ARKIV, DEMOKRATI OG RETTFERD - Norsk kulturråd

More documents

Recommendations

Info

egentligen en gemensam grundfråga – vem är den undersökte? Om vi nu återknyter till steriliseringsfrågan så kan man hävda att 1950-talet ska ses som en period där frivilligheten ökade på tvångets bekostnad. Men samtidigt äger något annat rum som har med det skrivnas makt över den enskilde att göra. Vid denna tid kan vi se att själva 3 undersökningspraxis förändras. Där det tidigare i allt väsentligt handlat om att verifiera en tidigare etablerad bild av en person, ställdes nu utredaren inför sökanden där utfallet inte var lika givet på förhand. Utredningarna blev därmed mer omfattande och de innebar en mer aktiv kunskapsproduktion i syfte att skapa underlag för den sökandes biografi. Den sökande sökte frivilligt, men var tvingad att ställa sig och sitt liv till undersökarens förfogande. Hon kallades vanligen till flera samtal med en utredande kurator som hade till uppgift att producera de utredningsmaterial som hörde till ansökan. Dessa samtal kan ses som ett slags examinationer där kvinnans Under de senaste åren har de svenska steriliseringsakterna använts på ett sätt som inte var tänkt när de producerades – för att ge upprättelse och ekonomisk ersättning från den svenska staten åt människor som steriliserades med tvång. Foto: iStockphoto arkiv, demokrati og rettferd
ansvarskänsla, karaktär, hennes karaktär, duglighet och lämplighet som moder prövades. Dessa samtal bokfördes av kuratorn. Samtalet kompletterades också med den visuella kunskap som mötet gav – hur såg den sökande ut? Rådde samstämmighet mellan hennes ord och vad hon visade? Med kvinnans kropp framför sig skulle kuratorn söka uttyda vem hon var. Frågor kring redbarhet, skötsel och pålitlighet i stod fokus, helst skulle kuratorn kunna sammanfatta sina intryck genom att nagla fast den sökande vid en typ; den skötsamma, den slarviga, den vulgära och så vidare. Inte sällan redovisar akterna detaljrika mönstringar av klädedräkt och stil. Överdriven elegans, lite för mycket make-up, lite för rött nagellack var sådant blev till noteringar i akten. Om en kvinna heter att hon var «elegant klädd, rätt starkt målade naglar, lite sjaskig i sin elegans, smuts under de röda naglarna, solkig jumper – hårdkokt typ». I konstrast till den urbana kvinnans tvivelaktiga stil stod beskrivningar av kvinnor allt för hårt pressade av vardagens gråa slit – de torftiga, färglösa, de slitna och lant- liga. Till den alltmer utvidgade undersökningspraxisen blev vid denna tid hembesök en del av rutinen. I akterna från 1950talets mitt finner vi detaljerade beskrivningar av den sökandens hem. Hur såg det ut – hur var den materiella standarden och hur agerade hemmets invånare? Rådde så kallad «god anda», var barnen hela och rena – var det välstädat, var disken undanplockad och sängarna bäddade? För att få en oförställd bild hände att kuratorn gjorde oannonserade besök – misstanken fanns ju annars att en välstädad fasad ställts i ordning. Hemmet blev ett synbart uttryck för den sökandens karaktär och vandel och därmed inte längre en privat sfär utan en plats för myndigheternas maktutövning. När vi säger att tvånget minskade till förmån för ökad frivillighet måste vi samtidigt notera att den bedömande blicken svepte aktivare än någonsin över den sökande, dennes familj, umgänge och bostad. Undersökningarna trängde djupare in under huden och en rad aspekter av den enskildes liv blottades och bokfördes – allt från samlagsfrekvens till ordningen i skåpen. Kan vi då entydigt säga att myndighetsutövarnas inflytande minskade – eller tog det sig bara andra uttryck som ligger bortom dikotomin tvång och frivillighet? De undersökningsmetoder som kom i bruk behöver ju i sig inte vara tvingande, men lämnar definitivt utrymme för ena partens beskrivningsrätt och tolkningsföreträde. Vi kan här tala om en maktutövning baserad på det skrivna ordet, på rätten att producera biografier, på rätten att definiera skötsamhet, det goda och önskvärda och så vidare. Makten i arkivet Någonstans – exakt när och hur är svårt säga – förändras förutsättningarna för ett arkivs maktpotential. Så länge en person är intagen på sinnessjukhus eller står under de sociala myndigheternas uppsyn – så kan funktionärer plocka fram de skrivna orden och fatta beslut med utgångspunkt i vad där står. Akten naglar fast personen vid en biografi, vid en diagnos, vid en problematik och vid en prognos – alltså en slags förutsägelse om framtiden. För oss som idag arbetar med denna typ av frågor har arkivet en delvis arkiv, demokrati og rettferd 3
Page 1 and 2: arkiv, demokrati og rettferd arkiv,
Page 3 and 4: innhold forord . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: særleg oppgåve for arkivtenesta i
Page 7 and 8: dane i 2004 om personleg rettsdokum
Page 9 and 10: det rimeleg å rekne med har blitt
Page 11 and 12: arkiv, demokrati og rettferd - I ha
Page 13 and 14: vere gjestfri mot den som vart utes
Page 15 and 16: Archives and Historical Justice? I
Page 17 and 18: what resulted was «an astonishing
Page 19 and 20: e solely viewed from on high as exe
Page 21 and 22: was seen as a needed response to
Page 23 and 24: ing questions. What type of «justi
Page 25 and 26: of the national security secrecy st
Page 27 and 28: BIBLIOGRAPHY an dersen, martin edWi
Page 29 and 30: Gunnar Broberg hade tidigare (1988)
Page 31 and 32: förmåner av olika slag som till e
Page 33: tion. Dock - vilket är viktigt att
Page 37 and 38: LITTERATUR bö rjesson, mats, eva p
Page 39 and 40: Utslettet hjem og liv Allerede før
Page 41 and 42: var blitt deportert. Riksarkivaren
Page 43 and 44: taushetsplikt og forskning. Det var
Page 45 and 46: pengeskap sto igjen i butikken og e
Page 47 and 48: før eg kjem til dei to hovudpunkta
Page 49 and 50: som hadde vore medlem av NS før de
Page 51 and 52: Forskaren hadde funne ei merkeleg h
Page 53 and 54: andre er at dei ikkje har fått pen
Page 55 and 56: government publications, for the sp
Page 57 and 58: • In February 2006, the New York
Page 59 and 60: Awareness office to devise a system
Page 61 and 62: • In January 2006, a top climate
Page 63 and 64: What then is to be done? American i
Page 65 and 66: at www.gwu.edu/~nsarchiv/NSAEBB/ NS
Page 67 and 68: attachment 2 - tom connors Internat
Page 69 and 70: Arkivet er altså ikke så pålitel
Page 71 and 72: kulturen vil kontrollere sin egen o
Page 73 and 74: på en ansvarlig måte. Derfor er d
Page 75 and 76: grupper, selv om offentlige myndigh
Page 77 and 78: utallige og entydige merknader om k
Page 79 and 80: 29. Gjengitt med originalens ortogr
Page 81 and 82: i april 1941 at undertegne en trakt
Page 83 and 84: foreningen for de stråleramte Thul
Page 85 and 86:
arkiv, demokrati og rettferd
Page 87 and 88:
Spørsmålet er om den informasjone
Page 89 and 90:
andre» er de uten tilgangskompetan
Page 91 and 92:
De store utfordringene knytter seg
Page 93 and 94:
sen blir man også frigjort fra led
Page 95 and 96:
for eksempel arbeiderklassen, kvinn
Page 97 and 98:
oppleves ofte for høy. Vi bør vis
Page 99 and 100:
når det gjelder bestemmelser om hv
Page 101 and 102:
til at de nødvendige betingelsene
Page 103 and 104:
tidligere utgivelser av abm-skrift
show all

ARKIV, DEMOKRATI OG RETTFERD - Norsk kulturråd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?