Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås

Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och användarvänlighet
på fem svenska folkbibliotek
Den första uppsatsen jag använder mig av är en magisteruppsats skriven av Maria
Johansson vid Umeå Universitet 2008. Den känns mycket relevant i mitt arbete då den
behandlar alla de områden som jag kommer in på.
Johansson vänder sig till fem svenska folkbibliotek som i någon mån valt att frångå det
svenska SAB-systemet. Författaren har kommit fram till att de motiv som finns till en
annorlunda hylluppställning är:
Trendmedvetenhet – personalen på biblioteken vill göra förändringar och få in
lite nytt vilket i högsta grad påverkar hylluppställningen. Många bibliotek
inspireras av varandra och tar också efter varandra i utnyttjandet av
bibliotekslokalerna.
Användarvänlighet – författaren konstaterar att:
”…tycks emellertid det mest framträdande motivet till en förändrad
hylluppställning vara att man vill möta användarnas behov av biblioteket och
göra dess bestånd mer tillgängligt. Eftersom man märkt att användarna har
svårt att ta till sig SAB-systemets struktur, sådan den får sig uttryck i en
hylluppställning som strikt följer systemet, ser man den förändrade
uppställningen som en möjlighet att göra det lättare att hitta i bibliotekets
bestånd.” 54
Tydliga exempel på förändring för att göra hylluppställningen mer
användarvänlig är att föra samman alla böcker om djur på ett visst ställe (dessa
böcker är annars utspridda på ett flertal olika avdelningar) eller att bryta ut
exempelvis deckare från skönlitteraturen till en egen avdelning.
Exponering – material som exponeras lånas ut mer, det gäller både nyinkomna
och äldre böcker. Att exempelvis sätta fram böcker som inte lånats på länge kan
göra att det blossar upp ett nytt intresse för dem.
Underbemanning/tidsbesparing – med en bra och genomtänkt hylluppställning
kan låntagarna hitta lättare och på så vis kan tid sparas in.
Flytt – genom en flytt är förändringar lättare att genomföra och personalen hade
sett det som en möjlighet att genomföra och testa nya idéer.
Alternativ hylluppställning: en studie på Jönköpings stadsbiblioteks barn- och
ungdomsavdelning
Den andra uppsatsen jag använder mig av är också en magisteruppsats. Den är skriven
av Charlotta Alberius och Birgit Nylander vid Högskolan i Borås 2006. Syftet med
uppsatsen är:
54
Johansson, Maria 2008. Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och
användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek. s. 39.
22