23.03.2013 Views

Miljökonsekvens- beskrivning - SSAB

Miljökonsekvens- beskrivning - SSAB

Miljökonsekvens- beskrivning - SSAB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>SSAB</strong> Tunnplåt AB Miljökonsekvens<strong>beskrivning</strong> Bilaga D<br />

Luleå 2008<br />

BIPRODUKTER OCH AVFALL VID SÖKT PRODUKTION<br />

Genereringen av biprodukter vid kokstillverkningen i form av bensen, tjära,<br />

svavel och gas blir oförändrad i Alt 1, respektive ökar proportionellt mot<br />

koksproduktionen i Alt 2, dvs med maximalt 45 % jämfört med senare år.<br />

På motsvarande sätt ökar mängden fallande restmaterial från masugn och<br />

stålverk i stort sett proportionellt mot den planerade produktionsökningen. Vid<br />

en framtida maximal järn- och stålproduktion kommer därmed masugns- och<br />

LD-gas, koksgrus m.m. liksom avfall från dessa enheter att öka med upp till 35-<br />

40 %. Mängden hyttsot kan dock komma att öka något mer än linjärt mot<br />

produktionen beroende på att gashastigheten ökar i masugnen vid en ökad<br />

råjärnsproduktion. En fördjupad <strong>beskrivning</strong> av verksamhetens generering av<br />

biprodukter och avfall i framtiden och potentiella möjligheter att nyttiggöra sig<br />

av dessa ges i avsnitt 3.11.<br />

Den samlade gasleveransen till Lukab förutsätts bli oförändrad beroende på att<br />

kapaciteten i dag är maximerad, Även gasöverskottet vid sökt produktion och<br />

vilka avsättningsmöjligheter som idag kan definieras för detta behandlas i<br />

avsnitt 3.11.<br />

BIPRODUKTER OCH AVFALL I NOLLALTERNATIVET<br />

Eftersom koksproduktionen ökar i nollalternativet med ca 6 % jämfört med 2007,<br />

kommer även tillverkningen av bensen, tjära, koksgas och övriga biprodukter från<br />

kokstillverkningen att öka i motsvarande grad.<br />

Produktionen av råjärn blir densamma som 2007, vilket därmed även gäller för<br />

restprodukter från masugnen.<br />

I efterföljande produktionsled ökar råstålsproduktionen genom tillsatt skrot, vilket inte<br />

nämnvärt påverkar mängden fallande restmaterial jämfört med aktuella förhållanden.<br />

3.9 Förbrukning av råvaror och kemikalier<br />

Av Figur 11 framgår vilka huvudsakliga råämnen som används och var i<br />

processen dessa tillsätts. Detaljerade tabeller över såväl nuvarande som<br />

förväntad förbrukning av råvaror och kemikalier presenteras i TB (Bilaga A<br />

i ansökan).<br />

Koks tillverkas i koksverket av stenkol, som importeras från ett flertal<br />

avlägsna länder, såsom Australien och USA. För de 750 kton koks som<br />

producerades 2007 åtgick 950 kton stenkol. Ungefär 75 % av det processade<br />

kolet blir koks, medan resten övergår i biprodukter av olika slag (se<br />

Figur 11).<br />

För produktionen av råjärn i masugnen åtgår framför allt järnmalmspellets,<br />

kolpulver, samt koks. För produktionen 2007 förbrukades drygt 3 100 kton<br />

järnmalm och 340 kton injektionskol (egenproduktion från stenkol). Den<br />

mängd koks på 750 kton som detta år producerades i det egna koksverket<br />

utgör ingen ”ny” råvara för masugnen f , eftersom den innefattas av<br />

f<br />

Från den producerade mängden koks faller ca 7 %, främst genom siktning , (finandel,<br />

koksgrus).<br />

20

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!