Landskapsanalysen - Uddevalla kommun

Aspekt Beskrivning
Grundläggande förutsättningar
Geologi Gullmaren: Sprickdal som fortsätter upp i Bullaresjörana, gräns mellan gnejsen (Stora Le –
Marstandsgruppen) och Bohusgraniten (SNA).
Havstensfjorden - Koljöfjorden: Granit-tonalit gnejsig (djupbergart) (SNA).
Topografi Gullmaren: Sveriges enda tröskelfjord. Brant kust med tvärgående mindre sprickdalar.
Havstensfjorden: Omväxlande och kullig terräng som möter havet Grunda mjukbottnar övergår ställvis i
flacka strandängar (Uddevalla Natur& Kulturguide).
Jordart Gullmaren: Sandig morän i svackor på höjderna. Postglacial sand i tvärgående sprickdalar .
Havstensfjorden: Lerbottnar, sandig morän i svackor på höjderna Postglacialsand och lera i dalgångar som
möter havet (Jordartskartan).
Hydrologi Fjord.
Landskapsform
Volymer Kustbranter, markant höga öar i Havstensfjorden.
Rum Gullmaren: Storskaligt, ofta väl avgränsad av hög kust .
Havstensfjorden: låglänta öppna marker invid havet öppnar nya rum som hör till fjordlandskapet.
Riktningar Gullmaren och Havstensfjorden söderut: Tydliga riktningar nordostlig-sydvästligt / nord-sydligt.
Byfjorden: tydlig öst-västlig.
Landmärken Gullmaren: Smörkullen, färjan Skår-Finnsbo.
Havstensfjorden: Havstensklippan, Brattön, Uddevallabron, Nötesundsbron, Strandanäs fyr, Ulvön,
Dirhuvud.
Ekonomisk struktur
Markanvändning Fritidsfiske med begränsningar, fritidsbebyggelse, turism, rekreation och bad
Gullmaren även visst yrkesfiske och sportdykning, fritidsbåtar.
Nyckelekonomier Turism, fiske.
Infrastruktur Viss färjetrafik, sjöfart, hamnar, bryggor, broar
Ekologisk struktur
Konnektivitet:
Funktionella sammanhang
Konnektivitet:
Intern biotopstruktur
Ingår i ett större sammanhang av kustlandskap där öar, skär och strand är centrala. Frågan är hur terrestra
ekologier sprids och flödar mellan dessa öar och skär. För fåglar är karaktärstypen förmodligen till större
värde. Den marina ekologin i fjordarna är sammankopplade med Skagerrak.
Stora delar av den bohuslänska kustbandet har hög ekologisk funktion och är i sig en korridor. Ur marin
synpunkt är fjordarna korridorer.
Kärnområdena kan främst räknas på två sätt: dels kustzonen och strandens ekologi. Där kusten antingen
är brant och otillgänglig torde de ekologiska värdena vara stora. Där kusten är flack, i vikar odyl., är
ekologin stark där det finns rikligt med strandvegetation. Öppna flacka stränder är viktiga för vadarfåglar.
Öarna kan ofta fungera som skyddade habitat för häckande fåglar. Men fjordlandskapets har även en marin
ekologi. Här har fjordarna, som västkusten i stort, höga ekologiska värden pga. salthalt, god tillgång på
näringsämnen och syre.
Kontinuitet Stor. Brukandet av marken är ofta väldigt gammal och höjderna med tunnare jordtäcke kan antas lämnats
orörda under lång tid. Kustremsan är förmodligen gammal utmark (bete). Saltängar/översvämningsängar
med ofta högt tidsdjup.
Biodiversitet Relativt hög. Gullmaren och norra Havstensfjorden är speciella marina habitat. Grundare vattenpartier
viktiga för vadar och flyttfåglar. Betade strandängar som ibland översköljs av saltvatten. Vikar viktiga
för reproduktion för fisk och viktiga matställen för sjöfågel. Blåmusselbankar. Mindre kala holmar
häckningsplatser för sjöfågel. Havstensfjorden en av de viktigaste fågellokalerna i Bohuslän.
Ekosystemtjänster Fiske och rekreation. Vegetation som reglerar närsalter och därmed vattenkvalitet. Öarnas funktion som
fågelhabitat.
Social struktur
Vardagsmiljöer För transport (färja), utblickar från boenden, mm.
Rekreationsmiljöer Skärgården via fritidsbåtar, badplatser, fiske på fjorden.
Högtidsmiljöer Gustafsberg, Lyckorna.
19