Uppfattningar om specialpedagogiska insatser - aspekter ur elevers ...

15
hur den utvecklats över tid. Den andra aspekten handlar om att erbjuda en mångfald av
utbildningsvägar och arbetssätt för att utbildning och lärande så bra som möjligt skall passa
individen och därmed minimera misslyckanden inom utbildningens område för individen. Som
jag ser det är detta av central betydelse när det gäller elever i behov av särskilt stöd. I den tredje
aspekten konstaterar läroplanskommittén att det inte bara är skolan som sysslar med bildning, utan
att individens lärande till stor utsträckning sker utanför samhällets utbildningsinstitutioner. Längre
fram i detta avsnitt kommer en redogörelse för lärande utifrån olika verksamheter och inriktningar
för att belysa lärandet som fenomen. Enligt SOU 1992:94 är det viktigt att skolan fokuserar på de
aspekter av bildning som är svåra att tillägna sig utanför skolan. Den fjärde aspekten handlar om
att lärandestrukturer inte får stå i vägen för kunskapstillväxten för eleven, lärandet skall alltså i så
stor utsträckning som möjligt var individanpassat. Detta betyder att eleven skall få möjlighet att i
skolan bedriva lärande på det sätt som passar honom/henne bäst.
Den amerikanska pragmatismen
Som tidigare nämnts så har den amerikanska pragmatismen i stor utsträckning påverkat den
svenska utbildningspolitiken. Enligt James (2003) är pragmatismen en metod som innebär att man
ser på de närmaste tingens resultat, konsekvenser och fakta och bortser från de yttre tingens
principer och kategorier. När det gäller pragmatismens syn på sanning menar James (2003) att
föreställningar är sanna om ”de hjälper oss att upprätta ett tillfredsställande förhållande till andra
delar av vår erfarenhet” (James, 2003 s. 48). Progressivismen är starkt kopplad till pragmatismen
och utifrån en progressiv samhällssyn (Dewey, 1997) ses individers olikheter som ett redskap för
utveckling samt mångfalden som ett naturligt inslag i ett demokratiskt samhälle.
För att skolan fullt ut skall kunna bidra till utvecklandet av det sociala medvetande hos
eleverna, behöver de få tid för gemensamma aktiviteter där de tillåts delta utifrån sin egen
förmåga. Då får individen den motivation som är nödvändig för att vilja vara deltagande och
utvecklar på så vis sitt sociala medvetande. Skolverksamheten skall enligt Dewey (1997) både
skapa en längtan efter och bidra till, växande hos eleven, men också erbjuda verktyg för detta
växande. Verksamheten i skolan skall till största delen utgå från nu- situationen med dess behov
och möjligheter. Utbildning bör som utgångspunkt ha fokus på erfarandet och betona värdet av
detta erfarande (Dewey ,1997).
Utbildning är enligt Dewey (1997) en social process. Gruppens mål med utbildningen bör
överensstämma med individens förväntningar, och gruppen bör på ett smidigt sätt kunna
samverka med andra grupper. Målet med utbildning är att göra naturliga processer medvetna så att
de därigenom får konsekvenser för individens handlande. Eftersträvansvärt är att eleven genom
verksamheten i skolan erhåller en social kompetens som leder till att eleven fritt kan delta i
gemensamma aktiviteter. Skolans huvuduppgift, enligt Dewey (1997), är att bidra till att eleven
ständigt utvecklar och förfinar sin förmåga att skapa mening.
En bra undervisningsprocess bygger på att goda tankebanor etableras, tankebanor som är av
reflekterande karaktär. Det utbildningsstoff som skall bearbetas av eleven får inte vara för
abstrakt, och måste väljas med omsorg så att det ger mening åt det sociala livet, samt har
betydelse för eleven som samhällsmedlem. Vid tillägnandet av grundläggande kunskapsstoff så är
det av vikt att det kombineras med en praktisk tillämpning som tilltalar eleven. Detta för att
underlätta för eleven att upptäcka kunskapens användbarhet utanför skolans kontext.
Enligt Dewey (1997) är processen i sig målet för den pedagogiska verksamheten. Uppgiften
för pedagogen blir att göra denna process så ”rik” som möjligt så att den inte stagnerar och bli
mekanisk. Följden av en sådan negativ utveckling kan bli att yttre påtryckningsmedel måste sättas
in, vilka ofta har en inriktning mot yttre mål, och då blir inte lärandet och lärandeprocessen det
centrala. Det är viktigt att utbildning erbjuder en verksamhet som gagnar växandet, livet självt,
utifrån respekt för individen. För att detta växande skall komma till stånd hos eleven krävs det att
denne på ett aktivt sätt är deltagande.
Sammanfattningsvis så menar Dewey (1997) att individers olikheter är en tillgång för skolan.
Skolan skall underlätta för elever att delta i det gemensamma, och även prioritera gemensamma