Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås

indelningen av skönlitteratur har det konstaterats att det mest effektiva sättet är att skapa
egna avdelningar för den specifika genren. Alternativet att ha de olika genrerna
tillsammans men att märka bokryggarna med olika etiketter för de olika genrerna har
inte underlättat på samma vis för kunderna. 43
Undersökningar visar att utlåningen ökat på de bibliotek som infört readers-interest
categorization inte bara bland facklitteratur utan generellt för hela samlingen. För att
undvika placering av arbeten inom samma ämnesområde på två olika ställen har vissa
bibliotek ordnat hela avdelningar inom klassifikationssystemet – speciellt de som med
störst sannolikhet tilltalar de som browsar – enligt readers-interest categories. Material
inom alla andra ämnesområden är antingen placerade i ämnesavdelningar eller i de
ordinarie samlingarna. 44
Rowley & Farrow skriver att hylluppställningen vanligtvis görs efter dokumentets ämne
men andra uppställningar förekommer också. De vanligaste bland övriga uppställningar
är efter författare och efter titel. Det finns två former av hylluppställning efter ämne.
Den första – detailed classified subject arrangement – innebär att det skapas grupper av
dokument som har liknande ämnen, grupperna kan vara små och gå ner på en detaljerad
nivå. Dock kan denna detaljerade indelning leda till att samlingen blir svår att
överblicka. I den andra uppställningen – broad classified subject arrangement – är
grupperna inte lika specifika. Detta passar mindre samlingar bra. 45
Däremot beskriver Matthew S. Moore, chef vid Clearwater East Library, att bokhandeln
delar in ämnen i små populära rubriker eller avdelningar och därefter sorterar man i
bokstavsordning efter författare. I en bokhandel kan samma titel dessutom placeras på
fem olika platser. En biografi kan hamna under biografier, historia, humor etc. Överallt
där en kund kan tänkas se den. I ett bibliotek är detta i princip otänkbart. 46
Thorhauge beskriver att det har gjorts många olika försök med att ordna skönlitteratur i
någon annan ordning än den alfabetiska. I en liten samling som är lätt överblickbar kan
till och med gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur brytas upp vid
hylluppställningen. I större samlingar kan i stället vissa delar av skönlitteraturen delas in
i genrer. Dessa genrer bör vara lätta att identifiera som exempelvis kriminalromaner och
lyrik. Det största problemet blir då att skapa ett system för att kunna hitta böckerna på
hyllan. Thorhauge menar därför att den alfabetiska uppställningen bör behållas för
merparten av samlingen. I England, Tyskland, Holland och en del bibliotek i
Skandinavien märker man böckernas ryggar med olika former av symboler för att
låntagarna skall kunna identifiera vilken genre böckerna tillhör. Fördelen är att systemet
underlättar för låntagarna att hitta det de söker efter. Motståndarna till detta sätt att
ordna böckerna på hyllorna menar att det håller fast låntagarna i ett mönster och att de i
längden inte upplever eller lär sig något nytt. 47
43
Baker & Wallace, 2002
44
Baker & Wallace, 2002
45
Rowley, Jennifer E. & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: an introduction to managing access
to information s. 336ff.
46
Moore, Matthew S. 1997. Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media &
Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 256
47
Thorhauge, Jens 1995. Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch-
Petersen, Erland (red.) 1995. Litteratursociologi: en antologi.
18