Miljökonsekvens- beskrivning - SSAB

SSAB Tunnplåt AB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga D
Luleå 2008
• Ett ökat utbyte av fjärrvärme över kommungräns skulle kunna vara
ett incitament för en ökad kraftvärmeproduktion.
• En annan tänkbar utveckling är lagring av hetvatten i bergrum eller
möjligen transport med tankbåt till kustnära kommuner med stor
värmekonsumtion.
Om delar eller hela behovet av hetvatten för fjärrvärme kan skapas av
framtida överskott av lågvärdig energi istället för gas, dvs från
strålningsvärme, kylvatten, avgaser etc. skulle gas kunna användas för en
rad andra ändamål:
• För omvandling till andra bränslen såsom metanol.
• För tillverkning av järnsvamp, DRI (Direct Reduced Iron).
• För upparbetning av järnrika avfall; stoft, slam och finpartikulär
slagg som idag deponeras.
• Till förvärmning av skrot, vilket bl.a. möjliggör en rening av tillfört
skrot.
• För injektion i masugnen som ersättning för kolpulver.
Exempel på möjliga tekniker för att återvinna restenergi genom att
exempelvis skapa hetvatten ges i Bilaga D2. Några är utprovade medan
andra är på försöksstadiet eller endast teoretiska:
• Utvinning av värme från svalbäddar där stålämnen luftkyls. Såväl
kylslingor som strålningsfångare (”solfångare”) har provats.
• Återvinning av värme från smält slagg med liknande teknik som för
ämnen.
• Värmeåtervinning från het koks genom kylning med kvävgas.
Restvärmen skulle även kunna förädlas på annat sätt:
• Genom omvandling av restvärme till elkraft. I traditionella ångcykler
skapas el genom att vatten värms till ånga, som expanderas i en
ångturbin, som i sin tur driver en elgenerator. Det är teoretisk möjligt
att i en ångcykel, istället för vatten, använda en vätska med lägre
kokpunkt än vatten. Detta gör det möjligt att driva ångcykeln vid
lägre temperatur. I en s.k. ORC cykel (organic rankine cycle)
används ett organiskt förångningsmedium. I Kalina-cykeln utgörs
förångningsmediet istället av en blandning av ammoniak och vatten.
• Användning av konventionella mekaniska värmepumpar för att lyfta
temperatur och energi från de mest lågvärdiga energiflödena.
• Användning av kemiska energipumpar där salter (exempelvis
kiselklorid) laddas upp med restenergi, som senare kan nyttjas för
både värme och kyla på annan plats l .
I Bilaga D2 presenteras även några mer långsiktiga tänkbara alternativ att
förändra processen för ståltillverkning i Luleå, som skulle generera mindre
överskottsgas.
• Ersätta den traditionella masugnsprocessen med en s.k.
syrgasmasugn (utveckling sker f.n. inom ULCOS projektet, Ultra
l
Metoden utprovas för närvarande vid SSAB Oxelösund med bidrag från SSAB och
Energimyndigheten.
30