1979 nr 17.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Inledning 

Bilderböcker för mindre barn 

Geografiska bilderböcker 

Vita Garn och indianer 

indianer och hastar 

Indianers mate med vilda djur 

Kiassiska indianböcker 

Spännande slcönlitterntur som uts-elas i Rordamerika 

Spemande skönlittsratixr son utsselas i Sydamerika 

och Mexico 

Berömda indi@.övdingar 

Sarskilda indiaastammar 

Berömda s trider, hhdelser och pers oner 

Xordamerikcis. ir,dicuiers ,historia och lmltur 

Sydamerikzs och Mcxicos indianers historia 

och kultur 

Nordaxterikas indianer pE 1900-talet 

Sydamerikas och Mexicos indimer p& 1900-talet 

Indianernas religioner 

Ir,diauls:; slöjd 

Infiitrnska tsl, dikter, myter och sagor 

Indianl

INLEDBING 

Avsikten med denna kommenterade litteraturlista är att 

upplysa om vad det finns för skönlitteratur och fackböcker 

(hade bra och daliga) om indianer, i $!&jrsta hand avsedda 

för barn och ungdom men aven för vuxna. Merparten av dessa 

böcker kan man Xätt £å tag i p& de flesta folkbibliotek. 

Specialarbetet vänder sig främst till bibliotekarier, 

lärare, föräldrar och andra vuxna, som intresserar sig för 

vad barn laser och aven vill f% tips om någon bra men- 

litteratur inom ämnet indianer. 

Jag har utgatt ifr%n best%ndet av indianböcker p& Boras 

stadsbibliotek (större folkbibliotek) , Strangnäs stadsbib- 

liot ek (mindre folkbibliotek) och Bibliotekshögskolans bib- 

liotek. Böckerna finns blmab p& de skönlitterara avdelningarna 

Rcf, Hcg, uHc och uHce (skönlitteratur för barn och ungdom 

och lyrik för vuxna 

samt Kq (Amerikas i 

historia), Lz och foklivsforsk- 

ning). 

Till att börja med hade jag c:a 300 böcker att röra mig med, 

men eftersom arbetet m%ste begränsas har jag gallrat bort omkring 

150 prngma. att de är alltför gamla, kuriosabetonade etc. 

Eftersom denna kommenterade litteraturlis$a först och främst 

ska omfatta böcker för barn och ungdom har jag av utrymmesskal 

tyvärr varit tvungen att utesluta flera intressanta reseskildringar 

f ör vuxna (f ackavdelningen Nq=Amerikas geografi) . 

I stället för att sammanställa olika recensenters omdömen 

om böckerna (kritikerna sinsemellan mycket skiftande värderingar) 

har jag själv last c:a 155 böcker och gett min personliga 

uppfattning om dem för att Etmnet p& det viset ska bli 

mer enhetligt belyst. Jag vill allts% understryka, att det ar 

en intresserad och pro-indiansk 1ekmans.värdeomdömen det ar 

fr%ga om, och jag ar fullt medveten om att andra kan uppfatta 

böckerna p% ett annat satt. 

Själva specialarbetet ar indelat i olika genrer, teex. 

Berömda indianhövdingar, eftersom de flesta lbtagare är 

intresserade av att läsa böcker om ett särskilt tema. Varje 

genre inleds med en allmän beskrivning av den genre det galler, 

och sedan följer i alfabetisk ordning efter författare (ibland 

titel) skönlitteratur och fackböcker för b%de barn och vuxna 

blandat med varandra, För varje bok ges ett innehallsreferat 

och ett värdeomdöme a 

Urvalet utgörs av hade äldre, fördomsfulla &&.&~fbÖcker o& 

=are, pro-indiansk 1i;tteratw (de medtagna bijkkerna är' skrivna 

tinder, tid-sperioden 1839t1976) . Den indianlit t eratur som skrevs 

fr,o.m. 1800-talet fram till 1950-talet var ofta öppet indianfientlig. 

Den vakar hylla mott~t:~~En död iniifan är en god 

indiantt. Särskilt de saka klassikerna (~arl May, Edward S. 

Ellis, Anna Erslev mefl.) är ofta otroligt fördomsfulla och 

onyanserade. Alla indianer som &rider mot de vita beskrivs 

som blodtörstiga och sluga vildar, som man utan samvetskval 

kan slå. ihjäl (i själva verket försvarade de sitt land) . De 

indianer som st%r p% de vitas sida skildras däremot som en 

slags indianska övermänniskor, t .ex. Ellis ' H jortfot (i verkligheten 

förrgdde de sitt eget folk och hjälpte de vita att 

erövra indianernas land). Tyvärr ges dessa klassiker ut i 

ständigt nya upplagor av förlagen, vilket kan bi&Ya till att 

bevara fördomar. 

2 .

På 1950-talet började det emellertid komma mer nyanserade.: 

och pro-inäianska indianböcker, som sakligt försökte skildra 

olika händelser fr& det förflutna sedda ur indianernas synvinkel, 

teex. Anna Jurgens I1Rövad av irokesernaw o& Alexander 

Keys "Den herniliga dalenn. Nu p% 1970-talet har det kommit %tskilliga 

böcker som handlar om våra dagars indianer framförallt 

i Central- och Sydamerika (böcker av Wernström, ~br~ensen, Zak 

m. f l o). Kanhända f örlagen inspirerats t il1 denna utgivning 

genom de TV- och radioprogram som sants de senaste %ren om 

indianernas nutida situation i b%de Nord- och Spdamerika. 

När det galler skönlitteratur för barn och ungdom, vilken 

utspelas i Nordamerika respekeive Sydamerika, marks det en 

mrkant skillnad i skildringarna av förfluten tid och nutid 

i de b&da kontinenternas indianhistoria. 

Det finns ett överflöd av indianböcker som skildrar tiden 

1600-1 800 (främst 1800-talet) i Nordamerika, vilke* nog beror 

på att författarna har har ett rikt förråd av spännande han- 

delser med kända hövdingar att ösa ur (toex. slaget vid Little 

Big Horn och Sitting ull) . Däremot ar det ont om ungdomsböcker 

som beskriver indianernas nutida situation i Nordamerika. Kan- 

hända författarna finner det lättare att hänge sig %t spännande , 

eskapism utspelad i bekvämt förfluten tid än att återge india- 

nernas problem i det moderna amerikanska samhället (bl .a. fattig- 

dom, arbetslöshet, kort livslängd etc. på reservaten) . Det ar 

verkligen ödets ironi, att de första engelska koloniderna inte 

skulle ha överlevt, om de inte hade fatt mat av vänliga indianer 

(indianerna fick bittert &ngra sin h jalpsamhet) L 

Det ar rakt motsatt förh%llande i ungdomsböckar som utspelas 

i Central- ooh Syda~nerika. Det finns knappt någon skönlitteratur 

som behandlar tiden 1500-1800, vilket kanske beror på att det 

har inte finns s& mhga kända steder och hövdingar som det gör 

i de nordamerikanska indianernas historia. Eftersom mayas, inkas 

och aztekernas historia dessutom skildrats myoket utförligt i 

en mängd, ofta bra, fackböcker, s% aser kanske författarna det 

inte mödan vart att skildra detta i skönlitterär form. Däremot 

har det de senaste åren kommit ut ett flertal böoker som skild- 

rar indianernas nutida situation, b1.a. av Wernström. De tar upp 

aktuella problem och vill ofta få läsaren att ta ställning. 

Kanske detta beror,på, att dagens oroliga Sydamerika med alle- 

handa statskupper och gerillarörelser hårdbevakas av TV, radio 

och press, och indianernas problem har därför större chans att 

komma i världens blickpunkt än vad var fallet med Nordamerikas 

indianer, d% de utkämpade sin hopplasa frihetskamp p& 1800-talet, 

De böcker, som bast skildrar den historiska sanningen och är 

skrivna av vita, är dokumentära samlingar av indianernas tal 

och skrifter samt skildringar som bygger på historiska dokument, 

t.ex, Lars Perssons fackbok t lyss il^, vite man: skrifter och tal 

av de amerikanska indianerna riktade till erövrarna 1500-lq7011 

och Dee Browns fackbok "Begrav mitt hjärta vid Wounded Kneev. 

Avslutningsvis ska nämnas, att det endast finns ett fatal 

böcker översatta till svenska, som ar skrivna =indianer om 

indianer. I det ta specialarbete finns medtagna kiowaindianK 

Scott Momadays roman IIHUS byggt av gryningt1 och siouxindianen 

Vine Deloria Jr:s fackbok Vuster dog för era synderlf,

I den här typen av böcker dominerar bildana, medan texten 

kommer i andra hand och i regel ar ganska kortfattad. Flera av 

de nedan nämnda böckerna ingar i en särskild serie för nybörjarläsare, 

kallad "Jag kan läsa-böckernav1. De är tydligen avsedda 

för 7-8-&ringar att läsas p& egen hand, men nhgra av böckerna 

innehaller swåra ord (teex. anseende, gröda), som behöver förklaras 

av någon vuxen. Med nagra få undantag, teex. i Benchleys 

"Lille VargenH, ar illustrationerna antingen komiska eller söta 

och ger p& det visst ingen realistisk bild av indianer. Själva 

texten ar för det mesta skor med gott om utrymme mellan raderna, 

men innehallet ar det ofta sämre bevänt med. De sm% indianpojkarnas 

liv (OBS ! Inga indianf lickor som huvudpersoner) beskrivs. 

som skojigt, spännande oah gulligt, men endast tv% av böckerna, 

Nathaniel Benchleys "Lille VargenN och Margareta Lööf Erikssons 

vvManuel Lundström fran Sydamerika", beskriver indianernas varkliga 

situation och den orättvisa behandlingen av dem, 

Hcf Baker, B.: Viggo Vam i Långa huset / text av Betty Baker ; 

illustirerad av Arnold Lobs1 ; översatt av Erna Knutsson. 

- ~tockholm:~arlsan/if, 

böckerna ; 5) 

Orig:s,titel: Little Runner of the Longhouse. 

1965. - 63s. : ill. - (Jag kan läsa- 

Bilderbok som skildrar en vinterdag i den lille irokespojken 

Viggo Vams liv och hans olika pilhitt för att förmå mamman att ge 

honom .pycket sirap att ätae En ganska konstlad berättelse, men 

den ger i viss mån en skissartad bild av en särskild indianstams; 

liv, b1.a. skildras nyhrsfirandets festseder. Illustrerad med 

"söta" färgteckningar. Liittlast med stor texk. Lämplig från 8 %r. 

Hcf Benchlex, N, : Röda Räven och hans kanot / text av Nathaniel 

Benchley ; illustrerad av Arnold Lobel ; översatt av Erna 

Knutsson, - ~tockholm:~arlsen/if, 1967. - 62s. : ill. - 

(Jag kan läsa-böckerna ; 13) 

0rig:s titel: Red Fox and his canoe. 

Bilderbok. Beskriver hur indianpojken Röda Räven övertalar 

sin far att bygga en mycket större kanot åt honom än han egent- 

ligen behöver. Under en fisketur invaderas emellertid kanoten av 

en mängd talande djur (björnar, uttrar mafl.), vilket resulterar 

i att den gar sönder, s% att Röda Räven %ter hamnar i en liten 

kanot. Boken tycks ha en uppfostrande tendens, dar sensmoralen 

ar: "Den som gapar efter mycket mister ofta hela stgcketv. Kunde 

lika gärna haft en pojke som huvudperson. Humorishisk berat- 

telse dar indianen endast används för att ge det hela en exotisk 

prägel, Illustrerad med komiska, fantasifulla färgteckningar i 

tecknad serie-stil. Lättläst med stor text. Lämplig fr%n 8 år. 

Hof Benchleg, N,: Lille Vargen / text av Nathaniel Benchley ; 

illustrerad av Joan Sandin ; översatt av Marianne Gerland- 

Ekeroth, - ~tockholm:~alrlsen/if, 1973. - 63s. : ill. - 

(pöl-bok ; 28) 

0rig:s titel: Small Wolf. 

En mycket bra bilderbok som ger en korrekt bild av de vitas - 

orättvisa behandling av i&tanerna. Indianpojken Lille Vargen, 

bosatt på Manhattan, stöter under en jaktfärd ihop ned de första 

vita människor han nagonsin sett, i detta fall holländare. Db han 

tillsammans ned sin far söker deras vänskap, blir de emell-ertid 

beakjutna och tvingas fly från sina jaktmarker, En utmärkt, rea- 

listisk och pro-indiansk bok, som ger en bra bild av indianernas

och de vitas helt olika begrepp on äganderätt. Illustrerad ned 

enkla och naturliga fargteckningar. Relativt lattlast med skor 

text. Lämplig från 8 &r. 

Hcf Bisset, D. : Lilla Bävern och hans ponny / text av Donald 

Bisset ; illustrerad av Shirley Hughes ; översatt av U1- 

rika Widmark. - Stockholm:Saga, 1969. - 27s. : ill. - 

(h kan jag läsa-böckerna ; 8) 

0rig:s titel: Little Bear's pony, 

Bilderbok. Indianpojken Lilla Bäverns älskade ponny Silver 

rymmer till en dal bland bergen för att dar tillfredstalla sin 

passion för äpplen. Lilla Bävern letar efter honom i grannbyarna 

och hittar honom slutligen efter att Silver kanat (l) nerför ett 

berg för att möta honom. Otroligt f%nig och osannolik handling. 

Dessutom en del f.elaktiga, fakta, b1.a. p&st&~ helt ogenerat att 

siouxhövdingen Sitting Bull tillhör svartfoCsindianernas stam. 

Sliskigt färgillustrationer. Relativt lattlast. Länplig. 

från 8 år, 

Hcf Friskex, IL. : Tv&-Fot och örnf jadern / text av Margaret 

Friskey ; illus.t;rerad av John och Lucy Hamkinson ; översatt 

av Viveka Brage. - ~tocKholm:~arlsen/if, 1974. - 

62s, : ill. - ö öl-bok) 

0rig:s titel: Indian Two Feet and his eagle feather. 

Denna bilderbok skildrar indianpojken Tv%-Fots olika, ibland 

mycket dumdristiga, försök att göra sig förtjänt av akt f& bara 

en ornfjader i sitt pannband som bevis på tapperhet, Ganska enkel 

historia. Boken har tydligen ett uppfostrande syfte. Tv&-Fot får 

det rådet av sin far, att man ska tänka sig för, iman man hand- 

lar. Enkla, stiliserade teckningar i lite grälla färger. Relativt 

lattlast (en del svara ord) med stor text. Lämplig från 8 %r. 

Hcf Hof f, S. : Vargf ot / berättad och illustrerad av Syd Hof f ; 

översatt av Erna Knutsson. - ~älsingbor~:~arlsen/if, 1967. 

64s. : ili. - (~öibok ; 6) 

Orig: s titel: Little chief 

D%lig bilderbok. Indianpojken Vargfot leker jägare och txa- 

kasserar olika talande djur, innan han har turen(!) att träffa 

på n%gra gulliga, vita nybyggarbarn som han kan leka med. Han 

blir hjglte, d% han räddar dem undan en skenande buffelhjord 

p,g.a. att han känner en av bufflarna. Mycket banal och otrolig 

handling. Kan ge barn den felaktiga uppfattningen, att indiaer 

och vita mycket lätt kunde bli jättegoda vänner. Glada, serie- 

betonade fargteckningar. Ganska lattlast med stor, mycket kort- 

fattad text. Liimplig från 7 ar. 

Hcf Lööf Eriksson, TVI.: Wuel Lundström från Sydamerika / text 

och bild .av Margareta Lööf Eriksson. - Stockho1a;Rabén & 

Sjögren, 1976. - /30s,:/ ill. - (vi i vår värld) 

Mer samhallsbetonad bilderbok. Beskriver hur indianbabyn 

Manuel, som kommer fr& ett fattigt hem i en stad i Anderna, 

adopteras av det unga och radikala svenska paret Lundström. 

Utmärkt, informativ bok med m%nga viktiga sociala teman. För- 

utom adoptionsproceduren belyses aven ~-la~@~p~~bl~~t 

Boken avslutas med några lastips på litteratur om Sydamerikao 

Trevliga, realistiska färgteckningar. Boken skulle ha varit 

mer lattlast för yngre barn, om en del främnande ord, *,ex. 

"cantinan, förklarats. Lämplig från 8-9 ar.

. . . 

Rcf Ronjo, F.N.: Indiansommar / text av F.N. Monjo ; illust- 

rerad av Anita Lobel ; översatt av Karin Eåkansson. - 

~tockhola:~arlsen/if, 1970. - 62s. : ill. - ( ~ kan a ~ läsaböckerna 

; 20) 

Orig:& titel: Indian summer. 

. Bilderbok som skildrar hur den tappra nybyggarfamiljen 

McCallum, mor och fyra barn, utsätts för indianöverfall, under 

det att fadern kämpar p% Washingtons sida i det nordamerikanska 

frihetskriget, Mycket fördomsfull bok. Indianerna beskrivs som 

lömska, fega vildar som anfaller ensamma kvinnor och barn, medan 

de amerikanska nybyggarna glorifieras. Enkla teckningar i dova 

f erger. Ganska laf tlast med mycket text. Lämplig från 8 %r, 

Hcf Sandberg, I. : Buffalo Bengt och indianerna / f ext av Inger 

Sandberg ; illustrerad av Lasse Sandberg. - Stockho1m:Ra- 

bén & Sjögren, 1970. - /34s.:/ ill. 

Bilderbok. Beskriver hur några svenska barn leker indianer 

under mycket fredliga förhållanden i sitt indianläger, men de 

hotas av "platthattsff-indianerna som vill flytta deras lager, 

Med hjälp av klokhet och utan att sl%ss lurar barnen dem - 

emellertid. Nycket lustig bok med många tokroliga infall och 

samtidigt mycket symbolisk (plat thattsindianerna kommunalgrå 

byråkrater som vill förbjuda allt roligt). Pacifistiskt tema. 

Illustrationerna collage av livfulla färgteckningar och fotografier. 

Liittläst med ganska mycket text. Lämplig från 8-9 &r. 

Det som kännetecknar dessa böcker ar att de ar illustrerade 

med fotografier (verklighetsskildring) och att de sa gott som 

alltid utspelas i Sydamerika (av de nedan nämnda ar de flesta 

från Peru). Med undantag av Per Fröbergs "Maria flyttar till 

Limaff så är huvudpersonen alltid en indianpojke, vars dagliga 

liv man får följa. Det ar en för oss exotisk miljö som skildras, 

och det blir tyvärr ofta en nackdel, eftersom åtskilliga av dessa 

böcker tenderar att bli endast vackra och underhållande berat- 

telser om ett främmande land och folk utan att nämna något om 

indianernas veskliga, mycket svara tillvaro. Fotografierna i 

svart-vitt eller färg ar ibland nästan utstuderat vackra och 

ka,nslomtittade. Texten ar mer omfattande och har skörre bety- 

delse äa i vanliga bilderböcker. Några av btckerna har dessutom 

en del svåra ord, som bör förklaras av någon vuxen, när barnet 

laser boken. Som motvikt till dessa glamorösa böcker har det de 

senaste %ren kommit några geografiska bilderböcker utgivna av 

SIDA, vilka mer har prägel av sociala dokument&skildringar och 

ger en informativ och sann bild av indianernas svåra situation 

i Sydamerika (f at tigdom, arbet slöshet meme) 

Hcf Beauvais, G. : Edicias, Andernas barn / foto av Gerard Beau- 

vais ; text av Noelle Brun ; översatt av.Alice Stens%röm. 

- Göteborg:Gwnmessons läromedel, 1970. - /48se:/ ill. - 

(veta om världen) 

Orig: s titel: Micias, l'enfant des Andes. 

Geografisk bilderbok, Mm far följa indianpojken lucias dag- 

liga liv i en liten bergsby i Ecuador. Höjdpunkten i boken ar 

nar llicias besöker marknaden i staden och b1.a. fotograferas 

sittande p& en träponny( l ) . En hurtigt berät tad, idyllisk skild-

ing som enbart har underhallningssyfte. I slutet av boken 

nämns som hastigast, att Micias inte går i skolan och att 

indianerna ar fattiga (ingenting om orsakerna) . Illustrerad 

med vackra och kanslovädjande svart-vita fotografier. Nycket 

text (stor stil), en del svara ord. LkhpLig fran 9-19 %r. 

Hcf Bolinder, V. : Pablo i Peru / text av Verena Bolinder ; 

foto av Anders Bolinder. - Stockholm:Geber, 1967. - 

/24s. :/ ill. 

Geografisk bilderbok. Presentation av den lille quechuapojken 

Pablo och hans familj bosatta i en liten by högt uppe ' 

i bergskedjan Anderna i Peru. Större delen av.boken handlar 

dock am nagxa vita forskningsresrunde från Europa som ska bestiga 

berget Ausangate. Idyllisk och ganska sentimental berattelse 

som enbart beskriver trevliga föxh%llanden. Illustrerad 

med ltsöta", känsLosma svart-vita fotografier. Boken nog avsedd 

för 6-7-%ringar men innehåller en del sdra ord som behöver 

förklaras. 

a g 

Bolinder, V. : Umaru vid Urubamba / foto av Arnold IIeim... 

- Malmö:Hermods, 1975. - 38s. : ille 

Geografisk bilderbok. Beskriver den Il-årige machiguengapojken 

Umarus och hans familjs dagliga liv vid Urubambafloden, 

biflod till Amazonfloden, djupt inne i regnskogen i östra Peru. 

Boken avslutas med en drsunatisk kanotfärd nerför den strida 

Urubarnbafloden. Gott om beskrivningar av djur- och v&rkliv. 

Bra och ganska informativ skildring av en särskild indianstams 

levnadsförhållanden, Däremot förklaras inte indianernas daliga 

sociala situation i Peru. ALt Umaru inte g%r i skolan beror 

enligt författaren pH att den ligger för lan& bort (verkar nog 

som en önskedröm för en del svenska barn). Illustrerad med svartvita 

fotografier, en I.bl ganska skr~mde (blet. en pirayafisk) 

. Texten inneh5ller enildel sdra ord, t .ex. "agressivtt , som 

bör förklaras. LBsplig från 9-10 &x. 

uNq Fröberg, P.: Maria flyttar till Lima: en berättelse fran 

- 29s. : ill, - (~arn 

Peru. - 2 uppl. - Stockho1m:SIDAs informationsbyx%, 1974. 

i u-land) 

Geografisk bilderbok. Den Il-Ariga indianflickan Itarias pappa 

beslutar sig för att flytta med sin familj fran den lilla, fat- 

tiga bondbyn uppe i Perus berg ner till huvudstaden Lima i hopp 

om att f$ ett bättre betalt arbete. De hamnar emellertid i en 

av Lims slumskjulstader. För att förbättra sin tillvaro bildar 

de tillsammans med andra fattiga familjer en tomtrattsförening 

och ockuperar ett obebyggt tomtomr%de för att bygga egna bostäder 

där. Tankeväckande och engagerande socialdokurnentiir bok som ta 

upp viktiga u-landsproblem (sociala orättvisor m.m. men skildrar 

aven de fattigas kampvilja och framtidshopp). Boken inleds med 

l sida informativa fakta om Pem. Illustrerad med svart-vita 

fotografier och enkla svart-vita tuschteckningar. Fler ordför- 

klaringar (t. ex. "analf abet") hade varit önskvärda . LZmplig 

fran 10 ar. 

Hcf Herrmanns, R.: Pojken och floden: en berättelse fr%n ha-' 

zonas. - Stockholm:Bonnier, 1965. - /44#.:/ iii. 

Geografisk bilderbok, Den 11-%rige indianpojken &nu41 van- 

trivs i djungelskolan (nagonstans i ~eru) och ger sig därför iväg

på en lAng fard langs Amazonfloden anda fram till Atlanten 

(s6aden Bel& i nordöstra Brasilien), dar han hoppas finna sin 

äldre bror Reycito. P% sin f&d möter han många vanliga indian- 

stammar och upplever en mängd äventyr. Boken är en vacker rese- 

skildring med ett spännande tema: en pojke ger si .ut p% äventyr 

rakt ut i det okända (de flesta pojkars önskedröm f . SJalva vet- 

skapen om att författaren-fotografen Ralph Herrmanns hela tiden 

följde Nfanuél p& hans fard gör dock att en del händelser verkar 

mycket konstlade. Illustrerad med nästan utstuderat vackra och 

kiinslornattade f argf ot ograf ier . Väldigt mycket text (ganska liten 

stil). Lämplig fran 10 %r. 

uNq Lovén, U.: Car1os:i Colornbia / text av Ulla Lodn och Erik 

Fagerholn ; fotografier av Birgitta Ljungberg,., - Stockholn: 

SIDA, 1975. - 28s. : ill. - (~arn i u-land) 

Geografisk bilderbok. 1972 träffade Ulla Lovén den d& 12- 

&rige indianpojken Carlos, som bor i ett fattigt slumkvarter i 

Bogoti$~Co~ombias huvudstad. Boken är skriven i jag-form. Carlos 

%rattar on cin familjs sv%ra levnadsförh6llanden. Boken avslutas 

med en efterskrift av författaren, dar hon ger geografiska 

och sociala fakta om Colombia och berattar om ett återbesök 

hos Carlos familj 1975. En viktig social skildring som beskriver 

den orättvisa behandlingen av de fattiga indianerna i Colombia. 

Illustrerad med bra, uttrycksfulla svart-vita fotografier. Ordförklaringar 

finns. Lämplig från 10-11 %r. 

uNq Rimmerf ors, P,: Att leva i Peru / text av Paul Rimmerfors 

och Karin Eilhelmson ; foto av Paul Rimmerfors ; utg. i 

samarbete med SIDAS informationsbyrå. - Stockholm:Esselte 

Studim, 1975. - 48s. : ill. 

Geografisk bilderbok. Inleds ned Agra fakta om Peru. Författaren 

friiffade den 10-8rige indianpojken Rolando och hans 

familj under en studieresa i Latinaslerika. Edan f%r följa deras 

dagliga liv och bekymmer för framtiden i gruvsamhället Cerro de 

Pasco högt uppe i bexgen. Boken avslutas med en realistisk och 

skrämande skildring av faderns farliga liv som gruvarbetare. 

En viktig social, stundtals mycket pessirnistbk, skildring som 

beskriver några av de problem den fattiga indianbefolkningen 

dras med. . Illustrerad med tydliga, ex-pressiva svart-vita fotograf 

ier NAgra ordförklaringar ( t. exonkoka-bladtt ) hade varit.. 

Önskvärda. Lämplig från 10-1 l %r 

VITA BARN OCH INDIAHER 

Det vanligaste temat i den här sortens böckez ar att ett 

vitt barn rövas bort av indianer och upptas i skmen som 

adoptivbarn. Det vita barnet anammas sakta men säkert indianernas 

värderingar och levnadssätt, och om tillfälle ges att 

återvända till de vitas värld, s% väljer barnet l,z?egel att 

stanna kvar hos indianerna. Flera av dessa böcker har verklighetsbakgrund. 

Det finns i Nordamerikas historia åtskilliga 

exempel på sådana vita barn som blivit indianer, Den mest kända 

ar troligen Cynthia Ann Parker, som blev mor till den berömde 

comanchehövdingen Quanah Parker. Med undantag av Elisabeth Coatanrorths 

tlVildmarkens svärdw sa ar dessa böcker pro-indianska. 

Förutom att böckerna ofta ar både spännande och lättlästa, så 

ger de en fin och iagående bild av indianernas dagliga liv och 

aven de vitas och indianernas vitt skilda begrepp om toex. barnuppfostran 

och äganderätt.

Hof Coathsworth, E,: Johnny. hos indianerna / översatt av Lisa 

Franz.Qn ; sllustrerad av Ralph Ray. - SZockhoZm:Eklud, 

1956. - 63s. : iii. 

Oxig: s.; titel: First adventure. 

bet är 1621 och platsen samhället Plymouth i Nem England 

(~ordamexika) , dar de förs,ta vita invandrarna diter för silxt 

uppehälle. Den 6-arige, lite brgkige pojken Johnny ger sig tillsammans 

med spanieln Trojan iväg u& i skogen, dar de g%r vilse 

och s& småningom omhändertas av vänligt inställda indianar, som 

skiokar dem tillbaka till föraldrahemmek. Spännande, underhallande 

bok för yngre barn med känslosamt tema: liten busgrabb 

rymmer tillsrwnmans med en gullig liten hund ut i skogen, dar de 

upplever en mängd äventyr och allt slutar lyckligt, Boken bygger 

på verkliga händelser. Dock en väldigt ytlig skildring av indianerna. 

Boken rikligt illustrerad med söta, bm-svart-vita teckningar, 

Lättläst med ganska stor text. Lämplig från 8-9 ar. 

Hcg Coatsworth, E.: Vildmarkens svärd / översatt av Lisa Fran- 

zén ; illustrerad av Harv4 SLein. - S%ockholm:Eklund, 1955. 

- 160s. : ill. 

0rig:s titel: Sword of the wilderness. 

Vid slutet av 1600-talet i staten Wlaine blir den 14-8rige 

nybyggarpojken Seth Hubbsrd tillfangatagen av indianer och bort- 

förd till en indianby utanför Quebec i Kanada. Han vill inte an- 

passa sig till indianernas liv och först%?? sig.inte p% dem utan 

längtar bara till sitt hem, dit han också kommer i bokens slut. 

Mer traditionell indianbok med ganska negativ syn p% indianer. 

De beskrivs som grymma (låter fångar springa gatlopp) o& vid- 

skepliga (blir skrämda da en fransk jesuitpräst hotar dem med 

helvetet). Typiskt nog ar den enda goda indianen en adopterad 

engelsk flicka, som naturligtvis~föralskar sig i Seth. Boken ar 

dock spännande, Ganska %lderdomli& språk. Illustrerad med roman- 

tiserade svart-vita teckningar. Lämplig frk 12 ar. 

Bcg Jiirgen, A.: Rövsd sv irokeserna / översatt av Birgit Elenius- 

Hanes ; illustrerad av Kurt Zimermann. - 2 uppl. - Stock- 

holm: ~aga/~arornedelsf örlagen, 1971 . - 239so : .-U* 

(saga ; 303) 

0rig:s titel: Blauvogel. 

Under sIriderna mellan engelsmän och Sransman i 1750-talets 

Ohio tas den 9-årige vite pojken Peter Ruster tilLf%nga av frans- 

männens indianska bundsfDrvanter och upptas som fos.ferson i en 

irokesfamilj. Hans gradvisa övergång till indianernas seder och 

värderingar skildras trovärdigt och engagerande, och man f%r en 

bra bild av irokesernas dagliga liv och kamp för uppehället, En 

utmärkt indianbok med sympatierna p% indianernas sida. Illustre- 

rad med fina, realistiska svart-vit8 teckningar, Relativt lätt- 

last. Liimplig fr%n 12 %r, 

Hcg Lenski, L. : Indianernas fange / översatt av Stina Hergin. 

- 2 uppla - . ~tockholm:Rab6n & S'ögren, 1971 - 170~~ 

(~abén & S jögrens ungdomspockat 

0rig:s titel: Indian captive. 3 

1758 tillfångatas den 12-%riga nybyggarflickan IYiolly Jemison 

av senecaindianerna (en av irokesst ammasna) och adopteras av dem. 

Till att börja med har hon stora svårigheter att anpassa sig och 

tänker hela tiden på att fly, men s% småningom finner hon sig till 

- 

-

atta och lär sig hålla av sina nya fränder och väljer att stanna 

kvar hos dem, då hon senare erbjuds att stexvända till engelsmän- 

nen* Boken bygger p% verkliga händelser (80 år gammal berat-kade 

Nolly sina minnen f ör prästen J.E seaver) o I denna pro-indianska 

och ärliga bok (beskriver både bra och daliga sidor hos indianer- 

na) far man en fin bild av ett barns konfliktkänslor inför de 

vitas och indianernas helt olika värderingar och en god skildring 

av.indianexnas dagliga liv och seder. Spännande och lättläst. 

Lämplig f xan 1 1 -1 2 &r . 

uHc Linderholm, H.: Fredsstigens röda. - Stockholn:Tiden, 1972. 

- 147s. 

Boken skriven i jag-form. Den utspelas i östra Nordamerika i 

början av 1700-talet. Sedan hans föräldrar dött av smittkoppor, 

adopteras babyn Lars Tomasson Bure av de gentemot svenskarna 

vänligt inställda lenaperna (sv svenskarna kallade delawareinäianer) 

och får namnet Amisko. Vid bokens början &r Amisko l l lir oah 

far till sin fasa veta, att han egentligen är vit. Han far komma 

till sina vita släktingar men kaa inta apassa sig till derarr.,liv 

utan atervänder till indianerna och drar i slutet av boken ut på 

krigsstigen för att hämnas sin döde indianbror. I de övriga delarna 

beskrivs hur Anisko deltar i indianernas, främst shawneernas, 

strider mot de vita, och hus de vita siilde indianer som 

slavar till Västindien . (nagot som mycket sällan beskrivits i 

indianböcker) Lars Tomasson Bure har exist erat i verklighet=, 

och författaren säger att han blandat fakta och fantasi, nar han 

later Lars Bure själv berätta om sina äventyr, Väldigt bra, proindiansk 

bok som ger en trovärdig "insideu-beskrivning av indianernas 

liv och seder. Lättläst, spännande bok skriven i en auggestiv 

och engagerande stil. Lämplig från 11-12 3r. 

Boken ing&r i en serie och fortsattes av följande böcker: 

- P% krigets röda stig. - Stockholm:Tiden, 1973. - 128s. 

- Slavjagarna. - Stockholm:Tiden, 1974. - 125s. 

- De röda kämpar. - SSockholm:Tiden, 1975. - 157~~ - Förradda av blekansikten, - Stockholm:Tiden, 1976. - 159s. 

- Den röda strömmen.- Stockholm:Tiden, 1977. - 157s. 

- De röda mot väster. - Stookholm:Tiden, 1978. - 159s. 

Hcg BlcGraw, E. J, : Mockasinspåret / översatt av Stina Hergin. 

- Ny utg. - Stockho1m:Rabkn b Sjögren, 1974. - 195s. - 

(Raben & Sjögrens ungdomspocket ; 24) 

0rig:s;titel: Moccasin txail. 

Efter att ha levt hos krgkindianer i 6 Ar, sedm dessa tog 

hand om honom svårt sarad av en grizzlybjörn, befinner sig den 

nu 19-årige wbyggarsonen Jim Keith i Oregontexritoriet %r 1844, 

dar han jagar bäver. Hans yngre, föräldralösa syskon kallar p4 

hans hjälp, d& de drar västerut för att skapa en ny tillvaro. 

Tyngdpunkten i denna bok ligger på, Jims ibland mycket besvärligg 

återanpassning till de vitas värld, och bans liv bland indianerna 

skildras bara i korta aterblickar. Det hela g&r ut på att visa, 

hur en vit pojke präglad av indianska seder och vidskepelse(t) 

%ter blir en god, vit kristen, Boken ger doek en realistisk bild 

av det harda livet i vildmarken. Däremot läxnnar personskildringen 

en del att önska, bl.se ar brodern Jonnie nästan outhärdligt god.- 

Späanande och relativt lättläst bok. Lämplig fran 12 %r.

INDIANER OCH HASTAR 

Hasten hade en oerhört stor betydelse för indianerna, i synnerhet 

prärieindianerna, vars liv förändrades radikalt genom 

hastens ankoms*. De fick lättare att förflytta sig och detta i 

min tur ledde till att de blev fruktade krigare - och skickliga 

ryttare - som snabbt kunde sl& till var som helst. Comancherna 

t.~. har kallats "världens finaste latta kavalleri". Hasten var 

en av de f& ägodelar som ve~kligen betydde n%got för en indian, 

och en indians rikedom bedömdes efter antalet hastar han agde,, 

Det har skrivits atskilliga böcker med kombinationen indianerhäskar 

som huvudtema, av vilka de flesta är både bra och spännande. 

Huvudpersonen ar nästan alltid en indianpojke - ibland 

assisterad av en indianflicka - som tämjer en vildhäst eller p& 

något annat satt kommer i kontakt med hastar. Av de har medtagna 

böckerna utspelas 4 i förfluten tid (t ,o.m, 1800-talet) och 2 

utspelas i nutid. De sistnämnda tar blca. upp indianpojkens 

osäkerhaf; inför konflikten indianska seder och värderingar 

kontra de vitas ~~ci~ilisation~~. Det sorgliga undantaget, Miriam 

Masons "Ponnyn Lille Blixten", handlar om hur en tänkande och 

talande ponny upplever sin omgivning - avsedd för yngre barn! 

De flesta av böakerna är lättlästa, händelserika och beträffande 

Forsters böcker ovanligt realistiska* 

Hcg Balch, G.: Lilla Höken och vildhästarna / översatt av Inge- 

gerd Leczinsky ; illuskrerad av Ezra Jack Keats. - Stockholm:: 

Berghs, 1960. - 164s. : ill. - (~erghs ban6rböcker ; 35) 

0rig:s titel: Little Hawk and the free horses. 

Comanchepojken Lilla Hökens högsta önskan ar att få en egen 

häst - hans far äger en av stammens fyra hästar, kallad Den Lilla 

Uörka. Med god hjälp av sin kusin Skygga Flickan lyckas han f%ng& 

och tämja en vildhäst, och tillsammans befriar de hans, far och 

Den Lilla Mtörka som tillfångatagits sv fientliga apacher. Spän- 

nande och lättläst indianoch hästbok som beskriver prarieindia- 

nernas första trevande försök att skaffa sig hastar. De betraktar 

ha&en med vördnad blandad med fruktan och har ännu inte insett 

vilken omfattande förändring av deras liv hasten komner att inne- 

bära. Illustrerad med enkla, skissartade teckningar. Lämplig 

från 10 år. 

Hcg Balch, G. : De vilda ryttarna / översatt av Ingegerd .Leezinsky 

; illustrerad av Ezra Jack Keats. - lJalmö:Berghs, 

1964. - 176s. : iile 

Orig: s: titel: The brave.. riders . 

Ledäa av vuxna krigare företar den 15-Hrige pawneepojken 

Lilla Algen och andra utvalda, jämnåriga pojkar den långa, far- 

liga och mödosamma ritten till pawneernas heliga berg - ett 

mandomsprov. De får en hård träning i ridkonst och skridstaktik 

som satts p& prov, när de st ja1 hastar, .fr%n de fruktade Dakota- 

siouxerna och med nöd och niippe Lyckas undfly sina förföljare. 

Spännande, widerhZllai~de och ganska realistisk beskrivning av 

hur unga indianpojkar tränas till att bli krigare (hästar stor 

betydelse för deras liv). Tron p& andarna ar viktig (~awneernas 

religion beskrivs) men framför allt ar boken en ibland lite väl 

ohämmad hyllning till modet. Lilla Älgens tvivel om def berat- 

tigade i att strida förbyts naturligh2.s i slutet av boken till - 

respekt inför ledarens klokhd och mod. Illustrerad med medel- 

mattiga svart-vita teckningar. Lättläst. Lämplig från 11-12 år.

uHce Chip-perfield, JoEo: Checoba - comanchernas hingst / översatt 

av Gun Uddenbern t illus$serad av 6.Gifford Ambler. 

-- ~tockholm:~er~hs, i9 76. - 221 s. : iilo 

0rig:s titel: Checoba - stallion of the Comanche. 

Denna indianbok beskriver vinskapen mellan den otbjbara 

vildhästen Checoba, även kallad den svarta Djavulshing~en, 

och inaanpojken 'Puscola, yngste Bonen till comeslchehövdingen 

Vita Örnen. Bada anms vara galna och mellan dem finns en natur- 

mystisk samhörighet. Huvudpersonen, cowboyen Jefi ALtken, kommat? 

i kontakt med Checoba och Tuscola i samband med comancharnas 

rader efter hästar i Texas, och han skildrar deras historia* 

Lättläst och relativt; spännande indianoch hadbok som dock 

överbelastas av kvasifilosofisk naturromantik och mystik, Ganska 

negativ syn p% indianerna medan cowboyen daremot as sympatiskt 

skildrad. Illuetxerad med fina, suggestiva svart-vita teckningar. 

Lämplig från 1 2 &r. 

Hcg Erickaon, P. : Vildvinge / översatt av Lisa och Gösta Höge- 

lin ; illustrerad av O. Poignant. - Stockholm:Tiden, 1962. 

- 170s. : ill. 

Oxig:s, titel: iivildwing. 

Med hjalp av sin tvillingsyster Liten hopp tar arapahoepojken 

Bronsfjader hand om ett vildhastföl, Vildvinge, vars 

mor hetsats till döds av ett flygplan. Med vänlighet och förstaelse 

för vildhästarnas frihetslängtan tämjer de sh småningom 

fölet och dess fostermorsto. Man far ocksa en skissartad bild av 

de unga indianernas situation i dagens USA. Bronsfjader är tv&sprakig 

- taiar b&de engelska och arapahoe. Hans far vill helt 

anpassa sig till de vitas samhälle och dess jakt efter materiell 

status, nedan hans morfar längtar tilbaaka till den gamla, goda 

tiden och föraktar de vita. Bronsfjader väljer en medelväg, dvs. 

han vill lära sig av b%de det förflutna och den nya tiden och 21% 

en utbildning som gör det möjligt för honom att föra sitt folks 

talan, Lite annorlunda indianoch hästbok som inte bara skildrar 

indianers goda hand med hastar utan även tar upp problemet för 

nutidsindianen att bevara sin indianskhet i de vitas världr 

Illustrerad med mycket daliga svart-vita teckningar. Relativt 

lättläst. Lämplig från 11-12 &r. 

Hcg Forster, L. : Ökenstornen: berättelsen om en indianpo jke 

och hans häst / översatt av Birgit Elenius-Hanes. - 

Stockhola:Sv.lararetidn., 1956. - 219s. - (saga ; 302) 

0rig:s titel: Desert Storm. 

Den unge apachepojken Ponce far överta ett skadat fullblods- 

ato, Ökenstormen, som han. lyckas f& friskt igen med hjalp av 

goda vänner, både indianer och vita, och som han aodan tränar 

till kapplöpningstavlingar. En mycket bra indianoch hästbok 

som dels realistiskt och sakligt skildrar hiistars utseende, be- 

teende och triiningen utav dem, dels beskriver en nutida indian- 

pojkea:konfliktkänálor vid nötet mellan indimexnas och de vitas 

skilda seder och värderingar. Relativt lättläst. Läinplig fran 

11 ar. 

Boken ingar i en serie och fortsattes av följande böcker: 

- Hingsten från bergen, - Stoc.rckolm:Sv.lararetidn., 19.60, - 

244s. - (saga ; 401 ) 

Origts titel: Nountain stallion.

l 13. 

- - 1 

Bon* S%oa#hialrar 8~.l&~rretidn., 1962 

257s. - (saga i 420) I t 

n P-lersk, ~ k e n s t o ~ ~ 

- Stookhoi~stS~.lä~eetidnr 

Qzigts Oitel: 9aaerlaae* 

~iimndsl~. 

438) 

Origt e tikelr Revenge. 

1965.8 279sn * (ma i 

Haf &eon, M.: Ponnyn Lille Blixten / aversatt av Nils PontBn- 

Möller ; i llustrea av 0.011. hdcnzson. - Väilingby:Opal, 

1973. IIOS. : i lle 

0rigts:fitel: A pony aalled U&Oming. 

Denna bok beskriver vildponnyn Lille Blidens lir och hane 

a p pb ~aygilmingen~ Hans ägare, den oför~Chdige indianpojken 

Lille Bison, raddas av en vit nybygwfliaksr, sedan han gatt 

vilse p& prltrien, arrh. .mm tack sifranker hwe Lille Blixten. 

Denne r&Bdar i sin twc henne undan eq pratslasaad ooh får saratidigt 

sin högafa önskm uppfylld, nUie~l &%f springa ikapp 

med blixt$& octh mab En mycket fjollfg 6& orrrrrnnolik indianoch 

hästbok, ffbtarner 'kalar och tänker pzarrgr~ @Q##! mianniskor. 

Lille Blixten &r mycket wnusförnuf%i& och4$. i&ôt tyske ganska 

odrCIglw och blir givetvis den vaokraste, rsna'bk&e och bästa 

ponnyn p& hela pr&fen. Xndiane~na biir malt; skisahsrde W- 

grundsfigurer. Pojkarna i boken är UcQ ooh duktiga, -dan 

flickan d&emat iingslig ooh bettövax bJälp, ( rrma., bara som 

ttflickanft boken igenoa). IllusZlrerad w& vmk~a evart-vita teekningar. 

Lättläst med ganska stor text, WuplQ fxån 8-9 &r, 

Fortsattningen sam Iran lësae frist%ende hscerr 

- Lille Blixten raah haas bröder / Bvaaaa-kf av> @.%#&PIWE Ve Blom- 

rqvisit # - illustrerad av lilliani Morerrs. B zOpal, 1974. 

108~r t 91x4 

Origos titelr Braomtail, b~other of Light*, 

Hcg Rianney, AiV. : Vilähasten Blixt / ö;versaft av Ulla Carlbom. 

- MaimöoBergbs, 1969, - 106s. 

0rig:s titelr Flash of Pliantom Caag~n. 

Baken inleas med en kortfattad ooh ganska Sntetssgande krono- 

logisk översikt över viktiga handelser i nordMstra Nordanerikas 

historia. Sijälva handlingen utspelas p& 1850-%alet i trakten on- 

kring Salmon River i Idaho. Den 10-brige halvblodspo jken Gabriel 

fadern en vit nybygwe, modern nez pem6-indian - får av nana 

cowboys ett vildhastföl, Blixt, som blir hma ögonsken. Gabriel 

gör allt för att bli god vän med den skotska nybyggarfamiljen 

MeLain (familjefadern imUanhatare) men lyckarii helt först sedan 

han med Blixts kloka hjälp räddat fanilden undan firntliga cayuse- 

indianer, Lättläst och spWnanda indian- ooh:h&stbok diix skild- 

ringen av vildh&iataxna och tWjrlndet av Blixt &e relativt rea- 

listisk, Diirernot får man inta namn djupgbndar beskrivning av 

Gabxiels konfliktkihslor (frarngar emellertid att han vill höra 

till de vitas värld). Första delen av boken battre och ger en 

letrande beskrivning av det ensliga livePi i vildinarken och lite 

om stridigheter nellan indianer och dta. &dr& dalen av boken 

like en ren aventg.rsbarattelset ung, ädel gsjke xaidbr förlsvarslös 

kvinna och barn från a*% dödas av vilda Mitmefe Lämplig fr& - 

11-12 &c*

Här är det för det mesta fraga om viinskap mellan en indian 

oeh ett vilt djur, i regel en varg. Innehållet vaxierar myoket, 

från suggestiv vildmarksromttntik i Bakers "Kiopo" till ren verk- 

lighetsskildring i Lesliea IqI regnbagens Me3 sällan rör 

det sig om skildringar av indianers jakt på vilda djus, toex. 

Wernströms "Sbmbra, jaguarenu. Språket spänner över hela regist- 

ret, från &lderdomligt och omständligt till mycket lättläst. 

Hcg Baker, 0. : Kiopo - vargen och vargpo jken / översatt av Sven 

Bergström ; illustrerad av Eric Palmquist. - StoekholmtBon- 

nier, 1962, - 154s. : ill. - (Djurbiblioteket) 

0rig:s titel: Dusty Stax. 

Skildrar vänskapen mellan indianpojken Töckenstjärnan och 

vargen Kiopo ooh deras fria och händelserika liv tills.mmans 

i vildmarken, efter att de tvingats fly från Töckenstjärnans 

stamfränder, comanacherna, som ville döda Kiopo. Oerhört vild- 

marksromantisk och osannolik berättelse, Lndianpojken och vargen 

kan läsa varandras tankar( t), Dessutom pastas pojken ha varg- 

instinkter. Berättartekniken känns mycket föraldrad. Illustrerad 

med ett fatal suggestiva svart-vita teckningar e A~derdorniigt och 

omständligt språk som gör boken tungläst. Lämplig från 11-12 år. 

uUg Leslie, R.F.: I regnbågens shcga: berättelse om vänskap 

mellan människa och varg / översatt av Leif Janzon. - 

Stockholm:Forwi, 1976. - 187s. 

0rig:s titel: In the shadoiv of s rainbow. 

Rent dokumentär, sann berättelse. D% den 25-%rige chimmesy- 

indianen Gregory Tah-Kloma. %r 1964 vaskar guld i provinsen 

Bsitish Columbiss vildmarker i Kanada, stöter han ihop med en 

flock vilda skogsvargar, vars ledare är en mycket intelligent, 

vit varghona vid namn Nálzsni. Med tålamod och iakttagande av 

deras sociala rangskala och beteende lyckas han vinna deras vän- 

skap, främst Náhanis, och han far uthärda många svåra strapatser 

i det otillgängliga vildmarksomr%det Kitiwanga under sina försök 

att rädda vargflocken undan efterhängsna pälsjiigare. Väldigt bra, 

intressant och tankeväckande verklighetsskildring* Ger en in- 

gaende bild av vargarnas liv samt Kanadas vildmask. Vänskapen 

mellan människa och varg beskrivs helt övertygande. Författaren 

har skrivit ned Gregorys berättelse med stad av dennes dagboks- 

mteckningar. Normalsvår stil. Lämplig för ungdom fran 14-15 ar 

och vuxna. Boken förtjänar att bli en klassiker* 

Hcg Hernström, S.: Sombra, jaguaren / illustrerad av Torsten 

Ijrhem.-~rtockholm:~.~ahlström, 1961. - 158s. : ill. - 

(D jurböcker för ungdom ; 102) 

Någonstans i djunzgeln i södra Mexiko föds jaguaren Sombra 

och uppfostras av sin mor att lära sig överleva i den skonings- 

lösa vildmarken. Nar jaguarhonan dödas av indianer, blir Sombra 

miinniskoatolre men @;&r sitt oundvikliga slut till mötes, när han 

döter ihop med den 14-Arige indianpojken Pedro. Boken ar dels 

en trovärdig, realistisk och livfull djurskil&ing, dels en med- 

kännande social skildring av de fattiga indianernas liv och den - 

orättvisa behandling och utsugning de utsatts för av mexikanarna. 

Illustrerad med enkla svart-vita teckningar. Lättläst med ganska 

stor text. Lämplig fr%n 10 %r.

Om man bar någon äldre person nämna någon indianbok hari/hon 

last, s#i är chansen stor att det blir &on bok av James Penimore 

Cooper, Edward Ellris eller Karl &y. De hävdar gärna, att 

det är f*verkli& bref1 indianböckac, som de kan cekommendiera &t 

b&de ban och barnbarn n&pt som t-rr de flesta förlag ta&* 

fasta p& , när de alltsonoftast ger ut dessa nklamikertl i nysu 

upplagor. Desisa böcker har nämligen ofta en skrämmande blandning 

av fördomar, rasism och lirutalitet. Iniiianer mm kämpar mot de 

vita (i sina försök att f& behalla s5tt land) beskrivs, som b&sluga, 

mordiska och mindexvärdiga vildar, som man utan samvetst 

kval kan sl& ihjäl. Goda indianer är däremot de adla o& Övermänniskoliknande 

dygdemön&ex som kämpar p& de *tas sida mot 

sina friiader, dltmedan de gladel%& förrader sitt . folks planer 

(som typexempel kan namnam Edward Ulis' H jortfot) De mest motbjudande 

ar enligt nin mening Karl mys böcker. ile fullkomligt 

frossar i rasfördomar, övermänniskotankar och bloddrypande r&heter 

(kna past förvånande att han var en av Hitlers favoritförfattare 

! . Flertalet av dessa uklassiker"-författare anser 

hhnd vara något behjärtanmrärt, när den utförs av de goda. Den 

enda av dessa författare jag med någorlunda gott samvete kan rekommendera 

ar James F. Oaoper. För det första shar den litterära 

skflen i hans böcker skyhögt över de andra författarnas. För det 

andra visar han (trots vissa fördomar), i synnerhet i de senare 

böckerna, i sin aventyrsromanserie om Skinnstrumpa förstAelse 

för indianernas kamp för sitt land (kärleksfull hyllning till 

vildmarken i Coopers. böcker) . I rat tvisms namn mast e papekas 

att nar alla dessa llklaasikeru skrevs p& 1800-talet, sa gällde 

det för författarna att framskalla fientliga indianer s& avskräckande 

som möjligt för att lättare kunna framhäva (och döva 

ett eventuellt d8lig-b samvete) det berättigade i att de vita berövade 

indianerna deram land, som enligt deras mening dessa inte 

hade vett att utnyttja på ratt sätt. 

Hcg Bird, BeMo: Skogens ande / i svdnsk version av Stig Ericson. 

- Skockholm:Bonnier, 1963. - 123s. - (~öckerna) 

Första svenska upplaga 184T0 ben utge under titlarna: 

Jibbenainosay och Roland Forresters äventyr. - 0rig:s 

titel: Nick of the woods. 

Klassisk indianbok dar handlingen utspelas i 1780-talets Kentucky. 

De bada ungdomarna Roland Forrester och hans,vackra kusin 

Edith (svimmar alltid vid minsta fara) råkar ut för allehanda 

missöden, eftersom de ar veka gröngölingar från ös%staterna ovana 

vid det h&rda vildmaxks3.ivet. B1.a. tillfångatas de gång på gång 

av fientliga shawneer men raddas slutligen av bokens verklige 

hjälte, den förment pacifistiske kväkaren Nsithan som vuisar sig 

vara identisk med den blodige hämnaren Skogens ande ansvarig för 

drapet av en mängd indianer (hans kånnemärke är ett blodigt kors: 

inristat på offrens bröst&). Händelserik, spännande och lättla& 

men i min mening osympatisk och moraliskt betänklig indianbok, 

dar hiimidtanken hyllas och hjalten visar sig vara en riktig 

karlakarl trots sina llf&nigall pacifistiska idéer1 Bokens mtto 

tyoks vara: "En död indian är en god india". Persongalleriet är 

schablonartat med nattsvarta skurkar, adla hjältar och vackra, 

hjälplösa kvinnor, Förkortad och bearbetad version. flLämpliglf 

från 10-11 år, 

Hcg Cooöer, J.F.: H jortdödaren / översatt av Alf Henrikson ; 

illustrerad av H.M. Brock. - Hy uppl. - Stockholm:Bonnier, 

1964. - 288~e : ill. - (D@ odödliga ungdomsböckerna ; 1 )

160 

Första svenska upplaga 1858. - Förska upplaga i De odödligaungdomsböckerna 

1937. - 0rig:s titel: The deerslayer. - 

Fortsattes av: Den sisie mohikanen. - Skigfinnaren (vagvisaren). 

- Skinnsixumpa. - Prärien. 

James Fenimore Cooper (1 789-1851 ), den amerikanske s jömamen 

som blew författare, skrev fem kiventyrsromaner om Skims;i;mimpa 

('l~eathers;tocking tales"), som blev urtypen f ör alla indianromaner. 

Huvudpersonen i böckerna är den vite jägaren och spejaren. 

Skinnstrumpa (aven kallad PTatty Bumpoo , Falköga, H jortdödaren) , 

som i den första boken ar i 20-&rs%ldern och i den sista dör c:a 

80 Ar gammal. 

I den första boken kallas han Hjortdödaren och ar en erfaren 

vildmarksjägare, upp&t bland delawarexna, och mycket god vän 

med mohikanen Chingachgook (sedermera far till Uncas, den siste 

mohikanen). Bokens handling utspelas c:a 1740-45 i staten New 

York. Dels skildras hur Hjortdödaren tillsammans med den rabarkade 

jägaren Harry March och Chingachgook försöker radda Chingachgooks 

trolohde, delawareflickan Wa-tal-Wah, ur irokesernas 

fångenskap. Dels hur de försöker radda det gamla originalet Tom 

"Myskr&ttanl1 Rutter och hans b%da döttrar, den vackra Judith och 

den svagsinta och religiösa Ketty, undan samma irokeser (i boken 

kallade mingos) e Till skillnad fran de skalp jagande Hutter och 

March s& anser Hjortdödaren det oratt att döda människor och 

tvingas mot sin vilja att i självförsvar döda sin första indian. 

Klassisk och ovanligt bra indianbok med sympatier för indianernas 

levnads- och tankesatt. xven försök till nyanserad skildring av 

de fientliga irokeserna. Boken ar bitvis spännande men handlingen 

ganska trögflytade b1.a. genom långrandiga filosofiska resonemang 

om rätt och orätt. Fin Översättning (ej förkortad version) 

men spr8ket nog ganska sv&rlast och omständligt för yngre personer. 

Illustrerad ned välgjorda, %Iderdomliga svart-vita teckningar. 

Lämplig från c:a 14 &ro 

Hcg Cooper, JoF.: Prärien / översatt av Harry Iseborg ; illust- 

rerad av Erik Prytz. - Z uppl. - ~tockholm:~a~a/~aromedels- 

förlagen, 1970, - 319s. : ill. - (saga ; 425) 

Första svenska upplaga 1858, - Första upplaga i Saga 1962. 

- iven utg. under titeln: Grasöknen. - 0rig:s titel: !The 

prairie . 

Femte och sista boken i serien om den vite trappern Skinnstrumpa. 

Handlingen utspelas i början av 1800-talet, d% staten 

Louisiana började koloniseras. Den 80-årige Skinnstrwnpa råkar 

p& prärien möta den talrika, rabarkade och religiösa nybyggarfamiljen 

Bush och blir inblandad i deras mystiska förehavandeno 

B1.a. hjälper hm kaptenen Duncan Uncas Middleton (sonson till 

Duncan Heymard från "Den siste mohikanentv) att befria dennes 

hustru Ines, som bor$rövats av en av familjemedlemmarna Bush. 

De blir ocksa inblandade i strider mellan pawneer (vänner) och 

siouxer (fiender). Bada indianhövdingarna beundrar den mörkhariga 

Ines (jfr. Uncas ' ltotill$tnstl kärlek till. Core, Munro i 

!#Den siste mohikaneng1). Bra, spännande, lättläst (jfr. "Hjortdödaren") 

och mycket händelserik klassisk indianbok. Skildrar 

b1.a. nybyggarnas primitiva "öga för ögat1-filosofi och försöker 

förklara hur indianerna försvarar sin marko Illustrerad med 

relativt enkla svart-vita teckningar o Lämplig.

Andra boken i serien om den vite trappern Skinnstrumpa sk ököga), 

Mitt under häftiga strider mellan engelsmän o& fransmän 

om ratten till de nordamerikanska kolonierna beslutar sig flickorna 

Cora och Alice l,!unro för att besöka sin far, som är kommendant 

över fortet Rilliam Henry. De tas givetvis tillfånga av fientliga 

indianer, fr%n vilka de efter m%nga skrapatser befrias av &n 

vite spejaren Hököga och hans b%da indianvänner, av vilka den ene 

ar Uncas, den siste mohikanen. Klassisk, spännande indianbok som 

dock ar full av fördomar, Uncas, vän till de vita, beskrivs som 

"den ädle vildenu, medan fientliga indianer anses vara listiga, 

mordiska vildar. Jämfört med boken "H~ortdödaren~l s& har har 

Hököga inga som helst moraliska betSnkligheter, när det gäller 

att döda fientliga indianer. Spr%ket ar ganska föråldrat och omstandligt. 

Illustrerad med uttrycksfulla svart-vits teckningar. 

Länplig från 11-12 Ar. 

Hcg Cooper, J.F. : Skinnstrumpa / bearbetad och översatt av Signe 

Tynell ; illustrerad av Gösta Kriland. - S uppl. - Stockholm: 

Sv.läraretidn.förlag, 1956. - 159s. : ill. - (saga ; 239) 

Pörsta svenska upplaga 1827 under titeln: Susquehannas 

kallor eller nybyggarne. - 0rig:s.titel: The Pioneers, 

or the Sources of the Susquehanna, a descriptive tale. 

Fjärde boken i serien om den vite trappern Skinnstmunpa. Den 

åldrade Skinnstrumpa sörjer över nybyggarnas framfart i hans 

älskade vildmark, b1.a. masslakten av viltet. Tillsammans med 

sin gamle indianvän Chingachgook (dör i denna del) h jälper han 

en ung man att få sitt rättmätiga arv. Relativt lattlast, klas- 

sisk indianbok som har en mer vemodig stamning än de tidigare 

böckerna i serien. Tema: den nomadiserande jägaren med sin kar- 

lek till naturen kontra den bofaste, naturskövlande nybyggaren. 

I denna bok försvarar Skinnstrumpa indianernas ratt till sitt 

land och kämpar för deras rättigheter. Personskildringen ar 

ibland lite karikatyrbetonad. Illustrerad med medelm%ttiga svart- 

vita teckningar. Lämplig från 12 år. 

Hcg Cooper, J.F.: Stigfinnaren / i svensk version av Stig Eric- 

son. - Stockholm:Bonnier, 1963. - 123s. - (~öckerna) 

Första svenska upplaga 1858, - Aven utg. under titeln: 

Vägvisaren. - 0rig:s titel: The pathfinder. 

Tredje boken i serien om den vite trappern Skinnstrumpa (stig- 

finnaren). Handlingen utspelas vid 1700-talets mitt i området 

kring Onkariosjön. Första delen av boken handlar om hur Stig- 

f innaren, hans vän mohikanhövdingen Chingachgook (stora ormen) 

och sjömannen Jasper hjälper den unga &bel och hennes morbror 

Cap att välbehållna komma till Fort Oswego, dar &labels far ar 

sergeant. Andra delen beskriver hur de vid en vaktavlösning av 

soldater på en ö i Ontarios jön (krig mellan engelsmän och frans- 

män) överfalls av fientliga irokeser och givetvis räddas av Stig- 

finnaren. Traditionell klassisk indianbok med ett övermatt av 

skalperande, dödande och smygande i buskarna. Schablonartat per- 

songalleri med blodtörstiga och opålitliga fientliga indianer, 

dumrna men plikttrogna soldater, nattsvart förrädare etc. Boken 

är dock mycket spännande, händelserik och lättläst. I en efter- 

skrift av Stig Ericson papekar han b1.a. att boken felaktigt 

ger det intrycket att irokeserna kämpade p% fransmännens sida 

mot engelsmännen (i verkligheten var det tvärtom). Lämplig fr& 

c:a l1 &re

Hcg Ellis, E.S. : Blockhuset vid Lickingfloden / översatt av 

Hans G. Westerlund ; illustrerad av Uno Stallarholm. - 

Ny utg. - Stockholm:Bonnier, 1962. - 173s. : ill. - (~e 

odödliga ungdomsböckerna ; 14) 

Första svenska upplaga 1899. - kren utg. under titlarna: 

Blockbuset i urskogen. - Nybyggsraa i Kentucky. - Striden 

vid.-blockhuset. - 0rig:s titel: Ned in the blockhouse. 

Edward Sylvester Ellis, amerikansk författare och skolman 

(1 840-1 91 6), skrev en mängd aventyrsromaner f ör ungdom, dar 

hm skildrar nybyggarlivet i Ohio och Kentucky under senare 

delen av l 700-talet. 

I denna bok utspelas handlingen i Kentuckys vildmarker 1788. 

Den 16-årige nybyggarpojken Ned Preston ska tillsammans med negespojken 

Vildblomman Brown överlämna viktiga dokument till fort 

et (blockhuset) Bridgman vid Lickingf loden. De raddas undan 

fientliga wyandoter av den vänligt sinnade shawanoe-indianen 

Hjortfot, som senare ocksa ordnar med undsättning till det belägrade 

fortet. Klassisk och relativt lattlast indianbok som ar 

späckad med rasfördomar. De fientliga indianerna skildras som 

fula,blodtörstiga och sluga vildar, medan negerpojken Blomman 

beskrivs som feg, dum och komisk. De vita nybyggarna däremot 

glorifieras som tappra hjältar, ocrh deras viin Hjortfot verkar 

närmast vara en slags indiansk övermänniska (i . s jalva verket ar 

han ju en överlöpare, som f örrader sitt folk) Boken ar inte ens 

särskilt spännande utan ganska segdragen och langtrgkig. Illuskrerad 

med konventionella svart-vita teckningar, wLämpligll från 

11 år. 

Denna bok fortsattes av: 

- Bakhallet vid Ohio / översatt av Hans G. Westerlund. - Stockholm:Bonnier, 

1963. - 181 s. : ill. - (~e odödliga ungdomsböckerna 

; 21) 

Första svenska upplega 1900. - Första upplaga i De odödliga 

ungdomsböckerna 1956. - Även utg. under titeln: Striden p& 

flodeno - 0rig:s titel: Ned on the river. 

Hcg Ellis, E.S.: Hjortfot / ny, modern övers. av Thorleif Hellbom. 

- 12 uppl. - Stockholm:B.Vahlström, 1969. - 143s. - 

(B .Viahlströns ungdomsböcker ; 25) 

Första svenska upplaga 1919. - 0rig:s titel: Deerfoot in 

the forest. 

Handlingen i Hjortfot-böckerna utspelas i Ohio och Kentucky 

i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Huvudpersonen 

ar den otroligt gode och kristne shawneeindianen Hjortfot, en 

slags indiansk övermänniska. Han ar de vita nybyggarnas basta 

van ("en god indiann) och beskyddar dem från alla onda anslag 

fran sina stamfränders sida. I den första boken i serien räddar 

han de bada tvillingsönerna till en av sina vita vänner undan 

fientliga shawneer. Z den sista boken dödas p0g.8. ett missföratand 

Hjortfots hustru och lille son av de vita (ödets ironi^), 

varp% han dör av brustet hdarta. Som tack för hans tjänster 

reser de vita en -cker gravsten över honom med inskriptionen 

"Hjortfot, den vite mannens vän1'. Klassisk, lattlast och spännande 

men mycket fördomsfull indianbok. Alla fientliga indianer 

betraktas som vidriga as8. För att ge intryck av historisk 

autenticitet använder sig Ellis av kända personer som t.exr 

Tetrumseh, shawneernas berömde frihetskämpe (i boken ogillar han 

Hjortfot, vilket ar fullt förstaeligt med tanke p% att Hjortfot 

f örrader shavneernas planer f ör nybyggarna). För övrigt en ytlig

människoskildring. Eftersom..böckerna ges ut i en billig massmarknadsserie, 

läses de tyvärr av många barn. l'Liimpliglt från 

9-90 ar. 

Denna bok ingk i en serie och fortsattes av följande böcker: 

- H jortfot p& prärien. - (~.~ahlströms ungdomsböcker ; 31 ) 

Första slrenska upplaga 1919, - 0rig:s titel: Deerfoot on 

the pr8iries. 

- Hjortfot i Klippiga bergen. - (~,~ahlströms ungdomsböcker ; 34) 

Första svenska upplaga 1920. - Orig:s,titel: Deerfoot in the 

mountains. 

- P& ströv-t& med H jortfot . - (~.~ahlströms ungdomrilböcker ; 89) 

Första svenska upplaga 1926. - ven utg. under titeln: Ned 

i urskogen, - Orig:s>titel: Ned in the woods. 

- De unga spejarna. - (~.~ahlströms ungdomsböcker ; 175) 

Första svenska upplaga 1932. - 0rig:s titel: Scouts and comrades. 

- Med H jortfot p& äventyr. - (~,~ahl&röms ungdomsböcker ; 236) 

Första syenska upplaga 1936. - 0rig:a.titel: The lost trail. 

- Hjortfot i vildmarken. - (~.~ahlströms ungdomsböcker ; 11 2) 

Första svenska upplaga 1928. - 0rig:s titel: Footprints in 

the forest. 

- Hjortfot och nybyggarna. - (~.~a.blströms ungdomsböcker ; 192) 

Första svenska upplaga 1933. - Origts titel: The hunters of 

the Ozark. - Hjortfot och pals jaiqerna. - (~~wahlströms ungdomsböcker ; 288) 

Första svenska upplaga 1939, - 0rig:a.titel: The camp in the 

mountains 

- . 

Hjortfots sista &rid. - (&~ahlströms ungdomsböcker ; 208) 

Första svenska upplaga 1934. - 0rig:s titel: The last war 

t rail. 

Hcg 

Erslev, A.: Gula Vargen / aterberattad och översatt av 

~enric Wran6r ; illustrerad av G.Stoopendaa1. - 12 uppl. 

- ~tockholm: ~a~a/~äxomedelsförla~en, 1969. - 162s. : illo 

- (sagas berömda böcker ; 15) 

Första upplaga i Sqa 1904. - 0rig:s titel: Den Gule Ulv. 

Danska originalet av Anna Erslev utkom 1898 och en beaxbetning 

av den irländsk-amerikanske kaptenen Mayne Reids indianbok. 

Bokens huvudtema ar strider mellan indianer och vita. Några 

nybyggare utsatts gång på gAng för comanchernas lömska anfall och 

ränker, ledda av den djävulske Gula Vargen. Blia. rövas den 

vaokxa nybyggarflickan Ellen bort men räddas givetvis med hjälp 

av den vänligt sinnade takohövdingen Örnöga. Klassisk, spännande 

och lättläst men oerhört fördomsfull indianboko Den enda goda 

indianen ar den som helt star p& de vitas sida. Alla andra skildras 

som baksluga och blodtörs%iga vildar. Dessutom förekommer 

grymma och brutala beskrivningar, t.ex. d% nybyggarna skalperar 

Gula Vargen levande för att straffa honom& Tröttsamt med det 

fåniga indianspråk utan verb som brukar finnas i. äldre indimböcker, 

typ: "Vit flicka mycket god1'. Illustrerad med ålderdomliga, 

dramatiska svart-vita teckningar. 81Lämplig11 frh 11 -1'2 &r. 

Hcg Henty, G.A. : P& krigsstigen / bearbetad och översatt av 

Stig Ericson. - StockholmrBomier, 1964. - 122s. - 

(~öckerna) 

Första svenska upplaga 1895. - Även utg. under titeln: 

P% krigs- och spejarstrat. - 0rigts:titelt True to the 

old flag.

20. 

Traditionell indianbok vars handling utspelas p% 1770-talet i 

trakterna kring Huronsjön. Första delen av boken skildrar hur 

några nybyggare 1774 överfalls av den lömske irokeshövdingen 

Krigsörnen och bans krigare, och hur de två ungdomsrna Nelly 

Welch och Harald Wilson lyckas rgdda sig unäan dem. Andra delen 

av boken utspelas 1776, d% Harald har gatt med i Sgejark%xen som 

kämpar p% engelsmännens sida i nordarnerikansh frihetskriget. 

Tillsamans med sina vänner pälsjägaren Lambton, negertjänaren 

Jake och tre vänligt; sinnade seneca-indianer lyckas han befria 

Nelly, som rövafs bort av fientliga irokeser ledda av Krigsörnen. 

Spännande och lättläst klassisk indianbok som trots vissa för- 

domar hd& gör ansatser btt först% indianernas handlingssätt, 

De vita är givetvis hjältar tillsammans med sina trogna vänner 

seneca-indianerna, medan man inte far n%gon klar bild av de 

fientliga irokeserna. Negertjänaren Jake beskrivs som gladlynt, 

tanklös och dum. Det manliga modet och radigheten glorifieras. 

Schablonartat persongalleri med hårdföra men godhjärtade pals- 

jägare, urg-t kärlekspar etc. Boken avslutas med en kortfattad 

beskrivning av irokeser samt nordamerikanska frihetskriget skri- 

ven av Stig Ericson. Lämplig frh 11-1 2 år0 

Hcg Henty, G.A.: P5 äventyr i Klippiga bergen / i svensk version 

av Skig Ericson. - - Stockkolm:Bonnier, 1965. Il9s. - 

(~öckerna) 

Första svenska upplaga 1897. - Även utge under titeln: 

Bland klippbergens indianer. - Orig:s..titel: In the heart 

of the Rockies. 

I denna förkortade version av en g d 

l1klassiker" utspelas 

handlingen vid 1800-taiets mitt i staten Utah u lipp piga bergen 

och ~oloradofloden) , Den 1 6-årige engelsmannen Tom Wade, son 

emigrerat till Amerika, upplever en mängd äventyr, d% han tillsamans 

med sin farbror Harry, dennes rgbarkade guldgrävarvänner 

och två vänligt sinnade seneca-indianer ger sig in p% fientliga 

indianers oinr&de för att söka guld. Spännande, fartfylld och lättläst 

klassisk indianbok, som dock ar mycket fördomsfull, De fientliga 

indianerna ("rödskinnu l) ar en samling anonyma, blodtörstiga 

vildar som de tappra vita guldgrävarna med gott samvete kan skjuta 

ih ja1 (i s jälva verket försvarar de sitt land mot inkräktare). 

De goda indianerna, de vitas vänner, är däremot utpräglade individer 

med idel ädla anlag, Mycket,ytlig personskildring, dar 

hjälteidealet Itden tappre, tyste och starke mannenl1 hyllas* Sfig 

Ericson skildrar i en kort historisk översikt "Guld och indianerN 

hur annorlunda verkligheten tedde sig jWöxd med bokens version 

av guldgrävarna. vLämpligll från l l år. 

Hcg May, K.: Björnjägarens son / översatt och bearbetad av 

Hugo Gyllander ; illustrerad av Harald Hägg, - 3 uppl, - 

Stockkolm:Sv.läraretidneförlag, 7954. - 158s. : illm - 

(Swa ; 99) 

Första svenska upplaga 1890. - Första upplaga i Saga 

1924. - 0rig:s titel: Dez Sohn des Bärenjägers. 

Karl May (1 842-1 91 2) var en tysk f örfattare som skrev en 

mängd populära äventyrsromaner. 

Den tyske spårfinnaren Old Shatterhand och hans vän apache- 

hövdingen Winnetou tänker rädda björnjägaren Baumann och hans - 

följeslagare, som har tilEfångatagits av fientliga siouxogallallas 

(förvrängning av oglalasioux!), vilka tanker tortera dem till 

döds som häamd för tre siouxhöw&ingar, som Old Shatterhand dödat. 

De lyckas efter dinga äventyr besegra siouxerna b1.a. med hjälp 

'

av Baumanns son, dennes negertjänare Bob, nagra tyska jägare och 

vänligt sinnade schoschoner och kdkindianer, Klassisk, spännande 

och lattlast men otroligt fördomsfull indianbok. De fientliga 

indianerna & helt onda, medan de goda indianerna är de vitas 

vänner. Negern Bob beskrivs som dum, komisk och skrytsam. Boken 

är fylld av övermännisko t ankar (old Shat t erhand och winnet ou) 

och vapendyrkan (deras berömda bössor), Personskildringen ar 

myoket silhablonartad med adla (tyskab) h jaltar och nattsvarta 

skurkar. Dessutom grymma straffskildringar, toex. dödas siouxhövdingen 

Tunga Mockasinen genom att slungas ner i en kokande 

slamkrater! Illustrerad med mycket enkla svart-vita teckningar. 

'fLämplig't från 10-11 %r. 

Denna bok fortsättes av: 

- Öknens ande. - 3 uppl. - Stoakholm:Sv.lararetidn,förlag, 1954. 

- 168s. : ill, - (saga ; 95) 

Första svenska upplaga 1892. - Orig: s titel: Der Geist deal 

Llano Eskakado. 

Hcg s, K.: Skatten i Silvers jön / översatt av Torleif Hellbom. 

- Stockholm:Lindblads, 1963. - 190s. - (~e klassiska ungdomsböckerna 

; 108) 

Första svenska upplaga 1913. - 0rig:s titel: Der Schate 

im Silbersee. 

De b%da vita jagarna Old Shatterhand och Old Firehand, apache- 

hövdingen Winnetou och f lera av deras vänner (bl .a. tonkawa-india- 

nerna) gör allt för att stoppa diverse lömska illdgd, som utförs. 

av ett gäng otrevliga lodare ledda av den diaboliske Översten. 

Råde de goda och de onda ar ute efter en skatt gömd i Sflversjön 

men rakar i strid med fientliga Utah-indianer, varvid de goda 

givetvis vinner. Klassisk, relativt spännande och lättläst indian- 

bok, som nog tyvärr läses av m&a, vilket är beklagligt, efter- 

som detta är en otroligt melodramatisk, eländig och fördomsfull 

soppa fylld av bloddrypande saheter (teex. anser de goda det m a 

en fullt rättmätig hämnd att skära av Överstens öron!). Person- 

skildringen tecknas helt i svart och vitt. Fientliga indianer be- 

skrivs som opålitliga och blodtörstiga vildar som de goda gör 

ratt i att avliva. Goda indianer, de vitas vänner, ar däremot 

kloka och värdiga hjältar. Lodarna anses vara mindervärdiga män- 

niskor, medan de vita (ofta tyska) hjältarna nästan är övermän- 

niskor. Handlingen blir ofta rörig p.g.a. att dramatiska händel- 

ser hopas p% varandra. "Lämplig1* frk 11 -12 %r. 

Hcg w, K. : Svarta Mustangen / översatt av G.Edelberg. - 

Uppsala:Lindblads, 1952. - 120s. 

Första svenska upplaga 1900. - 0rig:s titel: Der schwarze 

Mus t ang. 

D.en grymme och baksluge kom&ntschekrigshövdingen Svarta lus- 

tangen tanker med sina blodtörstiga krigare överfalla ett såg- 

verksläger och döda de vita och kinesiska järnvägsarbetarna. De 

överlistas och besegras naturligtvis av den berömde vite jägaren 

Old Shatterhand, hans vän apachehövdingen Winnetou och nggra tyska 

original. Klassisk, relativt spännande och lattlast (dock slar- 

vigt språk) indianbok som emellertid ar en ytterst fördomsfull 

och moraliskt betänklig smörja. Rasfördomar frodas, b1.a. för- 

aktas kineserna av både vita och indianer. Fientliga indianer be- 

skrivs som opalitliga ocxh vidriga vildar (aven förvrängning av 

indiannamn, komantscher i st. f. comancher). Winnetou, de vitas. 

vän, är däremot flden ädle vildenw personifierad. Boken hyllar

övermänniskoideal (den oövervinnelige Old shatterhand) och 

vapendyrkan (hans berömda gevär) . Grymma och råa hämndeaktioner 

anses berättigade, b1.a. befaller Old Shatterhand att Svarta 

Mustangen ska skalperas levandet Personteckningen blir ofta rena 

rama karikatyrerna. l1 Lämplign fr& c:ô 1 1 %r. 

I flertalet av dessa böcker &c en ung pojke eller flioka 

huvudperson (undantag, är Wckerna av Lindwholm och Pit t s, 

som ar skrivna för vuxna). Några av böckerna är dessutom skrivna 

i jag-form, vilket ger dem en mer personlig pxägel. Handlingen 

utspelas på så Skilda stallen som Nevada, New York och British 

Columbia i Canada. De fleska av böckwna tilldrar sig i histo- 

risk tid, dvs. 1600-1800-talet, medan Pitts' bok "Staden ar dr" 

tänks utspelas på 1980-talet (den handlar om nagra indianska 

t erroristert som hotar &aden New ork) . Ikjorik~ten av böckena 

ar spännande och lättlästa, och den kandensiska ungdomsboken 

"Indianpojken Nkwa.laIt av%Ed.ith Shaq har dessutom ett myoket 

vackert och k&&omättat sprak. 

Hof Ericson, S. : Akta er f ör rödskinn / illustrerad. av Nils 

S%ödbarg. - Stockho1m:Bonnier 1969. - 68s. : ill. - 

onni ni ers barnbibliotek ; 2201 

Handlingen i denna indianbok för yngre barn utspelas i Minnesota 

senare delen av 1860-talet. Boken behandlar en svensk nybyggarfamiljs 

attityder gentemot indianexna, i detta fall chippewaer. 

Fadern anser dem vara opalitliga hedningar och stöds i sin 

uppfattning av pastorn, som skrämer familjen med skildringar av. 

siouxupproret i Minnesota 4 %r tidigare. Modern däremot ar mer 

tolerant och ansex, att indianerna Atergaldar den vänlighet man 

visar dem. Hon visar sig f& ratt, när den 9-årige Lill-Jerker 

g&r vilse i skogen ooh hitfas av en vänlig indian som hjalpes 

honom hem. Lättläst indianbok som skildrar människors.förutfattade 

fördomar gentemot en frhande ras. Författaren pläderm 

för tolerans och Srståelm för att varje folk omfattar b%de 

goda och daliga människor. En ordlista med förklaring av en del 

svåra ord hade varit önskvärd, t ee& lthednisk, skalpera11 o Illustrerad 

med skissartade, realistiska svart-vita teckningar. Lämplig 

frk 8-9 år. 

Hcg Ericson, S,: Diligensöverfallet. Ny upplo - Stockholn: 

Bonnier, 1970, - 121s. - ö öda ~amen) 

Originalupplaga 1964. 

Den föraläralöse ooh äventyrslystne 13-aringen Mike rymmer 

från den tråkiga lilla präriestaden West City och blir fripassagerare 

p% diligensen. P& en av diligensstationerna onringas 

passagerarna av indianhövdingen Gr% Molnets hämndlystna krigare, 

sedan den skjutglade revolvermannen Yuma Bill allvarligt sarat 

en ung indian. Allt slutar dock lyckligt, nar indianpojkens. liv 

raddas av doktorn bland passagerarna (visar sig vara ailikes morbror). 

Spännande, lat t läat och fartfylld men mycket konventionell 

indianbok för ungdom. Det vanliga schablonartade persongalleriet 

finns dar med den gode doktorn, den skurkaktige revolvermannen, 

den tappre soldaten etc. Författaren ger dock en nyanserad skild: 

ring ar indianerna som ej anfaller passagerarna, förrän 

. 

de blivit 

provocerade (genom nedskjutningen av inäian~o jken) Boken avslutas 

med en beskrivning av diligensväsendet. Lämplig fr& 10-1 1 &r .

Hcg 

Ericson, S. : H jalte jakten. - Skockholm:Bonnier, 1966. - 

122s. - (~öckerna) 

Boken är skriven i jag-form. Berättare är den 15-%rige vite 

p6 jken Ned, son till en journalist. b 1865 får han föl ja med 

fadern västerut, diix denne hoppas finna en hjälte, typ Buffalo 

Bill, att skriva om oah p& s& s&tt bli berömd och rik. I Kansas 

City möter de den presumtive hjalten Billy Ogg, som Med till en 

början ägnar en ohasimad hjältedyrkan. När de emellertid senaze 

tillsammans f& uppleva soldaternas brutale tdhgsförf~tnlng 

av ett 1000-tal fredliga siouxindiéwler från Port Lararnie till 

Fort Kearny, visar sig Billy Ogg vara en fanatisk indianhatare 

oeh Neds illusioner krossas. Ganska spännande och lattlast in- 

dianbok som dock inte hör till Ericsons bättre. H&ndlingen 

hänger p& nagot vis löst i luften. Det m5.ssvi.sande omslaget p& 

boken ger intrycket att indianerna dominerar handlingen, vilket 

inte är fallet, De uppträder först i slutet av boken och blir 

bara ansiktlösa aktörer, om vilka de vita rabblar för eller emot. 

Främsta avsikten med boken lär nog vara att avslöja de falska 

hjältemyter som sbpades om Vilda Västerns personligheter. Boken 

avslutas med en kommentar om den historiska verkligheten. Lämplig 

fran c:a 11 åro 

uHc Hägg, H. : aventyrens floder: en berättelse fr& Franska 

Canada under de första blodiga åren / illustrerad av Thor- 

Leif Dahnielson. - Nassjö:Waldia, 1975. - 146s. : ill. 

Handlingen utspelas i Canada p& 1640-talet. Huvudpersonen ar 

det 15-&9?&ga halvblodet Ekorren, vars far ar en fransk pälsjägare, 

medan modern var en indiankvinna från huronstammen. Ikoken haridlar 

främst om kampen mellan huronerna och deras dödsfiender irokeserna, 

som b1.a. ville förhindra huronernas palshandel med den 

franska kolonin vid Quebec. Under sin farliga hundranilafärd uppför 

floderna från huronernas land till Quebec för att träffa sin 

far rakar Ekorren ut för flera nappatag med irokeserna. Bra, 

spännande och lattlast indianbok för ungdom och vuxna. Intressant 

skildring av Ekorrens konfliktkänslor inför var han egentligen 

hör hemma (stolt över sitt indianska p%br% men längtar efter fadern), 

Ovanligt med en indianbok som utspelas i Canada och som 

skildrar f ransmännens attityd gent emot indianerna (e j så negativt 

inställda som engelsnännen, b1.a. mycket vanligt med blandäktenskap) 

e Ekorrens far, Pierre, för indianernas talan och fördömer 

de vitas orättvisa behandling av dem. jlllus,$rerad med dåliga, 

otydliga svart-vita teckningar. Lämplig från cra 13 &r. 

Hcg Lenski, L*: Suzette och indianflickan / översatt av Stina 

Hergin. - Stookholm:Rab6zs & SJögren, 1956, - 141s. 

Orig:sltitel: Bayou Suzette. 

Handlingen utspelas i floden Baratarias delta i staten Loui- 

siana. Den 10-%riga fransyskan Suzette Durand finner den för- 

aldrdösa, jämnarigs indianflickan Marteel och tar med henne 

hem till sina föräldrar och syskon. Modern later Marteel bo hos 

dem först sedan hon räddat Suzette undan en farlig alligaSor i 

träsk&* Resten av boken handlar om hur Idarted efter många miss- 

förstånd och konflikter accepteras.som Suzettes syster o& s%- - 

lunds blir en "vitn flicka. Trgkig och träligt skriven indian- 

bok som presenterar k&pa av de vanligaste fördomarna om indianer* 

Endast Suzettes far (och i viss man ~uzette) verkar första Mar-

teels indianska tankesatt ooh varror. De Övriga anser henne vara 

en smutsig, lögnaktig och tjuvaktig hedning som inte beter sig 

som vita människor. Handlingen blir ibland väldigt rörig med ett 

förvirrande stort persongalleri, "Lämpligtt från c:a 11 ar. 

Hc Linderholm, H.: Vid Bl% Bergens gräns. - My uppl. - Sto&- 

hoim:Pius, 1976. - 363s. 

Ori$inalupplaga 1960. 

Historisk roman som utspelas i Nordamerika på 1700-talet. De 

unga svenskarna Claes Behren och Maurice aörnspets kommer till 

Nordamerika för att söka efter arvingar till sin släkts avlidne 

huvudman. De träffar först en del vita ättlingar längs med Delawarefloden 

men fortsätter sadan vasberut, där ds träffar g& däktingar 

bland indianerna, lenaperna, b1.a. hövdingen Maxou, Claes, 

och Maurice.deltar i kriget mellan engelmän och fransmän p& den 

fransk sidan tillsammans . med sina indianska fränder (fransmihnens 

bundsf örvan~er) Spännande, undehAllande och vederhaf tig 

indianbok för vuxna. Författaren sympatis.erar med indianerna men. 

ger hd% en saklig skildring av b1.a. deras grymhet i krig, Mim 

far en god inblick i 1enapernas.seder och levnadssätt. Krigets 

g-yymhet och meningslöshet skildras realistiskt. Pörata. delen av 

boken ar handlingen dock ganska rörig. För att skapa tidsfärg 

använder författaren ett &lderctomligt sprak sam kanske gör boken 

sv&rlast för en del. 

Boken ingar i en.serie och fortsättes av följanb böcker: 

- Med floden mot väster, - Ny upplo - Stockholrn~Plus, 1976. 

- 377s. 

Originalupplaga 1 9 61',. 

- Nio redo ut. - Stockholm:Folket i bild, 196L - 337s. 

- Den röda stigens folk. - Stockholm:Tiden, 1963. - 310s. 

Hcg Modin, U.: Kit och indianupproret. - 2 uppl. - Stockkolm: 

B.Wahlskröm, 1972. - 1589, - (~.~ahlströms ungdomsböcker ; 

81 2) 

Originalupplaga 19 56. 

Indianupproret i titsln syftar p% ottawahövdingen Pontiacs 

uppror 1763 mot engelsmannen i Ontario i Canada. Bokens handling 

utspelas i skogarnals9der om Erie-sjön. 16-%ringen Hit Canby och 

hans äldre bror råkar under en jaktfärd ut för fientliga india- 

ner, frhat shawneer, men lyokas n& ett fort. Detta belägras 

emellertid av shawneer ledda av en fransman, och p,g.ao att in- 

dianerna är för talrika tvingas engelsmännen smyga sig iväg i 

kanoter för att försöka nå det skörre Fort Pitt, Ganska spän- 

nande, lättläst men fördomsfull indianbok. De vita ar hjältar, 

medan indianerna skildras som op%litliga, blodtörstiga vildar. 

Den enda goda indianen ar en wyandotflicka som sköter om Kits 

sårade bror. Sensmoralen tycks.vara den att endmt ett vaket öga 

osn en god bössa gav. en man chans att överleva i en vildmark 

full av indianer. "Lämplign från 9-10 %r. 


- Kik i rödskinnens spar. - 2 uppl. - Sjtockholm:B.Wahlström, 

1972, - 157s. - (~~~ahlströms ungdomsböcker ; 881) 

Originalupplaga 1 9 57 O 

uHce bcDell, S* : De bl& delfinernas ö / översatt av< Kerstin 

Slmon London. - S.tocEhoim:Rab6n & Sjögren, 1966. - 143s. 

Ny utg. i Rab6n & Sjögrens ungdomspocket 1972, - 0rig:s 

titel: Island of the blue dolphins,

Denna ungdomsbok om en kvinnlig indiansk Robinson Crqsoe är 

skriven i jag-form. Berättare ar hövdingadottern Karana (vid bokens 

början ?Q Ar), som bor tillsamans med ett 50-tal indianer 

p& en liten ö utanför Californiens kust. De rakar i strid med 

utterjagade aleuter, och radda för dessas &terkomat.beslutar sig 

indianerna för att fara till kustlandet, varvid Karana och hennas 

6-&rige bror Ramo r h 

bli kvarlämnade p% ön. Ram dödas p% ett 

tidigt stadium av vildhundar, och ICarana.f&r ensam.lara sig över- 

levandets svåra konst. Efter adlnga Ar hittas hon av några vita 

män ooh förs av prästen Fader Gonzales till Santa Barbarasmis- 

sionsstation. Spännande, lättläst och realistisk indianbok som 

har verklighetsbakgrund. Ön het er San Nicolas, och indianf lickan 

mm har existerat i verkligheten bodde ensam där 1835-1853. För- 

utom den intressanta skildringen av en människas förm&ga atf över- 

leva trots svåra förhallanden får man även en skissartad bild av 

indianskammens Levnadssätt och tro. Lämplig fr%n 10-11 %r. 

Hce Pitts, D.: Staden är dr / översatt av Inga-Britt och Len- 

nart Edberg. - Stockholm:Rab6n & Sjögren, 1976. - 233s. 

Orig:s,titel: This city is ours. 

Thriller som tänks utspelas p% 1980-talet. Storstaden New York 

drabbas av tv& katastrofer: dels en ryslig snöstorm, dels ett ut- 

pressningshot av några indianska terrorister och dataexperter, 

som via datastyrning lotsat en av världens största supertankers 

till Manhattan och apterat den till en tidsinställd bomb. De ho- 

tar att spränga den, om de inte får 130 miljarder dollar att an- 

vändas t.il1 att f örbattra indianernas villkor (ränta på det be- 

lopp f ör vilket Maahattan illegalt köptes avv indianerna 1 626). 

Den nye borgmästaren, en irländsk f,d. rörmokare och riktig karla- 

karl, lyckas naturligtvis lösa problemen och vinna över de skurk- 

aktiga indianerna med hjälp av sin engelska älskarinna, presihn- 

tens 80-Ariga bankagande srster, en bohemisk dataexpert och större 

delen av USA:s.flottao En ytters* moraliskt betänklig roman som 

är en modern version av den gode, starke vite mannen kontra den 

onde, oberäknelige indianen. Indiaaledaren skildras som en super- 

intelligent, masxichistisk psykopat. Kdnnorna i boken ar antingen 

rena sexobjekt eller karikatyrbekonade original. Boken ar visser- 

ligen spiimande, lättläst och rappt skriven men kan tyvärr skapa 

fördomar och skada indianernas sak. Roman för vuxna. 

Hcg Schultz, J.W.: Fasornas berg / övarsatt av Hans Carlberg. 4 

illustrerad au Lorence Bjorklund. - StoakholmtB~Wahls&röm, 

1974. - 158s. : ill. - (wahlskröms juryböcker ; 62) 

Även utg. under titeln: Bland indianer i Klippiga bergen. 

- 0rig:s titel: With the Indians in the Rockies. 

Handlingen i denna indianbok utspelas p& 1850-talet i väa-t;xa 

Nordamerika. Boken är skriven i jag-form och berättaren ä2 en 

föräldralös vit pojke som f&r föl ja med sin farbror jaga~re) 

till Fort Benton. Denne är gift med en svartfotindianska, ED%L 

pojken lär viil känns;. s~artifotss:tammens levnadssätt och seda oah 

blir bäata vän med den något äldre pojken Pitamakan. Under en 

jaktexpeäition till Klippiga bagen kommer pojkarna ifrån det: 

övriga sällskapet och blir p.gea. snön tvungna att övervintra i 

bergen, där de får arivända all sin uppfinningsrikedom för akt 

halla sig., vid liv. Spännande, sakkunnig, realiskisk och relativt - 

lättlas3 indianbok, som skildrar hur indianerna till skillnad 

fr& de vita har s$örre närhet till naturen o& är mer lämpade 

att 6ve~Wva i vildmarken. Fin skildring av pojkarnas sbrka väni 

skap. James Willard Schulkz levde själv under senare delen av

1800-talet bland s~~tfotsindi~sex och lade väl känna derasiliv, 

vilket märksi boken, Illustrerad med fina, naturtrogna svart-vitta 

teckningar. Lämplig frh sta. 12 %x. 

&istt!lende forcsattning p& denas bok art 

uEoe - F-rnaa; flod. - - Stockhplm:B.WrJilström, 1973. 155s. : ill. 

- (~ahl&röma, juryböcker ; 58) 

0rig:s titel: !Phe quest of the fish-dog skin, 

Hag Chs~, E.L.: Indianpojken bala / översatt av Bbaa Britt Pauls- 

Pont ;. illustrerad av. William Wintex , - . 

Skockholm:Berghs, 1 96'1 

- 111 s. : ill. - (~erghs banérböcker ; 423 

0rig:s:titel: Nkwala. 

Denna prisbelönta kanadensiska, ungdomsbok har som huvudperson 

den 12-arige Nkwala, en saliah-indianpojke av spokanstikmmen i 

British Columbia. Han gör flera misslyckade försök att uppe i bergen 

utföra ceremoniella shger och prov för att s5ka finna &n 

skyddsande och sitt nya namn, klisherna tvingas efter en svår 

torka söderut p& jakt efter fruktbarare land och hamnar i fiendeland, 

dar tragiska händelser utspela*. Nkwala räddar sitt folk 

från att överfallas av okanagonerna och finner samtidigt sin skyddsande 

och sin sång och betraktas nu som en ung man i stallet för 

ett barn, Relativt lättläst, vacker och känslofull men inte särski1t:händels~rik 

indianbok. En mer ovanlig indianbok för ungdom 

och vuxna, dar tonvikten ligger p& beskrivningen av olika känslostämningar 

och fina, realistiska naturbeskrivningar, Det mycket 

vackra och uttrycksfulla spraket präglar starkt boken (uppskatta& 

nog mer av vuxna än barn). Boken innehaller många högtidliga och 

rituella tal som kan vara lite för djupsinniga för barn. Illustrerad 

med dramatiska, ganska välgjorda svart-vita teckningar. 

Lämplig fran c:a 12 &r. 

Hcg Underhill, R.M.: Antilops%ngoren / översatt av Astrid Lilje- 

blad och Harriette Söderblom ; illustrerad av Nils Stödbexg. 

- Stockholm:Gebers, 1967, - 240s. : ill. 

Orig: s. titel: Bntilope singer. 

Handlingen utspelas i Nevada vid mitten av 1800-talet. Huvudperson 

ar den 10-arige Tad Hunt, som tillsammans med sina föräldrar, 

sin 8-ariga sp&er Mitty, deras kusin Emmy och n&gxa nybyggar-' 

familjer är p& väg till Californien* Tad och Mitty hittar en jämn- 

%rig paiute-pojke s~&rt~sjuk i mässling, och txota; de w a s misstro 

mot indianer sköter de om honom tills han tillfrisknar. De kallar 

honom Nummer och lar honom engelska. Sedan familjen Hunt övergivits 

av de andfa nybyggarna p.goae olyckliga onstbdighetex, 

räddas de av Nummers släktingar och får övervintra hos paiuterna, 

av vilka de lär sig mycket. Genom att saunga den magiska antilopshgen 

lockar Nummer antiloperna till de väntande jägarna och blir 

dlunda acaepterad av stammen igen (tidigare ansetts vara oturs* 

bringande p.goa. sitt handikapp, en förtvinad arm). En mycket sympatisk, 

realistisk, spännande och lattlast indianbok som skildrar 

hur vita och indianer kan lära sig att förstå och respektera varandra. 

Boken tar upp olika fördomar och attityder både bland vita 

och indianer. Ger en bra och ingående beskrivning av paiuternas 

levnadssätt och tro, Illustxerad med skissartade svart-vita teck- - 

ningar. Lbplig från c:a l0 ar.

SPÄ,KNBNDE SKORLITTERATUR SOM UTSPELAS. I SYDILaIDERIU OCH MEXICO 

Ingen av dessa böcker har dgon flicka som huvudperson, utan 

, det &r i stallet unga pojkar eller m& s;om dominerar handlingeno 

De länder i S@damerika dar böckernas harrdling utspelas ar huvudaa;irlfgea 

(Lolombia,och Mexico. Flertalef awbtickerna tilldrar sig 

p& 1900-talet,.men det finna:även m a 

böcker sam utspelas s& 

långt tillbaka som 1300- och 1400-talen. Bortsett fxh den otro- 

ligt faniga barnboken "Inka Indianw s& är de flesta av.Wckerna 

bilde lättlästa och intressanta. 

Hag Dahl, G.: Öriz~~a och krigsgudens båge. - Skocld-iolm:Bonnier, 

1958. - 1778. - (Önskeböckerna ; 186) 

Handlingen utspelas p% Colombias norra kust under 1480-talet. 

Huvudperson äx den unge bocaná- arowaken Örnoga som tillsammans 

med sina fredliga stamfränder mastie fly fr%n sin kustby undan 

de krigiska och fruktade kariberna. De hamnar på en liten ögrupp, 

dar de far leva under knappa förhallanden, ända tills de börjar 

uppfinna olika ting som gör tillvaron drägligare ("nöden är uppfinningarnas 

modern), . ornöga tillverkar bågen och kanoten efter 

karibernas f örebild hted h jglp därav lyckas bocaná-arowakerna 

driva bort kariberna, sedan de atexvänt till kustlandet och tillsammans 

med andra indianstammar tagit upp striden med sina skrackoinjagande 

fiender, ?Elskriven, spännande och realistisk indianbok, 

Skildrar kunnigt indianernas dagliga liv" och kamp för brödfödan, 

deras seder och trosbegrepp samt deras uppfinningsrikedom. 

Naturforskaren och zoologen Georg Dahl ger även en god berikrivning 

av det exotiska djur- och växtlivet. Stilen är mer litterar 

an vad som ar vanligt i denna typ av äventyrsböcker, vilket kanske 

gör boken lite mer sv%rlast för lasovana. Lämplig frh c:a 

12 %r. 

Denna bok ing%r i enASerie och fortsattes av följande böcker: 

- . Örnöga och askgudinnans tempel - Skockho1m:Bonnier , l 9 59. 

- 176s. - (Onskeböckerna ; 207) 

- Örnöga och folket ovan molnen. - Stockholm:Bonnier, 1961. 

- 164s. - (Önskeböckerna ; 246) 

Hcg Dahl, M. : Fraga Geronimo: Indianen / illustreraEL. av Marta 

Dahl. - Malmö:Empede, 1975. - 130s. : ill. 

Handlingen tilldrar sig vid kusten av Karibiska havet i b- 

lombia,, Den 8-Arige svenske pojken Ottar och hans j.@mnårige, 

fattige kamrat Rafael (indianskt påbra) hitkar på olika hyss och 

besöker ocksa med jämna mellanrum den g de tuchin-indianen Gero- 

nimo, som förr ägt rika odlingar i djungeln men förlorat dem till 

vi ta, vilka lurat honom med f alska aganderat t spapper (indianerna 

of ta analfabeter) . Han lär pojkarna gamla indianska sägner och 

sagor, berättelser om förhallandet indianer och vita m.m. Lätt- 

läst och ganska händelserik indianbok som emellertid bara ger 

en mycket skissartad bild av indianernas situation. Boken har 

delvis verklighetsbakgrund, d% författarinnan tillsammans med 

sin familj bott några ar i Colombia och där eraffat människor 

gom dyker upp i boken. Pojkarnamtalsprak verkar ibland alltför 

vuxet. Illuskrerad med enkla svart-vita teckningar. Lämplig fran- 

c:a 9 &r. 


- Spar av indian / illustrerad av Vera Evenboxn. - Malmö: Empede, 

1976. - 130s. : ill.

Hcg Janvier, TOA.: Den hemliga staden / översatt och bearbetad 

av Eva Hakanson. - &bookholm:Natw: och kultur, 1960. - 

163s. : ill, - (~lcattkammarbiblioteket) 

0rig:s titel: The Aztec tzeasure house. 

Denna iiventyrsbok &r skriven i jag-form;!och utspelas i Mexioo 

troligen i slutet av 1800-talet. Berat&are är en ärelys,ken vit 

arkeolog, som genom ekt gammalt doinment får tips om en Itvild" 

aztekstam, atzlanerns, vilka sJca ha levt isolerade under bhundradien 

i en hemlig stad i de bt&ligZbgliga bergen, helt okunniga 

om att landet erövzats av de vita. Tillsammans med prästen Fray 

Antonio (vill omvända "hedningarnagt och dör givet vis martyrdöden), 

indianpojken Pablo och hans kloka Bsna och de bada tuffa amerikanerna 

Rayburn och Y oung (dat t sökare) bildar han en expedition 

och efter mariga vedermödor nar de den hemliga staden. Deras ankomst 

utlöser en öppen strid mellan t* partier hos atzlanerna, 

varvid de "ondat1 indianerna leds av den grymme och baksluge 

Översteprästen. Expeditionsmedlenmarna lyckas fly och %tervända 

till civilisationen efter att ha hittat och shlit med sig-en 

del av . den gömda skatten (talar ej om för atzlanerna var den 

f inns) Spännande, ganska lattläst men moraliskt betänklig indianbok, 

Indianerna skildras som fientliga och okunniga och intresserar 

arkeologen enbart som en arkeologisk nyhet och ej som likvärdiga 

människor, Vad som ska hända med atzlanerna, sedan de vita 

främlingarna vänt upp och ner p& deras liv* bekymrar honom föga. 

De vita skildras som tappra, överlägsna män som har ratt att ta 

indianernas skatt. Illustrerad med dramatiska, fotografiliknande 

svart-gr&-vita teckningar. llLämpligM från c:a 11 ar. 

Hcf Sunesson, L.: Inka Indian / illustrerad av Hedvig Malmström. 

- SOockho1m:Nartur och kultur, 1952. - 108se : illo 

Denna obegripliga "indianM-bok för yngre barn tänks utspelas 

p& 1300-talet nggonstans vid Stilla havskusten. Huvudpersonen, 

den 8-årige Inka Indian, bor i byn Lugno-stillo och har en snäll 

valfisk son duschar honom varje morgon. Han älskar att rimma, 

prata med talande djur (b1.a. den korkade rab björnen) och stalla 

till med fbi@ hyss. Tf llsamrnans med flickan Sol i Öga ger han 

sig iväg till mskaronindianernas(ib) land Mitt i Sblen för att 

söka koppar. Han far bloae sällskap med nasa järnhandlande 

svenskar anförda av Karlsson med Kappsacken. Boken är ett enda 

crasy sammelsurium från början till slut. Indianerna har dumma, 

namn som Trallande Ormen och Daska P& och bar sig allmänt fhigt 

At. Detta röriga och trakiga dravel kanske författaren anser vara 

roligt, men jag tvivlar p% att nutida, barn -.ha något nöje av 

det. Lättläst men med mycket daligt sprak. Illustrerad med mycket 

enkla svart-vita teckningar. "LämpligH från 9 &r. 

Hce Traven, B. : Kärran / översatt av Arne Holmström. - Ny utge 

- Stockho1m:Folket i bild, 1970. - 2878a 

Första svenska upplaga 1934. - 0rig:s titel: Der Karren. 

Författaren skrev sina böcker under pseudonymen Bmo Traven, 

eftersom hm ansåg att det var hans verk som var viktiga och inte 

hans person. Först nu tror sig de litteräza sp%rhunWna v@&&, 

att hans ratta namn var Traven Torsvan (tysk). 

Handlingen i denna roman för vuxna:,utspelas i Mexico troligen 

i början av 1900-talet. Huvudperson är tsotal-indianpojken Bndreu 

Ugaldo, vars utveckling till ung man beskrivs i denna del. Han 

1

är född p& en mexikansk finca, jordbruksdonän, där de stackars 

indianbönderna i praktiken ar livegna, eftersom de star i sthdig 

ekonomisk skuld till den mexikanske patronen. kndreu skickas 

som tjänare till dennes dotter och Sår till skillnad fran de 

flesta indianer (ofta analfabeter) lära sig läsa och skriva för 

att kunna h jäipa till i hennes mans affär (utan lönt). Nar Andreu 

i& 15 ar gammal, spelar hans husbonde bort honom till den rike 

affärsmannen Don Laureano, hoe vilken han blir en carretero, oxdrivare 

(carreta=oxkärra, jfr boktiteln) . Det harda och slitsamma 

livet p& långa och äventyrliga vägar geu. honom dock större 

frihet än de livegna indianbönderna, och han blir alltmer klarsynt 

och inser samhallets orättvisor. Boken avslutas med att 

Andreu beslutar sig för att försöka rädda sin far, som p.g.a. 

skulder salts av patronen till de fruktade gummiplantagerna. 

Boken är en viktig och intressant ski9dring av indianernas 1Pv 

i Mexico (fattigdom, okunnighet och rädsla f ör överheten). Den 

ar samtidigt en skarp satir mot makthavarna, och författaren 

ironiserar med undertryckt vrede över det satt p& vilket arbetarna 

trycks ner. Han vänder sig ofta direkt till läsarna med 

sitt socialistiska budskap. Haadlingen f lyt er ganska lhgsamt , 

vilket gör boken bitvis trögläst. 

Denna bok ingår i en serie och fortsattes av följande böckert 

- Diktatur. - Ny utg. - StockholmtFolket i bild, 1970. - 318s. 

Första svenska upplaga 1935. - 0rig:s titel: Regierung* 

- Marschen till caobans rike. - Ny utg. - Stookho1m:Folket i 

bild, 1970. - 333s. 

Första svenska upplaga 1936. - 0rig:s titel: Der Marsch ins 

Reich der Caoba. 

a Djungelnatt. - Ny utg. - S~ockho1m:Folket i bild, 1970. - 300s. 

Första svenska upplaga 1937. - Orig:s.,titel: Die Troza. 

- De hängdas revolution. - Ny utg. - S.tookholm:Polket i bild, 

1971. - 379s. 

Första svenska upplaga 1938. - 0rig:s titel: Die Rebellion 

der Gehenkten. 

- Djungelgeneralen, - Ny utg. - Stockho1m:Folket i bild, 1971. 

- 379s. 

Första svenska upplaga 1939. - 0rig:s:titel: Ein General 

kommt aus : dem Dschungel . 

Sitting Bull, Crazy Horse oah Geronimo - det är välkända namn 

för de flesta. Därför är d& inte särskilt fördh&de,:,s*tA&tr 

skilliga av ds har nedan medtagna böakerna handlar om just dessa 

berömda hövdingar och krigare. Men det finns aven böcker som 

skildrar anära ryktbara - f& kanske inte a& omskrivna - hövdingars 

liv. Som exempel kan nämnas moheganen Uncas, wampanoagen - 

King Philip, ottawan Pontiac och shawneen Tecmseh, vilka beskrivs: 

i Erik nUncasll Englunds bok "Musköt och tomahawk". Dennes bok 

och Einar Malms böcker är rena fackbacker som steg för steg &tsrger 

hh&ori&a fakta. Av de övriga medtagna böckena in& de 

flesta i serien Lindblads historiska ungdomsböcker. Det-är roman- 

'klserade skönlitterära skildringar mm bygger p% historiska fakta. 

Varje bok beskriver en bedämd indianhövdings (eller krigares) 

liv från barndom till död. Det as lättlästa, spiimande och underhallande 

böcker, som genom sin pro-indianska inställning och sitthistoriska 

underlag får fram indianernas förtvivlade kamp för 

att f& behalla sitt land.

uKq Englund, E.: Musköt och tomahawk: ryktbara~hövdingar bland 

akogsindianerna / illustrerad av Göte Göransson. - Skock- 

ho1m:EJatur och kultur, 1969. - 179s. t ill. - il at ur och 

kulturs pocketserie ; ~unior) 

Denna fackbok för ungdom skildrar fyra berömda indianhövdingars 

liv - moheganen Unoas, wmpanoagen Kung Philip, ottawan Pontiac 

och shawneen Tecumseh. En intressant och viktig bok som beskriver 

n&gra indianstammars kamp mot den vita övermakten i östra Nord- 

amerika - annars är det ju mest präxieindianernas, främst siou- 

xernas, kanp i Väster som har skildrats i böcker. P.g.a. att 

boken är ganska faktaspäckad och grundlig, blir den ibland något 

tungläst. Illustrerad med konventionella svart-vita teckningar. 

Lämplig frk 14-1 5 år. 

Hcg Garst, S.: Röda Moln& / översatt av Lennart Allen ; illust- 

rerad av Bengt Olof Wennerberg. - SkockholmtLindblad, 1973. 

- 155s. : illm - (~indblads historiska ungdomsböcker ; 48) 

0rig:s titel: Red Cloud. 

Spännande, romantiserad skönlitterär skildring av historiska 

fakta. Beskriver oglalasiouxernas berömda krigshövding Red Clouds, 

liv 1822-1909. Hans storhetstid inföll under 1860-talet, d% han 

främst genom sin vältalighet lyckades förma siouxerna att gemen- 

samt striblmot de vita för att f& behglla sitt land (kända hän- 

delser under den perioden ar b1.a. Fetterman-massakern 1866 och 

den dilrpa f öl jande belägringsa av Fort Phil gearny) . Vid för- 

handlingsresor östenit till Washington övertygades han emeller*.. 

tid om att de vita var oövervinneliga p.g.a. sin numerära över- 

lägsenhet och gav därför upp motståndet. Han sjönk därvid i många 

siouxers aktning och avslutade sina dagar blind, bitter och resig- 

nerad p& Pine Ridge-reservatet i South Dakota. Författaren ar 

ohämmat pro-indiansk, vilket kanske gör skildringen nggot ensidig. 

Boken är lättlas,t med ganska stor text. Illustrerad med daliga, 

skissartade svart-vita teckningar. Lämplig från 10 år. 

Hcg Genber , K.E.: Apache. - Bromma:Willians, 19760 - 1 57s. 

mkabijckerna ; 24) 

En på historiska fakta underbyggd romantiserad skildring av 

apachen Geronimos liv fram till 30-årsiildern, d% mexikaner för 

första gången lärde känna och frakta honom. Boken är skriven i 

jag-form. Geronimo berättar om sin" uppväxttid, apachernas slit 

för att överleva i en besvärlig natur, ceremonier, släktförh&l- 

landen, allianser med andra apachestammar riktade mot deras 

gemensamma fiende mexikanerna etc. Han drabbas av en personlig 

tragedi, d& hans mor, hustru och barn mördas av mexikaner, som 

överraskande överfaller apachelagret efter att först ha hycklat 

vänskap. Detta gav upphov till Geronimos oförsonliga och hat- 

fulla kamp mot dem. Boken ger en utförlig och verklighetstrogen 

skildring av apachernas harda tillvaro, Känns dock mer som en 

vuxenbok än en ungdomsbok. Ibland nggot träigt skriven. Lämplig 

från c:a 14 år, 

Hcg Johnson, E,: Cochise, apachehövdingen / översatt av Kerdtin 

Salomon ; illustrerad av B.O. Wennerberg. - Stockho1m:Lind- 

blad, 1975. - 1 58s. : ill. - (~indblads historiska ungdoms- 

böcker ; 57) 

0rig:s titel: Cochise, great Apache chief. 

l

Romantiserad skönlitterär skildring av historiska fakta. Be- 

skriver chiricahua-apachen Cochises liv fr& pojkarens uppfost- 

ran till krigare fram till hans (naturliga) död mm en av apac- 

hernas mest berömda och respekterade hövdingar, expert p% &ra- 

tegisk gerillakrigföring. Blmab skildras haas samarbete med 

mimbreno-apacherna, ledda av Mangas Coloradas, i kampen mot me- 

xikaner och därefter amerikaner samt hans märkliga vänskap med 

amerikanen Tom Jeffords. Man far även en skissartad bild av 

apachernas seder, livsstil och deras olika attityder gentemot 

de vita. Bra och lättläst ungdomsbok, Illustrerad med enkla 

svart-vita teckningar. Lämplig fr& c:a 10 år. 

Hcg Kjelgaard, J,: Geronimo, apachernas siste hövding / över- 

satt av Hans Carlberg ; illustrerad av Charlas Banks Wilson. 

- Stockholm:Lindblad, 1976. - 159s. : illc - (~indblada 

historiska ungdomsböcker ; 59) 

0rig:s titel: The story-of Geronimo, 

Romantiserad skönlitterär skildring av mimbreno-apachen Gero- 

nimos liv 1829-1909. Namn, artal och viktigare händelser är his- 

toriska, men refererade samtai och kanslobeskrivningar är förfat- 

tarens verk, Beskraver Geronimos uppväxttid i Arizona, hans skick- 

lighet som krigare och hästtjuv, hans äktenskap, det lömska mexi- 

kanska överfallet p% apachelägret 1858 varvid bl.a, Geronimos mor, 

hustru och barn dödades och han greps av ett intensivt hat mot 

mexikaner, apachernas kamp mot mexikaner och sedermera amerikaner. 

De senare erövrade bit för bit apachernas land och tvingade dem 

att bo på reservat, från vilket Geronimo och hans anhängare &g 

p% g%ng flydde, Geronimo erkände sig besegrad först c:a 1886 och 

dog 1909 p% reservatet Fort Sill i Oklahoma. Lättläst, spännande 

och livfull pro-indiansk ungdomsbok, som b1.a. beskriver hur 

apacherna i flera fall provocerades till strid (taex, vid ameri- 

kanska arméns mord på hövdingen Mangas ~oloradas) och deras sv%- 

righeter att anpassa sig till livet på reservaten, Illustrerad 

med dramatiska, ganska välgjorda svart-vita teckningar, Lämplig 

från 10-11 %r, 

Hog Lawson, M,: Svarta Höken / översatt av Hans Carlberg ; 

illustrerad av W,T. Mars. - Stockholm:Lindblad, 1975, - 

160s, : ill, - (~indblads his.toriska ungdomsböcker ; 55) 

0rig:atitel: Proud warrior: the story of Black Hawk, 

Romaatiserad skönlitterär skildring av sauk-krigshövdingen 

S-farta Hökens liv frk 13-arsaldern till hans död 1838, Beskriver 

hms strider mot andra indianstanunar, hans äktenskap, hur han 

stred på engelsmännens sida mot amerikanerna i 1812 års krig, 

hans osämja och makfkanp med den yngre krigshövdingen Keokuk som 

förhandlade med amenikanerna, det misslyckade '*Svarta Hökena krig" 

1832, och hur han fick uppleva skammen att se sLtt land säljas av, 

Keokuk till amerikanerna, som utnämnt denne till saukernas höv- 

ding, Boken bygger p% historiska fakta och skildrar myck& noga 

alla turerna i händelseförloppet, vilket gör den gaska svårläst 

och omstihdliig. Mer litterär &il än vad som är vanligt i den 

har typen av böcker, Ger dock en bra bild av.hur b vita genom 

-ra löften, bedrägliga avtal och våld tog ifrån indianerna 

deras älskade land och ärev dem vlisterut, Illustrerad med utför- 

liga, lite"suddigatl svart-vita teckningar, Lämplig från 12 %r. 

Kq film, E,: Berömda indianhövdingar. - Skockho1m:Rabén & Sjögren, 

1960. - 2.86~~ : ill* 

/N~ utg,/ - ~tockholmtRab6n & Sjögren, 1974. - 265s. - 

(yrend pocket)

Denna fackbok ger en ingaende och livfull beskrivning av 

några framstAende indianhövaingars levnadshistoria och viktiga 

händelser i kampen mot de vita. Följande indianhövdingar tas upp: 

siouxerna Sitting Bull, Crazy Horse, Little Crow och Bu-Foot, 

apacherna Gbchise och Mangas Coloradas, nee percén Joseph d.yo 

och Mowan Satanta. Författaren, stmkt pro-iqELctnsk, skildrar 

p& ett intressev8ckande ooh lattlast sgtt historiska fakta. Bo- 

ken ar fllustrerad med svart-vita fotografier. Bra fackbok för 

bhde vuxna och ungdom från c:a 14 ar. 

- ~&ockholm:~risma/~iblioteksf 

Kq Malm, E.: Sitting Bull och kampen om VLlda Vgatern. - 2 uppl. 

örlaget, 1 961 . - 220s. : il1 

- (prisma) 

Reviderad version av i946 års upplaga. Den starkt pro-indianske 

Malm har som källor till sin fackbok använt samtida krigsakild- 

ringar, nemoarer, officiella dokument m.m. Dels skildrar han den 

legendariske hunkpapa-siouxhövdingen Sitting Bulls liv 1831-1890 

(krigare, statsman, poet, visionär ooh 1867 överhövding för alla 

siouxstammexna i kampen mot de vita). Dels beskriver han alla 

skeden och viktiga strider i präzieinäianernas hopplösa frihets- 

kamp mot den vita övermakten 1850-1891, Boken ger en översktldlig, 

bitvis något kortfattad, skildring av ett mycket omfattande och 

faktaspäckat ämne. Ganska lättlaat men tyvärr mycket liten te^ 

(pocketbok). Illustrerad med ett 10-tal samtida svart-vita foto- 

grafier. Fackbok för vuxna. 

Hcg Meadowcrof t, E ,L. : Crazy Horse, krigshövdiqen / översatt 

av Lennart Allen ; illustrerad ar William Reusswig. - 

Stockholm: Lindblad, 1971 . - l 59s. : ill. - (Lindblads historiska 

ungdomsböcker ;. 40) 

0rig:s-titel: The story of Crazy Horse* 

Romantiserad skönlitterär skildring av den berömde oglala- 

siouxkrigaren och sedermera krigshövdingen Crazy Horse's liv 

från 9-arsaldern fram till 1877, d& han endast 35 %r gammal 

mördades av vita soldater. Beskriver b1.a. hans uppfostran, 

stora frihetslängtan, tapperhet och ~sps&slöshet. Han var en 

av de f& indianledare som 3yckades förmå indiankrigarna att 

strida gemensamt i stallet för individuellt, vilket gav resultat 

b&de vid Fetterman-massakern 1866 och striderna vid Rosebud och 

Little Big Horn 1876. En lattlast, spännande och pro-indiansk 

biografisk skildring som grundas p& historiska fakta. Illustre- 

rad med medelmattiga, ofta dramatiska, svart-vita teckningar. 

Lämplig fran 10 &r, 

uKq O 'Connor, R.: SAtting Bull / översatt av Lennart Allen ; 

illustrerad av Eric von Schmidt. - Sfo~kholm:Lindblad, 

1 972. - l 52s. : illa - (~indblads hi storiska ungdomsböcker 

; 44) 

0rig:s.titel: Sitting Bull. 

Delvis romantiserad skildring av den berömde hunicpapasioux,+ 

krigshördingen och medicinmannen Sitting Bulls liv 1831-1890. 

Beekriver hans kamp för indianernas rättighe$er gentemot de vita 

(b1.a. som överhövding för alla ~etonsia.uxer) . Han var även be- - 

römd bland siouxerna för sin förmaga att dikta sånger, och boken 

skildrar ocksa denna hans poetiska sida. Spännande, pro-indiansk 

och lattlast bok som ger en bra beskrivning av Tetonsiouxernas 

livsföring och frihetskamp. Mer dokument& och sann skildring 

.

av det historiska förloppet än vad som är vanligt i den här 

typen skönlitterära biografier. Illustrerad med daliga, skiss- 

artade svart-vita teomngar. Lämplig frk 9-70 &r. 

Hcg Sitting Bull / text ar Jens Peder Agger ; översatt av &e 

Holmberg ; illustrerad av Jean Marcellin och Robert Viby. 

- vi ör kortad upplo/ - ~tockholm:~erlsm/if, 1973. - 61 s. 

: ill. - (1f-klassiker ; 5) 

0rig:s titel: Sitting Bull - le grand chef sioux. 

Boken beskriver den berömde hunkpapa-siouen Sitting Bulls 

liv fr& 14-Hrsdlldern till hans död 1890. Skildrar även präriesiouxernas 

livsföring, sedvänjor och &rider dels med andra indianstammar, 

dels med de vita (b1.a. en utförlig beskrivning av 

slaget vid Little Big Horn 1876). Trots att det är en f örkortad 

ltklassikerN, s% f& den med alla vässntliga fakta i lättläst form. 

Spännande, lämplig läsning för ungdomar som ej orkar läsa tjocka 

böcker. Ger ända en nyanserad och uppriktig bild av indianernas 

konfrontationer med de vita oeh orsakerna till striderna. En del 

ordförklaringar hade varit Önskvärda, teex. "agitation, pacifistiskIf. 

Illustrerad med dramatiska, ganska välgjorda far eckningar. 

Iiämplig från 10-1 1 Hr (enligt baksidestexten 8 &rlf 

De indianstammar, som har nedan beskrivs, är irokesena frdn 

östra Nordamerika (omadet mellan St. Lawrenceflodien och &dra> 

~p~alacherna) , sxiouxerna f rån prikieomr&d& (bl. a. North och 

South Dakota samt ~yoming) och apacherna frk sydvähra Nordamerika 

(bizona, New Meicliao och exad, Med undantag av Helge 

Ingstsda tlApaoheindianernatt (etnografisk reseskildring f ör vuxnaJ 

är dessa fackböcker lättöverskadliga och ganska kortfattade 

skildringar av historiska och etnografiska fakta, främsk avsedda 

för yngre, läsare (frh 10-årsbldern). Da &r lättlästa och kan 

fungera som en bra introduktion till vidare studier. Illustrationerna 

däremot är tyniirr gaska d%liga och schablonartade. 

Man f&r emellertid komma ihk, att Sonia Bleekers b3cker kom ut. 

i original redan 1951, sd3. att de uppgifter hon lämnar om apachernas 

och irokesernas situation i vara dagar är föråldrade och 

dessutom alltför optimistiska. 

uM. l3Laeker, S.: Apacherna - jagare och plun&are..:/ iimrsatt av 

Gabriel Setterborg ; illustrerad av Blthea Karr ; granskad 

av Erik "Uncastl Englund. - SSockholmtNaW och kultur, 1967, 

- 129so : ill. - a at ur och kulturs pocka*mrie g ~unior) 

Orig: a; titel: The Apaehe Indians, raiders of the South~e&~ 

Denna facdcbok beskriver hux d;e hardföra apachema fömandlats 

från nomadiserande krigase och jägare till bofaaka jordbrukare 

och hantverkare (p& res=&en). Merparten av boken handlar dock 

om hur de levde förr och myckaf, lite-nämns om deras nuvarande si- 

tuation. Ida får en lättöverskadlig bild av deras historia, l=- 

nadsföring, seder, jakt och shider. En lättläst men sariltidigt 

relativ% faktafylld fackbok för barn och ungdom. Illustrerad med, 

daiga svart-vita teckningar, Ganska-star text. Lämplig *%n 

9-10 Hr. 

uM Iileeker, S.: Irokeserna, llL&n&ussns folkff / översatt av 

Hilmer Persson ; illus$xerad av Althea Karr ; granskad av. 

Erik "Uneast1 Englund. - S~ocrkholm:Nrt.tur och kultur, 1967. 

- 124s. : 111. - (~ahr och kultus pock&s.erie ; ~unior) 

0rig:s titel: Indians of the lqnghouse: the story of the 

Iroquois.

Irokes8na VW huvud&igen bosat t a i den. nuvarande staeen 

New York men härskade över ettdb&räiigt skörre omradai, i och 

meii att undrerkuvad~ indian&nmmnr betslade: txibut t il1 dem, P& 

1570-talet bildade &e fem &-na moha&, seneca, ca-, 

oneida och omnäagat tillsms 3ae Fem Makionernas Förbund (1rokesf 

örbuncbt) , vilk& bdår än i äag. Förutom att de var kriwe5 

s& var de ocksa jordbrukare (majaen &or bewdelse). Bokens 

kapitel &r indelade efter d& olika arsbiderna och besiaziver detaljerat 

irokesernas, dagliga liv, aeder, föda, lekar m.m, Deras 

historia skildras i stora dsago Lättläst men smtid;lgt relativt 

faktafylld fackbok för barn och ungdom. Illu&rerad med d%lig;a:. 

svart-vita teckningar. Ganska stor text. TIIUaplig från 9-10 &r. 

uM Ehsrlund, E.: Siouxerna - ekt krigarfolk p& präximm / illust-1 

rerad av Hans Söderberg. - Stockholm:MaSur och kultur, 1967. 

- 182s. : ill. - i atu ur och kulturs. pocketiaezie ; la nior) 

Denna fackbok skilärar kunnigt och lattöversk&dligt prärie- 

fdowcernas historiska bakgrund, der- vardagsliv och nöjen, 

religion och krigarrsamfund, strider med andra indian&amnar och 

de vita. Asslutningsvis ett kapitel om deras situation i dag. 

Man far också en ingaende beskrivning av soldansen och förklaring 

av. det i krigföringen:viktiga coup-begrepp&. En lattlkist fram- 

&allning av hiskoriska och etnografiska fakta. Illustrerad med 

enkla svart-vita teckningar. Lämplig från 10 år. 

Nq IwsSad, H.: Apacheindianerna: p& jakt efter ben förlorade 

stammea,/ ijversatt av Einw Malm. - S;LtocMrolm: Skoglund, 1946. 

- 338s. : ill. 

0rig:s titel: Ilpache-indianerne: jakten p% den tapte s t ~ e . 

Senare delen av 1930-talet vistades den norske exjuriaten, 

vildmarksstxövaren och författaren Helge. -stad (pro-indiansk) 

hos apacherna p% San Carlo- och White Mountain~jneservaten i 

Arizona~och new Mexiao. Tillsammans med några apacher gav han 

&g iväg till beagskedjan Sierra Madre i norra Mexicxo för att 

där sska efter en stmm vilda apacher siom aldrig kapitulerat för 

de vita. Sann, myok& intressant reseskildring oah samtidigt en 

-et givande etnografisk beskrivning av apachernas levnaidmatt, 

=der m.m. i våra dagar. C:a 1/3 av boken ger en mycket bra och 

utförlig beskrivning av apachernas, ofta väldigt grymma, historia. 

Relativt lättläst och ofta myoket spännande fackbok för vuxna. 

Illustrerad med svart-vita fotogxafier. 

Siage vid Little Big Horn 1876 ocih kanske ock& siouxupproretL 

i Minnesota 1862 lär vara abekanta för de flesta. Men aven. 

mminolernas resning i Florida 1835q37, Andedansaroligheterna 

1890 och andra viktiga händelser i Indianexnas historia skildras 

i de här medtagna böckerna. Förutom indianer figwcerar h& 

oaks& Kit Carson och Buffalo Bill, en något ambivalent 

inattallning till indianerna; förf öl jde och sköt 

de ihJ.&l dem, å. andra sidan blev med dem, allt 

med r#muaa glada safil1 Atskiiliga Wckerna ar fack- 

- 

böcker för vuxna, men flertalet ar dock i skönlitterär form av- 

sedda för ungdom. Dessa &r i lättlästa och 

apänna,nde skildringar av

Hce; $uffalo Bill: bn ai&e pxäriespaazen, hans;: &rida och 

äventyr i Vilda VasAern efter överde William Codys. egna 

och hans systers upptedulingar / beratf ad av. Hugg wllan- 

&er ; illuskrerad av David L jungt3Ahl. - 6 uppl. - Sko&- 

holm:Sv.la~retidn.förlag, 1843. - 238s. t ill. - (Sagg ; 

33) 

FBrsta @i& i Saga 1910. v 

Skildring av Frederlok William Codys hiindelsarika liv 1846- 

1917, mer känd under n-et Buffalo Bill. %skriver hur han 

eabsk11 &.r gammrrl blev familjeförsörjare efter faderns död 

med en mangd olika arbeten, b1.a. mm ryttare vid porwyexpn-e* 

sen, .panare oeh depeschryttme at ar~n&n under indianaktcider=, 

buffeljägare &t rallarna och slutligen cirkusdirek~r för den 

berömda cirkusen "Vilda T5sbrnu (bildad 1883) mm turnerade 

bade i Aherika och Europa. Det är en myeket spännande, lättla& 

ooh fartfylld skildring men santidigt en ohämmad glorifiering 

av den handlingskraftige amerikanske pojken mm utvecklas %il1 

en modig oah $ramgbgsxik man. Enbart hans goda sidor skildras. 

Det faktum att han inledda masslakten p& bufflar (blev nästan 

utrotade) blir has enbart et t prov p& hanm enorma sk jutslr$cklighet, 

Boken är egendomligt ambimlent bekraffande indianerna. 

A ena sidan har Buffalo Bill för&å.elw för dem och beklagar 

den orättvisa behandlingen av dem, A adra sidan skjuter han 

dem p& löpande band under sin yrkesutövning. Illustrerad med 

dramatiska svart-vita teekningar. Saga-biblioteket har komprimerat 

det amerikanska originalet. Lamplig från 9-10 &r. 

Carson, Hit 

La Vestal, S*: Ut Carson, äventyrens man / översatt av Grista 

Gillberg ; i1lusjxt;rera;d &v Gunnar Olofsson. - StockholmtLindqvist, 

1964. - 201 s. : 511. - (~ndianklubbens bast4 

0rig:s titel: Hit Carson. 

Stanley Vestal, professor i engelska vid Oklahoma-universite- 

te*, har skrivit denna biografi över den legendariske amerikans- 

ke pälsjägaren,'t$?e&kxén oeh pionj&en Kit Carsons liv 1809- 

1868,, Carson var verksam i Sydvästern, Californien och New Mexico 

och kom ofta i kontakt med indianer bade som fiende (t.ex, svart- 

fötter) och mm vän (arapahaer, cheyenner) . Han var b1.a. gift 

t* gånger med indianskor, Analfabeten Carson var ett praktiskt 

och vidskeplfgt naturbarn som respekterades för sin ärlighet och 

sitt mod. Man blir vid läsningen lätt irriterad över det allt 

för ohänmade wllandet av det manliga modet oah äran. Hiskoriska 

fakta skildras mycket utförligt och detaljerat i denna biografi 

över Kit Carsons innehbllsrilui. liv. Boken innehaller väldigt 

m@ &rider med olika indianstammar. Den är ibland nagot trög- 

lask och satt med ganska liten text, Ganska sIörande med de* 

slarviga talspråket i dialogerna och en del hurtfriska utrop. 

Illustrerad med ett fHtal, medelmåttiga svart-vita teckningar. 

Fackbok för vuxna, 

Hag Cody, W.F,: Buffalo Ull: övezske Pailliam F. Udys levnadsöden 

berättade av honom sjilv / översatt av Hans G. Westerlund 

; illustrerad efter samtida teckningar. - Ny uppl. - 

~ockholm:Bonnier,~ 1 968. - 247s. : ill. - ( ~ odödliga e 

ungdomsböckerna ; 26) 

Elörsta upplaga i De odödliga ungdomsböckerna 1942. - 

Origts titel: An autobiography of Buffalo Bill.

Ilen värl&barömde spejaren William Fxede- 

rick "Buffalo Billw Codys (1 846-1 917) utkom 191 6. 

Boken är shrim i jag-falan. Han skildrar &n barndom i d& 

oroliga Kansas, hur han sam tonaring var postryttare vid ponny- 

expressen, senare blev buffeljëlgre obh am6diepesohryttarrie under 

stz&&rna med prärieindianerna, hur hm triiffade billighetsroman- 

författaren Ned Buntline som,.genom siha ronrantisarade äventyrs- 

framgång med ooh krropa. P.g.ao 

sin 191 7 (nämn= 

bild av forna 

idutigt tolkade som t om: Andedansen. Buffalo 

Bill var Wert ärlig i sin om.indianerna, vilka han 

för det me6.fra otroligt naiv, b1.a. 

när det gällde Illustrerad med amtids, 

ofta dramatiska och teokningar. Lämplig 

från 11-12 ar. 

og Collier, E.: g it Carson, spejaren och trappern / ö-saft 

av Hans Carlberg ; illustrerd a Nicholas Eggenhofer. - 

Stockholm:Lindblad, 1976. - I 160s. r ill. - (~indbladsc hi* 

, toriska ungdomsböcker ; 61) 

0rig:a;titel: me story of ~i.t ~arson. 

Romantiserad skönlitterär av den berömde vite sgejaren 

och trappern Kit Beskriver b1.a. 

hur han hjälpte till fran Mexiuo 

1846 och hur han 1864 ledde en motattack mot comanoherna vid 

Adobe Walls i Texase Lättläst och ganbka spännande skizdring 

som mdaa p& historiska fakta. ~okeh beskriver dock enbart 

hans goda sidor och glorifierar den fattige och 

ärlige pojken som blev en berömd man av alla(^). Väldigt 

mycket strider med indianer dar de kortaste st~bf, men 

ändå p&stAr sig Carson försi;& deras . sitt land (som han 

medverkade vid att ta ifran dem\ ) med medelmattiga 

svart-vita teckningar. Lämplig från ib-il ar. 

Hcg Ellis, E*&*: Det belägrade fortet / i svensk version av 

Stig Ericson. - Stockholm:Bonni.er, 1963. - 1122so, - 

(~öckerna) 

Första svenska upplag& 11898. Även utgo under titlarna8 

- 1 

Överfallet på, koloni&erna och Övezf allet p& nybyggarna* 

Orig: s titel: Uncrowning a kid. 

Tsaditionell indianäventyrsbok med 

l 

vtu'klighetsb~d, niinligen 

wampanoaghövdingen Kung Philips krig 1,675-76 mot de vita 

nybyggarna3,i Mew England. Den 14drig nybyggarpojken Hugh Und=mod 

lycks tdllsammans:,me& vildmarks'ägaren Zeke Wagram efter 

diverse förvecklingar hjälpa nybyggarna i Fort Brookfield mm 

belagras,.av nipmuoaterna och wampanoag rna ledda av Kung Philip. 

Alla personer i boken utom Kung Phili k är fantasifigurer. Själva 

alelagringen är dock en sann händelse. I en mycke* kortfattad 

efte~skrift av Stig Erioson skildras orsaken till och utgången 

av Kung Philips krig, Spännande och lättläst indianbok med de 

vanligarrle klichéerna, dvs. fientliga 

kring bland buskarna och lurpassar p% 

Lämlig fran 10-1 1 h. 

indisner som smyger om- 

ädla och modiga vita.

Kq Englund, E.: Indianer och vita / illustrerad av Gunnar Lind- 

vall. - Stockholm:Wahls&röm & Widdrand, 1.957. - 241s. : ill. 

Erik ltUnctasn Englund, malaran som blev en av vara fraElta 

kännare av. de nordamerikanska indianarnas lhvoch frihetskamp, 

beratthr här i 1'5 dramatisuerade episoder om kfinds sannuandrabbc 

ningar mellan indianer och vita, t.ex. Fetterman-massakern. 

Lättlad och spännande skildring av historiska fakta (,innehalsr 

vissa mindre felaktigheter, teex. vid beskrivningen av &eyemen 

IIDman Nose 's "medicint1). Det märks at t detta är en av Englunds 

första böcker om indianer. Den är mer känsJ.obetonad och dzaslatisk 

och inte s& saklig och rutinerad som hans senare. Illustrerad 

med mycket medelmattiga svart-vita teckningar. Fackbok för vuxna 

och ungdom från c:a 14 ar. 

mc Ericson, S.: B%&s;till attack, Dan Henry: tu, Dan Henrys$ 

minnen. - S.tockholm:Bonnier, 1072. - 163s. 

Del 4 i serien om Dan Henry. 

I serien om Dan Henry, den slvenske pojken som emigrerar frrån 

Stockholm till Amerika, handlar del 4 och 5 bl.ae om hans~möte 

med indianer. 

I del 4 har den 1'8-hige Dan Henry tagit varvning i Sjunäe 

kavalleriet, f.d. Custers regemente, &r han blir trumpekare. 

En avgörande upplevelse för honom blir Sjunde kavalleriets jakt 

efter Chief Joseph d.y. och hans nez percéex, vilka ?i877 i an 

mästerlig reträtt försökte n% Canada flör att f& en friskad dikr 

(verklig händals&). Dan Henry saras och skrivs.,till sin lättnad 

ut ur arm&, djupt upprörd över behandlingen a7 indianerna. En 

mycket bra, uppriktig oah lättläst soldat- och indianskildsingo 

@&r en målande och realistisk beskrivning av soldatliveds tris+ 

tess och orättvisor, fjärran fxån all glorifiering. Visar stark 

metikänsia med de hart drabbade nea.percé@rna, m s frihetsdröm 

krossades. Lhplig fu-ungdom fr&n 13.ct4 %r och vuxna. 

utIc Ericson, So: Eld ska flamma, Dan Henry: upproxet p& S4;arading. 

Rock ti878: ur Dan Henrys minnen. - Stookholm:Bonnier, 1973. 

- 166s. 

Del 5 i serien om Dan Henry. 

Den 19-hige Dan Henry kommer 1878 till sioux-indianreservatet 

Sfanding Rock, dar missnöjet jäser. Indianerna, som lever i misEir, 

anser sig lurade av indianagenten ~dhee, som i sin tur misstror 

b&de dem ooh militärerna p% det *liggande fortet. Det.blir en 

maktkamp mellan indianagenten och den Prilitäre överbef8ihavaren, 

@h indianerna används mm,slagträ. Endianerria gör ett misslyckat 

upprorsförstik. DBssförinnan upplever Dan Henry en bitterljuv karlekshis$oria 

med halvblodslärarinnan Marie (piodern sioux), som 

f& honom att första och sympatisera med indianerna. EBycka* bra, 

lättlad och läsvärd indianbok som bygger p& en verklig händelse. 

Realistisk och flin skildring av indianernas förnedrande liv på. 

reservatet. Lämplig för ungdom från ji3-14 &r och surna. 

Hcg Ericson, S,: Indianwpproret. - Ny uppl. - Stockholm:Bonnier, 

3870. - 137s. - öda ~asien) 

Origimdupplaga l 963 . 

Skönlitterär berattels~ sjom skildhar en sann händelse, n* 

ligen siouxupproret 1862.1 ~nnesotal da. en mängd nybyggare,

1.s. svenskar, fick sätta livek till peg.a. att myndigheterna 

försummade sina förpliktelmr mot de svältande indianerna p% 

resarvaten. Handlingen i boken utspelss.;i srenskbygderna. Den 

1.B-årige:;Petter Lindecbezg flyr tillsammaas med, sin familj ooh 

en bl andra svenskar undan indianerna och försöker n& &erheken 

i Fort Ridgely* Det amdutande kapitlet "Ertkta kring upproret 

i Minnesotan ger en kortfattad men bra.smmanfattning av 

händelseförloppet. Spännan&, lättläst och pro-indiansk indianbok 

med verklighetsbakgrund. BTa skildrat hur nagra av nybyggarna 

trotesin skräck för indianezna fördår orslakerna till upproret 

o~h icikmer medlidande med dem. Länplig från 11 h. 

H& Ericson, S.: Vita Fjäderns äventyr bland blekandkten: en 

indianbok / illustrerad av Nils !%i5dberg, - ~ockho1m:Bon- 

nier, 1971. - 96s;; ille - il on ni ers illuskrerade barn- 

böcker) 

Handlingen ut spelas7 p&.. ti870-tal& i Hordarnerilca. Lakotasiowcc 

pojken Bita Fjädern &a-..tillnninmans med andra indianbarn fara - 

till en internatskola i Carlide för att lära sig de vitas w-råk 

oeh genoiifldet kunna hjälpa aLtt folk. Boken &ildrar ajälva resan 

till skolan, Under färden far Vlta Fjädern uppleva Wde vänlighet 

ooh fiendskap fran de vita;sida. Ett myck& bra ochlintressant 

slutkapitel skilarar indiane.rnas,situation i dag. Författaen 

beskriver den 10-arige siotucpojhn Edsr Attack Hfm's 

liv på, indianreservate& Pi~e Ridge-i Spd-Dakota. Förutom fattig? 

domen och de soaiala orättvisorna skildras aven i&bnerna's9 sam- 

hörighetskänsla och kamp 1 f ör att f & behalla ajtt @r& ooh af na . 

seder. Bxa, tankevihkande och lät t läat (enkla meningar) indianbok, 

som b1.a. skildrar indianernas känslor inför den vite mannens 

värld. Illustrerad me& skisdiartade, naturalidiska svarkvita 

teckningar. Lämplig fran 9 år. 

Hog I&, L: Den hemliga dalen / översatt av J0hn.0~ Ericsson ; 

illustrerad.. ar Wörn Lindroth. - ~rtoukholm:&lund/~i&en, 

1958, - 174s. : ille 

0rig:s titel: aharokee boy. 

Bkens verklrighetsbak&mnd ar de vitas tvhgsförflyttning på 

1'830-talet av de hö& kultiverade och jordbrukande eherokee- 

indianerna från-deraa hem i Nord-Carolina till Oklahoma 1- 

den &ko *TtPrarnas.vag", dar ent-fja;Ededel av stammen dog av um- 

baranden. Fem indianungElomax ly-s fly, och mast L får f öl ja deras 

besvibliga fäzd tillbaka till bergskedjan we Gred Smokie+? där 

finner en fristad i en hemlig dal, som bara aherokeerna känner 

till, Bken för indianernas talan och ar en-gripande skilbing av. 

ett mörkt kapitel i USB:shistoriaa Illus&rerehd med medelgoda 

svart-vita teckningar. En del svåra ord gör att bken är lämplig 

försh *%n o:a.12 år. 

Kq Lindberg, L. &.. Midding, L,: Ds som dog med stövlarna på: 

slaget vid Little Big Horn 1876: ett reportage / foto ar 

David F. Barry ; teckningar av Nils Sltödberg ;.redigerad; 

av Lass Widding, - Srt;ockholm:Glebeq 1963. - 7179s. : ill. 

Denna fackbok skildrar de% b röda da@et vid Little Big Horn 

" den 25 juni 1876, där Ouster och mer än Z00 soldater från 7:e 

kavalleriregementet, som anföll ett numerartu övexlägs& indian- 

läger, dödades till sisIa man av siouxer oah beyenner ledda av

3.a. Crazy Horse och Sitting Bull. Man far b1.a. en beskrivning 

i stora drag av orsakerna till denna strid, en kortfattad över- 

sikt av indianernas livsstil och viktiga hövdingar, CUsters kar- 

riär och slutligen själva slaget. Det hela blir en spännande och 

lättläst men ganska ytlig skildring av en berömd strid, skriven 

i en driven reportagestil. Illustrerad med intressanta fotogra- 

fier av en samtida fotograf samt med medelmattiga svart-vita 

teclmingar. Fackbok lämplig för nunia och ungdom fr& c:a 12 &r. 

Kq -9 Malm E.: De kämpade förgäves. - Stockholm:Rabén & Sjögren, 

1967. - 213s. : ill. 

Denna fackbok av Einar Malm, en av vara främsta kämare av 

Nordamerikas indianhistoria, bestar av tre sinsemellan fristaende 

avsnitt. Det första handlar om den berömde spejaren och show- 

mannen Buffalo Bills liv (1846-1917), dar Malm försöker veder- 

lägga missuppfattningar om honom. Det andra beskriver hur nord- 

cheyennerna, ledda av Du11 Knife och Little Wolf, under 1860- 

och 1870-talen förgäves kampade för att f% beh5lla sitt iand, 

och hur många av dem dödades av soldater efter ett misslyckat 

flyktförsök frh ett reservat. Det tredje skildrar mycket utför- 

ligt och detaljerat Andedansoroligheterna 1890-91, som b1.a. 

ledde till massakern p& Big Foot och hans minniconjou-siouxer 

vid Wounded Knee 1890. Mycket intressant, valakriven och pro- 

indiansk fackbok med en mängd fakta, som ibland gör den lite 

trögläst p.g.a. alla detaljer. Illustrerad med samtida fotogra- 

fier. Fackbok för vuxna och ungdom frh c:a 15 %r. 

Kq Malm, E.: Dödsdans i Dakota. - Stockholm:Rabén & Sjögren, 

1961. - 257s. : ill. 

Utgör ny, reviderad uppl. av: Siouxindianernas sista 

strid. 1929. 

Detaljerad skildring av siouxernas llAndedansuppror" 1890-91, 

som b1.a. resulterade i mordet p% Sitting Bull samt massakern 

vid Wounded Knee 1890, där siouxernas frihetsdröm krossades. 

Malm beskriver ingående orsakerna till Andedansen och hur de vita 

misstolkade den med Atföljande katastrofala resul~at. B1.a. ingAr 

en ögonvittnesskildring (f ördoms full) av den svenske lö j t- 

nanten Ragnar Ling-Vannens, som d& tjänstgjorde vid Sjunde kavalleriet. 

Boken är en uttömmande, bitvis trögläst och ibland 

lite melodramatisk skildring av Andedansen och dess följder. 

Illustrerad med svart-vita fotografier. Fackbok för vuxna. 

Kq l!Ialm, E,: Sitting Bulls krig. - StocWiolm:Rab4n & Sjögren, 

1970. - 262s. : ille 

Skildring av det s.ke Sitting Bulls krig p& 1870-talet och 

aven själva förhistorien och orsakerna till det från 1840-talet 

och framat. Ger ett ingaende och intressant porträtt av den be- 

römde hunkpapa-siouxhövdingen Sitting Bull, som är bokens hyvud- 

person. Även andra indianer samt vita beskrivs utförligt, t.ex. 

Crazy Horse och George Armstrong Custer. En intressant, lättläst 

och dramatisk pro-indiansk skildring av historiska fakta. Illust- 

rerad med svart-vita fotografier. Fackbok för vuxna och ungdom 

från c:a 14-15 %r.

Kq Marsuis, T.B. : Sitting Bull-krigare i elden / översatt av 

Einar Malm ; illustrerag av Gunnar Olofsson. - Stockholm: 

Lindqvist, 1963, - 224s. : ill, - (~ndianklubbens basta) 

0rig:s titel: Warrior. 

Dr Thomas B. Marquis tjänstgjorde 1922 som agenturläkare at 

nordcheyennerna p& deras reservat i Montana. Flera av de gamla 

krigarna hade som siouxernas bundsförvanter deltagit i det be- 

römda slaget vid Little Big Horn 1876. Via teckenspråk berättade 

de för Marquis om striden och hur indianernas liv var förr. Hans 

favoritberattare var Wooden Leg (18 ar gammal vid ~uster-striden), 

vars levnadshistoria skildras i jag-form i boken, Förutom en liv- 

lig ögonvittnesskildring av själva striden far man ocksa en ut- 

märkt och ingHende beskrivning av nordcheyennernas levnadssätt 

och seder förr och även deras uppfattning av det reservatsliv 

de nu förde. Utmärkt bra, lättläst, spännande och informativ 

"biografilt, som b1.a. ger den indianska versionen av det berömda 

slaget. Illustrerad med ett fatal dramatiska svart-vita teck- 

ningar. Paokbok för vuxna och ungdom från c:a 14 ar. 

uHce Pratt, 'P.: Det stcsra indianupproret / översatt av Marianne 

Linde. - Stockholm:B.Wahlström, 1965. - 189s. - (Wahlström 

juryböcker ; 23) 

0rig:s titel: Seminole. 

Dramatisk skönlitterär skildring av historiska fakta. Denna 

indianbok beskriver en indianstam och hövding som ganska.e%llan 

nämnts i ungdomsböcker: hur seminolerna i Florida, ledda av 

Osceola, &r 1835-37 förde en förtvivlad kamp mot de vita inkräk- 

tarna, som gjorde allt för att driva bort indianerna från deras 

land (salde dem b1.a. som slavar). Man far följa Osceolas liv 

fr& 20-arsaldem till hans död, 35 %r gammal, som soldaternas 

fånge i Port Moultrie. Spännande, lättläst och i stort sett sann 

skildring, som ibland blir lite f ör ensidig (SA gott som alla 

indianerna ar hjältar, medan nästan alla vita är skurkar). Lämp- 

lig fr& 12-13 ar. 

Hcg Ulyatt, K,: Den vilda ritten / översatt av Gudrun Ullman. 

- Stockholm:B.Wahlstcöm, 1966. - 158s. - (Wahlströms juryböcker 

; 26) 

0rig:s titel: North against the Sioux: the epic ride. 

Kenneth Ulyatt har sMvit en serie realistiska indianböcker 

som bygger p& verkliga händelser (i den sista delen skildras 

bl.a, slaget vid Little Big Horn 1876). Han skildrar de olika 

sammanstötningarna mellan indianer och vita under 1860- och 

1870-talen i västra Nordamerika. Huvudpersonen i alla böckerna 

är den vite spe jaren John "Portugisen" Phillips (existerat i 

verkligheten), som p& nara hall upplever. de viktigaste konf lik- 

terna mellan indianer och vita. I den första boken skildras 

oglalasiouxhövdingen Röda Molnets krigsförklaring mot överste 

Carringtons soldater, den s.k. Petterman-massakern 1866, siouxer- 

nas belägring av Fort Phil Kearny samt Portugisen Phillips be- 

römda ritt till Port Laramie efter undsättning. Mycket bra, spän- 

nande, realistiska och i regel lättlästa indianböcker, som utan 

förskönande omskrivningar ger en för det mesta objektiv skild- - 

ring av b%de de vitas och indianernas beteende. Lämplig från 

c:a 13-14 &r. 

Denna bok ingar i en serie, och fortsattes av följande böcker:

- Röda 1~Iolne;ts hämnd / översatt av Gudrun Ullman. - Stockholm: 

B,Wahlström, 1967. - 154s. - (~ahlströms juryböcker ; 29) 

0rig:s titel: Nocth against the Sioux: Red Cloud's revenge. 

- Indianöverfallet / översatt av Mats Lundegard. - Stockholm: 

B.Wahls$röm, 1970, - 158s. - (~ahlströms jucyböcker 4 42) 

0rig:s titel: Iron horses. and red warriors. 

- De laglösas land / översatt av Lennart Allen. - Stockholm: 

B.Wahl&röm, 1971. - 158s. - (~ahlströms juryböcker ; 46) 

0ri.g:~ titel: The longhorn trail. 

- P& jakt efter guld / översatt av Kurt G. Miller. - Stockholm: 

B.Wahlström, 19724 - 158s. - (~ahlströms juryböcker ; 51 ) 

0rig:s titel: Custer 's gold. 

Kcx Widén, A.: Svenskarna och siouxupproret / illustrerad av 

Gunnar Olofsson. - Stockholm:Lindqvist, 1965. - 170s. : 

ill. - (~ndianklubbens bästa) 

Dramatisk redogörelse för santeesiouxupproret 1862 i södra 

Minnesota, dar en stor mängd nybyggare (främst emigranter) dö- 

dades. Orsaken till upproret var att myndigheterna försummade 

sina betalningar till de svältande siouxerna p% reservaten. I 

desperation grep d% dessa till vapen, ledda av Little Crow, för 

att ta en blodig hamrid p& alla vita. Pörfattaren har koncentre- 

rat sig p% den svenska kolonins öden men skildmr även andra 

episoder, teex. siouxernas försök att inta Port Ridgely och sta- 

den New Ulm. Boken bygger mast p% ögonvittnesskildringar av 

överlevande -t amerikansk litteratur om denna händelse. Spän- 

nande, detaljerad, intresseväckande och lättläst presentation 

av historiska fakta. Pörfattaren är pro-indiansk men ger ända 

en saklig skildring av indianernas övergrepp. Illustrerad med 

ett fatal dramatiska svart-vita teckningar. Fackbok för vuxna 

och ungdom fr& c:a 14 ar. 

NORDARERIKAS INDIA?JERS HISTORIA OCH KULTUR 

Dessa böcker varierar sinsemellan väldigt mycket beträffande 

utförlighet och svarighetsgrad, beroende p% om de ar avsedda för 

barn eller -a. Det kan vara lättlästa och översiktliga introduktionsböcker 

för barn, toex. Stig Ericsons "Indianer och vita" 

och Kenneth Ulyatts ltIndianernas tid1', eller mer utförliga och 

kompakta etnografiska skildringar avsedda för vuxna läsare, t.ex. 

Oliver marges "Nordamerikas indianer". En del böcker, b1.a. 

Edith Dorians "Röd~lrinn~~ och Royal Hassricks 'tNordmarikas indianer", 

skildrar olika indianstammars kultur och his%oria uppdelade 

efter olika kulturomraden (t ,ex, östra skogsomr&det ), 

medan andra böcker behandlar en viss tidsperiod och omrade, t.ex. 

Dee Browns "Begrav mitt hjärta vid Wounded meet' som skildrar 

västra Nordamerikas indianhisf oria 1860-1 890 (en oerhört viktig 

och djupt gripande bok!). De flesta av dessa böcker är bade tillförlitliga 

och sakkunniga fackböcker med ett sorgligt undantag, 

nämligen Eirik Hornborgs llIndbner: en folkstams kamp och undergångtt 

(1 936). Hans bok anses tyvärr vara ett standardverk men 

maste läsas mycket kritiskt, eftersom den &r väldigt fördomsfull 

och ibland osaklig. 

uM B j tirk, C . & Andersson, L. : Luddes indianbok / text av Chris- 

tina Björk ; bild av Lena Andersson. - Stockholm:Rabén & 

Sjögren, 1974. - 20s. : ill. - exd dan dis barnböcker ; 15)

Den 9-arige svenske pojken Ludde har fatt sig till livs den 

traditionella vita synen p% indianer via TV och böcker, men nu 

berättar.hans mamma Iiena för honom om indianernas historia sedd 

ur deras synvinkel. H8n skildrar mycket pedagogiskt hur tv% in- 

dianbarn, jämnariga med Ludde, levde före och efter de vitas an- 

komst till deras land. B1.a. betonar hon indianernas respektfulla 

f örhallande till naturen ("mil j öv%rdarew ) och deras gemensamma 

ratt till marken kontra de vitazs privata äganderätt. Författaren 

komprimerar tidsperioden för att f% medl alla viktiga fakta. Boken 

avslutas med en kort beskrivning av indianernas situation i dag, 

b1.a. ockupationen av Wounded Knee 1972-73, samt en fragestund 

där Lena besvarar Ludäes fragor om olika begrepp. Pinns aven en 

bra litteraturlista över fack- och skönlittaralxar om indianer 

för bade barn och numa. Lättlaat, pro-indiansk och förstaende 

faktabok för barn. Ebda invändningen är att det inte nämns nggot 

om indianernas strider med de rita. Illustrerad med färgglada, 

uttryckqfulla techingar samt nl9gra svartvita fotografier. Itämp- 

lig från 9 &r. 

Kqa Brown, D. : Begrav mitt hjärta vid Wounded Rnee / översatt 

av Lars Ekegren. - Stockhoh:Norstedt, 1974. - 304s. : ill. 

0rig:s titel: kry my heart at Wounded Knee: an Indian 

history of the8.American West. 

Dee Brown, bibliotekarie vid University of Illinois, skildrar 

har indianernas historia i västra Nordamerika 1860-11890 me&:utghgspunkt 

från protokoll förda vid officiella, förhandlingar 

mellan indianer och vita. Det är 13 innehallsrika kapitel, som 

ofta blir djupt upprörande läsning. B1.a. skildras massakern p& 

deyennerna vid Sand Creek 1864, kiowas och comanchernas hopplösa 

kamp mot den vita övermakten 1868-1875, rJiouxesnas kamp 1874-77 

för att f& behalla sina heliga berg Black Hills (b1.a. slaget 

vid Little Big Horn 1876), apachernas gerillastrider under ledning 

av Cochise, Gexonimo, Victorio och Nana samt hga andra 

viktiga hmdelser i de västra indianstammarnas historia, Tyvärr 

har det i den svenska versionen uteslutits flera kapitel (amerikanska 

originalet 487s. ), vilka enligt min mening borde ha 

tagits med, eftersom de behandlhr händelser som det inte skrivits 

sa mycket om. Det ar modocernas uppror 1873, poncas llcivil rights 

case" 1'879, ute-indianernas kamp mot de vita p% 1870-talet samt 

eet intressant kapitel om senecan Ely Parker, militarsekreterare 

till president Grant och Commissioner för Indianbyrh 1868-1871. 

Detw är en av de bästa och viktigaste böckerna, som skrivits om 

indianernas hopplösa kamp för sitt land och sina rättigheter. 

Det är en djupt gripande och ofta @hämmande skildring, som visar 

en akta medkänsla för indianernas lidande. Illustrerad med ett 

fatal svartvita fotografier av kända indianer. Relativt lättläst 

fackbok för vuxna och ungdom frk c:a l5 år. 

Kqa Capps, B. : The Indians / by the editors of f ime-Lif e books 

with text by Benjamin Capps. - New York:Time-Life boaks, 

cop.1973. - 240s. : ill. - (~he Old west) 

Denna historisk-etnografiska skildring av de nordamerikanska 

indianernas kultur tar upp många olika aspekt= av deras levnads- 

satt, Bl.ao redogörs för deras religion, vardagslivets olika be- - 

styr, hästens och buffelns betydelse, teckenspr&, pubertetsritsr, 

f öreningar f ör män (t. ex. cheyennernas krigaraallskap Dog soldiers) 

och kvinnor (teex. cheyennernas Quillers ' Society, en slags sy- 

f örening), s trider respektive allianser mellan olika indian- 

stammar, viktiga strider och förhandlingaförsök med de vita.

Boken avslutas med en dramatisk och n%got romantiserad skildring 

av slaget vid Little Big Horn 1876. Bycket intkessant indianbok 

som ger en bra översikt av indianernas liv i saval krig som fred 

samt de vitas skamuga behandling av dem. Boken sträcker sig ty- 

värr bara till 1876, s& indianernas situation i vara dagar be- 

handlas inte. D& omfattande och intressanta bildmaterialet do- 

minerar boken, dels fotografier i svartvitt och far , dels mal- 

ningar av b1.a. den Bände konatnaren George Catlin \S1 830-talet ). 

Denna fackbok för vuxna krävar goda kunskaper i engelska. 

Catlin, G.: Medicinman och krigare / översatt och bearbetad 

av Erik NUncas" Englund. - Ny uppl, - S.to&hoim:Lindqvist, 

1963. - 221 s. : ill. - (fndianklubbens b ~ a ) 

Första svenska upplaga 1848 under titein: Nord-Amerika~ 

indianer och de, under ett &tta%rigt vistande blamd de, 

vildaste af deras stammar, upplefvade afventyr och öden. 

- 0rig:s titel: Letters and notes on the mariners, customs 

and condition of the North American indians, 

Denna förkortade verdon av den kände indianmalaren George 

Catlins kombinerade reseskildring och antropologiska beskrivning 

av olika indianstammars kultur har anpassats för moderna läsare 

av indianexperten Erik tfUncastl Englund, som i ett förord skildrar 

Catlinstliv och dennes betydelse som nedtecknare av den genuina 

indiankultur som ick förlorad genom de vitas framfart, George 

Catlin (1 796-1 872 7 , kon&när och amatörf orskare, intresserade 

sig starkt för det oförfalskade indianlive* och reste 1829-1838 

runt bland olika indianstammar, b1.a. längs med floderna Missouri 

och Mississippi, och malade scener ur deras vardagsliv samt porträtt 

av kända hövdingar, medicinmän och krigare. Bland de otaliga 

stammar han mötte kan nämnas svartfötter, mandaner, siouxer, 

cherokeer och seminoler. Den tolerante Catlin blev oftast vaziligt 

bemött av indianerna och hyste den största först%else för deras 

egenart, medan han avskydde de vitas utnyttjande och fördärvande 

av dem. 1841 utkom hans klassfska verk om Mordame~ikas indianer 

i 2 band. Antropologiskt sett har hans verk en ovärderlig betydelse, 

eftersom han skildrat indianstammarnas liv och kultur, 

medan den ännu var obefläckad av de vitas inflytande. Särskilt 

viktig ar hans utförliga skildring av mandanernas liv och kultur, 

emedan denna afam i slutet av 1830-talet s% gott som utrotades 

av smittkoppor (den vite manens g%va! ). Trevlig, underhallande, 

ofta sp2bna.de och mycket informativ fackbok (~atlin 

har dock ibland överdrifter s-om far tas med en nypa salt). Illustrerad 

med svart-vita teckningar efter originalupplagans gravyrer. 

Lättläst fackbok för vuxna och ungdom fr& c:a 15 ar. 

fM Curtis, EOS.: Portraits from North American indian life. 

- New York:Outerbridge & Lazard, 1972. - xvi s. + 176 pl. 

I den engelska introduktionen av A.D. Coleman och T.C. McLuhazi 

skildras den amerikanske fotografen Edward S, Curtis' liv och 

arbete (1868-1952). Han började i slutet av 1'800-talet att foto- 

grafera indianer, emedan han ville bevara minnet av en försvin- 

nande livsstil. Detta arbete Koll han p% med i 30 ar, och resul- 

tatet blev fotografisamlingen lfThatNorth American i 20 

volymer, varav dgtta ar ett litet urval, Curtis verkade först% - 

indianernas innersta liv (en indian rar ha sagt: "He is just 

like us, he knows about the Great Iklysteryv) och lyckades i sina 

fotografier fånga den indianska livsstilens sjal. De mycket sug- 

gestiva och gripande svart-vita fotografierna med sin gulaktiga 

ton gör ett närmast drömliknande intryck.

uM Dorian, E.: Rödskinn: Nordamerikas indianer förr och nu / 

översatt av Madeleine Hamilton och Christer Swahn ; den 

svenska upplagan granskad av Stig Ryddn ; illustrerad av 

W.X. Wilson. - Stockhoim:SmB, 1962. - 104s. : ill. 

0rig:s titel: Hokahey! American Indians then and now. 

Denna fackbok för ungdom skildrar i rrtora drag de nordlamerikanoka 

indianernas kultur och levnadssätt förr amt en n&got 

kortfattad och alltför optimistisk beskrivning av deras situation 

i dag. De% inledande kapbtlet beskriver mycket allmänt 

&rider mellan indianer och vita, indianernas ursprung, indianska 

arktsurm etc. Bokens kapitel är indelade efter de agu stora kulturomradena 

(b1,a. prärieomradet) och beskriver inom respektive 

omrade olika tudianstammars livsstil, kultur och sedvänjor. 

Varje kapitel avslutas med en kortfattad sammanfattning "Kulturdragw 

med b1.a. rubrikerna Klädedräkt, Föda. Siata kapitlet beskriver 

indianernas situation och problem under 1900- talet 

(t . o .m. 1950-talet). Relativt lättläst fackbok som p% et t litet 

utrymme lyckas f& fram det väsentliga hos de sinsemellan mycket. 

olika indiankulturerna. Författaren har koncentrerat sig p& denna 

översiktliga framställning ar olika kulturer och inte brytt sig 

ont att skildra berömda strider eller hövdingar. Illustrerad med 

konventionella svart-vita teckningar. Fackbok för ungdom fr& 

c:a 12 %r. 

uKq Ericson, S.: Indianer och vita / texten framställd i sam- 

rad med Erik "Uncas" Englund ; pedagogisk granskning av 

Kerstin Wahlström ; illustrerad av Nils Stödberg... - 

Stookholm:Bonnier, 1970. - 32s. : ill. - (Här far du veta 

nagonting om.. .) 

Denna pedagogiskt uppställda fackbok för barn skildrar strider 

mellan indianer och vita, olika stammar och språk, levnadssätt, 

förpassnting till reservat, korta beskrivningar av nagra berömda 

indianhövdingar samt avslutningsvis en irrelevant tlgör-det-sjalv"- 

bedmirning av en fJäderskrud. Lattlas.t, pro-indiaask och mycke* 

kortfattad fackbok som kan fungera som en liten introduktion till 

indianlitteraturen. Illustrerad med dramatiska teckningar i farg 

och svartvitt samt svartvita fotografier. Iamplig fr& c:a 9 ar. 

M Hassrick, R,B. : Nordamerikas indianer / översatt av Sven 

Christer Swahn ; gransbd av Lars Persson. - Malmö:Bernces, 

cop. 1976. - 144s. : ill. 

0rig:s.titel: North American Indians. 

Denna etnografiska fackbok för vuxna skildrar i stora drag 

olika nordamerikanska indiangruppers kultur och historia från 

forntid till nutid. Bokens kapitel ar indelade efter de sju 

stora kulturomr%dena mad huvudrubriker som t.ex. Jordbrukare i 

Mellanvas%ém, Inom varje grupp beskrivs olika indianstammars 

levnadssätt, seder, religion, viktigare historiska hidelser, 

berömda hövdingar m.m. Särskilt kapitlet om indianernas situa- 

tion i dra dagar (t.0.m. 1976) är mycket intressant och värde- 

fullt och kan vara svart att finna i andra böcker. Mycket bra, 

lättläst och engagerande fackbok son ger korta, men överskadliga 

översikter av olika indiankulturer. Fastän författaren ar starkt - 

pro-indiansk, skildrar han aven indianernas grymma sidor. Boken 

är mycket, rikt illustrerad med fotografier och nålningar i svart- 

vitt och farg. Fackbok för vuxna och ungdom frb c:a 15 ar.

Kq Hornborg, E.: Indianer: em folkst&ms4kamp och undergång. - 

Helsingfors:Söderström, 1936. - 507s. : ill. 

EPrik Hornborg utgar frk historiska fakta i sh skildring av 

de nordamerikanska indianernas (+sydöstra Ganadas indianer) konflikter 

med de vita frh 1500-talet till början av 1900-talet. 

Hornborg p%s%%r i förordet, attahan eftersträvar historisk objektivitet, 

vilket d% sannerligen inte märks p% inneh&llet. Boken 

ar närmast en hyllning till de **tappra1* vita som erövrade och 

civiliserade en kontinent trots ständiga angrepp av "lömska, barbasiska1* 

indianer. Boken anses tyvärr vara ett standardverk men 

maste läsas mycke-t kritiskt p,g.a. alla fördomar (~ornborg anser 

indianerna vara lömska, opiilitliga barbarer och kallar dem kommunister 

därför att de inte hyllade privat äganderättsprincipen). 

Sista kapitle t ar fullt av svammel om rasblandningar (~ornborg 

verkar inte aärsktlt intresserad av indianernas nutida situation). 

Boken avslutas med en ganska intressant efterskrift om indianromanförfattare 

som t.ex. Cooper, Reid. Illustrerad med svartvita 

foto fafier och teckningar. Relativt tungläst stil full av 

kliahéer f ord som "lömsk, barbarisk, blodfläckadev upprepas till 

leda), Mycket anti-indiausk fackbok avsedd för auara läsare. 

uM Marge, O.: Nordamerikas indianer. - Stockholm:Folket i 

bild, 1964. - 221 s. : ill, - (En stor gyllene bok) 

0rig:s titel: A pictorial history of the- American indian. 

Denna etnografiska fackbok för ungdom ach vuxna skildrar i 

första hand de nordamerikanska indianernas olika kulturer och 

endast mycket kortfattat deras historia. Författaren indelar 

USA i olika kulturomr%den, t.ex. Präriefolken, och beskriver 

sedan varje indianstam inom respektive omrade. B1.a. skildras 

deras försörjningssatt, bostäder, klädsel, religion och seder. 

Kapitlet "Indianer i vår tid" (tiden fram till 1960-talek) ar 

en intressant beskrivning av indianernas försök att etablera 

sig i de vitas varld utan att förlora sin indianska egenart. 

En mycket faktarik, informativ och relativt lättläst fackbok 

som dock ar lite väl kompakt f ör sträckläsning (lämpar sig mer 

som uppslagsbok). Boken är mycket rikt illustrerad med fotogra- 

fier och malningar i färg och svartvitt. Lämplig för ungdom frb 

c:a 14 &r och vuxn.a. 

uHq Ulyatt, K.: Indianernas tid / översatt av Gun Uddenberg. 

- ~tockholm:Caxlsen/if, 1976. - 47s. : ill. - (var spännande 

varld j 6) 

0rig:s titel: The time of the Indian. 

Denna fackbok för ungdom ger en kortfattad översikt av de 

nordamerikanska indianernas liv från det att Amerika befolkades 

av indianer (kom frb Sibirien via nuvaranile Berings sund) fram 

till massakern vid Wounded Knee 1890. Kenneth Ulyatt beskriver 

de mest kända stammarna och deras levnadssätt, teckensprak, 

hastens och buffelns betydelse samt de viktigaste striderna med 

de vita. Boken avslutas med en bra förteckning övar indianlitte- 

ratur för bade barn och vuxna. Ldttläst och pro-indiansk fackbok 

som p.g.a. det lilla omfånget blir en mycket komprimerad över- 

sikt av indianernas historia men ar en bra introduktion till 

mer fördjupade indianstudier. Illustrerad med fargm%lningar av 

samtida konstnarer samt nagra svartvita fotografier. Lämplig 

frbn c:a 11 år.

SYDAMERIKAS OCH EóEXICOS INDIANERS HISTORIA OCH KULTUR 

Jag har här endast tagit med ett fatal fackböcker avsedda för 

barn och ungdom, emedan antalet fackböcker förma om de syd- 

amerikanska och mexikanska indiakulturerna är s& akort, att 

kommenterade littenaturlista skulle b U alltför omfattande, 

om jag aven tog med dem (litteraturlistan är ocksa i första hand 

avsedd att omfatta indianlitteratur för barn och ungdom). För 

nuna intresserade av detta ämne kan jag hänvisa till bibliote- 

kens fackavdelningar J=Arkeologi, %Hihoria och &Etnografi 

(dar finns b1.a. atskilliga böcker om konquistadorerna Cortds ' 

erövring av aztekernas rike i Mexico och Pizarros erövring av 

inka-riket i Peru, bada i början av 1500-talet). Av de nedan med- 

tagna böckerna är Stig Lindholms "Indianerna som alltid förlorade" 

en mycket bra skildring för ungdom av striderna mellan spanjorer 

och indianer i Mexico, Chile och Peru 1500-1700. Marie Neuraths 

böcker om maya-kulturen respektive inka-kulturen är avsedda för 

yngre barn och blir endast mycket skissartade översikter, Gerda 

Pehrsons "Inkaindianerna" ar tydligen avsedd som skolbok för 

åk 6 och kan nog göra ett förvirrande intryck, eftersom hand- 

lingen utspelas p% 1500=talet, under det att boken ar skriven 

i presens-form, 

uKq Lindholm, S,: Indianerna som alltid förlorade: frk Mocte- 

zuma till Tupac Amaru II. - 2 uppl. - Stockholm:Verbum, 

1976. - 162s. : ill. 

Denna fackbok för ungdom och vuxna skildrar hur spanjorerna 

underkuvade det ena maktiga indianriket efter det andra i Latinamerika 

och förtryckte indianernao Boken ar indelad i fyra avsnitt. 

Det första skildrar hur konquiatadoren Hernh Cortés med 

ett f%tal spanjorer erövrade aztekernas stora rike i Mexico 

151 9-1 521 (b1.a. dödades hirskaren ~octezuma). Det andra beskriver 

konquis%adoren Pizarros och hans soldaters erövring av inkariket 

i Peru i början av 1530-talet (b1.a. mördades härskarem 

~tahual~a) och striderna fram till 1572, d& den siste inka-härskaren 

Tupac Amaru avrättades* Det tredje skildrar spanjorernas, 

ledda av den grymme Pedro de Valdivia, erövring av Chile 1540- 

1550 och araucas-indianernas gerillakrig mot dem 1553-57 (sällan 

behandlat i indianböcker). Det fjärde slutligen beskriver inkaättlingen 

Tupac Amaru 11:s uppror mot spanjorerna i Peru 1780-81 

i ett försök att förbättra indianernas situation (även det sällan 

skildrat i indianböakex). Varje avsnitt inleds med en kronologisk 

förteckning över viktiga händelser, och efter varje större kapitel 

följer kommentarer till olika begrepp etc. Författaren anknyter 

förfluten tid med nutid med intryck från en resa till 

Latinamerika 1973 och citerar aven kända krönikor från 1500-talet, 

b1.a. Bartolomeo de las Casas bok (en av de f& spanjorer som fördömde 

övergreppen mot indianerna). En mycket spännande, lättläst, 

informativ och engagerande fackbok, som b1.a. i det avslutande 

kapitlet om indianernas situation idag kommer fram till den skrämmande 

slutsatsen, att spanjorernas nutida ättlingar har samma 

föraktfulla syn p& indianerna som sina förfader för 450 %r sedan. 

Illustrerad med kartor och svartvita teckningar (efter samtida 

träsnitt). Länplig förungdom frdn o:a 12 %r ochvuxna. , 

uKq Neurath, U. & Ellis, J.: Sil levde det gamla Maya-folket / - 

översatt av Britt-Marie Jonsson ; illustrerad av John Ellis. 

- Stockholm:Lindblad, 1972. - 32s. : ill. - (S& levde man ; 

13) 

0rig:s titel: They lived like this, the ancient Maya.

Packbilderbokserien "S% levde manu berättar om hur levde 

förr i främmande länder och är avsedd för yngre barn. Denna bok 

skildrar maya-indianernas kultur i IJellaname-rika (förf at taren 

använder svävande geografiska begrepp). Marie Neurath beskriver 

mycket kortfattat mayafolkets liv och seder, b1.a. deras föda, 

gudar, b~ggnadskonst, krig och människooffer, avancerade astro- 

nomiska och matematiska kunskaper (t, ex. deras berömda kalender) 

och slutligen mayakulturens undergång. Relativt 1attläs.t men 

mycke-t skissartad och ofullständig fackbok, som dock kan fungera 

som en lattfattlig introduktion i ämnet, Författaren ar emeller- 

tid mycket vag i sin framställning och garderar sig hela tiden 

med ord som "antagligen, trol-igen". Det hade varit Önskvärt med 

en ordlista som förklarat ord som t.ex. "jade, hieroglyf". Illust- 

rerad med teckningar i svart-vitt, brunt och grönt som avbildar 

arkeologiska fynd. Liplig från 9-10 &r. 

uKq Neurath, M. Worboys, E.: SA levde man i det gamla P m 

översatt av Prithiof Dahlby ; illustrerad av Evelyn Worboys. 

- Stockhoim:LindbJ.ad, 1970. - 32s. : ill. - (SA levde man ; 

5) 0rig:s titel: They lived like this in ancient Peru. 

Packbilderbokserien "S% levde man" berättar om hur man levde 

förr i främmande länder och är avsedd för yngre barn. Denna bok 

skildrar hur inkafolket i det gamla Peru levde vid spanjorernas 

ankomst p% 1500-talet. Författaren beskriver mycket kortfattat 

Perus geografiska utseende, inkafolkets föda, vävkonst, religiösa 

kulter (b1.a. soldyrkan), lerkarlkonst, vägarnas och nyhetslöpar- 

nas betydelse, inkaharskarens roll, derae rikedomar i guld och 

silver samt mycket ofullst~digt om spaqjorernas utsugning av dem. 

Ganska lättläst men mycket skissartad fackbok, som dock kan tjäna 

som en lättfattlig introduktion i ämnet. Framställningen blir 

ibland osammanhängande och mest inriktad p& att framvisa exotiska 

och lustiga drag i inkakulturen. Författaren är mycket försiktig 

i sina uttalanden och använder uttryck i stil med "verkar som, 

kansicen. Illustrerad med teckningar i svart-vitt och färg som 

avbildar arkeologiska förem%l. Lämplig från 9-10 %r. 

uKq Pehraan, G. : Inkaindianerna / illustrerad av Torsten h- 

hem. - Stockholm:Liber, 1966. - 63s. : ill. - (orientering 

; 14) 

Denna faukbok avsedd för skolbruk, åk 6, beskriver i en be- 

rättande &önlitterar stil hur livet tedde sig i inkariket (Peru, 

delar av Ecuador och chile) p& 1,530-talet, d& Francisuo Pf zarro 

och hans spanska sioldater pilbörjade sin erövring av landet. I 

inkariket styrde staten med olika lagar människornas liv från 

födelse till död. Börutom detta skildrar författaren även inkas 

religion, underkuvande av andra indianstammar samt striderna med 

spmjorerna och gör sedan ett plötsligt hopp till 1911, da den 

amerikanska arkeologen Hiram Bingham upptäckte ruinstaden bkcho 

Piaho uppe i Anderna. Därefter följer en kort förteckning över 

inkaharskarnas regeringstid, arbetsuppgifter samt en ordlista 

(alltför kortfattad), För att göra historiska fakta s% lattill- 

gängliga och spännande som möjligt använder sig författaren av 

en dramatisk berättande stil (b1.a. är en inkafamilj en slags 

huvudpersoner), men det faktum att större delen av boken är 

skriven i presens-form kan verka förvirrande för eleverna (kan 

ge intryck av att det hela utspelas i nutid). Boken ar skriven 

ur indianernas synvinkel med undantag av utdrag ur samtida spanska 

/

krönikor. Relativt lättläst men skilen nagot omständiigc Illust- 

rerad med skissartade svart-vita teckningar o& ett fatal svart- 

vita fotografier. Lämplig fr& @:a 112 &r, 

19.ORDAME:RIKAS INDIANER P.& 1 900-TAIB'I! 

Nutidens indianer har p% olika sätt försökt anpassa sig till 

de vitas samhälle men samtidigt slagit vakt om sin indianska 

egenart for att kunna beUlla sin kultur och sitt sprak, De konfliktkänslor 

som kan uppat% skildras b1.a. i kiowa-indianen. 

N. Sco t t Momaday ' s roman "Hm byggt av gryriing" som handlar om 

den unge indianen Abels identitetskris. h u 

en bok skriven av 

en indiansk författare ar fackboken "Custer dog för era synderw 

av &om-indianen Vine Deloria Jr, som är en modern indians uppgörelse 

med det vita amerikanska samhället. Den myuket intressanta 

och tankeväckande fackboken "Ishi i tv% världar: en biografi över 

Nordamerikas siste vilde indiann av Theodora Kroaber beskriver 

yahi-indianen Ishis liv, b%de f öre och efter han upptäcktes 1491 1 

och befanns vara den siste överlevande av sin primitiva stam. 

De bada skönlitterära böckerna för barn, Natalie Carlsons "Familjen 

Tomahawktt och Alice Desmonds tvTotemp%lentt, skildrar tv& 

nutida indiansyskons, liv p& ett indianreservat i Syd-Dakota 

(glattad, orealistisk) respektive tlingit-yngiingen Grodansiktets 

aterkomst till sin &am i Alaska från de vitas varld (mer 

realistisk och sannolik än Carlsons hk). 

Hcg Carlson, N.S.: Familjen Tomahawk / översatt av Stina Hergin, 

- Stockholm:Rabén & Sjögren, 1963. - 155s. 

0rig:s- titel: The Tomahawk family. 

Den 10-bige siouxpojken Prankie Tomahawk och hans 8-ariga 

syster Alice bor tillsammans med sin farmor på ett indianreservat 

i Syd-Dakota (1 950-talet?). Alice, som helt har accepterat 

de vitas värdeomdömen (via skolan), önskar inget hellre än att 

bli en "god amerikan" och skams för sin farmor, som är Itocivilissrad" 

nog att använda indiankläder och tala siouxsprilket. 

Frankie d&emot ar mera kluven i sina känslor och drömmer om 

den gamla goda indianska tiden, uppmuntrad av den gamle indiaaen 

Tokige Jim (vill e j anpassa sig till den vite mannens varld). 

Till att börja med negativt inställd till skolan förändras emellertid 

hans känslor genom den vita Lärarinnans paverkan, och han 

accepterar slutligen i likhet med systern de vitas värderingar 

(hade han och Jim medvetna om hans svek mot sitt indianska ursprung). 

Lättläst och ganska händelserik indianbok som dock har 

en mycket tvetydig moral. Huvudsaken tycks vara att indianbarnen 

ar duktiga i skolan och anammar de vitas tankesatt, a% att de blir 

goda amerikaner. Boken ger endast snabba och alltför optimistiska 

glimtar av reservatslivet (skildrar inte fattigdomen och apatin) . 

"Lamplig" från 9-1 0 ar. 

Kqa Deloria, V., Jr: Custe dog för era synder / översatt av 

Staffan Söderblom, - Stockholm:~~~/Norstedt, 1971. - 258s . 

- (En ~ANbok) 

0rig:s titel: Custer died for your sins: an Indian manif 

es-to. 

Siouxindianen Vine Deloria Jr känner val till den moderna 

nsordamerikxtmka 3adisnens svara problem. Han växte upp på 

Standing Rock-reservatet i South Dakota, läste ett tag teologi,

lev sedan under nagra &r ledare för organisationen Naliional 

Congress of American Indians och studerade sedan juridik (anser 

att indianernas problem med de vita frampst har ekonomiska-legala 

orsaker). I d'p?nna uppgörelse med det vita wikanska samhället 

gisslar han i första hand Kongressen, antropologerna och kyr- 

korna (missionerar f ortf arande p& reserva$en). Han beskriver 

politiskt mygel, Indianbyrh svarigheter, skillnaden mellan 

negrernas och tndianernas kamp för sina rättigheter, olika lagar 

och avtal (manipulerar indianerna), ledarproblem m.m. Trots alla 

svarigheter är Deloria inte pessimistisk utan lägger fram förslag 

till lösningar av olika indianproblem och prisar aven indianernas 

förmåga att behblla sh stamkänsla och kultur. Mycket bra och vik- 

tig fackbok som med bitande ironi skildrar den försumlighet, 

okunnighet, girighet och ibland di~ekta fientlighet som präglar 

det officiella Amerikas behandlbg av indianstammarna. Boken kan 

dock bitvis bli tungläst p.g,a. alla fakta och resonemang (pocket- 

bok, mycket finstilt). Fackbok f ör aiwia och ungdom från c:a 

15 &r. 

Hcg Desmond, A.C.: !Totempalen / översatt av Jan Sjögren ; 

illustrerad av Lennart Nordenman. - ~tockholm:~klund/ 

Tiden, 1957. - 198s. : ill. - (~ncasböckerna) 

0rig:s titel: The talking tree. 

Handlangen i denna ungdomsbok om en ung indian utspelas i 

Alaska i modern tid. Den 16-Arige tllngitpojken Grodansiktet, 

vars mor ar av hövdingasläkt, blir avskedad från laxkonserv- 

fabriken dar han arbetar. Han far reda p& att, sedan hans mor- 

bror dött, star valet mellan Grodansiktet och hans kusin Too- 

yet om vem som ska bli hövding fijr indianerna i den norrut bs- 

lägna Poppelstaden, Som prov ska de anskaffa varsin minnestotem- 

pale som hyllning till den döde och forsla dem den ett %r långa 

besvärliga resan till indianbyn. Grodansiktet mognar till man 

under sina &ga strapatser och far respekt för indianernas 

gamla sedvän j or och livsstil (överger den vita ffcivilisationen"). 

Bra, spännande, realistisk och relativt lättläst indianbok som 

skildrar hur en ung indian av idag %tervänder till sitt folks 

gamla satt att leva. Illustrerad med medelgob svartvita teck- 

ningar. Lämplig från 12 %r. 

M ICroeber, T.: Ishi i tv% världar: en biografi över Nordamerikas 

siste vilde indian / översatt av Roland Adlarberth. - Stockholm:Tiden, 

1963. - 287s. : ill. 

0rig:s titel: Ishi in two worlds. 

Theodora fioeber, hustru till professorn i antropologi Alfred 

Hroeber vid University of Californias museum i San Francisco, 

har skrivit en mycket intressant och gripande biografi över yahi- 

indianen Ishis liv och hans stams historia. Han var den siste 

överlevande av sin primitiva stam, vars medlemmar systematiskt 

utrotades av de vita nybyggarn i Kalifornien (särskilt under 

1850-1 870-talen). 1 91 1 upptäcktes den da medelalders Ishi, döds- 

fgrskrämd och utsvulten, i en sla.kthusf%lla i Oroville. Pxofes- 

sorerna Xroeber och Waterman %tog sig ansvaret för honom och 

gav honom ett hem p% museets antropologiska avdelning i San Fran- 

cisco, dar han i en skyddad tillvaro kunde introduceras till 

20:e arhundradets civilisation. Ishi, som levt en sten%lderstill- 

varo, kunde % sin sida ge Waterman och Qoeber en OM- bud 

av ett utdött folks, yahis, levnadssätt, seder och språk. Den 

mycket intelligente och hänsynsfulle Iahi dog 1916 i tuberkulos 

/

=:a 54 &r gammal. En otroUgt intressant, tankeväckande och sk- 

kunnig fackbok som %teger ett gripande och ofta tragiskt män- 

niskoöde (1shi viseite att han vax den siste &v. sitt folk). illust-n 

rerad-med fina svartvita fotografies, Relativt; lättiiist fackbok 

f&' -8. 

Hce.Homaday, N.S,: Hus- byggt av gryning / översatt av Gunnar 

Barklund. - Stockholm:Ponun, 1975. - 218s. 

0rig:s titel: House made of dam. 

giowa-indianen N.Scott Momaday fick 1969 dat skönlitterara 

Puiitzeqriset för denna debutroman, aom ar förankrad i Han- 

legender och egna minnen. Yomaday växte upp p& olika indianre- 

servat, sfudeade vid University of New Mmioo och är nu pro- 

fessor i litteraturhihoria. Första delen av boken skildrar hur 

dbn unge Indianen Abe1 atervänder, desillusionerad av soldat- 

livet, till sin morfar i hembyn Walatova i Canon de San Diego 

1945. Han har förlorat sitt fäste i tillvaron och har drt att 

ateranpassa sig till reservatsliva~. Efter att ha dödat en albino 

som han fruktar, hamnar han i fängelse. Andra delen utspelas i 

Los Allgeles 1952, Gir han vilDkorligt frigiven far jobb i en 

fabrik men håller pa att g% under i storstadsd$.mgeln prngma. 

alkoholmissbruk och sin ohyggliga ensamhet. Boken avslutas i 

Walatova, där han efter morfaderris död utför en rituell grynings- 

löpning (&tervinner sin indianska tro?). Bra, mycket känslomättad 

men ganska osammanhängande roman om en ung indians identitetskris 

i vara dagar. Ger en realistisk bild av en ensam människas skräck 

och otrygghet i storstaden och fina beskrivningar av indianernas 

närhet till naturen. Det gör dook ett ganska förvirranae intryck 

att boken hela tiden hoppar från nutid till förfluten tid och 

närmast ar en mosaik av händelseförlopp och minnen. Relativ* 

lättläst roman för vuxna. 

Hcg Badau, H,: Little Eox, den s%ore jägaren / översatt av 

Jadwiga P. Westrup ; illustrerad av Heiner Rothfuchs. - 

Stookholm:Berghs, 1960. - 151 s. : ill, - ( ~er~hs baérböcker 

; 39) 

0rig:s titel: Groaser Jages Little Pox. 

Denna indianbok som utspelas i Alaska i nutid är skriven i 

jag-form. Den 18-hige natsit-indianen Little Fox berättar om 

sitt liv. Efter att ha jobbat b%de i en laxkonservfabrik och 

ett skogshuggarlager'beger han sig till sin farbror Trapper-Fred 

i den ensliga vildmarken i Alaska, och denne 1är.app honom till 

trapper (päls jagare). De respekterar varanea och njuter bada 

ar ensamheten och friheten i den vackra nien grymma vildmarken. 

Bra, spännande och 1attlas.t; indianbok om en nutida ung indians 

försök att finna sin ratta plats i livet och vinna sina medmän- 

niskors respekt. Little Fox skäms inte för att vara indian och 

vagar st& för sina asikter. Bra skildring av hur spriten ar in- 

dianernas förbannelse, orsak- b%de fattigdom och förnedring 

(t, ex. Lf ttle Fox 's farfar). Illustrerad med skieeartade svart- 

vita teckningar. Lämplig från c:a 11 %r.

SYDAMERIKAS OClH MEXICOS INDIANER PA 190-TALET 

Var tids. sydamerikanska indianer har det p& hga satt sämre 

ställt €b indianerna i Nordamerika. De &%&r i regel längst ner 

p& den sociala rangskalan och förtrycks:av vita, me&iser och 

Inieoltw. De lever ofta i en hopplös-, fattigdom. (&or arbetslöshet, 

analfabetism vanlig) och utsätts i Pkssa fall fortfarande för 

utrotningsförsxik - nggot som Jacques Blewlier och Anne-Marie Savarin 

beskrivit b sin fackbok "Mord i Anazonas", där de suldrar 

det systematiska folkmord p& indiansztammar i det brasilianska 

Amazonasomrlidet som p&g&ttdi 500 &r och fortsatter ih i viira 

dagar, De övriga medtagna böckma är skönlltterara skildringar, 

m m behmdlar aktuella problem.för indianerna, och är skrivna 

för ungdom med undantag av Jon Clearys nMaskernav som är en roman 

för vuxna. De fleda av böckerna (utspelas i Bolivia, Guatemala, 

Peru och ~exico) är bra, spännande, tankeväckande och lättlafrta 

framställningar av hur indianerna lever i Sydamerika i modem 

tid och de orSttvisor som drabbar dem. 

Hcg Anderberg, T.: Äventyret Campa-Campa. - Stockholm:AKE/ 

Gebers, 1976. - 153s. 

Pilmregissören Torgny Anderbesog har gjort en film om campa- 

indianerna med samma titel som boken, Bdken har varklighetsbab 

grwid som berättats för Anderberg av campahiivdingen Amadeo Bar- 

boza 1970. I den lilla byn Otari i Perus.djunge1 bor en fredlig 

stam campaindianer. En dag kommer militarchefen Guvernöxren, den 

amerikanske missionären fader John och nagra moldater till byn 

och för med vald bort tvil smliflickor till missionsstationen, 

dar de ska tvingas Lära sig läsa och skriva och bli kristna. 

N&gra jännariga pojkar och flickor frh campabyn lyckas emeller- 

tid befria dem.och efter en äventyrlig färd atervända hem. Deras 

förföljare, Guvernören och fader John, far ge sig ivag frk byn 

försf sedan de krälat i skoftet för indianerna och dödsförskräckta 

tiggt om.n%d. Spämande, lättläst och mycket pro-indiansk ung- 

domsbok, Ger en suggestiv och ingaende beskrivnbg av Sndianernas 

levnadssätt och djungelns växt- och djurliv. Personskildringen 

kunde dock ha varit mer nyanse~ad. Indbnema skildras mm goda 

och glada naturmänniskor, medan de vita ar antingen ondskefulla 

och lögnaktiga maktiidssbrukase som Guvernören eller själviska, 

reiigiösa fanatiker som fader John. Lämplig frk 9-10 &X. 

Hce Cleary, J.: Maskerna / översatt av Margareta Ottosson. - 

Stockhoim:Tidens förlag, 1976. - 305s. 

0rig:s titel: The mask of the Andes. 

Denna thrillerbetons&e roman utspelas i Bo1ivia.i början av 

1970-talet. Humdpersonen ar den amerikanske, katolske missionsprästen 

NcKenna, som ar verksam bland den fattiga, desillusiommde 

3JOiïOBindiaabefoIknIngen i den lilla bergsbyn Altea uppe i 

Anderna. Titeln ltMa&emrafl syftar p& indianernas uttryckslösa 

ansikten. Efter att ha behandlats illa under arhundraden misstror 

de alla vita och vägrar slappa dem inpli livet, vilket gör 

McKerinas uppgift hopplös-. Sammanvävd med handlingen McKenna - 

indianerna ar skildrin en av kampemmellan de rika, konservativa 

makthavarna kreolerna f spanskdttlingar) och en kommunisf isk 

gerilla (kallas "terroriste~l~ i boken och ar mycket vagt beskriv-na) 

. Sphnande, intressant, lättläst och troligen ganska nyanserad 

sk5.ldring av de oroUga förhallandena i dageas Latinamerikxi 

(beskriver de olika parternas synpunkter och varderingar). Tyvärr 

'

skildras indianerna hela tiden frh de vitas synvinkel, vilket 

gör dem till passiva kul5ssfigurer som avvaktar skeendet i bak- 

grunden, Rewaan för m a. 

uHce ~gkgensen, L,: FBlten brinner / översatt av Gunvor V. 

Blomqvisf, - Bromma:Opal, 1976. - 122s. 

0rig:s tite3;: Markerne braender. 

Handl']LngenLutspelaa i Guatemala i modern tfd, Huvudpersonen 

är den 16-arige cakchiquel-indianen Pablo, gom beättar sin his- 

toria för författaren, sedan denne siqddat honom frb polisen. 

Eablo kommer från en liten bergsby pi3 Guatemalas högland, dar 

iirdi&nerna visserUgen är fattiga men dock äger sin jord som de 

brukar gemensamt. Deras jord eftertraktas emellertid av dgra 

rika kaffepilintageägare, Nr Bowden och Mr White, som Later br&ma 

Indj-anernss majsfält och tvingar dem-att arb&a närmast som liv- 

egna p& kaffepiantage~na. De mer hand-gskraftiga indianena 

försrinner upp i bergen, C&r de lägger grunden-till en indiansk 

frihe.t;srörelrre. Pablo måste fly, sedan harr rakat bli vittne till 

mordet p& sin far och en regeringstjänsteman utsihd för att under- 

söka miissförMllandena. Utmärkt, spännande, lättläst och engage- 

rande s~llsskildring av de orättvisor de sydamerikanska in- 

dianerna utsätts för. Boken tar upp aktuella probhm och vill f& 

läsaren att ta s%allning, Lämplig från c:a 12 &r. 


- Mannen fr& bergen / översatt av Gunvor V. Blomqvist:. - 

Bromma: Opal, 1j978. - 1'00s i 

0rig:s titel: Wden fra bjergene. 

uHce Lang, O.F. : Världen är till för alla / översatt av Hans 

Rabén, - SLockholm:Rabén & Sjögren, 1976. - .121s. -(ung 

nu > 

0rig:s titel: Warum zeigst du der Welt das Licht? 

Denna samhallokritiska ungdomsbok utspelas i Bolivia p& 1970- 

talet, Huvudpersonen ar den unga och mycket idealistiska tyska 

sjukskäterskan Lou, som kommer till bergsbyn Huayllas för att 

som biståndsarbetare försöka göra de indianska böndernas, campe- 

sinos, tillvaro drägligare. Mastan helt isolerad frk yttervärl- 

den tar hon itu med till synes oöverstigliga htnder (analfabetism, 

fattigdom, undernäring, apati och vidskepelse) men lyckas under 

en tvAbrsperiod &&takomma märkbara förbättringar. B1.a. byggs 

en skola och bättre bos%ader och indianerna accepterar den mo- 

derna läkekonsten. Lou f& hjälp av andra utvecklingsarbetare 

samt prästen.Don Felipe som hon omvant med citat från den bra- 

silianske ärkebiskopen Helder Cantara (kyrkan måste ta ställning 

f ör den fattiga indianbef ollmingen mot de makthavande). Mycket 

bra, realistisk, tankeväckande och relativt lattlht ungdomsbok, 

sam vill f& läsaren att inse det orimliga i den stora kontrasten 

mellan i-ländernas överflöd och u-ländernas fattigdom, Författa- 

ren, som är upprörd över den orättvisa behandlingen av indianerna, 

anser att det ar de unga, ansvarskannande ~iskorruir i i-länderna 

som måste förändra världen. Boken ar full av citat frh Salvador 

Allen.de, Che Guevara, biskopar mrfl. Lämplig fr& 12-13 &r. 

Kq Meunier, J. & Savarin, A.-M.: Mord i Amazonas: 500 Ars indianutrotniag 

/ översatt av Bo Bergman. - Stockholm:P%lJ/Norstedt, 

1970. - 175s, - ( ~n ~AMbok) 

0rig:s titel; Le chant du Silbao: massacre en Amazonie.

Indianexperten Lars Persson har skrivit ett oarfattamb förord, 

dar han ger en allman averbliak över indianernas situation och 

olika ku1ture-r i dagens ktinamexika, diskuterar antropologernas. 

roll, talar om 1WGIA:s insatser (llInternationella Arbetsgruppen 

för E-tniska och Kultmtella Minoriteterw) samt politikernas o& 

FN:s bristande intresse för problemen. Jacques 1YIeuniers och 

Anne-Marie Savarins bok skildrar hisf;oria, problem och framtid 

för i första hand de indianer som bor i det brasilianska Amazonasomradet 

men nämner aven indianer i anea htinamerikanska länder. 

De beskriver indianernas levnadssätt, seder och deras lidandes. 

hiatoria, Det blir en upprörande läisning av alla de övergrepp 

indianerna utsatts för av vita, mestiser och kreoler, vilket lett 

till att hela indianstammar utro%ats. Mycket viktig, ärlig och 

faktarik redogörelse för ett systematiskt folkmord, m m pågar in 

i vara dagar och om vilket allmänheten är sa gott som ovetande. 

Boken är ibland lite osammanhängande skriven, vilket gör den 

bitvis trögläst. Fackbok för vuma. 

uHcr! Wernström, S.: Mexikanen. - Ny uppl. - Stocbiholm:Gebers, 

1972. - 209s. 

Origknalupplaga 1 963. 

HandBngen utspelas i Mexico p% 1960-talet. indianpojken 

Mateo tvingas fly från sin lilla hemby, sedan fadern skjutits 

av polisen efter ett misslyckat rånförsök att skaffa mat till 

sin svältande familj. Under många umbäranden och äventyr drar 

han sig fram i tillvaron, b1.a. i storstaden Mexico City. Till 

skillnad frh de flesta indianer far den mycket vetgirige &te0 

tillfälle att lära sig läsa och skriva och blir meraooh mer med- 

veten om orättvisorna i det mexikanska samhXilet. Efter nagra ar 

grips han av stark hemlazlgtan (f ör bdianerna innebar jorden, 

familjen och byn de enda rilEtigt trygga punkterna i tillvaron). 

P% hemägen träffar han representanter för Indbninstitutet, 

Pilka rent praktiskt (med läkarvård, bat tre j ordbruksmetoder 

etc.) vill förbättra indianernas liv. Mateo inser da, att okun- 

nigheten ar indianernas värsta fiende, o& han accepterar en 

lärarplats nära sin hemby för att p& fredlig vag kunna hjälpa 

sitt folk. Viktig, spännande, realistisk och lattläst IndLanbok 

som ger en malande bild av de fattiga Andianemas sxara tillvaro 

i Mexico. Lämplig för ungdom fr& c:a 12 %r och vuxna. 


- Befriaren. - Stockhoim:Gebers, 1965. - 276s. 

Hcg Wernström, S.: Skstten i de fattigas by. - 2 uppl. - 

Stockholm:Gebers, 1971 . - 21 1 s. 

Originalupplaga 1 970. 

Handlingen utspelas i Guatemala i nutid. Boken är-skriven 

i jag-form, och berattare är den 14-årige Micks Svensson, som 

tillsammans mad den jämariga Asa erbjuds att spela huvudrol- 

lerna i en TV-serie för barn kallad "Pelle Frisk i Sydamerika", 

vilken ska spelas in i en liten 3ndimby. Regissören pasfar, 

att användandet av indianer som statister blir en slags u-hjälp, 

men i stallet isolerar sig de vita vuxna svenskarma från india- 

nerna och umg%s hellre med den rike godsagaren, som förtrycker 

indianerna. Micke och &a blir däremot goda vänner med india- 

nerna, främst den jamnarige Coco saat den kommunistiske bylararen 

Mateo, vilken b1.a. upplyser dem om de sociala orättvisorna och

det politiska vaidet i Sydamerika. Ettlast, socialistisk skild- 

ring av u-ländernas problem. Ger en bra och för&&ende bild av 

indianernas svara situation i Sydamerika. Permionl3kildrfngen blir 

kanske något onyanserad,. d& de f leha vita aunia ~ki.l&as som 

löjliga o& oförstaende psdamter (godsiigam ooh hans fru nar- 

mast kafikatyrbstonade), medan barnen. dämmot är observanta och 

medkännande. Lamplig från c:a 12 ar. 

BCg E, M. : &QX!CYRET och indianerna, - Stockholm:Rab6n & 

Sjögren, 1,976. - 1'16s. 

Handllngen utspelas i oentralamerrika inutid. Den svenska 

familjen Svanberg trattnar p& sin utvandring till Kanada oah 

beslutar Aterv$&ida.till Sverige i den egenhandigt tillverkade 

segelbaten "Äventyret", Vid en mellanlandrring p& Jamaica f inner 

de en gammal dagbok, dar det talas om en Fndhnstam bosatt p4 

ön Isla de Oro, dar det ska finnas guld. De bieger sig allts% 

till ögruppen San Blas (dar Isla de Oro ing&) utanför Panamas 

kusS och träffar där cma-indimerna. Familjen Svanberg blir 

deras gäster och far uppleva indianernas olika bekymmer och 

deras levnadssätt, blma, hur ett kollektiv fungerar. Spännande, 

liittlast och tankeväckande pra-indiansk ungdomsbok som skildrar. 

hur en indianstam i Centralamer2ka lever i dag aeh de problem 

som uppstar. I ett mycket intressant efterord berattarrabonica 

Zak om mayas, inkas och aztekernas katastrofala erfarenheter av 

de vita, och hur dessa än i dag exploaterar indihnerna och försöker 

utrota dem för att de star i vägen för ett hänsynslöst 

utnyttjande av djmgeins tillghgar. Hon ger ocksa lastips om 

bra indianböcker. Boken avslutas med sociaibtisk propaganda 

som känns lite ornotaverad. Lämplig fr& 9-10 &r, 

INI)IANERNAS RELIGIONER 

Indianerna i Nordamerika, Centralamerika och Sydamealka 

har en mångfald olika gudar, skyddsandar, myter etc. som 

varierar från stam till stam. Detta framställs mycket detaljerat 

och sakkunnigt i Ake Hultkran%z ' fackbok "De merikanska 

indianernas religioner1', xilken genom sin oerhörda mängd exempel 

och sftt fackspråk blir ganska tungläst för lekmannen. 

En del av indianernas religiösa begrepp har färgats av den 

kristna tron, vilket knappast ar förv%nande,med tanke p& att 

kyrkorna alltid nitiskt dssionerat bland indianerna och fortfarande 

gör det. Nordamerikas indian- beviljades t.ex, inte 

religionsfrihet, som gav dem rätt att utöva sin egen tro, 

förrän ett gott stycke in p% 1900-talet, Bruce Olsons biografi 

"Driven av k6rlekl1 skildrar jus t missionerande i v%ra dagar 

bland en stam llvilda" indianer, motilonerna, i Colombia ooh 

ar en egendomlig blandning av -ten omvändelselitteratur 

och spännande aventyrsberiittelse. Det kristna förlaget Ungdomsringen 

har gett ut en religiös indianbok för barn, Bernard 

Palmers "Starka Hjorten p& nya stigarn, dar man skildrar en 

nutida indianpojkes omvandelse från "hednisk11 tro, dvs. bdiansk 

tro och seder, till kristendomen (en mycket betänklig moral 

eftersom alla folkslag har ratt till s~ egen tro2.

@it8 Hultkrantz, H.: De amerikanska indianernas religioner. - 

~tockholm:Sv.bokför1./Bonnier, 1967. - 276s. : ill. - 

I candi dina vi an universdty Books ) 

Detta stmd;ardvexk p$ wtive~sitetsniv& om In&;tanska religioner. 

Sr uppdelat. i tv% stora avdelningar: dels De primitiva.foikens 

religioner (bade Nord- och sydamerika), dels Den amerikanska 

högkultureonsa rexigioner (inka, maya och azteker i Central- och 

d dame rika). Den f Örsta avdelningen omfattar myternas gudar, 

naturens gudar och andar, med&cinman och shamaner, religiösa 

ceremonier, sjalen och livet efter detta, moderna religionsbild- 

ningar (taexa peyotekulten) meme, dar varde kapitel är full- 

komiigt späckat med exempel frk olika indianstammar och olika 

fbrskares teorier. Den andra avdelningen ger en ing%ende be- 

skrivning av inkaindianernas religion i Peru, mayafolkets reli- 

gion i Guatemala och Yucatan i södra Mexioo (mycket.fmms%%ende 

i a&ronomi och matematik) och aztekernas religion i Mexico 

(bl. a. omfattande människooff er). Förutom reiigionen skildras , 

aven deras kultur och historia. Mycket grundlig, intressant och 

sakkunnig fackbok Bom dock blir Iite sv%röversk&dXig oczii-kompakt 

p.g,a, ett myller av detaljer och exempel. Detaljrikedomen och 

fackspraket gör nog boken bitvis sv%rlast för lekmannen. Illust- 

rerad med svartvita fotografier. Boken avslutas med mycket om- 

fattande litteraturhänvisningar om böcker p% engel.&&, tyska, 

franska och spanska. Avancerad fackbok för vuxna. 

(T1 Olson, B.E.: Driven av kärlek: märkliga upplevelser bland 

indianer i Sydamerika / översatt av Kerstin Garsjö. - 

6rebro : Libris, 1 974. - 1'89s. : ill. 

0rig:s titel: For this cross 1'11 kil1 you. 

Denr.a självbiografiska krisba bok är skriven i jag-form 

oakt handlar om en ung mans mission bland en stam llvilda" indianer, 

motilonerna, i djungelomr%det mellan Colombia och 

Venezuela. Den mycket språkbegAvade Bruce Olson (norsk-svenskt. 

pAbra) skildrar sin uppväxttid i Minnesota och hur han inför en 

oförstaende omgivning fiok sin gudstro. Ran kände sig personligen 

kallad av Gud att missionera bland vilda indianer i Sydamerika 

(ingen missionarsutbildning! ), och endast 1 9 &r gammal 

gav han sig iväg föret till Venezuela och sedan till Colombia. 

Efter många strapatser lyckades han vinna motilonernas tilltro 

(misstänksamma mot alla vita) o& blev mycket god vän med den 

unge, intelligente motilonen Bobarishora (av Olson kaLlad ~obb~), 

med vilken han ingick bröd~aförbund. Olsons missionsfilosofi 

g%r ut p% att indianerna ska "vinnas för Gudu men f% behålla 

sitt urqrungliga kulturmöns4er, Med Bobbys hjalp översatte och 

förklarade han det kristna budsrkapet för motilonerna genom att 

använda deras eget tankesatt och sprak. Hycket 1attlas.t men 

ganska fGxbryllande och bitvis osannolik religiös bok. Den rakt 

berättande och ofta spännande stilen blandas med beskrivningar 

av Olsoizs~inre kamp och samtal med.Gud. Olson anser att kristendomen 

ar den enda samma och riktiga tron, och egendomligt nog 

nämns det ingenting om mot ilonernas ugrimitivalt religion (bara 

en vag antydan att de tidigare avvikit från den rätte ude en). 

Man ställer sig tveksam inför de underverk motilonerna utför 

med hjalp av den kristna laran, b1.a. botar de dödsajuka och 

förstar genom den helige Ande främmande indianstammars sprak! 

Sympatisk ar dook Olsons kamp för indianernas rättigheter och 

hans försök att göra deras ti1lva;ro drägligare genom mediciner 

och bättre hygien. Illustrerad med fotografier i färg och svartvitt. 

Kristen fackbok för vuxna.

Rcg Palmer, B.: Starka Hjorten.pA nya txtigar / översatt av 

Eva Cronaioe. - Bromma:Urigdomringen, 1976. - 94s. : ill. 

0rig:s titel: Silent Thmder. 

De-ma religiösa indianbok för barni utspelas i Kanada inutid. 

Den 12-brige cree-indi8npojkeru Starka Hjortten-bur mycket: ledsen, 

d& hans mor sv%rt sjuk i tuberkulos, förs från den lilla kustbyn 

M11 s,jukhuset i staden. Till att börja med fAr han bo hos den 

gamle medicinmannen Kaninskinn, ma pratar myckat om gamla Uidianska 

seder, och aarka Hjorten gör flera ~sslyakade försök 

att rr& en skyddsande Bom ska kunn8 bota hans mor. Sedan hamnar 

han emellertid hos mFnkfarm&ren.Albert Kunniga Räven och dennes 

hus.tnt Edna, vilka är- kris,%na indianer och lyokas: omvända Starka 

Hjorten till &t %!ro p% Jesus. Ganska lättlässt men moraliskt be- 

Wlig religiös omviSndelseIltteratur. Bokens motto tycks vara: 

llEn god indian ar en kristen- indian". De krisitha indianerna Albert 

och E i framställs som mycket goda och hederma människor, 

medm andra Indianer anses vara vidakeplY.ga och benägna för småstölder. 

Den förkastliga %sikten, att ind-erna dste byta ut 

s3.n gamla tro och seder mot den vite mannens för att fbna sin 

ratts plats i vart moderna samhälle, strider mat religionsfriheten, 

som ger alla folkslag rätt till s3n egen tco. Illustrerad 

med ' menlösa svartvita fotografier. ttLämplj-glt frb 9-1 0 år. 

INDIANSK SLI)JD 

De tv& nedan nämnda fackböckerna far val mes vara lite mer 

speciella. De ger nämligen instruktioner om hur man kan kvacka 

i indianslöjd och &stadkomma en egen liten fjäderbuske, totempale 

m.m. Det man med hjälp av dessa böcker kan tillverka blir 

endast enkla plagiat av originalen men kan säkert vara av stort 

intresse för bade barn och vuxna som vill fflekaJf indianer. Goda 

kunskaper i träslöjd och sömnad plus en oförbr-erlig entusiasm 

torde vara förutsättningarna för detta slags arbete. Risken finns 

att redan arbetstyngda mödrar drabbas, eftersom anvisningarna i 

flera fall ar alltför kortfattade och sv%rfars;t;%eliga för yngre 

personer. Arbetsmaterialet, dvs. skinn, kalkonfjädrar m.m., kan 

nog ibland vara svart att f& tag i och dessutom bli dyrt (speciellt 

i Hunts bok. Albrectsen utgar från billigare och lätt%tkomligare 

material). Etnografiskt och hlturhistoriskt sett kan 

emellertid dessa böcker ge en del, särskilt Hunts bok, i och med 

att författaren berättar kortfattat om indianska seder, ceremonier 

etc. i anknytning till anvisningarna och illustrerar med 

olika typer av indianklädael. 

P.09 Albrectsen, L.: Indianslöjd: en bok om indianska dräkter, 

pärlbroderier, smycken, talt, väskor samt n%got om india- 

nernas kultur förr ooh nu / översatt av Bo Osterlund, som 

ocksa har skrivit avsnittet "Indianer oah vitat1. - Ny uppl. 

- Väsferas:ICA-förlaget, 1975. - 96s. : il1. 

0rig:s titel: Med tipi og mokkasiner. 

Boken inleds med en beskrivning i stora drmxg av olika indian- 

kulturer i Nordamerika (uppdelad i 8 omraden efter naringsfbg) 

och ett kort men intressant kapitel om indianernas situation 

under 1900-talet. Därefter kommer själva l1hantverkslt-delen som 

beskriver hur man gör en tipi, olika typer av Indiandräkter och 

mockasiner, parlvavnlng, trummor m.m. Obs! Kläder för bade poj- 

kar och flickor, Sedan följer ett kort kapitel om indiansk mat- 

.

lagning ssmt exempel p% bildskrift. Boken avslutas med bra litterakmtips- 

om hade fackböcker och skönlitteratur, En informativ 

o& redig fackbok som ger prak-Hska och lfttfös&&eli$a rad, om 

hur imkn kan imitera der~ri~rdamerikanska indianerp~8 komuthan~erk. 

&betsskissema ar klart och en-kelt',upp&ällda oah materialet i 

regel. billigt. Illustrerad m4 svartvita fotografier. o& tealmade 

mOnSrfer. &ättla& fackbok för ungdom från c:a 73 &r oalz vuxna. 

a. 

Hunt, W;B.: Stora indianboken / Wereatt av Gabriel Setterborg, 

- 2 uppl. - áaalmö:Berghs, 1975, - 1103s~ : 3.11, 

0rig:s titel: indian crafts.,and lore, 

lfGör-detrs jälv1'-bok om iildianskt. hantverk f rb r9ordanerika. 

Boken; inleds med en; användbar uttalsordli~ta av olika Fndisnstamars 

namn. Darefter en kort beskrivning av hur indianerna 

kom till Kortlämerika samt en intressant skildking av hur de 

flesta indianstammars namn ar förvrängningar av originalnamnen 

jorda av de vita. Sedan kommer själva arbetsbakrivningarna 

?berparten av boken) av hur man gör fjaderbwkar, Indiankläder, 

fredspipor, totempalar, indMln&ng m.m. Beskriver även olika 

irrdian~ka danser, taex, apachernas djävulsdans. Denna bok krävcm' 

nog stor skicklighet i bade trgslöjd och sijmad, eftersom arbetisanvisnhgarna 

enligt min mening ar alldeles för kortfattade ooh 

därför bade krhgliga och sv~rförst&eliga. Själva materialet kan 

nog ibland vara svart att f% tag i . och säkert bli dyrt (taex. 

skinn, kalkonf j adrar, hastsvansar ) Däremot ger boken en intressant 

kulturhis-torisk och etnrigrafisk bild av olika typer av indiankladsel 

och indianska seder och oeremonier. Oerhört rikt 

illustrerad med dramatiska färgteckningar. Mer ett vackert bildverk 

än en informatfv och anvadbar fackbok. NQ,gra ordförklaringar, 

toex. "pendang, modifiera", hade varit önskvarda, Relativt 

lättläst fackbok för -dom fr& c:a 14 ar och vuxna. 

INDIANSKA TAL, DIKTER, MYTER OCH SAGOR 

Det har bland indianerna funnits dnga s.%ora vältalare, b1.a. 

Sitting Bull och Chief Joseph d,yo, som med gripande patos och 

klart, uttrycksfullt språk har beskrivit de vitas orättvisa be- 

handling av deras folk. Dessa tal har bevarats till eftervärlden 

dels genom muntlig tradition, dels genom nedteckning av de vita 

- särskilt under senare delen av 1:800-talet. Indianernas poesi 

utmarks franisvt genom slm darka kärlek tfllnaturen ooh sitt ofta 

enkla men mycket uttrycksfulla språk, Denna p% samma gång jord- 

nära och suggestiva Iyrik framförs för det mesta i samband med 

musik och dans. Indianerna har oaks% en rik och livfull sago- 

och mytvärld, dar det högtidkiga, lustiga oah skrämande avlöaer 

varandra. Det finns skapelseberättelser, många swor som förkla- 

rar naturfenomen, djurberattelser (särskilt om den knipsluge och 

brakige prärievargen, coyoten) , sagor om monster och onda andar 

osv. Den muntliga traditionen har som aagt; haft stor betydelse, 

när det gallt att föra vidare dessa tal, dikte-r, myter och sagor 

till kommande generationer. Särskilt under det senaste Brhund- 

radet - men förstas aven tidigare- har mycket av denna rika lit- 

terea värld nedtecknats, främst av de vita, men av de s-amlings- 

verk som har medtagits är dock ett, "Literature of t&( American 

Indiantt, sammanställt av indianer. De betonar b1.a. svarigheten - 

att översatta indimsk poesi till de vitas språk, eftersom india- 

nerna har en helt annan tanke- och språkvarld, som gör att mhga 

nyanser gHr förlorade vid Översättningen.

~ce.03 (s) Det blommande trädet t indiansk kärlekslyrik / i tolk- 

ning av Siv Cedexing Pox. - Stookholm:Forum, 1.973. 

- 145s. 

Den svenska poeten Siv Cedering Fox har samlat; fhop &nna 

tidlöaa indianoch eskimc5lyrik som omfattar naturdikter, kär- 

leksdikter, vaggvisor, sorgesånger o&. &öm&ger. Materialet 

har hon hämtat från olika indianstammas i Mordamerika, Mexim 

och norra Sydamerika. Efter varje diktanges: den staabden här- 

staunmar från, toex. Kiowa. Diktsamlingen avslutas med- en litte- 

raturförteckning över indianska dikt- oah mytaaniingar - alla 

utom en är p& engelska. Dessa uttrycksfulla, jominära (i syn- 

nerhet esklmalyrjlken) , suggestiva och of ta ganska korta dikfer 

uttrycker glädje över tillvaron och en intensiv kärlek till na- 

turen, djur och männis3cor - indianerna stark samhörighet med 

naturen, Spraket är ofta enkelt men s& ut~ycksfullt att man 

lätt grips av inneh%llet. En lättbegriplig diktsamling sam borde 

intressera hade ungdom och vuxna. 

Hc Dahl, M.: Indiansagor / text och illustrationer av Marta 

Dahl. - MaZmö:Empede, 1974. - 11'5s. : ill. 

Engver4indianen Dod vill bli medicinman och Ldra indios att 

halla fast xid sina seder och sitt levnadssätt och akta sig för 

de vitas värld. För att utbilda sig far han m t i Colombia och 

besöker atta mediainmän från 01ika.indianstammar som b1.a. 3;lini 

honom olika sa.gor och sägner - nagra beskriver spanjorernas 

framfart, UnderhAllande och lattlawt "sagosamling" som bl.a, 

skildrar de vitas och indianernas vitt skilda tankevärld. Tyvärr 

berättas sagorna enlfgt vit berättarteknik, Det hade varit in- 

tressantare om indianernas egen koncisa och uttrycksfulla be- 

rättarstil hade använts. Illustrerad med medehattiga svartvita 

tecknbgar. Lämplig för ungdom frkb c:a 13 år och vuxna. 

He (s) Literature of the American Indian / Thomas E. Sanders, 

Walter Q?. Peek. - Beverly Hills, Calif.: Glencoe Press, 

1974. - 534s. 

Antologi över the Native Americans sånger, legender, historia, 

berättelser, poesi och tal som har sammanställts av tv& Sidianer, 

Walter Peek - Metacoma*, attling till~panoaghövdingen Ung 

Philip - och Thomas Sanders - Nippawanock, delvis vit, delvis 

cherokee. De säger sig ha valt ut en liten del av den allra bask 

amerikanska indianska litteratuzen och i förordet hyllar de na- 

turen som kallan till denna litteratur. Varje kapitel har en in- 

leaing d€& respektive änmesomrade ingaende analyseras. Kap. 1 

innehaller myter: om religioner före Columbus, kap.2 sägner om 

hjältar m.fl., kap.$ poesi före Columbus dar det anges stamtill- 

hörighet för varje dikt, kq.4 utförlig &ild;ring av Irokesför- 

bundets grundlag, frk vilken amerikanerna f%tt idder till sitt 

eget styrelsesätt, kap.5 berömda tal av b1.a. Pontiac, Red Cloud, 

Cochise och ChTef Joseph d.y., kap.6 infödda amerikanska reli- 

gioner efter den kristna invaa&onen b1.a. Andedansen och Peyote- 

religionen - avslutas med ett tankev~ckande brev till Amerikas 

kriaifna kyrkor förfhttat av douxen Vine Deloria Jr, kap.7 bio- 

grafier och självbiografier skrivna av indianer om indianer och - 

slutligen kap.8 nutida indiansk poesi, prosa och protestaktioner 

- avslutas med en ironisk ess5 om.en del nutida unga indianers 

marighet att acceptera sitt p%br&. En mycket Läsvärd ooh intres- 

sant antologi som ger en bra översikt över indianernas litterara 

liv från forna tider till vara dagar. Rräver dock goda kunskaper 

i engelska.

Kqa Syssna, vite man: skrifter och tal av de amerikanska indianerna 

riktade till erövrarna 1500-7970 / utgivna av La;cs . 

Persson, - StocIcholm:FAN/Norsfedt, 1973. - 1192s. - ( lin 

PAN~O~) 

Lars Persaorm har sdat ihop skrifter (b1.a. sägner) och tal 

av indianer fr& 1500-talet d& dexitas er6vri.q av daras land 

inleddes fram till 6970-talet där indianerna fortfarande förtrycks, 

siirskilt i Sydamerika där det förekommer regelratta massmord 

p& dem. Det mesta materialet kommer frk Nordamerika, men 

det finns även en del intressant material från Sydamerika. De 

kända vältalarna f~ån forna tider, b1.a. shawneen Tecumaeh, men 

äten tal av indianer frk v&r egen tid ar medtagna. Eu utornordentligt 

bra, viktig och engager- fackbok som ger indianernas 

versrion av de vitas erö-ning av Amerika.och deras övergrepp mot 

indisnerna. Blir ofta djupt upprörande läsning. Lass Persson är 

starkt pro-indiansk - har ganska radikala inlehde kommentarer 

till bokens olika avsnitt. Relativt lättlas%, texten tyvärr 

mycket småstilt. Fackbok för m a , 

Hce(s3 Totbms g&va: adimska myter och sägner / berättade av 

Vladimir Hulpach ; illustrerade av Niroslav Troup ; 

översatta av Ake Ohlmarks, - Stockholm:Tiden, 1976. 

- 221s. : ill. 

0rig:s titel: Das Geschenk der Totems: Indianermärahen. 

Samlingsverk med nordamerikanska indiansagor och myter &om 

fr-t handlar om na-turen, teex. skapelseberättelser, och djuren, 

toex. hur ormen fick sina gifttänder, men aven om onda andar o& 

monster. Som en slags ramberättelse skildrisr Hulpach hur nagra 

indianer samlats kring en lägereld och berättar dessa sagor oc-li 

myter för varandra. Boken avslutas med en översikt över olika 

grupper av indianstammar, dar Hulpaah b1.a. nämar vilka typer 

av sagor respektive grupp hade - skulle ha varit mycket battre 

om stamtillhörigheten hade nämnts efter varje saga. Dock bra att 

han betonar indianernas starka känsla för naturen. Ganska dalig 

och ytlig sagosamling som dessutom berättas enligt vit sagotra- 

dition - inte indianernas egen kärnfulla och uttrycksfulla be- 

rättarteknik. Innehaller ock& en del felaktigheter - b1.a. p%- 

star Hulpach att Dakotas felaktigt kallats siouxer. &m helhet 

kis den har boken onödig, emadan det har kommit arrdra betyd- 

ligt battre samlingsverk med b1.a. hdianska s.agor. De erbarmliga 

techingama i färg och svartvitt ar ett daligt försök att Uni- 

tera indianska kon&. Relativt lättläst, ganska stor text. "Ump- 

lig" för ungdom frk c:a 12 &r och nunia. 

uH.03 (s) Vi kommer- att leva igen: indianska myter, dikter och 

visioner / urval och aversattning av Gösta Friberg. 

- Stockhoi.m:PIB:s lyrikklubb, 1973. - 223s. - (PIB:~ 

lyrikklubbs bibliatek ; 167) 

BntologS innehallande indianska och eskimaiska myter, poesi 

och visioner fr& fränst Nordamerika och Mexicoe I förordet be- 

skriver Qösta Friberg magins, mytens och shamanens funktion i 

det indianska samhillet. Verket inleds.med navahas skapelsemyt 

och därefter följer olika myter, sånger och dikter som hyllar 

livet, döden ouh na9uren. Av särskilt intresse är nog ltRabinal- 

Achi" - akt iV medta.gen - som ar det enda nu existerande maya- 

dansdramat från tiden före Columbus. Det finns-dikter om magi 

.

och en utf2irU.g beskrinlag av Black Elks atora viselan. Boken. 

avsihtas med en garrska.kamplicerad redogörelse för Hopi-india- 

nemas bïld avv univemmm. Efi intressant men &undtalls ganska, 

drlast antologi p.g.a. %tt den skildrarr en tanke- o& sprak- 

v&ld som & s& skila.' fr& var egen. Sämkilt' aert.tek- och maya- 

inslagen är n%- rsv&rlb;egripU;ga o=. meui in$& har goda kunskaper 

om deras kultur och relig5an. Elan f& lasa boken med eftertarike. 

Trots att denna bok ar klassad som ungdomt&~k, &å anser j;ag den. 

nog var mer länpad för m a . 

AR lubben har Bom medlemmar? bBde kunniga Xelaiirinr o& 

etnografer, vilka sympatiserar med indianerna och ger ut dels: 

srnieni tfBdikdcIubbens b%xtatt (b1.a. George Ca*- bok ttWdi- 

ollimanl och kriga,mtl), dels en serie &rsf>öcker. hböckerna är 

sd-bgsrerk avsedda framat för ungdom (men även för nuna), 

där olika flkfattare i korta uppsatser vill ge en ssnn bild (av 

indimemas- his.toria och kultur, främst h Nordamerika, som iwn- 

trast till de ofta förljugna uch romantiska indianäventymbe- 

rättelserna, Det är bra, lattlasta och i regel vederhäftiga 

fackböcker som p& samma gång är underhallande och realistisk* 

aterger hMoriska och etnografiska fak-k. L äe tidigare ars- 

böckerna är det mest indianernas förgångna historia som skild- 

ras, men i de senare böckerna behandlas aven ind9anernas siha- 

tion i dag och aktuella problem. Innehållet i varje arsbok är 

mycket omväxlande och omfattar t.ex. bes-krivningar-av en beröma 

krigshändelse, en särskild person, en speciell indianstam o* 

ett aktuellt me. De första arsböckerna utkom under titeln 

indianklubbens arsbok del 1 etc., men fr.o.m. 1965 utkommer de 

under särskilda titlar. 

Kq Flammande gräns / redigerad av Erik ltUncastt Englund och 

Albin Widdn ; illustrerad av Gunnar Olofsson. - Stockholm: 

Lindqvist, 1966. - 232s; : 111. - (Indianklubbens Brsbok ; 6) 

Detta samlfirigsverk innehaller nio uppsatser skrivna av bl9a. 

Erik ttUncastf Ehgliind, Viktor Hagberg, Albin Widén och Ake Hult- 

krantz. Alla skildringarna utspelas i Nordamerika och beskriver 

dels kända förflutna hatrdelser ur ind3.anerna.s historia, dels* 

möten med nutida indianer. B1.a. skildras strlden vhd Little, 

Big Horn 1876, nez percéernas berömda reträtt till i£anada 1877, 

kråkindianernas historia och levnadssätt, möten med delawarer 

i oklahoma 1956 och 1962 samt mötet med en nutida mediojnman, 

shoshonen Parbkogare, i Wyoming 1948. Boken avslutas med en . 

kommenterad litterzturlista över fackböcker far ungdom ouh vuxna 

samt skönlitterZra ungdomsböcker. Spännande, lätt läst och s&kunnig 

facköok s-om skild'rar~hhtas5ska F-a p& ett underhiillande 

och samtidigt grcuid-t sätt: Illustrerad med dramatiska svart- 

vita teclmingar. Fackbok för ungttom fr& c:a 14 %r och nuaia. 

Kq Indianklubbens årsbok del 1 / redigerad av Erik ttUncaslt ''1 

Englund och Albin Widdn ; illustrerad av Gunnar Olofsson. 

- Stockholm:Lindqvist , 1961 . - 201 s. : ill. - (~ndiaiilrlu'bbens 

arsbok ; 1 ) 

De tretton uppsatser som ingar i detta samlingsverk ar 

stkrivrra: av b1.a. Einar PIIalm, Erik Englund, Yvonne Svenström ' 

och Helmer Linderholm, Samtliga utspelas i Nordamerika och

eskriver dels Kända sa-kibe;r och berömda. hövdingar och indianstammar, 

dels mötkn med nutida indianer. I innehallet arks, b1.a. 

en skildring av comanchemas liv, berömda irokeshövdingar, modocernss 

uppror T872, nohikanernas hisforia (även nt6ten med nutida. 

ät%lhgar) samt has'tenw bgtydelse f ör indianerna. Bra, lättlast 

(utom avsnittet om indianernas- s p ~ och ) spännande fackbok 

som bbde sakkunnigt och underh%llande skil&&~:.irrdianernas; 

hihoria och kultwr. Illus*erad med drama%iska svartvita teakningar. 

Fackbok för ungdom från u:a 14 år och m a . 

Kq Indianklubbens kbok del 2. / rsdigerad av Erik. ltUnoastl 

Englund och Albin 'flid& ; illustrerad av Gunnar Olofsson. 

- Stockhoim:Liiadq~st, 1.962. - 1,97s. : ill. - (adianklub- 

bens Qrdok ; 2.) 

Detta samlingsverk innehaller elva uppsatser skrivna av b1.a. 

Erik EhgliuLd, Ake Hultkrantz, Vaktor Hagberg och Gösta Noberg. 

De utspel~~i Nordanerika, Canada och Mexico och är till aförda 

delen beskrivningar av kada händelser och hövdingar i indianernas 

historia, Bl.a. skildras apachernas liv och historia (toex, 

Victorios strider mot de vita p& 1870-talet, ellan beskrivet), 

kolonin Nya Sveriges öden bland indianerna under 1'600-talet, 

ottawahövdingen Pontiacs krig mot engelsmännen p& 1760-talet, 

prärieindianernas soldans samt paiute-oroiigheterna i Utah 1923. 

Boken avslutas dels med ett litet indianlexikon, dels med en. 

lit teraturförtecbaing över fackböcker, frbt f ör vuxna (nagra 

ganska gantia, svara att f & tag i). Spännande, ssrkkunnig och 

mestadels lättla& fackbok som framställer his*ozd.ska fakta p% 

ektf iättillg&gligt och samtidigt korrekt satt. Illustrerad me& 

dramatfska mar'tvita. teckninga~. Packbok för ungdom frk c:a 

1'4 %r och aurna. 

Kq Indianklubbens arsbok del 3': Röd mans land / redigerad av 

Erik llUncasff Englund och Albin. Widdn ; illustrerad av Gunnar 

Olofsson. - Stockholm:Xindqvist, 1'963. - 196s. : ill. 

- (Indianklubbens arsbok ; 3) 

I detta samlingsverk ingQr tolv uppsatser som ar skrivna av 

b1.a. Albin Widén, Gösta Gillberg, Erik Englund och Bert Lex- 

berg. De utspelas i Nordamaxika och Mexioo ooh till skillnad 

från de tidigare arsböckerna beskriver de endast händelser och 

personer frk förfluten tYd (bl'ir nästan nostalgiskt, inget om 

nutida indianer). Bl. a. skildras wampanoaghövdingen King Philips, 

liv och krig mot engelsmännen 1675-76, lenapernas kontakter med 

svenskarna under 1600-talet, de bada upptticksresama Lewis' och 

Clarks berömda färd tvärs över kontinenten 1804-1806, saukeaias 

och rävindianernas liv och historia samt Cortez' erövring av 

aztekerriket i Nexico (mycket kortfattat). Boken avslutas med 

en litteraturf örteckning över ungdomsböcker om indianer (disku- 

tabelt urval, flera av dem fördomsfulla). I stort sett bra, 

spännande och relativt lättläst fackbok som sakkunnigt och 

underh%llande presenterar indianernas historia och kultur, 

Illustrerad med dramatiska svartvita teckningar. Packbok för 

ungdom från c:a 14 %r och -a. 

Kq Ihdianklubbens arsbok del 4: De röda krigama / redigerad 

av Erik llUncasll Enalund - och Albin Widdn ; illustrerad av 

Gunnar Olofsson. - Stockholm:Lind vist, 1964. - 21,4s. : 

iii. - (~ndianklubbens arsbok ; 41;

Detta samli;rigsvark ihneh6ller tio uppsataer skrivna av b1.a. 

E~ik EltgXwd, Olof Norbeck, &e Iiultkrants och V-tor Hagberg. 

De\utspelas:i Nord'mesri.ka och Bbexiao och beskriver friiinst kända 

hadesar a~h p63csDnar ur indianerma; histtoria men. aven maten 

med nutid6 Iaa;Lanm. B1.a. skildra@: powhatanindbnernas &rMer 

meil- de engelska kolonis4hrna i Vf rmia pa' 1 600-takt l 

comn~crni n 

t.ex. den Wda. htivdingadottern Pocaliontm), &ten- mad mtiila 

mhikanät%l!ingar i Wisoonsb 1962, irok&tirBmdets stridcm not 

fransmännen p& 1680-talet, den. grymma tvångstönflyttnAngen av 

cherokeenia t 838 via den s.k. llTAramas ven, indianernas reli. 

gionabegrepp samt vita skalpjägares framfart8 bland apacherna 

pil 1'830-1850-talen, Boken awF;Uatas med ett komenterat urval av 

nyutkomna f aokbtibkex o& ungdomsböbker am. iiEdiianer (de f lesk 

lämrarda) , Spännande, gripande ouh relativt iät tläs* f ackbok 

som skild'fiar, historiska fakta p& ett ldttillgihgIXgf och sak- 

Ihuuligt sätt, iilustkexad me& dramatiska svartvita teckningar* 

Packbok för ungdom fr& c:a 14 &r och vuxaer. 

Kqa KrigeiSrn och kondor / redigerad atr; Erik tlUncastl EngIund 

och Albin Widén ; illustrerad av N ils Stödberg. - Stock- 

holm:NÖr&ea't; 1971.. - 196s. : ill. - (~di~n~~lubbens 

Hrabok ; 1971 j 

I datta samlingsverk ingHr tio uppsatser som ar skrivna av 

bl.a, Yvonne Svenström, Albin WidBn, Lars Persson och Kurt All- 

v&, De utspelas i Nordamerika, Canada och Sydamerika och skild- 

rar b%de kända händelser och personer frh det förfIutna men 

även nutida indianers. situation. I att intressant f öror&, omäms. 

b1.a. olika ekonomiska investeringar i USA:s resemat. Själva 

uppsatserna besImiverb1,a. indianernas ockupation av Stingelseön 

Aloatrm.utanför San Fmciscco 1969, pawncniernars liv och historia, 

mimbrenoapachernas berömge hövding Elangas Coloradas, svensk misk 

sion bland tlingitindianema i Alaska p& 1800-talet samt inka- 

attlingen Tupac Amaru och de andinska hxdbnerslas uppror mot 

spanjorerna i Peru 1780-81. Boken avslutas med en litteratur- 

f &teckning över qyutkanina f ackböcker (bHde Nord- och sydamerika) 

och ungdomsböck~ om inaidmer. Engagerande, spännande oah F 

stort sett Iättläs* faokbok som skiidrar indbnernas hishria 

och kul* b&de mderkiållande ach grundligto Illustrexad med 

lite otyd'liga svartvita teckningar, Fackbok för ungdom fr& c:a 

14 %r och vuxna. 

Kq Radseld och krigstrumma / redigerad av Erik "Unca~~~ Ekglund 

och Albb Widdn ; illusArerad av Gunnar.Olofsson. - StoakholmrNoxsted-t, 

1969, - 207s. : 3.11. - ('liidianklubben~ arsh 

bok 4 1969) 

Detta sdingaverk irmeh&lle elva uppsatser &rivna av bl,a. 

Erik Englund, Ake Hultkrantz, Lars Persson och hel be^ Iiindlcrrholm, 

De utspelas i Nord- och Sydamerika och besjkTivm fömtom.kända 

händelser och personer fr& det förfli.utna även indianernas nu- 

tida situation och aktuella problem (mer tdki i tidigare böaker). 

Bl.a, skildras prärieindianernas hio*oria från 1500-talet fram 

till vara dagar, den s.k. Grattan-massakern 1854, den berömde 

oglalasiouxkrigaren Crazy Horse's liv, vita fångar hos india- 

nerna (främst barn), indianernas problem i det moderna samhället - 

(beskriver även kuda nutida indianer) samt det aktuella utrot- 

ningshotet och grymheterna mot indianbefoUmingen i ,(Peru, Bra- 

&lien, Colombia och Venezuela. Boken avslutas med en kommenterad

litteraturförteclining Över.fackböcker för bhde ungaom och vuxna 

(ba'de Nord- och sydamerika) och skönlitterära ungdomsböcker om 

indianer (mhga av dem daliga!). Spännande, intressant och f ör 

det mesta l'attläst fackbok son-skildrar hisrrboriska fakta p% ett 

underhållande och till största delen sakkunnigt satt. Illusfre- 

rad med dramatiska svartvita teckningar. Psckbok för ungdom f rk 

cxa 14 %r och vunna. 

Kq Sp%r mot vaster / redigerad av:Erik "Uncas.!' Englmd och 

Albin WidBn ; illuwtr~rad aiv Gunnm. Olofsson och Olof 

Korbeek. - StOckhoimrliindqvisf, 1;965. - 223s.. : ill. - 

(~ndianklubbens . årsbok ; 5 ) 

I detta samlingsverk ingar tretton uppsatser som ar skrivna 

av b1.a. Viktor Hagberg, Yvonne Svenström, Olle Norbeck och 

Albin Widén. De utspelas i Nordamerika och Canada och beskriver 

främst kända händelsex och personer fr& de%,förfLutna men aven 

nutida indianers situation. B1.a. skildras hbhawkirokes-nunnan 

CatherYie Tegahkoitas liv i Canada p& 1600-talet (helgonförklarades 

1961 ) , miamihövdingen Little Turtlea skrider mot amerikanerna 

i slutet av 1700-talet, massakern p% fredligt. sinnade 

aravaipa-apacher vid fortet Camp Grant i Arizona 1871, navahoernas-historia 

och nutida situation, möten med nutida delawarer i 

USA och Canada samt siffror om Förenta Staternas indianer (statistiken 

är fr& 1960, e j komplett! ). Boken avslutas med en 

litte~aturförteckning över nyutkomna fackböcker och ungdomsböcker 

(handlar e j enbart om indianar). intressant, spännande 

oah relativt lättläst fackbok som skildrar indianernas hisforia 

och kultur bade grundligt och underhtlllande. Illustrerad med 

dramatiska svartvith teckningar. Fackbok för ungdom fr& c:a 

14 ar och vuma. 

Kqa Striden vid Pierre's Hole och andra berätt'elser utg. av 

Indianklubben / redigerad av Albin Widén ; illustrerad 

av Andars Olsson* - Stockhoim:Lindqvist, 1975. - 205s. 

: ill. - (~ndianklubbens bästa) 

Detta samlingsverk innehaller tio indianskildjringar skrivna 

av b1.a. Helmer Lindarhoim, Einar Valm och Ake Hultlurantz. De 

beskriver hade kända händelser och persaner frh det förflutna 

och även indianernas nutida situation. B1.a. skildras den be- 

römde cherokeen Sequoyahs liv och hur han uppfann ett alfabet 

f ör sitt folks sprak (skildrar även cherokaernas historia), 

cheyennernas levnadssätt och seder, kvinnans ställning hos USA:s 

indianer förr och nu sant en kort indiankrönika om indianernas 

situation i vara dagar (b1.a. om organisationen AI&American 

Indian Movement). Boken avshtas med en kommenterad litteratur- 

förteckning över fackböcker och sk6nlitteratur am indianer ut- 

komna under de senaste %ren. Intressant, bitvis spännande och 

lättlask fackbok son realistiskt ooh underh%llande skildrar 

historiska fakta. Illustrerad med ett fatal, välgjorda svartvita 

teckningar. Fackbok för ungdom fr& c:a 13 %r och vuxna. 

Kq Stridsyxa och fredspipa / redigerad av Erik "UncasU Englund 

och Albin Widén ; illustrerad av Gunnar Olofsson och Olof 

Norbeck. - Stockholm:Norstedt 1968. - 210s. : ill. - 

(~ndianklubbens arsbok ; 1 968 1

I det* samlingsvedc hgar elva uppsatser som ar skrivna av 

b1.a. Erik Eiglund, Ulf Josephson, Albin Widén och &e Hultkreuitz. 

De utspelas i Fordamerika och Canada och be~krjrver frast kända 

händelser och personar från det förflutna men aven möten med nutida 

indianer. B1.a. skildras den-berömd) cayugairokeahövdingen 

Ta-ga- jutes liv under 1700-talet (av engelsrnämen kallad Jbhn 

~o~an), religiöka peyoteceliemonikr hos nutida shoshoner, Bed 

Cáouda. krig p& 1860-talet, hur mes+$sema i Canada ledda av 

iiouis Riel försökte bilda en egen nation i slutet av 1800-tale*. 

(&ck& intressant, sällan beskrivet ) , präries-hmmen sarsiernas 

liv ock historia (1 924 fanns endaet 160 persmer i livet!) samt 

nagra delawarers besök i SverAga, 1'963 vid 325-arsfirandet av 

kolonin,Nya Sveriges födelse. Boken avslut= med en kommentemd 

littmaturf6rteckning öva fackböcker far b%de ungdom och vuxna 

och skönlitteratur f ör ungdom (bade brs och dalig! ). Spännande, 

intressant och för det mesta Ettlast fackbok som b%de sakkunnigt 

och unde~h%llande skildrrar ind-ernas historia och kultur. 

iilus-treretd med dramatiska svax?tvits teckningar. Fackbok för 

ungdom frb c:a t4 &r och vuxna. 

Kq Askf~gelns folk / redigerad av Erik tlUncasn EngWd och 

Albin TLdén s illustrerad av Gunnar Olofsson. - Stock- 

Detta samlingsverk innehaller tretton uppsatser skrivna av 

b1.a. Lars Persson, Yvonne SvensW61t1, Viktor Hagberg och Gösta 

Gillberg, De utspelas~i Nord- och Sydamerika och Canada och 

beskriver förutom kända händelser och personer från det förflutna 

avea nutida indianers situatYon. B1.a. skildras senecairokesen, 

den skicklige men fege vältalaren, Bed Jack* liv, 

Mckapooernas litrroch historia, den 80-%rige apaaheledaren 

ilhnas franghgsrika räder mot ame~ikanerna 1881 i b1.a. B- 

Wxico, deltagande i arapahoexmas hemliga medicineerernorii 1955, 

övergrepp mot och masmtkrar p% indianer i Sydamerika under 

1 900-tal& (bl. a. gummihandlanias- framfart i Putumayo-områda-t . 

i Peru och Colombia vid 1900-talets bärjan), Indianbyråns. 

arbetw och framtidsplaner (skrivet av chefen Louis B. Eruce Jr, 

mohawk-sioux ) samt navahoernas aollerge i Arizona (skrive t av 

rektorn navahaen Ned A. ~atat~li). Boken awlutas med en kammenterad 

litteraturförteakning över nyutkomna fackböaker föc 

bhde ungdom och mxm ord- och sydamerika) och skönlitterära 

ungdomsböcker. intressant, spännande och relativt iättlas.t 

fackbok slom skildrar indLanernas historia och kultur b%de 

grundligt och unde~%llande. Illu&rerad med drama%iska svartvita 

teclmingar. Packbokför ungdom frk c:a 14 %r och m a . 

Skillnaden mellan uppslagsverk och Iiandbäcker &c att uppaagsverket 

ar alfabetiskt uppställt och handboken ar indelad 

i olztka Wesoxr%den. De flesta av de här medtagna böckerna är 

handböcker. Olika indians$ammar i Sydamerjka, Centralamerika, 

Mexico, Kbrhmerika och CaXifornien skilaras, ouh man far en 

ofta mycket utf örl-%g baskrivnbg av deraa hiitur, religion, 

=der, ursprung m,m. Alla böckerna utom "IndLanernas nar, vax, - 

hurH Eir p& engelska och arnmgi första b d 

arasedda för faak- 

män och studerande i ämnena antropologi och e.tnografimen kan 

säkert ge Xven den intresserade lekmannen en hel del - haver

dock goda kunskaper i engelska. Pa gmd av böckernas omfhg och 

karaktär (avsedda att SI& i) har jag endast Ust valda delar ur 

dem och darefter försökt ge min personliga uppfattning om--dem.e 

j en fackmans! Erik l'Un~as~~ Englunds och Yvonne Svenatrijms "Indianemas 

nar, var, hurf1 kan däremwt läsas av vem som helst utan 

nagra förkunskaper. Denna utmiirkta och informaf;iva fackbok om de 

nordamerikanska indiasiema kan sägas vara en blandning av handbluk 

och uppslagsverk - innehåller b1.a. en beskrivniag av olika 

grupper av indianstammar indelade efter naxingsfång o& geografiskt 

läge> men aven &t l'exikon och en kx.onologisk Wönika över 

viktiga historiska Wdslser. 

M! Drivar, H.E.: Indians of Rorth Ameriaa. - 2 ed,, revisedó 

- Chicago:UBiversity of Chicago Press, 1972. - 632s. : ill. 

- (Phoenix book) 

Harold Driver i& professor i antropologi vid Indiana Univer- 

sity. Han beskriver detaljerat den rika vmiatdonen av kultur- 

mönster hos indianer samt eskimåer från Arktis till Panama. 

Bl.ao skildras deras ursprung, sprak, seder, sociala förhållan- 

den, livscykel, utbildning, religion, hiatoria och kultur. Be- 

skriver aven förhållandet mellan bdianer och vita i USA t.oomo 

1960-talet. Handboken avslutas med 45 kartor oah en omfattande 

litteraturförteching. Driv- ger nog en korrekt bild av india- 

nernas tidigare historia och kultur, men enligt min mening ar 

boken mindre tillförlitlig, nar det galler nutida.färhållanden. 

Driver bagatelliserar missförhallanden, och övertygad om den 

vita civilisationens överlägsenhet pratar han om att öka india- 

nirns gensvar till amerikanernas "way of life19 - n%got som de 

flesta indianer absolut mo5satter sig. Boken a2 illustrerad med 

svartvita teckningar och fotografier. Kraver goda kunskaper i 

engelska. Lamplig som referensbok fös studenter och professib- 

nella antropologer. 

M Englund, E, & Svenström, Y.: Indianernas när, var, hur, - 

Stockholm:Forum, 1974. - 279s. : ill. - (I?2&r-~ar-Hur-serien) 

UUrkt oah informativ fackbok som skiidipar de nordamerikanska 

indianernas historia, kulitur och religion samt deras shtuation 

idag. Beskriver olika sprakgrupper, olika grupper av indianstam- 

mar indelade efter naringsf h g (t. ex. skogs j ägarna), religion 

(bl.ae Andedansen), indianernas hiMoria från pequoternas krig 

pa 1630-talet fram till slaget vid Littiie Big Horn 1876 samt 

deras nutidshistoria i kapitlet "Från Beomde& Jhee 1890 t311 

Wounded Enee 1973", ett mycket Lntressant och tanbvackande 

kapitel om wIndianema i var egen tidH, den kronologiska Indian- 

krönikan - viktiga historiska händelser frk %r 1000-1891, ett 

lexikon samt en litteraturförteckning övar fackböcker och ung- 

domsböcker. En starkt pro-indiansk men ända saklig och mycket 

användbar lluppsXagsbokll som p% ett begränsat utrymme far med en 

oerhörd mWgd fakta, vilket kanske stundtals gör boken lite 

tungläst, Illustrerad med svartvita fotografier och teckningar. 

Relativt iättläst. Fackbok för ungdom från c:a 14 %r och vuxna. 

~(x) Handbodc of American indians north of Nexico / edited by 

Frederick Webb Hodge, - New York:Rovrmari and Uttlefield, 

1971, - 2 vol. : ill. - (~ulletin/Bureau of American 

Ethnology, Smithsonian Institut2on ; 30) 

1 uppl. 1906.

Alfabefi&t uppställt lexikon i 2 delar (del 1 972s., del 2 

1221 s. ) mm baskniver alla indianstammar samt; eakimaer bosatta 

norr om Mexico. Varje etnisks fö~Mllanden, historia o& 

kultur sM.ldras; Epp8'lagsverkxx% innehållera deasut om. korta biograf 

ier &rar =da indirma, olika. ;språkgrupper, stamakaamena. ursprung 

och uttal saimt. synanyma nam. p& ir-s, öog~sikte~ 

över indianernas- histofia, arkeologi, konatf ornerz, sedex m.m. 

samt indisulsh ord som införllvata i engelskan, Efter var$e 

uppdiagaord f öl$,ex. litteraturreferensar. T. slutet: av del Z en 

omfattande synonymförteahiiag (nar p& ihdianate) s&. en 

40 siaor 1'- litteraturförteckning (obs! Eittssaktr utgivmt.o,m, 

&r 1910). Várkam vara ett VU genamarbetat och relativt 

ft2llst31digt uppslagm&. iimeh&ller dock vi-a f ökdamsr ooki. 

felaktighefter. Etersoml verket bara gtrackeri sig fram, till c:a. 

t910 finna: dbt &te &g& om indfiarrernas situation idag, Det 

g%r att =X& p& dhkiirna begrepp:, toex. I1languagestt, men diearot 

inte p& vissa k@ada begrepp som t.ex. tlTPail of Tears". 

illu&rerad med' svartvita fotografier oah teaknihgar. Mtrer 

mycket gods kunskaper i engelska. Mycket Uten text (ansrtriingande 

f cSr agonen). Länplïgt Werensverk f ör f acka~dbltiiug p& stö~re 

bibliotek. 

M Handbook of Mfddle American jndSansi.. / Robert Wauahope, gene- 

ral erditor. - Aus'Z;in:University of Teapr., aop. 1 964-1 975. 

- 15 vol. : 511. 

Robert Wauchope är professor i antropologi och ordf?lkhmde 

fSr Middle American Beseaxch InslMtute vid Wane University, 

dar denna -b'* I;: 1iS; War - indelat4 i oiika ihnesomr%den - 

har sammansttillts, Tar upp miljö, arkeologi, eknologi (~tu~tur, 

relïgion men. ) , social antropologi (t .ex. fmil jellv) , "e-thnohistoryt1 

(t.ex. krÖn;ikor), språk samt fystsk antmpologi hos de 

3&föada foiken i Meabco och Centralamerika. V~qje del innehåller 

olika artiklar skrivna av experter inom.respekfive ämnesomAd& 

Efter varje artikel kortfattade litteraturreferenser. I alutet 

av varje del fullsptändiga bibliografiska mferensex. Tycks vaxa 

&t mycket vederhäftigt, grundligt och uttwde verk. ICraver 

dock myck& goda kunskaper i engelska och troligen vissa förkunskape~ 

i de ämnesområden som behandlas. Illustrerad ned 

svartvita fotografier och teckningar. Böckernrs avsedda för fackm&, 

studenter och intresserade Lebiän. 

M Handbook of South American indians / Ju1ian H. Stewa;rd, edi- 

tor. - New York:Coopm Square Ptablishers ina., 1963. - 7:vol. 

: ill, kart. - (Bulletin/Bureau of American Ethaology, Smitfii 

sonian. In&itution 8 143 ) 

Paks. av 1 uppl., Washington, 1946-59. 

Denna handbok i 7 deliu;! - indelad i &mesomr%den - has sammanställts 

av specia1j;lIter och ve.t;iersskapsmSn från b%de Nordoch 

Sydamerika. Beskriver indiaas$- i Sydamerika.och p% 

VWindis3ca öa-a. Varje a~tikel, skriven av en expert %om 

reqektive &mesomrade, behandlar i detalg a*-. och &ess. Liv. 

Man far 13ra.känna dess historia,. kulfur, modala organisation, 

livscykel, religion, nöjen rn,mob Handboken kmceart;rerar sig p& 

varje stams kultur vid dess första kontakt-med europeer men tar - 

även upp maderna problem när s% är möjligt. I var j e? artikel finns: 

kortfattade litterrrturreferenser och i sbtet av varse v01ym 

finns fullständiga bibliografiska referenser. Del 5 innehåller

en jamförande etnologisk beskirning av Sydamerikas ihd4;aner, 

medan. del 6 skildrar antropologin, olika. raprab: rsain;f; geografiska 

för&a1.1anden4 !l!pcks:va~a ett val genomarbetat, utförligt o& 

vederhäftigt;verZc, lbäve~ q~ok&t goda kmsbper i engela. 

iZl~~~.trerad med martvi%a fotografier och teckningar, Bäakenia 

avsedda f ör fackm&, ~tudm0sr aah l-ek&in. 

I meber, A,L.: Handbook of the Ind£ans of CalifomJB, . - 

S t!. mair Shoms, ELoh. : Scboiarly pr., 1972 - 2. vol. 

(995s.) : ill, kart. - (Bullg.t;in/Bureau of American Ethnology, 

~hsonian riiet.titutian ; 78) 

F&s. av 1: uppl., WasBhxgton: Govemment pr.of f ice, 1 925. 

Författaren vistades av o& till under li7 $r bland indianstammar 

i CaXif ornien och vill beskriva deras levnadsaätt. 

Större delen av de baida böckerna ar indebd i stambs8kri;vningarr 

- c:a SO olika shammar! Californien var utsm Imekan det omrade 

i USA som hade den s.töra%a egden olika imiianatammar, varav 

atskilliga utrotades av de vita invandrarna, Kroeber besrkrlver 

deras seder, religbn, sociala bsstitutianer, lagsr, kanstarter, 

bebyggelse m.m. Däremot beskriver han inte deras utseende, historia 

och konflikter med de vita! I slutet av del 2 en förteckniag 

över platsimamn med indihnsikt urspnmg, en-ut~alsord1f;sta 

över "nat;Lve wordsu samt en bibliografi-över litteratur utgiven. 

fram till 1.920-tal&. Etir relativt utförligt verk som do& belasta~ 

av en del fördomar - i förordet omtalas indianerna som 

"savages" och de vita kallas "the superior rate". 1llusrt;rerad 

mad' svarttrita teckningar och kartor - i del i även en del svartvita 

fotografier. Kräver mycket goda kunskaper i engelska. 

M$cket liten text vilket gör böckerna en an5hg tungWstao Tiamplig 

för fackavdelning p% större bibliotek* 

BIBLiOGWI S M 

IiDSKRIPT 

Den bibliografi, dvs. Litteraturförtechning, som här ined- 

tagits ar visserligen.p& engelska men det bös iate vara nagot 

hinder för den vmkligt indkartintressera.de. Det viktiga med 

d'en här bibliografiir. är att den. tar upp l£%teratur &riven E 

jadhner indianer. Eftersom det finns .endast n%gra f& böcker 

av indiaaförfattare översatta till svenska, a& kan d'en häs för- 

tecknbgen fylla ett atort tomruin. Tidskriften, lfIndian~bulLo- 

tinentl, a andra sidan %r svensk och ar av skor betydelse, efter- 

som den tar upp aktuella poblem. Genom. den km18 mm. allts& f% 

f ort löpande Ulf ormation om indianernas, f rhst i Sydamerika, 

situation i v&ra dagar, 

Aam Hirschfelder, BOB,: American Indian authars: a represen- 

tative bibliography; - New Yt3rk:Association on American; 

Iridian Affairs Inc., cop, 1970. - 45s. 

Bibmgrafi som förtecknar muntlig och.sk~U%liig 

littera* 

författad av amerikanska ind9;arrer om indianer, Vkje verk tas 

upp under respektive namn p% den indm som slww eller bexat- 

tade ctet (f ör nedtecknare). Far varje" f örfattare nämns vilken 

stam hanbon tillhör, Dessutamges för varje verk &t kort 

referat av inneh%llet, Boken avslutas med ett mal tidskrifter 

som utges av amerikanska indianska stammar och organisationer. 

Qcket bra och anvaridbar förteckning &-är man klen- f% tips. am: 

Utteratur som ger den indianska versionen av konfrontationen 

vita - indiane-r,

"Irudf8nbullet5nen är ett arga för Sv~nsIt-fndiiWas3ar Fökbunde-t, 

vzm syfte är att. ge: f ortggende: 3t;nfbrmai2i.m. aie;~ fPtdbrd'olkezn uab. 

anwa förtrycIrta &ni&ka rai;n&tetexs &.tua-. Små häftan 

(40-50 siaör) som innehållen- artik- om aktuella prablen, bbde 

gällande. hdikmm ooh. andra m£noritetex6 amt t,ex. ~EB~BT och akider. 

En &eneilerad tidskrift som viaar ett starittoah berättiga& 

eriigagemg f ör f örkryckta. f oUgmppe. - 

"They made us prami'ses, mme than I can-renaember, &t they 

never kept but me. They pxomised to take our Land and they 

linok it," 

ed Cloud, oglalasiawxhövding, senare delen av 1800-talet) 

"Greed and avarice on the part of the whites - h other words, 

the almighty dollar, is at the bottom of nine-tenths of all om 

indikn troubles, 

e en er al George Crook, mitten av 1800-talet ) 

"In his-tory the iIS government dfscovered that it was cheaper 

to keap them on the resemaans thm to try and kil1 them. So 

they were marched uito what we hoped were welesa pieces of land," 

(:okand vit ammikan, 1 900-talet) 

The White' people who are t m g to make us over into their 

image, they want us to be what they ca11 assimilated, bringing 

the Iindians into the mainsrtream: and desizoying our m way of 

lifk and our om cultural pattens. They believe that we should 

be oontented to become W e those whose ooncept of happiness ia 

two cars and a colour TV, a very materialiatia and greedy sncb&y 

whikh is vev different from our way." 

(okänd nardamerikansk indian, t goo-talet )

Författare 

AXbrectsen, Lis 

Anderberg,, Torgny 

Bakar, Ol8f 

Baker & Lóbel 

Balch, Glenn 

11 11 

Beauvais & Brun 

Bewhley &' Lobel 

Benchley & Sandin 

Bird, Robert 

--n. - 11 

Il II 

Bisset & IZUghesi 

Bfirk & hde~son 

Bleeker, Sonia 

11 11 

Bolinder, Verena 

II och 

Anders 

Brown, Dee 

Capps, Benjamin 

Carlson, Natalie 

Caklin, George 

t1 Il 

Chipperfield, Joseph 

Cleary, Jon 

Coatsworth, Elisabeth 

11 1 1 

Cody,, W illiam F, 

Collier, Edmund 

Cooper, James P. 

11 11 

11 11 

Curtis , Edward 

Dahl, Georg 

II It 

II II 

Dahl, Marta 

1 1 t l 

11 11 

Deloria, Vine jr 

Dasnrond, Alice 

Dorian, Eaith 

Driver, Harold 

Boktitel Sida 

indiansltijd S6 

Ävent yre* Campa-Campa. 51 

Kiopo-vaxgenoch.vargpojken ,,4 

V3.ggo Van i Iiånga husek 4 

Lilla Höken och vildhästarna 11 

De vilda ryttarna 

MicSas, Andernaa barn 

Röda Räven och hand kanot 

Lille Vkxgen 

Jibbenainosay 

Roland Forreaters äventyr 

Skogens ande 

Lilla Báinern och has ponny 

Luddes indianbok 

Apacherna 

Irokeserna 

Det blommande tradet 

Umaru vid Ui-ubaïnba 

Pablo i Peru 7 ' 

Begrav mitt hjärta vid Wounded 

Khee 42 

Buffalo Bill 35 

The Indtans 42 

Familj en Tomahawk 48 

Medicinmän och krigare 43 

Nord-Amerikas Indianer... 43 

Checoba - conanchernas hingst 22 

Haskerna 5 1 

Johnny hoa indXanems 9 

Vildmarkens svärd 9 

Buffalo Bill 35 

Rit Carson, spejaren och trappern 36 q 

Gräs öknen 16 

Hjortdödaren 15 

Prärien 16 

Den siste mohikanen 16 

Skinnstmpa 17 

Stigfinnaren 17 

Susquehannas kallor eller ny- 

byggame 17 

Vtigvisaren l? 

Portraits &om Nortjpi,American 

Indian life 43 

Ömöga och folket ovan molnen 27 

Ornöga och krigsgudens bage 27 

6rnöga och askgudinnans tempel 27 

Fraga Geronimo 27 

Indiansagor Fil3 

Spar av iiiidian 27 

CUstex dog f ö r era synder 48 

Totempalen 49 

Rödskinn 44 

Indians of North America 6 5 

Eakh%llet vid Ohio 1'8 

Det belägrade fortet 36 

Blockhuset i urskogen 18

Förf at tam 

Hwt, Ben 

Nagg, Has 

Ingst'ad, Helge 

Jänvier, Thomas 

Johmn, En%d 

&gen, Anna 

Key, Alexander 

KJe-lgaard, J h 

Kroeber, Alfred 

Kroeber, Theo.dora 

Marge, Olioar 

Lang, 0thma.r 

Lawson, Marion 

Lenski, Lois 

l1 II 

Leslie, Robert 

Lindberg & Widding 

Linderholm, Helmer 

II II 

It II 

Lindholm, Stig 

Lovdn: & Fagerholm 

Kiöf Eriksson, Margareta 

BhoGraw , Eloise 

=Im, Einar. 

It ' II 

11 11 

11 II 

t1 11 

Marqutis , Thomas 

lvbmon, XLriam 

11 11 

May, Karl 

11 11 

II 11 

II It 

Iloktitel 

Stora indranboken 

Äventpens* f loder. 

Indkn-bulletinen 

IndiankXubbéns %rsbok del 1' 

Zn&Sianlrl;hWbna bbok del 2 

ihd3AnklubiPem Ambok de1.3 

Indianklubbens grsbok del 4 

Apacheindianerna 

Den hemliga s%aden 

Cbchsse-, apachehövdingen 

Rövad av irokeserna 

PS1 t en brinner 

Mannen fr& bergen 

Den hemliga dalen 

Beronimo, apachernas siste 

hövding 

Rrigsörn och kondor 

Handbook of the indians of 

Calif omia 

Ishi i tv& världar 

Nordamerikas ind-er 

VSLrlden är till för alla 

Svarta Höken 

Indibnernas f &ge 

Suzette och indianflickaB 

I regnbagens skugga 

De som dog med stövlarna p& 

De röda kämpar 

De röda mot väster 

Predsstigens röda 

PörrAdda av blekansikten 

Med floden mot väster 

Nio redo ut 

P& krigets röda stig 

Den röda stigens folk 

Den röda strömmen 

S lav j ägarna 

VEd Blil bergens gräm 

Indianerna som alltid förlorade 

Literatttruof the AmerXcan Ind%rur 

Carlos i Colombia 

Lyssna, vite man 

Manuel Iiundstr6j.w f rk Sydamerea 

Mockashsp%re.t 

Berömda indianhövdhgar 

De kämpade f örgavea 

DCdsdms i Dakota 

Siouxindianernas sista strid 

SZtting Bull och kampen om Vilda 

Vas tern 

Sitting Ilulls krig 

Sitting Bzill-krigae i elden 

Lille Blixten ooh. hans bröder 

Ponnp Lale Blixten 

QörnjZigaxens san 

Skatten i Silvers j b. 

Svarta Murkmgen 

Olmens ande

Mé.a80wcraf%, EWd 

M e u n M & Savarin 

Eod-a, u53eo 

11 11 

Keureth & Ellis 

Heursth & Vorboys 

O"Clonnor, Richard. 

G'Dell, Scott 

Olson, Biwce 

Palmer, 

Pehrson, G~rda 

Pitts, Denis 

Fnxtt, Theodore 

Radau, Hanns 

Ranney, Agnes 

Rimmerfors. & Wiihelmson 

Sandbe~g & Sandberg 

SokiuXtz, James 

l1 11 

Simesson, Lambert 

Tramn, Bruno.. 

l1 11 

O l1 

II Il 

l1 Il 

fl II 

Urid&rhill, Ruth 

Wern&öm, Sven. 

11 II 

11 II 

II 11 

Widdn, Albb 

Z&, Monica 

Ckazy Hoxs e, krigahövdingen 

áhorä i Antazonas 

Kit i rBd&dnnw: spar 

Kit a~lij ind5Imupprore-t 

Hus byggt av gryna, 

IndLansommar 

Sa levde- d& gamk Maya-folk& 

S% levde man i &et gamla Pem 

S.etting m11 

De bl% delfinanias ö 

Driven av kärlek. 

Starka Hjorten p$ nya:. stigar 

Inkstindianerna 

Staden är v%r 

Det atom indianupprora% 

Little Fox, den store- jägaren 

VYlldhäs-ten Blixt 

Att leva i Peru. 

R%dseld' oah krigis>tnumnrr 

Buffalo Bengt o& indianemsa 

Bland indianer i nippiga bergen 

Fasornas berg 

Fasornas flod 

indianpojken Mrwala 

Sitting Bull 

Spar mot vasker 

Striden vid Pierre 's Hole 

Stridsyxa och fredspipa 

inka Indlan 

Totems g%va 

De héuigdas revoxution 

Diktatur 

D jungelgeneralen 

D jungekatt 

Kärran 

Marschen till aaobans rike 

De laglösas lmd 

ihdihnernas tfd 

~d~överfallet 

P% jakt efter guld 

Röda Molnets hämnd 

Den vilda. ritten 

Antf lopshgaren 

bifrikren. 

Mexikanen 

Skatten i de fattigas by 

Sombra, jaguaren 

Rlt Carson, aven%yrens man 

kommm att leva igen 

Svenskarna och siouxupproret 

~vEI~T'IU~T' och ,ind%anerna 

Sida 

9'2 

52 

24 

24 

m 

6 

46 

47: 

32 

24 

55 

5-6 

47 

25 

40 

50 

f 3 

8 

62 

6 

25 

2s 

26 

26 

33 

63 

63 

63 

28 

59 

29 

29 

2 9 

29 

28 

29 

41 

45 

4 1 

41 

41 

40 

26 

ICL e

Bokens tYtel Pörf. efternamn 

&ta er f'&rödskinri: 

American Tndian. authors 

AntZiopsångacen 

Apache 

ApacheindiBnerrra 

A~ao hem 

AtC lem i Peru. 

BalZh%ll& vid Ohio 

Befriaren 

Begrav mi%t hjärta vid Wounded ibee 

Det belägrade forte* 

Berömda in&%anhöv.dfng&r 

B j örn j ägarens s on 

Bland indianer i Klippiga bergen 

Bx'd klippbergens indianer 

Blockhuset i urskogen 

J3lookhuset vid Uckingfloden 

Det blommande trädet 

Bl%s till attack, Dan Henry 

Buffalo Bengt och.indianena 

Mfalo Bill 

Buffalo Bill 

Ericsson 

Hicrschf elam d 

m d ~ 1 

Geabmg 

Ingstad 

Ble eker 

Rinunerfors & Wiiheh 

Ellis 

Werns%rörn 

Brom 

Ellis * 

Mahl 

May 

Schult~ 

Henty 

Ellis 

Ellis 

Ericson. 

Sandbexg & Sandberg 

Carlos i Colombia 

Checoba - comanohernas h%ngst 

Cochise, apachehövdingen 

Lovén & Fagerhoim 

Chipperf ield 

Johnson 

Crazy Horse, krigshövdllngen Meadowcroft 

Ciisrber dog för era synder Deloria 

Ds amerikanska indianernas religioner HuLtkrante 

De bl% delfinernas ö O 'Del1 

De hangdas revolution Traven 

De kämpade förg2 aves- 

Der laglösas land 

Malm 

Ulyat t 

De röda kapar 

De röda mot väster 

Linderholm 

Linderho lm 

De som dog med stövlarna p& 

De unga spejarna 

Lindberg & Widding 

Ellis 

De vilda ryttarna Balch 

Diktatur Traven 

Diligensöverfallet Ericson 

Djungelgeneralen Traven 

D jungelnatt Traven 

Driven av kärlek 

Dödsdans i Dakota 

Olson 

Malm 

Eld ska flamma, Dan Henry Ericson 

Pamil j en Tomahawk Carlson 

Pas ornas berg Schultz 

Fasornas flod 

Flammande graxis 

Schultz. 

Frdsstigens röda 

Fraga Geronimo 

Linderholm 

D M 

Fälten brinner Jfdrgenaen 

Förrådda av blekansikten Linderholm 

Geronimo, apachernas sist e hövding 

Grasölmen 

Kj elgaard 

Cooper 

Gula Várgen Erslev

Bokens titel Fö~fo efternamn S ida 

Handbook of Aherim indisais north of Mexico 

ffáridlbok of the Dadiarrs of California K2aeber 

Han:dbook of Hddle Ammm indibns 

Handbook of South herican indians- 

Dm. hemiQa ~IäLerz =Y 

Den. hemBga staden J-mm 

65 

67. 

6 6 

66 

33 

28 

fElIigs%en fr& bergen 

H j.urtdaWen. 

m ortfot 

Hjortfot i glippiga bezgen: 

Hjortfot i vilitm8xken. 

Ejortfat o&-nybyggarna. 

Fors- 

Cooper 

Ellis. 

II 

Il 

II 

T 2 

T8 

l& 

19 

1,9 

19 

HjarW'ot och pälsjagama 

Ejortf03 p& prärien- 

EJ?o&fots sista stPi.& 

II 

II 

II 

l 9, 

6 9. 

5 9.. 

Hjälte jakt.= 

Hus byggt av- gryning- 

HBmden 

Eriosxm 

Momaday 

Forster 

23 

w. . 

i 3 

T4 o 

Inc&m~bulle%lnen 6I3 

Ikrdkaaer 

i h d ~ 6ta. 

Indianer och vita 

Hornborg 

Englund; 

Ericmn. 

45 

57,' 

44 

Ind%nenia som alltid förlorade 

indkanernas f hge. 

Indianernas nar, var, hur 

Indianernas tid 

Indianklubbens arsbok. del P 

Indianklubbens arsbok del 2 

fndihnklubbens &rsbok del 3 

IrzdiankXubbens arsbok del 4 

Indianpojken Xhala 

The Indians 

Iiidiians of North America 

Lindha-h 

Lepski 

Ehgihnid & Sverraiiröm 

U1ya.t t 

Sharp 

C~PPS 

Driver 

46 

9 

65. 

45 

60 

6 1 

6 1 

6 1 

2 6 

42 

65 

Indfansagor 

Indianslöjd 

iniiians ommar 

Indianuppraret 

ind5anöverfallet 

Dahl. 

Albrect sen. 

Mon ja & Lobel 

Ericson 

Ulyat t 

58 

56 

6 

3 7, 

41 

Inlta Ind'kan 

Inkabdianenra 

I regnbagens skugga 

Srmesson 

Pehrson 

Leslie 

28 

47, 

14 

Irokeserna 

TsBi i tY& världar 

Bleekez 

ICraeber 

33 

49 

Jlbbena5nasay Bird t !j> 

Johnny how indianerna Coatsworth 9 

ICiapo - vargen och vargpoj@n, Baker 

EL'r; Carson, spe jaren ach trappern 

Kit Carson, äventyrens man 

C-ollfer. 

Ves -kl 

Kiks i röiiskinnens spar 

Kit ocBi itid%anupproret 

KkfgsCm och kontim 

Modin 

Modin 

Harran !l%a'9:en. 

Lilla BWem och hans ponny 

Lilla H'iken. och vildh&tm-a. 

Lille Blixten o& h-brsaex 

Bissee. & Hughes 

Balch 

Blas on 

5 

11 - 

1'3 

ilille Vargen BenchBy & San- 4

Bokens ti%el . Förf. efternamn 

U-tersture of the Bmerican B-dian 

U;ftle Pax, den. s-tore. Sägarem Radau 

iiuddes, indikbok Björk & Anderson 

i(yssmr, vZfe mm 

Mannen frh bergen 

Manuel Lundeöm fr& Sydamerika 

M8ria flyttar till I3.m 

Marschen till aao'tians rike 

Ekskerna 

Med flogen mot väs%er 

Med Hjortfot p& äventyr 

Medicinmaln o& krigare 

Mexikaneni 

Blicias, Andernas barn 

Mockesinsp&rct 

Mord i Amzonas 

Musköt och tomahawk 

Ked i urskagen 

Nio redo ut 

Ki3r-d-Amerikas Lndimer,.. 

Nordamerikas. indzazkar 

Nozdamerikas indianer 

Nybyggarna i Kentucky 

Pablo i Pem 

Pojken 0031 floden 

Ponnyn Lille Blixten 

Portraits from North American 

lze 

Prarlen 

Pil jakt efter 

P% kri;ge*s röaa stig 

P& krigs- och spejarstr%t 

P%' krigsstigen 

P& sWövt%g med Hjortfot 

P% ä-ntyr i KlippLga bergen. 

Roland Forres ters äventyr 

Radseld o& krigstrumma 

Röda Moinet 

Rötia, Mo b e t s hämnd' 

Röda R2ven och hans kanot 

Den röda stfgens folk 

Den röda strömmen 

Rö'dskinn 

Rövad av irokeserna 

S i ouxerna 

Siouxindianernas sisfa sfsria 

Den sisee. mohikanen 

Sitthg Bull 

Sitting Bull 

Sitt*- Bull-krigare i elden 

Sitting Bull ooh kampen om Vilda 

VZs tern. 

Sittiiig Buila krig 

Skatten i d& fa-ttigas by 

Skatten i' Silvers jön 

Skinns* rumpa 

Skogens ande 

Zjrgeas er^ I 

Lötif' Eriil8pfam 

Fröberg 

Traven 

C J-esxy 

I;inderhoh 

Ellis 

Catlin 

We~röm 

BeauvaLs & Brun 

McGraw 

Meunier & Savarin. 

EtigXLlrld 

Ellis 

Linde~bIm. 

Catliii 

Hasssick 

LaFarge 

Ellis 

Bolinder. 

Hermanns 

Mas on 

Indun . - 

cxlrtis 

Cooper 

Ulyat t 

Linderholm 

Henty 

Hen.&y 

Ellis 

Herty- 

Bird 

Gars t 

Ulyart; t 

Benali3ey & Lobel 

Linderhoh 

Linderhaim 

Dorian 

&gen 

Engllund 

Mah 

Cooper L 

O 'Connor 

Marquis 

mim 

Malm. 

Wern~~öm 

=Y 

Cooper 

Brird 

l !i 

6:2 

30 

4-7 

4 

24 

TO 

4.4 

Sr.

Författare 

Edward 

Il 

11 

l1 

II 

l? 

11 

Engimd, Erik 

II Il 

II tt 

Ebglmd 8C Svensfröm 

Erickson, Phoe6e 

Ericson, SWg 

11 11 

11 11 

11 11 

11 l1 

11 11 

t1 11 

11 ?l 

Erslav, Anna 

Friskey, Hawkinson & 

HBwkins on 

Fröberg, Per 

Garst, Shannon 

Genberg, Kjell 

Hassrick, Royal 

Henty, George 

?I 11 

Herrmanns, Ralph 

Hirschfelder, Arlene 

R Q f ~ , Syd 

Hornborg, Eirik 

Hultkrantz , &e 

Biockhuset vid Lickingfloäen 

De unga spejarna 

Ej ortf ot 

E3 ortf b t L Xiippiga. beslgen . 

Rjortf ot i vilämarken . 

Hjortfot o&tzinybyggarna 

Ej ortf ot o&. pals $ägairna 

Hjortfot p% prärien 

Hjortf ots sista stria 

Med Hijurtfot p% a-yr 

Ned i urskogen 

Nybyggarna i Kentucky 

P% s.tr6vtAg med Hjortf ot 

Striden p& floden 

Striden vid blocbrhuset 

herfallet p& kalonisterna. 

herf alle t p% nybyggarna 

Indianer uch vita 

Musköt och tomahawk 

Siouxerna 

Indbnernas när, var, hur 

VSldvinge. 

Akta c * ~ 

för r6dskinn 

Blas till attack, Dan Henry 

Diligensöverfallet 

Eld.ska; flamma, Dan Henry 

Hjälte jakten 

Iiidfaner ooh vita 

Indjianupproret 

Vita fjäderns äventyr blad 

blekansikten 

Gula Vargen 

Flammande gräns 

Hiags ten. frh bergen 

Hämnden 

Timurlenk, akens-tormeas son 

Okenstomen 

Två.-Ebt och örnfjädern 

Maria fluttar till Lima 

Röda. Nolnet 

Apache 

Handbook of krnerican Indians 

nmth of Mexico 

Handbook of Middle American 

Indians 

Handbook of S.outh Amer%oan 

Indians 

Nordamerikas indianer 

Bland klippbergens indianer 

P% krigs- och spejarstr%t) 

P% krigsstigen 

P% äventyr i Klippiga bergen 

Pojken oah floden 

American Indian authors 

Vaxgf o t 

Indianer 

De amerikanska indianernas 

religioner 

. -- 

Sida 

18 

d9 

18 

19 

19 

19 

19 

19 

t 9 

19 

1'9 

la 

19 

1'8 

18 

36 

36 , 

57 

50 

34 

65 

72 

22 

37 

22 

37 

23 

44 

37

Siavaägarna 

Srnara, Saguaren 

S@r av. hdhx~ 

Spar mot va&er 

Stden e var 

StaillZa Hjorten p% nya stigar, 

St igf innarcen. 

Stora indianboken 

LindmItoh 

WernsbriiPa: 

Dahl- 

Pi t ts: 

Palmeor? 

CToope. 

Hm% t 

Det jndi&uppror& 

Striden p% floden 

3Ecatft 

Ellis 

S triden! vid blockhuse% 

S txiden vid Pierre 's, Hole 

Elli~t 

Stridspe. och fxeCspQa 

Susquehannas kallor eller nybyggame Cooper 

Swtte och indiánfliBkan. 

Svarta Hak.en 

Svarta fi~tangen~ 

Svenskarna ocki sfawnxpproret 

S& levde de% gmXa Maya-folkat 

Sg levde man i det gamla Peru 

Lensa. 

Zawsm 

=Y 

W-ïddrii- 

Neurafli & Ellis 

Eeura-th & Worbays 

Wilenk, ~kenstormens son 

Tat empglen 

Pors ter 

Desmonä 

Totems g&va 

WGFO~ och; amfjacl&rn Friskey, Kawkinsm & 

Hawkinsan: 

Uhm. viii ' Ukubamba Bolinder , 

Värgf ót 

kommer att leva igen 

VZd' Bl% bergens gräns 

Viggo V h i Gnga huset 

Den vilda ritten 

VTldhasten BlSxt 

Vlldmarkerus svärd 

V35ldvinge 

Fita fjäderns äventyr blad blek- 

ansikten 

Vägvisetren 

Yärlden ar till för alla 

Äventyrens f loder 

Äventyret Campa-Campa 

AVENTYRET och ~ld~sm-em 

Sinderhoim 

Baker & Lobel 

Ulyat t 

Ranney 

Coatmorth 

Eric kson 

Ericson 

Cooper. 

Hagg 

Anderberg 

zak 

Okenstormen 

Ohens ande 

arnöga och f0lke.t ovan molnen. 

ornöga och krigsgudens båge 

Porster 

&Y 

Dahl 

11 

Ornöga och askgudhans tempel II 

overfallet p& kolonisterna 

overfalle* på nyljyggarna 

Ellis 

Ellis: 

INI 

Sida 

f O 

f 4 

27: 

631 

a 

26. 

T?, 

57 

40 

18 

18 

63 

63 

T?' 

23 

51 

21 

411 

46 

47 

63 

49, 

5 9

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1979 nr 17.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?