Äventyrets dygd - katolsk självbiografi (PDF)

a dag var en lektionsfri dag med några goda böcker
på Prins Oscar i Skövde. Jag gick halvklassisk humanistisk
linje och var humanist. Vi hade en humanistisk förening
som hette Teofil. Jag visste inte ännu att humanismen är
galen. Jag levde i en romantisk humanism som jag önskar
alla får del av - innan de upptäcker ännu större äventyr !
Några kommentarer kring humanism. När Sokrates möter
unga och gamla på Aténs gator bedriver hans otvivelaktigt
en form av humanism - han inriktar sig på mänskliga resonemang
och felaktiga argument för en rad hållningar. Men på ett märkligt
sätt är denna humanism instängd. Den är bevakad av
grekiska framgångsbegrepp och lutar sig tillbaka på en platonsk
erinring av det goda, det sanna och det sköna. Vi skulle kunna
kalla den för den stängda humanismen. Sedan går det utför
för denna form av humanism, den går ner som en stor tragisk och
vacker sol genom Marcus Aurelius. Medeltiden har börjat.
När en ny rörelse träder fram under renässansen i Florens och
Italien på 1400-talet handlar det om en kristen och lärd
humanism. Än idag finns spillror av denna kristna humanism.
Den blir föremål för drömmar i filmer som “A man for all seasons”
och ibland står Thomas More, Montaigne och Erasmus av