17.03.2013 Views

Sveriges framtida befolkning 2012–2060

Sveriges framtida befolkning 2012–2060

Sveriges framtida befolkning 2012–2060

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Sveriges</strong> <strong>framtida</strong> <strong>befolkning</strong> <strong>2012–2060</strong> Fakta om statistiken<br />

tiden är lika med 0. Denna omräkning är en standardisering som har<br />

föreslagits av modellens upphovsmän (Lee & Carter, 1992). Skattningarna<br />

är oviktade. Det har alltså inte gjorts någon viktning av<br />

resultaten i relation till antalet dödsfall. En sådan oviktad skattning<br />

kan göras om den inre strukturen i tidsutvecklingen är homogen i<br />

olika åldrar 34<br />

.<br />

För att beräkna den <strong>framtida</strong> dödligheten extrapoleras tidsvektorn<br />

k t . Detta kan ske med en ARIMA-modell. Vi har valt en enkel variant<br />

genom att vi antar att utvecklingen är linjär 35<br />

. Av modellen framgår<br />

att de årliga förändringarna visar de relativa förändringarna av<br />

dödstalen.<br />

Vanligtvis används Lee-Cartermetoden på data som sträcker sig<br />

över mycket långa tidsperioder. I flera fall har hela 1900-talet<br />

använts. Ålderseffekten är för Sverige inte särskilt stabil för så långa<br />

tidsserier. I början av seklet gällde nedgången i stor utsträckning<br />

yngre människor och i slutet av århundradet skedde nedgången<br />

främst bland äldre (Lundström & Qvist, 2004). Vår tillämpning här<br />

36<br />

har därför begränsats till perioden 1975–2011 .<br />

Förenklad trendestimering<br />

För jämförelse av de olika Lee-Cartermodellernas utfall användes<br />

också en förenklad metod för att uppskatta dödlighetens trender i<br />

olika åldrar. Den brukar kallas trendestimering med den empiriska<br />

dödlighetsintenstiteten (Olsén, J, 2005). Dödstalen för en ålderskategori<br />

jämförs då med ett startår i och ett slutår j. Den genomsnittliga<br />

årliga förändringen c x . beräknades enligt följande:<br />

cx<br />

=<br />

j<br />

µ<br />

µ<br />

x 1/(<br />

j−i<br />

) ( ) −1<br />

i<br />

x<br />

34<br />

I alla åldrar har dödligheten minskat under den period som analyserades.<br />

35<br />

Då får man den årliga tidsförändringen som skillnaden mellan högsta och lägsta<br />

värde i dödlighetsindex (k –kurvan) dividerad med antalet tidpunkter minus ett<br />

t<br />

(lutningskoefficient). Relativa årliga förändringsfaktorer avsedda för extrapolering<br />

av dödstalen i olika åldrar får man genom att den genomsnittliga dödlighetstrenden<br />

(lutningen) viktas med åldersfaktorn. Viss utjämning företas. Framskrivningen<br />

av dödligheten innebär att lutningskoefficienten multipliceras med antalet år som<br />

prognostiseras.<br />

36<br />

Tre olika långa basperioder analyserades, 1975–2011, 1985–2011 och 1995–2011.<br />

Lee-Cartermetoden användes dessutom för kvinnor och män i tre olika åldersintervall,<br />

0–49 år, 50–100 år samt 0–100 år.<br />

Statistiska centralbyrån 189

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!