Seconda parte - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano
Seconda parte - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano
Seconda parte - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tenaglie, strumento <strong>di</strong> ferro formato da due<br />
leve incrociate e imperniate che servono per<br />
afferrare e stringere.<br />
Lesina, tipico attrezzo da calzolaio consistente<br />
in una robusta asticella d’acciaio appuntita,<br />
munita sempre <strong>di</strong> un piccolo manico <strong>di</strong> legno<br />
tornito, utilizzata per fare i fori nel cuoio attraverso<br />
i quali far passare poi lo spago.<br />
Manopola, striscia <strong>di</strong> pelle a forma <strong>di</strong> mezzoguanto<br />
la quale fasciava il palmo e il dorso<br />
della mano sinistra e la riparava durante la<br />
fase <strong>di</strong> cucitura.<br />
Martello, il più comune è detto regolare e si<br />
compone <strong>di</strong> due parti: una capocchia o testa,<br />
alquanto bombata e ben liscia, usata per battere<br />
il cuoio, conficcare chio<strong>di</strong>, ecc; la <strong>parte</strong> opposta<br />
più allungata e sottile si chiama penna e<br />
serve per far aderire bene la suola alla tomaia.<br />
Forma, è il modello pieno del quale si serve il<br />
calzolaio per fare calzature. Su <strong>di</strong> essa il calzolaio<br />
modella tutte le parti della calzatura come<br />
se fosse un piede umano.<br />
Trincetto, strumento usato dal calzolaio per<br />
tagliare il cuoio, costituito da una lama <strong>di</strong> acciaio<br />
leggermente curva con il tagliente obliquo.<br />
Pinza per occhielli, piccola tenaglia, più grande<br />
delle pinzette, per fare i buchi nella scarpa.<br />
Chio<strong>di</strong>no, pezzo <strong>di</strong> ferro generalmente sottile,<br />
appuntito ad un’estremità e con una capocchia<br />
dall’altra.<br />
57<br />
Lis tanais, un imprest <strong>di</strong> fier fat <strong>di</strong> dôs levis<br />
incrosa<strong>di</strong>s suntun perni che a van ben par<br />
cjapâ e strenzi.<br />
La subule, un tipic imprest <strong>di</strong> cjaliâr fat <strong>di</strong> un<br />
fier a ponte e cuntun mani <strong>di</strong> len tornît,<br />
doprade par fâ bûs tal corean par fâ passâ il<br />
spali.<br />
Il soreman, une striche <strong>di</strong> piel a forme <strong>di</strong><br />
mieç vuant che e fassave il dret e il ledrôs de<br />
man çampe e le parave cuant che il cjaliâr al<br />
cusive.<br />
Il martiel, il plui comun al è clamât regolâr e<br />
al è fat <strong>di</strong> dôs parts: un cjâf, bombât e slis,<br />
doprât par bati il corean, bati lis brucjis, e v.<br />
i.; chê altre bande, plui lungje e sutile, si<br />
clame pene e e covente par fâ tacâ ben la<br />
suele al scjapin.<br />
La forme al è il model plen che il cjaliâr al<br />
dopre par fâ lis cjalçaduris. Intor de forme il<br />
cjaliâr al modele dutis lis parts de cjalçadure<br />
come se e fos un pît uman.<br />
Il strincet, al è un imprest doprât dal cjaliâr<br />
par taiâ il corean, fat <strong>di</strong> une lame <strong>di</strong> açâr in<br />
tic sgobade, cu la part che e taie in sbighet.<br />
Pinzis pai busets, e je une tanaie piçule, ma<br />
plui grande des pinzutis, par fâ i bûs intes<br />
scarpis.<br />
Lis brucjis, a son tocuts <strong>di</strong> fier sutîi (come<br />
clauts piçui) <strong>di</strong> une bande a ponte e <strong>di</strong> chê<br />
altre cul cjâf.