En handlingsplan från start till verksamhet - Mälardalens högskola

D-uppsats 2006-06-08 

EX0140 Västerås 

Mälardalens Högskola 

En handlingsplan från start till verksamhet 

Handledare: Författare: 

Finn Wiedersheim-Paul Tina Vedenpää 830402 

Cecilia Flink 830321

Sammanfattning 

Datum: 8 juni, 2006 

ATT IMPORTERA CHOKLAD 

- Författarnas tack - 

Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 10 p 

Författare: Tina Vedenpää Cecilia Flink 

Österled 16B Storgatan 33E 

732 46 Arboga 732 46 Arboga 

073-815 29 18 070-143 10 16 

Handledare: Finn Wiedersheim-Paul 

Titel: Att importera choklad – En handlingsplan från start till verksamhet. 

Problem: Vilka regler gäller för import av choklad till Sverige? Hur skiljer sig dessa 

regler för import inom och utanför EU? Hur går ett företag tillväga för att 

importera choklad? 

Syfte: Denna uppsats undersöker lagar och regler för import av choklad till 

Sverige, samt sammanställer hur ett företag kan säkerställa ensamrätt 

för import av ett chokladmärke. 

Metod: Genom en omfattande litteraturgenomgång samt kompletterande 

intervjuer sammanställdes informationen till en handlingsplan för 

Önskebrunnen. Denna handlingsplan fungerar som en guide till ägaren 

vid uppstartandet av en importverksamhet av choklad. 

Resultat: Det är inte svårt att importera choklad till Sverige – men det kräver 

kunskap om regelverket, chokladmarknaden och importprocessen. För 

att importera choklad till Sverige måste ett företag först välja land och 

leverantör, sedan kontakta svenska myndigheter för registrering som 

livsmedelsimportör. Ensamåterförsäljaravtal uppnås genom förhandling 

med leverantören. En importör bör ansöka om importkvot och noggrant 

kontrollera innehållet i varan för att minska kostnaderna vid förtullning. 

Det är viktigt att innan och efter leverans kontrollera varornas kvalitet. 

Utöver detta måste importerade varor redovisas inför skatteverket varje 

månad. 

Nyckelord: Import, choklad, livsmedelsimport, EU – Europeiska Unionen, 

rättvisemärkning, handel, internationell handel, importkvot, tull

Abstract 

Date: 8 June 2006 



Level: Master Thesis in Business Administration, ECTS: 15 Credits 

Authors: Tina Vedenpää Cecilia Flink 

Österled 16B Storgatan 33E 

732 46 Arboga 732 46 Arboga 

073-815 29 18 070-143 10 16 

Advisor: Finn Wiedersheim-Paul 

Title: To Import Chocolate – A Step by Step Plan 

Problem: Which rules apply for importing chocolate to Sweden? How are these 

rules different when importing from countries within EU and from 

outside EU. What is the correct procedure for importing chocolate? 

Purpose: The purpose of this report is to investigate the Swedish laws and rules 

that apply for importation of chocolate to Sweden, as well as to assess 

how a company can secure monopoly for import of a specific brand of 

chocolate. 

Method: Through an extensive literature review and complementary interviews, 

information was gathered and compiled into a plan for Önskebrunnen. 

This plan will function as a guide for the owner of Önskebrunnen when 

starting up a chocolate import business. 

Results: It is not difficult to import chocolate to Sweden, but it requires some 

understanding of the rules, the chocolate market and the import 

process. To import chocolate to Sweden a business must first settle on a 

country and supplier, and then contact the national food administration 

to be registered as an importer of provisions. To become a selected 

representative of the chocolate brand, the importer must negotiate with 

the supplier. An importer should apply for an import quota and carefully 

review the content of the goods to reduce the costs in customs. It is 

important to assure the quality of the goods before goods are sent and 

when they are delivered. In addition to this, the imported goods must be 

accounted for to the tax authorities each month. 

Keywords: Import, chocolate, regulations, European Union, fair-trade, trade, 

international trade, import quota, customs

Författarnas tack 



Vi vill tacka alla myndigheter och sakkunniga som bidragit med 

information till vår uppsats. Vi vill även skicka ett stort tack till alla 

företag som delat med sig till oss om sina upplevelser och erfarenheter 

av chokladimport. Vi vill även tacka Finn Wiedersheim-Paul och 

seminariegrupperna för deras tålamod och idéer. 

Med överlämnandet av denna rapport önskar vi Önskebrunnen lycka 

till i sökandet efter rätt produkt och leverantör samt en smidig start av 

sin importverksamhet. 

Tina Tina Vedenpää Vedenpää & & & Cecilia Cecilia Flink 

Flink


- Innehållsförteckning - 

Innehållsförteckning 

1. Önskebrunnen & choklad .............................................................. 1 

1.1 Önskebrunnen..................................................................... 2 

1.2 Import och export av livsmedel ............................................. 3 

1.3 Avgränsningar..................................................................... 3 

1.4 Disposition.......................................................................... 4 

2. Användning av litteratur & intervjuer ........................................... 5 

2.1 Litteratur............................................................................ 6 

2.1.1 Litteratursökning ................................................................. 6 

2.1.2 Tidigare forskning................................................................ 6 

2.2 Intervjuer........................................................................... 6 

2.2.1 Urval.................................................................................. 7 

2.2.2 Genomförande och transkribering.......................................... 7 

2.3 Val av modell ...................................................................... 8 

2.4 Metod- och källkritik ............................................................ 8 

3. Den formella importprocessen ...................................................... 9 

3.1 Importmodell ...................................................................... 10 

3.2 Importmarknader ................................................................ 11 

3.2.1 Hitta rätt vara ..................................................................... 11 

3.2.2 Hitta rätt leverantör............................................................. 11 

3.3 Varukrav ............................................................................ 11 

3.3.1 Tekniska regler och standarder ............................................. 12 

3.3.2 Rättvisemärkning ................................................................ 12 

3.4 Överenskommelser med leverantören .................................... 12 

3.4.1 Avtal.................................................................................. 12 

3.4.2 Återförsäljare och handelsagenter ......................................... 13 

3.4.3 Leverans och transport......................................................... 13 

3.4.4 Försäkringar ....................................................................... 14 

3.4.5 Betalning............................................................................ 15 

3.5 Tull och gränsformaliteter..................................................... 15 

3.5.1 Handel inom EU och utanför EU............................................. 15 

3.5.1.1 Inom EU .................................................................... 16 

3.5.1.2 Utanför EU – Tredjeland............................................... 16 

3.5.2 Tull.................................................................................... 17



4. Den praktiska importprocessen .................................................... 19 

4.1 Importmarknader ................................................................ 20 

4.2 Varukrav ............................................................................ 21 

4.3 Överenskommelser med leverantören .................................... 21 

4.4 Tull och gränsformaliteter..................................................... 22 

5. Handlingsplanen ........................................................................... 24 

Steg 1: Välj land och leverantör ......................................................... 26 

Steg 2: Kontakta svenska myndigheter ............................................... 27 

Steg 3: Förhandla med leverantörer.................................................... 27 

Steg 4: Förhandla med speditörer....................................................... 28 

Steg 5: Beställ varor från leverantören................................................ 28 

Steg 6: Ansök om importkvot............................................................. 28 

Steg 7: Kontrollera innan leverans...................................................... 29 

Steg 8: Försäkra varorna................................................................... 29 

Steg 9: Betalning och finansiering ...................................................... 29 

Steg 10: Tullning................................................................................ 30 

Steg 11: Redovisning och försäljning .................................................... 30 

6. Slutsatser & förslag till vidare forskning ....................................... 31 

7. Referenser .................................................................................... 34 

Bilagor 

Bilaga A – Intervjufrågor 

A1 – Frågor till företag 

A2 – Frågor till experter 

A3 – Frågor till statliga verksamheter 

Bilaga B – Intervjurespondenter 

Bilaga C – Om choklad 

Bilaga D – Förklaringar till tekniska termer 

Bilaga E – Uppdragsgivarens version av rapporten

Figurförteckning 



Figur 1: Uppsatsens disposition ........................................................................ 4 

Figur 2: Arbetsmodell ..................................................................................... 8 

Figur 3: Importprocessen ................................................................................ 10 

Figur 4: Steg i importprocessen........................................................................ 25 

Tabellförteckning 

Tabell 1: Respondenter ................................................................................... 7 

Tabell C.1: Innehållskrav i choklad


- Önskebrunnen & choklad - 

1 Önskebrunnen & choklad 

Här presenteras en omfattande bakgrund kring uppsatsens ämnesområde. Kapitlet börjar 

med en problemdiskussion, en problemformulering samt ett syfte för denna uppsats, 

detta för att förtydliga vad denna uppsats behandlar. 

1

1.1 Önskebrunnen 



Denna uppsats undersöker tillvägagångssättet för import av choklad till Sverige, från 

länder inom EU och utanför EU, samt lagar och regler för detta och undersöker hur ett 

företag kan säkerställa ensamrätt för import av ett chokladmärke. Detta sammanställs till 

en handlingsplan för import av choklad till Sverige. Uppdragsgivaren för denna uppsats, 

Önskebrunnen, önskar utöka sitt sortiment av högkvalitetschoklad (Marie-Anne Deleryd, 

2006). 

Undersökningsfrågor 

Vilka regler gäller för import av choklad till Sverige? 

Hur skiljer sig lagar och regler mellan EU länder och länder utanför EU? 

Hur kan ett företag gå till väga för att importera choklad? 

Hur får ett företag ensamrätt för import av ett chokladmärke? 

Önskebrunnen är ett företag tre mil utanför Sala, som drivs av Marie-Anne Deleryd. 

Företaget driver sin verksamhet i den gamla receptionen på Sätra Brunn. Affären inger 

en känsla av gammal lanthandel, då de säljer choklad, äkta enbärsdricka, sylt, 

karamellstrutar, cigarrer, kryddor och mycket annat. Önskebrunnen ger ett starkt visuellt 

samt feromoniskt intryck i den speciella lokal med individuell prägel. (Sätra brunn, 2006) 

Önskebrunnen säljer choklad av mycket hög kvalitet men önskar utöka sortimentet 

genom att importera choklad som inte redan finns i Sverige. Då Önskebrunnen inte 

tidigare importerat varor är företaget obekant med regler och lagar för import av 

livsmedel, och skillnader i dessa lagar mellan olika länder. Detta är ett problem eftersom 

företaget behöver denna kunskap för att kunna genomföra sin expansion av sortimentet. 

Utöver detta önskar Önskebrunnen få kunskap om hur ett företag kan gå tillväga för att 

få ensamrätt för import av ett speciellt chokladmärke. (Marie-Anne Deleryd, 2006) 

2

1.2 Import och export av livsmedel 



Choklad är mycket populärt i dagens samhälle. Chokladindustrin är sedan 1900-talets 

början mycket stor, men kakaobönor odlas inte i Sverige och choklad måste därför 

importeras. Chokladen kommer från forna Centralamerika, där Mayafolket och Aztekerna 

odlade kakaoträdet Theobroma cacao, vilket kan översättas till ”Gudarnas mat”. Långt in 

på 1800-talet fanns ätchokladen endast i form av praliner, socker- eller mandelkonfekt 

med chokladtillsats. Chokladkakor såldes hos apotekare, sockerbagare och 

kryddhandlare, men dessa chokladkakor var avsedda att rivas till kokchoklad. För att 

skapa chokladkakor som smälte i munnen krävdes kakaosmör. Under 1800-talet blev 

drickchokladen populär i Europa och runt sekelskiftet var den ”bokstavligen i var mans 

mun”. (Chokladsajten, 2006) 

Efterfrågan av choklad växer ideligen och industrin är enorm (Aspnet, 2006). Den riktigt 

fina chokladen som säljs idag kan kosta så mycket som 1 000 SEK per kilo (CNN, 2006). 

På 1900-talet konsumerades så mycket som 600 000 ton kakaobönor i världen. I Sverige 

producerades chokladprodukter för ca 2,7 miljarder SEK år 2004 (Statistiska 

Centralbyrån, 2006). 

Choklad är betraktat som ett livsmedel, och har därmed särskilda regler för import till 

Sverige. Regler för import av livsmedel skiljer sig mellan länder innanför och utanför 

EU:s gränser. Länder från vilka choklad importeras har i sin tur regler för export av 

livsmedel till olika länder. Choklad täcks inte av den gemensamma jordbrukspolitiken, 

och har därför egna regler i jämförelse med andra livsmedel. Inom EU finns även tullar 

på bearbetade varor. (Jordbruksverket, 2006) 

1.3 Avgränsningar 

Då mängden information om import och importverksamheter är avsevärt stor kommer 

denna uppsats att fokusera på importmarknader, varukrav, överenskommelser med 

leverantören samt tull och gränsformaliteter – begrepp som tydligare förklaras i kapitel 

3. Uppsatsen behandlar bara proceduren att importera choklad till Sverige och innefattar 

inte någon försäljningsstrategi eller plan för distribuering av de importerade varorna. 

3

1.4 Disposition 

Figur 1: Uppsatsens disposition 

Källa: Författarna 



4


- Den formella importprocessen - 

2 Användning av litteratur & 

intervjuer 

I detta stycke presenteras relevanta metoder och tillvägagångssätt som 

används i uppsatsen samt hur data samlades in och analyserades. 

Detta kapitel avslutas med en kort metod- och källkritik. 

5

2.1 Litteratur 



Litteraturen som använts i uppsatsen består av böcker, tidningsartiklar, Internet källor, 

rapporter från svenska myndigheter samt C-uppsatser skrivna av studenter från andra 

högskolor och universitet. 

2.1.1 Litteratursökning 

Litteratursökningen började med en genomgående sökning i biblioteket på Mälardalens 

Högskola genom databasen BOOK-IT samt genom för att hitta 

litteratur för lån och fjärrlån som passade uppsatsens ämne. Denna sökning 

kompletterades med en sökning på samt en sökning efter 

tidningsartiklar i databaserna ABI/Inform, Mediearkivet, Artikelsök, Elin@Mälardalen, 

Affärsdata samt PressText. C-uppsatserna hittades genom databaserna DiVA, digitala 

vetenskapliga arkivet, en databas som samlar uppsatser från nordiska universitet, samt 

LIBRIS uppsök, en databas som samlar examensarbeten och studentuppsatser i fulltext. 

Sökord som användes var bland andra; import av livsmedel, import av choklad, import 

av praliner, chokladindustrin, importverksamhet och import EU. 

2.1.2 Tidigare forskning 

Tidigare studier inom ämnet import av choklad är i dagsläget begränsad. Däremot finns 

mer skrivet inom ämnet import av livsmedel samt import inom och utanför EU:s gränser. 

Denna information har använts för att få en bakgrundsbild av vilken information som 

saknas inom ämnet och som författarna avser tillföra genom intervjuer med personer 

med anknytning till chokladindustrin. 

2.2 Intervjuer 

Denna sektion beskriver tillvägagångssättet och förberedelserna inför de intervjuer som 

genomfördes för att insamla de nödvändiga data i enlighet med uppsatsens syfte. 

Intervjufrågor samt temaområden var inför intervjuerna bestämda, men diskussionerna 

kring dem var relativt fria. Denna metod skapade en diskussion med respondenterna 

snarare än bara strikta svar. I första hand genomfördes personliga intervjuer. När detta 

inte var möjligt på grund av geografiskt avstånd och tidsbegränsning, användes 

telefonintervjuer istället. Enbart personliga intervjuer hade varit att föredra då dessa ofta 

ger ett djupare resultat, men utnyttjandet av telefonintervjuer och e-postkontakt 

fungerade ändå väl då respondenterna fick tid att tänka igenom frågorna. 

Intervjufrågorna skapades med hjälp av de regler relaterade till import som grund och 

utvecklades vidare efter expertintervjuerna. 

6

2.2.1 Urval 



Uppdragsgivaren Marie-Anne Deleryd föreslog ett flertal företag som för närvarande har 

ensamrätt på import av ett specifikt chokladmärke. Dessa företag är konkurrenter till 

Önskebrunnen och detta kan därför ha påverkat deras förmåga och villighet att bidra till 

undersökningen. För att öka undersökningens tillförlitlighet har även svenska 

myndigheter kontaktats. Internet användes för att finna lämpliga respondenter inom 

statliga verksamheter som till exempel Tullverket, Livsmedelsverket samt Skatteverket. 

Dessa statliga verksamheter har inget eget intresse utan finns till för företag som är 

intresserade av att förändra sin verksamhet, därför utgör dessa pålitliga källor. 

Utöver detta besöktes chokladmässan i Linköping helgen 4-5/3 2006 för att ge 

författarna en inblick i chokladindustrin, samt för att knyta viktiga kontakter för framtida 

intervjuer. Företag och verksamheter kontaktades och intervjuer genomfördes i enlighet 

med tabell 1. Mer information om respondenterna finns i bilaga B. 

Tabell 1: Respondenter 

Namn: Företag/position: Datum: Metod: Frågor: 

Marie-Anne Deleryd Önskebrunnen/Ägare Kontinuerligt Personlig intervju 

Personlig + 

- 

Jan Hedh ”Chokladkung” 

Chokladakademin/ 

2006-05-23 Telefonintervju Bilaga A1 

Ulf Marmnäs 

Ordförande 2006-03-05 Personlig intervju Bilaga A3 

Bilaga 

Gunnar Pihl Tullverket 2006-05-10 Telefonintervju A2 + A3 

Anonym Livsmedelsverket 2006-05-10 Telefonintervju Bilaga A3 

Gunnel Westman Svensk Handel 2006-05-14 Telefon + E-post Bilaga A2 

Anonym Importör A 2003-05-23 Telefon + E-post Bilaga A1 

Mikael Perneryd Howard 2006-05-23 Telefon Bilaga A1 

Roger Johansson 


Folksam 2006-05-12 E-post Bilaga A3 

2.2.2 Genomförande och transkribering 

Frågor som låg till grund för uppsatsen sammanställdes och diskuterades före 

intervjuerna. Dessa frågor är inkluderade i bilaga A i enlighet med tabellen ovan. Innan 

intervjuerna genomfördes, informerades respondenterna via e-post eller telefon om 

ämnet och syftet för undersökningen. Intervjuerna testades och spelades in för att ingen 

information skulle gå förlorad. Direkt efter varje intervju kontrollerades materialet innan 

det utvärderades och sammanställdes. När alla intervjuer var genomförda 

sammanställdes, fokuserades och förenklades materialet, för att underlätta tolkningen. 

Denna metod gjorde det lättare att se ett tydligt resultat. Telefonintervjuerna hölls korta 

för att hålla intresset högt hos respondenterna. Därför begränsades intervjuerna till 15- 

20 minuter. Varje respondent fick alternativet att vara anonym. 

7

2.3 Val av modell 



Den modell som ligger till grund för uppsatsens bas är en anpassning av Svensk Handels 

”importprocessen” och byggd på de regler som är relevanta för import. Då denna uppsats 

fokuserar på choklad kunde vissa ändringar göras, så att modellen täcker alla faktorer 

som är involverade och ändå är lätt att förstå. Denna modell var till stor hjälp vid 

skapandet av frågor inför intervjuerna samt för att ge en överblick över ämnet för 

uppsatsen. 

Som utgång för uppsatsen användes följande tankesätt: 

Figur 2: Arbetsmodell 


2.4 Metod- och källkritik 

Ett bättre resultat kunde ha uppnåtts om fler personliga intervjuer hade genomförts, men 

undersökningen gav ändå tydliga resultat för sammanställandet i enlighet med 

uppsatsens syfte. Den information som insamlats är till stor del väldigt rak på sak, samt 

är dessa källor utgivna av statliga myndigheter vilket ökar informationens tillförlitlighet 

och dessutom minskar risken för feltolkning av författarna. Den information som 

insamlats från de till Önskebrunnen konkurrerande företagen kan däremot ha influerats 

av konkurrens då det är möjligt att dessa företag vill hemlighålla information för att inte 

hjälpa Önskebrunnen. Detta betyder att den information som de privatiserade företagen 

bidragit med inte är så djup eller öppen som författarna skulle ha önskat. En risk med 

intervjuer är att intervjuaren påverkas av sin bakgrund vilket kan påverka tolkningen 

(Ghauri & Grønhaug & Kristianslund, 2000, s 66). Ytterligare källor kunde ha förbättrat 

resultatet. 

8



3 Den formella importprocessen 

I följande kapitel presenteras de regler som ligger till grund för hur importprocessen 

fungerar. Här presenteras fakta relevant för import av chokladprodukter till Sverige 

och de regler som gäller för länder inom EU och utanför EU. 

9

3.1 Importmodell 



Vid import av choklad är flera faktorer involverade. Det finns inte bara särskilda lagar och 

regler för vad som räknas som choklad, det finns även gränsformaliteter samt tullsatser 

som baseras på innehåll. Figur 3 beskriver tillvägagångssättet vid import och alla faktorer 

som är involverade. 

Figur 3: Importprocessen 

Källa: Egen anpassning – Importprocessen (Svensson et al., 2004, s 4) 

10

3.2 Importmarknader 



En del produkter kan tillverkas billigare i andra länder, och blir därför billigare att 

importera än att tillverka hemma (Holmvall & Åkesson, 2004, s 69). Andra produkter 

kanske inte kan tillverkas inom landet, som exempelvis choklad eftersom kakaobönorna 

inte växer inom landets gränser (Holmvall & Åkesson, 2004, s 69). Ofta har importerade 

produkter en högre image än produkter producerade inom landet, exempelvis fransk 

parfym, egyptisk bomull och belgisk choklad (Adams & Adams, 2003, s 3). Dessa är ett 

par av anledningarna till att vissa varor måste importeras från andra länder. 

3.2.1 Hitta rätt vara 

Första steget i importprocessen är att välja vilken vara som ska importeras. Många 

produkter finns i olika varianter och det är därför viktigt att veta vilken typ av produkt 

företaget vill importera, samt fundera över vilka krav företaget har på produkten. 

(Svensson et al., 2004, s 9-10) 

3.2.2 Hitta rätt leverantör 

En bra förberedelse för att hitta rätt leverantör är att kontakta olika organisationer och 

myndigheter i landet, som genom sina kontakter har möjligheter att ge råd och tips om 

vart företag kan vända sig. Olika myndigheter kan vara (Svensson et al., 2004, s 9-10): 

• Ambassader och konsulat – Genom deras handelsavdelningar kan företaget få 

tillgång till förteckningar över landets producenter av olika varor. De har 

dessutom möjlighet att förmedla kontakter och adresser. 

• Lokala handelskammare – Finns utspridda på ett 30-tal orter i Sverige, och har 

kontaktnät med handelskammare i olika länder. 

• Handelskammare och handelskontor – Utländska handelskontor är ofta knutna till 

ambassader som erbjuder hjälp med kontakter samt tillgång till produktkataloger. 

• Svenska myndigheter i utlandet – Dessa myndigheter har ofta bra kontakt med 

svenska företag och lokala svenska handelskammare, och kan hjälpa till med lokal 

kännedom om landet eller området, som ofta är viktig. Exportrådet har dessutom 

handelssekreterare som hjälper till att informera om lokala förhållanden. 

• Svensk Handel – Erbjuder medlemmar hjälp med all typ av service inom områden 

med importanknytning. De driver dessutom egna importfrämjande projekt. 

3.3 Varukrav 

Det är importörens ansvar att se till att de varor som importeras uppfyller de krav som 

ställs på produkterna innan de importeras till Sverige. 

11

3.3.1 Tekniska regler och standarder 



Alla produkter har olika regler och krav som måste uppfyllas innan de får importeras till 

landet. Dessa regler har uppstått med hänsyn till säkerhet för människor, djur, växter, 

allmän hälsa eller av handelspolitiska skäl (Svensson et al., 2004, s 11). Choklad är ett 

livsmedel, och har därmed särskilda direktiv som måste följas vid import. För EU:s 

direktiv om vad som räknas som choklad, se bilaga C. 

Det enda tillstånd ett företag behöver för import av choklad är en registrering via 

Livsmedelsverket, vilket kan göras på deras hemsida (respondent Livsmedelsverket, 

2006-05-10). Detta företagstillstånd är inte bundet till den vara som importeras. Om ett 

företag skall starta en importverksamhet måste företaget även vara VAT-registrerat hos 

Skatteverket. (Westman, 2006-05-14) 

3.3.2 Rättvisemärkning 

Choklad är en livsmedelsprodukt där rättvisemärkning förekommer. Rättvisemärkningen 

är en garanti för att odlare och lantarbetare som har producerat produkten har fått rätt 

ersättning för sitt arbete. Denna rättvisemärkning ges i form av en rättvisemärktlicens 

och utfärdas av Föreningen för Rättvisemärkning, som finns i Sverige samt i mer än tio 

samarbetsländer. (Westberg, 2001, s 24) 

3.4 Överenskommelser med leverantören 

Vid förhandlingar med leverantören kan olika former av avtal bindas. Överenskommelser 

med leverantören bör finnas eftersom det finns lagliga skyldigheter att dessa uppfylls. 

(Svensson et al., 2004, s 26) 

3.4.1 Avtal 

När leverantör valts ut och överenskommelser uppnåtts bör ett avtal skrivas. Det är 

säkrast att ha ett skriftligt avtal med alla leverantörer. I avtalet ska det framgå vad som 

har bestämts för det aktuella köpet och former för fortsatt samarbete. Ett köpeavtal kan 

reglera vad som köpts i en detaljerad offert Exempel på sådant som bör regleras är 

leveransstorlek, leveranstid, förpackning, emballage, betalnings-, transport- och 

reklamationsvillkor, dokumentation, samt märkning. Det är bättre att ta upp saker i 

köpeavtalet i förhand än att försöka reglera problem i efterhand. (Svensson et al., 2004, 

s 26) 

12



3.4.2 Återförsäljare och handelsagenter 

Nästa steg är att hitta de rätta formerna för samarbetet, företaget kan välja att antingen 

vara återförsäljare, det vill säga köpa varor, importera och sälja vidare i sitt eget namn, 

eller verka som handelsagent för leverantören (Svensson et al., 2004, s 27). 

Återförsäljare kan välja att bli en av flera återförsäljare inom en region, eller att bli 

ensamåterförsäljare. En ensamåterförsäljare tilldelas ett geografiskt område (till exempel 

Sverige) och får då endast bearbeta kunder inom detta område (Svensson et al., 2004, s 

27). Om en kund utanför området kontaktar företaget strider det inte mot avtalet att 

bearbeta kunden (Svensson et al., 2004, s 27). Återförsäljaren säljer produkten för egen 

räkning, i eget namn, och får behålla eventuell förtjänst i form av handelsvinst 1 

(Svensson et al., 2004, s 27). Importören importerar direkt från det exporterande 

företaget och hanterar alla praktiska detaljer, vilket kräver mycket arbete och stora 

volymer för att vara lönsamt (Holmvall & Åkesson, 2004, s 127). Arbete som 

återförsäljare innebär ofta höga risker. 

Det är inte solklart att leverantören vill utse ensamåterförsäljare, då det ur leverantörens 

synvinkel kan vara lönsammare att ha flera återförsäljare inom samma område om 

någon återförsäljare misslyckas med försäljningen eller marknadsföringen. En möjlig 

kompromiss är att avtalet specificerar att importören köper en viss mängd och om 

importören misslyckas med att sälja vidare denna mängd kan avtalet konverteras till ett 

vanligt återförsäljaravtal. (Johnson, 2002, s 300-301) 

Handelsagenter, däremot, arbetar i direktkontakt med leverantören. Handelsagenter har, 

genom EU-direktiv, rätt till uppsägningstid och provision på förmedlade beställningar. 

(Svensson et al., 2004, s 27) För arbete som handelsagent krävs ett agenturavtal. Det 

finns en särskild branschförening för agenter som erbjuder hjälp (Westman, 2006-05- 

14). Oavsett om företaget väljer att arbeta som handelsagent eller återförsäljare bör 

företaget säkerställa sina rättigheter i avtalet innan handel påbörjas (Svensson et al., 

2004, s 27). 

3.4.3 Leverans och transport 

I köpeavtalet ska leveransvillkoren för sändningen uppges. Dessa villkor ska tas hänsyn 

till när offerter på transport- och speditionskostnader begärs Internationella 

Handelskammaren har utarbetat internationellt accepterade regler för tolkning av 

leveransvillkor, Incoterms, och det ska i köpeavtalet framgå att tolkningen ska ske i 

enlighet med den senaste versionen. Ofta uppstår andra kostnader i samband med 

1 Ordet handelsvinst finns förklarad i bilaga D. 

13



transporter, som till exempel lastning hos säljaren, hantering av lasten samt tullar och 

skatter. Dessa problem kan lösas genom Combiterms, ett system som kombinerar 

handelstermerna och gör det möjligt att fördela kostnader mellan köpare och säljare. 

Combiterms bygger på Incoterms och översätter den juridiska texten i Incoterms för att 

underlätta för båda parter. (Svensson et al., 2004, s 28-29) 

När företaget väljer speditör rekommenderas att köpa ett helt transportupplägg och att 

välja en välkänd speditör som är väletablerad i den regionen som företaget importerar 

ifrån. Dessutom bör företaget begära in minst två offerter från olika speditörer för att 

kunna jämföra totalkostnaderna. Speditören ska dessutom vara ansluten till Sveriges 

Transportindustriförbund. (Svensson et al., 2004, s 30-31) 

Det är även viktigt att överväga vilket transportsätt som är det mest lämpliga för den 

typen av last som ska importeras. Inom Europa är transport med tåg eller bil/lastbil 

vanligast, eftersom importören slipper dyra omlastningar och leveransen ofta sker från 

dörr till dörr. (Svensson et al., 2004, s 31) 

För att minska risker som kan påverka kvalitén hos den beställda varan kan en opartisk 

inspektion göras av ett oberoende inspektionsbolag (Rosell, 1998, s 158). För att 

genomföra en inspektion krävs en order som anger leverantörens kontaktinformation, 

beskrivning, varans värde samt instruktioner om vilken kontroll som ska genomföras. Om 

en remburs 2 finns att tillgå är den användbar för inspektionsbolaget. Inspektionen ska 

ses som en förebyggande åtgärd och behovet beror på förtroendet parterna känner för 

varandra samt vilket land som varan importeras från. (Svensson et al., 2004, s 39) 

3.4.4 Försäkringar 

Försäkringar används för att undvika kostsamma misstag. Risker vid importaffärer kan 

vara politiska risker - exportlandets politiska stabilitet, kommersiella risker - exportörens 

förmåga att leverera, valutarisker, samt tekniska risker – produktionsstopp, förseningar 

och skador. Många speditörer har begränsat ansvar att ersätta skadat gods och 

ersättningarna blir ofta låga (Svensson et al., 2004, s 34,36). 

I leveransvillkoret ska framgå vem som ska försäkra godset och när ansvaret överförs 

från säljaren till köparen (Svensson et al., 2004, s 35). En försäkring kan täcka en 

enskild leverans eller alla leveranser under en tidsperiod. För importörer rekommenderas 

en transportförsäkring som gäller från tillverkaren till köparens lager (Johansson, 2006- 

05-12). Premierna baseras bland annat på godsets värde, transportsätt och 

2 Ordet remburs finns förklarad i bilaga D. 

14



stöldbegärlighet (Svensson et al., 2004, s 35). Många speditörer har samarbete med 

försäkringsbolag som hjälper att försäkra godset. Bästa sättet att hitta rätt försäkring är 

att prata med speditören och gemensamt bestämma hur godset ska försäkras. Efter 

leverans bör varorna kontrolleras. Om någon skada eller annat problem uppmärksammas 

vid leverans ska detta omedelbart rapporteras till leverantören. Reklamationstiden 

varierar beroende på transportsätt. (Johansson, 2006-05-12) 

3.4.5 Betalning 

Importören beslutar vilken metod som ska användas vid betalning av varorna. Beslutet 

grundas till stor del på parternas förtroende för varandra. Vanliga betalningsformer är 

ren betalning, dokumentinkasso och remburs 3 (Svensson et al., 2004, s 37-38). 

Det är ofta billigare att utnyttja kredit i bank jämfört med leverantörskrediten. Ett 

alternativ är att låna pengar i utländsk valuta i samband med betalning till utlandet. 

Utländska lån är beroende av det internationella ränteläget. Många länder erbjuder 

subventionerade krediter för att stöda landets exporter. I Sverige motsvaras denna tjänst 

av Svensk Exportkredit. (Svensson et al., 2004, s 42) 

3.5 Tull och gränsformaliteter 

Då EU har öppen handel mellan medlemsländerna och endast moms tillkommer på 

importerade produkter är det handel med länder utanför EU som tullas (Pihl, 2006-05- 

10). 

3.5.1 Handel inom EU och utanför EU 

För import av livsmedel måste företaget vara registrerad livsmedelsimportör. Skillnader i 

fråga om både regelverk och handelsstatistik finns om handel sker med länder utanför 

respektive inom EU. För handel mellan EU-länder och länder utanför EU krävs både 

export- och importlicens. Importören måste se till att exportören har exportlicens. 

(Svensson et al., 2004, s 48) En ansökan om importlicens ska åtföljas av en 

orderbekräftelse, kontrakt eller annan affärshandling som visar att importören avser 

importera varorna som ansökan avser (Rosell, 1998, s 171). Största skillnaden inom och 

utanför EU är att företaget förtullar och betalar även importmomsen vid förtullningen 

från tredjeland. Från EU-land hanteras momsen enligt Skatteverkets regler (Svensson et 

al., 2004, s 60). 

3 Mer information om dessa betalningsformer finns i bilaga D. 

15

3.5.1.1 Inom EU 



Varor som köps inom EU är befriade från tull och andra handelshinder. Dock begränsar 

EU importen för vissa varor och länder genom kvotering. Det är möjligt att söka 

importkvot hos Tullverket genom en importdeklaration som skickas till Malmö. Kvoterna 

delas ut av EU. Det blir betydligt billigare att importera choklad om importkvot finns. På 

Tullverkets hemsida finns möjlighet att kontrollera villkoren för att tilldelas en 

importkvot. Vanligtvis delas importkvoterna ut i procent och om dessa tar slut får 

importören ingen andel och kvotaöverskridning uppstår. Dessa problem kan ofta lösas, 

men det kan bli dyrt för importören om kvoterna är uppfyllda. (Pihl, 2006-05-10) 

För import inom EU redovisas mervärdesskatt av köparen. Köparen måste även redovisa 

utgående moms i momsdeklarationen. Dessa redovisas inför skatteförvaltningen varje 

månad. Varor inom EU har fri rörlighet, om EU-reglerna har uppfyllts. En vara som säljs 

inom ett EU-land får inte förhindras att säljas i ett annat medlemsland, förutsatt att 

varan säljs lagligt. Handelstatistik förs inom EU, genom systemet intrastat, och 

representeras i Sverige av Statistiska Centralbyrån, SCB. Företag som importerar varor 

överstigande 1,5 miljoner SEK måste lämna in uppgifter till SCB för redovisning och 

publicering. Berörda företag får information direkt av SCB. (Svensson et al., 2004, s 11, 

43) 

3.5.1.2 Utanför EU – Tredjeland 

Handelspolitiska åtgärder; restriktioner, licenser och tillstånd, används endast för import 

från tredjeland. Tullförmåner utfärdas i vissa fall till importer från u-land, men detta 

kräver ursprungsintyg 4 som endast kan utfärdas av exportören och måste styrkas av 

myndighet i exportörens hemland (Svensson et al., 2004, s 45). Ursprungslandet är 

viktigt att kunna bevisa, då det avgör hur mycket tull importören är skyldig att betala 

(Holmvall & Åkesson, 2004, s 130). Dessutom måste ett enhetsdokument användas. 

Detta åttasidiga dokument består av tre delar, i vilken importdelen ifylles av importören. 

Från Tullverket kan en importör få information om vilka handelsavtal Sverige har med 

olika länder. Vid import av choklad från tredjeland krävs en tillverkardeklaration. 

Tullverket behöver veta mer än chokladens ursprungsland eftersom detta inte räcker för 

att ta ett beslut om tullsats. Innehållet måste deklareras, till exempel måste 

procenthalterna av mjölkfett, mjölkprotein, socker och stärkelse anges. Importören ska 

ange dessa siffror och räkna ut tullsatsen. (Pihl, 2006-05-10) Vissa utvecklingsländer 

som exporterar till EU möts av ett lägre gränsskydd och 30 % av importen från dessa 

länder består av kakao (Rudquist et al, 2004, s 37). 

4 Ordet ursprungsintyg finns förklarad i bilaga D. 

16

3.5.2 Tull 



Det finns olika system av betalningar av införsel- eller tullavgifter, som betalas antingen 

direkt vid ankomsten till Sverige eller genom ett kreditsystem, där ett kredittillstånd 

måste sökas hos Tullverket. Då varor utlämnas innan tullavgifterna betalts, kräver 

Tullverket en säkerhet för avgifterna. Det finns två typer av tullförfaranden; normal 

förfarande och förenklade förfaranden 5 . Importören kan ansöka om tillstånd för förenklad 

deklaration, då importören lämnar deklarationen inom tio dagar efter mottagandet av 

varorna. (Svensson et al., 2004, s 50) Den tulldeklaration som lämnas in ska vara 

fullständigt ifylld med alla införelseavgifter uträknade (Holmvall & Åkesson, 2004, s 149). 

Vid beräkning av tullvärdet läggs tullpliktiga kostnader ihop med CIF-värdet. CIF-värdet 

inkluderar beloppet på leverantörsfakturan, plus frakt och försäkring till svensk gräns 

(Svensson et al., 2004, s 59). Försäkringskostnaden måste justeras, genom att 

multipliceras med 110 %, för att täcka in en utebliven handelsvinst om godset skulle 

förstöras under transport (Rosell, 1998, s 167). När tullsatsen räknas ut måste 

Tullverkets aktuella valutakurs användas, som anges på Tullverkets hemsida. 

Mervärdesskatt betalas till Tullverket för alla importerade varor. För livsmedel är 

mervärdesskatten 12 %. 

Den normala tullsatsen för choklad är cirka 8,3 %. Billigare choklad som innehåller höga 

halter av mjölkprodukter har maximerad tulltaxa, eftersom mjölkprodukter har en högre 

tullsats. Tullar som läggs på choklad är alltså beroende på innehållet och vikten, samt en 

basprocent. Det händer att importören bara importerar ingredienser och producerar egna 

praliner i Sverige. Kakaobönor till skillnad från färdiga praliner och övriga behandlade 

produkter är helt och hållet tullfria. Kakaosmör och kakaopulver har en tullsats på 8 %, 

medan drickchoklad har en fast tullsats på 8 % samt 2,50 SEK/kg. Socker är en 

handelspolitiskt känslig vara för EU och därför är importen inte så enkel. Tilläggstullar tas 

ut för sockerinnehåll och jordbruksprodukter, till exempel mjölkfett och glukos. (Pihl, 

2005-05-10) För att fastställa tullavgiften måste innehållet i produkten vara känt i detalj 

- både i chokladen och i pralinernas fyllningar (Westman, 2006-05-14). 

5 Mer information om dessa tullförfaranden finns i bilaga D. 

17



Vid import från land med tullförmån måste ett ursprungscertifikat bifogas. Ska varorna 

returneras måste tulldeklarationen bifogas av en returvarudeklaration. Om värdet av de 

importerade varorna överstiger 10 000 Euro måste tulldeklarationen inkludera en 

tullvärdesdeklaration. (Svensson et al., 2004, s 47) Tulltaxan i EU, TARIC, används vid 

tulldeklaration av varor från länder som inte ingår i EU (Svensson et al., 2004, s 59). 

Choklad klassas i EU:s tulltaxa i en 10-siffrig kod (1806 901900), där 1806 representerar 

choklad och de resterande sex siffrorna representerar typen av konfektyr. Olika typer av 

konfektyr har olika klassificeringar (Pihl, 2006-05-10). 

Vid varje import ska innehållet deklareras. Det ska stå mängder i procent av innehållet. 

Det händer att Tullverket för kontroller för att se att innehållet stämmer, men för choklad 

är detta ovanligt, eftersom chokladen kan skadas i samband med kontroll. (Pihl, 2006- 

05-10) Livsmedelsverket kontrollerar inte produkterna, utan gränskontroller sker vid 

import från tredjeland på animaliska produkter och nötter (choklad kan innehålla nötter) 

men choklad räknas fortfarande som en sammansatt produkt, och kontrolleras därför 

sällan (respondent Livsmedelsverket, 2006-05-10). 

18


- Den praktiska importprocessen - 

4 Den praktiska importprocessen 

Detta kapitel innehåller det insamlade materialet som kompletterar regelverket beskrivet 

i kapitel 3. Detta kapitel är baserat på dagens praktik vid importprocessen. 

Kapitlet är inriktat på choklad. 

19

4.1 Importmarknader 



Marknaden för choklad i Sverige anses av de tillfrågade företagen vara mycket aktuell 

samt innehålla stor konkurrens. Särskilt har marknaden för högkvalitetschoklad fått ett 

enormt uppsving. (Perneryd, 2006-05-23) Marknaden är inte som den var förr, att 

företagen rostar bönorna själv och gjuter egen choklad i samma utsträckning. Det är inte 

lika många som importerar ingredienser och gör egen choklad i Sverige idag (Hedh, 

2006-05-23). 

Företaget Howard har importerat choklad sedan 1972. Eftersom företaget skapades 

redan 1926 hade de ett ordentligt etablerat kontaktnät både inom och utanför Sveriges 

gränser. (Perneryd, 2006-05-23) Importör A köpte en existerande verksamhet, med 

befintlig kundkrets och kontakter. I sökandet efter rätt affärsrörelse att köpa letade 

importör A efter en verksamhet som kunde drivas med små medel och som hade en 

utvecklingspotential med goda marknadsförutsättningar. (Importör A, 2006-05-23) 

Att starta en verksamhet 

Enligt Perneryd (2006-05-23) krävs det kunskap om choklad och om marknaden för 

choklad, för att starta en importverksamhet som arbetar med choklad. Det räcker ofta 

inte med att åka till exempelvis en chokladmässa, hitta sin leverantör och börja sälja. Till 

att börja med måste företaget ha ett kontaktnät för att försäkra sig om att det finns 

någon som är intresserad av att köpa produkterna. Det är fördelaktigt att ha en form av 

affärsidé och någonting med denna ide bör vara unikt, annars finns det stor risk att 

företaget ”drunknar i utbudet”. 

Det finns en tumregel som säger att det tar mellan tre till fem år för att få en fungerande 

importverksamhet. Importör A (2006-05-23) anser att den tumregeln passar bra in för 

chokladbranschen. Kostnaden för att starta upp och få en långsiktigt fungerande 

verksamhet är beroende på vilket geografisk och/eller kundkategorimässigt område 

företaget väljer. Importör A (2006-05-23) anser också, att om ett företag väljer ett snävt 

område är det klart billigare - det är bra att hitta någon slags fokus för sin verksamhet. 

(Importör A, 2006-05-23) Att starta upp en verksamhet som importerar choklad kan ta 

mellan sex månader och ett år, menar Hedh (2006-05-23). Under denna period arbetar 

företaget med att ordna praktiska detaljer, som att ordna lokaler, hitta leverantörer och 

bygga upp ett kundnätverk, det vill säga ringa och besöka affärer som företaget kan 

sälja vidare sina varor till. 

20



I chokladbranschen, som är mycket aktuell och på modet, dyker det upp många nya 

företag, en del seriösa en del mindre seriösa, men många nya företag blir det i vilket fall, 

menar Perneryd (2006-05-23). Konkurrensen hårdnar och det blir tuffare att etablera sig 

och överleva. Företag som vill in på marknaden måste komma med något som ”ingen” 

annan redan erbjuder och som i så många andra branscher börjar även denna kundgrupp 

se till att ha så få, men heltäckande, leverantörer som möjligt (Perneryd, 2006-05-23). 

Importör A (2006-05-23) rekommenderar därför att nya aktörer på marknaden startar 

en butikverksamhet istället för grossistverksamhet om företaget vill se ett snabbt 

resultat med liten ekonomisk risk och arbetsinsats. 

4.2 Varukrav 

Om ett företag vill importera choklad måste företaget kontakta Livsmedelsverket och det 

är importören som måste kunna stå för att varan är kärnfrisk som mat (Hedh, 2006-05- 

23). Som importör i Sverige bör ett företag kontakta livsmedelsverket och alla 

myndigheter som berör branschen, mest för att stämma av hur lagarna ser ut och vad 

som är tillåtet. Några speciella kontakter behövs inte. Det gäller mest att hålla sig 

uppdaterad med lagstiftningen och se till att företaget följer reglerna för märkning, 

ursprungsintyg, samt att texten på varorna är på svenska. (Perneryd, 2006-05-23) 

När färdiga praliner importeras är det viktigt att ta hänsyn till hållbarheten. Chokladen 

måste fraktas med obruten bana i en temperatur som ligger mellan 12-18°C. Därför 

transporteras chokladen ofta i såkallade kylbilar, det vill säga lastbilar med 

kylmöjligheter. Choklad innehåller ofta inget konserveringsmedel och därför får kylbanan 

inte brytas. (Hedh, 2006-05-23) 

4.3 Överenskommelser med leverantören 

Många leverantörer har agenter som söker intresserade försäljare, så det är aldrig svårt 

att finna leverantörer (Hedh, 2006-05-23). Perneryd (2006-05-23) berättar att Howard 

fann sina leverantörer genom att besöka mässor utomlands och har nu agenturer med 

ensamrätt. Howard blir även kontaktat genom dessa agenturer av leverantörer som 

önskar komma in på den svenska marknaden. Ensamrätt får företaget genom att ta 

kontakt med tillverkaren, och tillverkare med vilka kontakter kan knytas till exempel på 

mässor eller genom utländska ambassader och handelskammare. (Perneryd, 2006-05- 

23) För att få ensamrätt gäller det att ha en bra affärsidé och att kunna sälja in den till 

tillverkaren, föreslår Importör A (2006-05-23). För att behålla ensamrätten krävs det att 

företaget hela tiden utvecklas positivt, annars kan företaget tappa agenturen helt och 

hållet (Importör A, 2006-05-23). 

21



När Howard betalar leverantörer utomlands använder de sig av EU-betalning via konton 

på SE-banken. Dessa är vanliga betalningar som görs inom 30 dagar efter leverans. Efter 

kontakten är gjord lägger de upp planer tillsammans med leverantören. (Perneryd, 2006- 

05-23) Importör A arbetar med etablerade transportörer och att i förhand kontrollera 

kundernas ekonomi, och kan på detta vis försäkra att leverans och betalning fungerar. 

Betalning till leverantörer utförs via Internet (Importör A, 2006-05-23). 

Howards större leveranser försäkras, men de har ett mycket bra samarbete och stort 

förtroende för sina leverantörer som de har lång bakgrund med. De betraktar 

leverantörerna som sina vänner. Om valutamarknaden är osäker händer de att de tar 

större försiktighetsåtgärder med betalningar till utlandet. (Perneryd, 2006-05-23) 

Exempel på mässor som organiseras varje år 

Mässorna nedan är öppna mässor, och mer för professionella kunder jämfört med till 

exempel Chokladfestivalen i Sverige som handlar mer om att visa upp produkter. På 

dessa mässor träffas leverantörer, tillverkare och försäljare. 

• ISM (internationella sötsaksmässan) Köln: 28-31 januari 2007 

• SIAL (matmässa) Paris: 22- 26 oktober 2006 

• 52 nd Summer Fancy Food Show (matmässa) New York, USA: 9-11 juli 2006 

• 32 nd Winter Fancy Food Show (matmässa) San Francisco, USA: 21-23 januari 

2007 

• 9 th Spring Fancy Food Show (matmässa) Chicago, USA: 6-8 maj 2007 

4.4 Tull och gränsformaliteter 

Howard importerar choklad från Belgien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Holland. De 

importerar till stor del enbart från länder inom EU:s gränser. Tillvägagångssättet för 

import från länder utanför EU är i stort sett detsamma, men mängden formulär och 

pappersarbete ökar väsentligt. Under en period importerade Howard choklad från Norge, 

men det samarbetet är nu nedlagt. Att importera från länder utanför EU är alltså samma 

förfarande, men innefattar ofta mer krångel och det blir en annan kostnadsbild. 

(Perneryd, 2006-05-23) Importör A importerar från Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike 

och England - endast inom EU (Importör A, 2006-05-23). Det är ingen större skillnad 

med att importera choklad från EU länder eller länder utanför EU (Hedh, 2006-05-23). 

Det är i Hedh’s (2006-05-23) åsikt heller inga större skillnader på tillvägagångssätten för 

importer av råvaror i förhållande till färdigproducerad choklad. 

22

Problem med import av choklad 



Generellt sett har Howard inte haft några problem alls med sin importverksamhet, något 

som förmodligen kan länkas till det starka samarbetet de har med sina leverantörer. Ett 

problem uppstod dock när det inträffade en skandal i Belgien, då några 

chokladproducenter var oseriösa och blandade i ohälsosamma saker i sin choklad. När 

affären avslöjades uppstod frågor som exempelvis om chokladen fortfarande var ätbar. 

Eftersom Howards egna leverantörer har äkthetscertifikat kunde de lätt visa att det inte 

var något fel på deras choklad, men det var en mycket turbulent period. (Perneryd, 

2003-05-23) 

Importör A har inte upplevt några problem vid import av choklad, annat än möjligtvis att 

choklad måste hålla en temperatur på mellan 12-18°C, även under frakt. Hedh (2006- 

05-23) menar att det kan vara problematiskt att importera choklad från fattiga länder. 

Det är inte ovanligt att det skapar konflikter mellan säljare och köpare. Det är viktigt att 

företaget köper prover, för att se till att rätt bönor levereras. I sitt arbete har Hedh haft 

problem med importer från Mexico. Det är viktigt att företaget kontrollerar allt noggrant, 

då det annars är lätt att bli lurad. (Hedh, 2006-05-23) 

23


- Handlingsplanen - 

5 Handlingsplanen 

Följande kapitel innehåller uppsatsens analys av de insamlade data, som sammanställts 

till riktlinjer över de steg som ett företag bör ta för att upprätta en importverksamhet. 

Detta kapitel innefattar även författarnas rekommendationer till Önskebrunnen. 

24



Att importera choklad till Sverige är inte svårt, men kräver att importören är bekant med 

de regler som gäller för import till Sverige, chokladmarknaden samt förfarandet vid 

importaffärer. Figur 4 beskriver de steg som bör tas vid en importaffär. 

Figur 4: Steg i importprocessen 


Innan importprocessen påbörjas är det viktigt att göra en marknadsundersökning för att 

identifiera potentiella kunder. Det är bra att veta att det finns en marknad för produkten 

och intresserade köpare innan företaget börjar importera varor – annars finns det en risk 

att inte få dem sålda. Dessutom ökar chansen för företaget att få ett 

ensamåterförsäljaravtal med leverantören om företaget i förväg kan visa för leverantören 

att en marknadsundersökning har gjorts och potentiella kunder finns. 

25

Steg 1: Välj land och leverantör 



Den formella importprocessen menar att importprocessen börjar med att importören 

hittar rätt vara, land och leverantör. Dessa länder bör utvärderas efter handelshinder, 

kostnadsläge och personliga preferenser. Att välja ut en eller ett par länder gör sökandet 

efter en leverantör lättare. Redan innan leverantören kommer in i bilden är det klokt att 

överväga från vilket land som varan ska importeras, eftersom val av land påverkar 

kommande tullar och regler. Den teoretiska bakgrunden visade att tillvägagångssätten 

vid import av choklad från länder inom EU respektive utanför EU är relativt lika och 

skiljer sig endast i mängden pappersarbete. Med detta menas att det är fler formulär att 

fylla i vid import från tredjeland och detta betyder att importören bör kontrollera med 

Tullverket vilka handelsavtal Sverige har med olika länder. Om Sverige har handelsavtal 

med ett land som är intressant för importören, kan detta förenkla importprocessen både 

i mängden formulär samt sänka tullkostnaden. 

Det finns sedan många tillvägagångssätt för att finna leverantörer, till exempel genom 

att besöka mässor och kontakta handelskammare, ambassader, svenska eller lokala 

myndigheter i det land som det är intressant att importera från – vilket stöds av både 

den formella och praktiska undersökningen. Dock är det viktigt att ta hänsyn till att 

redan innan importprocessen startas ha kännedom både om importmarknaden för 

choklad och om choklad i sig självt, detta för att inte bli lurad. Valet av leverantör är ett 

viktigt val, som påverkar både företagets varuutbud så väl som ekonomi och image. 

Den empiriska undersökningen visade att färdiga chokladpraliner vanligen importeras 

från Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike, Spanien och England. Färdiga praliner kan 

med fördel importeras från länder inom EU, medan kakaobönor och övriga obehandlade 

chokladprodukter inte produceras inom EU, och måste därför importeras från tredjeland. 

Intressanta mässor kan vara: 

□ ISM (internationella sötsaksmässan) 6 Köln: 28-31 januari 2007 

Internationella matmässor: 

□ SIAL 7 Paris: 22- 26 oktober 2006 

□ 52 nd Summer Fancy Food Show 8 New York, USA: 9-11 juli 2006 

□ 32 nd Winter Fancy Food Show San Francisco, USA: 21-23 januari 2007 

□ 9 th Spring Fancy Food Show Chicago, USA: 6-8 maj 2007 

6 Mer information finns på 



26



Det är sedan viktigt att kontrollera marknaden och tillverkaren. Utöver detta är ett besök 

på leverantörens fabrik eller odling att rekommendera. Innan en affärsuppgörelse nås är 

det fördelaktigt att veta att allt ser bra ut hos leverantören och därmed få ytterligare 

säkerhet. Personlig kontakt med leverantören skapar en bättre affärsrelation och 

förtroende kan upprättas mellan parterna. 

När rätt leverantör är funnen, kan verksamheten starta på allvar. Följande steg beskriver 

hur verksamheten påbörjas; hur kontakt med myndigheter sköts samt hur chokladen 

beställs och fraktas till Sverige. 

Steg 2: Kontakta svenska myndigheter 

Innan ett företag kan starta upp en importverksamhet krävs registrering hos 

Livsmedelsverket. Den praktiska undersökningen visade att denna registrering är 

nödvändig tillsammans med VAT registrering hos Skatteverket. Kontakt med andra 

myndigheter krävs ej, men kan underlätta processen. Kontakta Tullverket, som förser 

företag med uppdaterad information gällande handelsavtal med olika länder utanför EU, 

och därmed hjälper importerande företag. Det är dessutom viktigt att hålla företaget 

uppdaterat över vilka lagar och regler som gäller, eftersom dessa kan förändras under 

tidens gång. Denna uppdaterade information erhålls av svenska myndigheter, och därför 

är regelbunden kontakt med dessa myndigheter att rekommendera. 

Steg 3: Förhandla med leverantörer 

Enligt den formella så väl som den praktiska importprocessen bör det importerande 

företaget alltid ha ett skriftligt avtal med leverantören. I avtalet ska alla detaljer för 

samarbetet specificeras: leveransvillkor, priser, eventuell frakt, emballage samt 

specifikationer på kvalité och kvantitet. Det framkom även att det är genom avtal med 

leverantören som möjlighet till ensamåterförsäljaravtal finns. För att få ett 

ensamåterförsäljaravtal måste importören ”sälja in sig” hos leverantören. Det gäller då 

att ha en bra plan på till exempel hur verksamheten ska utvecklas och hur varorna ska 

marknadsföras. Förbered en presentation av verksamheten där fördelar, möjligheter och 

en unik affärsidé framgår. En sådan plan kan exempelvis framföras till leverantören 

genom en marknadsundersökning som underlag. Om företaget genom 

marknadsundersökningen kan visa för leverantören att potentiella kunder existerar, ökar 

chanserna att få ensamåterförsäljaravtal avsevärt. 

27

Steg 4: Förhandla med speditörer 



Även vid förhandling med speditörer är ett skriftligt avtal att föredra, där 

leveransvillkoren samt ansvar för godset framgår. Som hjälp vid tolkning av 

leveransvillkoren kan företaget använda Incoterms, som föreslagits av den formella 

importprocessen. För att veta att speditören är seriös ska den vara ansluten till Sveriges 

Transportindustriförbund. Av företagen på marknaden används stora och välkända 

speditörer för transport av importerat gods. Om det är första gången varan importeras 

kan det vara ett alternativ att köpa ett totalt transportupplägg. För choklad är det ytterst 

viktigt att kylbanan inte bryts under transport och att temperaturen hela tiden hålls 

mellan 12-18°C. Därför använder respondenterna kylbilar då de transporterar chokladen. 

Det finns billiga och dyra, snabba och långsamma alternativ då företaget väljer 

transportsätt, med choklad i åtanke är det viktigt att varorna transporteras i rätt miljö, 

det vill säga rätt temperatur (12-18°C) och typ av packning. 

Steg 5: Beställ varor från leverantören 

För en nystartad importverksamhet är en småskalig start att föredra. En bra start är att 

börja med att beställa hem smakprover på olika choklader. Om detta fungerar bra kan 

verksamheten utökas stegvis och större mänger av chokladen kan importeras för 

försäljning. En beställning skickas till leverantören, men denna bör dubbelkontrolleras så 

att alla faktorer stämmer överens med det skriftliga avtalet. Förtroende för leverantören 

byggs sedan upp med tiden, vilket enligt respondenterna i undersökningen kan reducera 

riskerna och därmed även kostnaden för försäkringar. 

Steg 6: Ansök om importkvot 

Importkvoter kan sänka kostnaderna för en importverksamhet. Dessa importkvoter delas 

ut av EU genom tullverket och för att få ansöka måste företaget bifoga en faktura eller 

beställning som bevis på affärsverksamhet med utlandet. Om det inte finns möjlighet att 

få importkvot kan affären bli mycket dyrare. I den formella undersökningen framgick det 

att det inte räcker för importören att ha en importkvot – exportören behöver dessutom 

ha en exportkvot för att få exportera sina varor. 

28

Steg 7: Kontrollera innan leverans 



Enligt den formella undersökningen bör importören kontrollera, med hjälp av oberoende 

inspektionsföretag, att leverantören uppehåller avtalet. En oberoende inspektion på plats 

innan leveransen skickas kan spara både tid och pengar. Detta är nödvändigt i början av 

ett samarbete innan förtroende skapats eller då anledning till oro finns. Detta är något 

som respondenterna i dagsläget inte känner ett behov av, då de har ett nära samarbete 

och förtroende för sina leverantörer. Dessutom kan inspektionen bekräfta att produkten 

är rättvisemärkt. Rättvisemärkningen garanterar att lantarbetarna blivit rättvist 

behandlade och fått rätt ersättning för sitt arbete. Importören bör kontrollera innehållet i 

chokladen, så att den uppfyller de krav som EU ställer på vad som kallas choklad, då 

dessa regler finns till för att säkerställa att chokladen är säker att äta, men även 

påverkar tullkostnader vid import. 

Steg 8: Försäkra varorna 

Det finns många risker relaterade till både transporten samt exportlandet och 

leverantören. Med hjälp av försäkringar kan kostsamma och onödiga misstag undvikas. 

Speditören har endast begränsat ansvar. Det bör i leveransvillkoret framgå vem som ska 

försäkra godset och när ansvaret överförs från säljaren till köparen. Speditörer erbjuder 

ofta en försäkring med det försäkringsbolag de samarbetar med. Den formella 

undersökningen föreslår försäkring vid alla tillfället, medan respondenterna i 

undersökningen försäkrar sina varor endast vid större värdefulla leveranser, eller då 

anledning till osäkerhet finns. Dessutom bör leveransen kontrolleras vid mottagande. Om 

någon skada eller annat problem uppmärksammas vid leverans ska detta omedelbart 

rapporteras till leverantören och försäkringsbolaget. Reklamationstiden varierar beroende 

av transportsätt. 

Steg 9: Betalning och finansiering 

Den formella importprocessen föreslår att importören ska betala leverantören med hjälp 

av kredit och/eller mellanhand. Det är ofta billigare att utnyttja kredit i bank i jämförelse 

till kredit hos leverantören. I verkligheten väljer importörerna ofta att genomföra 

direktbetalning genom banken, återigen tackvare sitt långa samarbete med leverantören. 

Till en början är användning av remburs, eller åtminstone betalning genom mellanhand 

ett bättre alternativ, tills det att ett förtroende har byggts upp. Därefter är betalning 

genom bank ett billigare och smidigare alternativ. 

29

Steg 10: Tullning 



Varorna som förs in i Sverige från tredjeland måste tullas. Tullkostnaden i sig självt beror 

mer på innehållet än ursprungslandet – vilket betyder att innehållet i chokladen har en 

stor innebörd för tullkostnaden – ett högre kakaoinnehåll och lågt sockerinnehåll innebär 

en lägre tullsats. För att bevisa varans ursprung måste ett ursprungsintyg medfölja 

leveransen. Kontrollera om ursprungslandet har tullförmåner, vilket vissa u-land har. Ett 

enhetsdokument ska medfölja leveransen, och i enhetsdokumentet måste importdelen 

ifyllas av importören. De övriga två delarna ska vid leverans vara ifyllda. Efter att 

tulldeklarationen har granskats utfärdas en tullräkning som ska betalas inom 10 dagar. 

Tulldeklaration. En tulldeklaration måste lämnas till Tullverket vid varje enskild affär. Det 

finns möjlighet att via Tullverket ansöka om förenklat tullförfarande, för företag som har 

regelbunden importverksamhet. Tulldeklarationen måste innehålla: 

o En kort varubeskrivning 

o Statistiskt nummer 

o Avgiftspliktig kvantitet 

o Tullsats och andra avgiftssatser¨ 

o Uträknade belopp för tull, moms, skatt och andra avgifter 

o Nummer på varucertifikat/importlicens 

Tullsatsen beräknas på CIF-värdet, som inkluderar beloppet på leverantörsfakturan, plus 

frakt och försäkring till svensk gräns. Försäkringskostanden måste även justeras så att 

den täcker in en utebliven handelsvinst om godset skulle förstöras under transport - 

försäkringskostanden multipliceras med 110 %. 

Steg 11: Redovisning och försäljning 

När varorna levererats till importören gäller svenska regler vid redovisning och 

försäljning. Enligt Livsmedelsverket och företagen i undersökningen måste produkterna 

texten på varorna skrivas på svenska innan de säljs vidare till konsumenterna eller andra 

återförsäljare. Dessutom måste köparen redovisa mervärdesskatt inför Skatteverket 

varje månad, samt registrera handelsstatistik till Statistiska Centralbyrån för redovisning 

och publicering om värdet på de importerade varorna överstiger 1,5 miljoner SEK. Denna 

information skickas automatiskt ut från Statistiska Centralbyrån. 

30


- Slutsatser & förslag till vidare forskning - 

6 Slutsatser & 

förslag till vidare forskning 

Detta kapitel innefattar en kort sammanfattning av uppsatsens resultat, författarnas 

utvärdering av arbetet, samt författarnas idéer om ytterligare studier inom detta ämne. 

31



Uppsatsens syfte var att undersöka vilka lagar och regler som gäller för import av 

choklad till Sverige, samt att sammanställa hur ett företag kan säkerställa ensamrätt för 

import av ett chokladmärke. Resultaten sammanställdes i en handlingsplan som 

utformades som en steg för steg process, efter önskemål från uppsatsens 

uppdragsgivare. Denna handlingsplan fungerar som en guide till ägaren vid 

uppstartandet av en importverksamhet av choklad. 

Att starta upp en importverksamhet kräver stor kunskap om regelverket, 

chokladmarknaden och importprocessen i sig. Företaget måste börja med att registrera 

sig som livsmedelsimportör till Livsmedelsverket. Dessutom krävs att företaget är VAT- 

registrerat hos Skatteverket. Därefter krävs en genomgående sökning efter den rätta 

produkten att importera, samt den rätta leverantören som kan leverera varan. Samtidigt 

kan företaget förhandla fram ett ensamåterförsäljaravtal med leverantören. En importör 

bör ansöka om importkvot och noggrant kontrollera innehållet i varan för att minska 

kostnaderna vid förtullning. Det är viktigt att innan och efter leverans kontrollera 

varornas kvalitet. Utöver detta måste importerade varor redovisas inför skatteverket 

varje månad. 

Regelverket kan till en början verka krångligt, men inga av respondenterna ansåg att det 

var svårt eller komplicerat. Den stora skillnaden mellan import från länder inom EU och 

länder utanför EU, enligt den praktiska undersökningen, var framförallt mängden 

pappersarbete – tillvägagångssättet var i stort sett detsamma. 

Handlingsplanen som representerar uppsatsens analys och resultat går detaljerat igenom 

de steg som ett företag måste ta för att starta en importverksamhet. Denna 

handlingsplan är inriktad mot import av choklad och förklarar vilka regler, lagar och 

procedurer som gäller för denna produkt samtidigt som de allmänna detaljerna för import 

diskuteras. Mycket arbete återstår dock innan Önskebrunnen kan på allvar sätta igång 

med sin importverksamhet, exempelvis behöver företaget säkerställa att det finns ett 

intresse hos potentiella kunder att köpa de produkter som Önskebrunnen önskar 

importera. Utöver detta krävs ett startkapital och motivation att satsa på verksamheten. 

Att importera choklad kan vara en kostsam verksamhet och det tar säkerligen tid och 

pengar innan verksamheten är lönsam. 

Med överlämnandet av denna rapport önskar vi Önskebrunnen lycka till i sökandet efter 

rätt produkt och leverantör samt en smidig start av sin importverksamhet. 

32



Vidare forskning för Önskebrunnens räkning: 

• Det vore intressant att utföra en marknadsanalys åt Önskebrunnen för att se om 

en framtida importverksamhet skulle vara lönsam och om intresse finns hos 

potentiella kunder – en undersökning som skulle ta vid där denna slutar. 

Tillvägagångssättet skulle med fördel vara intervjuer riktade mot köpare av 

högkvalitetschoklad i Mälardalen. Denna idé skulle falla inom ämnesområdena 

marknadsföring och företagsekonomi. 

• I dagsläget har Önskebrunnen ingen direkt marknadsföring av sin verksamhet. De 

varor som importeras måste marknadsföras för att säljas – och därför vore det av 

intresse att skapa ett marknadsföringskoncept till Önskebrunnen. Denna 

undersökning skulle falla inom ämnesområdena marknadsföring och design. 

33

Referenser 


- Referenser - 

Adams, Rob & Adams, Terry (2003) Start your own import/export business. Canada: 

Entrepreneur Press. ISBN: 1-891984-81-0 

Aspnet (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-01-27) 

Chokladsajten (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-01-27) 

CNN (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-01-27) 

Danielsson, Josefine (2004). Handelsalstring och handelsomfördelning för Sveriges 

livsmedelssektor 1996-2002. C-uppsats. Nationalekonomiska Inst., Lunds Universitet. 

Expowera (2006). Avtal. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-31). 

Fancy Food Shows 2006. Internationell matmässa USA. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-27) 

Ghauri, Pervez & Grønhaug, Kjell & Kristianslund, Ivar (1995). Research methods in 

Business Studies. Hemel Hempstead: Prentice Hall Europe. ISBN: 0-13-015710-4. 

Holmvall, Leif & Åkesson, Arne (2004). Export & Import – Att göra internationella affärer. 

Danmark: Liber AB. ISBN: 91-47-06446-3 

ISM 2006. Internationella sötsaksmässan i Köln. Elektronisk. Tillgänglig: (2006-05-27) 

Johnson, Thomas E. (2002) Export/Import Procedures and Documentation. New York, 

USA: AMACOM. ISBN: 0-8144-0734-X. 

Jordbruksverket (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-01-27) 

34



Justitiedepartimentet (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

< http://lagen.nu/1991:351> (2006-05-31) 

Lindgren, Jonas (2006). Svensk choklad lever vidare efter EU-beslut. TT-korrespondent, 

Strassbourg. Affärsdata. (2006-04-17) 

Rosell, Lennart (1998). Inköpsteknik: praktisk handbok för effektivare inköp. Näsviken: 

Björn Lundén Information. ISBN 91-7027-186-0. 

Rudquist, Gun & Malmer, Pernilla & Gransteds, Pär & Furustam, Christina & Möller 

Forastieri, Maria & Axelsson Nycander, Gunnel (2004). Jordbrukspolitik och internationell 

solidaritet - trialogen mellan LRF, Svenska kyrkan och SNF. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-18) 

SCADPlus (2006). Riktlinjer om vertikala begränsningar. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-31) 

SIAL 2006. Internationell matmässa i Paris. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-31) 

Statistiska Centralbyrån (2006). Elektronisk. Industrins produktion av varor och 

industriella tjänster. Tillgänglig: 

(2006-04-19) 

Svensson, Bo & Westman, Gunnel & Eliasson, Anders (2004). Importhandboken – 

grundläggande information och vägledning. Stockholm: Svensk Handel. 

Tullverket (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-31) 

Westberg, Berit & Boman, Maria & Jedvall, Ingrid & Lindeskog, Pia & Lööv, Tomas & 

Melbye, Morten & Åkesson, Claes (2001). EKU - Delegationen Arbetsgrupp J - Livsmedel 

Slutrapport april 2001. Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-05-18) 

35



Önskebrunnen (2006). Elektronisk. Tillgänglig: 

(2006-01-27) 

Intervjuer: 

Anonym Importör A. Telefonintervju. Genomförd: 2006-05-23. 

Anonym Respondent. Livsmedelsverket. Telefonintervju. Genomförd: 2006-05-10. 

Deleryd, Marie-Anne. Delägare Önskebrunnen. Personlig intervju. Västerås. Genomförd: 

kontinuerligt 

Hedh, Jan. Chokladkunnig. Personlig + telefonintervju. Linköping. Genomförd: 2006-03- 

05 & 2006-05-23. 

Johansson, Roger. Ansvarig för företagsförsäkringar, Folksam. E-postintervju. 

Genomförd: 2006-05-12. 

Marmnäs, Ulf. Ordförande Chokladakademin. Personlig intervju. Linköping. Genomförd: 

2006-03-05. 

Perneryd, Mikael. Anställd Howard. Telefonintervju. Genomförd: 2006-05-23. 

Pihl, Gunnar. Tulltjänsteman. Telefonintervju. Genomförd: 2006-05-10. 

Westman, Gunnel. Svensk Handel. Telefon + E-postintervju. Genomförd: 2006-05-10. 

36

Bilagor 

Bilaga A – Intervjufrågor 

A1 – Frågor till företag 


- Bilagor - 

o Hur har Ni gått tillväga för att starta verksamhetens import av choklad? 

o Hur länge har verksamheten varit aktiv? 

o Vilken choklad importeras inte till Sverige idag? 

o Hur hittar en importör en lämplig leverantör av choklad? 

o Vilka myndigheter kontaktade Ni och vilka tillstånd inskaffades? 

o Varifrån importerar Ni choklad? 

o Importerar Ni choklad från EU länder eller länder utanför EU, om så, skiljer sig 

reglerna mycket dem emellan? 

o Hur får ett företag ensamrätt på import av ett visst chokladmärke? 

o Hur lång tid tar det att starta upp en fungerande verksamhet? 

o Är det dyrt att starta en sådan verksamhet – eller är det möjligt att börja på en 

mindre nivå? 

o Vilken metod används för att försäkra leverans & betalning? 

o Hur genomförs betalningar till leverantörer utomlands? 

o Vilka problem har Ni stött på vid import av choklad? 

o Om ett företag önskar starta en verksamhet som importerar choklad, har ni några 

råd? 

A2 – Frågor till experter 

o Vilka regler gäller för import av choklad till Sverige? 

o Vad är förmånligast, att importera från länder inom EU eller länder utanför EU? 

o Särskilda regler för livsmedel? 

o Särskilda tillstånd? 

o Vem ska företaget kontakta? 

o Hur får ett företag ensamrätt för import av ett chokladmärke? 

o Vilka kvalitets choklader importeras inte till Sverige? 

o Vilka länder är intressanta att importera choklad från? 

o Hur kan företaget lättast hitta passande leverantörer? 

o Vilka sorters choklad importeras inte till Sverige idag? 

o Vilka tillverkare av choklad utomlands har potential att bli tillverkare av 

högkvalitetschoklad?

A3 – Frågor till statliga verksamheter 


- Bilagor - 

o Vilka regler gäller för import av choklad till Sverige? 

o Vad är förmånligast, att importera från länder inom EU eller länder utanför EU? 

o Särskilda regler för livsmedel? 

o Särskilda tillstånd? 

o Vem ska företaget kontakta? 

o Hur får ett företag ensamrätt för import av ett chokladmärke?

Bilaga B – Intervjurespondenter 

Marie-Anne Deleryd 


- Bilagor - 

Marie-Anne Deleryd, uppdragsgivare för uppsatsen, är delägare till Önskebrunnen, en 

liten affär vid Sätrabrunn. 

Jan Hedh 

Jan Hedh, även känd som Sveriges Chokladkung, är författare till åtskilliga böcker om 

choklad och känd från TV för sitt stora engagemang i Sveriges chokladvärld. Hedh är en 

av få utnämnda till agent av Valhronachoklad och besitter stor kunskap, inte bara om 

choklad, utan även om import. Kontakt knöts under chokladmässan i Linköping 5/3 2006. 

Ulf Marmnäs 

Som ordförande i chokladakademin besitter Ulf Marmnäs stora kunskaper i choklad, och 

kvalitetschoklad. Chokladakademin arbetar för att öka kunskapen om choklad i Sverige 

och hjälper företag att få kontakter inom chokladindustrin. Intervjun genomfördes på 

plats under chokladmässan i Linköping 5/3 2006. 

Gunnar Pihl 

Arbetar som tulltjänsteman i Göteborg och har stora kunskaper om de teknikaliteter som 

tillkommer vid import och mer specifikt import av choklad. 

Anonym respondent, Livsmedelsverket 

Anonym respondent arbetar på livsmedelsverket med att besvara frågor från 

allmänheten samt företag. Anonym respondent är väl bekant med livsmedelsverket 

standarder för livsmedel och även vad som räknas som choklad. Personen ville vara 

anonym av personliga skäl. 

Gunnel Westman 

Arbetar på Svensk Handel och arbetar med att och utveckla handel i Sverige och världen. 

Svensk handel är en medlemsbaserad organisation. Gunnel Westman är medförfattare till 

Import handboken och är specialiserad inom handelspolitik. 

Anonym respondent, Importör A 

Importör A är delägare i en firma som koncentrerar sig på att importera färdiga praliner. 

Verksamheten har varit aktiv en längre tid, och under denna tid har Importör A förskaffat 

stor kunskap om hur chokladmarknaden samt importprocessen fungerar. Importör A ville 

vara anonym av företagskänsliga skäl.

Mikael Perneryd 


- Bilagor - 

Mikael Perneryd arbetar för choklad importören Howard, ett företag som varit aktivt 

under olika namn sedan 1926. Sedan 1972 har de varit aktiva på importmarknaden, och 

fokuserar på choklad och konfektyr av hög kvalité. 

Roger Johansson 

Arbetar för Folksam och har ansvaret för företagsförsäkringar.

Bilaga C – Om choklad 


- Bilagor - 

Enligt EU direktiv ska choklad innehålla minst: 

Tabell C.1: Innehållskrav i choklad 

(%) Kakaotorr- 

Fettfri 

kakaotorr- 

substans Kakaosmör substans 

Choklad 35 18 14 

spån/flingor 32 12 14 

överdrag 35 31 2,5 

Mjölktorr- 

substans Mjölkfett 

Totalt 

fett 

Mjölkchoklad 25 2,5 14 3,5 25 

spån/flingor 20 12 12 

överdrag 31 

Ljus mjölkchoklad 20 2,5 20 5 25 

Vit choklad 20 14 3,5 

Källa: Författarnas egen sammanställning 

Fylld choklad, choklad med... fyllning, choklad fylld med... 

Inget land kan blockera import av choklad som innehåller upp till 5 % vegetabiliskt fett. 

Andra tillsatser än kakao och smör måste innehållsdeklareras (Lindgren, 2006). Den yttre 

chokladdelen av varor med ett av dessa namn skall utgöra minst 25 % av varans totala 

vikt. Vegetabiliskt fett i choklad (det vill säga annat än kakaosmör) får uppnå högst 5 %. 

Mjölktorrsubstans ska erhållas genom delvis eller total industning av helmjölk, helt eller 

delvis skummad mjölk, grädde eller grädde erhållen genom delvis eller total industning, 

smör eller mjölkfett inklusive minst 4,5 % mjölkfett. 

Det inga restriktioner på choklad, eftersom dessa produkter inte betraktas som farliga. I 

och med att choklad innehåller mjölkprodukter så är det animaliskt, men betraktas därför 

som en sammansatt produkt. För att det ska kvalificeras som animaliskt måste andelen 

av mjölk-, ägg- eller gräddprodukter vara mycket hög. Därför registreras choklad som en 

sammansatt produkt (respondent Livsmedelsverket, 2006-05-10). Livsmedelsverket har 

också regler angående märkning av livsmedel till exempel ingredienser måste vara 

angivna (Westman, 2006-05-14).


- Bilagor - 

EU har specifikationer på vad som får kallas choklad, se Tabell C.. Vit choklad innehåller 

inte kakao och klassificeras som konfektyr. För ett företag som är intresserad av att 

påbörja en importverksamhet av choklad är det viktigt att kontrollera innehållet av 

chokladen noggrant, då mindre procenthalter av mjölkfett, grädde och andra 

mjölkprodukter blir tullade högre i jämförelse med vegetabiliska fetter som inga avgifter 

läggs på. Stärkelse, som finns i chokladen för att den ska hålla samman, har lägre 

avgifter (Pihl, 2006-05-10). 

Choklad som importeras från Schweiz speciella regler eftersom Sverige har ett 

handelsavtal med dem. Chokladen är i och med handelsavtalet tullfri och det läggs 

endast till moms på 12 %. Om det avtal som Sverige har med Schweiz uppfylls så 

behöver importören inte betala vanlig tull för choklad som importeras därifrån (Pihl, 

2006-05-10). Avtalet involverar regler på vad chokladen får innehålla, till exempel måste 

alla ingredienser vara schweiziska.


- Bilagor - 

Bilaga D – Förklaringar till tekniska termer 

Agenturavtal – en näringsverksamhet som har avtal med huvudman att för dennes 

räkning självständigt och varaktigt verka för försäljning av varor genom att sluta avtal i 

dennes namn (Justitiedepartementet, 2006). 

CIF – CIF står för cost, insurance and freight; vilket betyder, kostnad, försäkring och 

frakt (Adams & Adams, 2003, s 52). 

Dokumentinkasso – skeppningshandlingar, faktura och packlista skickas av säljaren via 

bank, som lämnar ut dessa till köparen efter att denne betalat. Importören förtecknar 

dokumenten som behövs i dokumentinkassouppdraget. 

Ensamåterförsäljaravtal - Leverantören samtycker till att sälja sina produkter till 

endast en återförsäljare för vidareförsäljning inom ett visst område (SCADPlus, 2006). 

Förenklade förfaranden innebär att en förenklad tulldeklaration avlämnas först för att 

sedan kompletteras med en fullständig deklaration. Förenklade förfaranden finns i tre 

typer (Svensson et al., 2004, s 50-52): 

o Ofullständig deklaration – När en information för en komplett 

tulldeklaration saknas lämnas en ofullständig deklaration in. Denna måste 

kompletteras och en fullständig tulldeklaration måste lämnas in senast onsdag 

nästföljande vecka till Tullverket. Företag som inte har fått tillstånd av 

tullmyndigheterna att använda förenklat deklarationsförfarande, får lämna in 

en ofullständig deklaration. Efter att Tullverket har granskat tulldeklarationen 

och fastställt säkerhet för tullavgifterna, lämnas varorna ut till importören. 

o Förenklat deklarationsförfarande – Företag som har regelbunden 

importverksamhet kan ansöka om att få använda ett förenklat 

deklarationsförfarande. Det första steget vid ett förenklat 

deklarationsförfarande är att importgodset registreras genom en enkel 

anmälan på enhetsdokumentet, när sedan godset utlämnats, lämnas 

kompletterande handlingar i efterhand på enhetsdokumentet. De som har 

tillstånd att använda förenklat deklarationsförfarande har tillstånd att sälja 

vidare varorna direkt efter att varorna lämnats ut, redan innan de förtullats.


- Bilagor - 

o Lokalt klareringsförfarande – Företag som importerar gods i hela 

lastenheter, till exempel en hel långtradare, container eller ett helt fartyg, kan 

använda sig av ett lokalt klareringsförfarande. För att få använda detta 

förfarande krävs anslutning till Tullverkets datasystem och tillstånd från 

Tullverket. 

Handelsvinst – skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset. 

Normalförfarande – eller direkt förtullning, innebär att en tulldeklaration lämnas på ett 

enhetsdokument, ED, antingen skriftligt eller via dataöverföring. Denna tulldeklaration 

lämnas till Tullverket av importören eller ett ombud till importören (Svensson et al., 

2004, s 50). Tullverket granskar då dokumentet och lämnar medgivande om utlämning 

av varorna. Om importören har kredittillstånd utfärdar Tullverket en tullräkning och 

betalningen av tullräkningen är max 30 dagar efter utlämningen av godset (Svensson et 

al., 2004, s 50). 

Remburs – köparen anvisar betalning genom banken, varefter banken garanterar 

betalning till säljaren om denne visar specificerade dokument (faktura, packlista, 

försäkringsbrev, åtkomsthandling, ursprungsintyg samt kvalitetsintyg) innan rembursen 

gått ut. En remburs garanterar att leverantören skeppar varorna innan du behöver 

betala, men säger ingenting om kvalitén. Att använda sig av remburs kostar mer än 

dokumentinkasso, men tillåter köparen att styra leveranstider och villkor, remburs anses 

därför säkrare. Om leverantören är pålitlig finns ingen anledning att använda en sådan 

försäkring. 

Ren betalning – betalning i förskott eller i samband med att varorna levereras via bank 

eller check. Ren betalning kan gälla för hela köpesumman eller delas upp. 

Tull – En tull är ett handelshinder – en procentuell skatt eller ett i förväg bestämt pålägg 

på importvärdet. Alltså en kostnad som läggs på vid import av varor. Handelshinder är 

ett skydd mot den inhemska marknaden.


- Bilagor - 

Tulldeklaration: innehåller alltid (Svensson et al, 2004, s 56): 

- En kort varubeskrivning 

- Statistiskt nummer 

- Avgiftspliktig kvantitet 

- Tullsats och andra avgiftssatser 

- Uträknade belopp för tull, moms, skatt och andra avgifter 

- Nummer på varucertifikat/importlicens 

Tullsats - anger hur mycket som ska betalas i tull, ofta är tullsatsen viss procent av 

tullvärdet (Tullverket, 2006). 

Tulltaxa – I tulltaxan förtecknas varukoder och tullsatser för varor som förekommer i 

internationell handel systematiskt (Tullverket, 2006). 

Tullunion – En tullunion är en del av integrationsprocessen i vilken medlemsländerna 

har en gemensam handelspolitik. Unionen har yttre tull mot tredjeland (Danielsson, 

2004, s 10). 

Ursprungsintyg – Ett ursprungsintyg visar vilket land som en produkt kommer ifrån. 

Återförsäljaravtal – Är ett avtal mellan en försäljare och en tillverkare (exportör) eller 

importör (Expowera, 2006-05-31).


- Bilagor - 

Bilaga E – Uppdragsgivarens version av rapporten 


STEG FÖR STEG 

Författare:


- Bilagor - 

Att importera choklad till Sverige är inte svårt, men kräver att importören är bekant med 

de regler som gäller för import till Sverige, chokladmarknaden samt förfarandet vid 

importaffärer. Figuren nedan beskriver de steg som bör tas vid en importaffär. 

Innan varorna importeras 

Innan importprocessen påbörjas är det viktigt att göra en marknadsundersökning för att 

identifiera potentiella kunder. Det är bra att veta att det finns en marknad för produkten 

och intresserade köpare innan företaget börjar importera varor – annars finns det en risk 

att inte få dem sålda. Dessutom ökar chansen för företaget att få ett 

ensamåterförsäljaravtal med leverantören om företaget i förväg kan visa för leverantören 

att en marknadsundersökning har gjorts och potentiella kunder finns.

Steg 1: Välj land & leverantör 


- Bilagor - 

Att välja land och leverantör kan vara ett svårt beslut. Det är viktigt att ha flera 

alternativ att välja bland. 

• Välj möjliga länder att importera från. Dessa länder bör utvärderas efter 

handelshinder, kostnadsläge och personliga preferenser. Att välja ut en eller ett 

par länder gör sökandet efter en leverantör lättare. 

□ Den empiriska undersökningen visade att färdiga chokladpraliner vanligen 

importeras från Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike, Spanien och England. 

□ Färdiga praliner kan med fördel importeras från länder inom EU, medan 

kakaobönor och övriga obehandlade chokladprodukter inte produceras inom 

EU, och måste därför importeras från tredjeland. 

• Välj möjliga leverantörer. Leverantörer kan hittas genom att besöka mässor 

alternativt kontakta handelskammare, ambassader, svenska eller lokala 

myndigheter i det land som är intressant att importera från. 

Intressanta mässor kan vara: 

□ ISM (internationella sötsaksmässan) 9 Köln: 

28-31 januari 2007 

Internationella matmässor: 

□ SIAL 10 Paris: 22- 26 oktober 2006 

□ 52 nd Summer Fancy Food Show 11 New York, USA: 9-11 juli 2006 

□ 32 nd Winter Fancy Food Show San Francisco, USA: 21-23 januari 2007 

□ 9 th Spring Fancy Food Show Chicago, USA: 6-8 maj 2007 

• Kontrollera marknaden och tillverkaren. 

• Besök leverantörens fabrik eller odling. Innan en affärsuppgörelse nås är det att 

rekommendera ett besök hos leverantören för att se att allt ser bra ut och därmed 

få ytterligare säkerhet. Personlig kontakt med leverantören skapar en bättre 

affärsrelation och förtroende kan upprättas mellan parterna. 



11 Mer information finns på

Steg 2: Kontakta svenska myndigheter 


- Bilagor - 

När beslut om leverantör tagits måste kontakter med svenska myndigheter upprättas. 

Svenska myndigheter så som Tullverket kan vara till stor hjälp med uppdaterad 

information. 

• Kontakta Livsmedelsverket. En importör måste 

registrera sig hos Livsmedelsverket. 

• Kontakta Tullverket. Tullverket förser företag 

med uppdaterad information gällande 

handelsavtal med olika länder utanför EU. 

• Kontakta Skatteverket. Enligt svensk lag måste 

ett företag VAT registreras för att bedriva 

importaffärer. 

• Håll företaget uppdaterat på förändringar av 

lagar och regler för livsmedel. 

Steg 3: Förhandla med leverantörer 

För att få rätten att vara den enda som säljer ett märke av choklad i ett land måste 

företaget få ett ensamåterförsäljaravtal med leverantören. 

a. Allmänna överenskommelser 

• Förhandla med leverantören. Leveransvillkor, priser, eventuell frakt, samt 

specifikationer på kvalité och kvantitet måste bestämmas. 

• Skriv avtal med leverantören. Det är alltid att rekommendera ett skriftligt avtal 

med leverantören, för att försäkra sig mot eventuella problem innan de uppstår. 

• Ta beslut med leverantören om eventuellt emballage. 

b. Ensamåterförsäljaravtal 

När rätt leverantör är funnen är det dags att förhandla. Det är leverantören som 

kan bevilja rätten till ett ensamåterförsäljaravtal eller möjlighet till agentur, 

därför måste importören presentera sin verksamhet och idé för att övertyga 

leverantören om samarbetets möjligheter. 

• Förbered en presentation av verksamheten där fördelar, möjligheter och en unik 

affärsidé framgår. 

• Förhandla med leverantören om villkoren för ensamåterförsäljaravtalet.

Steg 4: Förhandla med speditörer 


- Bilagor - 

Förhandla med olika speditörer om frakten av varorna till Sverige. Det är klokt att 

utvärdera olika alternativ innan ett avtal skrivs. 

• Anlita en speditör. Om det är första gången varan importeras kan det vara ett 

alternativ att köpa ett totalt transportupplägg. Det är även klokt att använda sig 

av en välkänd speditör. 

• Kontrollera att speditören är ansluten till Sveriges Transportindustriförbund. 

• Välj transportsätt. Det finns billiga och dyra, snabba och långsamma alternativ, 

med choklad i åtanke är det viktigt att varorna transporteras i rätt miljö, det vill 

säga rätt temperatur (12-18°C) och typ av packning. 

Steg 5: Beställ varor från leverantören 

För en nystartad importverksamhet är en småskalig start 

att föredra. Om detta fungerar bra kan verksamheten 

utökas stegvis och större mänger av chokladen kan 

importeras för försäljning. Förtroende för leverantören 

byggs sedan upp med tiden, vilket enligt respondenterna 

i undersökningen kan reducera riskerna och därmed även 

kostnaden för försäkringar. 

• Börja med att skicka efter smakprover. Vid val av leverantör är det viktigt att veta 

att produkten håller de standards som importören ställer på sina varor. Det är 

därför bra att börja på en liten skala genom smakprover innan större mängder 

importeras. 

• Skicka en beställning till leverantören. Dubbelkontrollera gärna beställningen så 

att alla faktorer stämmer överens med det skriftliga avtalet. 

Steg 6: Ansök om importkvot 

Importkvoter kan sänka kostnaderna för en import verksamhet. Dessa importkvoter 

delas ut av EU och för att få ansöka måste företaget bifoga en faktura eller beställning 

som bevis på affärsverksamhet med utlandet. 

• Ansök om importkvot via Tullverket och EU. Om det inte finns möjlighet att få 

importkvot kan affären bli mycket dyrare. 

• Kontrollera leverantörens exportkvot. Det är viktigt att exportören har en 

exportkvot och får exportera varor.

Steg 7: Kontrollera innan leverans 


- Bilagor - 

Kontrollera med hjälp av oberoende inspektionsföretag att leverantören uppehåller 

avtalet. En inspektion på plats innan leveransen skickas kan spara både tid och pengar. 

• Kontakta ett oberoende inspektionsföretag. Om leverantören är ny eller det finns 

orsak till minskat förtroende för leverantören, bekosta en inspektion på plats 

innan sändningen skeppas. 

• Kontrollera att produkten är rättvisemärkt. Rättvisemärkningen garanterar att 

lantarbetarna blivit rättvist behandlade och fått rätt ersättning för sitt arbete. 

• Kontrollera att produkten uppfyller EU:s krav på vad som får kallas choklad. 

Steg 8: Försäkra varorna 

Det finns många risker relaterade till både transporten samt exportlandet och 

leverantören. Med hjälp av försäkringar kan kostsamma och onödiga misstag undvikas. 

• Kontakta ett försäkringsbolag. Speditören har endast begränsat ansvar. Det bör i 

leveransvillkoret framgå vem som ska försäkra godset och när ansvaret överförs 

från säljaren till köparen. Speditörer erbjuder ofta en försäkring med det 

försäkringsbolag de samarbetar med. 

• Kontrollera varorna vid leverans. Om någon skada eller annat problem 

uppmärksammas vid leverans ska detta omedelbart rapporteras till leverantören 

och försäkringsbolaget. Reklamationstiden varierar beroende av transportsätt. 

Steg 9: Betalning och finansiering 

Betala leverantören med hjälp av kredit 

och/eller mellanhand. 

• Betala leverantören. Det är ofta billigare 

att utnyttja kredit i bank i jämförelse till 

kredit hos leverantören. 

• Använd remburs till en början. För att 

försäkra leverans av varorna och 

försäkra betalning, är remburs ett alternativ i vilket importören och leverantörens 

banker agerar mellanhand vid betalning. Remburs används oftast endast vid 

väldigt osäkra affärer. När förtroende för leverantören finns, byt till 

direktbetalning genom bank.

Steg 10: Tullning 


- Bilagor - 

Varorna som förs in i Sverige från tredjeland måste tullas. 

• Ursprungsintyg. För att bevisa varans ursprung måste ett ursprungsintyg medfölja 

leveransen. 

• Tullförmåner. I vissa fall har varor från u-land vissa tullförmåner. 

• Enhetsdokument. I enhetsdokumentet måste importdelen ifyllas av importören. 

De övriga två delarna ska vid leverans vara ifyllda. 

• Tulldeklaration. En tulldeklaration måste lämnas till Tullverket vid varje enskild 

affär. Det finns möjlighet att via Tullverket ansöka om förenklat tullförfarande, för 

företag med regelbunden importverksamhet. Tulldeklarationen måste innehålla: 

o En kort varubeskrivning 

o Statistiskt nummer 

o Avgiftspliktig kvantitet 

o Tullsats och andra avgiftssatser 

Tullsatsen beräknas på CIF-värdet. CIF-värdet inkluderar beloppet på 

leverantörsfakturan, plus frakt och försäkring till svensk gräns. 

Försäkringskostanden måste även justeras så att den täcker in en 

utebliven handelsvinst om godset skulle förstöras under transport - 

försäkringskostanden multipliceras med 110 %. 

o Uträknade belopp för tull, moms, skatt och andra avgifter 

o Nummer på varucertifikat/importlicens 

Betalning av tull. Efter att tulldeklarationen har granskats utfärdas en tullräkning 

som ska betalas inom 10 dagar. 

Steg 11: Redovisning och försäljning 

• Inom EU: Mervärdesskatt och utgående moms måste redovisas av köparen. Dessa 

ska redovisas inför Skatteverket varje månad. 

• Om förtaget importerar varor överstigande 1,5 miljoner SEK måste 

handelsstatistik lämnas till Statistiska Centralbyrån för redovisning och 

publicering. Denna information skickas automatiskt ut från Statistiska 

Centralbyrån. 

• Innan chokladen säljs i butik måste texten på varorna skrivas på svenska.

En handlingsplan från start till verksamhet - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?