Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås
Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås
Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 TIDIGARE FORSKNING<br />
Det resultat jag får kommer jag att jämföra med undersökningar som gjorts tidigare om<br />
exponering och alternativ hylluppställning <strong>på</strong> svenska folkbibliotek. Det har även gjorts<br />
forskning om klassifikation, hylluppställning och exponering <strong>på</strong> bibliotek i utlandet.<br />
Denna forskning kommer jag också att presentera då den ger en djupare bild av de<br />
erfarenheter som finns inom området. Slutligen kommer jag att ge en kort beskrivning<br />
av GÖK-projektet och det tredelade biblioteket och den brist <strong>på</strong> forskning som finns om<br />
<strong>antikvariat</strong>.<br />
Den litteratur jag utgår ifrån i detta kapitel är vald med tanke <strong>på</strong> att den representerar de<br />
olika delarna jag vill undersöka i mitt arbete. Flertalet av författarna är också välkända<br />
för de som studerat områden som klassifikation och hylluppställning. Givetvis finns det<br />
ett större utbud som beskriver de olika områdena men jag har medvetet och <strong>på</strong> grund av<br />
de tidsramar som finns för arbetet valt att redovisa för de som i största möjliga mån<br />
motsvarar det jag vill beskriva. Min förhoppning är att detta leder till en lättförståelig<br />
redogörelse som täcker in så mycket som möjligt men en klar nackdel är att det inte går<br />
att redovisa för allt.<br />
5.1 Klassifikation<br />
Klassifikation består förenklat av tre steg. Langridge beskriver att det första steget är<br />
konstruktion av klassifikationsscheman, det andra är analys av dokumentet och det<br />
tredje placeringen av dokumenten <strong>på</strong> sina rätta platser i klassifikationsschemat. 27 Efter<br />
detta görs hylluppställningen.<br />
I det första steget måste det skapas olika kategorier. En kategori är den bredast möjliga<br />
formen av fenomen. När indelningen sedan fördjupas delas kategorierna in i klasser. De<br />
olika klasserna kan jämföras med facetter. 28<br />
Enumerativa klassifikationssystem<br />
De enumerativa systemen är prekoordinerade. Marcella & Newton, båda föreläsare<br />
inom biblioteks- och informationsstudier vid ett universitet i Aberdeen konstaterar att<br />
detta innebär att man i förväg bestämt hur ämnena skall delas in. 29 De enumerativa<br />
klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Exempel <strong>på</strong> en sådan indelning är<br />
(från brett till specifikt):<br />
Sverige → Kvinnliga författare → 1980-tal → o.s.v.<br />
Vidare beskriver Rowley & Farrow - professorer och föreläsare inom<br />
informationsvetenskap vid ett universitet i Manchester att ett problem som kan uppstå<br />
med det enumerativa klassifikationssystemet är att det inte går att visa <strong>på</strong> relationer<br />
mellan de olika ämnena som inte förutsågs vid skapandet av klassifikationen. Systemet<br />
är stabilt och följer en mall men det innebär också att det är svårt att göra några<br />
27<br />
Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 23<br />
28<br />
Langridge, 1992. s. 35<br />
29<br />
Marcella, Rita & Newton, Robert 1994. A new manual of classification s. 18f.<br />
14