LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
VÅRDPROGRAM 2003<br />
<strong>LYMFOM</strong><br />
I Stockholm-Gotland regionen<br />
ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND<br />
För senaste uppdatering, se Onkologiskt Centrums hemsida, www.sll.se/oc
Beställningsadr<br />
Beställningsadress<br />
Beställningsadr<br />
ess<br />
Onkologiskt Centrum, M8:01<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
171 76 STOCKHOLM<br />
Tfn 08-517 746 84<br />
Fax 08-34 86 40<br />
E-post onkologiskt.centrum@smd.sll.se<br />
Onkologiskt Centrum ingår i Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting<br />
Vårdprogrammet kan även laddas ner från<br />
Onkologiskt Centrums hemsida: www.sll.se/oc<br />
Vårdprogram för lymfom 2003<br />
ã Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotland<br />
ABA tryckeri, Stockholm december 2002
INNEHÅLL<br />
VÅRDPROGRAM FÖR <strong>LYMFOM</strong><br />
1. Inledning................................................................................................................................. 4<br />
1.1 Vårdprogramgrupp ........................................................................................................................ 4<br />
2. Epidemiologi ........................................................................................................................... 5<br />
2.1 WHO-klassifikationen .................................................................................................................. 6<br />
3. Klinisk lymfomutredning .......................................................................................................... 8<br />
3.1 Diagnostik ..................................................................................................................................... 8<br />
3.2 Utredning ...................................................................................................................................... 8<br />
3.3 Utvidgad utredning ....................................................................................................................... 8<br />
4. Lymfocytiskt lymfom, Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), Prolymfocytleukemi (PLL),<br />
lymfoplasmacytiskt lymfom (immunocytom), Mb Waldenström ................................................. 10<br />
4.1 Introduktion................................................................................................................................ 10<br />
4.2 Behandling .................................................................................................................................. 10<br />
4.3 Speciella behandlingsval............................................................................................................... 11<br />
5. Follikulärt lymfom Grad 1-2 .................................................................................................. 12<br />
5.1 Introduktion................................................................................................................................ 12<br />
5.2 Primär behandling ....................................................................................................................... 12<br />
5.3 Sviktbehandling ........................................................................................................................... 12<br />
5.4 Speciella behandlingsval............................................................................................................... 13<br />
6. Marginalzoncellslymfom (inkl. MALT-lymfom) ....................................................................... 14<br />
6.1 Introduktion................................................................................................................................ 14<br />
6.2 Behandling .................................................................................................................................. 14<br />
6.3 Speciella behandlingsval............................................................................................................... 14<br />
7. Hårcellsleukemi (HCL) .......................................................................................................... 15<br />
7.1 Introduktion................................................................................................................................ 15<br />
7.2 Behandling .................................................................................................................................. 15<br />
7.3 Speciella behandlingsval vid recidiv ............................................................................................. 15<br />
8. Mantelcellslymfom ................................................................................................................. 16<br />
8.1 Introduktion................................................................................................................................ 16<br />
8.2 Behandling .................................................................................................................................. 16<br />
9. Plasmocytom.......................................................................................................................... 17<br />
9.1 Introduktion................................................................................................................................ 17<br />
9.2 Behandling .................................................................................................................................. 17<br />
10. Diffust storcelligt B-cellslymfom, follikulärt lymfom grad 3 ....................................................... 18<br />
10.1 Introduktion.............................................................................................................................. 18<br />
10.2 Behandling (kurativ intention) .................................................................................................. 18<br />
10.3 Speciella behandlingsval............................................................................................................. 19<br />
10.4 Behandling vid progress/recidiv ................................................................................................. 19<br />
11. B-lymfoblastlymfom ............................................................................................................... 20<br />
11.1 Introduktion.............................................................................................................................. 20<br />
11.2 Behandling ................................................................................................................................ 20<br />
12. Burkitts lymfom ..................................................................................................................... 21<br />
12.1 Introduktion.............................................................................................................................. 21<br />
12.2 Behandling ................................................................................................................................ 21
13. T-lymfoblastlymfom ............................................................................................................... 23<br />
13.1 Introduktion .............................................................................................................................. 23<br />
13.2 Behandling ................................................................................................................................ 23<br />
14. Perifert T-cellslymfom, Angioimmunoblastiskt lymfom, Angiocentriskt lymfom,<br />
Intestinalt T-cellslymfom ......................................................................................................... 24<br />
14.1 Introduktion .............................................................................................................................. 24<br />
14.2 Behandling ................................................................................................................................ 24<br />
15. Anaplastiskt storcelligt lymfom (ALC)...................................................................................... 25<br />
15.1 Introduktion .............................................................................................................................. 25<br />
15.2 Behandling ................................................................................................................................ 25<br />
15.3 Speciella behandlingsval............................................................................................................. 25<br />
16. Mycosis fungoides / Sézarys syndrom ........................................................................................ 26<br />
16.1 Introduktion .............................................................................................................................. 26<br />
16.2 Behandling ................................................................................................................................ 26<br />
17. Hodgkins lymfom ................................................................................................................... 27<br />
17.1 Introduktion .............................................................................................................................. 27<br />
17.2 Behandling låga stadier .............................................................................................................. 27<br />
17.3 Behandling avancerade stadier ................................................................................................... 28<br />
17.4 Högdosbehandling .................................................................................................................... 29<br />
17.5 Recidivbehandling ..................................................................................................................... 29<br />
17.6 Palliativ behandling ................................................................................................................... 29<br />
17.7 Utvärdering och uppföljning ..................................................................................................... 29<br />
18. Profylax ................................................................................................................................. 31<br />
18.1 CNS-Profylax ............................................................................................................................ 31<br />
18.2 Infektionsprofylax...................................................................................................................... 31<br />
18.3 Allopurinol ................................................................................................................................ 31<br />
18.4 Blodprodukter ........................................................................................................................... 32<br />
19. Primära CNS-lymfom ............................................................................................................ 33<br />
19.1 Introduktion .............................................................................................................................. 33<br />
19.2 Behandling ................................................................................................................................ 33<br />
20. Ventrikellymfom .................................................................................................................... 34<br />
20.1 Introduktion .............................................................................................................................. 34<br />
20.2 Behandling stadium Pe I eller Pe II ............................................................................................ 34<br />
21. Testislymfom .......................................................................................................................... 35<br />
21.1 Introduktion .............................................................................................................................. 35<br />
21.2 Behandling ................................................................................................................................ 35<br />
22. Konjunktivala/orbitala lymfom ............................................................................................... 36<br />
22.1 Introduktion .............................................................................................................................. 36<br />
22.2 Behandling ................................................................................................................................ 36<br />
23. Kutana lymfom ...................................................................................................................... 37<br />
23.1 Kutana B- cellslymfom .............................................................................................................. 37<br />
23.2 Kutana T- cellslymfom............................................................................................................... 37<br />
24. Rekommendationer för högdosbehandling ................................................................................ 38<br />
24.1 Autologa stamceller ................................................................................................................... 38<br />
24.2 Allogen stamcellstransplantation ................................................................................................ 38<br />
2
25. Rekommendationer för strålbehandling ................................................................................... 39<br />
25.1 Introduktion.............................................................................................................................. 39<br />
25.2 "Aggressiva lymfom" förutom lymfoblastlymfom ...................................................................... 39<br />
25.3 "Indolenta" lymfom och mantelcellslymfom.............................................................................. 40<br />
25.4 Hodgkins lymfom ..................................................................................................................... 40<br />
26. Uppföljningsrutiner för lymfom............................................................................................... 41<br />
26.1 "Aggressiva" lymfom ................................................................................................................. 41<br />
26.2 "Indolenta" lymfom................................................................................................................... 41<br />
27. Patologi ................................................................................................................................. 42<br />
27.1 Biopsier med lymfomfrågeställning - diagnostik av malignt lymfom .......................................... 42<br />
27.2 Analyser ..................................................................................................................................... 43<br />
27.3 Information i remissens svarsdel ................................................................................................ 44<br />
27.4 Övrigt........................................................................................................................................ 44<br />
27.5 Appendix ................................................................................................................................... 44<br />
28. Omvårdnadsaspekter .............................................................................................................. 45<br />
28.1 Inledning ................................................................................................................................... 45<br />
28.2 Information ............................................................................................................................... 45<br />
28.3 Central venös infart ................................................................................................................... 46<br />
28.4 Nutrition ................................................................................................................................... 47<br />
28.5 Kroppsuppfattning .................................................................................................................... 47<br />
28.6 Sexualitet ................................................................................................................................... 47<br />
28.7 Fertilitet..................................................................................................................................... 48<br />
28.8 Psykosociala aspekter ................................................................................................................. 48<br />
28.9 Palliativ vård .............................................................................................................................. 48<br />
28.10 Referenslitteratur ..................................................................................................................... 49<br />
29. Nationellt register för non-Hodgkins lymfom och Hodgkins lymfom ........................................... 50<br />
29.1 Omfattning ............................................................................................................................... 50<br />
29.2 Registreringsrutiner ................................................................................................................... 50<br />
29.3 Anvisningar för ifyllande av blanketten ...................................................................................... 50<br />
29.4 Registeransvariga ....................................................................................................................... 50<br />
BILAGOR<br />
I. Svensk nomenklatur för WHO-klassifikationen ................................................................................ 51<br />
II. Stadieindelning.................................................................................................................................. 54<br />
III. Internationellt Prognostiskt Index (IPI) ............................................................................................. 56<br />
IV. Cytostatikascheman ........................................................................................................................... 57<br />
V. Smärtklinisk konsultverksamhet ........................................................................................................ 66<br />
VI. Remiss till palliativ vårdavdelning/sjukhusansluten hemsjukvård ....................................................... 67<br />
VII. Cancerprofilerade geriatrik- och sjukhemsavdelningar/Hospice i Stockholms län .............................. 68<br />
VIII.Hemsjukvårdsteam ............................................................................................................................ 69<br />
IX. Onkologisk konsultverksamhet.......................................................................................................... 70<br />
X. Enheten för psykosocial onkologi och rehabilitering .......................................................................... 71<br />
XI. Cancerupplysningen .......................................................................................................................... 72<br />
XII. Canceranmälan.................................................................................................................................. 73<br />
XIII.Registreringsblankett ......................................................................................................................... 74<br />
3
1. Inledning<br />
Detta är en ny version av vårdprogrammet för maligna lymfom i Stockholm- Gotlandregionen. Målsättningen<br />
med vårdprogrammet är att det skall fungera som ett praktiskt verktyg och en samordning i regionen vid den<br />
kliniska handläggningen av patienter med lymfom. Rekommendationer om utredning och uppföljningsrutiner<br />
har inkluderats.<br />
Jämfört med föregående utgåva har uppställningen omarbetats för att bli ett bättre och mer användbart arbetsredskap<br />
för lymfom behandlande sjukvårdspersonal i regionen. Hela vårdprogrammet finns på Onkologiskt<br />
Centrums hemsida, www.sll.se/oc<br />
I slutet av vårdprogrammet finns cytostatikascheman samt den obligatoriska anmälningsblanketten för nya patienter.<br />
Den nya versionen ansluter till Uppsala/Örebroregionens rekommendationer så långt möjligt är, med syfte att<br />
försöka uppnå en bättre nationell enighet vid lymfombehandling och om möjligt på sikt även ett nationellt<br />
vårdprogram.<br />
1.1 VÅRDPROGRAMGRUPP<br />
MAGNUS BJÖRKHOLM, Centrum för Hematologi, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
PER-ANDERS BROLIDEN, hematologiska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus<br />
BIRGER CHRISTENSSON, kliniskt histopatologiskt laboratorium, Huddinge Universitetssjukhus<br />
EVA KIMBY, hematologiska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus<br />
GERD LÄRFARS, hematologsektionen, Södersjukhuset<br />
MATS MERUP, hematologiska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus<br />
MARIE NORDSTRÖM, Centrum för Hematologi, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
ANJA PORWIT-MCDONALD, avd för hematopatologi, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
ERIK SVEDMYR, Centrum för Hematologi, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
ANDERS ÖSTERBORG, Centrum för Hematologi, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset (sammankallande)<br />
4
2. Epidemiologi<br />
Lymfatiska maligniteter (lymfom) är en heterogen grupp av sjukdomar. I Sverige diagnosticeras i dagsläget c:a<br />
2000 fall/år och lymfom är den sjunde vanligaste maligniteten. De vanligaste undergrupperna är diffust storcelligt<br />
B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och follikulärt lymfom. Non-Hodgkinlymfom ökar i incidens (1-<br />
2% per år). Orsaken till ökningen är ej känd.<br />
)ROOLNXOlUW<br />
IROOLNHOFHQWHU<br />
O\PIRP<br />
,PPXQRF\WRP<br />
'LIIXVW VWRUFHOOLJW<br />
O\PIRP<br />
0DQWHOFHOOVO\PIRP<br />
+nUFHOOVOHXNHPL<br />
Histologi 1997–2000<br />
5<br />
%XUNLWWV O\PIRP<br />
/\PIRF\WLVNW O\PIRP<br />
LQNO .// RFK 3//<br />
gYULJD<br />
Fördelningen av lymfomgrupper 1997-2000 i Stockholm-Gotlandregionen. Uppdelningen baseras på REALklassifikationen<br />
som enbart registreras i det regionala kvalitetsregistret.<br />
Bland övriga ingår ospecificerade B- och T-cellslymfom samt NHL UNS. Eftersom Hodgkins lymfom inte<br />
registrerades 1997-1999 är de exkluderade i diagrammet. Hodgkins lymfom stod år 2000 för 7,2 % av fallen.
2.1 WHO- KLASSIFIKATIONEN<br />
WHO-klassifikationen har blivit den gällande i regionen från och med 2002 (bilaga I). Även myelom finns med<br />
i WHO-klassifikationen men denna grupp har inte inkluderats i vårdprogrammet, men däremot plasmocytom.<br />
Enstaka mycket ovanliga histologiska undergrupper har medvetet utelämnats, t ex HIV- och transplantationsrelaterade<br />
lymfom. WHO klassifikationen har använts konsekvent i texten.<br />
Ibland är det omöjligt att undergruppera ett lymfom enligt WHO-klassifikationen. I dessa fall är det av kliniskt<br />
värde att använda beteckningen "aggressiva" eller "högmaligna" respektive "indolenta" eller "lågmaligna" lymfom<br />
trots att dessa begrepp inte ingår i WHO-klassifikationen. Dessa benämningar används också vid olika<br />
behandlingsdiskussioner.<br />
Aggressiva (högmaligna) lymfom<br />
– B och T-lymfoblastlymfom<br />
– Diffust storcelligt B-cellslymfom<br />
– Burkitts och Burkitts-liknande lymfom<br />
– Follikulärt lymfom grad 3<br />
– Perifert T-cellslymfom<br />
– Angioimmunoblastiskt lymfom<br />
– Angiocentriskt lymfom<br />
– Intestinalt T-cellslymfom<br />
– Adult T-cellslymfom<br />
– Anaplastiskt storcelligt lymfom<br />
Indolenta (lågmaligna) lymfom<br />
– B-KLL<br />
– Immunocytom/Mb Waldenström<br />
– Follikulärt lymfom grad 1 och 2<br />
– Marginalzonslymfom (inkl. MALT-lymfom)<br />
– Mycosis fungoides<br />
Grundregeln är att patienter med aggressiva lymfom har en snabb tumörtillväxt och obehandlade en kort överlevnad<br />
men är potentiellt botbara med konventionell cytostatikabehandling. Patienter med indolenta lymfom<br />
har obehandlade ofta lång förväntad överlevnad men är ej botbara med konventionell cytostatikabehandling.<br />
Flera undergrupper t ex mantelcellslymfom och Hodgkins lymfom kan inte grupperas i aggressivt respektive<br />
indolent lymfom.<br />
6
Stadieindelning och prognostiska faktorer<br />
Stadieindelning av lymfom är en viktig del vid terapival. Stadieindelning enligt Ann Arbor (med vidareutveckling<br />
vid mötet i Cotswolds) rekommenderas för majoriteten av patienterna. Undantag är B-KLL, Burkitts lymfom<br />
och lymfoblastlymfom i vars avsnitt de speciella stadieindelningarna finns redovisade. I Norden har en<br />
arbetsgrupp tolkat Ann Arbor/Cotswolds stadieindelning (bilaga II).<br />
Ett prognostisk instrument som används vid behandlingsbeslut är Internationellt Prognostiskt Index (bilaga III).<br />
Underlaget för detta index är skapat för gruppen "aggressiva lymfom" men det har visat sig att detta index kan<br />
användas för de flesta histologiska undergrupperna. Indexet kan begränsas till patienter < 60 år, s k åldersrelaterat<br />
Internationellt Prognostiskt Index, vilket är det kliniskt mest använda. Det används i detta vårdprogram även för<br />
äldre patienter. Hodgkins lymfom har egna prognostiska variabler, se kap 17.<br />
7
3. Klinisk lymfomutredning<br />
3.1 DIAGNOSTIK<br />
Primär lymfomdiagnostik skall baseras på histologisk undersökning av biopsimaterial.<br />
För biopsier med lymfomfrågeställning har Sveriges hematopatologer utformat provtagningsanvisningar samt<br />
praktiska rekommendationer om hur materialet skall omhändertas och analyseras, se kap 27.<br />
3.2 UTREDNING<br />
(Fullständig utredning görs ej på äldre patienter om endast palliativ behandling anses möjlig p g a andra komplicerande<br />
sjukdomar).<br />
– Anamnes och klinisk undersökning<br />
– Lungröntgen<br />
– Datortomografi av thorax och buk<br />
Undantag<br />
För gamla patienter med KLL kan man avstå från datortomografi om sjukdoms symtom<br />
saknas.<br />
– Benmärgsprov: Biopsi (minst 2.0 cm märg d v s kortex ej medräknat) och imprints (rulla biopsin på<br />
objektglas), samt benmärgsaspiration med utstryk och FACS.<br />
Undantag<br />
Vid stadium I-IIA Hodgkins lymfom behövs ej benmärgsprov.<br />
Vid KLL-lymfom hos gammal patient utan sjukdomssymtom kan blod med immunfenotypning<br />
vara tillräckligt.<br />
– Hb, LPK, diff, TPK, SR, CRP, s-albumin, s-Ca, b-glukos, s-bilirubin, s-ALP, s-ASAT,<br />
s-ALAT, s-LD (vid 2 tillfällen om Prognostiskt Index används för behandlingsval), s-Na, s-K, s-urat,<br />
s-kreatinin, p-elfores, s-b2-mikroglobulin. HIV-test samt DAT. Urinsticka för glukos, erytrocyter och<br />
albumin.<br />
– Vid indolent lymfom: Serologi för hepatit C.<br />
Anmäl patienten till Onkologiskt Centrum: Fyll i vårdprogramblankett, se kap 29 + bilaga XIII.<br />
– LP med cytologi om:<br />
3.3 UTVIDGAD UTREDNING<br />
• B- och T-lymfoblastlymfom, och Burkitts lymfom<br />
• övriga aggressiva lymfom med benmärgsengagemang<br />
• aggressiva lymfom med CNS-nära lokalisation (epiduralt, sinus och orbita)<br />
• aggressiva lymfom med testikelengagemang<br />
• neurologiska symtom<br />
8
– Datortomografi eller MR av hjärna om neurologiska symtom<br />
– Ögonkonsult (utgångsstatus) vid CNS-lymfom med frågeställning glaskroppsengagemang<br />
– Om patologiska leverprover fullständig hepatitserologi + CMV<br />
– HTLV 1 vid atypiska T-cellslymfom<br />
– Kromosomanalys om benmärgsengagemang vid B- och T-lymfoblastlymfom samt Burkitts lymfom<br />
– Urin-elektrofores (Bence Jones) vid misstänkt lymfoplasmacytiskt lymfom (immunocytom) samt plasmocytom.<br />
Tag 100 ml av dygnsmängd urin<br />
– Skelettröntgen eller MR vid plasmocytom<br />
– Skelettscintigrafi vid misstänkta symtom från skelettet<br />
– Eventuellt ultraljud buk vid Hodgkins lymfom stadium I-II (enligt vårdprogram)<br />
– Öronkonsult för undersökning och epifarynxbiopsi om lokaliserat aggressivt alternativt Hodgkins lymfom<br />
i halsregionen ovanför larynx (för stadieindelning och för att utesluta diagnosen nasofarynxcancer)<br />
samt vid MALT-lymfom<br />
– Helicobacter pylori vid MALT-lymfom i ventrikeln. Enklast är histopatologisk undersökning av ventrikelbiopsin<br />
Inför behandling:<br />
– Infrysning av spermier före cytostatikabehandling. Kontrollera då HIV och hepatitblock. Kontakta:<br />
Reproduktionsmedicinskt Fertilitetslab<br />
centrum (RMC) Huddinge Universitetssjukhus<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset Tel 08-585 875 03<br />
Tel 08-517 755 23<br />
– Kreatininclearence eller motsvarande (Iohexol rekommenderas) bör göras på patient som skall få högdosmetotrexat,<br />
cisplatin eller carboplatin<br />
– Tandläkarkonsult inför strålbehandling mot munhåla eller om högdosbehandling planeras<br />
– Renogram för att undersöka höger njures funktion om strålbehandling planeras för ventrikellymfom<br />
– Ögonkonsult (utgångsstatus) inför strålbehandling av lymfom i orbita (t ex konjunktivalt lymfom) samt<br />
vid CNS-lymfom med frågeställning glaskroppsengagemang<br />
9
4. Lymfocytiskt lymfom,<br />
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL),<br />
Prolymfocytleukemi (PLL),<br />
Lymfoplasmacytiskt lymfom (immunocytom),<br />
Stadieindelning enligt Rai<br />
Mb Waldenström<br />
4.1 INTRODUKTION<br />
Vanliga grupper. Oftast äldre patienter. De flesta har generaliserad sjukdom med benmärgsengagemang vid<br />
diagnos. Stadieindelning enligt Rai (se nedan) används ofta vid KLL med lymfocytos. Långsam lymfomtillväxt<br />
med undantag för PLL. Behandlas först vid symtom alternativt märgsvikt. Ej botbara med konventionell behandling.<br />
Eftersom sjukdomen är kronisk behövs många olika behandlingsalternativ.<br />
Förenklad basal utredning kan utföras hos patienter med asymtomatisk sjukdom d v s avstå från CT thorax<br />
och diagnos kan ställas via benmärg/blod med fenotypning.<br />
Stadium 0 lymfocytos enbart<br />
Stadium I lymfocytos + lymfkörtelförstoring<br />
Stadium II lymfocytos +/– lymfkörtelförstoring + lever- eller mjältförstoring<br />
Stadium III lymfocytos +/– lymfkörtelförstoring +/– lever- eller mjältförstoring + Hb < 110 g/l<br />
Stadium IV som ovan men TPK < 100 x 10 9 /l (oavsett Hb)<br />
4.2 BEHANDLING<br />
(Behandlingsprotokoll, bilaga IV)<br />
Stadium I enligt Ann Arbor av B-cells lymfocytiskt lymfom (mycket sällsynt)<br />
Strålbehandling till engagerad lymfkörtelregion 30 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Övriga stadier utan symtom och utan benmärgssvikt: Exspektans<br />
Vid symtom och/eller benmärgssvikt<br />
(som regel KLL/PLL Rai stadium III-IV)<br />
• Se Aktuella studier, Onkologiskt Centrums hemsida (www.sll.se/oc).<br />
• Leukeran ® - många behandlingsmodeller finns, se bilaga IV. Kan upprepas.<br />
• Fludara ® /cyklofosfamid (eventuellt enbart Fludara ® )kan övervägas som primärbehandling hos yngre<br />
(< 65 år), särskilt vid aggressiv klinik.<br />
• MabCampath ® bör övervägas som primärterapi vid T-PLL, speciellt hos yngre.<br />
Vid svikt på Leukeran<br />
• Vid recidiv efter Leukeran ® - ge Fludara ® /cyklofosfamid (eller enbart Fludara i 3 dagar till äldre patienter,<br />
> 65-70 år)<br />
10
Vid svikt även på Fludara<br />
• MabCampath ® (vid KLL, infektionsprofylax obligatoriskt)<br />
• Mabthera ® (vid Mb Waldenström, om CD20-positivitet)<br />
• CHOP (spec. vid transformation till högmalignt lymfom)<br />
• COP<br />
• MIME<br />
• Ixoten kan övervägas som palliativ behandling<br />
4.3 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL<br />
Autoimmunitet<br />
Vanligast är autoantikroppar mot röda blodkroppar (DAT+) eller trombocyter. Vid autoimmun hemolys,<br />
behandla med prednisolon 1 mg/kg/dag. Sänk dosen successivt till underhållsdos 5–10 mg/dag. Om otillräcklig<br />
effekt av steroider, ge cytostatika (Leukeran ® eller CHOP).<br />
Alternativa behandlingar är splenektomi, högdos gammaglobulin, Sandimmun, Imurel eller Mabthera ® .<br />
Observera:<br />
Fludara ® kan utlösa autoimmun hemolys! Patienter som är DAT+ kan möjligen behandlas med Fludara ® ,<br />
dock under noggrann kontroll med avseende på hemolys.<br />
Hypogammaglobulinemi<br />
Patienter med lymfocytiska lymfom/KLL kan vara infektionskänsliga (speciellt bronkiter) pga hypogammaglobulinemi.<br />
Gammaglobulin tillförsel kan övervägas.<br />
Hyperviskositet<br />
Om M-komponent av IgM typ finns (Mb Waldenström) i hög koncentration kan hyperviskositet förekomma.<br />
Behandla med plasmaferes som tillägg till cytostatika.<br />
Högdosbehandling<br />
Yngre patienter med T-PLL bör utredas avseende stamcellstransplantation (allogen) i samband med primärbehandling.<br />
Övriga yngre patienter med aggressiv sjukdomsbild bör diskuteras avseende eventuell stamcellstransplantation<br />
(allogen/autolog) (OBS! ej sent i förloppet).<br />
Splenomegali<br />
Vid stor mjälte som ej svarar på behandling bör splenektomi övervägas i alla skeden av sjukdomen.<br />
OBS! Pneumokockvaccinering före splenektomi.<br />
Lokal strålbehandling<br />
Enstaka lokaler som progredierar, vid generell sjukdom, kan strålbehandlas: fraktionering och slutdos beroende<br />
på lokal, strålvolym och kliniskt svar.<br />
11
5. Follikulärt lymfom Grad 1-2<br />
5.1 INTRODUKTION<br />
Follikulära lymfom är en av de vanligaste undergrupperna. Oftast indolent förlopp. Undantag är de patienter<br />
med högriskfaktorer (IPI kan användas) och de mindre vanliga follikulära grad 3 som ofta är mer aggressiva.<br />
Follikulärt lymfom grad 3 behandlas som diffust storcelligt B-cellslymfom enligt kap 10. Follikulära lymfom<br />
kan transformera till diffust storcelligt B-cellslymfom. Denna risk beräknas till 10% per år (i varje fall under de<br />
första åren).<br />
5.2 PRIMÄR BEHANDLING<br />
(Behandlingsprotokoll bilaga IV).<br />
Stadium I<br />
Strålbehandling 30 Gy (2 Gy/dag) mot involverad lymfkörtelregion (Ann Arbor stadieindelning).<br />
Stadium II<br />
Strålbehandling 30 Gy (2 Gy/dag) mot involverade lymfkörtelregioner, om rimlig storlek på strålfält t ex<br />
tonsill + lymfkörtel på halsen (kap 25). Ej rimligt om stora strålfält t ex bilateralt på halsen eller bilaterala<br />
axiller. Vid bulkig stadium II i buken kan stora strålfält övervägas efter tumörreducerande kemoterapi (CHOP<br />
x 3-4). Tänk på att detta kan omöjliggöra senare skörd av stamceller.<br />
Stadium III-IV, utan symtom<br />
Exspektans<br />
Stadium III-IV, med symtom<br />
• Se Aktuella studier, Onkologiskt Centrums hemsida (www.sll.se/oc).<br />
• Leukeran ® - många behandlingsmodeller finns, kan upprepas.<br />
• CHOP om snabb effekt eftersträvas, t ex vid avflödeshinder av uretär.<br />
• Fludara ® /cyklofosfamid<br />
5.3 SVIKTBEHANDLING<br />
• Ställningstagande till ny utredning för att utesluta transformation<br />
• Fludara ® , Fludara ® /cyklofosfamid, CHOP alt COP<br />
• Mabthera ® vid svikt på second-line behandling. Tolereras väl av äldre.<br />
• MIME<br />
• Ixoten, kan övervägas som palliativ behandling<br />
12
5.4 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL<br />
Lokal strålbehandling<br />
Lokal/utvidgad strålbehandling är ofta indicerad hos patienter som progredierar på cytostatika.<br />
Högdosbehandling<br />
För yngre patienter med dåligt svar på primär terapi och hos patienter med hög initial tumörbörda och med<br />
tidigt recidiv bör högdosbehandling med stamcellstransplantation (allogen/autolog) övervägas.<br />
Alfa-interferon<br />
Tilläggs-/underhållsbehandling med alfa-interferon kan övervägas till yngre individer med korta symtomfria<br />
intervall.<br />
Follikulärt B-cellslymfom primärt i huden<br />
Mycket indolent förlopp. Lokal strålbehandling eller exspektans.<br />
13
6. Marginalzoncellslymfom<br />
(inkl. MALT-lymfom)<br />
6.1 INTRODUKTION<br />
Småcelligt lymfom i icke lymfatisk vävnad med indolent klinik. Stadium Pe I (bilaga II) är mycket vanligt.<br />
Oftast i ventrikeln och då vanligtvis associerad med Helicobacter pylori (se även kap 20). Näst vanligast är att<br />
lymfomet utgår från spottkörtel, ofta hos patienter med Sjögrens syndrom. Andra lokaler är thyreoidea,<br />
konjunktiva, lunga och bröst. Mindre vanligt är marginalzoncellslymfom i mjälte. Nodala varianter är mycket<br />
ovanliga.<br />
Recidiv av MALT-lymfom kommer oftast inom mukosa-associerad vävnad.<br />
6.2 BEHANDLING<br />
Stadium Pe I-II i ventrikeln med eller utan Helicobacter pylori infektion:<br />
Losec MUPS HP ® (Klacid ® + Imacillin ® + Omeprazol) i 7 dagar. Gastroskopi 3 respektive 6 månader senare<br />
(med multipla biopsier för att utesluta transformation) avgör fortsatt behandling. Vid partiell eller komplett<br />
remission fortsatt exspektans.<br />
Vid stationär eller progressiv sjukdom lokal strålbehandling 30 Gy (2 Gy/ fraktion).<br />
MALT-lymfom i ventrikeln med bulkig sjukdom eller spridning utanför ventrikeln svarar sämre på Helicobacter-inriktad<br />
terapi.<br />
Stadium Pe I-II, övriga lokaler<br />
Strålbehandling 30 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Stadium III-IV<br />
Samma behandlingsalternativ som vid follikulärt lymfom (kap 5).<br />
SLVL-typ<br />
(Enligt WHO spleniskt marginalzonslymfom (SMZL)).<br />
Splenektomi rekommenderas även i avancerade stadier.<br />
Lokal strålbehandling<br />
Enstaka lokaler som progredierar strålbehandlas.<br />
6.3 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL<br />
Transformation<br />
MALT-lymfom kan transformera till diffust storcelligt B-cellslymfom och skall då behandlas i enlighet med<br />
denna diagnos.<br />
Kirurgi<br />
Rekommenderas inte som primärbehandling<br />
14
7. Hårcellsleukemi (HCL)<br />
7.1 INTRODUKTION<br />
Ovanlig grupp (ca 25 patienter/år) i Sverige. Långsamt växande lymfom i främst benmärg och mjälte. Glesa<br />
infiltrat i benmärg med fiberökning. Symtom till följd av pancytopeni. Män dominerar (4:1).<br />
Ofta svårt att aspirera benmärg p g a benmärgsfibros (s k dry tap). Benmärgsbiopsi och immunfenotypning av<br />
tumörceller krävs för diagnos.<br />
7.2 BEHANDLING<br />
Inj. Leustatin ® 5 mg/m 2 sc i 5 dagar. Hos äldre eller kraftiga cytopena och sköra patienter kan dosen reduceras<br />
eller antalet dagar minskas till tre. Kan upprepas vid otillräcklig effekt.<br />
OBS! Dela upp Leustatindosen (p g a volymen, totalt 6–10 ml) i 2 sprutor.<br />
Överväg infektionsprofylax och vid granulocytopeni överväges G-CSF.<br />
Utvärdering av behandlingseffekt först efter 3-6månader.<br />
7.3 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL VID RECIDIV<br />
Upprepa Leustatin<br />
Behandling med Leustatin® kan upprepas vid recidiv.<br />
Splenektomi<br />
Splenektomi kan övervägas om recidiv efter Leustatin® och huvuddelen av sjukdomen finns i mjälten.<br />
OBS! Pneumokock- och eventuellt hemophilusvaccination.<br />
Mabthera ®<br />
Vid upprepade recidiv kan Mabthera® ges. Preliminära resultat talar för > 50 % remissionsfrekvens.<br />
Alfa-interferon<br />
Kan vara ett behandlingsalternativ vid kortvarig effekt av Leustatin.<br />
15
8. Mantelcellslymfom<br />
8.1 INTRODUKTION<br />
Småcelligt lymfom men oftast med dålig prognos. Mest äldre män injuknar. Oftast utbredd sjukdom vid diagnos<br />
med bl a benmärgsengagemang, utbredd sjukdom i mag/tarmkanalen och mjältengagemang. Leukemisering<br />
innebär dålig prognos. Kromosomförändring t(11;14) är typisk. Mantelcellslymfom är ej botbar med konventionell<br />
cytostatika. Stadium I är mycket sällsynt.<br />
Cyklin D-1: Vid misstanke om mantelcellslymfom be om färgning av cyklin D-1 på lymfkörtelbiopsi, kan göras<br />
på paraffinsnitt.<br />
Ytmarkörprofil: CD5+ och CD23– typisk för mantelcellslymfom.<br />
Vissa patienter har en indolent sjukdomsbild och bör behandlas konservativt, åtminstone tills progress.<br />
< 65 år<br />
8.2 BEHANDLING<br />
• Om ej med i studie, CHOP eller Fludarabinkombination, eventuellt med tillägg av Mabthera ®<br />
> 65år<br />
• Leukeran ® alt CHOP beroende på klinisk bild<br />
Sviktbehandling (ej rangordnade)<br />
DHAP<br />
MIME<br />
Mabthera ®<br />
VAD<br />
FLAG<br />
Lokal strålbehandling<br />
För de få patienterna i stadium I ges strålbehandling. Vid generell sjukdom men progress av enstaka tumörlokal<br />
ges lokal strålbehandling.<br />
16
9. Plasmocytom<br />
9.1 INTRODUKTION<br />
Lokaliserad plasmacellstumör. Relativt ovanlig. Kan delas upp i skelettal och extra-skelettal. De skelettala utvecklas<br />
oftare till myelom. De extraskelettala är ofta lokaliserade till ÖNH-regionen. Utredning som vid myelom.<br />
9.2 BEHANDLING<br />
Strålbehandling till 50 Gy (2 Gy/fraktion). För medulla-nära tumörer eventuellt lägre dos (40 Gy).<br />
M-komponent: Kontrollera P-elfores och U-elfores i dygnsurin. Upprepas hos de patienter som har en Mkomponent<br />
för kontroll av behandlingseffekt och som uppföljning för att hitta recidiv. En eventuell M-komponent<br />
skall försvinna efter behandling, annars misstanke på myelom.<br />
17
10. Diffust storcelligt B-cellslymfom,<br />
follikulärt lymfom grad 3<br />
10.1 INTRODUKTION<br />
Diffusa storcelliga B-cellslymfom utgör cirka 30% av alla lymfom. Sjukdomen uppvisar ofta en aggressiv klinisk<br />
bild, vilket skall föranleda snabb utredning.<br />
Stadieindelning bör göras inom 1 vecka från diagnos.<br />
Mediastinala storcelliga B-cellslymfom och storcelliga B-cellslymfom med reaktiva T-lymfocyter (s.k. Tcellsrikt<br />
B-cellslymfom) behandlas på samma sätt som övriga storcelliga B-cellslymfom. Även vid follikulärt<br />
lymfom grad 3 användes oftast samma behandlingsstrategi. Unga patienter med storcelliga B-cellslymfom<br />
med mycket hög proliferation (>95%) behandlas som Burkitts lymfom.<br />
10.2 BEHANDLING (KURATIV INTENTION)<br />
Stadium I med normalt LD och 5 cm stor tumör<br />
– 6 CHOP-21 + strålbehandling 30–40 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Stadium II, begränsat (= rimligt stort strålfält möjligt) utan högrisk, oavsett ålder<br />
– 6 CHOP- 21 + eventuell strålbehandling 30 - 40 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Stadium II (ej begränsat) – IV<br />
Riskfaktorer: Högrisk föreligger om 2 eller 3 av följande riskkriterier är uppfyllda (enligt IPI, bilaga III).<br />
– Stadium III eller IV<br />
– S-LD > övre normalgränsen (OBS! kontrollera 2 prover)<br />
– ECOG performance status >2<br />
Patienter >60 år, oavsett riskfaktorer<br />
– 6-8 CHOP-21 + Mabthera ®<br />
– vid högproliferativ sjukdom överväg att starta med CHOP-14 + G-CSF.<br />
Patienter
Patienter
11. B-lymfoblastlymfom<br />
11.1 INTRODUKTION<br />
Mycket ovanlig grupp. Förstorade lymfkörtlar eller subkutana infiltrat vanligast. Behandlas enligt vårdprogram<br />
för akut lymfatisk leukemi. Induktion /reinduktion och underhållsbehandling i 2 år om ej högrisk då allogen<br />
transplantation eftersträvas. Samma tumörcell som vid pre B-ALL. Samma behandlingsprogram används varför<br />
det är mer en semantisk fråga om det är B-LB eller ALL. Vanligaste definition är B-LB om < 30% benmärgsinfiltration.<br />
Kromosomanalys, Benmärg (eller tumör) skickas för kromosomanalys samt PCR för bcr/abl<br />
Tumörlyssyndrom, Prehydrering och allopurinol före behandlingsstart<br />
CNS-profylax, Se "Akut lymfatisk leukemi. Nationellt program för behandling av vuxna patienter". Svenska<br />
ALL-gruppen.<br />
Högriskkriterier<br />
– Philadelphiakromosom eller bcr/abl positiv<br />
– LPK > 30 x10 9 /l<br />
– CNS-engagemang<br />
– Ej remission efter första induktionsbehandlingen<br />
11.2 BEHANDLING<br />
Enligt protokoll – Akut lymfatisk leukemi. Nationellt program för behandling av vuxna patienter.<br />
20
12. Burkitts lymfom<br />
12.1 INTRODUKTION<br />
Burkitts lymfom är snabbt progredierande lymfom hos framför allt barn och unga vuxna. Debuterar ibland som<br />
stor tumör i buken (ileocekalpol/ovarier) med ascites eller i tonsiller eller epiduralt. Ofta trycksymtom. Kräver<br />
akut omhändertagande och snabbutredning. Stadieindelning och riskgruppering enligt Murphy. Risk för tumörlyssyndrom<br />
p g a stor tumörbörda och hög proliferation.<br />
Morfologiskt finns en glidande övergång mellan Burkitt och diffust storcelligt B-cellslymfom. Om stormande<br />
kliniskt förlopp och tumören har hög proliferationsgrad (> 95%) behandla som Burkitt.<br />
Patienter > 60 år behandlas enligt schemat för storcelliga B-cellslymfom.<br />
Tumörlyssyndrom, Ge vätska/bikarbonat och allopurinol med start dagen före behandlingsstart för att<br />
förhindra tumörlyssyndrom.<br />
CNS-profylax, viktigt se kap 18.<br />
Kromosomanalys, t(8;14) diagnostik är önskvärt. Imprintpreparat från solid tumör.<br />
Riskgruppering enligt Murphy<br />
1. Radikalt resecerad tumör<br />
2. Ej eller inkomplett resecerad tumör<br />
– extraabdominellt<br />
– intraabdominellt om S-LD< 16 ukat/l<br />
3. Ej eller inkomplett resecerad tumör med minst ett av<br />
– intraabdominellt och S-LD > 16 ukat/l<br />
– CNS-engagemang<br />
– benmärgsengagemang<br />
– multifokalt skelettengagemang<br />
12.2 BEHANDLING<br />
Förbehandling med steroider och cyklofosfamid. Kortvarig kemoterapi enligt Riehm 90. Behandling enligt<br />
detta schema kan ges upp till 60 års ålder med eventuellt tillväxtfaktorunderstöd. Riehm-protokoll, och "Cytostatikamanual"*.<br />
*Cytostatikamanual. Utgiven av onkologiskt centrum för Södra Sjukvårdsregionen, Universitetssjukhuset, Lund.<br />
21
5LVNJUXSS<br />
5LVNJUXSS<br />
5LVNJUXSS<br />
9HFND<br />
)<br />
$<br />
) $$<br />
) $$<br />
Behandlingsöversikt<br />
Riehm-protokoll<br />
)|UEHKDQGOLQJ<br />
) %ORFN<br />
%<br />
%%<br />
%%<br />
2P HM &5<br />
22<br />
$$<br />
$$<br />
&&<br />
%%<br />
%%<br />
$$<br />
2P HM &5 $%07<br />
F Cyklofosfamid (liten dos) och Prednisolon<br />
AA Vincristin, Ifosfamid, Metotrexat, Etoposid, Cytarabin<br />
+ intratekalt Metotrexat, Cytarabin och Precortalon ®<br />
BB Vincristin, Cyclofosfamid, Metotrexat, Doxorubicin<br />
+ intratekalt Metotrexat, Cytarabin och Precortalon ®<br />
CC Vindesin, Cytarabin, Etoposid<br />
+ intratekalt Metotrexat, Cytarabin och Precortalon ®<br />
Vid primärt CNS-engagemang intensifieras behandlingen med intratekala<br />
injektioner både dag 1 och dag 5 i varje kur jämfört med dag 1 för de utan<br />
CNS-engagemang<br />
$$<br />
%%<br />
%%<br />
&&
13. T-lymfoblastlymfom<br />
13.1 INTRODUKTION<br />
Vanligast hos barn och unga vuxna, främst män. Typiskt är stor tumör i mediastinum utgående från thymus,<br />
med trycksymtom och pleura/perikardvätska. Vanligt med benmärgsengagemang. Vanligaste definition för att<br />
skilja T-LB från T-ALL är < 30% benmärgsinfiltration.<br />
Tumörlyssyndrom, Prehydrering och allopurinol före behandlingsstart.<br />
CNS-profylax, Se "Akut lymfatisk leukemi, Nationellt program för behandling av vuxna patienter". Svenska<br />
ALL-gruppen.<br />
Högriskkriterier<br />
– LPK > 30 x10 9 /l<br />
– CNS-engagemang<br />
– ej remission efter första induktionsbehandlingen<br />
13.2 BEHANDLING<br />
Behandlas enligt vårdprogrammet för barn om < 30 år och som akut lymfatisk leukemi för de äldre. Båda<br />
protokollen innebär induktion/reinduktion och underhållsbehandling under 2 år. För högriskpatienter rekommenderas<br />
allogen transplantation.<br />
Strålbehandling, Även vid initial bulkig sjukdom (oftast i mediastinum) finns inga belägg att strålbehandling<br />
har något värde om cytostatikabehandling givit CR. Vid resttumör i mediastinum rekommenderas biopsi. Om<br />
biopsi visar CR ingen ytterligare behandling. Om biopsi visar kvarvarande sjukdom rekommenderas högdos<br />
inkluderande TBI.<br />
23
14. Perifert T-cellslymfom,<br />
Angioimmunoblastiskt lymfom,<br />
Angiocentriskt lymfom,<br />
Intestinalt T-cellslymfom<br />
14.1 INTRODUKTION<br />
Alla ovanstående grupper har oftast en aggressiv klinisk bild och behandlas i första hand som "aggressiva" lymfom.<br />
De olika grupperna har olika särdrag. Alla har tendens till paramaligna autoimmuna sjukdomar, hemofagocytos<br />
och ökad infektionskänslighet. Prognosen är sämre än för högmaligna B-cellslymfom.<br />
Perifert T-cellslymfom<br />
Finns både storcelliga och småcelliga former. Jämfört med diffusa storcelliga B-cellslymfom har patienterna<br />
sämre prognos. Ofta extranodal sjukdom.<br />
Angioimmunoblastiskt lymfom (AILD)<br />
Generell lymfadenopati. B-symtom. Polyklonal hypergammaglobulinemi. Opportunistiska infektioner är<br />
vanliga. Enstaka patienter har indolent sjukdom. Förstahandsbehandling är steroider, vid aggressiv sjukdom<br />
kan högdos cytostatika ges.<br />
Angiocentriskt lymfom<br />
Ovanliga. Lunga, sinus eller i medellinjen i ansiktskelettet är vanligaste tumörlokaler. Avgränsning mot<br />
Wegeners granulomatos och medellinjesgranulom kan vara svår och kan kräva rearrangemangsundersökning<br />
av T-cellsreceptorn.<br />
Intestinalt T-cellslymfom<br />
Associerat till glutenenteropati. Ibland diagnostiseras enteropatin samtidigt som lymfomet.<br />
Prognostiskt index<br />
Används ej. T-cellslymfom i sig innebär högrisk.<br />
14.2 BEHANDLING<br />
Behandlas huvudsakligen som diffusa storcelliga B-cellslymfom. Mabthera ® förstås ej aktuellt. Många patienter<br />
når ej högdosterapi p g a snabb progress.<br />
24
15. Anaplastiskt storcelligt lymfom (ALC)<br />
15.1 INTRODUKTION<br />
Aggressiv klinisk bild. Bättre prognos än perifera T-cellslymfom. T eller O-cells fenotyp. CD 30+. Yngre har<br />
oftast kromosomförändring t(2;5) som innebär abnormt uttryck av NPM/ALK. Patient med t(2;5) s k alkpositiva<br />
har bättre prognos jämfört med de som saknar denna kromosförändring (alk-negativa). Oftast generaliserad<br />
sjukdom med extranodalt engagemang i hud och skelett. Skall skiljas från ett primärt kutant anaplastiskt<br />
storcelligt lymfom som har ett indolent kliniskt förlopp.<br />
CNS-profylax, se kap 18.<br />
NPM/ALK färgning av histologiskt material för prognosbedömning.<br />
15.2 BEHANDLING<br />
Behandlas huvudsakligen som diffusa storcelliga B-cellslymfom.<br />
Mabthera ® ej aktuellt.<br />
15.3 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL<br />
Primärt kutant anaplastiskt lymfom ska ej behandlas enligt ovanstående rekommendationer. Ofta indolent<br />
förlopp. Exspektans eller lokal strålbehandling<br />
25
16. Mycosis fungoides / Sézarys syndrom<br />
16.1 INTRODUKTION<br />
Långsamt växande lymfom som främst växer i huden. Består av mogna T-lymfocyter, oftast CD4+. Om det finns<br />
cirkulerande tumörceller i blodet (Sézarys syndrom) är prognosen sämre. Transformation till blastiskt T-cellslymfom<br />
kan ibland ses sent i förloppet. Sköts vanligen tillsammans med hudkliniken.<br />
16.2 BEHANDLING<br />
• PUVA och eventuellt tillägg med syntetiska retinoider.<br />
• Vid PUVA-svikt överväg alfa-interferon 3MU/dag subkutant tills effekt (vänta minst 3 mån) och därefter<br />
underhållsdos 3MU/dag 3 gånger/vecka.<br />
• Lokal strålbehandling. Var frikostig med lokal strålbehandling i alla skeden av sjukdomen. Rekommenderad<br />
dos 16-20 Gy (3-4 Gy/fraktion) mot tumorala/ulcererande plaque.<br />
• Cytostatika är ofta av begränsat värde. Pröva först MFL (metotrexat/5FU/Leukovorin ® ) var 14:e dag<br />
alternativt metotrexat peroralt ca 10 mg/m 2 , 1 gång/vecka som ensamt cytostatikum.<br />
Gemzar ® 1 000 mg/m 2 dag 1, 8, 15 är också ett alternativ.<br />
• Vid avancerad sjukdom rekommenderas CHOP eller MabCampath ®<br />
26
17. Hodgkins lymfom<br />
17.1 INTRODUKTION<br />
160-170 nya fall diagnostiseras varje år i Sverige med lätt manlig dominans. Nationella vårdprogram för Hodgkins<br />
lymfom har varit i bruk sedan 1985. Ett gemensamt nordiskt protokoll för patienter med stadium I och IIA<br />
har utarbetats. Ur ett behandlingsperspektiv kan Hodgkinlymfomets histopatologiska undergrupper sammanföras<br />
enligt följande:<br />
n Klassiskt Hodgkins lymfom<br />
Nodulärskleros, blandad celltyp, lymfocytfattigt och lymfocytrikt klassiskt Hodgkins lymfom.<br />
Dessa utgör 97% av Hodgkins lymfom.<br />
n Nodulär lymfocytdominerad Hodgkins lymfom (3 % av Hodgkins lymfom)<br />
Mer likt follikulära B-cellslymfom grad 1-2. Enstaka patienter utvecklar transformation till storcelligt<br />
B-cellslymfom.<br />
Patienter 16-18 år, Behandling inom barnonkologi enligt svenskt protokoll kan bli aktuellt.<br />
Benmärgsprov, Ej nödvändigt vid stadium I och II utan B-symtom.<br />
Lymfocytfattig typ, Denna diagnos mycket ovanlig - ifrågasätt.<br />
< 70 år<br />
17.2 BEHANDLING LÅGA STADIER<br />
Riskfaktorer för klassisk Hodgkin med lågt stadium<br />
1 Riskfaktorer vid supradiafragmal sjukdom: a) bulkig sjukdom (> 10 cm i diameter)<br />
b) >3 lokaler<br />
c) SR>50 mm<br />
2 Riskfaktorer vid infradiafragmal sjukdom: a) engagemang centralt eller i bäckenet<br />
b) stadium II A<br />
c) inguinalt IA, SR > 50 mm<br />
d) bulkig sjukdom (> 10 cm i diameter)<br />
• Utan riskfaktorer<br />
ABVD x 2<br />
Därefter strålbehandling mot involverad region 30 Gy (1,76 Gy/fraktion)<br />
• Med riskfaktorer<br />
ABVD x 4<br />
Därefter strålbehandling mot involverad region 30 Gy (1,76 Gy/fraktion)<br />
> 70 år eller medicinskt "sköra" patienter 60-70 år<br />
Oftast ges endast strålbehandling. Eventuellt kan 1–2 cykler cytostatika tex dosreducerad ABVD eller CHOP<br />
övervägas före strålbehandling.<br />
27
Stadium IB är ej inkluderat i det nordiska protokollet. Detta är en ovanlig presentation, oftast associerad med<br />
bulkig tumör i mediastinum. Patienterna behandlas som stadium I, IIA med riskfaktorer alternativt som avancerad<br />
sjukdom (se nedan).<br />
Ett mer detaljerat behandlingsförslag för låga stadier finns således i det nordiska protokollet. I detta protokoll<br />
finns möjligheter att själv välja mellan olika cytostatika-kombinationer. Dock är vår rekommendation i första<br />
hand ABVD till patienter under 70 år. Undantag kan göras om patienten har utbredd sjukdom i thorax vilket<br />
medför att en stor del av lungor och hjärta kommer att bestrålas. Överväg hos dessa patienter MOPP/ABV<br />
alternativt möjligen CHOP.<br />
Nodulär lymfocytdominerad Hodgkins lymfom<br />
Patienter med lokaliserad sjukdom av nodulär lymfocytdominerad typ behandlas också med strålbehandling<br />
alternativt cytostatika följt av strålbehandling beroende på riskkriterier enligt det nordiska protokollet. Dessa<br />
riskkriterier är något annorlunda än de ovan angivna för klassisk Hodgkin. Se det nordiska protokollet.<br />
< 65 år<br />
• 0–5 riskfaktorer:<br />
ABVD x 6–8<br />
17.3 BEHANDLING AVANCERADE STADIER<br />
• 4–7 riskfaktorer:<br />
Dosintensiv BEACOPP x 4 följt av BEACOPP x 4 alternativt BEACOPP x 8<br />
> 65 år<br />
Riskfaktorer avancerad sjukdom (stadium IIB, III, IV)<br />
(internationellt prognostiskt index för Hodgkins lymfom, N Engl J Med 339:2506, 1998)<br />
1. S-albumin < 40 g/l<br />
2. Hemoglobin < 105 g/l<br />
3. Manligt kön<br />
4. > 45 år<br />
5. Stadium IV<br />
6. LPK > 15 x 10 9 /l<br />
7. B-lymfocyter < 8 % eller < 0.6 x 10 9 /l<br />
• Dosreducerad ABVD eller CHOP x 6 (-8)<br />
Strålbehandling mot bulkig sjukdom 30 Gy (1,76 Gy/fraktion) (kap 25).<br />
Om patienten är i komplett remission efter 2–4 kurer kan behandlingen avslutas efter totalt 6 cykler.<br />
28
Dosmodifikationer och användning av hematopoetiska tillväxtfaktorer<br />
Vid kurativt syftande behandling ges cytostatika i full dos och enligt tidsschemat om granulocyttalet är > 1.0<br />
x10 9 /l och trombocyter > 50 x10 9 /l. Vid lägre värden förskjuts behandlingen en vecka för att återupptas i full<br />
dos. Om intervallet mellan cykler ej kan hållas rekommenderas G-CSF behandling tre dagar efter avslutad<br />
cytostatikabehandling fram till maximalt två dagar före nästa kur. I dosintensiv BEACOPP ges alltid G-CSF<br />
men detta skall annars inte ges rutinmässigt. G- eller GM-CSF kan dock övervägas vid efterföljande kur(er) om<br />
allvarlig infektion inträffat eller om planerad dosintensitet ej kan upprätthållas. Se i övrigt Info från Läkemedelsverket<br />
2; 2001. Erytropoietinbehandling brukar sällan bli aktuell hos dessa patienter.<br />
17.4 HÖGDOSBEHANDLING<br />
Högdosbehandling med autolog stamcellssupport (ASCT) bör övervägas vid tidigt (< 3år) recidiv efter konventionell<br />
tidigare cytostatikabehandling om patienten är < 65 år och har en cytostatikakänslig sjukdom. ASCT kan<br />
även bli aktuellt vid senare recidiv.<br />
Högdosbehandling kan övervägas även vid kvarvarande tumörsjukdom (helst cytologi/biopsi verifierad) efter<br />
fyra givna cykler av primärbehandlingen. I detta läge byts kemoterapi och skörd av stamceller sker.<br />
Högdosbehandling: BEAM-schemat rekommenderas (bilaga IV).<br />
17.5 RECIDIVBEHANDLING<br />
De sviktregimer som rekommenderas är MIME, DHAP eller eventuellt DexaBEAM (bilaga IV). Dexa-BEAM<br />
kan dock försvåra skörd av stamceller. Hos många icke-botbara patienter kan sjukdomen hållas under kontroll<br />
under åtskilliga år med olika typer av palliativa behandlingsregimer t ex Vinorelbin, Gemcitabin.<br />
17.6 PALLIATIV BEHANDLING<br />
Patienter som p g a flera sjukdomsrecidiv eller p g a komplicerande andra sjukdomar inte bedöms vara aktuella<br />
för kurativt syftande terapi bör erhålla symtomlindrande behandling. Flera olika regimer finns dokumenterade.<br />
Singelbehandling med vinkalkalodier t ex Vinorelbin eller med Gemzitabin kan ha god effekt. Kombinationsbehandling<br />
med dosanpassade CEP-kurer (CCNU, etoposide, chlorambucil och prednisolon) kan vara effektivt.<br />
17.7 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING<br />
Sjukdomsutbredning värderas (kliniskt och "radiologiskt") efter varannan cykel tills komplett remission uppnåtts.<br />
Patienter med begränsad sjukdom uppföljs enligt det nordiska protokollet.<br />
Vid primärt avancerad sjukdom (dvs IIB-IV) sker klinisk kontroll + blodstatus och SR med följande intervall<br />
– 6 veckor efter avslutad behandling<br />
därefter<br />
– var 3:e månad till 2 år efter avslutad behandling<br />
– var 6:e månad i 5 år efter avslutad behandling<br />
– varje år till 10 år efter avslutad behandling.<br />
Därefter kan kontroller avbrytas utom hos patienter som fått strålbehandling mot större delen av thyreoidea<br />
och kvinnor som fått strålbehandling mot brösten.<br />
29
För dessa gäller :<br />
• TSH årligen för de som fått strålbehandling mot thyreoidea<br />
• Mammografi varje år med start 10 år efter strålbehandling mot bröstkörtlar.<br />
För patienter < 30 år rekommenderas ultraljud.<br />
Radiologiska kontroller rekommenderas ej förutom om resttumör finns, då kontroller med DT etc bör ske 3<br />
månader resp 12 månader efter avslutad behandling.<br />
30
18. Profylax<br />
18.1 CNS - PROFYLAX<br />
För följande non-Hodgkin lymfom rekommenderas CNS- profylax<br />
– T- och B- lymfoblastlymfom<br />
– Burkitts lymfom<br />
– Övriga "aggressiva" lymfom i stadium IV (framför allt benmärgsengagemang)<br />
– "Aggressiva" lymfom med "CNS- nära" lokalisation (epiduralt, sinus och orbita)<br />
– "Aggressiva" lymfom med testikelengagemang<br />
Behandling<br />
För lymfoblastlymfom och Burkitts lymfom finns speciella anvisningar i akut leukemi- och Riehm-schemat.<br />
Cytosar ® i högdos intravenöst istället för metotrexat intratekalt kan övervägas vid vissa regimer.<br />
För övriga ges intratekal injektion metotrexat 12.5 mg varannan till var tredje vecka, sammanlagt 6 gånger.<br />
Tänk på<br />
Patienten skall ligga plant minst 1 timma efter given intratekal injektion.<br />
Undvik provtagning av likvor under behandlingen. Metotrexat kan öka antalet lymfocyter i likvor<br />
som kan misstolkas som CNS-recidiv.<br />
18.2 INFEKTIONSPROFYLAX<br />
I vårdprogrammet finns rekommendationer om infektionsprofylax t ex vid MabCampath ® behandling och i<br />
vissa andra situationer.<br />
– T Bactrim forte ® 1 x2, 3 dagar/vecka<br />
– T Geavir ® 400 mg x2<br />
– T Diflucan ® 100 mg x1 alternativt Mixtur Mycostatin ® alternativt sugtablett Fungizone ® .<br />
Vid överkänslighet mot trimetoprimsulfa rekommenderas Pentamidininhalationer.<br />
18.3 ALLOPURINOL<br />
Till alla cytostatikabehandlade patienter med stor tumörbörda ges allopurinol (t ex T Zyloric ® ) 300 mg under<br />
kur 1-2 eller längre om så erfordras. Vid bra behandlingssvar utsätts därefter allopurinol! Extra åtgärder vidtages<br />
vid lymfoblastlymfom och Burkitts lymfom. Patienter med stadium I och II behöver oftast ej ha allopurinol.<br />
31
18.4 BLODPRODUKTER<br />
Till gravt immunsupprimerade patienter, t ex efter MabCampath ® eller Fludara ® behandling samt vid högdosterapi,<br />
bör strålade blodprodukter ges.<br />
32
19. Primära CNS-lymfom<br />
19.1 INTRODUKTION<br />
Primära CNS-lymfom skiljer sig från övriga extranodala lokaliserade lymfom genom att lokala recidiv efter<br />
strålbehandling är vanliga och att prognosen är mycket dålig.<br />
HIV<br />
Ökad risk hos HIV infekterade.<br />
Biopsi<br />
Diagnosen primärt CNS-lymfom bör ske genom biopsi (även med typisk datortomografibild) förutom de<br />
c:a 30 % av patienterna där man hittar lymfomceller i spinalvätskan och hos HIV patienter där fynd av<br />
EBV (vid PCR-analys) i spinalvätskan räcker för diagnos.<br />
Ögonkonsult<br />
Ögonkonsult med frågeställning glaskroppsengagemang.<br />
19.2 BEHANDLING<br />
Metotrexat, Procarbazin och Vincristin (MPV) enligt Lauren et al, J. Clin. Oncol. 18, 2000: 3144–3150.<br />
Behandlingen innefattar 5 kurer MPV och därefter strålbehandling till hela hjärnan (45 Gy) för patienter < 60<br />
år. Behandlingen avslutas med högdos cytarabin. För patienter > 60 år strålbehandling först vid recidiv<br />
(p g a demensrisk).<br />
33
20. Ventrikellymfom<br />
20.1 INTRODUKTION<br />
Vanligast är diffusa storcelliga B-cellslymfom. Troligtvis finns 2 uppkomstvägar antingen via transformerat MALTlymfom<br />
eller primärt storcelligt B-cellslymfom. Näst vanligast är MALT-lymfom.<br />
Diagnosen ventrikellymfom ställs numera oftast via biopsier utförda vid gastroskopi. Detta vårdprogram förordar<br />
organbevarande behandling och kirurgi bör om möjligt undvikas.<br />
Renogram<br />
Kontrollera alltid höger njures funktion med renogram innan beslut tas om strålbehandling av ventrikeln.<br />
Helicobacter pylori<br />
Undersök förekomst av Helicobacter pylori. Vid MALT-histologi behandla med Helicobact-inriktad terapi<br />
(kap 6) oavsett om organismen är påvisad. Det kan ta lång tid (upp till 6 mån) efter behandlingen innan<br />
lymfomet börjar minska.<br />
20.2 BEHANDLING STADIUM PE I ELLER PE II<br />
MALT-lymfom<br />
Se marginalzoncellslymfom kap 6, d v s erakidering av Helicobacter pylori och strålbehandling (30 Gy)<br />
först efter 6 månader vid utebliven effekt.<br />
Storcelliga B-cellslymfom (diagnos via biopsi)<br />
CHOP x 3 plus strålbehandling 40 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
34
21. Testislymfom<br />
21.1 INTRODUKTION<br />
Oftast äldre patienter. Trots stadium I är det få som blir botade med enbart lokal behandling. CNS-recidiv<br />
förekommer. Värdet av CNS-profylax fortfarande ej klarlagt men de flesta experter rekommenderar detta.<br />
21.2 BEHANDLING<br />
Rekommenderas: CHOP-21 x 6 (alternativt CHOP-14 x 6 + G -CSF om S-LD > normalvärde). Därtill rekommenderas<br />
profylax med metotrexat intratekalt x 6 samt strålbehandling upp till 24 Gy, alternativt ablatio.<br />
35
22. Konjunktivala/orbitala lymfom<br />
22.1 INTRODUKTION<br />
Oftast MALT-lymfom eller follikulära lymfom. Mycket indolenta. Ibland bilaterala. Enstaka aggressiva lymfom<br />
förekommer.<br />
22.2 BEHANDLING<br />
Strålbehandling 24 Gy (2 Gy/fraktion). Om bilateralt engagemang ge strålbehandling mot båda ögonen. De<br />
sällsynta aggressiva lymfom som förekommer är oftast diffust storcellig B-cellslymfom och behandlas enligt kap<br />
10.<br />
36
23. Kutana lymfom<br />
Lymfom i huden skiljer sig kliniskt i hög grad från motsvarande entiteter utanför huden. Kutana lymfom sprider<br />
sig sällan utanför huden och har som regel god prognos, även om lymfomet är storcelligt. Kan vara av B eller Tcellstyp.<br />
23.1 KUTANA B- CELLS<strong>LYMFOM</strong><br />
2 prognostiska grupper finns: Indolenta (vanligast) respektive intermediära (mindre vanliga).<br />
23.1.1 Indolenta<br />
Follikelcenterlymfom är oftast lokaliserade till överkropp och skalp. Saknar bcl-2 uttryck. Immunocytom vanligast<br />
på underbenen. Marginalzonscellymfom (MALT) vanligast på överkroppen.<br />
Behandling<br />
Lokal strålbehandling.<br />
23.1.2 Intermediära<br />
Diffust storcelligt lymfom på benen (oftast kvinnor). Oftast stadium I, men ibland bilaterala eller multifokala.<br />
Behandling stadium I<br />
3 CHOP + lokal strålbehandling 40 Gy, 2 Gy/fraktion.<br />
Mycosis fungoides är vanligast, se kap 16.<br />
23.2 KUTANA T- CELLS<strong>LYMFOM</strong><br />
CD 30+ anaplastiskt kutant T-cellslymfom har benignt förlopp, exspektans alternativt lokal strålbehandling.<br />
37
24. Rekommendationer för högdosbehandling<br />
24.1 AUTOLOGA STAMCELLER<br />
"Aggressiva" lymfom (bilaga I ) hos patienter < 65 år vars tumör är cytostatikakänslig<br />
• Recidiv efter konventionell behandling. Gäller även för patienter som fått begränsad cytostatikabehandling<br />
(t ex 3 CHOP).<br />
• Partiell remission eller primär behandlingssvikt efter konventionell behandling.<br />
OBS! Kvarvarande lymfom skall vara PAD-verifierat.<br />
• Enligt Nordiska mantelcellsprotokollet och perifera T-cells protokollet.<br />
Follikulära lymfom hos patienter < 65 år vars tumör är cytostatikakänslig<br />
• Om cytostatika behöver upprepas med täta intervall. En riktlinje är att erbjuda behandling till de som<br />
återfår behandlingskrävande sjukdom inom 2 år efter avslutad behandling med cytostatika och som inte<br />
svarar på Mabthera®.<br />
• Transformation till diffust storcelligt B-cellslymfom (ev. Nordiskt protokoll).<br />
Hodgkins lymfom hos patienter < 65 år vars tumör är cytostatikakänslig<br />
• Recidiv efter full cytostatikabehandling. För patienter som recidiverar efter begränsad cytostatikabehandling<br />
(t ex 2-4 ABVD) avgör kliniska bilden om högdosbehandling skall ges. Om kort tid till<br />
recidiv och/eller aggressiv sjukdom rekommenderas högdosbehandling. Om lång tid mellan primärt<br />
begränsad cytostatikabehandling och ett begränsat recidiv rekommenderas MIME alternativt BEA-<br />
COPP.<br />
• Partiell remission eller primär behandlingssvikt efter konventionell behandling.<br />
OBS! Kvarvarande lymfom skall vara PAD verifierat.<br />
24.2 ALLOGEN STAMCELLSTRANSPLANTATION<br />
Allogen stamcellstransplantation kan övervägas hos yngre individer (
25. Rekommendationer för strålbehandling<br />
25.1 INTRODUKTION<br />
Strålbehandlingens roll vid kurativ behandling av lymfom har minskat. Doserna har också sänkts. Nedan ges en<br />
schematisk översikt av behandling samt praktiska råd om vanligaste behandlingsfälten.<br />
25.2 "AGGRESSIVA <strong>LYMFOM</strong>" FÖRUTOM LYMFOBLAST<strong>LYMFOM</strong><br />
(Definition aggressiva lymfom, se bilaga I).<br />
Stadium I och begränsad stadium II<br />
Med begränsad stadium II menas att strålfältet skall vara rimligt stort ex tonsill och närliggande lymfkörtel.<br />
Stadier som kan bli aktuella är Pe II 1 och Pe II 1E.<br />
Fältstorlek<br />
Munhåla Vid strålbehandling av munhåla försök spara någon av de<br />
stora spottkörtlarna.<br />
Tandläkarremiss Tandläkarremiss före behandlingsstart.<br />
Infektionsprofylax Profylaktisk behandling med Mycostatin ® alternativt<br />
Diflucan ® 100 mg x 1, alternativt sugtablett Fungizone ®<br />
till alla som får strålbehandling mot munhåla, svalg eller<br />
esofagus.<br />
• Om ej förbehandling med cytostatika<br />
Lymfkörtelregion definierad enligt Ann Arbor. Dosering 40 Gy med 2 Gy/ fraktion.<br />
• Om förbehandling med cytostatika<br />
Ursprunglig tumör med 3 cm marginal. Dosering 40 Gy med 2 Gy/fraktion.<br />
Figur 1. Exempel på behandlingsfält för patienter som fått förbehandling med cytostatika<br />
39
Stadium III–IV med resttumör<br />
Fältstorlek<br />
Behandling vid negativ biopsi<br />
– Kraniellt-kaudalt, ursprunglig tumörutbredning med 2 cm marginal.<br />
– Lateralt, kvarvarande resttumör med 2 cm marginal. Dosering 30 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Behandling vid positiv biopsi<br />
– Kraniellt- kaudalt, ursprunglig tumörutbredning med 2 cm marginal<br />
– Lateralt, kvarvarande resttumör med 2 cm marginal. Dosering 44 Gy (2 Gy/fraktion)<br />
Obs! Om patienten är < 65 år rekommenderas högdosterapi enligt kap 24.<br />
Palliativ behandling, Dosering 30 Gy (3 Gy/fraktion)<br />
25.3 "INDOLENTA" <strong>LYMFOM</strong> OCH MANTELCELLS<strong>LYMFOM</strong><br />
(Definition indolenta lymfom, se bilaga I).<br />
Stadium I och Pe I–II<br />
Fältstorlek<br />
Ursprunglig tumör med 3 cm marginal kraniellt–kaudalt. Dosering 30 Gy (2 Gy/fraktion).<br />
Palliativ behandling , Dosering 21 Gy (3 Gy/fraktion)<br />
25.4 HODGKINS <strong>LYMFOM</strong><br />
Stadium IA–IIA – se Nordiskt vårdprogram, Hodgkins lymfom låga stadier.<br />
Stadium III-IV med initialt bulkig sjukdom<br />
Fältstorlek<br />
– Kraniellt-kaudalt, ursprunglig tumörutbredning med 3 cm marginal.<br />
– Lateralt, resttumör med 2 cm marginal. Alltid dock anatomiska begränsningen t ex mediastinum+hilus.<br />
Dosering 30 Gy (1.75-2 Gy/fraktion).<br />
40
26. Uppföljningsrutiner för lymfom<br />
26.1 "AGGRESSIVA" <strong>LYMFOM</strong><br />
Klinisk kontroll + Hb, LPK, TPK, CRP, S-LD med följande intervall<br />
– 6 veckor efter avslutad behandling<br />
därefter<br />
– var 3:e månad till 2 år efter avslutad behandling<br />
– var 6:e månad till 5 år efter avslutad behandling<br />
Därefter kan kontroller avbrytas förutom hos de som fått strålbehandling mot större delen av thyreoidea.<br />
Dessa patienter skall kontrollera S-TSH 1 gång/år.<br />
Benmärgsundersökning görs endast om blodvärden (hb, leukocyter och/eller trombocyter) ej återhämtar<br />
sig normalt efter avslutad behandling eller om cytopeni tillkommer.<br />
Radiologiska kontroller rekommenderas ej förutom om resttumör finns, där kontroll rekommenderas<br />
3 respektive 12 månader efter avslutad behandling.<br />
I vissa utvalda fall görs PET och ibland också biopsi för att bedöma eventuell kvarvarande aktiv sjukdom.<br />
26.2 "INDOLENTA" <strong>LYMFOM</strong><br />
För dessa lymfom går inte att ge några rekommendationer eftersom sjukdomen utvecklas så individuellt och<br />
därmed också kontrollbehovet.<br />
Rutiner för uppföljning finns dock publicerade av ESMO.<br />
41
27. Patologi<br />
27.1 BIOPSIER MED <strong>LYMFOM</strong>FRÅGESTÄLLNING - DIAGNOSTIK<br />
AV MALIGNT <strong>LYMFOM</strong><br />
Allmänna krav<br />
Enligt KVASTs kravbild.<br />
Provtagningsanvisning<br />
I första hand baseras diagnosen på histologisk undersökning av biopsimaterial. Materialet kan härröra från<br />
lymfkörtel, mjälte, tonsill, benmärg och annan vävnad. I de fall en punktionscytologisk undersökning givit<br />
indikation om diagnos och lokalisation bör biopsin omfatta den lymfkörtel eller motsvarande som befunnits<br />
vara patologisk. Om lymfkörtelbiopsi är aktuell och förstorade lymfkörtlar finns på flera lokaler bör man välja<br />
axillära eller supraklavikulära lymfkörtlar i första hand, i andra hand cervikala och i tredje hand inguinala. I de<br />
fall lymfomengagemang misstänks på svåråtkomliga lokaler (retroperitoneum, buk) kan nålbiopsi bli aktuell. I<br />
speciella situationer är kirurgisk biopsi kontraindicerad och mellannålsbiopsi omöjlig att genomföra, varför<br />
diagnosen baseras på punktionscytologiskt material. Om diagnostiken baseras på punktionscytologi görs<br />
lämpligen 2-3 lufttorkade utstryk för morfologisk bedömning. Ytterligare utstryk kan användas för immunfärgningar<br />
- bäst blir dock resultatet om man använder cellsuspension (material från ett antal punktioner<br />
sprutas ned i ett EDTA-rör innehållande ca 1 ml buffrad koksaltlösning).<br />
Det är av synnerlig vikt att en ordentlig förstorad lymfkörtel extirperas. I övrigt finns inga särskilda krav på<br />
provvolym mer än att ju större materialet är desto större blir möjligheten att komma till en konklusiv diagnos.<br />
Biopserade lymfkörtlar ska tas ut i helt tillstånd (d v s får inte delas) och hanteras varsamt. Om materialet kan<br />
transporteras till patologavdelningen inom loppet av några timmar läggs materialet i steril fysiologisk koksaltlösning.<br />
Provet bör nå laboratoriet så snart som möjligt, helst samma dag och senast påföljande morgon. Mellannålsbiopsier<br />
och små gastrointestinala biopsier hanteras med försiktighet och placeras lämpligen i eppendorffrör<br />
(cave gasväv) helt fyllt med koksaltlösning.<br />
Kan biopsimaterialet inte sändas så att det i färskt tillstånd når laboratoriet senast påföljande morgon läggs<br />
biopsin i neutral, buffrad 10% formalinlösning [om lymfkörteln är minst 1 cm delas den först och imprint görs<br />
av en snittyta].<br />
Anamnestisk remissinformation<br />
1. Relevanta tidigare PAD/CD, hematologiska laboratoriefynd, tidigare sjukdomar, statusfynd.<br />
2. Klinisk bedömning/diagnos.<br />
3. Typ av provtagning och lokal.<br />
4. Eventuella preparatmärkningar.<br />
5. Vad som sänts in.<br />
42
Utskärningsanvisningar<br />
Vid ankomsten delas körteln och imprintpreparat görs från färsk snittyta. Detsamma gäller annat större<br />
biopsimaterial. Relevant material fördelas för morfologisk undersökning samt eventuellt för flödescytometri<br />
och nedfrysning. Extirperade mjältar med primär lymfomfrågeställning snittas upp i tunna (0.5–<br />
1 cm) skivor innan fixering. Synliga härdformiga förändringar skärs ut och fixeras separat. Lymfomsuspekta<br />
förändringar i andra organ bör skäras ut och fixeras separat. I flertalet fall av hud- och gastrointestinala<br />
lymfom krävs för immunfärgning ofta förnyad biopsitagning, som insänts i färskt tillstånd.<br />
27.2 ANALYSER<br />
Snittjocklek är normalt 3 mm. Parafinbäddat material färgas med htx-eosin och Giemsa samt retikelfärgning för<br />
bedömning av växtmönster. Punktionsutstryk färgas enligt May-Grünvald-Giemsa.<br />
Diagnosen baseras på morfologiska kriterier i kombination med immunfenotypningsresultat. I fleratalet fall ger<br />
flödescytometrisk analys av antigenuttryck och immunhistokemisk färgning av snittat material ekvivalenta resultat<br />
och ger upplysning om en tumörs cellinjetillhörighet, dess klonalitet och uttryck av diagnosspecifika<br />
fenotypkarakterisktika. Ett minimikrav är att immunfärgning utförs på paraffinsnitt alternativt på cytologiskt<br />
material. Resultatet av den immunologiska typningen med flödescytometer ska tolkas med kännedom om den<br />
morfologiska bilden.<br />
– I kombination med morfologi kan med följande antikroppspanel för immunfenotypning flertalet (> 85%)<br />
maligna lymfom diagnostiserats: CD3, CD4, CD5, CD8, CD19 eller 20, CD23, k, l och MIB-1.<br />
– Om analysen utförs med flödescytometer rekommenderas åtminstone dubbel-färgning av minst följande<br />
kombinationer: CD5/20, CD19/3 och CD4/8.<br />
– Om efter morfologisk bedömning ett högmalignt lymfom föreligger kan panelen inskränkas till CD3,<br />
CD19 och CD20.<br />
– Vid misstänkt KLL rekommenderas kombinationen CD19, CD5, CD23 och eventuellt CD38 och CD52<br />
– Vid misstänkt HCL rekommenderas tillägg av CD103, CD11c och CD25 (ej paraffin) alt DB44<br />
(paraffin).<br />
– Vid misstänkt LGLL rekommenderas tillägg av CD3/16+56, ev CD3/16 och CD3/56 (paraffin och<br />
flöde).<br />
– Vid misstänkt mantelcellslymfom rekommenderas tillägg av DCS6 (cyklinD1– antikropp, paraffin).<br />
– Ki-67-färgning (MIB1) rekommenderas för att skilja mellan lågproliferativt och högproliferativt lymfom<br />
samt för avgränsning av Burkitts lymfom mot övriga högmaligna B-cellslymfom.<br />
– Bcl-2-färgning av snittpreparat kan i vissa situationer vara av värde för att skilja mellan follikulärt lymfom<br />
och follikulär hyperplasi.<br />
– För att avgränsa Hodgkins lymfom från andra typer av malignt lymfom och reaktiva tillstånd kan följande<br />
antikroppspanel vara till hjälp: CD3, CD15, CD20, CD30, EMA, k, l, ALK.<br />
– Misstanke på myelosarkom eller AML-engagemang bör föranleda färgning för myeloperoxidas och vid<br />
behov CD34 och CD68 (AML M0 och M5).<br />
43
27.3 INFORMATION I REMISSENS SVARSDEL<br />
Makroskopisk beskrivning<br />
Materialets storlek anges och beskrivs, särskilt om det rör sig om exstirperad mjälte eller organdel med<br />
lymfomengagemang.<br />
Mikroskopiutlåtande<br />
Tumörtyp anges enligt REAL-klassifikationen (Harris et al., Blood 84:1361-1392, 1994). Oklassificerbara<br />
lymfom indelas i B- och T-cellslymfom respektive lågmaligna och högmaligna enligt de kriterier som gäller i<br />
Kiel-klassifikationen. Vid lågproliferativt lymfom bedöms om tecken till transformation finns och vid<br />
högproliferativt lymfom om en lågmalign komponent föreligger och om den högproliferativa komponenten<br />
i så fall utgör en transformation. Diagnostiken baseras så långt det är möjligt på histologiskt material.<br />
Rekommendation för utformning av diagnostext<br />
Förutom en diagnos enligt REAL-klassifikationen anges resultat av immunfenotypning.<br />
SNOMED koder för registrering av malignt lymfom. [Ännu ej fastställt].<br />
27.4 ÖVRIGT<br />
KVASTs hematopatologigrupp består av Christer Sundström, sammankallande, Birger Christensson,<br />
Michael Dictor, Annika Elmhorn-Rosenborg, Anna Porwit-McDonald, Göran Roos och Åke Öst.<br />
27.5 APPENDIX<br />
Om särskilt material sänds till avdelningen bör, där möjlighet finns, efter utförd immunfenotypning material<br />
sparas för framtida behov. Biopsibitar för nedfrysning placeras då lämpligen på små korkbitar med klister<br />
(Tissue-Tek) varefter materialet snabbfryses i isopentan-torris-blandning. Bitarna placeras därefter i eller man rör<br />
med fryst droppe koksaltlösning i botten och förvaras i -70°.<br />
Om immunfenotypning utförs med flödescytometer på cellsuspension bör överblivna celler nedfrysas i frysmedium<br />
(20% DMSO, 25% fetalt kalvserum och 55% odlingsmedium). I varje ampull som nedfryses bör cellkoncentrationen<br />
ligga mellan 10–100 x 106 celler/ml. Nedfrysning kan ske maskinellt med 1° C/minut eller manuellt<br />
genom att först frysas i –70°–box under 1 timme, varefter ampullen flyttas till tank med flytande kväve.<br />
44
28. Omvårdnadsaspekter<br />
28.1 INLEDNING<br />
Omvårdnaden av lymfompatienter innefattar många områden.<br />
Det finns en stor variation av omvårdnadsproblem då en del patienter har ett långsamt sjukdomsförlopp av<br />
kronisk karaktär och andra drabbas av akut svår sjukdom med helt andra besvär.<br />
De omvårdnadsproblem som beskrivs i texten nedan är viktiga för denna grupp patienter men målsättningen har<br />
inte varit att täcka upp alla områden. Vi har valt att utelämna de omvårdnadsbehov av mer allmän karaktär som<br />
finns hos flera cancerpatienter oavsett deras diagnos och har skrivit om de mer specifika problemen som kan<br />
uppkomma hos lymfompatienterna.<br />
Det finns en bra beskrivning av flera allmänna omvårdnadsproblem i vårdprogrammet för Cervix-, vaginal och<br />
vulvacancer samt i vårdprogrammet för Huvud- hals och esofaguscancer. Ett fullt utarbetat vårdprogram för<br />
omvårdnad av patienter med hematologisk sjukdom finns också i Sveriges västra sjukvårdsregion (Göteborg).<br />
Under utredning<br />
28.2 INFORMATION<br />
De flesta utredningar med misstanke på lymfom sköts idag polikliniskt. En del patienter har, redan innan de<br />
kommer till hematologisk eller onkologisk klinik, genomgått en rad undersökningar och utretts på andra kliniker<br />
såsom infektion, mag- och tarm eller öronklinik.<br />
Utredningstiden är ofta en tid fylld av oro för patient och närstående. Därför bör man ha som mål att<br />
göra denna tid så kort som möjligt. Oron kan minskas av:<br />
– Att veta vart man kan vända sig med frågor. Det är viktigt att dessa patienter får en kontaktperson<br />
på kliniken redan under utredningen.<br />
– Att man får tydlig information om de undersökningar som planeras.<br />
– Att man får veta hur lång tid det tar tills svaren på undersökningarna inkommit.<br />
Efter diagnosbeskedet<br />
Alla som drabbas av cancer genomgår någon form av kris i samband med beskedet om sjukdomen. Denna kris<br />
måste bearbetas och alla individer har sina egna resurser för detta. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att<br />
stödja patienten i denna process. En del av denna uppgift innebär att ge patienten information om sjukdom och<br />
behandling, på så sätt stärker man patientens förmåga att ta kontroll över sin situation genom förståelse och<br />
kunskap. Mycket av det vi gör är gåtfullt för patienten, och när man inte vet ersätter man ofta kunskap med<br />
fantasier som oftast är än mer hotande.<br />
45
Det är viktigt att individualisera både informationen och det psykologiska stödet. För detta krävs upprepade<br />
samtal med patienten och närstående. Här är det viktigt att patienten har en kontaktsjuksköterska/ patientansvarig<br />
så att uppföljningen av informationen blir så optimal som möjligt. Kontaktsjuksköterskan bör om möjligt<br />
vara med vid diagnosbeskedet för att kunna följa upp detta med patienten och svara på uppkomna frågor. Om<br />
patienten hamnar i chockfas i samband med beskedet om lymfomsjukdomen vet man att han/ hon inte är redo<br />
att "ta in" det som sägs och efteråt har svårt att minnas vad som sagts. Han/ hon behöver då få möjlighet att tala<br />
om detta vid flera tillfällen.<br />
Som sjuksköterska bör man först koncentrera sig på att ta reda på vad patienten behöver och vill veta och således<br />
undvika att "dela ut" informationen. Ofta måste man först ta sig tid att lyssna in frågor och visa förståelse för<br />
reaktioner som patienten kan behöva ge uttryck för. Först därefter kan man göra sig en bild av just denna<br />
individs behov och utifrån detta ge en individanpassad information<br />
Tumregler för information:<br />
Ge den viktigaste informationen först<br />
Ge specifik, och inte bara allmän information<br />
Använd ett enkelt språk och enkla förklaringar<br />
Ge inte för mycket information vid samma tillfälle<br />
Komplettera med skriftlig information<br />
Fråga patienten vad han/hon har uppfattat<br />
Lyssna uppmärksamt! Under den första minuten av ett samtal<br />
kommer det ofta fram viktig information om vad patienten önskar<br />
prata om<br />
Dokumentera<br />
28.3 CENTRAL VENÖS INFART<br />
I de fall intravenös cytostatikabehandling är aktuell bör man planera för inläggning av en central venös infart<br />
(CVI). Administrering av läkemedel och blodprovstagning underlättas samtidigt som man eliminerar risken för<br />
tromboflebit och extravasering i perifera kärl. Vid användning av CVI finns dock risk för allvarliga komplikationer,<br />
till exempel infektion i huden runt kateterområdet, bakteriemi eller trombos.<br />
De vanligaste typerna av CVI som används idag är central venkateter (CVK) och subkutan venport (PORT).<br />
Skall behandlingen pågå under en längre tid är en PORT att föredra eftersom användning av PORT troligen<br />
leder till färre CVI-relaterade infektioner jämfört med CVK. Om patienten skall starta intensiv behandling i<br />
nära anslutning till diagnosbeskedet kan en CVK läggas initialt som i ett senare, lugnare skede byts till en PORT.<br />
En PORT jämfört med CVK inskränker mindre då patienten klär sig eller duschar. Nämnvärt är att flera patienter<br />
med PORT rapporterar att de känner obehag när de kör bil då bilbältet klämmer över PORTEN. Smärta då<br />
nålen sticks genom PORTENS membran är dessutom vanligt förekommande<br />
Om det finns riktlinjer kring hantering av CVI så kan frekvensen av kateterrelaterad infektion minska.<br />
46
På varje arbetsplats bör därför skriftliga riktlinjer inom följande områden finnas:<br />
• Förberedelser inför inläggande av subkutan venport (ska även inkludera en skriftlig patientinformation)<br />
• Handhavande (hygienföreskrifter, skötsel, komplikationer, borttagande)<br />
• Åtgärder vid extravasering, stopp/trombos eller infektion.<br />
28.4 NUTRITION<br />
Viktnedgång är ett välkänt problem vid alla former av cancer och dess behandling. Hos lymfompatienter är det<br />
ofta ett problem redan vid diagnos (B-symtom). Orsakerna är inte helt klarlagda. Om sjukdomsförloppet initialt<br />
kantats av frekventa infektioner och långvarig feber kan detta vara bidragande. Även psykologiska aspekter kan<br />
ha betydelse för viktförändring.<br />
Malnutrition kan även uppstå till följd av behandlingen. Vanliga biverkningar är: illamående, kräkning, eliminationsproblem,<br />
förändrade lukt- och smaksensationer och förändringar i munslemhinnan, vilket kan orsaka muntorrhet,<br />
sår och infektioner.<br />
Studier har visat att individer som lyckas bevara ett fullgott nutritionsstatus under behandlingen svarar bättre på<br />
cytostatika. Det är lättare att bibehålla ett fullgott status än att återskapa det hos en malnutrierad patient.<br />
För att upprätthålla ett fullgott nutritionsstatus behövs stöd av ett fungerande team med sjuksköterska, läkare,<br />
dietist, tandläkare och sjukgymnast.<br />
Följande skall beaktas:<br />
• Ankomstsamtal bör innefatta nutritionsstatus, exempelvis SGA-"subjective global assessment"<br />
se referenslista och munstatus<br />
• Regelbundna viktkontroller i såväl öppen som sluten vård<br />
• Kontroll hos sjukhustandvården inför start av cytostatikabehandling<br />
28.5 KROPPSUPPFATTNING<br />
Både sjukdom och behandling kan påverka patientens kroppsuppfattning. Sjuksköterskan bör ta upp dessa<br />
frågor med patienten så att han/ hon dels är förberedd på vad som kan ske och dels har möjlighet att ta upp frågor<br />
rörande kroppens förändringar under sjukdom och behandling. Man kan behöva ge konkreta råd och tips samt<br />
ombesörja kontakt med hårolog, kosmetolog bl.a.<br />
28.6 SEXUALITET<br />
Det är vanligt att sexlusten och förmågan förändras av svår sjukdom och dess behandling. Patienter och anhöriga<br />
behöver få information om att det inte är farligt att ha sex trots sjukdomen, att sjukdomen inte smittar och<br />
att man inte kan överföra strålning eller cytostatika vid sexuella kontakter. Kvinnor kan drabbas av menstruationsrubbningar,<br />
sköra slemhinnor och andra symtom som liknar klimakteriebesvär. Det kan vara svårt att veta<br />
vad som orsakas av behandlingen respektive av sjukdomen.<br />
47
28.7 FERTILITET<br />
Vid cytostatikabehandling finns alltid en risk för infertilitet, antingen tillfällig eller bestående. Hur stor risken är<br />
beror på patientens kön och ålder och på vilka cytostatikapreparat som ingår i behandlingen. Innan behandlingen<br />
påbörjas måste patienten informeras om denna risk och vilken hjälp som kan erbjudas. Män i fertil ålder ska<br />
beredas tillfälle att frysa in spermier. För kvinnor finns inte samma möjligheter men försök pågår med infrysning<br />
av äggstocksvävnad.<br />
Trots risken för infertilitet är det fortfarande möjligt att bli gravid under hela behandlingen. Det är därför viktigt<br />
att upplysa patienten att de bör använda preventivmedel. Vid nedsatt immunförsvar är kondom det bästa preventivmedlet.<br />
28.8 PSYKOSOCIALA ASPEKTER<br />
Att drabbas av cancer innebär en krissituation och patienternas reaktionsmönster är olika. Många reagerar med<br />
sorg, rädsla, ilska eller upplevelse av bristande kontroll. Det är viktigt att tänka på att patienten även kan reagera<br />
med försvarsmekanismer såsom förnekelse. Sjukdomen drabbar inte bara patienten utan även familj och vänner.<br />
De dagliga rutinerna påverkas och framtidsplanerna ändras. Sjuksköterskans roll är att vara uppmärksam på<br />
patientens livssituation och försöka identifiera den enskilde patientens och de närståendes behov av stöd och<br />
hjälp. Det psykosociala stödet ska kopplas in tidigt i behandlingen. Kuratorskontakt ska alltid erbjudas, även till<br />
patienter som inte aktivt frågar efter det.<br />
Flera kliniker i regionen erbjuder stödgrupper för både patient och anhöriga. Det kan vara en möjlighet att dela<br />
känslor och tankar med människor i samma situation.<br />
28.9 PALLIATIV VÅRD<br />
All palliativ behandling, d v s att behandlingsintentionen ej är kurativ skall föregås av ett aktivt beslut,<br />
Den palliativa vårdfilosofin har fyra hörnstenar:<br />
1. Symtomkontroll För bästa möjliga livskvalitet krävs en bra symtomkontroll.<br />
2. Teamet I arbetet kring patient och närstående är olika personalkategoriers<br />
insatser viktiga för den totala vården. Utnyttja hela teamets<br />
kompetens (läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast,<br />
arbetsterapeut, kurator, psykolog, dietist, präst).<br />
3. Närstående Ge närstående stöd genom att aktivt ”söka upp” dem och ha<br />
regelbundna samtal. Var lyhörd för närståendes lidande.<br />
4. Kommunikation Underlätta kommunikationen mellan patient och närstående.<br />
I teamet och arbetsgruppen är bra kommunikation viktigt.<br />
Handledning bör finnas för personalen.<br />
48
Mål för omhändertagande av den svårt cancersjuke patienten<br />
Patienten skall<br />
• vara så fri från fysiska symtom som möjligt.<br />
• ha så begränsade psykiska symtom som möjligt.<br />
• vårdas så att insikten om processen inför döendet underlättas.<br />
• erbjudas möjlighet att " avrunda" sitt liv och avsluta relationer på sitt personliga sätt.<br />
Vården skall ge möjlighet för den närstående att närvara vid den sjukes döende och död.<br />
28.10 REFERENSLITTERATUR<br />
Birgegård, G & Glimelius, B. Vård av cancersjuka. Studentlitteratur 1998<br />
Cullberg, J. Dynamisk psykiatri, Natur och kultur, 2000<br />
Derdiarian, A. Effects of information on recently diagnosed cancerpatients and spouses satisfaction with care.<br />
Cancer Nursing, 12: 285–92,1989<br />
Detsky A, Mc Laughlin J, Baker J, et al. What is subjektive global assesment of nutritional status? JPEN 11:<br />
8–13, 1987. Översättning: Ulander K, 1990<br />
Ehnfors, M, Ehrenberg, A & Thorell-Ekstrand, I. VIPS-boken, Vårdförbundet Stockholm 1:a upplagan, 2000<br />
Grundy M. Nursing in Haematological Oncology. Bailliére Tindall. 2000<br />
Orrevall Granberg Y. Den viktiga maten. Cancerfonden 1995<br />
Pearson M, Hospital Infection Control Practices Advisory Committe. Guideline for prevention of intravascular<br />
device related infections. Infect Control Hosp Epidemiol, 17: 438–73, 1996<br />
Döden angår oss alla – värdig vård vid livet slut. SOU 2001:6<br />
Strömberg M, Svensson G, Zetterlund L, Frödin J-E. Riktlinjer för subcutana venportar hos vuxna. Radiumhemmet.<br />
2000<br />
Young Brockopp, D et al, Personal control and the needs for hope and information among adults diagnosed with<br />
cancer. Cancer Nursing, 12: 112–16, 1989<br />
49
29. Nationellt register för non-Hodgkins lymfom och<br />
Hodgkins lymfom<br />
29.1 OMFATTNING<br />
Registrering i det nationella registret startade den 1 januari 2000.<br />
Registret omfattar<br />
• alla nyupptäckta fall av non-Hodgkin lymfom inklusive KLL och Hodgkins lymfom enligt förteckning<br />
på baksidan av blanketten.<br />
• barn under 16 år ingår ej.<br />
• registret omfattar inte 16-19-åringar som handläggs vid pediatriska kliniker.<br />
• registret omfattar ej obduktionsupptäckta fall.<br />
29.2 REGISTRERINGSRUTINER<br />
Blanketten (bilaga V) ifylls när utredningen är klar och insändes till Onkologiskt Centrum (OC) <strong>Karolinska</strong><br />
sjukhuset, för registrering.<br />
Efter matchning mot cancerregistret efterhörs saknade registreringsblanketter på respektive klinik.<br />
Avidentifierade data skickas årligen till Onkologiskt Centrum i Lund som tillsammans med referensgruppen<br />
ansvarar för sammanställning och analys av nationella data.<br />
29.3 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV BLANKETTEN<br />
Blanketten ifylls när utredningen är klar (bilaga V).<br />
• Hodgins lymfom och nodalt non-Hodgkin lymfom stadieindelas enligt Ann Arbor.<br />
• KLL är alltid stadium IV i stadieindelning enligt Ann Arbor. För samtliga i stadium IV anges vilken/<br />
vilka extranodala lokaler som är engagerade.<br />
• Engagerad Waldeyer´s svalgring anges efter klinisk bedömning.<br />
• Primärt extranodalt non-Hodgkin lymfom stadieindelas enligt Musshoff. För dessa anges alltid engagerade<br />
extranodala lokaler.<br />
29.4 REGISTERANSVARIGA<br />
Anders Österborg Eva Kimby Eva Fredriksson<br />
Centrum för Hematologi Hematologiska kliniken Onkologiskt Centrum<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset Huddinge Universitetssjukhus <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
171 76 Stockholm 141 86 Stockholm 171 76 Stockholm<br />
50
Bilagor<br />
I. SVENSK NOMENKLATUR FÖR WHO-KLASSIFIKATIONEN<br />
B-cellslymfom/leukemier<br />
Prekursor B akut lymfatisk leukemi 98353<br />
B-prekursor lymfoblastiskt lymfom 97283<br />
Kronisk lymfatisk leukemi 98233<br />
Lymfocytiskt lymfom 96703<br />
B-prolymfocytleukemi 98333<br />
Lymfoplasmacytiskt lymfom 96713<br />
Spleniskt marginalzonslymfom 96893<br />
Hårcellsleukemi 99403<br />
Plasmacellsmyelom 97323<br />
Monoklonal gammopati (MGUS) 97651<br />
Solitärt plasmacytom i skelett 97313<br />
Extraosseöst plasmacytom 97343<br />
'Heavy chain disease' 97623<br />
Extranodalt marginalzonslymfom (MALT- lymfom) 96993<br />
Nodalt marginalzonslymfom 96993<br />
Follikulärt (follikelderiverat) lymfom 96903<br />
grad 1 96913<br />
grad 2 96953<br />
grad 3 96983<br />
Mantelcellslymfom 96733<br />
Diffust storcelligt B-cellslymfom 96803<br />
Mediastinalt (thymiskt) storcelligt B-cellslymfom 96793<br />
Intravaskulärt storcelligt B-cellslymfom 96803<br />
Primärt effusionslymfom 96783<br />
Burkitt-likt lymfom 96873<br />
Burkittleukemi 98263<br />
Lymfomatoid granulomatos 97661<br />
Polymorf post-transplant lymfoproliferativ sjukdom 99701<br />
51
T/NK-cellslymfom<br />
Prekursor T lymfoblastiskt lymfom 97293<br />
T-akut lymfatisk leukemi 98373<br />
T-prolymfocytleukemi 98343<br />
T-cell granulär lymfatisk leukemi 98313<br />
Aggressiv NK-cellsleukemi 99483<br />
Adult T-cellsleukemi/lymfom 98273<br />
Mycosis fungoides 97003<br />
Sézarys syndrom 97013<br />
Primärt kutant anaplastisk storcelligt lymfom 97183<br />
Lymfomatoid papulos 97181<br />
NK/T-cellslymfom, nasal typ 97193<br />
Enteropati-associerat T-cellslymfom 97173<br />
Hepatospleniskt T-cellslymfom 97163<br />
Subkutant pannikulit-liknande T-cellslymfom 97083<br />
Angioimmunoblastiskt T-cellslymfom 97053<br />
Perifert T-cellslymfom, ospecificerat 97023<br />
Anaplastiskt storcelligt lymfom 97143<br />
Blastiskt NK-cellslymfom 97273<br />
Hodgkins lymfom<br />
Nodulärt lymfocytdominerat Hodgkins lymfom 96593<br />
Klassiskt Hodgkins lymfom 96503<br />
Nodulärskleros 96633<br />
Lymfocytrikt Hodgkins lymfom 96513<br />
'Mixed cellularity' Hodgkins lymfom 96523<br />
Lymfocytfattigt Hodgkins lymfom 96533<br />
52
Ospecificerade koder<br />
Malignt lymfom 95903<br />
Non-Hodgkinlymfom (NHL) 959131<br />
Småcelligt/indolent NHL 959131<br />
Blastiskt/aggressivt NHL 959133<br />
B-cellslymfom 959136<br />
T-cellslymfom 959135<br />
Hodgkins lymfom 96503<br />
Histiocytoser<br />
Histiocytärt sarkom 97553<br />
Langerhans cell histiocytos 97511<br />
Langerhans cell sarkom 97563<br />
Interdigiterande dendritcellsarkom 97573<br />
-tumör 97571<br />
Follikulärt dendritcellsarkom 97583<br />
-tumör 97581<br />
Dendritcellsarkom, ospecificerat 97573<br />
Mastocytoser<br />
Kutan mastocytos<br />
Indolent systemisk mastocytos<br />
Systemisk mastocytos assoc. med klonal hemato-<br />
97411<br />
logisk sjukdom 97413<br />
Aggressiv systemisk mastocytos 97413<br />
Mastcellsleukemi 97423<br />
Mastcellssarkom 97403<br />
Extrakutant mastocytom 97401<br />
53
II. STADIEINDELNING<br />
Primärt extranodala lymfom<br />
Stadieindelning enligt Musshoff<br />
Modifierad enligt Nordisk lymfomgrupp 1997<br />
Pe I Primärt engagemang av extranodalt organ/vävnad.<br />
Pe I E<br />
Pe II 1<br />
Pe II 1E<br />
PeII 2<br />
PeII 2E<br />
Primärt engagemang av extranodalt organ/vävnad med överväxt på annat organ/vävnad.<br />
Engagemang av extranodalt organ med spridning till regionala lymfkörtlar.<br />
Primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till regionala lymfkörtlar och överväxt på<br />
annat extranodalt organ/vävnad.<br />
Primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till lymfkörtlar bortom de regionala,<br />
men på samma sida om diafragma.<br />
Primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till lymfkörtlar bortom de regionala,<br />
men på samma sida om diafragma samt överväxt på annat extranodalt organ/vävnad.<br />
54
I Engagemang av en lymfkörtelregion.<br />
Nodala lymfom<br />
Stadieindelning enligt Ann Arbor<br />
II Engagemang av 2 eller flera lymfkörtelregioner på samma sida om diafragma eller lokaliserat engagemang<br />
av extralymfatiskt organ/vävnad och en eller flera lymfkörtelregioner på samma sida om<br />
diafragma(IIE).<br />
III Engagemang av lymfkörtelstationer på båda sidor av diafragma eller lokaliserat engagemang av<br />
extralymfatiskt organ/vävnad och engagemang av lymfkörtelregioner på båda sidor om<br />
diafragma(IIIE).<br />
IV Diffust eller disseminerat engagemang av ett eller flera extralymfatiska organ/vävnader med eller<br />
utan associerat lymfkörtelengagemang.<br />
OBS! Lokaliserat betyder i detta sammanhang i nära anslutning till engagerad lymfkörtel där direkt överväxt<br />
per continuitatem kan förmodas.<br />
Lever eller benmärgsengagemang innebär alltid stadium IV.<br />
A = avsaknad av B-symtom<br />
B = förekomst av B-symtom (oförklarad feber > 38°, nattsvettningar, viktnedgång > 10 % senaste 6 mån)<br />
X = bulk = enskild tumör eller konglomerat med tvärsnittsdiametet > 10 cm. I mediastinum defineras bulk<br />
som > 1/3 av thoraxvidden i höjd med Th V - Th VI<br />
55
III. INTERNATIONELLT PROGNOSTISKT INDEX (IPI)<br />
Lågrisk 0-1 riskfaktorer<br />
Mellanlåg risk 2 riskfaktorer<br />
Mellanhög risk 3 riskfaktorer<br />
Högrisk 4-5 riskfaktorer<br />
Prognostiskt index delar in 4 olika riskgrupper.<br />
Vid åldersjusterad index är högrisk > 2 riskfaktorer<br />
Alla åldrar<br />
• ålder > 60 år<br />
• serum LD > övre normalgräns<br />
• performance status ECOG > 2*<br />
• stadium III eller IV<br />
• > 1 st extranodal lokal<br />
Åldersjusterat index ( < 60 år)<br />
• serum LD > övre normalgräns<br />
• performance status ECOG > 2*<br />
• stadium III eller IV<br />
Riskfaktorer<br />
*Performance status ECOG (Eastern Central Oncology Group)<br />
0 full daglig aktivitet<br />
1 uppegående<br />
2 sängliggande < 50%<br />
3 sängliggande > 50%<br />
4 helt sängliggande<br />
56
IV. CYTOSTATIKASCHEMAN<br />
Perorala<br />
CEP<br />
Preparat Dos Administrering<br />
CCNU 80 mg/m2 po dag 1<br />
Etoposid 100 mg/m2 po dag 1–5<br />
Chlorambucil 25 mg/m2 po dag 1–5<br />
Prednisolon 35 mg/m2 po dag 1–5<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Vid palliativ behandling kan kraftig dosreduktion vara aktuell<br />
CVIP<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Cyklofosfamid 150 mg/dag dag 1–3<br />
Vepesid ® 150 mg/dag dag 1–3<br />
Zavedos ® 15 mg/dag dag 1–2<br />
Eskalera till Zavedos ® 15mg/dag, dag 1– 3 om blodvärden tillåter.<br />
Cykellängd Ny kur dag 22<br />
Fludarabin/Cyklofosfamid<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Fludarabin 40 mg/m2 po d 1–3<br />
Cyklofosfamid 250 mg/m2 po d 1–3<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
OBS. Doserna kan behöva reduceras beroende på cytopeni.<br />
Profylax bör ges mot pneumocystis, herpes och svamp!<br />
57
Ixoten<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Ixoten ® (trofosfamid) 50–150 mg/dag po kontinuerligt<br />
OBS! Doserna anpassas till behandlingssvar och cytopeni.<br />
Leukeran ® enligt Knospe<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Leukeran ® 0,3 mg/kg<br />
(successiv ökning till 1)<br />
po dag 1<br />
Prednison (Deltison ® ) 75 mg totaldos po dag 1–3<br />
Behandlingen upprepas med 14 dagars intervall.<br />
Om snabb effekt önskas kan startdosen Leukeran ® vara 0,4–0,5 mg/kg.<br />
Leukeran kan ges enligt detta intermittenta schema även utan steroider! Blodprovskontroll före varje kur<br />
under eskalering!<br />
Leukeran ® enligt Lister<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Leukeran ® 10 mg x1 6 v<br />
Vid remission (PR eller CR) ges ytterligare 3 st 2 veckors perioder med Leukeran ® 10 mg x1 med 2 veckors<br />
vila mellan perioderna.<br />
För äldre patienter och de med primärt påverkad benmärgsfunktion rekommenderas regelbundna blodprovskontroller<br />
under behandlingstiden.<br />
För övriga patienter rekommenderas blodprovskontroll enbart efter avslutad 6-veckors period.<br />
58
Parenterala<br />
ABVD<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Doxorubicin 25 mg/m2 iv dag 1 och 14<br />
Bleomycin ® 10.000 E/m2 iv eller im dag 1 och 14<br />
Velbe ® 6 mg/m2 (max 10 mg) iv dag 1 och 14<br />
DTIC 375 mg/m2 iv dag 1 och 14<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Standard BEACOPP<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Cyklofosfamid 650 mg/m2 iv dag 1<br />
Doxorubicin 25 mg/m2 iv dag 1<br />
Vepesid ® 100 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Natulan ® 100 mg/m2 po dag 1– 7<br />
Deltison ® 40 mg/m2 po dag 1–14<br />
Vincristin 1,4 mg/m2 (max 2 mg) iv dag 8<br />
Bleomycin ® 10.000 E/m2 im eller iv dag 8<br />
Cykellängd Ny kur dag 22<br />
Dosintensiv BEACOPP<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Cyklofosfamid 1 250 mg/m2 iv dag 1<br />
Uromitexan 250 mg/m2 iv dag 1, tim 0, 4, 8<br />
Doxorubicin 35 mg/m2 iv dag 1<br />
Vepesid ® 200 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Natulan ® 100 mg/m2 po dag 1–7<br />
Deltison ® 40 mg/m2 po dag 1–14<br />
Vincristin 1,4 mg/m2 (max 2 mg) iv dag 8<br />
Bleomycin ® 10.000 E/m2 im eller iv dag 8<br />
Inj G- CSF från och med dag 9, LPK > 10 x 10 9 /l<br />
Cykellängd Ny kur dag 22<br />
59
BEAM<br />
Preparat Dos Administrering<br />
BCNU 300 mg/m2 iv x1 dag -7<br />
Vepesid ® 150 mg/m2 iv x2 dag -7,-6,-5,-4<br />
Cytosar ® 200 mg/m2 iv x2 dag -7,-6,-5,-4<br />
Alkeran ® 140 mg/m2 iv x1 dag -3<br />
Neupogen 300µg (1,0<br />
480µg (>60kg) dag 1efter ASCT<br />
CHOP - 14 och CHOP - 21<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Vincristin 1,4 mg/m2 (max 2 mg) iv dag 1<br />
Cyklofosfamid 750 mg/m2 iv dag 1<br />
Doxorubicin 50 mg/m2 iv dag 1<br />
T Deltison ® 50 mg/m2 po dag 1–5<br />
Cykellängd<br />
Ny kur dag 15 (CHOP- 14) eller 22(CHOP- 21)<br />
Vid CHOP- 14 ges G-CSF dag 4 - 12<br />
Dosreduktion, rekommendation<br />
(vid kurativ behandling)<br />
Doxorubicin Cyklofosfamid LPK x109 /l Neutrofila TPK x109 10<br />
/l<br />
9 /l<br />
100 % 100 % > 2,5 > 1,4 > 50<br />
75 % 75 % 1,5–2,4 1,0–1,3 25–49<br />
Behandlingen uppskjutes
CHOEP - 14 och CHOEP - 21<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Vincristin 1,4 mg/m2 (max 2 mg) iv dag 1<br />
Cyklofosfamid 750 mg/m2 iv dag 1<br />
Doxorubicin 50 mg/m2 iv dag 1<br />
Etoposid 100 mg/m2 iv dag 1,2,3<br />
T Deltison ® 50 mg/m2 po dag 1–5<br />
Cykellängd Ny kur dag 15 (CHOEP-14)<br />
eller dag 22 (CHOEP-21)<br />
Vid CHOEP-14 ges G-CSF dag 4–12<br />
Dosreduktion, rekommendation<br />
(vid kurativ behandling)<br />
Doxorubicin Cyklofosfamid Vepesid LPK x109 /l Neutrofila TPK x109 10<br />
/l<br />
9 /l<br />
100 % 100 % 100 % > 2,5 > 1,4 > 50<br />
75 % 75 % 75 % 1,5–2,4 1,0–1,3 25–49<br />
Behandlingen uppskjutes
FLAG<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Fludara ® 30 mg/m2 iv dag 1–5<br />
Cytosar ® 2 000 mg/m2 iv dag 1–5<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Kontroller och mätningar<br />
Under kur: T Zyloric ® 300 mg 1 x1 dag 1–5.<br />
Ögondrp UltraCortenol, 2drp x4 dag 1–5.<br />
Profylax efter kur : G-CSF dag 6–15. Provtagning dag 8, 12, 15.<br />
Infektionsprofylax enligt kapitel 18<br />
Fludarabin<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Fludara ® 25mg/m2 iv dag 1–5<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Infektionsprofylax enligt kapitel 18<br />
Fludarabin/Cyklofosfamid<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Fludara ® 25 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Cyklofosfamid 250 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Infektionsprofylax enligt kapitel 18<br />
Fludarabin/Novantron ®<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Fludara ® 25 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Novantron ® 10 mg/m2 iv dag 1<br />
Deltison ® 50 mg/m2 po dag 1–3<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
Infektionsprofylax enligt kapitel 18<br />
62
ICE<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Ifosfamid 5 000 mg/m2 iv dag 2<br />
Mesna ® enl schema iv dag 2, 3<br />
Karboplatin 5 x (GFR + 25) iv dag 1<br />
Etoposid 100 mg/m2 iv dag 1, 2, 3<br />
G-CSF beroende av preparat sc dag 5–12<br />
Cykellängd Ny kur dag 15<br />
MIME<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Methyl-GAG 500 mg/m2 iv dag 1 och 15<br />
Holoxan ® 1 000 mg/m2 iv dag 1–5<br />
Uromitexan 200 mg/m2 iv tim 0, 4, 8, dag 1–5<br />
Metotrexat 30 mg/m2 iv dag 3<br />
Vepesid ® 100 mg/m2 iv dag 1–3<br />
Cykellängd Ny kur dag 22<br />
MFL<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Metotrexat 250 mg/m2 inf 2 tim dag 1<br />
Fluorouracil 500 mg/m2 (max 1 000 mg) inj 2–4 min iv dag 1–2<br />
Inj Leukovorin: 15 mg im x1, tim 24 + T Leukovorin 15 mg var 6:e tim, totalt 7 st tabl.<br />
Urinalkalisering: T Natriumbikarbonat 1 g, 2 tabl kvällen före kur, därefter 2 x4 dag 1–2<br />
Cykellängd Ny kur dag 15.<br />
63
VACOP-B<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Doxorubicin 50 mg/m2 iv vecka 1, 5, 9<br />
Cyklofosfamid 350 mg/m2 iv vecka 1, 5, 9<br />
Oncovin ® 1,2 mg/m2 (ingen maxdos) iv vecka 2, 4, 6, 8, 10, 12<br />
Bleomycin ® 10.000 E/m2 iv vecka 2, 4, 6, 8, 10, 12<br />
Inf. Vepesid ® 50 mg/m2 iv dag 1, vecka 3, 7, 11<br />
Kaps. Vepesid 100 mg/m2 po dag 2-3, vecka 3, 7, 11<br />
Doxorubicin 50 mg/m2 iv dag 1, vecka 3, 7, 11<br />
T Deltison ® 45 mg/m 2 (avrundas till närmaste 25 mg) dagligen vecka 1, därefter varannan dag i 11 veckor,<br />
därefter snabb nedtrappning.<br />
Dosreduktion Neutrofila x 10 9 /l Cytostatika dos<br />
>1,0 Ingen dosreduktion<br />
0,1–0,9 65 % av planerad dos ges<br />
VAD<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Doxorubicin 9 mg/m2 /dag kont inf dag 1–4<br />
Vincristin 0,4 mg/dag* kont inf dag 1–4<br />
Dexametason 40 mg/dag po dag 1–4, 9–12, 17–20<br />
Cykellängd Ny kur dag 29<br />
*OBS! Fast dos dvs ej doserat/m 2<br />
MPV<br />
Preparat Dos Administrering<br />
Metotrexat 3,5 g/m2 2 tim inf. dag 1<br />
Leukovorin 10 mg (totaldos) x12 var 6:e tim start 24 tim efter mtx<br />
Procarbazin 100 mg/m2 po dag 1–7, kur 1, 3, 5<br />
Vincristin 1,4 mg/m2 (max dos 2,8 mg) iv dag 1<br />
Cykellängd Ny kur dag 15<br />
Dessutom ges Metotrexat 10 mg it vid varje kur. Efter avslutad behandling (5 kurer) ges 45 Gy mot hela hjärnan<br />
och 2 kurer med Cytosar ® 3 g/m 2 (inf 3 tim med 24 tim mellan kurerna).<br />
65
BILAGA V<br />
SMÄRTKLINISK KONSULTVERKSAMHET<br />
Sedan 1976 har ett samarbete byggts upp mellan den<br />
onkologiska konsultverksamheten och den smärtkliniska<br />
konsultverksamhet, som utgår från anestesi- och<br />
intensivvårdskliniken på <strong>Karolinska</strong> sjukhuset. Senare<br />
har liknande samarbete byggts upp på Danderyds sjukhus,<br />
Huddinge Universitetssjukhus samt Södersjukhuset<br />
och S:t Görans sjukhus med motsvarande ursprung<br />
från anestesin.<br />
Socialstyrelsen har i sin rapport om behandling av långvarig<br />
smärta (SoS-rapport 1994:4) specifikt påtalat att<br />
man vid behandling av smärta vid tumörsjukdom måste<br />
ha ett etablerat kontaktnät med smärtspecialister inom<br />
anestesi. Detta för att patienter skall kunna få tillgång<br />
till avancerad smärtbehandlingsmetodik i hela vårdkedjan<br />
till hemmet.<br />
Den intratekala smärtbehandlingen med opioider, lokalanestetika<br />
och alternativa smärtmodulerande farmaka<br />
är härvidlag den mest avancerade metoden, som<br />
innebär en utveckling också mot patientkontrollerad<br />
smärtbehandling som skapar bästa möjliga autonomi.<br />
Spinal smärtbehandling ges i öppna eller slutna system.<br />
I det senare fallet med inopererad injektionsport<br />
samt tillförsel via programmerbara pumpar. Vid smärtkliniken<br />
på <strong>Karolinska</strong> sjukhuset initieras cirka en sådan<br />
behandling per vecka, som följs upp i samarbete med<br />
hemsjukvårdens olika organisationer.<br />
Smärtspecialister inom anestesiologi kan också ge rådgivning<br />
avseende alla former av avancerad smärtvård<br />
med pumpar och andra hjälpmedel för tillförsel.<br />
Indikationerna för spinal smärtbehandling är<br />
• Behov av hög morfinkoncentration i likvor (bestäms<br />
av smärtanalysen och resultaten av tidigare behandlingsförsök).<br />
• Önskan om minsta möjliga supraspinala påverkan<br />
vid opioidbehandling.<br />
• Kvarstående, inte behandlingsbara, opioidbiverkningar<br />
vid peroral/rektal/parenteral behandling.<br />
• Vid blandsmärtor (nociceptiva, neurogena, kontinuerliga<br />
eller intermittenta genombrottssmärtor),<br />
där spinal tillförsel av alfa-2-agonister (t ex klonidin<br />
och/eller lokalanestetika) kommer i fråga.<br />
66<br />
• Vid övriga problem vid opioidtillförsel peroralt/rektalt/parenteralt.<br />
• Av de spinala behandlingsmetoderna är den intratekala<br />
ofta att föredra och specialkunnig anestesiolog<br />
avgör när sådan behandling kan vara indicerad.<br />
Spinal smärtbehandling hindrar inte att patienten<br />
vistas hemma!<br />
Erfarenhet av ovanstående metodik vid landstingets<br />
olika organisationer för smärtklinisk konsultverksamhet<br />
finns för långvarig terapi (över 1 år), med goda resultat.<br />
Den smärtkliniska konsultverksamheten innefattar utbildningsprogram<br />
visavi både läkare och sjuksköterskor<br />
i hela vårdkedjan.<br />
Adresser och telefonnummer<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 08-517 746 07<br />
Fax 08-517 731 32<br />
Danderyds sjukhus<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 08-655 73 35<br />
Fax 08-622 59 26<br />
Huddinge Universitetssjukhus<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 08-585 863 80<br />
Fax 08-585 864 40<br />
S:t Görans sjukhus<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 08-587 012 20<br />
Fax 08-587 049 10<br />
Södersjukhuset<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 08-616 22 21<br />
Fax 08-616 22 34<br />
Visby lasarett<br />
Smärtsektionen, anestesikliniken<br />
Tfn 0498-26 86 48
REMISS TILL PALLIATIV<br />
VÅRDAVDELNING/SJUKHUSANSLUTEN HEMSJUKVÅRD<br />
Palliativ Palliativ vår vår vårdavdelning<br />
vår davdelning<br />
• Diagnos<br />
• Symtom<br />
• Vårdbehov<br />
• Bedömd prognos<br />
• Patient informerad om och införstådd med<br />
diagnos och prognos?<br />
• Eventuell pågående behandling<br />
• Fortsatt planerad palliativ behandling?<br />
• Anhörigsituation<br />
67<br />
Sjukhusansluten Sjukhusansluten hemsjukvår<br />
hemsjukvård<br />
hemsjukvår<br />
hemsjukvår<br />
• Diagnos<br />
• Symtom<br />
• Vårdbehov<br />
• Bedömd prognos<br />
• Patient och anhöriga informerade och införstådda<br />
med diagnos och prognos?<br />
• Eventuella fortsatta behandlingar (syfte, mål med<br />
behandlingen?)<br />
• Hemsituation (familjeförhållande)<br />
• Hemtjänst inkopplad?<br />
• Patient och anhöriga själv önskat vård i hemmet?<br />
• Kuratorskontakt<br />
BILAGA VI<br />
Nedan följer information som bör finnas med på remiss till palliativa vårdavdelningar respektive sjukhusansluten<br />
hemsjukvård.<br />
(Gemensamt överenskomna punkter av regionens palliativa<br />
enheter, 2001-08-31.)
BILAGA VII<br />
CANCERPROFILERADE GERIATRIK- OCH SJUKHEMS-<br />
AVDELNINGAR/HOSPICE I STOCKHOLMS LÄN<br />
(2003-02-01)<br />
Nor Nordvästra Nor dvästra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Jakobsbergs sjukhus<br />
Avd 7 08-587 322 74/75 Fax 587 322 76<br />
Järfälla kommun<br />
”Fyren” – gemensam remissinstans för samtliga<br />
remisser och planeringskontakter<br />
08-580 289 26 Fax 580 285 45<br />
Löwenströmska sjukhuset<br />
Avd 61 08-587 331 07 Fax 08-587 330 58<br />
Nor Nordöstra Nor döstra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Byle Gård*<br />
08-587 546 20 Fax 08-510 124 04<br />
Danderyds sjukhus<br />
Avd 33 08-655 54 33 Fax 08-755 04 89<br />
Lidingö hospice<br />
Avd B2 08-731 36 94 Fax 08-731 01 11<br />
Norrtälje sjukhus*<br />
Avd 1 0176-27 51 69 Fax 0176-22 54 29<br />
Åkersberga sjukhem<br />
Avd 4 08-587 520 88 Fax 08-540 812 16<br />
Norra Norra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Gustav Vasahemmet<br />
Avd 5B 08-508 097 69/67 Fax 08-508 097 71<br />
Stockholmsgeriatriken<br />
Sabbatsbergs sjukhus<br />
Avd 72 08-672 20 72 Fax 08-672 19 77<br />
Danderyds sjukhus<br />
Avd 35 08-655 54 35 Fax 08-753 63 90<br />
*=Har eget sjukhusanslutet hemsjukvårdsteam (SAH).<br />
68<br />
Stockholms sjukhem*<br />
Avd 4 08-617 12 42 Fax 08-617 93 40<br />
Avd 3 08-617 12 32 Fax 08-617 93 30<br />
Brommageriatriken AB<br />
Avd 51 08-687 52 51 Fax 08-687 52 01<br />
Sydvästra Sydvästra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Stockholm<br />
Södertälje sjukhus*<br />
Avd 27 08-550 243 52 Fax 08-550 243 45<br />
Palliativ vårdenhet, ASiH SLPO<br />
(Långbro Park)<br />
08-578 355 70 Fax 08-578 355 80<br />
Sydöstra Sydöstra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Handens sjukhus*<br />
Avd 1 08-606 11 46 Fax 08-606 11 39<br />
Nacka närsjukhus*<br />
Avd 61 08-718 61 61 Fax 08-718 65 10<br />
Nynäshamns sjukhus*<br />
Avd 3 08-520 719 48 Fax 08-520 719 47<br />
Södra Södra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Dalens sjukhus*<br />
Palliativa enheten<br />
Avd 62 08-686 56 62 Fax 08-686 50 19<br />
Ersta hospice*<br />
08-714 66 05 Fax 08-714 66 67<br />
Rosenlunds sjukhus*<br />
Avd 31 08-616 59 31 Fax 08-616 57 09<br />
Stureby sjukhem<br />
Avd 22 08-600 94 22 Fax 08-600 93 99<br />
Avd 5A 08-600 94 05 Fax 08-600 93 99<br />
Avd 5C 08-600 94 09 Fax 08-600 93 99
Nor Nor Nordvästra Nor Nor dvästra Stockholm<br />
Stockholm<br />
ASiH Järfälla/Upplands Bro<br />
Tfn 08-587 327 71/72<br />
Fax 08-581 740 01<br />
Sollentuna ASiH<br />
Tfn 08-587 307 00<br />
Fax 08-35 04 90<br />
Solna/Sundbyberg ASiH Södra<br />
Tfn 08-730 56 80<br />
Fax 08-730 55 66<br />
Solna/Sundbyberg ASiH Norra<br />
Tfn 08-98 25 38<br />
Fax 08-730 55 66<br />
Väsby/Sigtuna ASiH<br />
Tfn 08-587 331 50<br />
Fax 08-590 708 34<br />
Nor Nor Nordöstra Nor Nor döstra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Stockholm<br />
ASiH Byle Gård<br />
Tfn 08-587 546 40<br />
Fax 08-510 129 50<br />
ASiH Lidingö<br />
Tfn: 08-731 74 90<br />
Fax: 08-731 74 81<br />
ASiH Norrtälje AB<br />
Tfn 0176-556 56<br />
Fax 0176-556 96<br />
Norra Norra Stockholm<br />
Stockholm<br />
SAH Stockholmsgeriatriken<br />
Tfn 08-672 26 34<br />
Fax 08-672 19 73<br />
Stockholms sjukhem SAH<br />
Tfn 08-617 12 91, 617 12 36<br />
Fax 08-617 93 90<br />
Brommageriatriken AB SAH 1<br />
Tfn 08-687 51 80/82<br />
Fax 08-687 51 84<br />
Brommageriatriken AB SAH 2<br />
Tfn 08-687 51 07<br />
Fax 08-687 51 05<br />
HEMSJUKVÅRDSTEAM<br />
(2003-02-01)<br />
69<br />
Södra Södra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Dalens sjukhus SAH<br />
Tfn 08-686 56 62<br />
Fax 08-686 50 19<br />
Ersta SAH<br />
Tfn 08-714 66 11<br />
Fax 08-714 66 67<br />
Rosenlunds sjukhus SAH<br />
Tfn 08-616 59 06<br />
Fax 08-616 59 05<br />
Sydvästra Sydvästra Stockholm<br />
Stockholm<br />
ASiH SLPO (Långbro Park)<br />
Tfn 08-578 355 00<br />
Fax 08-578 355 06<br />
Södertälje sjukhus SAH<br />
Tfn 08-550 247 88<br />
Fax 08-550 247 90<br />
Sydöstra Sydöstra Stockholm<br />
Stockholm<br />
Stockholm<br />
Handens sjukhus SAH<br />
Tfn 08-606 11 31<br />
Fax 08-606 11 70<br />
ASiH Nacka<br />
Tfn 08-718 69 40, 718 63 78<br />
Fax 08-718 63 77<br />
Nacka närsjukhus SAH<br />
Tfn 08-718 65 27<br />
Fax 08-718 65 10<br />
Nynäshamns sjukhus SAH<br />
Tfn 08-520 719 74<br />
Fax 08-520 719 47<br />
BILAGA VIII
BILAGA IX<br />
ONKOLOGISK KONSULTVERKSAMHET<br />
Inom Stockholms läns landsting finns en onkologisk<br />
konsultverksamhet utgående från de onkologiska klinikerna<br />
i länet. Kompetensen är multiprofessionell och<br />
omfattar specialutbildade läkare, sjuksköterskor, dietister,<br />
sjukgymnaster, psykosocial sjuksköterska, kurator<br />
och sekreterare.<br />
Verksamhetens mål är<br />
- att erbjuda högkvalitativ, omfattande, integrerad och<br />
flexibel kunskap för att möta vårdpersonalens behov<br />
av en helhetssyn i vården av cancerpatienten och dennes<br />
närstående utanför specialistkliniken.<br />
- att genom samarbete med primärvård, hemsjukvård,<br />
geriatrik och sjukhem uppnå ett optimalt omhändertagande<br />
både medicinskt, omvårdnadsmässigt och<br />
psykosocialt av patienten med misstänkt eller diagnostiserad<br />
tumörsjukdom i ett kurativt eller palliativt<br />
skede.<br />
- att möjliggöra långtidsuppföljning med bibehållen<br />
onkologisk kvalitet av symtomfria patienter, som tidigare<br />
behandlats för maligna sjukdomar och som överförts<br />
till primärvärden för fortsatt kontroll.<br />
Samarbetet mellan konsultverksamheten och dess kunder<br />
sker genom regelbundna möten, telefonkonsultationer<br />
samt i vissa fall gemensam undersökning och<br />
diskussion av patienten. Vid behov kan även hembesök<br />
göras, då alltid tillsammans med berörd personal.<br />
70<br />
Konsultverksamheten övertar aldrig patientansvaret<br />
utan fungerar som diskussionspartner när det gäller<br />
medicinska och omvårdnadsmässiga ställningstaganden.<br />
Konsultverksamhetens personal ger undervisning i<br />
onkologisk sjukdomslära, omvårdnadsfrågor samt palliativ<br />
medicin utifrån ett multiprofessionellt och patientcentrerat<br />
synsätt.<br />
Konsultverksamhetens arbetssätt bygger på kontinuitet,<br />
tillgänglighet och delaktighet av berörd personal.<br />
Adresser och telefonnummer<br />
Konsultverksamheten<br />
Onkologkliniken, Danderyds sjukhus<br />
Tfn 08-655 57 21<br />
Fax 08-753 45 09<br />
Konsultverksamheten<br />
Onkologiska kliniken,<br />
Huddinge Universitetssjukhus/Södersjukhuset<br />
Tfn 08-616 44 73<br />
Fax 08- 616 43 70<br />
Konsultverksamheten<br />
Radiumhemmet, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
Tfn 08-517 748 47<br />
Fax 08-517 729 24
ENHETEN FÖR PSYKOSOCIAL ONKOLOGI<br />
OCH REHABILITERING<br />
Psykologiska och sociala aspekter på sjukdom och sjukvård<br />
uppmärksammas alltmer inom olika specialiteter.<br />
Här har cancersjukvården varit föregångare, mycket på<br />
grund av den starka kulturella och psykologiska laddning<br />
som cancersjukdomar har. Sålunda skapades redan<br />
1970 en enhet vid Radiumhemmet, då kallad psykosomatiska<br />
avdelningen. Sedan verksamhetsområdet har<br />
breddats kallas enheten nu psykosociala enheten.Vid<br />
enheten finns psykiater, psykologer, onkologer under<br />
vidareutbildning, sjuksköterskor, musik- och bildterapeut<br />
och sekreterare. Enheten har sina lokaler inom<br />
Radiumhemmet och arbetar dels mot de onkologiska<br />
klinikerna, dels mot regionen.<br />
Det psykosociala arbetet inom cancersjukvården<br />
genomförs endast till en mindre del av specialister. Vi<br />
vill på olika sätt stödja ordinarie sjukvårdspersonal och<br />
läkare att uppmärksamma psykiska och sociala behov<br />
och att anpassa arbetssätt och rutiner efter dessa. Sjukvårdspersonalen<br />
kan utgöra ett stort stöd för anhöriga,<br />
men även detta är en fråga om resurser och kunskap.<br />
Psykosociala enheten arbetar med följande verksamhetsområden:<br />
- Samtalskontakter med cancerpatienter. Patienter remitteras<br />
vanligen av läkare, kuratorer eller sjuksköterskor<br />
på grund av psykiska besvär eller andra problem<br />
under och efter behandling. Patienterna kommer för<br />
samtalsterapi och eventuell medicinering i första hand<br />
från Radiumhemmets kliniker, men i mån av möjlighet<br />
även från andra kliniker inom landstinget.<br />
- Rådgivning i ekonomiska och sociala frågor samt planering<br />
av rehabiliteringsinsatser<br />
- Stödkontakter med anhöriga. I mån av resurser tar vi<br />
emot anhöriga, men i stor utsträckning måste dessa<br />
hänvisas till de psykiatriska sektorsmottagningar eller<br />
de enheter som erbjuder stöd för sörjande.<br />
- Utbildning av medicine kandidater, sjuksköterskor<br />
under vidareutbildning och läkare under specialistutbildning<br />
i psykosociala aspekter av cancersjukvård.<br />
- Handledning, vidareutbildning och stöd av personalgrupper<br />
i olika former av cancervård i Stockholmsregionen.<br />
71<br />
BILAGA X<br />
- Utvecklingsarbete och forskning. Enheten bidrar med<br />
egna projekt rörande rehabilitering och livskvalitet.<br />
Enheten bistår också med psykosocial konsultation till<br />
andra grupper som vill starta utvecklingsarbete.<br />
Onkologiskt RehabiliteringsCentrum tillkom 1998<br />
med ändamålsenliga lokaler för rehabilitering – till<br />
kropp och själ. Det är ett samarbetscentrum för psykosociala<br />
enhetens personal och sjukgymnaster, dietister<br />
m fl.<br />
Vid enheten kan erbjudas:<br />
- Gruppverksamhet för cancerpatienter: Kom-igångprogrammet,<br />
Må bättre-grupper, anhöriggrupper m m.<br />
- Enskilda stödkontakter för patienter, par eller familjer.<br />
- Musik- och konstterapi.<br />
- Kostinformation och nutritionsbehandling.<br />
- Sjukgymnastisk behandling, enskilt eller i grupp.<br />
Vattengymnastik.<br />
- Lymfödembehandling och akupunktur.<br />
- Interdisciplinärt samarbete omkring multiproblemsituationer,<br />
dagvård i samband med kurativ respektive<br />
palliativ behandling samt stöd för barnfamiljer i cancervården.<br />
Adress och telefonnummer<br />
Överläkare Christina Bolund<br />
Psykosociala mottagningen<br />
Radiumhemmet, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
171 76 STOCKHOLM<br />
Tfn 08-517 741 07<br />
Fax 08-31 15 85<br />
Vårdenhetschef Ulla-Lena Gustafsson<br />
Onkologiskt RehabiliteringsCentrum<br />
Helikopterbyggnaden, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
171 76 STOCKHOLM<br />
Tfn 08-517 733 87<br />
Fax 08-517 746 50
BILAGA XI<br />
Behoven av och kraven på information och rådgivning<br />
till allmänheten i frågor rörande cancer och cancersjukdomar<br />
ökar. Som ett komplement till övrig hälsooch<br />
sjukvård finns sedan 1981 Cancerupplysningen,<br />
en telefon och e-postservice vid Radiumhemmet,<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset. Hit kan allmänheten ringa<br />
anonymt eller skriva för att få information, råd, stöd<br />
och hänvisning i alla frågor relaterade till cancer och<br />
cancersjukdomar.<br />
Cancerupplysningens uppgift är att:<br />
- ge allmän information om cancer och besvara frågor<br />
om de olika cancersjukdomarna om deras symtom och<br />
diagnostik, om behandlingar och eventuella biverkningar.<br />
- ge råd i frågor om vård och omvårdnad, såsom smärtlindring,<br />
kost, livsföring, rehabilitering, m m.<br />
- ge råd och stöd vid problem av psykosocial karaktär,<br />
såsom frågor om oro, ångest och krisreaktioner, frågor<br />
om relationsproblem, samlevnadsproblem, sexuella problem,<br />
m m.<br />
- informera om patienträttigheter, vårdnadsbidrag eller<br />
andra praktiska problem.<br />
- ge hänvisning till annan sjukvårdande instans.<br />
Cancerfondens informations- och stödlinje är bemannad<br />
av legitimerad vårdpersonal med erfarenhet av cancervård.<br />
Hit kan du vända dig om du har frågor och<br />
funderingar om cancer, vill ha stöd eller skriftlig information.<br />
CANCERUPPLYSNINGEN<br />
CANCERFONDEN<br />
72<br />
- ha god kännedom om hälso- och sjukvårdens organisation.<br />
- ge råd och besvara frågor om prevention, miljö och<br />
hälsa samt riskfaktorer relaterade till cancer.<br />
Frågor besvaras av legitimerade sjuksköterskor med<br />
specialistkompetens i onkologi, utbildning i samtalsmetodik<br />
samt lång erfarenhet av cancersjukvård. Till<br />
hjälp används även Radiumhemmets samtliga specialistresurser<br />
samt vetenskapliga bibliotek. Cancerupplysningen<br />
har även ett brett kontaktnät med andra kliniker<br />
och instanser.<br />
Telefonnummer<br />
elefonnummer<br />
08-517 766 00 upplysning<br />
08-517 755 25 expedition<br />
E-post: cancerinfo@ks.se<br />
Telefontider<br />
elefontider<br />
elefontider<br />
Måndag–fredag kl 10.00–12.00, 13.00–15.00<br />
Du kan även gå in på hemsidan:<br />
www.ks.se<br />
VÅRD - Rådgivning - Cancerupplysningen<br />
Telefonnummer<br />
elefonnummer<br />
020-222 111 informations- och stödlinje<br />
08-6771000 växel<br />
Telefontider<br />
elefontider<br />
Måndag-fredag kl 9.00 - 17.00<br />
Du kan även gå in på hemsidan:<br />
www.cancerfonden.se
Vem är skyldig lämna canceranmälan?<br />
Sverige har ett nationellt täckande register över cancerinsjuknande<br />
sedan 1958.<br />
Enligt hälsodataregisterlagen (2001:709) skall alla nyupptäckta<br />
fall av cancer anmälas av både kliniker och<br />
patolog/cytolog. Sedan 1976 kodas och registreras dessa<br />
anmälda fall för Stockholm-Gotlandregionen vid Onkologiskt<br />
Centrum, <strong>Karolinska</strong> sjukhuset. Årligen sänds<br />
sedan uppgifter till nationella cancerregistret på Socialstyrelsen.<br />
Alla läkare, som genom klinisk undersökning och provtagning<br />
medverkat till att en cancerdiagnos ställts skall<br />
snarast göra canceranmälan. När t ex punktion vidtagits<br />
av en knuta i bröst eller cellprov på livmodertappen<br />
tagits och undersökningen visat cancer in situ eller<br />
invasiv cancer, skall den läkare som remitterat till provtagningen,<br />
och således medverkat till att diagnosen<br />
ställts, göra canceranmälan.<br />
Även kliniska cancerdiagnoser som inte grundar sig på<br />
vävnadsprov ska canceranmälas.<br />
Är remitterande läkare ledig eller har avslutat sin tjänstgöring<br />
skall den läkare, vilken har att ta ställning till<br />
provsvaret, även ansvara för att canceranmälan blir<br />
gjord. Även nyupptäckta fall av cancer, som ej leder till<br />
behandling, omfattas av anmälningsplikt.<br />
CANCERANMÄLAN<br />
73<br />
BILAGA XII<br />
Hur gör man canceranmälan?<br />
Anmälan från ansvariga kliniker, såväl i offentlig som<br />
enskild tjänst, som medverkat till att cancerdiagnosen<br />
ställts, sker på särskild blankett ”canceranmälan”.<br />
Blanketter kan rekvireras från Kommentus Blanketter,<br />
tfn 08-709 59 20, fax 08-709 59 45, måndag –torsdag<br />
kl 08.00–16.45, fredag kl 08.00–15.00 eller Onkologiskt<br />
Centrums hemsida www.sll.se/oc<br />
Anmälan från ansvarig patolog/cytolog bör göras genom<br />
att en kopia av det diagnostiska utlåtandet skickas<br />
in till Onkologiskt Centrum.<br />
Vilka sjukdomar omfattas av<br />
anmälningsplikten?<br />
Alla maligna tumörer, maligna sjukdomar i blodbildande<br />
organ, vissa s k precancerösa tillstånd samt ett<br />
antal ej säkert maligna tumörsjukdomar eller tumörliknande<br />
tillstånd vilka specificerats i författningen.<br />
Lista finns på Socialstyrelsens hemsida www.sos.se/epc<br />
Adress och telefonnummer<br />
Regionala cancerregistret<br />
Onkologiskt Centrum, M8:01<br />
<strong>Karolinska</strong> sjukhuset<br />
171 76 STOCKHOLM<br />
Tfn 08-517 750 05, 517 750 06<br />
Fax 08-34 86 40
Blanketter rekvireras från: Onkologiskt Centrum, tfn 08-517 763 56, fax 08-34 86 40, E-post onkologiskt.centrum@smd.sll.se<br />
Nationell registrering /Canceranmälan av Lymfom<br />
Sjukhus, klinik, avdelning Personnummer<br />
DIAGNOS<br />
qHistopatologisk diagnos qCytologisk diagnos<br />
Metod: qkirurgisk biopsi qmellannål qfinnål q exsudat/likvor q blodutstryk/märgutstryk<br />
Immunfenotyp utförd q nej q ja Om ja: q B-cell q T-cell q 0-cell q Ej konklusivt<br />
Prep.nr/år: ................................................... Pat/Cyt.avd: ..............................................................<br />
Morfologisk diagnos enl REAL; ............................................................................. ICD-10 kod C ...... ...... . ...... ......<br />
Diskordant q nej q ja (Om diskordant anges två koder) ICD-10 kod C ...... ...... . ...... ......<br />
UTREDNING<br />
Namn<br />
Läkare: ....................................................................................... Diagnosdatum<br />
Fullständig stadieutredning utförd. (Klinisk undersökning; blodstatus inkl b-diff; benmärgsundersökning, aspiration och biopsi;<br />
thoraxundersökning röntgen alt CT alt MR; buk- och bäckenundersökning CT alt ultraljud alt MR).<br />
qnej qja (Benmärgsundersökning ej obligat vid Hodgkins lymfom, stadium I-II).<br />
STADIUM (se baksida)<br />
Hodgkins lymfom, nodalt non-Hodgkin lymfom (enl Ann Arbor)*<br />
q I q II q III q IV (ange nedan vilken/ vilka q oklart<br />
q Engagemang ovan diafragma<br />
q Engagemang nedom diafragma<br />
extranodala lokaler som är engagerade)<br />
E(Extension) = överväxt på annat organ / vävnad q nej q ja q oklart<br />
Waldeyer's svalgring engagerad qnej q ja<br />
Primärt extranodalt non-Hodgkin lymfom (enl Musshoff)*<br />
q Pe I q Pe II E q Pe II 1 q Pe II 1E q Pe II 2 q Pe II 2E q oklart<br />
E(Extension) = överväxt på annat organ / vävnad q nej q ja q oklart<br />
Engagerade extranodala lokaler (anges vid nodala lymfom stadium IV, samt vid primärt extranodalt lymfom)<br />
q Benmärg q Bihålor q Bröst q CNS q Hud q Lever<br />
q Lunga q Munhåla q Muskulatur q Njure q Orbita q Ovarier<br />
q Pankreas q Peritoneum (ascites) q Pleura q Skelett q Spottkörtlar<br />
q Subkutis q Testikel q Thyreoidea q Tjocktarm q Tunntarm q Tårkörtel<br />
q Urinblåsa/uretär q Uterus q Vagina q Ventrikel q Öga q Övrig<br />
B-symtom q nej q ja Om ja: q Viktminskning q Feber >38°C q Återkommande nattsvettningar<br />
Bulkig sjukdom* q nej q ja<br />
PROGNOSTISKA FAKTORER Performance status enl WHO<br />
q Full daglig aktivitet q Uppegående q Sängliggande 50 % q Helt sängliggande<br />
S-LD...... ..... ....., ..... µkat/l q normalt värde q förhöjt värde q ej utfört<br />
BEHANDLING<br />
Behandlingskrävande sjukdom q nej q ja<br />
Kurativt syftande behandling q nej q ja (konventionell cytostatikabehandling av indolenta lymfom är ej att betrakta som kurativ)<br />
Behandling enl studieprotokoll*<br />
Datum för start av behandling<br />
q nej qja Om ja, ange vilket..................................................<br />
Har annan typ av sjukvårdsinrättning konsulterats? q nej q ja Om ja ange vilken typ..................................<br />
Typ av konsultation q tel/brev q läkarbesök<br />
1<br />
Feb. 2002/nz
B-cellslymfom<br />
Prekursor lymfom<br />
C83.5 B-lymfoblastlymfom<br />
Perifera B-cellslymfom<br />
C83.8A B-cells lymfocytiskt lymfom (B-KLL-typ)<br />
C83.8B Lymfoplasmacytiskt lymfom<br />
(immunocytom)<br />
C83.8C Mantelcellslymfom<br />
C82.7A Follikulärt follikelcenterlymfom grad I<br />
C82.7B Follikulärt follikelcenterlymfom grad II<br />
C82.2 Follikulärt follikelcenterlymfom grad III<br />
C83.8D Marginalzonslymfom<br />
extranodalt (MALT-lymfom)<br />
nodalt<br />
marginalzonslymfom i mjälte (SLVL)<br />
C90.2 Plasmocytom<br />
C83.3 Diffust storcelligt B-cellslymfom<br />
subtyp: mediastinalt B-cellslymfom<br />
C83.7 Burkitt´s lymfom<br />
C85.1A B-cellslymfom, lågmalignt, ospecificerat<br />
C85.1B B-cellslymfom, högmalignt, ospecificerat<br />
C91.1A B-KLL<br />
C91.3 PLL<br />
C91.4 Hårcellsleukemi<br />
C91.9 KLL - UNS<br />
NHL enl REAL-klassifikation<br />
T-cells- och NK-cells lymfom<br />
Prekursor lymfom<br />
C84.5B T-lymfoblastlymfom<br />
Perifera T-cellslymfom<br />
C84.5A T-cells lymfocytiskt lymfom (T-KLL-typ)<br />
C91.7 Storcellig granulerad lymfatisk leukemi (LGL)<br />
C84.0 Mycosis fungoides<br />
C84.1 Sezarys syndrom<br />
C84.3 Perifert T-cellslymfom, ospecificerat<br />
C84.4 Angioimmunoblastiskt lymfom<br />
C84.4 Angiocentriskt lymfom<br />
C84.5C Intestinalt T-cellslymfom<br />
C91.5 Adult T-cells lymfom/leukemi (ATL)<br />
C84.5D Anaplastiskt storcelligt lymfom<br />
C84.5E T-cellslymfom, lågmalignt, ospecificerat<br />
C84.5F T-cellslymfom, högmalignt, ospecificerat<br />
C85.9A NHL, lågmalignt, ospecificerat<br />
C85.9B NHL, högmalignt, ospecificerat<br />
C85.9C NHL, ospecificerat<br />
C91.1B T - KLL<br />
Hodgkins lymfom<br />
C81.0 Hodgkins sjd, lymfocytpredominans<br />
C81.1 Hodgkins sjd, nodulär skleros<br />
C81.2 Hodgkins sjd, blandad cellularitet<br />
C81.3 Hodgkins sjd, lymfocytfattig<br />
C81.9 Hodgkins sjd, ospecificerad<br />
Nodala lymfom<br />
Stadieindelning enligt Ann Arbor (Cancer Research 1971)<br />
I engagemang av en lymfkörtelregion<br />
Obs! Vid samtidig överväxt på extranodalt organ/vävnad klassificeras detta som stadium IIE (extension).<br />
II engagemang av 2 eller flera lymfkörtelregioner på samma sida om diafragma.<br />
Vid samtidig överväxt på extranodalt organ/vävnad klassificeras detta som stadium IIE (extension).<br />
III engagemang av lymfkörtelstationer på båda sidor av diafragma.<br />
Vid samtidig överväxt på extranodalt organ/vävnad klassificeras detta som stadium IIE (extension).<br />
IV(…) diffust eller disseminerat engagemang av ett eller flera extranodalt organ/vävnader med eller utan associerat<br />
lymfkörtelengagemang (ange vilket/vilka organ som är engagerade)<br />
Mjälte, thymus, Waldeyer´s svalgring räknas som nodala lokalisationer<br />
Primärt extranodala lymfom<br />
Stadieindelning enligt Musshoff (Strahlentherapie 1975)<br />
Modifierad enligt Nordisk lymfomgrupp 1997<br />
Pe I primärt engagemang av extranodalt organ/vävnad<br />
Pe II primärt engagemang av extranodalt organ/vävnad med överväxt på annat organ/vävnad<br />
E<br />
Pe II engagemang av extranodalt organ med spridning till regionala lymfkörtlar<br />
1<br />
Pe II primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till regionala lymfkörtlar och<br />
1E<br />
överväxt på annat extranodalt organ/vävnad<br />
Pe II primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till lymfkörtlar bortom de regionala, men på samma sida om diafragma<br />
2<br />
Pe II primärt engagemang av extranodalt organ med spridning till lymfkörtlar bortom de regionala, men på samma sida om diafragma<br />
2E<br />
samt överväxt på annat extranodalt organ/vävnad<br />
B-symptom<br />
-Viktminskning 10% av kroppsvikten under senaste halvåret utan påvisbar förklaring.<br />
-Feber över 38 °C bestående eller återkommande under den senaste månaden, utan påvisbar förklaring.<br />
-Återkommande dränkande nattsvett under senaste månaden.<br />
*Bulkig sjukdom Enskild körtel eller konglomerat av körtlar >10 cm eller lymfom i mediastinum >1/3 av thoraxdiametern i nivå Th5–Th6.<br />
*Med studieprotokoll avses behandlingsprotokoll där resultaten rapporteras. Ej sedvanlig typ av vårdprogram.