MiljÃ¶konsekvens- beskrivning - SSAB

More documents

Recommendations

Info

SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga D Luleå 2008 avsalu går idag drygt 300 kton. Vid oförändrad avsättning kommer upp till 170 kton hyttsten behöva lagras per år. Möjligheterna att finna alternativa avsättningar för hyttstenen bevakas av SSAB (se faktaruta nedan). 2006 0-alt. Sökt 3,0 Figur 14. Övergripande balans för gas/energi och restmaterial vid SSAB Luleå. Flödena avser år 2006 års förhållanden, sökt produktion 3,0 Mton enligt alternativ 2, respektive nollalternativet. Den interna bränsleåtervinningen inbegriper i dessa bilder även kalkugnen, som i strikt mening inte hör till SSAB:s verksamhet (100- 150 GWh/år). Flödesbilderna har tagits fram av Mikael Larsson, MEFOS. 26
SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga D Luleå 2008 OM FÖRSÖK ATT ÖKA AVSÄTTNINGEN FÖR HYTTSTEN Tillsammans med BDX m.fl. arbetar SSAB med ett antal utvecklingsprojekt för att öka avsättningen för hyttsten: • Framtagning av hård hyttsten för bärlagerapplikationer • Utveckling av vältbetong baserad på hyttsten • Utredning av exportmöjligheter • Framtagning av nya transportfunktioner (returfrakt på timmerbilar m.m.) Avfall som idag deponeras, och som kommer att genereras i större mängd vid en ökad produktion, är LD- och hyttslam. Det finns idag teknik för att upparbeta dessa järninnehållande restmaterial, som därmed skulle kunna återföras till processen istället för att deponeras. Energibehovet för en sådan upparbetningsprocess skulle kunna tillgodoses ur det energiöverskott som en produktionsökning skapar. Såväl egna som samordnade utredningar pågår ständigt för att öka graden av återvinning av fallande restmaterial k . 3.11.2 Gas och värmeenergi Som nämnts ovan kommer den planerade produktionsökningen att generera ett betydande överskott av gas, som idag saknar avsättningsmöjligheter. Gasöverskottet åskådliggörs även i Figur 14. Utöver detta högvärdiga energiöverskott skapas även ett stort överskott av mer lågvärdig energi i form av värmeförluster till luft och vatten. En fördjupad genomgång av energiflöden vid sökt produktion och de energiförluster som förväntas i olika delar av produktionen har gjorts i Bilaga D2. I bilagan redovisas även vilka teoretiska återvinningsmöjligheter som står till buds, samt de arbeten som pågår för att utreda, utveckla och eventuellt förverkliga några av dessa. Baserat på uppgifter i Bilaga D2 har en grov energibalans upprättats för verksamheten i Tabell 1. I tabellen åskådliggörs att energitillskottet till processen huvudsakligen (till 95 %) sker via reduktionsmedlen kol och koks. En mindre del av energitillskottet, drygt 3 %, utgör elkraft. Även kemisk energi i det tillsatta skrotet utgör ett energitillskott. Men för att belysa den totala energianvändningen i processen måste även den energimängd tas med som recirkulerar i form av gas. Detta åskådliggörs i Figur 15. Det totala energiflödet genom processen är idag (2006-2007) ca 14,6 TWh varav 2,8 TWh recirkulerar (knappt 20 %). Den ur miljösynpunkt mest relevanta posten är energiförlusten, som idag uppgår till i storleksordningen 4,4 TWh per år. Knappt 10 % av denna energimängd är gasenergi som inte kan omhändertas och därför måste facklas. Resterande ca 4 TWh utgörs av olika slags spillvärme. Baserat på en tidigare energiutredning (se Bilaga D2) svarar värmeförluster via kylvatten för ungefär 30 % av dessa förluster, värmeavgång från stålämnen k Utredning pågår inom Mefos kunskapscentra PRISMA för att återvinna järnhaltiga stofter och slammer. SSAB Luleå deltar aktivt i ett MISTRA-finansierat projekt som syftar till att återvinna den finkorniga fraktionen av LD-slaggen, vilken idag deponeras. SSAB Luleå har under ett antal år även arbetat med att återvinna skänkslaggen som cementersättning i briketter och slaggbildare i LD-konvertrarna. 27
Page 1 and 2: Profu Miljökonsekvens- beskrivning
Page 3 and 4: SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensb
Page 37: SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensb
Page 51 and 52: 2000 1500 1000 500 0 90-94 95-99 SS
Page 59 and 60: 7 6 5 4 3 2 1 0 25 20 15 10 5 0 90-
Page 73 and 74: 30 25 20 15 10 5 0 701 Temp o C 706
Page 77 and 78: 250 200 150 100 50 0 SSAB Tunnplåt
Page 89 and 90:
SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensb
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Ammoniumkväve (mg/l) SSAB Tunnplå
Page 137 and 138:
Ammoniakkväve (mg/l) SSAB Tunnplå
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
BAT för koksverk Sammanfattning av
Page 169 and 170:
BAT för masugnar Sammanfattning av
Page 171 and 172:
BAT för stålverk Sammanfattning a
Page 173 and 174:
2008-10-07 Bilaga D2 Innehållsför
Page 175 and 176:
2008-10-07 Bilaga D2 Specifik energ
Page 177 and 178:
2008-10-07 Bilaga D2 Kol och koks O
Page 179 and 180:
2008-10-07 Bilaga D2 Figur 5 Fjärr
Page 181 and 182:
2008-10-07 Bilaga D2 Vid en årlig
Page 183 and 184:
2008-10-07 Bilaga D2 Med en ökad p
Page 185 and 186:
2008-10-07 Bilaga D2 Figur 7 Kallko
Page 187 and 188:
2008-10-07 Bilaga D2 Figur 9 Tillve
Page 189 and 190:
2008-10-07 Bilaga D2 frågor studer
Page 191 and 192:
2008-10-07 Bilaga D2 schaktprocess
Page 193 and 194:
2008-10-07 Bilaga D2 Lagring i fas
Page 195 and 196:
2008-10-07 Bilaga D2 7 Förädling
Page 197 and 198:
2008-10-07 Bilaga D2 Figur 14. Grö
Page 199 and 200:
2008-10-07 Bilaga D2 KK-stiftelsen.
Page 201 and 202:
2008-10-07 Bilaga D2 11. Fors J,
Page 203 and 204:
2008-10-07 Bilaga D2 Bilagor Underb
Page 205 and 206:
2008-10-07 Bilaga D2 Material och e
Page 207 and 208:
2008-10-07 Bilaga D2 Underbilaga D2
Page 209 and 210:
2008-10-07 Bilaga D2 Andel Exergi 1
Page 211 and 212:
2008-10-07 Bilaga D2 Figur 20. Rest
Page 214:
Innehållsförteckning 1 UPPSKATTNI
Page 217 and 218:
BILAGA D3 I SSAB Luleås fall inneb
Page 219 and 220:
BILAGA D3 biprodukterna råbensen,
Page 221 and 222:
2.2 Transporter med lastbil BILAGA
Page 223 and 224:
BILAGA D3 2.3.2 Emissionsfaktorer J
Page 225 and 226:
BILAGA D3 beräkningarna av SSAB Lu
Page 227 and 228:
BILAGA D3 Tabell 10 Emissioner (ton
Page 229 and 230:
BILAGA D3 har maxeffekter mellan 74
Page 231 and 232:
BILAGA D3 2.6 Totala emissioner fr
Page 233 and 234:
(ton/år) (ton/år) (ton/år) 80 00
Page 235 and 236:
BILAGA D3 Tabell 21 Beskrivning av
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
BILAGA D3 Tabell 25 Emissioner (ton
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
Profu För SSAB Tunnplåt AB i Lule
Page 245 and 246:
Utsläpp till luft från transporte
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Bilaga D5 Syftet med miljömålen
Page 259 and 260:
1.2 Lokala miljömål Luleå kommun
Page 261 and 262:
3 WHOs reviderade riktvärden för
Page 263:
Spridningsberäkningar av emissione
Page 267 and 268:
1 Bakgrund På uppdrag av SSAB Tunn
Page 269 and 270:
2.2 Avgasemissioner från transport
Page 271 and 272:
2.2.2 Fartyg Avgasemissioner från
Page 273 and 274:
3 28 6 54 20 9 10 24 23 25 17 16 15
Page 275 and 276:
I spridningsberäkningarna för SSA
Page 277 and 278:
4.2 Nuläge utan spaltugnsstopp I d
Page 279 and 280:
Figur 8 Beräknade haltbidrag av SO
Page 281 and 282:
4.2.1.2 Beräknade haltbidrag av kv
Page 283 and 284:
Figur 12 Beräknade haltbidrag av N
Page 285 and 286:
Figur 14 Beräknade haltbidrag av P
Page 287 and 288:
4.2.1.5 Beräknat depositionsbidrag
Page 289 and 290:
Figur 18 Beräknade haltbidrag av S
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
Page 307 and 308:
4.3.1 Produktionsanläggning 4.3.1.
Page 309 and 310:
Page 311 and 312:
Page 313 and 314:
4.4 Fall 2 I detta kapitel redovisa
Page 315 and 316:
Page 317 and 318:
Page 319 and 320:
Page 321 and 322:
Page 323 and 324:
Page 325:
BILAGA 1 Indata till spridningsber
Page 328 and 329:
BILAGA 1a Indata till spridningsber
Page 330 and 331:
Verksamhet Utsläppspunkt xkoordina
Page 332 and 333:
BILAGA 1b Indata till spridningsber
Page 334 and 335:
Verksamhet Utsläppspunkt xkoordina
Page 336 and 337:
BILAGA 1c Indata till spridningsber
Page 339 and 340:
Bilaga 2. Beskrivning TAPM modellen
Page 341 and 342:
Figur 2:3 Jämförelse mellan uppm
Page 343 and 344:
Innehållsförteckning Inledning...
Page 345 and 346:
. Riskklassning, prioriteringsordni
Page 347 and 348:
Objekt Tjärslambassäng Objekt nr
Page 349 and 350:
Objekt Oljecisterner och oljetankar
Page 351 and 352:
Objekt Kondensatanläggning inklusi
Page 353 and 354:
Objekt Sedimentationsbassäng inom
Page 355 and 356:
Objekt Tjärtegeltillverkning Objek
Page 357 and 358:
Objekt KV-bassäng (nya) Objekt nr
Page 359 and 360:
Objekt Mekanisk verkstad Objekt nr
Page 361 and 362:
Objekt Kokillgjuteri Koksgaskondens
Page 363 and 364:
Objekt Oljeavskiljning laxviken Ris
Page 365 and 366:
Objekt Tvättorn (naftalinanläggni
Page 367 and 368:
Objekt Sedimentationsbassäng (koll
Page 369 and 370:
Referenser Länsstyrelsen i Norrbot
Page 371 and 372:
Bilaga 1 Översiktskarta MIFO-klass
Page 373:
Bilaga 2. Förslag till placering a
show all

MiljÃ¶konsekvens- beskrivning - SSAB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?