Uppfattningar om specialpedagogiska insatser - aspekter ur elevers ...

19
handling… …kroppslighet vara-i-världen - på allvar” (Molander, 1996, s. 29). Att arbeta som
lärare i skolan kan ses ur ett omvårdande perspektiv, och i synnerhet att arbeta som lärare i en
grupp med elever i behov av särskilt stöd.
Ferm (2004) framhåller att när det gäller musikundervisning och lärande så är det viktigt att
läraren känner till och låter eleven visa vad denne kan. Som lärare bör man eftersträva att ha
elevens ”livsvärld” som utgångspunkt, ”att försöka förstå deras sätt att lära och närma sig
världen” (Ferm, 2004, s. 207). Lärarens utmaning handlar mycket om att skapa möjligheter.
Lusten har enligt Hörnqvist (1999) stor betydelse för lärandet. Det lustfyllda arbetet
stimulerade enligt respondenterna i hennes studie till en ökad arbetsinsats som i förlängningen
ledde till en känsla av kompetens. Kompetensen tolkar jag här som en produkt av det lustfyllda
lärandet som utmynnar i ett kunnande. Om detta skriver Hörnqvist:
Att uppleva sig kompetent i skolarbetet innebär att ha en personlig relation till
uppgiften som består i en känsla som är riktad mot någon aspekt av arbetsprocessen.
Den bidrar till viljan att investera energi i arbetsprocessen och erövra någon form av
kunnande som värderas i relation till sin egen eller någon annan norm (Hörnqvist,
1999, s. 144).
När det gäller barn och ungdomars uppfattning och tänkande kring sitt lärande (Alerby, 1998), i
detta fall tänkande kring miljön, framgår det att eleverna i första hand inte upplevde att lärandet
skedde inom skolan. Massmedia och information utifrån ett dialogförhållande var av större vikt
när det gällde att erhålla kunskap och information i miljöfrågor.
I Selbergs (1999) studie av elevinflytande i lärandet framgår det att lärarens förhållningssätt
till elevens inflytande är av avgörande betydelse i elevens skolsituation och vidare att lärarens
dialog med eleverna är av stor vikt för att eleverna skall kunna utöva elevinflytande. När det
gäller elevernas lärandearbete så menar Selberg att elever som har större erfarenhet av inflytande
över sitt lärande är mer rustade att hantera lärandesituationen i dagens skola. Detta betyder att de
elever som av olika anledningar har litet inflytande över sitt lärande får på grund av detta svårare
att klara av den lärande situationen i skolan. Gruppen elever i behov av särskilt stöd kan nog
generellt sett bedömas ha mindre inflytande över sitt lärande än andra elever på grund av de
riktade åtgärderna.
Enligt Öhrling (2000) så utvecklades sjuksköterskestuderandes lärande genom att de fick
delta i den äkta omvårdnaden, under ledning av en handledare, och där utföra handlingar som
innebar att deras känslor inför situationen blev varierade. Lärandet handlade om att öka
kompetensen och ansvarstagandet som i denna lärandestruktur fick karaktären av en kroppslig
känsla av kompetens. Viktigt för lärandesituationen var att den karaktäriserades av trygghet, tillit
och stöd. Följden av den aktuella utbildningssituationen för handledaren blev att medvetenheten
om lärandeprocessen ökade samt att självreflektionen, som jag tolkar det, påverkade
lärandesituationen i en positiv riktning. En central del i den handledande situationen var att det
uppstod och utvecklades en relation mellan handledare och student som hade en i högsta grad
positiv effekt på lärandet. Att det handlar om ”äkta” lärandesituationer, att situationen får
möjlighet att varieras enligt variationsteorin, att eftersträva en kroppslig känsla av kompetens hos
den lärande samt att lärandesituationen präglas av trygghet, tillit och stöd är aspekter som kan
vara viktiga att beakta när lärandet skall planeras och genomföras för elever generellt men också
för de som är i behov av särskilt stöd.
Mycket av det lärande som sker är inte avsiktligt, i den bemärkelsen att det sker för att vi har
haft för avsikt att lära, eller att någon annan haft för avsikt att lära oss. Detta lärande som ”bara
sker” benämns, som tidigare nämnts, som oavsiktligt lärande. I skolans värld har denna företeelse
kommit att förknippas med en dold agenda eller ”den dolda läroplanen” som är ”en uppsättning
outtalade krav som klassrumssituationen ställer på eleverna” (Broady, 1985, s. 14). Denna dolda
läroplan kan ha negativa sidor till exempel genom att för starkt betona lydnad hos eleverna. Men
den kan också innebära positiva sidor som att på ett varsamt sätt socialisera in individen/eleven i