02.07.2013 Views

3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker

3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker

3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

— li —<br />

hufviid-bestâudidcleti deraf ; inen fir den hâfd, kornig Och<br />

skarp, så Lar sand öfverhand. Efter någon öfning kan <strong>man</strong><br />

(.ned temmelig visshet bestämma beskaffenheten. Ben svartbruna<br />

fårgen är elt tecken att jorden är blandad med<br />

matjord; men <strong>detta</strong> slår icke alltid in, ty jernpartiklar j<br />

kunna älven vara orsaken der til 1. Viker jorden undan för '<br />

foten liksom en deg, utan att packa sig, sä är den säkert )<br />

lucker och fruktbar.<br />

Vilda vexter eller ogräs, som vexer i Åkrar och Ängar,<br />

utvisar jemväl jordens b eskaffenhet, På en lerartad<br />

sandbotten frodas Ljungen; på god lerjord, Åkertisteln; på<br />

kalkgrund, Njupon-och Hallonbuskar, Humlebinda, Åkervinda,<br />

etc. På sandjord, Räfrumpor, h vi t Väppling o. s.v.<br />

Men alla dessa kännetecken äro dock icke<br />

(kemiska jg^ra. En långvarig uppmärksamhet på 1<br />

/" oj m t.) jen gyöna och mogna säden på fältet, våra<br />

grannars och förra ägares erfarenhet, gifva oss redan någon<br />

sak rare visshet om markens beskaffenhet; men don<br />

bestämdaste kunskapen gifver oss den kemiska undersökningen.<br />

Detta kemiska prof, sådant det kan vara tillräckligt<br />

för en landt<strong>man</strong>, sker på följande enkla sätt. Man tågqr<br />

en skofvel jord af en plöjd åker och vnger den.<br />

Hon väger vanligen 2 ti. Mao torkar dessa 2 &. öfver'<br />

stark eld ocb väger dem åler, så får <strong>man</strong> veta huru mycken<br />

fuktighet åkern innehåller: ty hvilken åkerjord som<br />

helst, hon inâ vara af luft och sol aldrig så uttorkad, innehåller<br />

äudå vattenpartiklar. Nu bortrensar »nan alla i<br />

gröfre steuar eller större sandkorn och rötter, tager 20<br />

lod af , återstoden,' söndersmular och lägger dem uti ett<br />

kok-kärl, gjuter 2 Si vatten derpå, låter det uppkoka<br />

och svalna, omrörer massan sedan och låter den stå<br />

i stillhet. På några minuter, «junker jorden till botten<br />

och cu brun jordstrimma simmar ofvanpå vattnet. Denna<br />

stimala eller hinna utgör den matjord, (humus) som finnes<br />

uti de 20 loden jord, ii vilka, utgöra det egentliga j<br />

vextnärings-äcunet. Gjut denna hinna på en (lat tallrik,<br />

låt yattnet afdunsta och väg det svartaktiga qvarblif-<br />

Tande puifret, nar det har väl torkal. Vi antaga vigtcn<br />

till £ lod. Derpå omrör <strong>man</strong> äter mycket väl den förra<br />

massan; den grofva sanden skall på cn miaut och den finare<br />

på 2 a 3 'minuter sjunka till botten. Det slemaiiga<br />

vattnet, som straxt efter dcoua.tid af 3 i $ pjjmjler stär •

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!