Sveriges framtida befolkning 2012–2060

Sveriges framtida befolkning 2012–2060 Fakta om statistiken
summan av incidenstalen. Den vikt för respektive kohort och ålder
som används skattas enligt:
x ∧ 2
2
1
vx = ∑ f j × p j,
x−
j
j=
14
1
2
där f j är kohortens incidenstal för första barnet i åldern j och pˆ j, x-
j
är den skattade sannolikheten att få ett andra barn x-j år efter första
barnets födelse under förutsättning att de fått första barnet i åldern j.
Sannolikheten att kvinnor som ett visst år och vid en viss ålder fick
ett första barn (händelse A) har gått vidare och fått ett andra barn en
viss tid efter föregående barns födelse (händelse B) mäts med så
kallade övergångssannolikheter. Denna sannolikhet betecknas med
P(B|A) och kallas den betingande sannolikheten för B om A har
inträffat.
pˆ 2
j, x-
j
= P( B A)
= P(
A ∩ B)
/ P(
A)
Sannolikheten att få nästföljande barn t+0 (samma kalenderår), t+1
(nästföljande kalenderår), t+2, t+3,…., t+11(+) har beräknats. Vid
beräkning av övergångssannolikheterna har data till och med år
2010 använts. Genomsnittet av de tre senaste observationerna för
övergångssannolikheterna har använts.
Incidenstalet för tredje och fjärde (+) barnet skattas på samma sätt
som för andra barnet. Antagandena om storleken på de summerade
incidenstalen för tredje och fjärde (+) barnet finns redovisade i tabell
A.
Kohortens summerade fruktsamhetstal (TFR) beräknas som:
54
2 3
TFR = ∑( f x + f x + f x + f x
x=
14
1 4+
)
De kohortbaserade talen omvandlas sedan till periodbaserade tal.
De periodbaserade talen för de närmaste åren justeras för att ta hänsyn
till ”konjunkturen” i barnafödandet.
Antaganden för utrikes födda kvinnor
Metoden för framtagande av antagandena för utrikes födda är
enklare än den som används för kvinnor födda i Sverige. För utrikes
födda görs inga paritetsspecifika antaganden utan det är fruktsamhetstal
efter ålder som skrivs fram för varje grupp och för varje
prognosår.
Statistiska centralbyrån 181