bi Tavisi<br />
samyaroTi, miT ufro sxivmfeni xdeba<br />
igi; rac ufro sxivmfeni xdeba igi, miT<br />
ufro unikalu ria igi da euli da, Sesaba<br />
misad, ufro mni Svnelovanic. iseve rogorc<br />
xelovnebis nawarmoebi myofobas<br />
mxolod Sem qmnelis arsebobisas SeiZens,<br />
aseve misi SenarCuneba SemnarCunebels iTxovs.<br />
SeinarCuno xelovnebis nawarmoebi<br />
niSnavs, sazoga do e bis cno bi e rebaSi aaRorZino<br />
misi WeSmaritebis da sazrisis aRqma<br />
urTierTobaTa mismieri qveynierebis<br />
meSveobiT. Cven SegviZlia vilaparakoT<br />
`WeSmarite bis Semoq me de biT meurveobaze~<br />
(die schaffende Bewahrung der Wahrheit`).<br />
am mimarTebiT jorj Stainerma aRniSna:<br />
`xelovneba ar aris, rogorc platonTan<br />
an kar te zi a nul realizmSi, realobis imitacia.<br />
igi ufro metadaa realuri. xo lo<br />
haidegerma am paradoqsis wvdomiT ukan<br />
moitova tradiciuli esTeti ka~ (steiner,<br />
1992:135).<br />
nicSe da haidegeri aRniSnaven, rom<br />
kulturuli procesebi, romel Tac RirebulebaTa<br />
da wesrigTa rRveva moitana,<br />
ar SeiZleba ganxorciel des erTi<br />
245 heidegger, 1980a:48<br />
socialuri jgufis, an Tundac erTi<br />
saxelmwifos farglebSi, isini ufro<br />
farToa da SeiZleba, sul cota, mag.,<br />
mTel evropas moicav des. magram es<br />
rodi niSnavs, rom procesi, romelic<br />
erT romelime kul tu rul samyaroSi<br />
mimdinareobs, SeiZleba sakmarisi iyos,<br />
misi Sedegebis sa erTaSoriso doneze,<br />
sxva kulturebSi gadatanis gasamarTleblad,<br />
Tu maT msgavsi procesebi ar gamoiares<br />
(heidegger, 1989:184). Sesabamisad,<br />
mar Te bu li ar iqneboda sxva kulturebisTvis<br />
mogvexvia Tavs RirebulebaTa<br />
is toriulobis da fardobiTobis koncepciebi,<br />
romelnic evropis konteq st Si<br />
ganviTarda; Teoriulad, yovelma kulturulma<br />
regionma TavTavisi procesebi<br />
unda ganvlos da Sesabamisi Rirebulebebi<br />
gansazRvros.<br />
meore msoflio omis Semdgom C.<br />
brandis mier damuSavebul restav raciis<br />
TeoriaSi dawvrilebiTaa gadmocemuli,<br />
Tu ra moaqvs Semoqmedebi Ti procesis<br />
ase gaazrebas xelovnebis nawarmoebebis<br />
<strong>konservaciis</strong>a da restavraciisTvis<br />
(Brandi, 1963 w.). am TeoriaSi<br />
CamonakvTulia yovelive, rac am<br />
koncefciebidan gamomdinareobs da is<br />
Tanamedrove restavraciisa da <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />
erTi umTavres amosaval-<br />
Tagania. mniSvnelovania, rom brandi<br />
SemoqmedebiT process kulturul RirebulebiT<br />
Sefasebebze maR la ayenebs<br />
da mas miukerZoeblad ganixilavs, ris<br />
gamoc is potenciurad misi sakuTari<br />
kulturuli garemos miRmac xdeba misaRebi.<br />
manamde ki kon ser vaciis Tanamedrove<br />
Teoriis pirveli, Tavis TavSi<br />
dasrulebuli safu Z veli riglis mier<br />
xelovnebis nawarmoebis mis istoriul<br />
ganzomilebaSi gansazRvrebam, `istoriu<br />
li Zeglis~ gansazRvrebama da memkvidreobismieri<br />
Rirebulebis kritikulma<br />
analizma Seuqmna.
8.1 alois rigli da “Denkmalkultus”<br />
(ZeglTa Tayvaneba)<br />
1856 wlidan mokidebuli avstriis centraluri<br />
komisia Tavisi saqmi a nobis<br />
Sedegebs regularul bYuletenSi aqvey<br />
nebda. 246 1902 wlis ianvarSi mis redaqtorad,<br />
vilhelm kubiCekTan erTad, alois<br />
rigli (1857-1905 ww.) da i niSna. 1903<br />
wels rigls SesTavazes, gamxdariyo centraluri<br />
komisiis wevri da imave wels<br />
igi mTavar mcvelad dainiSna. igi swavlobda<br />
iuris prudencias, filosofias,<br />
<strong>istoria</strong>s da xelovnebis <strong>istoria</strong>s da<br />
ganaTle ba romSi daasrula. 1886 wels<br />
igi xelovnebisa da mrewvelobis avstriis<br />
muzeumSi miiRes, Semdeg universitetis<br />
leqtori gaxda, xolo 1897 wels _<br />
xelovnebis istoriis profesori. misi<br />
Sromebi gansakuTre buli obieqti vizmiT<br />
gamoirCeoda da Tumca igi mxolod<br />
48 wlisa gardaicvala, man xe lovnebis<br />
<strong>istoria</strong>Si mniSvne lovani wvlili Seitana.<br />
man warmoaCina evro pu li da aziuri<br />
civilizaciebis saerTo niadagi da<br />
aRmo savluri xelov nebis istoriis kvlevas<br />
axleburi safuZveli gauCina (riegl,<br />
1891). `Die Stilfragen”-Si (stilis sakiTxebi),<br />
man warmoaCina elinuri, elinisturi,<br />
ro ma u li da aRmosavluri ornamentis<br />
umTavresi motivebis ganviTarebis<br />
is toriuli uwyvetoba (riegl, 1893; olin,<br />
1992). kulturuli mem kvidreobis konser<br />
vaciis samsaxur Si misi xanmokle, magram<br />
intensiuri moRvaweoba moi cavda<br />
mudmiv mogzau robas avstro-ungreTis<br />
imperiis _ avstri is, tiro lis, dalmaciis<br />
da bohemiis _ sxvadasxva nawilebSi.<br />
igi regula rulad aqveynebda centraluri<br />
komisiis muSaobis angariSebs<br />
da memkvid re o bis Rirebu le baTa da<br />
restavraciis Teoriis pirveli sistematiuri<br />
analizic dawera (riegl, 1903;<br />
246 mittheilungen der Kaisel. Königl. Central-Commission<br />
zur Erforschung und Erhaltung der Baudenkmale,<br />
i Bd., wien, 1856<br />
principebi da koncefciebi 265<br />
Bacher, 1995; scarrocchia, 1995).<br />
riglis nafiqris erT-erTi sakvan-<br />
Zo Tema Kunstwollen-ia, romlis Tar gmna<br />
`formis neba~-d an `saxelovno neba~-d<br />
bolomde ver asaxavs am sity vis sazriss<br />
(holly, 1984:74), Tumca igi ramdenadme<br />
Tanxvdenilia nicSes `Za la uf lebis nebas.~<br />
germanuli sityvis “wollen” mniSvneloba<br />
xelovnebasTan mi marTebiT, Sei-<br />
Zleba gagebu li iyos, rogorc `tendencia<br />
xelovnebisken.~ doq torma gertrud<br />
tripma, avstri is Bundesdenkmalamt-is<br />
yofilma direq tor ma ganmarta misi<br />
mniSv ne loba anri bergsonis koncepciiT<br />
“élan vital”-is (`sasicocxlo mamoZravebeli<br />
Zala~ an `sasicocxlo impulsi~)<br />
cnebiT. Ta vad rigli ki amtkicebs, rom<br />
igi pirveli iyo, vinc moifiqra `xelovnebis<br />
Teleologiuri koncefcia~<br />
(e.i. misi saboloo mizezebis gansazRvra<br />
moax di na) da romelmac dainaxa xelovnebis<br />
nimuSi, rogorc `nayofi garkveu li<br />
mizandasaxuli Kunstwollen-isa, rome lic<br />
xmarebasTan, masalasTan da teqnikasTan<br />
urTierTWidilis Sedegad aRmocendeba~<br />
(Gebrauchszweck, Rohstoff, Technik), e.i. im<br />
sam faqtorTan, rac zemperis xelovnebis<br />
TeoriaSi iqna win wa moweuli (riegl,<br />
1927:9). amdenad, rigli gansakuTrebul<br />
mniSvnelobas ani Webs mxatvris SemoqmedebiT<br />
azrovnebas funqcionalur,<br />
konkretul da te q nikur mosazrebebTan<br />
mimarTebiT (olin, 1992:72; riegl, 1927:9).<br />
Kunstwollen (an künstlerisches Wollen) pirvelad<br />
`Stilfragen”-Si gamoCnda, xolo Semdgom<br />
`Spätrö mi sche Kunstindustrie”-Si iqna<br />
gansazRvruli. misdevda ra istoriulobis<br />
Ta na med rove koncef cias, rigli<br />
xedavs yovel calkeul periodsa da<br />
kul turas TavTavianTi pirobebiTa da<br />
moTxov nebiTurT, romelTa wiaR gamoikve<br />
Teboda mxatvruli nawarmis xasiaTi<br />
da romelnic xelovnebis isto ri kosma<br />
aucileblad unda icodes, raTa epoqis<br />
mxatvruli Rirebulebebi gan sazRvros.<br />
Tavis kvlevaSi man aCvena, rom gvianro-
266 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
maul periods, ro melic, Cveulebriv,<br />
adreul epoqebze udaresad miiCneoda,<br />
sakuTari maxa si a Teblebi aqvs, unda gvesmodes,<br />
raTa saTanadod Sefasdes Sesabamisi<br />
xe lov neba. rigli xelovans Tavis<br />
drosa da kulturasTan akavSirebs, romel<br />
Ta wiaR is qmedebs, rogorc amRebi<br />
da rogorc wvlilisSemtani.<br />
avstriaSi sakonservacio samsaxurebis<br />
reorganizaciis farglebSi,<br />
rigls SeukveTes daewera Sroma, sadac<br />
gansazRvruli iqneboda samuSaos Te oriuli<br />
aspeqte bi. misi kvlevis Sedegebi<br />
gamoqveynda saxelwodebiT `Der moderne<br />
Denkmalkultus, sein Wesen, seine Enstehung”<br />
(`Zeglis Tanamedrove Tay va neba: misi<br />
arseba da misi warmoSoba~; riegl, 1903).<br />
restavraciis principe bis ganviTarebis<br />
istoriuli mimo xil vis Semdeg, igi<br />
gansazRvravs Tana med rove konservaciasTan<br />
dakavSirebul Rirebulebebs da<br />
koncefciebs da ganasxvave bs `ganazrax<br />
Zeglsa~ (gewollte Denkmal) da `winaswar<br />
ganuzraxvel Zegls~ (ungewollte Denkmal).<br />
zemoxsenebulidan pirveli, gamiznuli<br />
rogorc memoriali (Denkmal,<br />
sityva sity viT `simbolo fiqrisTvis~),<br />
misi uZvelesi da yvelaze zogadi mniSvnelobiT,<br />
warmoadgens `adamianis qmnilebas,<br />
aR mar Tuls sagangebod, raTa<br />
momavali Taobebis mexsierebaSi samudamod<br />
Se moinaxos winaparTa diadi saqme<br />
da xvedri.” 247 ukanaskneli ki, Sesdgeba<br />
ra `xelovnebis da istoriis ZeglTagan~<br />
(die Kunst- und historischen Denkmale), axa li<br />
koncefciaa, romelic exeba nagebobebs,<br />
247 riegl in Bacher, 1995:55. jovani karbonara,<br />
Tumc Rebulobs riglis Semota nil ganyofas,<br />
SeniSnavs, rom etimologiurad<br />
`Zegli~ (monument) niSnavs sabuTs, anderZs.<br />
es sityva ara mxolod `ganzrax Zeglebs~,<br />
aramed sxvag var `sabuTebsa~ da sagnebsac<br />
miemarTeba. amitomac, marTebulia `Zegli~<br />
Zvel frag mentsa an xelsawyos, TviT istoriul<br />
qalaqs vuwodoT, misi sa zo gadoeb<br />
rivi monumentebiTa da mokrZalebuli<br />
sacxovrebeli ubnebiTac (Carbonara, 1997:12)<br />
Tavdapirvelad aSenebuls Ta visi drois<br />
praqtikuli Tu ideuri saWiroebebis<br />
dasakmayofileblad da is toriuli Rirebulebis<br />
mqoned mxolod Semdgom miCneuls<br />
da, amitomac, Ta namedrove aRqmazea<br />
damokidebuli (rogorc “monument<br />
historique” safran geT Si).<br />
ganixilavs ra am koncefciebis zogad<br />
ganviTarebas, rig li aRniS navs, rom Zvelad<br />
Zeglebi, ZiriTadad, ganazraxi iyo.<br />
Zvel aRmosavleTSi, Cveulebriv, isini<br />
calkeuli pirov nebebis, an ojaxebis<br />
mier aRimarTebo da, xolo antikur saberZneTsa<br />
da romSi isini ufro zogad,<br />
patriotul in teresebs iTvaliswinebda,<br />
rac ufro xangrZliv aqtualobas<br />
uzrun vel yofda. istoriuli Zeglis<br />
cneba, misi zogadi mniSvnelobiT, italiuri<br />
aRor Zinebis droidan moyolebuli<br />
arsebobs da maSinve moxda `mxatvruli<br />
Zeglebis~ da `istoriuli Zeglebis~<br />
erTmane Tis gan gamocalkevebac. kulturis<br />
istoriis damkvidrebis kvaldakval,<br />
yuradReba TviT mcire deta lebis<br />
da fragmentebis istoriul Rirebulebas<br />
mieqca, rogorc kultu ruli<br />
memkvidreobis Seucvlel nawilebs;<br />
gansakuTrebiT es XIX saukune ze iTqmis,<br />
rodesac jer kidev hqondaT yvela<br />
periodSi xelovnebis abso luturuli<br />
Rirebulebis rwmena. amasTan, istoriuli<br />
Rirebuleba Tanda Tan evolYuciur<br />
Rirebulebad iqceva, siZvelis Rirebulebad,<br />
sadac deta lebi ukiduresad<br />
umniSvneloa. ase rom, siZvelis Rirebuleba<br />
yvelaze axalia da sinamdvileSi<br />
XIX saukunis boloTi TariRdeba. 248<br />
miRebuli Rirebulebebis Tavmosayrelad,<br />
rigli maT or ZiriTad jgu fad<br />
yofs:<br />
1. memorialuri Rirebulebani: siZvelis<br />
Rirebuleba, istoriuli Ri rebuleba<br />
da ganazraxi memorialuri<br />
Rirebuleba (Erinnerungswerte: Alter-<br />
248 riegl, 1903:16
swert, historischer Wert, gewollter Erinnerungswert);<br />
da<br />
2. dRevandeli Rirebulebani: gamoyenebiTi<br />
Rirebuleba, mxatvruli<br />
Ri re buleba, siaxlis Rirebuleba<br />
da SefardebiTi mxatvruli Ri rebuleba<br />
(Gegenwartswerte: Gebrauchswert,<br />
Kunstwert, Neuheiswert, relativer<br />
Kunstwert).<br />
xelovnebis nawarmoebi zogadad ganisazRvreba,<br />
rogorc `adamianis qmni leba,<br />
romelsac SeiZleba xeliT SevexoT,<br />
davi na xoT an movusminoT da ro melsac<br />
mxatvruli Rirebu leba aqvs~; istoriuli<br />
Zegli aris nebismie ri namuSevari,<br />
romelsac istoriuli Rirebuleba aqvs.<br />
ganixilavs ra is torias, ro gorc xazobriv<br />
process, rigli aRniSnavs: `Cven<br />
is toriuls vu wodebT yvelafers, rac<br />
arsebula da aRar aris; Tanamedrove<br />
gagebisa mebr, rac arsebula veRarasdros<br />
iqneba da yvelaferi, rac arsebula<br />
evo lYuciis jaWvis moucilebeli<br />
rgolia.” 249 TanamedroveobaSi warsulis<br />
ne bis mieri adamianis qmedeba da xvedri,<br />
Tuki is riTimea damowmebuli, is toriuli<br />
Rirebulebis mqoned miiCneva.<br />
imis gaTvaliswinebiT, rom ar arsebobs<br />
xelovnebis nawarmoebTa Se fa sebis<br />
sayovelTaod absoluturi kriteriumebi,<br />
gardasu li epoqebis xe lo v nebis<br />
Rirebuleba mxo lod imdenad SeiZleba<br />
Sefasdes, ramdenadac igi axal Kunstwollen-s<br />
Seesabameba da, aqedan gamomdinare,<br />
unda ganixile bo des, rogorc Cveni<br />
Tanadrouli Rirebuleba. mxatvruli<br />
Rirebuleba ukve aRar aris memorialuri<br />
Rirebuleba da zusti mniSvnelobiT,<br />
igi arc unda Sediodes Zeglis cnebaSi.<br />
`rogorc ganazraxi, ise winaswar<br />
ga nu zraxveli Zeglebi memorialuri<br />
RirebulebiT xasiaTdeba da orive Sem-<br />
Tx vevaSi Cven gvainteresebs namuSevris<br />
Tavdapirveli, daumaxinjebeli ie ri,<br />
249 riegl, 1903:2<br />
principebi da koncefciebi 267<br />
ranairic Semqmnelis xelidan gamovida,<br />
romlis aRdgenasac Cven vcdi lobT. da<br />
mainc, pirvel SemTxvevaSi, memorialuri<br />
Rirebuleba daZalebu lia (Tavsmoxvevulia)<br />
CvenTvis sxvebis (yofili avtorebis)<br />
mier, bolo Se m TxvevaSi ki, igi gansazRvrulia<br />
Cven mier.” 250 aRsaniSnavia,<br />
rom rigli `is toriulis~ koncefcias<br />
ise iyenebda, rogorc XIX saukuneSi<br />
iyo miRebu li. aqedan gamomdinare, mis<br />
sqemaSi `istoriuli Rirebuleba~ konkretul,<br />
calkeul etaps miemarTeba,<br />
romelsac Zegli warmoadgens, xolo siZvelis<br />
Rirebuleba ki _ im cvlilebebs,<br />
rac eroziiT da xangrZlivi xmarebiTaa<br />
gamowveuli, siZvelis patinis, mTlianobis<br />
naklebobis da formisa da fe ris<br />
Sladobis CarTviT. siZvelis Rirebuleba<br />
ufro mravlismom c ve lia da asocirebulia<br />
nangrevebTan da fragmentebTanac<br />
ki, romelTac raime is to ri u li Rirebuleba<br />
ar gaaCnia.<br />
garda maTi memorialuri Rirebulebisa,<br />
istoriu li Zegle bis umetesobas<br />
dRevandel cxov re basTan dakavSirebu<br />
li Rirebulebebi, kerZod, `gamoyenebiTi<br />
Rirebulebac~ aqvs. rodesac<br />
Senobebi eqspluata ciaSia, isini movlas<br />
da SekeTebas saWiroebs, raTa isini<br />
usafrTxo da ga mosayenebeli iyos,<br />
rac garkve ul cvlilebebsac gulisxmobs.<br />
imis gaTva liswinebiT, rom Rirebulebebs,<br />
Tumc nebismierad ver mivakuTvnebT,<br />
mag ram isini fardobiTia,<br />
aucilebe lia movZebnoT swori Tanafardoba,<br />
erT SemTxvevaSi SeiZleba gamoyenebiT<br />
Rirebulebas mivceT pirveloba,<br />
xolo me oreSi _ siZvelis Rirebulebas.<br />
251 rodesac warmoiqm neba konfliqti<br />
gamo yenebiT Rirebulebasa da istoriul<br />
Rirebu lebas Soris, Zeglisadmi<br />
mo pyrobisas, uwinaresad, siZvelis Rirebuleba<br />
unda miviRoT mxedvelobaSi.<br />
250 riegl, 1903:6f da Semd.<br />
251 riegl, 1903:43
268 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
rigli Tvlis, rom mTli a nobaSi, istoriuli<br />
Rirebuleba gamoyenebiT Ri rebu<br />
lebasTan SedarebiT ufro moqnilia.<br />
XIX saukuneSi Zeglebis dacva, ZiriTadad,<br />
emyareboda stilis pirvandelobas<br />
(mis isto riul Rirebule bas) da stilis<br />
mTlianobas (misi siaxlis Rireb u leba). 252<br />
Sesabami sad, stra tegia mdgomareobda<br />
bunebrivi daSlis kvalis yvela mocilebaSi<br />
da im simrTelis aRdgenaSi, rac<br />
Tavdapirvel ganazraxs Seesabameboda.<br />
konfliqti Rirebulebebs Soris<br />
mxolod XIX saukunis bolosken gamoaSka<br />
ravda, rodesac sul ufro meti<br />
mxardamWeri gamouCnda siZvelis Rirebulebas.<br />
es gansakuTrebiT TvalsaCino<br />
gaxda im SemTxvevebSi, rode sac Zeglebs<br />
ar SerCenoda Tavdapirveli forma da<br />
droTa ganmavlobaSi sti listuri cvlilebebi<br />
ganecada. radgan miCneuli iyo,<br />
rom istoriuli Rirebuleba, metwilad,<br />
ganpirobebuli iyo `Tavdapirveli mdgomareobis<br />
naTlad amocnobiT,~ xSirad<br />
miuRiaT gada wyvetileba yvela gviani<br />
cvli lebebis moSorebisa da ZeglisTvis<br />
Tavdapirveli saxis dabru ne bis Sesa xeb.<br />
aseTi gadawyvetileba damokidebuli ar<br />
yofila raime kvalis jerac ar sebobaararsebobaze,<br />
radgan TviT savsebiT miaxloebiT<br />
stilistur mTli anobas upiratesobas<br />
aZlevdnen gindac utyuar,<br />
magram stilisturad araerTgvarovan<br />
formebTan SedarebiT. axla aseT midgomas<br />
mkacrad daupi rispirdnen siZvelis<br />
Rirebulebis qomagebi. marTlac, istoriuli<br />
Senobi dan gviani periodebis<br />
yvela danamatisa da minamatis moSoreba<br />
yvelafris xelyofad aRiqmeboda, rasac<br />
ki siZvelis Rirebuleba ganasxeulebda<br />
da bu nebrivicaa, Tu brZola kidev ufro<br />
gamwvavda.<br />
riglma Tavisi Teoria Zalze abstraqtulad<br />
da dakumSulad Camoqna da<br />
misi Targmna arcTu advilia. man gavlena,<br />
ZiriTadad, germanulenovan qveynebze<br />
252 riegl, 1903:52<br />
da CrdiloeT evropaze iqonia da mis<br />
naazrevs jer kidev fuZem de bel mniSvnelobas<br />
aniWeben, metadre, avstriaSi<br />
<strong>konservaciis</strong> strategi is gansazRvrisas.<br />
sxva qveynebSi, italiis gamoklebiT,<br />
misi gavlena nak le bi iyo. misi Teoria<br />
Tanamed roveebma imis gamo gaakritikes,<br />
rom konser vaciis saboloo miznad man<br />
qmnisa da kvdomis bunebrivi cikliT<br />
`religi u ri tkboba~ dasaxa, radgan ukiduresobamde<br />
miyvanisas es <strong>konservaciis</strong><br />
TviTgauqmebis tolfasi iqneboda 253 .<br />
georg dehio gaxldaT is kaci, vinc,<br />
1905 wels strasburgis univer si tetSi<br />
sityviT gamosvlisas, gamoexmaura riglis<br />
Teoriis am aspeqtebs. igi daeTanxma<br />
mTlianobaSi ganviTarebis miseul aRweras<br />
da XIX saukune istorizmisa da istoriuli<br />
suliskveTeba mouwona, radgan<br />
aman konserva ci as realuri safuZveli<br />
Seuqmna. ai, <strong>konservaciis</strong> miznebis<br />
Taobaze ki de hio rigls ver daeTanxma;<br />
esTetikur-mecnieruli midgomis garda,<br />
auci le beliao ZeglTa Tayvanebis Sinagani<br />
motivaciac.<br />
`Cven ar vutarebT Zegls konservacias<br />
mxolod imitom, rom igi la ma zia,<br />
aramed imitom rom igi Cveni erovnuli<br />
myofobis nawilia. Ze glTa dacva siamovnebis<br />
Zieba ki araa, sasoebis gamovlenaa.<br />
esTeti ku ri da Tundac xelovnebis<br />
istoriis sjani cvalebadia; aq ki Rirebu<br />
lebis ucvalebeli ganmasxvavebeli<br />
Tviseba movipoveT” 254 .<br />
dehio amas Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />
meore mxares, mis socialur xa siaTsac<br />
amatebs. iTvaliswinebs ra arqiteqturuli<br />
memkvidreobis erov nul mniSvnelobas<br />
da liberalizmTan konfliqts, igi xazs<br />
usvams, rom ga batonebuli ekonomikuri<br />
sistemis da sakanonmdeblo CarCoebis<br />
pirobeb Si Zeglebis dacva advili ram<br />
rodia. pasuxSi dehio sTvis (gamoqveynda<br />
253 huse, 1984:128<br />
254 Dehio, 1905
1906 wels) rigli daeTanxma mas, rom XIX<br />
saukunes ar hqonia pasuxi dRe vandel<br />
kiTxvebze da rom <strong>konservaciis</strong> realuri<br />
motivacia altruis tul motivaciazea<br />
damokidebuli. amasTan, wminda nacionalisturi<br />
midgoma mas zedmetad Sez-<br />
Rudulad eCveneboda. misi azriT, dehio<br />
jerac ver ganTavi suf lebuliyo jadosgan<br />
XIX saukunis Sexedulebisa, romelic<br />
Zeglis mni Sv nelovanebas mis `istoriulobaSi<br />
eZiebda” 255 .<br />
rigli kargad acnobierebda <strong>konservaciis</strong><br />
saerTaSoriso tendenci ebs<br />
da aRniSnavda, rom gansakuTrebiT im<br />
qveynebSi, sadac memkvidreoba ar ganixileboda,<br />
rogorc `visime sakuTreba~<br />
konservacia ufro farTo moti va cias,<br />
`kacobriul grZnobas~ (Menschheitsgefühl)<br />
unda dafuZne boda; xolo na cionalisturi<br />
grZnobebi am ufro zogadi<br />
sabuTianobis Semadgeneli iq neboda. igi<br />
dabejiTebiT iTxovda <strong>konservaciis</strong>admi<br />
aseT, ganzogadebul midgomas, magali-<br />
Tad bunebis dacva mohyavda, rac TandaTan<br />
popularobas iZenda imdroindel<br />
germaniaSi da aRniSnavda, aq `egoizmis~<br />
bolo wveTma gza srul altruizms unda<br />
dauTmoso. amgvarad, igi Tavis adrindel<br />
das kv nas miubrunda: `amieridan<br />
Zeglebi Cven aRgvafrTovanebs rogorc<br />
mowmo ba, rom mimarTebaTa im uzarmazar<br />
sistemas (Zusammenhang), romelsac<br />
Cven Ta vadac mivekuTvnebiT, Cvenamde<br />
bevrad adre uarsebia da Seuqmnia” 256 .<br />
is aRi arebs, rom mas gauWirda epova<br />
swori sityva im grZnobis gamosaxatad,<br />
rac gvibiZgebs Cven kultad vaqcioT<br />
kulturuli memkvidreoba. TviT ra ci onaluri<br />
samarTlebrivi CarCos Seqmna da<br />
mis imedad yofnac ki SeuZ le beli iqneboda,<br />
Tu ara `iseTi grZnobis arseboba<br />
da sayovelTaod ga vr ce leba, romelic<br />
religiuri grZnobebis msgavsia, arc sa-<br />
255 riegl in huse, 1984:147<br />
256 riegl, 1905b in huse, 1984:147<br />
principebi da koncefciebi 269<br />
gangebo esTe ti kursa da istoriul ganaTlebazea<br />
damokidebuli, arc raime<br />
gansjismi er awon-dawonas eqvemdebareba.<br />
misi daukmayofilebloba ki sruliad<br />
au ta neli iqneboda.” 257 es SeiZleba iseTi<br />
adamianis mrwamsad miviCnioT, rom lis<br />
naazrma Tavis dros didad gauswro.<br />
8.2 avstriuli strategiis<br />
ganviTareba<br />
im ramdenime wlis ganmavlobaSi, rac<br />
riglma SesZlo avstro-ung reTis istoriuli<br />
nagebobebis <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />
emuSava, misi yuradReba, Zi riTadad, istoriuli<br />
Zeglebisadmi (Tan maTi transformaciis<br />
yovel eta p ze) saTanado pativiscemis<br />
xelSewyobas daeTmo. franguli<br />
restavra ci is da kYolnis sakaTedro<br />
taZris mSeneblobis gavlena avstriaSic<br />
iyo sagrZnobi. rigli sakmaod<br />
pragmatuli iyo, Sesabamisad, kompromisic<br />
mis Tvis misaRebi iyo, xolo sufTa<br />
konservacias igi SeuZleblad miiCnevda.<br />
ferweris gawmendac xom axaldroindeli<br />
intervenciaa, xolo Tu sazoga doebrivi<br />
nageboba kargavda dekoris raime nawils,<br />
mas samarTlianad mi a Cnda misi reproducireba<br />
(riegl, 1905:120). riglma Camoayaliba<br />
kedlis mxa tv ro bisadmi mopyrobis<br />
sami SesaZlo kategoria: `radikaluri,~<br />
`xelo v ne bis-istoriuli~ da `konservaciuli.~<br />
yvelaze `radika luri~ midgoma<br />
gu li s x mobda Zveli da dazianebuli<br />
mxatvrobis, yvela misi zadianad Sena r-<br />
Cunebas; `xelovnebis-istoriuli~ midgoma<br />
mdgo ma reobda kompromis Si, sa dac<br />
upiratesoba eniWeboda Tavdapirveli<br />
mxatvrobis, rogorc warsulis utyuari<br />
mowmis, konservaciasa da dacvas;<br />
`konservaci ul~ midgoma ki, mo iT xovda<br />
Tavdapir veli gamosaxulebebis Sevsebas<br />
da rekonstruqcias ise, ro gorc es<br />
odesRac iyo (ase esmodaT `konserva-<br />
257 riegl, 1905b in huse, 1984:147
270 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
cia~, raskinis gansazRv rebis sawinaaRmdegod,<br />
XIX saukunis Sua xa ne bis inglisel<br />
restavrato rebs).<br />
`radikaluri midgomisas~ dasaSvebi<br />
iyo gabzaruli kedlis an baT qa Sis<br />
SekeTeba, magram sruliad miRebeli _<br />
raime saxis interven cia Tavad mxatvrobaSi;<br />
xelovnebis-istoriuli midgoma<br />
umTavresad mxatvrobis Sla di fenebis<br />
dacvas, SenarCune bas da gamagrebas miiCnevda<br />
(avstriaSi Semd gom saamisod cvilis<br />
gamoyenebac mosinjes, Tumca Sedegi<br />
aradamakmayofi leblad iqna miCneuli,<br />
radgan zedapiri brWyviala rCeboa).<br />
rogorc Sesa Z lo kompromiss xelovnebisistoriulsa<br />
da konservaciul midgomebs<br />
So ris, rigli Tavazobda xeluxleb lad<br />
SeenaxaT originaluri mxatvroba, magram<br />
zemodan igi Tavdapirveli saxiT aRdgenili<br />
aslebiT daefaraT. es SesaZlebels<br />
gaxdida originalis Semowmebas, Tumca<br />
ver akmayofilebda im radikalebs, vinc<br />
daJinebiT moiTxovda kvdomis `SegrZnebas~.<br />
rogorc `reintegraciis~ an Tundac<br />
`integraciis~ ukidures SemTxvevas,<br />
rigli mi u TiTebda arqiteqturul<br />
sivrces, sadac dekoris mxolod<br />
nawili iyo Se mo r Cenili. Tu kedelze<br />
aRaraferi iyo, SeiZlebao misi axali,<br />
oRond Zvelis suliskveTebas harmoniulad<br />
SeTanxmebuli dekoriT Sevseba. Tu<br />
ga dawyde boda SemorCenili mxatvrobis<br />
gacxovleba `dRevandeli kaToli kuri<br />
suliskveTebis~ dasakmayofileblad,<br />
mTlianad gadaweraze ufro sa su rveli,<br />
intervenciis mxolod konturebis<br />
gamkveTrebiT Semofargvla iq ne bao.<br />
konservatorebs erCivnaT, ar gamoCeniliyo<br />
raime gansxvaveba origi nalsa<br />
da restavrirebul nawilebs Soris, magram<br />
xelovnebis istorikose bi (iseve,<br />
rogorc Tavad rigli) mniSvnelovnad<br />
miiCnevdnen damatebuli ad gi lebi TviT<br />
gamosaxulebazeca da Sesabamis angariS-<br />
Sic naTlad yofi liyo aRniSnuli 258 .<br />
258 mitteilungen der k k Zentral kommission, 3, F., 2.<br />
sazogadod, rigli momxre iyo minimaluri<br />
intervenciisa da sarestavracio<br />
Zeglis SesanarCuneblad sruliad<br />
aucilebeli zomebiT Semofar gvlisa.<br />
Tavis saqmianobaSi igi xelmZRvanelobda<br />
siZvelis Rirebulebis pa tiviscemis<br />
da Zeglebis udroo ngrevisgan dacvis<br />
principiT (mag., alt mYunsteris Sua saukuneebis<br />
samrevlo eklesiis mimarT adre<br />
miRebuli ga dawyvetile ba gadaisinja da<br />
SeinarCunes barokuli sakurTxeveli).<br />
1904 wels rigli monawileobda rTuli<br />
stratigrafiis mqone splitis romauli,<br />
Sua saukuneebSi qalaqad qceuli,<br />
diokletianes sasaxlis restavra ciis<br />
komisiaSi. igi wi na aRmdegi iyo peristilis<br />
SigniT sakaTedro taZris Suasaukunovani<br />
samreklos rekonstruq ciisa,<br />
Tumca sabolood igi mainc rekonstruirebul<br />
iqna. rigli splitis istoriul<br />
centrsac icavda, ro me lic, misi azriT,<br />
ar unda Sewirvoda mxolooden romis<br />
droindeli naS Tebis restavracias, rogorc<br />
sxvebi Tavazobdnen. igi aRniSnavda,<br />
rom an ti kuri xanis naSTebi imdenad<br />
mravalgvarad exlarTeba qalaqis Sua<br />
sau ku neebis da Tanamedrove nawilebs,<br />
rom am mTelis konservacia da `Seuda rebeli<br />
da Seucvleli atmosferos zemoqmedeba,<br />
rogorc mTlianoba, sul cota<br />
iseve saWiroebs dacvis kanons, rogorc<br />
mxolod antikuri sasaxlis naSTebis<br />
SenarCunebis wamZRoli mecnieruli<br />
interesi” 259 . aman xeli ver SeuSala mTeli<br />
rigi nagebobebis dangrevas, mTavari<br />
Zeglebis _ sakaTed ro taZris, baptisteriumis<br />
da sasaxlis dasavleTi karibWis<br />
gamosanTavi sufleblad. es qmedeba sanitariuli,<br />
mxatvruli da arqeologiuri<br />
Tval sa z ri siT iqna gamarT le buli.<br />
komisiis araerTi rekomendacia praq-<br />
Bd, wien, 1903, sp. 14-31<br />
259 ‘Bericht uber den diokletianischen Palast zu spalato’,<br />
Mitteilungen der k k Zentralkommission, 3, F., 2.<br />
Bd, wien, 1903, sp. 333-341 (Bacher, 1995:172ff da<br />
Semd.)
sur. 8.1 diokletianes sasaxle splitSi.<br />
samrekvlo XX s.-is damdegs aRadgines.<br />
sa saxlis SigniT Ria sivrce Senobebis<br />
dangrevisa da restavraciis Sedegad<br />
war moiqmna<br />
tikuli xasiaTisa iyo, magaliTad, xelaxali<br />
SeerTebisas, cementis magivrad,<br />
nake re bisTvis kiris duRabis gamoyeneba<br />
urCies 260 .<br />
rigls kargad esmoda, rom aucilebeli<br />
iyo mosaxleobis gaTviT cnobiereba,<br />
raTa xalxs ukeT gaego kulturuli memkvidreobis<br />
Rirebule ba ni. igi Tvlida,<br />
rom XIX saukunis istoriuli Rirebuleba<br />
waagavda `sa t kep ne las,~ romelic<br />
Seumzadebda gzas ufro daxvewil, xnovanebis<br />
Rire bu lebas, Rirebulebas XX<br />
saukunisa. avstriaSi misi saqme gaagr-<br />
260 rigli, a. moxseneba splitis Sesaxeb, 1902<br />
wlis 6 noemberi.<br />
principebi da koncefciebi 271<br />
Zela misma mowafema da mimdevarma, maqs<br />
dvorJakma (1874-1921 ww.), romelic Tavobda<br />
av striis mxatvruli da arqiteqturuli<br />
memkvidreobis aRwerilobis<br />
Sed ge nas, romelic qveyanaSi misi samarTlebrivi<br />
dacvis safuZveli gaxldaT.<br />
mi si pirveli tomi 1907 wels gamoqveynda<br />
261 . dvorJaki gaxda avstriis erTerTi<br />
wamyvani konservatori, romelic<br />
xels uwyobda bunebisa da garemos konservacias<br />
(Heimatschutz). istoriuli Zeglebis<br />
Sefasebisas is daadga Su a ledur<br />
gzas riglsa da dehios Soris, miiCnevda<br />
ra, rom garkveuli pat riotuli Rirebulebac<br />
dasaSvebi unda iyos. misi `Katechismus<br />
der Denkmal pflege” (ZeglTa dacvis<br />
kaTexizmo), centraluri komisiis mier<br />
1916 wels ga moqveynebuli, farTo<br />
sazoga doebisTvis Zalze mniSvnelovani<br />
gamodga. am patara wignSi dvorJakma xazgasmiT<br />
aRniSna, rom konser vacia unda<br />
vrcel de bodes ara marto warsulis<br />
yvela stilze, aramed gansakuTrebuli<br />
yu radReba unda daeTmos adgilobrivi<br />
da istoriuli maxasiaTeblebis Sena r-<br />
Cunebasac, ramdenadac `Cven ar gvaqvs<br />
ufleba raime cvlileba Sevita noT,<br />
radgan aseTi Sesworeba, Cveulebriv, anadgurebs<br />
imas, rac mokrZale bul Zegls<br />
mis Seucvlad Rirebulebas sZens” 262 .<br />
igi mkveTrad ilaSqrebda mcdari<br />
restav raciis winaaRmdeg da mohya v da<br />
eklesiebis interieris restavtaciis<br />
mTeli rigi magaliTebisa _ mag., ensis samrevlo<br />
eklesia _ an stilisturi restavraciisa<br />
_ mag., iakobs kirxe laibaxSi,<br />
slatinanis samrevlo eklesia bohemiaSi,<br />
an klosternoY burgis saabatos eklesia,<br />
sadac yovelive barokuli moSales<br />
da neogo Turi formebiT Secvales. man<br />
Seadgina zogierTi im ZiriTadi safrTxis<br />
sia, rac emuqreboda istoriul Zeglebsa<br />
da istoriul teritoriebs,<br />
261 Dvorak m., 1907, Österreichische Kunsttopographie<br />
262 Dvorak, 1915:28
272 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ro gorc soflad, ise qalaqebSi da xazi<br />
gausva, rom erovnuli memkvidreo bis<br />
dacvaze yvelaa pasuxismgebeli, iqneba<br />
es xelovnebis calkeuli nimu Si, interieri,<br />
istoriuli nageboba, qalaquri<br />
landSaftis konserva ciuli gegmareba<br />
Tu bunebis dacvao. koncefcia, romlis<br />
arsi kultu ruli memk vi d re o bis<br />
yvela sferos konservacia iyo, sxvebmac<br />
gaiziares, maT ricxv Si adolf loosma<br />
(1870-1933 ww.), romelic Tavis 1907 wels<br />
gamoqveynebul werilSi (loos, 1919) arqiteqturaSi<br />
Tanamedrove mimdinareobas<br />
gamoeqoma ga. am koncepciis Tanaxmad,<br />
memkvidreobis cneba gafarTovda da ara<br />
Tu Ze g li an bunebis mniSvnelovani obieqti<br />
moicva, aramed istoriuli arealebi<br />
da mTeli landSaftebi, rac <strong>konservaciis</strong><br />
strategiis safuZve li gax da.<br />
8.3 “Restauro scientifico”<br />
(mecnieruli restavracia)<br />
1910 wels, Associazione artistica fra i cultori<br />
di architettura-s wevrebis mier mowyobil<br />
anazomebis gamofenaze, axlad dadgenilma<br />
pre zidentma gusta vo jovanYonim<br />
(1873-1947 ww.) yuradReba gaamaxvila<br />
isto ri ul qalaqebSi `mci re <strong>arqiteqturis</strong>~<br />
mniSvnelobaze urbanuli qsovilis<br />
xangrZlivad SesanarCuneblad, rac<br />
mniSvnelovani Tema gaxda, rodesac mas<br />
romis geg ma rebaze mouwia muSaoba. igi<br />
1927-1935 wlebSi romis arqi teqturis<br />
sko lis direqtori iyo, misi mecadineobiT<br />
Seiqmna <strong>arqiteqturis</strong> damoukidebeli<br />
fakulteti, sadac igi 1935-1947<br />
wlebSi istoriuli Zeglebis restavracias<br />
aswavlida. pedago giuri moRvaweobisas<br />
da Tavis nawerebSi jovanYonim<br />
Ca mo a ya liba Ta na medrove italiuri<br />
<strong>konservaciis</strong> principebi, sadac winaa wamoweuli<br />
kritikuli, mecnieruli midgoma,<br />
ramac safuZveli Seumzada “restauro<br />
scientifico”-s (`mecnieruli restavtacia~).<br />
es strategia mieyeneboda ara mar to `Zeglebs,~<br />
aramed, sazogadad, istoriul<br />
nagebobebsac da, amas Ta nave, istoriuli<br />
urbanuli arealebisadmi axal midgomasac<br />
ki misca da sabami.<br />
iozef herman StYubenis (1845-1936<br />
ww.) principebma, romlis Der Städte bau-<br />
Si (1890 w.) naTqvamia, rom Tanamedrove<br />
qalaqma istoriul qalaqSi un da gaagr-<br />
Zelos ganviTareba, arsebuli pirobebis<br />
saTavisod ga mo yenebiT, roms, 1908<br />
wlis gengegmis mixedviT, damatebiTi<br />
miWra-moWra da axali gze bis gayvana<br />
moutana. jovanYoni jer kidev 1913 wels<br />
kritikulad mi udga am g var winadadebas.<br />
is xedavda konfliqts or koncefcias,<br />
cxov re ba sa da <strong>istoria</strong>s Soris, romelnic<br />
gansxvavebul midgomas saWiroebda.<br />
erTi gu li s x mobda Tanamedrove ganviTarebis<br />
da Tanamedrove cxovrebis<br />
moTxov ne bis dakmayofilebas, meore<br />
ki istoriuli da mxatvruli Rirebulebebis<br />
da Zveli qalaqebis garemos pativiscemas.<br />
igi miiCnevda, rom `mci re<br />
arqi teq tura~ ukeT gvisaxavs ubralo<br />
adamianebsa da maT mizanswraf vas, vidre<br />
mniSvne lovani, brwyinvale sasaxleebi.<br />
romSi iyo Catarebuli Quartiere del Rinascimento-s<br />
(renesansis kvartali) istoriisa<br />
da urbanuli qsovilis ti po logiis<br />
farTo kvleva da isic gamokveTda, rom<br />
qalaqi droSi ganviTa r da da sxva dasxva<br />
stili sxvadasxva periodSia Semotanili.<br />
msgavsad ka mi lo zi te si (sitte, 1889),<br />
jovanYonic xazs usvamda vizualursa<br />
da cxo vel xatul Ri rebulebebs da im<br />
mraval ucabed moulodnelobas, rasac<br />
warmoqmnis um didresi sasaxleebis da<br />
`mcire <strong>arqiteqturis</strong>~, `arqiteqtu ruli<br />
pro zis~ dapirispireba, rac guldasmiT<br />
Seswavlas saWiroebda.<br />
futurizmisa da funqcionalizmis<br />
gegmarebiTi ideebis batonobis periodSi,<br />
jo va nYonis xSirad marto<br />
uxdeboda istoriuli qalaqebis dac va.<br />
kompro misis misaRwevad, man SeimuSava
istoriuli teritoriebis mof rT xilebiT<br />
mo der nizaciis Teoria, romelsac<br />
“diradamento edilizio” (urbanu li qso vi lis<br />
”SeTxeleba~) ewoda (Giovannoni, 1913). es<br />
gulisxmobda trans portis ZiriTadi<br />
nakadebis am raionebisTvis mocilebas,<br />
aq axali quCebis gaWrisgan Tavis Sekavebas,<br />
socialuri da higienis pirobebis<br />
gaumjobese bas da istoriuli nagebobebis<br />
konservacias. amis misaRwevad man<br />
wamoa yena winadadeba daengriaT nakleb<br />
mniSvnelovani Senobebi, raTa gaenTavisuf<br />
lebinaT adgili aucilebeli samsaxurebisTvis<br />
263 . jovanYoni konsul ta-<br />
263 sainteresoa jovanYonis midgomis Sedareba<br />
1933 wels aTenSi Catarebu li Ciam-is<br />
Sexvedris daskvnebTan. es daskvnebi, mogvianebiT<br />
gamoqveynebu li le korbuzYes mier<br />
(La Charte d’Athènes, 1941-42, ix. agreTve le<br />
Corbusier, 1957), aRiarebda, rom warsulis<br />
arqiteqturul Rirebule bebs unda Cauta rdes<br />
konservacia, Tu es `saerTo interesebs~<br />
Seesabameba da ar gulisx mobs imas, rom iqaurma<br />
macxovreblebma arajansaR pirobebSi<br />
unda icxov ron. ngrevis Tavidan asacileblad,<br />
SemoTavazebu li iyo transportis Ziri<br />
Tadi moZraobis moSoreba mniSvnelovani<br />
isto ri u li raionebidan. Tu Zveli Senobebis<br />
dangreva sanitaruli an janmrTelo-<br />
principebi da koncefciebi 273<br />
sur. 8.2 via del mare romSi<br />
1930-iani wlebis dasawyisSi<br />
Sua saukuneebis naSeno bis<br />
dangrevisa da antikuri<br />
xanis Zeglebis amorCeviT<br />
aRdgenis Sedegad Seiqmna,<br />
ra mac mkafiod gamoxatul<br />
formas moklebuli<br />
urbanuli sivrce warmoqmna<br />
ciebs uwevda romis 1908 wlis gengegmaSi<br />
cvlilebebis Setanisas, aseve sxva<br />
qalaqebis _ veneciis, baris da bergamos<br />
_ gengegmebis damuSavebisa sac, sadac diradamento-s<br />
koncefcia aisaxa. miuxedavad<br />
imisa, rom misi idea sakmaod gonivrul<br />
kompromisad gamoiyureboda, es meTodi<br />
yovelTvis ad vilad gamosayenebeli<br />
rodi iyo da saukeTeso SemTxvevebSic ki<br />
axlad `ga mowmendili~ arealebi arqiteqturulad<br />
usaxuri iyo.<br />
faSizmis xanaSi musolini Tavs Zvel<br />
romael imperatorebTan aigi vebda da<br />
surda `Sua saukuneebis jurRmulebis~<br />
dangreviT gamoeCina klasikuri antikuri<br />
Zeglebi iseTi, rogoric iyo<br />
tra ia nes savaWro, impe ri isdroindeli<br />
fora, via dei fori imperiali (1924 w.),<br />
Yanusis TaRi, fortuna vi rilis da vestas<br />
taZrebi, marselusis Teatri, riTac<br />
warmoiqmna via del mare, sadac wminda<br />
ritas eklesiac axal adgilze moanacv-<br />
bis TvalsazrisiT iyo gamarTlebuli, es<br />
iZleoda gamwvanebuli areebis Seqmnis da<br />
cal keuli Zeglebis arqiteqturuli Rirebulebis<br />
gamokveTis SesaZlebobas (Gerosa et<br />
al., 1977:27).
274 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
les (1932 w.). gaTxrebi da restavracia<br />
mTavari inspeqtoris, antonio munocis<br />
(1884-1960 ww.) xelmZRvanelobiT Catarda,<br />
romelic musoli nis mmarTvelobis<br />
xanaSi antikur Zeglebze warmoebul<br />
umetes samuSaoebs dadgenili principebis<br />
Tanaxmad uZRveboda. largo arjentinas<br />
midamo, respublikis droindeli<br />
oTxi taZriT, 1928 wels gaTxares,<br />
xolo teritoria avgusteumis garSemo,<br />
sadac axlad aRmoCenili `ara pacis~<br />
(mSvidobis samsxverplo) specialur safars<br />
qveS iqna moTavsebuli _ 1931-32<br />
wlebSi. 1936-1950 wlebSi gaiWra axali<br />
quCebi, mag., via dela konciliacione<br />
wm. petres win, risTvisac Zve leburi<br />
borjo da angries. am samuSaoebis Sedegad<br />
romma Tanamedro ve ieri SeiZina, magram<br />
marjved moxerxda misi istoriuli<br />
siluetis SenarCuneba da igi maRlivi<br />
Senobebis mSeneblobasac gadaurCa.<br />
gegmarebis sakiTxebze muSaobis<br />
garda, jovanYoni oc welze meti xani<br />
Consiglio superiore delle Belle Arti-s (natif<br />
xelovnebaTa uzenaesi sabWo) da<br />
sxva dasxva komisiebis wevric iyo. istoriuli<br />
nagebobebis restavraci-<br />
sur. 8.3 e.w. vestas taZari<br />
(marcxniv) restavrirebuli<br />
iyo valadYe s mier<br />
XIX s.-is damdegs,<br />
xolo e.w. fortunas<br />
taZari a. munocis mier<br />
daaxlovebiT 1932 wels iyo<br />
restavrirebuli. orive<br />
taZari via del mares<br />
arealSi mdebareobs<br />
isas igi saxelmwifo uwyebebTan da<br />
municipaliteteb Tan TanamSromlob da.<br />
jo va nYo ni Tavs winamorbedi italieli<br />
Teore ti ko sebisgan midgomiT ganasxva<br />
vebda _ res tavracia mas Sefasebis<br />
kulturul problemad miaCnda, xo lo<br />
istoriuli nagebobebis reabilitaciisas,<br />
yvela mniS vnelovan peri ods sifrTxiliT<br />
eki deboda da maTi idealuri<br />
saxis rekonstruqcias ar lamobda.<br />
igi Tvlida, rom viole-le-dYukis Teoria<br />
`antimecnieruli~ da gayalbebis<br />
da TviTneburi intervenciebis momtani<br />
iyo, nagebobas erTi ar qi teqtoris mier<br />
da erT periodSi Seqmnilad miiCnevda,<br />
arqiteqtor-res tav rators da mSeneblebs<br />
ki, misi daSvebiT, ZaluZdaT gageba<br />
raginda ra Znelbedobagamovlili Zeglisac<br />
da misi stilisac, romelsac isini<br />
sinamdvileSi ve Rar SeigrZnobdnen<br />
(Giovannoni, 1945b:28).<br />
rac Seexeba istoriul nagebobebSi<br />
Tanamedrove arqiteqturuli formebis<br />
gamo ye nebas, rac neo-klasicizmam de<br />
Cveulebrivi ambavi iyo, igi fiqrobda,<br />
rom TanamedroveobaSi es dadebiT<br />
Sedegs ver moitanda, radgan arc sa
kuTriv Tanamedrove stili arsebobs da<br />
misi moSveliebac ugrZnobelad xdebao.<br />
misi koncefciebi boitos xazs agrZelebs<br />
da sruli gamoxatuleba hpova `Questioni<br />
di Architettura nella storia e nella vita”-Si (<strong>arqiteqturis</strong><br />
problemebi wi naT da axla)<br />
(1929 w.). man upiratesoba mianiWa movlas,<br />
SekeTebas da kon so li dacias, risTvisac,<br />
aucileblobisas, Tanamedrove teqnologiebis<br />
ga mo yenebasac misaRebad Tvlida.<br />
mTavari mizani iyo Senobis avTenturobis<br />
SenarCuneba da Zeglis mTeli<br />
`mxatvruli cxovrebis“ da ara mxolod<br />
mi si pirveli fazis pativiscema. yoveli<br />
Tanamedrove danamati unda daTari Rebu<br />
liyo da ganxi lu liyo rogorc moculobis<br />
integracia da ara ro gorc ornamenti,<br />
Tanac absoluturad sarwmuno<br />
monacemebs unda dafuZne bo da. es principebi<br />
man 1931 wels aTenis saerTaSoriso<br />
kongresze warmo ad gina, riTic wvlili<br />
Seitana kongresis daskvnebis, e.w.<br />
`aTenis qar tiis~ formulirebaSi. romSi<br />
dabrunebis Semdeg man moamzada italiuri<br />
qartia, Norme per il restauro dei monumenti<br />
(ZeglTa restavraciis normebi), rac<br />
siZ veleebis da saxviTi xelovne bis direqtoratma<br />
imave wlis dekemberSi da amtkica,<br />
xolo oficialurad is 1932 wlis<br />
ianvarSi gamoqveynda. Tu am prin cipebis<br />
suliskveTebas boitosas SevadarebT,<br />
romelic Zegls, ZiriTa dad, istoriul<br />
dokumentad aRiqvamda, is bevrad<br />
ufro farTo midgomas aC venebs, sadac<br />
gaTvaliswinebuli iyo arqiteqturuli<br />
aspeqtebi, istoriu li konteqsti, garemo<br />
pirobebi da nagebobis gamoyeneba.<br />
mogvianebiT, qar tiis gaxsenebisas, igi<br />
fiqrobda, is medicinasa da qirurgiaze<br />
traqtats hgav da, romelic klinikuri<br />
SemTxvevebis pirispir daayeneso.<br />
jovanYonim restavraciis oTxi tipi<br />
gansazRvra (1936: xxix, 127):<br />
1. restavracia konsolidaciis gziT;<br />
2. restavracia axlad awyobis gziT<br />
principebi da koncefciebi 275<br />
(anastilozi);<br />
3. restavracia gamonTavisuflebis gziT;<br />
da<br />
4. restavracia Sevsebis an ganaxlebis<br />
gziT.<br />
igi eTanxmeboda boitos, rom umjobesi<br />
iqneboda, restavracia uxi lavi yofiliyo<br />
da rom amis miRweva Tanamedrove<br />
me To debiTa da teqno lo gi e biT, cementis<br />
duRabis CasxmiT, an miwisZvrebis gan<br />
dasazRvevad li To nisa Tu rkinabetonis<br />
uxilavi konstruqciebis ga mo yenebiT<br />
ganxorcie le bu liyo. amave dros igi<br />
dabejiTebiT moiTxovda, siaxle ise<br />
zomaga dasuli ar yofiliyo, rom nagebobisTvis<br />
sazaralo gamxdariyo. miuxedavad<br />
imisa, rom igi ar iwoneboda stilistur<br />
restavracias, mas misaRebad miaCnda<br />
panTeonisTvis samrekloebis moSoreba,<br />
parTenonSi gviani CanaSene bis dangreva,<br />
nimis maison Carrée-s (oTxkuTxa saxli)<br />
restavracia da romis forumze kurias<br />
restavracia, radgan gamomzeurebulis<br />
mniSvnelovaneba dakargulisas aRemateboda.<br />
igi eTanxmeboda raskinis `sicocxlis<br />
lam pars~ da Zveli <strong>arqiteqturis</strong> reproducirebis<br />
SeuZleblobas, igi (iseve,<br />
rogorc boito) amtkicebda, rom axali<br />
nagebobebi, XVI saukunidan moyo le buli,<br />
iseTi srulyofili teqnologiiT iyo<br />
agebuli, rom maTi repro du ci reba ufro<br />
advili iyo. Tumca jovanYonis, zog<br />
SemTxvevaSi, orWofo bas vatyobT, mas<br />
misi drois konteqstSi unda SevxedoT.<br />
profesori kar lo ceSi, meore msoflio<br />
omis mermindeli restavrator-arqiteqtori<br />
da pe dagogi Tvlida, rom Tanamedrove<br />
restavraciis <strong>istoria</strong>s ar Seu-<br />
Zlia ugulebelyos gustavo jovanYonis<br />
arseboba (Ceschi, 1970:114).<br />
jovanYonis periodis kidev erTi<br />
mniSvnelovani pirovneba, jino kieriCi<br />
(1877-1961 ww.), neapolSi restavraciis,<br />
xolo milanSi arqiteq turis istoriis
276 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
profesori iyo, toska nasa da kampaniaSi<br />
ki _ praqtikosi ar qiteqtorrestavratori.<br />
misi principebi analizis<br />
mecnierul meTo debs da istoriis zedmiwevniT<br />
pativiscemas efuZneboda (Carbonara,<br />
1997:253f). Zvel Zeg lebze mis mier<br />
warmoebuli samuSaoebis sayuradRebo<br />
magaliTia san galianos saabatos nangrevebis<br />
konservacia da gamagreba,<br />
zustad à la inglese (inglisur yaidaze)<br />
Ses rule buli (1923 w.). igi muSaobda<br />
piencas sakaTedro taZris gamagrebaze,<br />
romelic usworo niadagzea agebuli da<br />
ar sebobda afsidis danarCeni nagebobisgan<br />
dacilebis saSiSroeba. es pro b lema<br />
XV saukuneSi misi agebisTanave gaCnda<br />
da amis gamo samuSaoebi mog vianebiTac,<br />
XX saukuneSi CautarebiaT. neapolSi kieriCim<br />
aRadgina santa maria donareginas<br />
XIV saukunis eklesia (1928-34 ww.), romelic<br />
XVII da XIX saukuneebSi Zirfesvianad<br />
gadaakeTes. restavracia mravalgvari<br />
gviani naSenis mocilebas, afsidis<br />
sivrcis rekonstruqciasa da Sua saukuneebis<br />
mniSvnelovani kedlis mxatvrobis<br />
aRdgenas moicavda. amJamad, nagebobaSi<br />
neapolis universitetis restavraciis<br />
skolaa ganTavsebuli.<br />
1938 wels saministrom, 1932 wlis<br />
normebis Sesavsebad, instruqcie bis axali<br />
wyeba gamoaqveyna. isini specialistTa<br />
jgufma moamzada, romel Sic Sediodnen<br />
jovanYoni da guglielmo de anjelis<br />
d’osati (1907-92 ww.), siZveleebis da<br />
saxviTi xelovnebis momavali generaluri<br />
direq tori da romis universitet-<br />
Tan istoriuli nagebobebis kvlevisa<br />
da restavraciis sko lis dam fuZnebeli,<br />
romelic iCCrom-is Treiningis saerTa-<br />
Soriso ku r sebis dadginebis erT-erTi<br />
mTavari monawile gaxda. instruq ciebSi<br />
gan sa kuTrebuli mniSvneloba eniWeboda<br />
administraciul aspeqtebs, mudmiv<br />
movlas da droul SekeTebas, arqeologiuri<br />
teritoriebis meTodur da saswrafo<br />
konservacias, in situ <strong>konservaciis</strong><br />
aucileblobas da urbanuli teritoriebis<br />
istoriuli da mxatvruli Rirebulebis<br />
konser vacias da pativiscemas.<br />
ufro metic, SemoTavazebuli iyo kategoriulad<br />
akrZalu li yo mSenebloba<br />
`istoriul stilSi~ iqac ki, sadac ar<br />
arsebobda raime mniSvnelovani Zegli an<br />
landSafti. momdevno, 1939 wels italiam<br />
`istori uli da mxatvruli mniSvnelobis<br />
Zeglebis~ <strong>konservaciis</strong> axali kanoni<br />
miiRo da kidev erTi kanoni bunebrivad<br />
lamazi adgilebis dacvis Tao baze.<br />
8.4 omis Semdgomi ganviTareba<br />
italiaSi<br />
italiis Tanamedrove restavraciis ganviTare<br />
bisTvis didi damsaxu reba benedeto<br />
kroCes (1866-1952 w.) miuZRvis,<br />
SesaniSnav filosofoss, mwe rals, pedagogs,<br />
istorikossa da, amasTanave, politikossac.<br />
anri bergson Tan erTad, igi<br />
Tanamedrove filosofiur esTetikaSi<br />
`konteqstualis turi~ xazis mimdevrad<br />
aris miCneuli. misma erudiciam, temperamentma<br />
da saRma azrma xeli Seuwyo<br />
Tanamedrove italiis xelaxal aSenebas,<br />
da, garda amisa, igi faSizmis winaaRmdeg<br />
brZolis simbolodac iqca. misi na azri<br />
klasikuri roman tiuli filosofiis<br />
hegelis `organul~ skolas efu Z neba. gansakuTrebuli<br />
wvlili Seitana man istoriis<br />
Tanamedrove kon cefciis Camoyalibebasa<br />
da Tanamedrove istoriografiis<br />
ganviTarebaSi, radgan <strong>istoria</strong> mas esmoda,<br />
rogorc `Sualeduri~ principi adamianis<br />
cno bierebis yoveli momentisTvis,<br />
romelic TavisTavad sruliad spontanuria,<br />
winaswar gansazRvruli struqturebs<br />
moklebuli. igi Tvlida, rom saganSi<br />
mTavaria Tvisobrioba misi mTelisa<br />
da ara calkeuli detalebi sa. man Seqmna<br />
esTetikuri Sefasebis meTodi, Tavisufali<br />
risame praqtiku lis, socialurisa<br />
Tu ekonomikurisgan. esTetikis erT-erT
mTavar prob lemad igi miiCnevda klasicizmis<br />
restavracias da dacvas romantizmisgan,<br />
rac misTvis, arsebiTad, sufTa<br />
xelovnebis emociebisgan dacvas niSnavda<br />
(Croce, 1989; Croce, 1990; esTetikam Semdgomi<br />
ganviTarebac hpova italiaSi, mag.,<br />
l. pareisonis mier, 1954 w.).<br />
kroCem mniSvnelovani wvlili Seitana<br />
restavraciis mogviano, meta d re II<br />
msoflio omis mere italiaSi aRmocenebuli<br />
Teo ri ebis koncef ciuri safuZvlebis<br />
SemzadebaSi. Sesabamisi kamaTis<br />
zogierTma mTavarma monawi lem, j. k. arganma,<br />
r. longim, r. panem, r. bonelim,<br />
didi ga v lena iqonies im principebis Camoyalibebaze,<br />
rac mas Semdeg Tanamed rove<br />
<strong>konservaciis</strong> da restavraciis kritikuli<br />
procesis safuZ veli gax da da<br />
saerTaSoriso saxelmZRvanelo miTiTebsa<br />
da rekomenda ciebSic ai sa xa. samuzeumo<br />
laboratoriebis daarsebis Semdeg<br />
berlinsa (1888 w.) da londonSi (1919 w.),<br />
isini Seiqmna qairoSi, parizSi, SeerTebul<br />
StatebSi, mYunxenSi, brYuselSi da<br />
romSi. romSi xelovnebis nawarmoebTa<br />
konserva ci is centraluri erovnuli institutis<br />
Seqmnis idea 1930-ian wlebSi,<br />
j. k. arganis da C. brandis Taosnobis<br />
kvalad momwifda, romlebic italiaSi<br />
konservacia-restavraciis strategiis<br />
ganviTa re bis upirvelesi moTaveni<br />
iyvnen. es strategiebi restavraciis<br />
Teoriad Camoyalibda da, Tumca, xSi rad<br />
aRiniSneboda gansxvaveba arqiteqturasa<br />
da xelovnebis sxva saxeo bebs Soris,<br />
jovani karbonara xazgasmiT aRniSnavda<br />
meToduri midgomis er Tianobas, rac<br />
yvela saxis memkvidreobas miesadageboda<br />
(Carbonara, 1997:11). igi `res tavraciis<br />
modeli~ ki ar aris, aramed aRwers<br />
memkvidre obis mieri Rirebulebis mqone<br />
yvela obieqtis (<strong>arqiteqturis</strong> CaTvliT)<br />
Se s wavlisa da mopyrobis meTodologias<br />
Tu maTdami kritikul midgomas da<br />
Tanamedrove <strong>konservaciis</strong> moZ ra o bis<br />
logikur Sedegs asaxavs.<br />
principebi da koncefciebi 277<br />
julio karlo argani (1909-94 ww.)<br />
italiis erT-erTi wamyvani xelovnebis<br />
istorikosi iyo, Tavdapirvelad<br />
_ saxviTi xelovnebis gene raluri direqtoratis<br />
mTavari zedamxedveli,<br />
Semdgom _ Tanamedrove xelovnebis istoriis<br />
profesori da bolos _ romis<br />
meri. man wamoayena wi na dadeba, SeeqmnaT<br />
xelovnebis nawarmoebTa restavraciis<br />
centraluri sa xel mwifo instituti da<br />
skola da es winadadeba 1938 wlis ivlisSi<br />
superintendant Ta Sexvedraze<br />
waradgina. miuxedavad imisa, rom, misi<br />
azriT, restavraciis yoveli calkeuli<br />
SemTxveva srulebiT gansakuTrebuli<br />
ramaa, mas SesaZ leblad miaCnda kriteriumebis<br />
da meTodebis unificire ba. am<br />
ideebis gan saxorcieleblad da italiis<br />
kulturuli memkvidreobis simdidris<br />
da mravalferovnebis gaTvaliswinebiT,<br />
man Seitana winadadeba, daarsebuliyo<br />
restavraciis centraluri instituti<br />
(Istituto Centrale del Restauro). instituts<br />
faseulobebze pasuxismgebel sxva uwyebebTan<br />
erTad unda emuSava da yve la<br />
saxis teqnikuri da mecnieruli saSualebebiT<br />
unda yofiliyo aR Wur vili,<br />
rac restavraciis meTodebisa da kriteriumebis<br />
Tavmoyra-gadarCevi sa da<br />
savele gamocdilebis gaRrmavebuli kvlevebisTvisaa<br />
aucilebeli. winadadeba<br />
miRebul iqna da 1939 wels Seiqmna axali<br />
instituti, romlis pirveli direqtori<br />
brandi gaxda.<br />
1930-ian wlebSi msjeloba <strong>arqiteqturis</strong><br />
restavraciis koncefciebis yvela<br />
msxvilman-wvrilmanze mimdinareobda,<br />
Camoyalibda ZiriTa di saxel mZRvanelo<br />
miTiTebebic, xolo rac Seexeba<br />
xelovnebis nimuSebisa da kedlis mxatvrobisadmi<br />
mopyrobas, isini gaTanamedroebas<br />
saWiroebda, radgan, ZiriTadad,<br />
kvlavac xelovanTa, mxatvrebisa<br />
da xelosnebis, sazrunavi iyo. argani<br />
da brandi bevrs fiqrobdnen imaze, rom<br />
aucilebe lia Zeglebisa da xelovnebis
278 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
nimuSebis restavraciis unificirebul,<br />
mecnierul safuZvelze damyareba. maT<br />
surdaT, rom restavraciis mizani mxolod<br />
dakargulis reintegracia ki<br />
ar yofiliyo, aramed xelovnebis nawarmoebisTvis<br />
Tvalmifarebuli Tu<br />
dakarguli avTenturobis dabrune ba,<br />
ZiriTadi yuradRebis mis masalaze gamaxvilebiT<br />
(argan, 1938; argan, 1989; Brandi,<br />
1985). argani xazgasmiT aRniSnavda, rom,<br />
upirveles yovlisa, res tavracias Wirdeboda<br />
ara SemoqmedebiTi niWi, aramed istoriuli<br />
da teqnikuri kompetenturoba<br />
da Zlieri mgrZnobiereba. igi amtkicebda,<br />
rom restavracia unda emyarebodes<br />
xelovnebis nawarmoebis filologiur<br />
kvlevas, romlis mizanic unda iyos<br />
Tavdapirveli `teqstis~ xelaxali aRmoCena<br />
da gamomzeureba, raTa SesaZlebeli<br />
gaxdes misi naTeli da is to riuli<br />
TvalsazrisiT zusti wakiTxva. igi or<br />
meTods ganasxvavebda: 264<br />
1. `konservaciuli restavracia~ (restauro<br />
conservativo), sadac upirate soba<br />
eniWeba xelovnebis nawarmoebis<br />
masalis Semtkicebas da da zi a nebis<br />
prevencias; da<br />
2. `mxatvruli restavracia~ (restauro<br />
artistico), e.i. mTeli rigi samuSa oebi<br />
sa, rac xelovnebis nawarmoebis<br />
istoriul-kritikul Sefase ba zea<br />
damyarebuli.<br />
pirveli ufro zogadad SeiZleba ganisazRvros,<br />
rogoc `konserva cia.~ igi<br />
prevenciasac moicavs da istoriuli<br />
obieqtis status quo-s dasa cavad aucilebel<br />
samu Saoebsac. meoris, mxatvru li<br />
restavraciis mizania, aRadginos obieqtis<br />
esTetikuri Tvisebe bi, Tu igi Selaxulia<br />
an gadaReb vis, uxarisxo SekeTebis<br />
an restav ra ciis, Jangis, WuWyis an<br />
danakargebis (lacunae) gamo ar ixilveba.<br />
gamosaxulebebis an axali, Tundac<br />
264 argan, 1938<br />
`neitralu ri~, tonalobebis damateba ar<br />
aris nebadar Tuli. kritikuli analizis-<br />
Tvis erTi saSualebaTagani, saWiroebisamebr,<br />
SeiZleba mecnieruli labo rato<br />
riac iyos. swored xelovnebis nawarmoebTa<br />
restavraciis meore gan sa zRvreba<br />
gaxda italiaSi Tanamedrove restavraciis<br />
Teoriis ganviTare bis safuZveli.<br />
xelovnebis nawarmoebisadmi mopyrobis<br />
mkacrad konservaciuli mid goma,<br />
sul martivad, `sarestavracio saqmianobis<br />
mxatvrulidan kritikis sferoSi~ gadatanas<br />
niSnavda 265 . rogorc mogvianebiT<br />
brandi aRniSnavda, swored xelovnebis<br />
nawarmoebis mowoneba-armowonebisadmi<br />
kritikuli mid go ma aris is siaxle, rac<br />
amocanis gansazRvrebaSi Semovida da is<br />
arapir dapir Tu SeiZleba mivaTvaloT<br />
`meqanikur xelovnebaT~ _ sinamdvile-<br />
Si is `Tavisufal xelovnebaTagania~<br />
(Brandi, 1985:34). am gansazRvrebebiT arganma<br />
ga navrco restavraciis Teoriis<br />
bazisi da Seqmna brandis, institutis<br />
di reqtorisa da pedagogis, mier am koncepciebis<br />
Semdgomi ganviTarebi s sa fu-<br />
Z veli. argans ara mxolod TavisTavad<br />
xelovnebis nawarmoebebi afiq reb da, mas<br />
Rrmad esmoda socialuri aspeqtebic<br />
da xazsac usvamda xelo v ne bis urbanul<br />
xasiaTs. igi amtkicebda, rom xelovneba<br />
martooden ofi ci a luri `samefo karis<br />
xelovneba~ rodia, rom ukanasknels<br />
avsebs da ci vilizaciis safuZvelsac<br />
qmnis provinciuli naxelavi (argan,<br />
1984:19ff). Sem TxveviTi rodia, rom 1977<br />
wels igi romis merad airCies da mas<br />
es Tanam deboba sami wlis ganmavlobaSi<br />
hqonda. amis wyalobiT mas SeeZlo xeli<br />
Se ew yo mTeli qalaqis <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />
yvela misi aspeqtiTurT da, sa dac jer<br />
ars, Careuliyo kidec misi istoriuli<br />
xasiaTis dasacavad (Brandi, 1985; Ferrari,<br />
1985).<br />
meore msoflio omiT gamowveulma<br />
ngrevam italiele bs Tavzari das ca.<br />
265 argan, 1938
mravalTa pirveli reaqcia imis gancda<br />
iyo, rom dangreuli istoriuli nagebobebisa<br />
da istoriuli qalaqebis restavracia<br />
da xelaxali aSeneba mo x des, gindac<br />
<strong>konservaciis</strong> miRebuli saxelmZRvvanelo<br />
principebis sawi naaRmdegod. yvelasTvis<br />
gamosayenebeli wesi Znelad misagnebi<br />
Canda, rad gan yoveli calkeuli SemTxveva<br />
gansakuTrebulad eCvenebodaT (annoni,<br />
1946:15). viTareba, de anjelis d’osatim,<br />
im dros siZveleTa da saxviTi xe lo v nebis<br />
generalurma direqtorma, 1948 wels<br />
perujaSi Sexvedraze Sea ja ma da istoriuli<br />
nagebobebisTvis omiT miyenebuli<br />
ziani sam kate go riad dayo:<br />
1. mcire dazianeba, romelsac SeiZleba<br />
gonivruli ZalisxmeviT eSve los;<br />
2. arsebiTi dazianeba;<br />
3. praqtikulad dangreuli.<br />
problematuri swored meore kategoria<br />
iyo, romlis mimarT orgva ri mosazrebebi<br />
gamoiTqmoda: an rekonstruqcia<br />
da pirvandeli saxiT res tavracia adreuli<br />
formiT, rogorc, mag., es bolonYis<br />
lojia di mercan cias SemTxvevaSi<br />
gakeTda, an kidev rekonstruqcia iseTi<br />
principebi da koncefciebi 279<br />
sur. 8.4 romis san lorenco<br />
fuori le muras eklesiis<br />
fasadi da portiki meore<br />
msoflio omis dros<br />
dangrevis Semdeg xelaxla<br />
aages<br />
sur. 8.5 san lorenco fuori le mura,<br />
aRdgenili portikis detali, sadac Sua<br />
sa u kuneebis naSenSi meored gamoyenebuli<br />
antikuri elementebia CarTuli. axali<br />
ele men tebi, originalisgan gansasxvaveblad,<br />
sadadaa datovebuli<br />
formiT, rac ra s me ki ar gaimeorebda,<br />
aramed gadarCenils daakonservebda<br />
da dakarguli na wilebis xelaxali interpretaciis<br />
saSualebasac datovebda<br />
(santa kia ra neapolSi, san franCesko<br />
viterboSi). de anjelisTvis miuRebeli<br />
iyo mxatvrulad rTuli (mag., barokos<br />
na gebobis) interie rebis safuZvliani
280 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
re konstruqcia; amis nacvlad, man rogorc<br />
savaraudo gadawyvetileba _ mi si<br />
SesaZleblobebis farglebSi _ anastilozis<br />
meTodi miuTiTa. es me Todi iyo<br />
gamoyenebuli pulas (istria) avgustusis<br />
taZris SemTx vevaSi, ro me lic xelaxla<br />
aSenda Tavdapirveli elemente bis<br />
gamoyenebiT (Ceschi, 1970:180f).<br />
arganis Teoriis Tanaxmad, restavraciis<br />
mizans warmoadgenda xe lo v nebis<br />
nawarmoebis axlad warmoCena misi<br />
materialuri SedgenilobiT urT. er-<br />
Ti SexedviT, es ewinaaRmdegeboda imas,<br />
rasac ganizraxavda arqiteqtu ru li<br />
restavracia, damyarebuli `aucileblobaze<br />
daecvaT Zeglebi im saxiT, rogorc<br />
maT Cvenamde moaRwia,~ rogorc<br />
ityoda piero gacola (1908-79 ww.), veronas<br />
arqiteqtor-superintendanti 266 .<br />
sinamdvileSi, orive zedmiwevniT istoriul-kritikulsa<br />
da masalaTa analizs<br />
efuZneboda, rac miCneuli iyo `im<br />
kulturuli simwifis gamomxatvelad,<br />
rac nebismieri faseu li mi R wevis Ziri-<br />
Tad elements qmnis” 267 da saSualebas<br />
iZleva xelovnebis na war moebebsa<br />
Tu istori u l Zeglebze konservacia<br />
mniSvnelo van danamateb sa da elementebs<br />
Cautardes. gacolam aseve yurad Reba<br />
gaa maxvila urba nul qso vilSi `xelosnuri<br />
Senobebis~ mniSvnelobaze da dabejiTebiT<br />
mo iTxova veronaSi ori istoriuli<br />
xidis rekon struqcia, romlebic<br />
omis dasasruls daingra. ponte pietras<br />
SemTx vevaSi, sagul dagulo arqeo logiuri<br />
samuSaoebis kvalad, gamoik veTa<br />
didi odenobiT romauli qvis wyoba, rac<br />
anasti lozis principis gamoyenebiT iqna<br />
aRdgenili. danarCeni, Sua sauku neebis<br />
da aRorZinebis xanis aguris naSeni, arsebuli<br />
dokumentaciis sa fuZvelze iqna<br />
rekonstruirebuli (Gazzola, 1963).<br />
rac Seexeba albertis tempio malat-<br />
266 Gazzola, 1963:119<br />
267 Gazzola, 1963:119<br />
estianos riminiSi, qvis wyobis CamoSlam<br />
Ria bzarebi gaaCina, xolo goTuri<br />
sakurTxeveli mTlianad dan greuli iyo.<br />
xangrZlivi kamaTis Semdeg gadawyda,<br />
albertis arqiteq tu ris zusti geometriuli<br />
proporciebi, kvadrebis Tavdapirvel<br />
adgilze dabrunebiT aRedginaT,<br />
danarCeni ki Zveli saxiT xelaxla amoeyvanaT.<br />
ge nuaSi wm. anunciatas eklesia<br />
Tavdapirveli saxiT, Tavdapirveli<br />
marmari los gamoyenebiT aages, darCenili<br />
nawilebi ki stukoTi gaasrules.<br />
romis san lorenco fuori le muras<br />
Camongreuli portiki xelaxla aSenda,<br />
da karguli nawilebi ki aq marmarilos<br />
sada filebiT Seavses, maTi originalisgan<br />
gansasxvaveblad. aguris kedlebi<br />
agurisve sada, ferweriT Seumko beli,<br />
wyobiT aages. ufro didi urbanuli arealebisTvis,<br />
romel Tac gan sa kuTrebuli<br />
ziani miadga _ aseTebi iyo genua, viCenca,<br />
viterbo, treviso, palermo, ankona,<br />
bolcano, metadre ki florencia _ de<br />
anjelisma wamoa ye na winadadeba, rekonstruqcia<br />
Catarebuli yo dangreuli<br />
arealisTvis ti piuri modelis mixedviT.<br />
sxvafriv, Senobebi Tanamedrove<br />
sanitaruli da funqciuri moTxovnebis<br />
Sesabamisi unda yofiliyo. amgvarad<br />
gadawyvi tes florenciaSi, ponte vekios<br />
mimdebare ganaSenianebis SemTxvevaSi,<br />
Tumca mogvianebiT miRebuli Sedegebi<br />
gaakritikes 268 .<br />
omisSemdgom periodSi ganaxlda<br />
ka maTi arqiteqturuli restavraciis<br />
principebis Taobaze, amjerad ukve<br />
axal safuZvelze, bolodroindeli<br />
ga manadgurebeli ngrevis gaTvaliswinebiT.<br />
restavraciis filoligiuri<br />
da mecnieruli principebi damajere-<br />
268 Perogalli, 1954:109f; Berenson, 1958:1: berensoni<br />
mxars uWers SemorCenili Seno bebis<br />
konservacias da maT rekonstruqcias, sul<br />
cota, garegnulad, gan sa kuT rebiT imaT winaaRmdeg,<br />
visac teritoriis modernizacia<br />
surda.
eli aRar iyo. 1943 wels anioldomeniko<br />
pikam Seadara restavratori mecniers,<br />
romelic TavgamodebiT icavs<br />
mkvdar arsebebs; mas sjeroda, rom<br />
aucilebeli iyo ara marto dokumentur<br />
da istoriul mniSvnelovnebaze<br />
zrunva, aramed saTvalavSi esTetikuri<br />
da SemoqmedebiTi Rirebulebebicaa<br />
Casagdebi (Carbonara, 1976:26). omamde argani<br />
ukve Seexo am sakiTxs, axla ki omiT<br />
gamowveuli ngrevis mere ka maTisas, yuradReba<br />
axleburad istoriuli Zeglebis<br />
da xelovnebis nimu Se bis restavraciis<br />
esTetikur aspeqtebze gamaxvilda. mxatvruli<br />
Rirebu le bebis axlidan gamaxvilebis<br />
erTi umTavres TaosanTagani<br />
neapolis uni versitetis profesori da<br />
unEsCo-s eqsperti roberto pane (1897-<br />
1987 ww.) iyo, romelsac kroCesTanac<br />
didi xnis urTierToba akavSirebda; igi<br />
soci o logiiT, istoriuli qalaqebiT da<br />
garemos dacviTac iyo dainterese buli.<br />
pane xazs gansakuTrebiT restavraciis<br />
esTetikur moTxov nebs usvam da, Tumca<br />
ki ara stilisturi restavraciis saxiT.<br />
igi ar eTanxmeboda analogiis safuZ-<br />
principebi da koncefciebi 281<br />
sur. 8.6 omis dros<br />
dangreuli ponte<br />
vekios mimdebare ubani<br />
florenciaSi, aRdge ni li<br />
Tanamedrove formebiT,<br />
Tumca igive ritmisa da<br />
masStabis SenarCunebiT<br />
velze “ripristino”-s (axlad agebas) da, jovanYonis<br />
princi pebis gaTvaliswinebiT,<br />
aucileblad miiCnevda mas specifikuri,<br />
myari sa fuZ ve li hqonoda. principSi, mas<br />
marTebulad miaCnda istoriuli da mxatvruli<br />
bunebis yvela elementis konservacia,<br />
Tumca, raki yoveli Zegli, vi-<br />
Tarca xelovnebis nawarmoebi, unikaluria,<br />
aseve saWirod Tvlida kri ti kulad<br />
SerCeuliyo, Tu ras unda Cautardes konservacia.<br />
aqedan gamom dinare, restavracias<br />
unda gamoevlina uintereso danamatebiT<br />
miCqmaluli esTetikuri Tvisebebi.<br />
aq marto kritikosoba ar iyo sakmarisi,<br />
radgan yo veli restavraciisas<br />
dgeba Jami, rodesac gadawyvetis migneba<br />
mxolod Se moqmedebiTad SeiZleba. aseT<br />
dros restavratori sakuTar TavsRa<br />
unda miendos da ar ecados gezismimcemad<br />
pirveli arqiteqtoris aCrdili waim<br />
ZRvanos.<br />
1944 wels man gamoaqveyna werili<br />
neapolSi santa kiaras Suasauku no vani<br />
eklesiis restavraciis Sesaxeb, romlis<br />
mdidruli barokuli inte rieri TiTqmis<br />
mTlianad ganadgurda. misi werili
282 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
“restauro critico”-s axa li, jerac Camouyalibebeli<br />
principebis mniSvnelovani<br />
deklaracia gaxda. kri tikuli Sefasebis<br />
Sedegad gadawyda, Catarebuliyo<br />
SemorCenili Sua sa u kuneebis struqturebis<br />
konservacia, xolo danarCeni<br />
nawilebi ki Tana medrove formebiT<br />
gaesrulebinaT. panes mier wamoWrili<br />
problema teqni ku ri xasiaTisa ki ar<br />
iyo, aramed ufro imaSi mdgomareobda,<br />
Tu samuSao ebi ranairad warmarTuliyo,<br />
raTa eklesiac aRorZinebuliyo da, amas-<br />
Tan, Tana zomierad gamoCeniliyo misi<br />
istoriuli da Tanamedrove aspeqtebi.<br />
igi grZnobda, rom adrindeli saxelmZ-<br />
Rvanelo principebis Semotanili Se z-<br />
Rudvebi metismetad xisti iyo, rac Seu-<br />
Zlebels xdida problemis sa Ta nadod<br />
gadawyvetas. amis magivrad, restavracia<br />
axali ganzomilebis, Se moq medebiTi<br />
elementis gaTvaliswinebiT unda gaazrebuliyo<br />
da, jerovnad Sesrulebisas,<br />
SeiZleboda Tavad xelovnebis nawarmoebi<br />
gamxdariyo (Che il è esso stesso un’opera<br />
d’arte sui generis . . .). pane imasac aRniSnavs,<br />
rom dabombvam zi a ni mTel areals miay-<br />
sur. 8.7 1945 w.-s yumbariT<br />
dazianebis Semdeg<br />
restavrirebuli neapolis<br />
santa kia ras inte rieri;<br />
Sua saukuneebis naSenis<br />
reintegracia Tanamedrove<br />
formebis Semo ta niTaa<br />
miRweuli<br />
ena da rom es, qalaqgeg marebiTi terminologiiT,<br />
iZ leoda `SesaZlebobas,<br />
Zegli ganTavisuflebuliyo im maxinji<br />
danamatebis gan, rac mas saukuneebis man-<br />
Zilze uSlida xels~ (Pane, 1948:35).<br />
arganis da panes koncefciebs ramdenadme<br />
gansxvavebuli maxvilebi dausva<br />
renato bonelim, (daib. 1911 w.), romis<br />
universitetis <strong>arqiteqturis</strong> istoriis<br />
profesorma, romlis gansazRvrebiT,<br />
restavracia `jer kritiku li procesia,<br />
Semdgom ki SemoqmedebiTi aqti,<br />
erTi meoris bunebrivi wina pi robaa.” 269<br />
misi xedviT, istoriuli Zeglisadmi<br />
erTi SesaZlo midgoma mi si arsebuli<br />
mdgomareobis, viTarca adre masSi adamianTagan<br />
Caqsovili mTe li simdidris<br />
dokumentis, pativdebaa, meore ki pasuxismgeblobis<br />
Seg ne biT wamowyebuli<br />
Taosnoba: a. Zeglis axlandeli formis<br />
269 Bonelli, R., “Il restauro come forma di cultura” in<br />
Bonelli, 1959:13). ix. aseve, Bonelli, r., “Principi<br />
e metodi nel restauro dei monumenti” (1959) da<br />
“Danni di guerra, riconstruzione dei monumenti e revisione<br />
della teria del restauro architettonico” (1995);<br />
Pica, a., ‘attualità del restauro’, Construzioni – Casabella,<br />
ClXXXii, Feb. 1943
modificirebi sa, misi Rirebulebis asamaRleblad,<br />
misi `srulad dasaufleblad~<br />
da b. mom de v no danaSrevebisgan<br />
misi gan Ta vi suflebisa, misi `WeSmariti<br />
formis~ (vera forma) misaRebad. mizani<br />
iyo Zeglis aRdgena misi `xazobrivi<br />
erTiano bis~ (unità di linea) udasrulebulesi<br />
formiT, im `mxatvruli funqciiT,~<br />
rac man aRasrula (Bonelli, 1945:30).<br />
samu Sa oebi imdroindel arqiteqturul<br />
ide al sac iTvaliswinebda. raTa gamovleniliyo<br />
sxvagvarad gamTlianebuli<br />
arqiteqturuli erTianoba, mosaSorebeli<br />
SeiZleba gamxdariyo stilis turad<br />
`ucxo~ elementebi, mag., bruneleskis<br />
aSenebul eklesiaSi renesansu li<br />
sivrcis Tvisobriobis gamosakveTad _<br />
barokulad morTuli trapezi an kidev<br />
feraras kaTedralis rogorc Suasaukunovani<br />
Zeglis srulad da safaseblad<br />
_ masze mibjenili XV saukunis savaWro<br />
duqnebi. miuxe davad imisa, rom boneli<br />
mkacrad kicxavda `stilistur restavracias,~<br />
gansxva veba mudam rodi iyo SesamCnevi,<br />
rac panes mxridan misi midgomis<br />
se riozul kritikas iwvevda (Bonelli,<br />
1963; Bonelli, 1995:27; Pane, 1987:171ff). da<br />
mainc, boneli erT-erTi mTavari Teoretikosi<br />
gaxda “restauro critico”-si, sadac<br />
xazgasmuli iyo yoveli calkeuli<br />
obieqtis Tavisebureba da winas war aCemebuli<br />
wesebis da dogmebis gamoyenebis<br />
SeuZlebloba. restavracia ama Tu im<br />
obieqtsRa SeiZleba Cautardes, TviT<br />
misi raobidan da restav ratoris kritikuli<br />
mgrZnobelobisa da teqnikuri<br />
momzadebidan gamomdi nare, rac, Tavis<br />
mxriv, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
Rrma codnasa da re s tavratoris SemoqmedebiT<br />
unarianobas unda emyarebodes.<br />
8.5 Cezare brandis restavraciis<br />
Teoria<br />
sienaSi dabadebulma, Cezare brandim<br />
principebi da koncefciebi 283<br />
(1906-1988 ww.) samarTa li da hu manitaruli<br />
mecnierebebi Seiswavla da moRvaweoba<br />
1930 wels, Zeglebis da galereebis<br />
Soprintendenza-s Tanamdebobaze daiwyo,<br />
Semdgom is siZve leTa da saxviTi<br />
xelovnebis administraciaSi gadavida,<br />
xolo 1939-1959 wlebSi ro mis Instituto<br />
Centrale del Restauro-s (restavraciis centraluri<br />
instituti) pir veli reqtori<br />
iyo. mwerlobasa da mxa tvrul kritika-<br />
Si aqtiurad CarTu li, igi kiTxulobda<br />
leqciebs restav ra ciis <strong>istoria</strong>sa, Teoriasa<br />
da pra q tikaSi, Tanadroulad ki<br />
palermosa da romis universitetebis<br />
xelovne bis istoriis profesori iyo.<br />
1948 wlidan moyolebuli, igi unEsCo-s<br />
da va lebiT ucxoetSic ramdenjerme iqna<br />
mivlinebuli.<br />
`centraluri instituti~ mTlianad<br />
iyo CarTuli safrTxeSi myofi,<br />
an dazianebuli xelovnebis nawarmoebebis<br />
dacvisa da restavraciis saqme-<br />
Si. amitomac konservatorebs garduvalad<br />
unda epovnaT praqtikuli gada wyve<br />
ta iseTi problemebisa, rogoricaa,<br />
mag., lacunae-s (danakargebi) reinte g racia.<br />
brandim meore problemac SeniSna<br />
_ interesTa konfliqti, rom lis winaSe<br />
xSirad aRmoCenilan restavraciis procesis<br />
sxvadasxva mona wi le ni, metadre<br />
sagrZnobi iyo humanitarebsa da bunebismetyvelTa<br />
Soris. rogorc institutis<br />
xelmZRvanelma, brandim kvlavac ganavi-<br />
Tara da ufro daakonk reta xelovnebis<br />
nawarmoebTa restavraciis Teoria,<br />
xolo insti tuti ki ga daiqca msoflioSi<br />
gamorCeul centrad, romelsac<br />
sakonsulta ciod msoflios yvela kuTxis<br />
konservatorebi akiTxaven.<br />
imyofeboda ra arganTan mWidro kav-<br />
SirSi, brandi, 1930-iani wlebidan moyolebuli,<br />
ikvlevda xelovnebis da <strong>arqiteqturis</strong><br />
gansa zRvrebasa da restavraciasTan<br />
dakavSirebul filosofiur sakiTxebs. am<br />
dros kroCes `dogmebi~ ukve sacilo gamxdariyo<br />
da yuradReba germa nul filoso-
284 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 8.8 santa maria dela konsolaciones eklesia (1508-1604 ww.) (todi, centralu ri italia) centruli<br />
nagebobis renesansuli ideis genialuri interpretaciaa. xe lovnebis nawarmoebi SemoqmedebiTi<br />
procesis Sedegia, ratomac yoveli nawarmo e bi mxatvrulad da istoriulad unikaluria
fiasa da istoriografias mieqca, iseT<br />
avtorebs, rogorebicaa huserli, fidleri,<br />
vYolflini, benYamini, haidegeri, panofski<br />
da riglic. xelovnebis is toriasa<br />
da kritikasTan erTad, bran dis kvlevis<br />
mTavari sagani iyo xe lovnebis nawarmoebis<br />
specifiuro bis gansazRvra, misi<br />
farTo mniSvnelo biT. es iyo Tema platonuri<br />
yaidis dialogebisa mxatvrobaze,<br />
qandake baze, arqiteqturasa da poeziaze<br />
(1945, 1956, 1957 ww.), romelTac mohyva<br />
eseebi, Segno e Immagine (grZnoba da warmosaxva)<br />
(1960 w.), Le due vie (ori gza) (1966<br />
w.) da Teoria generale della critica (kritikis<br />
zogadi Teoria) (1974 w.), romelic agvirgvinebs<br />
bradis naazrs da kritikulad<br />
udgeba Tanadrouli filosofiis iseT<br />
mimdinareobebs, rogoricaa magaliTad,<br />
semiologia da struqturalizmi. am kvlevebis<br />
Tanmdevia wigni restavraciis<br />
Teoriaze, `Teoria del restauro”, romelic<br />
1963 wels gamoqveynda. wigni exeboda<br />
mxatv rul-esTetikuri da istoriuli<br />
TvalsazrisiT gansazRvruli obieqtebis<br />
restavracias _ mxatvrobas, qandakebas,<br />
istoriul nagebobebs, Tu antiku ri xanis<br />
Zeglebs. restavraciis am Teorias xSirad<br />
imowmeben, magram misi filosofiuri<br />
konteqsti naklebadaa cnobili italiis<br />
gareT, Tumca igi Zalze mniSvnelovania<br />
restavraciis am koncepciebis gasagebad.<br />
8.5.1 SemoqmedebiTi procesi<br />
winaaRmdeg garkveuli mimdinareobebisa,<br />
romelTac adamianis Semoq me de biTi unaris<br />
socialur-ekonomikur konteq stSi<br />
integrireba lamobs, bran di aRiarebda<br />
xelovnebis nawarmoebis specifikurobas<br />
da mas unika luri SemoqmedebiTi procesis<br />
Sedegad Tvlida. Sesabamisad, misi<br />
aRqmac saWiro ebs kritikul process<br />
adamianis cnobierebaSi misi mniSvnelobis<br />
aRsad gi neb lad, process, rac imdag-<br />
principebi da koncefciebi 285<br />
varivea, rogorsac haidegeris filosofia<br />
gulisxmobs 270 . aRqmis sawyisi Rrmad<br />
Cabudebuli ganzraxvaa, rome lic sul<br />
ufro avlens Tavs da sxvadasxva safexuris<br />
gavliT, ganTavi suf lebas xa tebad<br />
hpovebs, rac nabij-nabij iZens saxes xelovanis<br />
gonSi. Semoqmedebi Ti procesis<br />
dasawyisi xdomilebaa, rodesac mxatvris<br />
`intuicia~ iCens Tavs. dialogSi Carmine<br />
o della Pittura (karmine anu mxatvrobisTvis)<br />
brandim aseTi xdomileba peizaJis daxatvasTan<br />
mimarTebiT aRwera:<br />
`mismine, karmine, Tu miuaxlovdebi fanjaras<br />
da daakvirdebi gadasa xeds, sruliad<br />
moulodnelad, Seni aRqmis meSveobiT,<br />
Sens cnobiere baSi umal rom<br />
dalagedeba, moxdeba panoramis intuiciis<br />
TavCena. Sen Tvis SeuZlebeli iqneba,<br />
SeaCero am cnobierebis Sinagani Camoyali<br />
be ba, Tu ara Tvalebis daxuWviT, an<br />
peizaJTan arsebuli kavSiris gawyvetiT.<br />
magram, Tu Sen mxatvari xar da panoramis<br />
erTi danaxviT igrZnob gansakuTrebul<br />
interess am landSaftis mimarT, SenSi<br />
mox de ba SeumCneveli, Tumc ki Zireuli<br />
cvlileba, rac Soreulad miga ni S nebs,<br />
Tu ra mogelis. rodesac kargad moirgeb<br />
durbindis lin zebs, landSafti axleburi<br />
TvalnaTlivobiT dageZgereba _<br />
Tumca, Cven SemTxvevaSi, laparakia ara<br />
optikur sizusteze, aramed, albaT misi<br />
Sinagani ieris ukeT Camoqnaze. es meore<br />
xateba, romelsac namd vi lad SeiZleba<br />
vuwodoT fenomenuri, ar aris pirvelis<br />
_ egzisten ci u ri xatebis _ identuri,<br />
romelsac Sen iReb, Tumca arc anadgurebs<br />
mas. es waagavs momentis Cavlebas da<br />
mis droSi gangrZobas: Sen raRac moixelTe.<br />
landSafti SenSi axla TiTqos<br />
nakleb cocxalia imitom, rom SenTvis<br />
miuwvdomelia da mainc, mas emateba<br />
gansazRvru loba, gardauvaloba da<br />
mdgradoba, rac mas ar gaaCnda, rodesac<br />
igi pirvelad warmodga Sens win, rogorc<br />
mxolooden empiriuli mocemuloba~. 271<br />
270 pol filipo iZleva brandis filosofiis<br />
kritikul mimoxilvas, Philippot, 1989b-Si.<br />
271 Brandi, 1992a:8f da Semd.
286 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
`egzistencialur realobaSi~ (realtà esistenziale)<br />
arsebobs sxvadasxva elementi<br />
_ feri, sivrculi kavSiri, sinaTle,<br />
Crdili, rasac mxatvari aRiqvams da<br />
iSveliebs sagnis xatebad nabij-nabij<br />
Camoqnisas, e.i. mxatvris cno bierebaSi<br />
sinTezuri aqtisas. amgva rad, es procesi<br />
obieqtis interio ri za ciis xate bad<br />
gadasxvaferebaa; am xatebaSi cnobiereba<br />
realobas empiriuli da uSualo saxiT<br />
hpovebs. mxatvris gonebaSi Camoyalibebuli<br />
axali rea lo ba aris realoba<br />
fizikuri arsebobebis gareSe, amitomac<br />
igi aris `su f Ta realoba~ (realtà pura).<br />
aseTi sufTa realoba gansxvavdeba arsebuli<br />
realobisgan da asa xavs adamianis<br />
sulierebis qmediT struqturas; igi<br />
aris xelovnebaze fiqris moucilebeli<br />
safuZveli da kavSirSi mxolod da mxolod<br />
xelovnebasTan aqvs. SemoqmedebiTi<br />
procesis momdevno etapze kavSiri<br />
arsebul realobasTan wydeba da xateba<br />
xelovanis gonSi inakv Te ba; xatebis azrismieri<br />
substancia formirdeba simbolod<br />
da mJRavndeba rogorc forma.<br />
amis Semdeg xelovani iwyebs mis materialur<br />
xorcSesx mas, rac niSnavs imas, rom<br />
xelovnebis nawarmoebi Sesrulebulia,<br />
an age bulia rogorc fizikuri realoba.<br />
amgvarad, rodesac xateba konkretul<br />
materialur formas iRebs, nawarmoebi<br />
misi Semoqmedisgan damoukidebel arsebobas<br />
iwyebs.<br />
rawams masala gamoyenebulia fizikur<br />
naSenSi, xdeba misi istorici reba,<br />
rogorc adamianis garjis Sedegisa. Tu<br />
avi RebT erTi saxeobis mar ma rilos,<br />
erTsa da imave qvissamtexlodan, magram<br />
orjer, sxvadasxva dros, erTs Tavdapirvelad<br />
Seqmnis dros, xolo meores<br />
restavraciis dros, gveqneba qimiurad<br />
igive masala, magram istoriuli TvalsazrisiT<br />
gan sxvavebuli mniSvnelobis<br />
mqone, aseve SesrulebiTa da garegnobi-<br />
Tac sxvadasxva. amgvarad, SeuZlebelia<br />
daviCemoT, TiTqos rekonstruqcia ima ve<br />
sur. 8.9 qvismTlelebi aTenis akropolisze<br />
muSaobisas. mas Semdeg, rac masala mu Sa o bisas<br />
gamoiyenes, igi, adamianis garjis wyalobiT,<br />
istoriuli xdeba<br />
sazrisis mqonea, rac originali; piriqiT,<br />
Cveulebriv igi istoriulad da es-<br />
Tetikurad yalbi xdeba. ufro metic,<br />
masala kavSirSia mis konteqs tualur<br />
garemosTan da sinaTlesTan, romelic<br />
Tavisas sZens xatis xasi aTs. imave mizeziT,<br />
xelovnebis nawarmoebis gadaadgileba<br />
misi Tavdapir veli adgili dan<br />
mxolod gamonaklis SemTxvevebSia misaRebi,<br />
rogorc misi konservacia. patina<br />
aris daberebis procesis Sedegi da misi<br />
moSoreba daukargavs masalas siZveles<br />
da, amasTanave, aman SeiZleba mxatvruli<br />
sa xec Selaxos.<br />
brandis Teoriis wamZRoli idea aris<br />
xelovnebis koncefciis gansa zRv reba<br />
ara rogorc bunebis imitaciisa, rogorc<br />
saukuneebis man Zilze iTv leboda,<br />
aramed rogorc avTenturi, SemoqmedebiTi<br />
procesis Sedegisa, rac Tavad xelovanTan<br />
erTad da misi monawileobiT<br />
xorcieldeba. brandi xazs usvams gansxvavebas<br />
xelovnebis nawarmoebsa da<br />
farTo moxmare bis sa qonels Soris, anu,<br />
xelovnebasTan dakavSirebul SemoqmedebiT<br />
pro cessa da process Soris,<br />
romelic konkretul praqtikul miznebs<br />
isaxavs, maga liTad, iaraRebisa da instrumentebis<br />
proeqtirebas da warmoebas<br />
(aseve gana sxvavebda maT haidegeric).
aseTi instrumentis an sagnis, mag., ska mis,<br />
fardagis warmoebis procesi SeiZleba<br />
nakarnaxevi iyos ufro funqciona luri<br />
moTxovnilebiT, vidre warmoadgendes<br />
damoukidebeli SemoqmedebiTi procesis<br />
Sedegs. xaliCa an larnaki sagnebia,<br />
romelTac konkretuli praqtikuli<br />
daniSnuleba aqvs, xolo maTi figuratiuli<br />
elementebi ufro dekoratiuli<br />
an ornamentuli daniSnulebisaa, vidre<br />
`sufTa~ xelov ne bis nawarmoebis komponentis<br />
funqciis mqone. meore mxriv, aris<br />
SemTxve vebi, rodesac sagani, magaliTad,<br />
sparsuli xaliCa, Tumca praqtikuli miz<br />
nebisTvis Seqmnili, xelovnebis nawarmoebad<br />
aRiqmeba. aseT SemTxvevaSi igi<br />
unda ganixilebodes mxatvrul ganzomilebaSi<br />
da ara rogorc mxolod praqtikuli<br />
daniSnulebis mqone.<br />
SemoqmedebiTi procesis dasawyebad<br />
arqiteqtura gare obieqts ar `iT xovs~,<br />
magram Sida obieqts miemarTeba. <strong>arqiteqturis</strong><br />
praqtiku li da ni S nu leba,<br />
SesaZloa, gaazrebuli iyos rogorc<br />
funqcionaluri sqe mis sa fuZveli,<br />
romlis saSualebiT saxes azrismieri<br />
substancia eniWeba. aqedan gamomdi-<br />
principebi da koncefciebi 287<br />
nare, arqiteqtura SeiZleba ganvixiloT,<br />
rogorc Semoqme de biTi pro cesis<br />
Sedegi, romelic xelovnebis nawarmoebad<br />
iqceva. igi xasiaTdeba funqciurobiT,<br />
magram aseve SeuZleblobiT, iyos<br />
ubralod funqciuri uimi sod, Tu arada,<br />
is `uaryofs Tavs rogorc arqiteqtura<br />
da pasiur konst ruq tiulobamde<br />
dadis” 272 . arqiteq tu ri sTvis damaxasiaTebeli<br />
teqtonika gu lisxmobs praqtikuli,<br />
konstruqciuli xerxebis ganviTarebas,<br />
romelTa evolYucia saWiroebebs<br />
misdevs. rodesac adamianis suliereba<br />
igrZnobs swrafvas, gascdes praqtikul<br />
moTxovnilebebs, arqiteqtura formiT<br />
`de ma te rializebuli~ da `gafiltruli~<br />
xdeba: dawyebuli nagebobis saxeo bis<br />
(mag., ekle sia) sqematuri, funqcionaluri<br />
ideiT, misi forma nabij-na bij iZens<br />
sivrculobas. am procesSi ibadeba, rogorc<br />
brandi uwodebs, `or namentuloba~<br />
(ornato), rac miuTiTebs <strong>arqiteqturis</strong><br />
ubralo teqtoniku ri sqemidan mxatvrul<br />
formad xarisxobriv gadasvlas,<br />
arqiteqturuli elementebis,<br />
272 Brandi, 1992b:165<br />
sur. 8.10 arqiteqtura<br />
Tvisobriobas sZens<br />
teqtonikur konstruqcias<br />
da igi xelo v nebis<br />
nawarmoebis doneze ahyavs.<br />
amis magaliTia masjid-ijame<br />
isfahanSi, sadac sivrceebis<br />
da zedapirebis<br />
daxvewili damuSaveba<br />
arqiteqturuli xelovnebis<br />
uni ka lur nimuSs qmnis
288 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mag., sve tebis da arqitravebis `xvavriel<br />
qmnas~. am koncefci eb Si Cven SeiZleba<br />
aRmovaCinoT garkveuli msgavseba raskinis<br />
mosazrebeb Tan mSeneblobasa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
Sesaxeb.<br />
8.5.2 restavracia<br />
mas Semdeg, rac dasruldeba SemoqmedebiTi<br />
procesi, Sedegad miRe bu li<br />
xelovnebis nawarmoebi iwyebs arsebobas<br />
samyaroSi, rogorc adamia nis cnobierebaSi<br />
arse buli ram. restavraciaze Sei-<br />
Zleba vifiqroT, mag ram rodesac ki igi<br />
tardeba, igi unda emyare bodes namuSevris<br />
unikalurobis aRiarebas, rogorc xelovnebis<br />
nawarmoe bisa, rogorc kacobriobis<br />
sagan ge bo naRvawisa. restavracia<br />
amis aRiarebas unda emyarebodes.<br />
mas Semdeg, rac 1948 wels restavraciis<br />
pirveli gansazRvreba mogvca, brandim<br />
azris orgvari mizanmimarTuleba<br />
gamokveTa: erTis miswrafebaa adamianTa<br />
Cveu leb rivi naRvawi kvlav gamosayenebeli<br />
gaxdes, xolo meore ki gansakuTrebuli<br />
naRvawis, anu xelovnebis obieqtebis<br />
restavra cias gulisxmobs. misi gansazRvrebidan<br />
gamomdinare, xelovnebis<br />
nawarmoebi SeiZleba restavri re buli<br />
iyos mxolod Tavad nawarmoebis mimarT<br />
esTetikuri midgomis sa fuZvelze, rac<br />
gemovnebis ki ara, xelovnebis specifikis<br />
sakiTxia. xelov nebis na war moebi<br />
unda apirobebdes restavracias da ara<br />
piriqiT.<br />
xelovnebis /<strong>arqiteqturis</strong> nawarmoebis<br />
aRiarebis procesi warmoad gens<br />
mi si, rogorc aseTis identifikacias,<br />
rac gaanalizebulia brandis mi er Le due<br />
vie-Si (Brandi, 1966, 1989). brandi gvTavazobs,<br />
viTareba mxatv ris/arqiteqtoris,<br />
an mayureblis TvalsazrisiT ki ar ganvixiloT,<br />
aramed xelovnebis nawarmoebi<br />
gavaanalizoT:<br />
1. Tavis TavSi da per se, misi struqtu-<br />
riT; da<br />
2. im Jams, rodesac igi cnobierebis<br />
mier aRiqmeba.<br />
magaliTad rom aviRoT istoriuli<br />
nageboba, gasagebia, rom igi mxolod<br />
garkveuli raodenobis masaliT Seqmnili<br />
rodia, rom nagebobis yoveli<br />
calkeuli elementi da sivrcobrivkonstruqciuli<br />
sistema arqi teq turul<br />
koncefciaSi Sedis. amgvarad, nage bo ba<br />
Tavisi materialuri fo r miT warmoadgens<br />
fizikur fenomens, Tumca, imave<br />
dros, nivTierebasac ekisreba funqcia<br />
mnaxvels arqiteqtu ruli koncefcia<br />
gadasces. amitom na ge boba, rogorc<br />
xelovnebis nawarmoebi, ufro metia,<br />
vidre fizikuri fenomeni; igi mxatvruli<br />
koncefciis gansxeulebaa, rac<br />
arafizikuria (feno meno-che-fenomenonon-è).<br />
miuxedavad imisa, rom droTa<br />
ganmavlobaSi Se no bis masala Zveldeba,<br />
misi mxatvruli koncepcia adamianTa<br />
cnobierebaSi aRibeWdeba, rac mxolod<br />
awmyoSi SeiZleba xdebodes. aqedan gamomdinare,<br />
brandi askvnis, rom xelovnebis<br />
nawarmoebi yovelTvis awmyo-<br />
Si arsebobs. Se sabamisad, yovel jerze,<br />
restavraciaze fiqrisas, aucilebelia<br />
indivi dua lobis aRiareba.<br />
misi gansakuTrebuli xasiaTis gaTvaliswinebiT,<br />
xelovnebis nawar mo e bi<br />
warmoadgens mTlianobas, e.i. igi ar aris<br />
mxolod misi Semadgeneli nawilebis geometriuli<br />
jami; misi yoveli elementi<br />
erTad qmnis mTlia nobas, mxatvris, Tu<br />
arqiteqtoris koncefciisa da Senebis<br />
niSandob livi maneris Sesabamisad. calke<br />
aRebuli mozaikis tessarae (kenWebi) ar<br />
aris xe lovnebis nimuSi, maTi ucabedi nakrebic<br />
ki TavisTavad ar iZleva xelovnebas.<br />
amas garda, xelovnebis nawarmoebi<br />
an istoriuli nageboba namdvi lad aris<br />
da mxolod is aris, rogoradac igi<br />
gamoiyureba. igi ar SeiZ le ba daviyvanoT<br />
garegnul modelze, stilisturi sqemis
Tanaxmad idea lu ri rekonstruqciis<br />
Sesasruleblad, rac xSirad xdeboda<br />
XIX saukune Si. piriqiT, `mTlianoba~<br />
vlindeba ganuyofel erTianobaSi, rasac<br />
poten ci u rad ZaluZs mis calkeul nawilebSi<br />
ganagrZos arseboba, im SemTxveva-<br />
Sic ki, rodesac originali damsxvreulia,<br />
e.i. nangrevebadaa qceuli. restavracia<br />
originalis mTlianobiT unda<br />
Semoifarglos da emyarebodes imas, rasac<br />
xelovnebis nawarmoebis potenciuri<br />
erTianoba Segvagonebs, mi si istoriuli<br />
da esTe ti ku ri aspeqtebis moTxovnebis<br />
gaTvaliswinebiT.<br />
amgvarad, xelovnebis nawarmoebs ormagi<br />
polaroba aqvs, rac ori as peqtisa,<br />
an `garemoebisgan~ (istanza) Sedgeba, es-<br />
Tetikurisa da isto riu li sgan, agreTve<br />
potenciuri erTianobis mqone mTlianobis<br />
Seqmnis Tviseba. misi istoriuloba<br />
damoukidebelia misi esTetikuri Rirebulebebisa<br />
da ma Ti droiTi cvalebadobisgan.<br />
restavraciaze fiqrisas orive<br />
garemoeba unda iyos gaTvaliswinebuli.<br />
es mokled aris Camoyalibebuli<br />
restavra ciis ZiriTad gansazRvrebasa<br />
principebi da koncefciebi 289<br />
sur. 8.11 uelsis sakaTedro<br />
taZris fasadi Cafiqrebuli<br />
da agebuli iyo qandakebebTan<br />
erTad; misi<br />
potenciuri erTianoba<br />
gamoxatulia mis yovel<br />
elementSi. ne bis mieri<br />
intervencia, iqneba es<br />
gawmenda, Tu gamagreba,<br />
am urTierTkavSiris mka -<br />
fio gaazrebiT unda<br />
Catardes. qandakebebis<br />
maTi konteqstidan<br />
mocileba zians miayenebda<br />
taZris arqiteqturul da<br />
istoriul mTlianobas<br />
da or damatebiT debulebaSi:<br />
• `restavracia moicavs xelovnebis<br />
nawarmoebis aRiarebis meTodo logiur<br />
moments, mis fizikur SenivTulobas<br />
da ormag esTetikur da istoriul<br />
polarobas, maT momavlisTvis<br />
gadasacemad.~<br />
• `adamiani asrulebs mxolod xelovnebis<br />
nawarmoebis masalis restav<br />
ra cias.~<br />
• `restavraciis mizani unda iyos xelovnebis<br />
nawarmoebis potenciu ri<br />
erTianobis xelaxali gamyareba imdenad,<br />
ramdenadac es SesaZle belia<br />
mxatvruli Tu istoriuli yalbismqnelobis<br />
gareSe da ise, rom ar<br />
waiSalos arc erTi kvali, rac drom<br />
xelovnebis nawarmoeb ze datova.~ 273<br />
xelovnebis nawarmoebis gansazRvrebidan<br />
gamomdinareobs, rom dro da sivrce<br />
mis formisel mdgomareobas ayalibebs<br />
da sinTezadaa Serwymu li _ erTi meoresTan<br />
iseTi ritmuli mimarTebiT, rac<br />
273 Brandi, 1963:34, 35, 36
290 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ayalibebs formas (Brandi, 1963:49). amas-<br />
Tanave, dro xelovnebis nawarmo eb Tan<br />
fenomenologiur kavSirSi imyofeba,<br />
sami specifikuri faziT, rac mis droiT<br />
xazs (tempo storico) warmoqmnis:<br />
1. xani, rac esaWiroeba xelovans, xelovnebis<br />
nawarmoebis Sesaqmne lad;<br />
2. intervali xelovanis mier Camoqnis<br />
Semdeg, dRemde;<br />
3. awmyoSi cnobierebaSi xelovnebis<br />
nawarmoebis aRiarebis momenti.<br />
xelovnebis nawarmoebi istoriulobas<br />
or calkeul etapze iZens: ro desac xelovani<br />
mas arsebobas mianiWebs (mag.,<br />
rodesac sasaxle aSende ba XVI saukuneSi)<br />
da rodesac mas amJamad calkeuli<br />
indivi dis cnobiere ba aRiqvams. `istoriuli<br />
garemoeba~ (istanza storica) xelovnebis<br />
nawarmoebis restavraciis sxvadasxva<br />
SemTxvevas Tan mimarTebiT SeiZleba ganvixiloT.<br />
ukidures SemTxvevaSi, rodesac<br />
saqme Znelad gasarCev nangrevebTan<br />
gvaqvs, restavracia SeiZleba moiazrebodes,<br />
rogorc mxolod status quo-s<br />
konso li da cia da konservacia. siZnele<br />
imis dadgenaa, Tu rodis wyvets arsebobas<br />
xelovnebis nawarmoebi da rodis<br />
iqceva igi nangreve bad. erTaderTi gzaa,<br />
ganisazRvros, Tu ramdenad SeinarCuna<br />
obieqtma Tavisi potenciuri erTianoba<br />
(mag., neapolis santa kiaras Sua saukuneebis<br />
nagebobis SemTxve vaSi). aqedan<br />
gamomdinare, ar aris saWiro vecadoT,<br />
axlad SevqmnaT poten ciuri erTianoba<br />
im zomaze, rom gavanadguroT misi<br />
avTenturoba, ris Sedegad SegvrCeba axali,<br />
yalbi da avTenturobas mok le buli<br />
istoriuli realoba, rac mTlianad dajabnis<br />
Zvel namuSevars.<br />
brandi acxadebs, rom xelovnebis<br />
istoriis saqmea, gamoikvlios _ dro iTi<br />
Tanamimdevrobis CarCoebSi _ drois da<br />
ritmis `droisgareTi,~ Sinagani ganzomileba.<br />
es ar unda avurioT `droiTi<br />
drois~ <strong>istoria</strong>Si, rac dakavSirebulia<br />
sur. 8.12 kedlis dekori Sax-i-zindeSi,<br />
samaryandis didebul sasaflaoze. mozai kis<br />
tesserae erTad qmnis xelovnebis nawarmoebs<br />
da ara cal-calke. SekeTeba Catar da<br />
`neitraluri~ formiT, originalis pativis<br />
migebiT<br />
gemovnebisa da modis cvalebadobasTan,<br />
romlis Sig niT xelovnebis nawarmoebi<br />
`dasrulebuli da ucvalebelia.~<br />
restavracia gamarTlebulia, rodesac<br />
saqme gvaqvs mesame fazasTan, romelic<br />
dRevan de lobasac Seicavs da warsulsac<br />
da arc drois ukumiqcevis daCemeba gviwevs<br />
da arc istoriis ganadgureba. ufro<br />
metic, restavracia unda ga nixilebodes,<br />
rogorc istoriuli movlena, rasac igi<br />
warmoadgens, ro gorc adamianis moRvaweoba;<br />
igi xelovnebis nawarmoebis<br />
momavalSi gada na cv lebis procesis Semadgeneli<br />
nawilia. restavraciisTvis<br />
SerCeul ne bis mier sxva moments SeuZlia
ucabedi Sedegebi moitanos. mxatvruli<br />
Se mo q medebis momentTan restavraciis<br />
identifikaciam SeiZleba Sedegad fantaziaSi<br />
gadagviyvanos, rac ewinaaRmde-<br />
principebi da koncefciebi 291<br />
sur. 8.13 ugulisyuro<br />
gegmarebam SeiZleba<br />
gaanadguros istoriuli<br />
nagebobis kav Si ri<br />
garemosTan. magaliTad<br />
moyvanilia barbikanis<br />
areali london Si<br />
geba xelovnebis nawarmoebis, ro gorc<br />
dasrulebuli procesis koncefcias,<br />
iseve rogorc e.w. stilisturi an periodismieri<br />
restavracia.<br />
sur. 8.14 XVII s.-is<br />
dasawyisis palaco<br />
del’orologios fasadi<br />
pizaSi, moyvanilia<br />
brandis mier, rogorc<br />
magaliTi arasworad<br />
gaazrebuli restavraciisa.<br />
rekonst rui rebuli<br />
goTuri sarkmlis<br />
naSTebi warmogviCens<br />
winare, nangrevebad qceuli<br />
eta pis niSnebs. bevrad<br />
ufro swori iqneboda<br />
upiratesoba klasikuri<br />
fasadis mTli a nobisTvis<br />
mieniWebinaT
292 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 8.15 Cefalus sakaTedro taZari<br />
siciliaze. restavraciisas samlocvelos<br />
neo-klasikuri periodis naZerwoba Camoxsnil<br />
iqna, ufro ad re u li normanuli Se no bis<br />
fragmentebis gamosavlenad, ramac droTa<br />
ganmavlobaSi miRweuli mTliano ba gaanadgura<br />
amasTan dakavSirebuli meore sakiTxia<br />
xelovnebis nawar moebis Sina gani<br />
sivrcobrioba fizikuri konteqstiT<br />
warmodgenil sivrce s Tan mimar Te biT.<br />
arqiteqturuli sivrcobrioba ar niSnavs<br />
mxolod Sesabamisi nage bo bis kedlebs<br />
SigniT moqceul sivrces, aramed<br />
masSi aseve igulisxmeba si vr cobrivi<br />
urTierTkavSiri garemomcveli naSenobis<br />
sivrcobriobasTan. siZneleebi gansakuTrebiT<br />
istoriul qalaqebSi iCens<br />
Tavs, sadac cvli le bebi urba nul qsovilSi<br />
saxes ucvlis ama Tu im istoriuli<br />
Zeglis sivrco briv garemos. igive<br />
SeiZleba iTqvas arqiteqturul naS-<br />
TebTan da ka v Sire biT. nangrevebi xSirad<br />
Serwymulia landSaftisa an gadasaxedis<br />
kon teqsts _ magaliTad, inglisuri<br />
baRebis landSaftebi Sua saukuneebis saabatoebis<br />
naSTebiT, romelTa saTanado<br />
movla am axal mxatvrul mTli a nobasTan<br />
mimarTebiT Tu SeiZleba.<br />
rodesac ki gveCveneba, rom ormagi<br />
polarobis mxareebi, esTeti kuri da istoriuli,<br />
winaaRmdegobaSi modis erTmaneTTan,<br />
gada wyve ta kompromi si ki ar<br />
unda iyos, aramed xelovnebis nawarmoebis<br />
bunebas dafuZnebuli adaptacia.<br />
sur. 8.16 selinuntes taZar<br />
C-s svetebis nawili 1950ian<br />
ww.-Si `anastiloziT~<br />
xe la x la aRmarTes.<br />
brandi amas ar daeTanxma,<br />
radgan Tvlida, rom<br />
potenciuri er Ti a noba ukve<br />
dakarguliyo, saukuneebis<br />
ganmavlobaSi, miwaSi<br />
yofnis gamo, ele men tebis<br />
deformaciis Sedegad
imis gaTvalis winebiT, rom xelovnebis<br />
nawarmoebis specifika isaa, rom igi<br />
xelovnebaa, istoriuli mxare, Cveulebriv,<br />
meorexarisxovna daa miCneuli.<br />
rodesac obieqts, romelmac Sei nar Cuna<br />
potenciuri erTia noba, damatebebi axlavs,<br />
romlebic Crdilavs an amaxinjebs<br />
mis mxatvrul saxes, esTetikurma mxarem<br />
SeiZleba gaamarT los maTi moSoreba<br />
_ ra Tqma unda, es saTanadod unda<br />
dafiqsirdes. magram Tu es damatebebi<br />
ikonogra fias Seezarda, maTi moSoreba<br />
SesaZloa niSnavdes istoriuli obieqtis<br />
ex novo rekonstruqcias, rac restavraciis<br />
sauflo aRaraa. Sesabamisad, yo vel<br />
calkeul SemTxvevaSi, rodesac risime<br />
moSoreba ganixileba, gadawy ve ti leba<br />
unda emyarebodes Rirebulebebs, rac<br />
esTetikur mxaresac iTva li s wi nebs da<br />
istoriulsac.<br />
brandi ar eTanxmeboda `arqeologiuri<br />
restavraciis~ gavrcelebul<br />
praqtikas, rodesac naSTebs wminda istoriuli<br />
TvalTaxed viT ekidebod nen.<br />
nangrevebic ki xSirad xelovnebis nawarmoebTa<br />
naSTebia; amitom isi nic, imave<br />
kritikuli procesis midevnebiT, guldasmiT<br />
unda iyos Seswav li li. garda<br />
amisa, nangrevebi SeiZleba ufro gviani<br />
drois Senobis nawi li Tu xelovnebis<br />
sxva nawarmoebis nawili iyos. aseT Sem-<br />
TxvevaSi, saTa na do pativi unda miegos<br />
am meore Senobis erTianobas. magali-<br />
Tad, Sua sa u kuneebis mravalsagduliani<br />
fanjris aRdgena klasikur fasadze nakleb<br />
gamarTlebuli iqneba (es ki evropis<br />
mraval qveyanaSi tipiuri tenden ciaa).<br />
brandi amtkicebda, rom masala, xelovnebis<br />
nawarmoebis esTetikur aspeqt-<br />
Tan mimarTebiT, SegviZlia ornairi<br />
funq ciis mqoned gavigoT: erTi funqcia<br />
uzrunvelyofs `naSenobas~ (struttura),<br />
meore ki obieqtis `ierTanaa~ (aspetto) dakavSirebuli.<br />
aseTi obieqtebis mxatvruli<br />
mniSvnelobis gaTva lis wi ne biT, upiratesoba,<br />
zogadad, imas unda mieniWos,<br />
principebi da koncefciebi 293<br />
Tu ra aris yvela ze mniSvne lo vani mxatvruli<br />
Tvalsazri siT. Tu usafrTxoebis<br />
uzrunvel yo fa moiT xovs garkveul<br />
intervencias, rogoricaa gamagreba, is<br />
masalis im nawiliT unda Semoifarglebodes,<br />
rac struqturas qmnis da iers<br />
ar Se e xos. magaliTad, rodesac tardeba<br />
istoriuli nagebobebis konstruqci uli<br />
gamagreba, mizani Senobis arqiteqturuli<br />
ieris SenarCuneba unda iyos. meore<br />
mxriv, brandis mier Semotanili ganyofa<br />
ise ar unda gavigoT, TiTqos naSenobas<br />
ar hqondes raime mniSvneloba. gansakuTrebiT,<br />
istoriu li nagebobebis Sem-<br />
TxvevaSi, Tavdapirveli konstruqciuli<br />
sistema unda ganixilebodes, rogorc<br />
umTavresi elementi, rasac Tavisi wvlili<br />
Seaqvs nagebobis mniSvnelovneba-<br />
Si. zog SemTxvevebSi, naSenoba SeiZleba<br />
ierze uf ro mniSvnelovanic iyos da,<br />
amasTanave, igi xSirad arqeologiisTvis<br />
aucilebel informacias Seicavs. fasadizmi,<br />
ra Tqma unda, ar aris isto ri u li<br />
nagebobebis dacvis mizani.<br />
rac Seexeba xelovnebis nawarmoebis<br />
esTetikur aspeqts, iqneba es istoriuli<br />
Senoba, an Tundac naxevrad dangreuli<br />
Zveli Zegli, nebis mieri reintegracia<br />
unda eyrdnobodes Gestalt-fsiqologiis<br />
wyalobiT mo po ve bul gamocdilebas sxvadasxva<br />
tipis reintegraciis vizualuri<br />
`wo nis~ Sefasebi sa arsebul originalur<br />
zedapirTan mimarTebiT. advilad<br />
Se sa Z lebelia, rom axali, kaSkaSa damatebebis<br />
gamo naklebi yuradReba mi eqces<br />
Zvel, patiniT dafarul originals. imis<br />
gaTvaliswinebiT, rom res tavra ciis<br />
mizania istoriuli Zeglis konservacia<br />
da ara ganaxleba, au ci le belia Tanamedrove<br />
reintegraciis morgeba istoriul<br />
nawilebTan da ara piruku. brandis<br />
xelmZRvanelobiT SemuSavda mxatvrobis<br />
restavracii sas Teoriis praqtikaSi<br />
gamoyenebis meTodebi, maT Soris, danakargebis<br />
(lacunae) reintegraciis mkafio<br />
kriteriumebi. istoriuli nagebobebisa
294 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
da nangrevad qceuli SenobebisTvis<br />
am kriteriumebis Semdgomi misadageba<br />
aisaxa aseve pol filipos leqciebsa da<br />
moxsenebebSi iCCrom-Si (Philippot, 1976).<br />
Tavad brandim sami aseTi principi Camoayaliba<br />
(Brandi, 1963:45f):<br />
1. nebismieri reintegracia axlodan<br />
advilad unda ganirCeodes, mag ram<br />
amasTanave, man ar unda Selaxos aRsadgeni<br />
erTianoba.<br />
2. masalis is nawili, rac uSualod<br />
saxisSemqmnelia, Seucvlelia im denad,<br />
ramdenadac iers qmnis da ara<br />
naSenobas.<br />
3. nebismieri restavracia ise unda<br />
Catardes, rom momavalSi saWiro intervenciebs<br />
dabrkoleba ar Seuqmnas;<br />
isini ufro unda gaadvil des<br />
kidec.<br />
warsulSi restavraciis warmoebis ganxilvisas,<br />
brandis mohyavs adriane imperatoris<br />
mier Catarebuli panTeonis<br />
restavracia, rogorc ma ga liTi ara<br />
restavraciisa, aramed Zeglis ideis aRdgenisa.<br />
principebi, romliTac xelmZ-<br />
Rvanelobdnen aRorZinebis xanaSi antikuri<br />
qandakebebis `xelaxali dasrulebisas~<br />
(mag., belvederis apoloni,<br />
laokooni), ZiriTa dad, platonis filosofiis<br />
Tanaxmier silamazis ideas<br />
emyareboda; res ta v ra torebi sulierad<br />
akavSirebdnen qandakebebs Tavis drosTan<br />
`isto ri ul Tanayof nad~ _ TiTqos<br />
maT axal enaze Targmnidnen. es Seesabameba<br />
aRorZinebis brandismier interpretacias,<br />
ara rogorc antikurobis xelaxa<br />
li dabadebisa, aramed rogorc axali<br />
stilisa, romelmac warsulis elementebi<br />
da koncefciebi axali SemoqmedebiTi<br />
konteqstis nawilad gamoiyena. ai, TorvaldsenisTvis<br />
ki klasiku ri antikuroba<br />
srulyofili da Soreuli iyo da eginis<br />
qandakebebis kidurebis `xelaxali<br />
dasruleba~ arsebuli kanonebis mcdar<br />
Sefasebas emyareboda. man, amgvarad,<br />
ganadgure bu li nawilebi XIX saukunis<br />
neo-klasicizmis xelovnuri enis kvalad<br />
aRadgina. brandis Tanaxmad, XIX saukuneSi<br />
Zvelisken mibrunebisas, Ziri Ta dad,<br />
cdilobdnen Zveli sqemebis kopirebas,<br />
realurad axali arqiteq tu ru li enis<br />
Seuqmnelad.<br />
da mainc, istoriuli TvalsazrisiT,<br />
damateba SeiZleba ganixile bodes, rogorc<br />
istoriis axali faza, xolo <strong>arqiteqturis</strong><br />
SemTxvevaSi ki, es SeiZleba<br />
axali funqciebis SemuSavebasa da danergvasac<br />
ukavSirdebo des. amdenad, damateba<br />
SeiZleba sruliad kanonzomieri<br />
iyos da, princip Si, konservacias imsaxurebs.<br />
zogadadac, yovelTvis aucilebelia<br />
im axa li erTeule bis pativiscema,<br />
rac SemoqmedebiTi intervenciis gziT<br />
miiRwe va _ gansakuTrebiT maSin, Tuki<br />
isini <strong>istoria</strong>s asaxavs. risame moSoreba<br />
saTanadod unda iyos dasabuTebuli da<br />
misi kvali TviT Zeglzec unda SeimCneodes.<br />
sxvafriv, dangrevis Sedegi istoriis<br />
ganadgure ba da gayal be ba iqneba.<br />
rac Seexeba rekonstruqcias, aq mdgomareoba<br />
gansxvave bu lia, ramdenadac igi<br />
cdilobs, Caerios SemoqmedebiT procesSi<br />
da gaaqros dro yofnad moyvanasa<br />
da restavracias Soris. brandi<br />
ar eTanxmeboda san markos kampaniles<br />
rekonstruqcias, radgan, misi azriT,<br />
erTaderTi, rac unda gakeTebuliyo,<br />
vertikaluri elementi iyo da ara sruli<br />
rekonst ruq cia.<br />
aslebi, replikebi da reproduqciebi<br />
SeiZleba dokumentirebisTvis moviSvelioT<br />
da isini misaRebia, Tuki maTi<br />
damzadebisas originali ar ziandeba<br />
(mag., TabaSiris yalibis aReba). miuxedavad<br />
imisa, rom asli da na yalbevi igive<br />
xerxebis gamoyenebiT iqmneba, gayalbeba<br />
falsificirebis ganzraxvas gulisxmobs.<br />
es SeiZleba replikis originalad<br />
gasasaReblad, an Zveli drois<br />
stiliT Sesrulebuli sagnis imdroindel<br />
origina lad ga sayidad gakeTdes
(Brandi, 1992b:368; ix. agreTve Jones, 1990).<br />
umarTebulo `restavracias~ aseve Seu-<br />
Zlia gaayalbos namuSevris mxatvruli<br />
koncef cia proporciebis, zedapiris<br />
damuSavebis, an masalebis araswori<br />
inter preta ciiT _ saSiSroeba, rasac<br />
gansakuTrebiT xSirad arqeolo giu ri<br />
gaTxre bis adgilebze vawydebiT.<br />
Tavisi TeoriiT, brandim Seajama<br />
<strong>konservaciis</strong> ZiriTadi koncef ciebi<br />
xelovnebis nawarmoebebis da, maT Soris,<br />
arqiteqturasTan mimarTe biT; man<br />
xazi gausva maT specifikurobas da<br />
istoriul-kritikuli gansa zRv re bis,<br />
rogorc nebismieri intervenciis safuZvlis,<br />
mniSvnelovnebas da yuradReba<br />
gaamaxvila istoriuli da mxatvruli<br />
avTenturobis konserva ciis auci leblo<br />
baze. Teoria aTvalsaCinoebs kritikul<br />
process, yovel jerze aucilebels,<br />
Tanamedrove restavraciaze fiqrisas da<br />
masSi Camoya li bebulia ZiriTadi kanonebi,<br />
romelTa gamoyeneba istoriuli<br />
cnobie re bis simwifes moiTxovs. brandis<br />
Teoria SeiZleba ganvixiloT rogorc<br />
sa erTaSoriso doneze aRiarebuli <strong>konservaciis</strong><br />
strategiis ganviTarebis paradigma.<br />
is uarsebiTesi saxelmZRvanelo<br />
principi gaxda wrTvnis prog ra me bisa<br />
bevr specializebul saswavlebelSi,<br />
maT ricxvSi iCCrom-is sa er TaSoriso<br />
kursebisTvis romsa da msoflios sxva<br />
qveyneb Si. igi iyo amo savali veneciis<br />
qartiis dawerisa da <strong>konservaciis</strong> strategiis<br />
sxva de bulebebisa Tu saxelmZ-<br />
Rvanelo miTiTebebis damuSavebisas.<br />
1972 wels bra n di monawileobda Carta<br />
del Restauro-s, italiis saxelmwifo<br />
moxeleebis Tvis axali saxelmZRva nelo<br />
miTiTebebis momzadebaSi. am qar tiis mizani<br />
memkvidreobis obieqtTa sxvadasxva<br />
saxeobebi (antikuri xanis siZveleebi,<br />
ar qiteqtura, mxatvroba, qandakeba, `istoriuli<br />
centrebi~) dajgufeba da Ti-<br />
Toeuli maTganisTvis meTodo lo giuri<br />
midgomis prin cipebis SeTavazeba iyo<br />
(monti, 1995:156ff).<br />
principebi da koncefciebi 295<br />
8.6 brandis naazrevis zegavlena<br />
brandis Teorias kritika ar moklebia:<br />
esTetikur Rirebulebebze misma<br />
fokusirebam siZneleebi warmoSva iseT<br />
Zegleb ze praqtikuli samuSa o e bi sas,<br />
romelTac mcire an aranairi esTetikuri<br />
Rirebuleba hqondaT, an kidev<br />
italiis mxatvruli memkvidreobisadmi<br />
wayenebuli da msoflios sxva mxareebSi<br />
miRebuli moTxovnebis SeTanadebisas<br />
(iamandi, 1993; scaroc chia, 1995:91).<br />
Teorias abralebdnen ZiriTadi yuradRebis<br />
`mxatvruli saxis~ konservaciaze<br />
gamaxvilebas mTlianobaSi struqturis<br />
gaTvaliswinebis na cvlad, ker Zod,<br />
arqiteqturasTan mimarTebiT. xSirad es<br />
Teoria mxatv ro bis <strong>konservaciis</strong> Teoriadac<br />
iqna interpretirebuli. mraval<br />
kiTxvaze pa su xi Tavad brandis teqstSi<br />
SeiZleba vipoviT, rac naTlad aCvena<br />
karbo na ram, romelic amtkicebs, rom<br />
brandi ki ar ewinaaRmdegeboda restauro<br />
critico-s principebs, aramed sinamdvile-<br />
Si isini ufro farTo konteqstis na wilad<br />
aqcia (Carbonara, 1976:46; ix. agreTve<br />
Carboni, 1992). pol filipom ga n sa kuTrebuli<br />
yuradReba dauTmo brandis<br />
Teoriis interpretacias sxva da sxva<br />
praqtikul magaliTebTan (metadre, mxatvrobas,<br />
qandakebas da arqi teq turis<br />
dargSi) mimarTebiT (mag., Philipot, 1976,<br />
1989a, 1990).<br />
iCCrom-is pirvel direqtorTagan<br />
samma kulturuli mem kvidreobis<br />
<strong>konservaciis</strong> sxvadasxva aspeqtis Taobaze<br />
fuZemdebeli saxelmZRvane lo e bi<br />
gamosca, romelnic Sesabamis sferoSi<br />
klasikuradaa miCneuli. pirveli maTgani,<br />
gamoqveynebuli iCCrom-is sapatio<br />
direqtoris doqtor harold jeimz<br />
plenderliTis (1898-1997 ww.) mier, iyo<br />
`siZveleebisa da xelovnebis nawar moe-
296 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
bebis konservacia” (meore gamocema a. e.<br />
a. vernerTan erTad, 1971 w.) da, ZiriTadad,<br />
masalaTmcodneobas exeba. meore<br />
exeboda kedlis mxatv robis konservacias<br />
da dawerilia iCCrom-is sapatio<br />
direqtoris da brYuselis Tavisufali<br />
universitetis sapatio profeso ris pol<br />
filipos mier, profesor paolo moras<br />
(1921-1998 ww.) da qal baton laura sbordoni-morasTan<br />
erTad, romlebic romis<br />
istituto Centrale del restauro-s mTavari restav<br />
ratorebi iyvnen (mora et al., 1977).<br />
mesame daiwera ser bernard filde nis mier<br />
da istoriuli nagebobe bis konservacias<br />
exeboda (Feilden, 1982). bran dis Teorias-<br />
Tan dakavSirebiT, gan sa kuTrebiT moras<br />
(da sxv.) mier gamoq vey ne buli wignia saintereso,<br />
radgan koncefciebi, romelic<br />
mas udevs sa fuZvlad, brandisTan, rogorc<br />
iCr-is direqtorTan, pirdapiri<br />
TanamSrom lobisas SemuSavda da gamoicada,<br />
iCom-is saerTaSoriso sakonservacio<br />
ko mitetis 1959 wlis moxsene bidan<br />
gamomdinare. naSromis momzadebisas, Semo<br />
Tavaze buli meTodebis relevantobis<br />
Sesamowmeblad, rCevas sxvada sxva qveynis<br />
specialistebs daekiTxnen 274 . moras (da<br />
sxv.) mier SemuSavebuli koncef ciebi da<br />
meTodologia gamoyenebulia mari kl.<br />
berdYukos public ka cia Sic arqeologiuri<br />
gaTxrebis adgilebis da sxvadasxva<br />
masalis ga naT xar nivTTa <strong>konservaciis</strong><br />
Sesaxeb (Berducou, 1990).<br />
moras, sbordoni-moras da filipos<br />
gamokvlevis dasawyisSive ganc xa -<br />
debulia, rom konservacia-restavracia,<br />
vidre operacia obieqtis masa la ze teqnikur<br />
moqmedebad iqceodes, emyareba<br />
`kritikul gansjas, romlis mizania obieqtis<br />
identifikacia misi specifikuri<br />
274 am specialistebs Soris iyvnen: p. rotondi,<br />
g. urbani (iCr), j. tauberti (mYunxeni),<br />
r. sneiersi (brYuseli), o. p. agrauali (nYu<br />
deli), t. ivasaki (to kio), a. na songla (bangkoki),<br />
j. tompsoni (londoni), s. bYarnhofi<br />
(ko pen hageni).<br />
sur. 8.17 pompeis kedlis mxatvroba rTuli<br />
sivrcobrivi konstruqciebiT. aseTi dekoris<br />
Sida sivrcobriobas arqiteqturul<br />
sivrcesTan mniSvnelovani kavSiri SeiZleba<br />
hqondes<br />
maxasiaTeblebiTurT, niSandobliv,<br />
mis RirebulebaTa gansazRvra da gaTvalsaCinoeba,<br />
an im mni Svnelovnebis<br />
gamokveTa, rac ganasxvavebs mas da mis<br />
dacvas amarTlebs. mi zani aseve amocanis<br />
da aucilebeli teqnikuri operaciebis<br />
masStabis gansazRvraSi mdgomareobs~<br />
(1977:1). naSromi isea agebuli, rom msjelobis<br />
kritikuli safuZveli yovelTvis<br />
win uswrebs teqnikuri problemebis<br />
gamorkvevas da saamisod konteqstsac<br />
Seamzadebs. XIX saukunis pozitivisturi<br />
damokidebulebis sapirispirod,<br />
rome lic eswrafvoda xelovnebaTa maTi<br />
Sesrulebis teqnikuri xerxebis mixed
viT dajgufeba-dacalkevebas, aq kedlis<br />
mxatvroba mTlian arqiteqturul konteqstTan<br />
organul kavSirSi ganixileba,<br />
rogorc Gesamtkunstwerk-is (erTobil xelovnebaTa<br />
nawarmoebis) nawili. es Zalze<br />
mniSvnelovania ikonografiuli TvalsazrisiT:<br />
saxebaTa meSveobiT, saxviToba<br />
gansazRv ravs arqiteqturul sivrces<br />
da saCinoyofs Zeglis mniSvnelobas da<br />
liturgiul arss. formis mxriT, kedlis<br />
mxatv ro ba monawileobas iRebs mxatvruli,<br />
skulpturuli da arqiteqturuli<br />
sivrcobriobis danawevreba Si. yovel<br />
elements Tavisi gansakuTrebuli wi li<br />
aqvs, xolo mxatvrobas skulpturuli<br />
da arqiteqturuli efeqtis da ganzomilebaTa<br />
ganZafrebisa da wabaZvis (mag.,<br />
trompe-l’oeil) unaric Seswevs. arqiteqtura,<br />
Tavis mxriv, gansazRvravs kedlis<br />
mxatvrobas sivrcis Tvi se ba Ta, feris<br />
da ganaTebis ganawilebis saSualebiT.<br />
restavraciisas yve laze mniSvnelovania<br />
gaTvaliswinebuli iyos problemis<br />
kompleqsu roba, rac win wamoswevs<br />
kedlis mxatvrobis in situ <strong>konservaciis</strong><br />
moTxovnas, misi Camoxsnis da muzeumSi<br />
gadatanis nacvlad, rac mxolod gamonaklis<br />
Sem Tx vevebSi Tu aris gamarTlebuli.<br />
organizaciuli da teqnikuri TvalsazrisiT,<br />
aucilebelia saTanado aRwerilobaTa,<br />
aRnusxvisa da dokumentirebis<br />
sistemebis momzadeba samu Sa o ebis dawyebamde,<br />
maTi mimdinareobis dros da maT<br />
Semdeg, monitorin gis sistemis da regularuli<br />
movlis mogvareba da restavraciaze<br />
pasu xis mge beli profesiuli gundis<br />
momzadeba. Semdgom, aucilebelia<br />
mocemu li kedlis mxatvrobis masalebis,<br />
gamoyenebuli teqnikis, misi cvlilebebis<br />
pirobebis da mizezebis Rrma codna<br />
da specifikuri wvdoma. aseTi kvleva<br />
da analizi unda vrceldebodes im arqiteqturasa<br />
da garemozec, ris nawilsac<br />
warmoadgens mxatvroba, xolo misi<br />
`mkurnaloba~ ise unda iyos mozomili,<br />
principebi da koncefciebi 297<br />
sur. 8.18 Zveli, gamofituli da gacveTili<br />
zedapirebis aRdgenisas sifaqizea sa Wiro,<br />
raTa zedmetad ar gamovaCinoT axali<br />
nawilebi, originalis damcrobis xarj ze.<br />
suraTze romis panTeonis aguris kedlis<br />
reintegracias vxedavT<br />
rom araTu ziani movutanoT, aramed<br />
SevqmnaT misi optima luri warmoCenis<br />
da xangrZlivi konsevaciis safuZveli.<br />
aucilebelia kon kretuli problemebis<br />
gaTvaliswineba, mag., fiqsatorebisa,<br />
maTi webo va no bisa da gaJRenTvis unaris,<br />
elasturobis, optikuri Tvisebebis,<br />
bio lo giuri mdgradobis, atmosferuli<br />
zegavlenisadmi mdgradobis da Seq cevadobis<br />
CaTvliT.<br />
specifikuri Teoriuli sakiTxebi<br />
axlavs kedlis mxatvrobis Cvene bas, gawmendis<br />
problemebs, danakargebis damuSavebas,<br />
ganaTebas da Ta v da pirveli
298 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 8.19 aTenis akropolisze 1984 w.-is<br />
sarestavracio samuSaoebidan: axali marma<br />
rilo Zvels mosargebad guldasmiTaa<br />
nakveTi. amave dros, axali nawilebi img va ria,<br />
rom axlodan daTavliere bisas SecdomaSi ar<br />
Seiyvanos damkvirvebeli<br />
adgilidan SesaZlo Camoxsnas. rogorc<br />
xelov ne bis yvela na wa r moebs, kedlis<br />
mxatvrobasac ormagi istoriuli xasiaTi<br />
aqvs. pirvels misi Seqmnis konkretuli<br />
istoriuli Jami apirobebs,<br />
meores ki mas Semdeg ganvlili dro.<br />
drois dinebiT gamowveuli zogierTi<br />
saxecvlileba, SesaZloa, maTi esTetikuri<br />
an istoriuli Rirebulebis gamo,<br />
konservaci is Rirsi iyos; sxvebma Sei-<br />
Zleba uCinaryos, daamaxinjos an daasaxiCros<br />
gamosaxuleba. mora, sbordoni-mora<br />
da filipo Segvaxseneben, rom<br />
gawmenda, an im nivTierebebis moSoreba,<br />
rac originaluri nawarmoebis nawi li<br />
ar yofila, ver dagvibrunebs, an ver<br />
aRadgens Tavdapirvel mdgomareobas;<br />
samuSaoebi ubralod saSualebas iZleva,<br />
Tavdapirveli masalebis dRevan de li<br />
mdgomareoba gamovavlinoT (1977:325).<br />
1972 wlis uilYamsburgis saer Ta Soriso<br />
konferenciaze filipom kidev erTxel<br />
xazi gausva, rom: `ilYu ziaa gvjerodes,<br />
TiTqos obieqti yvela gviani danamatis<br />
CamoSorebiT Se iZ leba Tavdapirvel<br />
mdgomareobas daubrundes. Tavda pirveli<br />
mdgomareo ba miTiuri, araistoriuli<br />
ideaa, romelsac Zala Ses wevs xelovnebis<br />
na war moebebi abstraqtul koncefcias<br />
Seswiros da isini iseTi saxiT<br />
war mo a Cinos, rac arasdros arsebula~<br />
(Philippot, 1976:372). patinis warmoSoba,<br />
romelsac xandaxan `keTilSobil patinasac~<br />
uwodeben, masalebis dabere bis<br />
normaluri procesia da is sibinZured<br />
ar unda CavTvaloT. Tu ro gor movekidoT<br />
aseT pa tinas imdemad qimiis<br />
ki ara, ramdenadac kritikuli gansjis<br />
problemaa. marTlacda, gawmendis<br />
prob lema odenobis sakiT xia da mizani<br />
unda iyos `mTlianobasTan mimar Te biT<br />
imgvari Tanafardo bis povna, romelsac,<br />
masa lebis dRevandeli mdgoma reobis<br />
gaTvaliswi ne biT, ZaluZs, SeZlebisdagvarad<br />
utyuarad aRudginos gamosaxulebas<br />
is Ta v dapirveli erTianoba, rac<br />
masalam droTa manZilze gamoatara~<br />
(mora et al., 1977:327).<br />
gawmenda nabij-nabij da sistematiurad<br />
unda xdebodes, misi safuZ veli<br />
TanmimdevrobiT winsvla da kritikuli<br />
gansja unda iyos imis gaTva liswinebisas,<br />
rasac mosalodnel Sedegebze<br />
kritikuli intuicia gveubne ba. gawmendasTan<br />
mWidro kavSir Sia gamosaxulebis<br />
Semqmneli masalis lacunae, danakargebis<br />
Sevsebac (ix. Philippot, 1975). warsulSi<br />
aseTi danakar ge bis reintegracia xSirad<br />
`retouché”-s xatvis meTodiT xdeboda,<br />
rac SeiZ le boda originalzec gada
suliyo. aseTi damuSaveba xelosnuri<br />
tradi ciis nawilia da Seuwynarebelia<br />
Tanamedrove restavraciaSi, rome lic<br />
nacvlad amisa, moiTxovs namuSevris<br />
kritikul-istoriul inter pretacias<br />
avTenturobis mofrTxilebisas. meore<br />
mxriv, mora, sbordoni-mora da filipo<br />
ar iziareben `sufTa <strong>konservaciis</strong>~<br />
arqeologiuri poziciis sixistes dazianebuli<br />
xelovnebis nawarmoebebis<br />
mimarT, uaris Tqmas, gaTvaliswi ne bul<br />
iqnes xelovnebis nawarmoebis dagemovnebaze<br />
lakunaTa uaryofiTi zemoqmedeba.<br />
gindac esec prezentaciis forma<br />
iyos, igi sruliad ugule bel yofs<br />
xelovnebis nawarmoebis esTetikur mxares,<br />
mis ZiriTad raison-d’être (1977:348).<br />
nacvlad amisa, maT mimarTes brandis da<br />
Gestalt-fsiqologiis aRmoCenebs, rom danakargebs<br />
axlavs tendencia mxatvrul<br />
ansambls zedde buli `figura Seqmnas~<br />
da amiT Selaxos formis uwyvetoba.<br />
mxatvrobis aRdgenis marTlacda mwvave<br />
problema `dazianebenis Semcirebis<br />
aucileb lo baa, raTa SesZinos gamosaxulebas<br />
maqsimumi myofobisa, rac saalbaTod<br />
mas jerac ZaluZs ganaxorcielos,<br />
misi SemoqmedebiTi da dokumenturi<br />
av Tenturobis sruli pativiscemisas~<br />
(mora et al., 1977:349).<br />
amis xorcSesxmis bevri gza arsebobs<br />
da aSkaraa, rom moxatul ze da pirebTan<br />
dakavSirebuli problemebi gansxvavdeba<br />
nagebobebis, arqiteq tu ris naSTTa,<br />
keramikis da qsovilebis problemebisgan.<br />
Tumca ki, ZiriTa di principebi<br />
erTi da igivea. sistematuri saxiT am<br />
sakiTxebis rkvevas iCr, gansakuTrebiT<br />
meore msoflio omis Semdgom, Seudga<br />
rode sac xelov ne bis nawarmoebTa didi<br />
raodenoba, mxatvrobis CaTvliT, dacvasa<br />
da res tav ra cias saWiroebda. lakunebi<br />
maTi bunebis, siRrmis, mdeba reo bis<br />
da si gr Ze-siganis mixedviT ganisazRvreba.<br />
yvelaze martivia, mTlianoba daubru<br />
no mcire monakveTebs, sadac patina<br />
principebi da koncefciebi 299<br />
an feradovani Sre gadasulia, mar Tebuli<br />
tona lo bis misaRebad akvareliT<br />
daferviT. Tuki lakunis mocu lo ba<br />
metia, oRond metismetad didi ara da<br />
arc mdebareobaa ukiduresad sa gangaSo,<br />
reintegracia SesaZlebelia tratteggio<br />
teqnikiT, mcire vertikalu ri xazebis<br />
dataniT, gamosaxulebas TandaTanobiT<br />
dakarguli mTlianoba rom mieniWos. ferebi<br />
da tonaloba Tavdapirvels unda<br />
Seesatyvisebodes, axlodan ki, Zvelsa<br />
da axals tratteggio gangvarCevinebs. Tu<br />
potenciuri er Ti a noba dakargulia,<br />
an danakargebi imdenad didia, rom reintegracia<br />
aRar aris gamarTlebuli,<br />
xolo gamosaxulebis TvisobriobisTvis<br />
imde nad sa gan gaSo, rom aRar iZleva<br />
amgvari damuSavebis saSualebas,<br />
umjobe sia maTi lakunebadve datoveba;<br />
damuSavebisas ki, rac SeiZleba naklebad<br />
un da SevexoT SemorCenil fragmentebad<br />
arsebobul Tavdapirvel gamosa xu le bas.<br />
rodesac saqme gvaqvs kedlis mxatvrobasTan,<br />
reintegraciaze kri tikuli msjelobisas<br />
is arqiteqturuli mTelicaa<br />
gasaTvaliswinebe li, ris nawilsac igi<br />
warmoadgens da es igive ar aris, rac mxolod<br />
mxa tvrobis sakiTxTa mogvareba 275 .<br />
kedlis mxatvrobis <strong>konservaciis</strong> da<br />
restavraciis zemomoyvanili magaliTi<br />
warmodgenas gviqmnis imaze, Tu rogor<br />
SeiZleba moviSvelioT brandis Teoriaze<br />
damyarebuli meTodo logia. mis sxvafriv<br />
gamoyenebaze uzarmazari literaturac<br />
arsebobs. amas garda, <strong>arqiteqturis</strong><br />
konservaci i sa da res tav ra ciis mravali<br />
problema ufro zogad, garemos konteqstSi<br />
un da ganixilebodes _ es istoriu-<br />
275 umberto baldinim, florenciis Opificio<br />
di Pietre Dure-s da romis istituto Centrale del<br />
restauro-s yofilma direqtorma, xazi gausva<br />
mxatvrobis fera dovan aspeqts da lakunaTa<br />
damuSavebis piradi midgoma SemogvTavaza,<br />
ro m lis drosac igi iyenebs mxatvruli gamosaxulebiT<br />
STagonebuli fe risa da mimar-<br />
Tulebis Strixvas (Baldini, 1978-81). Tumca<br />
ki, meTodi sayo vel Taod ar uRiarebiaT.
300 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
li qalaqebis an soflebis konserva cias,<br />
an arqeologiurad RirsSesaniSnavi adgilebis<br />
da kulturuli landSaftebis<br />
konser va ci is menejmentsac moicavs. am<br />
problemebs gansakuTrebuli yuradReba<br />
daeTmo 1970-ian da 1980-ian wlebSi,<br />
rodesac swraf ganviTarebas istoriuli<br />
qsovilis da garemos ganadgureba<br />
mohyva, aman ki ekologiuri TviT Segneba,<br />
e.i. arsebuli resursebis konservaciasa,<br />
mdgrad ganviTarebasa, far To saerTa-<br />
Soriso TanamSromlobasa, kvlevasa da<br />
specialistebis tre i ningze yuradRebis<br />
gamaxvileba moitana.<br />
am ganviTarebis zogierTi Sedegi Sejamebulia<br />
ser bernard m. fil denis mier<br />
mis istoriuli nagebobebis konservacia-Si,<br />
romelic 1982 wels gamoqveynda.<br />
fildeni amodis did britaneTSi miRebuli<br />
farTo gamocdi le bi dan _ igi akvirdeboda<br />
qveynis umTavres kaTedralebs<br />
(Yorkis, norvi Cis, londonis wm.<br />
pavles), itvirTa pasuxismgebloba mravali<br />
istoriuli na gebobisa da arealis<br />
(magaliTebr, norviCi da Cesterfildi)<br />
konserva ciasa da reabilitaciaze.<br />
iCCrom-is direqtorad yofnisas, man<br />
SeZlo es gamocdileba saerTaSoriso<br />
konteqstSi, italiaSi, axlo aRmosavleTsa<br />
da aziis qveynebSi Seemowmebina.<br />
Tavisi wignis winasityvaobaSi fildeni<br />
xazgasmiT aRniSnavs, rom istoriuli<br />
nagebobebis konservacia warmoad gens<br />
`resursebis gonivruli menejmentis,<br />
saRi msjelobis da zomierebis grZnobis~<br />
magaliTs (Feilden, 1982:v). SesavalSi<br />
igi gvTavazobs vrcel pa no ra mas istoriuli<br />
nagebobebis gansazRvrebasa da<br />
ngrevis mizezebisac, ganixilavs <strong>konservaciis</strong><br />
arssac: am ukanasknelis sazrisi<br />
Semdegnairadaa ganmartebuli:<br />
konservacia ngrevis Tavidan asacileblad<br />
ganzraxuli qmedebaa. igi moicavs<br />
yvela qmedebas, rac sicocxles uxangrZli<br />
vebs Cven kultu rul da bunebriv memkvidreobas,<br />
obieqtebs, romelnic nage-<br />
bobaSi daun je bul mxatvrulsa Tu adamianismier<br />
saTqmels gadascems maT, vinc<br />
is to riul nagebo bebs aRfrTovanebiT<br />
Sehyurebs. minimaluri zegavlenis<br />
mqone samuSao, yovelTvis saukeTesoa;<br />
Tu SesaZ lebelia, samuSaoebi Seqcevadi<br />
unda iyos da xeli ar SeuSalos momaval<br />
in ter venciebs. istoriuli nagebobebis<br />
<strong>konservaciis</strong> safuZveli kanonmdeb<br />
lo biT dgindeba, nagebobebisa da<br />
nangrevebis aRnusxvisa da da xa risxebis,<br />
regularuli Semowmebisa da dokumentaciis<br />
Sedgenis, ase ve qalaqgegmarebisa da<br />
sakonservacio samuSaoebis meSveobiT<br />
(Feilden, 1982:3).<br />
fildenis wignSi ar aris mcdeloba <strong>konservaciis</strong><br />
Teoriis warmod ge nisa; es aris<br />
praqtikuli saxelmZRvanelo da cnobari<br />
arqiteqtorebis, mkvlevarTa da<br />
mSeneblebisTvis. da mainc, igi sasargebloa,<br />
raTa warmovi sa xoT, Tu ramdenad<br />
wavida win konservacia/restav raciis<br />
Teoria omis Se m d gom periodSi. ZiriTadi<br />
yuradReba gamaxvilebu lia teqnikur<br />
proble meb ze, istoriuli nagebobebis<br />
konstruqciul aspeq teb ze, masalis<br />
da kon struqciis daSlis mizezebze,<br />
konserva tor-arqiteqtoris muSaobaze,<br />
teq ni kur kvlevasa da SekeTebaze. amave<br />
dros, wigni sistemurad da praqtiku li<br />
kuTxiT iTvaliswinebs iseT sakiTxebsac,<br />
romlebSic aisaxeba brandi sa Tu zemoT,<br />
moxatulobaTa <strong>konservaciis</strong> magaliTiT<br />
cxadyofili kriti ku li midgoma da meTodologia.<br />
fildeni gvirCevs, jer moqmedebis<br />
praq tikuli gezis alternativa<br />
davsaxoT, Semdgom ki isini `Teoriis~<br />
(masTan es `hipoTezas~ udris) Suqze SevamowmoT,<br />
raTa `yvelaze naklebad cud~<br />
gadawyvetas mivagnoT. aseTi midgoma<br />
dagvexmareba realisturi gadawyvetile<br />
bis miRebaSi. amgvarad, istoriuli<br />
nagebobebis konservacia `warmoad gens<br />
profesiaTaSoris disciplinas, romlis<br />
wiaR koordinirebulia mTe li rigi es-<br />
Tetikuri, istoriuli, mecnieruli da<br />
teqnikuri meTodebisa. konservacia aris
swrafad ganviTareba di sfero, romelic<br />
Tavisi bunebiT warmoadgens mravaldisciplinovan<br />
saqmianobas specialistebisa,<br />
romle bic pativs cemen erTmane-<br />
Tis wvlils da efeqtur gundad erTiandebian~<br />
(Feilden, 1982:22). es yovelive,<br />
arsebrivad, SeiZleba gavigoT rogorc<br />
principebi da koncefciebi 301<br />
kon ser va cii sadmi Tanamedrove midgoma<br />
_ Tanac aq gaTvaliswinebulia amocanis<br />
ganuzomeli sirTulec, Sesabamisi<br />
memkvidreobisa da kulturis mrava lgvarobac<br />
da tradiciuli da Tanamedrove<br />
sazogadoebis problemebic.
9<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba<br />
9.1 zegavlena sxva qveynebSi<br />
wina TavebSi aRwerili strategiebi da<br />
praqtika Semdgom, gansakuT re biT XIX<br />
sauku nis Sua xanidan moyolebuli, evropis<br />
sxva kuTxeebsa da sxva kontinentebzec<br />
ki gavrcelda. amas Sedegad moyva<br />
kulturuli memk vi d reobis dacvis samarTlebrivi<br />
da administraciuli Car-<br />
Coebis dadgena, xolo gavlena SeiZleba<br />
imiT ganizomebodes, rom 1990-iani<br />
wlebisTvis unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
konvencia msoflios umetes<br />
qveynebSi (164 qveyana 2001 wlis agvistoSi)<br />
iyo ratificirebuli. strategiebi,<br />
rom le bic Tavdapirvelad evropis<br />
Taviseburebebis gaTvaliswinebiT Se mu-<br />
Sav da, gamocdil iqna sul ufro met,<br />
302<br />
sxvadasxva socialur-kulturul konteqstSi<br />
da fizikur realobaSi. warmoiSva<br />
zogierTi saerTo parametris<br />
gansazRvris aucilebloba; es asaxulia<br />
saerTaSoriso qartiebSi, reko men da cieb<br />
sa da saxelmZRvanelo miTiTebebSi,<br />
iseve rogorc memkvidreobis analizisa<br />
da dacvis mecnieruli meTodologiis<br />
SemuSavebaSi.<br />
TurqeTSi, istoriul ZeglebTan da<br />
arqeologiur obieqtebTan da kav Si rebuli<br />
pirveli sakanonmdeblo aqti 1869<br />
wlis 13 TebervliT TariR deba (Asar-i<br />
Atika Nizam-namesi, cvlilebebi Setanili<br />
iyo 1874, 1884 da 1906 ww.-Si), ZeglTa<br />
dacvis axali kanoni ki 1912 wels (Muhafaza-i<br />
Abidat) iyo mi Re buli. TurqeTis<br />
respublika 1923 wels Seiqmna, xolo<br />
sur. 9.1 maias droindeli<br />
qalaq uqsmalis<br />
gaTxrebi <strong>Yuka</strong>tanSi<br />
XIX s.-dan moyole buli<br />
mimdinareobda, xolo<br />
misi restavracia XX s.-Si<br />
Catarda
sur. 9.2 maias droindeli qalaq uqsmalis<br />
restavrirebuli piramidis detali<br />
adrindeli kul turebis naSTebi saerTo<br />
memkvidreobis nawilad iqna aRiarebuli.<br />
ZeglTa umaRlesi sabWo 1951 wels<br />
daarsda. TurqeTSi, iseve rogorc sxva<br />
mahmadi a nur qveynebSi, religiur islamur<br />
nagebobebze pasuxismgebloba vaqfis<br />
de partaments ekisreboda. egvipteSi<br />
arabuli xelovnebis ZeglTa konser vaciis<br />
komiteti 1881 wlidan arsebobs.<br />
alJiris SemTxvevaSi, safrangeTis proteqtoratis<br />
mTavrobam gadawyvita am<br />
qveyanaSi siZveleTa dacvis 1887 wlis<br />
franguli kanonmdebloba gamoeyenebina,<br />
Tumca sanqciebi SedarebiT Serbile bulia<br />
(Brown, 1905:238ff).<br />
laTinur amerikaSi, uZvelesi Zeglebis<br />
dacvis sferoSi yvelaze aR saniSnavi<br />
magaliTi meqsikaa, sadac maias<br />
droindeli mdidari memkvidreo ba XVIII<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 303<br />
saukunidan moyolebuli Seiswavleboda.<br />
uZvelesi RirsSesaniSna vi adgilebis<br />
dacviT dainteresebis pirvel niSnebs<br />
1808 wels Junta de Antigüe dades-is Seqmna,<br />
xolo 1825 wels ki erovnuli muzeumis<br />
daarseba warmoad gen da. amas mohyva 1827<br />
wlis pirveli dadgenileba, romelic<br />
siZveleTa eqsports krZalavda, erovnuli<br />
dawesebulebebis, kerZod, erovnuli<br />
arqi vi sa (1830 w.) da Academia Nacional<br />
de H<strong>istoria</strong> (1835 w.) (istoriis erovnuli<br />
aka demia) daarseba da kanonebis miReba,<br />
romelnic saxelmwifos istoriuli obieqtebis<br />
konfiskaciis uflebas aniWebda<br />
(1859 w.). 1885 wlis dadgenile biT ganisazRvra<br />
Conservador de Monumentos Arqueológicos<br />
e Históricos-s (arqeolo giuri<br />
da istoriuli Zeglebis <strong>konservaciis</strong>)<br />
principi, xolo istoriuli RirsSesaniSnavi<br />
adgilebis dacvis ZiriTadi kanoni<br />
XX saukuneSi, pirve lad 1914 wels,<br />
meored ki 1916 wels gamoica. kulturuli<br />
memkvidreobis dacvis dRes arsebuli<br />
organo, Instituto Nacional de Antropología<br />
e H<strong>istoria</strong> (inah) (anTropologiisa da istoriis<br />
erovnuli instituti) 1939 wlis<br />
kanonis Ta naxmad daarsda (Diaz-berrio,<br />
1990:79ff).<br />
9.1.1 dasavleT evropa<br />
XIX saukunis damdegi espaneTSi Sida<br />
omebiT, aseve konfliqtebiT da 1804-<br />
1814 wlebSi safrangeTis mier okupaciiT<br />
aRiniSna. SedarebiT sta bi luri periodi<br />
maSin daiwyo, rodesac xelisuflebaSi<br />
(1844-54 ww.) e.w. moderados movidnen. Tumca<br />
iezuitebi gandevnili iyvnen (1767<br />
w.), xolo ek le siis sakuTreba garkveul<br />
dros CamorTmeul an ganadurebul iqna,<br />
tra di ciuli kaTolikuri sazogadoeba<br />
uryevi rCeboda da ganmanaTleblobis<br />
ideebi eretikulad miiCneoda. romantizmis<br />
dasawyisi 1830-ian wlebs, samo qalaqo<br />
mRelvarebis periods daemTxva da
304 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 9.3 leonis sakaTedro taZari, espaneTi, XIX s.-is restavraciamde. parcerisas<br />
gravYurebidan, 1855 w. (Consejo Superior de Investigaciones Cientificas)
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 305<br />
sur. 9.4 leonis sakaTedro taZari 1895 w.-s, sadac Cans `stilis mixedviT~ res tavracia. axali<br />
nawilebi SesamCnevia qvis ufro Ria tonalobis meSveobiT (Consejo Superior de Investigaciones Cientificas)
306 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
qvey nis istoriisadmi mzardi interesiT,<br />
mere da mere ki istoriuli nagebobebis<br />
SekeTebasa da dacvaze zrunviT xasiaTdeba.<br />
safrangeTsa da italiaSi am mimarTulebiT<br />
gadadg muli pirveli nabijebi<br />
espaneTSic gaxda cnobili da msgavsi<br />
mosazrebebi pirvelad 1835 wels<br />
daarsebul Jurnal El Artista-Si gamoiTqva.<br />
1835 wels san fernandos akademiam<br />
daiwyo aqtiuri moRvaweoba dedaTa da<br />
mamaTa upat rono monastrebis dasacavad,<br />
xolo 1836 wlis aqeT gamoica<br />
dacvis Taobaze mTeli rigi samTavrobo<br />
brZanebulebebisa da reestrebisa.<br />
valen tin karderera (1796-1880 ww.), romaeli<br />
mecnieri, valiadolidis, burgosis,<br />
palensiisa da salamankis, aseve<br />
alkazar de sevilYas kompleqsis Zeglebis<br />
aRsanusxad miavlines.<br />
1844 wels mTavrobam daaarsa ZeglTa<br />
sur. 9.5 alhambra.<br />
Palacio de los Leones. Patio<br />
del Harén. dasavleTi<br />
galereis detali, sa dac<br />
Cans ra kriteriumebiT<br />
xelmZRvanelobda l.<br />
tores balba 1920-ian ww.-<br />
Si. samu Sao Tavdapirveli<br />
sivrcisa da zogadad<br />
dekoris rekonstruqcias<br />
moicavda. aRd ge ni li<br />
elementi dekoris gareSea<br />
datovebuli (Consejo Superior<br />
de Investigaciones Cientificas)<br />
dacvis centraluri komisia da ramodenime<br />
provinciuli komisia (Comisión Central<br />
and Comisiónes Provinciales de Monumentos)<br />
(ZeglTa centraluri da provinciuli<br />
komisiebi), mogviane biT isini Sevida akademiaSi,<br />
romelsac daekisra aRwerilobebis<br />
Sedgena da erovnuli kulturuli memkvidreobis<br />
Sefaseba. aTwleulis bolosken<br />
sarestavracio samuSaoebi daiwyo.<br />
gansakuTrebuli yuradReba Sua sauku nee<br />
bis sakaTedro taZrebs da mahmadianur<br />
Zeglebs eTmoboda. alhambras kompleqsi<br />
granadaSi da giralda sevilYaSi im<br />
pirvel umTavres ZeglTa ga nia, romelTa<br />
restavracia rafael kontrerasis TaosnobiT<br />
unda Cata re bu liyo. sxva sarestavracio<br />
samuSaoebi warmoebda aseve<br />
leonis, bur gos, sevilYas, kordobas da<br />
palma de maYorkas sakaTedro taZrebsa<br />
da san visente de avilas eklesiaze.
leonis sakaTedro taZari ise iyo dangreuli,<br />
rom igi konstruqciuli kvlevis<br />
umTavresi obieqti, iseve rogorc 1858-<br />
1901 wlebSi arqiteqtorebisa da teqnikuri<br />
muSakebisTvis restavraci is skola<br />
gaxda. restavracis ganviTareba sam Ziri-<br />
Tad periodad ganiyofa: `romantikuli~<br />
(1835-1864 ww.) ufro istoriis dadgenisa<br />
da aRwerilobebi sadmi midrekili, `stilisturi~<br />
(1865-1915 ww.), rodesac frangul<br />
mode lebs misdevdnen, `mecnieruli~<br />
(1916-1936 ww.) _ is italiisa da inglisis<br />
gavleniT xasiaTdeba, Tan ki Tavs iCens<br />
da izrdeba Tavdapirveli masalis mimarT<br />
pativiscemac (ordieres, 1995).<br />
franguli Voyages Pittoresques espaneTSic<br />
iyo cnobili da maT analogs<br />
perez de vilaamil i eskosuras namuSevrebi<br />
warmoadgenda; Annales Archéologiques-Si<br />
gamoqveynda werilebi espanur<br />
`arqeologiur Zeglebze,~ xolo vi o lele-dYukis<br />
leqsikoni 1860-ian wlebSi espanur<br />
enaze iTargmna, ramac biZgi misca<br />
<strong>arqiteqturis</strong> skolaSi Sua saukuneebis<br />
nagebobebis sistema tu ri kvlevis dawyebas.<br />
frangul principebs iziarebdnen<br />
mag., elias ro gen ti (1821-97 ww.), arqeolog-filologad<br />
miCneuli, xose de manjares<br />
i bo faruli (1816-80 ww.), romelic<br />
didronis principebs iziarebda da xuan<br />
bo tista lazaro (1849-1919 ww.), romelic<br />
1870 wlidan espaneTis upirvelesi<br />
arqiteqtor-restavratori iyo. Tavis<br />
naSromebSi, lazaro xazs usvamda<br />
yo veli calkeuli nagebobis istoriul<br />
specifikurobas da akritikebda fo rmalizmis<br />
saSiSroebas restavraciaSi.<br />
kavSiri inglisTanac hqonda: 1865 wels<br />
j. e. stritma gamoaqveyna Some Accounts of<br />
Gothic Architecture in Spain. 1880-ian wlebSi<br />
icnobdnen boitos naSromebsac, xolo<br />
raskins da moriss, marTalia, ar ugulebelyofdnen,<br />
magram maTi zemoqmedeba<br />
sarestavracio samuSaoebze mxolod XX<br />
saukunis pirvel meoTxedSi dasturdeba.<br />
konser va ciis moZraobis yvelaze mniS-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 307<br />
vnelovani warmomadgeneli leopoldo<br />
to res balbasi (1888-1960 ww.) iyo. 1923<br />
wlidan igi xelmZRvanelobda samuSaoebs<br />
alhambraSi, sadac man manamdeli<br />
restavraciis nacvlad, konservaciu li<br />
midgoma Semoitana. 1931 wels, aTenis<br />
saerTaSoriso Sexvedraze man ase Seajama<br />
es midgoma:<br />
Zvelebur naSens, misi arqeologiuri da<br />
mxatvruli mniSvnelovnebis Tanaxmad,<br />
sruli pativiscemiT vekidebiT; ZiriTadi<br />
Zalisxmeva daeT mo konservacias da<br />
SekeTebas, xolo namdvil restavracias<br />
mxolod ukidures SemTxvevaSi mivmar-<br />
TavdiT; miznad gvqonda, uzrunvelgveyo,<br />
rom axali naxelavi arasdros iqneboda<br />
gayalbeba da yovelTvis Se sa Z le beli<br />
iqneboda originalisgan misi garCeva...<br />
amocanas warmo adgenda ZiriTadi damaxasiaTebeli<br />
niSan-Tvisebebis da masebis<br />
aRd ge na, sadac ki saamiso saSualebas<br />
sando dokumentebi gvaZlevda; da na mati<br />
xeluxleblad davtoveT. garkveuli<br />
manZilidan iqmneba STa beW di leba, rom<br />
nageboba Tavisi Tavdapirveli formiT<br />
mTliania, magram roca miuaxlovdebiT,<br />
Zveli da axali nawilebi advilad ga sar<br />
Cevia. 276<br />
dasasrul, tores balbasi askvnis, rom<br />
yovel istoriul nagebobas in di vidualuri<br />
niSnebi aqvs da amitom restavraciis<br />
zogadi kanonebis dad genis<br />
mcdeloba `balRoba~ iqneboda. erTaderTi<br />
SesaZlebloba zogadi sa xel mZRvanelo<br />
principebis SemuSaveba iyo, mag.,<br />
Zveli nagebobis xelux leb lad dacva da,<br />
Tu ara ukidures SemTxvevaSi, raime danamatebis<br />
Tavis arideba; nebismieri axali<br />
samuSao ise unda Catardes, rom Sesa-<br />
Zlebeli iyos misi garCeva Zvelisgan da<br />
ziani ar miadges Zeglis mxatvrul saxes.<br />
belgiaSi eklesiebis dacvis uadresi<br />
brZanebulebebi saTaves holan diasTan<br />
erTianobis droze modis; pirveli saamiso<br />
brZanebuleba aRmosav leT flan-<br />
276 torres Balbás, 1933:69.
308 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
driaSi 1823 wels gamovida, xolo Semdeg<br />
mas sxva regionebmac mi baZes. 1835<br />
wels daarsda Commission Royale des Monuments<br />
(ZeglTa samefo komisia), xolo<br />
1912 wels misi masStabi gafarTovda da<br />
istoriuli Rirs SesaniSnavi adgilebic<br />
moicva. stilisturi restavraciis<br />
pirvel nimuSTa gania lYuvenis (1829-<br />
40 ww.) da brYuges (1854-71 ww.) municipalitetis<br />
Se nobebi. belgiaSi goTuri<br />
aRorZinebis mTavari xelSemwyobi baroni<br />
de be Tumi (1821-94 ww.) iyo, romelmac<br />
vitraJi inglisel mxatvrebTan Seiswavla<br />
da pYujinis axlo megobari iyo.<br />
1860-ian da 1870-ian wlebSi, sarestavracio<br />
samuSaoebTan dakavSirebiT, rCevas<br />
araerTxel daekiTxnen viole-le- dYuks;<br />
maTgan erTia gentis municipalitetis<br />
Senobac. stilisturi erTia nobis Teoria<br />
didi mowonebiT saukunis bolomde<br />
sargeblobda. 1893 wels lui klokem<br />
(1849-1920 ww.), inJinerma gentidan,<br />
romelic emxroboda goTi kas, rogorc<br />
racionalur konstruqciul sistemas,<br />
Zeglebi `mkvdar~ Zeg le bad (romelTac,<br />
umTavresad, dokumenturi Rirebuleba<br />
hqonda) da `co c xal~ Zeglebad (mag.,<br />
eklesiebi da sxva nagebobebi, romlebic<br />
axlac ga mo iyeneba) dayo. igi aRiarebda<br />
<strong>konservaciis</strong> `inglisur formulas~ manam,<br />
sanam saqme `mkvdar~ Zeglebs exeboda,<br />
xolo `cocxali~ Zeglebis SemTxve vaSi<br />
ki sruliad miuReblad miiCnevda mas.<br />
misTvis naTeli iyo, rom Sua sa ukuneebis<br />
nagebobebs XVIII saukunis mokazmuloba<br />
unda moSoreboda da isini Tavdapirveli<br />
formiT unda aRedginaT. klokem Tavisi<br />
mosazreba ga uziara evropel da amerikel<br />
arqiteqtorTa 1904 wlis saerTa-<br />
Soriso kon g ress madridSi. amis Sedegad<br />
miRebul rekomendaciaSi _ `arqiteqturuli<br />
Zeglebis dacva da restavracia~ _<br />
asaxuli iyo stilisturi restavraci is<br />
principebi da SemoTavazebuli iyo, rom<br />
`mkvdari~ Zeglebi, romlebic warsul<br />
civilizaciebs ekuTvnoda da dromoW-<br />
mul miznebs emsaxureboda, gamagrebuli<br />
da daculi yofiliyo, xolo `cocxali~<br />
Zeglebi, romlebic kvlavac Tavdapirvel<br />
miznebs emsaxureboda, ise unda<br />
aRdgeniliyo, rom SesaZlebeli yofiliyo<br />
maTi gamoyeneba, radgan arqiteqturaSi<br />
funqciu ro ba mSvenierebis erT-erT<br />
safuZvels warmoadgens.”<br />
1938 wels, dekanozma reimond lemerma<br />
277 , belgiaSi lYuvenis universi tetis<br />
profesorma, gamoaqveyna `La Restauration<br />
des Monuments anciens” (Zvel Ze glTa<br />
restavracia), sadac man istoriuli<br />
Zeglebis movlis sxvadasxva mi d goma or<br />
jgufad dayo, `maqsimalurad~ da `minimalurad.~<br />
pirvel jguf Si Sediodnen<br />
montalamberi, pYujini, tornov-metci<br />
da merime, romelTa mizani stilis er-<br />
Tianoba iyo; meoreSi Sediodnen raskini<br />
da isini, vis mizansac Zeglebis Tavdapirvel<br />
arqeologiur da dokumentur<br />
RirebulebaTa kon servacia warmoadgenda.<br />
Tavis mxriv, lemeri amtkicebda,<br />
rom istoriul nagebobebs unda hqonoda<br />
oTxnairi Rirebuleba: gamoyenebiTi,<br />
mxatvru li, istoriul-arqeologiuri<br />
da cxovelxatuli, xolo restavraciis<br />
mi za ni unda iyos, SeZlebisdagvarad,<br />
daicvas an gazardos TiToeuli maTgani.<br />
iseT SemTxvevaSi, rodesac RirebulebisTvis<br />
zianis miyenebis saSiSro e ba<br />
arsebobda, Sedegebi unda Sefasebuliyo<br />
im TvalsazrisiT, Tu ra mou tanda sikeTes<br />
mTlianobas. lemeri eTanxmeboda<br />
istoriuli nagebobebis da yofas `mkvdar~<br />
da `cocxal~ Zeglebad da miiCnevda,<br />
rom zogierTi Ri re buleba, Tundac,<br />
cxovelxatuli, nakleb mniSvnelovani<br />
iyo, rodesac saq me `cocxal~ istoriul<br />
nagebobebs exeboda.<br />
niderlandebSi goTuri aRorZinebis<br />
277 dekanozi reimond lemeri iyo biZa profesor<br />
baron reimond lemerisa, uka naskneli<br />
ki 1964 wels veneciis qartiis samuSao jgufis<br />
momxsenebeli da iComos-is erT-erTi<br />
damfuZnebeli da yofili prezidentia.
ideebma gamoZaxili XIX sauku nis Sua<br />
xanebSi hpova. mis mTavar mxardamWerebs<br />
Soris iyo j. a. alber dink tYimi, Dietsche<br />
Warande-sa da Spectator-is redaqtori da<br />
montalamberis da pYujinis mimdevari;<br />
igi werda Sua saukuneebis xelovnebis<br />
qristianul aspeqtebze da movlaze.<br />
gavlena germanulenovani qveynebidanac<br />
modio da; am zegavlenis warmomadgenlebi<br />
iyvnen arqiteqtori alfred tepe<br />
utrex ti dan da Sint Bernulphus gilde (wm.<br />
bernulfis gildia), goTuri xelovnebis<br />
sa zogadoeba, romlis Tavmjdomare g.<br />
j. van heukelomi iyo. doqtori petrus<br />
Yozefus hubertus kuipersi (1827-<br />
1921 ww.) roermondidan, goTuri aRor-<br />
Zinebis warmomadgeneli arqiteqtori da<br />
restavratori, romelic ams terdamSi<br />
muSaobda, viole-le-dYukis erT-erTi<br />
yvelaze principuli mim de va ri iyo.<br />
`holandiel viole-le-d<strong>Yuka</strong>d~ cnobili,<br />
igi am suliskveTe biT Catarebul<br />
araerT restavracias xelmZRvanelobda.<br />
kuipersi, rome lic viole-le-dYuks 1854<br />
wlidan icnobda, xSirad mimarTavda mas<br />
rCevis Tvis roermondis munsterkerkis<br />
eqsterieris restavraciis Taobaze, ramac<br />
1860-ian wlebSi xangrZlivi kamaTi<br />
gamoiwvia. Sedegad, eklesia romanul<br />
formamde iqna `dawmendili~. kuipersma<br />
aRadgina Sua saukuneebis da n greu li<br />
cixe-koSki kastel de haari pYerfonis<br />
stiliT da restav racia Cautara eklesiebs,<br />
maT ricxvSi sent odilienbergsa<br />
da susterens.<br />
1873 wels viqtor f. l. de stuersma<br />
(dab. 1843 w.), haagelma iuristma da parlamentis<br />
wevrma, gamoaqveyna Tavisi cride-coeur,<br />
“Holland op zijn smalst,” (holandiis<br />
ukiduresi gasaWiri), sadac igi, msgavsad<br />
viqtor hYugosi saf ran geTSi, Cioda,<br />
rom istoriul nagebobebs ki ar uvlidnen,<br />
aramed uyu rad Rebod da ugunurad<br />
eqceodnen. Sedegad, 1874 wels mTavrobam<br />
daaarsa istoriuli da mxatvruli<br />
Zeglebis saTaTbiro sabWo, romlis<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 309<br />
wevrebi ku i persi da de stuersi gaxdnen.<br />
sabWom gaatara eris istoriisTvis<br />
mniSvne lovani obieqtebis da Zeglebis<br />
inventarizaciisa da dacvisTvis saWiro<br />
zomebi. ufro konservaciuli midgoma<br />
wamoayena doqtorma Yan kalfma (1873-<br />
1954 ww.), romelmac 1911 wels gaakritika<br />
kuipersi da de stuersi, rad gan stilistur<br />
restavracias gayalbebad miiCnevda<br />
da xazs usvamda originaluri masalis<br />
dokumentur Rirebulebas. 1917 wels<br />
man dawera kon servaciis axali kanonis<br />
Sesavali, sadac igi restavraciis <strong>istoria</strong>Si<br />
arsebul mravalgvar midgomas<br />
Seexo. piradad igi istoriuli nagebobebis<br />
uwyvet gamoyenebas emxroboda da<br />
acxadebda, rom damatebebi, gayalbebis<br />
Tavidan asacileblad, Tavisi drois<br />
stiliT unda ganxorcielebuliyo.<br />
9.1.2 CrdiloeT evropa<br />
SvedeTma pirvelma daiwyo siZveleebis<br />
inventarizacia da dacva XVII saukuneSi,<br />
magram es, ZiriTadad, akademiur<br />
samsjelod rCeboda. 1814 wels dacvis<br />
axlad SemoRebis cdis Semdeg, 1828 wels<br />
dainiSna axali erovnuli antikvari, j.<br />
g. liliengreni (1826-37 ww.), romelmac<br />
germanuli romantizmis sunTqva moitana.<br />
magaliTad, fridrix fon Slegelis<br />
mier go Turi nageboebis aRwera da publikaciebi<br />
kYolnis sakaTedro taZris Se -<br />
saxeb. 1666 wlis brZanebuleba Sesworebuli<br />
iyo 1828 wels, rasac moyva 1867,<br />
1873 da 1886 wlebis dadgenilebebi, ris<br />
Sedegad daarsda erovnuli siZveleebis<br />
centraluri sammarTvelo. Sua saukuneebis<br />
aRorZinebis dasa w yisis erT-erTi<br />
pirveli gamoxatuleba iyo stokholmis<br />
ridarholmis ek lesiis Spilis goTur<br />
yaodaze kvlav aSeneba 1835 wlis xanZris<br />
Semdeg. arqiteqtori iyo ingliseli p. f.<br />
robinsoni (1776-1858 ww.), romelic adre<br />
braitonis samefo pavilionSi muSaobda
310 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
da antikvarTa sazogadoebis wev ri iyo.<br />
Sua saukuneebis aRorZinebis pirveli<br />
Svedi warmomadgeneli iyo karl georg<br />
bruniusi (1793-1869 ww.), lundis universitetis<br />
profesori, Tvi T naswavli arqiteqtori<br />
da arqeologi, romelic xels<br />
uwyobda Sua sa u kuneebis Senobebis dacvas<br />
da 1833-1859 wlebSi xelmZRvanelobda<br />
lun dis XII saukunis romanuli sakaTedro<br />
taZris restavracias. interieri<br />
sur. 9.6 kastel de<br />
haari (niderlandebi),<br />
nangrevebi 1887 wels<br />
(Rijksdienst voor de<br />
Monumentezorg. zeisti,<br />
niderlandebi)<br />
sur. 9.7 kastel de haari,<br />
p. Yo. h. kuipersis, `holandieliviole-ledYukis~<br />
res ta v ra ciis<br />
Semdgom (Rijksdienst voor de<br />
Monumentenzorg. zeisti,<br />
niderlandebi)<br />
ga moanTavisufles erTiani perspeqtivis<br />
misaRebad, raTa mTlianoba harmoni ulad<br />
Serwymoda Tavdapirvel romanul<br />
iers. bruniusis, rogorc eqsper tis konsultaciebs<br />
didi mniSvneloba hqonda<br />
Sua saukuneebis arqiteqtu ris, kerZod,<br />
veqsYosa da linkYopingis sakaTedro<br />
taZrebis SekeTebisas.<br />
bruniusis Semdeg pasuxismgebloba<br />
lundis sakaTedro taZarze hel go niko
laus zetervals (1831-1907 ww.) daekisra,<br />
romelmac germaniaSi, safrangeTsa da<br />
CrdiloeT italiaSi imogzaura da kargad<br />
icnobda vio le-le-dYukis Teoriebs.<br />
1860 wels man daiwyo muSaoba siZveleTa<br />
superin tendantis samsaxurSi, mogvianebiT<br />
ki misi direqtori gaxda. sakaTedro<br />
taZari 1862-80 wlebSi, arsebiTad,<br />
axlad aaSenes, stiluri erTianobis misaRebad,<br />
xolo interieri moxatul iqna<br />
vormsis da Spaieris nimuSebis mi xedviT.<br />
am samuSaos didi winaaRmdegoba Sexvda,<br />
romelsac saTaveSi bru ni u si edga.<br />
zetervali <strong>arqiteqturis</strong> erT-erTi wamyvani<br />
restavratori gax da skandinaviis<br />
qveynebSi da SvedeTSi restavracia mTel<br />
rig mniSvnelo van nagebobebs Cautara,<br />
maT ricxvSi municipalitetis Seno-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 311<br />
sur. 9.8 trondhaimis sakaTedro taZris mSenebloba norvegiaSi mxolod XX sauku neSi dasrulda.<br />
amdenad, fasadi Seicavs skulpturul elementebs Sua saukuneebi dan moyolebuli Cven dromde.<br />
bas malmYoSi (1865-69 ww.) da kalmaris<br />
(1879 w.), upsalasa (1885-93 ww.) da skaras<br />
(1886-94 ww.) sakaTedro taZrebs. saukunis<br />
bolosken gaisma xmebi radikaluri<br />
res tavraciis winaaRmdeg (lundis da<br />
upsalas sakaTedro taZrebis yaidisa).<br />
erT-erTi pirveli antirestavracionisti<br />
SvedeTSi verner fon haidens tami iyo,<br />
romelmac 1894 wels gamoaqveyna wigni<br />
Tanamedrove vandalizmze da ganacxada:<br />
“Quod non fecerunt barbari fecerunt – arkitekterna”<br />
(rac barbarosebs ar gaukeTebiT,<br />
arqiteqtorebma Caidines), male mas mimdevrebic<br />
gamouCnda (heidenstam, 1894).<br />
istoriuli nagebobebisadmi mopyrobis<br />
principebi xelax la dadginda axal kanonmdeblobaSi,<br />
administraciuli struqturis<br />
gana xleba erovnuli siZveleebis
312 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
centraluri sammarTvelos dafuZnebiT<br />
aRi niS na, xolo konservatorTa axali<br />
Taoba warmodgenili iyo sigurd kurmanis<br />
mier, romelic erovnul antikvarad<br />
1923 wels dainiSna da es Tanamdeboba<br />
1945 wlamde ekava.<br />
daniaSi Sua saukuneebis memkvidreobis<br />
kvlevis yvelaze didi xel Sem wyobi<br />
nils loric hoieni (1798-1870 ww.)<br />
iyo, romelmac viqtor hYugos Guerre<br />
aux démoliseurs (SevebrZoloT damangrevelT)<br />
gadaTargmna da qveynis wa m yvani<br />
xelovnebis istorikosi gaxda. danieli<br />
arqiteqtorebi da mxatv re bi aseve aqtiurad<br />
moRvaweobdnen sazRvargareTac,<br />
swavlobdnen romSi da Tavisi wvlili<br />
SehqondaT saberZneTis Zveli Zeglebis<br />
restavraciaSi. 1830-iani wlebis dasawyisidan<br />
moyolebuli, hoieni adgenda<br />
gegmebs vibor gis sakaTedro taZarTan<br />
dakavSirebiT _ igi miznad isaxavda 1726<br />
wlis xanZris Semdgom ganxorcielebuli<br />
damatebebis moxsnas da ZeglisTvis Sua<br />
saukuneebis garegani saxis dabrunebas,<br />
romelic germanul romanul tradiciasTan<br />
iyo gaigivebuli. 1859 wels,<br />
xanZris Semdeg, miRebul iqna gadawyvetileba,<br />
Tavdapirveli saxiT aRedginaT<br />
frederiksborgis cixe-si magre,<br />
rogorc erovnuli Zegli. 1863-1876<br />
wlebSi misi safuZvliani res tavracia<br />
Caatara hoienma, arqiteqtor n. s. nebelongsa<br />
da daniel `ze ter val~ h. b.<br />
storkTan (1839-1922 ww.) erTad. storkis<br />
sarestavracio moRva we o ba kopenha genSi<br />
heligandskirkenze muSaobiT daiwyo<br />
(1878-80 ww.), rome lic man XVII saukunis<br />
dokumentebis safuZvelze aRadgina, rasac<br />
mTeli ri gi eklesiebis restavracia<br />
moyva. bYernedes patara mrgvali<br />
eklesiis mo m xiblavi orferda saxuravi<br />
man konusis formiT aRadgina, riTac<br />
radi kalurad Secvala eklesiis garegani<br />
saxe. misTvis restavracia ”Zeglis<br />
stilis da xasiaTis SenarCunebas~ niSnavda,<br />
dakarguli nawilebis rekon st-<br />
ruqciasTan erTad, xolo Semdgomi danamatebi<br />
nakleb saintereso iyo (storck,<br />
1903-04:454). hoienis winadadebis gaTvaliswinebiT,<br />
`Tavdapirveli sti lis~<br />
idea 1861 wlis 19 Tebervlis eklesiaTa<br />
dacvis daniis kanonSi (Lov om kirkesyn)<br />
aisaxa. es brZanebuleba sabolood<br />
1922 wels gauqmda da is to riul Zegl-<br />
Ta movla safuZvlian samSeneblo-arqeologiur<br />
kvlevebs da em yara, rac mogens<br />
klemensenis SromebSi aisaxa. 1861 wlis<br />
sakanonmdeb lo aqti Seicavda brZanebulebebs<br />
yovelwliuri inspeqtirebisa<br />
da eqsper t Ta specialuri sabWos<br />
daarsebis Sesaxeb; sabWoSi erTi istorikosi<br />
da ori arqiteqtori Sevidodnen,<br />
romelTac im SemTxvevaSi moiwvevdnen,<br />
ro de sac eklesiis restavracia profesionalis<br />
rCevas moiTxovda. Tavdapirvelad,<br />
maT kontrols aTi yvelaze mniSvnelovani<br />
eklesia eqvemdebarebo da,<br />
romelTa Soris iyo viborgis, aarhus,<br />
ribes da roskildes sakaTedro taZrebi.<br />
norvegiis daniisgan gamoyofam da<br />
1814 wels SvedeTTan misma gaer Ti anebam<br />
mZlavri patriotuli grZnobebi<br />
gaaRviva, rac qveynis warsulisa da misi<br />
istoriuli nagebobebisadmi midgomaSi<br />
aisaxa. imave wels trond hai mis daum-<br />
Tavrebel sakaTedro taZars, romelic<br />
Sua saukuneebs ganekuT v neboda, norvegiis<br />
mefed kurTxevis eklesia ewoda.<br />
kYolnis sakaTedro ta Z ris magaliTiT,<br />
hainrix ernst Sirmerma (1814-87 ww.),<br />
warmoSobiT ger manelma arqiteqtorma,<br />
romelic inglissa da normandiaSi<br />
muSaobda, Sei mu Sava gegmebi mis dasasruleblad.<br />
kapitulis restavracia kapitan<br />
oto kreftingma 1872 wels daasrula.<br />
amis Semdgom, sakaTedro taZris<br />
samuSao e bi eilert kristian brodtkorb<br />
kristis (1832-1906 ww.), Semdeg sxva arqiteqtorebs<br />
daekisraT da Sedegad mivi-<br />
ReT nageboba, romelic ramdenime sa ukunis<br />
wvlils asaxavs. imave dros, gamomdinare<br />
moTxovnilebidan, mrev lis Tvis
meti sivrce Seqm ni li yo, mravali Suasaukunovani<br />
xis eklesia ra dikalurad<br />
gadakeTda an maT nacvlad axali Senobebi<br />
aages. da mainc, sak maod adre Cans<br />
istoriuli nagebobebis dacvis cdebi; am<br />
mimarTule biT pirveli nabijebi iohan<br />
kristian dals (1788-1857 ww.), warmoSobiT<br />
norve giel mxatvars da kaspar david<br />
fridrixis axlo megobars, gadaudgams,<br />
romelic italiaSi swavlobda da<br />
drezdenis universitetis profesori<br />
gaxda. man ramdenimejer imogzaura norvegiaSi<br />
mTiani landSaftebis dasa xatad<br />
da xis eklesiebze pirveli norvegiuli<br />
publikacia gamosca (mal man ger, 1989).<br />
1841 wels man norvegiaSi Zveli nagebobebis<br />
dacvis sazogado e ba daaarsa. amis<br />
kvalobaze, 1870-ian wlebSi osloSi Ria<br />
cis qveS muzeu mi daarsda. igive nabijebi<br />
idgmeboda SvedeTSi, sadac 1891 wels,<br />
doqtor artur hazeliusis TaosnobiT,<br />
Seiqmna skansenis Ria cis qveS muzeumi,<br />
rac sxva qveynebisTvis sanimuSo gaxda.<br />
fineTi, XII saukunidan SvedeTis<br />
nawili iyo da, Sesabamisad, 1666 wlis<br />
kanonmdebloba maszec vrceldeboda,<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 313<br />
sur. 9.9 norvegiaSi Zveli<br />
xis eklesiebis dacvisadmi<br />
interesi XIX s.-is meore<br />
na xe varSi gaizarda. bevri<br />
maTgani ganadgurda an<br />
droTa ganmavlobaSi saxe<br />
icvala. urnes eklesia,<br />
msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi Sesuli tipiuri<br />
nimuSia<br />
Tumca mas sakuTari identoba hqonda.<br />
germaneli moazrovneebis da filosofosebis,<br />
maT ricxvSi i. g. herderis, zegavleniT,<br />
ZiriTadi yuradReba xalxur<br />
poezias eTmoboda, ramac Sedegad XIX<br />
saukunis damdegs elias lonrotis mier<br />
`kalevalas~ gamocema moitana (1815 da<br />
1835 ww.). 1809 wels igi ruseTs gadaeca,<br />
rogorc didi sahercogo, xolo<br />
helsinki ki qveynis dedaqalaqad SeirCa.<br />
aman gamo iwvia aqtiuri mSenebloba axal,<br />
neo-klasikur dedaqalaqSi, sadac mTavari<br />
arqiteqtori karl ludvig engeli<br />
(1778-1840 ww.) iyo, romelic drez denis<br />
akademiaSi SinkelTan erTad swavlobda.<br />
1824 wels man sammarTve los ufrosis<br />
Tanamdebobaze Sarl basi Secvala da<br />
pasuxs agebda sazo ga doebriv Senobebze<br />
da zedamxedvelobas uwevda Sua saukuneebis<br />
eklesi e bis aRdgenas klasikuri<br />
gemovnebis Sesabamisad, raTa advili yofiliyo<br />
maTi gamoyenebiTi moTxovnilebebisadmi<br />
adaptacia.<br />
XIX saukunis Sua xanebSi aRmocenda<br />
nacionalizmi, germenelebis da, gansakuTrebiT,<br />
hegelis mier STagonebuli
314 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Zlieri moZraoba, ramac daRi daasva<br />
erovnuli memkvidreobis gansazRvrisa<br />
da dacvisadmi interess 278 . 1870 wels<br />
daarsda siZveleTa sazogadoeba, raTa<br />
xeli Seewyo eklesiebis, Sua saukuneebis<br />
mxatvrobis da sxva mxatvruli, Tu<br />
istoriuli nawarmoe bebis SeswavlisTvis.<br />
1872 wels parlaments waredgina<br />
bili Zveli Zegle bis dacvis Taobaze;<br />
1883 wels miRebul iqna siZveleTa sab-<br />
Wos (Muinaistieel li nen toimikunta) Seqmnis<br />
gadawyvetileba, xolo misi daarseba<br />
1884 wels mox da. kanonmdebloba iTvaliswinebda<br />
Zveli cixe-simagreebis<br />
nangrevebis, ek le siebis da sxva sazogadoebrivi<br />
nagebobe bis, iseve rogorc<br />
xma re baSi myof Senobebze arsebuli<br />
warwere bis, kedlis mxatvrobis an dekoris<br />
da c vas; au ci lebel moTxovnas warmoadgenda<br />
Tavdapirveli teqnologiis<br />
da doku men tu ri Rirebulebis masalis<br />
278 mogvianebiT, erovnuli romantikuli Jugendstil<br />
arqiteqtura finuri iden to bis<br />
gamomxatvelad iqca eliel saarinenis, armas<br />
lindgrenis (1874-1929 ww.), lars sonkis<br />
(1870-1956 ww.) da sxvebis SemoqmedebaSi.<br />
ur. 9.10 varSavis istoriuli<br />
centri meore msoflio<br />
omis dros masobrivi ngrevis<br />
Semdeg iyo aRdgenili.<br />
1980 wlidan igi unEsCo-s<br />
msoflio memkvidreo<br />
bis nus xa Sia Sesuli<br />
erovnuli indentobis<br />
“restavraciisTvis” misi<br />
universaluri Rire bu lebis<br />
gamo<br />
SenarCuneba. arc erTi `zetervalsi~<br />
fi neT Si ar dabadebula, Tumca eklesiebisa<br />
da cixe-simagreebis res tav racia<br />
tardeboda; mniSvnelovani proeqti<br />
iyo turkus Sua saukuneebis saka Te dro<br />
taZari, romlisTvisac nimuSs sxva<br />
Crdilour qveynebSi gan xor cie lebul<br />
restavraciebSi (mag., lun di, upsala,<br />
roskide da trondhaimi) da germaniasa<br />
Tu safrangeTSi eZebdnen (Knapas, 1983).<br />
<strong>konservaciis</strong> moZraoba aq Semoitanes<br />
Tanamedrove arqiteqtorebma, lars<br />
sonkma, rome lic isto ri u li stratifikaciis<br />
mniSvnelobas usvavda xazs,<br />
bertel Áungma, rome lic haidenstamis<br />
da raskinis <strong>konservaciis</strong> strategias<br />
mimar Tavda da ar mas lindgrenma, romelic<br />
emyareboda 1897 wels brYuselSi<br />
gamarTul ar qi teqtorTa saerTaSoriso<br />
Sexvedras, sadac ganxiluli iyo `Secdomebi~<br />
istoriul nagebobebSi, Tumca<br />
raime garkveuli pasuxi am kamaTs ar<br />
moyo lia (Knapas, 1983). istoriuli nagebobebis<br />
dacvaze gansakuTrebul zegavle<br />
nas <strong>konservaciis</strong> germanuli da avstriuli<br />
Teoriebi axdenda.
9.1.3 aRmosavleT evropa<br />
meore msoflio omis Semdgom periodSi<br />
evropis gayofis Sedegad, aRmosavleT<br />
nawilSi e.w. socialisturi banaki Seiqmna.<br />
miuxedavad imisa, rom kulturuli<br />
memkvidreobis usafrTxoebis istoriuli<br />
safuZvlebi igive iyo, kontinentis<br />
axalma politikurma viTarebam am regionis<br />
qvey nebs gansakuTrebuli pirobebi<br />
moaxvia Tavs, ramac didi gavlena<br />
iqonia maT strategiaze. da mainc, maT<br />
Soris gansxvaveba rCeboda, sxvadasxva<br />
xa l xis kultura ki axali sistemis pirobebSic<br />
igrZnoboda. uSualod omis<br />
Semdeg, politikis generaluri xazi<br />
rekonstruqcia da ekonomikuri gan vi-<br />
Tareba iyo, rac, ZiriTadad, samrewvelo<br />
warmoebas emyareboda. tradiciu li<br />
teq nologia nakleb prioritetuli iyo<br />
da mas, ZiriTadad, soflis raionebSi<br />
da istoriuli Zeglebis SekeTebisas Tu<br />
dauSvebdnen.<br />
socialisturi qveynebidan poloneTi<br />
gansakuTrebiT amayobda Tavisi<br />
kulturuli memkvidreobis mofrTxilebiT,<br />
rac dangreuli istoriuli qala<br />
qebis centrebis (mag., varSava, gdanski)<br />
rekonstruqciisa da aRdgenis Tvis<br />
saswrafod miRe bul zomebSi gamoixateboda.<br />
aRsaniSnavia, rom es ero v nuli<br />
Zalisxmeva saTanadod iqna dafasebuli<br />
1980 wels varSavis, ro gorc poloneli<br />
xalxis erovnuli identobis gamoxatulebis<br />
universal ri Rirebulebis gamo,<br />
unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi SetaniT. poloneli specialistebi<br />
aqtiurad moRvaweobdnen saer-<br />
TaSoriso asparez zec _ stanislav lorenci<br />
iComos-is erT-erTi damaarsebeli<br />
iyo; garda amisa, poloneTi is qveyanaa,<br />
sadac iComos-i 1965 wels dafuZnda.<br />
aseTi mo R vaweobis Sedegad poloneTma<br />
eqspertis sa xe li daimkvidra restavraciis<br />
teqnologiaSi, rasac sxva socialistur<br />
qveynebSi da sxva kontinen teb zec<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 315<br />
ki saeqsportod iyenebdnen. menejmentis<br />
erovnuli struqtura cen t ralizacias<br />
emyareboda, im modelis mixedviT, rac<br />
am regionSi yvelgan gamoiyeneboda.<br />
ZiriTadi sazrunavi aRricxuli Zeglebi<br />
iyo, mag., eklesie bi, sasaxleebi da<br />
cixe-simagreebi. dacvis strategiis umniSvnelovanes<br />
na wils istoriuli nagebobebisTvis<br />
socialurad Sesaferisi<br />
gamoyenebis ga mo Zebna Seadgenda; Sedegad,<br />
eklesiebi sakoncerto darbazebad<br />
an muzeume bad, xolo cixe-simagreebi<br />
ki muSaTaTvis dasasvenebel saxlebad<br />
gadakeT de boda. amave dros, Cveulebrivi<br />
sacxovrebeli saxlebi mouvleli da<br />
Se u keTebeli iyo, nawilobriv finansuri<br />
saxsrebis naklebobis, nawilobriv ki industriuli<br />
warmoebisTvis miniWebuli<br />
upiratesobisa da tradiciu li masalebis<br />
uqonlobis gamo.<br />
meore msoflio omis Semdeg mTeli<br />
germania qalaqebis aRdgenis prob lemis<br />
winaSe dadga (Beyme et al., 1992). germaniis<br />
demokratiuli respub li kis SemTxvevaSi,<br />
marto aRdgenis problema rodi<br />
idga, igi `idealuri sazogado e bis~ Seqmnis<br />
`sacdel proeqtad~ iyo miCneuli.<br />
am sqemis nawils warsu lis fesvebis<br />
mokveTis mcdeloba warmoadgenda; erTerTi<br />
Sedegi amisa po li tikurad mniSvnelovani<br />
istoriuli arealebis (mag.,<br />
berlinis samefo ci xe-simagre da laipcigis<br />
centri) ganadgureba iyo. miuxedavad<br />
amisa, mo saxleoba spontanurad<br />
lamobda, ezruna istoriul nagebobebze,<br />
ris maga liTs warmoadgens naumburgis<br />
sakaTedro taZris taqtiani SekeTe ba<br />
taZ ris ve arqiteqtor ernst Subertis<br />
xelmZRvanelobiT, Tumca, sac xov re be li<br />
saxlebi jer kidev nangrevebad idga. hans<br />
nadleri, saqso niis regio nis Denkmalpfleger<br />
(istoriuli Zeglebis mcveli), aseve<br />
ibrZoda, raTa daec va meore msoflio<br />
omis bolos yumbarebiT ganadgu rebuli<br />
drezdenis is toriuli centris ZiriTadi<br />
Taviseburebani. es gulisxmobda yo-
316 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 9.11 naumburgis sakaTedro taZari<br />
seriozulad dazianda meore msoflio omis<br />
dros. kamarebi aRadgines sakaTedro taZris<br />
arqiteqtoris, e. Su be r tis xelmZRvanelo biT.<br />
feradovani gamisTvis monacrisfro tonebi<br />
SeirCa (`Su be r tis nacrisferi~)<br />
fil Zvel sagamyidvloSi frauenkirxes<br />
nangrevebis `gayinvas~ rekonstruqciis<br />
molo din Si, romelsac mxolod 50 wlis<br />
Semdeg Seudgnen. mogvianebiT, Tavdapir<br />
veli akrZalva istoriuli Senobebis<br />
Taobaze aRar ganxorcielebula da<br />
Seda re biT mcire Institut für Denkmalpfleges<br />
(ZeglTa dacvis instituts), lYudvig<br />
daitersis xelmZRvanelobiT, daekisra<br />
pasuxismgebloba qveynis mniSvne lo van<br />
monumentur memkvidreobaze.<br />
ruseTi evropidan aziamdea gadaWimuli<br />
da aRmosavlur da dasav lur<br />
zegavlenaTa erTobliobas warmoqmnis.<br />
misi kultura yovelTvis xa si aT deboda<br />
dRevandlamde moRweul tradiciebsa da<br />
miTebTan Serwymuli Rrma sulierebiT.<br />
reliqviebis Tayvaniscema yovelTvis<br />
iyo am tradicie bis nawili, rac xSirad<br />
xdeboda wminda adgilebze axali taZris<br />
agebis mi zezi. msgavsi interesis gamovlena<br />
iyo 1820 wels, kievis pirveli<br />
saka Tedro taZris, dimes adgilze arqeologiuri<br />
gaTxrebis Catarebis pirve li<br />
cdebi. gansakuTrebuli Zalisxmeva das-<br />
Wirda imas, rom pativiscemiT ara marto<br />
X saukunis eklesiis simbolurobas,<br />
aramed mis formasac moh kidebodnen. am<br />
sur. 9.12 1980-ian wlebSi<br />
drezdenis zemper opera<br />
aRadgines. misi foie<br />
fera do v nebis sruli<br />
rekonstruqciis nimuSia,<br />
romelic gulda gul<br />
saarqivo da save le kvlevas<br />
emyareba, iseve rogorc<br />
es ramdenjerme momxdara<br />
restavraciisas germaniis<br />
yofil demokratiul<br />
respublikaSi
sur. 9.13 omis dros dazianebuli kroYckirxes<br />
restavracia drezdenis centrSi mi ni maluri<br />
intervenciis nimuSia; rekonstruqciis<br />
nacvlad, dazianebul adgilebs xeSeSi cementi<br />
daades, romelic, amasTanave, karg akustikas<br />
qmnida<br />
istoriuli Senobebis interpretirebas<br />
ganapirobebda uf ro maTi rogorc<br />
mniSvnelovani su lieri, Tu ideologiuri<br />
xsovnis mata rebe li saarqivo dokumentebis<br />
Rirebuleba da ara maTi<br />
arqiteqturu li an is t oriuli Rirebuleba<br />
(Chtekov, 1992). 1859 wels dafuZnda<br />
saimperato ro arqeologiuri komisia;<br />
saimperatoro samxatvro akademiasTan<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 317<br />
erTad, istoriuli Zeglebi am komisias<br />
moekiTxe bo da (Brown, 1905:200ff).<br />
<strong>konservaciis</strong> zogadi ganviTareba<br />
ruseTSi igive xazs mihyveboda, rac danarCen<br />
evropaSi _ romantizmidan vidre<br />
istoricizmamde. boiar ro manovebis<br />
saxlis (1858 w., f. rixteris mier) da<br />
vladimirSi Sobis monist ris restavracia<br />
mecnieruli principebis gamoyenebis<br />
pirveli nimuSebia. XIX saukunis meore<br />
naxevarSi, rodesac qveyanaSi viole-ledYukis<br />
Teori ebi gaicnes 279 , upiratesoba<br />
restavraciasa da stilisturi<br />
erTianobis re ko n struqcias mieniWa.<br />
saukunis bolosken moxda seriozuli<br />
Zvrebi konse r vaciis mimarTulebiT, rac<br />
manamde 1892 wlis rus arqiteqtorTa<br />
kongres ze aisaxa, ris SesaniSnav nimuSs<br />
warmoadgens 1902-1908 wlebSi novgorodis<br />
neredicas mac xov ris eklesiis<br />
restavracia, Catarebuli p. pokriSki nis<br />
mier (Dushkina, 1995:88).<br />
bolSevikuri revoluciis (1917 w.)<br />
momdevno wlebi eklesiis devniT aRin-<br />
279 viole-le-dYukis erT-erTi bolo wigni,<br />
L’Art russe, 1877 w., saswrafod iqna naTargmni<br />
da gavlena iqonia <strong>arqiteqturis</strong> Teoriasa<br />
da praqtikaze.<br />
sur. 9.14 drezdenis<br />
frauenkirxe 1945 w.is<br />
dabombvis Sedegad<br />
daingra, xolo es ad gili<br />
naxevari saukunis manZilze<br />
daculi iyo rogorc<br />
omis memoriali. ekle siis<br />
rekonstruqcia 1994 w.-s<br />
daiwyo, riTac man axali<br />
Sinaarsi SeiZina.
318 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
iSna, magram sakmaod male gaCnda Sesa-<br />
Zlebloba Zvel eklesia-monas trebSi<br />
ar qe ologiuri kvlevis warmoebisa. mdgomareoba<br />
1930-ian wlebSi Se i cvala,<br />
rodesac xelisuflebam gadawyvita, moespo<br />
yvela kulturuli tradicia, religiis<br />
CaTvliT. daingra aTasobiT religiuri<br />
nageboba, saxe icvala tradiciulma<br />
soflebma, daixura saxelosnoebi,<br />
restavratorebi devnilTa siebSi aRmoCnden<br />
(Podiapolsky 1992). Znelia am periodSi<br />
kultu rul faseulobaTa mTliani<br />
danakargis Sefaseba, isic Tqmula, rom<br />
`arc erTi qveyana evropaSi ar mopyrobia<br />
Tavis kulturul memkvidreobas ise<br />
barbarosulad, rogorc es moxda ssrk-<br />
Si~ (miltchik, 1992:105). axali samya ros<br />
politikurma utopiam da Tanamedrove<br />
<strong>arqiteqturis</strong> moZraobam saer To sura-<br />
Ti daas ru la (Dushkina, 1995:91).<br />
meore msoflio omis Semdeg ukve<br />
SeimCneoda axali tendenciebis ni S nebi,<br />
magram Zveli Taobis restavratorebidan<br />
TiTqmis aravin iyo dar Cenili. ssrk-Si<br />
veneciis qartia oficialur dokumentad<br />
iyo aRiarebuli _ magram aman xeli ar Se-<br />
sur. 9.15 boiar romanovebis<br />
saxli moskovi. ruseTSi<br />
adrindeli restavraciis<br />
ni mu Si, Sesrulebuli<br />
f. rixteris proeqtis<br />
mixedviT 1858 wels<br />
(natalia duSkina)<br />
uSala gansxvavebul midgomebs. garkveul<br />
zomaze, samuSaoebi seriozul mecnierul<br />
kvlevas emyareboda, magram mizani, umetes<br />
SemTxvevaSi, mTavari istoriuli<br />
sasaxleebis da Zeglebis (mag., sasax leebi<br />
leningradsa da moskovSi) srul rekonstruqciaSi<br />
an stilistur restavraciaSi<br />
mdgomareobda. rekonstruqciisas<br />
mniSvnelovani kriteriumi am nagebobebis<br />
ise gadakeTeba iyo, rom SesaZlebeli<br />
yofiliyo maTi gamo ye neba. zogi maTgani<br />
muzeumad aqcies, zogs ki turistuli, an<br />
sxva socia lu ri funqcia daekisra. amis<br />
magaliTia suzdalis istoriuli qalaqidan<br />
turistul kompleqsad gadaqceva.<br />
saamisod xdeboda mniSvnelovani eklesi<br />
e bis (Sobis taZari) muzeumebis saxiT<br />
aRdgena, Zveli monastrebis tu ristul<br />
sastumroebad gadakeTeba da tradiciul<br />
stiliT xis saxlebis mSenebloba, maT-<br />
Si stumrebis gansaTavseblad (raninsky,<br />
1992). istoriuli qa laqebis, maT ricxvSi<br />
Tavad moskovis, ngreva da Tanamedrove<br />
rekon struq cia aTwleulebis manZilze<br />
grZeldeboda da aTaswleulis mijnas miaRwia<br />
(Dushkina, 1995:95).
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 319<br />
sur. 9.16 yazanis RmrTismSoblis sakaTedro taZari wiTel moedanze moskovSi, re konstrui rebu li<br />
o. Jurinis mier 1990-ian wlebSi (natalia duSkina)
320 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
rumineTi, Zveli dakia, Tanamedrove<br />
saxelmwifod XIX saukunis Sua<br />
xanebSi (1859 w.), ori samTavros gaer-<br />
Tianebis Sedegad Camoyalibda, xolo<br />
misi damoukidebloba hoencolernis<br />
zeobisas, 1878 wels aRiares. es peri o di<br />
mZlavri nacionalisturi moZraobiT da<br />
Zveli ruminuli enis aRorZi nebiT aRiniSna.<br />
saukunis meore naxevarSi daiwyo<br />
istoriuli Zeglebis aR werilobis Sedgena,<br />
romelic 1894-1909 wlebSi gamoqveynda.<br />
istoriuli na ge bo bebis <strong>konservaciis</strong><br />
da restavraciis pirveli, franguli<br />
nimuSiT STa gonebuli kanonmdebloba<br />
1892 wliT TariRdeba. imave dros<br />
kultTa da ga naTlebis saministrosTan<br />
istoriul ZeglTa dacvis saTaTbiro<br />
komisia daarsda. monarqiam 1947 wlamde<br />
gastana, rodesac ssrk-m mTeli Zalaufle<br />
bis xelSi Cagdeba moiTxova.<br />
meore msoflio omis Semdgomi okupaciis<br />
mZime wlebs (1944-58 ww.) xe li ar<br />
SeuSlia inventarizaciis gagrZelebisTvis<br />
da 1955 wels kulturis Zegl-<br />
Ta dacvisa da gamoyenebis normebSi<br />
garkveuli cvlilebebi iqna Se ta nili.<br />
sur. 9.17 qristes<br />
aRdgomis karibWe wiTel<br />
moedanze, moskovSi,<br />
rekonstruirebuli o.<br />
Jurinis proeqtis mixedviT<br />
1992-5 ww.-Si (natalia<br />
duSkina)<br />
sur. 9.18 moldavuri humoris eklesia erTia<br />
monastrebis mTeli rigidan, romle bic gare<br />
moxatulobiTaa dafaruli da aRmosavleT<br />
rumineTSi mdebareobs. 1970-ian wlebSi aq<br />
warmoebuli saerTa Soriso sarestavracio<br />
kampaniebis Semdeg, 1993 wels eklesiebi<br />
msoflio memkvidreobis nusxaSi iqna Setanili
1960-iani wlebis Sua xanidan 1970-ianis<br />
dasawyisamde sasikeTo gan vi Tareba SeiniSneba:<br />
1969 wels rumineTi iCCrom-is<br />
wevri gaxda, xolo 1971 wels iComosis<br />
erovnuli komiteti dafuZnda, rasac<br />
moyva saerTaSo riso TanamSromlobis aqtiuri<br />
periodi, kvleviTi samuSaoebi da<br />
treinin gi vasile drakutis xelmZRvanelobiT.<br />
yuradReba gamaxvilebul iqna<br />
XV saukunis uxvad moxatul eklesiebze<br />
moldaveTSi, gamagrebul monast reb sa,<br />
transilvaniaSi qalaqebis istoriul<br />
centrebze da soflebSi Se mor Cenil SesaniSnav<br />
xis nagebobebze. 1970-iani wlebi<br />
muzeumebis da kul turuli dawesebulebebis<br />
raodenobis mniSvnelovani zrdiT<br />
aRiniSna, xo lo 1974 wels SemoRebul<br />
iqna kulturuli memkvidreobis dacvis<br />
axali kanoni (Paléologue, 1990.).<br />
rumineTis ekonomikuri programis<br />
nawili soflis meurneobis aRor Zi ne bis<br />
ambiciuri programa gaxda, ramac istoriuli<br />
soflebis da qalaqe bis centrebis<br />
sistematuri ganadgureba gamoiwvia,<br />
gansakuTrebiT moldo va Si. 1977 wlis<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 321<br />
sur. 9.19 buqarestis<br />
centri qalaqis istoriuli<br />
centris dangrevis<br />
Semdeg da po li tikuri<br />
reprezentatiulobis<br />
mizniT am teritoriis<br />
mSenebloba<br />
martSi buqarestSi Zlieri miwisZvra<br />
moxda, ris Sedegad 1500 adamiani daiRupa<br />
da mravali istoriuli nageboba<br />
daingra da dazian da. imave wels, arsebuli<br />
kanonmdeblobis sruli darRveviT,<br />
mTavrobam is to riuli Zeglebis generaluri<br />
sammarTvelo gaauqma. mcireodeni<br />
sakon ser vacio samuSaoebi ganaTlebis<br />
uwyebebisa da rumineTis akademiis mxarda<br />
WeriT xorcieldeboda. 1984 wlidan,<br />
prezident CauSeskus piradi zedam xe dve<br />
lobiT, daiwyo axali msxvili politikuri<br />
da administraciuli cen tris mSenebloba.<br />
amas didi farTobi sWirdeboda<br />
da amitom qalaqis is toriuli centris<br />
uzarmazari teritoria TiTqmis mTlianad<br />
daangries; SemorCa mxolod ramodenime<br />
izolirebuli Zegli da Zveli<br />
sacxovrebeli ubnebi, romlebic axlebis<br />
SigniT moeqca. proeqti mxolod naxevrad<br />
iyo dasrulebuli, rodesac 1989<br />
wels Zveli reJimi daeca.<br />
1990-ian wlebSi qveyana zogadi ekonomikuri<br />
ganviTarebisa da obieq te bisa da<br />
dawesebulebebis privatizaciis mravali
322 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
problemis winaSe dad ga. am viTarebaSi<br />
rumineTma aRadgina kulturuli memkvidreobis<br />
dacvis uwyeba da kanonmdebloba,<br />
ganaaxla saerTaSoriso TanamSromloba<br />
da spe ci a lis te bisTvis treiningis programebi<br />
SeimuSava. istoriuli nagebobebis<br />
movlasTan da SekeTebasTan dakavSirebuli<br />
problemebi kidev ufro gaarTula<br />
germanuli warmoSobis mosaxleobis emigraciam,<br />
ramac istori u li eklesiebis<br />
mitoveba da mawanwalebis mier carieli<br />
sur. 9.20 budapeStis Zveli<br />
buda, aRdgenili meore<br />
msoflio omis dros miyenebu<br />
li dazianebis Semdgom.<br />
strategia restavrirebul<br />
nagebobaSi, warsulis<br />
mowmo bad, Tavdapirveli<br />
fragmentebis gamovlenaSi<br />
mdgomareobda<br />
sur. 9.21 hiltonis<br />
sastumros SedarebiT<br />
didi zomis Tanamedrove<br />
kompleqsi Zve li budas<br />
istoriul struqturaSi<br />
iyo integrirebuli<br />
saxlebis dakave ba gamoiwvia.<br />
ungreTSi mdidari memkvidreobis<br />
dacviT daintereseba 1846 wliT TariRdeba,<br />
rodesac mecnierebaTa akademiam,<br />
cnobili ganaTlebuli piris, imre<br />
henclmanis zegavleniT, Zveli Zeglebis<br />
dacvisken mouwoda. 1872 wels mTavrobam<br />
kulturuli memkvidreobis dacvis droebiTi<br />
komiteti da a arsa, romlis momxsenebeli<br />
imre henclmani gaxda. es qveyanaSi<br />
iuridi u li uflebamosilebis mqone
pirveli organo iyo. pirveli kanoni 1881<br />
wels gamoica (horler, 1996:10ff). 1956 wlis<br />
revoluciis Semdgom, 1957 wels istoriul<br />
ZeglTa dacvis erovnuli sammarTvelo<br />
Seiqmna, xolo sarekon s truqcio<br />
samuSaoebis erT-erT mTavar obieqtad<br />
iqca didi erovnuli mni Svnelobis mqone<br />
budas cixe-simagre budapeStSi, misi mimdebare<br />
terito ri iTurT. es RirsSesaniSnavi<br />
adgili seriozulad dazianda meore<br />
msof lio omis dros, amitomac rekonstruqciisas<br />
gansakuTrebuli yuradReba<br />
yvela Tavdapirveli fragmentis, rogorc<br />
warsulis utyuari sabuTisa da mowmobis,<br />
gamovlenas mieqca. es restavracia<br />
ungruli strategiis erT-er Ti yvelaze<br />
cnobili nimuSi gaxda da wardgenili iyo<br />
1972 wels budape St Si Catarebul iComos-is<br />
generalur asambleaze.<br />
1989 wlis revolYuciis Semdgom,<br />
1990 wels istoriul nagebobaTa dac va<br />
garemos dacvis da teritoriuli menejmentis<br />
saministros daekis ra, xolo<br />
dacvis axali kriteriumebi 1991 wlis<br />
kanonmdeblobiT ganisa zRvra. Tu 10<br />
500 daculi Zeglidan daaxlovebiT 60%<br />
(daaxl. 6000) adre sa xelmwifo mflobelobaSi<br />
Sedioda, axal pirobebSi, rodesac<br />
ZiriTadi yu radReba privatizaciazea<br />
gamaxvilebuli, mosalodnelia,<br />
es cifri 2%-s (200-dan 250-mde) miuaxlovdes.<br />
es niSnavs, rom radikalurad<br />
icvleba is to riuli adgilebis movlaSi<br />
saxelmwifos wvlili. Tu warsulSi yvela<br />
sa xis intervencia uSualod saxelmwifos<br />
zrunvis sagani iyo, axla igi ufro<br />
reabilitaciis da saTanado gamoyenebis<br />
procesebis xelmZRvanelia. am procesma<br />
`kargi patronis~ cneba Semoitana, rac<br />
daculi Zeglebis mo di fi cirebuli statusis<br />
sakvanZo koncefcias warmoadgens.<br />
erT-erTi mTa vari problema materialuri<br />
saxsrebis naklebobaa, rac<br />
saSualebas iZle va mxolod SezRuduli<br />
raodenobis samuSaoebi Sesruldes da<br />
gadaudebe li SekeTebisa da hidroizo-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 323<br />
laciis prioritetulobas apirobebs.<br />
turizmi ganixileba, rogorc finansebis<br />
Semodinebis erT-erTi SesaZlo wyaro;<br />
am Tvalsaz ri siT mniSvnelovan potencials<br />
iseTi RirsSesaniSnavi adgilebi<br />
qmnis, rogoricaa godolo, budapeStis<br />
maxloblad mdebare Zveli sofe li,<br />
aseve Setanili msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi da qveynis mravali SesaniSnavi<br />
cixe-simagre da sasaxle. erovnuli sammarTvelos<br />
direqtorma TamaS fejerdim<br />
aRniSna, rom SesaZlebelia materialuri<br />
wyaroebis gam ra val ferovneba, Tu<br />
istoriuli adgilebis axal statuss da<br />
maTi dacvis, movlis da sworad gamoyenebis<br />
axlebur problemebs saTanadod<br />
mivudge biT. gansakuTrebuli yuradReba<br />
ucxouri turizmis poten ci als da saer-<br />
Ta So riso TanamSromlobis SesaZleblobebs<br />
unda daeTmos (Fejérdy, 1995).<br />
9.1.4 ZeglTa dacvis moZraoba amerikis<br />
SeerTebul StatebSi<br />
amerikis SeerTebul StatebSi pirveli<br />
kolonistebis romantizmiT moculi istoriebi<br />
uoSington irvingis da jeims<br />
fenimor kuperis nawar moebebSia asaxuli.<br />
XIX saukunis damdegs zogjer xmas imaRlebdnen<br />
xol me istoriuli adgilebis<br />
gadasarCenad, Tumca mcdelobaTa umetesoba<br />
uSe degod dasrulda. ZeglTa dacvis<br />
moZraobisTvis Semobrunebis momenti<br />
gaxda kampania prezident jorj uoSingtonis<br />
rezidenciis, maunt vernonis gadasarCenad.<br />
1840-ian wlebSi am adgilTan<br />
dakavSirebiT mravali gansxva ve bu li gegma<br />
arsebobda, romelTa ricxvSi iyo windadeba,<br />
igi xeibar ja riskacTa TavSesafrad<br />
eqciaT (1851 w.). 1853 wlis dekemberSi<br />
qalbatonma ana pamela kaningemma<br />
mouwoda samxreTel qalebs, daecvaT es<br />
saxli, xo lo imave TveSi Statis gubernatorma<br />
werilobiT mimarTa sakanonmdeblo<br />
xe lisuflebas mis gadasarCenad. am
324 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
(a)<br />
(b)
(g)<br />
sur. 9.22 (a) arqeologiuri teritoria kasa<br />
grandes nangrevebis irgvliv samxreT arizonaSi,<br />
federalur nakrZalad 1889 w.-s<br />
gamocxadda. saxlis nangrevebi safars<br />
qve Saa daculi (foto: jon p. o’neili,<br />
haBs/haEr koleqcia, kongresis biblioTe kis<br />
beWdvis da fotografiis ganyofileba).<br />
(b) TeTri saxlis nangrevebi kanion de<br />
Se lis erovnul parkSi, arizonaSi (haBs/haEr<br />
koleqcia. kongresis biblioTekis beWdvis da<br />
fotografiis ganyofile ba). (g) totem baitis<br />
saTemo saxli, keCikani, alYa s ka (haBs/haEr<br />
koleqcia, kongresis biblioTekis beWdvis da<br />
fotografiis gan yo fileba)<br />
movlenebis Sedegad, 1856 wlis 17 marts<br />
Seiqmna aSS-s maunt vernonis qalbatonTa<br />
asociacia, romelmac fo n de bis mozidvisa<br />
da sazogadoebis mier qonebis SeZenis<br />
uflebis mopove bis kampania wamoiwyo.<br />
qalbaton kaningemis asociaciis<br />
magaliTi `Cogbur Tis fexsacmelebSi<br />
gamowyobilma, cisferTmianma, patara<br />
moxucma qalba to nebma~ aitaces, romlebic<br />
cdilobdnen, erovnuli masStabisTvis<br />
mieRwi aT, Tu arada Tundac erTi istoriuli<br />
nageboba gadaerCnaT. ubralo<br />
Ze lis qoxi, sadac TiTqosda abraham<br />
linkolni daibada, 1897 wels neSvi lis<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 325<br />
sur. 9.23 stratford holi virjiniaSi<br />
aRdgenil iqna arqiteqtorebis fisk kimbalis<br />
da erling pedersenis mier, robert i.<br />
lis fondis dafinansebiT (foto: jek buCeri.<br />
haBs/haEr koleqcia, kongresis biblioTekis<br />
beWdvis da fotografiis gan yo fi leba)<br />
gamofenaze aCvenes, xolo mogvianebiT<br />
is daculi iqna rogorc reli q via, misi<br />
memorialuri Zeglis SigniT _ Tumca,<br />
misi avTenturobis Tao baze bevri eWvi<br />
gamoTqmula. xangrZlivi samarTlebrivi<br />
dava gaimarTa ero v nul sakuTrebaSi<br />
prezident jefersonis (montiCelo, Sarlotsvilis<br />
maxloblad, virjinia), saxlis<br />
SeZenis gamo, rac mxolod 1923 wels<br />
das rulda.<br />
Tuki Tavidan ZeglTa dacvis moZraoba,<br />
ZiriTadad, kerZo moqala qeebis<br />
xelSi iyo, ara erTi erovnuli mniSvnelobis<br />
sazogadoeba, Tu or ga nizacia<br />
daarsda, romlebmac memkvidreobis<br />
Tao ba ze sazogadoebis gana T le bisa da<br />
gaTviTcnobierebis saqmeSi didi wvlili<br />
Seitana 280 . amas gar da, federalur<br />
doneze, dacvis ganviTarebisTvis mniS-<br />
280 1879 wels aq Sedioda amerikis arqeologiis<br />
instituti da amerikuli eT nologiis sammarTvelo,<br />
1880-ian wlebSi amerikis istoriuli<br />
asociacia da erovnuli geografiuli<br />
sazogadoeba, xolo 1895 wels amerikis<br />
Tval warm taci da istoriuli Zeglebis<br />
dacvis sazogadoeba.
326 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vnelovani iyo smitso nis instituti<br />
da Sinagan saqmeTa saministrosTan arsebuli<br />
miwis garige ba Ta registraciis<br />
mTavari sammarTvelo. 1889 wels<br />
amerikis SeerTebuli Sta tebis senatma<br />
gadadga pirveli nabiji federaluri<br />
arqeologiuri na kr Za lis Sesaqmnelad;<br />
es samxreT arizonaSi winaistoriuli<br />
nangrevebis, e.w. kasa grandes mimdebare<br />
teritoriis dasacavad moxda. arqeologiiT<br />
dainteresebis Sedegad, 1906<br />
wlis 8 ivniss gamovida kanoni siZvele-<br />
Ta Se sa xeb, romelic uflebas aniWebda<br />
aSS-s prezidents gamoeca federaluri<br />
xelisufle bis kuTvnil teritoriebze<br />
erovnul Zeglebad gamocxadebis Sesaxeb<br />
brZanebu le bebi, raTa daecva istoriuli<br />
Rirs SesaniSnaobani, isto riuli,<br />
an winaistoriuli nagebobebi, an sxva<br />
mecnie ruli mniSvnelobis mqone obieqtebi<br />
eris sakeTildReoT 281 . 1860-iani<br />
wlebis samoqalaqo omis veteranebis<br />
Zalisxmevis Sedegad, brZolis velebis<br />
didi raodenoba erovnul samxedro<br />
parkebad gamocxadda, rac damtkicebul<br />
iq na kongresis 1890 wlis brZanebulebiT;<br />
maT sxva parkebic moyva. Tu<br />
Tavda pir velad yuradReba, ZiriTadad,<br />
koloniursa an wina-koloniur nagebobeb<br />
sa da RirsSesaniSnav adgilebze iyo<br />
gamaxvilebuli, henri rasel hiC koki<br />
pirveli iyo, vinc gaaRviva interesi XIX<br />
saukunis arqiteqturi sadmi, romelic im<br />
dros axali ganviTarebis kvalad Zalze<br />
swrafad uCinardebo da. mis 1928 wlis<br />
mowodebas sxvebic gamoexmaurnen da<br />
sul ufro meti pub likacia avrcelebda<br />
informacias ZeglTa dacvis Sesaxeb:<br />
erT-erTi wamyva ni am kampaniaSi Architectural<br />
Record gaxda, Semdgom ki mas mxari<br />
arqiteqtu ris istorikosTa amerikulma<br />
sazogadoebam misca.<br />
transportis ganviTarebam da mnaxvelTa<br />
raodenobis zrdam kultu ru li<br />
281 lee, 1951:12f. siZveleTa aqti 65f gverdzea<br />
warmodgenili.<br />
obieqtebis sistematuri menejmentis da<br />
administrirebis aucileb loba gamoiwvia.<br />
1916 wels kongresma daadgina, Seqmniliyo<br />
erovnuli par ke bis samsaxuri,<br />
rogorc Sinagan saqmeTa saministros<br />
qvedanayofi da mis pirvel direqtorad<br />
stefen materi dainiSna 282 . 1935 wels<br />
gamoica istoriu li adgilebis kanoni,<br />
romelmac kidev ufro gamokveTa<br />
erovnuli politi ka da dacvis valdebulebebi<br />
da romlis Tanaxmad Seiqmna<br />
erovnuli par ke bis, istoriuli adgilebis,<br />
nagebobebis da Zeglebis Taobaze<br />
mrCevelTa komisia. erovnuli parkebis<br />
samsaxuri aqtiurad CaerTo amerikis<br />
SeerTe bu li Statebis istoriuli obieqtebis<br />
dacvis xelmZRvanelobaSi, Tumca<br />
mas naklebad hqonda uSualo Carevis<br />
SesaZlebloba da materialuri sax s rebi.<br />
amerikis istoriuli nagebobebis kvleva<br />
(haBs) 1933 wels, parkebis samsaxuris,<br />
arqiteqtorTa amerikuli institutis<br />
da kongresis biblioTe kis erToblivi<br />
dafinansebiT daiwyo.<br />
mas Semdeg, rac 1901 wels ingliselma<br />
mxatvarma Carlz r. eSbim Se er Tebul<br />
StatebSi imogzaura, daibada iseTi<br />
erovnuli organizaciis da arsebis idea,<br />
romelsac daevaleboda kerZo sakuTrebis<br />
dacva da rome lic inglisis erovnuli<br />
fondis moqmedebis kur sis mixedviT<br />
imoqmedebda (hosmer, 1965:94, 255, 302).<br />
sabolood, 1947 wels Seiqmna istoriuli<br />
adgile bis da nagebobebis erovnuli<br />
sabWo. axali organizaciis movaleoba<br />
mosa x leobis ganwyobilebis da azris<br />
dadgena, Ze gl Ta dacvis aucileblobis<br />
da meTodebis Taobaze informaciis miwodeba,<br />
specifikuri proeqte bis gan-<br />
282 “brZanebuleba parkebis erovnuli samsaxuris<br />
daarsebis da sxva miznebis gamo,” 1916<br />
wlis 25 agvisto. am organizaciis mizania<br />
`xedebis, bunebrivi da istoriuli obieqtebis<br />
da maT wiaR veluri bunebis kon servacia<br />
da ma Ti gamoyenebis uzrunvelyofa iseTi<br />
saSualebebiT da meTodebiT, rac ar SebRalavs<br />
maT momaval TaobaTa gasaxareblad.”
xilva da maTi mxardaWera da kvleviTi<br />
samuSaoebis xelmZRvanelo ba iyo. male<br />
sabWo istoriuli Zeglebis dacvis<br />
erovnul fondad gadaiqca, ro melmac<br />
uflebamosileba kongresis 1949 wlis<br />
brZanebulebiT miiRo. 1953 wels sabWo<br />
da fondi istoriul ZeglTa dacvis<br />
erovnul fondad gaer Ti anda.<br />
amerikis SeerTebul StatebSi <strong>konservaciis</strong><br />
da restavraciis evro pu li<br />
gamocdileba vrceldeboda leqciebisa<br />
da literaturis meSveobiT, aseve<br />
amerikeli mogzaurebis pirdapiri urTierTobiT<br />
inglisis, safrange Tis, germaniisa<br />
da skandinaviis sazogadoebebTan,<br />
muzeumebTan da saxe los no eb Tan. adreul<br />
etapze mniSvnelovan warmatebebs<br />
miaRwia uilYam samner epltonma (1874-<br />
1947 ww.), axali inglisis siZveleTa<br />
dacvis sazoga doe bis damaarsebelma da<br />
pasuxismgebelma mdivanma. igi mogzaurobda<br />
ev ro paSi da dakavSirebuli iyo<br />
sPaB-Tan, inglisis erovnul fondTan,<br />
saf ra n geTis Monuments historique-Tan da<br />
skansenis Ria cis qveS muzeumTan stokholmSi.<br />
epltoni raskinis da morisis<br />
koncefciebs emxroboda da pirveli iyo,<br />
vinc xels uwyobda zedmiwevniT aRnusxvasa<br />
da kvlevaze damyarebul restavracias,<br />
miuxedavad imisa, rom misi saku-<br />
Tari restavraciebi zogjer savaraudo<br />
elementebsac Seicavda (hosmer, 1965:236;<br />
hosmer, 1981:998ff).<br />
1930-ian wlebSi erovnuli parkebis<br />
samsaxuris, rogorc sarestavra cio<br />
proeqtebSi mTavari damsaqmeblis, roli<br />
Zalze gaizarda; man aseve mni Sv nelovani<br />
wvlili Seitana amerikis SeerTebul<br />
StatebSi dacvis stra tegiis gansazRvra-<br />
Si. Carlz u. porter III, romelic mxars<br />
uWerda kvleva-Ziebis da restavraciis<br />
startegias da roland f. li, Semdgom<br />
par kebis samsaxuris mTavari istorikosi,<br />
<strong>konservaciis</strong> inglisur meTo debs<br />
swavlobdnen da kargad icnobdnen iseT<br />
saerTaSoriso iniciativebs, rogoricaa<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 327<br />
aTenis 1931 wlis deklaracia. parkebis<br />
samsaxuris xelmZRva nelobiT warmoebuli<br />
sarestavracio samuSaoebi 1933 wels<br />
daiwyo da maT ricxvSi Sedioda stratford<br />
holi, robert i. lis fondis dafinansebiT,<br />
fisk kimbalis da erling<br />
pedersenis mier restavrirebuli. 1930iani<br />
wle bis sxva mniSvnelovan restavraciaTagania<br />
umanko Casaxebis misionis<br />
nang revebi lompokSi, kalifornia, aseve<br />
arqiteqturuli naSTebis nangrevebis<br />
sa xiTve gamagreba da muzeumis Seqmna<br />
tumakoris erovnul ZeglTan arizo naSi.<br />
yoveli obieqti axal-axal problemebs<br />
avlenda, rac adgilze gan xil vasa da<br />
gadaWras saWiroebda, magram am samuSaoebisas<br />
xdeboda gamoc di lebis dagroveba,<br />
rac SesaZlebels xdida sakiTxebis<br />
ufro sistemati ze bul safuZvelze<br />
mogvarebas.<br />
1928-29 wlebSi wamowyebuli koloniuri<br />
uilYamsburgis proeqti Se er-<br />
Tebul StatebSi pirveli mniSvnelovani<br />
proeqti da restavraciis pir ve li WeSmariti<br />
skola iyo, rodesac praqtikuli<br />
samuSaoebisas restavra ciis raobis<br />
gansazRvrac mouxdaT. 1699-1780 wleb-<br />
Si uilYamsburgi kolo ni u ri virjiniis<br />
dedaqalaqi iyo da qveynis ganviTarebis<br />
gadamwyvet etap ze aq metad mniSvnelovani<br />
ambebi moxda. esaa adgili,<br />
sadac 1776 wels vir jiniis konventma<br />
iseTi gadawyvetileba miiRo, ramac<br />
damoukideblobis deklaracia moitana.<br />
qalaqis XVIII saukunis koloniuri saxis<br />
aRdgenis mxardamWeri mRvdeli uiliam<br />
arCer ratenford gudvini (_1939 w.) iyo.<br />
1924 wels is jon d. rokfeler umcrossa<br />
da henri fordis ojaxis wevrebs Sexvda.<br />
1926 wels `amerikis koloniurma qalbatonebma~<br />
Tavisi wvlili Se i tanes TeTri<br />
saxlis restavraciaSi; mogvianebiT, imave<br />
wels gudvinma, miaRwia SeTanxmebas<br />
rokfelerTan da moipova saWiro saxsrebi,<br />
arqiteq tor uiliam g. perisTan er-<br />
Tad, restavraciis programis SesamuSa-
328 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
veb lad da zogierTi obieqtis SesaZenad.<br />
gudvini ocnebobda, aRedgina qa la qi,<br />
ro gorc koloniuri virjiniis `waubilwavi~<br />
dedaqalaqi, radgan mis saganmanaTleblo<br />
potencials xedavda da<br />
surda is reprezentaciuli yofi liyo.<br />
samuSaoebi momdevno, 1928 wels daiwyo<br />
(hosmer, 1976).<br />
male naTeli gaxda, rom kvleviTi<br />
samuSaoebis Catareba sruliad au cilebeli<br />
iyo, raTa Sedegad `kino dekoracia~<br />
ar gamosuliyo. kvlevi sas kidev<br />
ufro naTeli gaxda problemis mecnieruli<br />
buneba. yvela mixv da, rom<br />
mniSvnelovani iyo Tavdapirveli elementebis<br />
SenarCuneba, Tundac isini<br />
ar Seesabamebodes silamazeze windawin<br />
Camoyalibebul Sexedule bebs da upiratesobis<br />
miniWeba avTenturobisTvis<br />
da ara im `samkaulis Tvis~, ro melic, mavanTa<br />
rwmeniT, ama Tu im nagebobas unda<br />
hqonoda (Perry, 1935). Sesabamisad, axlomdebare<br />
samosaxloebidan Zveli saxlebis<br />
gadmota na, an `tipiuri~ replikebis<br />
daproeqteba dauSvebeli aRmoCnda.<br />
restavra cia da rekonstruqcia `avTentur~<br />
sabuTebs _ saarqivo ma salas (naxazebi,<br />
aRwerebi, Canaxatebi, fotoebi) _<br />
da Tavad adgilze, ar qeologiuri gaTxre<br />
bis Sedegad gamovlenil masalas unda<br />
damyareboda. rokfelers Zalze ainteresebda<br />
restavraciis arqiteqturuli<br />
aspeqtebi da maT arqeologiu ri kvlevis<br />
drosac ki wamoswevda win. proeqtis<br />
konsultant arqiteqto rebi iyvnen fisk<br />
kimbeli da lourens koheri, Architectural<br />
Record-is redaq tori.<br />
kimbeli dabejiTebiT moiTxovda<br />
mniSvnelovani mogviano nagebobebis SenarCunebasac,<br />
amitomac samuSaoebis<br />
masStabi imis iqiT ganivrco, rac `cnobili<br />
iyo, an iTvleboda, rom arsebobda~<br />
uilYamsburgSi 1699 da 1840 wlebs<br />
Soris; es saSualebas miscemda qalaqis<br />
stumrebs, naTlad daena xaT samosaxlos<br />
arqiteqturuli ganviTareba (hosmer,<br />
1981:963). `berZnuli aRorZinebis~ Semdgomdroindeli<br />
nagebobebi koloniuri<br />
qalaqis idea lu ri iersaxis Sesaqmnelad<br />
Seufereblad miiCnies. orive, kimbelic<br />
da ko heric dabejiTebiT moiTxovdnen<br />
axali masalebis gamoyenebisas, maT na Tlad<br />
aRniSvnas, rogorc es inglisSi xdeboda.<br />
upiratesoba mieniWa Tav dapirveli<br />
masalis SenarCunebas, miuxedavad imisa,<br />
rom igi ufro Zviri jdeboda, vidre axliT<br />
aSeneba, magram droTa ganmavlobaSi<br />
moxerxda Zve li teqnologiebis xelaxla<br />
Seswavla, ris magaliTs warmoadgens XVIII<br />
saukunis aguris damzadeba da dawyoba.<br />
istoriuli sizustis sakiTxi 1732 wlis<br />
renis Senobis Sesasvlel pavilYonTan<br />
dakavSirebiT warmoiSva, ro me lic ar<br />
akmayofilebda zog arqiteqtors, romlebsac<br />
misi esTetikuri Tva l sazrisiT<br />
gaumjobeseba surdaT. arqeologiuri<br />
da istoriuli sabu Te bis safuZvelze,<br />
gadawyda misi SenarCuneba, radgan CaTvales,<br />
rom Care va mTel restavracias<br />
gaanadgurebda.<br />
interierebis restavraciisas upiratesoba<br />
mieniWa Tavdapirveli, an Tavdapirvelis<br />
tipis paneliT mopirkeTebas<br />
da ara sxva nagebobebidan wa mo Rebuli<br />
elementebis gamoyenebas. samuSaoebis xelmZRvanelebma<br />
Sida mo w yo bi lobisTvis<br />
aRwerilobebi da sxva dokumentebi gamoiyenes,<br />
magram Tu sabuTebis mopoveba<br />
SeuZlebeli iyo, samuSaoebi imave periodis<br />
msgavs Se no bebs emyareboda. istoriuli<br />
`sizustis~ problema maSin warmoiSva,<br />
ro de sac sasamarTlos Senobis<br />
restavraciisas ver moxerxda sarwmuno<br />
sabu Te bis mopoveba imis dasamtkiceblad,<br />
rom XVIII saukuneSi frontoni<br />
namd vi lad svetebze iyo dayrdnobili;<br />
sabolood gadawyda gviani danamatebis<br />
moSoreba. 1933 wlisTvis restavraciis<br />
pirveli faza dasrulebuli iyo da<br />
dadga dro Catarebuli samuSaoebis Sefasebisa;<br />
aseve aucilebeli gax da mnaxvelebisTvis<br />
saTanado pirobebis Seqmna.
uilYamsburgis magaliTma mniSvnelovani<br />
gavlena iqonia restavraciis praqtikaze<br />
da `periodis res tavraciaze,~ rogorc<br />
amerikis SeerTebul StatebSi, ise saz-<br />
RvargareT. gudvins da arqiteqtorTa<br />
da eqspertTa mis gunds mudmivad mimar-<br />
Tavdnen rCevisTvis msgavsi proeqtebis<br />
ganxorcielebisas. gazeTebi da Jurnalebi,<br />
Tundac Architectural Record, House and<br />
Garden da National Geographic aqveynebda<br />
informacias restavrirebuli Senobebis<br />
Sesaxeb, avrcelebda XVIII sau kunis interierebis<br />
modas da `uilYamsburgul<br />
feradovnebas~, miuxedavad imisa, rom<br />
`sizustes~ da istoriis idealizebul<br />
suraTs xSirad akriti kebdnen kidec 283 .<br />
erovnuli parkebis samsaxuris saqmianobis<br />
winsvlasTan erTad gan sa -<br />
kuTrebuli yuradReba daeTmo gana-<br />
Tlebis politikas da programebs,<br />
xo lo koloniuri uilYamsburgi am<br />
saqmianobis klasikuri magaliTi gax da.<br />
mniSvnevlovnad iyo miCneuli gamocdili<br />
profesiuli kadrebis mo zidva,<br />
283 mogvianebiT dadginda, rom feradovneba<br />
zedmetad mkrTali iyo origi nalTan SedarebiT.<br />
amis mizezi, SesaZloa, is iyo, rom<br />
winaswari kvleviTi samuSaoebi droisgan<br />
dazianebul nimuSebs efuZneboda.<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 329<br />
sur. 9.24 renis Senoba<br />
uilYamsburgSi istoriuli<br />
sizustis problemis<br />
magaliTia. restavraciisas<br />
warmoiSva dapirispireba<br />
istoriul da es Te tikur<br />
Rirebulebebs Soris<br />
(foto: jek buCeri, haBs/<br />
haEr koleqcia, kongresis<br />
biblioTekis beWdvis da<br />
fotografiis ganyofileba)<br />
romlebic xelmZRvanelobas gauwevdnen<br />
ganaTlebis programebs, awa r moebdnen<br />
sando faqtebis kvlevas, gamoiyenebdnen<br />
eqskursiebs, leq ciebs, gamofenebs da<br />
literaturas imisTvis, rom mosaxleobisTvis<br />
naTe li gamxdariyo RirsSesani-<br />
Snavi adgilebis mniSvneloba, xolo<br />
stumrebs agulianebdnen WeSmariti (da<br />
ara yalbi) monacemebi SeeswavlaT. amas-<br />
Tan erTad, arsebobda saSiSroeba, rom<br />
interpretaciaze maxvilis gadatanas<br />
calmxrivoba SeiZleboda moetana. 1963<br />
wels ada luis haqsteblma SeniSna tendencia,<br />
romelic SeiZleboda SemaSfo-<br />
Tebeli da unayofo yofiliyo (huxtable,<br />
1963): termini `istoriuli raioni~<br />
uilYamsburgisnair damoki de bu lebas<br />
gauigivda, riTic iqmneboda samuzeumo<br />
teritoriebi `disneile n dis sindromiT~<br />
(G. mcCue in timmons, 1976:357). ase-<br />
Ti raionebi advilad iqce o da komerciuli<br />
turizmis samizned, ris Sedegadac<br />
iqmneboda sacxovre be li ubnebisTvis<br />
Seuferebeli garemo. droTa ganmavlobaSi<br />
es tendencia ganeitralebuli<br />
iyo, xolo arqiteqturuli memkvidreobis<br />
koncefcia ga far Tovda da sacxovrebeli<br />
istoriuli ubnebic moicva.
330 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
1972 wels uilYam j. mertagma `istoriuli<br />
raionebi~, gansazRvra rogorc<br />
`terito ria, romelic drois da adgilis<br />
SegrZnebis gziT axdens zegavlenas<br />
ada mianis cnobierebaze~ (timmons,<br />
1976:388).<br />
1930-ian da 1940-ian wlebSi istoriiT<br />
dainteresebul pirTa jgufebma<br />
daiwyes Zalebis gaerTianeba mTliani<br />
raionebis gadasarCenad da Zalian male,<br />
ZeglTa dacvis es axali wamowyeba istoriul<br />
samosaxloebSi mTels qveyanaSi<br />
aitaces. pirvel magaliTTagania Carlstoni,<br />
sadac 1931 wels pir velad gamovida<br />
zonebad dayofis brZanebuleba<br />
(hosmer, 1981:232). amave dros, zogierTi<br />
Statis xelmZRvanelobas samuSao programaSi<br />
ZeglTa dacvis amocanebi Sehqonda,<br />
Tumca amas jer kidev sistematuri<br />
xasiaTi ar hqonda. pensilvaniaSi istoriuli<br />
komisia jer kidev 1913 wels Seqmnes.<br />
ufro organizebuli muSaoba meore<br />
msoflio omis Semdgom daiwyo da gaizarda<br />
istoriuli raionebis raodenoba _<br />
maT Soris iyo filadelfia, anapolisi,<br />
savana da providensi. istoriul ZeglTa<br />
dacvisTvis niSansve tad iqca 1966 wlis,<br />
federalur doneze miRebuli, erovnul<br />
istoriul ZeglTa dacvis kanoni. am<br />
kanoniT kongresi avalebda federalur<br />
mTav robas saagentoebisa da kerZo pirTa<br />
maqsimalur xelSewyobas, iseve ro gorc<br />
saxelmwifo da adgilobrivi xelisuflebis<br />
da istoriuli Zegle bis erovnuli<br />
fondis daxmarebas, raTa maT gaefar-<br />
TovebinaT da daeC qarebinaT istoriul<br />
ZeglTa dacvis programebi da daearsebinaT<br />
isto riul ZeglTa dacvis saprezidento<br />
sakonsultacio sabWo. Sinagan<br />
saqme Ta ministrs daevala, SeemuSavebina<br />
grantebisa da Semweobebis programa<br />
Statebisa da erovnuli fondisTvis.<br />
saxelmZRvanelo miTiTebebis dadgena<br />
kvlav federalur saagentoebs daekisra.<br />
Tavisi saqmianobis pirvel aTwleulebSi,<br />
parkebis samsaxuris uSualo zegavlena<br />
sxva dawesebulebebis saqmianobaze an<br />
sarestavracio samuSaoebze umniSvnelo<br />
iyo. miuxedavad amisa, 1933 wlis Semdgom,<br />
rode sac parkebis samsaxuri didi<br />
raodenobis istoriul Zeglebze uSua lo<br />
pa suxismgebeli gaxda, naTeli Seiqmna,<br />
rom aseTi amocanis Sesasru leb lad mas<br />
saxelmZRvanelo miTiTebebis SemuSaveba<br />
sWirdeboda. 1938 wels eqs pert Ta komisiam<br />
saprogramo gancxadeba gaakeTa,<br />
rac miRebuli iyo pa r ke bis samsaxuris<br />
mier. am dokumentSi gaTvaliswinebuli<br />
iyo kulturu li memkvidreobis sxvadasxva<br />
aspeqti da Sexedulebebis Sesa-<br />
Zlo konfliq ti imis gamo, raze gamaxvilebuliyo<br />
yuradReba _ esTetikur,<br />
arqeolo giur, samecniero Tu saganmanaTleblo<br />
aspeqtze. saganmanaTleblo<br />
mxaris metismetad aqcentireba xSirad<br />
xdeboda obieqtis axalad agebis mizezi,<br />
Tumca, samecniero moTxovnebis zedmiwevniT<br />
Sesrulebisas, sazogadoe bis Tvis<br />
obieqtis ZiriTadi istoriuli aspeqtebi<br />
SeiZleba arasakmarisad gan martebuliyo;<br />
xolo esTetikur mTlianobaze an Tavdapirvel<br />
daniSnule ba ze zedmeti yuradRebis<br />
gamaxvilebas is moyveboda, rom<br />
miRebuli Sede gi ver uwevda metoqeobas<br />
obieqtis axlandel, JamTa svliT daRdasmul<br />
cxovelxatulobis Rirebulebas<br />
(lee, 1951:34).<br />
raTa yovel calkeul SemTxvevaSi<br />
swori gadawyvetileba yofiliyo miRebuli,<br />
rekomendebuli iyo `im pirovnebis<br />
saboloo mosazrebis gaTva liswineba,<br />
romelic pasuxs agebda obieqtze.~ gadawyvetileba<br />
unda damya reboda utyuar<br />
monacemebs, xolo upiratesoba unda<br />
miniWeboda sxvadasxva periodis Zveli,<br />
avTenturi naxelavis SenarCunebas da<br />
dacvas da ara ro melime erTi periodis<br />
formiT Zeglis restavracias an rekonstruqcias.<br />
aRniSnuli iyo, rom dacva<br />
da restavracia, Cveulebriv, muSaobis<br />
ufro nel temps moiTxovda, vidre ax-
lis Seqmna 284 . es saxelmZRvanelo miTiTebebi<br />
asaxavda suliskveTebas, romelic<br />
ar gansxvavdeboda 1931 wlis aTenis<br />
284 1938 wels erovnuli parkebis samsaxuris<br />
mier miRebuli strategia gvir Cevda: `moTxovnebis<br />
da motivebis SeTanxmebis mcdelobisas,<br />
upiratesi war mmarTveli pasuxismgebeli<br />
adamianebis taqti da sibrZne unda iyos.<br />
amas Tanave, maT albaT, daxmarebas gauwevs<br />
garkveuli dakvirvebebi: 1. sa mu Sa oebis<br />
dawyebis saboloo gadawyvetileba ar unda<br />
iyos miRebuli manam, sanam amowuruli ar<br />
iqneba yvela arqeologiuri da dokumenturi<br />
sarwmu no wyaro, dakavSirebuli Zeglis formasTan<br />
da mis Semdgom saxecvlile bebTan. 2.<br />
am wyaroebis sruli mimoxilva CanaxazebiT,<br />
SeniSvnebiTa da ga d monaxatebiTurT daculi<br />
unda iyos da araviTar SemTxvevaSi ar unda<br />
mo ispos an daifaros damamtkicebeli sabuTi,<br />
rasac Tavad Zegli gvTava zobs manam, sanam<br />
igi mTlianad ar iqneba fiqsirebuli. 3. sasurvelia,<br />
gvax sovdes, rom `jobs mouaro da<br />
daicva, vidre SeakeTo, jobs SeakeTo, vidre<br />
restavracia Caataro da jobs restavracia<br />
Caataro, vidre aaSeno.~ 4. Cveulebriv, jobs<br />
SevinarCunoT sxvadasxva periodis WeSmariti<br />
Zveli naxelavi, vidre TviTneburad `aRvadginoT~<br />
mTlianoba axali xelobiT, misi romelime<br />
erTi periodis saxiT. 5. es exeba ufro<br />
gviani periodis Zeglebsac, Tuki isinic WeSmariti<br />
SemoqmedebiTi procesis nayofia. 6.<br />
da uSvebelia Cveni sakuTari gemovnebis da<br />
Sexedulebebis Tanaxmad esTeti kur safuZvelze<br />
SevcvaloT sxvagvari mxatvruli gemovnebis<br />
amsax veli Zeg lebi. WeSmariteba ara<br />
mxolod ufro sakvirvelia, vidre fantazia,<br />
ara med ufro nairgvarovani da sainteresocaa<br />
da, amasTanave, ufro patio sa nic. 7.<br />
rodesac gviwevs ganadgurebuli nawilebis<br />
aRdgena sarwmuno wya roebis ararsebobisas,<br />
jerovani yuradReba gvmarTebs epoqisa da<br />
regi onismieri faqtorebis mimarT, rac aRbe-<br />
Wdilia imaave droisa da midamos Se morCenil<br />
nimuSebSi. 8. yvela saxis gonivruli damatebiTi<br />
zrunva da danaxarjebi gamarTlebulia,<br />
raTa masala, meTodebi da xarisxi maqsimalu<br />
rad mivuaxlovoT Zvel naSens, magram<br />
axali namuSevari ar unda iyos xelovnurad,<br />
Teatraluri xerxebiT `daZvelebuli~. 9.<br />
Zveli nagebobebis dacvis da restavraciis<br />
samuSaoebi ufro nela unda mimdinareobdes,<br />
vidre es axlis mSeneblobisas aris mosalodneli<br />
(lee, 1951:34f).<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 331<br />
Sex vedris rekomendaciebisgan, an 1938<br />
wlis italiuri direqtivebisgan. 1963<br />
wels erovnulma fondma SeerTebul<br />
StatebSi istoriuli Zeglebis dacvis<br />
strategiis gansazRvrisTvis koloniur<br />
uilYamsburgSi seminari daafinansa 285 .<br />
Semdeg wels, fondis ori wevri, doqtori<br />
Carlz u. porter III da Carlz e.<br />
petersoni daeswrnen saerTaSoriso kongress,<br />
romelzedac miRebuli iyo veneciis<br />
qartia da principebi mis Sesabamisad<br />
iqna Seswo re buli. 1967 wels koloniuri<br />
uilYamsburgi maspinZlobda kidev<br />
erT Sexvedras strategiebis Taobaze,<br />
romlis Sedegad miRebuli iyo mTeli<br />
rigi principebisa da saxelmZRvanelo<br />
miTiTebebisa, romelic erovnulma<br />
fondma imave wels gamoaqveyna (williamsburg,<br />
1967). 1972 wels iCCrom-is mo nawileobiT<br />
uilYamsburgSi Catarda saer-<br />
TaSoriso Sexvedra, sadac gani xi le boda<br />
dacvis da <strong>konservaciis</strong> principebi da<br />
praqtikuli samuSaoebi da sadac gansakuTrebuli<br />
yuradReba interdisciplinarul<br />
TanamSromlo bas daeTmo (timmons,<br />
1976w.).<br />
istoriul ZeglTa dacvis eqspertTa<br />
komisia agrZelebda dacvis stra tegiis<br />
damuSavebas, ris Sedegad Sinagan saqmeTa<br />
saministrom gamosca Standards for Historic<br />
Preservation Projects (istoriuli dacvis<br />
proeqtis standar tebi), sadac Sedioda<br />
Standards for Rehabilitating (reabilitaciis<br />
standartebi) da the Guidelines for Rehabilitating<br />
Historic Buildings (istoriuli Senobebis<br />
reabi litaciis saxelmZRvanelo<br />
principebi) 286 , ris kvaladac interesis<br />
285 dokumenti `moxseneba amerikis SeerTebul<br />
StatebSi istoriuli Zegle bis dacvis<br />
principebis da saxelmZRvanelo miTiTebebis<br />
Taobaze~ gamoq vey ne bu li iyo seminaris<br />
aqtebTan erTad, Historic Preservation Today,<br />
1966.<br />
286 `reabilitacis standartebSi~, mag., dabejiTebiTaa<br />
naTqvami: `1. aucile be lia<br />
mcdeloba im obieqtis iseTi Tavsebadi<br />
gamoyenebis uzrunvelsayo fad, romelic
332 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sagani ara mxolod umTavresi RirsSesaniSnaobani<br />
da Zeglebi gaxda, aramed<br />
is to riuli Senobebi da istoriuli<br />
raionebic. axali koncefciebi moicavda<br />
nagebobis, naSenis, RirsSesaniSnavi adgilis<br />
da misi Semo ga renis minimalur cvlilebebs<br />
saWiroebs, an Zeglis da misi Semogarenis<br />
Tavdapirveli daniSnulebis Sesabamisad<br />
gamosayeneblad. 2. ar unda dazi an des<br />
nagebobis, RirsSesaniSnavi adgilis da misi<br />
Semogarenis Tavdapir ve li damaxasiaTebeli<br />
Tvisebebi da xasiaTi. SeZlebisgvarad Tavi<br />
unda avaridoT nebismieri istoriuli masalis,<br />
an TvalsaCino arqiteqturuli niSnebis<br />
moSorebas an saxecvlilebas...~<br />
sur. 9.25 (a) wm. iakobis eklesiis interieri<br />
filadelfiaSi, pensilvania (foto: jek<br />
buCeri. haBs/haEr, erovnuli parkebis<br />
samsaxuri). (b) eklesiis xedi samxreTi dan.<br />
naxati, Sesrulebuli amerikis istoriuli<br />
nagebobebis kvlevis mier dadgenili<br />
standartebis mixedviT (haBs/haEr,<br />
erovnuli parkebis samsaxuri)
`reabilitaciis~ koncefcias, romelic<br />
xazs usvavda istoriuli Senobe bis<br />
Tavsebadi gamoyenebiT uzrunvelyofis<br />
aucileblobas da, amave dros, sarestavracio<br />
samuSaoebis saWiroebis<br />
aRiarebas: `reabilitacia gulisx mobs<br />
process, rodesac SekeTebisa da cvlilebebis<br />
Setanis Sedegad Zegli kvlav sasargeblod<br />
gamoyenebadi xdeba, rac Sesa-<br />
Zlebels xdis mis saTanado Tanamedrove<br />
gamoyenebas da, imave dros, Zeglis im<br />
na wi lebis da damaxasiaTebeli niSnebis<br />
dacvas, rac mniSvnelovania isto riu li,<br />
arqi teqturuli da kulturuli Rirebulebebis<br />
TvalsazrisiT.~ aq SeiZleba<br />
warsulSi Catarebuli restavraciebis<br />
garkveuli kritikac Sev ni S noT, saxeldobr,<br />
mcdelobaa ufro metad iyos<br />
gaTvaliswinebuli is toriuli fazebi<br />
da miznad `Tavdapirveli~ mdgomareobis<br />
aRdgena ar iqnes dasaxu li, rac sakmaod<br />
xSirad xdeboda. saxelmZRvanelo<br />
miTiTebebi kulturu li obieqtebis<br />
kerZo mflobelebs gadaeca, rac unda<br />
daxmare boda maT is to riuli Senobebis<br />
reabilitaciasa da dacvaSi. rac Se-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 333<br />
sur. 9.26 Sesarevis<br />
nangrevebi ensliSi<br />
(birminhemi, alabama),<br />
aSS-Si daculi samrew<br />
velo memkvidreobis<br />
nimuSs warmoadgens.<br />
es RirsSesaniSnavi<br />
adgili ekuTvnoda tene<br />
sis naxSiris da rkinis<br />
mopovebis kompanias<br />
da 1899-1980 wlebSi<br />
moqmedebda (foto:<br />
jet lou, haBs/haEr<br />
koleqcia, kongresis<br />
biblioTekis beWdvisa da<br />
foto gra fiis ganyofileba)<br />
exeba samSeneblo normebis moTxovnebs,<br />
rekomendebuli iyo isini ise gamoeyenebi<br />
naT, rom xeluxleblad darCeniliyo<br />
nagebobis xasiaTi, xolo usafrT xoe bis<br />
zomebis miRebisas, alternatiulTagan<br />
iseTi unda SerCeuliyo, rac ar daazianebda<br />
nagebobas.<br />
naSeni garemos ukeTesad aRqmisTvis<br />
mniSvnelovani gamodga jein jekobsis<br />
`didi amerikuli qalaqebis cxovreba<br />
da sikvdili~, romelmac bevr adamians<br />
ubiZga, axali TvaliT Seexeda Tavisi<br />
garemosTvis. garda amisa, evropaSi mogzaurobis<br />
SesaZlebloba da imis naxva,<br />
Tu rogor cdi lobdnen iq istoriuli<br />
qalaqebis da Zeglebis gadarCenas, daexmara<br />
axal gazrda arqiteqtorebs naTlad<br />
daenaxaT, Tu ramdenad iyvnen daSorebuli<br />
sakuTar fesvebs da dafiqrebuliyvnen,<br />
ra iyo gasakeTebeli amerikaSi.<br />
erT-erTi mogzaurTagani jeims marston<br />
fiCi iyo (Fitch, 1981), romelsac kargad<br />
esmoda, rom ZeglTa dacvis moZraoba,<br />
misi Camoyalibebis mTels sigrZeze,<br />
diletantebis xelSi imyofeboda; misi<br />
azriT, maT TiTqmis ar hqoniaT raime
334 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
kavSiri profesional arqiteqtorebsa<br />
da qalaqmgegmareb lebTan. ufro metic,<br />
profesionali arqiteqtorebi moxiblulni<br />
iyvnen Ta namedrove arqiteqturuli<br />
moZraobiT da xSir SemTxvevaSi,<br />
TviTon anadgurebdnen istoriul memkvidreobas.<br />
1960-iani wlebis Sua xanebSi<br />
igi CaerTo kolumbiis universitetSi<br />
istoriul ZeglTa dacvis programis<br />
Se mu SavebaSi, romelic iyo SeerTebul<br />
StatebSi pirveli da msoflioSi er Ti<br />
upirvelesTagani iyo. mis amocanas sxvadasxva<br />
specialobis student Ta urTierTkavSirisa<br />
da TanamSromlobis xelis<br />
Sewyoba warmoadgenda. er Ti mizanTagani<br />
monawileTa kavSiris damyarebac iyo xelosnebTan<br />
da mim dinare mSeneblobebTanac,<br />
raTa, saWiroebisamebr, samuSaoeb-<br />
Sic Careu liyvnen.<br />
9.1.5 irani<br />
kirosis, dariusis da qserqses (Zv. w. VI-<br />
IV ss.) aqemenidebis dinas tiam `arielebis<br />
miwa-wyals~ regionSi wamyvani roli<br />
SesZina, xolo per se po lisi ki sparseTis<br />
didebis simbolod iqca. misi sasaxleebi<br />
Zv.w. 330 wels aleqsandre didis br-<br />
ZanebiT gadawves, romelsac sparselTa<br />
iden to bis ganadgureba surda, Tumca,<br />
imave dros, man gamoxata Tavisi mowiweba<br />
kirosis saflavisadmi, moiTxova<br />
ra misi SekeTeba. Cv. w. 640 wels isla<br />
mis miRebam Zireuli cvlilebebi<br />
moitana, magram warsulisadmi intere si<br />
ar gamqrala. abasidebis xalifatis periodSi<br />
(750-821 ww.), firdousim (935-<br />
1020/6 ww.) raindul tradiciebsa da<br />
rostamis sagmiro saqmeebs Tavi mouyara<br />
`Sah-name~-Si (mefeTa wignSi), romelic<br />
sparsul erovnul eposad iqca. IX da X<br />
saukuneebSi buidebi iranis aRorZinebas<br />
Seudgnen; sparsuli islamis meore ena<br />
gaxda da gansakuTrebul daxvewilobas<br />
literaturasa da poeziaSi miaRwia; is-<br />
torikosebi da geografebi aRwerdnen<br />
qalaqebsa da nagebobebs da did yuradRebas<br />
aqcevdnen warwerebis aRnusxvas.<br />
SenobaTa stili sasanuri da parTuli<br />
<strong>arqiteqturis</strong> aRorZinebis adreul nimuSebs<br />
misdevda (Pirnia, 1971). persepolisi<br />
da sparseTis kldeSi nakveTi uZvelesi<br />
ga mosaxulebebi saritualo momlocvelobis<br />
adgilebad iqca 287 . pirveli<br />
ev ropeli, romelic persepolisis Sesaxeb<br />
saubrobs, beri odorikus di po rdenonea,<br />
romelmac es adgili 1325 wels<br />
moinaxula. xangrZlivi gaCana gebis Semdgom,<br />
XVI saukuneSi, sefevidebis mmarTvelobis<br />
dros, daiwyo axali era, rodesac<br />
agebul iqna zRapruli sasaxleebi,<br />
meCeTebi da qala qebi, Tundac, isfahani,<br />
Sah abasis (1589-1627 ww.) dedaqalaqi. evropelebis<br />
in teresi aRmosavleTisadmi<br />
da iseTi Zveli Zeglebisadmi, rogoricaa<br />
per sepolisi, babiloni da baalbeki,<br />
XVII saukuneSi gaizarda, ramac xeli Seuwyo<br />
orientalistikis ganviTarebas 288 .<br />
aRwerebi arasistematizebuli iyo vidre<br />
j. b. freizerma gamoikvlia aRmosavleT<br />
sparseTis geologia da is la muri nagebobebis<br />
Sesaxeb angariSi dawera. mogvianebiT<br />
sparseTs lor di kerzoni estumra,<br />
romelmac 1889 wels vrclad aRwera<br />
es qveyana, misi kultura, persepolisi<br />
da aqamenidebis da sasanidebis periodis<br />
nang revebi.<br />
arqeologiuri samuSaoebi, gaTxrebi<br />
da aRnusxva XIX saukuneSi, Zi riTadad, evropelebma<br />
wamoiwyes: britanelebi 1811-<br />
18 wlebSi muSaobdnen nakS-i rustamSi,<br />
287 persepolisi identificirebuli iyo yuranis<br />
da bibliur winaswarmety velTa `solomonis<br />
taxtTan~. 1339 wels, magaliTad, Sirazis<br />
mmarTvelma, misi monaxulebis Semdgom,<br />
CainiSna, rom moswonebia es arqiteqtura<br />
(rogers, 1976:10f).<br />
288 herrmann, 1977. uadres mogzaurTagania pietro<br />
dela vale 1616-23 ww., ser to mas herberti<br />
1627-28 ww., danielebi svend orhamer<br />
anderseni 1630-ian wlebSi da ion struiusi<br />
1671-72 ww.
1836-41 wlebSi bisotunSi da 1851-53<br />
wlebSi suzaSi; fran gebi iranSi 1840-iani<br />
wlebidan muSaobdnen, sxvebi ki mogvianebiT<br />
Camovid nen. Zalze mniSvnelovania<br />
artur ufam poupis (1881-1969 ww.) da<br />
roman gir S manis (dab. 1895 w.) naSromebi<br />
sparsuli xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
Se sa xeb. iranuli <strong>arqiteqturis</strong> erT-er-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 335<br />
sur. 9.27 irani,<br />
persepolisis<br />
arqeologiuri gaTxrebis<br />
teritoria, sadac 1980ian<br />
da 1990-ian wlebSi<br />
mudmivad mimdinareobda<br />
sakonservacio da<br />
sarestavracio samu Sao<br />
ebi, romelTa mizani<br />
SemorCenili Sesasvlelebis<br />
da svetebis xelaxali<br />
aRmar T va iyo<br />
Ti gamoCenili istorikosi profeso ri<br />
m. k. pirnia (1920-97 ww.) iyo, romelic<br />
tradiciul samSeneblo formebs da arqiteqturul<br />
stilebs swavlobda. adreuli<br />
periodisTvis niSneulia mniSvnelovan<br />
arqeologiur monapovarTa sazRvargareT<br />
gadakargva. 1920-ian wlebSi fehlevis<br />
dinastiis aRzevebisas, qveyanaSi<br />
sur. 9.28 isfahanis<br />
uzarmazari moedani,<br />
meidan-i naqsh-i Jahân,<br />
Sah abasis (1589-1627<br />
ww.) dros Cafiqrebuli,<br />
rogorc Zveli qalaqis,<br />
axali nawilis gegmarebas-<br />
Tan da ma kav Sirebeli<br />
kvanZi. savaWroTa<br />
fasadebi aRdgenili iyo<br />
arqeologiuri mo nacemebis<br />
safuZvelze, xolo<br />
1990-ian wlebSi moedani<br />
fexmavalTaTvis ga dakeTda.<br />
es RirsSesaniSnavi adgili<br />
msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSia Sesuli
336 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
midgoma istoriuli RirsSesaniSnaobebis<br />
dacvisa da Seswavlisadmi ufro organizebuli<br />
gax da. 1925 wels ucxoeli mkvlevarebi<br />
wminda adgilebSi dauSves, xolo<br />
1928 wels daarsda iranis arqeologiuri<br />
kvlevis instituti (archaeological survey<br />
of iran), frangi arqiteqtoris andre<br />
godaris xelmZRvanelobiT, ro melmac<br />
aseve iran bastanis axali muzeumi (1937<br />
w.) daaproeqta. 1930 wels gamovida kano-<br />
sur. 9.29 madar-i Sahis<br />
meCeTis gumbaTi isfahanSi<br />
tradiciul yaidaze<br />
Sesrulebu li restavraciis<br />
nimuSia. gatexili<br />
Sorenkecebi ganaxlebuli<br />
da Casmulia ise mo-<br />
Zebnili intervalebiT, rom<br />
arqiteqturuli ieri ar<br />
Seilaxos<br />
ni, romelic exeboda dacvas erovnuli<br />
siZveleebisa vidre zendis dinastiis<br />
dasasrulamde (1794 w.), xolo 1932 wels<br />
SeTanxmebul iq na am kanonis gamoyenebis<br />
wesebi 289 . saxelmwifos mihqonda aRmo-<br />
289 inglisuri Targmani: The Protection of Movable<br />
Cultural Property, Collection of legislative texts, Iran,<br />
UNESCO, 1988. 1936 wels arqeologiuri kvlevis<br />
insti tutma daiwyo iranul Zeglebze<br />
perioduli gamocemebis publikacia, Athar-e<br />
Iran.
sur. 9.30 Sorenkecebis tradiciuli meTodiT<br />
aRdgena isfahanis masjid-i Sahis, dRe vandel<br />
masjid-i imamis SesasvlelSi<br />
Cenebis 50 procenti, xolo danarCeni ki<br />
SeiZleba darCeniliyo im institutSi,<br />
rome lic gaTxrebs awarmoebda (es kanoni<br />
mxolod 1971 wels gauqmda). yvela saxis<br />
sarestavracio samuSaoebi da Zeglsa,<br />
an uSualod mis garemoSi Se tanili<br />
cvlilebebi unda damtkicebuliyo ganaTlebis<br />
saministros mier (smith, 1939;<br />
iran-unEsCo, 1969; Paone, 1977).<br />
adreul sarestavracio samuSaoTagania<br />
intervenciebi isfahanis pa ra s kevis<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 337<br />
meCeTsa (1935 w.) da isfahanis, yazvinis,<br />
qaSanis da iazdis sxva sa zogadoebriv<br />
Zeglebze. persepolisis sasaxleebis<br />
SekeTebis tradiciuli meTodi dazianebuli<br />
adgilebis amokveTasa da imave saxis<br />
qvis masaliT maT SecvlaSi mdgomareobda.<br />
bzarebis SekeTeba tyviaSi Camagrebuli<br />
rki nis kauWebis CasmiT xdeboda.<br />
gacveTil xis nawilebs, Cveulebriv,<br />
axliT cvlidnen; xdeboda kedlebis da<br />
iatakebis drodadro ganaxleba, riTic<br />
Zveli naSeni axali safaris qveS eqceoda<br />
(tilia, 1972:3). pirveli Tanamedrove<br />
restavracia persepolisSi Cikagos<br />
universitetis aRmosavleTmcodneo bis<br />
institutis mier, professor ernst hercfeldis<br />
xelmZRvanelobiT, 1931 wels<br />
daiwyo da mogvianebiT profesor erik<br />
Smidtis xelmZRvanelo biT gagrZelda.<br />
samuSaoebi miznad sasaxlis zogierTi<br />
nawilis SenarCune bas isaxavda,<br />
restavracia iatakis SekeTebas da qvis<br />
skulpturuli deta le bis gamocvlas<br />
moicavda. dazianebuli da daxeTqili<br />
adgilebi cemen tiT iqna SekeTebuli.<br />
keramikuli filebiT dafaruli kedlebi<br />
Tixis da Calis fenebiT da kideebis mowviT<br />
gaamagres.<br />
sur. 9.31 mTis tradiciuli<br />
sofeli masule (CrdiloeT<br />
irani) komerciuli marSrutebis<br />
miRma darCa,<br />
amJamad is dacvis qveS mis<br />
kulturul RirebulebaTa<br />
gamo imyofeba
338 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
1964 wlis reorganizaciisas, arqeologiuri<br />
kvleva kulturisa da xelovnebaTa<br />
saministros iurisdiqciaSi<br />
gadavida da arqeologiis mTa vari sammarTvelos<br />
saxe miiRo. qveynis sxvadasxva<br />
mxareSi monacemebs kulturisa da xelovnebis<br />
adgilobrivi sammarTveloebi<br />
agrovebda. 1965 wels saministrom istoriuli<br />
Zeglebis <strong>konservaciis</strong> erovnuli<br />
organiza cia daaarsa, romelic<br />
qveynis sxvadasxva nawilSi regionaluri<br />
sammarTve loebis meSveobiT qmedebda 290 .<br />
1973 wels moixsna istoriuli Zeglebis<br />
dacvisTvis Ta riRobrivi mijna, ris<br />
Semdeg istoriisa Tu kulturis TvalsazrisiT<br />
mniSvnelovnad miCneuli yvela<br />
istoriuli Senoba kanonis ZaliT unda<br />
yo fili yo daculi. 1964-1972 wlebSi<br />
persepolisis samuSaoebi axlo da Soreuli<br />
aRmosavleTis italiis instituts<br />
(ismEo) daekisra, profesor juze<br />
pe tucis da italiis sagareo saqmeTa<br />
saministros xelmZRvanelobiT 291 . imave<br />
dros mimdinareobda arqeologiuri<br />
gaTxrebi da sarestavracio sa mu Saoebi<br />
nakS-i rustamis, fasargadis da doru-<br />
Zanis Zeglebze. proeqti organizebuli<br />
iyo iranis kulturisa da xelovnebis<br />
saministrosa da ar qeologiis departamentTan<br />
TanamSromlobiT da mis erTerT<br />
mizans res tav raciis specialistebis<br />
da xelosnebis gundis wrTvna warmoadgenda.<br />
sa restavracio samuSaoebis<br />
saxelmZRvanelo miTiTe bebi SemuSavebuli<br />
iyo profesor juzepe Zanderis mier,<br />
romelic ZiriTad yuradRebas guldasmiT<br />
arqeologiur kvlevaze, mdgomare-<br />
290 1975 wels organizaciam, sarestavracio<br />
samuSaoebis angariSebis gamoq veyne bis mizniT,<br />
daiwyo perioduli gamocemis Farbang<br />
Memari-ye Iran-is pub likacia.<br />
291 tardeboda sxvadasxva mimarTulebis samuSaoebi<br />
da maT ismEo-s prezi den ti, profesori<br />
juzepe tuci, profesori g. de anjelis<br />
d’osati, juze pe Zanderi, domeniko facena<br />
da eujinio galdieri xelmZRvanelo bdnen.<br />
obis Semdgomi gauaresebis prevenci a sa<br />
da restavraciis sarwmuno monacemebiT<br />
Semtki cebaze amaxvilebda, rac sruliad<br />
Seesabameboda italiur saxelmZRva nelo<br />
miTiTebs. yvela masala da sarestavracio<br />
samuSao dokumentirebu li da gamoqveynebuli<br />
iyo (Zander, 1968).<br />
islamuri revolYuciis Semdgom,<br />
1985 wels iranis parlamentma da amtkica<br />
kulturuli memkvidreobis <strong>konservaciis</strong><br />
axali kanoni da iranis kulturuli<br />
memkvidreobis organizacia (iCho,<br />
Săzmân-e Mirâs-e Farhanghi-e Keshvar), romelsac<br />
Tavdapirvelad misi prezidenti<br />
mehdi hodjaTi da vice prezidenti baqer<br />
Sirazi xelmZRvanelobdnen. iCho-m erTi<br />
organizaciis SigniT memkvidreobasTan<br />
dakavSirebuli yvela saxis saqmianobis<br />
(kvlevi Ti samuSaoebi, inventarizacia,<br />
aseve dagegmva da <strong>konservaciis</strong> da restav<br />
ra ciis ganxorcieleba) koordinaciis<br />
safuZveli Seqmna. iCho-s mTavari sa mmarTveloebi<br />
da specializebuli dawesebulebebi<br />
(muzeumebi, Zeglebi, sasaxleebi,<br />
tradiciuli SemoqmedebiTi saxelosnoebi<br />
da sxv.) ganTavsebu lia TeiranSi,<br />
xolo yovel provincias, memkvidreobis<br />
yvela aspeqtis misaxedad, sakuTari regionaluri<br />
sammarTvelo aqvs (soheil,<br />
1995). axali or ganizaciis wya lobiT SesaZlebeli<br />
gaxda arsebu li resursebis da<br />
pra q tikuli gamocdilebis ukeT gamoyeneba.<br />
aq unda vaxsenoT keramikuli saxe<br />
losnoebi isfahanSi da qvis damamuSavebeli<br />
saxelosnoebi persepolis-<br />
Si. iCho-s aseve SeuZlia monawileoba<br />
miiRos damgegmavi komisiebis muSa o baSi<br />
rogorc mTels qve yanSi, ise provinciebSic,<br />
istori ul teritorieb ze vetos<br />
uflebiT. cen traluri kvleviTi<br />
laboratoria Teiran Si daars da. gansakuTrebuli<br />
yuradReba saTanado swavlebis<br />
meTodikis ganviTare bas mieqca.<br />
akademiuri swav leba <strong>konservaciis</strong> sferoSi<br />
1976 wels farabis uni versitetSi,<br />
isfahanSi iRebs saTaves. amgvari, adre
arsebuli erTeule bis reorganizacia<br />
yvela struqturas Seexo, maT Soris<br />
specializebul kursebs teqnikuri mu-<br />
SakebisTvis, sauniversiteto da doqtoris<br />
xarisxe bis mopovebis programebs<br />
konservaciaSi momuSave specialistebisTvis<br />
(isfahani da Teirani) da aseve<br />
specializebul swavlebas <strong>arqiteqturis</strong><br />
studentebisTvis (vatandoust, 1994).<br />
9.1.6 indoeTi<br />
indoeTis subkontinenti msoflio-<br />
Si erT-erTi uZvelesi da umniSvnelo<br />
va nesi civilizaciebis samSobloa,<br />
romelsac mdidari, Tavisi siZve liT da<br />
uzarmazari mravalferovnebiT gamor-<br />
Ceuli kulturuli memkvid re oba aqvs 292 .<br />
1526-1761 wlebSi CrdiloeT indoeTSi<br />
mahalTa imperiis daar se bas Zalian didi<br />
erovnuli da saerTaSoriso mniSvneloba<br />
hqonda. mesame imperatorma, akbar didma<br />
(1556-1605 ww.) yvela religias Tanabari<br />
uflebe bi mianiWa da iseTi socialuri da<br />
politikuri cvlilebebi Caatara, ra mac<br />
SesaZleboba misca qveyanas uprecedento<br />
erTianobisa da progresis Tvis mieRwia.<br />
qveyanaSi arsebobda Zvel xelnawerebSi<br />
daculi, qalaqgegma re biTi miTiTebebis<br />
xangrZlivi tradiciebi, aseve sxvadasxva<br />
dargSi _ gegmarebiT dawyebuli, ganxorcielebis<br />
CaTvliT _ sagangebo unar-<br />
Cveve bic (venkataramana, 1956). magram am<br />
wesebisa da normebis umetesoba hunTa<br />
Se mo sevis, islamis miRebisa da indoeTSi<br />
evropelebis mosvlis kvalobaze gaqarwylebuliyo.<br />
britaneTis umaRlesi<br />
xelisufleba indoeTSi 1818 wels gamocxadda.<br />
meore msoflio omis Semdeg<br />
subkontinenti or damoukidebel qveyanad,<br />
indoeTad da pakistanad gaiyo.<br />
mravalricxovanma brZolam da omma<br />
seriozuli ziani miayena indo eTis ar-<br />
292 venkataramana, 1956; Desai, 1970; Carrol, 1972;<br />
Cascoigne, 1976; Grover, 1980; Fletcher, 1987.<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 339<br />
qiteqturul memkvidreobas. da mainc,<br />
jer kidev SemorCa Zveli taZ rebi, salocavebi<br />
da qalaqebi, Tundac konarakis<br />
mzis taZari, ajantas da elefantas gamoqvabulebi,<br />
fatehpur sikri da Taj mahali.<br />
zogierTi am adgilTagani mravalma<br />
evropelma moinaxula da aRtacebuli<br />
darCa mahal Ta <strong>arqiteqturis</strong> miRwevebiT.<br />
ingliselma peizaJistma uilYam<br />
hojisma (1744-97 ww.) 1789 wels Semdegnairad<br />
aRwera Taj mahali: `mTlianobaSi<br />
is la J vardovan fonze usrulyofiles<br />
margalitad gamosCans. igi iseT STa beWdi<br />
lebas axdens, rogorc, unda vaRiaro,<br />
xelovnebis arc erT nawarmo ebs Cemze ar<br />
mouxdenia” 293 . zog SemTxvevaSi taZrebs<br />
SeiZleba axali datvi r Tva SeeZina; ase<br />
moxda elefentas gamoqvabulebis SemTxvevaSi,<br />
sadac 1804 wels lord valentias<br />
yuradReba iman miipyro, rom figurebi<br />
taZarSi ara Cveulebrivad iyo Semonaxuli<br />
imis gamo, rom portugalielebma igi<br />
ek lesiad aqcies da figurebi wiTlad<br />
SeRebes. maduraSi rajas sasaxlis yofili<br />
misaRebi darbazi imdenad iyo dangreuli,<br />
rom XVIII saukunis bo los Tvis<br />
saqonlis sadgomad Tu gamodgeboda;<br />
miuxedavad amisa, mogviane biT igi SeakeTes<br />
da britanelebma am sasaxleSi sam-<br />
Tavrobo dawesebule bebi da sasamarTlo<br />
ganaTavses. XVIII saukunis bolo<br />
meoTxedSi evropaSi siZveleTa mimarT<br />
mzardi interesis da gansakuTrebiT,<br />
inglisSi cxovel xa tuli mimdinareobis<br />
dawinaurebis gamo, indoeTs bevrma xelovanma<br />
mia Sura. yvelaze didi zegavlena<br />
moaxdines Tomas denielma (1749-1840<br />
ww.) da misma ZmisSvilma uilYamma (1769-<br />
1837 ww.), romlebmac indoeTSi 1786-1794<br />
wleb Si imogzaures. inglisSi dabrunebisas<br />
maT gamoaqveynes peizaJebis, istoriuli<br />
adgilebis da arqiteqturuli<br />
xedebis ramdenime seria da an tikvarTa<br />
293 archer, mildred, Early Views of India. The Picturesque<br />
Journeys of Thomas and William Daniell 1786-<br />
1794, thames and hudson, london, 1980, ill. 29.
340 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sazogadoebisadmi miZRvnili indoeTis<br />
siZveleebis Tormeti xe dis seriac.<br />
indoeTis siZveleebs erTma pirvelTaganma<br />
sityva doqtorma semuel jonsonma<br />
Seawia, romelmac 1774 wels waaqeza<br />
fort uilYamis general-gu bernatori,<br />
daewyo aRmosavleTis tradiciebisa da<br />
istoriis kvleva da aRnusxva. am survilis<br />
konkretuli gamoxatuleba iyo 1784<br />
wels bengalis saazio sazogadoebis<br />
daarseba ser uilYam jonsis (1746-1794<br />
ww.), britane li iuristis da orientalistis,<br />
mier, romelic 1783 wels bengalis<br />
umaR lesi sasamarTlos mosamarTle<br />
iyo. sazogadoebis mizani iyo aziis<br />
isto riis, siZveleebis, xelovnebis, mecnierebis<br />
da literaturis Seswavlis<br />
xel Sewyoba. sazogadoebam aseve gamosca<br />
Jurnali `Asiatic Researches” (saazio<br />
gamokvlevani), riTic sistematur kvlevas<br />
Cauyara safuZveli. garda amisa,<br />
man wamoiwyo sakonservacio samuSaoebi,<br />
ramac xeli Seuwyo induri kul tu ris<br />
ufro da ufro naTlad aRqmas, Zveli<br />
Zeglebis aRmoCenas da gamoq veynebas da<br />
induri <strong>arqiteqturis</strong> Seswavlas (rau,<br />
1981; thakur, 1986).<br />
maharajebs da taZrebs ar hqoniaT<br />
koleqciebi Tanamedrove azriT, es Rv-<br />
Taebebisadmi miZRvnili nivTebi iyo.<br />
bengalis sazogadoeba iyo pir veli iniciatori<br />
uZvelesi Zeglebis teritoriaze<br />
siZveleTa Segrove bisa, sadac arqiteqturuli<br />
fragmentebi, warwerebi<br />
da sxva siZveleebi adgil ze sagangebod<br />
iqneboda daculi. 1814 wels sazogadoebam<br />
uboZa Tavisi ko leqcia pirvel<br />
muzeums indoeTSi, romelic daarsda<br />
kalkutaSi da ewoda indoeTis muzeumi;<br />
sakuTari Senoba man mxolod 1875 wels<br />
moipova. Semde gi muzeumi 1851 wels madrasSi<br />
daarsda. masSi gansakuTrebul<br />
yuradRebas imsaxurebs dekoratiuli<br />
qandakebebi amaravatis stupadan da sxva<br />
budis tu ri Zeglebi, romlebic dambebis<br />
da gzebis mSeneblo bi sas iyo gamoyene-<br />
bu li da britanelebis mier ki, aRmoCenili<br />
da Segrovili. dasavleT indoeTis<br />
uelsis princis muzeumi, daarsda bombeiSi,<br />
1905 wels princis stumrobis Semdeg.<br />
ufro mcire muzeumebi mTel rig<br />
qalaqebsa da arqeo lo giuri gaTxrebis<br />
teritoriebze Seiqmna, romlebic Tanda-<br />
Tan tradiciu li mahaluri baRebiT da<br />
landSaftebiT gamarTul Ria cis qveS<br />
muzeume bad gadaiqca.<br />
Zeglebis dacvisadmi gaCenili interesis<br />
nimuSs konarakis mzis ta Zari<br />
warmoadgens; 1806 wels sazRvao<br />
komitetma moiTxova zomebis miReba, ra-<br />
Ta aRar gaeZarcvaT qvebisgan `Savi pagodas~<br />
saxelwodebiT cnobili ta Zari;<br />
iTxova man nagebobis dacvisTvis saWiro<br />
xarjebis dadgenac. es Taosnoba, Ziri-<br />
Tadad, imiT iyo gamarTlebuli, rom<br />
taZari warmoadgenda mTavar orientirs<br />
gemebisTvis wyalmcire sanapiroze. Tumca<br />
general gu bernatori ar daTanxmda<br />
finansebis gamoyofas Zeglis dasacavad,<br />
mainc miRebuli iyo zomebi, rom qvebi<br />
aRar moeparaT (mitra, 1986:15). 1838 wlidan<br />
bengalis saazio sazogadoebam, arc-<br />
Tu warmatebulad, gaaaqtiura mcde loba<br />
taZris dasacavad, taZris zogierTi<br />
fragmenti kalkutas muzeumSi moaTavses.<br />
1900 wels taZris teritoriaze<br />
gaTxrebi moewyo, romlis dro sac aRmo-<br />
Cenil iqna adre ucnobi nagebobebi. amis<br />
kvalad, Zegls Cautarda restavracia,<br />
xolo 1905 wels, Camongrevis Tavidan<br />
asacileblad, porti kis interieri miwiT<br />
amoavses 294 .<br />
1800 wels semuel baCenenma aRmosavleT<br />
indoeTis topografiuli agegmva<br />
Caatara; 1810 wels ki bengalis mTavrobam<br />
gamosca ZeglTa dacvis pir veli<br />
brZanebuleba, romelsac mohyva meore<br />
brZanebuleba madrasSi, 1817 wels.<br />
uZvelesi Zeglebis saxelmwifo doneze<br />
294 1989 wels gadawyda moeSorebinaT es amovseba<br />
da konstruqciis gasamag reblad<br />
Tanamedrove teqnologiebi gamoeyenebinaT.
dacvisa da restavraci is pirveli nabijebi<br />
mas Semdeg gadaidga, rac indoeTi<br />
britanetis saxel m wifo mmarTvelobis<br />
qveS moeqca. 1860 wels daarsda indoeTis<br />
arqeolo giuri kvlevis centri da misi<br />
muSaoba jer subkontinentis CrdiloeT<br />
na wils, xolo aT weliwadSi centralur<br />
nawilebzec vrceldeboda. arqeo logiuri<br />
kvlevis centris pirveli direqtori<br />
aleqsandre kaningemi iyo, “samefo<br />
inJineri~, romelmac ganaTleba saazio<br />
sazogadoebaSi miiRo. man saTave misca<br />
kvlevisa da dokumentaciis nayofier periods<br />
_ qveynis irgv liv mogzaurobis<br />
kvaldakval, man `Archaeological Survey of<br />
India Reports”-is (in doeTis arqeologiuri<br />
mimoxilvis angariSebi) 23 tomi gamosca.<br />
da mainc, Zeglebis konservacia<br />
adgilobrivi xelisuflebis warmomadgenlebs<br />
eva le bo da, romlebsac am saqmis<br />
didi araferi esmodaT; 1884 wels Zegl-<br />
Ta dac va provinciul mTavrobebs daevala.<br />
maiorma h. h. qoulma, romelic ad re<br />
muSaobda lahorSi, deliSi da agraSi da<br />
uZvelesi Zeg lebis zedamxed ve lad sami<br />
wlis vadiT iyo daniSnuli, gamoaqveyna<br />
winaswari angariSebis seria yvela mniSvnelovani<br />
Zeglis Sesaxeb. 1873 wels<br />
samefo saazio sazo ga doeba Semovida<br />
winadadebiT, SeedginaT Zeglebis saTanado<br />
klasifika cia da maTi <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />
gamocdili muSakebi moewviaT.<br />
keldsTonis pirvel markiz kerzonis<br />
(1859-1925 ww.) mefisnacvlobaSi, misi SemarTebiT<br />
daiwyo indoeTis uZvelesi Zeglebis<br />
dacvis axali epoqa. oqsfordis<br />
universitetis kursdamTavrebuli, 1891<br />
wels igi indoeTis sa xe l m wifo mdivnis<br />
moadgiled dainiSna, xolo 1898-1905<br />
wlebSi indoeTis me fisnacvali iyo. kerzons<br />
piradad ainteresebda Zveli Zeglebi,<br />
xSirad miemgzavreboda maT sanaxavad<br />
da iZleoda instruqciebs maTi SekeTebisa<br />
da <strong>konservaciis</strong> Taobaze. igi aRtacebuli<br />
iyo Taj mahaliT da gansakuTrebuli<br />
wvlili Seitana mis restavra-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 341<br />
ciaSi. mTel rig xelosnebs aswav les<br />
marmariloze muSaoeba da dazianebebis<br />
SekeTeba, rac iman gamoiwvia, rom mnaxvelebs<br />
qvis fragmentebi suvenirebad<br />
mihqondaT. miwisZvrebiT gamowveuli<br />
napralebi Seavses da gaamagres, xolo<br />
marmarilos zedapiri ki moapriales.<br />
gamovlenil iqna Zveli baRis gegmareba<br />
da yvavilebi da xe ebi ZeglTan ukeTesi<br />
misasvlelis gaTvaliswinebiT darges.<br />
kerzoni ama yobda Tavisi saqmianobiT<br />
Taj mahalSi, ris Sesaxeb mogvianebiT<br />
werda: `me ti rom araferi gavakeTo indoeTSi,<br />
aq Cemi saxeli ukve Camiweria<br />
da es asoebi mudmiv sixaruls maniWebs~<br />
(Carrol, 1972:134).<br />
1902 wels man gadawyvita arqeologiis<br />
kvlevis centris reorganiza cia; mis<br />
generalur direqtorad dasaxelda doqtori<br />
jon marSali, rome l mac wamoiwyo<br />
gaTxrebis, kvleviTi samuSaoebis,<br />
Zeglebis <strong>konservaciis</strong> da sxva saxis<br />
mecnieruli moRvaweobis aqtiuri periodi.<br />
arqeologiuri kvle vis centris<br />
upirveles valdebulebaTagani Zveli<br />
Zeglebis konserva cia gaxda da am mizniT<br />
Seiqmna Sesabamisi TanamSromlebiT<br />
dakompleqte bu li <strong>konservaciis</strong> ori departamenti<br />
_ `sasazRvro wre~ da `CrdiloeTi<br />
wre~. warmoebuli samuSaoebis<br />
angariSi regularulad qveyndeboda Annual<br />
Reports-Si. 295 1904 wels mTavrobam<br />
gamosca uZvelesi Zeglebis dacvis kanoni,<br />
indoeTisTvis pirveli. 296 ZiriTadi<br />
295 nabi Khan, 1979:11ff. mogvianebiT jon marSals<br />
raindis wodeba uboZes, xo lo 1928 wels igi<br />
pensiaze gavida.<br />
296 1904 wlis Zvel ZeglTa dacvis brZanebulebaSi<br />
`Zvel ZeglTa~ cneba Sem degnairadaa<br />
ganmartebuli: `nebismieri nageboba, Senoba<br />
Tu Zegli, an ne bismieri yorRani da mniSvnelovani<br />
adgili, nebismieri gamoqvabuli,<br />
klde Si nakveTi qandakeba, warwera, an monoliTi,<br />
romelsac istoriuli, ar qeologiuri<br />
an mxatvruli mniSvneloba gaaCnia, an raime<br />
naSTi, sadac Sedis (a) Zveli drois RirsSesaniSnaoba;<br />
(b) Zveli Zeglis mimdebare mi-
342 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
reformebi 1919 da 1935 wlebSi Ca tarda,<br />
ramac ganamtkica uZvelesi Zeglebis<br />
statusi da maTi dacva. ser jon marSalma<br />
sakanonmdeblo struqturis jansaRi<br />
da erTgvarovani safu Z ve li Seqmna.<br />
inglisSi dabrunebis Semdeg, kerzoni<br />
kvlav did yuradRebas iCenda indoe-<br />
Tis memkvidreobis mimarT da mimowera<br />
hqonda Tekerei ternerTan, sPaB-is<br />
mdivanTan, romelTanac restavraciis<br />
jerovan principebs ganixi lav da. sabolood<br />
sPaB-ma aRiara, rom `induri<br />
nagebobebis mdgomareoba sxvaa, vidre<br />
evropis Sua saukuneebis nagebobebisa,<br />
radgan Tu evropaSi Sua saukuneebis<br />
yvela tradicia miviwyebas mieca, indoeTSi<br />
mSeneblobis Zve li tradiciebi<br />
garkveuli odenobiT dResac cocxalia~<br />
(terneris we ri li marSalisadmi<br />
1910 wels, linstrumSi. 1995:7). sPaB-i<br />
kvlav garkveul gavlenas axdenda <strong>konservaciis</strong><br />
miznebis gansazRvraze, rac<br />
asaxulia ser jon marSalis mier, arqeologiuri<br />
kvlevis centris muSakebis<br />
yovel d Riur saqmianobaSi dasaxmare-<br />
wis iseTi nakveTi, romelic SeiZleba gamoyenebuli<br />
iyos Zeglis mosazRudad, misi<br />
safarisa anda mis sxvafriv dasacavad; da<br />
(g) inspeqtirebis mizniT Zveli Zeglebis advilad<br />
midgomis saSualebebi.~<br />
sur. 9.32 Taj mahalis<br />
mavzoleumi da misi<br />
garemomcveli baRi,<br />
aRdgenili lord kerzonis<br />
marTvelobisas, XX<br />
saukunis dasawyisSi<br />
sur. 9.33 Taj mahalis fragmenti, marmarilos<br />
xeliT faqizad damuSavebis magali Ti<br />
blad, gamoqveynebul Conservation Manual-Si<br />
(ko n ser vaciis saxelmZRvanelo)<br />
(1923 w.). <strong>konservaciis</strong> principebTan<br />
dakavSi re biT marSali werda:<br />
`miuxedavad imisa, rom arsebobs bevri<br />
Zveli nageboba, romlis mZime mdgomareoba,<br />
erTi SexedviT, mis aRdgenas<br />
mogvasurvebs, arasdros un da daviviwyoT,<br />
rom maTi istoriuli Rirebuleba<br />
gaqreba maSinve, ro gorc ki SevexebiT<br />
da gavanadgurebT maT avTenturobas.<br />
Cveni upi r velesi valdebuleba ara maTi<br />
ganaxleba, aramed maTi da c va da Senar<br />
Cuneba unda iyos. rodesac SekeTe
a mainc tardeba, Zala da ener gia ar<br />
unda daviSuroT, rom gadavarCinoT<br />
imdeni Tavdapirveli na wi li, ramdenic<br />
SesaZlebelia, radgan swored Zveli<br />
nawilebis avTe n turobaa, rac axliskenac<br />
izidavs yuradRebas. damtvreuli<br />
da lpo baSeparuli originaluri namuSevari<br />
ganuzomlad ufro Rirebulia, vidre<br />
yvelaze daxvewili da srulyofili<br />
axali namuSevari (marshall, 1923:9f).<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 343<br />
sur. 9.34 fatahpur sikri<br />
(indoeTi), brwyinvale Zegli,<br />
romelic XVI saukuneSi<br />
age bisTanave miatoves.<br />
axla Sesulia msoflio<br />
memkvidreobis nusxaSi<br />
sur. 9.35 dagegmvis<br />
kontrolisa da dacvis<br />
problemebi istoriul<br />
qalaq haidera badSi 1979<br />
wels<br />
Zveli Zeglebis SeZlebisdagvarad `xeluxleblad~<br />
dacvas didi yu ra d Reba<br />
eTmoboda; axal elementebs, maTi ganrCevis<br />
nacvlad, gulmodgi ned malavdnen.<br />
gamoqvabul taZrebSi qvis axali<br />
wyobis nakerebi, rac SeiZ leba `Seum-<br />
Cneveli~ unda yofiliyo, axlad Seqmnili<br />
nawilebi ki SeiZleba xe lovnurad<br />
daesvaraT, Tu es Zeglis xasiaTs Seesabameboda.<br />
Camovardni li figurebi, an<br />
gamosaxulebebi xelaxla ar unda aRe
344 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
marTaT, sanam ut yua rad gairkveoda,<br />
sad iyo gamosaxuleba Tavdapirvelad;<br />
ar SeiZleboda adamianis gamosaxulebebis<br />
SekeTeba, yvavilovani dekorisa ki _<br />
mxolod ga monaklis SemTxvevebSi. istoriuli<br />
faqtebi arasdros unda daiCrdilos.<br />
SesaZlebeli iyo istoriuli baRebis<br />
aRdgena maTi Tavdapirveli xa sia Tis<br />
SenarCunebiT, magram zedmeti pedanturobis<br />
gareSe. `cocxal Zeg lebSi,~<br />
anu istoriul nagebobebSi, romlebic<br />
jerac Tavdapirveli daniS nu lebiT gamoiyeneboda,<br />
ufro meti sarestavracio<br />
samuSaoebis Catareba iyo dasaSvebi, vidre<br />
nangrevebze. da mainc, rekomendebuli<br />
iyo, rom nebis mieri aseTi samuSao<br />
pasuxismgebel muSaks Annual Reports-Si<br />
naTlad aReniS na. rac Seexeba religiur<br />
nagebobebs, Zveli Zeglebis dacvis<br />
kano nis Za liT maTi movla-patronobis<br />
xelSekruleba SeiZleboda Sewyvetiliyo<br />
mflo belis saTanado ganacxadis<br />
safuZvelze. amitom maT movla-pat ronobasa<br />
Tu SekeTebaze Tanxebis gamosayofad<br />
garkveuli SezRudvebi da wes da.<br />
`saxel mZRva neloSi~ aris kidec rekomendacia,<br />
SeTanxmebaSi sagange bo muxli<br />
iyos Setanili, romlis Tanaxmad dacvis<br />
xelSekrulebis Sewy ve tis SemTxvevaSi,<br />
mflo belma unda daab runos saxelmwifos<br />
mier daxarjuli nebismi e ri Tanxa<br />
(marshall, 1923:10).<br />
1947 wels indoeTis damoukideblobis<br />
gamocxadebis Semdeg, ZeglTa<br />
dacvis kanonSi Setanili iyo Sesworebebi<br />
axali konstituciuri moTxovnebis<br />
Sesabamisad; 1958 wlis uZvelesi<br />
Zeglebis da arqeologiuri gaTxre bis<br />
kanoni 1904 wlis kanonis msgavsi iyo,<br />
magram igi met uflebebs aniWeb da indoeTis<br />
arqeologiuri kvlevis centrs.<br />
pakistanSic, aseve, uZvelesi Zeglebis<br />
dacvaSi Setanili Sesworebebis brZanebuleba<br />
1962 wels, xolo axali kanonebi<br />
ki 1968 da 1975 wlebSi gamoica. daculi<br />
Zeglebis siiT xelmZRvanelobs yvela<br />
arqeologiuri superintendanti, romelic<br />
pasuxis mge belia Zeglebis movlasa<br />
da maTi mdgomareobis Taobaze wli ur<br />
angariSze. Zeglebi sul cota, weliwad-<br />
Si erTxel mainc unda Se mo w me bu liyo.<br />
saxelmwifo saxsrebis gamoyenebisas upiratesoba<br />
eniWeboda rac SeiZleba meti<br />
Zeglebis dacvas; nebismieri SekeTeba<br />
unda Catarebu li yo im SemTxvevaSi, Tu<br />
namdvilad arsebobda amis aucilebloba<br />
da Tu saamisod specialuri saxsrebic<br />
moipoveboda. ise ki, didi intervenciis<br />
Tavidan asacileblad, wlis ganmavloba-<br />
Si movla moiTxoveboda. 1970-ian wleb-<br />
Si, luknouSi o. p. agraualis xelmZRvanelobiT<br />
<strong>konservaciis</strong> erov nu li labo<br />
ratoriis daarseba da ganviTareba,<br />
samecniro kvlevebis meti avtono miisa<br />
da SesaZlebobebaTa zrdis mimarTulebiT<br />
gadadgmuli mniSv ne lo vani nabiji<br />
iyo. industrializaciis TandaTanobiTma<br />
ganviTarebam da mo saxleobis zrdam<br />
urbanul centrebSi istoriuli qalaqebis<br />
rogorc ho ri nzontalurad, ise<br />
vertikalurad gafarToveba gamoiwvia.<br />
meore msof lio omis Semdgom es um-<br />
Tavres problemad iqca. 1980-ian wlebSi<br />
qalaqgeg marebis zogierTi samsaxuri,<br />
mag., haiderabadi da xelovnebisa da<br />
kul tu ruli memkvidreobis indoeTis<br />
erovnuli fondis (intaCh) dafuZneba<br />
am problemis ganxilvis erTgvar forumad<br />
iqca, ramac xeli Seuwyo profesional<br />
damgegmareblebs Rrmad Cawvdomodnen<br />
problemas, SeeswavlaT esa Tu<br />
is istoriuli raioni da SemoeTavazebinaT<br />
problemis gadaWris gzebi rogorc<br />
sazogadod qalaqis kontrolis, ise,<br />
saxeldobr, istoriuli raionebis <strong>konservaciis</strong><br />
TvalsazrisiTac.<br />
9.1.7 iaponia<br />
XIX saukunemde iaponuri Senobebi TiTqmis<br />
mTlianad xisa iyo. ha visa, Tu daZvelebis
sxva mizezebis gamo, Senobebi, maT kvlav<br />
gamosayeneb lad, regularul movlas da<br />
SekeTebas saWiroebda. droTa ganmavlobaSi<br />
samSeneblo teqnologiebi daixvewa<br />
da ganviTarda, raTa gaadvilebu liyo<br />
dazianebuli adgilebis Camoxsna, Secvla<br />
an SekeTeba. sxvebTan er Tad, XII sau-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 345<br />
sur. 9.36 kasugas salocavi<br />
naras maxloblad,<br />
(iaponia) naras periodSi,<br />
VIII sauku neSi daaarses,<br />
dRevandeli saxe ki sintos<br />
am salocavisa 1863 wlis<br />
rekonstruq ciis Sedegia<br />
(kasugas salocavis<br />
menejmenti)<br />
sur. 9.37 kasugas salocavis<br />
aRdgena bolodroindeli<br />
rekonstruqciisas (daax.<br />
1994 w.) (kasugas salocavis<br />
menejmenti)<br />
kunidan ganicdida ganviTarebas kiku-s<br />
(karnizebis Camoqna da nivnive bis dawyoba)<br />
da kivari-s (proporciuli sistema)<br />
teqnikebi, romel nic ni San dobliv iaponuria<br />
da maTi saSualebiT Tavdapirvelad<br />
Cafiqre bu li kon cefciis zustad<br />
gansazRvrac SeiZleba (larsen, 1994:109).
346 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Senobis Sesake Teb lad sakmaod advili<br />
iyo misi nawilobriv, an mTlianad daSla;<br />
maga li Tad, hoki-jis samsarTuliani<br />
pagoda, romelic VII saukunis bolos an<br />
VIII saukunis damdegsaa agebuli, nawilobriv<br />
XII, XIV, XVIII da XIX sa u kuneebSi<br />
SeakeTes, XIII, XVII da XX saukuneebSi ki<br />
mTlianad daSales. amg vari tradiciebis<br />
kvalad, SesaZlebeli iyo nagebobis xangrZlivad<br />
gamo ye neba, Tumca unda iTqvas,<br />
rom SekeTebisas TandaTan xdeboda<br />
Tavdapirve li, gansakuTrebiT gare da<br />
zeda nawilebis masalis ganadgureba (am<br />
pago dis SemTxvevaSi danakargi 50 procents<br />
Seadgenda). nawilobriv, aseTi dana<br />
kargebis mizezi sxvadasxva periodSi<br />
Setanili cvlilebebic SeiZleba iyos<br />
(larsen, 1994:11f). sxva sakiTxia sintos<br />
salocavis ritualuri rekon st ruqcia,<br />
praqtika, romelic savaraudod, saTaves<br />
VII saukunis bolodan iRebs. am saxis<br />
bolo rekonstruqcia ise jingus salocavze<br />
1993 wels Catarda _ is ocwliani<br />
SualediT 61-jer ganaaxles. garda<br />
samoqalaqo omebis periodebisa, XV da<br />
XVI saukuneebSi, aseTi rekonstruqciebi<br />
saxe lo van monastrebSi sakmaod xSiri<br />
sur. 9.38 naraSi budisturi<br />
taZris horiu-jis saboloo<br />
restavracia dazianebuli<br />
da gacveTili elementebis<br />
Secvlis princips emyareba<br />
sur. 9.39 budisturi taZris kiojujis Zvelad<br />
SekeTebuli detali. axali elemen tis SigniT<br />
SekeTebis TariRi da xelrTvaa datanili
iyo. amis erTi axsna agrarul sazogadoebaSi<br />
sicocxlis ciklis asaxvaa,<br />
meore ki dakavSirebulia sintos tradiciebis<br />
sawyisebTan, rodesac mudmivi<br />
taZrebi ar hqoniaT da RvTae baTa droebiT<br />
salocavebs gansakuTrebuli SemTxvevebis<br />
gamo agebdnen.<br />
SedarebiT xangrZlivi izolaciis<br />
Semdeg, iaponiam kari ucxoelebs XIX<br />
saukunis Sua xanebSi gauRo. 1868 wels<br />
daiwyo socialuri da poli tikuri cvlilebebis<br />
periodi, romelmac imperatorTa<br />
taxts dakarguli Zalaufleba<br />
daubruna. am e.w. meijis xanis restavraciis<br />
devizi iyo _ ukan warsulisken, Tumca<br />
am periodisTvis siaxleebis Semotanacaa<br />
arsebi Ti, maT Soris dasavluri <strong>arqiteqturis</strong><br />
da qalaqgegmarebis koncefciebisa.<br />
amgvari sakiTxebis Semotana Ser-<br />
CeviT xdeboda, maTi sargeblianobis<br />
da iaponuri sazogadoebisTvis maTi<br />
Sesaferisobis gaTvaliswinebiT (Jinnai,<br />
1995). sxvebTan erTad, gaCnda axleburi<br />
midgoma kulturuli memkvi d reobis mimarTac.<br />
mrewvelobisa da ganviTarebisadmi<br />
gazrdilma interes ma tradiciuli<br />
budisturi da sintos institutebis<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 347<br />
sur. 9.40 istoriuli qalaqi<br />
imai-ko, naras maxloblad,<br />
iaponiis kanonmdeblobis<br />
Ta naxmad Senobebis<br />
urbanuli jgufis dacvis<br />
nimuSia<br />
gaRaribeba, taZrebis mdgomarebis gauareseba<br />
da Zvirfasi sagnebis eqsporti<br />
ga mo iwvia (larsen, 1994:31). 1871 wels<br />
mTavrobam gamosca dekreti siZvele-<br />
Ta dacvis Sesaxeb da brZanebuleba,<br />
daewyoT ZeglTa inventarizacia, rasac<br />
mohyva maTi movlis dafinanseba (1880<br />
w.). 1897 wels mTavrobam gamosca Zveli<br />
salocavebis da taZrebis dacvis kanoni,<br />
romlis Tanaxmad istoriuli salocavebi<br />
da taZ rebi unda Setaniliyo daculi<br />
Zeglebis siaSi da saxelmwifo gaiRebda<br />
ga r kveul xarjebs maTi movlisTvis.<br />
Zveli salocavebis da taZrebis dacvis<br />
komisiam siis Sedgenisas Sinagan saqmeTa<br />
(mogvianebiT _ ganaTle bis) mi nistri<br />
rCevas Zveli salocavebisa da taZrebis<br />
komisiisgan Rebu lob da, xo lo siaSi<br />
Sesuli Zeglebis raodenobam 1929 wlisTvis<br />
1116 er Te uls mi aR wia. siaSi Setanis<br />
mTavar kriteriumebs warmoadgenda<br />
`mxatv ruli uaR re soba~ da `Rireuleba,<br />
viTarca istoriuli mowmobisa da is toriuli<br />
aso ciaciebis uxvad matareblisa.~<br />
amasTanave, gansakuTrebuli roli<br />
eni We boda xnovanebas (sekino, 1929:7f).<br />
1919 wels gamoica kanoni isto riuli
348 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mni Svnelobis adgilebis, Tvalwarmtaci<br />
adgilebis da bunebis Zeg lebis Taobaze.<br />
1929 wels erovnuli simdidris dacvis<br />
dadgenilebam Sec vala 1897 wlis dadgenileba<br />
da cixe-simagreebi, sasaxleebi<br />
da kerZo sac xovre beli saxlebi moicva.<br />
mas Semdeg, rac 1949 wels xanZris Sedegad<br />
naras ho riu-jis taZris oqros darbazi<br />
ganadgurda, 297 kulturuli obieqtebis<br />
dacvis kanonma (1950 w.) Semdgomi<br />
ganmartebebiTurT, gaafarTova kanonis<br />
ZaliT dacvis masStabi da moicva<br />
aramaterialuri kulturuli fa seulobani<br />
(saSemsruleblo an gamoyenebiTi<br />
xelovneba), xalxuri Semoq medebis memkvidreoba<br />
(rogorc materialuri, ise<br />
aramaterialuri), materi a luri kulturuli<br />
obieqtebi (nagebobebi, sxv.), istoriuli<br />
mniSvnelobis ad gi le bi, Tvalwarmtaci<br />
adgilebi da bunebis Zeglebi.<br />
1975 wels daculi Zeg lebis sias Seemata<br />
raionebi, sadac istoriuli Senobebis<br />
jgufebi mde ba reobda. 298<br />
zrunva rogorc fizikur, ise aramaterialur<br />
faseulobebze iapo niis <strong>konservaciis</strong><br />
strategiis damaxasiaTebeli<br />
niSania. imis gaTvaliswi nebiT, rom Sesabamisi<br />
obieqtebi da Senobebi, ZiriTadad,<br />
xisaa, strategia gulisxmobs, rom<br />
SeuZlebelia maTi dacva im Cvevebis<br />
SeunarCuneblad, rac maTi mudmivi movlisa<br />
da SekeTebisTvisaa aucilebeli.<br />
knut-ainar la r sens naTqvami aqvs, rom<br />
297 taZris amobuguli nangrevebi dacul iqna<br />
sagangebo safaris qveS Tavda pi r veli adgilis<br />
gverdiT, sadac taZari xelaxla aages<br />
(larsen, 1994:26).<br />
298 1994 wlis ivlisisTvis mniSvnelovan kulturul<br />
obieqtad miCneuli na gebobebis<br />
raodenobam 3488 erTeuls miaRwia, 136 er-<br />
Teuli dasavluri sti lis Senobis CaTvliT.<br />
ufro metic, sia Seicavda mniSvnelovan<br />
aramate rialur faseulobebsac: 76 pirs,<br />
romlebic 52 xelobas (mag., moWiqva, an laqiT<br />
dafarva, xis an bambukis damuSaveba) warmoadgendnen<br />
da 23 jgufs, romlebic imave<br />
raodenobis xelobas warmoadgendnen.<br />
iaponiam evropuli RirebulebiTi koncefcia<br />
da dacvis Teoriebi XIX saukunis<br />
bolos miiRo, imxanad, rodesac<br />
upira te soba jer kidev stilisturi<br />
restavraciis koncefciebs eniWeboda;<br />
miu xedavad amisa, es mosazrebebi `ara<br />
marto importirebul da imitirebul<br />
iqna, aramed iaponelebma isini TandaTan<br />
imgvarad Secvales, rom iaponiis bunebriv<br />
da kulturul pirobebs morgeboda~<br />
(larsen, 1994:155). ufro metic,<br />
larsenis azriT, axlandeli strategia<br />
ori fenomenis Senazavia: xelos no bis<br />
saukunovani tradiciebis da teqnikuri<br />
codnis da mecnieruli kvle vis meTodebis<br />
gamoyenebisa. amas isic emateba,<br />
rom iaponuri midgoma srulyofilebisadmi<br />
miswrafebiT xasiaTdeba. amas asaxavs<br />
cnobieri arCe vani _ dokumentirebuli<br />
codnis farglebSi _ miznad istoriuli<br />
nagebo bis esTetikurad yvelaze<br />
srulyofili formis miReba iqnas dasaxuli.<br />
es arCevani ganxorcielebadia, vinaidan<br />
SekeTebisas aucilebeli Semadgeneli<br />
_ daSlaa. amave dros, amocanad<br />
dgas istoriuli masalis maqsimaluri<br />
ra o denobis SenarCuneba da Tanamedrove<br />
teqnologiebis mxolod aucileb lo bis<br />
kvalad gamoyeneba.<br />
iaponia iseTi SemTxvevaa, romelic<br />
Tavisi unikalurobisas warmog viCens,<br />
raoden seriozulad eZieben kulturuli<br />
memkvidreobis Tanamedro ve midgomis<br />
damkvidrebas konkretul kulturul<br />
konteqstSi. erT-erTi sakvanZo problema<br />
am Ziebisa `avTenturobis~ sakiTxia,<br />
rac imiTac Cans, rom 1994 wlis dekemberSi<br />
unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
konvenciis konteqstSi avTenturobis<br />
sakiTxze specialistTa saerTa-<br />
Soriso Sexved ras iaponia maspinZlobda<br />
(inaba, 1995; larsen, 1995). tradiciebis<br />
gangrZobi sad mi iaponuri midgoma<br />
mkafiod gamoixata saboloo dokumentSi,<br />
sadac naTqvamia: `yvela kultura<br />
da sazogadoeba emyareba konkretul
formebs da gamoxatvis xilul, Tu uxilav<br />
saSualebebs, rac Seadgens maT memkvidreobas<br />
da amas pativi unda vceT~<br />
(parag. 7). am midgomaSi naTlad Cans kulturuli<br />
memkvidreobis _ ufarToesi<br />
gagebiT _ dacvis axali mimar Tulebebi.<br />
igi SeiZleba dagvexmaros, davamyaroT<br />
kavSiri tradiciul sam ya rosTan, arsebul<br />
samSeneblo tradiciebTan da garemosTan<br />
axleburi da mdgradi urTier-<br />
Tobis gziT.<br />
9.2 saerTaSoriso TanamSromloba<br />
universaluri memkvidreobis koncefcia<br />
TandaTanobiT, XVIII da XIX saukuneebis<br />
ganmavlobaSi viTardeboda, xolo formaluri<br />
gamoxatuleba saerTaSoriso<br />
xelSekrulebebsa da konvenciebSi hpova.<br />
jer kidev XVIII saukuneSi, emerih de<br />
vateli (1714-67 ww.), Sveicareli iuristi,<br />
`Le droit des gens”-Si (erovnebaTa samar-<br />
Tali, 1758 w.) Seexo xelovnebis nawarmoebTa,<br />
ro gorc kacobriobis saerTo<br />
memkvidreobis sakiTxs da imas, Tu ra<br />
das kvnebi unda gakeTdes am koncefciidan<br />
omis warmoebasTan dakavSire biT. igi<br />
amtkicebda, rom `ra mizezis gamoc un da<br />
iyos iavarqmnili qve yana, Cven unda davindoT<br />
is nagebobebi, romelic didebas<br />
aniWebs adami anTa sazogadoebas da ar uwyobs<br />
xels mtris gaZ lierebas _ taZrebi,<br />
akldame bi, sazogadoebrivi Senobebi da<br />
yvela saxis, Tavisi silamaziT SesaniSnavi<br />
nawarmoebi~ (de vattel, 1844:367ff;<br />
williams, 1978:6). es sakiTxi marTlac<br />
wa mo iWra, rodesac napoleonma sxva dasxva<br />
xelSekrulebis safuZvelze, okupi<br />
rebuli qveynebidan, gansakuTre biT ki<br />
italiidan da germanulenovani saxelmwifoebidan,<br />
safrangeTSi xe lovnebis<br />
uamravi nawarmoebi Camoitana. rodesac<br />
igi damarcxda, es qvey nebi daJinebiT<br />
moiTxovdnen maTi ganZis ukan dabrunebas,<br />
radgan, maTi mtki cebiT, isini mop-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 349<br />
ovebuli iyo omis yve la nairi kanonebis<br />
darRveviT. igive sakiTxi daisva, Tumca<br />
uSedegod, ber Z nul marmarilos qandakebebTan<br />
dakavSirebiT, romelnic lordma<br />
eljin ma aTenidan wamoiRo da romelnic<br />
parlamentis brZanebulebis Tanaxmad,<br />
bri taneTis sakuTrebad gamocxadda<br />
(williams, 1978:8).<br />
vatelis mier gamoTqmulma principebma<br />
gamoxmaureba pova amerikis SeerTebul<br />
StatebSi, sadac fransis liberma<br />
(1800-72 ww.), germanuli warmoSobis<br />
iuristma, omis SemTxvevaSi dacvis<br />
kodificirebisTvis, zoga dad moniSna<br />
Code for the Government of Armies (kanonTa<br />
krebuli SeiaraRebuli Za lebis xelmZ-<br />
RvanelobisTvis), romelic 1863 wels<br />
gamovida. 11 wliT gvi an, franko-prusiis<br />
omis (1870-71 ww.) dasrulebis Semdeg,<br />
ruseTis impera torma aleqsandre II-m,<br />
am sakiTxis ganxilvis mizniT, brYusel-<br />
Si saerTa So riso konferencia moiwvia.<br />
omis kanonebsa da wesebTan dakavSirebuli<br />
saerTaSoriso deklaraciis proeqti<br />
konferenciam 1874 wlis 27 agvistos<br />
miiRo (williams, 1978:16). am dokumentSi<br />
kultura mTeli kacobriobis saer To<br />
memkvidreobad gamocxadda, ganadgurebuli<br />
xelovnebis saunje Seucv le lad<br />
iqna miCneuli da misi kulturuli faseuloba<br />
yvela adamianis Tvis da ara<br />
marto im erisTvis Rirebulad, romlis<br />
miwa-wyal zec igi mdebareobda. Semo-<br />
Tavazebuli iyo agreTve dacul nagebobebze<br />
advilad SesamCnevi niSnis damagreba.<br />
es deklaracia qaRaldze dar-<br />
Ca, Tumca 1899 da 1907 wlebSi haagaSi<br />
Catarda konferenciebi saerTaSoriso<br />
konvenciis mo samzadeblad. rekomendebuli<br />
iyo dampyrobeli qveyana dapyrobili<br />
qvey nis nagebobebisa da uZravi<br />
qonebis mxolod `administratorad da<br />
sargeb lobis uf lebis mqoned~ yofiliyo<br />
miCneuli. Sesabamisad, `mas unda<br />
uz run velyo am sakuTrebis kapitalis<br />
usafrTxoeba da emarTa igi mosargeb-
350 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
le o bis kanonebis Sesabamisad, droebiTi<br />
mflobelobis da gamoyenebis uf lebiT.~<br />
Semdgomi rekomendacia iTvaliswinebda<br />
alyaSi moqcevis da dabo m b vis SemTxvevebs,<br />
ris drosac `unda gadadgmuliyo<br />
yvela saWiro nabiji religiuri nagebobebis,<br />
xelovnebis, mecnierebis... istoriuli<br />
Zeglebis, SeZlebisdagvarad,<br />
gadasarCenad (the hague Convention, 1907<br />
w., muxli 55).<br />
9.2.1 pirveli msoflio omi<br />
samwuxarod, es dokumenti ar aRmoCnda<br />
sakmarisi pirveli msoflio omis dros<br />
(1914-18 ww.) imgvari kulturuli<br />
katastrofebis Tavidan asaci leb lad,<br />
rogoric iyo belgiaSi, 1914 wlis agvistoSi,<br />
lYuvenis Tavisufa li universitetis<br />
SesaniSnavi biblioTekis dawva,<br />
safrangeTSi reimsis sa ka Tedro taZris<br />
dabombva da centralur evropaSi bevri<br />
sxva istoriu li nagebobis da qalaqis<br />
dangreva. saerTo aRSfoTebis pasuxad,<br />
es kata st ro febi oficialur donezec<br />
aRiares da 1914 wels germanulma Seiara-<br />
Rebulma Zalebma samxedro SenaerTebs<br />
`xelovnebis specialuri eqsperte bi~ miamagra,<br />
raTa maT gamoevlinaT da daecvaT<br />
kulturuli memkvidreoba. erT-erTi<br />
maTgani p. klemeni, `rainlandis konservatori~<br />
iyo, romelmac Se moitana winadadeba,<br />
miyenebuli zianis aRnusxva daewyoT<br />
299 . belgia swra fad iyo okupirebuli<br />
da saomari moqmedebebis Teatrad iqca.<br />
bevr isto riul qalaqs, rogoric iyo dinani,<br />
vize, meheleni, lieri da antverpeni,<br />
se riozuli ziani miadga. ipri mTlianad<br />
daingra, xolo lYuvenisgan mxo lod<br />
erTi mervedi gadarCa. Zalian male belgiis<br />
ltolvilma xelisuf lebam wamoiwyo<br />
RonisZiebani dazianebuli Senobebisa da<br />
qalaqebis resta v ra ciisa da rekonstruq-<br />
299 Garner, 1915:101; Posner, 1944:49; williams,<br />
1978:20; De naeyer, 1960:167ff.<br />
ciis dasafinanseblad. 1919 wlis brZanebulebis<br />
Tanaxmad, yvela, vinc ziani ganicada,<br />
kompensacias miiRebda. dangreuli<br />
sa zogadoebrivi nagebobebis nacvlad<br />
unda aSenebuliyo tolfasi Senobe bi,<br />
xolo istoriuli Zeglebi maTi omis winandeli<br />
garegani saxiT unda aRdgeniliyo<br />
(1919 wlis 10 maisis brZanebuleba).<br />
debatebi ipris rekonst ruqciis Taobaze<br />
sami mimarTulebiT mimdinareobda: zogierTs<br />
surda, See narCunebina nangrevebi,<br />
rogorc ngrevis memoriali, sxvebs surdaT,<br />
qalaq gegmarebis bolodroindeli<br />
ganviTarebis sikeTiT esargeblaT da<br />
qa laqi-baRis gegmarebiTi winadadebebiT<br />
Semovidnen da, bolos, mesameT guli<br />
Sua saukuneebis qalaqis simbolur Rirebulebaze<br />
SestkiodaT da daJinebiT<br />
mo iTxovdnen is zustad ise aRedgenaT,<br />
rogoric is dangrevamde iyo. ip ris-<br />
Tvis swored es bolo gadawyvetileba<br />
iyo miRebuli. msgavsadve, lYu venis Tavisufali<br />
universitetis biblioTekac<br />
misi omiswinandeli saxiT iqna aRdgenili.<br />
qalaqis Senobebi maTma mflobelebma<br />
aRadgines _ umetes wi lad aslebis,<br />
zogjerac gadarCenili elementebis Tavisufali<br />
kompozi ciis saxiT 300 .<br />
safrangeTSi, sadac 1914 wels dazianeba<br />
da ngreva reimsis da sua sonis<br />
sakaTedro taZrebsac, XVI saukunis<br />
otel de vils, aras brwyinva le<br />
renesansul moednebs da Tavad parizis<br />
RvTismSoblis taZarsac ki Se exo, maTi<br />
restavraciisa da rekonstruqciisTvis<br />
qveynis mTeli Zalebis mo bilizacia gaxda<br />
saWiro. sabednierod, bevr SemTxveva-<br />
Si faseulobaTa gadarCena usafrTxo<br />
adgilebSi maTi evakuaciiTac iyo Sesa-<br />
Zlebeli. 1917 wels ruanis da Sartris<br />
sakaTedro taZrebis mniSvnelovani vit-<br />
300 De naeyer, 1980:172ff. lYuvenis kamaTis Sesaxeb:<br />
Canon r. lemaire, La reconstruct tion de Louvain,<br />
rapport présenté au nom de la Commission des<br />
Alignements, louvain, 1915. da mowmebuli iyo<br />
kamilo zitec.
aJebis dacvaSi Tavdacvis saministroc<br />
iRebda monawileobas. omis bolos, Commis<br />
sion des monuments historiques-is pasuxismgeblobiT,<br />
siaSi Sesul nagebobaTa<br />
odenoba gaizarda da moicva ara marto<br />
Zeglebi, aramed istoriuli raio nebi,<br />
mag., vezeles borcvi magdalinas eklesiiT.<br />
1932 wels safrangeTSi 8 100 daculi<br />
istoriuli nageboba iyo, aqedan 3 000 _<br />
eklesia. damatebiTi sia swrafad gaiz-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 351<br />
sur. 9.41 lYuvenis<br />
istoriuli centri<br />
belgiaSi. mniSvnelovnad<br />
dangreuli pirveli<br />
msoflio omis<br />
dros, xolo omis mere<br />
didwilad aRdgenili.<br />
municipalitetis Senoba<br />
(suraTze) nawilobriv<br />
gadarCa da mogvianebiT<br />
aRadgenil iqna<br />
arda da ukve 1934 wels igi 12 000 er-<br />
Teuls Seicavda. omis Semdgom periodSi<br />
mxolod konservacia aRar ivargebda,<br />
saWiro gax da dazianebuli nagebobebis<br />
dangreuli nawilebis rekonstruqciis<br />
daS veba. es, Tavis mxriv, aucilebels<br />
xdida am saxis samuSaoebisTvis saWiro<br />
principebis da teqnologiebis axlidan<br />
gadaxedvas. farTod gamoiyenebo da<br />
axali teqnologiebi da, gansakuTrebiT,
352 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
rkina-betoni. 10 weliwadSi, 700-ze meti<br />
nageboba aRdgenili an SekeTebuli iyo<br />
(verdier, 1934:195ff).<br />
9.2.2 aTenis sxdomebi<br />
pirveli msoflio omis bolos, 1919 wels<br />
parizis samSvidobo kon ferenciis dros<br />
Seiqmna erovnebaTa liga, saerTaSoriso<br />
TanamSrom lo bis organizacia, Stab-biniT<br />
JenevaSi. axali organizaciis farglebSi<br />
daars da inteleqtualuri TanamSromlobis<br />
saerTaSoriso komiteti, romelic<br />
pi r velad 1922 wels JenevaSi, anri<br />
bergsonis (1859-1941 ww.) TavmjdomareobiT<br />
Seikriba. kulturuli memkvidreobis<br />
saWiroebebis gaTvaliswinebiT, 1926 wels<br />
komitetma gadawyvita, Seeqmna muzeumebis<br />
saerTaSoriso ofisi parizSi. misi saqmianoba<br />
moicavda Jurnal Mouseion gamocemas<br />
(1927 w.-dan), sa muzeumo saqmianobis<br />
da xelovnebis nawarmoebTa <strong>konservaciis</strong><br />
xelSew yo bas, amasTan ki saerTaSoriso<br />
Sexvedrebis organizebas. 1930 wlis<br />
oqto m berSi, romSi moewyo xelovnebis<br />
nawarmoebebis gamokvlevisa da dacvis<br />
mec nieruli meTodebis Seswavlisadmi<br />
miZRvnili saerTaSoriso konferen cia<br />
(Mouseion, xiii, 1931:162ff). momdevno sxdoma,<br />
sadac ganixileboda arqiteq tu ruli<br />
Zeglebis konservaciasTan dakavSirebuli<br />
problemebi, aTenSi, 1931 wlis 21-30<br />
oqtombers Catarda.<br />
aTenis sxdomas Tavmjdomareobda<br />
Jiul destre, muzeumebis saerTaSoriso<br />
ofisis prezidenti da mas eswreboda 23<br />
qveynis daaxloe biT 120 warmomadgeneli,<br />
ZiriTadad evropidan, maT Soris pol<br />
leoni saf rangeTidan, gustavo jovan-<br />
Yoni italiidan, leopoldo tores balbasi<br />
es pa ne Tidan, a. r. pouisi da ser sesil<br />
harkot-smiti inglisidan. sxdomebi<br />
Svid ZiriTad Temaze iyo orientirebuli:<br />
Teoriuli Sexedulebebi da pri ncipebi,<br />
administraciuli da sakanonmde-<br />
blo RonisZiebebi, esTetikuri mxaris<br />
gaumjobeseba, sarestavracio masalebi,<br />
cveTa, <strong>konservaciis</strong> teqno lo giebi da<br />
saerTaSoriso TanamSromloba. gansakuTrebuli<br />
rekomenda ciebi gakeT da akropolisis<br />
Zeglebis restavraciis Taobaze.<br />
saerTo ten dencia sti li s turi<br />
restavraciis uaryofasa da Zeglebis<br />
yvela periodis stilis Se narCunebiT<br />
<strong>konservaciis</strong>a da dacvisTvis upiratesobis<br />
miniWe baSi mdgo ma reobda. konferenciis<br />
daskvnaSi naTqvamia:<br />
raoden mravalferovani unda iyos<br />
calkeuli SemTxvevebi, romelTa gan Ti-<br />
Toeuli gansxvavebul midgomas moiTxovs,<br />
konferencia aRniS navs, rom warmodgenil<br />
sxvadasxva qveynaSi pirvelobs<br />
mTlianobiTi restavraciis uaryofis<br />
da misi mosalodneli xifaTebis Tavidan<br />
asa cileblad da nagebobaTa SenarCunebis<br />
uzrunvelsayofad siste mis SemoRebis<br />
tendencia. rodesac cveTis an ngrevis<br />
Sedegad resta v racia aucileblad miiCneva,<br />
misi rekomendaciaa, pativi miegos<br />
war su lis, uk le b liv yvela periodis da<br />
stilis, istoriuli da mxatv ru li Rirebulebis<br />
nawarmoebebs. konferencia<br />
gvirCevs nagebobebis ga moyenebas, rac<br />
uzrunvelyofs maTi sicocxlis gaxangr-<br />
Zlivebas, mag ram isini maTi istoriuli<br />
da mxatvruli xasiaTis gaTvaliswine biT<br />
unda funqcionirebdes (punqti 1).<br />
gansakuTrebuli yuradReba daeTmo istoriuli<br />
Zeglebis usafrT xoe bis dacva-<br />
Si samosaxloebis wvlilsa da saTanado<br />
RonisZiebebis TviT kerZo mflobelobaSi<br />
myof obieqtebsa da sagangebo viTarebebze<br />
gavrce le bis sakiTxs. aucileblad iyo<br />
miCneuli Zalisxmeva Zeglebis maT Tavdapir<br />
vel adgilas dasatoveblada da maTi<br />
cxovelxatuli ieris dasacavad. mowonebuli<br />
iyo Tanamedrove teqnologiebis, mag.,<br />
rkinabetonis, gamoyene ba da gamoTqmuli<br />
iyo azri, rom ukeTesi iqneboda Tanamedrove<br />
gamamag rebeli konstruqciebis<br />
dafarva, raTa ar Secvliliyo Zeglis<br />
garegnuli saxe. nangrevebis SemTxvevaSi,
Tavdapirveli fragmentebi TavTavianT<br />
adgi lebze anastilozis meTodis gamoyenebiT<br />
unda daebrunebinaT; nebismieri<br />
axali masala unda SesamCnevi yofiliyo.<br />
gansakuTrebuli mniSvneloba mi eniWa<br />
saerTaSoriso TanamSromlobas, raTa ga-<br />
Zlierebuliyo xelovnebis is toriuli<br />
nawarmoebebis dacva, Seqmniliyo dokumentaciis<br />
saerTaSori so centri da xeli<br />
Sewyoboda sazogadoebis informirebas.<br />
es daskvnebi daegzavna inteleqtualuri<br />
TanamSromlobis saerTaSoriso komitets<br />
da erovnebaTa ligis wevr saxelmwifoebs,<br />
mogvianebiT maT `aTenis qartia~ ewoda<br />
da man mniSvnelovnad Secvala damokidebuleba<br />
istoriuli obieq te bis mimarT<br />
da warmoadgenda pirvel saerTaSoriso<br />
dokuments, romelic <strong>konservaciis</strong> axal<br />
strategias emxroboda. aTenis qartiam<br />
Seqmna modeli, romelic mokle xanSi jovanYonim<br />
restavraciis italiuri normebis<br />
doku mentis Sesadgenad moiSvelia.<br />
istoriuli qalaqebis ngrevam pirveli<br />
msoflio omis dros xeli Tanamedrove<br />
<strong>arqiteqturis</strong>a da qalaqgegmarebisadmi<br />
interesis zrdasac Se uwyo.<br />
es gaxda aTenSi, 1933 wels meoTxe kongresis<br />
(Congrés internationaux d’Architecture<br />
moderne (Ciam) – Tanamedrove <strong>arqiteqturis</strong><br />
saerTaSoriso kon gresebi _<br />
erT-erTis) mowvevis mizezi. kongresis<br />
wevrebi marselidan ge miT aTenSi 1933<br />
wlis 27 ivliss gaemgzavrnen, iq erTi<br />
kvira (2-9 agvis to) dayves, Semdeg ki marselSi<br />
14 agvistos dabrundnen. mis msvlelobaSi<br />
sa ni muSod 33 qalaqis masala<br />
iqna wardgenili. kongresis aqtebi 1933<br />
wlis no emberSi, aTenSi, Anals Technics-Si<br />
gamoqveynda da maT Soris iyo kongre sis<br />
rekomendaciebi, saxelwodebiT “La letter<br />
d’Athènes” (werili aTenidan). mo gvianebiT,<br />
1941 wels, es rekomendaciebi redaqtirebul<br />
da gamocemul iqna le korbYuzYes<br />
mier, La Charte d’Athènes-is (aTenis qartia)<br />
saxeliT da misive komentarebiT.<br />
rekomendaciebi Seicavda aseve ganakveTs<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 353<br />
qalaqebis is toriuli raionebis dacvis<br />
Taobaze. maTi mofrTxileba rekomendebuli<br />
iyo, Tu istoriuli Zeglebi<br />
(calkeuli Zegli, Tu urbanuli ansambli),<br />
warsulis kulturis sayovelTaod<br />
sagulisxmo gamoxatuleba iqneboda da<br />
Tu adgilobriv mosaxleobas cxovreba<br />
arajansaR pirobebSi ar mouwevda. maT<br />
dacvas SeiZleba gamoewvia transportis<br />
mimarTulebis Secvla da sa zogadoebrivi<br />
dawesebulebebis qalaqis centridan gadatana.<br />
amasTan, axa li <strong>arqiteqturis</strong> istoriul<br />
nagebobebTan raimegvari esTetikuri<br />
asimila cia kategoriulad iyo<br />
uaryofili (La letter d’Athènes, 1933 wlis<br />
noemberi, iuar-Si 1976:95).<br />
9.2.3 meore msoflio omi<br />
meore msoflio omi (1939-1945 ww.)<br />
pirvelze ufro damangreveli ga modga;<br />
mxolod safrangeTSi daaxlovebiT 460<br />
000 Senoba daingra da da cu li nagebobebis<br />
daaxlovebiT 15 procenti dazianda<br />
_ aqedan naxevari mniSvnelovnad. bevrma<br />
istoriulma qalaqma _ maT ricxvSi<br />
londonma, be r linma, drezdenma, hildeshaimma,<br />
varSavam, san-malom da florenciam<br />
_ di dad izarala. 1944 wlis dekemberSi<br />
miRebuli iyo varSavis istoriuli<br />
centris aRdgenis gadawyvetileba, xolo<br />
1945 wlis TebervalSi qalaqi kvlav<br />
poloneTis dedaqalaqad gamocxadda.<br />
rekonstruqcia poloneli xa l xis identobisTvis<br />
misi erovnuli mniSvnelobiT<br />
iqna gamarTlebuli, misi ganxorcieleba<br />
ki anazomebis, gravYurebis, sura Te bis<br />
(mag. bernardo beloto) da sxva omamdeli<br />
dokumentaciis arsebobis wyalobiT<br />
gaxda SesaZlebeli. da mainc, axali<br />
varSava Zvel qalaqs ufro garegnulad<br />
See sabameba; interierebSi, Tanamedrove<br />
keTilmowyobis uzrunvelsayofad, mravalgvari<br />
cvlileba iyo Setanili. Zalisxmeva,<br />
aRedginaT varSava, ro gorc
354 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
erovnuli Zegli, gansakuTrebuli mniSvnelobis<br />
mqone movlenad iq na aRiarebuli.<br />
1949 wlis moxsenebaSi stanislav<br />
lorencma, muzeumebis da istoriul<br />
ZeglTa dacvis generalurma direqtorma,<br />
ganacxada, `istoriu li nagebobebis<br />
aRdgeniT, Cven Tavdapirveli Senobebis<br />
avTentur naSTebs vinarCunebT” 301 . 1978<br />
wels varSavis aRdgenili centri unEs-<br />
Co-s msoflio memkvidreobis nusxaSi<br />
iqna Setanili misi `universaluri Rirebulebis~<br />
ga mo.<br />
Casatarebel uzarmazar sarekonstruqcio<br />
samuSaoebs Tan sdevda ka ma-<br />
Ti gansxvavebul viTarebaSi sxvadasxva<br />
midgomis Taobaze. msgavsi prob lemebi<br />
ganixileboda pirveli msoflio omis<br />
Semdgom belgiaSic, sadac ga dawyda, rom<br />
SeuZlebeli iyo qveynis sasaflaod datoveba<br />
da rom reko n struqcia aucilebeli<br />
iyo. umetes SemTxvevaSi es Tanamedrove<br />
formiT ganxorcielda; gamonakliss<br />
warmoadgenda lYuveni, sadac<br />
winandeli for me bis keTilsindisieri<br />
kopireba moxda 302 . mraval alternativas<br />
Soris dan g reuli istoriuli Senobebis<br />
zusti gameorebac iyo, rogorc varSavis<br />
da san-malos (safrangeTi) SemTxvevaSi<br />
da Tanamedrove arqiteqturuli<br />
formebiT rekonstruqciac. ukanaskneli<br />
alternativa arCies londonSi, wm. pavles<br />
midamoSi, romelic Tanamedrove<br />
saofise masivebis saxiT aR d genili, rac<br />
1990-ian wlebSi mkacrad iqna gakritikebuli.<br />
qoventris Zveli sakaTedro taZris<br />
nangrevebi mowiwebiT iqna daculi,<br />
xolo axali taZrisTvis Tanamedrove<br />
proeqtze SeCerdnen. igive SeiZleba<br />
iTqvas ro ter damze, sadac mTlianad<br />
dangreuli qalaqis rekonstruqciisTvis<br />
Tana medrove gadawyveta SeirCa; mas<br />
Semdeg es Tanamedrove qalaqgegmarebis<br />
kla sikur nimuSad iqca.<br />
301 s. lorencis moxseneba in Pane, 1950:49ff.<br />
302 lemaire, 1915; De angelis, 1952; Perogalli, 1954;<br />
De naeyer, 1980:167ff<br />
am or ukiduresobas Soris omis Semdgom<br />
periodSi restavraciisa da nawilobrivi<br />
rekonstruqciis dros problemis<br />
mravali sxva gada wyvetac iyo nacadi, rac<br />
mudam omiT motanili ngreviT rodi iyo<br />
gamo wveuli. 1950-ian wlebSi, dekanoz lemeris<br />
Zmiswuli, profesori reimond lemeri<br />
(1921-97 ww.), iComos-is momavali generaluri<br />
mdivani da preziden ti, lYuvenSi mraval<br />
sarestavracio proeqtSi iyo CarTuli.<br />
miuxedavad originaluri ma salis xazgasmuli<br />
pativiscemisa, xSirad gadauwyvetiaT<br />
moeSorebinaT mopirkeTebis zeda fena da<br />
gaeSiSvlebinaT aguris an qvis wyoba, raTa<br />
ufro naT lad gamoevlinaT nagebobebis<br />
Tavdapirveli `plas tika~. ase moxda, magaliTad,<br />
lYuvenis istoriul centrSi mde bare,<br />
Grand Beguinage-Si (beginebis monasteri),<br />
romelic 1960-ian wlebSi kaTolikuri<br />
sur. 9.42 albaneTis qalaq beratis istoriuli<br />
centri qalaq-muzeumad 1961 wlis 2 ivniss iqca
uni versitetisTvis gadasacemad iqna reabilitirebuli.<br />
proeqti miCneul iqna<br />
pirvel SemTxvevad, sadac `moisinja Zeglis<br />
dacvis da Tanamedrove pra q tikuli<br />
gamoyenebis SesaZlo Serwyma~ (De naeyer,<br />
1980:155; linstrum, 1983:91ff). strasburgSi,<br />
kompromisis ZiebaSi, restavracia Tanamedrove<br />
Se no bebTan iqna integrirebuli,<br />
mimdebare urbanuli masStabis gaTvaliswine<br />
biT.<br />
bevr SemTxvevaSi, msgavsad orleanisa,<br />
gaaganieres Zveli quCebi da axlad<br />
aages zogierTi istoriuli fasadi. xandaxan<br />
isec xdeboda, rom Se morCenili<br />
Zveli Senobebi axal adgilebze gadahqondaT,<br />
rogorc es qa laqis axali gegmarebisTvis<br />
iyo xelsayreli. hildeshaim-<br />
Si mniSvnelovani romanuli eklesiebi gamartivebuli<br />
formebiT, omis winandeli<br />
restavra ci is kriteriumebiT aRadgines.<br />
istoriuli qalaqis dangreuli nawilebi<br />
Tanamedrove formebiT iqna aRdgenili,<br />
Tumca ki quCebis Zveli qselis SenarCunebiT.<br />
1980-ian wlebSi ki, axali Senobebisadmi<br />
kritikulma da moki de bu lebam gza<br />
misca centraluri moednis xelmeore<br />
rekonstruqcias, rom lis drosac 1950-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 355<br />
sur. 9.43 frederiksburgi,<br />
virjinia, SenarCunebul<br />
iqna rogorc daculi<br />
ubani. aseT midgomas gansakuTrebiT<br />
xels uwyobs<br />
ZeglTa dacvis adgilobrivi<br />
sazoga doe bebi<br />
iani wlebis arqiteqtura Zveli nagebobebis<br />
aslebiT Secvales. axla igi imgvari<br />
politikuri gzavnilis matarebel istoriul<br />
Zeglad aRviqvaT, romelic scdeba<br />
rigiTi res tavraciis sazRvrebs. igive<br />
SeiZleba iTqvas drezdenis RmrTismSoblis<br />
eklesiaze (Frauenkirche), rome lic<br />
omis Semdeg nangrevebis saxiT iyo mitovebuli;<br />
misi rekonstruqcia Zveli<br />
formiT, rogorc germaniis gaerTianebis<br />
kidev erTi erovnuli Zeglisa, 1990-iani<br />
wlebis dam degs daiwyo.<br />
nYurembergSi eklesiebi da safortifikacio<br />
nagebobebi restavrire bul iqna<br />
rogorc istoriuli Zeglebi, maSin rodesac<br />
qalaqis centri Tanamedrove formebiT<br />
gaSenda, Tumca ki Zveli dangreuli<br />
qalaqis masStabis, quCebis qselis da<br />
samSeneblo masalebis gaTvaliswinebiT.<br />
drez denSi, magdeburgSi, na um burgSi da<br />
mYunxenSi magaliTebis far To speqtri<br />
gvaqvs, neitraluri reintegraciiT dawyebuli,<br />
srul rekonstruqciamde. 303 saintereso<br />
nimuSs warmoadgens fridrih fon<br />
303 ramdenime qveyanam gamoaqveyna masalebi<br />
dangreul nagebobebsa da sares tavracio<br />
samuSaoebze.
356 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
gertneris siegestor (satrium fo TaRi), sadac<br />
cali mxare darCenili elementebiT<br />
iqna aRdgenili, meo re ki fragmentuli<br />
saxiT datoves da masze warweriT moaTavses<br />
misi axali mniSvnelobis Sesaxeb 304 (ix.<br />
sur. 10.3). ngrevam italiaSic mosaxleobaSi<br />
Soki gamoiwvia. pirveli reaqcia iyo<br />
aRdgena da restavracia im Sem T xvevaSic<br />
ki, Tu es ewinaaRmdegeboda dadgenil saxelmZRvanelo<br />
miTiTe bebs. rogorc wina<br />
TavSi iyo aRniSnuli, swored aq moxda<br />
“restauro critic”-s principebis dadginebisas<br />
misi Semowmeba da daxvewa.<br />
9.2.4 saerTaSoriso organizaciebi<br />
kulturuli memkvidreobis konservaciasTan<br />
dakavSirebul adrin del saerTa-<br />
Soriso dokumentebs, haagis konvenciis<br />
(1907 w.) CaTvliT, ar ganusazRvravT<br />
saerTaSoriso sazogadoebis koleqtiuri<br />
pasuxismgebloba. es sakiTxi pirve-<br />
304 “Dem Sieg geweiht, vom Krieg zerstört, zum Friede<br />
mahnend” (gamarjvebisadmi mi ZRvnili, omisgan<br />
dangreuli, mSvidobisken momwodebeli).<br />
sur. 9.44 meore msoflio<br />
omiT gamowveuli ngrevis<br />
Semdeg, hildeshaimis<br />
istoriu li centri<br />
pirvelad Tanamedrove<br />
formebiT 1950-ian wlebSi<br />
aRadgines, xolo 1980-ian<br />
wlebSi isini istoriuli<br />
nagebobebis aslebiT<br />
Seicvala<br />
lad `sruliad-amerikis saxelmwifoebis<br />
kavSiris~ wevreb ma ganixiles, romlebmac<br />
uoSingtonSi, 1935 wlis 15 aprils miiRes<br />
samxa tv ro da samecniero dawesebulebebis<br />
da istoriuli Zeglebis dacvis uo-<br />
Singtonis paqti (rerixis paqti) (the Washington<br />
Pact for the Protection of Artistic and Scientific<br />
Institutions and Historic Monuments (Roerich<br />
Pact). paqtis preambulis mi xedviT,<br />
uZravi Zeglebi SenarCunebuli da daculi<br />
unda iyos imitom, rom isini adamianTa<br />
kulturis memkvidreobas Seadgens.<br />
maTi dacva mSvidobia no bisasac savaldebuloa<br />
da omis drosac. mogvianebiT,<br />
paqtis principebi unEsCo-s STamagonebelic<br />
gaxda da meore msoflio omis<br />
Semdeg saerTa So riso xelSekrulebebis<br />
safuZvelic (Clément, 1993). aseTi saerTo<br />
pasu xis mge b loba, ra Tqma unda, calkeul<br />
saxelmwifoebs sakuTari pasuxismge blobisgan<br />
ar aTavisuflebda. sinamdvileSi<br />
TiToeuli saxelmwifos ero v nuli suverenitetis<br />
pativiscema `kacobriobis<br />
saerTo memkvidreobis~ dacvisa da<br />
mdgomareobis monitoringis konteqstSi<br />
kvlavac fuZemdebeli sakiTxia.
adamianTa sicocxlis da qonebis<br />
didma danakargebma xeli Seuwyo saer-<br />
TaSoriso pilitikis axal Zalisxmevas,<br />
Seqmniliyo sibrtye, sadac Se saZlo<br />
uTanxmoebebi manam gadawydeboda, vidre<br />
isini Ria konfliqtebSi gadaizrdeboda.<br />
aseT garemoebebSi, 1945 wels, winandeli<br />
erTa liga xela x la, gaerTianebuli erebis<br />
organizaciis saxiT daarsda, gaer-<br />
Tianebul erTa ganaTlebis, mecnierebis<br />
da kulturis organizaciam (unEsCo)<br />
ki inteleqtualuri TanamSromlobis<br />
saerTaSoriso komiteti Secvala, xolo<br />
muzeumebis saerTaSoriso ofisi<br />
muzeumebis saerTaSoriso sabWod (iCom)<br />
gadakeTda (1946 w.). 1956 wels, mravali<br />
Taosnobis kvalad, unEsCo-s generalurma<br />
konferenciam nYu deliSi miiRo<br />
winadadeba, daarsebuliyo kulturuli<br />
obieqtebis dacvisa da restavraciis kvlevis<br />
saerTaSoriso centri (iCCrom),<br />
romelic romSi moTavsda. sabolood,<br />
1965 wels, varSa vasa da krakovSi mowveul<br />
iqna Zeglebisa da RirsSesaniSnavi adgilebis<br />
dacvis saerTaSoriso sabWos,<br />
iComos-is damfuZnebeli kreba, sadac<br />
dad ginda saerTaSoriso organizaciebis<br />
ZiriTadi gundis pasuxismgebloba mTeli<br />
msoflios kulturul memkvidreobaze<br />
(Jokilehto, 1996). amas unda daematos<br />
regionaluri organizaciebi, rogoricaa<br />
1949 wels dafuZnebuli evropis sabWo<br />
da sxvebi msoflios sxvadasxva kuTxeSi,<br />
samTavroboc da ara-samTavroboc (Council<br />
of Europe, CC-Pat 96 58).<br />
misi moRvaweobis dasawyisSi unEs-<br />
Co-s interesebi <strong>konservaciis</strong> sferoSi<br />
muzeumebze iyo fokusirebuli,<br />
1949 wels ki, ZeglTa dacvis saerTa-<br />
Soriso komitetis daarsebis mizniT,<br />
man saerTaSo ri so eqspertTa kreba moiwvia.<br />
komitetis wesdeba ori wlis Semdeg<br />
damtkicda, xolo pirveli Sexvedrebi<br />
parizsa da stambulSi gaimarTa.<br />
komitetma gamoxata daintere seba, ezruna<br />
sakanonmdeblo da administraciu-<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 357<br />
li sakiTxebis mowesrigeba ze da Semoitana<br />
winadadeba, gamocemuliyo istoriuli<br />
Zeglebis restav ra ciis saxelmZRvanelo.<br />
305 1951 wels gadawyda peruSi gagzavniliyo<br />
unEsCo-s mier organizebuli<br />
pirveli misia miwisZvrisagan seriozulad<br />
da Savebuli qalaq kuskos aRdgeniTi<br />
samuSaoebisas daxmarebis gasawevad.<br />
kidev erTi misia, organizebuli Cezare<br />
brandim moawyo oxridSi (Yugos lavia)<br />
freskebis restavraciisas konsultaciis<br />
gasawevad. im droidan moyolebuli,<br />
unEsCo-s misiebi msoflios sxvadasxva<br />
kuTxeSi sul ufro xSiri gaxda da TandaTan<br />
saerTaSoriso kampaniebSi gadaizarda<br />
_ maga liTad SeiZleba moviyvanoT<br />
misiebi nilosis xeobaSi asuanis kaSxlis<br />
mSe neblobisas, veneciaSi, florenciaSi,<br />
indoeTSi, Sri lankaSi, kambo jaSi da sxv.<br />
(Bekri, 1991; valderrama, 1995).<br />
unEsCo-s mniSvnelovani funqciaa<br />
konvenciebisa da rekomendaciebis<br />
momzadeba, rogorc erovnul doneze<br />
<strong>konservaciis</strong> kanonmdeblobis da pra qtikis<br />
saerTaSoriso amosavlisa. Seiara-<br />
Rebuli konfliqtebis prob le ma saer-<br />
TaSoriso xelSekrebulebebSi unEsCos<br />
daarsebamde iyo gaTva lis winebuli,<br />
gansakuTrebiT haagis konvenciis 1899<br />
da 1907 wlebis pir vel versiebSi (1930ian<br />
wlebSi mimdinareobda maTi ganaxlebuli<br />
versiis Seswavla saerTaSoriso<br />
muzeumebis ofisis mier). 1954 wels<br />
unEsCo-s moRvaweobis pirveli nabiji<br />
haagis konvenciis ganaxlebuli versiis<br />
mom zadeba Seiqna, ramac gza sxvebsac<br />
gaukvala, maT Soris or sxva konven cias<br />
_ 1. kulturuli faseulobebis ukanono<br />
importis, eqsportis da sakuT rebis gadacemis<br />
akrZalvisa da Tavidan acilebis<br />
(1970 w.) 2. msof lio kulturuli da<br />
bunebrivi memkvidreobis dacvis Sesaxeb<br />
(`msoflio me m kvidreobis konvencia~)<br />
(1972 w.). ufro metic, unEsCo-m miiRi<br />
305 saxelmZRvanelo 1950 wels gamoqveynda Museum,<br />
iii-Si, r. panes redaqto ro biT.
358 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
TerTmeti saerTaSoriso rekomendacia,<br />
romelnic exeboda, mag., arqeologiur<br />
gaTx rebs (1956 w.), Zeglebs, romelTac<br />
safrTxes uqmnis farTo masStabis samu-<br />
Saoebi, rogoricaa, mag., maRlivi kaSxali<br />
nilosze (1968 w.), istoriuli arealebis<br />
dacvas (1976 w.) da tradiciuli<br />
kulturisa da folkloris dacvas (1989<br />
w.) (unEsCo, 1982; Cleere, 1996; Jokilehto,<br />
1996). naTelia, rom aseTi saerTaSoriso<br />
rekomendaciebi mxolod zogad principebs<br />
gvTava zobs da saWiroebs saTanado<br />
interpretacias erovnuli normebis da<br />
stan dartebis Sesabamisad. XX saukunis<br />
bolos, mis mraval wamowyebasTan er-<br />
Tad, kulturuli umciresobebis da<br />
kulturuli mravalferovnebis ga mo<br />
mometebuli zrunvis kvalad, unEsCom,<br />
gaerTianebuli erebis organi za cias<br />
Tan TanamSromlobiT, Seqmna kulturis<br />
da ganviTarebis msoflio komisia,<br />
romelmac saangariSo moxseneba 1995<br />
wels gaakeTa (iunesko, 1995).<br />
9.2.5 veneciis qartia<br />
1957 wels safrangeTis mTavrobasTan<br />
unEsCo-s TanamSromlobiT moewyo istoriul<br />
Zeglebze pasuxismgebel arqiteqtorTa<br />
da teqnikur mu SakTa saer-<br />
TaSoriso Sexvedra. Sexvedras daaxloebiT<br />
25 qveyana eswrebo da, xolo Ziri-<br />
Tadi yuradReba multidisciplinaruli<br />
TanamSromlobis da specialistTa<br />
momzadebis aucileblobaze gamaxvilda.<br />
gamoiTqva, gan sakuTrebiT frangebis<br />
mier, kritikuli SeniSvnebic, zedmetad<br />
gamartive buli Tanamedrove elementebis<br />
Taobaze, romelnic metismetad<br />
mkveTrad gan sxvavdeboda Tavdapirveli<br />
dekoratiuli saxeebisgan. am Sexvedris<br />
gagrZelebad, italiis mTavrobam 1964<br />
wlis 25-31 maiss <strong>konservaciis</strong> arqi teqtorebi<br />
da teqnikuri muSakebi Sexvedraze<br />
veneciaSi miiwvia. mas 61 qveynis<br />
600 warmomadgeneli da saerTaSoriso<br />
organozacie bis, unEsCo, iCCrom, iCom<br />
da evropis sabWos warmomadgenlebi eswrebodnen.<br />
Sexved ris mniSvnelovani<br />
Sedegi gaxda ZeglTa da RirsSesaniSnav<br />
adgilTa konserva ci is da restavraciis<br />
saerTaSoriso qartia. `veneciis qartia~<br />
Cafiqrebu li iyo, rogorc 1931 wlis<br />
aTenis qartiis revizia da, ZiriTadad,<br />
itali ur normebs, jovanYonis qartias<br />
emyareboda. masSi aisaxa mimdinare kama-<br />
Ti _ <strong>konservaciis</strong> restavraciisadmi dapirispirebis<br />
Taobaze da gaTvaliswi nebu<br />
lia erTi wliT adre gamoqveynebuli<br />
Cezare brandis Teoria.<br />
Tumca ZiriTadi yuradReba isev<br />
nagebobebze iyo gamaxvilebuli, `is toriuli<br />
Zeglis~ koncefcia gafarTovda<br />
da istoriuli urbanuli da qa laqgare<br />
teritoriebi moicva. `mkvdar~ da `cocxal~<br />
Zeglebad winandeli ganrCeva mniSvnelovnad<br />
aRar miiCneoda. kongresma<br />
erTmniSvnelovnad gaa max vila yuradReba<br />
arqiteqturul simrTeleze, Tumca<br />
aseve aRniSna isto riuli avTenturobis<br />
da mTlianobis didi mniSvneloba, mxedvelobaSi<br />
hqonda ra omisSemdgom periodSi<br />
stilisturi rekonstruqciiT zedmeti<br />
gataceba. ramdenime gamomsvlelma<br />
xazi gausva kulturuli memkvidreo bis<br />
yoveli RirsSesaniSnavi adgilis specifikurobas,<br />
imas, rom nebismieri qar tia<br />
gezis mimcemiRaa da ara ukritikod aRsasrulebeli<br />
kanoni. mom dev no wels dafuZnebulma<br />
iComos-ma qartia ZiriTad,<br />
doqtrinarul doku mentad miiRo. qartia<br />
mraval enaze iTargmna da dasabami misca<br />
mTel rig qartiebs, rekomendaciebs da<br />
saxelmZRvanelo miTiTebebs, romlebic<br />
kul tu ruli memkvidreobis dacvis sxvadasxva<br />
aspeqts exeba. igi gaxda, agreTve,<br />
unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi Sesatani obieqtebis Sefase bis<br />
amosavalic. veneciis qartiiT STagonebuli<br />
erT-erTi yvelaze cnobi li dokumentia<br />
e.w. buras qartia, Sedgenili avs-
traliis iComos-is mier 1979 wels da<br />
1981, 1988 da 1999 wlebSi redaqtirebuli.<br />
veneciis qartiis ZiriTad strategiaze<br />
damyarebul buras qartias Semoaqvs<br />
`sayofelis~ (place) koncefcia, `Zeglis an<br />
RirsSesaniSnavi adgilis~ nacvlad; masSi<br />
xaz gasmulia kulturuli mniSvnelovnebis<br />
nakleb xelSesaxebi aspeqtebi, asociaciebi<br />
da Sinaarsi, rac adamianebisTvis<br />
maT `sayofels~ aqvs da, gar da amisa, gadawyvetilebis<br />
miRebis procesSi mosaxleobis<br />
CarTvis auci lebloba. Zalze<br />
arsebiTia, amasTanave, gavicnobieroT,<br />
rom amgvar sa erTaSoriso qartiebs mizanmimarTulebis<br />
mxriv unda CavwvdeT da<br />
ar veca doT, gavamarTloT maTi gamoyenebis<br />
yvela mcdeloba (Cleere, 1996; Jokilehto,<br />
1996).<br />
9.2.6 wvrTna da swavleba<br />
swavlebis da wvrTnis, Treiningis sakiTxi<br />
TiTqmis yvela qartiaSi, rekomendaciaSi<br />
da konvenciaSi, msoflio memkvidreobis<br />
konvenciis CaTv liT, prioritetuladaa<br />
miCneuli. veneciis qartia <strong>konservaciis</strong><br />
principe bis TvalsazrisiT erT-erTi<br />
umniSvnelovanes amosavalTagania. raTa<br />
Tre i ningis dawesebulebebs saerTa-<br />
Soriso aRiareba hqono daT, iComosis<br />
Tre i ningis saerTaSoriso komitetma<br />
moamzada saxelmZRvanelo miTiTebebi<br />
Tre i ningis da swavlebis Sesaxeb (miRebulia<br />
1993 wels), sadac xazgasmu lia<br />
<strong>konservaciis</strong> da specializebuli Treiningis<br />
multidisciplinaruli xasiaTi<br />
da CamoTvlilia is kompetenciebi, rac<br />
unda hqondes sxvadasxva sferos <strong>konservaciis</strong><br />
specialistebs. iComos-is<br />
es saxelmZRvanelo miTi Te bebi mravalwliani<br />
gamocdilebis da saerTaSoriso<br />
TanamSromlobis Se degia. saerTaSoriso<br />
doneze, pirvel yovlisa, iCCrom-is<br />
moTaveobiT, miiwevs win es saqmianoba,<br />
romelmac <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong><br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 359<br />
pirveli kursebi 1962 wels, romis universitetTan<br />
TanamSromlobiT, moawyo,<br />
rasac moyva memkvidreobis obieqtebis<br />
sxvadasxva tipis <strong>konservaciis</strong> kursebi,<br />
rogoricaa kedlis mxatvrobis (1968<br />
w.), qvis, xis, Tixis <strong>arqiteqturis</strong> ko nservacia,<br />
teritoriuli da urbanuli<br />
konservacia (1997 w.) da samuzeumo da<br />
saarqivo masalebis konservacia. Treiningis<br />
aseTi programebis mizania wevr<br />
qveynebTan TanamSromloba, raTa maTi<br />
sakonservacio samsaxurebi sa Ta nado<br />
profesiuli da teqnikuri saSualebebiT<br />
iyos uzrunvelyofili amasTanave<br />
ki xeli Seewyos kvleviTi samuSaoebis<br />
gaSlas da qveynebisa da regionebis<br />
Treiningis kursebis Seqmnas.<br />
Tumca Treiningi <strong>konservaciis</strong>Tvis<br />
arsebiTad aris miCneuli, igi ma inc igvianebs<br />
restavraciis praqtikasTan mimarTebiT.<br />
safrangeTSi am pro b lemas<br />
yuradReba XIX saukunis Sua xanebSi miaqcies,<br />
mas moyvnen ing lisi, germanulenovani<br />
qveynebi da italia. da mainc,<br />
Treiningebis umetesoba, Zi riTadad,<br />
meore msoflio omis Semdeg ikidebs<br />
fexs. am TvalsazrisiT pir veli `axali~<br />
qveynebi iyo dania 1950-ian wlebSi, amerikis<br />
SeerTebuli Statebi da TurqeTi<br />
1960-ian wlebSi, xolo 1970-ian da 1980ian<br />
wlebSi maT sul ufro meti qveyana<br />
moyva, gansakuTrebiT evropaSi. unEs-<br />
Co-s da iCCrom-is daxmarebiT Treiningi<br />
TandaTanobiT sxva qveynebSic iqna<br />
`eqs portirebuli~. iCCrom-is monacem-<br />
Ta bazis (GCi-iCCrom,1994) Tanaxmad,<br />
1978-1994 wlebSi moxda specializebuli<br />
kursebis odenobis 41%-iani zrda.<br />
Tumca, miuxedavad amisa, 1995 wels programebis<br />
umetesoba isev evropaSi iyo<br />
organizebuli (57%) da mxolod ramdenime<br />
afrikaSi (2%). Treiningis saerTa-<br />
Soriso programebis umetesoba inicirebuli<br />
iyo iCCrom-is mier, an iCCromsa<br />
da unEsCo-sTan TanamSromlobiT<br />
organizebuli. program mebi, romlebic
360 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
xels uwyobs informaciis gavrcelebas<br />
memkvidreobis Ta o baze, asevea gadanawilebuli.<br />
9.2.7 zrunva garemoze<br />
XX saukunis meore naxevari saerTaSoriso<br />
TanamSromlobis matebis periodi iyo,<br />
rac unEsCo-sa da sxva saerTaSoriso<br />
organizaciebis saqmi a noba Si aisaxa. es<br />
periodi aRiniSneba naSeni da bunebrivi<br />
garemos, buneb ri vi resursebis bolovadobis,<br />
mosaxleobis feTqebadi zrdis da<br />
simdid ris, sakvebis, wylis da energiis<br />
gadanawilebaSi uzarmazari gansxvavebis<br />
ukeT gacnobierebiT. Tu wina periodSi<br />
usazRvro progresis rwmena teqno logiur<br />
zrdas emyareboda, moxmarebam<br />
aSkara gaxada misi aramdgradoba. 1960ian<br />
wlebSi dasavluri yaidis qveynebSi<br />
e.w. `industriuli revolYu ciis~ epoqis<br />
`dasrulebam~ yuradReba informaciis<br />
marTvaze gadaanacvla, romelic saukunis<br />
bolos jerac ganviTarebis proces-<br />
Si imyofeboda. ufro metic, 1989 wels<br />
evropaSi `rkinis fardis~ gaqarwylebis<br />
Semdeg, daCqarda politikuri, ekonomi-<br />
kuri da socialuri cvlilebebi, aman ki<br />
msoflios sxvadasxva regionze imoqmeda<br />
da isini axali mravalgvari Tav sa texebis<br />
pirispir daayena.<br />
erT-erTi axlad warmoqmnili problema<br />
mTavrobis da adgilobrivi TviTmarTvelobis<br />
organoebis rolis axlebur<br />
gansazRvraSi mdgomareobs, viTarebaSi,<br />
rodesac kerZo seqtori sul<br />
ufro metad aris CarTuli samosaxlos<br />
gegmarebis da gadawyvetilebis miRebis<br />
procesSi da dafinan se baSi. memkvidreobisadmi<br />
mzardi globaluri midgoma<br />
niSnavs, rom saqme mxolod saxelmwifos<br />
kuTvnili faseulobani araa, aq<br />
mTeli eris memk vidreobazea laparaki.<br />
iComos-is damfuZnebelma prezidentma,<br />
piero ga colam bevri imogzaura da<br />
Seajama Sesabamisi tendenciebi veneciis<br />
qar tiis miRebamde da mis Semdeg. misi<br />
azriT, 1960-iani wlebi xasiaTdeba mniSvnelovani<br />
cvlilebebiT, imis gaTvaliswinebiT,<br />
rom:<br />
`obieqtTa erToblioba, romelic kulturis<br />
<strong>istoria</strong>s ekuTvnis, eris kulturul<br />
memkvidreobas Seadgens. es<br />
niSnavda gadasvlas Ri r s Se sa niSnavi<br />
obi eqtebis dacvis (1931 w. aTenis qar-<br />
sur. 9.45 resifis<br />
istoriuli centri<br />
braziliaSi, romlis<br />
gamococxleba 1990-ian<br />
wlebSi scades, xangrZlivad<br />
ugulvebelyofis Semdgom.<br />
investorTa mosazidad Seno<br />
bebi kaSkaSa ferebiTaa<br />
SeRebili
sur. 9.46 spontanurad gaSenebuli<br />
`jurRmulebi~ resifis istoriuli centris<br />
ga reT, sadac cxovrebis pirobebi SeiZleba<br />
ukeTesic iyos, vidre romelime dageg mare bul<br />
raionSi. municipaliteti aq infrastruqturis<br />
Seqmnis sakiTxs ganixi lavs<br />
tia) kriteriume bi dan, kriteriumebze,<br />
romlebic dakavSirebulia saganTa<br />
erToblio bis konservaciasTan, sadac<br />
Sedis cal keuli Zeglebi, urbanuli gare<br />
mo da lan d Safti, romelnic erTad<br />
qmnis kulturis, mniSvne lo vani ganvi-<br />
Tarebis, movlenis saxsovars. es yovelive<br />
miemarTeba TviT mokrZalebul Zeglebsac,<br />
romelTac droTa ganmavlobaSi<br />
kul tu ruli mniSvneloba SeiZina~ (Gazzolla,<br />
1978:242).<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 361<br />
amgvarad, <strong>konservaciis</strong> koncefcia gafarTovda<br />
da Tu 1931 wels igi mxolod<br />
`warsulis istoriul da mxatvrul<br />
nawarmoebebs~ exeboda, 1964 wels man<br />
moicva `SedarebiT mokrZalebuli Zeglebi,<br />
romelTac droTa gan mavlobaSi<br />
kulturuli mniSvneloba SeiZina.~ evropis<br />
sabWos 1975 wlis amsterdamis deklaraciiT<br />
aseve moxda evropis unikaluri<br />
arqiteqturuli memkvidreobis<br />
`mTeli mosaxleobis saerTo memkvidreobad~<br />
aRiareba. sxva g varad rom vTqvaT,<br />
RirebulebaTa fardobiTobis koncefcia<br />
axla ukve ama Tu im qveynis xelisuflebam<br />
moiSvelia, raTa obieqtebi<br />
ara mxolod ma Ti sakuTari Rirsebebis<br />
Tanaxmad Sefasebuliyo, aramed rogorc<br />
mTlia nobaSi erovnuli memkvidreobis<br />
gansxeuleba. aRiniSna, rom memkvidreobis<br />
konservacia CarTuli unda iyos<br />
adamianTa ama Tu im erTobis cxovrebaSi,<br />
rogorc misi saqmianobis arsebiTi<br />
nawili. strategiis igive koncefcia<br />
naTlad iyo gamoTqmuli unEsCo-s 1976<br />
wlis rekomendaciis zogad prin cipebSi,<br />
romelic istoriuli teritoriebis<br />
dacvasa da axlandel rols exeboda:<br />
sur. 9.47 boloniis<br />
istoriuli centri 1970-ian<br />
wlebSi misi <strong>konservaciis</strong><br />
gegmiT iyo cnobili.<br />
istoriuli qsovilis<br />
dacva da reabilitacia<br />
misi mosaxleobisTvis<br />
`socialur momsaxurebad~<br />
interpretaciiT iqna<br />
gamarTlebuli
362 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
`yoveli istoriuli areali da misi garemo<br />
unda ganixilebodes maT ganuyoflobaSi,<br />
rogorc ganuwvalebeli er-<br />
Tianoba, romlis wonas wo roba da specifikuri<br />
buneba damokidebulia misi im<br />
nawilebis Se r wymaze, risganac igi Sedgeba<br />
da romelic adamianTa saqmianobas<br />
ise ve moicavs, rogorc nagebobebs,<br />
sivrciT organizacias da Semoga rens.<br />
amgvarad, yvela faseuli elementi, adamianTa<br />
saqmianobis CaTv liT, rac unda<br />
mokrZalebuli iyos igi, mniSvnelovania<br />
mTlianobas Tan mimarTebiT da misi ugulebelyofa<br />
dauSvebelia~ (parag. 3).<br />
Semdgom `rekomendacia~ acxadebs, rom<br />
aseTi arealebi da maTi Semo gareni<br />
`Seucvlel universalur memkvidreobad<br />
unda iyos miCneuli~ (pa rag. 2). memkvidreobis<br />
am farTo gansazRvrebis ganxilvisas,<br />
gacolam aR niSna, rom ekonomikis<br />
da gamoyenebis sakiTxebi memkvidreobis<br />
obieq tebTan dakavSirebuli<br />
gadawyvetilebebis miRebisas mTavari<br />
faqtorebi ga x da. ma g ram maTi aseTi winwamoweva<br />
SeiZleba memkvidreobis kulturuli<br />
ganzo milebis da im `plus-Rirebulebis~<br />
ignorirebad iqces, rasac<br />
Se iZleba am na iri kulturuli obieqtebi<br />
Seswvdes. aqedan gamomdinare, SeniSnavs<br />
ga co la, arsebiTia, rom arealebi, aRiarebuli<br />
maTi memkvidreobiTi Rirebule<br />
bis gamo, unda imarTebodes <strong>konservaciis</strong><br />
principebis Tanaxmad da ara mxolod<br />
gegmarebis da ganaxlebis TvalsazrisiT,<br />
rogorc es 1960-ian da 1970ian<br />
wlebSi iyo miRebuli.<br />
1970-iani wlebidan moyolebuli<br />
zrdis sazRvruloba ukeT iqna gacnobierebuli,<br />
rac 1970-ian wlebSi romis<br />
klubma ganacxada kidec, iseve rogorc<br />
SeSfoTeba dedamiwaze ekologiuri<br />
mdgomareobis ga mo, aRiare buli 1972<br />
wels stokholmis konferenciis, 1976<br />
wels vankuverSi Catarebu li sacxovrisis<br />
konferenciis da garemos dacvis<br />
sakiTxebisadmi miZRv nili rio de Janeiros<br />
1994 wlis konferenciis mier.<br />
mdgradi ganviTare bisTvis aucilebeli<br />
wanamZRvrebi da principebi Camowerilia<br />
gaerTi a nebul erTa organizaciis<br />
garemos dacvis da ganviTarebis msoflio<br />
ko mi siis brandtlendis moxseneba-<br />
Si (united nations, 1987). am moxsenebaSi<br />
niSan dobliv kulturuli memkvidreobis<br />
konservaciaze araferia, magram man<br />
moamzada misi safuZveli da mTeli rigi<br />
qveynebis garemoebriv mdgradi ganvi-<br />
Tarebis gegmebSi gaTvaliswinebul iqna<br />
naSeni istoriuli garemoc, rogorc arsebiTi<br />
erovnuli resursi da ZiriTadi<br />
kapitaldaban deba, ro me lic frTxil<br />
sakonservacio menejments saWiroebs.<br />
am midgomis mxarda Wera gamoxatulia<br />
sacxovrisis II konferenciis, stambulis,<br />
1996 wlis iv ni sis deklaraciaSi (habitat,<br />
1996).<br />
amgvarad, XX saukunis bolosken,<br />
memkvidreobis obieqtebis marTvas-<br />
Tan dakavSirebuli msoflio scenari<br />
radikalurad Seicvala, meore mso f lio<br />
omis Semdgom periodTan SedarebiT. amgvari<br />
ganviTarebis damatebiT faqtorebs<br />
turizmis da komunikaciebis swrafi<br />
zrda warmoadgenda. kul turuli memkvidreobis<br />
<strong>konservaciis</strong> sakiTxi miesadaga<br />
obieqtTa sul uf ro farTo speqtrs da,<br />
amave dros, garemoebrivi mdgradobis<br />
politika naSeni garemos ganviTarebisas<br />
arsebiTic gaxda, rogorc dedamiwis<br />
gadar Cenis strategiis nawili. am or<br />
strategias bevri aqvs saerTo. orive<br />
SemTxvevaSi sakiTxi exeba arsebuli<br />
resursebis marTvas; mdgradobis Se nar<br />
Cunebis mizani unda Seesabamebodes im<br />
moTxovnebs, romelsac garemos adamianebi<br />
da komerciuli, Tu sxva funqciebi<br />
wauyeneben, ise, rom ar dak nindes garemos<br />
warmadoba TviT masTan da momaval<br />
TaobebTan mimarTebiT (hyde Peyton, 1996;<br />
united nations, 1987).<br />
<strong>konservaciis</strong> strategiis vrcel<br />
teritoriebze gamoyeneba memkvid reo bis<br />
RirebulebaTa dagegmvis procesSi inte-
gracias niSnavs; es ki mo i T xovs mosaxleobis<br />
mzaobas, aRiaros es Rireulebebi<br />
da am process da de biTad moekidos<br />
(Fielden and Jokilehto, 1993). es procesi<br />
interesTa dapiris pirebisgan Tavisufali<br />
rodia, rac gansxvavebuli RirebulebiTi<br />
Sefasebe bi dan gamomdinareobs<br />
_ xSirad urbanuli qsovilis istoriuli<br />
Tavisebu re bebis an adamianTa erTobis<br />
tradiciuli funqciebis sazianod.<br />
magram rogorc unda iyos, Rirebulebebi<br />
adamianTa erTobazea damokidebuli<br />
saerTaSoriso zegavlena da TanamSromloba 363<br />
da swavlis procesSi CarTviT, mudmiv<br />
ganaxlebas saWiroebs. saganTa Tu garemosadmi<br />
TvisobriobaTa fardobiTi<br />
atribucia aniWebs maT, Cvens Tval Si,<br />
Rirebulebas (Zancheti and Jokilehto, 1997).<br />
es niSnavs, rom momavalSi kul turuli<br />
memkvidreobis konservacia sul ufro<br />
metad iqneba damokidebu li sazogadoebis<br />
mier garantirebul ganaTlebis<br />
procesze da adamianTa er Tobis SigniT<br />
RirebulebaTa mudmiv urTierTSeziarebasa<br />
da ganaxle baze.
10<br />
definiciebi da tendenciebi<br />
Tanamedrive konservacia, ZiriTadad,<br />
Tanamedrove sazoga doebaSi RirebulebaTa<br />
fundamenturi cvlilebebiT<br />
xasiaTdeba; axla isini fardo bi Tobasa<br />
da istoriulobis axal koncefciaze<br />
damyarebul paradigmas war mo ad gens. aqedan<br />
gamomdinare, istoriuli obieqtebis<br />
da Senobebis kultu rul memkvidreobad<br />
identifikaciam axali amocanebi dagvisaxa,<br />
romlebic `tradiciuli SekeTebisgan~<br />
gansxvavdeboda. alois riglis<br />
terminology as Tu moviSveliebT, Tanamedrove<br />
nawar moebi axal “Kunstwollen”-s<br />
asaxavs. ar sebiTad, rogorc zemoT davinaxeT,<br />
rigli pirveli iyo, vinc Caatara<br />
im Rirebulebebis mkafio analizi,<br />
rac tradiciul da axal midgomebs<br />
ga nasxvavebs, e.i. ganasxvavebs Zegls,<br />
rogorc ganzrax, garkveuli gzavnilis<br />
Semcvelad Seqmnil memorials da istoriul<br />
Zegls, romelic Zeglad droTa<br />
ganmavlobaSi aRiares da garkveuli<br />
Rirebulebebic daukavSires. memorialis<br />
SekeTebis tradiciuli mizani misi<br />
gzavnilis xeluxleblad SenarCuneba<br />
iyo; istoriuli Zeglis Tanamedrove<br />
mniSvneloba ki, riglis mier siZvelis<br />
Rirebulebis Semcvelad kvalificirebuli,<br />
istoriulobis axal koncefcias<br />
da Rirebulebebs garkveul kulturasTan<br />
mimarTebiT asaxavs. amgvarad,<br />
kultu rul obieqtebTan dakavSirebuli<br />
Tanamedrove Rirebulebani ar SeiZleba<br />
mTlian ierarqiad warmovidginoT,<br />
rogorc es `Tanamedroves-wina~ sazoga-<br />
364<br />
doebaSi iyo, sadac SemoqmedebiTi moRvaweoba<br />
miiCneoda idealur an universalur<br />
modelebs miemarTeboda, romelic<br />
adamianis saqmianobas da SemoqmedebiT<br />
produqtiulobas warmarTavs.<br />
10.1 memkvidreobis da <strong>konservaciis</strong><br />
Tanamedrove aspeqtebi<br />
10.1.1 universaluri Rirebuleba<br />
Tanamedrove viTarebaSi saWiroa davufiqrdeT<br />
im cvlilebas, rac `universaluris~<br />
sazrisma ganicada. tradiciulad<br />
universaluri gulisx mobs<br />
`RvTaebriv~ nimuSebs an ideebs, rasac<br />
unda mibaZon (mimesis) SeZle bis dagvarad<br />
mas misamsgavseblad da romlis zemoqmedebis<br />
areSi martoo den adamianis<br />
naxelavi ki ara, aramed buneba, Tavad<br />
adamianic da sazoga doebacaa. RirebulebaTa<br />
TandaTanobiTi cvlilebis kvalad,<br />
romantizmis xanasa da mas Semdeg,<br />
universalur-sayovelTao modelebis<br />
sakiTxs yavli gauvida. miuxedavad amisa,<br />
univer saluri Rirebulebis Taobaze<br />
xmas dRe van del sazogadoebaSic aRimaRleben<br />
xolme; mas emyareba saerTaSoriso<br />
TanamSromloba da igia unEsCo-s<br />
msoflio memkvidreobis konvenciis safuZ<br />
veli. Tana med rove sazogadoebam,<br />
romelmac memkvidreobiTi obieqtebis<br />
specifikuroba kulturul da fizi-
kur konteqstTan maTi mimarTebiT, av-<br />
Ten turobis arsi ki misi SemoqmedebiTi<br />
mravalferovnebiT gaacnobiera, universa<br />
luri Rirebulebis problemac sxva<br />
kuTxiT warmoaCina. nicSes, haidege ris<br />
da brandis ganmartebebis Tanaxmad, universaloba<br />
imaSi unda veZioT, rac konkretuli<br />
kulturebis WeSmarit (avTentur)<br />
gamovlinebebs aqvs sa er To. mar-<br />
Tlac, aseTi saerTo faqtorebi TviT<br />
SemoqmedebiT procesSi Se iZleba aRmovaCinoT,<br />
romlis Sedegic qmnili ram,<br />
xelovnebis nimuSia.<br />
Sesabamisad, kulturuli memkvidreobis<br />
universaluri mniSvnelovne bis<br />
Tanamedrove sazrisi is ki ar aris, rom<br />
yvela naqmni ama Tu im idea lis an modelis<br />
msgavsia, aramed koncefcia, rom<br />
yoveli maTgani konkre tuli Semoqmedis<br />
an adamianTa erTobis SemoqmedebiTi<br />
da unikaluri gamo v linebaa da, amave<br />
dros, Sesabamis kulturul konteq stsac<br />
asaxavs. kul turuli memkvidreobis<br />
obieqts universaluri Rirebuleba<br />
aqvso, TavisTa vad ar niSnavs, rom igi<br />
`saukeTesoa~; es ufro imas gulisxmobs,<br />
rom igi atarebs garkveul SemoqmedebiT<br />
Tvisebebs, aqvs `WeSmaritebis~ Tviseba,<br />
aris unikaluri da avTenturi, rogorc<br />
kacobriobis saerTo, universalu ri memkvidreobis<br />
Semadgeneli nawili. amgvar<br />
konteqstSi SesaZlebelia ga mov yoT msgavsi<br />
maxasiaTeblebis mqone nawarmoebTa<br />
jgufebi an saxeoba ni, saidanac SeiZleba<br />
gadairCes yvelaze tipiuri an gamorCeuli<br />
nimuSebi. arsobrivad, universaluri<br />
Rirebuleba gulisxmobs, rom calkeuli<br />
nawa r moebi unda ganixilebodes ara mxolod<br />
misi individualuri Rirsebebis<br />
TvalsazrisiT, aramed aseve mudam<br />
rogorc kacobriobis saerTo memkvidreobis<br />
nimuSi. am konteqstSi romelime<br />
calkeuli kulturis memkvidreo ba misi<br />
gansakuTrebulobiT SeiZleba daxasiaTdes.<br />
10.1.2 avTenturoba<br />
definiciebi da tendenciebi 365<br />
avTenturobis Sesaxeb naras dokumentSi<br />
(1994 w.) gacxadebulia, rom Cveni unari<br />
gavigoT memkvidreobismieri Rirebulebani<br />
damokidebulia im doneze, ra<br />
donezec Sesatyvisi sainformacio wyaroebi<br />
SeiZleba sarwmu nod da marTlad,<br />
Sesabamisad ki, avTenturad miviCnioT.<br />
Sua saukuneebSi avTenturoba teqstebis<br />
samarTlebriv avTentizaciasTan iyo<br />
dakavSirebu li; Tanda Tan es obieqtTa,<br />
mag., wmindanTa reliqviebis avTentizaciazec<br />
gavrcelda. sityva `avTenturi~<br />
ukavSirdeba berZnul authentikòs (autòs, me<br />
TviTon, igive) da laTinur auctor (Semqmneli,<br />
avtoriteti) da Sesabamisad, originalurs,<br />
aslis sapirispirod, namdvils,<br />
daCemebulis sapiris pirod da utyuars,<br />
yalbis sapirispirod. `avTenturis~ Sedareba<br />
`identurTan,~ igivea rac specifikuris<br />
Se da reba zogadTan. iyo avTenturi<br />
niSnavs, imoq medo damoukideblad,<br />
gqon des avtoriteti, iyo originaluri,<br />
unikaluri, gulwrfeli, marTali da<br />
utyuari. iyo `identuri~ gulisxmobs iyo<br />
gar kveuli saxeobis tipiuri warmomadgeneli,<br />
imave damaxasiaTebeli niSnebiT,<br />
mag., identuri reproduqcia, piri, asli,<br />
rekonstruqcia. SemoqmedebiT pro cessa<br />
da drosTan kavSirSi, xelovnebis nawarmoebis<br />
avTenturoba aris SemoqmedebiTi<br />
procesis, namuSevris fizikuri realizaciis<br />
da gav li li istoriuli drois<br />
masze zemoqmedebis utyuarobis sazomi.<br />
306<br />
es ganmarteba miesadageba mxatvrul<br />
Tu SemoqmedebiT maxasiaTeb lebs da<br />
saWiroebs gansjas, romelic xelovnebis<br />
nawarmo e bis arsis da sa erTo konteqst-<br />
Tan misi kavSiris kritikul Sesafebas<br />
efuZneba. igi mis utyuarobasa da WeS-<br />
306 gansazRvreba iCCrom-is sapatio direqtorTan,<br />
profesor pol filipos Tan er-<br />
Tadaa SemuSavebuli (ix. Jokilehto, 1995,<br />
1995a).
366 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 10.1 markus avreliusis brinjaos antikuri qandakeba kapitoliumis borcvze XVI s.-Si<br />
aitanes. haeris dabinZurebiT gamowveuli dazianebis gamo, 1997 w.-s igi as liT Secvales, xolo<br />
aRdgenili originali kapitoliumis muzeumSi moaTavses
maritobas gamokveTs. am TvalsazrisiT<br />
SeiZleba ar sebobdes mxolod erTi<br />
originali. valter benYaminma (1892-1940<br />
ww.) aR niSna, rom Tanamedroves-winare xanaSi<br />
fasi sakulto Rirebulebas hqonda,<br />
xolo xelovnebis Rirebuleba koleqcionirebisa<br />
da gamofenebis gamarT vis<br />
dawyebasTan Tanadroulad warmoiSva.<br />
xelovnebis nawarmoebebis kopi reba<br />
yovelTvis iyo SesaZlebeli, magram,<br />
amave dros, avTenturobis kon cef ciis<br />
winapiro ba originalis arsebobaa _<br />
avTenturobis kopireba ki Se uZlebeli<br />
iyo. imdenad, ramdenadac istoriuli<br />
danabarebi avTenturo bas emyareba, Tu<br />
replicirebis Sedegad fasi ekargeba<br />
droSi gangrZobad myofobas safrTxe-<br />
Si swored originaluri naqmnis avTenturoba,<br />
misi `aura~ aris Cavardnili<br />
(Benjamin, 1979:223). benYaminma yuradReba<br />
meqanikuri kopirebis epoqaSi, fotografirebisas<br />
da filmebis gadaRebisas,<br />
origina lis da aslis sazriszec gaamaxvila.<br />
man aRniSna, rom reproduqciis<br />
teqnologia `swyvets reproducirebul<br />
obieqts tradiciis sauflos. mra vali<br />
reproduqciis damzadebisas, aslTa simravle<br />
unikalur myofobas Ca e na cvleba.<br />
da Tuki mnaxvelsa Tu msmenels, mis ker-<br />
Zo garemoebebSi repro duqcia Seegebeba,<br />
is reproducirebul obieqts SesZens aqtivobas~<br />
(Benja min, 1979:223).<br />
avTenturobisa da aslis dilema<br />
problemad konser vaciis moZraobis dawyebisas<br />
ganixileboda. fuZemdebelia igi<br />
veneciis qartiisTvis, rome lic mouwodebda<br />
momavali TaobebisTvis gadagve ca<br />
memkvidreobiT miRebuli kulturuli<br />
faseulobani `misi avTenturobis sruli<br />
sisavsiT~ (Venice Charter, winasityvaoba).<br />
haeris dabinZurebisa da gamoqarvis<br />
gaZlie re biT warmoqmnili saSiSroebis<br />
Sedegad, mas aqeT sul ufro miRebuli<br />
gax da originalebis aslebiT Secvla,<br />
rac originalebis WerqveS ganTav sebis<br />
SesaZleblobas iZleva. am sakiTxma xan-<br />
definiciebi da tendenciebi 367<br />
grZlivi kamaTi gamoiwvia mso f lio memkvidreobis<br />
RirsSesaniSnav adgilebTan<br />
da xelovnebis iseT mniSvnelovan nawarmoebebTan<br />
dakavSirebiT, rogoricaa<br />
aTenis akropoli sis qandakebebi, cxenis<br />
qandakebebi veneciis san markos Sesasvlelis<br />
Tav ze (1994 w.) da markus avreliusis<br />
qandakeba romis kapitoliumis<br />
borcvze (1997 w.). kidev erTi sakiTxia<br />
aqsumis stela; italiasa da eTiopias So-<br />
ris ormxrivi SeTanxmeba iTvaliswinebs<br />
romidan Tavdapirvel adgilze, aqsum Si,<br />
mis gadatanas. stelis rogorc cirkus<br />
maqsimusis bolos mdgomis mxatvrulma<br />
da kulturulma miniSnebam warmoiSva<br />
idea, rom urbanuli da kulturuli<br />
`lakunis~ Sesavsebad erTi SesaZlo gza-<br />
Tagani misi aslis damzadebacaa.<br />
1970-ian da 1980-ian wlebSi mecnierebis<br />
ganviTarebam avTenturobis<br />
sakiTxi TandaTan CrdilSi moaqcia; es<br />
problema xelaxla mxolod vene ciis<br />
qartiis ocdaaTi wlisTavis moaxlovebasTan<br />
dakavSirebiT wamoiWra. ganzraxuli<br />
iyo memkvidreobis koncefciebis<br />
sazrisis ufro farTo, saer Ta Soriso<br />
konteqstSi, kerZod ki, dasav luri samyarosa<br />
da tradiciuli sa zogadoebebis<br />
makavSireblebis naTelyofa. amis kvalad,<br />
avTenturobis Sesaxeb naras dokumentSi<br />
gamaxvilebulia wyaroebis sandoo bisa<br />
da utyuarobis problema da, amasTanave,<br />
kulturuli mravalferov neba, rogorc<br />
avTenturobis gansazRvris safuZveli:<br />
`kulturuli memkvid reo bis mravalferovneba<br />
drosa da sivrceSi arsebobs da<br />
sxva kulture bis da maT rwmena-warmodgenaTa<br />
sistemis yvela aspeqtis mimarT<br />
pativis cemas moiTxovs~ (Nara Document,<br />
parag. 6). es miTiTeba gakeTda, radgan gansa<br />
kuTrebiT sazrunavi gaxda is arealebi,<br />
sadac ganagrZobs arsebobas tra diciuli<br />
kulturebi, romelTa kulturuli arsi<br />
SeiZleba industria li ze bu li dasavle-<br />
Tis zegavleniT daikargos.<br />
XX saukunis bolos avTentur-
368 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
obis problema kulturuli identobis<br />
koncefciasTan mWidro kavSirSi,<br />
multi-kulturul samosaxloebSi gaxda<br />
mniSvnelovani. Tu tradiciu lad urbanuli<br />
garemo ganmacxovelebeli Semo<br />
q medebiTi azrovnebisa da komunikaciaTa<br />
mniSvnelovan wyaros warmoadgen<br />
da, demografiulma afeTqebam did<br />
metropoliebSi sawinaaRmdego Sede gi<br />
gamoiRo. kanadelma filosofosma Carlz<br />
Teilorma Tanamed ro ve sazo gadoebis<br />
sazrunavad gazviadebuli individualizmi,<br />
tradiciul faseu lo bebze gulis<br />
ayra da maT nacvlad warmadobisadmi<br />
miswrafeba, meqa nizebul garemoSi ar-<br />
Cevanis masobrivi warmoebis sasikeTod<br />
SezRudva gan sazRvra (taylor, 1991). adamianebis<br />
aseTma gaucxovebam maTi tradiciuli<br />
Rirebulebebisgan SemoqmedebiTi<br />
unaris mniSvnelovani daqveiTeba<br />
gamoiw via da sazogadoebis danawevreba<br />
da socialuri konfliqtebi moitana. da<br />
mainc, ganaTlebis da sensibilizaciis<br />
gziT SesaZebelia moxdes Semoq medebi Ti<br />
kavSirebis aRdgena da socialuri simrTelis<br />
gaumjobeseba. am proces Si mniSvnelovani<br />
wvlilis Setana kulturul<br />
obieqtebs SeuZlia, ro gorc koleqtiuri<br />
mexsierebis da kulturuli identobis<br />
aRdginebis fi zi kur mosaWids.<br />
Tumca, aqve unda iTqvas, rom procesi<br />
Zalze faqizia da SeiZleba calkeuli<br />
jgufebis politikuri dominireba, an<br />
nacionalis tu ri grZnobebis gamwvaveba<br />
moitanos. da marTlac, 1990-iani wlebis<br />
dasa w yisis SeiaraRebul konfliqtebSi<br />
mtris kulturuli identobis gasanadgu<br />
reblad, samizne kulturuli memkvidreoba<br />
xdeboda xolme.<br />
unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi RirsSesaniSnavi adgile bis nominirebisisas,<br />
avTenturobis kriteriumi<br />
Sesabamisi avtoriseul Zeglis mxatvrul<br />
gadawyvetas, masalas, xelo bas<br />
da garemos mieyeneba (Operational Guidelines,<br />
1996). es yovelive Zeglis esTe-<br />
tikur da istoriul aspeq tebs faravs,<br />
aseve mis fizikur, socialur da istoriul<br />
kon teqstsac, misi gamoyeneba-daniSnulebiTurT.<br />
maxasiaTeblebis aseTi<br />
simra v le tovebs Tavisufal si vrces<br />
gansxvavebuli interpretaciisa da TviT<br />
gaugebrobisTvisac ki. av Tenturobis<br />
sakiTxi wamoiWra, magaliTad, sidneis<br />
operis SenobasTan da kav SirebiT,<br />
romelic pir ve lad Yorn ut conma<br />
daaproeqta, xolo sxva ar qiteqtorebma<br />
daasrules. interieris `aRd ge nis~ SesaZleboba<br />
utconis Ca na fiqris Sesabamisad,<br />
mTeli Semoqme de biTi procesis<br />
istoriulobidan ga momdinare, SeiZleba<br />
saTuoc gaxdes. amave dros, operis Senobis<br />
mxatvru li mniSvneloba sidneis<br />
navsadguris zRvis peizaJis mTlian kulturul-istoriul<br />
konteqstSia dasanaxi<br />
da is aris kidec misi proeq tis STagonebis<br />
ZiriTadi wyaro (sydney, 1996).<br />
avTenturobis ufro SezRudul interpretacias<br />
iZleva konserva ciis fine-<br />
Tis uwyebebi: `avTenturoba yvelaze<br />
kargad SeigrZnoba ro gorc at mos fero,<br />
nagebobis imTaviTve Tanmdevi, Senobis<br />
garkveuli ucv leli maxa sia Tebeli~ (mattinen,<br />
1997:20). pirdapiri azriT, es debuleba<br />
imas gulisx mobs, rom `avTenturi~<br />
igivea, rac `identuri~ (an `Sesabamisi~),<br />
xazs usvams Tavdapirveli nagebobis dadasturebul<br />
faqtobriobas, ugulebel yofs<br />
drois zegavlenas da nakleb mniSvnelobas<br />
aniWebs Semd gomi perio dis cvlilebebs<br />
da danamatebs. 307 sinamdvileSi, avTentur-<br />
307 finuri dokumenti aRiarebs istoriuli<br />
fenebis mniSvnelobas da resta v racias kidev<br />
erT aseT fenad miiC nevs. daculi adgili<br />
SeiZleba gark veul dros, regions an mis<br />
momxmarebels gvixasiaTebdes; mas SeiZleba<br />
hqo n des specifikuri arqiteqturul-istoriuli<br />
Rirebuleba, an istoriu li Rirebuleba,<br />
rasac masTan asocirebuli movlenebi<br />
Seapirobebs. gansa kuTrebiT sayuradReboa<br />
nagebobis masalis, teqnologiis da Sesrulebis<br />
ostatobis `avTenturoba~ (mattinen,<br />
1997:18ff).
obis gan sazRvreba memkvidreobis obieqtis<br />
istoriulobas unda ukavSirdebodes;<br />
mxolod maSin iZens igi WeSmarit mniSvnelobas<br />
Tanamedrove konser vaciisTvis.<br />
is to riuli nagebobis an obieqtis avTenturobis<br />
dadgenis procesi SeiZleba<br />
saZnelo saqmec gamodges. iolad amosacnobi<br />
xelovne bis nawarmoebis Sem TxvevaSi,<br />
ufro advilad dadgindeba aris Tu ara<br />
igi avTenturi da namd vili, vidre maSin,<br />
rodesac saqme rTul Senobebs exeba. maTi<br />
namdvilobis gansazRvra sxvadasxva periodTan<br />
anda mTlian istori u lobasTan<br />
mimar TebiT unda gaiSalos.<br />
10.1.3 simrTele<br />
zogadi gansazRvrebiT `simrTele~<br />
daunawevrebel an dauzinebel mdgomareobas,<br />
masalis sisavses da sisrules gulisxmobs.<br />
es asaxulia `ve neciis qartiis~<br />
me-8 paragrafSi, romelic gvirCevs,<br />
rom `qandakebis, mo xatulobis an dekoris<br />
elementebi, romelnic Zeglis<br />
ganuyofel na wils Seadgens, SeiZleba<br />
moxsnili iyos mxolod im SemTxvevaSi,<br />
Tu es ma Ti SenarCunebis erTaderTi sa-<br />
Sualebaa.~ miuxedavad amisa, ameri kis<br />
Seer Te bul StatebSi igi aseve gamoiyeneba<br />
memkvidreobis obieqtis mniSvnelovne<br />
bis kvalifikaciis mizniT, simrTelis<br />
aRiarebuli Svidi aspeqtiT: adgi lmdebareoba,<br />
avtoriseuli mxatvruli<br />
gadawyveta, garemo, masalebi, xeloba,<br />
grZnobebi da asociaciebi. 308 bunebrivi<br />
memkvidreo bis msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi nominirebisas, mowmdeba aseTi<br />
RirsSesaniSnavi ad gi lebis simrTe le<br />
sxva da sxva cnebasTan mimarTebiT, ro goricaa<br />
struqtu ruli simrTele ekosiste<br />
mis SigniT, funqciuri simrTele da<br />
vizualuri simrTele. 309 Tuki kul tu-<br />
308 amerikis erovnuli reestris gansazRvrebebi.<br />
309 unEsCo-s angariSi, whC-96/ConF.201/inF.8.<br />
definiciebi da tendenciebi 369<br />
ruli memkvidreoba misi avTenturobis<br />
Tvalsazri siT mowmde ba, simrTe lis<br />
sakiTxi, gansakuTrebiT, istoriul qalaqebsa<br />
da kulturul land Saf teb Tan<br />
dakavSirebiT ganixileba.<br />
simrTelis koncefciis Sinagani<br />
prob lemuroba `masalis mTlianoba s-<br />
Tan~ misi mimar Tebaa, ramac SeiZleba<br />
Za la Sematos reintegra ciis, sti li sturi<br />
restavraciis, an rekonstruqciis<br />
tendencias. miuxedavad amisa, am koncefcias<br />
memkvidreobis RirsSesaniSnav<br />
adgilebs Tu mivuyenebT, igi SeiZleba<br />
gamoviyenoT rogorc xerxi im elementebis<br />
identi fikaciisTvis, rac erT `organul~<br />
mTlianobas Seadgens, rogorc<br />
mag., istoriuli dasa x lebis qsovilis<br />
da infrastruqturis Seqmnili rTuli<br />
mTlianoba da am elementebis mTeli SigniT<br />
da garemosTan urTierTkavSiri. igi<br />
SeiZleba gansakuTrebiT mniSvnelovani<br />
aseTi arealebis <strong>konservaciis</strong> gegmis<br />
Semu Sa ve bisa da marTvisTvis iyos; aseve<br />
mas SeuZlia dagvexmaros, ganvsazRv roT<br />
calkeuli istoriuli Senobebis mniSvnelovneba<br />
erTian konteqstSi da mcire<br />
elementebsac ki movuZebnoT gamarTleba,<br />
radgan isini mxolod mTlianobas-<br />
Tan mimarTebiT iZens mniSvnelobas.<br />
10.1.4 Tanamedrove mecniereba da<br />
teqnologia<br />
ganmanaTleblobis xanidan moyolebuli,<br />
mecnierebam 310 adamianis saqmi a nobaSi gansakuTrebuli<br />
adgili daikava. imis gaT-<br />
310 viwro gagebiT, `zusti mecniereba~ SeiZleba<br />
ganisazRvros, rogorc: `kvle vis sfero,<br />
romelic exeba an warmoCenili WeSmaritebis<br />
urTierTSe kavSire bul erTianobas, an<br />
sistematurad klasificirebulsa da zogad<br />
ka no nebs daqvemdebarebiT met-naklebad<br />
ganzogadebul dadasturebul faq tebs, romelsac<br />
moepoveba Tavis SigniT axali WeSmaritebis<br />
mignebis sa n do me To debi~ (Oxford<br />
English Dictionary, 2 nd ed.).
370 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
valiswinebiT, rom zus ti mecnierebebi,<br />
upiratesad maTematikasTanaa kavSirSi,<br />
isini codnis SeZe nis yvelaze zedmiwevniT<br />
da obieqtur gzad iqna miCneuli.<br />
memkvidreobisa da misi <strong>konservaciis</strong><br />
mimarT Tanamedrove interesi yovelTvis<br />
mWidro kav SirSi iyo mecnierebasTan da<br />
mecnierul midgomasTan. XVIII saukuneSi,<br />
la viT damarxuli qalaqebis _ herkulanumis<br />
da pompeis _ aRmoCena arqeologiuri<br />
kvlevis ganviTarebasa da ucnobis<br />
SeswavlasTan iyo dakavSirebu li. am aRmoCenebma<br />
napovni masalis _ nivTebisa<br />
da kedlis mxatvrobis _ ko n servaciis<br />
meTodebis ganviTareba gaacxovla; papirusis<br />
gragnilebis aR moCenam maTi gaxsnisa<br />
da amokiTxvis survili gaaRviva;<br />
antikurma warwe rebma, Tundac ieroglifebma,<br />
xeli Seuwyo maTi gaSifvris<br />
meTodebis Zie bas STabera suli. XIX saukuneSi,<br />
mecnieruli codnis matebasTan<br />
erTad izr deboda survili, gamoecadaT<br />
kedlis mxatvrobis, qvis da arqiteqturu<br />
li zedapirebis <strong>konservaciis</strong> meTodebi;<br />
kamaTi gamoiwvia istoriuli nagebobebis<br />
gawmendis da konsolidaciis<br />
sakiTxma. pozi ti vizmis periodSi arqeologia<br />
da restavracia zust mecnierebaTa<br />
Soris moeqca da, magali Tad, lasYu<br />
da viole-le-dYuki amayobd nen imiT,<br />
maTi kvleva-Zieba da mu Saoba zusti mecnierebis<br />
rigisa rom iyo.<br />
XX saukuneSi, konservaciaSi Tanamedrove<br />
mecnieruli meTodebis da teqnologiebis<br />
ganviTareba da potenciuri<br />
gamoyeneba konservatorTa So ris srulad<br />
iqna aRiarebuli. 1931 wlis aTenis dadgenilebani<br />
urCevda: `yve la xelT arsebuli<br />
Tanamedrove teqnologiis, kerZod<br />
ki rkinabetonis go nivrul gamoyeneba~-s<br />
(parag. 4). 1932 wels jovanYonis mier<br />
italiisTvis Ca moyalibe bu li normebi<br />
gvTavazobda: `kvlevis Sedegebi unda<br />
gamoyenebu li iyos daSavebuli Senobis<br />
sakonservaciod rTuli, detalizebuli<br />
sa mu Saoebis Sesrulebisas, saxeldaxelo<br />
empiriuli gadawyvetilebebi gver d ze<br />
unda ga davdoT da upiratesoba mkacr<br />
mecnierul midgomas mivaniWoT~ (parag.<br />
9). veneciis qartia acxadebs: `Zeglebis<br />
konservaciam da restavra ciam unda mimarTos<br />
yvela mecnierebas da teqnologias,<br />
romelTac SeuZ lia Tavisi wvlili<br />
Seitanos arqiteqturuli memkvidreobis<br />
Seswavlasa da dacvaSi~ (parag. 2). sainteresoa<br />
gavixsenoT, rom jovanYonis<br />
mier war modgenil midgomaTa italiur<br />
klasifikacias ewoda `mecnieruli<br />
restav ra cia~, saxelwodeba, romelic<br />
<strong>konservaciis</strong> mravali specialistis mier<br />
ma Ti muSaobis aRsawerad ufro gvianac<br />
ki gamoiyeneboda.<br />
mecnierebis sxvadasxva dargis sakonservacio<br />
samuSaoebis safuZv lad<br />
gamoyeneba pirvelad muzeumebTan arsebul<br />
laboratorieb Si dainer ga. pirveli<br />
aseTi laboratoria berlinis saxelmwifo<br />
muzeumTan (staatliche museen) 1888<br />
wels daarsda. 1919 wels mas mohyva<br />
laboratoriebi britane Tis muzeumSi,<br />
1925 wels qairoSi, luvrSi, harvardSi<br />
da sxvebic, metadre 1930-iani wlebidan<br />
moyolebuli. laboratoriebs sxvadasxva<br />
specialize cia hqonda, mag., kedlis mxatvroba,<br />
keramika, liToni da qaRaldi.<br />
romis, nYu delis da tokios laboratoriebi<br />
1938 wlidan arsebobs (Philippot,<br />
1963:352). mniSvnelovani winsvla <strong>konservaciis</strong><br />
kvlevas gansakuTrebiT 1970-ian<br />
da 1980-ian wlebSi daetyo, rodesac sxvadasxva<br />
qveynis mecnierTa da eqspertTa<br />
Soris, kvlevis meTodebis da Sedegebis<br />
Sedarebis mizniT, kav Si rebi damyarda.<br />
qvedargebad gamoiyo arqeologiur monapovarTa,<br />
koleq ci e bis, sxvadasxva arqiteqturuli<br />
masalis (mag., qvis, xisa da<br />
liTonis), aseve arqiteqturuli zedapirebis,<br />
kedlis mxatvrobis da mozaikis<br />
kon ser vacia.<br />
Tanamedrove teqnologiis upiratesobaTagania<br />
konkretuli Senobebi sa da<br />
masalebis `qcevisa~ da pirobebis Sesax-
eb, maTi kon servaciisTvis sa Wiro zusti<br />
cnobebis miRebis mxriv meti Sedegianobaa.<br />
SesaZlebelia iseTi meTodebis<br />
da produq ciis Seqmna, rac konsolidaciis,<br />
Senax vis, zogjer ki seriozulad<br />
dazia nebuli artefaqtebis da Senobebis<br />
`ga n kur nebis~ saSualebas iZleva. Tanamed<br />
rove mecniereba da teqnologia<br />
fasdau debeli iaraRi gaxda <strong>konservaciis</strong><br />
specialistTa xelSi, romelTac<br />
in ter disciplinaruli TanamSromlobis<br />
safuZvelze muSaoba moeTxovebaT.<br />
unda aRiniSnos, rom ramdenadme<br />
saeWvo Sedegs vi RebT maSin, ro desac<br />
Tanamedrove teqnologiebisTvis upiratesobis<br />
miniWeba portlendis cementis<br />
an sinTeturi masalebis xSir SemTxvevaSi<br />
uzomo gamoyenebaSi ga moixateba.<br />
garkveul zomaze, <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />
filosofiis wya lobiT naklebad<br />
surT sakonservacio samuSaos nawilad<br />
tradiciuli samSeneblo meTodebis mo-<br />
Svelieba _ gamonaklisi is qveynebia, sadac<br />
amg vari meTodebi kvlavac yoveldRiurad<br />
moixmareba. aqedan gamomdinare,<br />
istoriuli nagebobebi sarestavra-<br />
definiciebi da tendenciebi 371<br />
sur. 10.2 eraklea minoas<br />
antikuri xanis Teatri<br />
siciliaze 1960-ian ww.-<br />
Si iqna aR d genili; aq<br />
`mecnierulad~ dagegmili<br />
damcavi RonisZiebad<br />
gamWvirvale plastmasis<br />
safari gamoiyenes.<br />
Tumca, plastmasis qveS<br />
Seqmnilma mikroklimatma<br />
se riozuli safrTxe Seuqmna<br />
Tavdapirveli qvis masalis<br />
daculobas. 1996 w.-s specialistebma<br />
gadawyvites<br />
plastmasis safari<br />
moeSorebinaT da dacvis<br />
ufro Sesa fe risi forma<br />
SeemuSavebinaT<br />
cio samuSa oe bis Sedegad xSirad Taname<br />
d rove konstruqciul sistemebad<br />
ga daiqceva xolme. Tumca, maT, iqneb, es -<br />
Tetikuri mxare SeinarCunes, maTi Tavdapirveli<br />
avTenturobis nawili SeiZleba<br />
daikargos.<br />
kiTxvas, aris Tu ara konservacia<br />
mecniereba, pasuxi 1938 wels ar ganma<br />
gasca, rodesac aRiara sxvadasxva teqnikur<br />
da humanitarul unar-CvevaTa<br />
aucilebloba <strong>konservaciis</strong>a da restavraciisTvis<br />
da xelovnebis na warmoebebis<br />
dafasebisas kritikuli midgoma wamoswia<br />
win. aqedan daskv na, rom mecnierebis<br />
sxvadasxva dargi `iaraRad~ unda gamoiyenebodes<br />
kon ser vaciis gansxvavebuli<br />
amocanebis moTxovnebaTamebr. Tavad<br />
konservacia ar unda miviCnioT zust<br />
mecnierebad; igi _ rogorc brandi<br />
gvarwmunebs (ix. Tavi 8) _ e.w. `Tavisufal<br />
xelovnebaTa~ (e.i. humanitaruli<br />
mecnierebis – mTarg.) sagangebo Tanamedrove<br />
disciplinaa. man aseve dabejiTebiT<br />
aR niSna, rom xelovnebis nawarmoebi<br />
Tavis Tavad araa gzavnili, Sesabamisad,<br />
igi ki ar gvamcnobs, warmogvidgens
372 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
(Brandi, 1966:31). amave dros, igi arc<br />
mxolod fizikuri fenomenia, misi masaliT<br />
warmodgenili; is adamianTa cnobierebaSi<br />
myofobs, rogorc riglma<br />
ganWvrita, romelic xelovnebis Rirebulebas<br />
Tanamed rove Rirebulebad moixseniebda.<br />
Cven Se gviZlia moviSvelioT<br />
brandi, romelic xelovnebis nawarmoebs<br />
gansazRv ravs, rogorc `fenomens, romelic<br />
ar aris fenomeni~ (fenomeno-chefenomeno-non-è,<br />
Brandi, 1966:16); anu, miuxedavad<br />
imisa, rom xelovnebis nawarmoebi<br />
ma terialurad arsebobs, e.i. fenomenia,<br />
misi ZiriTadi koncefcia adamianTa gonebaSi<br />
rCeba, romelic fizikuri fenomeni<br />
ar aris. rodesac kritiku lad mivudgebiT<br />
xelovnebis arsebul nawarmoebs,<br />
mnaxveli pirvelad xedavs materialur<br />
fenomens da mxolod Semdeg igi aRiqvavs<br />
nawarmoebis arafizikur koncepcias, mis<br />
`samyaros~, misive `niadagis~ saSualebiT,<br />
rogorc ityoda haidegeri. zusti<br />
mecnierebis valia, dagvexmaros, gavaanalizoT<br />
amgvari nawarmoebis utyuari,<br />
istoriuli masala da amiT Seewios kritikoss,<br />
romelmac adamianis cnobierebaSi<br />
myofi mxatvruli koncefcia unda<br />
Seicnos.<br />
es Tvalsazrisi SeiZleba Sevu-<br />
TanadoT zusti mecnierebis adgilis<br />
gansa zRv ras <strong>istoria</strong>sTan mimarTebiT,<br />
rogorc es naCvenebi aqvs Tomas kuns Tavis<br />
1962 wels pirvelad gamoqveynebul<br />
“mecnieruli revolYucie bis struqturaSi”<br />
(Kuhn, 1970). Tavad es wigni<br />
mcire revolYucia gaxda da sulac ar<br />
iyo erTsulovnad mowonebuli. kuni<br />
aRniSnavda, rom yovel jerze, rodesac<br />
xdeboda mecnierebis radikaluri winsvla,<br />
es moiTxovda sazogadoebisgan manmade<br />
miRebuli mecnieruli Teoriebis<br />
uaryofas da, aqedan gamomdinare, sakvlevi<br />
mecnieruli problemebis saxecvlilebasac.<br />
tipiur magaliTs warmoadgenda<br />
Jangbadis aRmoCena, ramac bunebis<br />
da masa laTa Taviseburebebis sruliad<br />
axleburi xedva gamoiwvia. kuni SeniSnavda,<br />
rom axali Teoria Tavis TavSive gulisxmobda<br />
winandeli mecnieruli saqmianobis<br />
warmmarTveli wesebis Secvlas,<br />
es ki adre gaweuli Sromis di di nawilis<br />
interpretaciaze aisaxa. `misi aTviseba<br />
saWiroebs wina Teo riis rekonstruqcias<br />
da wina faqtis gadafasebas, rac<br />
arsobrivad revo lYuciur process warmoadgens,<br />
romelic iSviaTad xorcieldeba<br />
erTi adamianis mier da arasodes<br />
erT wuTSi~ (Kuhn, 1970:7).<br />
myar samecniero amocanebsa an WeSmaritebebis<br />
Se sa Z leblobaze msje lobisas,<br />
kuni askvnida, rom mecnieruli<br />
kvlevis mTliani procesi SeiZ leba mimdinareobdes<br />
`dasaxuli miznis, mudmivad<br />
dafiqsirebuli mecnie ru li WeSmaritebis<br />
sikeTis gareSe, risi saukeTeso<br />
magaliTi mecnieruli codnis ganviTarebis<br />
yoveli safexuria~ (Kuhn, 1970:172f).<br />
<strong>konservaciis</strong> da restavraciis TavianT<br />
Teoriebis gansazRvrisas, orives,<br />
riglsac da bra n disac kargad esmodaT,<br />
raoden mniSvnelovania Tanamedrove<br />
restavra ciis adamianuri da kulturuli<br />
aspeqtebis gamokveTa, teqnologiis<br />
da mecnie re bis sapirispirod, romelnic<br />
SeiZleba saWiro daxmare saSualeba<br />
iyos da ara mizani. kunis debuleba mniSvnelovania<br />
imiT, rom igi aCvenebs, rom<br />
ara marto humanitaruli, aramed zusti<br />
mecnierebac RirebulebiT Sefase bazea<br />
damokidebuli da rom `mecniereba~ ar<br />
warmoadgens `absolutur WeSmaritebas,~<br />
rogorc bolo ori saukunis ganmavlobaSi<br />
fiqrobdnen. kunma dauaxlova<br />
erTmaneTs didixnis gaTiSuli humanitaruli<br />
da zusti mecnierebani. es gansakuTrebiT<br />
mniSvnelovania Tanamedrove<br />
konservacias Tan mimarTebiT, rac Tavisi<br />
arsiT damyarebulia Rirebule baTa<br />
gansazRv raze da TanxmobaSia debulebasTan,<br />
rom kulturuli mem kvid reobis<br />
kon ser vacia, ZiriTadad, kulturul<br />
problemas warmoadgens.
10.2 ganxorcielebuli zegavlena<br />
saerTo memkvidreobis mniSvnelovnebis<br />
gacnobiereba xangrZlivi ganviTarebis<br />
Sedegia da mravalgvari gansxvavebuli<br />
zegavlenis nayofic. es zegavlenebi<br />
oTx ZiriTad dasaxelebad SeiZleba dajgufdes,<br />
rogori caa:<br />
1. Zeglebi, rogorc memoriali<br />
2. stilisturi restavracia<br />
3. Tanamedrove konservacia<br />
4. tradiciis uwyvetoba<br />
Tumc am qronologiuri TanamimdevrobiT<br />
dalagebuli, oTxive es ze gavlena<br />
XVIII saukunis aqeT, praqtikulad erTdroulad<br />
warmoiqmna da Tanamedrove<br />
dacviTi politikis farTo samoqme do<br />
gegmis Semadgeneli na wili gaxda. CamoTvlili<br />
oTxi zegavlenidan yoveli gagebuli<br />
unda iyos, rogorc mosazrebaTa<br />
da strategiebis rTuli erToblioba,<br />
xolo praq tikuli saqmianoba ki SeiZleba<br />
ramdenime maTganis gaerTianebis Sedegi<br />
iyos. Semdgomi msjeloba TiToeuli<br />
kategoriis ZiriTadi maxasiaTeblis Sejamebis<br />
cda gaxlavT.<br />
10.2.1 Zeglebi, rogorc memoriali<br />
aRorZinebis xanaSi ZeglTa dacva<br />
pirvelad yuradRebas laTinur zedawerilebis<br />
mqone antikur Zeglebze<br />
amaxvilebda, radgan maT dokumen turi<br />
Rirebuleba hqonda; Semdgom aseTi dokumenturi<br />
Rirebuleba uwar we ro sagnebsa<br />
da nagebobebzec gaavr cel es,<br />
maT dokumenturobad ki maTi Semadgeneli<br />
masala CaiTvala. romSi `daculi<br />
Zeglebis pirveli sia~ war we raTa<br />
teqstebis gamoq vey ne biT Sedga. aseTi<br />
Zeglebis umTavres mniSvne lobad memoriuloba<br />
esaxebodaT, isini Seaxsenebda<br />
antikur xanas, romli s ganac swavla<br />
mouwevdaT kacobriobisa da Tanadroul<br />
definiciebi da tendenciebi 373<br />
saxviT xelovneba Ta sasikeTod. ufro<br />
metic, Zeglebi qristian mowameebTan<br />
da eklesiis is to riasTan poli tikurpatriotul<br />
kavSirSi da, aseve, `statusis<br />
simbolo dac~ (Tu Tanamedrove gamoTqmas<br />
moviSveliebT) aRiqmeboda. amave<br />
dros, warmoCnda Zveli skulpturuli<br />
da arqiteqturuli Zeglebis mxatvruli<br />
mniSvneloba da xelovnebis nawarmoebis<br />
esTetikuri simrTelis, misi `ideis~<br />
aRdgenis Sesabamisi tendencia _ isini<br />
sazogadoebis TavSeyris adgilebSi an<br />
sakuTari sacxovrebeli saxlebis mosar-<br />
Tavad iqneboda ga mo yenebuli.<br />
Zveli Zeglebis politikuri da mxatvruli<br />
mniSvnelobis dialeqti kas axleburi<br />
mniSvnelovneba XVIII saukunis istoriulma<br />
cnobierebam Sea Zenina Zegl-<br />
Ta dacvis strategiazec is batonobda.<br />
mogvianebiT gzavnilis wakiTxva da misi<br />
ganmar teba filologiis da lingvistikis<br />
sferosTan aso cirdeboda (boito).<br />
Tanamedrove saqmianobaSi aman imgvari<br />
gadawyveta moitana, rogoricaa Tundac<br />
titusis TaRis restavracia, sadac<br />
reinteg ri rebul iqna Zeglis mxatvruli<br />
erTianoba, raTa SesaZlebeli gamxdariyo<br />
Zeglis mxa tv ru li mTlianobis aRqma,<br />
Tan ki Tavdapirveli dokumentis istoriulobis<br />
xazgasasmelad, axali masala<br />
Zvelisgan mkveTrad ganir Ceoda.<br />
kvlav `memorialis~ farglebSi<br />
Zevs iseTi SemTxvevebi, rodesac Ta namedrove<br />
`mkurnalobis~ mizani Tavdapirveli<br />
gzavnilis SenarCuneba ki ara,<br />
aramed arsebuli Zeglis an nagebobis<br />
xe la xali gaazreba da axal po litikur,<br />
Tu patriotul RirebulebebTan misi<br />
dakavSirebaa. bevr SemT x vevaSi amgvar<br />
ganzraxvas calkeuli istoriuli nagebobebis<br />
erovnul Zeglebad gamocxadeba<br />
da erovnuli istoriis mniSvnelovani<br />
Jamis gansa xov nebad maTi restavracia<br />
asaxavs _ aseTebia uinzoris cixe-simagre,<br />
kYo l nis sakaTedro taZari, pYerfonis<br />
cixe-simagre. amas iqiT, erovnuli
374 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Zeg lis idea SeiZleba ganadgurebuli<br />
da axlad agebuli istoriuli nagebobis<br />
saxes ukavSirdebodes. amis Sedegia<br />
sruli rekonstruqcia iseTi Zeg le bisa,<br />
rogoricaa san markos kampanile veneciaSi<br />
da meore msoflio omis dros dangreuli<br />
araerTi RirsSesaniSnavi Zegli,<br />
maT Soris varSa vis centri, magram aseve<br />
hildeshaimis centri (1980-iani ww.) da<br />
drezdenis Frauenkirche (1990-iani ww.).<br />
amave rigisaa babilonis nangrevebi eray-<br />
Si, ro melnic ex-novo, ZiriTadad, 1980ian<br />
wlebSia aRdgenili.<br />
10.2.2 stilisturi restavracia<br />
kulturul konteqstSi RirebulebaTa<br />
axleburi fardobiToba, Crdi lo eTis<br />
qveynebSi Sua saukuneebis nagebobebis<br />
erovnuli memkvidreo bis Semadgenel<br />
nawilad identifikacia da romantizmis<br />
warmoSoba sawyi sebia sarestavracio moZraobisa,<br />
romelic XVIII saukunis bolos<br />
idgams fexs da Semdgom, gansakuTrebiT<br />
XIX saukunis meore naxevarSi, istoriz mis<br />
da ekleqtizmis Tanmdevad viTardeboda.<br />
Tu Tavdapirveli amocana `is toriis,<br />
sur. 10.3 fridrih fon<br />
gertneris mYunxenis<br />
satriumfo TaRi Siegestor,<br />
sadac erTi mxare<br />
datovebuli iyo fragmentis<br />
saxiT, warweriT axali<br />
mniSvnelobis Sesaxeb.<br />
mecnierebis da xelovnebis erovnuli<br />
Zeglebis dacva~ iyo (sa fran geTis<br />
revolYuciis dros), Semdgom politika<br />
TandaTanobiT dakar guli stilisturi<br />
erTianobis aRdgena xdeba. saamiso dasabuTeba<br />
inglis Si eklesiologTa religiur-moraluri<br />
motivebi iyo, germaniaSi<br />
_ erov nul-romantikuli Rirebulebebi<br />
da safrangeTSi _ racionalur-mecnierul<br />
midgoma. absoluturi mSvenierebis<br />
klasicisturi `idea~ axla sti lis cnebas,<br />
e.i. adamianismier koncefcias daukavSirda,<br />
magram isic kvlav obieqtisTvis<br />
garegnuli ram iyo, `stilisturi<br />
restavraciisas~ mosamarj vebeli idealuri<br />
sqema.<br />
sistematizirebuli saxiT stilisturi<br />
erTianobis restavracia XIX<br />
saukunis Sua xanebSi merimes da violele-dYukis<br />
mier ganisa zRvra. es mimdinareoba<br />
kidev ufro gaaZliera arqiteqtorTa<br />
pragmatulma da po zivisturma<br />
damokidebulebam, romelTaTvis upiratesi<br />
is to riuli nagebo bebis gamoyenebis<br />
aucilebloba iyo da ara maTi mxolod<br />
dokumentebis sa xiT SenarCu neba _ da<br />
gadawyvetilebis mimReb pirTa politi
kuri swraf va, romelTaTvis restavracia<br />
erovnuli prestiJis sakiTxi gaxda.<br />
centra luri evropis istorizmSi igi<br />
`gaerTgvarovnebidan~ `dawmendad~ iqca,<br />
ita lia Si _ “restauro storico”-d, xolo<br />
aSS-Si `periodul restavraciad~ (koloniu<br />
ri uilYamsburgi). <strong>istoria</strong>ze<br />
codnis matebam da turizmis, rogorc<br />
mniSvnelovani `mogebis momtanis~ aRmavlobam,<br />
xeli Seuwyo stilisturi<br />
restavraciis mTeli XX saukunis man-<br />
Zilze gagrZelebas, man gavlena msoflios<br />
TiTqmis yvela regionze iqonia<br />
da praqtikaSi kvlavacaa gabato nebuli.<br />
10.2.3 Tanamedrove konservacia<br />
XVIII saukunis meore naxevarSi aRmocenebuli<br />
axali istoriuli cnobiereba<br />
fuZemdebeli aRmoCnda istoriuli nagebobebis<br />
Sefase bisadmi axleburi midgomisTvis<br />
da Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />
dasawyisic moniSna. axalma istoriulobam<br />
stilisturi restavraciis mimarT<br />
mzardi kritiku lo biT da WeSmaritis da<br />
ori gi naluris, sxvadasxva fenis da istoriuli<br />
sa xecvlilebebis, aseve drois<br />
definiciebi da tendenciebi 375<br />
sur. 10.4 sofeli Sirakava<br />
iaponiaSi tradiciuli<br />
miwaTsargeblobis ga nuyofeli<br />
na wilia. movlisa<br />
da SekeTebisas saTanado<br />
masalebi gamoiyeneba.<br />
aseTi kulturu li<br />
memkvidreobis gadarCena<br />
miwaTsargeblobis<br />
marTebuli sistemis<br />
uwyvetobazea damokidebuli<br />
patinis SenarCunebis aucileblobis<br />
xaz gas miT gamoixata. amgvarad, `avTenturobam~<br />
axali sazrisi SeiZina, ro gorc<br />
kacobriobis `universaluri Rirebu lebis~<br />
gansaxierebam, ramac sa xe li gautexa<br />
yvelaze `marTal~ restavraciasac ki,<br />
romelic Zveli for me bis kopirebiT<br />
kmayofildeboda. Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />
principebi wi naswar-ganWvretili<br />
beloris da vinkel manis mier, kritikis<br />
gziT Tan daTanobiT <strong>konservaciis</strong><br />
pirvelma specia listebma _ qarterma,<br />
raskinma, morisma da boitom _ ganavi-<br />
Tares, xolo sabolood Tanamedrove<br />
sakon ser vacio Teoriad riglma, jovan-<br />
Yonim da brandim Camoayalibes.<br />
praqtikul saqmianobaSi konservacia<br />
xels uwyobda kvlevisTvis sa Wi ro<br />
axali mecnieruli meTodebis da teqnologiebis<br />
ganviTarebas, rac emsaxureboda<br />
Zeglebisa da nagebobebis arsebuli<br />
mdgomareobis analizs da dokumentaciis<br />
Sedgenas, ngrevis mizezebis<br />
dadgenas, Tavdapirveli masalebis<br />
konsolidacias, movlisa da konservaciuli<br />
SekeTebis strate giebs. amgvarma<br />
midgomam restavracia da konservacia<br />
mxatvruli dan kri ti kis sferoSi gadai
376 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
tana da misabaZi modelebis SemoTavazebis<br />
nacvlad, daamkvidra kritikuli<br />
procesi imis dasadgenad, Tu ras unda<br />
Catareboda konservacia da rogor. am<br />
Zalisxmevis Sedegebi pirvelad ga mo vlinda<br />
xelovnebis nawarmoebebis, arqeologiuri<br />
masalis da Zveli Zeglebisadmi<br />
mopyrobas daetyo; Semdgom am<br />
midgomam gansakuTrebuli mniSvneloba<br />
istoriul Zeglebze zrunvisas SeiZina<br />
da istoriuli urbanuli da sof lis<br />
midamos menejmentzec gavrcelda. kulturuli<br />
memkvidreobis konser va cia<br />
saerTaSoriso qartiebis da rekomendaciebis<br />
ZiriTad amosavalsa da samoqmedo<br />
gezs warmoadgens.<br />
10.2.4 tradiciis uwyvetoba<br />
sxva tendenciebis paralelurad, RirebulebaTa<br />
gansazRvra da rege neracia<br />
sul ufro farTo perspeqtiviT<br />
danaxul kulturuli memkvidre obis<br />
konserva cias Tan dakavSirebul umTavres<br />
problemad warmoCinda. XVIII saukunidan<br />
moyo le bu li, sul ufro mets zrunavdnen<br />
xalxuri xe lo v nebis da Semoqmedebis,<br />
rogorc kulturuli identobis<br />
gamoxatu lebis avTenturi wyaroebis<br />
fiqsaciis gamo. mere da mere, amas moyva<br />
tra diciuli arealebisa da adamianTa<br />
erTobebis dacvis, XX saukunis bolos<br />
ki cocxal kulturaTa mravalferovnebis<br />
da gangrZobadobis uzrunvel yo fis<br />
mcdeloba. es strategia globaluri<br />
ekologiiT dainteresebis da mdgradi<br />
ganviTarebis sakiTxis paralelurad<br />
muSavdeboda; es ori XX sa u kunis bolo<br />
aTwleulebSi saerTaSoriso politikis<br />
prioritetuli sa kiT xi gaxda.<br />
adre, kul turul memkvidreobasTan,<br />
upiratesad, kulturuli da mecnieruli<br />
Rirebulebebi asocireboda; globalizaciis<br />
axal tendency eb Tan erTad, maT<br />
daupirispirda socialuri da ekono-<br />
mikuri sinamdvile da garemosdacviTi<br />
mdgradi ganviTarebis politika. Tu<br />
kulturul obieq tebze zrunva, ZiriTadad,<br />
status quo-s kvlavdadginebas emsaxureboda,<br />
gada svla tra di ciuli SromiTi<br />
Cvevebis da cocxali kulturebis<br />
dacvaze cvlilebebis, procesis arsebiT<br />
parametrad aRiarebasac moiTxovs. mizani<br />
mosafrTxileblis arsis da cvlilebaTa<br />
marTvis kriteriumebis gansazRv ra gaxlavT<br />
istoriul baRebTan, qalaqebTan,<br />
soflis garemosa an kultu rul land-<br />
SaftebTan mimarTebiT; es xom uwyveti,<br />
TandaTanobiTi Tu peri oduli, cvlilebebis<br />
obieqtia. Tumca uarsayofi araa,<br />
rom zogierTi pre ceden ti XIX saukunesa<br />
da XX-s damdegsac arsebobda, istoriuli<br />
areale bis <strong>konservaciis</strong> meTodologia,<br />
ZiriTadad, 1950-iani wlebidan<br />
moyolebu li ganviTarda. potenciuri<br />
qmedebebis Sedegi gaxda saxelmZRvanelo<br />
mi Ti Te bebi da rekomenda ciebi, romlebic,<br />
wesiT, rogorc ad gi lobriv, ise<br />
mTeli qveynis gegmarebis strategiaSi<br />
unda aisaxos.<br />
10.3 praqtikaSi asaxuli<br />
tendenciebi<br />
Teoriul ganazraxsa da praqtikul<br />
ganxor cielebas Soris dacile ba metad<br />
xSiri ramaa, xolo zemoT moxsenebuli<br />
gansxvavebuli gavlenebi kidev ufro<br />
arTulebs <strong>konservaciis</strong> strategiebis<br />
praqtikul interpreti re bas. avTenturoba<br />
Tanamedrove <strong>konservaciis</strong><br />
ZiriTadi koncefciaa, mag ram is, Cveulebriv,<br />
pirvandel masalas miemarTeba,<br />
rac ama Tu im nagebo bi sa Tu adgilis<br />
gansxvavebul istoriul fazebs gviTvalsaCinovebs.<br />
imave sityvis sxva konteqstSi<br />
xmarebam SeiZleba gaugeb roba<br />
gamoiwvios. maga liTad, nacvlad gamoTqmisa<br />
`avTenturi rekons truqcia~,<br />
rac axal, Zveli nagebobis for mis
mqone da sarwmuno dokumentacias damyarebul<br />
Senobas niSnavs, ufro swori<br />
iqneba vixma roT gamoTqma `marTebuli<br />
rekonst ruq cia.~ sityva `avTenturis~<br />
xmareba, moduri, arsebiTad, XX saukunis<br />
bo los gaxda, rac, SesaZloa, ganpiro<br />
bebuli iyo surviliT sando ram mosaWidis<br />
arsebobisa, sxvafriv sul ufro<br />
metad danakuwebul qveyniereba Si. magram,<br />
rodesac sityva zedmetad xSirad<br />
ixmareba, igi ufasurdeba; da marTlac,<br />
konservaciaSi momuSave zogierTi specialisti<br />
ukve cdilobs `avTenturis~<br />
nacvlad ipovos sxva sityvebi, iseTebi<br />
rogoricaa `idento ba~ an `simrTele~,<br />
Tumca aSkaraa, rom maT sxvadasxva sazrisi<br />
aqvs.<br />
brandi im Sexedulebisa iyo, rom<br />
war sulisadmi Tanamedrove midgo ma<br />
zo gadad unda ganisazRvrebodes rogorc<br />
“restauro,” msgavsad 1972 wlis italiu<br />
ri Carta del Restauro (Tumca es sityva<br />
aucileblad rodi Seesatyvi se ba<br />
`restavraci is~ inglisur mniSvnelobas).<br />
de anjelis d’osati ki, pi ri qiT, miiCnevda,<br />
rom ZiriTadi terminebi specifikuri<br />
unda iyos, gansa kuT rebiT mofarglul<br />
da SeTanxmebul iqnas maTi moculoba;<br />
is ganasxva vebda saqmianobis or<br />
tips: `restavracia~ da `inovacia;~ igi<br />
arc axal Se moqmedebiT CanarTebs iwunebda<br />
da maT marTebulad miiCnevda (De<br />
angelis d’ossat, 1983). es eTanxmeba veneciis<br />
qartiis debulebas, rom “restavraciis<br />
procesi zedmiwevniT specializebuli<br />
samuSaoa” (parag. 9) da rom sityva<br />
`restavracia~ Sesabamisad unda<br />
ixmarebodes. didi Zalisxmeva dasWirda<br />
sa er TaSoriso qartiebsa da rekomendaciebSi<br />
(mag. unEsCo, iComos, evro pis<br />
sabWo) terminebis gansazRvras, Tumca<br />
varirebis farglebi mainc vrce lia.<br />
rac Seexeba praqtikul samuSaoebs, xSiria<br />
gaugebroba, rodesac kon cefciebi<br />
niSandobliv maTTvis miCenil sazRvrebs<br />
miRma gamoiyeneba, Tum ca probleme bi<br />
definiciebi da tendenciebi 377<br />
zogjer enebs (mag., romanuli da germanikuli)<br />
da sxvada sxva disciplinebs<br />
Soris sxvaobiTacaa ganpirobebuli da<br />
aseve kulturu li memkvidreobis sferos<br />
zrdiT, menejmentis saWiroebaTa<br />
sirTuliTa da mravalferovnebiTac.<br />
problema naTlad Cndeba sxvadasxva<br />
Tvalsazrisis mqone <strong>konservaciis</strong> specialistebs<br />
Soris _ xSirad cxare _ kamaTisasac.<br />
311<br />
Tavdapirvelad, aseve XIX saukunis<br />
meti nawilis sigrZezec konser va ciis<br />
moZraoba TiTqmis ar gascdenia mimdinare<br />
praqtikuli samuSaoebis kritikas.<br />
Tumca, TandaTanobiT, XX saukunis<br />
damdegidan, <strong>konservaciis</strong> stra tegiis<br />
gavlenam xeli Seuwyo istoriuli masalebis<br />
dacvaze sul uf ro met zrunvas,<br />
kvlevis da mecnieruli Seswavlis Sesabamisi<br />
meTode bis, praqtikuli saxelmZ-<br />
Rvanelo miTiTebebis da strategiis<br />
standarte bis SemuSavebas da movlis,<br />
dasufTavebis, gamagrebisa da konservaciuli<br />
SekeTebisTvis saWiro teqnologiebis<br />
ganviTrebas.<br />
istoriuli qalaqi spliti istoriuli<br />
urbanuli ansamblis konser va ciisa<br />
da restavraciis Tanmimdevruli meTodologiis<br />
Tanamedrove gan viTarebis<br />
nimuSia. qalaqis birTvi diokletianes<br />
antikuri xanis saimpera to ro sasaxlis<br />
SigniT iqna agebuli, dRes ki igi iSvia-<br />
Tad mdidari isto riuli stratigrafiis<br />
mqone cocxali ansamblis nimuSia. ufro<br />
adre, XIX saukuneSi, restavracia klasicisturi<br />
purifikaciis suliskveTebiT<br />
Catar da, diokletianes sasaxlis mniSvnelovnebis<br />
gamosakveTad, ramac mogviano<br />
Senobebis dangreva ganapiroba. sau-<br />
311 Cvens naSromSi terminebi `restavracia~<br />
da `konservacia~, avtorTa mi zan da sa xulobidan<br />
an romelime konkretuli SemTxvevidan<br />
gamomdinare, sxva dasxva az ri Taa<br />
naxmari; mag., sityva `restavracias~ gansxvavebuli<br />
az ri aqvs viole-le dYukisTvis,<br />
raskinisTvis, riglisTvis da brandisTvis.
378 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 10.6 XVIII saukunis eklesia sodankilaSi (fineTi), 1990-iani ww.-is restavraci is Semdeg, xis<br />
SeficvriT da saxuravis xis yavariT, Sesrulebuli tradiciul ri g ze (National Board of Antiquities,<br />
Lauri Yli-Tepsa)<br />
kunis bolos, rodesac imZlavra `romantikulma<br />
ganwyobilebam,~ samreklos<br />
ganaxlebi sas misi goTur-renesan suli<br />
zeda nawili romanuli aRorZinebis<br />
stiliT aRadgines (1882-1908 ww). sasaxlis<br />
SenobaTa sistematuri gaTxrebi<br />
1946 wels daiwyo. 1955 wels dalmaciis<br />
qalaqgegmarebis institutTan daarsda<br />
naSeni memkvidreobis ganyofileba,<br />
xolo 1961 wels splitis kulturul<br />
faseulobaTa dacvis instituti Seiqmna.<br />
am ori institutis muSaobis mizans<br />
warmoadgenda unEsCo-s msoflio memkvidreobis<br />
nusxaSi 1979 wels Setanili<br />
istoriu li qalaqis reabilitaciisas kvlevis<br />
integracia. muSaobisas sagangebo<br />
yuradReba mieqca arqiteqturul Semowmebas<br />
da gaRrmavebul kvlevasac, raTa<br />
dadgeniliyo istoriuli ansamblis<br />
Tavdapirveli saxe da sivrciTi ganviTareba,<br />
amasTan ki, dacva-reabilitaciis<br />
safuZvlad axlad gamovle ni li miCqmaluli<br />
Rirebulebani dasdeboda. splitis<br />
istoriuli birTvi mTlianad 1967-<br />
1978 wlebSi aRinusxa, xolo Semdgomi<br />
kvleva adgilze ana lizis CatarebiT,<br />
istoriuli dokumentebis SeswavliT da<br />
im faqtorebis gamokvleviT warimarTa,<br />
romelTac gavlena iqonia qalaqis urbanul<br />
da ar qiteqturul ganviTarebaze.<br />
aseTi kvleva sasaxlisa da qala qis<br />
gansxva ve buli etapebis _ maTi gaCenidan<br />
mokidebuli _ sistematuri warmo-<br />
Cenis sa Sualebas iZleoda (marasovic and<br />
Jokilehto, 1994:II; marasovic, 1997)<br />
savele proeqtebis ganxorcielebi
IV saukune<br />
XVI saukune<br />
restavraciamde<br />
definiciebi da tendenciebi 379<br />
XIV saukune<br />
XVII saukune<br />
restavraciis Semdeg<br />
sur. 10.5 splitis diokletianes sasaxlis peristili, kipkis saxlis saxecvlile bis istoriuli<br />
fazebi. bolo faza saxlis 1980-iani ww.-is restavracias aCvenebs (j. marasoviCis mixedviT)
380 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sas naTeli gaxda, rom aucilebeli iyo<br />
sistematuri Treiningi, rac saWiro unar-Cvevebs<br />
uzrunvelyofda da sak marisi<br />
saxsrebic imisTvis, rom muSaoebac da<br />
dasaqmebac uwyveti yo filiyo. mTliani<br />
istoriuli stratigrafiis mofrTxilebisas,<br />
proeqtebi garkveul adgilebze<br />
intervenciasac iTvaliswinebs, rogoricaa<br />
miwisqveSa farTebis reabilitacia<br />
kulturuli da komerciuli saqmianobisTvis,<br />
pe ristilisa da zRvispira<br />
nawilis xelaxali dakavSireba, qalaqis<br />
centrSi antikuri nangrevebis saCinoyofa<br />
da sagangebod SerCeuli istoriuli<br />
na gebobebis restavracia. istoriuli<br />
stratigrafiis tipiuri saxe SeiZleba<br />
inaxos grizogonos da kipkis ojaxebis<br />
sasax leSi, splitis municipali tetis<br />
pirvel SenobaSi, peristilSi, sadac<br />
naSenoba romauli da Suasau ku novania,<br />
zeda sarTuli ki _ Semdgom, meti sivrcis<br />
mosapoveblad, ati kad gadakeTebuli<br />
_ adre-renesansuli. jerko marasoviCis<br />
xelmZRvanelo biT Catarebuli restavracia<br />
zeda sarTulisTvis renesan su li<br />
ieris kvlav miniWebaSi mdgomareobda,<br />
adgilze aRmoCenili Tavdapirveli fragmen<br />
tebis anastilozis da axali masaliT<br />
maTi nawilobrivi reintegra ciis gziT.<br />
istoriul avTenturobasa da tradiciul<br />
uwyvetobasTan dakavSire bu li<br />
kamaTis zogierTi sakiTxis magaliTad
fineTis laplandiis sodan ki las Zveli<br />
xis eklesiis restavracia gamogvadgeba.<br />
1689 wels mar ti v Ze lur Senobad (13.5 X<br />
8.5 m.) agebuli, igi garedan XVIII saukuneSi<br />
Seificra, maSinve saxuravi axlad,<br />
xis yavriT moawyves. 1859 wlidan eklesia<br />
mitove buli iyo, xolo XX saukunis<br />
damdegs ki mas dacva dauwesda. 1926 da<br />
1950 wlebis restavraciisas eqsterieri<br />
xelaxla xiT, Tanamedrove samrewve lo<br />
teqnologiebis gamoyenebiT aSenda, magram<br />
Sedegi damakmayofile beli ar aRmoCnda.<br />
Tu konstruqcia da interieri<br />
jer kidev SedarebiT karg mdgo mareobaSi<br />
iyo, eklesiis eqsteriers 1993-5 wlebSi<br />
kidev erTi inter vencia dasWirda. ramdenadac<br />
is Sua saukuneebis aqeT mudmiv<br />
gamoyenebuli samSeneblo teqnikis uZvelesi<br />
da yvelaze kargad Semonaxuli nimuSia,<br />
mi Rebul iqna gadawyvetileba gare<br />
piri xelaxla imnairive tradiciuli teq<br />
nologiis gamoyenebiT amoeyvanaT. es<br />
tradiciebi XIX saukunis bolos ga wyda,<br />
xolo restavraciisTvis isini `axlidan<br />
Seiswavles~ da gaacocx les: kedlebis<br />
axali, xeliT dapobili xis lartyebi<br />
da saxuravis xelna keTi xis yavari XVIII<br />
saukunis nimuSebs iTvaliswinebs. sax-<br />
definiciebi da tendenciebi 381<br />
sur. 10.7 samaryandis<br />
gur-i amiris meCeTis<br />
mTavari portali da<br />
daRaruli gumba Ti (1404<br />
w.) 1996 wels Temurlengis<br />
YubilesTan dakavSirebiT<br />
aRadgines. Temurle n gis<br />
gansasvenebeli am meCe Tis<br />
msgavsad, garemomcveli<br />
urbanuli qsovili sgan<br />
sa mar yandis mravali<br />
istoriuli Zegli iqna<br />
izolirebuli<br />
sur. 10.8 bibi xanumis meCeTis rekonstruqcia<br />
samaryandSi 1997 wels, konstruqcie bisTvis<br />
rkina-betonis, xolo zedapirebisTvis<br />
tradiciuli aguris da Sorenkece bis<br />
gamoyenebiT. axali Wiquri Zvelisgan xarisxiT<br />
gansxvavdeba da odnav ufro ba cia
382 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
uravze, doku menturi mowmobebis moxmobiT,<br />
kvlav aRmarTes dakarguli sami<br />
sadroSe Wo ki. XX saukunis restavraciisas<br />
damatebuli nawilebi moaSores,<br />
manam del cvlilebebs sagangebod<br />
gaufrTxildnen. sarestavracio samuSaoebis<br />
dasrulebisas wamoiWra Zeglis<br />
avTenturobis sakiTxi da maija kairamos<br />
si tyvisamebr: `sodankilas eklesia<br />
SeiZleba veneciis qartiis principebis<br />
sur. 10.9 atalosis stoa<br />
aTenSi _ farTomasStabiani<br />
rekonstruqciis gamo is<br />
amo va r d nilia nangrevebiT<br />
mofenili midamos saerTo<br />
konsteqstidan<br />
sur. 10.10 babilonis<br />
arqiteqturuli<br />
nangrevebis<br />
rekonstruqcia eraySi,<br />
gadaRebu li 1978 wels. mas<br />
Semdeg adgilze samuSaoebi<br />
kidev ufro gafarTovda<br />
Tanamedrove interpretaciad warmovidginoT.<br />
daZvelebis procesi tradici<br />
u li gziT gagrZeldeba. es aris, Cemi<br />
azriT, `avTenturoba~ (Kairamo, 1996:51).<br />
sakiTxavi am, marTlacda kargad gamar-<br />
Tul sarestavracio proeqt Si isaa, Tu<br />
rogor ganvasxvavoT istoriulobidan<br />
gamomdinare `namdvilo ba~ da sicocxledabrunebuli<br />
tradiciebisa Tu tradiciis<br />
uwyvetobis sa zrisi Tanamedrove
sur. 10.11 efesoSi (TurqeTi) adgilze<br />
gamofenili arqiteqturuli fragmentebi,<br />
ro m lebic, h. Smidtis sityvisamebr,<br />
`inteleqtualur nangrevebs~ qmnis<br />
restavraciasTan mimarTebiT.<br />
miuxedavad saerTaSoriso rekomendaciebisa<br />
da oficialuri poli ti -<br />
ku ri gancxadebebisa, dargis zogadi<br />
tendencia, gansakuTrebiT rac sa zo ga -<br />
doebriv nagebobebs Seexeba, stilisturi<br />
restavraci is kenaa midreki li. nawilobriv<br />
mas asuldgmulebs xelovnebisa da<br />
<strong>arqiteqturis</strong> istori is Ses wavliT motanili<br />
Tavdajerebuloba da tradiciuli<br />
wesebisa da unar-Cvevebis moxelTeba.<br />
amas garda, gamqrali nawilebis xelaxal<br />
agebas aad vi lebs, Tu nagebobis Tavdapirveli<br />
konstruqciuli sistemebi da<br />
sam Se neblo meTodebi damkvidrebul<br />
modulebsaa dafuZnebuli; aseTi ram<br />
definiciebi da tendenciebi 383<br />
sur. 10.12 celsusis biblioTekis detali _<br />
axali nawilebi baT qaSiTaa Sesrule buli,<br />
originalis vizualuri efeqtis wabaZviT,<br />
Tumca detalebis gameorebis ga re Se<br />
kla si kur nagebobebsa da aRmosavlur<br />
taZrebsa Tu salocavebSi gvaqvs.<br />
`erovnuli Zeglebi~ xSirad politikuri<br />
RirebulebebiT itvirTeba da<br />
erovnuli siamayis sakiTxad moiazreba.<br />
aseT Rirebulebebs SeuZlia Zeg lis sasurveli<br />
Taviseburebebis rekonstruqciis<br />
da stilisturi res tav ra ciis da im<br />
damaxasiaTebe li niSnebis ganadgurebisa<br />
da dangrevis pro vo cireba, rac politikur<br />
miznebs ewinaaRmdegeba. magali-<br />
Tad, uzbekeTis mTavrobam, 1992 wels<br />
mopovebuli damoukideblo bis kvalad<br />
dama tebiTi Rirebuleba Semata Temuridebis<br />
xanis Zeglebs da gaza rda maTi<br />
po litikuri mniSvneloba. sabWoTa pe
384 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
riodSi, garemomcveli urbanuli qsovilis<br />
ganadgurebis gamo, Zeglebi ukve<br />
izolirebul iqna, magram sares tavracio<br />
samuSaoebi umeteswilad didi<br />
gaqanebisa ar yofila da zoga dad<br />
veneciis qartiis principebs asaxavda:<br />
axali nawilebi, ZiriTa dad, gamartivebuli<br />
formiT, Tavdapirveli feradovnebis<br />
gameorebis mcdelo bis gareSe<br />
sruldeboda (ix. il. 8.12). axla, damoukideblobisas,<br />
miRebul iqna gadawyvetileba,<br />
aRedginaT samaryandis XIV-<br />
XVII saukuneebis ramdeni me meCeTi da<br />
samlocvelo, romlebic XIX saukunis<br />
aqeT nangrevebad idga. samuSaoebis<br />
safuZveli rkina-betonis, tradiciuli<br />
aguriT da Sorenkece biT dafaruli<br />
konstruqciebi gaxda.<br />
igive sakiTxi daismis evropisa da<br />
xmelTaSuazRvispireTis Tu msof lios<br />
sxva regionis zogierTi mniSvne lo vani<br />
arqeologiuri adgilis mi ma r TebiTac;<br />
magaliTad SeiZleba moviyvanoT rekonstruqcia<br />
eraySi babi lonis nangrevebisa<br />
da uZveles qalaq Can Canis naSTebisa<br />
peruSi. rekon struqciis aseTi tendencia<br />
advilad SeiZleba davukavSiroT<br />
turizms da xSirad `didaqtikuri~ RirebulebebiTa<br />
Tu `stumrisTvis risame<br />
Cvenebis~ surviliT aris xolme gamar-<br />
Tlebuli. Tu ZeglTa rekonstruqcias<br />
gul dagul kontrols ar gavuwevT, ma-<br />
Sin veneciis qartiis miznebis Sesabamisad,<br />
ZvelTaZveli samosaxlos istoriulobis<br />
<strong>konservaciis</strong> nacvlad, vaY Tu<br />
Sedegad kitCi miviRoT. arqeologiuri<br />
Zeglebis farTo rekonstruq ciis<br />
kidev erTi sirTule isaa, rom, rogorc<br />
es aTenis atalosis stoas Sem TxvevaSi<br />
moxda, mas nangrevebis konsteqstidan<br />
`amovardnis~ tendencia aqvs; nacvlad<br />
imisa, rom daexmaros adgilis erTian<br />
interpretacias, axa li naSeni calke<br />
mdgomi Zeglis istoriul konteqstTan<br />
kavSirs arRvevs.<br />
naras yofili saimperatoro sa-<br />
saxlis arqeologiuri gaTxrebis Sem-<br />
TxvevaSi, wamZRolebma gonivrulad<br />
Seadgines gaTxrebis grZelvadiani programa,<br />
riTic SesaZebloba misces momaval<br />
Taobebs `estumron~ xelux lebel<br />
adgils mis Sesaswavlad da, SeZlebisamebr,<br />
kvlevisa da diagnos ti kis ufro<br />
ganviTarebuli teqnologiebic gamoiyenon.<br />
an SegiZliaT pre zen tirebis sxvadasxva<br />
sistemis magaliTebic naxoT<br />
_ mag., origina luri fragmentebis<br />
miwis qveS Senaxva da mnaxvelebisTvis<br />
saCveneblad sinTe tu ri nimuSebis<br />
momzadeba, anda Tavdapirveli Senobis<br />
safar qveS wardgena. amave dros, zogierTi<br />
istoriuli Senoba SerCeviT aRdgenil<br />
iqna, maT ricxvSi sasaxleebis,<br />
saxlebis, samlocveloe bis da karibWeebis<br />
nimuSebi da es, upiratesad, turizmis<br />
saWiroebebisTvis gakeTda, raTa<br />
naCvenebi yo filiyo amgvar nagebobaTa<br />
odindeli ieri da miwis zeviT, am, sxvafriv<br />
SedarebiT `usaxo~, garemoSi meti<br />
nageboba gaCeniliyo. amgvari rekonstruqciis<br />
SemTxvevaSi saTuo ara, isev da<br />
isev, mxolod ama Tu im Senobis marTebulobaa,<br />
aramed RirsSesaniSnavi adgilis<br />
warmoCenisas saerTo wo na s worobis<br />
SenarCunebacaa _ adgils xom misi istoriuli<br />
simrTele unda SerCes.<br />
nangrevebisadmi mopyrobis moucilebel<br />
problemebze imsjela hart vig<br />
Smidtma, romelmac Semdegi viTarebebi<br />
gaiTvaliswina: fragmentirebu li naS-<br />
Tebis konservacia, mdgomi nangrevebis<br />
restavracia da dangreuli, an ganaTxari<br />
Senobebis reko n struqcia. man es<br />
SemTxvevebi dahyo: inteleq tualuri<br />
nangrevebi, bunebrivi nangrevebi da<br />
obieqturi nangrevebi. pir vel, “inteleqtualuri<br />
nangrevebis” SemTxvevaSi,<br />
Cvenebis strategia emya reba<br />
mnaxvelis unars, aRiqvas RirsSesaniSnavi<br />
adgilis mniSvnelovneba da <strong>istoria</strong><br />
da eswrafvis, gaxados igi gasagebi,<br />
saamisod aucilebeli mi nimumiRa gaake-
Tos. arsebuli fragmen tebis wardgena<br />
moxdeba Tanamedrove konstruqciebis<br />
daxmarebiT, realuri rekonstruqciis<br />
dauCemeblad. ganz ra x vaTagan er-<br />
Tia dokumentireba ngrevis rogorc<br />
procesisa, romelic fra g mentulobiT<br />
aRZruli erT-erTi safiqralia (mag.,<br />
fragmentebis Tavi su fa li kompozicia<br />
efesoSi). “bunebrivi nangrevebis”<br />
koncefcia risime na n g revis inglisuri<br />
tipis landSafturi baRebis elementad<br />
gamoyenebas exmianeba. xandaxan, maTi<br />
Cvenebis mizani cxovelxatul garemoSi<br />
damajere be li ieris mqone `nangrevebis~<br />
daproqteba da agebaa. aseTi<br />
samuSao, Cveu le b riv, Tavdapirveli<br />
fragmente bis gamoyenebiT sruldeba,<br />
Tanamedrove kon struqciebis waSvele-<br />
definiciebi da tendenciebi 385<br />
sur. 10.13 celsusis biblioTekis fasadi efesoSi 1980-ian ww.-Si aRdgenili mTavari<br />
gzis bolos arqiteqturuli sivrcis Sesaqmnelad. msgavsi `obieqturi nangre ve bi~<br />
arqeologiur kvlevas emyareba<br />
biTa da SeTanaxmierebiT _ aseTia eginas<br />
taZari baseSi, an centraluri evropis<br />
baRebis, mag., Svetcingenis, gegmarebaSi<br />
Ca r Tuli Senobebi. `obieqturi<br />
nangrevebis~ prezentireba mecnierebis<br />
da anastilozis obieqturobisadmi<br />
ndobas emyareba, risi Sedegic xSirad<br />
na wilobriv rekonstruirebuli nangrevebis<br />
garemoSi axali sivrcobrivi<br />
ko m poziciaa. Tavad nangre vebi ukve<br />
aRar aris `nangrevebi,~ aramed es uf ro<br />
axali, Tanamedrove esTetikuri aRqmis<br />
amsaxveli Senobebia, risi maga liTebicaa<br />
Tundac celsusis biblioTeka efeso-<br />
Si, gimnasionis marmari los Sida ezo<br />
sardesSi (magaliTe bi sTvis ix. schmidt,<br />
1993:43-57; segarra, 1997).<br />
arqeologiuri adgilebis prezen
386 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 10.14 fauntenis saabato (inglisi): es `bunebrivi nangrevebi~ XVIII s.-is land Safturi baRis<br />
ganuyofel nawilia<br />
tirebis britanuli praqtikis saTa ve<br />
cxovelxatuli nangrevebis mimarT adre<br />
gaCenili interesi da konser vaciis moZraobis<br />
strategiaa. moazrebul iqna,<br />
rom gansxvavebuli tipis Senobebis<br />
prezentirebisas _ problemebic gansxvavebuli<br />
hqondaT: magali Tad, rkinis<br />
da romis xanis naSTebian RirsSesaniSnav<br />
adgilebs, Sua sau kuneebis ZeglebTan<br />
SedarebiT. miwis nagebobebis, mag., miwayrilebis<br />
mimarT gadawyda, maTTvis xeli<br />
ar daekarebinaT, xolo Sua saukuneebis<br />
sa a batoebSi mdgomi naSTebi azrianad<br />
prezentirebisTvis mniSvnelovan samuSaoebs<br />
saWiroebda. yvela SemTxvevaSi,<br />
aucilebeli sistematuri midgo ma, adgilis<br />
SeswavliTa da gaTxrebiT, misi istoriuli<br />
strati grafiis da axlandeli<br />
mdgomareobis garkveviT dawyebuli, rasac<br />
mosdevs konser vacia, konsolidacia<br />
da interpretacia. zogadad strategiis<br />
arsia isto riis yvela fenis Semonaxva<br />
da mnaxvelisTvis daxmarebis aRmoCena,<br />
Cawv des TiToe u li elementis sazriss<br />
mTlianobasTan mimarTebiT. principulia<br />
rekonstruqciisTvis Tavis aride
a da teqnikuri Carevis ise Camal va,<br />
rom man araferi daaklos nangrevTa<br />
cxovelxatulobas. Tu saWiro xdebo da<br />
axali Senobebi, mag., mnaxvelTa misayvanad,<br />
an maTi usafrTxoebisa da momsaxurebisTvis,<br />
isini mokrZalebuli da<br />
Tanamedrove ieris mqone iyo. britanuli<br />
praqtikisTvis tipiuria Tanabrad<br />
gakreWili, SreTa ganadgu re bu li doneebis<br />
mimaniSnebeli kordebi, Tumca es,<br />
albaT, yvela SemTxve vaSi gamosadegi ar<br />
iqneba. originaluri nangrevebis maTive<br />
adgilze rep rezentacias ganasrulebda<br />
samuzeumo eqspozicia mimsvlelTa misaReb<br />
si vr ceSi (thompson, 1981).<br />
albaT, am midgomaTagan romelime<br />
ver iqneba absoluturad priori tetuli,<br />
radgan gadawyvetilebis miReba<br />
yoveli calkeu li SemTxvevis RirebulebaTa<br />
aRqmasTan mimarTebiT<br />
kri tikul Sefasebazea damokidebuli.<br />
isic unda gvaxsovdes, rom brandis rwmeniT,<br />
xelovnebis nawarmoebis naS T Ta,<br />
magaliTebr, dangreuli Zve li taZaris<br />
restavacia, iseTive kritikul process<br />
moiTxovs, rogorc nebismieri xe lov<br />
nebis nawarmoebis restavra cia. yov-<br />
definiciebi da tendenciebi 387<br />
sur. 10.15 torontos<br />
navsadguris fasadi;<br />
yofili samrewvelo raionis<br />
komerciu li da kulturuli<br />
saqmianobisTvis<br />
reabilitaciis nimuSi<br />
el calkeul SemTxvevaSi gadamwyvetia<br />
nawarmoebis sakuTari Rir sebebi da ara<br />
principi. amitomac ar eTanxmeboda igi<br />
e.w. `arqeologiuri re s tavraciis~ principebis<br />
ganurCevel gamoyenebas, maSin<br />
rodesac sinamd vi leSi mizani ubralod<br />
arsebuli fragmentebis mnaxvelTaTvis<br />
Cveneba un da iyos. Tu xelovnebis<br />
nawarmoebis potenciuri erTobidan<br />
raime jerac saWiroebda dacvas, es unda<br />
gakeTebuliyo. meore mxriv, igi icavda<br />
seli nu n tes nangrevebs siciliaSi, maTi<br />
istoriuli da emociuri Rirebulebisa<br />
da am SemTxvevaSi zedmi wevniTi anastilozis<br />
SeuZleblobis gamo. mniSvne lovania<br />
isic, rom `<strong>konservaciis</strong> principebi,~<br />
an `konsevaciis eTika~ ver Secvlis<br />
kritikul midgomas, rac aucilebelia<br />
Tanamedrove konservacia Si; am konteqstSi<br />
<strong>konservaciis</strong> Teoria unda gvesmodes,<br />
rogorc savalde bulo kritikuli<br />
procesis sistematuri aRwera da<br />
ara rogorc `samuSao hipoTeza.”<br />
Cveulebriv, igulisxmeba, rom arqiteqtorma<br />
Tavis Sesrulebul Senobas<br />
sakuTari Semoqmedebis kvali unda<br />
daatyos, Tumca istoriul SenobebT
388 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
an Sexebisas, piriqiT, umjobesia igi<br />
moridebul-mokrZalebuli iyos. es midgoma<br />
sulac ar yofila erTxmad aRiarebuli<br />
da amJamad mim dinare kamaTic<br />
naTlad aCens am mxriv SeuTavsebeli<br />
Tvalsazrisebis ar se bobas. magaliTad<br />
zogierTi italieli Teoretikosis mosazrebebi<br />
SeiZ le ba moviyvanoT: renato<br />
boneli gansazRvravda restavracias,<br />
rogorc `kri tikul process da, Semdgom<br />
amisa, SemoqmedebiT aqts;~ brandi<br />
`res tav raciad~ warsulisadmi yovelnair<br />
Cven midgomas miiCnevda, Tumca mis-<br />
Tvis xarisxiani SemoqmedebiTi danamatebic<br />
misaRebi iyo; de anjelis d’o sa ti<br />
ar gamoric xavda istoriul konteqstSi<br />
`inovacias~, Tu igi `restav ra ciaSi~ ar<br />
iqneboda aRreuli; marko dezi bardeSi<br />
aucileblad miiC nevda yvela istoriuli<br />
masalis da maTi `daZvelebuli~ ieris<br />
erTianad dacvas; paolo markoni ki,<br />
piriqiT, istoriuli Senobebis dakarguli<br />
na wi lebis Sevsebisa da reintegraciisas,<br />
samSeneblo tradiciebis guldasmiT<br />
Seswavlasa da gaazrebaze damyarebul,<br />
Tavad nagebobebSi dadasture buli<br />
da Sesabamis samSeneblo saxelmZRvaneloebTan<br />
Sejerebuli tradi ciuli<br />
formebis da teqnologiis gamoyenebas<br />
emxroboda (marconni, 1992).<br />
politikis ganviTarebis gezi,<br />
ZiriTadad, ori mimarTulebiT warimar<br />
Ta, romelTac, Cveulebriv, rogorc<br />
`sufTa konservaciad~ da `restav raciad~<br />
axasiaTeben; italiaSi pirvelis<br />
warmomadgenili dezi bardeSia, meorisa<br />
ki markoni. msgav si kamaTi qveynebis<br />
umetesobaSi, maT ricxvSi did britaneTSic,<br />
mimdinareobda. amasTan, sxvadasxva<br />
qveyanaSi win sxvadasxva ram<br />
modis; mag., italielebi ufro `<strong>konservaciis</strong>ken~<br />
ixrebodnen, maSin ro desac<br />
fran gebi upiratesobas `restavracias~<br />
aniWebdnen. amas mraval gva ri publikacia<br />
gvidasturebs, maT Soris istoriuli<br />
nagebobebis axle buri gamo ye ne-<br />
bisTvis mwyobrSi Cayenebis, reabilitaciis<br />
da gadakeTebis magaliTebi. bevr<br />
SemTxvevaSi, miuxedavad imisa, rom saqme<br />
istoriul ansamblebs exeba, gadakeTebis<br />
mizani yovelTvis restavracia rodia.<br />
saWo W mano arc ram iqneboda, amgvari<br />
arsebuli Senobebi istoriulad rom ar<br />
aRiqmebodes da, Sesabamisad, maTi mniSvnelobis<br />
dadgenasa da savaldebu lo<br />
kritikul processac ar moiTxovdes.<br />
proeq tebSi Sedioda Zveli saw yobebis<br />
aRdgena sacxovrebel saxlebad, yavaxanebad,<br />
ofisebad, an sagamo feno darbazebad,<br />
Zveli cixe-simagreebis turistul<br />
centrebad an sastum roebad, yofili<br />
navsadgurebis raionebis aRdgena<br />
komerciul da kultu rul centrebad<br />
(mag. nYu-Yorki, toronto), gauqmebuli<br />
eklesiebis sakon cer to darbazebad,<br />
sacxovrebel binebad an ofisebad reabilitacia.<br />
civ qveynebSi 1980-ian wleb-<br />
Si Tavi iCina arsebuli qalaqis quCebis<br />
an ezoebis gadaxu rul pasaJebad, an istoriuli<br />
qalaqebis Tu soflis centris<br />
fe xiT mosiaruleTa savaWro adgilebad<br />
gadakeTebis tendenciam (Fitch, 1982;<br />
strike, 1994).<br />
XX saukunis meore naxevris erT-erTi<br />
yvelaze damabneveli da gavr ce lebuli<br />
movlena gamosavalad `fasadizmis~ sul<br />
ufro xSiri arCeva iyo. mis viTomcda<br />
gasamarTleblad xSirad arqiteqturul<br />
sa Tu cxovel xa tul Rirebulebebs<br />
ekonomikas upirispireben; xSirad rogorc<br />
yvelaze nakleb borotebas Seiwynareben<br />
xolme; xandaxan fasadisa da<br />
interieris sxvadasxva driondelobiTac<br />
amarTleben. praqtikaSi `fasadizmi~<br />
Zviri saqmea da, zogadad, istoriuli<br />
qsovilis mTlian ganadgurebas gulisxmobs,<br />
warsulis <strong>arqiteqturis</strong> mxolod<br />
garegani saxis Semonaxva-kvlavaRd genisas.<br />
Tu erT Senobas gancalkevebiT ar<br />
SevxedavT, davinaxavT, rom ase Ti praqtika<br />
did gavlenas axdens istoriuli<br />
qalaqebis da soflebis simrTeleze da
Zirs uTxris qalaquri kvartalebisa da<br />
kulturuli lan d Saftebis doneze integrirebuli<br />
sakonservacio dagegmvis<br />
Semotanas.<br />
kulturul faseulobebs mudam<br />
safrTxe emuqreba, magaliTad, xanZa ri,<br />
wyaldido ba, miwisZvra an SeiaraRebuli<br />
konfliqtebi; msgavsi saSiS ro ebebis Semcirebis<br />
umTavresi Semadgeneli nawilia<br />
riskisTvis mzadyof na da saTanado<br />
dokumentaciis Sedgena. garda amisa,<br />
istoriuli areale bis gegmarebis da<br />
ganviTarebis ZiriTadi instrumentad<br />
saTa na do mona cemTa bazebi unda gamoiyenebodes,<br />
sadac gaTva lis winebuli iqneba<br />
memk vidreobismieri Rirebulebani<br />
da Sesabamisi socialur-ekonomikuri<br />
konte q s tic. qvemoT moyvanilia restavraciisadmi<br />
sxvadasxva midgomis ramdenime<br />
nimuSi, ZiriTadad, italiis sinamdvilidan.<br />
1980-ian da 1990-ian wlebSi italiis<br />
kulturul memkvidreobas didi ziani<br />
miadga, risi mizezic sxvadasxva stiqiuri<br />
ubedureba, maT Soris mi wisZvrebi,<br />
wyaldidobebi da mewyerebi gaxda. 1997<br />
wlis Semodgomis miwi s Zvrebi gansakuTrebiT<br />
xangrZlivi gamodga, ramac<br />
yvelaze metad centra lu ri italiis<br />
umbria da marka daaziana; mravalma<br />
mniSvnelovanma isto ri ulma qalaqma da<br />
sofelma, magaliTebr, asizim da folin-<br />
Yom seriozu li danaklisi ganicada. dazianebul<br />
nagebobebs Soris iyo asizis wm.<br />
fra n Ceskos bazilika, sadac Camoingra<br />
kamarebis nawili da mZimed dazianda<br />
an ganadgurda jotos da Cimabues SesaniSnavi<br />
freskebi. garda amisa, mox da<br />
sxva ubedurebebic, mag., pavias koSkis<br />
Camongreva 1989 wels, xanZari ba ris petrucelis<br />
TeatrSi 1991 wels, florenciis<br />
(uficis samxatvro ga lerea) da romis<br />
(san jorjo al velabro) yumbariT<br />
daSaveba 1993 wels, notos sakaTedro<br />
taZris gumbaTis Camoqceva 1996 wels,<br />
xanZari veneciis la feniCeSi 1996 wels<br />
definiciebi da tendenciebi 389<br />
sur. 10.16 imis magivrad, rom Camoengria Sua<br />
saukuneebis zRude, romelic farav da Zvel,<br />
romaul samosaxlos taragonaSi (espaneTi)<br />
arqiteqtorma a. brunom res tav ri re bul<br />
romaul naSTebs advili misadgomi kedlis<br />
vertikalurad CakveTiT Seqmna – TiTqos<br />
mimsvlels istoriis wigni gadauSalao (a.<br />
bruno, 1987-94 ww.)<br />
da xanZari turinis sakaTedro taZris<br />
guarinis samlocveloSi (Capella della sindone)<br />
1997 wels.<br />
umetes SemTxvevaSi, mizanSewonilad<br />
dan g reuli Senobebis aRdgena iq na<br />
miCneuli, Tumca, imave dros, mravalni<br />
prevenciuli RonisZiebebis gaZ lierebis<br />
Taobazec dafiqrdnen. amas garda, am<br />
movlenebs mohyva kamaTi da gamoiTqva<br />
SemorCenilisa Tu aRdgenilis mniS
390 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vnelovnebisa da avTentu ro bis filosofiur<br />
sakiTxebTan dakavSirebuli<br />
sagulisxmo argumentebi sapirispiro<br />
midgomebis sasargeblod. san jorjo al<br />
velabros Camo ng reuli portikis SemTxvevaSi,<br />
italiis mTavrobam upiratesoba<br />
rekonstru q cias da anastilozs mianiWa<br />
yvela SemorCenili fragmentis gamoyene<br />
bisas, Tumca amasac mohyva <strong>konservaciis</strong><br />
specialistTa kritika, rom le bic<br />
Tvlidnen, rom am arCevanis Taobaze sa-<br />
Tanado msjeloba ar gamarTula, xolo<br />
Sedegi metismet srulyofilebas Cemulobs<br />
(Αναγκε, V). la feniCes Se m Txve vaSi<br />
gare kedelebi myarad idga, interieri<br />
ki mTlianad ganadgur da. ganxilvisas<br />
<strong>konservaciis</strong> specialistebi zogadad<br />
mtkiced uWerdnen mxars iseT gadawyvetas,<br />
rac adgilsac moekrZaleboda da<br />
`Cveni drois~ ga moxatulebac iqneboda.<br />
veneciis mTavroba da zogadad sazogadoeba<br />
ki, ise Canda, ufro aslis Seqmnas<br />
iwonebda (come’era e dov’era ) (Αναγκε, XIII,<br />
1997) 312 . msgavsi movlebebi sxva qveyneb-<br />
312 SesaZlo damproeqtebelTa Soris ganixileboda<br />
(1997 w.) gae aulentis kan didaturac,<br />
romelsac ukve ganxorcielebuli hqonda<br />
axali muzeumi pa rizSi, gar d’orses, yofili<br />
rkinigzis sadguris SigniT da aRdgenili<br />
hqonda palaco grasi veneciaSi. miuxe-<br />
sur. 10.17 nimSi a. brunos<br />
mier vobanis fortis<br />
(cixe-simagre) universitetad<br />
reabilitacia,<br />
TiTqmis Seuvali nagebobis<br />
garemomcvel urbanul<br />
midamosTan dakavSirebiT.<br />
reabilita ciis mizani<br />
warsulis xsovnis<br />
SenarCuneba da ZeglisTvis<br />
axali sicocxlis STaberva<br />
iyo (a. bruno, 1991)<br />
Sic xdeboda. venaSi, manfred veedor nis<br />
xelmZRvanelobiT, SYonbrunis sasaxlis<br />
nawili 1990-ian wlebSi winan deli formiT,<br />
dakarguli dekoratiuli ele mente<br />
bis Tanamedrove inter pre taciiT,<br />
aRdga. imav xanebSi inglisSi aRdgenil<br />
iqna uin zo ris cixe-darbazis damwvari<br />
nawili, xolo SvedeTSi ove hidemarkma<br />
stok holmSi, tradi ciuli teqnologiis<br />
gamoyenebiT, daasrula xanZris Sedegad<br />
dazianebuli katarinas eklesiis re konst<br />
ruqcia.<br />
karlo skarpas msgavs xelovans See-<br />
Zlo isto riuli nageboba Tana medrove<br />
<strong>arqiteqturis</strong> sasikeTod gamoeyenebina;<br />
es istoriuli identobis ugulvebelyofa<br />
ki ar yofila, aramed ufro<br />
Tanamedrove SenobaSi, kompo nentebad,<br />
istoriuli Sreebis integrirebis<br />
mcdeloba iyo, axalsa da Zvels Soris<br />
`meti daZabulobis~ Sesaqmnelad.<br />
amis magaliTia veronas kas tel vekios<br />
muzeumis misi proeqti (1953-65 ww.). aq<br />
mas asuldgmulebs su r vili, Camoqnas<br />
samuzeumo fuqcia da axleburi monumenturi<br />
Rirebuleba ga uCinos ansam-<br />
davad amisa, bYurokratiulma apa ratma da<br />
misma politikam la feniCes rekonstruqcia<br />
yovelgvari mosalo d neli vadebis iqiT gadaitana.
ls, romelSic istoriuli komponentebicaa<br />
Sewonasworebu li `polifoniuri~<br />
kompoziciis, xelovnebisa da <strong>arqiteqturis</strong><br />
axali na war moebis Sesaqmnelad<br />
(rab, 1997:139).<br />
kidev erTi Tanamedrove arqiteqtori,<br />
turineli andrea bruno, ro melsac<br />
xmelTaSuazRvispireTSi, ZiriTadad,<br />
italiaSi, safrangeTSi, espa ne T sa da<br />
kviprosze, aseve avRaneTSic umuSavia,<br />
gamokveTda, rom istori ul nagebobebs<br />
ZaluZs `momaval Taobebsac gadasces<br />
xsovna Cvenamde nac xo v rebi adamianebis<br />
racionaluri Tu xatovani nafiqrisa,<br />
mTeli misi avTenturobiT~ (mastropietro,<br />
1996:15). Tavis moRvaweobaSi bruno eWvs<br />
qveS aye nebs yovelive Cveuls, acxovlebs<br />
da acocxlebs fiqrs istoriuli Sre ebis<br />
sazrissa da ama Tu im adgilis `sulsa~ Tu<br />
maT uwyvet myofo baSi Cveni Carevis Sesaxeb;<br />
swored es iyo misTvis arsi kviprosze<br />
maa-s adgilobrivi muzeumisa (1987<br />
w.). misi midgoma istoriuli Senobebisadmi<br />
gu lisxmobs SemorCenili qsovilis<br />
mniSvnelovnebis gaTvaliswinebas, xo lo<br />
danamatebis Tanamedrove formebiTa da<br />
masalebiT gadawyvetas, ro gorc mag.,<br />
rivolis cixe-darbazis Tanamedrove xelovnebis<br />
muzeumis Sem Tx vevaSi turinis<br />
maxloblad (1967-84 ww.). amgvarma<br />
krZalvam sxvadasxva gvari forma miiRo,<br />
Tanac xSirad, Tanamedrove gamoyenebis<br />
moTxovnilebe bi dan gamomdinare, istoriul<br />
nagebobebs axali mniSvnelovneba<br />
eniWeba. es pa neTSi, taragonaSi, nacvlad<br />
imisa, rom daengria Sua saukuneebis<br />
kede li (rogorc iyo kidec SemoTavazebuli),<br />
brunom masSi viwro vertikalu ri<br />
Wrili CakveTa, TiTqosda iSlebao wigni,<br />
romelSic vkiTxulobT mis ukan myofi<br />
romauli xanis fenis Sesaxeb, rac (1987-<br />
94 ww.). nimSi vobanis cixe-simagreSi man<br />
daxuruli samxedro Tav da cviTi nageboba<br />
universite tad gadaaqcia, romelic<br />
Riaa studentTa da farTo sazogadoebisTvis<br />
(1991-6 ww). avRaneTSi ki, heraTis<br />
definiciebi da tendenciebi 391<br />
istoriuli Senobebis SekeTebisas man<br />
upi ratesoba gabatonebuli tradiciuli<br />
teqnologiis gamoyenebas mianiWa (1974-<br />
80 ww.) (mastropietro, 1996).<br />
10.4 daskvniTi SeniSvnebi<br />
zemomoyvanili magaliTebi aCvenebs im<br />
zogierT tendencias, rac bevr qveyanaSi<br />
Sei niSneba da problemaTa mravalferovnebasac<br />
avlens, rac meore msoflio<br />
omidan moyo lebuli, kulturuli memkvidreobis<br />
Taobaze (mas ki ganzomilebebic<br />
ganuwyvetliv emateba) Cvens fiqrsa<br />
da zrunvas ax lavs. Tanamedrove konservacia,<br />
ZiriTadad, axal istoriul<br />
cnobierebas Tanaa dakavSirebuli, Tumca,<br />
imave dros, igi mWidro kavSirSia ganvi-<br />
Ta re bad zust mecnierebasTan da warsulis<br />
Sesacnobad sistematur kvlevas Tan.<br />
am sazrunavis Sedegebs mudmivi gavlena<br />
aqvs e.w. dasavlur kultura ze, magram<br />
igi danarCen msoflioSic SeigrZnoba,<br />
iqac ki, sadac amas win tradiciebis uwyvetoba<br />
xvdeba. isec, <strong>konservaciis</strong> Tanamedrove<br />
moZraobas arc Tavis SigniT<br />
RirebulebaTa konfliqti aklda, rac<br />
ama Tu im konce f ciis gansxvavebul warmomavlobas<br />
da maT Sesabamis saqmianobas<br />
ukavSir deba.<br />
ZiriTad problemebs sazogadoebis<br />
ganviTarebis siswrafe war mo Sobs,<br />
Tumca dRes warsulSi dadasturebul<br />
safrTxeebsa da xifaTebze wi na ndelze<br />
metad dazustebuli monacemebi<br />
moipoveba. marTlac, ise Cans, rom XX<br />
saukunis meore naxevarma memkvidreobis,<br />
warsulSi umagaliTo, ma sobrivi<br />
ganadgureba moitana. nawilobriv, ase-<br />
Ti viTareba mZime stiqiurma da garemosmierma<br />
ubedurebebma ganapiroba da<br />
mniSvnelovania isic, rom aTaswleulis<br />
bolosTvis saerTaSoriso strategiis<br />
prioritetuli Tema riskebisTvis mzadyofna<br />
gaxda. kulturuli memkvidreo
392 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sur. 10.18 tradiciuli teqnologiis gamoyeneba Zveli TaRis restavraciisas hera T Si (avRaneTi)<br />
svams kiTxvas restavraciis Tanamedrove koncefciebis interpreta ciisa mis tradiciul<br />
konteqstSi. unEsCo-s proeqti 1974-80 ww.-Si (a. bruno)<br />
bis dacvas, para lelurad, Tan sdevs<br />
bunebisa da garemos dacvis moZraoba,<br />
zrdis dasa zRv rulobisa da, garemos<br />
mdgrado bis gaTvaliswinebiT, msoflio<br />
resu rse bis marTvis aucileblobis sul<br />
ufro srulad gacnobiereba. amgva rad,<br />
kulturuli da bunebrivi memkvidreobis<br />
<strong>konservaciis</strong> moZraobebs be v ri saerTo<br />
aRmoaCnda, rac xels uwyobs maT erTian<br />
saqmianobad Serwymas da es, magaliTad,<br />
unEsCo-s msoflio memkvidreobis konvenciaSia<br />
asaxu li.<br />
Tu warsulSi Zveli Zeglebis, istoriuli<br />
nagebobebis da xelovne bis<br />
nawarmoebTa dacvis uzrunvelyofa,<br />
ZiriTadad, saxelmwifo dawesebu le
ebs ekisreboda, axla aseTi viTareba<br />
sazogadoebaSi momxdarma safu Zv lianma<br />
cvlilebebma saTuo gaxada. nawilobriv<br />
amis mizezi SeiZleba ku l turuli memkvidreobis<br />
ufro farTo gansazRvrebac<br />
iyos _ saxel dobr, dasacav obieqtebs<br />
Soris sakuTari sacxovrebeli saxlebis<br />
da ur ba nu li da soflis garemos CarTva,<br />
kulturul landSaftebze rom aRaraferi<br />
vTqvaT. ra Tqma unda, cvlilebebis<br />
definiciebi da tendenciebi 393<br />
sur. 10.19 samaryandis<br />
tradiciuli urbanuli<br />
qsovili reabilitaciis<br />
molodinSi. aga xanis<br />
fondma wamoiwyo wvrTnisa<br />
da informirebis programa,<br />
Tavidan, 1996-8 ww.-<br />
Si iCCrom-Tan erTad<br />
SemuSavebuli<br />
sur. 10.20 desaus bauhauzi,<br />
1976 w.-s germaniis<br />
yofili demokratiuli<br />
respublikis specialistebis<br />
mier aRdgenili. e.w.<br />
`Tanamedrove <strong>arqiteqturis</strong><br />
mimdinareobis” na gebobebma<br />
mTels msoflioSi<br />
yuradReba Docomomo-s _<br />
Tanamedrove moZraobis nage<br />
bobaTa, Rir s Se sa niSnav<br />
adgilTa da samezobloebis<br />
dokumentaciisa da <strong>konservaciis</strong><br />
1988 w.-s daarsebuli<br />
saerTaSoriso samuSao<br />
partiis – ZalisxmeviT<br />
miipyro<br />
gamomwvevTagani politikuri da administraciuli<br />
sistemebis Secvlacaa, rac<br />
gansakuTrebiT 1970-iani wle bidan da _<br />
revolYuciis msgavsad _ 1989 wels, centralur<br />
da aRmosav leT evropaSi komunisturi<br />
reJimis damxobis Semdgom, ramac<br />
msoflios yvela kuTxeze imoqmeda.<br />
amgvarad, memkvidreobis marTvis sakiTxi<br />
konser va ciis erT-erTi sakvanZo problema<br />
gaxda. Seicvala prioritetebic da
394 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
`restavraciis~ nacvlad win Zeglebis<br />
movlis da prevenciuli zomebis upiratesobaze<br />
fiqri wamovida, isini ki<br />
sistematur kvlevas da monacemTa bazebs,<br />
amasTanave, uzomo biurokratiis Sez-<br />
Rudvas unda emyarebodes. es yovelive<br />
advili ar aris da saWiroebs adgilobrivi<br />
xelisuflebis Tu me sakuTreTa mudmiv<br />
sensitivizacias _ amasTan erTad ki<br />
codnis da kul tu ruli Rirebulebebis<br />
(ekono mikur da finansur aspeqtebTan<br />
maTi Sepi ri s pirebisas) kritikuli gansjis<br />
unaris zrdasac (es, metadre urbanuli<br />
da soflis dagegmarebaSi CabmulT<br />
exeba).<br />
miuxedavad imisa, rom Tanamedrove<br />
konservacia zogierT specifiku rad<br />
axal koncefcias da Rirebulebas efuZneba,<br />
gansakuTrebiT, istoriu lobis cnebas<br />
da Sesabamisi meTodologiebis ganviTarebas,<br />
zogi ram kvlav tradiciul<br />
samyarosTanaa dakavSirebuli. erT-erTi<br />
maTgani reli gi u ri Rirebulebebia. Zveli<br />
eklesiebi, taZrebi da samlocveloebi<br />
jerac dacvisa da <strong>konservaciis</strong> mTavari<br />
mizania, iseve rogorc religiuri<br />
da sakulto adgilebi tradiciuli<br />
sazogadoebis zrunvis sagani iyo. religia<br />
gansakuTrebiT mZafrad romantizmis<br />
xanaSi ganicdeboda, rodesac ya-<br />
libdeboda <strong>konservaciis</strong> koncefciebi,<br />
magram igi kvlavac mniSvnelovania<br />
meore aTaswleulis bolos, rodesac<br />
Tanamedrove sazogadoebis strate giebs<br />
eWvs qveS ayenebs, teqnologizebuli samyaros<br />
swrafi cvalebadobi sa da ganvrcobis<br />
pirispir, RirebulebaTa winandelze<br />
meti daknineba.<br />
arsebuli tradiciuli kulturebis<br />
SenarCuneba da kulturul ide n tobasTan<br />
dakavSirebuli Rirebulebebis<br />
aRorZineba sakmaod bevri qvey nis mTavari<br />
sazrunavia. kulturaTa Semoq medebiTi<br />
mravalferovneba unEsCo-m da<br />
mTelma saerTaSoriso Tanamegobrobam<br />
erT-erT umTavres pri oritetad aRiares<br />
(unEsCo, 1995). am prioritetis dasaxvis<br />
SedegTaga nia, rom sul ufro didia gana-<br />
Tlebis da komunikaciebis moTxovnileba,<br />
rogorc Tanamed ro ve viTarebaSi TviTcnobierebis<br />
amaRlebisa Tu saWiro gawafulobisa<br />
da unarianobis mopovebis<br />
aucilebeli pirobisa. Tanamed ro ve konservacia<br />
warsulisken mibruneba rodia;<br />
Tu maincdamainc is uf ro, arsebuli realobisa<br />
da kulturuli, fizikuri Tu<br />
garemosmieri re su r sebis potencialis<br />
farglebSi, sazogadoebis mdgradi ganviTarebis<br />
pa suxismgeblobis sakuTar<br />
Tavze aRebis gambedaobas moiTxovs.
Ceuli bibliografia<br />
kulturuli memkvidreobis <strong>konservaciis</strong>a da restavraciis bibliografia<br />
mudmivad izrdeba 1960-iani wlebidan moyolebuli. rCeuli bibliografia Seicavs<br />
teqstSi miTiTebul wignebs da werilebs, iseve rogorc gamocemebs, romlebic<br />
miCneulia sasargeblo damatebiT literaturad. garda amisa aqvea <strong>konservaciis</strong><br />
periodikis mokle sia.<br />
erTerTi yvelaze adreuli cnobebi restavraciis istoriis Taobaze (romSi)<br />
ekuTvnis k. feas (1832w.). a. rigli (1903w.) ki Tavis mxriv Seexo ideaTa evolucias.<br />
araerTi naSromia gamoqveynebuli <strong>konservaciis</strong> istoriis da Teoriis Sesaxeb,<br />
magaliTad, albaneTSi, avstriaSi, inglisSi, safrangeTSi, germaniis federaciul<br />
respublikaSi, germaniis yofili demokratiuli respublikis zogierT nawilSi,<br />
saberZneTSi, ungreTSi, italiaSi, meqsikaSi, niderlandebSi, poloneTSi, espaneTSi,<br />
amerikis SeerTebul Statebsa da iugoslaviaSi. sxvadasxva midgomis zogadi<br />
panorama warmodgenilia k. ceSis (1970w.), d. louentalis (1985w.), s. erderis<br />
(1986w.) f. qoeis (1992w.), u. denslagenis (1994w.), m. p. setis (1996w.) da g. karbonaras<br />
(1997w.) mier. mxatvrobis restavraciis <strong>istoria</strong> dawerilia a. kontis (1988w.) mier,<br />
xolo arqeologiuri masalisa ki a. Snapis (1993w.) mier. <strong>konservaciis</strong> Teoriis<br />
rCeuli literatura italiaSi gamocemulia g. la monikas (1974w.) mier, germaniaSi<br />
n. hiuzes (1984w.) mier da inglisSi n. stenli praisis da sxvebis (1996w.) mier.<br />
ufro dawvrilebiTi miTiTebebisaTvis mkiTxvels vurCevT miakiTxos ikkrom-is<br />
biblioTekas (www.iccrom.org), an sxva specializebul biblioTekas.<br />
ZiriTadi miTiTebebi<br />
Ahoniemi, A. (ed.) 1995. Conservation Training, Needs and Ethics, ICOMOS CIF Seminar papers.<br />
ICOMOS Finnish National Committee, Helsinki.<br />
Alberti, I. B. 1988. On the Art of Building in Ten Books, The MIT Press, Cambridge, MA, London.<br />
Annoni, A. 1946. Scienza ed arte del restauro architettonico, Milano.<br />
Arenhövel, W. (ed.) 1979. Berlin und die Antike, Architektur, Kunstgewerbe, Malerei, Skulptur,<br />
Theater und Wissenschaft vom 16. Jahrhundert bis heute, Katalog, Berlin.<br />
Argan, G. C. 1938. “Restauro delle opera d’arte. Progettata istituzione di un Gabinetto Centrale<br />
del restauro,” Le Arti, I, ii, 1938/39.<br />
Argan, G. C. 1968. Storia dell’arte italiana, Sansoni, Firenze (1975).<br />
Argan, G. C. 1974. Walter Gropius e la Bauhaus, Einaudi, Torino.<br />
Argan, G. C. 1978. Brunelleschi, Milano.<br />
Argan, G. C. 1984. Storia dell’arte come storia della città, Editori Riuniti, Roma.<br />
Argan, G. C. 1985. Il persiero critico di Giulio Carlo Argan, Studi in onore di Giulio Carlo Argan,<br />
III, Roma.
396 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Argan, G. C. 1989. La creazione dell’Istituto Centrale del Restauro, intervista a cura di Mario<br />
Serio, Palombi, Roma.<br />
Athens, 1976. International Meeting on the Restoration of the Erechtheion. Ministry of Culture and<br />
Sciences, UNESCO, Athens.<br />
Audi, R. 1996. The Cambridge Dictionary of Philosophy, Cambridge University Press, Cambridge.<br />
Auzas, P-M. 1979. Eugène Viollet-le-Duc, 1814-1879, Paris.<br />
Azzurai, G. 1865. Il vero proprietario dei Monumenti antichi, Roma.<br />
Bacchelli, G. 1910. Giù le mani! Dai nostri monumenti antichi, Bologna.<br />
Bacher, E. 1995. Kunstwerk oder Denkmal? Alois Riegls Schriften zur Denkmalpflege. Böhlau, Wien.<br />
Balanos, N. 1932. “Le relèvement des monuments de l’Acropole,” Mouseion, Office International<br />
des Musées, XIX, iii, Paris, 135ff, and in La Conservation des Monuments d’Art et d’Histoire,<br />
Paris, pp. 274ff.<br />
Balanos, N. 1938. Les Monuments de l’Acropole, relèvement et conservation, Paris.<br />
Baldini, U. 1978-81. Teoria del restauro e unità di metodologia (vol. I, 1988 4 th edn; II, 1983 2 nd<br />
edn), Nardini Editore, Firenze.<br />
Baldinucci, F. 1681. Vocabolario toscano dell’arte del disegno, Firenze.<br />
Banham, J. and J. Harris (eds) 1984. William Morris and the Middle Ages, Oxford.<br />
Barbacci, A. 1956. Il restauro dei monumenti in Italia, Roma.<br />
Bartoli, A. 1914. I monumenti antichi di Rome nei disegni degli Uffizi di Firenze, Roma.<br />
Bartoli, 1963. Curia Senatus, lo scavo e il restauro, Roma.<br />
Bayer, J. 1912. Köln um die Wende des 18. und 19. Jahrhunderts (1770-1830) Geschildert von<br />
Zeitgenossen, Köln.<br />
Beard, G. 1882. The Work of Christopher Wren, Edinburgh.<br />
Bekri, C. 1991. UNESCO: “Une enterprise erronée?,” Éditions Publisud, Paris.<br />
Bellini, A. 1992. “Note sul dibattito attorno al restauro dei monumenti nella Milano dell’ottocento:<br />
Tito Vespasiano Paravacini,” in Bozzoli et al., 1992:895-902.<br />
Bellori, G. P. 1695. Descrizione delle immagini dipinte da Raffaello d’Urbino nelle Camere del<br />
Palazzo Apostolico Vaticano, Roma.<br />
Bellori, G. P. 1976. Le vite de’ pittori, scultori e architetti moderni, Torino.<br />
Beltrami, L. 1898. Il Pantheon, Relazione delle indagini eseguite dal R. Minisrero della Pubblica<br />
Istruzione negli anni 1892-93 coi rilievi e disegni dell’architetto Pier Olinto Armanini, Milano.<br />
Beltrami, L. 1900. Storia della Facciata di S. Maria del Fiore in Firenze, Milano.<br />
Beltrami, L. 1903. 72 Giorni ai lavori del Campanile di S. Marco.<br />
Beltrami, L. 1905. Indagini e documenti riguardanti la Torre Principale del Castello di Milano ricostruita<br />
in memoria di Umbreto I, Milan.<br />
Beltrami, L. 1926. Giacomo Boni, Milan.
Ceuli bibliografia 397<br />
Beltrami, L. 1929. La Cupola Vaticana, Vaticano.<br />
Beltrami, L. 1930. Relazione delle indagini e dei lavori di restauro alla Cupola Vaticana dal maggio<br />
1928 al marzo 1930, Vaticano.<br />
Beltrami, L. and G. Moretti, 1898. Resoconto dei Lavori di Restauro eseguiti al Castello di Milani<br />
col contributo della sottoscrizione cittadina (40.000 Lit.), Milano.<br />
Benevolo, L. 1993. La cittά nella storia d’Europa. Laterza, Bari.<br />
Benjamin, W. 1979. “The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction,” Illuminations, edited<br />
by H. Arendt. Fontana-Collins, London, pp. 219-54.<br />
Bérard, F. 1985. “L’Arc de Titus,” Roma Antiqua, Envois des architectes français (1788-1924),<br />
Forum, Colisée, Palatin, Roma, pp. 292ff.<br />
Bercé, F. 1979. Les premiers travaux de la commission des monuments historiques 1837-1848, Paris.<br />
Berducou, M.C. (ed.) 1990. La conservation en archéologie; methods et pratique de la conservation-restauration<br />
des vestiges archéologiques, Masson, Paris.<br />
Berenson, B. 1958. “On the Reconstruction of Florence” (March 1945), Essays in Appreciation,<br />
London.<br />
Berger, H. 1982. “Die Wiederherstellung des Magdeburger Doms von 1945 bis 1955,” Architektur<br />
der DDR, X, 1982:xxx.<br />
Bergson, H. 1994. L’évolution créatrice, Quadridge, Presses Universitaires de France, Paris.<br />
Berlin, I. 1992. Vico and Herder, The Hogarth Press, London.<br />
Bernardi, S.C. 1965. S. Maria degli Angeli alle Terme e Antonio lo Duca, Città di Castello.<br />
Bernini, D. 1719. Vita del cav. Gio. Lorenzo Bernini, Roma.<br />
Beulé, M. 1862. L’Acropole d’Athènes, Paris.<br />
Beyme v. K. W., Durth. N. Gutschow, W. Nordinger und T. Topfstedt, 1992. Neue Städte aus Ruinen,<br />
deutscher Städtebau der Nachkriegszeit, Prestel Verlag, München.<br />
Bianchini, F. 1696. La Istoria Universale provata con monumenti e figurate con simboli degli antichi.<br />
Biblioteca Comunale dell’Archiginnasio, 1983. L’immagine dell’antico fra settecento e ottocento,<br />
Libri di archeologia nella Biblioteca Comunale dell’Archiginnasio, Casalecchio di Reno.<br />
Billings, R.W. 1843. Architectural Illustrations and Description of the Cathedral Church of Durham, London.<br />
Boetticher, A. 1888. Die Akropolis von Athen nach den Berichten der Aeten und den neuesten<br />
Erforschungen, Berlin.<br />
Boiret, Y. 1980. “Problèmes de la restauration,” Monuments historiques, CXII:54ff.<br />
Boisserée, S. 1978. Sulpiz Boisserée, Tagebücher 1808-1854, I, Darmstadt.<br />
Boito, C. 1884a. I Restauratori, Conferenza tenuta all’Esposizione di Torino, il 7 giugno 1884,<br />
Firenzo.<br />
Boito, C. 1884b. Gite di un’artista, Milano.<br />
Boito, C. 1893. Questioni pratiche di belle arti, restauri, concorsi, legislazione, professione, insegnamento,<br />
Milano.
398 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
boito, Camillo. 1989. Il nuovo e l’antico in architettura (A.A. Crippa, ed), Jaca Book, Milano.<br />
Bonelli, R. 1945. “Principi e metodi nel restauro dei monumenti,” in Bonelli, 1959:30-40.<br />
Bonelli, R. (ed.) 1978. Scritti Rinascimentali, Il Polifilo, Milano.<br />
Bonelli, R. 1959. Architettura e restauro, Venezia.<br />
Bonelli, R. 1963. “Il restauro architettonico,” Enciclopedia Universale dell’Arte, XI, Venezia-Roma,<br />
pp. 344-351.<br />
Bonelli, R. 1995. Scritti sul restauro e sulla architettonica, Bonsignori Editore, Roma.<br />
Boni, G. 1886. Il cosidetto sventramento di Venezia, Roma.<br />
Boni, G. 1898. Difendiamo la laguna di Venezia, Roma.<br />
Bonnel, E. 1957. “Amphithéatre de Nîmes. Notes sur un projet de consolidation du 18 pluviôse an<br />
XIII,” Les Monuments historiques de la France, III.<br />
Boockmann, H. 1982. Die Marienburg im 19. Jahrhundert, Berlin.<br />
Bornheim gen. Schilling, W. 1974-75. “Burgenbau in der Mitte des 19. Jahrhunderts. Zum Wiederaufbau<br />
des Rolandsbogens 1840,” Denkmalpflege in Rheinland-Pfalz, xxix-xxx:94ff.<br />
Bornheim gen. Schilling, W. 1978. Stolzensfels Castle, Mainz.<br />
Borsi, F. 1976. Roma antica e I disegni di architettura agli Uffizi di Giovanni Antonio Dosio, Roma.<br />
Boscarino, Salvatore, 1985. “Il restauro in Sicilia in età borbonica (1734-1860),” Restauro, quaderni<br />
di restauro dei monumenti e di urbanistica del centri antichi, no. 79, pp. 5-68.<br />
Bottari, 1822-25. Raccolta di lettere sulla pittura, sculptura ed architettura, Roma-Milano (1754-73).<br />
Bourassé, J-J. 1845. “Conservation des monuments,” Annales Archéologiques, 272ff.<br />
Bowie, T. and D. Thimme. 1971. The Carrey Drawings of the Parthenon Sculptures, London.<br />
Bozzoni, C., G. Carbonara and G. Villetti (eds) 1992. Saggi in onore di Renato Bonelli, II. Quaderni<br />
dell’Istituto di Storia dell’Architettura 1990-92, Multigrafica Editirice, Roma.<br />
Brandi, C. 1960. Segno e immagine, Il Saggiatore, Milano. (Reprint: 1986, Aesthetica edizioni,<br />
Palermo).<br />
Brandi, C. 1963. Teoria del restauro, Edizioni di Storia e Letteratura, Roma.<br />
Brandi, C. 1966. Le due vie, Editori Laterza, Bari.<br />
Brandi, C. 1974. Teoria generale della critica, Einaudi, Torino.<br />
Brandi, C. 1975. Struttura e architettura. Einaudi, Torino, pirveli gamocema 1967.<br />
Brandi, C. 1980. Disegno della pittura italiana, Einaudi, Torino.<br />
Brandi, C. 1985. “Argan e il restauro,” Il pensiero critico di Giulio Carlo Argan, Studi in onore di<br />
Guilio Carlo Argan, iii, Roma, pp. 33ff. gadabeWdili: 1995:63-8.<br />
Brandi, C. 1989. Les deux voies de la critique, trans. by P. Philippot. Marc Vokar, Brussels.<br />
Brandi, C. 1992. Carmine o della pittura. Elicona I, Editori, Roma (pirveli gamocema _ 1945).<br />
Brandi, C. 1992b. Arcadio o della Scultura. Eliante o dell’Architettura. Elicona III-IV, Editori Riunti,<br />
Roma (pirveli gamocema 1956).
Brandi, C. 1991. Celso o della Poesia, Elicona II, Editori Riuniti, Roma (pirveli gamocema 1957).<br />
Brandi, C. 1995. Il restauro, teoria e pratica 1939-1986, Michele Cordaro (ed.), Editori Riuniti, Roma.<br />
Brandinelli, Contorni and Lamberini, 1983. Contributi alla Cultura e alla Teoria del Restauro dei<br />
Monumenti, Firenze.<br />
Brandt, C.I. 1863. Der Dom zu Magdeburg, eine Jubelschrift zur Feier seiner 500 jährigen Weihe,<br />
Magdeburg.<br />
Bredt, F.W. 1904. Die Denkmalpflege und ihre Gestaltung in Preussen, Berlin.<br />
Briggs, M.S. 1952. Goths and Vandals, a Study of the Destruction, Neglect and Preservation of<br />
Historical Buildings in England, London.<br />
Brooks, C. 1981. “England 1782-1832; the historical context,” in Prickett, S. (ed.). The Context of<br />
English Literature. The Romantics, Methuen & Co., London, pp. 15-76.<br />
Brown, G.B. 1905. The Care of <strong>Ancient</strong> Monuments, and Account of the Legislative and other<br />
Measures Adopted in European Countries, Cambridge.<br />
Bruck, R. 1910. Die Denkmalpflege im Königreich Sachsen, Dresden.<br />
rCeuli bibliografia 399<br />
Brües, Eva, 1958. Raffaele Stern, Ein Beitrag zur Architekturgeschichte in Rom zwischen 1790<br />
und 1830, PhD Dissertation, Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, Bonn.<br />
Brummer, H. 1970. The Statue Court in the Vatican Belveder, Stockholm.<br />
Brunius, C.G. 1836. Nordens äldsta metropolitankyrka.<br />
Buch, F. 1990. Studien zur preussischen Denkmalpflege am Beispiel konservatorischer Arbeiten.<br />
Ferdinand von Quast, Wernersche Verlagsgesellschaft, Worms.<br />
Burchardt, J.H.B. 1835. Momente zur Geschichte des Dom-Reparatur-Baues in Magdeburg,<br />
1826-1834, Magdeburg.<br />
Burke, E. 1968. A Philosophical Enquiry into the Origin of our Ideas of the Sublime and Beautiful,<br />
University of Notre Dame Press, Notre Dame, Indiana.<br />
Burnouf, E. 1876. La ville et l’Acropole d’Athènes aux diverses époques, Paris.<br />
Buscioni, C. 1981. Guiseppe Partini, Architetto del Purismo senese, Firenze.<br />
Campisi, M. 1981. Cultura del restauro e cultura del revival, il dibattito sulle antichità in Sicilia nel<br />
contesto della cultura neoclassica europea, 1764-1851, Palermo.<br />
Canina, L., 1851. Gli edifici di Roma antica, Roma.<br />
Cantacuzino, S. 1987. “Reconstruction in Bucharest and its consequences for the architectural<br />
heritage,” ICOMOS Information, no. 2, 9018.<br />
Carbonara, G. 1976. La reintegrazione dell’immagine, Bulzoni, *Roma.<br />
Carbonara, G. 1996. Trattato di restauro architettonico, UTET, Torino.<br />
Carbonara, G. 1997. Avvicinamento al restauro, teoria, storia, monumenti, Liguori Editore, Napoli.<br />
Carboni, M. 1992. Cesare Brandi, Teoria e esperienza dell’arte. Editori Riunti, Roma.<br />
Carmichael, D.L., et al. (eds) 1994. Luoghi di culto dei luoghi, sopravivenza e funzioni dei siti sacri<br />
nel mondo, ECIG, Genoa (inglisuri dedani: Sacred Sites, Sacred Places).
400 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Carrol, D. 1972. The Taj Mahal, Newsweek, New York.<br />
Carter, J. 1780-94. Specimens of <strong>Ancient</strong> Sculpture and Painting.<br />
Carter, J. 1795-1814. <strong>Ancient</strong> Architecture of England.<br />
Carter, J. 1801. Drawings of Durham Cathedral, London.<br />
Carter, J. 1824. Specimens of Gothic Architecture (pirvelad daistamba saTauriT: Views of<br />
<strong>Ancient</strong> Buildings in England, 1786-93).<br />
Cascoigne, B. 1976. The Great Moghuls, Jonathan Cape, London.<br />
Cassiodorus, 1894. Variae, in T. Mommsen (ed.), Germaniae historica, Auctores antiquissimi, XII.<br />
Castagnary, 1864. Libres propos, Paris.<br />
Castagnoli, F. 1969. Topografia e Urbanistica di Roma Antica, Bologna.<br />
Catalogue, 1979. Le “Gothique” retrouvé avant Viollet-le-Duc, Paris.<br />
Catalogue, 1981. Karl Friedrich Schinkel 1781-1841, Berlin (DDR).<br />
Catalogue, 1981. Karl Friedrich Schinkel, Architektur, Malerei, Kunstgewerbe, Berlin.<br />
Catalogue, 1981. Pompei 1748-1980, i tempi della documentazione, Istituto Centrale per il Catalogo<br />
e la Documentazione, Rome.<br />
Catalogue, 1985. Roma Antiqua, Envois des architectes français (1788-1924), Forum, Colisée,<br />
Palatin, Roma.<br />
Catalogue, 1986. Paris, rome, Athènes, Le Voyage en Grèce des Architectes Français aux XIXe<br />
et XXe siècles, Ecole Nationale Supérieure des Beaux-Arts, Paris (1982).<br />
Cattaneo, C. 1886. Alcune parole intorno ai restauri del San Francesco di Bologna, Venezia.<br />
Cattaneo, C. 1972. La Cittàcome principio, a cura di Manlio Brusatin, Padova.<br />
Cavaceppi, B. 1768. Raccolta di antiche statue, busti, bassirilievi ed alter sculture restaurate da<br />
Bartolomeo Cavaceppi, scultore romano, I-III, Roma.<br />
Cavvadias, P. and G. Kawerau, 1906. Die Ausgrabung der Akropolis vom Jahre 1885 bis zum<br />
Jahre 1890, Athens.<br />
Caylus, de Tubières, A-C. Comte de. 1758. Les ruines des plus beaux monuments de la Grèce.<br />
Cederma, A. 1980. Mussolini urbanista. Lo sventramento di Roma negli anni del consenso, Roma-Bari.<br />
Cerri, M-G., D. Fea and L. Pittarello, 1981. Alfredo d’Andrade, tutela e restauro, Torino.<br />
Ceschi, C. 1970. Teoria e storia del restauro, Roma.<br />
Chamberlin, E. R. 1979. Preserving the Past, J.M. Dent & Sons, London.<br />
Chateaubriand, 1966. Génie du Chtistianisme, Paris.<br />
Chirici, C. 1971. Il problema del restauro, Milano.<br />
Choay, F. 1992. L’allégorie du patrimoine, Seuil, Paris.<br />
Chtekov, A. 1992. “Histoire de la restauration,” in Monuments Historiques, Paris, 179/1992:62-66.
Clark, K. 1974. The Gothic Revival, an Essay in the Gistory of Taste (1928), John Murrey, USA.<br />
Cleere, H. (ed.) 1989. Archaeological Heritage Management in the Modern World, Unwin Hyman<br />
Ltd, London.<br />
Cleere, H. 1996. “Protecting the world’s cultural heritage,” in Marks, 1996:82-95.<br />
Clemen, P. 1900. John Ruskin, Leipzig.<br />
Clemen, P. 1933. Die deutsche Kunst und die Denkmalpflege, Ein Bekenntnis, Berlin.<br />
Clemens, Mellin and Rosenthal, 1830-1852. Der Dom zu Magdeburg, I-V, Magdeburg.<br />
Clément, E. 1993. “Le concept de responsabilité collective de la communauté internationale pour<br />
la protection des biens culturels dans les conventions et recommendations de l”UNESCO.”<br />
Revue Belge de Droit International, 1993/2:534-51.<br />
Clifton-Taylor, A. 1977. The Cathedrals of England, London.<br />
Cloquet, L. 1894. “La restauration des monuments anciens,” Bulletin du cercle historique et archéologique<br />
de Gand, I:23ff, 7ff; and Revue de l’art Chrétien, 1901:498ff; 1902:41ff.<br />
Cobb, G. 1980. English Cathedrals. The Forgotten Centuries, Restoration and Change from 1530<br />
to the Present Day. Thames and Hudson, London.<br />
Cole, D. 1980. The Work of Sir Gilbert Scott, London.<br />
Collingwood, R.G. 1994. The Idea of History, Oxford University Press, Oxford.<br />
Colvin, H.M. 1954. A Biographical Dictionary of English Architects 1660-1840, London.<br />
Colvin, H.M., J.M. Crook and M.H. Port, 1973. The History of King’s Works. London.<br />
Colvin, S. 1877. Restoration and Anti-Restoration.<br />
Committee for the Preservation of the Acropolis Monuments. 1983. Study for the Restoration of<br />
the Parthenon, Ministry of Culture and Sciences, Athens.<br />
Comune di Venezia. 1912. Il Campanile di san Marco Riedificato, Studi, Ricerche, Relazioni a<br />
cura del Comune di Venezia, Venezia.<br />
Conti, A. 1988. Storia del restauro e della conservazione delle opera d’arte, Biblioteca Electra, Milano.<br />
Coulon, A. 1904. “Les plans de Rome conservés aux Archives Nationales,” Revue des questions<br />
historiques.<br />
Croce, B. 1938. La storia come pensiero e come azione.<br />
Croce, B. 1989. Teoria e storia della storiografia, Adelphi, Milano.<br />
Croce, B. 1990. Estetica come scienza dell’espressione e linguistica generale, teoria e storia,<br />
Adelphi, Milano.<br />
Curr. G.G. 1976. “The Struggle to Preserve the Town Defenses of York: 1800-1835,” Diploma of<br />
Conservation Studies, I.A.A.S. (gamouqveynebeli), York.<br />
Curry, I. 1980. “The Cathedral Church of Christ and Blessed Mary the Virgin in Duhram, Restoration<br />
and Repairs to the Fabric 1777 to 1876,” Report: Charlewood, Curry, Wilson and Atkinson,<br />
Architects.<br />
D’Este, A. 1864. Memorie di Antonio Canova, Florence.<br />
rCeuli bibliografia 401
402 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
D’Moundt, R. 1782. “Remarks on Gothic Building,” Gentleman’s Magazine, 1782:480.<br />
D’Onofrio, C. 1967. Gli obelischi di Roma, Rome.<br />
Dalla Costa, M. 1983. La Basilica di San Marco e I restauri dell’Ottocento. Le idée di E. Viollet-le-<br />
Duc, J. Ruskin e le “Osservazioni” di A.P. Zorzi, Venice.<br />
DDR. 1980. Schicksale deutscher Baudenkmale im zweiten Weltkrieg, Eine Documentation der<br />
Schäden und Totalverluste auf dem Gebiet der Deutschen Demokratischen Republik, I-II, Berlin.<br />
De Angelis d’Ossat, G. 1952. “Danni di Guerra e restauro dei monumenti,” Atti del Convegno<br />
nazionale di storia dell’architettura (Perugia 1948), Rome.<br />
De Angelis d’Ossat, G. 1983. “Restoration of Monuments and Intervention on Old Buildings,”<br />
IABSE Symposium, Venezia, Final Report, International Asociation for Bridge and Structural<br />
Engineering, pp. 3-11.<br />
de Choisel-Gouffier, M.G.F.A. 1816. Voyage pittoresque de la Grèce.<br />
de Girardin, R-L. Marquis. 1776. De la composition des paysages, Paris (new edition 1979).<br />
de La Sizeranne, R. 1897. Ruskin et la religion de la beauté.<br />
de Laborde, B., E. Béguillet and J-E. Guettard, 1781-1784. Description générale et particulière<br />
de la France.<br />
de Laborde, B., E. Béguillet and J-E. Guettard, 1784. Voyage pittoresque de la France.<br />
de Laborde, Le Comte, 1854. Athènes aux XVe, XVIe et XVIIe siècles, I-II, Paris.<br />
de Lagarde, P. 1979. La mémoire des pierres, Albin Michel, Paris.<br />
de Montfaucon, B. 1719. L’Antiquité ezpliquée et représentée en figures (15 vols) (inglisuri<br />
Targmani: Antiquity Explained and Represented in Diagrams, 1721-25).<br />
de Montfaucon, B. 1725. The Antiquitues of Italy being the Travels of the Learned and Reverend<br />
Bernard de Montfaucon from Paris through Italy in the Years 1698 and 1699 (2nd edn).<br />
De Naeyer, A. 1960. “La reconstruction des monuments et des sites en Belgique après la première<br />
guerre mondiale,” Monumentum, xx-xxii, 167ff.<br />
De Naeyer, A. 1980. “Preservation of Monuments in Belgium since 1945,” Monumentum, xx-xxii,<br />
1980:153ff.<br />
de Tolnay, 1960. Michaelangelo, The Final Period, V, Princeton, NJ Princeton University Press.<br />
de Vattel, E. 1844. The Law of Nations, Ghitty.<br />
Dehio, G. 1901. “Vorbildung zu Denkmalpflege,” in von Oechelhaeuser, 1910-1913:17.<br />
Dehio, G. 1905. “Denkmalschutz und Denkmalpflege im neunzehnten Jahrhundert,” Festrede an<br />
der Kaiser-Wilhelms-Universität zu Straβburg, 27 January 1905 (Kunsthistorische Aufsätze,<br />
München, 1924:268).<br />
Dehio, G. 1924. Kunsthistorische Aufsätze, München.<br />
Dehio, G. 1974. Handbuch der deutschen Kunstdenkmäler, “Der Bezirk Magdeburg,” Berlin.<br />
Deiters, L. 1982. “Karl Friedrich Schinkel und die Denkmalpflege,” Architektur der DDR, x, 1982:x.
Del Bufalo. A. 1982. Gustavo Giovannoni, Roma.<br />
rCeuli bibliografia 403<br />
Delheim, C. 1982. The Face of the Past, The Preservation of the Mediaeval Inheritance in Victorian<br />
England, Cambridge University Press, USA.<br />
Denslagen, Wim, 1994. Architectural Restoration in Western Europe, Architectura and Natura<br />
Press, Amsterdam.<br />
Dent Weil, Phoebe, 1966. “Contributions toward a history of sculpture techniques: 1. Orfeo Boseli<br />
on the restoration of antique sculpture,” Studies in Conservation, IIC, XII:3.<br />
Desai, Ziyaud-Din A. 1970. Indo-Islamic Architecture, Government of India, Faridabad.<br />
Desgodetz, A. 1682. Les edifices antiques de Roma dessinés et mesurés très exactement.<br />
D’Este, A. 1864. Memorie di Antonio Canova, Firenze.<br />
Dewey, John, 1934. Art as Experience, New York.<br />
Dezzi Bardeschi, M. 1991. Restauro: punto e da capo, Franco Angeli, Milano.<br />
Di Stefano, R. (ed.) 1973. Luigi Vanvitelli, Napoli.<br />
Diaz-Berrio Fernàndez, S. 1976. Conservacion de monumentos y zonas monumentales, Mexico.<br />
Diaz-Berrio Fernàndez, S. 1990. Conservacion del patrimonio cultural en Mexico, INAH, Mexico.<br />
Didron, A.N. 1842. “Nôtre-Dame,” L’Univers, 11 October.<br />
Didron, A.N. 1846. “Flèche de Saint-Denis,” Annales Archéologiques, 1846:175ff.<br />
Dinsmoor, W.B. 1975. The Architecture of <strong>Ancient</strong> Greece, New York.<br />
Domiceli, S. (ed.) 1990. A Sense of Place? A Conservation in Three Cultures. Australian Heritage<br />
Commission, Canberra.<br />
D’Onofrio, C. 1967. Gli Obelischi di Roma, Bulzoni Editore, Roma.<br />
Downes, K. 1979. Hawksmoor, London.<br />
Dryden, H.E.L. 1854. “On repairing and refitting old churches,” Associated Architectural Societies:<br />
Reports and Papers. III, i:11ff.<br />
Durham, 1842. Record of Works Done in and upon the Cathedral Church and Collegiate Buildings<br />
of Durham. Durham.<br />
Durliat, M. 1980. “La restauration de Saint-Sernin de Toulouse, Aspects doctrinaux,” Monuments<br />
historiques, CXII”50ff.<br />
Durm, J. 1895. Der Zustand der antiken athenischen Bauwerke auf der Burg und in der Stadt,<br />
Befundbericht und Vorschläge zum Schutz vor weiterem Verfall, Berlin.<br />
Dushkina, N. 1995. “Reconstraction and Architectural Profession in Russia,” in Ahoniemi, 1995:102.<br />
Dvorak, M. 1915. Katechismus der Denkmalpflege, Wien.<br />
Dvorak, M. 1929. Gesammelte Aufsätze zur Kunstgeschichte, München.<br />
Earl, John, 1996. Building Conservation Philosophy, The College of Estate Management, Reading.<br />
Einaudi, 1981. Storia dell’arte italiana, X, “Conservazione, Falso, Restauro,” Einaudi.
404 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Elderkin, G.W. 1912. Problems in Periclean Buildings, Princeton, NJ, Princeton University Press.<br />
Emiliani, A. 1978. Leggi, bandi e provvedimenti per la tutela dei beni artistici e culturali negli antichi<br />
stati italiani 1571-1860, Bologna.<br />
Ennen, L. 1880. Der Dom zu Köln von seinem Beginne bis zu seiner Vollendung, Festschift gewidemet<br />
der Freunden und Gönnern aus Anlass der Vollengung vom Vorstande des Central<br />
Dombauvereins, Köln.<br />
Épron, J-P. 1997. Comprendre l’eclectisme, Institut Français d’Architecture, Norma, Brussels.<br />
Ercolano. 1755-92. Le Antichità di Ercolano esposti (8 vols).<br />
Erder, C. 1975. Tarihî çevre bilinci, Ankara.<br />
Erder, C. 1986. Our Architectural Heritage: from Consciousness to Conservation, UNESCO, Paris.<br />
Evans, J. 1956. A History of the Society of Antiquaries, Oxford.<br />
Fancelli, P. 1992. “Restauro e storia,” in Bozzoni et al, 1992:875-82.<br />
Faulkner, P. (ed.) 1984. William Morris, The Critical Heritage, London.<br />
Fawcett, J. (ed.) 1976. The Future of the Past, Attitudes to Conservation 1147-1974, London.<br />
Fea, C. 1790-1836. Miscellanea filologica, critica e antiquaria, che contiene specialmente notizie<br />
di scavi di antichità, Roma.<br />
Fea, C. 1806. Dei Diritti del Principato sugli antichi edifizj publici sacri e profane, Roma.<br />
Fea, C. 1832. “Dissertazione sulle rovine di Roma,” in Winckelmann, 1832, XI.<br />
Feilden, B.M. and J. Jokilehto. 1993. Management guidelines for World Cultural Heritage, IC-<br />
CROM, Roma (reprinti _ 1998).<br />
Feilden, B.M. 1982. Conservation of Historic Buildings, Butterworth Scientific, Oxford.<br />
Fejédy, T. 1995. “Protection et mise en valeur du patrimoine: La situation hongroise,” in La lettre<br />
de travées, pp. 28f.<br />
Fekete, J. 1981. Denkmalpflege und Neugotik im 19. Jahrhundert, Dargestellt am Beispiel des<br />
alten Rathauses in München, München.<br />
Ferrari, O. 1985. “L’impegno nella politica della tutela,” Il pensiero critico di Giulio Carlo Argan, III,<br />
Roma, pp. 19ff.<br />
Ferrey, B. 1861. Recollections of A.N. Welby Pugin and his Father Augustus Pugin, London.<br />
Ferriday, P. 1957. Lord Grimthorpe 1816-1905, J. Murray.<br />
Festschrift. 1980. Der Kölner Dom im Jahrhundert seiner Vollendung, I-II, Köln.<br />
Filarete, (Antonio Averlino). 1972. Trattato di architettura, A.M. Finoli and L. Grassi (eds), Edizioni<br />
il Polifilo, Milano.<br />
Fillitz, H. (ed.) 1996. Der Traum vom Glück, die Kunst des Historismus in Europa, Exhibition catalogue<br />
in 2 vols, Künstlerhaus, Wien.<br />
Findeisen, Peter, 1983. “Wittenberg und Eisleben,” Martin Luther, Stätten seines Lebens und<br />
Wirkens, Berlin (DDR), pp. 135ff.<br />
Findeisen, Peter. 1990. Geschichte der Denkmalpflege. Sachsen-Anhalt. Von den Anfängen bis
in das erste Drittels des 20. Jahrhunderts. Verlag für Bauwesen, Berlin.<br />
Firmenich-Richartz, E. 1916. Die Brüder Boisserée, Jena.<br />
rCeuli bibliografia 405<br />
Fischer von Erlach, J.B. 1721. Entwurf einer historischen Architektur, Wien.<br />
Fischer, D.P. 1981. Nidaros Cathedral, Trondheim.<br />
Fischer, T. 1902. “Über das Restaurieren,” Der Kunsrwart, XVI:298.<br />
Fitch, James Marston. 1981. “A short history of historic preservation at Columbia University,” in<br />
The Making of an Architect, 1881-1981, Columbia University Press, Rizzoli, pp. 235ff.<br />
Fitch, James Marston. 1982. Historic Preservation, Curatorial Management of the Built World,<br />
McGraw-Hill, New York.<br />
Fletcher, Sir Banister. 1987. A History of Architecture, 19th edn (ed. John Musgrove), Butterworths,<br />
Oxford.<br />
Fontana, C. 1725. L’Anfiteatro Flavio descritto e delineato, Haia.<br />
Fontana, D. 1603-04. Della transportazione dell’obelisco vaticano et delle fabriche di nostro Signore<br />
Papa Sisto V fatte dal Cavalier Domenico Fontana, architetto di Sua Santità, Napoli.<br />
Forster, G. 1791. Ansichten vom Niederrrhein, von Brabant, Flandern, Holland, England und<br />
Frankreich, im April, Mai und Junius 1790, Berlin.<br />
Foucault, M. 1994. The Order of Things, an Archaeology of the Human Sciences, Vintage Books,<br />
New York.<br />
Fraisse, L. 1990. L’Oeuvre Cathédrale, Proust et l’architecture médiévale, José Corti, Paris.<br />
France. 1933. Les Monuments d’Art et d’Histoire, Paris.<br />
Francesco di Giorgio Martini. 1976. Trattati di Architettura, Ingegneria e Arte Militare, a cura di<br />
Corrado Maltese, Milano.<br />
Franchi-Verney della Valleta, Comte. 1904. L’Académie de France à Rome 1666-1903, Paris.<br />
Frazer, J.G. 1960. The Golden Bough, Macmillan, London, Toronto, New York.<br />
Freeman, E.A. 1846. Principles of Church Restoration.<br />
Frew, J.M. 1979. “Richard Gough, James Wyatt and late 18th-century preservation,” Journal of the<br />
Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns, xxxviii, iv:366ff.<br />
Frick, F. 1799 and 1803. Schloss Marienburg in Preussen.<br />
Friedman, T. 1995. “The transformation of York Minster, 1726-42,” Architectural History, Journal of<br />
the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns of Great Britain, v. 38, 1995:69-90.<br />
Fritsche, H.A. 1937-38. “Der Architekturmaler Carl Georg Adolf Hasenpflug (1802-1858), ein Wegbereiter<br />
der Denkmalpflege,” Jahrhuch der Denkmalpflege in der Provinz Sachsen und in<br />
Anhalt, pp. 93ff.<br />
Frodl, W. 1988. Idee und Verwirklichung, Das Werden der staatlichen Denkmalpflege in Österreich,<br />
Böhlau Verlag, Wien, Köln, Graz.<br />
Frych, J. 1975. Restauracja i konserwacja zabytkow architektury w polsce w latach 1795-1918.<br />
Warszawa.
406 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Gabelentz, 1931. Die Wartburg, München.<br />
Gaddi, Monsignor Giambattista, 1736. Roma nobilitata nelle sue fabbriche dalla Santità di Nostro<br />
Signore Clemente XII, Roma.<br />
Gage, J. 1980. Goethe on Art. Scolar Press, London.<br />
Gajdos, C., J.J. Lyon-Caen and R. Pastrana, 1980. Les enjeux de la conservation du partimoine,<br />
CORDA, Paris.<br />
Gamboni, D. 1997. The Destruction of Art: Iconoclasm and Vandalism since the French Revolution,<br />
Reaction Books, London.<br />
Garner, J.W. 1915. Some Questions of International Law in the European War.<br />
Gaziano de Azevedo, M. 1948. Il gusto nel restauro delle opere d’arte antiche, Roma.<br />
Gazzola, P. 1963. Ponte Pietra a Verona, Firenze.<br />
Gazzola, P. 1969. The Past in the Future, ICCROM, University of Rome.<br />
Gazzola, P. 1978. “L’evoluzione del concetto di restauro prima e dopo la Carta di Venezia,” Bollettino<br />
del Centro Internazionale di studi di Architettura A. Palladio, pp. 239ff.<br />
Geary, P.J. 1990. Furta Sacra in the Central Middle Ages, Princeton, NJ, Princeton University Press.<br />
Geertz, C. 1993. The Interpretation of Cultures, Fontana Press, London.<br />
Germann, G. 1972. Gothic Revival in Europe and Britain: Sources, Influences and Ideas, London.<br />
Germany. 1974. The Conservation of Historical Monuments in the Federal Republic of Germany,<br />
History, Organization, Tasks, Case-histories, München.<br />
Gerosa, P.G. et al. (eds) 1977. Actualité de la Charte d’Athènes, Deuxième Colloque sur la Crise<br />
de l’Environement et de l’Habitat, Université des Sciences Humaines de Strasbourg.<br />
Ghisalberti, A.M. (ed.) 1928. La vita di Cola di Rienzo, Firenze, Roma, Ginerva.<br />
Gilly, 1984. Friedrich Gilly 1772-1800 und die Privatgesellschaft junger Architekten, Berlin.<br />
Gilpin, W. 1809. Observations on several parts of the counties of Cambridge, Norfolk, Suffolk and<br />
Essex etc.<br />
Giovannoni, G. 1903. I restauri dei monumenti e il recente congresso storico, Roma.<br />
Giovannoni, G. 1913. “Il diradamento edilizio dei vecchi centri, il Quartiere della Rinascenza a<br />
Roma,” Nuova Antologia, vol. 997.<br />
Giovannoni, G. 1919. Sistemazione edilizia del quartiere del Rinascimento in Roma, Roma.<br />
Giovannoni, G. 1929. Questioni di architettura nella storia a nella vita, Edizioni Biblioteca d’Arte,<br />
Roma.<br />
Giovannoni, G. 1931. Città vecchia ed edilizia nuova, Torino.<br />
Giovannoni, G. 1936. “Restauro,” Enciclopedia Italiana, xxix:127ff.<br />
Giovannoni, G. 1945a. Architetture di Pensiero e Pensieri sull’Architettura, Roma.<br />
Giovannoni, G. 1945b. Il restauro dei monumenti, Roma.<br />
Giovannoni, G. 1946. Il Quartiere Romano del Rinascimento, Roma.
Giovannoni, G. 1996. Dal capitello alle città, G. Zucconi, (ed.) Jaca Book, Milano.<br />
Giovenale, G.B. 1926. La Basilica di S. Maria in Cosmedin, Roma.<br />
Giuliani, A. n.d. Monumenti, centri storici, ambienti, Sviluppo del concetto di restauro, acquisizione<br />
del concetto di ambiente, teoria e attuazione in Italia, Milano.<br />
Gizzi, S. 1988. Le reintegrazioni nel restauro. Una verifica nell’Abruzzo Aquilano, Edizioni Kappa,<br />
Roma.<br />
Goethe, von J.W. 1962. Italian Journey (1786-1788), London.<br />
Goldzamt, E. 1976. William Morris und die sozialen Ursprünge der modernen Architektur, Dresden.<br />
Golzio, V. 1936. Raffaello nei documenti, nelle testimonianze dei contemporanei e nella letteratura<br />
del suo secolo, Vaticano.<br />
Gombrich, E. 1961. Art and Illusion; A Study in the Psychology of Pictorial Representation, Princeton,<br />
NJ, Princeton University Press.<br />
Gordan, P. and W. Goodhart, 1974. Two Renaissance Book Hunters, The Letters of Poggius<br />
Bracciolini to Nicolaus di Niccolis, Columbia University Press, New York and London.<br />
Götz, W. 1956. Beiträge zur Vorgeschichte der Denkmalpflege, Die Entwicklung der Denkmalpflege<br />
in Deuschland vor 1800, PhD Dissertation, Leipzig.<br />
Graf, A. 1915. Roma nella memoria e nelle immagini del Medio Evo, Turino.<br />
Gardien, B. 1974. Drömmen om medeliden. Carl Georg Brunius som byggmästare och ideförmedlare,<br />
Lund.<br />
Grassi, L. 1959. Camillo Boito, Milano.<br />
Grodecki, Louis. 1990. Le moyen âge retrouvé. Flammarion, Paris.<br />
Grover, S. 1980. The Architecture of India, Buddhist and Hindu, Vikas, New Delhi.<br />
Gualandi, M. 1844. Memorie originali risguardanti le belle arti, Bologna.<br />
Guattani, G.A. 1805. Roma descritta ed illustrate, Roma.<br />
rCeuli bibliografia 407<br />
Guillermo, J. 1965. “La naissance au XVIIIe siècle du sentiment de responsabilité collective dans<br />
la conservation,” Gazette des Beaux-Arts, LXV.<br />
Günther, H. 1995. Le temps de l’histoire, experience du monde et catégories temporelles en<br />
philosopie de l’histoire de saint Augustine à Pétrarque de Dante à Rousseau, Éditions de la<br />
Maison des sciences de l’homme, Paris.<br />
Gurrieri, F. 1976. Teoria e cultura del restauro dei monumenti e dei centri antichi, Firenze.<br />
Gurrieri, F. 1983. Dal restauro dei monumenti al restauro del territorio, Sansoni, Firenze.<br />
Habitat 1996. The Istanbul Declaration on Human Settlements. Istanbul: United Nations Conference<br />
on Human Settlements, Habitat II.<br />
Hall, M.B. 1979. Renovation and Counter-Reformation, Vasari and Duke Cosimo in Sta Maria<br />
Novella and Sta Croce 1565-1576. Oxford.<br />
Hammond, N.G.L. and H.H. Scullard (eds) 1978. The Oxford Classical Dicnionary, Oxford, Oxford<br />
University Press.
408 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Hartmann, G. 1981. Die Ruine im Landschaftsgarten, ibre Bedeutung für den frühen Historismus<br />
und die Landschaftmalerei der Romantik, Worms.<br />
Harvey, J. 1972. Conservation of Buildings, London.<br />
Haskell, F. and N. Penny, 1981. Taste and Antique, The Lure of Classical Sculpture 1500-1900,<br />
Yale University Press, New Haven, CT.<br />
Haskell, F. 1971. Patrons and Painters, A Study in the Relations between Italian Art and Society<br />
in the Age of the Baroque, New York.<br />
Haugstedt, I. “The architect Christian Hansen, drawings, letters and articles referring to the excavations<br />
on the Acropolis 1835-37,” Analecta Romana Instituti Danici, x:53ff.<br />
Hederer, O. 1976. Friedrich von Gärtner, 1792-1846. Leben, Werk, Schüler, München.<br />
Hederer, O. 1981. Leo von Klenze, Persönlichkeit und Werk, München.<br />
Heidegger, M. 1980. Holzwege, Vitorio Klostermann, Frankfurt am Main.<br />
Heidegger, M. 1980a. “Der Ursprung des Kunstwerkes,” in Heidegger, 1980:1-72.<br />
Heidegger, M. 1980b. “Nietsche’s Wort – Gott ist tot” (1943), in Heidegger, 1980:205-64.<br />
Heidegger, M. 1989. Nietsche, Neske Pfullingen, Germany.<br />
Heidenstam, V. 1894. Modern Vandalism. Sweden.<br />
Heider, G. 1857. “Die Restauration des St. Stephans-Domes in Wien,” Mitteilungen der k.k. Central-Commission<br />
zur Erforschung und Erhaultung der Denkmale, Wien, 1:1.<br />
Helfgott, N. 1979. Die Rechtsvorschriften für den Denkmalschutz, Wien.<br />
Hermann, G. 1977. The Iranian Revival, Phaidon, London.<br />
Hibbard, H. 1971. Carlo Maderno and Roman Architecture 1580-1630, London.<br />
Hobsbawm, E.J. and T. Ranger, 1983. The Invention of Tradition, Cambridge, Cambridge University<br />
Press.<br />
Hodjat, M. 1995. Cultural Heritage in Iran: policies for an Islamic country, DPhil dissertation, University<br />
of York, gamoaqveyna Teiranis municipalitetma.<br />
Hogarth, W. 1955. The Analysis of Beauty (ed. J. Burke), Oxford (first edn 1753).<br />
Hohl, C. and C. Di Matteo, 1979. La sculpture oubliée de Vézelay, oeuvres déposées par Violettle-Duc,<br />
Auxerre.<br />
Holly, M.A. 1984. Panofsky and the Foundations of Art History, Cornell University Press, Ithaca,<br />
London.<br />
Homo, L. 1951. Rome Impériale et l’urbanisme dans l’antuquité, Paris.<br />
Honour, H. 1981. Romanticism, Pelican Books, Harmondsworth.<br />
Hope, T. 1840. A Historical Essay on Architecture, I-II, London.<br />
Horler, M. 1996. “Une protection en pleine evolution, histoire de la sauvegarde des monuments<br />
historiques,” Monuments Historiques, “La Hongrie,” no. 201:10-16.<br />
Hörmann, H. 1938. Methodik der Denkmalpflege, Wege und Ziele der Instandsetzung bei Bauwerken<br />
der Antike und des Mittelalters, München.
Ceuli bibliografia 409<br />
Hosmer, C.B. 1965. Presence of the Past – A History of the Preservation Movement in the United<br />
States before Williamsburg, New York, G.P. Putnam’s Sons.<br />
Hosmer, C.B. 1976. “The early restorationists of Colonial Williamsburg,” in Timmons, 1976:511ff.<br />
Hosmer, C.B. 1981. Preservation Comes of Age: from Williamsburg to the National Trust, 1926-<br />
1949, Charlottesville. The University Press of Virginia.<br />
Huber, B. 1996. Denkmalpflege zwischen Kunst und Wissenschaft, Arbeitschefte des Bayerischen<br />
Landesamtes für Denkmalpflege, vol. 76, München.<br />
Hugo, V. 1825/1832. “Guerre aux démoliseurs” in Hugo, V. Oeuvres complétes, critique, Robert<br />
Laffont, Paris, 1985:177-89.<br />
Hugo, V. 1953. Notre-Dame de Paris, London, J.M. Dent & Sons.<br />
Hülsen, C. 1886. Das Septizonium des Septimus Severus, Berlin.<br />
Hunt, J.D. and P. Willis (eds.) 1979. The Genius of the Palace, the English Landscape Garden<br />
1620-1820, London.<br />
Hunter, M. (ed.) 1996. Preserving the Past, the Rise of Heritage in Modern Britain, Alan Sutton<br />
Publishing.<br />
Huse, N. 1984. Denkmalpflege, Deutsche Texte aus drei Jahrhunderten, München.<br />
Hutchinson, W. 1787. The History and Antiquities of the County Palatine of Durham, Newcastle.<br />
Huxtable, Ada Louis, 1963. “Dissent at Colonial Williamsburg,” in New York Times, 22 September<br />
1963, in Timmons 1976:14.<br />
Hyde Peyton, C. 1996. Architectural Conservation and Sustainable Architecture: from Conflict to<br />
Collaboration. MSc in Architectural Conservation, Scottish Centre for Conservation Studies,<br />
Heriott-Watt University, Edinburgh.<br />
Iamandi, Ch. 1993. La théorie de la restauration de Cesare Brandi, validité et limites pour la restauration<br />
des monuments historiques, Dissertation at the Ecole des gradués, Université Laval,<br />
Montreal.<br />
Ibn Khaldûn, 1997. Discours sur l’Histoire universelle, Al-Muqaddima, “Thesaurus” Sindbad, Arles<br />
(vensan monteYs Targmani, mesame gamocema).<br />
ICCROM, 1969. The First Decade, 1959-1969. Roma.<br />
ICCROM, 1976. Preservation and Conservation; Principles and Practices, Proceedings of the<br />
North American International Regional Conference, Williamsburg, Virginia, and Philadelphia,<br />
Pennsylvania, ICCROM, Washington, DC.<br />
ICCROM-GCI, 1994. International Directory of Training in Conservation of Cultural Heritage, IC-<br />
CROM-GCI, Roma-California.<br />
ICOMOS, 1971. The Monument for the Man, Records of the II International Congress of Restoration,<br />
Venice, 25-31 May, 1964, Padova-Bologna.<br />
ICOMOS, 1990. Revolutions and Cultural Properties, 1789-1989, Congress, 20-21 November,<br />
Naples.<br />
ICOMOS, 1994. Scientific Journal, The Venice Charter – La Charte de Venise 1964-1994, Paris.
410 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Inaba, N. 1995. “What is meant by “another approach” to conservation,” in Ahoniemi, 1995:147-52.<br />
Insolera, I. and F. Perego, 1983. Archeologia e città. Storia moderna dei Fori di Roma, Laterza.<br />
Insolera, I. 1971. Roma moderna. Un secolo di storia urbanistica, Turin.<br />
Institut für Denkmalpflege, 1974. Denkmale in Thüringen, ihre Erhaltung und Pflege in den<br />
Bezirken Erfurt, Gera und Suhl, Erabeitet im Institut für Denkmalpflege Arbeitstelle Erfurt,<br />
Weimar.<br />
Institut für Denkmalpflege, 1979. Denkmale der Geschichte und Kultur, ihre Erhaltung und Pflege<br />
in der Deutschen Demokratischen Republik, Berlin (DDR).<br />
Iran – UNESCO, 1969. Report of Mission, Washington, DC.<br />
Issawi, C. 1987. An Arab Philosophy of History, Selections from the Prolegomena of Ibn Khaldun<br />
of Tunis, the Darwin Press, Princeton, NJ.<br />
Istituto per la Collaborazione Culturale, 1958. Enciclopedia Universale dell’Arte, Sansoni, Trieste.<br />
IUAR, 1976. Insitut d’Urbanisme et d’Aménagement Régional, Université des Sciences Humaines<br />
de Strasbourg, Actualité de la Charte d’Athènes, 2eme Colloque sur la Crise de<br />
l’Environnement et de l’Habitat, Couvent de la Tourette, France, 22-24 October, 1976.<br />
Iunius, Franciscus, 1637. De pictura veterum, libri tres.<br />
Jinnai, H. 1995. Tokyo, a Spatial Anthropology, University of California Press, Berkeley, CA, London.<br />
Jokilehto, J. 1982. “Alfredo d’Andrade,” Monumentum, I.<br />
Jokilehto, J. 1982. “F. Solmi and M.D. Bardeschi: Alfonso Rubbiani,” Monumentum, IV.<br />
Jokilehto, J. 1985. “Authenticity in restoration principles and practices,” APT Bulletin, XVII.<br />
Jokilehto, J. 1986. A History of Architectural Conservation. The Contribution of English, French,<br />
German and Italian Thought towards an International Approach to the Conservation of Cultural<br />
Property, DPhil Dissertation, University of York.<br />
Jokilehto, J. 1994. “Questions about authenticity” (eds K.E. Larsen and N. Marstein), Conference<br />
on Authenticity in Relation to the World Heritage Convention, Preparatory Workshop, Bergen,<br />
Norway, 1994, Riksantikvaren, Oslo, pp. 9-34.<br />
Jokilehto, J. 1995. “Authenticity: a general framework for the concept,” Proceedings, Conference<br />
on Authenticity in Relation to the World Heritage Convention, Nara, Japan, November 1994,<br />
UNESCO, ICCROM, ICOMOS, Tapir, Norway. pp. 17-34.<br />
Jokilehto, J. 1995a. “Viewpoints: the Debate on Authenticity,” ICCROM, Newsletter, XXI:6-8.<br />
Jokilehto, J. 1996. “International standards, principles and charters of conservation,” in Marks,<br />
1996:55-81.<br />
Jones, I. 1655. The most notable Antiquity of Great Britain vulgarly called Stone-Hang on Salisbury<br />
Plain, Restored, London.<br />
Jones, Mark (ed.) 1990. Fake? The Art of Deception. British Museum Publications Ltd, London.<br />
Jonsson, M. 1976. Monumentvårdens begynnelse, Restaurering och friläggning av antika monument<br />
i Rom 1800-1830, Uppsala.<br />
Justi, C. 1898. Winckelmann und seine Zeitgenossen, Leipzig.
Kadatz, H-J. 1981. “Karl Friedrich Schinkel und die Anfänge der Denkmalpflege in Preussen,”<br />
Architektur der DDR, II, 1981:113ff.<br />
Kairamo, M. 1996. “The Restoration of Sodankylä Old Church,” Arkkitehti, 5-6B, Helsinki.<br />
Khalidi, T. 1994. Arabic Historical Thought in the Classical Period, Cambridge, Cambridge University<br />
Press.<br />
Kircher, A. 1650. Obeliscus Pamphilius, Roma.<br />
Kircher, A. 1666. Ad Alexandrum VII P.M. obelisci aegyptiaci nuper inter Isaei Romani rudera effosi<br />
interpretatio hieroglyphica, Roma.<br />
Klapheck, R. 1982. Goethe und das Rheinland, Düsseldorf.<br />
Knapas, M-T. 1983. Turun Tuomiokirkon restaurointisuunnitelmat vuosilta 1896 ja 1901, MA Thesis,<br />
University of Helsinki.<br />
Knopp, N. 1972. “Die Restaurierung der Münchener Frauenkirche im 19. Jahrhundent,” Festschrift<br />
Luitpold Dussler, München, pp. 393ff.<br />
Knowles, D. 1976. Bare Ruined Choirs, Cambridge, Cambridge University Press.<br />
rCeuli bibliografia 411<br />
Korres, M. 1997. “Restoration and reconstruction work on Monuments in Antiquity,” La reintegrazione<br />
nel restauro dell’antico, Gangemi, Roma, pp. 197ff.<br />
Krautheimer, R. 1980. Rome, Profile of a City, 312-1308. New Jersey.<br />
Kubach, H.E. and W. Haas, 1972. Der Dom zu Speyer (3 tomi), München.<br />
Kuhn, T.S. 1970. The Structure of Scientific Revolutions, University of Chicago Press, London,<br />
Chicago (1962).<br />
La Monica, G. 1974. Ideologia e prassi del restauro, Palermo.<br />
La Regina, F. 1984. Restaurare o conservare. La construzione logica e metodologica del restauro<br />
architettonico, Napoli.<br />
Lacoste, Y. 1984. Ibn Khaldun, the Birth of Hustory and the Past of Third World, Verso Editions,<br />
London.<br />
Lanciani, R. 1896. The Ruins and Excavations of <strong>Ancient</strong> Rome. A companion book for students<br />
and travellers, Cambridge.<br />
Lanciani, R. 1971. La distruzione di Roma antica, Milano.<br />
Lanciani, R. 1975. Storia degli scavi di Roma, (1902-12) Bologna.<br />
Lanciani, R. 1981. L’Antica Roma, Rome, (Targmnilia gamocemidan: <strong>Ancient</strong> Rome in the Light<br />
of Recent Discoveries).<br />
Landow, G.P. 1971. The Aesthetic and Critical Theories og John Ruskin, Princeton, NJ, Princeton<br />
University Press.<br />
Lang, J. 1956. Rebuilding St. Paul’s after the Great Fire of London, London.<br />
Lange, K. 1906. Die Grundsätze der modernen Denkmalpflege, Tübingen.<br />
Larsen, K.E. 1994. Architectural Preservation in Japan, ICOMOS, Tapir, Trondheim.<br />
Larsen, K.E. (ed.) 1995. Proceedings, Conference on Authenticity in Relation to the World Heri
412 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
tage Convention, Nara, Japan, November 1994, UNESCO, ICCROM, ICOMOS, Tapir, Norway/Japan.<br />
Larsen, K.E. and N. Marstein (eds) 1994. Conference on Authenticity in Relation to the World<br />
Heritage Convention, Riksantikvaren, Tapir, Trondheim.<br />
Lassus, J-B. 1845. “De l’art et de l’archéologie,” Annales Archéologiques, 529ff.<br />
Le Bas, P. 1888. Voyage archéologique en Grèce et en Asie Mineure sous la direction de M.P. Le<br />
Bas, Membre de l’Institut (1842-1844), Paris.<br />
Le Corbusier, 1957. La Charte d’Athènes (1941), Éditions de Minuit, Paris.<br />
Le Roy, J.D. 1758. Les ruines des plus beaux monuments de la Grèce.<br />
Lee, Roland F. 1951. United States: Historical and Archaeological Monuments, Mexico.<br />
Lees-Milne, J. 1976. William Beckford, Compton Russell.<br />
Lemaire, Chanoine Raymond, 1915. La Reconstruction de Louvain, “Rapport présenté au nom<br />
de la Commission des Alignements,” Louvain.<br />
Lemaire, Chanoine Raymond, 1938. La Restauration des Monuments anciens, Anvers.<br />
Leniaud, J-M. 1980. Jean-Baptiste Lassus (1807-1857) ou le temps retrouvé des cathedrals, Paris.<br />
Leniaud, J-M. 1992. L’Utopie française, essai sur le patrimoine, Mengès, Paris.<br />
Leniaud, J-M. 1993. Les cathedrals au XIXe siècle. Étude du service des edifices diocésains,<br />
Caisse Nationale des Monuments Historiques et des Sites, Economica, Paris.<br />
Léon, P. 1951. La vie des monuments français, destruction, restauration, Picard et Cie. Paris.<br />
Leppmann, W. 1970. Winckelmann, New York.<br />
Létarouilly, P.M. 1849. Edifices de Rome Moderne, Liège.<br />
Lethaby, W.R. 1979. Philipp Webb and his Work, London.<br />
Levati, A. 1820. Viaggi di Francesco Petrarca in Franci, in Germania ed in Italia, Milano.<br />
Linstrum, D. 1972. Sir Jeffry Wyatville, Architect to the King, Oxford.<br />
Linstrum, D. 1973. The Wyatt Family, Catalogue of the Drawings Collection of the Royal Institute<br />
of British Architects, London.<br />
Linstrum, D. 1978. West Yorkshire, Architects and Architecture, London.<br />
Lindstrum, D. 1983. “The world of conservation: an interview with Raymond Lemaire,” Monumentun,<br />
xxvi:83ff.<br />
Linstrum, D. 1995. “The sacred past: Lord Curzon and the Indian monuments,” South Asian Studies<br />
xi:1-17.<br />
Lloyd, E.G. 1949. William Morris, Prophet of England’s New Order, London.<br />
Loftie, W.J. 1877. “Thorough Restoration,” Macmillan’s Magazine, pp. 228ff.<br />
Loos, A. 1919. “Richtlinien für ein Kunstamt,” Der Friede, III:234ff.<br />
L’Orange, H.P. 1939. Der spätantike Bildschmuck des Konstantinbogens, Berlin.<br />
Lowenthal, D. 1985. The Past is a Foreign Country. Cambridge University Press, Cambridge.
Lucangeli, C. 1845. Il Colosseo di Roma della grandezza di palmi 2449 di circonfereza ridotto alla<br />
circonferenza di palmi 40-49-60, ultimata dal di lui genero Paolo Dalbono, Roma.<br />
MPI, 1950. La ricostruzionedel patrimonio artistico italiano, Ministero della Pubblica Istruzione,<br />
Roma.<br />
Macauley, Rose, 1984. Pleasure of Ruins, Thames and Hudson, London.<br />
Macleod, R. 1971. Style and Society, Architectural Ideology in Britain 1835-1914, London.<br />
Magirius, H. 1989. Geschichte der Denkmalpflege. Sachsen, von Anfängen bis zum Neubeginn<br />
1945. VEB Verlag für Bauwesen, Berlin.<br />
Mallouchou-Tufano, F. 1994. “The history of interventions on the Acropolis,” Acropolis Restoration.<br />
The CCAM Interventions, R. Economakis (ed.), Academy Editions, London, pp. 69-85.<br />
Mallouchou-Tufano, F. 1994. “The Parthenon from Cyriacus of Ancona to Frédéric Boissonas:<br />
description, research and depiction. An approach to concepts and madi over time,” The Parthenon<br />
and its Impact in Modern Times, Melissa Publishing House, pp. 163-99.<br />
Mallouchou-Tufano, F. 1997. “La reintegrazione nel restauro archeologico in Grecia: percorso<br />
srorico delle concezioni e delle pratiche d’intervento sui monumenti,” in Segarra Lagunes,<br />
1997, pp. 209-28.<br />
Malmanger, M. 1989. “Dahl on Friedrich: another Interpretation,” Die Hanse und Nordeuropa:<br />
Handel, Politik, Kultur, Norges Allmennvitenskapelige Forskningsrad, Oslo, pp. 9-32.<br />
Marlaux, A. 1965. La Musée imaginaire, Galimard, Paris.<br />
rCeuli bibliografia 413<br />
Manwaring, E.W. 1925. Italian Landscape in Eighteenth-Century England: A Study of the Influence<br />
of Claude Lorrain and Salvator Rosa on English Taste, 1700-1800, New York.<br />
Marasovic, T. 1983. Zastita Graditeljskog Nasljeda, Povijesni pregled s izborom tekstova I dokumenata,<br />
Zagreb-Split.<br />
Marasovic, T. and J. Jokilehto (eds) 1994. Guidelines for the Rehabilitation of Mediterranean Historic<br />
Settlements, Priority Actions Programme, Regional Activity Centre, Split, Croatia.<br />
Marasovic, J. et al. 1997. Réhabilitation du noyau historique de Split, La Ville de Split, Agence du<br />
Noyau Historique, Janvier.<br />
Marconi, P. 1964. Giuseppe Valadier, Roma.<br />
Marconi, P. 1984. Arte e cultura della manutenzione dei monumenti, Laterza.<br />
Marconi, P. 1992. “La teoria e la pratica del restauro architettonico negli ultimi venti anni in Italia,”<br />
in Bozzoni, 1992:893f.<br />
Marconi, P., A. Cipriani and E. Valeriani, 1974. I disegni di architettura dell’Archivio storico<br />
dell’Accademia di San Luca, I-II, Roma.<br />
Marks, S. (ed.) 1996. Concerning Buildings, Studies in Honour of Sir Bernard Feilden, Butterworth-Heinemann,<br />
Oxford.<br />
Marshall, Sir John, 1923. Conservation Manual: A Handbook for the Use of Archaeological Officers<br />
and others entrusted with the care of ancient monuments, Calcutta.<br />
Massimi, G. 1953. S. Maria in Cosmedin (in Schola Graeca), Roma.
414 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Mastropietro, M. (ed.) 1996. Oltre il restauro – Restoration and Beyond. Architecture from Conservation<br />
to Conversion, Projects and Works by Andrea Bruno, 1960-1995. Edizioni Lybra<br />
Immagine, Milano.<br />
Mattinen, M. (ed.) 1997. Valtion rakennusperinnön vaaliminen, Museovirasto, Helsinki.<br />
Mauro, L. 1556. Le antichitá de la città di Roma, Venezia.<br />
Mazochius, I. 1521. Epigrammata Antiquae Urbis.<br />
Mazzei, O. 1979. Alfonso Rubbiani, la maschera e il volto della città, Bologna.<br />
McLuhan, T.C. 1971. Touch the Earth, a Self-Pertrait of Indian Existance, Touchstone, New York.<br />
Mérimée, P. 1835. Notes d’un voyage dans le Midi de la France, Paris (reprinti _ 1989), Éditions<br />
Adam Biro, Paris.<br />
Mérimée, P. 1843. Rapport de Mérimée, 1842, Paris.<br />
Mérimée, P. 1958. Correspondance générale, Privat.<br />
Mérimée, P. 1971. Notes de Voyage, Paris (axali gamocema: 1989, Éditions Adam Biro, Paris).<br />
Miarelli, Mariani, G. 1979. Monumenti nel tempo, Per una storia del restauro in Abruzzo e nel<br />
Molise, Roma.<br />
Milano 1903. Programmi dei concorsi della R. Accademia di Belle Arti di Milano per l’anno 1903. Milano.<br />
Milizia, F. 1768. Le vite de’più celebri archtetti d’ogni nazione e d’ogni tempo.<br />
Milizia, F. 1785. Memorie degli architetti antichi e moderni, I-II, Bassano (Bologna 1978).<br />
Misland, J. 1864. L’esthétique anglaise; etude du M. John Ruskin, Paris.<br />
Miltchik, M. 1992. “Original ou copie? Les dilemmas de la restauration,”Monuments Historiques,<br />
Paris, 179/1992:104-108.<br />
Minissi, F. 1978. Conservazione dei beni storico artistici e ambienali, Restauro e musealizzazione, Roma.<br />
Ministère de Culture et des Sciences, 1976. La restauration de l’Erechtheion, Athens.<br />
Missirini, M. 1825. Della vita di Antonio Canova, Milano.<br />
Mitra, D. 1986. Konarak, ASI, New Delhi.<br />
Moller, G. 1815-21. Denkmäler der deutschen Baukunst (3 tomi), Darmstadt.<br />
Moller, G. n.d. Denkmäler der deutschen Baukunst, Leipzig-Darmstadt-London.<br />
Mommsen, 1961. Monumenta Germaniae Historica, Auctores Antiquissimi, VII.<br />
Mongeri, C. 1878. La questione dei restauri nell’arte.<br />
Monti, G. (ed.) 1995. La conservazione dei beni culturali nei documenti italiani e internazionali<br />
1931-1991, Istituto Poligrafico e Zecca dello Stato, Roma.<br />
Mora, P., L. Sbordoni-Mora and P. Philippot, 1977. La Conservation des Peintures Murales, IC-<br />
CROM, Bologna. (inglisuri gamocema: The Conservation of Wall Paintings, Butterworths,<br />
Oxford, 1984).<br />
Mordaunt, J. 1972. The Greek Revival, Neo-Classical Attitudes in British Architecture 1760-1870,<br />
John Murrey, London.
Morris, W. 1877. The Decorative Arts, lectures to the Trades Guides of Learning in London, 12<br />
April 1877, gamoqveynda _ 1878.<br />
Morris, W. 1946. William Morris, Stories in Prose, Stories in Verse, Shorter Poems, Lectures and<br />
Essays (ed. G.D.H. Cole), London.<br />
Morris, W. 1969. The Unpublished Lectures of William Morris, Detroit.<br />
rCeuli bibliografia 415<br />
Morris, W. 1984-87. The Collected Letters of William Morris (ed. N. Kelvin), I-II, Princeton University<br />
press, Princeton, NJ.<br />
Mortier, R. 1974. La Poétique des ruines en France, Ses Origines, ses variations de la Renaissance<br />
à Victor Hugo, Librairie Droz, Geneva.<br />
Muñoz, A. 1925. Il restauro del tempio della Fortuna Virile, Roma.<br />
Müntz, E. 1878. Les Arts à la Cour des papes pendant le XVe et le XVIe siècle, recueil de documents<br />
inédits, tires des archives et des bibliothèques romaines, Paris (Hildesheim-Zürich-New<br />
York, 1983).<br />
Müntz, E. 1881. Raphael sa vie son oeuvre et son temps, Hachette.<br />
Muthesius, H. 1902. “Die Wiederherstellung von Baudenkmälern,” in Neue deutche Rundschau,<br />
xiii, 1902:13ff.<br />
Muthesius, H. 1981. Architettura, Monografie: Muthesius (ed. C. Pirovan), Electra Editrice, Milano.<br />
Nabi Khan, A. 1979. Archaeology in Pakistan, Administration, Legislation and Control, Department<br />
of Archaeology and Museums, Karachi.<br />
Neumeyer, A. 1977. “Die Erweckung der Gotik in der deutschen Kunst des späten 18. Jahrhunderts.<br />
Ein Beitrag zur Vorgeschichte der Romantik,” Gesammelte Schriften, Collectanea Artis<br />
H<strong>istoria</strong>e, München.<br />
Norfolk, 1856. Gleanings among the Castles and Convents of Norfolk, Norwich.<br />
Noth, W. 1972. Die Wartburg und ihre Sammlungen, Leipzig.<br />
Olin, M. 1992. Forms of Representation in Alois Riegl’s Theory of Art, The Pennsylvania State<br />
University press.<br />
Oncken, A. 1981. Friedrich Gilly 1772-1800, Berlin.<br />
Ordieres Diez, I. 1995. H<strong>istoria</strong> de la Restauració Monumental en España (1835-1936), Ministero<br />
de Cultura, Dirección y Restauración de Bienes Culturales, Instituto de Conservación y Restauración<br />
de Bienes Culturales, Madrid.<br />
Orlandos, A.C. 1915. “Zum Tempel der Athena Nike,” Mitteilungen des deutschen archäologischen<br />
Instituts, Athenische Abteilung, XL:27ff.<br />
Orlandos, A.C. 1947-1948. “Nouvelles observations sur la Construction du Temple d’Athéna<br />
Nike,” Bulletin de Correspondance Hellénique, LXXI-LXXII.<br />
Ottosen, M. 1984. Dansk byggningsrestaurerings Historie, en indföring. Arkitekskolens Skriftserie,<br />
Aarhus.<br />
Paléologue, A. 1990. “Legislation des monuments historiques,” in Monuments Historiques, Paris,<br />
169/1990:19-24.
416 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Palladio, A. 1554. Descritione delle chiese, stationi, indulgenze et reliquie de Corpi Sancti, che<br />
sonno in la città di Roma, Roma.<br />
Palladio, A. 1554. Le antichita di Roma, Roma.<br />
Palladio, A. 1570. Quattro libri dell’Architettura, Venezia.<br />
Panciroli, O. 1600. I tesori nascosti nell’alma città di Roma, Roma.<br />
Pane, R. 1948. “Il restauro dei monumenti e la chiesa di S. Chiara,” in Architettura e arti figurative,<br />
Venice. aseve: Pane, 1987:23-37.<br />
Pane, R. 1950. “Some considerations on the meeting of experts held at UNESCO House, 17-21<br />
October 1949,” Museum, iii:49ff.<br />
Pane, R. 1971. “Teoria della conservazione e del restauro dei monumenti,” in ICOMOS, 1971:14-19.<br />
Pane, R. 1987. Attualità e dialettica del restauro. Educazione all’arte, teoria della conservazione<br />
e del restauro dei monumenti: Antologia (ed. M. Civita), Marino Solfanelli Editori, Chieti.<br />
Panofsky, E. 1968. Idea, a Concept in Art Theory, Harper and Row, London (1924).<br />
Panofsky, E. 1970. Meaning in the Visual Arts, Peregrine Books, London.<br />
Panofsky, E. 1970. Renaissance and Renascenes in Western Art, Paladin, London.<br />
Paone, R. 1977. “La tutela dei beni culturali in Iran, storia e cronache,” Restauro, Quaderni di<br />
restauro dei monumenti e di urbanistica dei centri antichi, xxix:7ff.<br />
Paravicini, T.V. 1879. “Edilizia – Considerazioni sui ristauri architettonici,” in Atti del Regio Istituto<br />
Lombardo di Scienze e Lettere, serie II, XII:xv.<br />
Paravicini, T.V. 1880. “Considerazioni sul ristauro dei monumenti architettonici,” in Il Politecnico,<br />
xxiix:73-9.<br />
Paravicini, T.V. 1881. “Appunti sul ristauro dei monumenti archtettonici, in Il Politecnico, xxix:577-84.<br />
Pareto, R. 1861. “Sul ristauro degli antichi fabbricati,” Giornale dell’ingegnere architetto agronomo,<br />
ix:626-35.<br />
Pareyson, L. 1954. Estetica. Teoria della formatività (aseve: Bompiani, Milano, 1988).<br />
Parker, J.H. 1883. Excavations in Rome from 1483 to 1882, London.<br />
Patetta, L. 1974. La polemica fra I Goticisti e I Classicisti dell’Académie de Beaux-Arts, Francia<br />
1846-46, Milano.<br />
Pavan, G. 1978. “L’organizzazione dei servizi per le antichità e belle arti in Romagna e la conservazione<br />
dei monumenti ravennati dal 1860 al 1892,” Felix Ravenna, CXVI, II:103ff.<br />
Peacham, H. 1634. The Compleat Gentleman.<br />
Pennick, N. 1996. Celtic Sacred Landscapes, Thames and Hudson, London.<br />
Perogalli, C. 1954. Monumenti e metodi di valorizzazione, Saggi, sroria e caratteri delle teoriche<br />
sul restauro in Italia, dal medioevo ad oggi, Milano.<br />
Perogalli, C. 1955. La progettazione del restauro monumentale, Milano.<br />
Perry, 1935. “Notes on the Architecture,” in Architectural Record, December.<br />
Petit, J.L. 1841. Remarks on Church Architecture.
Ceuli bibliografia 417<br />
Pevsner, N. 1972. Some Architectural Writers of the Nineteenth Century, Oxford.<br />
Philippot, P. 1963. “Restauro: Istituti e laboratory di restauro,” Enciclopedia Universale dell’Arte,<br />
Roma, pp. 351ff.<br />
Philippot, P. 1976. “Historic preservation: philosophy, criteria, guidelines,” in Timmons, 1976:367-82.<br />
Philippot, P. 1989a. “La phenomenology de la creation artistique chez Cesare Brandi,” Arcanes<br />
de l’Art, entre esthétique et philosophie, Brussels, pp. 75-89.<br />
Philippot, P. 1989b. “Introduction,” in Brandi, 1989:7-23.<br />
Philippot, P. 1990. Pénétrer l’art, restaurer l’oeuvre; une vision humaniste. Hommage en forme de<br />
florilège, Groningen Eds, Brussels.<br />
Pietrangeli, C. 1958. Scavi e scoperte di Antichità sotto il pontificato di Pio VI, Roma.<br />
Pinkney, D. 1972. Napoleon III and the Rebuilding of Paris, Pronceton, NJ, Princeton University<br />
Press, pp. 1ff.<br />
Piranesi, G. 1756. Antichità romane.<br />
Piranesi, G. 1761. Rovine del Castello dell’Acqua Giulia.<br />
Piranessi, G. 1761. Trattato della magnificenza e architettura de’Romani.<br />
Piranesi, G. 1762. Campo Marzio dell’antica Roma.<br />
Pirnia, K. 1971. “To recognize styles,” Art et Architecture, Revue International, x/xi, June-Nov.<br />
1971:58-60.<br />
Plenderleith, H.J. 1971. The Conservation of Antiquities and Works of Art (II gamocema A.E.A.<br />
Werner-Tan erTad), Oxford University Press.<br />
Podiiapolsky, S. 1992. “Les principes aujoirdhui,” in Monuments Historiques, Paris, 179/1992:67-70.<br />
Poggio Bracciolini, G.F. 1431-48. De fortunae varietate urbis Romae et de ruina eiusdem description.<br />
Poisson, O. 1994. La restauration de la Cité de Carcassonne au XIXème siècle, in Monumental<br />
no. 8, Direction du Patrimoine 9-21.<br />
Pollak, L. 1905. “Der rechte Arm des Laokoon,” Kölnische Mitt., XX:277ff.<br />
Pompeii, 1976. Pompeii as Source and Inspiration: Reflections in Eighteenth- and Nineteenth-<br />
Century Art, University of Michigan Press, Ann Arbor, MI.<br />
Portoghesi, P. (ed.) 1968. Dizionario Enciclopedico di Architettura e Urbanistica, Istituto Editoriale<br />
Romano, Roma.<br />
Portugal. 1910. Monumentos Nacionaes Portuguezes, Legislaçao, Lisbon.<br />
Posner. 1944. “Public records under military occupation.” 49, American Historical Review, 213.<br />
Poulot, D. 1997. Musée, nation, partimoine, 1789-1815, Gallimard, Paris.<br />
Praz, M. 1974. Gusto neoclassico, Rizzoli.<br />
Praz, M. 1978. The Romantic Agony, Oxford.<br />
Pressouyre, L. 1992. La Convention du Patrimoine mondial vingt ans après, UNESCO, Paris.
418 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Price, U. 1794. An Essay on the Picturesque.<br />
Prickett, S. (ed.) 1981. The Romantics, the Context of English Literature, Methuen, London.<br />
Protzmann, H. 1979. “Polychromie und Dresdener Antiken-Sammlung,” Gottfried Semper zum<br />
100. Todestag, Ausstellung im Albertinum zu Dresden, Staatliche Kunstsammlungen Dresden,<br />
Institut für Denkmalpflege, Dresden, pp. 101ff.<br />
Pugin, A.W.N. 1836. Contrasts (Leicester University Press, 1973).<br />
Pugin, A.W.N. 1836. Contrasts (Reprinted from 1841 edition by Leicester University Press, 1973).<br />
Pugin, A.W.N. 1841. The True Principles of Pointed or Christian Architecture.<br />
Pugin, A.W.N. 1843. An Apology for the Revival of Christian Architecture in England (reprint: 1969<br />
by Butler and Tanner Ltd, Frome, Somerset, for the St Barnabas Press, Oxford).<br />
Pundt, H. 1972. Schinkel’s Berlin, A Study in Environmental Planning, Harvard University Press,<br />
Cambridge, MA.<br />
Quaroni, L. 1976. Immagine di Roma, Bari.<br />
Quatremère De Quincy, A.C. 11788. Encyclopédie Méthodique, Architecture.<br />
Quatremère De Quincy, A.C. 1832. Dictionnaire d’architecture, Paris.<br />
Quatremère De Quincy, A.C. 1836. Lettres sur l’enlèvement des ouvrage de l’art antique à<br />
Athènes et à Rome, écrites les unes au célèbre Canova, les autres au Général Miranda, Paris.<br />
Quatremère De Quincy, A.C. 1989. Lettres au Général Miranda sur le prejudice qu’occasionneroient<br />
des monuments de l’art de l’Italie, le démembrement de ses écoles, et la spoliation de ses<br />
collections, galleries, musées, etc., Fayard.<br />
Quiney, A. 1979. John Loughborough Pearson, Yale University Press, New Haven, CT.<br />
Rab, S. 1997. The ‘monument’ in architecture and conservation: theories of architectural significance<br />
and their influence on restoration, preservation and conservation, DPhil Dissertation,<br />
<strong>Georgia</strong> Institute of Technology, USA.<br />
Racheli, A.M. 1995. Restauro a Roma, 1870-1990. Architettura e città. Marsilio Editori, Venezia.<br />
Radocanachi, E. 1914. Les Monuments de Rome après la Chute de l’Empire, Paris.<br />
Raninsky, I. 1992. “Souzdal, de la ville historique au complex touristique,” in Monuments Historiques,<br />
Paris, 179/1992:49-53.<br />
Rau, H. 1981. “Bemerkungen zum Museumswesen in Indien,” in Hermann Auer (ed.), Das Museum<br />
und die Dritte Welt, ICOM Symposium, Bodensee 1979, K.G. Saur, München, New York,<br />
London, Paris, pp. 47ff.<br />
Reale Accademia di Belle Arti, 1903. Programmi dei concorsi della R.Accademia di Belle Arti di<br />
Milano per l’anno 1903, Milano.<br />
Réau, L. 1959. Histoire du Vandalisme, Les monuments détruits de l’Art français (2 vols), Paris.<br />
Reichensperger, A. 1845. Einige Andeutungen in Bezug auf die Restaurationen geschichtlicher<br />
Baudenkmäler.<br />
Renazzi, E. 1874. Notizie dei lavori e delle opere fatte eseguire dal Comune di Roma 1871-1874,<br />
Roma.
RIBA, 1865. Conservation of <strong>Ancient</strong> Monuments and Remains, General Advice to Promoters,<br />
Hints to Workmen, RIBA, London.<br />
Reigl, A. 1891. Altorientalische Teppiche, Leipzig (reprinti _ Mittenwald, 1979).<br />
rCeuli bibliografia 419<br />
Riegl, A. 1893. Stilfragen, Berlin.<br />
Riegl, A. 1903. Der moderne Denkmalkultus, sein Wesen, seine Entstehung, Wien. (“The Modern<br />
Cult of Monuments: Its Character and Its Origin,” in Oppositions, Fall 1982, Rizzoli, New York).<br />
Riegl, A. 1905a. “Zur Frage der Restaurierung von Wandmalereien,” Mitteilungen der k.k. Zentralkommission<br />
für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und historischen Denkmale, III, ii:120.<br />
Riegl, A. 1905b. “Neue Strömungen in der Denkmalpflege,” Mittheilungen der K.K. Zentalkommission<br />
für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und historischen Denkmale, III, iv:85ff.<br />
Riegl, A. 1927. Spätrömische Kunstindustrie, Wienna.<br />
Riegl, A. 1929. Gesammelte Aufsätze, Augsburg – Wien.<br />
Riegl, A. 1992. Spätrömische Kunstindustrie, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt<br />
(1927 wlis gamocemis reprinti).<br />
Riza, E. 1997. Mbrojtja dhe restaurimi I monumenteve nä Shqiupéri (ZeglTa restavraciis<br />
<strong>istoria</strong> albaneTSi), Dirturia, Albania.<br />
Robson-Scott, W.D. 1965. The literary Background of the Gothic Revival in Germany, Oxford.<br />
Rocchi, G. 1974. “Camillo Boito e le prome proposte normative del restauto,” Restauro, XV:5ff.<br />
Rodin, A. 1905. “Le Parthénon et les Cathédrales,” Le Musée, II:66ff.<br />
Rogers, M. 1976. The Spread of Islam, London, Elsevier-Phaidon, pp. 10f.<br />
Rome. 1914. La Zona monumentale di Roma e l’opera della Commissione Reale, Roma.<br />
Rome. 1984. Roma Capitale 1870-1911, Architettura e urbanistica; Uso e transformazione della<br />
città storica, Marsilio Editore, Venezia.<br />
Ross, L. 1855-61. Archäologische Aufsätze, I-II, Leipzig.<br />
Ross, L. 1863. Erinnerungen und Mittheilungen aus Griechenland, Berlin.<br />
Ross, L., E. Schraubert and C. Hansen, 1839. Die Acropolis von Athen nach den neusten Ausgrahungen,<br />
I, “Der Tempel der Nike Apteros,” Berlin.<br />
Rossbach, O. 1889. Griechische Antiken des archaeologischen Museums in Breslau, Breslau.<br />
Rubbiani, A. 1886. La chiesa di S. Francesco in Bologna, Bologna.<br />
Rubbiani, A. 1913. Di Bologna riabbellita, Bologna.<br />
Rubini, F. 1879. Dei restauri eseguiti nella Chiesa Metropolitana di Siena dal 1 settembre 1869 al<br />
31 dicembre 1878. Siena.<br />
Rücker, F. 1913. Les Origines de la conservation des monuments historiques en France (1790-<br />
1830), Paris.<br />
Ruggiero, M. 1885. Storia degli Scavi di Ercolano ricomposta su documenti superstiti, Napoli.<br />
Ruskin, J. 1843-60. Modern Painters, 5 volumes. (Semoklebuli redaqcia: 1987, D. Barrie, ed.,<br />
André Deutsch, London).
420 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Ruskin, J. 1849. The Seven Lamps of Architecture (reprinti: 1925, G. Allen & Unwin, London).<br />
Ruskin, J. 1872. The Eagle’s Nest.<br />
Ruskin, J. 1881. Mornings in Florence: being Simple Studies of Christian Art for English Travellers.<br />
Ruskin, J. 1883. Poetry of Architecture, New York.<br />
Ruskin, J. 1893. The Stones of Venice, 5th edn, George Allen, London.<br />
Ruskin, J. 1897. “Our Fathers Have Told Us,” The Bible of Amiens, London.<br />
Ruskin, J. 1900. “Ruskin, J. to C.L. Eastlake, Secretary of RIBA, 20 May 1874,” Journal of the<br />
RIBA, 10 February 1900:143f.<br />
Ruskin, J. 1903-12. The Works of John Ruskin (eds E.T. Cook and A. Wedderburn).<br />
Ruskin, J. 1972. Ruskin in Italy, Letters to his Parents 1845 (ed. H.I. Shapiro), London.<br />
Ruskin, J. 1978. Praeterita, The Autobiography of John Ruskin, Oxford University Press, Oxford.<br />
Russack, H.H. 1942. Deutsche bauen in Athen, Berlin.<br />
Ruston, M. n.d. Holy Sepulchre Church. The Round Church, Cambridge, London.<br />
Salet, F. 1948. La Madeleine de Vézelay, Paris.<br />
Salet, F. 1965. “Viollet-le-Duc à Vézelay,” Les Monuments historiques de la France, I-II:33ff.<br />
Salmon, F. 1995. “Storming the Campo Vacino. British architects and the antique buildings of<br />
Rome after Waterloo,” Architectural History, Journal of the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns<br />
of Great Britain, v. 38, 1995:146-75.<br />
Sambon, A. and G. Toudouze, 1905. “La protestation des écrivains et des artistes conte la restauration<br />
du Parthénon,” Le Musée, Paris, 11:1ff.<br />
Scarrocchia, S. 1995. Alois Riegl: Teoria e prassi della conservazione dei monumenti, antologia<br />
di scritti, discorsi, rapporti 1898-1905, con una scelta di saggi critici. Accademia Clementina,<br />
Bologna.<br />
Schinkel, K.F. 1815. Grundsätze zur Erhaltung alter Denkmäler und Altertümer in unserem Lanae,<br />
Berlin.<br />
Schinkel, K.F. 1981a. Karl Friedrich Schinkel, 1781-1841, Ausstellung in Berlin, Staatliche Museen<br />
zu Berlin, Berlin.<br />
Schinkel K.F. 1981b. Karl Friedrich Schinkel, Architektur, Malerei, Kunstgewerbe, Ausstellung in<br />
Charlottenburg und Gärten, Berlin.<br />
Schmid, B. 1934. Die Wiederherstellung der Marienburg, Königsberg.<br />
Schmid, B. 1934. Führer durch das Schloss Marienburg in Preussen, Berlin.<br />
Schmid, B. 1940. Oberpräsident von Schön und die Marienburg.<br />
Schmid, B. 1941. Bau- und Kunstdenkmäler der Ordenszeit in Preussen, II, Marienburg.<br />
Schmidt, H. 1993. Wiederaufbau, Konrad Theiss Verlag, Stuttgart.<br />
Schnapp, A. 1993. La conquête du passé aux origins de l’archéologie, Carré, Paris. (English edition<br />
by the British Museum).
Ceuli bibliografia 421<br />
Schreiner, L. 1968. Karl Friedrich Schinkel und die erste westfählische Denkmäler-Inventarisation,<br />
Festgabe zum 75-jährigen Bestehen der Denkmalpflege in Westfalen 1968, Westfalen.<br />
Schück, H. 1932. Kgl. Vitterhets Historie och. Antikvitets Akademien, dess F÷rh<strong>istoria</strong> och H<strong>istoria</strong>,<br />
Stockholm.<br />
Schultzen, C. 1668. Auf- und Abrechnen der löblishen stadt Gardelegen, Stendahl.<br />
Scott, G.G. 1850. A Plea for the Faithful Restoration of our <strong>Ancient</strong> Churches, Oxford.<br />
Scott, G.G. 1858. Remarks on Secular and Domestic Architecture, Present and Future, London.<br />
Scott, G.G. 1862. “On the Conservation of <strong>Ancient</strong> Architectural Monuments and Remains,” Papers<br />
Read at RIBA, session 1861-1862, London, pp. 65ff.<br />
Scott, G.G. 1877a. “A Reply to Mr. Stevenson’s Paper,” RIBA Transactions, 11 June 1877:242ff.<br />
Scott, G.G. 1877b. “Thorough anti-restoration,” Macmillan’s Magazine, 228ff.<br />
Scott, G.G. 1879. Personal and Profesional Recollections, London.<br />
Scott, J. 1975. Piranesi, London, New York.<br />
Scott, Sir Walter, 1814-16. Border Antiquities of England and Scotland.<br />
Scritti rinascimentali, 1978. Scritti rinascimentali di architettura, Polifilo, Milano.<br />
Segarra Lagunes, M.M. (ed.) 1995. Manutenzionee recupero nella città storica, progetto e intervento,<br />
II nacionaluri konfeerenciis (12-13 seqtemberi 1995, romi) masalebi, Gangemi<br />
Editore, Roma.<br />
Segarra Lagunes, M.M. (ed.) 1997. La reintegrazione nel restauro dell’antico. La protezione del<br />
patrimonio dal rischio sismico, Gangemi Editore, Roma.<br />
Seidl, W. 1981. Bayern in Griechenland. Die Geburt des griechische Nationalstaates und die<br />
Regierung König Ottos, München.<br />
Sekino, Tadashi. 1929. The Conservation of <strong>Ancient</strong> Buildings in Japan, World Engineering Congress,<br />
Tokyo.<br />
Serlio, S. 1584. I sette libri dell’architettura, Venezia (A. Forni Editore, 1978).<br />
Serlio, S. 1611. The Five books of Architecture, London (Dover, New York, 1982).<br />
Sette, Maria Piera, 1996. “Profilo storico,” in Carbonara, 1996: I, 109-299.<br />
Siebigk, F. 1867. Das Herzogtum Anhalt, Dessau.<br />
Simpson, F.G. and I.A. Richmond, 1940-1941. “Thomas Wright of Durham and Immanuel Kant,”<br />
Durham University Journal, XXXIII, New Series II:1940-1941:11ff.<br />
Sitte, C. 1889. Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen, Wien.<br />
SKR-VKS-NIKE, 1991. Geschichte der Restaurierung in Europa. Histoire de la Restauration en<br />
Europe, I, Kongress Interlaken 1989, Wernersche Verlag, Worms.<br />
SKR-VKS-NIKE, 1993. Geschichte der Restaurierung in Europa. Histoire de la Restauration en<br />
Europe, II, Kongress, Basel, 1991, Wernersche Verlag, Worms.<br />
Smith, M.B. 1939. “Islamic monuments of Iran,” Asia, Magazine of Asia Foundation, April 1939.<br />
Snodin, M. (ed.) 1991. Karl Friedrich Schinkel, a Universal Man, Yale University Press, New Haven, CT.
422 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
Soheil, Mehr Azar. 1995. “Strumenti legislativi ed amministrativi nel potenziamento della protezione<br />
del patrimonio culturale in Iran,” in Segarra Lagunes, 1995.<br />
Solmi, F. and M. Dezzi Bardeschi (eds) 1981. Alfonso Rubbiani: I veri e I falsi storici, Galleria<br />
Comunale d’Arte Moderna di Bologna, Bologna.<br />
Spenser, E. 1591. Complaints, containing Sundrie Small Poemes of the World’s Vanitie, London.<br />
Apon, I. and G. Wheler, 1678. Voyage d’Italie, de Dalmatie, de Grèce, et du Levant, I-II, Lyon.<br />
Stanley Price, N., M. Kirby Talley and A. Melucco Vaccaro (eds) 1996. Readings in Conservation:<br />
Historical and Philosophical Issues in the Conservation of Cultural Heritage, Getty Conservation<br />
Institute, Los Angeles.<br />
Steinbrecht, C. 1888. Preussen zur Zeit der Landmeister, Beiträge zur Baukunst der deutschen<br />
Ritterordens, Berlin.<br />
Steiner, G. 1992. Heidegger, Fontana Press, London.<br />
Stendhal, 1973. Voyages en Italie, Paris.<br />
Stevens, G.P. 1908. “The Cornice of the Temple of Athena Nike,” American Journal of Archaeology,<br />
398ff.<br />
Stevens, G.P. 1926. The Erechtheum, Cambridge.<br />
Stevenson. J.J. 1881. “Historical Documents,” RIBA Transactions, 28 March:181.<br />
Stevenson, J.J. 1877. “Architectural restoration: its principles and practice,” RIBA Transactions,<br />
11 June:229.<br />
Stifter, A. 1853. Bericht über die Restaurierung des Kefermarkter Altars an den Statthalter von<br />
Österreich ov der Enns (Huse, 1984:99f.).<br />
Stolfi, G. 1992. “Boito, gli altri e il moderno pensiero sul restauro,” in Bozzoni et al., 1992:936-45.<br />
Storck, H. 1903-04. “Om restaurering,” Arkitekten:454ff.<br />
Stovel, H. 1994 “Notes on authenticity,” in Larsen and Marstein, 1994.<br />
Stranks, C.J. 1973. This Sumptuous Church, The story of Durham Cathedral, London.<br />
Street, G.E. 1862. “Discussion on Mr. G.G. Scott’s Paper on the Conservation of <strong>Ancient</strong> Monuments,”<br />
3 February 1862, Papers Read at RIBA, Session 1861-62, London.<br />
Strike, J. 1994. Architecture in Conservation. Managing Development at Historic Sites, Routlege,<br />
London, New York.<br />
Stroud, D. 1975. Capability Brown, London.<br />
Stuart, J. and N. Revett. 1762-1816. The Antiquities of Athens.<br />
Sydney. 1996. Sydney Opera House in its Harbour Setting, Nomination for inscription on the<br />
World Heritage List, NSW Department of Urban Affairs and Planning, Sydney.<br />
Taylor, C. 1991. The Ethics of Authenticity, Harvard University Press, Cambridge MA, London.<br />
Tea, E. 1932. Giacomo Boni nella vita del suo tempo (2 tomi), Milano.<br />
Thakur, N. 1986. A Conservation Policy for India: An Introduction to the Context, MA in Conservation<br />
Studies, University of York, IoAAS.
The New Encyclopaedia Britannica. 1984. Encyclopaedia Britannica Inc.<br />
Theodosianus. 1952. The Theodosian Code and Novels and the Sirmondian Constitution, Princeton,<br />
NJ, Princeton University Press.<br />
Thieme, U. and F. Becker (eds). 1908. AllgemeineLexikon der bildenden Künstler von der Antike<br />
bis zur Gegenwart, Verlag E.A. Seemann, Leipzig.<br />
Thompson, M.W. 1981. Ruins, Their Preservation and Display, London.<br />
Thompson, P. 1967. The Work of William Morris, London.<br />
Thompson, P. 1971. William Butterfield, London.<br />
Tietze, H. 1909. “Wiener Gotik im XVIII. Jahrhundert,” Kunstgeschichtliches Jahrbuch der K.K.<br />
Zentral-Kommission für Erforschung und Erhaltung der Kunst- und Historischen Denkmale,<br />
III:162ff.<br />
Tilia, A.B. 1972. Studies and Restorations at Persepolis and Other Sites of Fars, IsMEO, Roma.<br />
Tillema, J.A.C. 1975. Geschiedenis Monumentenzorg, The Hague.<br />
Timmons, S. (ed.) 1976. Preservation and Conservation: Principles and Practices, The Preservation<br />
Press, National Trust for Historic Preservation in the USA, Colonial Williamsburg.<br />
Titchen, S.M. 1995. On the Construction of Outstanding Universal Value, UNESCO’s World Heritage<br />
Convention and the Identification and Assessment of Cultural Places for Inclusion in the<br />
World Heritage List. DPhil Dissertation, Australian National University.<br />
Tomaselli, Franco. 1985. “L’Istituzione del servizio di tutela monumentale in Sicilia ed i restauri del<br />
tempio di Segesta tra il 1778 ed il 1865,” in Storia Architettura, VIII, no. 1-2:149-70.<br />
Torres-Balbás, L. 1933. “La restauration des monuments en Espagne,” Mouseion, xvii-xviii, I:23ff.<br />
Torsello, P. 1984. Restauro architettonico, padri, teorie, immagini, Milano.<br />
Toudouze, G. 1904. “L’impiété des restaurations,” Le Musée, I, Paris.<br />
rCeuli bibliografia 423<br />
Traeger, J. 1979. Die Walhalla, Idee, Architektur, Landschaft, Regensburg.<br />
Tschudi-Madsen, S. 1976. Restoration and Anti-Restoration, Universitetsforlaget, Oslo.<br />
Turnor, R. 1950. James Wyatt, London.<br />
Tyne and Wear County Council Museums, 1982. The Picturesque Tour in Northumberland and<br />
Durham, c. 1720-1830.<br />
Uggeri, Angelo Abbé, 1814. Journées pittoresques des Edifices de Rome Ancienne, 1800, Supplement<br />
I.<br />
INESCO, 1954. Final Act of the Intergovernmental Conference on the Protection of Cultural Property<br />
in the Event of Armed Conflict, The Hague, 1954, Paris.<br />
UNESCO, 1982. A Legacy for All, Paris.<br />
UNESCO, 1985. Conventions and Recommendations of UNESCO Concerning the Protection of<br />
the Cultural Heritage, UNESCO, Paris.<br />
UNESCO, 1995. Our Creative Diversity, Report of the World Commission on Culture and Development,<br />
Egoprim, France.
424 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
United Nations, 1987. Our Common Future, World Commission on Environment and Development,<br />
Oxford University Press, Oxford.<br />
Unrau, J. 1978. Looking at Architecture with Ruskin, London.<br />
Unrau, J. 1984. Ruskin and St. Mark’s, Thames and Hudson, London.<br />
USA. 1979. The Secretary of the Interior’s Standards for Rehabilitation and Guidelines for Rehabilitating<br />
Historic Buildings, Washington, DC.<br />
Vacca, F. 1790. Memorie di varie antichità trovate in diversi luoghi della Città di Roma (1594)<br />
(published by C. Fea).<br />
Valadier, G. 1810-26. Raccolta delle più insigni fabbriche di Roma Antica e sue adjacenze, misurate<br />
nuovamente e dichiarate dall’architetto Giuseppe Valadier, ed incise da Vincenzo Feoli,<br />
Roma.<br />
Valadier, G. 1822. Narrazione artistica dell’operato finora nel ristauro dell’Arco di Tito.<br />
Valadier, G. 1833. Opere di architettura e di ornamento ideate eteseguite da Guiseppe Valadier,<br />
Roma.<br />
Valderrama, F. 1995. A History of UNESCO, UNESCO Publishing, Paris.<br />
Vasari, G. 1973. Le vite de’più eccellenti pittori, scultori ed architettori scritte da Giorgio Vasari<br />
pittore Aretino con nuove annotazioni e commenti di Gaetano Milanese, Firenze (1906).<br />
Vatandoust, A. 1994. An Assessment of Existing Institutions and Potentials in Iran for Conservation<br />
and Restoration of Cultural Heritage and Possibilities of Regional and Sub-regional Cooperation,<br />
Report on survey sponsored by UNDP-Tehran, Tehran.<br />
Vaughan, W. 1982. German Romantic Painting, Yale University Press, New Haven, CT.<br />
Veneranda Fabbrica del Duomo di Milano, 1964. Luca Beltrami e il Duomo di Milano, Tutti gli<br />
scritti riguardanti la cattedrale pubblicati tra il 1881 e il 1914 raccolti ed ordinati a cura di Antonio<br />
Cassi Ramelli, Milano.<br />
Venice, 1912. Cronaca dei ristauri, dei progetti e dell’azione tutta dell’Ufficio Regionale ora Soprintendenza<br />
dei Monumenti di Venezia, Venezia.<br />
Venkataramana Reddy, G. 1956. Town Planning in <strong>Ancient</strong> India, Hyderabad.<br />
Verdier, P. 1934. “Le Service des Monuments historiques, son histoire, organization, administration,<br />
legislation (1830-1934),” Congrés Archéologique de France, Paris, I:137ff.<br />
Verschaffel, B. and M. Verminck (eds) 1993. Restaurations, formes de rétablissement, Mardaga,<br />
Liège.<br />
Vico, G. 1725 and 1744. “Principi di scienza nuova d’intorno alla commune natura delle nazioni...,<br />
in Vico, G. 1971. Opere filosofiche (ed. P. Cristofolini), Sasoni.<br />
Viollet-le-Duc, E. and P. Mérimée, 1849. “Instruction pour la conservation, l’entretien et la restauration<br />
des édifices diocésains et particulièrement des cathédrales,” Bulletin des Comités<br />
historiques, 26 February, I:131ff.<br />
Viollet-le-Duc, E. 1854-68. Dictionnaire raisonné de l’architecture française du XIe au XVIe siècle<br />
(10 vols).<br />
Viollet-le-duc, E. 1872. “La restauration des anciens édifices en Italie,” Encyclopédie d’architecture, I.
Viollet-le-Duc, E. 1875. On Restoration (incl. Wethered, C. “A Notice on his Works in Connection<br />
with the Historical Monuments of France”), London.<br />
Viollet-le-Duc, E. 1971. Lettres d’Italie, 1836-1837 adressées à sa famille, annotées par Geneviève<br />
Viollet-le-Duc, Paris.<br />
Viollet-le-Duc, E. 1976. Entretiens sur l’Architecture (2 vols) (1863), Brussels.<br />
Viollet-le-Duc, E. 1980. Viollet-le-Duc, Paris.<br />
Viollet-le-Duc, E. 1981. Viollet-le-Duc e il restauro degli edifici in Francia, Milano.<br />
Visconti, P.E. 1836. Biografia del Cavaliere Giuseppe Valadier, Roma.<br />
Vitet, L. 1833. Histoire des anciennes villes de France, I, Haute Normandie, Dieppe, Paris.<br />
Vlad Borrelli, L. 1991. “Restauro e conservazione dei beni archeologici fra passato e presente,”<br />
in SKR-VKS-NIKE, 1991:122-37.<br />
Vogel, L. 1973. The Column of Antoninus Pius, Harvard University Press, Cambridge, MA.<br />
Viogtländer, K. 1980. Die Stiftskriche zu Gernrode und ihre Restaurierung 1858-1872, Berlin.<br />
von Bunsen, M. 1903. John Ruskin, sein Leben und sein Wirken, Leipzig.<br />
von Klenze, L. 1838. Aphoristische Bemerkungen gesammelt auf einer Reise nach Griechenland, Berlin.<br />
von Oechelhaeuser, A. 1910-1913. Denkmalpflege, Auszug aus den stenografischen Gerichten<br />
des Tages für Denkmalpflege, Leipzig.<br />
von Pastor, L. 1906. Geschichte des Päpste seit dem Ausgang des Mittelalters, IV, Freiburg.<br />
von Quast, F. 1834. Mittheilungen über Alt und Neu Athen, Berlin.<br />
von Quast, F. 1837. “Pro-Memoria in Bezug auf die Erhaltung der Altertümer in den Königlichen<br />
Landen,” Deutsche Kunst und Denkmalpflege, 1977:132ff.<br />
von Quast, F. 1862. Das Erechtheion zu Athen nehst mehreren noch nicht bekannt gemachten<br />
Bruchstücken der Baukunst dieser Stadt und des übrigen Griechenlands nach dem Werke des<br />
H.W. Inwood mit Verbesserungen und vielen Zusätzen, Neue Ausgabe, Berlin.<br />
von Schenkendorff, F.M. 1803. “Ein Beispiel von der Zerstörung in Preussen,” Der Freimüthige,<br />
Berlinische Zeitung für gebildete, unbefangene Leser, cxxxvi, 26 August.<br />
von Schlegel, F. 1823. Grundzüge der gotischen Baukunst aus einer Reise durch die Niederlande,<br />
Rheingegend, die Schweiz und einen Theil von Frankreich in dem Jahre 1804 bis 1805.<br />
Wackenroder, W.H. and L. Tieck, 1969. Herzensergiessungen eines kunstliebenden Klosterbruders,<br />
Stuttgart.<br />
Walpole, Sir Horace, Correspondence, The Yale Edition.<br />
Watkin, D. 1980. The Rise of Architectural History, London.<br />
Watkin, D. 1982. Athenian Stuart, Pioneer of the Greek Revival, London.<br />
Weimers, 1912. Handbuch für die Denkmalpflege, Hannover.<br />
Weiss, R. 1969. The Renaissance Discovery of Classical Antiquity, Oxford (1973).<br />
Wheler, G. 1682. A Journey into Greece, London.<br />
rCeuli bibliografia 425
426 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
White, J.F. 1962. The Cambridge Movement, the Ecclesiologists and the Gothic Revival, Cambridge<br />
University Press, Cambridge.<br />
Wilkins, W. 1816. Atheniensia or Remarks on the Topography and Buildings of Athens, London.<br />
Williams, S.A. 1978. The International and National Protection of Movable Cultural Property, A<br />
Comparative Study, New York.<br />
Williamsburg. 1967. Historic Preservation Tomorrow, Revised Pronciples and Guidelines for Historic<br />
Preservation in the United States, Second Workshop, Williamsburg, Virginia, National<br />
Trust for Historic Preservation, Colonial Williamsburg.<br />
Winckelmann, J.J. 1755. Gedanken über die Nachahmung der griechischen Werke in der Malerei<br />
und Bildhauerkunst.<br />
Winckelmann, J.J. 1759. Beschreibung des Torso im Belvedere zu Rom.<br />
Winckelmann, J.J. 1762. Anmerkungen über die Baukunst der Alten, Leipzig.<br />
Winckelmann, J.J. 1762. Sendschreiben von den Herculanischen Entdeckungen an den Hochgeborenen<br />
Herrn Heinrich Reichsgrafen von Brühl, Dresden.<br />
Winckelmann, J.J. 1764. Geschichte der Kunst des Altertums, Dresden (Reprint, 1993, Wissenschaftliche<br />
Buchgesellschaft, Darmstadt).<br />
Winckelmann, J.J. 1796. Beschreibung der geschnittenen Steine des seligen Baron Stosch,<br />
Narnberg.<br />
Winckelmann, J.J. 1832. Opere di G.G. Winckelmann (I sruli italiuri gamocema, transl. C. Fea), Prato.<br />
Winckelmann, J.J. 1952. Briefe I (1742-1759), Berlin.<br />
Wittkower, R. 1973. Architectural Principles in the Age of Humanism, London.<br />
Wittkower, R. 1974. Gothic versus Classic, Architectural Projects in Seventeenth-Century Italy,<br />
Thames and Hudson, London.<br />
Wittkower, R. 1974. Palladio and English Palladianism, Thames and Hudson, London.<br />
Wittkower, R. 1975. Studies in the Italian Baroque, London.<br />
Wolff, A. 1980. Dombau in Köln, Stuttgart.<br />
Wolff, G. 1992. Zwischen Tradition und Neubeginn. Zur Geschichte der Denkmalpflege in der<br />
1. Hälfte des 19. Jahrhunderts. Geistesgeschichtliche Grundlage in den deutschsprachigen<br />
Gebieten, J.W. Goethe-Universität, Frankfurt am Main.<br />
Wordsworth, W. 1835. Guide to the Lakes (reprinti _ 1977).<br />
Wren, C. 1750. Parentalia, or Memoires of the Family of the Wrens, London (reprinti _ 1965).<br />
Wright, J. 1975. The Life of Cola di Rienzo, Pontificial Institute of Mediaeval Studies, Toronto.<br />
Zancheti, S.M. and J. Jokilehto, 1997. “Values and Urban Conservation Planning: some Reflections on<br />
Principles and Definitions,” Journal of Architectural Conservation, no. 1, vol. 3, March, pp. 37-51.<br />
Zander, G. 1968. Travaux de restauration des monuments historiques en Iran, Roma.<br />
Zorzi, A.P. 1877. Le osservazioni intorno ai ristauri interni ed esterni della Basilica di San Marco.<br />
Zorzi, G. 1959. I disegni della antichità di Andrea Palladio, Venezia.
Ceuli periodika<br />
Αvαγκε (Anagke): cultura, storia e techniche della conservazione, italia (1993 - ).<br />
APT Bulletin, Canada, aSS, (1969 - ).<br />
rCeuli bibliografia 427<br />
Conservation and Management of Architectural Sites, inglisi (1996 - ).<br />
Deutsche Kunst und Denkmalpflege, from 1994: Die Denkmalpflege, germania (1952 - ).<br />
Gentleman’s Magazine, inglisi (J. Carter’s articles in 1798-1817).<br />
ICOMOS Information, ICOMOS, italia (1985-90).<br />
International Journal of Cultural Property, aSS (1992 - ).<br />
International Journal of Heritage Studies, inglisi.<br />
Journal of Architectural Conservation: Historic Buildings, Monuments, Places and Landscapes,<br />
inglisi (1995 - ).<br />
Journal of the Society of Architectural H<strong>istoria</strong>ns, aSS (1971 - ).<br />
Monumental, safrangeTi (1993 - ).<br />
Monuments historiques de la France, safrangeTi (1955 - ).<br />
Monumentum, ICOMOS, Belgium (1967-81), inglisi (1982-84).<br />
Mouseion, International Office of Museums, safrangeTi (1928-45).<br />
Österreichische Zeitschrift für Kunst und Denkmalpflege, avstria (1950 - ).<br />
Restauro: quaderni di restauro dei monumenti e di urbanistica dei centri antichi, italia (1972 - ).<br />
Ricerche di Storia dell’Arte, italia (1976 - ).<br />
Scientific Journal, Journal scientifique, ICOMOS (Tematuri nomrebi, sxvadasxva qveyanaSi dabeWdili).
saZiebeli<br />
aarhu, kaTedrali (Aarhus, cathedral) _ 312<br />
aaxeni (AAhen) _ 31<br />
abati greguari anri, bluas episkoposi<br />
(Abbe Grègoire, Henri, bishop, of Blois) _ 97,<br />
98, 146<br />
abati de sen-non Jan-klod riSar (Abbè de<br />
Saint-Non, Jean-Claude Richard) _ 77, 79<br />
abati le blani (Abbè Le Blanc) _ 82<br />
abu-simbeli (Abu Simbel) _ 18, 238<br />
agra (Agra) _ 341<br />
agra, Taj mahali (Agra, Taj mahal) _ 339, 341, 342<br />
agrauli o.p. (Agrawal, O.P.) _ 296, 344<br />
agrigento (Agrigento) _ 72, 74, 85, 238<br />
agripa, imperatori (Agrippa, emperor) _ 19, 46<br />
adamebi, Zmebi (Adam, brothers) _ 134, 141<br />
adami robert ( Adam, Robert) _ 71, 131<br />
adisoni jozef (Addison, Joseph) _ 80<br />
adriane, imperatori (Hadrian, emperor) _ 18, 19<br />
avgust Zlieri saqsoneli (Augustus the<br />
Strong of Saxony) _ 86<br />
avgustine wm. ( St. Augustine) _ 26, 27, 32<br />
avgustusi, imperatori (Augustus, emperor) _<br />
25, 27, 40, 41, 44, 42, 190<br />
averlino antonio (il filareti) ( Averlino,<br />
Antonio (Il Filarete)) _ 46<br />
avinYoni (Avignon) _ 32<br />
avinYoni, galavani (Avignon, ramparts) _ 179<br />
avstralia (Australia) _ 12, 23, 198, 358-359<br />
avstria (Austria) _ 154, 197, 207, 209, 210,<br />
238, 265, 266, 268, 269, 270, 271<br />
avstro-ungreTis imperia (avstriis imperia)<br />
(Austro-Hungarian Empire (Austrian Empire))<br />
_ 265, 268<br />
avRaneTi (Afganistan) _ 391, 391<br />
azia (Asia) _ 15, 25, 30, 146, 273, 300, 340<br />
aTeni (Athens) _ 24, 26, 71, 72, 121, 122, 124,<br />
125, 126, 162, 234, 273, 327, 352, 353, 358,<br />
360, 370<br />
aTeni, agora (Athens, Agora) _ 123, 235<br />
aTeni, adrianes karibWe (Athens, gate of Hadrian)<br />
_ 123<br />
aTeni, aeropagi (Athens, Areiospagos) _ 126<br />
aTeni, aTena nikes (apterosi (ufrTo)) taZari<br />
(Athens, Athena Nike (Apteros) temple)) _<br />
72, 127, 128, 129, 233, 235, 236, 237<br />
aTeni, akiajuolis koSki (Athens, Tower of Acciajuoli)<br />
_ 126, 129<br />
aTeni, akropolisi (Athens, Acropolis) _ 17,<br />
18, 71, 72, 120, 121, 122, 123, 124, 125,<br />
126, 128, 129, 233, 234, 286, 298, 352, 367<br />
aTeni, atalosis stoa (Athens, stoa of Attalos)<br />
_ 382, 384<br />
aTeni, bYoles karibWe (Athens, Beulè-Gate) _<br />
125, 235<br />
aTeni, erexTeioni (Athens Erechtheum (Erechtheion))<br />
_ 17, 122, 124, 125, 126, 128, 129,<br />
162, 233, 234, 235, 237<br />
aTeni, veneciuri bastioni (Athens, Venetian<br />
bastion) _ 126<br />
aTeni, zevsis taZari (Athens, temple of Zeus) _ 123<br />
aTeni, Tezeioni (Athens, Thesion) _ 123, 126<br />
aTeni, opostodomosi (Athens, Opistodomos)<br />
_ 233<br />
aTeni, parTenoni (Athens, Partenon) _ 71, 72,<br />
104, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 129, 221,<br />
233, 234, 235, 275<br />
aTeni, plaka (Athens, Plaka) _ 126<br />
aTeni, propileebi (Athens, Propylaea) _ 71,<br />
72, 125, 126, 128, 233, 234, 235<br />
aTeni, frankebis koSki (Athens, Frankish Tower)<br />
_ 125
ainzidelis fon, grafi (von Einsidel, Graf) _<br />
147<br />
aixendorfi iozef fon (von Eichendorff, Joseph)<br />
_ 147, 148<br />
akademia valdarnina (Accademia Valdarnina) _<br />
38<br />
akademia, wm. lukas (Accademia di San Luca)<br />
_ 12, 70, 73, 77, 103, 104, 110, 111, 113,<br />
118, 119, 259<br />
akbar didi, imperatori (Akbar the Great, emperor)<br />
– 339<br />
alabama (Alabama) _ 333<br />
alavueni Jan-antuan (Alavoine, Jean-Antoine)–<br />
167<br />
alariki (Alaric) _ 26, 32<br />
albaneTi (Albania) _ 354<br />
albani, kardinali (Cardinal Albani) _ 86<br />
albani, koleqcia (Albani, collection) _ 86<br />
albardink tYimi j. a. (Alberdingk Thijm, J.A.)<br />
_ 309<br />
alberti leon batista (Alberti, Leon Battista)<br />
_ 44, 45, 46, 48, 50, 51, 52, 63, 78, 130,<br />
221, 280<br />
albi, kaTedrali (Albi, cathedral) _ 98<br />
algardi alesandro (Algardi, Alessandro) _<br />
41, 88, 89<br />
algartoti franCesko (Algarotti, Francesco)<br />
_ 80<br />
alesandri a. (Alessandri, A.) _ 249<br />
alesi galeaco (Alessi, Galeazzo) _ 254<br />
aleqsandre, bairYoitis markgrafi (Alexander,<br />
Margrave of Beyreuth) _ 145<br />
aleqsandre II, ruseTis imperatori (Alexander<br />
II, Emperor of Russia) _ 349<br />
aleqsandre VII Cigi, papi (Alexander VII Chigi,<br />
pope) _ 54, 59, 61<br />
aleqsandre didi (Alexander the Great) _ 17,<br />
19, 25, 26, 334<br />
alYaska (Alaska) _ 325<br />
saZiebeli 429<br />
aloizio, arqiteqtori (Aloisio, architect) _ 20<br />
alJiri (Algeria) _ 85, 231, 303<br />
altmYusteri, eklesia (Altmüster, church)<br />
_ 270<br />
alhambra (Alhambra) _ 155, 306, 307<br />
amaravatis stupa (Stupa of Amaravati) _ 340<br />
ambrosi episkoposi (milaneli) (Ambrose,<br />
Bishop) _ 26<br />
amerika (America) _ 15, 52, 62<br />
amerikis SeerTebuli Statebi, aSS (United<br />
States of America, USA) _ 12, 22, 95, 197,<br />
198, 277, 323, 325, 326, 327, 329, 331, 333,<br />
334, 349, 359, 369, 375<br />
amperi (Ampère) _ 176<br />
amsterdami (Amsterdam) _ 309, 361<br />
anapolisi (Annapolis) _ 330<br />
anderseni svend orhamer (Andersen, Svend<br />
Orhammer) _ 334<br />
andreoli j. (Andreoli, J.) _ 129<br />
andrihi vinsenc (andriCi viko) (Andrich, Vincenz<br />
(Andric, Vicko) _ 209<br />
anibaldi paolo (Annibaldi, Paolo) _ 26, 38<br />
ankona (Ancona) _ 280<br />
antverpeni (Antwerp (Antverpen)) _ 350<br />
antinori jovani (Antinori, Giovanni) _ 93<br />
antoninus piusi, imperatori (Antonius Pius,<br />
emperor) _ 93<br />
antonis kunZuli (Anthony Island) _ 22<br />
aosta, tore de paileroni (Aosta, Torre di<br />
Pailleron) _ 256<br />
apelesi (Apelles) _ 88<br />
apeli h. (Apel, H.) _ 162<br />
ara, otel de vili (Arras, Hotel de Ville) _ 350<br />
ara, renesansuli moednebi (Arras, Renaissance<br />
squares) _ 350
430 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
arabeTi (Arabia, (Arabs)) _ 27, 45<br />
arandeli, lordi (Arundel, Lord) _ 64, 70<br />
arandelis marmariloebi (Arundel marbels) _ 71<br />
argani julio karlo (Argan, Giulio Carlo) _ 6,<br />
262, 277, 278, 280, 281, 282, 283, 371<br />
argosi (Argos) _ 122<br />
areco, kaTedrali (Aresso, cathedral) _ 212<br />
ariane (Arrian) _ 19<br />
aristotele (Aristoteles) _ 26, 31, 45<br />
aristotele, inJineri (Aristotele, engineer) _ 59<br />
arizona (Arizona) _ 325, 326, 327<br />
arli, amfiTeatri (Arles, amphiteatre) _ 171<br />
asizi (Assisi) _ 389<br />
asizi, wm. frabCeskos bazilika (Assisi, st.<br />
Francis Basilica) _ 389<br />
asklepiosis hieroni (Hieron of Asklepios) _<br />
182<br />
asuanis kaSxali (Aswan dam) _ 357<br />
atila (Attila) _ 152<br />
atkinsoni uilYam (Atkinson, William) _ 141, 202<br />
augsburgi, kaTedrali (Augsburg, cathedral) _ 244<br />
aulenti gae (Aulent, Gae) _ 390<br />
afrika (Africa) _ 26, 35, 62, 231<br />
aqemenidi mefeni (Achaemenid Kings) _ 17, 18<br />
aqsumis stela (Stele of Axum) _ 367<br />
aRmosavleT flandria (East-Flanders) _ 307-<br />
308<br />
ajanta, gamoqvabuli (Ajanta, coves) _ 339<br />
ahuramazda (Ahuramazda) _ 17, 26<br />
baalbeki (Baalbek) _ 72, 334<br />
babiloni (Babylon) _ 334, 374, 382, 384<br />
badeni (Baden) _ 165<br />
bavaria (Bavaria) _ 147, 154, 165<br />
baTi, samonastro eklesia (Bath, abbey<br />
church) _ 138<br />
baironi, lordi (Lord Byron) _ 121<br />
balanosi nikolas (Balanos, Nicholas) _ 233,<br />
234, 235, 236, 237<br />
baldini umberto (Baldini, Umberto) _ 299<br />
balu T. (Ballu, Th.) _ 125<br />
bambergi (Bamberg) _ 243<br />
bambergi, kaTedrali (Bamberg, cathedral) _<br />
154<br />
bardineli baCo (Bandinelli, Baccio) _ 43<br />
bankoki (Bangkok) _ 296<br />
barbaro daniele (Barbaro, Daniele) _ 48<br />
barberini, warCinebuli ojaxi (Barberini, famili)<br />
_ 41<br />
barbo pieto (papi pavle II) (Barbo, Pietro<br />
(Pope Paul II)) _ 40, 51<br />
barde pietro (Bardet, Pietro) _ 83<br />
bari (Bari) _ 273<br />
bari, petrucelis Teatri (Bari, Petruzzelli<br />
theatre) _ 389<br />
bari ser Carlz (Barry, Sir Charles) _ 143, 199<br />
barki edmund (Burke, Edmund) _ 75, 141<br />
baron StoSi (Baron Stosch) _ 88<br />
baroCi federiko (Barocci, Federico) _ 79<br />
bartoli pietro santi (Bartoli, Pietro Santi)<br />
_ 67, 77-78<br />
barfordi, samrevlo eklesia (Barford, parish<br />
church) _ 228<br />
basa (Bassae) _ 122, 385<br />
basi Sarl (Bassi, Charles) _ 313<br />
batermiri (Buttermere) _ 218<br />
baterfildi uilYam (Butterfield, William) _<br />
198, 201<br />
batonebi moreli da sedoni (Messrs Morel<br />
and Seddon) _ 142<br />
batoni urbano, redaqtori (Mr, Urban, editor)<br />
_ 137
aumgarteni aleqsander gotlib (Baumgarten,<br />
Alexander Gottlieb) _ 69<br />
baCeli guido (Baccelli, Guido) _ 260<br />
baCeli juzepe (Bacchelli, Giuseppe) _ 255, 256<br />
baCenini semuel (Buchanan, Samuel) _ 340<br />
bahenani jorj (Buchanan, Geogre) _ 33<br />
begeri _ lorenc (Beger, Lorenz) _ 69<br />
begiYemi e. (Beguillet, E.) _ 77<br />
bedi, Rirsi (Venerable Bede) _ 105<br />
beverlis kunZuli (Beverley Minster) _ 66, 67<br />
bekeTi ser edmund (lord grimTorpi)<br />
(Bechett, Sir Edmund (Lord Grimthorpe)) _ 227<br />
bekoni frensis (Bacon, Francis) _ 74<br />
bekfordi uilYam (Beckford, William) _ 134<br />
belgia (Belgium) _ 12 179, 197, 228, 307, 308,<br />
350, 351, 354<br />
belvederis apoloni, qandakeba (Apollo of<br />
Belvedere, statue) _ 87, 101, 294<br />
belvederis torsi, qandakeba (Torso of Belvedere,<br />
statue) _ 42, 87, 88, 101<br />
beli paskuale (Belli, Pasquale) _ 210<br />
belori jovan batista (Bellori, Giovan Battista)<br />
_ 26, 53, 67, 69, 77, 78, 79, 86, 214, 375<br />
beloto berdardo (Belloto, Bernardo) _ 73, 353<br />
beltrami luka (Beltrami, Luca) _ 249, 254,<br />
255, 257, 258, 259, 260<br />
bengali (Bengal) _ 340<br />
benediqte XIV (Benedict XIV) _ 60<br />
benediqtelebi (Benedictines) _ 63, 69<br />
benTli riCard (Bently, Richard) _ 131<br />
benYamini valter (Benjamin, Walter) _ 285, 367<br />
berati (Berat) _ 354<br />
berberebi (Berbers) _ 28<br />
bergamo (Bergamo) _ 273<br />
bergeri h. (Berger, H.) _ 162<br />
saZiebeli 431<br />
bergsoni anri (Bergson, Henri) _ 262, 263,<br />
265, 276, 352<br />
berdYuko mari kl. (Berducou, Marie Cl.) _ 296<br />
berensoni b. (Berenson, B.) _ 280<br />
beringis srute (Bering Strait) _ 15<br />
beringtoni SYut, selisberis episkoposi<br />
(Barrington, Shute, bishop of Salisbury) _ 135,<br />
143<br />
berlini (Berlin) _ 12, 121, 122, 146, 148, 155,<br />
156. 158, 159, 208, 237, 277, 353, 370<br />
berlini, marienkinxe (Berlin, Marienkirche) _<br />
146<br />
berlini, pergamonis muzeumi (Berlin, Pergamon<br />
Museum) _ 237<br />
berlini, samefo cixe-simagre (Berlin, Royal<br />
Castle) _ 315<br />
berlini, Sarlotenburgi (Berlin, Charlottenburg)<br />
_ 156<br />
bernar klervoeli (Bernard of Cleirvaux) _ 180<br />
bern-jonsi edvard (Burne-Jones, Edward) _ 228<br />
bernini jan lorenco (Bernini, Gian Lorenzo)<br />
_ 52, 59, 60, 61, 88, 93, 111<br />
berse fransuaz (Berće, Francoise) _ 12<br />
berto lui-marten (Bertualt, Louis-Martin) _<br />
109, 111, 114<br />
berCete f. (Berchet, F.) _ 248<br />
biankoni (Bianconi) _ 89<br />
biondo flavio (Biondo, Flavio) _ 32, 38, 39<br />
birminhemi (Birmingham) _ 333<br />
bisotuni (Bisotun) _ 335<br />
biSof oklendi (Bishop Auckland) _ 135<br />
blenhemi, vudstok menori (Blenheim, Woodstock<br />
Manor) _ 75<br />
blori eduard (Blore, Edward) _ 141, 202<br />
bYarnofi s. (Bjarnhof, S.) _ 296<br />
bYernede, eklesia (Bjernede, church) _ 312<br />
bYole m. (Beulé, M.) _ 125, 235
432 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
bYoni, notr-dami (Beaune, Notre-dame) _ 171, 179<br />
bYosvilavaldi emil (Boeswillwald, Emile) _ 171<br />
bYosvilavaldi pol (Boeswillwald, Paul) _ 188<br />
boduen fransua (Baudion, Francois) _ 33<br />
moito kamilo (Boito, Camillo) _ 211, 245, 251,<br />
252, 253, 254, 255, 256, 257, 258, 259, 260,<br />
261, 275, 307, 373, 375<br />
bolonYa (Bologna) _ 59, 254, 255, 259, 361<br />
bolonYa, mercanicias lojia (Bologna, Loggia<br />
di Mercanzia) _ 255, 279<br />
bolonYa, palaco dei notai (Bologna, Palazzo<br />
dei Notai) _ 255<br />
bolonYa, palaco renco (Bologna, Palazzo Re<br />
Enzo) _ 255<br />
bolonYa, ratuSa (Bologna, town hall) _ 255<br />
bolonYa, san petronio (Bologna, S. Petronio)<br />
_ 210<br />
bolonYa, san franCesko (Bologna, S. Francesco)<br />
_ 255<br />
bolonYa, santa maria del tempio (Bologna,<br />
S. Maria del Tempio) _ 59<br />
bolonYa, qalaqis galavani (Bologna, city<br />
walls) _ 255<br />
bolcano (Bolzano) _ 280<br />
bombei (Bombay) _ 340<br />
boneli renato (Bonelli, Renato) _ 277, 282,<br />
283, 388<br />
boni jakomo (Boni, Giacomo) _ 249, 260<br />
bonomo ignacius (Bonomo, Ignatius) _ 141,<br />
142, 201<br />
bonomo jozef (Bonomo, Joseph) _ 141<br />
boYlo riCard, barlingtonis mesame grafi<br />
(Boyle, Richard, the third Earl of Burlington) _ 71<br />
borgeze, warCinebuli ojaxi ((Borghese,<br />
Family) _ 41<br />
boromini karlo (Borromini, Carlo) _ 61<br />
boseli orfeo (Boselli, Orfeo) _ 88<br />
bosuel jeimz (Boswell, James) _ 60<br />
botiCeli sandro (Botticelli, Sandro) _ 39<br />
bohemia (Bohemia) _ 81, 207, 265, 271<br />
brazilia (Brazil) _ 360<br />
braitoni, samefo pavilioni (Brighton, Royal<br />
Pavillon) _ 309<br />
bramante donato (Bramante, Donato) _ 40, 41,<br />
43, 47, 48, 52, 53, 59<br />
brandi Cezare (Brandi, Cesare) _ 264, 277,<br />
278, 283, 285, 286, 287, 288, 289, 290, 291,<br />
292, 293, 294, 295, 296, 299, 300, 357, 358,<br />
365, 371, 372, 375, 377, 387, 388<br />
brauni lanseloT (xelmarjve) (Brown,<br />
Lancelot (Capability)) _ 74<br />
braunSvaigi (Braunsweig) _ 243<br />
braColini pojo jan franCesko (Bracciolini,<br />
Poggio Gian Francesco) _ 38, 44<br />
breslau (Breslau) _ 121, 241<br />
brigita (wmindani) (Brigitta (Saint)) _ 67<br />
britaneTi (Britain) _ 7, 35, 76, 225, 226, 300,<br />
339, 341, 349, 386, 387, 388<br />
britoni jon (Britton, John) _ 71, 142, 198, 225<br />
brijuoteri, grafi (Bridgewater, earl of) _ 134<br />
brYuge, municipalitetis Senoba (Bruges,<br />
town hall) _ 308<br />
brYuli fon, grafi (von Brühl, Count) _ 86<br />
brYuseli (Brussels) _ 12, 277, 296, 314, 349<br />
brYuseli jeims (Bryce, James) _ 228<br />
bruneleski filipo (Brunelleschi, Filippo) _<br />
38, 47, 283<br />
bruni leonardo (Bruni, Leonardo) _ 32<br />
breniusi karl georg (Brunius, Carl Georg) _<br />
310, 311<br />
bruno andrea (Bruno, Andrea) _ 12, 389, 390,<br />
391, 392<br />
bualo n. (Boileau, N.) _ 74<br />
buanaroti miqelanjelo (Buonarotti, Michel-
angelo) _ 42, 43, 49, 52, 55, 56, 57, 86, 87,<br />
88, 90, 92, 196, 220, 233, 258<br />
buare iv. (Boiret, Yves) _ 193, 194<br />
buasere iohan sulpic melqior domenikus<br />
(Boisserée, Johann Sulpiz Melchior Dominicus)<br />
_ 148, 151, 152<br />
buasere melqior herman jozef (Boisserée,<br />
Melchior Hermann Joseph) _ 148<br />
buda, cixe-simagre (Buda, castle) _ 323<br />
buda, Zveli qalaqi (Buda, old town) _ 322<br />
budapeSti (Budapest) _ 322, 323<br />
buidebi (Buyids) _ 334<br />
buonapardo lui napoleon (napoleon III)<br />
(Bonaparte, Louis Napoleon (Napoleon III)) _<br />
190, 195, 243<br />
buras qartia (Burra charter) _ 358<br />
burase J-J. (Bourassé, J-J.) _ 188, 189, 190<br />
burgosi (Burgos) _ 306<br />
burgosi, kaTedrali (Burgos, cathedral) _ 306<br />
burgundia (Burgundy) _ 179<br />
burJi (Bourges) _ 257<br />
buqaresti (Bucharest) _ 321<br />
gaiseli iohanes fon, arqiepiskoposi (von<br />
Geissel, Johannes, archbishop) _ 154<br />
galdiero eujinio (Galdieri, Euganio) _ 338<br />
galicia (Galicia) _ 207<br />
gacola piero (Gazzola, Piero) _ 12, 280, 360<br />
geertci kliford (Geertz, Clifford) _ 21<br />
genepeni a.J.m. (Guēnēpin, A.J.M.) _ 120<br />
genti (Ghent) _ 308<br />
genti, municipalitetis Senoba (Ghent, town<br />
hall) _ 308<br />
genua (Genoa) _ 280<br />
genua, porta soprano (Genoa, Porta Soprana)<br />
_ 257<br />
genua, wm. anunciata (Genoa, SS. Annunziata) _ 280<br />
gereni s-v. (Guérin, C-V.) _ 189<br />
saZiebeli 433<br />
germania (Germany) _ 7 062, 69, 73, 130, 145,<br />
148, 151, 154, 156, 157, 165, 191, 199, 202,<br />
211, 214, 241, 243, 246, 247, 268, 269, 309,<br />
311, 314, 315, 327, 349, 359, 374<br />
germaniis demokratiuli respublika (German<br />
Democratic Republic) _ 12, 315, 316, 393<br />
gernrode, kolegiis eklesia (Gernrode, collegiate<br />
church) _ 189<br />
gertneri fridrix fon (von Gästner, Friedrich)<br />
_ 122, 154, 355-356, 374<br />
getari J.-e. (Guéttard, J.-E.) _ 77<br />
gibo edvard (Gibbon, Edward) _ 60, 66<br />
gizo fransua-pYer giYom (Guizot, Fracois-<br />
Pierre Guillaume) _ 168, 170, 172<br />
girSmani roman (Ghirshman, Roman) _ 335<br />
gladstoni (Gladstone) _ 256<br />
glazgo, kaTedrali (Glasgow, cathedral) _ 141<br />
gYoresi iohan iozef (Görres, Johann Joseph) _ 151<br />
gYuliermo jek (Guillermo, Jacques) _ 73<br />
gYulioni a. (Guillon, A.) _ 232<br />
gYunTeri hors (Günter, Horst) _ 32<br />
godari andre (Godard, André) _ 336<br />
gode etYen-ipolit (Godde, Etienne-Hippolyte)<br />
_ 174, 175, 185<br />
godvini jorj (Godwin, George) _ 225<br />
godolo, sofeli (Gödöllö, village) _ 323<br />
goeTe iohan volfgang fon (von Goethe, Johann<br />
Wolfgang) _ 35, 73, 84, 86, 116, 120,<br />
145, 146, 148, 149, 151, 166, 241<br />
goTebi (Goths) _ 67, 106<br />
gonzaga, warCinebuli ojaxi (Gonzaga, family)<br />
_ 40<br />
granada, alhambra (Granada, Alhambra) _ 306<br />
greguari abati anri, bluas episkoposi<br />
(Grégoire, Abbé Henri, bishop of Blois) _ 97,<br />
98, 146
434 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
greviusi iohan georg (Graevius, Johann<br />
Georg) _ 69<br />
grenobli, sen-loranis eklesia (Grenoble,<br />
Saint-Laurent church) _ 175<br />
grigol XIII, papi (Gregory XIII, pope) _ 44, 57<br />
gronoviusi iakob (Gronovius, Jacob) _ 69<br />
gugi riCard (Gaugh, Richard) _ 71, 136, 138<br />
gudvini uilYam arCer ratenford (Goodwin,<br />
William Archer Rutherford) _ 327, 328, 329<br />
gurliti kornelius (Gurlitt, Cornelius) _ 238,<br />
239, 243, 245<br />
gustav adolfi, SvedeTis mefe (Gustavus<br />
Adolphus, King, Sweden) _ 67<br />
d`alamberi (d`Alembert) _ 69<br />
d`andrande alfredo (D`Andrade, Alfredo) _<br />
255, 256, 257, 259<br />
d`ankona kiriakus (Ciriako) (d`Ancona, Cyriac<br />
(Ciriaco)) _ 39, 71<br />
d`arJani buaYe (d`Argens, Boyze) _ 73<br />
d`elbYofi, Tavadi (Prince d`Elboeuf) – 82, 83<br />
d`este, warCinebuli ojaxi (d`Este, Family) _<br />
39, 40, 104<br />
d`onekuri viYar (de Honnecours, Viilard) _ 176<br />
davidi lui (David, Louis) _ 95, 99, 101, 122<br />
daitersi lYudvig (Deiters, Ludwig) _12, 316<br />
dakia (Dacia) _ 320<br />
dal poco kasiano (dal Pozzo, Cassiano) _ 72<br />
dalauei jeims (Dallaway, James) _ 71<br />
dali iohan kristian (Dahl, Johan Chriastian)<br />
_ 313<br />
dali sezar deni (Daly, César Denis) _ 185, 186<br />
dalmacia (Dalmatia) _ 31, 71, 207, 265, 379<br />
dania (Denmark) _ 12, 63, 312, 359<br />
dante aligieri (Dante Alighieri) _ 32<br />
dancigi (gdanski) (Danzig (Gdansk)) _ 145,<br />
155, 241, 243, 315<br />
darvini Carlz (Darwin, Charles) _ 263<br />
darius didi (Darius The Great) _ 17, 334<br />
darmStati (Darmstandt) _ 151<br />
daru martial (Daru, Martial) _ 111, 112<br />
darhemi (Durham) _ 141, 200<br />
darhemi, kaTedrali (Durham, cathedral) _ 12,<br />
30, 31, 64, 131, 132, 133, 134, 135, 136,<br />
137, 138, 140, 141, 200, 202, 203, 205<br />
darhemi, monasteri (Durham, monastery) _ 64<br />
darhemi, cixe-darbazi (Durham, castle) _ 135<br />
de alkubieri roko joCino (de Alcubierres,<br />
Rocco Giochino) _ 83, 85, 86<br />
de anjelis d`osati guglielmo (De Angelis<br />
d`Ossat, Guglielmo) _ 8, 276, 279, 280, 338,<br />
377, 388<br />
de beTumi, baoni (de Bethume, Baron) _ 308<br />
de gizori gi (de Gisors, Guy) _ 111, 112, 115,<br />
118<br />
de vilaamil i eskosura perez (de Villaamil y<br />
Escosura, Perez) _ 307<br />
de kaYlYusi, grafi (de Caylus, Comte) _ 73<br />
de kaYo a. (De Cailleux, A.) _ 77<br />
de l`ormi filiber (de l`Orme Philibert) _ 63<br />
de la bordi b. (de la Borde, B.) _ 77<br />
de la vale Jan (de la Vallée, Jean) – 67<br />
de la sizerani robert (de la Sizéranne, Robert)<br />
_ 232<br />
de labordi aleqsandr (de Laborde, Alexander)<br />
_ 167<br />
de lanoa fransua-joze (de Lannoy, Francois-<br />
Joseph) _ 96<br />
de lasterYe, grafi r. (de Lasteyrie, Comte<br />
R.) _ 232<br />
de manjares i bofaruli xose (de Manjarress<br />
y Bofarull, José) _ 307<br />
de marinYi, markizi (de Marigny, Marquis) _ 82<br />
de montalive, grafi (de Mantalivet, Comte)
_ 108, 110, 111, 112, 120 (kamil baSaso<br />
da misi mama jan-pYeri) (Camille Bachasson<br />
and his father Jean-Pierre)) _ 170<br />
de monfoko bernar (de Montfaucon, Bernard)<br />
_ 69, 77, 89, 99<br />
de noanteli olie (de Nointel, Olier) _ 71<br />
de pompaduri madam (de Pompadour, Madame)<br />
_ 82<br />
de Jirardeni rYone-lui (de Girardin, René-<br />
Louis) _ 77, 176<br />
de stali madam (de Staël, Madame) _ 166<br />
de stuersi viqtor f. l. (de Stuers, Victor<br />
F.L.) _ 309<br />
de tYubieri an-klod, graf de kaYlYusi<br />
(de Tubiéres, Anne-Claude, Comte de Caylus)<br />
_ 72-73<br />
de tomazi karlo (de Tomasi, Carlo) _ 60<br />
de turno baron kamil (de Tournon, baron Camille)<br />
_ 108<br />
de fabrisi emilio (de Fabris, Emilio) _ 211, 212<br />
de Suazel-gufie m.J.f.a (de Choisel-Gouffier,<br />
M.G.F.A.) _ 77<br />
debYuisoni f. (Desbuisson, P.) _ 125<br />
debre fransua (Debret, Francois) _ 173, 174<br />
degode a. (Desgodetz, A.) – 70<br />
dezi bardeSi marko (Dezzi Bardeschi, Marco)<br />
_ 388<br />
dekarti (Descartes) _ 34, 262<br />
del duka antonio (Del Duca, Antonio) _ 55<br />
del kosa franCesko (del Cossa, Francesco) _ 39<br />
dela vale andrea, kardinali (Della Valle,<br />
Andrea, cardinal) _ 41<br />
dela vale pietro (Della Valle, Pietro) _ 334<br />
dela vale, warCinebuli ojaxi (Della Valle,<br />
family) _ 40<br />
deleklYuzi eJeni (Delécluze, Eugénie) _ 176<br />
deleklYuzi etYen J. (Delécluze, Etienne J.) _<br />
177<br />
deli (Delhi) _ 29, 341<br />
delosi (Delos) _ 122<br />
delfosi Delphi) _ 122<br />
saZiebeli 435<br />
delfosi, aTenelTa saganZuri (Delphi, Athenian<br />
treasury) – 237<br />
delfosi, Tolosi (Delphi, Tholos) _ 237<br />
denieli Tomas (Daniell, Thomas) _ 339<br />
denieli uilYam (Daniell, William) _ 339<br />
densi jorj umcrosi (Dance, George Junior)<br />
_ 131<br />
desau (Dessau) _ 146, 393<br />
desau, bauhauzi (Dessau, Bauhaus) _ 231, 393<br />
destre Jiul (Destreé, Jules) _ 352<br />
dehio georg gotfrid (Dehio, Georg Gottfried)<br />
_ 165 245, 246, 268, 269, 271<br />
dvorJaki maqs (Dvorak, Max) _ 271<br />
didro deni (Diderot, Denis) _ 69, 76, 77, 79, 86<br />
didroni adolf napoleon (Didron, Adolphe<br />
Napoleon) _ 174, 175, 176, 185, 196, 199,<br />
208, 307<br />
diletantebis sazogadoeba (Society of Dilettanti)<br />
_ 71, 72<br />
dilTi vilhelm (Dilthey, Wilhelm) _ 36, 262<br />
dinani (Dinant) _ 350<br />
dinkelsbYuli (Dinkelsbühl) _ 154<br />
diJoni (Dijon) _ 257<br />
dismori uilYam bel (Dinsmoor, William Bell)<br />
_ 234<br />
disneilendi (Disneyland) _ 329<br />
dYepi (Dieppe) _ 169<br />
dYorpfeldi (Dörpfeld) _ 234, 235<br />
dYu bele JoaSim (Du Bellay, Joachim) _ 39<br />
dYu meJe aleqsandre (Du Mége, Alexander) _ 102<br />
dYuba Jak (Duban, Jacques) _ 171<br />
dYuge gaspar (Dughet, Gaspard (Poussin)) _ 74,<br />
78, 80
436 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
dYukeznua fransis (Duquesnoy, Francis) _ 78, 88<br />
dYuperak etYn (Dupérec, Etienne) _ 39<br />
dYureri albrext (Dürer, Albrecht) _ 147<br />
dYuseldorfi (Düsseldorf) _ 243<br />
domiciani, imperatori (Domatian, emperor)<br />
_ 114<br />
donatelo (Donatello) _ 33, 38, 41<br />
doruZani (Dorudzan) _ 338<br />
dosio jovani antonio (Dosio, Giovanni, Antonio)<br />
_ 39<br />
draideni jon (Dryden, John) _ 78, 80<br />
draideni henri (Dryden, Henry) _ 223<br />
drakuti vasile (Dracut, Vasile) _ 321<br />
drezdeni (Drezden) _ 12, 74, 83, 85, 86, 238,<br />
243, 244, 245, 313, 315, 316<br />
drezdeni, zemper opera (Dresden, Semper<br />
Opera) _ 316<br />
drezdeni, kroYckirxe (Drezden, Kreuzkirche)<br />
_ 317<br />
drezdeni, fraunkirxe (Dresden, Frauenkirche)<br />
_ 316, 317, 355, 374<br />
drezdeni, cvingeri _ (Drezden, Zwinger) _<br />
238, 239<br />
drezdeni, Zveli sagamyidvlo (Dresden, Old<br />
Market) ) _ 316<br />
dubrovkini (Dubrovnik) _ 207<br />
druSkina natalia (Dushkina, Natalia) _ 12,<br />
318, 319, 320<br />
egvipte (Egypt) _ 15, 18, 24, 59, 69, 93, 217,<br />
250, 303<br />
egvipte, abu simbeli (Egypt, Abu Simbel) _ 18<br />
egvipte, piramidebi (Egypt, pyramids) _ 18<br />
egina (Aegina) _ 122, 294, 386<br />
egina, marmariloebi (Aegina, marbles) _118,<br />
120, 294<br />
egYu-morti (Aigues-Mortes) _ 242<br />
edvardsi pietro (Edwards, Pietro) _ 80, 81, 82<br />
eduard IV, inglisis mefe (Edward IV, King of<br />
England) _ 136<br />
evansi ser arTur (Evans, Sir Arthur) _ 238<br />
evgeni, princi (Prince Eugéne) _ 82<br />
evgeni IV, papi (Eugenius IV, pope) _ 49<br />
evelini jon (Evelyn. John) _ 74<br />
evropis sabWo (Council of Europe) _ 357, 377<br />
evsebi, kesarias episkoposi (Eusebus, Bishop<br />
of Caesarea) _ 26<br />
eTiopia (Ethiopia) _ 367<br />
eitelvaini, ober-bau-direqtor (Eytelwein,<br />
Ober-Bau-Direktor) _ 149<br />
elefenta, gamoqvabuli (Elephanta, caves) _<br />
339<br />
elTam palasi (Eltham Palace) _ 142<br />
eli, kaTedrali (Ely, cathedral) _ 132, 143, 202<br />
elisabed I, inglisis dedofali (Elizabeth I,<br />
Queen of England) _ 64<br />
elnviki, cixe-darbazi (Alnwick, castle) _ 200<br />
eljini, lordi (Lord Elgin (earl of)) _ 120,<br />
129, 349<br />
eljinis marmariloebi (Elgin Marbles) _ 101,<br />
104, 118, 127, 227. 349<br />
engeli karl ludvig (Engel, Carl Ludwig) _ 313<br />
englfildi ser henri (Englefield, Sir Henry)<br />
_ 137<br />
engri (Ingres) _ 99<br />
eneida (Aeneid) _ 196<br />
ensi,samrevlo eklesia (Enns, parish church)<br />
_ 271<br />
ensli, Sesarevis nangrevebi (Ensley, Mixer<br />
Ruins) _ 333<br />
epidavrosi (Epidaurus) _ 122, 238<br />
epltoni uilYam samner (Appleton, William<br />
Sumner) _ 327<br />
eraklea minoa, Teatri (Eraclea Minoa, theatre)<br />
_ 371
erayi (Iraq) _ 374, 382, 384<br />
erdmadsdorfi fridrih vilhelm fon (von<br />
Erdmannsdorff, friedrich Wilhelm) _ 146<br />
erfurti (Erfurt) _ 243<br />
eseqsi jeims (Essex, James) _ 313, 132, 200,<br />
202<br />
espaneTi (Spain) _ 28, 30, 32, 34, 78, 191, 303,<br />
304, 306, 307, 352, 389, 391<br />
etkesi gilad (Etkes, Gilad) _ 24<br />
efeso (Ephesus) _ 383, 385<br />
efeso, celsusis biblioTeka (Ephesus, Celsus<br />
Library) _ 238, 383, 385<br />
eqseteri, kaTedrali (Exeter, cathedral) _ 138<br />
eqseteri, wm. pankrasi (Exeter, St. Pancras) _<br />
201<br />
eqstoni (Exton) _ 201<br />
eSbi Carlz r. (Ashbee, Charles R.) _ 326<br />
eSrij parki (Ashridge Park) _ 134<br />
vaza gustav, SvedeTis mefe (Vasa, Gustav,<br />
king of Sweden) _ 67<br />
vazari jorjo (Vasari, Georgio) _ 20, 32-33,<br />
40, 41, 47, 49, 51, 52, 57, 62, 63<br />
vazi juzepe (Vasi, Guiseppe) _ 73<br />
vaimari (Weimar) _ 146<br />
vakenroderi vilhelm heinrix (Wackenroder,<br />
Wilhelm Heinrich) _ 147<br />
valadYe juzepe (Valasier, Giuseppe) _ 103, 108,<br />
110, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 210, 274<br />
valensi, imperatori (Valens, emperor) _ 20<br />
valenti antonio (Valenti, Antonio) _ 106<br />
valentiniane, imperatori (Valentinian, emperor)<br />
_ 20<br />
valiadolidi (Valladolid) _ 306<br />
valhala (Walhalla) _ 122, 147<br />
van der velde henri (van de Velde, Henry) _<br />
231<br />
van viteli kaspar (van Wittel, Gaspar) _ 73<br />
saZiebeli 437<br />
van heemskeki marten (van Heemskerck, Marten)<br />
_ 39<br />
van heukelomi g.j. (van Heukelom, G.W.) _ 309<br />
vanbru jon (Vanbrugh, John) _ 74, 75<br />
vanviteli luiji (Vanvitelli, Luigi) _ 56, 57, 79<br />
vankuveri (Vancouver) _ 362<br />
vantu, mTa (Ventoux, mountain) _ 32<br />
varburgi, cixe-darbazi (Warburg, castle) _<br />
62, 145, 147<br />
varSava (Warsaw) _ 74, 314, 315, 353, 354,<br />
357, 374<br />
vateli emerih de (Vattel, Emmerich de) _ 349<br />
vatikani (Vatican) _ 33, 40, 50, 55, 86, 107<br />
vatikani, belvederi (Vatican, Belvedere) _ 40, 43<br />
vatikani, vila belvederi (Vatican, Villa Belvedere)<br />
_ 40, 43<br />
vatikani, kazina pia (Vatican, Casina Pia) _ 41<br />
vatikani, klementinas galerea (Vatican, Galleria<br />
Clementina) _ 107<br />
vatikani, muzeumi (Vatican, museums) _ 113<br />
vatikani, obeliski (Vatican, Obelisk) _ 54, 59<br />
vatikani, pinYa baRi (Vatican, garden of Pigna)<br />
_ 93<br />
vatikani, siqstes kapela (Vatican, Sistine Chapel)<br />
_ 42<br />
vatikani, stancebi (Vatican, Stanze) _ 79<br />
veberi karlo, Sveicarieli arqiteqtori<br />
(Weber, Carlo, Swiss architect) _ 83<br />
veberi s., profesori (Weber, C., professor) _<br />
244<br />
veedorni manfred (Wehdorn, Manfred) _ 390<br />
vezele, wm. magdalina (Vézelay, La Madeleine)<br />
_ 171, 178, 179, 180, 181, 182, 183, 193,<br />
195, 196, 257, 351<br />
vezuvi (Vesuvius) _ 82<br />
vena (Vienna) _ 83, 85, 146, 149, 151, 208, 209,<br />
238, 241, 251, 390
438 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
vena, avgustinerkirhe (Vienna,<br />
Augustinerkirche) _ 146<br />
vena, monoritTa eklesia (Vienna, Minoritenkirche)<br />
_ 146<br />
vena, SYonbruni (Vienna, Schönbrunn) _ 390<br />
vena, wm. stefanes eklesia (Vienna, St.<br />
Stephan`s Cathedral) _ 146, 154, 209, 210<br />
venecia (Venice) _ 9, 59, 71, 73, 80, 81, 82,<br />
104, 155, 202, 207, 210, 211, 213, 222, 232,<br />
248, 249, 253, 258, 259, 273, 280, 357, 358<br />
venecia, doJebis sasaxle (Venice, Ducal Palace)<br />
_ 213, 249, 253<br />
venecia, ka`doro (Venice, Ca`d`Oro) _ 222, 249<br />
venecia, la feniCe, Teatri (Venice, La Fenice<br />
theatre) _ 213, 389, 390, 391<br />
venecia, lagunebi (Venice, Lagoon) _ 249<br />
venecia, palaco grasi (Venice, Palazzo Grassi)<br />
_ 390<br />
venecia, piaceta (Venice, Piazzetta) _ 248<br />
venecia, san anjelo (Venice, S. Angelo) _ 59<br />
venecia, san marko (Venice, San Marco) _ 47,<br />
213, 231, 248, 249<br />
venecia, san markos kampanile (Venice, Campanile<br />
of San Marco) _ 249, 258, 294, 374<br />
venecia, san jakomo (Venice, S. Giacomo) _ 210<br />
venecia, sansovinos lojia (Venice, Loggia, of<br />
Sansovino) _ 259<br />
venecia, fondako dei turki (Venice, Fondaco<br />
dei Turchi) _ 248<br />
venecia, Zenos kapela (Venice, Zeno chapel) _<br />
213, 248<br />
veneciis qartia (Venice Charter) _ 9, 295, 308,<br />
324, 331, 358, 359, 360, 367, 369, 370, 377,<br />
382, 384<br />
vere, cixe-darbazi (Verres Castle) _ 256<br />
verona (Verona) _ 221-222, 280<br />
verona, kastelvekio (Verona, Castelvecchio)<br />
_ 390<br />
verona, ponte pietra (Verona, Ponte Pietra)<br />
_ 280<br />
versali, sasaxle (Versailles, palace) _ 78<br />
vespasiane, imperatori (Vespasian, emperor)<br />
_ 105<br />
veqsYo, kaTedrali (Växsjö, cathedral) _ 310<br />
via apia (Via Appia) _ 110<br />
viborgi, kaTedrali (Viborg, cathedral) _ 312<br />
vigandi T. (Weigand, Th.) _ 237<br />
vieri, mdinare (Wear river) _ 132<br />
vize (Vise) _ 350<br />
vizigoTebi (Visigoths) _ 26<br />
viko jovani batista (Vico, Giovan Battista) _<br />
35, 69, 262<br />
vilemi, niderlandebis mefe (Villem, king of<br />
the Netherland) _ 154<br />
vinkelmani iohan ioaxim (Winckelmann, Johann<br />
Joachim) _ 26, 43, 53, 69, 72, 73, 78,<br />
85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 98,<br />
101, 104, 118, 120, 147, 149, 166, 214, 249,<br />
262, 375<br />
vinYola jakopo baroco de (Vignola, Jacopo<br />
Barozzi da) _ 48, 69<br />
viole-le-dYuki emanuel (Viollet-le-Duc, Emmanuel)<br />
_ 176<br />
vile-le dYuki eJen emanuel (Viollet-le-duc,<br />
Eugéne Emmanuel) _ 169, 170, 171, 172,<br />
174, 175, 176, 177, 178, 179, 180, 181, 182,<br />
183, 184, 185, 186, 187, 188, 190, 191, 192,<br />
193, 194, 195, 196, 197, 199, 202, 207, 210,<br />
212, 213, 226, 231, 232, 240, 242, 246, 248,<br />
250, 251, 252, 256, 260, 274, 307, 308, 309,<br />
31, 311, 317, 370, 374, 377<br />
virgiliusi (Virgil) _ 27<br />
virjinia (Virginia) _ 325, 327, 28, 355<br />
viskonti enio kirino (Visconti, Ennio Quirino)<br />
_ 941<br />
viskonti filipo aurelio (Visconti, Filippo<br />
Aurelio) _ 115, 118
vitale jiovan franCesko (Vitale, Giovan<br />
Francesco) _ 39<br />
vite lui (Vitet, Ludovic) _ 168, 169, 170, 181,<br />
196<br />
vitenbergi (Wittenberg) _ 62, 150, 156<br />
vitenbergi, Sloskirxe (Wittenberg,<br />
Scholsskirche) _ 150<br />
viterbo (Viterbo) _ 280<br />
viterbo, san franCesko (Viterbo, S. Francesco)<br />
_ 279<br />
vitkoveri rudolf (Wittkower, Rudolf) _ 262<br />
vitruviusi markus polio (Vitruvius, Marcus<br />
Pollio) _ 16, 17, 44, 45, 46, 47, 48, 49<br />
viqtoria, inglisis dedofali (Victoria,<br />
queen of England) _ 154<br />
viRi r. (Vighi, R.) _ 238<br />
viCenca (Vicenza) _ 280<br />
viCenca, san jakomo majore (Vicenza, S. Giacomo<br />
Maggiore) _ 210<br />
vladimiri, Sobis monasteri (Vladimir, monastery<br />
of rhe Nativity) _ 317<br />
vYolflini hainrix (Wölfflin, Henrich) _ 285<br />
vYorlici (Wörlitz) _ 145, 146<br />
vYorlici, goTuri saxli (Wörlitz, Gothic<br />
House) _ 145<br />
vYurtembergi (Würtenberg) _ 165<br />
volteri arue mari fransua de (de Voltaire,<br />
François Marie Arouet) _ 24<br />
vormsi, kaTedrali (Worms, cathedral) _ 311<br />
vudi robert (Wood, Robert) _ 7<br />
vuleri jon (Wooler, John) _ 132 133, 136<br />
zagrebi, kaTedrali (Zagreb, cathedral) _ 210<br />
zaneti antonio (Zanetti, Antonio) _ 81<br />
zaratuStra _ (zoroastro) (Zarathustra (Zoroaster))<br />
_ 26<br />
zaheni eduard fon (von Sachen, Eduard) _<br />
209<br />
saZiebeli 439<br />
zemperi gotfrid (Semper, Gottfried) _ 129,<br />
238, 265<br />
zetervali helgo nikolaus (Zettervall, Helge<br />
Nikolaus) _ 310-311<br />
zibenki, kaTedrali (Sibenik, cathedral) _ 209<br />
zite kamilo (Sitte, Camillo) _ 272, 350<br />
zorci alvis piero (Zozzi, Alvisa Piero) _ 248,<br />
253<br />
Tabari (Tabari) _ 27<br />
TeTri saxli (Wythe House) _ 327<br />
Teilori Carlz (Taylor, Charles) _ 368<br />
Teirani (Tehran) _ 338, 339<br />
Teirani, iran bastanis muzeumi (Tehran, Iran<br />
Bastan museum) _ 336<br />
Temurlengi (Timur) _ 381<br />
Teodorix didi (Theodoric the Great) _ 20, 67<br />
Tviqenhemi (Twichenham) _ 131<br />
TYuksberi, kaTedrali (Tewkesbury Minster)<br />
_ 228<br />
Torvaldesi albert (Thorwaldsen, Albert) _<br />
118, 294<br />
Tukidide (Thucydides) _ 24, 28, 45<br />
Tuni matias graf (Thun, Matthias Graf) _ 209<br />
TurqeTi (Turkey) _ 237, 302, 303, 359, 383<br />
iazdi (Yazd) _ 337<br />
iaponia (Japan) _ 12, 241, 344, 345, 347, 348, 375<br />
iaxkaba (Yaxcabá) _ 23<br />
ibn xalduni (Ibn Khaldun) _ 28<br />
ierusalimi (Jarusalem) _ 24, 25, 30, 114<br />
iehoa, mefe (Jehoash, king) _ 25<br />
ivasaki t. (Iwasaki, T.) _ 296<br />
ivliane mekerpe, imperatori (Juliam the<br />
Apostate, emperor) _ 19<br />
ikomo (ICOM) _ 9, 11, 37, 296, 357, 358<br />
ikomosi (ICOMOS) _ 8, 9, 11, 37, 308, 315,<br />
321, 323, 354, 357, 358, 359, 360, 377
440 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
ikromi (ICCROM) _ 8, 9, 11, 12, 37, 89, 276,<br />
294, 295, 296, 300, 321, 331, 357, 358, 359,<br />
365, 393<br />
imai-ko (Imai-cho) _ 347<br />
imhofi e. (Imhoff, E.) _ 129<br />
inaba nobuko (Inaba, Nobuko) _ 12<br />
inglisi (England) _ 12, 21, 31, 34, 35, 36, 62,<br />
63, 64, 65, 67, 68, 69, 70, 71, 74, 75, 76,<br />
79, 101, 121, 130, 131, 134, 139, 140, 141,<br />
143, 144, 148, 159, 163, 166, 173, 175, 190,<br />
191, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 207, 211,<br />
214, 129, 223, 229, 231, 239, 241, 242, 246,<br />
247, 248, 249, 270, 307, 312, 326, 327, 328,<br />
339, 342, 352, 359, 374, 386, 390<br />
indis xeoba (Indus Valley) _ 15<br />
indoeTi (India) _ 29, 35, 198, 214, 339, 340,<br />
341, 342, 343, 344, 357<br />
invudi h.v. (Inwood, H.W.) _ 162<br />
inokenti VIII, papi (Innocent VIII, pope) _ 60<br />
inokenti X, papi (Innocent X, pope) _ 59<br />
iosia, mefe (Josiah, king) _ 25<br />
ipri (Ypres) _ 350<br />
ipsilianti, princi (Prince, Ypsilanti) _ 121<br />
irani (Iran) _ 26, 28, 334, 335, 336, 337, 338<br />
irvingi uoSingTon (Irving, Washington) _ 323<br />
irlandia (Ireland) _ 22<br />
ise jingu, salocavi (Ise Jingû shrine) _ 346<br />
isere (Isére) _ 175<br />
isida (Isis) _ 25<br />
islandia (Iceland) _ 228<br />
israeli (Israel) _ 25<br />
istria (Istria) _ 280<br />
isfahani (Isfahan) _ 334, 335, 337, 338, 339<br />
isfahani, madar-i Sahi (Isfahan, Mâdar-i Shah)<br />
_ 336<br />
isfahani, masjid-i Sahi (masjid-i imami) (Isfahan,<br />
Masjid-i Shah (Masjid-i Imam)) _ 337<br />
isfahani, masjid-i-jame (Isfahan, Mashid-i<br />
Jame) _ 287<br />
isfahani, meidan-i naqSi-s jahan (Isfahan,<br />
Meidan-i Naqsh-i Jahân) _ 335<br />
isfahani, paraskevis meCeTi (Isfahan, Friday<br />
Mosque) _ 337<br />
italia (Italy) _ 6, 7, 12, 31, 33, 34, 45, 46, 47,<br />
52, 53, 54, 52, 53, 64, 67, 68, 9, 70, 71, 74,<br />
78, 79, 82, 85, 101, 102, 103, 111, 113, 148,<br />
154, 177, 191, 202, 207, 210, 211, 214, 215,<br />
219, 222, 231, 238, 241, 246, 248, 249, 250,<br />
251, 252, 253, 256, 257, 259, 260, 268, 277,<br />
278, 284, 285, 295, 300, 306, 307, 311, 313,<br />
338, 349, 352, 356, 359, 367, 370, 375, 388,<br />
389, 390, 391<br />
itoni (Eton) _ 231<br />
iunesko (UNESCO, United National Educational,<br />
Seintific and Cultural Organization) _ 8, 9, 14,<br />
23, 37, 179, 281, 283, 302, 314, 315, 336,<br />
356, 357, 359, 360, 361, 369, 377, 392, 394<br />
iunesko (Unesco, World Heritage) _ 23, 24, 75,<br />
179, 302, 314, 315, 348, 354, 358, 364, 368,<br />
379, 392<br />
kaduCi jios (Carducci, Giosué) _ 255<br />
kavadiasi (Cavvadias) _ 235<br />
kavalkasele g.b. (Cavalcaselle, G.B.) _ 247<br />
kavasepi bartolomeo (Cavaceppi, Bartolomeo)<br />
_ 89, 90, 91, 92<br />
kaverau georg (Kawerau, Georg) _ 237<br />
kaiblingeri ignac (Kaiblinger, Ignaz) _ 209<br />
kairamo maYja (Kairamo, Maija) _ 12, 382<br />
kakadu, erovnuli parki (Kakadu National<br />
Park) _ 23<br />
kalvo mario fabio (Calvo, Mario Fabio) _ 52, 54<br />
kalifornia (California) _ 327<br />
kalkuta (Calcutta) _ 340<br />
kalmari, kaTedrali (Kalmar, cathedral) _ 311<br />
kalfi Yan (Kalf, Jan) _ 309<br />
kamboja (Cambodia) _ 357
kampania (Campania) _ 276<br />
kamporezi juzepe (Camporesi, Giuseppe) _<br />
103, 105, 106, 110, 115<br />
kanada (Canada) _ 12, 22<br />
kanalei jovani antonio (kanaleto) (Canal,<br />
Giovanni Antonio (Canaletto)) _ 73<br />
kanbera (Canberra) _ 23<br />
kandleri peter (Kandler, Peter) _ 209<br />
kanina luiji (Canina, Luigi) _ 116, 117, 118<br />
kaningemi aleqsandre (Cunningham, Alexander)<br />
_ 341<br />
kaningemi ana pamela (Cunningham, Ann Pamela)<br />
_ 323, 325<br />
kanion de Seli, Teatri saxlis nangrevebi<br />
(Canyon de Chelly, White House Ruin) _ 325<br />
kanova antonio (Canova, Antonio) _ 53, 93,<br />
101, 103, 104, 105, 110, 111, 113, 118<br />
kanti imanuil (Kant, Immanuel) _ 34, 69, 262<br />
kapodistriasi, grafi (Kapodistrias, Count) _<br />
121, 122, 125<br />
kaponi aleqsandro (Capponi, Alessandro) _ 62<br />
karaCi anibale (Carracci, Annibale) _ 78, 79<br />
karbonara jovani (Carbonara, Giovanni) _ 266,<br />
277, 295<br />
karderea valentin (Carderera, Valentin) _ 306<br />
kardinali doria pamfili (Cardinal Doria,<br />
Pamphili) _ 103<br />
kardinali konsalvi (Cardinal Consalvi) - 115<br />
kardinali paCa (Cardinal Pacca) _ 103, 113,<br />
115, 116<br />
kareY Jak (Carrey, Jacques) _ 71<br />
kari Yan (Curry, Ian) _ 12<br />
karistYe a.-n. (Caristie, A.-N.) _ 119, 120, 171<br />
karkasoni, narbonis bWe (Carcassonne, Porte<br />
Narbonnaise) _ 187<br />
karkasoni, san-nazari (Carcassonne, Saint-<br />
Nazaire) _ 186<br />
saZiebeli 441<br />
karkasoni, site (Carcassonne, Cité) _ 167,<br />
179, 186, 187, 188, 242, 251<br />
karlaili Tomas (Carlyle, Thomas) – 215,<br />
227, 228, 229<br />
karlos V, imperatori (Charles V, emperor) _ 55<br />
karlos XI, SvedeTis mefe (Charles XI, king of<br />
Sweden) ) _ 67<br />
karlos didi, imperatori (Charlemagne, emperor)<br />
_ 31<br />
karlStainis cixe-darbazi (Karlstein, castle)<br />
_ 210<br />
karnaki, amonis didi taZari (Karnak Great<br />
Temple of Ammon) _ 16<br />
kasa grande, nangrvebi (Casa Grande, ruins of)<br />
_ 324, 325, 326<br />
kasanari (Castagnary) _ 197<br />
kaseli (Kassel) _ 146<br />
kastel de haari (Kasteel de Haar) _ 309, 310<br />
kastilYone baldasare (Castiglione, Baldassare)<br />
_ 52, 78<br />
kasugas salocavi (Kasuga Shrine) _ 345<br />
kataneo karlo (Cattaneo, Carlo) _ 247<br />
katania (Catania) _ 85<br />
katoni (Cato) _ 24<br />
katremer de kensi antuan-qristom (Qutrémer<br />
de Quincy, Antoine-Chrysostome) _ 45,<br />
99, 101, 102, 119, 126, 171<br />
keisari, imperatori (Caesar, emperor) _ 46<br />
kembriji (Cambridge) _ 132, 198, 202, 226<br />
kemriji, samefo kolejis kapela (Cambridge,<br />
King`s College Chapel) _ 132<br />
kemriji wm. saflavi (wriuli taZari) (Cambridge,<br />
the Holy Sepulchre (the round church) _<br />
200<br />
kemdeni uilYam (Camden, William) _ 33<br />
kempbeli kolen (Campbell, Colen) _ 71<br />
kenti uilYam (Kent, William) _ 71, 74
442 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
kenzoni, lordi, keldsTonis pirveli<br />
markizi (Carzon, Lord, 1st Marquis of<br />
Kadleston) _ 334, 341, 342<br />
kernarvoni, cixe-darbazi (Caernarvon, castle)<br />
_ 200<br />
keski karlo (Ceschi, Carlo) _ 12<br />
kefermarktis sakurTxeveli (Kefermarkt, altar)<br />
_ 208<br />
keCikani, totem baitis saTemo saxli (Ketchikan,<br />
Totem Bright Community House) _ 325<br />
kvasti ferdinand (von Quast, Ferdinand) _<br />
162, 163, 164, 165, 240<br />
kventini Teodor (Quentin, Theodor) _ 239<br />
kviprosi (Cyprus) _ 3891<br />
kviprosi, maa (Cyprus, Máa) _ 391<br />
kievi, dimi (Kiev, Dime) _ 316<br />
kieriCi jino (Chierici, Gino) _ 275, 276<br />
kili (Kiel) _ 123<br />
kimbali fisk (Kimball, Fiske) _ 325, 327, 328<br />
kini henri (Keene, Henry) _ 134<br />
kioujis taZari (Cyojuji Temple) _ 346<br />
kiros didi (Cyrus the Great) _ 17, 19, 334<br />
kirxeri _ anastasio (Kircher, Anastasio) _ 59<br />
klarki ser keneT (Clark, Sir Kenneth) _ 199<br />
klarki jorj (Clarke, George) _ 66<br />
kleanTe stamacios (Kleanthes, Stamatios) _<br />
121, 124, 126<br />
klevitci a. v. fon (von Klewitz, A.W.) _ 157, 160<br />
klemeni paul (Clemen, Paul) _ 242, 243, 260, 350<br />
klemenseni mogens (Clemmensen, Mogens) _ 312<br />
klemensi Y. a. (Clemens, J.A.) _ 157, 160<br />
klenci leo fon (von Klenze, Leo) _ 121, 122.<br />
123, 125, 126, 128, 147<br />
kleopatra (Cleopatra) _ 40<br />
kleriso Sarl-lui (Clérisseau, Charles-Luois)<br />
_ 71<br />
klermon-ferani, kaTedrali (Clermont-Ferrand,<br />
cathedral) _ 179<br />
kliveri ben (Cliver, Blaine) _ 12<br />
kliment VII, papi (Clement VII, pope) _ 40<br />
kliment XII, papi (Clement XII, pope) _ 62<br />
klYuni, monasteri (Cluny, monastery) _ 98, 99<br />
klovio julio (Clovio, Giulio) _ 39<br />
kloke lui (Cloquet, Loius) _ 308<br />
klosternoYburgi (Klosterneuburg) _ 210<br />
klosternoYburgi, saabato (Klosterneuburg,<br />
abbey) _ 271<br />
knososi, minosis sasaxle (Knossos, Minoan<br />
Palace) _ 238<br />
kYolni (Cologne) _ 148, 151<br />
kYolni, kaTedrali (Cologne, cathedral) _ 126,<br />
130, 146, 150, 151, 152, 153, 154, 210, 239,<br />
241, 242, 244, 269, 309, 312, 373<br />
kYusi, cixe-darbazi (Coucy, castle) _ 169,<br />
171, 179, 196<br />
kola di renco (Cola di Rienzo) _ 38<br />
kolber Jan-batist (Colbertt, Jean-Baptiste) _ 70<br />
kolingvudi r.j. (Collingwood, R.G.) _ 24, 36<br />
kolona vitoria (Colonna, Vittoria) _ 57<br />
koloniuri uilYamsburgi (Colonial, Williamsburg)<br />
_ 298, 327, 328, 329, 331, 375<br />
koloniuri uilYamsburgi, renis Senoba<br />
(Colonial Williamsburg, Wren Building) _ 328,<br />
329<br />
koloniuri uilYamsburgi, sasamarTlos<br />
Senoba (Colonial Williamsburg, Courthouse) _<br />
328<br />
komoni arkis de (Caumont, Arcisse de) _ 166<br />
kompienis baRi (Compiégne, garden) _ 111<br />
komti august (Comte, August) _ 262<br />
konaraki, mzis taZari (Konarak, Sun Temple)<br />
_ 339, 340<br />
konstantine, imperatori (Constantine, em-
peror) _ 18, 19, 43<br />
konstantinopoli (Constantinople) _ 49<br />
konstantinopoli, wm. sofia (Constantinople,<br />
St. Sophia) _ 47<br />
kontrerasi rafael (Contreras, Rafael) _ 306<br />
kopenhageni (Copenhagen) _ 296<br />
kopenhageni, heligandskirkeni (Copenhagen,<br />
Helligandskirken) _ 312<br />
kordoba, kaTedari (Cordoba, cathedral) _ 306<br />
koresi manlios (Korres, Manlios) _ 15, 16, 17, 18<br />
korejo (Corregio) _ 101<br />
korinTo (Corinth) _ 122<br />
kostenoble iohan konrad (Costenoble, Johann<br />
Conrad) _ 156, 157<br />
kotori (Kotor) _ 207<br />
kotori, kaTedrali (Kotor, cathedral) _ 31<br />
koSeni Sal-nikola (Cochin, Charles-Nicholas)<br />
_ 82<br />
koheri lourens (Kocher, Lawrence) _ 328<br />
krakovi (Cracow) _ 357<br />
kremona, ratuSi (Cremona, town hall) _ 211<br />
krespi luiji (Crespi, Luigi) _ 80, 81<br />
kreftingi oto (Krefting, Otto) _ 312<br />
kristi gabriela (Krist, Gabriela) _ 12<br />
kristi eilert kristian borodtkorb<br />
(Christie, Eilert Christian Brodtkorb) _ 312<br />
kroziki fon, dekanozi (von Krosigk, Dean) _ 157<br />
kroCe benedeto (Croce, Benedetto) _ 36, 276,<br />
277, 281, 283<br />
kubiCeki vilhelm (Kubitschek, Wilhelm) _ 265<br />
kugleri franc (Kugler, Franz) _ 162<br />
kuipersi petrus Yozefus huberus (Cuypers,<br />
Petrus Josephus Hubertus) _ 309, 310<br />
kuni Tomas (Kuhn, Thomas) _ 372<br />
kuperi jeims fenimor (Cooper, James Fenimore)<br />
_ 323<br />
saZiebeli 443<br />
kurmani sigurd (Curman, Sigurd) _ 312<br />
kusko (Cuzco) _ 357<br />
la vega franCesko (La Vega, Francesco) _ 83, 85<br />
laboki ser jon (Lubbock, Sir John) _ 198, 228<br />
lazaro xuan botista (Lázaro, Juan Bautista)<br />
_ 307<br />
laTinuri amerika (Latin America) _ 303<br />
laibazi, iakobskirxe (Laibach, Jakobskirche)<br />
_ 271<br />
laibnici g.v. (Leibniz, G.W.) _ 34<br />
laipcigi (Leibzig) _ 123, 315<br />
laipcigi, Tomaskirxe (Leibzig, Thomaskirche)<br />
_ 239<br />
lakanali Jozef (Lakanal, Joseph) _ 96<br />
lange konrad (Lange, Konrad) _ 242<br />
langhasi karl gotard (Langhans, Carl Gottard)<br />
_ 146<br />
landino kristoforo (Landino, Cristoforo) _ 39<br />
lani (Laon) _ 167<br />
lansiloti kasteli gabriel, prinCipe<br />
toremuca (Principe di Torremuzza, Gabriele<br />
Lancilotto Castelli) _ 85<br />
lanCiani rodolfo amedeo (Lanciani, Rodolfo<br />
Amadeo) _ 260<br />
laokooni, qandakeba (Laocoön, statue) _ 40,<br />
42, 43, 88, 101, 111, 294<br />
laplandia (Lepland) _ 23, 381<br />
larseni knut-ainar (Larsen, Knut Einar) _ 348<br />
lasYu Jan-batist (Lassus, Jean-Baptiste) _<br />
171, 175, 176, 185, 186, 192, 370<br />
laudi j. (Laudi, G.) _ 249<br />
lafonteni Jan de (La Fonteine, Jean de) _ 99<br />
lahori (Lahore) _ 341<br />
le ba m. filip (Le Bas, M. Philippe) _ 236<br />
le korbuzYe (Le Corbusier) _ 273, 353<br />
levanta (Levant) _ 71
444 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
leTebi uilYam riCard (Lathabe, William Richard)<br />
_ 231, 241<br />
leideni (Leiden) _ 69<br />
lembaTis sasaxle (Lambeth Palace) _ 141<br />
lemeri reimond, baroni (Lemaire, Baron Raymond)<br />
_ 308, 354<br />
lemuri reimond, dekanozi (Lemaire, Canon<br />
Raymond) _ 308, 354<br />
lengli baTi (Langley, Batty) _ 75<br />
leningradi (Leningrad) _ 318<br />
lenormani m. (Lenorman, M.) _ 181<br />
lenormani Sarl (Lenorman, Charles) _ 171<br />
lenuari aleqsandre (Lenoir, Alexander) _ 99,<br />
100, 101, 102<br />
leo X, papi (Leo X, pope) _ 52, 53, 62, 40<br />
leo XII, papi (Leo XII, pope) _ 210<br />
leon pol (Lēon, Paul) _ 180, 352<br />
leonardo da vinCi (da Vinci, Leonardo) _ 47,<br />
48, 78<br />
leoni, imperatori (Leo, emperor) _ 20<br />
leoni, kaTedrali (Lēon, cathedral) _ 304,<br />
305, 306, 307<br />
leprevo ogYust (Leprēvost, Auguste) _ 171<br />
lesingi g.e. (Lessing, G.E.) _ 69<br />
lesteri (Leicester) _ 223<br />
li roland f. (Lee, Ronald F.) _ 327<br />
liberi fransis (Lieber, Francis) _ 349<br />
ligorio piro (Ligorio, Pirro) _ 349<br />
liguria (Liguria) _ 256<br />
lidsi (Leeds) _ 231<br />
lidsi, kirkstalis saabato (Leeds, Kirkstall<br />
Abbey) _ 186<br />
lieri (Lier) _ 350<br />
liviusi (Livy) _ 24<br />
liliengreni j.g. (Lilijengren, J.G.) _ 309<br />
lingreni armas (Lindgren, Armas) _ 314<br />
linkYopingi, kaTedrali (Linköping, cathedral)<br />
_ 310<br />
linkolni abraham (Linkoln, Abraham) _ 325<br />
linkolni, kaTedrali (Lincoln, cathedral) _<br />
132, 201<br />
linkhi ((Linkh) _ 120<br />
linstrumi derek (Linstrum, Derek) _ 8, 12,<br />
66, 100<br />
lioni otavio kavaliere (Lioni, Ottavio cavaliere)<br />
_ 79<br />
lipari (Lipari) _ 77<br />
lipi anibale (Lippi, Annibale) _ 41<br />
lisipe (Lysippus) _ 88<br />
listi franc (Liszt, Franz) _ 148<br />
liCfildi, kaTedrali (Lichfield, cathedral) _<br />
134, 135, 140, 202, 228<br />
lYo roY jYulYen david (Le Roy, Julien David)<br />
_ 72, 120<br />
lYubeki (Lübeck) _ 243<br />
lYubke vilhelm (Lübke, Wilhelm) _ 240, 241<br />
lYudvig I bavarieli (Ludwig I of Bavaria) _<br />
118, 120, 121, 148, 154<br />
lYudvig II, bavariis mefe, lYudvigi, bavariis<br />
kronprinci (Ludwig II, King of Bavaria,<br />
Ludwig, crown prince of Bavaria) _ 147<br />
lYudovizi, warCinebuli ojaxi (Ludovisi,<br />
femily) _ 41<br />
lYuveni (Louvain) _ 308, 350, 351, 354<br />
lYuveni, beginebis monasteri (Louvain,<br />
Grand Begiunage) _ 354<br />
lYuveni, municipalitetis Senoba (Louvain,<br />
town hall) _ 308, 351<br />
lYuveni, universitetis biblioTeka (Louvain,<br />
University Library) _ 350<br />
lYuTeri martin ((Luthen, Martin) _ 62, 63,<br />
150, 156
lYqsemburgi (Luxembourg) _ 12<br />
lobkovici, Tavadi (Labkovitz, principe) _ 81<br />
lombardia (Lombardy) _ 207, 210<br />
lompoki, umanko Casaxebis misionis nangrevebi<br />
(Lompoc, Mission La Purissima Conception)<br />
_ 327<br />
longi roberto (Longhi, Roberto) _ 277<br />
longine dionise kasius (Longinus, Dionysius<br />
Cassius) _ 74<br />
londoni (London) _ 12, 64, 65, 73, 120, 142,<br />
148, 190, 198, 241, 277, 296, 353, 354<br />
londoni, albertis memoriali ( London, Albert<br />
Memorial) _ 202<br />
londoni, barbikani (London, Barbican) _ 291<br />
londoni, britaneTis muzeumi (London, British<br />
Museum) _ 101, 127, 129, 236, 237, 370<br />
londoni, Taueri (London, Tower of) _ 200<br />
londoni, karlton hausi (London, Carlton<br />
House) _ 142<br />
londoni, kristal palasi (London, Crystal<br />
Palace) _ 222<br />
londoni, panTeoni (London, Pantheon) _ 137<br />
londoni, parlamenti (London, Houses of<br />
Parliement) _ 143<br />
londoni, sagareo saqmeTa saministro<br />
(London, Foreign Office) _ 202<br />
londoni, uestminsteris saabato (London,<br />
Westminster Abbey) _ 65, 66, 131, 134, 138,<br />
139, 143, 155, 201, 202, 231<br />
londoni, ueston holi (London, Weston Hall) _ 231<br />
londoni, wm. mariami, borcvze (London, St.<br />
Mary at Hill) _ 231<br />
londoni, wm. mariami, strendze (London, St.<br />
Mary-le-Strand) _ 231<br />
londoni, wm. pavle (London, St. Paul`s) _ 64,<br />
65, 300, 354<br />
londoni, wm. pankrasis oteli (London, St.<br />
Pancras Hotel) _ 202<br />
saZiebeli 445<br />
londoni, wm. stefanes kapela (London, St.<br />
Stephen`s chapel) _ 138<br />
londonis antikvarTa sazogadoeba (Society<br />
of Antiquaries of London) _ 12, 70, 73, 132,<br />
136, 137, 138, 140, 198, 200, 223, 310, 339-<br />
340<br />
lonroti elias (Lönnrot, Elias) _ 313<br />
loosi adolf (Loos, Adolf) _ 231, 272<br />
lord valentia (Lord Valentia) _ 339<br />
loreni klod (Lorrain, Claude) _ 74, 80<br />
lorenci stanislav (Lorentz, Stanislav) _ 315,<br />
354<br />
lorencoto (lorenco di ludoviko)<br />
(Lorenzetto (Lorenzo di Ludovico) _ 41<br />
loreto (Loreto) _ 79<br />
loto lorenco (Lotto, Lorenzo) _ 79<br />
lofti, Rirsi, v. J. (Loftie, Rev, W.J.) _ 226<br />
lui X, hesen-darmStadtis didi hercogi<br />
(Louis X, Grand Duke of Hesse-Darmstadt) _<br />
121, 165<br />
lui XIV, safrangeTis mefe (Louis XIV, king of<br />
France) _ 78<br />
lui XVI, safrangeTis mefe (Louis XVI, king of<br />
France) _ 99<br />
lui filip I, orleanis hercogi (Louis<br />
Philippe I, Duke of Orleans) _ 129<br />
luknou (Lucknow) _ 344<br />
lundi (Lund) _ 310<br />
lundi, kaTedrali (Lund, cathedral) _ 310,<br />
311, 314<br />
magdeburgi (Magdeburg) _ 12, 31, 156, 157,<br />
158, 159, 355<br />
magdeburgi, kaTedrali (Magdeburg, cathedral)<br />
_ 130, 150, 151, 156, 157, 158, 159,<br />
161, 162, 239<br />
maderno karlo (Maderno, Carlo) _ 41, 61<br />
madrasi (Madras) _ 340<br />
madridi (Madrid) _ 244, 308
446 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
madura, rajas sasaxle (Madura, Rajah Palace)<br />
_ 339<br />
mazaCo (Masaccio) _ 38<br />
maia, tomi (Mayas) _ 23, 302, 303<br />
maiano juliano da (Maiano, Giuliano de) _ 52<br />
maineke (Mainecke) _ 36<br />
mainci (Mainz) _ 241, 243<br />
mainci, kaTedrali (Mainz, cathedral) _ 146<br />
maiseni, alberxtsburgi (Meissen, Albrechtsburg)<br />
_ 239, 240<br />
maiseni, kaTedrali (Meissen, cathedral) _ 239,<br />
240<br />
maiuri amadeo (Maiuri, Amadeo) _ 260<br />
makedonia (Macedonia) _ 121<br />
makintoSi Carlz rene (Mackintosh, Charles<br />
Rennie) _ 241<br />
makfersoni jeims (Macpherson, James) _ 35<br />
malatesta sigizmo di (Malatesta, Sagismondo<br />
di) _ 51<br />
malmezonis baRi (Malmasion, garden) _ 111<br />
malmYo, municipalitetis Senoba (Malmö,<br />
town hall) _ 311<br />
malta (Malta) _ 77<br />
maluSu-tufano fani (Mallouchou-Tufano<br />
Fani) _ 234<br />
maneti latino jovenale (Manetti, Latino Giovenale)<br />
_ 55<br />
maneti janoco (Manetti, Gioanozzo) _ 50<br />
mani (Mans) _ 171<br />
mantenYa andrea (Mantegna, Andrea) _ 39, 40<br />
manti, san maSonis koSki (Mantes, Saint-Machon,<br />
tower) _ 96<br />
mantua (Mantua) _ 40, 41<br />
manhaimi (Mannheim) _ 243<br />
manhaimi, filosofosi (Mannheim, philosopher)<br />
_ 36<br />
maYorane, imperatori (Majorain, emperor) _ 20<br />
maori (Maori) _ 22<br />
marasoviCi jerko (Marasovic, Jerko) _ 378,<br />
380<br />
marata karlo (Maratta, Carlo) _ 78-79<br />
maria amalia saqsoneli (Maria Amalia of Saxony)<br />
_ 83<br />
maria-terezia, dedofali (Maria Theresia,<br />
Empress) _ 81, 207<br />
maria terezia dei gracia (Maria Theresia dei<br />
Gratia) _ 81<br />
marienburgi, cixe-darbazi (Marienburg, castle)<br />
_ 130, 145, 150-151, 155, 156, 163, 246<br />
marka (Marche) _ 389<br />
markiz erkolani (Marquis Ercolani) _ 113<br />
markoni, paolo (Marconi, Paolo) _ 388<br />
markus avreliusi, imperatori (Marcus Aurelius,<br />
emperor) _ 19, 57<br />
maroko (Morocco) _ 12, 28, 231<br />
marseli (Marseille) _ 353<br />
marseli f. (Marsili, F.) _ 249<br />
martiaJi, xelovani (Martillage, artist) _ 173<br />
martin V, papi (Martin V, Pope) _ 49<br />
martini simone (Martini, Simone) _ 31<br />
martini franCesko di jorjo (Martini, Francesco<br />
di Giorgio) _ 47, 48, 51<br />
marqsi karl (Marx, Karl) _ 37, 262<br />
marSali ser jon (Marshall, Sir John) _ 341,<br />
342<br />
masule, sofeli (Massule, village) _ 337<br />
mata nikolo (Matas, Nicolo) _ 165<br />
matei, warCinebli ojaxi (Mattei, family) _ 41<br />
materi stefen (Mether, Stephen) _ 326<br />
maunt vernoni, prezident jorj uaSingtonis<br />
rezidencia (Mount Vernon, residence<br />
of President George Washington) _ 323
maqsime, filosofosi (Maximus, Philosopher)<br />
_ 19<br />
maZoxius iakopus (Mazochius, Iacopus) _ 54<br />
medina (Medina) _ 27<br />
mediCebi, warCinebuli ojaxi (Medichi, family)<br />
_ 40, 41<br />
mediCi kozimo (Medici, Cosimo) _ 41<br />
meduna jiovani batista (Meduna, Giovan Battista)<br />
_ 213, 248<br />
meli eduard (Melly, Eduard) _ 208<br />
melini f. a. j. (Mellin, F.A.J.) _ 157<br />
mengardi jovan batista (Mengardi, Giovan<br />
Battista) _ 81<br />
mengsi rafael (Mengs, Raphael) _ 89, 101<br />
meYisoni uilYam (Mason, William) _ 76<br />
merzeburgi (Merseburg) _ 12<br />
merime prosper (Mérimée, Prosper) _ 168, 170,<br />
171, 172, 173, 175, 177, 178, 180, 181, 183,<br />
186, 187, 190, 191, 194, 199, 225, 259, 308<br />
mertagi uilYam j. (Murtagh, Wiliam J.) _ 330<br />
mesina (Messene) _ 122<br />
meqa (Mecca) _ 27<br />
meqsika (Mexico) _ 12, 23, 197, 303<br />
meheleni (Mechelen) _ 350<br />
miTra (Mithra) _ 25<br />
mikeni (Mycenae) _ 122<br />
milani (Milan) _ 26, 40, 46, 47, 81, 197, 210,<br />
247, 250, 251, 254, 257, 258, 259, 275<br />
milani, brera (Milan, Brera) _ 250<br />
milani, kaTedrali (Milan, cathedral) _ 47, 63,<br />
154, 210, 247, 256<br />
milani, ospedale majore (Milan, Ospedale<br />
Maggioere) _ 46<br />
milani, palaco marini (Milan, Palazzo Marini)<br />
_ 254<br />
milani, piaca dela skala(Milan, Piazza della<br />
Scala) _ 254<br />
saZiebeli 447<br />
milani, sforcas sasaxle (Milan, Sforza Castle)<br />
_ 258<br />
milani, tore di filarete (Milan, Torre di<br />
Filarete) _ 258<br />
milani, wm. ambrojio (Milan, S. Ambrogio) _<br />
210<br />
mileTi (Miletus) _ 16, 237<br />
mileni oben-lui (Millin, Aubin-Louis) _ 96<br />
milToni jon (Milton, John) _ 74, 131<br />
milicia franCesko (Milizia, Francesco) _ 45,<br />
89<br />
milneri jon, mRveli (Milner, John, Rev) _ 71,<br />
137<br />
milsandi j. (Milsand, J.) _ 232<br />
misirini (Missirini) _ 104<br />
miqelanjelo, ix. buanaroti miqelanjelo<br />
(Michelangelo, see Bounarroti)<br />
miSeli andre (Michel, Andrē) _ 232<br />
mYoleri georg (Möller, Georg) _ 151, 152<br />
mYunxeni (Munich) _ 118, 120, 126, 148, 240,<br />
241, 277, 296, 355<br />
mYunxeni, satriumfo TaRi (Munich, Siegestor)<br />
_ 356, 374<br />
munxeni, fravenkirxe (Munich, Frauenkirche) _<br />
240, 244<br />
moldaveTi (Moldavia) _ 320, 321<br />
molieri (Moliére) _ 99<br />
mongeri k. (Mongeri, C.) _ 250, 251<br />
montalamberi Sarl grafi de (Montalambert,<br />
Charles Comte de) _ 165, 175, 186, 199, 308,<br />
309<br />
montalto kardinali (Montalto, cardinal) _ 54<br />
montekasino, wignTsacavi (Montecessino, library)<br />
_ 44<br />
montiCelo, prezident jefersonis saxli<br />
(Monticello, home of President Jefferson) _ 325<br />
montorsoli fra jovani angYolo (Montorsoli,<br />
Fra Giovanni Angiolo) _ 43
448 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
mora paolo (Mora, Paolo) _ 296, 298, 299<br />
moreri lYudvig (Maurer, Ludwig) _ 121<br />
morikoni stefano (Moriconi, Stefano) _ 85<br />
moris saqsoneli (Maurice of Saxony) _ 157<br />
morisi, marSali, folkneri da kompania<br />
(Morris,, Marshall, Faulkner & co.) _ 228<br />
morisi uilYam (Morris, William) _ 197, 201,<br />
222, 227, 228, 229, 230, 231, 232, 241, 242,<br />
245, 248, 249, 250, 255, 260, 307, 327, 375<br />
morosini franCesko (Morosini, Francesco) _ 71<br />
morpeTi uilYm (Morpeth, William) _ 136<br />
mose (Moses) _ 24<br />
moskovi (Moscow) _ 318, 320<br />
moskovi, boiar romanovebis saxli (Moscow,<br />
Boyars Romanov House) _ 317, 318<br />
moskovi, qristes aRdgomis karibWe (Moscow,<br />
Gates of Resurrection) _ 320<br />
moskovi, yazanis RmrTismSoblis sakaTedro<br />
taZari (Moscow, cathedral of our Lade<br />
of Kazan) _ 319<br />
moskovi, wiTeli moedani (Moscow, Red<br />
Square) _ 319, 320<br />
mofati uilYam boniTon (Moffat, Willliam Bonython)<br />
_ 202<br />
muTeziusi herman (Muthesius, Hermann) _ 231, 241<br />
muleri b. (Muler, B.) _ 212<br />
munoco antonio (Munoz, Antonio) _ 274<br />
murano san donato (Murano, S. Donato) _ 210<br />
musolini benito (Mussolini, Benito) _ 273, 274<br />
muhamedi (Muhammad) _ 27<br />
na songla a. (Na Songla, A.) _ 244<br />
nadleri hans (Nadler, Hans) _ 12, 315<br />
nakS-i rustami (Naqsh-i Rustam) _ 17, 18, 334, 338<br />
naplia (Nauplia) _ 121, 123<br />
napoleoni buanaparti (Napoleon Bonaparte)<br />
_ 94, 95, 99, 101, 104, 108, 112, 113, 152,<br />
157, 349<br />
nara (Nara) _ 345, 347, 365, 367, 384<br />
nara, oqros darbazi (Nara, Golden Hall) _ 348<br />
nara, horiu-jis taZari (Nara, Hôryû-Ji temple)<br />
_ 346, 348<br />
narboni, sen-JYusti (Narbonne, Saint-Just) _<br />
177, 179<br />
natif xelovnebaTa akademia (Beaux-Arts,<br />
Academy) _ 167, 171<br />
naumburgi (Naumburg) _ 355<br />
naumburgi, kaTedrali (Naumburg, cathedral)<br />
_ 31, 315, 316<br />
neapoli (Naples) _ 31, 63, 72, 77, 83, 259,<br />
275, 276, 281<br />
neapoli, monte olivietos monasteri (Naples,<br />
monastery of Monte Oliveto) _ 63<br />
neapoli, santa kiara (Naples, S. Chiara) _<br />
279, 281, 282, 290<br />
neapoli, santa maria donaregina (Naples, S.<br />
Maria Donnaregina) _ 276<br />
nebelongi n.s. (Nebelong, N.S.) _ 312<br />
neli jon meison (Neale, John Mason) _ 198<br />
nenceis kultura (Nenec culture) _ 23<br />
neredica (Nereditsa) _ 317<br />
neSvili (Nashville) _ 325<br />
neSi jon (Nesh, John) _ 131, 142<br />
niderlandebi (Netherlands) _ 12, 62, 148,<br />
179, 197, 308, 310<br />
nikoloz V, papi (Nicholas V, pope) _ 50, 51, 59<br />
nikolsoni jorj (Nicholson, Gorge) _ 132,<br />
134, 136<br />
nilosis xeoba (Nile Valley) _ 357, 358<br />
nimi (Nîmes) _ 175, 390<br />
nimi, amfiTeatri (Nîmes, ampitheatre) _ 120,<br />
171, 175<br />
nimi, vobanis forti - (cixe-simagre) (Nîmes,<br />
Vauban Fort) _ 390, 391<br />
nimi, oTxkuTxa saxli (Nîmes, Maison Carrée) _ 275
ninevia (Ninevite) _ 217<br />
nicSe fridrix vilhelm (Nietzsche, Friedrich<br />
Wilhelm) _ 262, 263, 264, 265, 365<br />
nYordlingeni (Nördlingen) _ 154<br />
nYu deli (New Dehli) _ 296, 357, 370<br />
nYu Yorki (New York) _ 9, 388<br />
n<strong>Yuka</strong>sli, wm. nikolozi (Newcastle, St. Nicholas)<br />
_ 202<br />
nYurembergi (Nuremberg) _ 147, 243, 355<br />
noani (Noyon) _ 169<br />
nodYe S. (Nodier, Ch.) _ 77, 167<br />
novalisi (Novalis) _ 73<br />
novgorodi, macxovris eklesia (Novgorod,<br />
church of the Saviour) _ 317<br />
noli j.b. (Nolli, G.B.) _ 73<br />
noYmani balTazar (Neumann, Balthasar) _ 146<br />
noYmani franc ignac miqael (Neumann, Franz<br />
Ignar Michael) _ 146<br />
norvegia (Norway) _ 12, 311, 312, 313<br />
norviCi (Norwich) _ 300<br />
norviCi, kaTedrali (Norwich, cathedral) _<br />
144, 200, 300<br />
norTi, polkovniki j.t. (North, Colonel J.T.)<br />
_ 231<br />
normandia (Normandy) _ 142, 166, 169, 312<br />
noto, kaTedrali (Noto, cathedral) _ 389<br />
numidia (Numidia) _ 26<br />
Yena (Jena) _ 86<br />
Yeni jon (Yann, John) _ 66<br />
<strong>Yokileto</strong> <strong>Yuka</strong> (Jokilehto, Jukka) _ 6, 7, 8<br />
Yongi Sarlot (Yonge, Charlotte) _ 228<br />
Yorki (York) _ 8, 12, 140, 231<br />
Yorki, monasteri (York, Minster) _ 67, 131,<br />
133, 225, 300<br />
Yorki, sent meri (York, Saint Mary`s) _ 64<br />
YorkSiri (Yorkshire) _ 67, 75, 76<br />
saZiebeli 449<br />
YorkSiri, rivo (Yorkshire, Rievaulx) _ 64<br />
YorkSiri, roSi (Yorkshire, Roche) _ 64<br />
YorkSiri, faunteni (Yourkshire, Fauntains) _ 64<br />
YorkSiri, qasl houardi (Yourkshire, Castle<br />
Howard) _ 75<br />
Yugoslavia (Yugoslavia) _ 12, 357<br />
<strong>Yuka</strong>tani (Yucatan) _ 302<br />
Yulius II, papi (Julius II, pope) _ 40, 49, 51<br />
Yulius III, papi (Julius II, pope) _ 40<br />
Yungi maikl, mRvdeli (Young, Michael, Rev)<br />
_ 71<br />
Yuniusi franciskus (Iunius, Franciscus) _ 70<br />
Yustiniane, imperatori (Justinian, emperor) _<br />
19, 26<br />
odorikus do pordenone, beri, (Friaz Odorius<br />
di Pordenone) _ 334<br />
overbeki fridrih (Overbeck, Friedrich) _ 147<br />
olaus magnusi, episkoposi (Olaus Magnus,<br />
bishop) _ 33, 67<br />
olimpia (Olimpia) _ 18, 122, 237<br />
olimpia, enoameas saxli (Olimpia, House of<br />
Oenomaüs) _ 18<br />
olimpia, heras taZari (Olimpia, Hera Temple)<br />
_ 237<br />
onori hYug (Honour, Hugh) _ 36<br />
oranJi (Orange) _ 120<br />
oranJi, satriumfo TaRi (Orange, triumhpal<br />
arch) _ 119, 120, 175<br />
ori siciliis samefo (Two Sicilies Kingdom) _ 83<br />
orlandosi anastasios (Orlandos, Anastasios)<br />
_ 235, 236, 237<br />
orleani (Orleans) _ 355<br />
orleani, kaTedrali (wminda jvris saxelobis)<br />
(Orleans, cathedral of Sante-Croix) _ 63<br />
ortega i gaseti xoan (Ortega y Gasset, Jose)<br />
_ 36
450 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
oslo (Oslo) _ 313<br />
osmani baron JorJ-eJen (Haussmann, Baron<br />
Georges-Eugéne) _ 190, 259<br />
ostia antika (Ostia Antica) _ 82, 104, 110<br />
ostini jorj (Austin, george) _ 141<br />
oto I, saberZneTis mefe (Otto I. king of Greece)<br />
_ 121<br />
otomanTa imperia (Ottoman Empire) _ 71, 120,<br />
151<br />
oton I didi, imperatori (Otto I the Great,<br />
emperor) _ 31, 156, 160, 161<br />
oqsfordi (Oxford) _ 65, 71, 134, 198, 200,<br />
228, 341<br />
oqsfordi, kaTedrali (Oxford, cathedral) _<br />
230<br />
oqsfordi, merton kolejis kapela (Oxford,<br />
Merton College Chapel) _ 141<br />
oqsfordi, yovelTa sulTa koleji (Oxford,<br />
All Souls College) _ 66<br />
oqsfordSiri (Oxfordshire) _ 75<br />
oSatci, eigidenkirhe (Oschatz, Agidienkirche)<br />
_ 239<br />
oSatci, ratuSa (Oschatz, town hall) – 239<br />
oxridi (Ochrid) _ 357<br />
paderni kamilo (Paderni, Camillo) _ 83<br />
padua, overatis kapela (Padua, Chapel of the<br />
Ovetari) _ 39<br />
pavia, kaTedrali (Pavia, cathedral) _ 47<br />
pava, koSki (Pavia, tower) _ 689<br />
pavle II, papi (Paul II, pope) _ 4, 49, 51, 59<br />
pavle III, papi (Paul III, pope) _ 40, 43, 55<br />
pavle mociquli wm. (St. Paul) _ 57<br />
pavones sasaxle (Pavone Castello) _ 257<br />
pavsania (Pausanias) _ 18, 88<br />
pakardi aleqsis (Paccard, Alexis) _ 125, 129<br />
pakistani (Pakistan) _ 339, 344<br />
paladio andrea (Palladio, Andrea) _ 48, 69,<br />
114<br />
palaci, arqiteqtori (Palazzi, architect) _ 106<br />
palensia (Palencia) _ 306<br />
palermo (Palermo) _ 280, 283<br />
palestina (Palestine) _ 26<br />
palma de maYorka, kaTedrali (Palma de Mallorca,<br />
cathedral) _ 306<br />
palmira (Palmira) _ 70, 72, 77<br />
pane roberto (Pane, Roberto) _ 277, 281, 282,<br />
283, 357<br />
panini jovani paolo (Panini, Giovanni Paolo)<br />
_ 73, 74<br />
panofski ervin (Panofsky, Erwin) _ 262, 285<br />
papis sauflo (Papal states) _ 210<br />
paraviCini tito vespasiano (Paravicini, Tito<br />
Vespasiano) _ 250, 251, 252, 253<br />
pareisoni luiji (Pareyson, Luigi) _ 277<br />
pareto rafaeli (Pareto Raffaele) _ 247<br />
parizi (Paris) _ 12, 95, 96, 99, 101, 102, 108,<br />
110, 113, 115, 148, 151, 166, 171, 174, 179,<br />
180, 1901, 196, 227, 257, 259, 277, 352, 357<br />
parizi, bastilia (Paris, Bastille) _ 95<br />
parizi, gar d`orse (Paris, Gare d`Orsay) _ 390<br />
parizi, elises baRi (Paris, Elysēe garden) _ 99<br />
parizi, il de (Paris, Ile de) _ 190<br />
parizi, luvri (Paris, Louvre) _ 91, 98, 174, 370<br />
parizi, notr-dami (RmrTismSoblis taZari)<br />
(Paris, Notre-Dame) _ 95, 165, 169,<br />
174, 175, 176, 183, 184, 193, 196, 197, 185,<br />
186, 212, 242, 350<br />
parizi, petit-avgustinis monasteri (Paris,<br />
Petits-Augustins convent) _ 99<br />
parizi, sen-deni (Paris, Saint-Denis) _ 96, 99,<br />
173, 174, 177, 179<br />
parizi, sen-martin-de-Sami (Paris, Saint-Martin-des-Champs)<br />
_ 195
parizi, sen-Jermen-de-preze (Paris, Saint-<br />
Germain des Prēs) _ 174<br />
parizi, sen-Jermen l`oqserua (Paris, Saint<br />
Germain L`Auxerrois) _ 174<br />
parizi, sen-Sapeli (Paris, Sainte-Chapelle) _<br />
171, 175, 176, 196, 227<br />
parizi, sorbona (Paris, Sorbonne) _ 168<br />
parizi, tuilri (Paris, Tuileries) _ 176<br />
partini juzepe domeniko (Partini, Giuseppe<br />
Domenico) _ 211, 212, 259, 260<br />
paulincelas saabato (Paulinzella Abbey) _ 146<br />
paterno kastelo ignacio, biskaris prin-<br />
Cipe (Principe di Biscari, Ignazio Paterno Castello)<br />
_ 85<br />
paderseni erling (Pedersen, Erling) _ 325,<br />
327<br />
peireki nikola klod fabri de (de Peiresc,<br />
Nicolas Claude Fabri) _ 70, 89<br />
pensilvania (Pennsylvania) _ 267, 32<br />
peYn naiTi riCard (Payne Knight, Richard) _ 75<br />
pergamoni, traianeumi (Pergamon, Traianeum)<br />
_ 238<br />
pergamonis sakurTxeveli (Pergamon Altar) _<br />
71, 237<br />
peri uiliam g. (Perry, William G.) _ 327<br />
persepolisi (Persepolis) _ 17, 334, 335, 337,<br />
338<br />
persiYe Sarl (Percier, Charles) _ 96, 111<br />
peru (Peru) _ 357, 384<br />
peruci baldasare (Peruzzi, Baldassare) _ 39,<br />
48<br />
pestrumi (Paestrum) _ 72, 74, 82, 89<br />
petersoni Carlz e. (Petreson, Charles E.) _<br />
331<br />
petrarka franCesko (Petrarch, Francesco) _<br />
32, 33, 38, 39-40, 49<br />
petre mociquli wm. (St Peter) _ 57, 102<br />
piemonti (Piedmont) _ 255, 256<br />
saZiebeli 451<br />
pienca, kaTedrali (Pienza, cathedral) _ 276<br />
piza (Pisa) _ 221<br />
piza, kaTedrali (Pisa, cathedral) - 212<br />
piza, palaco del orologio (Pisa, Palazzo<br />
dell`Orologio) _ 291<br />
pizano andrea (Pisano, Andrea) _ 63<br />
pizano jovani (Pisano, Giovanni) _ 212<br />
pika anioldomeniko (Pica, Agnoldomenico) _ 281<br />
pikeringi jorj (Pickering, George) _ 200<br />
pikoki Tomas lav (Peacock, Thomas Love) _<br />
116<br />
pikolomini enea silvio (Piccolomini, Enea,<br />
Silvio) _ 39<br />
piranezi jambatista (Piranesi, Giambattista) _<br />
61, 73, 74, 112<br />
pireneebi (Pyrēnēes) _ 102<br />
pirna (Pirna) _ 239<br />
pirnia m.k. (Pirnia, M.K.) _ 335<br />
pirsoni jon louboro (Pearson, John Loughborough)<br />
_ 201<br />
pitakisi kiriakos (Pittakis, Kiriakos) _ 124,<br />
125, 129,. 235<br />
piterboro (Peterborough) _ 141, 144<br />
piterboro, kaTedrali (Peterborough, cathedral)<br />
_ 202<br />
pius II, papi (Pius II, pope) _ 39, 49<br />
pius IV, papi (Pius IV, pope) _ 55<br />
pius V, papi (Pius V, pope) _ 57<br />
pius VI, papi (Pius VI, pope) _ 92, 101<br />
pius VII, papi (Pius VII, pope) _ 95, 102, 104,<br />
107, 108, 112<br />
platea (Platae) _ 18<br />
platoni (Plato) _ 26, 45, 68, 264, 285, 294<br />
plenderliTi harold jeimz (Plenderleith,<br />
Horald James0 _ 295
452 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
pliniusi (Pliny) _ 45, 89<br />
plotine (Plotinus) _ 26, 34<br />
plutarqe (Plutarch) _ 19<br />
pYerfoni, cixe-darbazi (Pierrefonds, castle)<br />
_ 169, 179, 195, 196, 232, 242-243, 251,<br />
309, 373<br />
pYujini ogastas eulbi norTmor (Pugin,<br />
Augustus Welby Northmore) _ 140, 142, 143,<br />
144, 199, 202, 204, 308, 309<br />
pYujini ogastas Carlz (Pugin, Augustus<br />
Charled) _ 142<br />
pokriSkini p. (Pokryshkin, P.) _ 317<br />
polaki l. (Pollak, L.) _ 43<br />
poleti luiji (Poletti, Luigi) _ 210<br />
polikleti (Polyclitus) _ 89<br />
poloneTi (Poland) _ 12, 315, 353<br />
pompei (Pompeii) _ 82, 83, 84, 85, 104, 238,<br />
260, 296, 370<br />
pompei, gladiatorebis yazarma (Pompeii,<br />
Caserma dei Gladiatori) _ 85<br />
pompei, nimfeumi (Pompeii, nymphaeum) _ 82<br />
pompei, qirurgis saxli (Pompeii, Casa del<br />
Chirurgo) _ 85<br />
poperi karl (Popper, Karl) _ 36<br />
porteri Carlz u. III (Porter, Charles W. III) _<br />
327, 331<br />
portiCi (Portici) _ 82, 83, 85, 86<br />
portugalia (Portugal) _ 197<br />
posano (Possagno) _ 104<br />
poseidonia (Poseidonia) _ 72<br />
postdami (Potsdam) _ 146, 156<br />
pouisini albert reinald (Powys, Albert<br />
Reginald) _ 230, 233, 352<br />
poupi artur ufam (Pope, Arthur Upham) _ 335<br />
praisi uvideil (Price, Uvedale) _ 75, 76<br />
praqsiteli (Praxiteles) _ 88<br />
praRa, wm. vitis kaTedrali (Prague, St. Veit<br />
cathedral) _ 210<br />
providensi (Providence) _ 330<br />
prokeS-ostani fon, baroni (von Prokesch-<br />
Osten, Freiherr) _ 208<br />
prokopo kesarieli (Procopius) _ 19<br />
prusia (Prussia) _ 36, 69, 86, 139, 148, 149,<br />
150, 155, 162, 163, 165, 173, 207, 208, 238,<br />
240<br />
prusti marsel (Proust, Marcel) _ 232<br />
pti jon lui (Petit, Rev, John Louis) _ 203, 204<br />
pula, avgustusis taZari (Pula, Temple of Augustus)<br />
_ 280<br />
puseni (dYuge gaspar) (Poussin (Dughet, Gaspard)<br />
_ 74, 78, 80<br />
pfori franc (Pforr, Franz) _ 147<br />
Jeneva (Geneva) _ 352<br />
Jili david (Gilly, David) _ 148, 155<br />
Jili fridrix (Gilly, Friedrich) - 147, 155<br />
JumeJi, saabato (Jumiéges, Abbey) _ 167<br />
Jurini o. (Zhurin, O.) _ 319, 320<br />
rabi samia (Rab, Samia) _ 194<br />
ravilini juzepe (Ravaglini, Giuseppe) _ 115<br />
ravena (Ravenna) _ 156<br />
rainis xeoba (Rhine Valley) _ 148, 150<br />
rainispireTi (Rhineland) _ 36, 148, 149, 242,<br />
350<br />
raiti edvard (Wright, Edward) _ 70<br />
raiti Tomas (Wright, Thomas) _ 133, 136<br />
raiti frenk loid (Wright, Frank Llyd) _ 231<br />
raihenSpergeri avgust (Reichensperger, August)<br />
_ 199, 240<br />
ramzes II (Ramses II) _ 18<br />
ramnusi (Rhamnus) _ 122<br />
raskini jon (Ruskin, John) _ 98, 174, 197, 202,<br />
204, 210, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220,
221, 222, 223, 224, 225, 226, 228, 229, 232,<br />
234, 241, 242, 246, 247, 248, 249, 250, 252,<br />
253, 256, 260, 270, 275, 288, 307, 308, 314,<br />
327, 375, 377<br />
rafaeli (santi rafaelo) (Raphael (Santi,<br />
Raffaello)) _ 26, 33, 39, 41, 43, 52, 53, 854,<br />
59, 73, 78, 79, 80, 88, 101, 102, 196, 220<br />
rafaeli betina (Raphael, Bettina) _ 82<br />
regensburgi (Regensburg) _ 147<br />
regensburgi, kaTedrali (Regensburg, cathedral)<br />
_ 154<br />
reveti nikolas (Revett, Nicholas) _ 72, 120,<br />
123<br />
reimsi, kaTedrali (Reims, cathedral) _ 31,<br />
165, 169, 179, 186, 196, 350<br />
remsi, sen-remis taZari (Reims, Saint-Remi<br />
church) _ 169<br />
rembrandti (Rembrandt) _ 57<br />
reni gvido (Reni Guido) _ 78, 101<br />
reni kristofer (Wren, Cristopher) _ 65, 130,<br />
131, 228<br />
reYnoldsi ser joSua (Reynolds, Sir Joshua)<br />
_ 78<br />
resina (Resina) _ 83, 84<br />
resifi (Recife) _ 360, 361<br />
riba (RIBA) _ 12, 197, 200, 201, 204, 207, 224,<br />
225, 226, 227<br />
ribe, kaTedrali (Ribe, cathedral) _ 312<br />
rigli alois (Riegl, Alois) _ 239, 262, 264,<br />
265, 266, 267, 268, 269, 270, 271, 285, 364,<br />
372, 375, 377<br />
rivo, saabato (Rievaulx Abbey) _ 64<br />
rivoli, cixe-darbazi (Rivoli castle) _ 391<br />
rimini (Rimini) _ 44, 50, 51<br />
rimini, san franCesko (Rimini, S. Francesco) _ 51<br />
rimini, tempio malatestiano (Rimini, Tempio<br />
Malatestiano) _ 50, 51, 63, 280<br />
rio de janeiro (Rio de Janeiro) _ 362<br />
riponi (Ripon) _ 141<br />
saZiebeli 453<br />
riqmeni Tomas (Rickman, Thomas) _ 71<br />
riCard lomguli, inglisis mefe (Richard<br />
the Lionhart of England) _ 180<br />
riCardsoni jonaTan (Richardson, Jonathan)<br />
_ 89<br />
riCi korado (Ricci, Corrado) _ 255<br />
rixteri f. (Richter, F.) _ 317, 318<br />
roberi Yuber (Robert, Hubert) _ 74, 77, 99<br />
robinsoni p.f. (Robinson, P.F.) _ 309<br />
robinsoni uilYm (Robinson, William) _ 131<br />
rogenti elias (Rogent, Elias) _ 307<br />
rodeni ogYust (Rodin, Auguste) _ 234<br />
roemondi, minsterkerki (Roermond, Munsterkerk)<br />
_ 309<br />
roza salvator (Rosa, Salvator) _ 74<br />
rozenTali k.a. (Rosenthal, C.A.) _ 157<br />
roTenburgi (Rothenburg) _ 154<br />
rokfeleri jon d. umcrosi (Rockefeller,<br />
John D.Jr.) _ 327, 328<br />
roladsbogeni (Rlandsbogen) _ 148<br />
romi (Rome) _ 7, 8, 9, 16, 19, 20, 26, 27, 32,<br />
33, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 48,<br />
49, 50, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60,<br />
61, 62, 67, 68, 70, 71, 72, 73, 74, 77, 82,<br />
86, 91, 92, 93, 94, 101, 102, 104, 105, 108,<br />
110, 112, 119, 124, 126, 147, 152, 156, 234,<br />
249, 251, 252, 253, 254, 256, 259, 260, 265,<br />
266, 272, 273, 274, 275, 276, 277, 278, 280,<br />
282, 283, 295, 296, 299, 312, 352, 357, 359,<br />
367, 370, 373<br />
romi, adrianes mavzoleumi (Rome, Hadrian`s<br />
mausoleum) _ 49, 73<br />
romi, avgusteumi (Rome, Augusteum) _ 274<br />
romi, akvedukebi (Rome, aqueducts) _ 20, 30,<br />
50, 54, 55<br />
romi, ara paci (mSvidobis sakurTxeveli)<br />
(Rome, Ara Pacis)) _ 40, 41, 274
454 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
romi, aurelianes zRude (Rome, Aurelian<br />
Walls) _ 20<br />
romi, bazilika aemilia (Rome, Basilica Aemilia)<br />
_ 52<br />
romi, borjo (Rome, Borgo) _ 274<br />
romi, borjo vatikano (Rome, Borgo Vaticano)<br />
_ 50<br />
romi, didi keisris baRi (Rome, Garden of the<br />
Great Caesar) _ 108, 110<br />
romi, diokletianes Termebi (Rome,<br />
Diocletian`s Baths (thermae)) _ 33, 43, 52, 55,<br />
56, 92, 260<br />
romi, domus aurea (Rome, Domus Aurea) _<br />
104, 260<br />
romi, espanuri kibe (Rome, Spanish Steps) _<br />
92<br />
romi, vespasianes taZari (Rome, temple of<br />
Vespasian) _ 110, 113<br />
romi, vestas taZari (Rome, temple of Vesta) _<br />
110, 273, 274<br />
romi, vestas taZari (herkules viqtorisadmi<br />
miZRvnili) (Rome, Vesta Temple (Hercules<br />
Victor)) _ 110<br />
romi, via apia (Rome, Via Appia) _ 55, 260<br />
romi via aurelia (Rome, Via Aurelia) _ 41<br />
romi, via dei fori imperiali (Rome, Via dei<br />
Fori Imperiali) _ 273<br />
romi, via dei funari (Rome, Via dei Funari)<br />
_ 41<br />
romi, via del mare (Rome, Via del Mare) _<br />
273, 274<br />
romi, via dela koncilacione (Rome, Via<br />
della Conciliazione) _ 274<br />
romi, via ripeto (Rome, Via Ripetto) _ 92<br />
romi, via sakra (Rome, Via Sacra) _ 52<br />
romi, via cirkus (Rome, Via Circus) _ 60<br />
romi, vila di montalo (Rome, Villa di Montalto)<br />
_ 57<br />
romi, vila doria-pamfili (Rome, Villa Doria<br />
Pamphili) _ 41<br />
romi, vila mediCi (Rome, Villa Medichi) _ 40,<br />
41<br />
romi, vila farnezina (Rome, Villa Farnesina)<br />
_ 79<br />
romi, viqtor emanuel II-is Zegli (Rome,<br />
monument of Vittorio Emanuele II) _ 254, 256<br />
romi, imperiisdroindeli fora (Rome, Imperial<br />
Fora) _ 273<br />
romi, kaligulas cirki (Rome, Circus Caligula)<br />
_ 59<br />
romi, kapitoline (Rome, Capitoline) _ 40, 43<br />
romi, kapitoliumi (Rome, Capitol) _ 38, 43,<br />
45, 51, 55, 59, 111, 254, 260, 366, 367<br />
romi, kapitoliumis baRi (Rome, Garden of<br />
the Capitol) _ 108, 109, 110, 111, 112, 114<br />
romi, karakalas Termebi (Rome, thermae of<br />
Caracalla) _ 260<br />
romi, kvirinalis borcvi (Rome, Quirinal Hill)<br />
_ 44, 92, 105<br />
romi, kloaka maqsima (Rome, Cloaca Maxima)<br />
_ 73<br />
romi, koelis borcvi (Rome, Coelian Hill) _ 51<br />
romi, kolizeumi (Rome, Colosseum) _ 20, 49,<br />
55, 60, 104, 105, 106, 107, 110, 111, 112,<br />
116, 117, 118, 120, 253<br />
romi, konstantines TaRi (Rome, Arch of Constantine)<br />
_ 18, 19, 39, 55, 62, 67, 105<br />
romi, kuria (Rome, Curia) _ 275<br />
romi, kuria lulia (Rome, Curia Lulia) _ 260<br />
romi, largo arjentina (Rome, Largo Argentina)<br />
_ 274<br />
romi, laterani (Rome, Lateran) _ 43<br />
romi, lateranis bazilika (Rome, Lateran<br />
basilica) _ 62<br />
romi, lateranis obeliski (Rome, Lateran<br />
obelisk) _ 59
omi, markus avreliusis sveti (Rome, Column<br />
of Marcus Aurelius statue) _ 55, 57, 58,<br />
77<br />
romi, markus avreliusis qandakeba (Rome,<br />
Column of Marcus Aurelius statue) _ 43, 367<br />
romi, marselusis Teatri (Rome, theatre of<br />
Marcellus) _ 273<br />
romi, mateis sasaxle (Rome, Mattei palace) _<br />
41, 89<br />
romi, mgrgvinavi Yupiteris taZari (Rome,<br />
temple of Jupiter Tonans)– 110<br />
romi, meta sudante (Rome, Meta Sudante) _<br />
52, 60<br />
romi, montesitorios obeliski (Rome,<br />
Montecitorio obelisk) _ 92, 93<br />
romi, Yanusis TaRi (Rome, Arc of Janus) _ 111,<br />
273<br />
romi, oTxi mdinaris Sadrevani (Rome,<br />
Founten of Four Rivers) _ 38, 59<br />
romi, palatino (Rome, Palatine) _ 111, 249,<br />
250, 260<br />
romi, palaco dei konservatori (Rome,<br />
Palazzo dei Conservatori) _ 40<br />
romi, palaco venecia (Rome, Palazzo Venezia)<br />
_ 40, 52<br />
romi, palaco farneze (Rome, Palazzo Fernese)<br />
_ 79<br />
romi, panTeoni (Rome, Pantheon) _ 19, 46,<br />
54, 60, 61, 62, 105, 108, 110, 111, 249, 260,<br />
275, 294, 297<br />
romi, piaca del popolo (Rome Piazza del<br />
Popolo) _ 55, 59, 110<br />
romi, piaca montesitorio (Rome, Piazza di<br />
Montecitorio) _ 92, 93<br />
romi, piaca navona (Rome, Piazza Navona) _<br />
59, 93<br />
romi, pinCio (Rome, Pincio) _ 108, 110, 111,<br />
113<br />
romi, pompeusis Teatri (Rome theatre of<br />
Pompeo) _ 43<br />
saZiebeli 455<br />
romi, porta salaria (Rome, Porta Salaria) _ 92<br />
romi, porto di ripeta (Rome, Porto di Ripetta)<br />
_ 60<br />
romi, regia (Rome, Regia) _ 250<br />
romi, san adriano (Rome, S. Adriano) _ 260<br />
romi, san bartolomeo al`izola (Rome, S.<br />
Bartolomeo all`isola) _ 260<br />
romi, san eustaxio (Rome, St. Eustachio) _ 41,<br />
108<br />
romi, san klemente (Rome, S. Clemente) _ 260<br />
romi, san lorenco fuori le mura (Rome,<br />
S. Lorenzo fuori le mura) _ 279, 280<br />
romi, san luiji dei franCezi (Rome, S. Luigi<br />
dei Francesi) _ 62<br />
romi, san marko (Rome, S. Marco) _ 50, 51, 52<br />
romi, san pantaleo (Rome, S. Pantaleo) _ 210<br />
romi, san paolo fuori le mura (Rome, S.<br />
Paolo fuori le mura) _ 210<br />
romi, san saba (Rome, S. Saba) _ 260<br />
romi, san stefano rotondo (Rome, S. Stefano<br />
Rotondo) _ 50, 51<br />
romi, san jorjo al velabro (Rome, S.<br />
Giorgio al velabro) _ 389, 390<br />
romi, sant ignacio (Rome, S. Ignazio) _ 108<br />
romi, santa maria ad martires (panTeoni)<br />
(Rome, S. Maria ad Martyres (Pantheon) _ 60<br />
romi, santa maria del popolo (Rome, S.<br />
Maria del Popolo) _ 41<br />
romi, santa maria deli anjeli (Rome, S.<br />
Maria degli Angeli) _ 55, 56, 57, 60, 79, 260<br />
romi, santa maria in kosmedini (Rome, S.<br />
Maria in Cosmedin) _ 111, 260, 261<br />
romi, santa maria majore (Rome, S. Maria<br />
Maggiore) _ 59<br />
romi, santa maria sopra minerva (Rome,S.<br />
Maria sepra Minerva) _ 59<br />
romi, santa trinita del monti (Rome, SS.<br />
Trinita dei Monti) _ 92
456 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
romi, septizoniumi (Rome, Seprizonium) _<br />
54, 57, 59<br />
romi, septimius severusis TaRi (Rome,<br />
Arch of Seprimius Severus) _ 49, 104-105, 113<br />
romi, siqstes kapela (Rome, Sistine Chapel)<br />
_ 39, 42<br />
romi, siqstes xidi (Rome, Ponto Sisto) _ 49<br />
romi, tibri (Rome, Tiber) _ 101, 108, 110<br />
romi, titusis abanoebi (Rome, thermae of Titus)<br />
_ 105<br />
romi, titusis TaRi (Rome, Arch of Titus) _<br />
49, 112, 113, 114, 115, 116, 118, 119, 120,<br />
237, 250, 252, 260, 373<br />
romi, tore deli anguilara (Rome, Torre<br />
degli Anguilara) _ 260<br />
romi, traianes TaRi (arko dela pieta)<br />
(Rome, Arch of Trajan (Arco della Pietta)) _ 62<br />
romi, traianes savaWro (Rome, Trajan`s Market)<br />
_ 273<br />
romi, traianes sveti (Rome, Trajan`s column)<br />
_ 55, 57, 77<br />
romi, traianes forumi (Rome, Rofum of Trajan)<br />
_ 19, 108, 110, 250<br />
romi, trastevere (Rome, Trastevere) _ 260<br />
romi, trevis Sadrevani (Rome, Fountain of<br />
Trevi) _ 108<br />
romi, forum boariumi (Rome, Forum Boarium)<br />
_ 110<br />
romi, forum romanumi (Rome, Forum Romanum)<br />
_ 55, 103, 108, 109, 110, 111, 113,<br />
118, 249, 250, 260, 275<br />
romi, fortuna virili (Rome, Fortuna Virilis) _ 221<br />
romi, fortunas taZari (Rome, temple of Fortune)<br />
_ 274<br />
romi, forum transitoriumi (Rome, Forum<br />
Transitorium) _ 52<br />
romi, Cigis kapela (Rome,Chigi chapel) _ 41<br />
romi, cestiusis piramida (Rome, pyramid of<br />
Castius) _ 54, 55<br />
romi, cecilius metelas akldama (Rome,<br />
Cecilia Metella tomb) _ 54<br />
romi, cirkus maqsenciusi (Rome Circus of<br />
Maxentius) _ 59<br />
romi, cirkus maqsimusi (Rome, Circus Maximus)<br />
_ 59, 111, 260, 367<br />
romi, wm. angelozis cixe-koSki (Rome, Castel<br />
S. Angelo) _ 20, 52, 54, 108, 256<br />
romi, wm. mociqulTa eklesia (Rome, SS.<br />
Apostoli) _ 210<br />
romi, wm. mowameTa taZari (kolizeumi)<br />
(Rome, temple of Martyrs (Colosseum) _ 60<br />
romi, wm. petre (Rome, St. Peter`s) _ 50, 52,<br />
53, 57, 59, 61, 79, 108, 257, 274<br />
romi, wm. rita (Rome, S. Rita) _ 273<br />
romi Sarl (Rome, Charles) _ 96<br />
roro franCesko (Rorro, Francesco) _ 83<br />
roselino bernardo (Rossellino, Bernardo) _<br />
50, 51<br />
roseti dante gabriel (Rosetti, Dante Gabriel)<br />
_ 228<br />
rosi ludvig (Ross, Ludwig) _ 123, 124, 127,<br />
128, 129, 235, 236, 237<br />
roskilde, kaTedrali (Roskilde, cathedral) _<br />
312, 314<br />
rostami (Rostam) _ 334<br />
rota s.j. (Rotta, S.G.) _ 249<br />
roterdami (Rotterdam) _ 354<br />
rotondi p. (Rotondi, P.) _ 296<br />
roSari s.t. (Rochard, S.T.) _ 170<br />
roSi saabato (Roche Abbey) _ 64<br />
roCesteri (Rochester) _ 141<br />
ruani (Rouen) _ 223<br />
ruani, kaTedrali (Rouen, cathedral) _ 167,<br />
350<br />
rubensi piter pauel (Rubens, Peter Paul) _<br />
70, 78
ubiani alfonso (Rubbiani, Alfonso) _ 254,<br />
255, 256<br />
rumineTi (Romania) _ 12, 320, 321, 322<br />
ruseTi (Russia) _ 12, 121, 313, 316, 317<br />
ruso J.J (Rousseau, J.J.) _ 130<br />
rutlandi (Rutland) _ 201<br />
saami, xalxi (Saame people) _ 23<br />
saarineni eliel (Saarinen, Eliel) _ 314<br />
saberZneTi (Greece) _ 7, 24, 69, 70, 71, 72,<br />
73, 77, 86, 87, 88, 89, 94, 95, 120, 121, 122,<br />
123, 125, 147, 214, 217, 234, 266, 312<br />
savana (Savnnah) _ 330<br />
sakardo (Saccardo) _ 248<br />
saki andrea (Sacchi, Andrea) _ 78<br />
sakoni juzepe (Sacconi, Giuseppe) _ 249, 254<br />
sakra di san mikele (Sacra di San Michele) _<br />
205<br />
salamanka (Salamanca) _ 306<br />
salviati franCesko (Salviati, Francesco) _ 39<br />
salvini enToni (Salvin, Anthony) _ 198, 200,<br />
201, 203<br />
samaryardi (Samarkand) _ 381, 384, 393<br />
samaryandi, bibi xanumis meCeTi (Samarkand,<br />
Bibi Khanum mosque) _ 381<br />
samaryandi, gur-i amiris meCeTi (Samarkand,<br />
Gur-i Amir mosque) – 381<br />
samaryandi, Temuridebis xanis Zeglebi<br />
(Samarkand, Timurid monuments) _ 383<br />
samaryandi, Sax-i zide (Samarkand, Shah-i-<br />
Zindech) _ 290<br />
samboni arTur (Sambon, Arthur) _ 233<br />
san-berteni, saabato (Saint-Bertin, abbey) _<br />
169<br />
san galioano, saabato (S. Galgano, abbey) _<br />
276<br />
san visente de avila, eklesia (S. Vicente de<br />
Avila, church) _ 306<br />
san-malo (Saint-Malo) _ 353, 354<br />
saZiebeli 457<br />
san fernandos akademia (Academia de San<br />
Fernando) _ 306<br />
sanaZaro jakopo (Sannazaro, Jacopo) _ 39<br />
sangalo antonio da, umcrosi (Sangalloo,<br />
Antonio da, the yanger) _ 52, 59<br />
sangalo juliano da (Sangallo, Guiliano da)<br />
_ 42, 52<br />
sanli, taZari (Senlis, cathedral) _ 169<br />
sansi, sinodaluri darbazi (Sens, Synodal<br />
Hall) _ 178, 179, 196, 243<br />
sansovino iakopo tati (Sansovino, Iacopo<br />
Tatti) _ 41, 43<br />
sardesi, gimnasioni (Sardes, Gymnasium) _ 385<br />
sardi juzepe (Sardi, Giuseppe) _ 260, 261<br />
safrangeTi (France) _ 31, 34, 35, 36, 62, 63,<br />
70, 76, 77, 78, 79, 80, 82, 94, 95, 96, 99, 100,<br />
101, 102, 108, 119, 120, 121, 130, 144, 146,<br />
147, 148, 160, 163, 165, 166, 167, 168, 169,<br />
171, 173, 174, 175, 176, 179, 180, 191, 192,<br />
194, 197, 199, 202, 204, 207, 214, 219, 221,<br />
222, 223, 225, 228, 231, 232, 233, 247, 255,<br />
257, 266, 303, 306, 309, 311, 314, 327, 349,<br />
350, 351, 352, 353, 354, 358, 359, 374, 391<br />
saqsonia (Saxony) _ 62, 147, 165, 238, 239,<br />
315<br />
sbordoni-mora laura (Sbordoni Mora, Laura)<br />
_ 296, 298, 299<br />
segesta (Segesta) _ 74, 85<br />
seviliYa, alkazari (Sevilla, Alcázar) _ 306<br />
seviliYa, giralda (Sevilla, Giralda) _ 306<br />
seviliYa, kaTedrali (Sevilla, cathedral) _ 306<br />
selvatiko estense pietro (Selvatico Estense,<br />
Pietro) _ 211, 212, 213, 251<br />
selinunti (Selinunte) _ 74, 85, 238, 292, 387<br />
selisbero (Selisbury) _ 65<br />
selisberi, kaTedrali (Salisbury, cathedral) _<br />
65, 131, 134, 136, 137, 139, 143, 202, 219,<br />
220
458 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
sen-deni, saabatos eklesia (Saint-denis, abbey<br />
church) _ 173, 174, 179<br />
sen meqsani, saabato (Abbey of Saint-Maixent)<br />
_ 63<br />
sent albano, saabato (St. Albans`s Abbey) _<br />
141, 227<br />
sent-bYovi (Sainte-beuve) _ 176, 177, 178<br />
sent odilienbergi, eklesia (St. Odilienberg,<br />
church) _ 309<br />
sent-omeri (Saint-Omer) _ 169<br />
serlio sebastiano (Serlio, Sebastiano) _ 48<br />
svetoniusi (Suetonius) _ 24<br />
sidnei, navsadguri (Sydney, Harbour) _ 368<br />
sidnei, opera (Sydney, Opera House) _ 368<br />
siena (Siena) _ 30, 31, 212, 215, 283<br />
siena, kaTedrali (Siena, cathedral) _ 211, 212<br />
siena, palaco publiko (Siena, Palazzo Publico)<br />
_ 30<br />
siena, piaco del kampo (Siena, Palazzo del<br />
Campo) _ 30, 31<br />
sietli, duvaniSTa gvaris indieli beladi<br />
(Seattle, Indian Chief, Duwanish family) _ 22<br />
simaxusi, imperatori (Symmachus, emperor)<br />
_ 19<br />
siria (Syria) _ 70<br />
siqste IV, papi (Sixtus IV, pope) _ 40, 49<br />
siqste V, papi (Sixtus V, pope) _ 44, 54, 57,<br />
58, 59, 92<br />
sicilia (Sicily) _ 30, 46, 72, 77, 85, 122, 292,<br />
371, 387<br />
skamoci (Scamozzi) _ 69<br />
skandinavia (Scandinavia) _ 7, 67, 311, 327<br />
skanseni, muzeumi (Scansen, museum) _ 313, 327<br />
skara, kaTedrali (Skara, cathedral) _ 311<br />
skarpa karlo (Scarpa, Carlo) _ 390<br />
skoti ser uolter (Scott, Sir Walter) _ 166,<br />
228<br />
skoti ser jorj julbert (Scott, Sir George<br />
Gilbert) _ 175, 197, 198, 199, 200, 201, 202,<br />
203, 204, 205, 206, 207, 210, 215, 224, 225,<br />
226, 227, 228, 230, 260<br />
slatinani, samrevlo eklesia (Slatinan, Parish<br />
church) _ 271<br />
sloani ser hans (Sloane, Sir Hans) _ 104<br />
smirki robert (Smirke, Robert) _ 131<br />
sneiersi r. (Sneyers, R.) _ 296<br />
sodankila, eklesia (Sodankylä, church) _ 380,<br />
381, 382<br />
solomoni, mefe (Solomon, king) _ 25<br />
sonki lars (Sonck, Lars) _ 314<br />
spanYoli jiovan batista (Spagnoli, Giovan<br />
Battista) _ 39<br />
sparseTi (Persia) _ 17, 18, 19, 70, 334<br />
sparta (Sparta) _ 24<br />
spenseri edmund (Spenser, Edmund) _ 39<br />
spilos Zvlis sanapiro (Côte-d`Or) _ 197<br />
spliti (Split) _ 71, 209, 270, 271, 377, 379,<br />
380<br />
spliti, grizogonos da kipkis ojaxebis<br />
sasaxle (Split, palace of Grisogono and Cipci<br />
families) _ 378, 380<br />
spliti, dioklitianes sasaxle (Split,<br />
Diocletian`s palace) _ 70, 209, 270, 271, 377,<br />
378<br />
spon Jak (Spon, Jacques) _ 71<br />
ssrk (USSR) _ 318, 320<br />
stabia (Stabiae) _ 82, 83<br />
stambuli (Istambul) _ 357<br />
stendali (Stendal) _ 86<br />
stendali (mari anri beili) (Stendhal (Marie<br />
henri Beyle)) _ 86, 115, 176<br />
stivensi g. f. (Stevens, G. Ph.) _ 237<br />
stivensoni jon jeims (Stevenson, John<br />
James) _ 227, 248
stYuarti jeimz (Stuart, James) _ 72, 120, 123<br />
stoveli heob (Stovel, Herb) _ 22, 64, 70<br />
stokholmi (Stokholm) _ 327, 362, 390<br />
stokholmi, katarinas eklesia (Stokholm,<br />
Katarina church) _ 309<br />
stokholmi, ridarhormis eklesia (Stokholm,<br />
Riddarholm church) _ 309<br />
stolpeni (Stolpen) _ 239<br />
storki h.b. (Storck, H.B.) _ 312<br />
stounhenji (Stonehenge) _ 21, 64, 70, 198,<br />
224<br />
strasburgi (Strasbourg) _ 145, 219, 243, 243,<br />
246, 268, 355<br />
strasburgi, kaTedrali (Strasbourg, cathedral)<br />
_ 98, 126, 145, 244<br />
stratford holi (Stratford Hall) _ 325, 327<br />
striti jorj edmund (Street, George Edmund)<br />
_ 198, 225, 226, 228, 247, 248, 307<br />
strouberi hili (Strawberry Hill) _ 131, 134<br />
struiusi ion (Struyus, John) _ 334<br />
suasoni, kaTedrali (Soissons, cathedral) _<br />
350<br />
suza, veli (Susa, valley of) _ 256<br />
suza, naqalaqari (Susa, archeological site) _<br />
350<br />
suzdali (Souzdal) _ 318<br />
suzdali, Sobis taZari (Souzdal, church of<br />
Nativity) _ 318<br />
sulTan mahmudi (Sultan Mahmud) _ 121<br />
sunioni (Sunion) _ 122<br />
sustereni, eklesia (Susteren, church) _ 309<br />
suflo Jak-Jermen (Soufflot, Jacques-Germain)<br />
_ 82, 186<br />
sforca, warCinebuli ojaxi (Sforza, family)<br />
_ 40, 46<br />
sforcinda, idealuri qalaqi (Sforzinda,<br />
Ideal town) _ 46<br />
tanka karlo (Tenca, Carlo) _ 247<br />
taragona (Tarragona) _ 389, 391<br />
tauberti j. (Taubert, J.) _ 296<br />
tacitusi (Tacitus) _ 24<br />
tbaTa mxare (Lake District) _ 75, 218<br />
saZiebeli 459<br />
teilori baron JYusten (Taylor, Baron Justin)<br />
_ 77, 167, 171<br />
tepe alfred (Tepe, Alfred) _ 309<br />
terneri Tekerei (Turnet, Thackeray) _ 342<br />
terneri j.m.u. (Turner, J.M.W.) _ 148<br />
tieri adolf (Tiers, adolphe) _ 168<br />
tivoli (Tivoli) _ 82, 110<br />
tivoli, adrianes vila (Tivoli, hadrian`s Villa)<br />
_ 238<br />
tivoli, vila d`este (Tovili, Villa d`Este) _ 39<br />
tili, generali (Tilly, general) _ 157, 161<br />
tinterni, saabato (Tintern Abbey) _ 64, 230<br />
tirinTi (Tiryne) _ 122<br />
tiroli (Tyrol) _ 265<br />
tito e. (Tito, E.) _ 249<br />
titusi, imperatori (Titus, emperor) _ 105,<br />
114<br />
tYuringia (Thüringen) _ 238<br />
todi, santa maria dela konsolacione<br />
(Todi, S. maria della Consolazione) _ 284<br />
tokio (Tokyo) _ 238, 296, 370<br />
tompsoni j. (Thompson, G.) _ 296<br />
tongariro, saRvTo mTa (Tongariro, sacred<br />
mountain) – 22<br />
tores balbasi leopoldo (Torres Balbās,<br />
Leopoldo) _ 306, 307, 352<br />
tornov-metci paul (Torniw-metz, Paul) _<br />
244, 308<br />
toronto (Toronto) _ 387, 388<br />
toskana (Tuscany) _ 210, 276
460 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
transilvania (Transylvania) _ 207, 321<br />
treviso (Treviso) _ 280<br />
trento, san pietro (Trento, S. Pietro) _ 211<br />
trienti (Trient) _ 209<br />
triesti (Triest) _ 209<br />
tripi gertruda (Tripp, Gertrude) _ 265<br />
triri (Trier) _ 243, 244, 245<br />
troa (Troy) _ 46<br />
trondhaimi, kaTedrali (Trondhaim, cathedral)<br />
_ 311, 312, 314<br />
trua, kaTedrali (Troyes, cathedral) _ 193<br />
tuduzi JorJ (Toudouze, Georges) _ 233, 234,<br />
tuluza (Toulous) _ 102<br />
tuluza, sent-serneni (Toulouse, Saint-Sernin)<br />
_ 179, 193, 194, 196<br />
tumakoris erovnuli Zegli (Tumacori National<br />
Monument) _ 327<br />
tunisi (Tunis) _ 28, 85, 231<br />
turi (Tours) _ 188<br />
turi, kaTedrali (Tours, cathedral) _ 189, 193<br />
turini (Turin) _ 252, 255, 256, 257, 391<br />
turini, guarinis samlocvelo (Turin, Cappella<br />
della Sinodone) _ 389<br />
turini, kaTedrali (Turin, cathedral) _ 389<br />
turini, palaco madama (Turin, Palazzo Madama)<br />
_ 257<br />
turku, kaTedrali (Turku, cathedral) _ 314<br />
tuci juzepe (Tucci, Giuseppe) _ 338<br />
uaietvili ser jefri (Wyatville, Sir Jeffry) _<br />
142<br />
uaieti jeims (Wyatt, James) _ 131, 134, 135,<br />
136, 137, 138, 141, 142, 143<br />
uebi benjamen (Webb, Benjamin) _ 198<br />
uebi filip (Webb, Philip) _ 228, 231<br />
ueleri jorj (Wheler, George) _ 71<br />
ueli Jan (Houel, Jean) _ 77<br />
uelsi (Wales) _ 200, 202<br />
uelsi, kaTedrali (Wells, cathedral) _ 200,<br />
289<br />
uelsi, tinterni (Wales, Tintern) _ 64<br />
uesti riCard (West, Richard) _ 73, 82<br />
uzbekeTi (Uzbekistan) _ 383<br />
uiTingtoni g. d. (Whitington, G.D.) _ 71<br />
uilisi, profesori (Willis, Professor) _ 207<br />
uindzori, elTam palasi (Windsor, Eltam palace)<br />
_ 142<br />
uindzori, cixe-darbazi (Windsor, castle _<br />
139, 142, 143, 200, 373, 390<br />
umberto, italiis kronprinci (Umberto,<br />
Crouwn Prince of Italy) _ 154<br />
umbria (Umbria) _ 389<br />
ungi bertel (Jung, Bertel) _ 314<br />
ungreTi (Hungary) _ 81, 207, 322<br />
uoToni henri (Wotton, Henry) _ 74<br />
uolpoli ser horas (Walpole, Sir Horace) _<br />
72, 73, 82, 131, 134<br />
uolsi Tomas, kardinali (Wolsey, Thomas<br />
cardinal) _ 63<br />
uordsuorTi uilYam (Wordsworth, William) _<br />
218<br />
uoSingtoni (Washington) _ 356<br />
upsala, kaTedrali (Uppsala, cathedral) _ 311,<br />
314<br />
urban VIII barberini, papi (Urban VIII Barberini,<br />
pope) _ 60-61<br />
urbani bartolomeo (Urbani, Bartolomeo) _ 79<br />
urbani g. (Urbani, G.) _ 296<br />
urbino (Urbino) _ 52<br />
urne, eklesia (Urnes, church) _ 313<br />
utrexti (Utrecht) _ 309<br />
utconi Yorn (Utzon, Jörn) _ 368
uqsmali (Uxmal) _ 302, 303<br />
favreto j. kav (Favretto, Cav. G.) _ 249<br />
fazolo v. (Fasolo, V.) _ 238<br />
fanCeli paolo (Fancelli, paolo) _ 37<br />
farneze, warCinebuli ojaxi (Farnese, family)<br />
_ 40<br />
fasargadi (Pasargadae) _ 338<br />
fasargadi, kirosis akldama (Pasargadae,<br />
temb of Cyrcus) _ 17, 19, 334<br />
fatehpur sikri (Fatehpur Sikri) _ 339, 343<br />
faunteni, saabato (Fountains Abbey) _ 64, 75,<br />
386<br />
facena domeniko (Faccenna, Domenico) _ 338<br />
fea karlo (Fea Carlo) _ 93, 103, 104, 105,<br />
110, 115, 116, 118<br />
feni, cixe-darbazi (Fenis Castle) _ 256<br />
ferara (Ferrara) _ 39, 40, 44<br />
ferara, kaTedrali (Ferrara, cathedral) _ 283<br />
feri benjamen (Ferrey, Benjamin) _ 142<br />
feruci e. (Ferruzzi, E.) _ 249<br />
fejerdi TamaS (Fejérdi, Tamās) - 12, 323<br />
fidiasi (Phidias) _ 88<br />
fidleri (Fiedler) _ 285<br />
filadelfia (Philadelphia) _ 330<br />
filadelfia, wm. iakobi (Philadelphia, St.<br />
James-the-Less) _ 332<br />
filaret il (antonio averlini) (Filaret Il<br />
(Antonio, Averlino) _ 46<br />
fildeni ser bernard m. (Feilden, Sir Bernard<br />
M.) _ 8, 296, 300<br />
filiber de l`orm (Philibert de l`Orme) _ 63<br />
filip-avgustusi, safrangeTis mefe<br />
(Pilippe-August of France) _ 180<br />
filipo pol (Philippot, Paul) _ 12, 285, 294,<br />
295, 296, 298, 299, 365<br />
fineTi (Finland) _ 12, 313, 314, 380, 381<br />
saZiebeli 461<br />
fiorovante di ridolfo aristotele di<br />
(Fiorovante di Ridolfo, Aristotele di) _ 59<br />
fioreli juzepe (Fiorelli, Giuseppe) _ 251,<br />
260<br />
firdousi (Firdowsi) _ 334<br />
fiSer fon erlax iohan bernhard (Fischer<br />
von Erlach, Johann Bernhard) _ 69<br />
fiSeri Teodor (Fischer, Theodor) _ 242<br />
fiCi jeims marston (Fitch, James Marston) _<br />
333<br />
florencia (Florence) _ 31, 32, 40, 41, 44, 68,<br />
88, 212, 247, 259, 280, 281, 299, 353, 357<br />
florencia, kaTedrali (santa maria dei<br />
fiore) (Florence, cathedral (S. Maria, del Fiore)<br />
_ 210, 211, 212<br />
florencia, ponte vekio (Florence, Ponte<br />
Vecchio) _ 280, 281<br />
florencia, santa kroCe (Florence, S. Croce)<br />
_ 63, 210, 211<br />
florencia, santa maria novela (Florence,<br />
S. Maria Novella) _ 45, 63<br />
florencia, ufici (Florence, Uffizi) _ 389<br />
florencia, jotos kampanile (samreklo)<br />
(Florence, Giotto`s Campanile) _ 220, 222<br />
folinYo (Foligno) _ 389<br />
fontana domeniko (Fontana, Domenico) _ 43,<br />
44, 57, 58, 59, 60, 82<br />
fontana karlo (Fonatana, carlo) _ 60, 260<br />
fonthili, saabato (Fonthill Abbey) _ 134<br />
fordi henri da misi ojaxi (Ford, Henry, family)<br />
_ 327<br />
forsteri georg (Forster, Georg) _ 146<br />
fort uilYami (Fort William) _ 340<br />
fra jokondo (Fra Giocondo) _ 44, 52<br />
fraiburgi (Freiberg) _ 243<br />
fraiburgi, kaTedrali (Freiberg, cathedral) _<br />
239
462 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
frangul ZeglTa muzeumi (Musée des monuments<br />
francais) _ 99, 100, 168<br />
fransi anatol (France, Anatole) _ 232<br />
fransiade, eklesia (Franciade, church) _ 96<br />
franCesko asizeli (Francis of Assisi) _ 23<br />
franc-iozefi, avstriis imperatori (Franz<br />
Joseph, emperor of Austria) _ 154<br />
fraskati (Frascati) _ 110<br />
frederiksburgi (Fredericksburg) _ 355<br />
frederikburgi, cixe-simagre (Fredericksburg<br />
Castle) _ 312<br />
freizeri j. b. (Frazer, J.B.) _ 334<br />
fridenhaimi baron fon (von Fredenheim, Baron)<br />
_ 104<br />
fridrix vilhelm I, prusiis mefe (Friedrich<br />
Wilhelm I, king of Prussia) _ 86<br />
fridrix II, imperatori (Frederick II, emperor)<br />
_ 31<br />
fridrixi kaspar david (Friedrich, Caspar David)<br />
_ 147, 313<br />
fridrih didi (Frederick the Great) _ 145, 147<br />
fridrih vilhelm, prusiis kronprinci<br />
(Friederich Wilhelm, crown prince of Prussia) _<br />
151<br />
fridrih vilhelm IV, prusiis mefe (Friedrich<br />
Wilhelm IV, king of Prussia) _ 152, 154, 162<br />
fridrih II, hessenis langrafi (Friedrich II,<br />
Langrave of Hessen) _ 145<br />
friki fridrix (Frick, Friedrich) _ 155<br />
frimeni edvard ogastas (Freeman, Edward<br />
Augustus) _ 202<br />
fuga ferdinando (Fuga, Ferdinando) _ 93<br />
fuko miSel (Foucault, Michel) _ 34, 36<br />
fulvio andrea (Fulvio, Andrea) _ 52, 54<br />
qairo (Cairo) _ 277, 370<br />
qarteri jon (Carter, John) _ 71, 137, 138,<br />
139, 140, 143, 375<br />
qasl houard (Castle Howard) _ 75<br />
qaSani (Kashan) _ 28, 337<br />
qentrberi, kaTedrali (Canterbury, cathedral)<br />
_ 141, 144<br />
qerou uilYam duglas (Caroe, William Douglas)<br />
_ 249<br />
qoventri, kaTedrali (Coventry, cathedral) _<br />
135, 354<br />
qokereli (Cockerell) _ 120, 198<br />
qolvini sidnei (Colvin, Sidney) _ 207, 226,<br />
227, 228<br />
qornvalisi jeims, grafi (Cornwallis, James<br />
Earl) _ 135<br />
qotinhemi lYuis nokals (Cottingham, Lewis<br />
Nockalls) _ 141<br />
qouli h.h. (Cole, H.H.) _ 341<br />
qromveli Tomas (Cromwell, Thomas) _ 63<br />
qserqse, sparseTis mefe (Xerxes, king of Persia)<br />
_ 334<br />
yazvini (Gazvin) _ 337<br />
SantiliYe, cixe-darbazi (Chantilly Castle) _<br />
96<br />
Sarl III burboni (Charles III of Borbons) _ 83<br />
Sarlotsvili (Charlottesville) _ 325<br />
Sartri, kaTedrali (Chartres, cathedral) _ 21,<br />
31, 171, 186, 193, 350<br />
satobriani fransua rene vikont de (Chateaubriand,<br />
Francois Renē Vicomte de) _ 121,<br />
165, 246<br />
Sah abasi (Shah Abbas) _ 334, 335<br />
Seiferi karl (Schäfer, Karl) _ 239, 240, 245<br />
Seli Hh.b. (Shelly, P.B.) _ 116<br />
Senkendorfi ferdinand maqvs fon (von<br />
Schenkendorf, Ferdinand Max) _ 155<br />
SefTsbari, lordi (Shaftesbury, Lord) _ 76, 78<br />
Seqspiri uilYam (Shakespeare, William) _ 20-<br />
21, 35, 168
SvedeTi (Sweden) _ 23, 34, 63, 67, 68, 309,<br />
311, 312, 313, 390<br />
Sveicaria (Switzerland) _ 148, 154, 179, 219<br />
Svetcingeni (Schwetzingen) _ 385<br />
Soleri iohan kristof fridrix fon (von<br />
Schiller, J.C.F.) _ 166<br />
Sinkeli karl fridrix (Schinkel, Karl Friedrich)<br />
_ 121, 122, 147, 148, 149, 150, 152,<br />
156, 160, 161, 162, 313<br />
Sirazi baqer (Shirazi, Baqer) _ 338<br />
Sirakava (Shirakawa) _ 375<br />
Sirmeri hainrix ernst (Schirmer, Heinrich<br />
Ernst) _ 312<br />
Slegeli fridrix fon (von Shlegel, Friedrich)<br />
_ 86, 148, 309<br />
Slimani hainrix (Schliemann, Heinrich) _ 129<br />
Smidti erik (Schmidt, Erich) _ 337<br />
Smidti fridrix fon (von Schmidt, Friedrich)<br />
_ 154, 209, 210, 260<br />
Smidti hartvig (Schmidt, Hartwing) _ 237,<br />
238, 383, 384<br />
SYoni Teodor fon (von Schön, Theodor) _<br />
155, 156<br />
SYuTi jon (Chute, John) _ 131<br />
Soberti gustav eduard (Schaubert, Gustav<br />
Eduard) _ 121, 123, 124, 127, 129, 235, 236<br />
Sotlandia (Scotland) _ 198, 227<br />
Sou riCard norman (Shaw, Richard Norman) _ 213<br />
Spaieri, kaTedrali (Speyer, cathedral) _ 146,<br />
154, 311<br />
Spengleri osvald (Spengler, Oswald) _ 262<br />
Sri lanka (Sri Lanka) _ 23, 357<br />
Sroteri fon, baroni (von Schrotter, Minister<br />
Freiherr) _ 155<br />
Stainbaxi ervin fon (von Steinbach, Erwin) _ 145<br />
Stainbrexti konrad (Steinbrecht, Conrad) _<br />
156, 246<br />
saZiebeli 463<br />
Staineri jorj (Steiner, George) _ 264<br />
Stakelbergi (Stackelberg) _ 120<br />
Stelceri helmut (Stelzer, Helmut) _ 12<br />
Sterni rafael (Stern, Raffaele) _ 103, 106,<br />
107, 108, 113, 114, 115, 118<br />
Stifteri adalbert (Stift, Adalbert) _ 209<br />
StYubeni iozef herman (Stübben, Joseph Hermann)<br />
_ 272<br />
StYuleri august (Stüler, August) _ 156<br />
Stolcenfelzi, cixe-darbazi (Stolzenfels,<br />
castle) _ 150<br />
SuamdinareTi (Mesopotamia) _ 15<br />
Suberti ernst (Schubert, Ernst) _ 315, 316<br />
Suberti franc (Schubert, Franz) _ 148<br />
Sumani robert (Schumann, Robert) _ 148<br />
Sumerebi (Sumerians) _ 24<br />
Cembersi uilYam ser (Chambers, Sir William)<br />
_ 76<br />
Carlz II, inglisis mefe (Charles II, king of<br />
England) _ 142<br />
CauSesku, prezidenti (Ceaucescu, president)<br />
_ 312<br />
Cesteri, kaTedrali (Chester, cathedral) _ 202<br />
Cesterfildi (Chesterfield) _ 300<br />
Cefalu, kaTedrali (Cefalu, cathedral) _ 292<br />
Cigi, koleqcia (Chigi, collection) _ 86<br />
Cigi, warCinebuli ojaxi (Chigi, family) _ 61, 62<br />
Cikago, universiteti (Chigaco, University) _<br />
337<br />
Cimabue (Cimabue) _ 389<br />
CineTi China) _ 15<br />
CiCeTeri (Chichester) _ 65<br />
CiCeTeri, kaTedrali (Chichester, cathedral) _<br />
205<br />
CYonhauzeni karl fon, baroni (von Czernhausen,<br />
Karl Freiherr Czoernig) _ 208
464 <strong>arqiteqturis</strong> <strong>konservaciis</strong> <strong>istoria</strong><br />
cerera (Ceres) _ 46<br />
ceSi karlo (Cesschi, Carlo) _ 275<br />
cvikau, marienkirxe (Zwichau, Marienkirche) _<br />
238, 239<br />
cvirneri ernst fridrix (Zwirner, Ernst<br />
Friedrich) _ 151, 152<br />
ciceroni (Cicero) _ 24<br />
cYurixi (Zürich) _ 63<br />
Zanderi juzepe (Zander, Giuseppe) _ 338<br />
Zapati tomazo (Zappati, Tommaso) _ 105<br />
Zveli Senobebis dacvis sazogadoeba (spabi)<br />
(Society for the protection of <strong>Ancient</strong> Buildings<br />
(SPAB)) _ 141, 197, 214, 227, 228, 230,<br />
231, 232, 247, 248, 250, 259, 327, 384, 391<br />
xmelTaSuazRvispireTi (Mediterranean) _ 15,<br />
25, 30, 34, 35, 39, 69, 219, 237, 384, 342<br />
xorini, monasteri (Chorin, convent) _ 150<br />
xristina, SvedeTis dedofali (Christina,<br />
queen of Sweden) _ 67, 77<br />
jekobsi jein (Jacobs, Jane) _ 333<br />
jili fridrix (Gilly, Fridrich) _ 122<br />
jilpini uilYam (Gilpin, William) _ 75<br />
jovanYoni gustavo (Giovannoni, Gustavo) _<br />
272, 273, 274, 275, 276, 281, 352, 353, 358,<br />
370, 375<br />
jovenale jovani batista (Giovenale, Giovanni<br />
Battista) _ 260, 261<br />
jonsi ser uilYam (Johens, Sir William) _ 340<br />
jonsoni semuel (Johnson, Samuel) _ 340<br />
jorj IV, inglisis mefe (Geogre IV, king of<br />
England) _ 142<br />
joto di bondone (Giotto di Bondone) _ 38,<br />
63, 221, 389<br />
jonzi inigo (Jones, Inigo) _ 64, 70<br />
juvara filipo (Juvarra, Filippo) _ 257<br />
justiniani, warCinebuli ojaxi (Giustiniani,<br />
family) _ 41<br />
haaga (The Hague) _ 349<br />
hazeliusi artur (Hazelius, Artur) _ 313<br />
hazenflugi g.g.a. (Hasenpflug, G.G.A.) _ 157<br />
haida, sofeli (Haida villige) _ 22<br />
haidegeri martin (Heidegger, Martin) _ 36,<br />
262, 263, 264, 285, 286, 365, 372<br />
haidelbergi (Heidelberg) _ 246<br />
haidelbergi, oteinrihCsbau (Heidelberg, Otteinrichsbau)<br />
– 245<br />
haidelbergi, cixe-darbazi (Heidelberg, castle)<br />
_ 241, 242, 2244, 245<br />
haidelYofi karl aleqsander fon (von<br />
Heidelöff, carl Alexander) _ 154<br />
haidenstami verner fon (von Heidenstam,<br />
Verner) _ 311, 314<br />
haiderabadi (Hyderabad) _ 343, 344<br />
hainze vilhelm (Heinse, Wilhelm) _ 146<br />
hakerti filip (Hackert, Philipp) _ 74<br />
halberStadi (Halberstadt) _ 243<br />
hale (Halle) _ 86, 145<br />
hale, moricburgis cixe-darbazi (Halle,<br />
castle of Moritzburg) _ 150<br />
haleri (Haller) _ 120<br />
hamburgi (Hamburg) _ 148, 159<br />
hanseni hans xristian (Hansen, Hans Christian)<br />
_ 124, 127, 129, 236<br />
harvardi (Harvard) _ 9, 370<br />
harkot-smiti sesil (Harcort-Smith, Cecil) _<br />
352<br />
hatCinsoni v. (Hutchinson, W.) _ 134, 138<br />
haqstebli ada luis (Huxtable, Ada Louise) _<br />
329<br />
hegeli georg vilhelm fridrix (Hegel,<br />
Georg Wilhelm Friedrich) _ 69, 86, 262, 276,<br />
313<br />
hedvig eleonora (Hedewig Eleonora) _ 67<br />
hekaTeos mileTeli (Hecataeus of Milesia) _ 24
helsinki (Helsinki) _ 12, 313<br />
helberti iozef aleqsandr fon (von Helfert,<br />
Josef Alexander) _ 208<br />
henri VII, inglisis mefe (Henry VII, king of<br />
England) _ 136<br />
henri VIII, inglisis mefe (Henry VIII, king of<br />
England) _ 63, 64, 139<br />
henclmani imre (Henszlmann, Imre) _ 322<br />
heraTi (Herat) _ 391, 392<br />
herberti ser tomas (Herbert, Sir Thomas) _ 334<br />
herderi iohan gotfrid (Herder Johann Gottfied)<br />
_ 35, 69, 86, 145, 262, 313<br />
herkulanumi (Herculaneum) _ 79, 82, 83, 84,<br />
85, 86, 104, 238, 260, 370<br />
herode atikosi (Herodes Atticos) _ 123<br />
herodote (Herodotus) _ 24, 28<br />
herforfi, kaTedrali (Hereford, cathedral) _<br />
134, 143, 202<br />
hercfeldi ernst (Herzfeld, Ernst) _ 337<br />
hessen-darmStadti (Hesse-Darmstadt) _ 121, 165<br />
hidemarki ove (Hidemark, Ove) _ 390<br />
hiTrofi iakob ignac (Hittroff, Jakob Ignas) _ 129<br />
hildeshaimi (Hildesheim) _ 353, 355, 356, 374<br />
hipodame (Hippodamus) _ 16<br />
hirTi alois (Hirt, Aloys) _ 122<br />
hirSfeldi qristian kai lorenc (Hirschfeld,<br />
Christian Cay Laurenz) _ 145<br />
saZiebeli 465<br />
hiCkoki henri rasel (Hitchkock, Henry Russel) _ 326<br />
hYoderlini iohan qristian fridrix (Hölderlin,<br />
Johann Christian Friedrich) _ 120, 121, 147<br />
hYugo viqtor (Hugo, Victor) _ 166, 167, 169,<br />
174, 175, 206, 232, 309, 312<br />
hYumi jozef (Hume, Joseph) _ 198<br />
hogarTi uilYam (Hogarth, William) _ 48, 80<br />
hodjaTi mehdi (Hodjat, Mehdi) _ 27, 338<br />
hoencolerni (Hohenzollern) _ 320<br />
hoieni nils loric (Hoyen, Niels Lauritz) _ 312<br />
hoki-ji, pagoda (Hokki-ji, pagoda) _ 346<br />
holandia (Holland) _ 307, 309<br />
holstaini (Holstein) _ 123<br />
houardi Tomas, arandelis meore grafi<br />
(Howard, Thomas, second Earl of Arundel) _ 71<br />
houksmuri nikolas (Hawksmoor, Nicholas) _<br />
65, 66, 67, 131<br />
houtoni, lordi (Hougthon, Lord) _ 228<br />
hojisi uilYam (Hodges, William) _ 339<br />
hugenotebi (Huguenots) _ 62, 63<br />
humori, eklesia (Humor, church) _ 320<br />
hunebi (Huns) _ 30, 339<br />
huserli edmund (Husserl, Edmund) _ 262,<br />
263, 285