Sveriges framtida befolkning 2012–2060

Fakta om statistiken Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Trendanalys
Det finns olika metoder att beräkna dödlighetsutvecklingen i framtiden.
Vanligtvis baseras antagandena på olika typer av trendanalyser
från en basperiod. Beroende på valet av basperiod kan sådana
analyser leda till olika resultat, det vill säga olika antaganden om
framtidens dödlighetsutveckling.
I Sverige och många andra länder har män under ett par decennier
tidigare haft oförändrad eller ökad dödlighet i vissa åldrar. Det gör
att val av en lång basperiod, som omfattar perioden med små dödlighetsminskningar
för män, kommer att ge relativt större dödlighetsminskningar
för kvinnor än för män. Under senare decennier
har män i stället haft större minskningar av dödligheten än kvinnor i
de flesta åldersgrupper.
Om en kort basperiod används, exempelvis 1990–2011, kommer
männens dödlighet att närma sig kvinnornas, och i vissa åldrar även
att bli lägre än kvinnors om trenderna i denna period antas verka i
oförminskad takt långt in i framtiden. Utifrån nuvarande mönster
av könsskillnader i olika dödsorsaker är det osannolikt att män
kommer att ha lägre dödlighet än kvinnor under de kommande 50
åren. En analys av olika dödsorsakers utveckling för kvinnor och
män är därför viktiga komplement till antaganden om den mest
troliga dödlighetsutvecklingen i framtiden (se avsnittet om Dödsorsakernas
utveckling i kapitel 5).
Det är förstås omöjligt att förutsäga hur dödlighetsförändringarna
kommer att förändras i framtiden. Resultaten från antaganden
baserade på olika trendanalyser är att den utveckling som hittills
kunnat observeras antas fortsätta i framtiden. Olika trendanalyser
har genomförts och jämförts inför den föreliggande dödlighetsprognosen,
dels en Lee-Cartermodell och dels en empirisk trendanalys
för femåriga åldersgrupper.
186 Statistiska centralbyrån