3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker
3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker
3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
— 55 —<br />
siide lyckas förnämligast; men den får ej sås oftare tin<br />
hvart fjevde år, ånyo på samma åker. 15 till ISfiü fröu rlik—<br />
nas pä ett Tunnland. Somliga utså Klöfvern otröskad<br />
med blommor och hylsor; men <strong>detta</strong> förfarande dr osäkert,<br />
och fröna komma på en del ställen för tjockt, på<br />
andra för tunnt. Som <strong>detta</strong> frö är dyrt och <strong>man</strong> dessutom<br />
kan bli bedragen på godheten, så måste <strong>man</strong> sjelf<br />
samla oeh rensa detsamma. Till <strong>detta</strong> <strong>ändamål</strong> väljer <strong>man</strong><br />
ett stycke af Klöfverfältet, som icke står för tjockt och<br />
frodigt, afskär och uppfodrar <strong>detta</strong> och låter den andra<br />
skörden mogna, emedan den första vanligen blott har omogna<br />
fröo. Kar blomtopparna eller fröhylsorna låta<br />
söndersmula sig ^emellan fingren, afslår <strong>man</strong> dem, låter<br />
dem ligga på skår att vissna litet oeh binder dem i knippor,<br />
som stillas upprätt emot h varandra, alt de fullkomiigen<br />
torka. Så snart Klöfvern införes på logen,, tröskar<br />
<strong>man</strong> den, kastar den sedan ut på ett vindsgolf, der den<br />
har frisk luft, och när stark vinterfrost eller någon solskensdag<br />
om våren inträffar, tröskar <strong>man</strong> den ännu en gång,<br />
då fröna lättare släppa sina hylsor. Genom kastning skiljas<br />
uu fröna ifrån sådorna, och ifrån det finare dammet skil-<br />
'er <strong>man</strong> dem lättast, om <strong>man</strong> under starkt luftdrag eller<br />
Ï<br />
)låst sakta fäller dem ur en skåfvel på en duk. Alt tor<br />
ka kapslarnc på eller i ugnar är ickerådligt; fröna kunna<br />
då förlora sin groningsförmåga.<br />
Klöfver-fröet utsås jemte Korn oeh Hafre, antingen<br />
Strax t efter sedan dessa sädesslag blifvit nedharfvade, då<br />
<strong>man</strong> sedan nedvältar fröet, eller ock utsås fröet strax t uppå<br />
Korn- eller Hafresådden och nedliarfvas dä jemte säden.<br />
Jemväl låter <strong>man</strong> först Kornet eller Hafren uppkomma<br />
till ett psr tums bredd, sär sedan fröet och vältar åkern.<br />
Detta senare sätt brukas mest af det ska!, att den<br />
Unga Klöfverbrodden behöfver skygd, i synnerhet i början,<br />
och om torka inträffar. Ar sommarti mycket torr, sä<br />
uppkommer Klöfvern knappast eller ganska ojemnt; inträtfar<br />
<strong>detta</strong>, så må <strong>man</strong> ej skona honom, utan genast efter<br />
Korn- och Ffafreskörden uppköra åkern; ty ett dåligt Kiölverland<br />
gör mer skada än gagn. Ibland fryser Klöfvern<br />
bort om vintern; <strong>man</strong> tror sig förekomma <strong>detta</strong>, om <strong>man</strong><br />
föregående höst breder ut gödsel på den; men <strong>detta</strong> är<br />
icke rådligt; ty det hjelper ändå icke tillfyllest. Gödseln<br />
lockar .möss till sig, gräsbrodden blir förvekligad, och om<br />
. gödseln om våren bortbackas, sâ tan en enda frostnatt
Change language