Fulltext - SBU

1. Inledning och bakgrund
Uppdrag
SBU har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett kunskapsunderlag
om riskbedömningar inom den psykiatriska verksamheten. Arbetet ska
utföras i samverkan med Socialstyrelsen och berörda myndigheter.
Psykisk sjukdom och våldsbrott
Våldet i samhället diskuteras intensivt både i Sverige och internationellt,
och betraktas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen [1]. Varje år
dör över en halv miljon människor i världen som en direkt följd av kriminellt
interpersonellt våld. Det är mer än dubbelt så många dödsoffer
än som skördas i alla väpnade konflikter i världen [2]. Våld är den internationellt
sett sjätte vanligaste dödsorsaken bland människor i åldrarna
15–44 år [3]. Därutöver orsakar våld mångdubbelt mer lidande i form av
fysiska skador som inte är dödliga samt psykiska följdverkningar. Våld
räknas därför som en av de tjugo viktigaste grundorsakerna för sjukdomsbörda,
uttryckt som ”disability­adjusted life years”, i världen [4],
och WHO:s prognos för den kommande 20­årsperioden är att våldet
som folkhälsoproblem kommer att öka [5].
Kostnaderna för våldsbrottsligheten är också höga i ekonomiska termer.
Till utgifter för vård och omhändertagande av brottsoffer, sjukskrivning
och bortfall av skatteintäkter, ska läggas kostnader för polisens förundersökningar,
åtal och brottsmålsprocesser, samt kostnader för påföljder
inom anstalt och frivård, rättspsykiatrisk vård, samt sluten ungdomsvård
i Statens institutionsstyrelses regi. Detta innebär att de potentiella
besparingar som kan göras vid framgångsrik återfallsprevention är stora,
även vid relativt blygsamma effekttal. I Storbritannien har man för kriminalvårdens
del räknat ut att om man når det mål som inrikesministeriet
(Home Office) satt upp på en återfallsreduktion i brott på 5 procent
K A P I T E L 1 • I N L E D N I N G O C H B A KG R U N D 19