Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sveriges</strong> <strong>framtida</strong> <strong>befolkning</strong> <strong>2012–2060</strong> Tidigare prognoser<br />
samhet för kvinnor över 35 år därför antog man i Prognos1973<br />
samma åldersfördelning på mödrarna i framtiden som den som<br />
observerats, men med en nedgång i de äldsta åldrarna.<br />
Under 1970-talet sjönk det summerade fruktsamhetstalet till 1,6 år<br />
1979 för att sedan öka till 1,7 år 1985. I prognosen som gjordes 1986<br />
beräknades kvinnor födda 1945 (som då nästan avslutat de fruktsamma<br />
åren) nå upp till ett genomsnittligt barnantal på runt 1,9 och<br />
för kvinnor födda efter 1945 pekade utvecklingen på en ytterligare<br />
minskning av fruktsamheten. Detta ledde till ett antagande om en<br />
<strong>framtida</strong> nivå på det summerade fruktsamhetstalet på 1,8. I efterhand<br />
kan man konstatera att detta var ett riktigt antagande, under<br />
perioden 1986–2010 har det genomsnittliga fruktsamhetstalet varit<br />
just 1,8. Vidare såg man att yngre födelseårgångar hade avvaktat<br />
med att skaffa sig ett första barn, något som förväntades kompenseras<br />
genom en ökad fruktsamhet i åldrarna över 30 år.<br />
Under senare delen av 1980-talet fortsatte det summerade fruktsamhetstalet<br />
att öka och toppen nåddes år 1990 med nivån 2,1. I<br />
Prognos1991 antog man att det summerade fruktsamhetstalet skulle<br />
minska från denna höga nivå och på sikt lade man sig på en nivå på<br />
1,95. När denna prognos gjordes hade man under flera år iakttagit<br />
en senareläggning av barnafödandet, och trodde att denna skulle<br />
kompenseras med en ökad fruktsamhet i äldre åldrar. Med facit i<br />
hand kan man konstatera att nedgången de närmsta åren prognostiserades<br />
riktigt, men sedan fortsatte nedgången av det summerade<br />
fruktsamhetstalet för att 1999 vara 1,5, det lägsta någonsin i Sverige.<br />
I Prognos2003 antogs en ökning av det summerade fruktsamhetstalet<br />
de närmast följande åren, för att sedan nå en genomsnittlig nivå<br />
på 1,85 barn per kvinna. Antagandet byggde bland annat på att<br />
andelen barnlösa förväntades bli 16 procent, vilket var högre än vad<br />
det var för de kvinnor som nyligen hade avslutat sitt barnafödande,<br />
när denna prognos publicerades. Det var den observerade successiva<br />
senareläggningen av första nedkomsten som låg bakom antagandet<br />
om en ökad barnlöshet. I prognosen2003 motiverades detta med att<br />
det är något svårare att bli gravid i högre åldrar, att kortare tid står<br />
till buds, och att många kan tveka att bli förstagångsföräldrar när de<br />
närmar sig 35 års ålder.<br />
I föreliggande prognos, Prognos2012, antas en långsiktig nivå på det<br />
summerade fruktsamhetstalet på 1,90.<br />
Statistiska centralbyrån 165
Change language