Sveriges framtida befolkning 2012–2060

Antaganden om migration Sveriges framtida befolkning 2012–2060
Klimatförändringar
I föreliggande prognos har även analyser gjorts av klimatförändringarnas
eventuella betydelse för invandringen till Sverige. Medan
de vetenskapliga bevisen för att klimatet förändras blir allt starkare,
är klimatets konsekvenser för befolkningens flyttmönster mer otydliga
och oförutsägbara enligt migrationsforskarna. Miljön är bara en
del av en bredare samling av sociala, ekonomiska och politiska förhållanden
som motiverar personer att flytta (IOM, 2008).
Enligt den senaste forskningen finns det få bevis för att klimatförändringar
hittills har lett till en kraftigt ökad migration, varken
regionalt eller internationellt (Castles, S, 2011). Detta trots att Mayers
(Myers, N, 1993) och andra tidiga prognoser talade om miljontals klimatflyktingar
år 2010. Oftast är det de fattigaste i de lågt utvecklade
länderna som drabbas av till exempel vattenbrist, missväxt eller
jorderosion. Hur långt en person har möjlighet att flytta är beroende
av personens resurser, både ekonomiska och sociala. Med andra
ord; de människor som är mest utsatta för klimatförändringarna är
de som har minst möjlighet att utvandra.
För Sveriges del finns inget som talar för någon dramatisk ökad
invandring till följd av klimatförändringar. Exempelvis anses
klimatflyktingar inte vara flyktingar enligt FN:s definition och har
inte möjlighet till asyl i Sverige. Det är främst som arbetskraft som
dessa personer kan få uppehållstillstånd i Sverige och då i konkurrens
med övriga arbetssökande. Utifrån de lagar och policys som
gäller idag kan klimatförändringarna i sig självt inte antas ge
upphov till någon ”massinvandring” till Sverige.
Jämn könsfördelning på sikt
Ytterligare ett grundläggande antagande i föreliggande prognos är
att in- och utvandrarnas könsfördelning utjämna i framtiden. Idag
skiljer sig könsfördelningen åt mellan olika grupper av invandrare
och utvandrare. Personer som invandrar som asylsökande, arbetskraft
och studenter har de senaste åren utgjorts av en större andel
män än kvinnor medan anhöriginvandring till större del utgjorts av
kvinnor. Detta förhållande beror främst på situationen i utvandringsländerna.
Generellt är utvandringstalen högre för män än för kvinnor. Kvinnor
utvandrar i yngre åldrar än männen. För vissa födelselandsgrupper
är kvinnors utvandringstal i 20-årsåldern högre än männens,
till exempel bland Sverigefödda. För Sverigefödda var
benägenheten att utvandra större bland kvinnor än bland män i
82 Statistiska centralbyrån