Beståndshantering på antikvariat - BADA - Högskolan i Borås

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2012:13
ISSN 1654-0247
Beståndshantering på antikvariat
Klassifikation, hylluppställning och exponering
SUSANNE ESBJÖRNSSON
© Författaren/Författarna
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats
– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Beståndshantering på antikvariat - Klassifikation,
hylluppställning och exponering
Engelsk titel: Handling of collection at antiquarian booksellers –
Classification, shelving and exposure
Författare: Susanne Esbjörnsson
Kollegium: 2
Färdigställt: 2012
Handledare: Katriina Byström och Ingrid Johansson
Abstract: The purpose of this thesis is to examine the classification,
shelf arrangement and display of documents in antiquarian
bookshops and see the reasons behind these. The results will
be compared with previous reviews of alternative shelf
arrangement in Swedish public libraries, to see what
differences and similarities there are in the classification and
shelf arrangement between antiquarian booksellers and
libraries. The questions to be answered were: (1)What forms
of classification and shelf arrangement are used in
antiquarian bookshops and how does it differ from the
classification and shelf arrangement made in libraries with
an alternative shelf arrangement? (2)What exposure of
documents are there in the various antiquarian bookshops? Is
there anything regarding the exposure that differs between
the antiquarian bookshops and the libraries? An idea and
ideology analysis of various dimensions is used as a
theoretical tool during the work. The dimensions were: (1)
Shelf arrangement: It is important that customers/borrowers
can find themselves - it is important that staff know where
the documents are. (2) Exposure: Important to sales/turnover
- does not affect sales/turnover. The methodology used was
literature studies and interviews with antiquarian bookshops.
The result shows differences in terms of classification in the
antiquarian bookshops. Shelf arrangement is more consistent
and above all based on the readers-interest arrangement. The
major factor behind classification and shelf arrangement is to
enable the customers to locate what they are looking for.
Factors that lead to an alternative shelf arrangement in a
library were for example trendiness, convenience for the
public and exposure. Exposure is in most cases seen as
important. One suggestion for further research is to conduct
a larger study.
Nyckelord: Antikvariat, Beståndshantering, Exponering,
Hylluppställning, Klassifikation, Idéanalys, Dimensioner

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING...........................................................................1
1.1 Problembeskrivning ............................................................................................ 2
1.2 Syfte.................................................................................................................... 3
1.3 Frågeställningar................................................................................................... 3
1.4 Avgränsning och definitioner .............................................................................. 3
2 ANTIKVARIAT.......................................................................5
2.1 Svenska antikvariat historiskt sett........................................................................ 5
2.2 Svenska antikvariat idag...................................................................................... 7
3 TEORI ...................................................................................8
3.1 Idéer och ideologier............................................................................................. 8
3.2 Idé- och ideologianalys........................................................................................ 9
4 METOD................................................................................11
4.1 Litteratursökning............................................................................................... 11
4.2 Urval av antikvariat........................................................................................... 11
4.3 Tillvägagångssätt............................................................................................... 12
5 TIDIGARE FORSKNING .......................................................14
5.1 Klassifikation .................................................................................................... 14
5.2 Alternativ hylluppställning ................................................................................ 16
5.3 Exponering........................................................................................................ 19
5.4 Undersökningar på svenska folkbibliotek .......................................................... 21
5.5 GÖK-projektet och det tredelade biblioteket...................................................... 25
5.6 Forskning om antikvariat................................................................................... 26
6 RESULTATREDOVISNING ....................................................27
6.1 De olika antikvariaten ....................................................................................... 27
6.2 Klassifikation på antikvariaten .......................................................................... 28
6.3 Hylluppställning på antikvariaten ...................................................................... 29
6.4 Skillnader i klassifikation och hylluppställning mellan antikvariat och bibliotek 30
6.5 Exponering på antikvariat.................................................................................. 32
6.6 Skillnader i exponering mellan antikvariat och bibliotek.................................... 34
7 ANALYS OCH DISKUSSION .................................................35
7.1 Klassifikation och hylluppställning.................................................................... 35
7.2 Exponering........................................................................................................ 37
7.3 Diskussion......................................................................................................... 38

8 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING..........42
8.1 Slutsatser........................................................................................................... 42
8.2 Vidare forskning ............................................................................................... 43
9 SAMMANFATTNING.............................................................44
KÄLLFÖRTECKNING ...............................................................46
BILAGA 1 ...............................................................................49

1 INLEDNING
”Oordning verkar härska i det här antikvariatet, men solen gläntar välvilligt in. Utan
tvivel vet butiksinnehavaren vad som finns och var man hittar det. Dessutom är det en
del av nöjet med att strosa runt, att inte veta vad man hittar härnäst.” 1
Jag har sedan en tid tillbaka haft glädjen att få jobba på ett antikvariat. Jag började
samtidigt som antikvariatet övertogs av en ny ägare. Vid överlåtelsen ingick det cirka
30 000 böcker och 10 000 tidskrifter i samlingen. Vi stod inför uppgiften att gå igenom
dessa, för att bilda oss en uppfattning om samlingens innehåll samt att sortera
densamma efter vad som var i vårt tycke den bästa ordningen. Den upplevelse jag fått är
att det är mycket svårt att hitta en organisering av dokument som är optimal för både
kunder och personal. Kunderna har ofta svårt att veta var de ska leta och förstår inte
alltid det sätt som dokumenten klassificerats. Sorteringen är inte färdig – och kommer
till viss del aldrig att bli det – men jag fick idén om att göra en undersökning för att se
om det finns några speciella system och tankar som ligger till grund för klassificering
och i sin tur hylluppställning på antikvariat.
Antikvariatens speciella ställning/situation
”Nöjet av att äga böcker börjar i en bokhandel. Varje exemplar har sin egen karaktär,
vilket bidrar till att särskilja böcker från andra varor. Antikvariatet har det mest
individuella utbudet och drivs vanligtvis av kunniga människor med en genuin kärlek
till böcker. Det finns en verklig spänning i jakten på att hitta något särskilt eller
ovanligt.” 2
Antikvariat fyller en kulturell funktion i samhället genom att tillhandahålla dokument
som kan vara svåra att finna någon annanstans. Det finns också en möjlighet för kunder
att till ett, jämfört med bokhandeln, lågt pris köpa den litteratur man vill ha. Dock har
antikvariatens villkor förändrats, med pocketböcker som säljs till en låg kostnad,
möjlighet att finna litteratur på Internet och bokklubbar som varje månad kommer ut
med nya böcker. Kunderna har mycket att välja mellan! Det är därför idag mycket
viktigt att antikvariaten är attraktiva för eventuella kunder, bland annat genom en god
sortering och god ordning. Allt viktigare för antikvariatens överlevnad har försäljning
via Internet blivit och därmed är klassifikation och katalogisering av högsta intresse för
en antikvariatsägare.
Vikten av organisering
Att sortera och organisera data är inget nytt inom olika vetenskaper. Derek Langridge,
författare samt föreläsare inom biblioteksvetenskap i London, beskriver vikten av
klassifikation så här:
1 Powers, Alan 2004. Inred med böcker, s. 24.
2 Powers, 2004. s. 24.
1

”Without classification there could be none of the human thought, action and
organization that we know. Classification transforms isolated and incoherent sense
impressions into recognizable objects and reoccurring patterns.” 3
Inom biblioteks- och informationsvetenskap går en del av arbetet ut på att klassificera
och organisera olika former av dokument för att kunderna sedan lätt skall kunna
återvinna dessa dokument. När en kund då söker efter information kan det uppstå olika
hinder eller problem. Precis som på bibliotek kan ett av problemen vara att det är svårt
eller otydligt att hitta var i antikvariatet dokumentet är placerat. Seymor F. Smith
skriver om de valmöjligheter en bokhandlare har när det finns en tillräckligt stor
samling inom ett specifikt ämne i artikeln Bibliography in the Bookshop. Vid ett beslut
om att göra en egen gruppering av just detta ämne kan sorteringen inom ämnet göras
slumpmässigt, efter författarens namn eller efter ämne (inom ämnet). Bokhandlaren
skall ta ställning till detta och sedan skall kunderna förstå vilket sätt han valt för
hylluppställningen. 4 Kunden kan ha en uppfattning om vilken kategori dokumentet
tillhör som inte överensstämmer med den uppfattning som klassifikatören har. Det är då
viktigt att vara tydlig med var de olika kategorierna är och om möjligt också definiera
vad som ingår i de olika kategorierna. Ett annat problem kan vara att den samling som
genomsöks innehåller en stor mängd dokument – vilket säkert är positivt i sig – men
detta leder till många fall till en tidsödande sökning efter dokument och information. I
dessa fall är det av stor vikt att klassificeringen är tydlig.
Uppsatsens relevans inom olika områden
Det skulle kunna anses att en magisteruppsats som handlar om antikvariat inte riktigt
ligger inom området för biblioteks- och informationsvetenskap men min förhoppning är
att detta arbete skall kunna visa på likheter och skillnader mellan folkbibliotek och
antikvariat. Klassifikation, hylluppställning och exponering är områden som tagits upp
under min utbildning och det känns därför naturligt för mig att skriva om detta inom
ramen för min uppsats. Det finns tyvärr inte någon större tidigare undersökning om
antikvariatens system för organisation av de dokument som finns i samlingarna och min
förhoppning är att jag genom detta arbete kan bidra till någon form av förståelse för hur
man resonerar kring det arbete som utförs. I mina ögon ligger bibliotek och antikvariat
nära varandra och fyller delvis samma funktion i samhället genom att bidra med
information som kan vara svår att finna på något annat sätt än genom just dessa
institutioner. Jag anser det därför vara av intresse att jämföra just dessa institutioner
med varandra.
1.1 Problembeskrivning
Ett antikvariat är en affärsverksamhet och målet är att sälja böcker och andra dokument
för att tillfredsställa kunder. Förhoppningsvis skall ägaren till antikvariatet kunna göra
en förtjänst på sin verksamhet – annars lär den inte finnas kvar under någon längre tid. I
de flesta antikvariat behövs det en klassifikation och hylluppställning för att personal
och kunder skall kunna se vad som finns tillgängligt i samlingen. Klassifikationen av
dokument ligger till grund för den hylluppställning som sedan görs av dessa dokument.
3 Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 3.
4
Smith, F. Seymor 1972. Bibliography in the bookshop s. 124f.
2

Att klassificera är en konst även om den personen som utför klassifikationen har
utbildning inom området. Svårigheten med klassificering av dokument är att ett
dokument inte kan beskrivas med ett enkelt ämnesord. Ett dokument täcker ofta in
många olika områden som klassifikatören skall försöka få med i beskrivningen av
dokumentet. Langridge beskriver det så här:
”When Stanley Jevons described classification of books as a logical absurdity he meant
that their multifarious content made it quite impossible to establish mutually exclusive
classes: if we take the total content into account the every book is unique.” 5
Trots detta finns det ett behov av klassifikation och indelning av dokument i kategorier.
De dokument som klassificerats behöver placeras någonstans i samlingen. Vad finns det
för kunskaper på antikvariaten för att göra detta?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka klassifikation, hylluppställning och exponering
av dokument på antikvariat samt se vilka orsaker som ligger bakom valet av dessa.
Resultatet kommer sedan att jämföras med tidigare undersökningar om alternativa
hylluppställningar och exponering av dokument på svenska folkbibliotek, för att kunna
se vilka skillnader och likheter det finns i klassifikationen, hylluppställningen och
exponeringen mellan antikvariat och bibliotek.
1.3 Frågeställningar
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten
och hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på
bibliotek med en alternativ hylluppställning?
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något
rörande exponeringen som skiljer antikvariaten från biblioteken?
1.4 Avgränsning och definitioner
Fokus på uppsatsen kommer att ligga på klassifikation, hylluppställning och
exponering. Den litteratur som används och syftar till hylluppställning på bibliotek rör
enbart alternativ hylluppställning. Med detta avser jag den uppställning som inte är
anpassad efter den i Sverige rådande normen, SAB-systemet.
De antikvariat som jag kommer att undersöka och göra intervjuer på finns i södra
Sverige.
Även om klassifikationen på antikvariaten i många fall också är tänkt för att bedriva
Internetförsäljning kommer jag inte att lägga någon vikt vid denna del av verksamheten.
5 Langridge 1992, s. 23
3

Det finns olika sidor på Internet som antikvariat använder sig av för försäljning av sina
dokument. Dessa olika försäljningskanaler kommer inte att redovisas för i uppsatsen.
I uppsatsen används begreppen kunder, användare, besökare och låntagare som
synonymer.
Begreppet display används ofta i den engelskspråkiga litteraturen. Jag har valt att
använda mig av den svenska översättningen skyltning alternativt ordet exponering.
Browsing är inte ett svenskt ord. Inte heller den försvenskade varianten browsa från det
engelska browse. Dock är det termer som är bekanta för de flesta och jag väljer därför
att använda dem. En svensk översättning skulle kunna vara att översiktligt titta igenom
samlingen. I sammanhanget antikvariat och bibliotek kan det ses som att gå runt bland
hyllorna och se vad som finns – utan något specifikt dokument som mål.
4

2 ANTIKVARIAT
I detta kapitel kommer jag att berätta om antikvariat i allmänhet, information som kan
ge en bakgrundsbild till den läsare som inte är så insatt i antikvariatsvärlden.
2.1 Svenska antikvariat historiskt sett
Som utgångspunkt använder jag ”Svenska antikvariat: Nio uppsatser” – en bok som
beskriver minnen från antikvariat i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till 1980talet.
Den innehåller också beskrivningar av och intervjuer med antikvariatsägare som
var i livet när de respektive uppsatserna skrevs. Boken kan enligt redaktören själv –
Tomas Lidman, före detta riksbibliotekarie inte ses som en vetenskaplig framställning
utan uppsatserna är i sig populärt hållna. 6 Men först en glimt av den glädje som
antikvariaten kan ge sina kunder genom ett citat från Ina Hellbergs berättelse Hur man
skaffar sig ett bibliotek:
”Fattiga bokälskare finnas många i vårt avlånga land. Man känner igen dem bland
tusen andra människotyper, på den litet inåtvända blicken, den oftast litet ruggiga
klädseln, (ev. pengar gå åt till bokinköp först och sist). Ungefär så här går det till när
en fattig bokälskare skaffar sig ett bibliotek: Han eller hon stegar in på ett antikvariat.
Icke ett modernt sådant, där artiga biträden följa likt svallvågor i bokälskarens lugna
gång mellan hyllorna… Nej, helst ett gammalt omodernt antikvariat, instucket i någon
källarvåning, där det luktar allt möjligt från mögel och bokdamm till fläskos och
kaffesump! Och där ett par förlästa antikvariatögon plira närsynt bakom disken…
Bokälskaren stiger ödmjukt in i sitt tempel.” 7
Det som framförallt är gemensamt olika antikvariatsägare emellan är ett genuint
bokintresse samt att de ser sin affärsverksamhet som en möjlighet att utöka den egna
samlingen. Några undantag finns det dock som bekräftar regeln. Många av dem ser
också att de har ett kulturellt ansvar genom att bevara äldre, rara böcker men också
genom att vidarebefordra nyare och mer modernare verk. Gunnar Johansson-Thor
beskriver i en intervju det så här:
”Antikvariatens roll här i samhället är att ta tillvara begagnade böcker, sortera om och
lagra dem och sedan se till att de återbrukas på bästa sätt. Detta oavsett om boken
kostar 10 eller 10 000 kronor.[…] För den stora allmänheten kommer det som Du
kallar det traditionella antikvariatet alltid att behövas. Men jag tror också att intresset
för rariteterna måste tillgodoses.” 8
Ragnar Jones beskriver en förvåning över att antikvariaten inte finns med i den
kulturpolitiska debatten vad det gäller bokdistribution och litteraturstöd. 1981 när
intervjun gjordes med honom, menar han att det görs stora utredningar om bokhandelns,
förlagens och bibliotekens betydelse för att få ut böcker och få dem lästa. Vidare säger
han att trots att antikvariaten tar till vara på värdefull litteratur från århundranden bakåt
6 Lidman, Tomas 1986. Svenska antikvariat: Nio uppsatser
7 Hellberg, Ina 1934. Hur man skaffar sig ett bibliotek. Unga tankar. vol. 29, nr 12, s. 19
8 Lidman, Tomas (1985). Gunnar Johansson-Thor, Ellinge. Ingår i Lidman, 1986. Svenska antikvariat:
Nio uppsatser s. 135
5

så verkar inte antikvariaten existera för politiker och statliga utredare. Antikvariatens
viktigaste uppgift anser han vara att ha de böcker som kunderna frågar efter. Att kunna
tillgodose folks önskemål oavsett om dessa avser de viktigaste litterära och
vetenskapliga verken eller inte. 9
För att kunna nå ut till allmänheten med sitt bestånd var bokkataloger tidigare en
mycket viktig del i antikvariatens verksamhet. Bengt Rur skriver om Klemmings
antikvariat i Stockholm (som kuriosa kan berättas att det startades av Henrik Klemming
1845, bror till Gustaf Klemming som senare blev riksbibliotekarie) som gav ut
blandkataloger med materialet ordnat efter ämne. På 1950-talet minskade dock
katalogutgivningen från Klemmings antikvariat och 1958 gavs den sista katalogen ut. 10
Trots att uppsatserna i Svenska antikvariat: Nio uppsatser handlar om antikvariat i
Sverige under cirka 140 år beskrivs det hur antikvariatsägarna skiftar i en del av
antikvariaten men att det ändå är en liten krets av personer som jobbar där och tar över.
Dessa personer återkommer i olika antikvariat i olika uppsatser och ofta berättas det om
hur de börjat som anställda och sedan tar över verksamheten eller startar ett eget
antikvariat. Alla vet vem de andra är och antikvariatsägarna beskrivs på mer än ett ställe
som udda personer som lika gärna kunde köra ut en presumtiv kund ur antikvariatet som
att låna ut böcker gratis åt de som inte hade råd att köpa.
Bland annat berättar Erik A. Ohlson om Per August Kindberg som hade ett antikvariat i
Göteborg i början av 1900-talet. För att locka in kunder till butiken hade han en
markatta i affären. Småpojkar kom det i massor men det kan inte uttydas att
bokförsäljningen skulle ha gått upp något nämnvärt. Han hade dessutom inte sorterat
böckerna enligt något system. De sattes upp på hyllorna – inte ens i bokstavsordning.
Författaren beskriver det så här:
”Frågades en särskild bok efter, låtsade Kindberg fundera, påstod sig nyligen ha sett
den i sitt lager och plockade lite förstrött bland makulaturen. Då ingrep vanligen
kunden och hjälpte till, varvid det kunde hända, att han fastnade för något helt annat.
Detta vara Kindbergs hela system, och den enda taktik han tillämpade genom åren.
Någon minsta bokkunskap avsatte sig inte på honom; i det fallet voro chef och markatta
jämnspelta; i varje fall de första åren” 11
I Nordisk familjebok från 1904 – 1926 berättas att det fanns 20 antikvariat i Sverige
1904 och att 14 av dessa var belägna i Stockholm. Ett antikvariat, med en hänvisning till
antikvarisk bokhandel beskrivs som:
”Antikvariat (jfr Antikvarie), bod, där fornsaker, särskildt gamla böcker, uppköpas och
säljas. 12 Antikvarisk bokhandel (antikvariat) innefattar köp och försäljning af gamla,
dyrbara eller sällsynta alster utaf boktryck och grafisk konst, af manuskript och af
9 Sommar, Carl Olov 1981. Ragnar Jones, antikvariatsbokhandlare. Ingår i Lidman, 1986. Svenska
antikvariat: Nio uppsatser s. 112f.
10 Rur, Bengt 1982. Klemmings antikvariat. Ingår i Lidman, 1986. Svenska antikvariat: Nio uppsatser s.
32f.
11 Ohlson, Erik A. 1956. Några gamla Göteborgsantikvariat. Ingår i Lidman, 1986. Svenska Antikvariat:
Nio Uppsatser s. 47f.
12 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (1904-1926) Första bandet : A – Armati
s. 1134ff.
6

autografer (antikvariat i egentlig mening) äfvensom handel med begagnade böcker och
rester af upplagor o. d. (modernt antikvariat).” 13
2.2 Svenska antikvariat idag
Då det varit svårt att finna någon information om antikvariat i dagens samhälle kommer
det som nedan redovisas framförallt att bygga på mina egna uppfattningar om hur det
ser ut för antikvariaten i Sverige idag.
Den största förändring som skett för antikvariat under de senare åren är försäljningen
via Internet. Det finns idag en möjlighet att sälja dokument ur samlingen till kunder från
hela världen. Detta innebär också att det finns en hårdare konkurrens från andra
antikvariat men även privatpersoner och ny-bokhandel om kunderna. Det som förr gavs
ut i bokkataloger finns idag representerat på hemsidor och olika gemensamma
försäljningssidor så som Bokbörsen 14 och antikvariat.net 15 . Även om det finns
antikvariat som inte har sitt bestånd eller delar av sitt bestånd på Internet verkar det för
den stora merparten vara svårt att överleva utan denna försäljningskanal.
Något som också blivit betydligt vanligare under senare år är den stora marknaden för
pocketböcker. Detta är böcker som är lätta att bära med sig, billigare än de som är
inbundna men ändå med samma innehåll. Andrahandsvärdet på en pocketbok är inte
stort vilket gör det svårt för ett antikvariat att göra någon större vinst på en sådan. Även
böcker som ges ut i stora upplagor, till exempel från bokklubbar eller vid reaförsäljning,
har ett lågt andrahandsvärde. Detta gör att ett antikvariat idag kan få in flera
exemplar av samma titel och samma utgåva av en bok.
Flertalet av de personer som driver antikvariat idag verkar ha en annan inkomst i
grunden. Detta kan bero på att de faktorer som nämnts ovan som gör det svårt att
försörja sig enbart genom denna affärsverksamhet.
13 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (1904-1926) Tredje bandet : Bergsvalan
- Branstad s. 957
14 www.bokborsen.se
15 www.antikvariat.net
7

3 TEORI
Som verktyg för att analysera de resultat jag får i min undersökning kommer jag att
använda mig av en idé-och ideologianalys med olika dimensioner som utgångspunkt.
3.1 Idéer och ideologier
I ”Textens mening och makt: metodbok för samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys” beskriver författarna att idé- och ideologianalys innebär att man tittar på
innebörden av de idéer som uttrycks. Förenklat uttryckt är en idé en tankekonstruktion
som utmärks av en viss kontinuitet. En idé skiljer sig alltså från flyktigare intryck och
attityder. Vidare beskriver författarna att en sådan tankekonstruktion kan vara tre olika
saker. För det första kan den vara en föreställning om verkligheten. Den kan också vara
en värdering av företeelser. Det tredje alternativet är att en tankekonstruktion är en
föreställning om hur man bör handla. Dessa föreställningar kan röra både sociala
fenomen och naturfenomen. Det kan dock vara svårt att skilja mellan begreppen idé och
ideologi då ideologi idag ofta uppfattas som en samling av idéer som rör samhället och
politiken. 16
En ideologi kan sägas vara många olika saker men det går att urskilja två huvudstråk av
definitioner. Det ena innebär att ideologiernas funktion byggs in i begreppet. Som
exempel på detta ger författarna ideologier som är åskådningar som bidrar till
samhällets sammanhållning. Det kan också vara ideologier som legitimerar specifika
klassintressen. Det andra huvudstråket innebär en definition av ideologi som en sorts
idésystem. Detta förordas av flera samhällsvetare då det är en mer neutral definition än
den första definitionen eftersom man här inte bygger in de effekter systemet kan ha på
själva definitionen. Denna definition innebär också att det är öppet om vilka olika idéer
som kan ingå i en ideologi – det hela blir en empirisk fråga. 17
Jag kommer i mitt arbete använda mig av detta andra huvudstråk då jag anser att det
bäst passar in med en neutral definition på mitt idésystem.
Det är viktigt att vara medveten om de skillnader som finns mellan politisk ideologi och
annan ideologi. Vid analys av politiska ideologier utgår man från fasta manifest och
från vad företrädare för ideologin uttalar sig om. Vid andra former av ideologier finns
det inte något nedskrivet om vad som representerar ideologin och det går inte heller att
hitta någon specifik individ som representerar ideologin. Som ett exempel på detta ger
författarna skolans ideologi. Även om det finns en ideologi som representerar skolan så
finns den inte nedskriven och det går inte att säga att en eller några få personer
företräder hela skolans ideologi. 18
I undersökningen av klassifikation, hylluppställning och exponering på antikvariat
kommer jag inte att titta på någon politisk ideologi. Precis som i exemplet med skolans
ideologi utgår jag ifrån att det inte finns någon ideologi nedskriven för antikvariat och
16 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) 2005. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys s. 149f.
17 Bergström & Boréus, 2005. s. 150f.
18 Bergström & Boréus, 2005. s. 154
8

det finns inte någon enskild individ som kan sägas representera den ideologi som finns
på antikvariaten.
3.2 Idé- och ideologianalys
Med tanke på hur många förklaringar och åsikter det finns om vad begreppen idéer och
ideologier innebär faller det sig naturligt att det finns många olika förklaringar och
åsikter om vad idé- och ideologianalyser är.
I ”Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys”
ger författarna exempel på fem olika inriktningar av forskning inom området idé- och
ideologianalys. Dessa inriktningar är: 19
1. Viljan att undersöka förekomsten av idéer i allmänhet, i debatter, på något
sakområde eller politikområde.
2. Undersökningar med ett perspektiv utifrån grupper eller aktörer.
3. Innehållslig idéanalys kännetecknas av att man i en politisk ideologisk
argumentation söker efter en logik.
4. Inom den funktionella idéanalysen inriktar man sig på idéers ursprung samt
deras effekter.
5. Kritisk ideologianalys innebär å sin sida att man försöker begripliggöra eller
”avslöja” en ideologi genom jämförelser mellan verkligheten och ideologin.
Den inriktning som stämmer bäst överens med mitt arbete är den första – jag vill
undersöka förekomsten av idéer på ett sakområde, nämligen inom antikvariat.
Det finns olika former av verktyg för att göra en idé- och ideologianalys. Ett sådant
verktyg är att skapa dimensioner för att med hjälp av dessa göra en analys. Det är viktigt
att valet av dimensioner väl knyter an till den ideologi eller debatt som skall undersökas.
Dimensionerna uttrycker påståenden om verkligheten och dessa påståenden är i
motsatsförhållande till varandra. Det vill säga att om någon gör en undersökning om hur
samhället påverkas av utsläpp av gifter kan en dimension vara utsläpp av gifter och
motsatsförhållandena är då att samhället inte påverkas av utsläppen – samhället
påverkas av utsläppen. 20
De dimensioner jag kommer att använda mig av är:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är
viktigast att personalen vet var dokumenten är.
Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte
försäljning/omsättning.
De är båda två deskriptiva dimensioner det vill säga att de beskriver verkligheten. Att
använda dimensioner som ett hjälpmedel vid mitt arbete innebär att jag får något
konkret att utgå ifrån när jag skall göra mina jämförelser. Dessa kommer att hjälpa mig
vid analysen av de intervjuer jag gör genom att det finns motsatsförhållanden uppsatta
19
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) 2005. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys s. 155ff.
20
Bergström & Boréus, 2005. s. 164ff.
9

och på så vis vet jag inom vilka områden jag skall fokusera och vilka frågor jag skall
försöka besvara.
Kortfattat kan man säga att jag utgår ifrån en neutral definition på mitt idésystem. Jag
undersöker inte en politisk ideologi – jag tittar på motsatsen – antikvariatens ideologi.
Jag vill också undersöka förekomsten av idéer inom sakområdet, det vill säga
antikvariaten.
10

4 METOD
Jag kommer att studera beståndshanteringen på antikvariat. Jag anser att det är mest
lämpat med kvalitativa intervjuer med de som är ansvariga för antikvariaten, då jag vill
gå in på djupet i hur man resonerat på de olika områdena. Ett alternativ kan vara att
istället göra egna observationer på olika antikvariat för att titta på hur hylluppställningar
och exponering ser ut. Eftersom jag anser att det är klassifikationen som ligger till grund
för hylluppställningen är det viktigt att också veta hur resonemanget varit kring denna
klassifikation. Detta går inte att göra utan den som är ansvarig för systemet och därför
är intervjuer det val jag gjort för mitt arbete. Som grund till min undersökning kommer
jag att titta på litteratur som är skriven inom området klassifikation, alternativ
hylluppställning och exponering.
4.1 Litteratursökning
Först kommer jag att göra en sökning i olika databaser på nyckelorden: antikvariat,
alternativ hylluppställning (ensamt eller i kombination med bibliotek), exponering och
bibliotek/antikvariat, klassifikation och bibliotek/antikvariat samt hylluppställning och
antikvariat. Alla termerna kommer dessutom att översättas till engelska för att på så vis
kunna få mer information att utgå ifrån. Databaserna som jag kommer att använda mig
av är i första hand specifika för biblioteks- och informationsvetenskap. Det kommer
även att ske sökningar i bibliotekskataloger ofta via den nationella katalogen Libris 21 ,
men också i enskilda bibliotekskataloger då det kan hända att allt material på ett enskilt
bibliotek inte är inlagt i den nationella katalogen.
Jag kommer att använda mig av den så kallade snöbollsmetoden genom att jag via det
material jag får fram kommer att se på de referenser som använts där för att kunna hitta
ännu mer material till mitt arbete. Bryman använder sig av termen bekvämlighetsurval
för detta sätt att arbeta. 22
4.2 Urval av antikvariat
Jag kommer att göra intervjuer med ägare till fem olika antikvariat. I de uppsatser jag
kommer att göra jämförelser med har undersökningar gjorts på ett till fem svenska
folkbibliotek. Min förhoppning om att kunna jämföra resultaten gör att fem antikvariat
känns bra. Färre kommer enligt min mening inte att ge ett tillfredsställande resultat. Fler
hade varit intressant men ryms tyvärr inte inom ramarna för detta arbete.
Urvalskriterierna för antikvariaten är att deras samlingar skall vara så stora som möjligt
– en mindre samling ger enligt min åsikt inte samma problem vid klassificering och
hylluppställning. Målet är också att antikvariaten skall ha ett blandat bestånd.
Antikvariat med ett specialiserat ämnesområde har knappast samma problem vid
klassificeringen. Det tredje urvalskriteriet är att antikvariaten skall finnas inom ett
21
www.libris.kb.se
22
Bryman, Alan 2002. Samhällsvetenskapliga metoder
11

imligt avstånd från min hemort. Genom att gå in på Bokbörsens 23 hemsida och ta fram
listan över de säljare som finns registrerade kommer jag kunna se vilka antikvariat som
har flest dokument till försäljning via Internet. Med hjälp av detta kan jag sedan välja de
antikvariat som jag vill genomföra mina intervjuer på.
4.3 Tillvägagångssätt
Jag kommer att genomföra kvalitativa intervjuer med fem antikvariatsägare. Innan dess
kommer jag att göra en testintervju med en tidigare ägare till ett antikvariat. Detta för att
få möjlighet till att förändra intervjun så att den bidrar så mycket som möjligt till mitt
arbete med uppsatsen. Testintervjun kommer också ge mig en uppfattning om hur lång
tid intervjun kommer att ta. 24
Antikvariatsägarna kommer att kontaktas via e-post eller telefon. De får då information
om syftet med intervjun och beräknad tidsåtgång. Deras anonymitet kommer
naturligtvis att garanteras. Intervjun kommer att spelas in och i efterhand transkriberas.
Genom att inte behöva skriva under tiden intervjun kommer jag att kunna vara mer
delaktig och undvika att det blir onödiga avbrott i intervjun. Jag kommer i efterhand
kunna lyssna upprepade gånger på det som sagts och uppfatta tonfall och naturliga
pauser. 25 Intervjuerna kommer att genomföras enligt trattmodellen vilket innebär att de
inleds med öppna frågor där informanten får göra en fri berättelse. Efterhand kommer
jag att ta mer kontroll över samtalet och frågorna blir mer och mer specifika. När jag
fått svar på mina frågor avslutas intervjun. 26
De teorier som ligger till grund för klassifikation, hylluppställning och exponering är av
intresse för att få en helhetsbild av det som redovisas för i uppsatsen. Jag kommer
därför att göra en kort redovisning för en del av dessa teorier i kapitlet tidigare
forskning. Där kommer också att redogöras för tidigare undersökningar på svenska
folkbibliotek.
Vid presentationen av antikvariaten kommer jag att benämna dem A, B, C, D och E.
Även redovisningen av intervjuerna kommer att ske efter samma modell men indelat
efter områdena klassifikation och hylluppställning samt exponering. Det kommer också
att finnas två separata avsnitt där jag redogör för de tankar som antikvariatsägarna har
kring de skillnader som finns mellan antikvariat och bibliotek.
Jag vill se på om det finns några idéer/ideologier och i så fall hur det skiljer sig från ett
folkbiblioteks vad det gäller klassifikation, hylluppställning och exponering inom
antikvariatsområdet. Resultatet från delen om tidigare forskning och från intervjuerna
kommer att tolkas med hjälp av de dimensioner jag skapat i min teori i kapitel 3. Dessa
dimensioner är:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är
viktigast att personalen vet var dokumenten är.
23
www.bokborsen.se
24
Thomsson, Heléne 2002. Reflexiva intervjuer.
25
Trost, Jan 2005. Kvalitativa intervjuer.
26
Kylén, Jan-Axel 2004. Att få svar: intervju, enkät, observation.
12

Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte
försäljning/omsättning.
Jag kommer först att se på vad jag kan dra för slutsatser från den sammanställning jag
gjort i avsnittet för tidigare forskning. Sedan kommer jag att titta på slutsatser jag gjort
från delen med intervjuerna på antikvariaten. Slutligen kommer jag att jämföra dessa
slutsatser med varandra för att se vad det finns för skillnader och likheter mellan
bibliotek och antikvariat inom de olika dimensionerna.
13

5 TIDIGARE FORSKNING
Det resultat jag får kommer jag att jämföra med undersökningar som gjorts tidigare om
exponering och alternativ hylluppställning på svenska folkbibliotek. Det har även gjorts
forskning om klassifikation, hylluppställning och exponering på bibliotek i utlandet.
Denna forskning kommer jag också att presentera då den ger en djupare bild av de
erfarenheter som finns inom området. Slutligen kommer jag att ge en kort beskrivning
av GÖK-projektet och det tredelade biblioteket och den brist på forskning som finns om
antikvariat.
Den litteratur jag utgår ifrån i detta kapitel är vald med tanke på att den representerar de
olika delarna jag vill undersöka i mitt arbete. Flertalet av författarna är också välkända
för de som studerat områden som klassifikation och hylluppställning. Givetvis finns det
ett större utbud som beskriver de olika områdena men jag har medvetet och på grund av
de tidsramar som finns för arbetet valt att redovisa för de som i största möjliga mån
motsvarar det jag vill beskriva. Min förhoppning är att detta leder till en lättförståelig
redogörelse som täcker in så mycket som möjligt men en klar nackdel är att det inte går
att redovisa för allt.
5.1 Klassifikation
Klassifikation består förenklat av tre steg. Langridge beskriver att det första steget är
konstruktion av klassifikationsscheman, det andra är analys av dokumentet och det
tredje placeringen av dokumenten på sina rätta platser i klassifikationsschemat. 27 Efter
detta görs hylluppställningen.
I det första steget måste det skapas olika kategorier. En kategori är den bredast möjliga
formen av fenomen. När indelningen sedan fördjupas delas kategorierna in i klasser. De
olika klasserna kan jämföras med facetter. 28
Enumerativa klassifikationssystem
De enumerativa systemen är prekoordinerade. Marcella & Newton, båda föreläsare
inom biblioteks- och informationsstudier vid ett universitet i Aberdeen konstaterar att
detta innebär att man i förväg bestämt hur ämnena skall delas in. 29 De enumerativa
klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Exempel på en sådan indelning är
(från brett till specifikt):
Sverige → Kvinnliga författare → 1980-tal → o.s.v.
Vidare beskriver Rowley & Farrow - professorer och föreläsare inom
informationsvetenskap vid ett universitet i Manchester att ett problem som kan uppstå
med det enumerativa klassifikationssystemet är att det inte går att visa på relationer
mellan de olika ämnena som inte förutsågs vid skapandet av klassifikationen. Systemet
är stabilt och följer en mall men det innebär också att det är svårt att göra några
27
Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 23
28
Langridge, 1992. s. 35
29
Marcella, Rita & Newton, Robert 1994. A new manual of classification s. 18f.
14

förändringar i det. Däremot är det en fördel är att notationerna är korta och därför
förhållandevis lätta att komma ihåg. 30
Facetterade klassifikationssystem
Sue Batley som bland annat föreläser vid ett universitet i London inom
informationsvetenskaperna och Derek Langridge beskriver båda de facetterade
klassifikationssystemen, som även kallas för postkoordinerade. Detta för att klasserna
inte skapas i förväg utan efterhand som fler dokument blir klassificerade. Facetterna,
som utgörs av enkla begrepp, är inte hierarkiskt listade utan varje facett motsvarar en
aspekt av ett ämne. Alla termer som kan knytas till en kategori inom ett visst ämne en
facett. När facetterna sedan kombineras med varandra kan man redogöra för olika typer
av ämnen. Med hjälp av olika tecken till exempel parenteser mellan de olika facetterna
kan skilja dem åt, men också visa på den relation de har till varandra. Fördelen med
facetterade system är att de är flexibla, varför det är förhållandevis enkelt att redogöra
för nya ämnen och kombinationer av ämnen. Bland nackdelarna kan nämnas att de inte
är lika stabila och konsekventa som de enumerativa systemen samt att notationerna kan
bli väldigt långa och komplexa. Facetterade system fungerar därför mindre bra vid
31 32
hylluppställning.
Klassifikation efter läsarnas intressen
Jaquelyn Sapiie, bibliotekarie i New York, har gjort en sammanställning av
användandet av readers-interest classification mellan 1980 och 1995. Hon beskriver
readers-interest classification som ett alternativ till de traditionella
klassifikationssystemen. Istället för att fokusera på dokumentens ämne och innehåll är
det kundernas intresse man utgår ifrån. På detta vis ökas tillgängligheten och
möjligheten för kunderna att själv hitta det de söker. 33
Marcella & Newton konstaterar att syftet med klassifikation för hylluppställning är att
den skall vara till nytta för så många användare som möjligt. Det är dock inte möjligt att
göra en klassifikation som kan passa alla som behöver använda sig av den. Detta beror
på att klassifikationen för hylluppställningen baseras på en ordningsföljd där relaterade
ämnen står intill varandra. Det går dock inte att visa alla former av relationer mellan
olika ämnen genom hylluppställningen. Vidare konstaterar författarna att det finns
personer som anser att - då det inte finns endast ett sätt att göra en optimal
hylluppställning – dessa försök till ingen nytta och man kan lika gärna ge upp det
arbetet. 34
Ainley & Totterdell redovisar för att Ralph A. Ulverling – verksam vid Detroit Public
Library – redan 1936 föreslog att klassifikationsscheman skulle göras efter kundernas
30
Rowley, Jennifer E. & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: an introduction to managing access
to information s. 196ff.
31
Batley, Sue 2005. Classification in theory and practice s. 8ff.
32
Langridge, Derek 1992. Classification: its kinds, elements, systems, and applications s. 36
33
Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 143f
34
Marcella, Rita & Newton, Robert 1994. A new manual of classification s. 33
15

läsvanor. 1941 fick han möjlighet att testa det på ett begränsat område för att 1948
kunna utvidga till flera specifika områden på biblioteket. 35
Sammanfattning av klassifikation
De enumerativa klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Vid användandet
av dessa går det inte att visa på relationer som inte förutsågs vid skapandet av
klassifikationen men systemet är stabilt och notationerna korta. Motsatsen är de
facetterade klassifikationssystemen. Här skapas inte klasserna i förväg utan det
tillkommer klasser efterhand som fler dokument blir klassificerade. Denna indelning är
inte hierarkisk. Ett facetterat klassifikationssystem är flexibelt men inte särskilt stabilt.
Det fungerar inte särskilt bra vid hylluppställning då det är svårt att redogöra för
relationerna mellan de olika dokumenten. Vid försök till klassifikation efter läsarnas
intressen har man använt sig av det som kallas för readers-interest classification.
Försök till sådan klassifikation gjordes i Nordamerika så pass tidigt som på 1940-talet.
Readers-interest classification innebär att kundernas intressen är det man utgår ifrån
och målet är att kunderna själva skall kunna hitta det de söker. Dock finns det de som
anser att är i princip omöjligt att hitta en klassifikation som kan visa alla relationer
mellan de olika dokumenten vid en hylluppställning.
5.2 Alternativ hylluppställning
Precis som vid klassifikation finns det många olika former av hylluppställning.
Ranganathan, lärare och professor vid universiteten i Madras, Banaras, Delhi och Ujjain
anser att den ideala hylluppställningen är den som speglar kundernas behov samt
uppmuntrar till browsing. Hylluppställningen bör visa hela det område som är av vikt
för kunden. Likväl det medvetna som det omedvetna eftersökta skall gå att finna. Det är
först då låntagaren har en möjlighet att inse exakt vad det är han eller hon vill ha. 36
Jens Thorhauge vid Biblioteksskolen i Köpenhamn beskriver problemet med att
kategorisera in skönlitteratur i olika genrer så här:
”Set fra en litteraturvidenskabelig synsvinkel er problemet med kategorisering, at den
gode litteratur, der spejler livet i dets mangfoldighed, ikke lader sig putte i en kasse, der
hedder kærlighed eller lignende, fordi den kan læses på mange forskellige måder og
indeholde mange aspekter.” 37
Kategorisering
I sin rapport för Statens bibliotekstilsyn i Norge hänvisar Glas-Albers & Kjernli till
arbetet ”Hvor brukervennlig er folkebiblioteket?” skrivet av Magni Kjernli & Mechtild
Pedersen vid Statens bibliotekhøgskole i Oslo. I detta arbete kunde det konstateras att
låntagarna hade större problem med att hitta det de sökte än vad bibliotekarierna kanske
35
Ainley, Patricia & Totterdell, Barry (red.) 1982. Alternative arrangement: new approaches to public
library stock.
36
Ranganathan, Shiyali Ramamrita 1991. Elements of library classification s. 8
37
Thorhauge, Jens 1995. Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch-
Petersen, Erland (red.) 1995. Litteratursociologi: en antologi s. 106
16

var klara över. Vidare kunde det vara intressant att titta på indelningen av materialet i
biblioteken och se om det finns en bättre lösning med alternativ hylluppställning av
facklitteraturen. Det arbetet gjordes på Nærøy folkebibliotek och det är resultatet av
detta som redovisas i rapporten. 38 Tanken var att man skulle samla fack- och
skönlitteratur (eventuellt också broschyrer och tidskrifter) som handlade om samma
ämne på en plats i biblioteket – så kallad kategorisering. Förebilden var till exempel
Surrey County Library i England som delat in sitt bestånd efter ett uppställningssystem
som de kallar för Readers Interest Categories. Uppställningssystemet beskrivs i
rapporten:
”Inndelingen av bokstammen i ”Readers Interest Categories” gir muligheter för å
samle alt om et emne på en hylle, hvor et tradisjonelt klassifiseringssystem fordeler
emnet over de forskjellige gruppene.” 39
Efter arbetet på Nærøy folkebibliotek har man kommit fram till att det är viktigt att
skapa kategorier som passar det egna biblioteket. Biblioteken har olika bestånd och
dessutom olika låntagare. Resultatet av kategoriseringen på Nærøy folkebibliotek är en
till det stora hela nöjd allmänhet. Det kan konstateras att de på ett effektivt sätt kan
använda sig av det nya systemet. Både låntagare och personal hittar fler böcker inom sitt
intresseområde samt att de upptäcker nya författare som de tidigare varit omedvetna om.
Sapiie använder sig också av termen readers-interest arrangement och beskriver att när
man nyttjar denna form av hylluppställning ligger fokus på att kategorierna på hyllorna
skall vara enkla att förstå. Det skall inte behövas någon förklaring. Detta kan ske genom
tydlig skyltning och symboler för varje kategori. Endast större kategorier delas upp i
underkategorier. 40
Readers-interest categorization som Baker & Wallace – utbildare respektive
bibliotekarie i Ohio använder sig av har i princip samma innebörd som den Saapie gett
readers-interest arrangement men de fördjupar sig lite mer. Baker & Wallace
rekommenderar dessutom att man tar hänsyn till lokala förhållanden och önskemål vid
skapandet av sin kategorisering. Detta kan handla om litteratur som rör den bygd där
biblioteket är befunnet. 41 Författarna definierar reader-interest categorization som:
”the grouping of nonfiction by reader interest categories – natural language categories
that correspond to user needs and interests – rather than by Dewey Decimal, Library of
Congress, or another alphanumeric classification scheme.” 42
Baker & Wallace beskriver att man genom att dela in skönlitteraturen i genrer
underlättar för både kunder och personal i sökning efter en specifik bok. Även om det
tar tid för kunderna att anpassa sig efter en sådan indelning vill en överväldigande
majoritet av dem ha denna indelning. En av huvudorsakerna till detta är att kunderna
lättare hittar för dem okände författare som skriver inom den genre de tycker om. Vid
38
Glas-Albers, Mariette & Kjernli, Magni 1988. Kategorisering: alternativ bokoppstilling i Nærøy
folkebibliotek. s. 8
39
Glas-Albers & Kjernli, 1988. s. 10
40
Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 147
41
Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. 2002. The Responsive Public Library: How to Develop and
Market a Winning Collection
42 Baker & Wallace, 2002. s. 286
17

indelningen av skönlitteratur har det konstaterats att det mest effektiva sättet är att skapa
egna avdelningar för den specifika genren. Alternativet att ha de olika genrerna
tillsammans men att märka bokryggarna med olika etiketter för de olika genrerna har
inte underlättat på samma vis för kunderna. 43
Undersökningar visar att utlåningen ökat på de bibliotek som infört readers-interest
categorization inte bara bland facklitteratur utan generellt för hela samlingen. För att
undvika placering av arbeten inom samma ämnesområde på två olika ställen har vissa
bibliotek ordnat hela avdelningar inom klassifikationssystemet – speciellt de som med
störst sannolikhet tilltalar de som browsar – enligt readers-interest categories. Material
inom alla andra ämnesområden är antingen placerade i ämnesavdelningar eller i de
ordinarie samlingarna. 44
Rowley & Farrow skriver att hylluppställningen vanligtvis görs efter dokumentets ämne
men andra uppställningar förekommer också. De vanligaste bland övriga uppställningar
är efter författare och efter titel. Det finns två former av hylluppställning efter ämne.
Den första – detailed classified subject arrangement – innebär att det skapas grupper av
dokument som har liknande ämnen, grupperna kan vara små och gå ner på en detaljerad
nivå. Dock kan denna detaljerade indelning leda till att samlingen blir svår att
överblicka. I den andra uppställningen – broad classified subject arrangement – är
grupperna inte lika specifika. Detta passar mindre samlingar bra. 45
Däremot beskriver Matthew S. Moore, chef vid Clearwater East Library, att bokhandeln
delar in ämnen i små populära rubriker eller avdelningar och därefter sorterar man i
bokstavsordning efter författare. I en bokhandel kan samma titel dessutom placeras på
fem olika platser. En biografi kan hamna under biografier, historia, humor etc. Överallt
där en kund kan tänkas se den. I ett bibliotek är detta i princip otänkbart. 46
Thorhauge beskriver att det har gjorts många olika försök med att ordna skönlitteratur i
någon annan ordning än den alfabetiska. I en liten samling som är lätt överblickbar kan
till och med gränsen mellan skönlitteratur och facklitteratur brytas upp vid
hylluppställningen. I större samlingar kan i stället vissa delar av skönlitteraturen delas in
i genrer. Dessa genrer bör vara lätta att identifiera som exempelvis kriminalromaner och
lyrik. Det största problemet blir då att skapa ett system för att kunna hitta böckerna på
hyllan. Thorhauge menar därför att den alfabetiska uppställningen bör behållas för
merparten av samlingen. I England, Tyskland, Holland och en del bibliotek i
Skandinavien märker man böckernas ryggar med olika former av symboler för att
låntagarna skall kunna identifiera vilken genre böckerna tillhör. Fördelen är att systemet
underlättar för låntagarna att hitta det de söker efter. Motståndarna till detta sätt att
ordna böckerna på hyllorna menar att det håller fast låntagarna i ett mönster och att de i
längden inte upplever eller lär sig något nytt. 47
43
Baker & Wallace, 2002
44
Baker & Wallace, 2002
45
Rowley, Jennifer E. & Farrow, John 2000. Organizing knowledge: an introduction to managing access
to information s. 336ff.
46
Moore, Matthew S. 1997. Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media &
Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 256
47
Thorhauge, Jens 1995. Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker. Ingår i Munch-
Petersen, Erland (red.) 1995. Litteratursociologi: en antologi.
18

Sammanfattning av alternativ hylluppställning
Det är många som har ifrågasatt det traditionella systemet av hyllplacering på ett
bibliotek. Flertalet är också de försök som gjorts för att förbättra hylluppställningen.
Den ideala hylluppställningen är den som speglar kundernas behov samt uppmuntrar till
browsing. Problemet är att det inte går att placera dokumenten på ett sätt som visar på
alla de olika relationer de kan ha med varandra. En orsak till införandet av en alternativ
hylluppställning är att låntagarna haft svårt att hitta det de söker i den befintliga
uppställningen. Att sortera böcker efter ämnen benämns som kategorisering. De
vanligaste formerna som används vid kategorisering är: readers-interest arrangement,
readers-interest categorization samt subject arrangement. I ett exempel från Norge
använde man sig av readers-interest categorization, det vill säga att fack- och
skönlitteratur inom samma ämne placerades på ett ställe i biblioteket. Slutsatsen efter
arbetes som gjordes i Norge är att det är viktigt att anpassa indelningen av kategorier
efter det egna biblioteket. Samma slutsats dras av Baker & Wallace som dessutom
lägger till att man borde ha en avdelning med litteratur som rör det område där
biblioteket ligger. De rekommenderar också en indelning av skönlitteraturen i genrer.
Hur pass svårt det är att genomföra kategoriseringen anses ofta kopplat till storleken av
samlingen. I mindre samlingar kan med fördel användas en broad classified subject
arrangement där man inte behöver ha lika många undergrupper som i en större samling
– där det snarare bör användas en detailed classified subject arrangement.
Undersökningar visar på att utlåningen ökat på de bibliotek som använder sig av
readers interest categories. Detta gäller både facklitteratur och skönlitteratur. Vid
indelning av skönlitteraturen i olika ämnesområden kan det underlätta för låntagarna om
bokryggarna märks med någon sorts symbol för att enkelt kunna se vilken kategori den
specifika boken tillhör. Tydlig skyltning i lokalen underlättar också för låntagarna.
Den största skillnaden mellan bibliotek och bokhandel är att från handelns sida kan ett
dokument placeras på många olika ställen för att öka möjligheten till försäljning medan
detta är i princip otänkbart på ett bibliotek.
5.3 Exponering
Sapiee skriver att placering av dokument med framsidan utåt är det mest effektiva sättet
att göra dokumenten lättillgängliga och synliga. Ännu enklare för kunderna blir det om
dokumenten dessutom står i ögonhöjd och är lätta att nå. 48
Moore konstaterar att det är fantasi och ett enhetligt tema som ger en effektiv skyltning.
Vidare anser författaren att exponeringen av böcker är en del av glädjen med bibliotek.
På bibliotek är syftet med att välja ut och exponera vissa böcker att få cirkulationen av
dessa att öka. 49
Moore hänvisar till Peter Druckers – professor i New York inom management, uttalande
om att syftet med en affärsverksamhet är att skapa en kund. Detta är något som varje
framgångsrik bokhandlare är medveten om. Inbegripet i termen kund är tanken på att
48 Sapiee, Jaquelyn 1995. Reader-Interest Classification: The User-Friendly Schemes s. 149f.
49 Moore, Matthew S. 1997. Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media &
Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 253
19

tillfredsställa – även glädja personen så att denne återkommer och pengarna flödar in i
verksamheten i en sorts evighetscirkel. De flesta verksamheter och i hög grad
bokhandeln är beroende av den återkommande kunden för att kunna överleva och
expandera. En bokhandels uppgift är att generera en vinst genom att sälja böcker – så
många som möjligt. Följaktligen kan vi anta att skyltningen i en bokhandel återspeglar
det sätt som bäst förbättrar omsättning och resultat och dessutom det sätt som är mest
tilltalande för kunderna. I de flesta fall sker uppställning efter genre och
ämnesgruppering. Förhoppningsvis kan böckerna på detta vis ”sälja sig själva”.
Besök kan vara ett mått på framgång i ett bibliotek men för bokhandeln är detta inte ett
mått man kan använda sig av. En bokhandel kan ändå vilja öka antalet besök genom
olika program och möten. Detta som ett sätt att marknadsföra sig. 50
Även Baker & Wallace konstaterar att det finns studier som visar att böcker som visas
med framsidan utåt lånas ut i mycket högre grad än de som står med bokryggen utåt.
Mest gynnsamt är detta om böckerna finns mellan knähöjd och ögonhöjd. Däremot
spelar inte placeringen i hyllorna någon större roll om kunden letar efter en specifik
bok. Vidare konstateras att biblioteken genom skyltning kan uppmuntra kunderna att
prova något annorlunda än vad de i vanliga fall skulle gjort. Detta görs ofta i form av ett
specifikt tema. Skyltningen kan göra kunderna uppmärksamma på ett okänt men ändå
intressant ämne, påminna kunderna om författare och/eller titlar de hört talas om och
skulle vilja låna eller göra kunden medveten om ett underliggande önskemål som det
inte tidigare varit medvetna om. Genom skyltning på många olika ställen i biblioteket
gör man det lätt för kunderna att hitta intressanta dokument och optimalt leder detta till
att de besöker biblioteket mer frekvent och att de dessutom berättar för sin omgivning
om den positiva upplevelse de haft av browsingen. Det har konstaterats att skyltning är
mest effektiv om den finns innanför bibliotekets ingång, i slutet av gångar som används
ofta samt om den är i närheten av informations- och/eller utlåningsdisken. Gärna så att
den kan ses av de kunder som står i kö. 51
1986 gjordes det en undersökning om exponering bland annat leder till 1) ökad
cirkulation av de exponerade dokumenten, samt 2) ökad cirkulation av den totala
samlingen. Även om det har kunnat konstateras att exponeringen leder till en ökad
utlåning av de exponerade dokumenten drar Roy slutsatsen att det inte leder till någon
signifikant ökning av den totala cirkulationen. Det är snarare så att när cirkulationen
ökar av exponerade dokument så minskar den av de dokument som inte står exponerade
på samma vis. 52
I en annan undersökning försökte Baker ta reda på vilka orsaker det är som ligger
bakom att exponeringen av dokument leder till en ökad cirkulation av de skyltade
materialen. Två hypoteser skapades. Den första var att skönlitteratur som står på bästa
skyltplats kommer att cirkulera betydlig mer än liknande litteratur som finns på
hyllorna eller sämre skyltplatser. Den andra hypotesen man jobbade efter var
skönlitteratur som är märkt som ”rekommenderad” kommer att cirkulera mer än dess
motsvarigheter som står på bästa skyltplats. Slutsatserna som drogs var att även om
50
Moore, 1997. s. 254f.
51
Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. 2002. The Responsive Public Library: How to Develop and
Market a Winning Collection
52
Roy, Loriene 1993. Displays and Displacement of Circulation. Collection Management, vol. 17, nr 4, s.
57-77
20

låntagarna som browsar gärna lånar böcker som är rekommenderade, så var det för att
de använde rekommendationen som en faktor för att avgränsa urvalet. Inte för
rekommendationen i sig. Det blev inte någon större skillnad i cirkulation mellan
böckerna som stod på bästa skyltplats och de som stod märkta som rekommenderade.
Därmed innebar undersökningen att den första hypotesen kunde bekräftas medan den
andra fick förkastas. 53
Sammanfattning av exponering
Det bästa sättet att få cirkulationen att öka av vissa specifika dokument är att exponera
dem. Framförallt genom att sätta dem så att framsidan syns. Bästa skyltplats är mellan
ögonhöjd och knähöjd i högtrafikerade områden. Motiv till exponering kan vara att få
låntagarna att prova något som de vanligtvis inte gör eftersom att de inte är medvetna
om att det finns i bibliotekets samling. Ett annat syfte kan vara att välja ut och exponera
vissa böcker är att få cirkulationen av dessa att öka. Undersökningar visar att en bok
med framsidan utåt lånas ut i större utsträckning än om de står med bokryggen utåt. I de
fall kunden söker efter en specifik bok spelar placeringen inte någon roll. Det mest
effektiva stället att skylta på är precis innanför bibliotekets ingång, i slutet av gångar
som används ofta samt i närheten av olika diskar. Optimalt är om skyltningen kan ses av
kunder som står i kö. Det går inte att visa på någon utökad cirkulation av samlingen i
helhet vid exponering. Det är istället de exponerade dokumenten som ökar i cirkulation.
En annan undersökning visar att det framförallt är skyltningen som bidrar till en ökad
cirkulation. Det påverkar inte i någon större utsträckning om den exponerade
litteraturen är rekommenderad av bibliotekspersonalen.
Det går att anta att skyltningen i en bokhandel visar på det sätt som är bäst för en ökad
omsättning och som mest tilltalar kunderna. Det vanligaste sättet är att ställa upp
dokumenten efter genre. Målet är att böckerna ska sälja sig själva genom det sätt som de
är exponerade.
5.4 Undersökningar på svenska folkbibliotek
De undersökningar jag använder mig av i mitt arbete är kandidat- och magisteruppsatser
som gjorts inom utbildningar för biblioteks- och informationsvetenskap vid olika
lärosäten i Sverige. Jag har valt att använda mig av just dessa då de är förhållandevis
aktuella och då de rör just svenska bibliotek. Allt med tanke på att de i största möjliga
mån skall motsvara de förhållanden som råder på de antikvariat där jag genomför mina
intervjuer. Det mest optimala skulle givetvis vara om jag själv kunde gjort liknande
intervjuer på bibliotek inom det geografiska område där de aktuella antikvariaten är
belägna.
53
Baker, S. L. 1986. The display phenomenon: an exploration into factors causing the increased
circulation of displayed books. Ingår i The Library Quarterly vol. 56, nr 3, s. 237 - 257
21

Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och användarvänlighet
på fem svenska folkbibliotek
Den första uppsatsen jag använder mig av är en magisteruppsats skriven av Maria
Johansson vid Umeå Universitet 2008. Den känns mycket relevant i mitt arbete då den
behandlar alla de områden som jag kommer in på.
Johansson vänder sig till fem svenska folkbibliotek som i någon mån valt att frångå det
svenska SAB-systemet. Författaren har kommit fram till att de motiv som finns till en
annorlunda hylluppställning är:
Trendmedvetenhet – personalen på biblioteken vill göra förändringar och få in
lite nytt vilket i högsta grad påverkar hylluppställningen. Många bibliotek
inspireras av varandra och tar också efter varandra i utnyttjandet av
bibliotekslokalerna.
Användarvänlighet – författaren konstaterar att:
”…tycks emellertid det mest framträdande motivet till en förändrad
hylluppställning vara att man vill möta användarnas behov av biblioteket och
göra dess bestånd mer tillgängligt. Eftersom man märkt att användarna har
svårt att ta till sig SAB-systemets struktur, sådan den får sig uttryck i en
hylluppställning som strikt följer systemet, ser man den förändrade
uppställningen som en möjlighet att göra det lättare att hitta i bibliotekets
bestånd.” 54
Tydliga exempel på förändring för att göra hylluppställningen mer
användarvänlig är att föra samman alla böcker om djur på ett visst ställe (dessa
böcker är annars utspridda på ett flertal olika avdelningar) eller att bryta ut
exempelvis deckare från skönlitteraturen till en egen avdelning.
Exponering – material som exponeras lånas ut mer, det gäller både nyinkomna
och äldre böcker. Att exempelvis sätta fram böcker som inte lånats på länge kan
göra att det blossar upp ett nytt intresse för dem.
Underbemanning/tidsbesparing – med en bra och genomtänkt hylluppställning
kan låntagarna hitta lättare och på så vis kan tid sparas in.
Flytt – genom en flytt är förändringar lättare att genomföra och personalen hade
sett det som en möjlighet att genomföra och testa nya idéer.
Alternativ hylluppställning: en studie på Jönköpings stadsbiblioteks barn- och
ungdomsavdelning
Den andra uppsatsen jag använder mig av är också en magisteruppsats. Den är skriven
av Charlotta Alberius och Birgit Nylander vid Högskolan i Borås 2006. Syftet med
uppsatsen är:
54
Johansson, Maria 2008. Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och
användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek. s. 39.
22

”…att undersöka ett bibliotek som har frångått SABsystemets hylluppställning och
hittat ett alternativt sätt att ordna bibliotekets barnmedier. Vi har särskilt riktat in oss
på skönlitteraturen och vi vill undersöka syftet och bakgrunden till den alternativa
hylluppställningen och se hur dessa fungerar i praktiken.” 55
Författarna har undersökt Jönköpings stadsbiblioteks uppställning av barnmedier. På
barnavdelningen har man frångått SAB-systemet och hittat ett alternativt sätt att ordna
samlingarna. Fokus för arbetet låg på skönlitteraturen. Författarnas definition av
alternativ hylluppställning är:
”en hylluppställning som bryter samlingen på ett sätt som avviker från det rådande
klassifikationssystemet.” 56
I en intervju med personalen på barnavdelningen kommer det fram att en alternativ
hylluppställning ibland kan uppfattas som plottrig, speciellt om det blivit många
utbrytningar. Dock menar man att dessa utbrytningar är positiva för barnen och att det
framförallt är personal som inte är van vid uppställningen som upplever det nya
systemet som plottrig. 57
Författarna konstaterar att anledningen till att det gjorts en ny hylluppställning på
barnavdelningen på Jönköpings stadsbibliotek är att man vill göra biblioteket mer
användarvänligt och lättillgängligt. Inspiration till den nya hylluppställningen hämtades
från egna erfarenheter, GÖK-projektet och delvis av slumpen. Exempel på en utbrytning
är ”Favorithyllor” där böcker som lånas flitigt placeras. Ibland ”petar” bibliotekarierna
in böcker som inte lånas så mycket på en ”Favorithylla” – vilket ofta leder till att
utlåningen av dessa böcker ökar. Medvetna placeringar av hyllor har bidragit till ökad
utlåning av medierna placerade i dessa. Slutligen konstateras att personalen är positiv
till den förändring som skett. Barnen och ungdomarna har inte uppfattat att det är något
annorlunda med hylluppställningen men de hittar vad de söker.
Alternativa hylluppställningar: En användarundersökning på fyra folkbibliotek
Även denna uppsats är skriven vid Högskolan i Borås. Det är en magisteruppsats
skriven av Lotte Frederiksen och Darina Gustavsson 2007 och förutom att den rör
alternativ hylluppställning tar den också upp hur exponeringen av bibliotekens bestånd
upplevs. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur användare på fyra svenska
folkbibliotek upplever ett antal aspekter på den alternativa hylluppställningen på
respektive biblioteks fackavdelning.
I denna undersökning har författarna tittat på fackavdelningarna på fyra svenska
folkbibliotek (Kalmars bibliotek, Falköpings bibliotek, Söderköpings bibliotek,
Vänersborgs bibliotek). Syftet var att undersöka hur användarna upplevde den
alternativa hylluppställningen. I en av frågeställningarna vill man dessutom ta reda på
hur exponeringen av bibliotekets bestånds upplevs.
55 Alberius, Charlotta & Nylander, Birgit 2006. Alternativ hylluppställning: en studie på
Jönköpings stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning s. 2.
56 Alberius & Nylander, 2006. s. 2.
57 Alberius & Nylander, 2006. s.32
23

Genom 26 intervjuer med biblioteksanvändarna framkom det att det saknas en
medvetenhet om att samlingen är indelad efter ämne samt att man inte uppmärksammat
att det finns en skyltning. Författarna drar slutsatsen att hade ämnesindelningen inte
fungerat hade respondenterna säkert varit mer medvetna om den indelning som råder.
Däremot hade respondenterna uppmärksammat den exponering som gjordes på
biblioteken. Merparten svarade att om en bok är exponerad finns det en större möjlighet
till att de lånar den. 58
Alternativ hylluppställning: En undersökning av hylluppställning och
biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek
Den fjärde uppsatsen är en magisteruppsats som rör området klassifikation och
alternativ hylluppställning är skriven av Annika Olsson och Kerstin Olsson 2002 vid
Högskolan i Borås.
Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning på Västerviks stadsbibliotek, där man
valt att frångå SAB-systemets traditionella hylluppställning. Författarna vill se på varför
förändringarna gjorts, hur de gjorts samt hur bibliotekarierna tycker att det fungerar.
Som utgångspunkt ha de att SAB-systemets hyllplacering är det normala och att alla
avvikelser från den normen kan betecknas som alternativa hylluppställningar. De
betonar att de inte kommer att kunna göra några generella bedömningar om alternativa
hylluppställningar då de endast genomför sin undersökning på ett specifikt bibliotek.
Det kan konstateras att förändringarna gjorts för att förbättra för användarna samt
förhoppningsvis kunna locka till sig nya användare. Ett annat motiv till förändring har
varit att men vill jobba mer effektivt från bibliotekets sida. Nya avdelningar med ämnen
som låntagarna lätt kopplar samman har skapats och med hjälp av bokhyllorna har det
skapats rum i rummet. Från bibliotekets sida har man försökt se till så att det finns
sittplatser åt användarna i de olika rummen. Personalen upplever att användarna är
nöjda med de förändringar som gjorts. 59
Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: En enkätundersökning av
användares upplevelse av exponering
Denna kandidatuppsats rör klart och tydligt exponering och känns därför relevant för
mitt arbete. Den är skriven av Dan Heiver vid Högskolan i Borås. Uppsatsens syfte är
att undersöka hur exponerad litteratur upplevs och uppfattas av användare. Författaren
vill också se vad det är som gör att användarna lånar eller inte lånar den exponerade
litteraturen. 60
Det kan konstateras att gallring och placering av litteraturen är avgörande vid
cirkulation av den exponerade litteraturen. Nära förknippat med placeringen är också att
göra litteraturen tillgänglig och synlig. Detta ökar användningen av litteraturen. Med
58 Frederiksen, Lotte & Gustavsson, Darina 2007. Alternativa hylluppställningar:
En användarundersökning på fyra folkbibliotek
59 Olsson, Annika & Olsson, Kerstin 2002. Alternativ hylluppställning: En undersökning av
hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek
60 Heiver, Dan 2010. Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: En enkätundersökning av
användares upplevelse av exponering
24

hjälp av exponering väcks nyfikenhet och intresse. Den är dessutom användarvänlig. De
problem som kan komma med exponering av viss litteratur är att annan icke-exponerad
litteratur minskar i cirkulation. Det kan också göra det svårare för användarna att hitta
det de söker, eftersom de får leta på flera ställen. 61
Det som är avgörande för om respondenterna i undersökningen lånar en exponerad bok
eller inte är i första hand titel och/eller ämnet. På andra plats kommer att författaren var
intressant och tredje viktigast är texten på baksidan. Författaren konstaterar att litteratur
som exponeras når fram till användarna. Däremot går det inte att dra några säkra
slutsatser om att den exponeringen leder till en ökad cirkulation. Det kan också
konstateras att respondenterna ser exponeringen som ett sätt för biblioteken att uttrycka
en vilja att nå användarna. Eftersom exponeringen ökar tillgänglighet och synlighet ökar
också användarnas möjlighet att nå och finna det de söker. Exponeringen upplevs inte
minska urvalet av litteratur eller försvåra när man söker efter böcker.
Sammanfattning av undersökningar på svenska folkbibliotek
I tidigare undersökningar som gjorts på svenska folkbibliotek har det konstaterats att
anledningarna till en alternativ hylluppställning är: trendmedvetenhet,
användarvänlighet och lättillgänglighet, exponering, underbemanning/tidsbesparing
(man vill jobba mer effektivt) samt flytt. Överlag har förändringarna i
hylluppställningen tagits emot positivt av låntagarna. Den konstateras dock att alla inte
är medvetna om att hylluppställningen är annorlunda är den som vanligtvis förekommer
på bibliotek. Det kan också konstateras att låntagarna lägger märke till exponerad
litteratur. Denna skyltning leder till ökad cirkulation av det exponerade materialet. Dock
innebär det inte någon ökad cirkulation av beståndet som helhet. De viktigaste attributen
som avgör om en låntagare fastnar för en exponerad bok är titel/ämne, författare samt
baksidestext.
5.5 GÖK-projektet och det tredelade biblioteket
Eftersom min uppsats berör områdena exponering, alternativ hylluppställning och
klassifikation känns det naturligt att ta med en del om det tredelade biblioteket och
GÖK-projektet som genomfördes i början på 1990-talet. Det fanns en nedåtgående trend
i samhället och biblioteken behövde effektiviseras och göras mer användarvänliga.
GÖK står för Göteborg (egentligen Linnéstadens filial), Örnsköldsvik och Kalmar och
även om arbetet bedrevs olika på de tre orterna fanns det gemensamma mål som innebar
att man ville göra biblioteken tillgängliga för så många som möjligt genom att:
Köpa på låntagarefterfrågan
Exponera böcker bättre
Arbeta rationellare
Arbetet innebar bland annat att man gallrade grovt i beståndet för att de kvarvarande
böckerna skulle synas bättre och på så vis cirkulera i större omfattning. Ett exempel på
att arbeta rationellare är att ändra hylluppställningen för att göra det enklare för både
61 Heiver, 2010. s. 16
25

personal och låntagare att hitta det som efterfrågas. I förändringen av hylluppställningen
ingick att märka upp hyllorna på ett tydligare och mer lättförståeligt vis. 62
GÖK-projektet utvärderades på uppdrag av Statens Kulturråd av tre engelska konsulter.
De kunde konstatera att det medfört positiva reaktioner angående den förändrade
hylluppställningen från låntagarna. Dessutom ökade antalet besökare på biblioteken. 63
I GÖK-projektet ingick att jobba efter modellen med det tredelade biblioteket i
Gütersloh, Tyskland. Tanken med det tredelade biblioteket är att man delar in det i tre
zoner. Den första är entrén som skall göras lockande för att dra in besökare, den andra
är ett torg med mycket plats för exponering och den tredje zonen är mer lik det
traditionella biblioteket med böckerna uppställda på hyllor och i magasin. Magasinet är
dessutom tillgängligt för besökarna så de behöver inte be personalen om böckerna. Stor
vikt lades vid att exponera böckerna bättre genom att sätta dem med framsidan utåt eller
skapa utställningar med specifika teman. I Örnsköldsvik byggdes det ett nytt bibliotek
efter att GÖK-projektet avslutats. Man fortsatte att jobba efter förebilden med det
tredelade biblioteket. Det kunde konstateras att såväl besöken på biblioteket samt
utlåningen ökade. Det blev också en positiv respons från låntagarna på indelningen av
litteraturen i mer tydliga genrer. 64
5.6 Forskning om antikvariat
Jag har trots idogt sökande inte kunnat hitta någon forskning om antikvariat i Sverige.
Det finns en del skrivet om antikvariat men det är till större delen minnen och
berättelse, inte någon faktisk forskning. Jag har valt att i kapitel 2 berätta lite mer om
antikvariat för att ge en bakgrundsbild för den som inte är så insatt i området. Det går
också att hitta en del om antikvariatens kataloger som de använde sig av förr, men i de
flesta fall är inte heller detta en forskning utan snarare en beskrivning av katalogen i sig.
62 Dickens, Eva & Rutqvist, Anna Christina (red.) 1994. Stadsbiblioteket i Örnsköldsvik.
63 Evaluating the GÖK project: the innovative capacity of the Swedish library system. 1995.
64 Dickens & Rutqvist, (red.) 1994.
26

6 RESULTATREDOVISNING
I detta kapitel kommer först en kort presentationen av de olika antikvariaten att ges.
Därefter redovisar jag för de svar som jag fått angående klassifikation, hylluppställning
och exponering på antikvariaten.
En av ägarna till antikvariaten beskriver svårigheterna med att hålla ordning på ett
antikvariat så här:
”Förr i tiden reste jag mycket – besökte alla antikvariat som jag kom i närheten av.
Man upptäckte rätt snart att detta - att ha ordning och sortera in saker på plats är…
[paus] Det finns några fruktansvärda motkrafter. Dom är så starka så dom blir nästan
alla antikvariat övermäktiga. Man ser klara tendenser till det här. […] Sånt som står i
lådor och högar – bokdjävlarna anfaller hela tiden. Det gör dom på nästan alla
antikvariat.”
6.1 De olika antikvariaten
Antikvariat A
Antikvariatet är beläget på en mindre ort i södra Sverige. Det har funnits i drygt 26 år
och i nuvarande lokaler har det varit i cirka 13 år. Totalt är det fem personer som hjälps
åt med verksamheten. Det finns drygt 40 000 böcker och 20 000 serietidningar i
antikvariatet. 17 5000 av dessa är registrerade på Internet. Det finns dessutom drygt
20 000 böcker till i olika lagerlokaler.
Antikvariat B
Beroende på hur man räknar har antikvariatet funnits mellan 15 – 25 år. Det började i
liten skala på loppmarknader och har funnits i nuvarande form sedan 1996. Tre personer
hjälps åt och verksamheten bedrivs på en större ort i två olika lokaler. Det finns drygt
53 000 böcker, serietidningar och vinylskivor på antikvariatet. Alla dokument har varit
registrerade på Internet sedan 1991.
Antikvariat C
Finns på en mindre ort och verksamheten har vid intervjutillfället bedrivits i sju år i de
nuvarande lokalerna. Tidigare förvarades böckerna i hemmet och försäljningen skedde
endast via Internet. Det är två personer som driver antikvariatet och det finns drygt
30 000 dokument som alla är registrerade på Internet.
Antikvariat D
Det fjärde antikvariatet är också beläget på en mindre ort. Det har varit igång sedan
slutet av 1980-talet och bedrevs då från hemmet och på loppmarknader. De nuvarande
lokalerna flyttade man till i mitten av 1990-talet. Två personer hjälps åt på antikvariatet
som har cirka 15 000 dokument varav drygt 2 000 är registrerade på Internet.
27

Antikvariat E
Har funnits sedan början av 1980-talet men flyttade till nuvarande lokaler för cirka 15 år
sedan. Verksamheten bedrivs i flera olika lokaler utspridda på en mindre ort. Vid
intervjutillfället var 12 personer involverade i antikvariatets verksamhet på olika sätt.
Alla var dock inte avlönade. Antalet dokument är svårt att få överblick på men vid en
snabb sammanräkning uppskattar ägaren att det finns ungefär 150 000. Detta är både
böcker, musikskivor, vykort och planscher.
6.2 Klassifikation på antikvariaten
Antikvariat A
Man har ett färdigt schema som medarbetarna använder sig av – det är dock flexibelt
och nya klasser läggs till vid behov. Bedömningen av vilken klass de olika böckerna
skall höra till görs inte av alla medarbetarna men det råder en ständigt pågående
diskussion på antikvariatet om det behövs nya klasser. Med hjälp av en annotering i
böckerna skall alla kunna sätta upp dem på hyllorna samt veta var man skall leta vid en
efterfrågan.
Antikvariat B
Antikvariatsägaren lägger till nya avdelningar om det saknas någon men egentligen har
allting lagts in som nyheter i databasen de senaste två åren. Han har inte haft tid att
ändra till de klasser som finns på hyllorna i butiken. Det finns inte något färdigt
klassifikationsschema nedskrivet. Klassificerar efter ”eget huvud”. Utgår inte från
någon annan, varken bibliotek, Internet eller från någon litteratur om klassifikation.
Titeln på boken är det attribut som är viktigast vid klassificeringen.
Antikvariat C
Här har man ett färdigt klassifikationsschema och i detta görs inga förändringar. Även
om det inte är samma namn som kategorierna på ett bibliotek är grunden i
klassificeringen densamma. Om klassificeringen skulle gjorts om idag hade man haft
fler underkategorier. Klassifikationen är direkt knuten till hylluppställningen vilket gör
att fler personer kan hitta.
Antikvariat D
De som jobbar på antikvariatet har gjort det så pass länge att de i de flesta fallen
klassificerar böckerna på samma vis. Det finns inget skrivet klassifikationsschema utan
man placerar efter den erfarenhet man skaffat sig.
”Sen har det på något vis gett sig. Det är ju lite lathet att man inte orkar engagera sig
200 % i varenda bok som kommer. Det är som jag sa till dig, den här hyllan med
sociologi och pedagogik och psykologi. Det är för mycket arbete.”
Dock finns det litteratur om klassifikation på kontoret, men vid intervjutillfället kunde
respondenten inte hitta den. Det förekommer ingen användning av Internet. Det är
28

viktigt att vara noggrann vid klassificeringen, men tidsaspekten är viktig. Respondenten
uttrycker det så här:
”Det gör det[tar tid i anspråk], men samtidigt är det viktigt. Det är jag fullt på det klara
med. Men det får inte ta för lång tid.”
Antikvariat E
Det är många som jobbar på antikvariatet och när det kommer in nya böcker är det
ägaren själv som gör en grovsortering av de olika dokumenten. Därmed gör han också
den första klassificeringen. Deckare och romaner skickas till de som jobbar med att
lägga in dessa. Specialområden stannar i affären där de som jobbar försöker klassificera
in det. Det finns dock inte något klassifikationsschema nedskrivet. Vid frågan på hur
man gör om det råder en tveksamet över i vilken avdelning en bok hör hemma svara
respondenten:
”Det är inte så jävla noga. Jag prismärker böckerna. Ibland när jag inte hinner så
lägger jag en trave och säger till NN [en av de anställda]. Sen är det den som tar dom
prismärkta böckerna som bestämmer. Man kan inte hålla på och peta, peta, peta.”
6.3 Hylluppställning på antikvariaten
På de antikvariat som ingår i undersökningen är målet att kunderna i större utsträckning
skall kunna hitta själv det de söker efter. Kombinerat med det önskemålet är att
personalen också behöver veta var de olika dokumenten finns. Gemensamt för alla
antikvariat är också att hylluppställningen begränsas av det utrymme som finns i
butiken. En av antikvariatsägarna uttrycker det så här:
”För mig är det alltid stora problemet är kampen om utrymme. Så det är alltid det som
får bestämma. Var man… till exempel så har jag franska pockets – […] i ena
köksskåpet här ute. Det är inte så många som frågar – även tyska, norska och danska.”
Antikvariat A
Antikvariatet är indelat i olika områden och hylluppställningen är väl genomtänkt. Till
exempel har barn- och ungdomsavdelningen placerats närmast ingången – det ser
trevligast ut och innebär att dom minsta barnen håller sig där och inte leker med
böckerna på dom andra hyllorna. Längst in i antikvariatet står spänningslitteraturen:
”… det är som att ha mjölken längst ner i speceriaffären. Dom flesta ska ju ner dit och
då går dom förbi det andra.”
Men huvudtanken bakom uppställningen är att man försökt komma fram till vad
kunderna söker efter. Sen har man gjort en uppdelning efter det. Förebilder när det
gäller hylluppställningen är både bibliotek och antikvariat.
29

Antikvariat B
Ägaren berättar vidare att det viktigaste med hylluppställningen är att han själv hittar
böckerna. Anledningen till detta är att försäljningen i mycket hög grad sker via Internet
och då måste det vara lätt för ägaren att hitta det som efterfrågas. Ägaren menar att
kunderna som kommer in i butik ändå frågar efter det de söker.
Antikvariat C
På en del hyllor finns det fler underavdelningar som inte finns med i
klassificeringssystemet. Men i stort motsvarar hylluppställningen den klassificering som
gjorts. Förebilden är även här bibliotekens modell, men vissa avdelningar som ägaren
inte tycker är så logiskt har han ändrat på:
”Sen är det vissa saker som inte är så logiskt på bibliotek som jag sätter på ett annat
ställe för att jag tycker att det passar bättre där. Jag tänker hela tiden att folk som letar
efter det, var letar dom?”
Antikvariat D
Hylluppställningen är flexibel och kan ändras efter behov. Det bästa med den är att både
personal och kunder hittar. De problem som uppstår är när man personalen trots
mångårigt arbete tillsammans tänkt på olika sätt och därför inte hittar böckerna man
letar efter.
Antikvariat E
Här är det flera personer som är med och resonerar kring uppställningen av
dokumenten. Ägaren anser att det är ”kreativt och bra” men att det också leder till att
han själv går och letar efter saker där de stod från början.
Samma ägare benämner systemet (eller snarare bristen på system) med att ha böcker
nerpackade i lådor som ”Fyffes-modellen”. Det som inte får plats i bokhyllorna på
antikvariatet finns i bananlådor. 65
6.4 Skillnader i klassifikation och hylluppställning
mellan antikvariat och bibliotek
Antikvariat A
Ägaren menar att antikvariaten vid klassifikationen tar som utgångspunkt att vad
kunderna frågar efter till skillnad från biblioteken:
”Jag har kanske fördomar. Men jag upplever att biblioteken har ett klassifikations- och
sorteringssystem som i första hand bygger på att personalen ska kunna hitta böckerna.
65
På de fem antikvariat som intervjuerna genomförts är det endast på ett som det inte förekommit några
bananlådor eller kassar på golvet med de böcker som inte får plats på hyllorna eller som man ännu inte
hunnit gå igenom för klassificering.
30

Gammalt, klassiskt, beprövat och fungerar säkert väldigt bra när man ska registrera
och lägga in böcker.”
Däremot har han svårt att svara på vilka skillnader det finns vad det gäller
hylluppställningen efter som han inte har hittat något riktigt mönster på de bibliotek han
besökt. Ägaren resonerar att kanske finns det någon genomtänkt ordning kring vad som
ska vara mest lättillgängligt. Det skulle kunna vara den litteratur som är mest
efterfrågad. Alternativt är det så att lokalernas utformning styr hylluppställningen där
också.
Antikvariat B
En stor skillnad vid klassifikationen och hylluppställningen av dokumenten anser
ägaren vara att biblioteken använder sig av termer som är svåra att förstå. Exempel på
detta är ”Esoterika” och ”Humaniora”. På antikvariaten använder man sig av termer
som är mer tydligt utskrivna. Men i övrigt anser antikvariatsägaren vad det gäller
klassifikation att det finns många likheter:
”Det har väl egentligen alltid varit nära varandra men det är bara det att det har varit
två olika typer av fikonspråk.”
En annan skillnad är att hyllorna på biblioteken inte är lika fulla med böcker som på
antikvariaten.
Antikvariat C
Den mest grundläggande skillnaden är att antikvariaten inte är bundna till något
specifikt system. Istället resonera man utifrån ”var letar folk”. Att det dessutom skulle
stå två eller flera likadana böcker intill varandra på ett antikvariat som det kan göra på
ett bibliotek – det är otänkbart för ägaren.
Antikvariat D
Antikvariatsägaren är övertygad om att det är mycket bättre ordning på ett bibliotek än
på ett antikvariat:
”Det är mycket mer noga med bokstavsordning. Många antikvariat slarvar ju med det.
Jag kan tänka mig att det är bättre ordning generellt sett. Det måste det ju vara.”
Det råder också en skillnad vad det gäller indelningen av litteraturen. Som exempel tar
ägaren USA. Under denna rubrik sätts allt som har någon form av anknytning till landet
så som reseskildringar, historia och geografi. Han konstaterar att det är rätt lätt men att
så gör man ju inte på biblioteket.
Antikvariat E
Ägaren till antikvariatet resonerar kring skillnader mellan antikvariat och bibliotek vad
det gäller klassifikation:
31

”… antikvariatens uppställningar är jag nästan övertygad om styrs av rationalitet. Av
kunderna, av vad dom frågar efter. Att man snabbt ska hitta det dom söker. Att dom ska
hitta någorlunda självständigt vad dom söker efter. Därför upptäcker man rätt snabbt
att antikvariaten håller sig med ett rätt så enhetligt system trots allt, men som avviker
grovt från bibliotekens klassificeringssystem. Det är kundanpassat, behovsstyrt,
lättillgänglighet. Och det där kommer man inte på av sig själv utan man måste hålla på
länge.”
Vidare anser han att bibliotekens avdelningar är svåra att förstå för allmänheten. Han
menar att det på antikvariaten finns enklare indelningar som dessutom är utskrivna i
klartext vilket område det handlar om. Som exempel ger han ett barn som kommer in
och letar efter något om dinosaurier. På biblioteken står dessa böcker på avdelning U
medan det på antikvariaten för det mesta står en skylt med ”Dinosaurier”.
En annan skillnad enligt antikvariatsägaren är att bibliotek inte håller sig med en lokal
avdelning med topografi. Detta är något som finns på antikvariaten och som borde
finnas på biblioteken.
Slutligen konstaterar han:
”Biblioteken är bundna i ett hierarkiskt system som är föråldrat och det är på något sätt
dags att bryta sönder enligt min mening. Jag tror faktiskt att […] vi
antikvariatsbokhandlare mycket bättre tillgodoser kundernas önskemål. Biblioteken ska
ta efter oss!”
6.5 Exponering på antikvariat
På alla antikvariat sätter man böcker med samma titel på olika ställen för att öka
chansen till att kunderna skall kunna hitta den.
”… ofta kan ju en bok passa på tre-fyra olika ställen egentligen va.[…]Jag tänker att
det är större chans att dom [kunderna] hittar dom. Det behöver inte stå två böcker på
topografi Skåne till exempel utan då kan en kanske stå på skönlitteratur - om det är det
- och en på Skåne. Så är det större chans att den blir såld.”
Gemensamt för de personer som intervjuats är också uppfattningen om att bibliotek inte
har någon skyltning. Någon direkt förebild för skyltningen finns inte heller även om
man har förstått från andra affärer att framsidor säljer.
Antikvariat A
Det finns exponering både i skyltfönster och på bord inne i antikvariatet. Ägaren anser
att exponeringen är mycket viktig för försäljningen och det är helt klart så att framsidor
säljer. Men det är en evig kamp om utrymmet.
”Det är alltid en kamp mellan att få in och ha så många böcker i hyllan som möjligt.
[…] och sen kunna visa upp dom på ett sådant sätt att spontanbesökaren ser dom och
faller för dom. Den som vet vad han vill ha, han bryr sig inte om ifall det är ryggen eller
framsidan. Men hälften av kunderna är sådana som kommer in därför att dom är på
32

jakt efter något att läsa. Och det ser vi – att dom tittar där vi exponerar böckerna – där
tittar dom först.”
Här finns det dessutom en genomtänkt skyltning av böckerna. Det ska se trevligt ut,
gärna tematiskt men också en blandning av större och mindre böcker för att det skall
fånga ögat.
Antikvariat B
Antikvariatet har ingen exponering i skyltfönster alls. Ägaren till antikvariatet anser att
det inte är någon mening, böckerna blir ändå förstörda i ett skyltfönster och kunderna är
inte intresserade. I den lokal där intervjun genomförs har han en gång om året en
tematisk utställning i samband med en kulturnatt som genomförs i området:
”Då har jag öppet mellan 7 – 11 på kvällen. Då brukar jag köra lite bokrea. Det är den
enda dagen på året då jag har bokrea. Sen brukar jag ha en utställning i köket, en
tema-utställning. Det har varit allt från häxböcker, Bob Dylan och Beatles, Tolkien och
så vidare. Men jag har ju märkt att det är mest bokrean folk kommer hit för. Mindre
dom här tematiska grejerna.”
I den andra lokalen som ligger i ett ”loppmarknadsområde” finns inga skyltfönster men
där finns två bord framme där litteratur exponeras. På det första bordet finns litteratur
som rör orten där antikvariatet ligger och på det andra finns böcker om antikviteter,
glas, keramik, porslin, design och så vidare. Valet av exponerad litteratur till det andra
bordet har att göra med att det är av intresse för ”såna snubbar” som springer på
loppisar.
Antikvariat C
Här konstaterar ägaren att skyltfönstret är den bästa säljplatsen. Folk stannar och tittar
och ju fler böcker det finns att titta på desto bättre. Det är viktigt att priset syns så att
kunderna förstår att det är billigt. Han byter ut böckerna i skylten ofta, i de flesta fallen
”säljer de sig själv”. Inne i butiken är det platsbrist och därför går det inte att göra så
mycket skyltning där. Någon bok kan ställas med fronten framåt.
Antikvariat D
Det finns alltid ett tema i skyltfönstret även om det inte säljer så bra. Det är viktigt att
det ser snyggt ut och att det inte är samma böcker som står där för länge. Det skall heller
inte vara för många böcker i skylten – det ser bara rörigt ut. Däremot upplever ägaren
att det är viktigt med mycket exponeringsyta inne i butiken. Det som står framme inne i
butiken byts ofta ut. Det är viktigt så att stamkunderna kan hitta något nytt när de
kommer in.
Antikvariat E
Ägaren tycker att det är viktigt att visa att man har billiga böcker så att kunderna vågar
komma in. Därför har man alltid tråg med de billigaste böckerna utanför antikvariatet.
Samma antikvariat har valt att ha bord med böcker framlagda direkt innanför dörren.
33

Detta för att kunderna lätt skall kunna se aktuella erbjudanden. Böcker som är
exponerade på detta vis ”säljer bra”.
6.6 Skillnader i exponering mellan antikvariat och
bibliotek
Antikvariat A
Den exponering som finns på biblioteken har genom åren utvecklats och idag sätter man
böckerna med framsidan utåt i hyllorna. Ägaren anser att böckerna framför allt
exponeras där man kommer eller i särskilda ställ. Nyinkommet exponeras ofta på
biblioteken och det är något som hade varit bra om det hade kunnat göras mer på det
egna antikvariatet.
Antikvariat B
Då ägaren i princip aldrig är eller har varit på något bibliotek har han ingen uppfattning
om exponeringen på dessa.
Antikvariat C
Skillnaden vad det gäller exponeringen är enligt antikvariatsägaren att bibliotek ofta inte
har något skyltfönster. Därför är det en helt annan exponering på antikvariaten.
Antikvariat D och E
På båda dessa antikvariat har ägarna inte någon specifik uppfattning om det finns någon
skillnad vid exponeringen på antikvariat och bibliotek.
34

7 ANALYS OCH DISKUSSION
7.1 Klassifikation och hylluppställning
Klassifikation på bibliotek
De enumerativa klassifikationssystemen följer en hierarkisk indelning. Vid användandet
av dessa går det inte att visa på relationer som inte förutsågs vid skapandet av
klassifikationen men systemet är stabilt och notationerna korta. Motsatsen är de
facetterade klassifikationssystemen. Här skapas inte klasserna i förväg utan det
tillkommer klasser efterhand som fler dokument blir klassificerade. Denna indelning är
inte hierarkisk. Ett facetterat klassifikationssystem är flexibelt men inte särskilt stabilt.
Det fungerar inte särskilt bra vid hylluppställning då det är svårt att redogöra för
relationerna mellan de olika dokumenten. Vid försök till klassifikation efter läsarnas
intressen har man använt sig av det som kallas för readers-interest classification.
Försök till sådan klassifikation gjordes i Nordamerika så pass tidigt som på 1940-talet.
Readers-interest classification innebär att kundernas intressen är det man utgår ifrån
och målet är att kunderna själva skall kunna hitta det de söker. Dock finns det de som
anser att är i princip omöjligt att hitta en klassifikation som kan visa alla relationer
mellan de olika dokumenten vid en hylluppställning.
På biblioteken finns det klassifikationsscheman och det är dem man utgår ifrån när det
skapas en hylluppställning. Dock använder man sig av en readers-interest classification
som grund till en alternativ hylluppställning.
Klassifikation på antikvariat
På ett av antikvariaten som ingår i undersökningen finns ett färdigt
klassifikationsschema som man inte ändrar på. Det är dock noga nedskrivet och ägaren
har kunskap om alla de klasser som finns. Detta är ett typiskt exempel på enumerativ
klassifikation.
Facetterad klassifikation förekommer på ett av antikvariaten. Klassifikationsschemat
ändras när behov uppstår men det är viktigast att medarbetarna hittar det de söker efter.
Kundernas behov tar man inte hänsyn till. Det finns inget schema nedskrivet.
De tre resterande antikvariaten använder sig av readers-interest classification.
Klassifikationen görs med kunderna i åtanke och delas in efter den hylluppställning som
sedan kommer att göras. Det kan konstateras att endast ett av de antikvariat som
använder sig av readers-interest classification har ett schema nedskrivet. De andra
använder sig enbart av de kunskaper de förvärvat genom erfarenhet och där det sitter i
ryggmärgen var en bok ska stå. Man anser helt enkelt att man inte har tid att sitta för
länge med varje bok.
Orsakerna till de olika formerna av klassifikation varierar men det är framför allt
kundernas intresse man har i åtanke när den görs.
35

Intressant är att på de antikvariat som har flest medarbetare har man också de mest
flexibla formerna av klassifikationsscheman. Det skulle kunna vara så att med mindre
personal finns inte samma behov av att utveckla klassifikationen.
Det kan konstateras att det på två av de undersökta antikvariaten finns
klassifikationsscheman nedskrivna. Dock är det ena av dessa scheman ett enumerativt
och man ändrar inte på de klasser som gjorts. Det andra antikvariatet är det enda i
undersökningen som använder sig av sitt klassifikationsschema aktivt. På övriga
antikvariat finns kunskaper om det schema som finns (även om det inte är nedskrivet)
men man använder sig inte av det i praktiken.
Alternativ hylluppställning på bibliotek
Det är många som har ifrågasatt det traditionella systemet av hyllplacering på ett
bibliotek. Flertalet är också de försök som gjorts för att förbättra hylluppställningen.
Den ideala hylluppställningen är den som speglar kundernas behov samt uppmuntrar till
browsing. Problemet är att det inte går att placera dokumenten på ett sätt som visar på
alla de olika relationer de kan ha med varandra. En orsak till införandet av en alternativ
hylluppställning är att låntagarna haft svårt att hitta det de söker i den befintliga
uppställningen. Att sortera böcker efter ämnen benämns som kategorisering. De
vanligaste formerna som används vid kategorisering är: readers-interest arrangement,
readers-interest categorization samt subject arrangement. I ett exempel från Norge
använde man sig av readers-interest categorization, det vill säga att fack- och
skönlitteratur inom samma ämne placerades på ett ställe i biblioteket. Slutsatsen efter
arbetes som gjordes i Norge är att det är viktigt att anpassa indelningen av kategorier
efter det egna biblioteket. Samma slutsats dras av Baker & Wallace som dessutom
lägger till att man borde ha en avdelning med litteratur som rör det område där
biblioteket ligger. De rekommenderar också en indelning av skönlitteraturen i genrer.
Hur pass svårt det är att genomföra kategoriseringen anses ofta kopplat till storleken av
samlingen. I mindre samlingar kan med fördel användas en broad classified subject
arrangement där man inte behöver ha lika många undergrupper som i en större samling
– där det snarare bör användas en detailed classified subject arrangement.
Undersökningar visar på att utlåningen ökat på de bibliotek som använder sig av
readers interest categories. Detta gäller både facklitteratur och skönlitteratur. Vid
indelning av skönlitteraturen i olika ämnesområden kan det underlätta för låntagarna om
bokryggarna märks med någon sorts symbol för att enkelt kunna se vilken kategori den
specifika boken tillhör. Tydlig skyltning i lokalen underlättar också för låntagarna.
Den största skillnaden mellan bibliotek och bokhandel är att från handelns sida kan ett
dokument placeras på många olika ställen för att öka möjligheten till försäljning medan
detta är i princip otänkbart på ett bibliotek.
I undersökningar som gjorts på svenska folkbibliotek kan det konstateras att man från
bibliotekens sida använder sig av alternativ hylluppställning med låntagarnas intresse i
fokus. Att hylluppställningen dessutom underlättar för personalen är bra men det är inte
huvudsyftet med den. I tidigare undersökningar som gjorts på svenska folkbibliotek har
det konstaterats att anledningarna till en alternativ hylluppställning är:
trendmedvetenhet, användarvänlighet och lättillgänglighet, exponering,
underbemanning/tidsbesparing (man vill jobba mer effektivt) samt flytt. Överlag har
förändringarna i hylluppställningen tagits emot positivt av låntagarna. Den konstateras
36

dock att alla inte är medvetna om att hylluppställningen är annorlunda är den som
vanligtvis förekommer på bibliotek.
Hylluppställning på antikvariat
Inte något av antikvariaten använder sig av detailed classified subject arrangement.
Detta kan bero på att samlingarna inte är tillräckligt stora för att det skall vara någon
glädje av en mycket detaljerad hylluppställning.
Alla antikvariat använder sig av en ämnesindelning av litteraturen som i grunden
baseras på vad kunderna kan tänkas fråga efter. Benämningen på detta är readersinterest
arrangement. Även om ett av antikvariaten inte har kundernas intresse i fokus
på samma sätt som de övriga antikvariaten så är uppställningsformen fortfarande efter
ämne. Även om det är viktigt att medarbetarna hittar själva skall också kunderna kunna
hitta det de söker efter. På det antikvariat där ägaren anser att det viktigaste är att han
själv hittar bland hyllorna använder man sig av broad classified subject arrangement.
Platsbrist begränsar utformningen av hylluppställningen.
7.2 Exponering
Exponering på bibliotek
Det bästa sättet att få cirkulationen att öka av vissa specifika dokument är att exponera
dem. Framförallt genom att sätta dem så att framsidan syns. Bästa skyltplats är mellan
ögonhöjd och knähöjd i högtrafikerade områden. Motiv till exponering kan vara att få
låntagarna att prova något som de vanligtvis inte gör eftersom att de inte är medvetna
om att det finns i bibliotekets samling. Ett annat syfte kan vara att välja ut och exponera
vissa böcker är att få cirkulationen av dessa att öka. Undersökningar visar att en bok
med framsidan utåt lånas ut i större utsträckning än om de står med bokryggen utåt. I de
fall kunden söker efter en specifik bok spelar placeringen inte någon roll. Det mest
effektiva stället att skylta på är precis innanför bibliotekets ingång, i slutet av gångar
som används ofta samt i närheten av olika diskar. Optimalt är om skyltningen kan ses av
kunder som står i kö. Det går inte att visa på någon utökad cirkulation av samlingen i
helhet vid exponering. Det är istället de exponerade dokumenten som ökar i cirkulation.
En annan undersökning visar att det framförallt är skyltningen som bidrar till en ökad
cirkulation. Det påverkar inte i någon större utsträckning om den exponerade
litteraturen är rekommenderad av bibliotekspersonalen.
Det går att anta att skyltningen i en bokhandel visar på det sätt som är bäst för en ökad
omsättning och som mest tilltalar kunderna. Det vanligaste sättet är att ställa upp
dokumenten efter genre. Målet är att böckerna ska sälja sig själva genom det sätt som de
är exponerade.
I undersökningar som gjorts på svenska folkbibliotek kan det konstateras att
exponeringen är viktig och ökar omsättningen för de böcker som det skyltas med.
Exponeringen används som en del av utformningen av en alternativ hylluppställning.
Det kan också konstateras att låntagarna lägger märke till exponerad litteratur. Denna
skyltning leder till ökad cirkulation av det exponerade materialet. Från bibliotekens sida
37

ser man detta som ett sätt att öka cirkulationen på inte bara ny litteratur utan också som
en möjlighet att öka cirkulationen av böcker som inte lånats ut på länge. Dock innebär
det inte någon ökad cirkulation av beståndet som helhet. De viktigaste attributen som
avgör om en låntagare fastnar för en exponerad bok är titel/ämne, författare samt
baksidestext. Låntagarna upplever det inte som svårt att hitta den litteratur de söker när
biblioteken använder sig av exponering. De upplever inte heller att urvalet i samlingen
minskas.
Exponering på antikvariat
Det råder stor variation i den exponering som sker på antikvariaten. En av ägarna anser
att det inte är någon mening med exponering och att den inte bidrar till något men i en
av de lokaler där han bedriver sin verksamhet har han ändå bord ståendes där han visar
fram en del av den litteratur som hans kunder kan vara intresserade av. De andra
antikvariaten anser dock att exponeringen är viktig och kan konstatera att de böcker som
exponeras säljer bra.
På ett av antikvariaten anser man att det är viktigt att ha så mycket som möjligt i
skyltfönstret medan det på ett annat antikvariat anses att det inte skall vara för mycket.
Exponeringen verkar variera med varje antikvariat. En del har tematisk skyltning medan
någon annan vill visa att det finns billiga böcker så att kunderna vågar komma in.
Att skylta fram böckerna på flera olika ställen i butiken är gemensamt för de fyra
antikvariaten som använder sig av exponering. Detta anser man gör det lättare för
kunderna att hitta en bok de söker efter. Ett annat gemensamt drag är att fronta
böckerna, det vill säga att ställa dem med framsidan utåt. Denna form av exponering
begränsas dock till om det finns utrymme för den.
Det kan konstateras att exponeringen är viktig för den försäljning som sker. Böcker som
är skyltade väcker intresse och säljs enligt de fyra antikvariat som använder sig av
exponering. Återigen är det ett av antikvariaten som skiljer sig från de andra då man här
anser att exponering inte är så viktigt och att det inte påverkar försäljningen i någon
större utsträckning.
7.3 Diskussion
Jag kommer att diskutera och göra en reflektion över de resultat jag fått utifrån de
frågeställningar jag ställt upp och de dimensioner jag skapat.
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten och
hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på
bibliotek med en alternativ hylluppställning?
På antikvariaten i undersökningen finns det enumerativ klassifikation, facetterad
klassifikation samt readers-interest classification. På endast ett av antikvariaten har
man ett schema som är både nedskrivet och som ändras efter hand som det uppstår
behov av nya klasser. Tre av antikvariaten har inget schema nedskrivet – de använder
eget huvud – ofta är anledningen till att man inte använder sig av ett schema och är mer
noggrann vid klassificeringen har framförallt med tidsaspekten att göra. Det femte
38

antikvariatet är nog det som mest liknar ett bibliotek som använder sig av SABsystemet.
Klassifikationsschemat finns nedskrivet, men det skapas inte några nya
klasser. På bibliotek med en alternativ hylluppställning använder man sig av readersinterest
classification. Det råder alltså skillnader vad det gäller klassifikationen mellan
de olika antikvariaten men också mellan antikvariat och bibliotek. Det är intressant då
en person som jobbar på ett antikvariat måste bedöma varje enskild bok som kommer
in. Två böcker med samma titel och utgivningsår kan vara i olika skick vilket medför att
de måste beskrivas på olika sätt i de katalogposter som skapas. Det skall också göras en
bedömning över i vilken kategori boken hör hemma. Ett manuellt och tidskrävande
arbete! Vid införskaffning av nya böcker på ett litet folkbibliotek görs inköpen ofta via
kända kanaler och böckerna levereras i de flesta fall med ett signum på ryggen.
Katalogposterna köps in direkt och det är inte mycket klassificering som sker på
biblioteken, även om det förekommer. På de antikvariat där intervjuerna genomförts har
ägarna olika bakgrunder och verksamheten utgör inte ägarnas enda inkomst. Detta
skulle kunna bidra till skillnaderna i klassifikationsformerna. Klassificering förekommer
men det råder inte en riktig medvetenhet om att det är just detta arbete som genomförs.
På biblioteken är däremot personalen utbildad och har det som sitt yrke att göra just
dessa arbetsuppgifter. Därför är det föga förvånande att det råder en så stor enighet
kring klassifikationen där.
Hylluppställningen på antikvariaten grundar sig på klassifikationen men begränsas till
stor del av utrymmet i de olika lokalerna. Även bibliotekens hylluppställning begränsas
av lokalernas storlek och utformning, något som ägaren till antikvariat A är inne på.
Trots den stora skillnaden i klassifikationen mellan antikvariat och bibliotek är
hylluppställningen desto mer enhetlig. Det är readers-interest arrangement som till stor
del speglar hur man resonerat vid hylluppställningen på antikvariaten. Detta då målet är
att kunderna och personalen skall kunna hitta det de söker på ett så enkelt sätt som
möjligt. Det är endast ett av de intervjuade antikvariaten som inte har kunderna alls i
åtanke vid hylluppställningen. Vid en alternativ hylluppställning på bibliotek är det
också readers-interest arrangement som utmärker sättet att arbeta. Att det är stora
likheter vid hylluppställningen mellan antikvariaten och biblioteken kan ha att göra med
att det råder en större likhet vad det gäller kunskaper inom detta område. På
antikvariaten har man sedan en längre tid använt sig av en hylluppställning efter
kundernas intressen medan detta är ett relativt nytt sätt att arbeta efter på biblioteken.
Dimensionen som rör hylluppställningarna: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta
själv gentemot att det är viktigast att personalen vet var dokumenten är kan ses som
relativt entydig. Det är kundernas intressen som är i fokus vid hylluppställningen på
såväl antikvariat som bibliotek. Det är ett av antikvariaten som i första hand fokuserar
på personalens behov vid hylluppställningen men själva uppställningen motsvarar ändå
den som görs på de andra antikvariaten.
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något
rörande exponeringen som skiljer de olika antikvariaten åt?
Det råder stor skillnad vad det gäller utformningen av exponering på antikvariaten även
om det på fyra av de fem antikvariat som undersökts konstateras att exponeringen är
viktig för försäljningen. Det är inte lika i någon av butikerna. Man använder sig av
skyltfönster och skyltbord inne i butikerna. En del ställer ut tråg med billiga böcker
utanför dörren för att locka in kunder. Inne i butiken försöker man i mån av plats att
39

sätta böckerna med framsidan utåt för att det skall se tilltalande ut. Ett mycket medvetet
sätt att exponera böcker och som alla de intervjuade antikvariaten använder sig av är att
ha böckerna på flera olika ställen i butiken för att öka möjligheten för kunderna att hitta
dem. En anledning till att det råder en så stor skillnad i utformningen av exponeringen
skulle kunna vara att ägarna till antikvariaten samt de som jobbar där har en stor
skiftande bakgrundskunskap. Även om man tittat mycket på hur andra antikvariat gör
och inser att exponeringen är viktig så har man inte någon riktig planering för hur den
skall genomföras.
Genom olika undersökningar har det kunnat dras slutsatser om vad som leder till en
ökad cirkulation av böcker på bibliotek. På bibliotek som jobbar med en alternativ
hylluppställning har det också gjorts ett medvetet val att frångå den rådande SABnormen
och detta leder i sin tur till en medvetenhet kring den exponering som görs.
Vad det gäller dimensionen exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar
inte försäljning/omsättning kan det konstateras att exponeringen bidrar till ökad
försäljning på antikvariaten och till en ökad cirkulation av de böcker som skyltas fram
på biblioteken. Det råder dock en avgörande skillnad och det är att antikvariaten kan
fylla på de tomma skyltplatserna med nya böcker som skall säljas och på så vis fortsätta
dra nytta av den försäljningsökning som sker. På biblioteken kan man förvisso sätta
fram nya böcker till skyltning när en bok lånas ut – men sedan kommer den utlånade
boken tillbaka. Man har inte ett förminskat bestånd för att boken lånas ut! Det är
antagligen av denna anledning som exponeringen av enskilda dokument inte bidrar till
en ökad cirkulation av beståndet som helhet.
Diskussion kring hur teori och metod fungerat
Den teori som använts i arbetet är grundad på en idé- och ideologianalys. Den definition
som använts är neutral och med hjälp av de dimensioner som skapats har jag kunnat
undersöka förekomsten av idéer på antikvariaten. Jag känner att teorin fungerat väl och
bidragit till de riktlinjer jag haft att jobba utifrån. Genom att skapa egna dimensioner har
jag kunnat göra en undersökning som tidigare inte gjorts. Vid andra frågeställningar
kunde det skapats andra dimensioner som bättre svarat mot dessa. Dock hade
dimensionerna kunnat ställas ännu bättre mot varandra om jag gjort egna intervjuer på
svenska folkbibliotek för att få en mer jämlik jämförelse mellan bibliotek och
antikvariat.
På samma vis har det fallit sig naturligt vilka metoder jag nyttjat under arbetets gång.
Till att börja med gjordes en litteraturstudie baserat på sökningar i olika system. Att
söka vidare efter information genom hänvisningar i de dokument som först lästs har
gjort att jag kunnat gå djupare in i ämnet. Efter litteraturstudien genomfördes kvalitativa
intervjuer. Detta medförde att jag kunnat gå på djupet i mina frågor. Om exempelvis
observationer genomförts på hylluppställning och exponering på de olika antikvariaten
hade jag haft möjlighet att undersöka ett större antal men då hade jag gått miste om de
tankar som ligger bakom det arbete som görs på antikvariaten. Eftersom jag anser att det
är klassifikationen som ligger till grund för hylluppställningen är det viktigt att också
veta hur resonemanget varit kring denna. Detta går inte att göra utan den som är
ansvarig för systemet och därför är intervjuer det val jag gjort för mitt arbete.
40

Om jag hade haft mer tid för mitt arbete hade jag gärna velat genomföra fler intervjuer
för att få en bredare bakgrund. Det hade också varit intressant att se på ett större antal
undersökningar av klassifikation, alternativ hylluppställning och exponering på svenska
folkbibliotek för att även där få en ännu djupare bild av har det ser ut. Med de
erfarenheter jag fått av min undersökning känner jag att den teori och metod som
använts fungerat bra. Att själv genomföra intervjuer på svenska folkbibliotek hade
också varit intressant att göra. Då hade frågorna i högre grad kunnat motsvara de frågor
som ägarna till antikvariaten fått.
41

8 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE
FORSKNING
I detta kapitel kommer jag först att redogöra för mina slutsatser. Detta kommer att ske
under respektive frågeställning. Slutligen ger jag förslag på vilka ytterligare
undersökningar som skulle kunna göras inom området.
8.1 Slutsatser
Det finns inte under någon av dimensionerna ett entydigt resultat. Dock kan det
konstateras att den dimension som rör hylluppställningarna: Det är viktigt att
kunder/låntagare kan hitta själv – det är viktigast att personalen vet var dokumenten är,
kan ses som relativt entydig. Endast ett antikvariat fokuserar på personalens behov i
övrigt har både bibliotek och antikvariat kundernas behov i centrum. Vad det gäller
dimensionen exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte
försäljning/omsättning, kan det konstateras att exponeringen bidrar till ökad försäljning
på antikvariaten och till en ökad cirkulation av de böcker som skyltas fram på
biblioteken. Det kan inte dras några slutsatser om att exponering på biblioteken bidrar
till någon ökad omsättning för beståndet som helhet.
Skillnader mellan antikvariat och bibliotek
De största olikheterna finns inom klassifikationsområdet. Medan man från bibliotekens
sida använder klassifikationen som utgångspunkt för den hylluppställning som sedan
görs är det från antikvariatens sida väldigt varierande ifråga om användandet av
klassifikationsscheman. Syftet med hylluppställningen är däremot densamma på
bibliotek och antikvariat – att kunderna skall hitta det de söker – även om det från ett
antikvariats sida är en avvikande anledningen till den uppställning som görs. Den största
skillnaden vad det gäller exponering är inte utförandet – det är beståndsförändringen
som sker på ett antikvariat när en bok säljs i jämförelse med att biblioteken har kvar de
utlånade böckerna i sin samling.
Former av klassifikation på antikvariat och bibliotek
På antikvariaten i undersökningen finns det enumerativ klassifikation, facetterad
klassifikation samt readers-interest classification. På bibliotek med en alternativ
hylluppställning använder man sig av readers-interest classification. Det råder alltså
skillnader vad det gäller klassifikationen mellan de olika antikvariaten men också
mellan antikvariat och bibliotek. Klassificering görs på antikvariaten men det råder inte
en riktig medvetenhet om att det är just detta arbete som genomförs. På biblioteken är
däremot personalen utbildad och har det som sitt yrke att göra just dessa
arbetsuppgifter. Därför är det föga förvånande att det råder en så stor enighet kring
klassifikationen där.
42

Hylluppställning på antikvariat och bibliotek
Hylluppställningen på antikvariaten grundar sig på klassifikationen men begränsas till
stor del av utrymmet i de olika lokalerna. Även bibliotekens hylluppställning begränsas
av lokalernas storlek och utformning. Trots den stora skillnaden i klassifikationen
mellan antikvariat och bibliotek är hylluppställningen desto mer enhetlig. Det är
readers-interest arrangement som till stor del speglar hur man resonerat vid
hylluppställningen på antikvariaten och biblioteken.
Exponering på antikvariat och bibliotek
Exponeringen är viktig för försäljningen på fyra av antikvariaten i undersökningen och
för omsättningen av det exponerade materialet på biblioteken. Det finns stora skillnader
i hur exponeringen på antikvariaten utformas, men en stor gemensam nämnare är att
samma titel gärna och medvetet kan placeras på flera olika platser. En anledning till att
det råder så stor skillnad i utformningen av exponeringen skulle kunna vara att ägarna
till antikvariaten samt de som jobbar där har en stor skiftande bakgrundskunskap. Även
om man tittat mycket på hur andra antikvariat gör och inser att exponeringen är viktig så
har man inte någon riktig planering för hur den skall genomföras.
Genom olika undersökningar har det kunnat dras slutsatser om att exponering leder till
en ökad cirkulation av böcker på bibliotek. På bibliotek som jobbar med en alternativ
hylluppställning har det också gjorts ett medvetet val att frångå den rådande SABnormen
och detta leder i sin tur till en medvetenhet kring den exponering som görs.
8.2 Vidare forskning
Jag upplever att det hade varit givande att göra en större undersökning inom samma
område för att se om resultatet stämmer överens med hur verkligheten på antikvariat
faktiskt ser ut. Det finns en hel del artiklar och rapporter skrivna om de bokkataloger
som antikvariaten skickar/skickade ut och om de bibliografiska poster som finns i dessa.
Då en bokkatalog var något som var betydligt vanligare innan information blev
tillgänglig via Internet skulle det kunna vara intressant att jämföra den klassifikation
som gjorts där med den som görs av antikvariaten för poster på Internet.
43

9 SAMMANFATTNING
Syftet med uppsatsen var att undersöka klassifikation, hylluppställning och exponering
av dokument på antikvariat samt se vilka orsaker som ligger bakom valet av dessa.
Resultatet jämfördes sedan med tidigare undersökningar om alternativa
hylluppställningar och exponering av dokument på svenska folkbibliotek, för att kunna
se vilka skillnader och likheter det finns i klassifikationen, hylluppställningen och
exponeringen mellan antikvariat och bibliotek.
Frågeställningarna som skulle besvaras var:
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten
och hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på
bibliotek med en alternativ hylluppställning?
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något
rörande exponeringen som skiljer antikvariaten från biblioteken?
Som teoretiskt verktyg i arbetet användes en idé-och ideologianalys med olika
dimensioner som utgångspunkt. Dimensionerna var:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är
viktigast att personalen vet var dokumenten är.
Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte
försäljning/omsättning.
De är båda två deskriptiva dimensioner det vill säga att de beskriver verkligheten. Jag
utgick ifrån en neutral definition på idéssystemet då jag såg på antikvariatens ideologi
och deras idéer inom sakområdet.
Den metod som användes var litteraturstudier inom områdena klassifikation, alternativ
hylluppställning och exponering. Efter dessa studier gjordes kvalitativa intervjuer då jag
ansåg det viktigt att veta hur det resonerats på antikvariaten inom de olika områdena.
Det kunde konstateras att det råder stora skillnader vad det gäller klassifikation
antikvariaten emellan då det förekommer både enumerativ klassifikation, facetterad
klassifikation samt readers-interest classification.
Hylluppställningen är mer enhetlig och framför allt baserad på readers-interest
arrangement. De faktorer som leder till de olika formerna av klassifikation och
hylluppställning på antikvariat var att kunderna skall kunna hitta samt att personalen
skall hitta det som efterfrågas.
Exponering var ett område som de intervjuade i de flesta fall ansåg viktigt men också
något som var svårt då det ofta råder brist på utrymme i de lokaler verksamheten
bedrevs. Exponeringen förekom i skyltfönster, genom frontade böcker på hyllorna samt
böcker framställda på bord inne i antikvariaten.
44

Förslag till vidare forskning var att göra en större undersökning eller att göra en
jämförelse mellan klassifikation för bokkataloger i förhållande till klassifikation för
poster på Internet.
45

KÄLLFÖRTECKNING
Otryckta källor
Intervjuerna med de olika antikvariaten finns i författarens ägo.
Tryckta och elektroniska källor
Ainley, Patricia & Totterdell, Barry (red.) (1982). Alternative arrangement: new
approaches to public library stock. London: Association of Assistant Librarians
published with assistance from Holmes McDougall
Alberius, Charlotta & Nylander, Birgit (2006). Alternativ hylluppställning: en studie på
Jönköpings stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning = [Alternative arrangement of
books : a study in Jönköping public library children and youth department]. Borås:
Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap
Ambrius, Jonny (1989). Skånska antikvariat. Malmö: Ambrius & Buckhorn
Baker, S. L. (1986). The display phenomenon: an exploration into factors causing the
increased circulation of displayed books. Ingår i The Library Quarterly vol. 56, nr 3, s.
237 - 257
Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. (2002). The Responsive Public Library: How to
Develop and Market a Winning Collection 2. ed. Englewood, Colo.: Libraries Unlimited
Batley, Sue (2005). Classification in theory and practice. Oxford: Chandos
Benito, Miguel (2001). Kunskapsorganisation: en introduktion till katalogisering,
klassifikation och indexering. 1. uppl. Borås: Taranco
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005), Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Dickens, Eva & Rutqvist, Anna Christina (red.) (1994). Stadsbiblioteket i Örnsköldsvik.
Örnsköldsvik: Kultur- och fritidsnämnden, Örnsköldsviks kommun
Evaluating the GÖK project: the innovative capacity of the Swedish library system.
(1995). Stockholm: Statens kulturråd
Frederiksen, Lotte & Gustavsson, Darina (2007). Alternativa hylluppställningar:
46

En användarundersökning på fyra folkbibliotek = [Alternative shelf arrangement: a
user study of four public libraries]. Borås: Högsk. i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap
Glas-Albers, Mariette & Kjernli, Magni (1988). Kategorisering: alternativ
bokoppstilling i Nærøy folkebibliotek. Oslo: Statens bibliotektilsyn
Heiver, Dan (2010). Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: En
enkätundersökning av användares upplevelse av exponering = [Library users encounter
with exposed literature: A questionnaire study of users exposure experience] Borås:
Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap
Hellberg, Ina (1934). Hur man skaffar sig ett bibliotek. Unga tankar. vol. 29, nr 12, s.
19
Johansson, Maria (2008). Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och
användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek. Umeå: Umeå universitet, Sociologiska
institutionen, Påbyggnadsutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning
Langridge, Derek W. (1992). Classification: its kinds, elements, systems, and
applications. London: Bowker-Saur in association with the Centre for Information
Studies, Charles Sturt University, Wagga Wagga, N.S.W
Lidman, Tomas (red.) (1986). Svenska antikvariat: Nio uppsatser. Stockholm:
Sällskapet Bokvännerna
Marcella, Rita & Newton, Robert (1994). A new manual of classification. Aldershot:
Gower
Moore, Matthew S. (1997). Book display as adult service. Ingår i Journal of
Educational Media & Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 253 – 267
Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, rev. och rikt ill.
uppl. (1904-1926). Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
Olsson, Annika & Olsson, Kerstin (2002). Alternativ hylluppställning: En undersökning
av hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek = [Alternative shelf
arrangement] : [a study of shelf arrangement and library environment at Västervik
public library] Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap
Powers, Alan (2004). Inred med böcker. Stockholm: Lind & Co.
Ranganathan, Shiyali Ramamrita (1987-). Colon classification. 7. ed, basic and depth
version Bangalore: Sarada Ranganathan Endowment for Library Science
Ranganathan, Shiyali Ramamrita (1991). Elements of library classification. 2. ed., repr.
47

Bangalore: Sarada Ranganathan Endowment for Library Science
Rowley, Jennifer E. & Farrow, John (2000). Organizing knowledge: an introduction to
managing access to information. 3. ed. Aldershot: Gower
Roy, Loriene (1993). Displays and Displacement of Circulation. Collection
Management, vol. 17, nr 4, s. 57-77.
Sapiie, Jaquelyn (1995). Reader-interest classification: the user-friendly schemes.
Cataloging and Classification Quarterly, vol. 19, nr. 3-4, s. 143-155.
Smith, F. Seymour (1972). Bibliography in the bookshop. 2.ed., entirely rev. and
rewritten London: Andre deutsch limited
Soergel, Dagobert (1985). Organizing information: principles of data base and retrieval
systems. New York: Academic Press
Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Thorhauge, Jens (1995). Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker.
Ingår i Munch-Petersen, Erland (red.) (1995). Litteratursociologi: en antologi. 2. udg.
Ballerup: Dansk Bibliotekscenter s. 173 - 190
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Internetsidor som hänvisas till:
www.antikvariat.net Antikvariat.net
www.bokborsen.se Bokbörsen
www.kb.se Libris
48

BILAGA 1
Intervjufrågor
Öppningsfrågor breda, mer allmänna
Berätta lite om dig själv och om antikvariatet
Hur många böcker finns det på antikvariatet
Klassifikation
Hur resonerade ni när ni planerade och byggde upp er samling?
Har ni någon förebild för hur böckerna skall sorteras?
Hur hanteras nyinkomna böcker?
Vilka faktorer tittar du på när du klassificerar en bok? [Exempelvis genre,
författare, titel, ålder på boken, skick.]
Finns det ett färdigt schema för klassifikationen eller ändras det efter hand?
Vad tror du är den största skillnaden mellan antikvariat och bibliotek vad det
gäller klassifikation?
Hylluppställning
Har ni något speciellt system för hur ni sätter upp böckerna? Vilket?
Vilka fördelar finns det med det system för hylluppställning som ni använder?
Har ni haft något annat system tidigare? I så fall – vilket och varför bytte ni?
Hur många ämnesavdelningar har ni på antikvariatet?
Var sätter ni en tvärvetenskaplig bok?
Vad tror du är den största skillnaden mellan antikvariat och bibliotek vad det
gäller hylluppställning?
Stämmer hylluppställningen överens med den klassifikation som gjorts?
Exponering
Har ni någon förebild vad det gäller exponeringen i antikvariatet?
Är exponeringen viktig för försäljningen?
Vad är viktigast vid exponering av dokument?
Vad tror du är den största skillnaden mellan antikvariat och bibliotek vad det
gäller exponering/skyltning?
49