SDS-master 4.0.4 - Sydsvenskan
SDS-master 4.0.4 - Sydsvenskan
SDS-master 4.0.4 - Sydsvenskan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KULTUR<br />
SYDSVENSKANh<br />
Kulturchef: Rakel Chukri Redaktionssekreterare: Camilla Sylvan<br />
B4 E-post: kultur@sydsvenskan.se Postadress: Kultur, <strong>Sydsvenskan</strong>, 205 05 Malmö<br />
Onsdag 4 april 2012<br />
Påskhyllan<br />
Liten ordbok<br />
för påskveckan<br />
■ Dymmelonsdagen. Onsdagen<br />
före påsk då ”påskfriden”<br />
inleds. Föregås av de mer obemärkta<br />
dagarna Palmsöndagen,<br />
Blåmåndagen och Vittisdagen.<br />
CAROLINA SÖDERHOLM<br />
konstkritiker och konstvetare<br />
Dymmelonsdagen firas traditionellt<br />
genom att man väldigt försiktigt<br />
slår på kyrkklockor med<br />
en liten pinne.<br />
Ordet ”dymmel” kommer av<br />
en sammanslagning av ”dummer”<br />
och ”lymmel” och kan<br />
jämställas med begrepp som<br />
”spånig knöl”, ”pundig luspu-<br />
Superkraft i klassrummet.<br />
Konst i skolan ger en<br />
annan typ av kompetens.<br />
”Konst i skolan” – projektet låter inte så märkvärdigt. Men<br />
det öppnar dörren till en värld av möjligheter. Det handlar<br />
om att låta samtidskonsten spela en aktiv roll i grundskolan.<br />
Inte som en extra bildlektion. Nej, syftet är att lyfta<br />
fram konstnärens unika kompetens. Förmågan att tänka<br />
fritt och kritiskt, att kliva utanför traditionens ramar, och<br />
söka nya ingångar till de frågor och ämnen som eleverna<br />
arbetar med. Ganska få skolbarn – eller för den delen lärare<br />
– känner till hur konstnärer arbetar idag. Eller exakt<br />
hur relevant samtidskonst kan vara för samhällets skilda<br />
aktörer och fält.<br />
Man kan ta Leif Holmstrands samarbete med Centralskolan<br />
i Svedala som exempel. I en intervju berättar den<br />
berörda läraren hur han plötsligt insåg hur styrd han var<br />
av undervisningens givna ram. I klassrummet visste han<br />
precis vilken kunskap han frågade efter. Och än viktigare:<br />
eleverna visste precis vilka svar han ville ha. Men genom<br />
Leif Holmstrands okonventionella förhållningssätt<br />
till ämnet – krafter av olika slag – vidgades perspektivet.<br />
Skolarbetet växte från vindkraft, vattenkraft och tyngdkraft<br />
till att omfatta vänskaps-, kärleks- och superkrafter,<br />
medan vilda uppslag och utopiska fantasier gav energi och<br />
näring också åt de mer jordnära alternativen.<br />
Projektet drivs genom Konstfrämjandet Skåne sedan<br />
2010. På Galleri S:t Gertrud redovisas nu i två omgångar<br />
vinterns och vårens sex projekt,<br />
som ägt rum på skolor i Malmö och<br />
runt om i Skåne. Intressant nog har<br />
man valt konstnärer som, förutom<br />
lokal förankring på de olika platserna,<br />
inte har särskilt mycket gemensamt.<br />
Utöver djupt originelle<br />
Leif Holmstrand, deltar bland andra<br />
Joanna Thede, Annelie Nilsson<br />
och Jes Brinch – alla med starka<br />
konstnärskap bortom traditionella<br />
genrer som teckning, måleri och<br />
skulptur. Bland de spännande projekt<br />
som nu visas finns Nilsmagnus<br />
Skölds samarbete med Munkhätteskolan<br />
i Malmö, där eleverna ger<br />
en humoristisk, uppriktig och bitvis<br />
hjärtslitande bild av sin identitet<br />
och vardag. Vore konst alltid så<br />
omedelbar och angelägen, hade det<br />
varit fantastiskt. Utöver att utveckla<br />
nya tankegångar och arbetsstrategier<br />
hos eleverna, väcker samarbetet<br />
därtill förhoppningsvis en nyfikenhet på samtidskonsten,<br />
också hos en sjundeklassare i Trelleborg, Degeberga<br />
eller Malmö.<br />
”Super-bebis”, ett samarbete<br />
mellan Leif Holmstrand och<br />
klass 7:2C på Centralskolan<br />
i Svedala. FOTO: LEIF HOLMSTRAND.<br />
Samtidigt gäller det att vara tydlig med ramarna för projektet.<br />
Syftet är inte att förvandla konstnärer till nyttiga<br />
redskap i samhällets tjänst, eller för den delen till marknadsekonomins<br />
resultatinriktade konsulter. Då töms konsten<br />
snabbt på sin kritiska potential. Men med sin förmåga<br />
att tänka innovativt, självständigt och kreativt besitter<br />
konstnärer värdefull kunskap. Om samhället i stort kan<br />
inse det, och skapa bättre villkor och utrymme för att ta<br />
tillvara deras kompetens, är mycket vunnet.<br />
■ ”Konst i skolan” visas på Galleri S:t Gertrud till och med 7 april<br />
samt 14–28 april.<br />
del”, ”fläng rackare”, ”noskig<br />
buse” eller ”jönsig kanalje”.<br />
■ Skärtorsdagen. Namnet kommer<br />
från det ålderdomliga ordet<br />
”skär” i betydelsen ”ren” eller<br />
”klar” (jmf ”ren och skär lögn”)<br />
och kan ungefärligen översättas<br />
som ”helt enkelt torsdag”. Firas<br />
■ RECENSION Folkmordet på armenier<br />
Svante Lundgren har läst en viktig bok<br />
om det armeniska folkmordet. Rapporteringen<br />
i medierna brast, men det fanns<br />
svenskar som gjorde humanitära insatser.<br />
Det som<br />
Sverige såg<br />
”En svensk tiger” var symbolen för en<br />
kampanj under andra världskriget<br />
vars syfte var att mana folk till tystnad<br />
och till att ligga lågt. Men under andra<br />
världskriget gjorde det officiella<br />
Sverige så småningom en stor insats<br />
och tog emot först de danska judarna<br />
som flydde från sitt land och i slutskedet<br />
av kriget tusentals överlevande<br />
från koncentrationslägren. Många<br />
enskilda svenskar stod också för betydande<br />
humanitära gärningar, inte<br />
minst Raoul Wallenberg. Hundraårsjubileet<br />
av hans födelse firas i år.<br />
Under första världskriget förrättades<br />
i det osmanska riket ett folkmord<br />
på armenier och andra kristna folk.<br />
Också den gången fanns det svenskar<br />
som var viktiga vittnen och som försökte<br />
undsätta de drabbade. Det här<br />
är dock mindre känt, eftersom hela<br />
folkmordet inte har samma framträdande<br />
plats i vårt kollektiva medvetande<br />
som Förintelsen. Sveriges riksdag<br />
erkände dock – till både den turkiska<br />
och den svenska regeringens<br />
förtret – folkmordet på ”armenier, assyrier/syrianer/kaldéer<br />
och pontiska<br />
greker” den 11 mars 2010.<br />
Teologen Göran Gunner har genom<br />
åren skrivit en hel del om Armenien.<br />
Nu återkommer han till temat med en<br />
angelägen bok om hur folkmordet på<br />
armenier syns i svenska källor. Det är<br />
framför allt tre sorts källor han analyserar:<br />
vad de svenska diplomaterna i<br />
traditionellt genom att små och<br />
större barn klär sig i kjol och<br />
snattar.<br />
■ Långfredag. Allmän helgdag<br />
till minne av Jesu korsfästelse<br />
samt den första av Triduum sacrum,<br />
”de tre heliga dagarna”. Firas<br />
traditionellt genom att man<br />
BOKEN<br />
Göran Gunner<br />
Folkmordet på<br />
armenier – sett<br />
med svenska ögon.<br />
Artos.<br />
låter klockorna stanna, ser på<br />
färg som torkar eller gnider sin<br />
kropp med flingsalt.<br />
Kallas så eftersom det är årets<br />
längsta dag, mätt i centimeter.<br />
PATRIK SVENSSON<br />
Fortsättning följer.<br />
det osmanska riket rapporterade om,<br />
vad den svenska pressen skrev och<br />
vissa svenska missionärers insatser.<br />
Eftersom Sverige var neutralt hade<br />
landet en fungerande beskickning i<br />
Konstantinopel under hela världskriget.<br />
De svenska diplomaterna med<br />
ambassadör Anckarsvärd i spetsen<br />
var långt borta från de delar av riket<br />
där folkmordet ägde rum, men de fick<br />
rapporter som gjorde att de var mycket<br />
väl medvetna om vad som pågick.<br />
Anckarsvärd rapporterade till Stockholm<br />
att den ungturkiska regimen<br />
hade beslutat lösa den armeniska frågan<br />
genom ”den armeniska nationens<br />
utrotande”.<br />
Den svenska pressen var upptagen av<br />
det pågående världskriget och skrev<br />
inte mycket om vad som drabbade<br />
armenierna. Ett undantag utgör våren<br />
1917 då frågan togs upp i riksdagen<br />
och på ett stort opinionsmöte i<br />
Stockholm, vilket ledde till en viss<br />
tidningsdebatt. Vid opinionsmötet<br />
talade bland annat blivande statsminister<br />
Hjalmar Branting och han<br />
använde termen ”folkmord” för det<br />
som armenierna utsattes för.<br />
Både Kvinnliga Missionsarbetare<br />
och Svenska Missionsförbundet hade<br />
missionärer i området. Bland dessa<br />
fanns denna historias verkliga hjälte,<br />
Alma Johansson.Barnmorskan från<br />
Uppland kom att allt som allt verka