SDS-master 4.0.7 - Sydsvenskan
SDS-master 4.0.7 - Sydsvenskan
SDS-master 4.0.7 - Sydsvenskan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SYDSVENSKANh<br />
Lördag 5 maj 2012<br />
INTERVJU MARLENE VAN NIEKERK<br />
Mer på gång. I uppföljaren till succéromanen ”Agaat” ska Marlene van Niekerk blicka längre bakåt i historien.<br />
FOTO: HUSSEIN EL-ALAWI<br />
Det som måste göra ont<br />
Malmö. Sydafrikanska<br />
Marlene van Niekerk<br />
har gjort global succé<br />
med sin roman ”Agaat”.<br />
I torsdags kväll gästade<br />
hon Malmö.<br />
<strong>Sydsvenskan</strong>s Tor Billgren<br />
fick en intervju.<br />
– Sydafrikanska författare är dömda<br />
av historien att skriva politiskt. Men<br />
även av samtiden och de problem som<br />
finns i landet idag. Om jag så hade<br />
skrivit om bakbenen på en gräshoppa,<br />
hade det smugit sig in något om<br />
maktförhållandena mellan benen.<br />
Marlene van Niekerk var inbjuden<br />
för att tala om sin bok ”Agaat”, som<br />
sedan den publicerades, 2004 på<br />
afrikaans och på engelska 2006, har<br />
vandrat ett segertåg genom världen.<br />
Den kom på svenska i mitten av mars<br />
och recensenterna har stämt upp i en<br />
unison hyllningskör som saknar motstycke.<br />
”Det var längesedan jag plöjde<br />
sjuhundra sidor med en sådan iver”,<br />
skrev Oline Stig här i <strong>Sydsvenskan</strong>.<br />
Det är ”en överflödande rik roman”,<br />
betonade Ann Lingebrandt i Helsingborgs<br />
Dagblad, ”en berättelse som gör<br />
ont”.<br />
Och ont måste den göra, historien<br />
om Sydafrika. I ”Agaat” bearbetar<br />
Marlene Van Niekerk apartheidtiden<br />
genom två individer, den vita farmarhustrun<br />
Milla och en svart flicka ur<br />
tjänarstaben, som hon adopterar och<br />
ger namnet Agaat. När Milla får ett<br />
eget barn degraderas Agaat till barnflicka,<br />
och när husmodern på 1990-talet<br />
drabbas av nervsjukdomen ALS,<br />
får hon rollen som sköterska. Efter<br />
Millas död blir Agaat den som tar<br />
över gården.<br />
Författaren gör allt hon kan för att<br />
komplicera bilden och rubba invanda<br />
och emotionella föreställningar<br />
om ont och gott. Kvinnornas relationer<br />
pendlar mellan hat och kärlek,<br />
maktförhållandena förskjuts på<br />
oväntade sätt.<br />
– Det är alltid ambivalent att tala<br />
om en gammal bok när en ny kämpar<br />
för att födas, säger Marlene Van Nie-<br />
FAKTA<br />
Marlene<br />
van Niekerk<br />
■ Född: 1954 i<br />
Sydafrika<br />
■ Böcker: har<br />
gett ut ett par<br />
diktsamlingar och<br />
tre romaner, ”Triomf”<br />
(1994) och<br />
Agaat (2004) och<br />
”Memorandum”<br />
(2006).<br />
■ Yrke: författare,<br />
men också professor<br />
i afrikaans<br />
och holländska<br />
vid universitetet i<br />
Stellenbosch, ett<br />
par mil från Kapstaden.<br />
kerk när vi träffas före biblioteksevenemanget.<br />
– Men det är också uppmuntrande.<br />
När man har skrivit en bok som blir<br />
så framgångsrik som ”Agaat”, så sätter<br />
man sin standard högt. Man tvekar<br />
alltid och det tar tid att skriva nytt.<br />
Det var tio år mellan ”Agaat” och boken<br />
före också.<br />
Är det till och med ett hinder att ha<br />
en så enorm framgång som ”Agaat” i<br />
bagaget när man arbetar med en ny<br />
bok?<br />
– Inte ett hinder, precis. Men man<br />
kämpar för att hålla nivån. Nästa bok<br />
kommer dock att bli lite mer avslappnad<br />
till formen. ”Agaat” är byggd som<br />
en kyrka, men nästa kommer kanske<br />
bara att bli ett nomadtält.<br />
Finns det något mer du kan avslöja<br />
om den kommande boken?<br />
– Den kommer att ställa ytterligare<br />
frågor om det västerländska projektet.<br />
I ”Agaat” såg vi kolonialismen<br />
allegoriseras och nu kommer jag att<br />
arbeta närmare med frågan om vad<br />
det egentligen innebar att missionärer<br />
kom till Afrika och trodde att de i<br />
kölvattnet av hästen och geväret skulle<br />
kunna uträtta något. Och om de nu<br />
B3<br />
hade valet att inte komma dit: Varför<br />
gjorde de det ändå? Vilka drivkrafter<br />
låg bakom, förutom imperialism och<br />
girighet? Handlade det om att de när<br />
de väl hade förmågan att bygga båtar<br />
som kunde segla till andra sidan jorden,<br />
helt enkelt inte kunde låta bli att<br />
göra det? Vad tror du? Handlar det<br />
om den mänskliga naturen?<br />
Ingen aning. Men man skriver väl<br />
en roman för att ta reda på det antar<br />
jag?<br />
– Precis, jag skriver för att jag inte<br />
har svaren. Jag vill veta vad det är för<br />
något, det där mänskliga djuret som<br />
gjorde allt detta mot andra mänskliga<br />
djur som inte hade hästar eller<br />
gevär.<br />
– Vi har lärt oss att människan är<br />
skapelsens krona – en varelse med en<br />
längtan efter en gud och att den guden<br />
kan sanktionera våra handlingar.<br />
Att vi har det moraliska valet att<br />
förstöra jorden eller låta bli. Men när<br />
jag betraktar vad som händer och har<br />
hänt i historien, kan jag inte se att den<br />
där moraliska tyngden väger något.<br />
Jag tycker mig snarare se instinkter.<br />
TOR BILLGREN<br />
nojen@sydsvenskan.se
Change language