3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker

More documents

Recommendations

Info

20 anspann gar 12 ocli fiere tum djupt; eller låter »ää två vanliga plogar följa hvarandra i samma fåra, så att den första omvänder den gamla jordskorpan, under det att den andra upptager en ny skifva af bottengrunden och kastar denna ofvanpa. Detta sista sättet, förmodligen det bästa, iV.;-
^ 21 ~ 1 Vud- ocli aflopps-diken samt andra tvärdiken, som aro rymliga att afleda vattnet. Dikena böra ofvantill vara vidare an nedtill och snedt nedsluttande, pä det dc icke må-falla tillsammans. Vattenfårorj eller som de också kallas vinterfåror, hvilka Uli ijcnliga riktningar kô'ras på höstsädesåkern, t je— na till Vegn- och snövattnets afledande 0:11 våren. Man kör dem hellre i zikzak än i rata linier, på det vattnet icke mätte sönderskära åkern, om det skulle framströmma med häftighet. Om våren måste äfven, i fall mycket snö fallit om vintern, denna snö i synnerhet på sådana stallen bortskåttas, der man vet vattenfåror vara körde, och dessa väl efterses, så att intet hinder möter vattnet vid källossningen och snöns upplinande; äfven bör snön då undanskåttas vid hufvud-diken och andra försänkningar, alt den såkallade isbrännan må förekommas. 5. Den utmagrade markens gödning och for- friskning. Ehuru det är nyttigt att förbättra markens jordbiand-» ning med Mergel och andra ämnen, så äro dessa medel likväl icke tillräckliga att återgifva henne de krafter hon förlorat, genom fiere skördar, ty dertill fordras ämnen som innehålla den verkliga vextnäringen. En Åker, soin ärligen• skall Lära frukt, blir shiteligen Utmärglad, om man icke återgifver honom nya krafter. Den matjord Naturen gifvit honom, förminskas med nvai je skörd, emedan den åtgår till danandet af vexterne och deras frön. Idet vilda eller ouppodlade tillståndet återgifver Naturen åt jorden allt livad hon frambringar: träd, löf, vexlstäng- W, djurens spillning och sjelfva kropparne. Delta anvisar menniskan, att likaledes gifva åt jorden tillbaka, hvad hon beröfvat henne. Göda: kallas att ersätta de krafter man genom skördar beröfvat jorden, samt tillföra henne ny vextnäring; och med gödsel eller dynga förstås i allmänhet alla sådane ur djur- och växtriket till förruttnelse öfvergångna kroppar, som innehålla dylik näring eller humus. Spillningj eller dynga och urin efter kreaturen, är det naturligaste och bästa gödningsämne. Denna spillning, SYorJeJfyorne af de yexfcer, fr ukter och den säd, hyaraed
Page 2: UNIVERSITETS BIBLIOTEKET UMEÅ 90
Page 7 and 8: I r •FÖRORD. r> \ • " ' . : Ef
Page 9 and 10: \ Inledning;* Landlhushållniogen S
Page 11 and 12: (A/lAAAMA/Z/kM/ 1, MAAAWWlAW/iWWWW/
Page 13 and 14: 9 .i— * Sand eller kisel-jord all
Page 15 and 16: 11 - innehåller ttiYckeii kalk ocl
Page 17 and 18: V *4 IS, faltj hvìlkas lager Val a
Page 19 and 20: ofvanpåp;anden, häller man satta
Page 21 and 22: _ 17 ~ 2) Jordens, förbättring. V
Page 23: Al åkern blott i ringa mått nya k
Page 27 and 28: - 23 «®— låter Fâren ligga ut
Page 29 and 30: Si- 55 -2 deraf blir lucker ocli l
Page 31 and 32: - 57 ~ kasta den i hög för hit br
Page 33 and 34: - 29 - för lopp-masten. För ofrig
Page 35 and 36: - 31 ra är oumgsngligen nödigt, e
Page 37 and 38: gód, lan man köra sâ djupt redsk
Page 39 and 40: w» 35 — : ket ISngsUmt körande,
Page 41 and 42: Ulan ljus oeli värme kunna vextern
Page 43 and 44: Våren att harfvä Hvetebrodden, f
Page 45 and 46: ter lyckas han fifven; men icke eft
Page 47 and 48: Ä Î3 - re allmännare; men de utf
Page 49 and 50: Vexlen SV nnslan lila närande som
Page 51 and 52: — 47 — bara halm utan kärna. M
Page 53 and 54: _ 49 — karl sköter plogen, livar
Page 55 and 56: — 51 — Den kallas jemväl Hvitr
Page 57 and 58: — 53 — Vexer ända till Mårten
Page 59 and 60: — 55 — siide lyckas förnämlig
Page 61 and 62: Den hvila Väpplingen-vexer vild p
Page 63 and 64: eller senare vill hafva fodret. Fä
Page 65 and 66: Vexer det förträffligt i vät-år
Page 67 and 68: öiask-kräk af Skalbagge-slägtet
Page 69 and 70: Tre-sade är en icke ovanlig jordin
Page 71 and 72: -re 67 =; èj dröja, innao hyttao^
Page 73 and 74: — 69 ^ alla gro, icke rum alt upp
Page 75 and 76:
— 71 — Ofta ser man hela aitar
Page 77 and 78:
— 73 fordra utläkuingec. Ju bät
Page 79 and 80:
of kreatur; till exempel hästar sk
Page 81 and 82:
— TI — ftiòt borde. Fruktträd
Page 83 and 84:
?9 S i »'enad ifrån små-sten ocl
Page 85 and 86:
— 81 Nar eli äldre träd icke me
Page 87 and 88:
T*: S3 r* fôljândô sått: xaaft
Page 89 and 90:
— 85 — rötler. Omkring träden
Page 91 and 92:
- 87 ~ A n d r a H u f v u d s t y
Page 93 and 94:
gonen, pannan och ffianén begynner
Page 95 and 96:
sä alt kornet ofta går helt ifrå
Page 97 and 98:
Emedan, i vari land, största delen
Page 99 and 100:
.tillräckligt strö, att hon lan l
Page 101 and 102:
— 97 — «ö liten jemförelse e
Page 103 and 104:
*- 99 la i fähuset om sommaren med
Page 105 and 106:
- 101 lätt. pâ .vattnets klarhet,
Page 107 and 108:
— 103 — j.( Osten mû alldrig b
Page 109 and 110:
— 105 Till Fårens sofnmavbete pa
Page 111 and 112:
Till deras gödning brukas fiere sl
Page 113 and 114:
«- 109 och Krusbärs-buskar. Kupan
Page 115 and 116:
SÌ Iii — bortskaffas, ty deras b
Page 117 and 118:
tillökas, ifrån sin plats, hvarun
Page 119 and 120:
B i h à n g. /. Anvisning för All
Page 121 and 122:
ä. 117 — rätta èû annan* hvil
Page 123 and 124:
119 — . S- 3. En y tja fir ett ru
Page 125 and 126:
— 121 *— andra lika och hvarder
Page 127 and 128:
123 — nes enligt J. 4, om man må
Page 129 and 130:
För att uppmäta ett fält, som Ji
Page 131 and 132:
127 - 6,28 - 5,8 5024 3140 36,424 e
Page 133 and 134:
— m - I lä gger ett noll till su
Page 135 and 136:
- 131 - II. II u s h ål I s-B o k.
Page 138 and 139:
o ft»*# rr. » n cys) u=d< • r.
Page 140 and 141:
~ 136 Dessa äro de hufvudsakligast
Page 142 and 143:
— 138 — 14,000 qvadrat-alnar fo
Page 144 and 145:
på papperet, så må man Sfven kor
Page 146 and 147:
jMjwggWjjgjP ì^TaaraiTcayKsa I n n
Page 148:
Priset für kvar je Exemplarj inbun
show all

3n gödning. För detta ändamål sår man Ärter, Vicker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?