Landskapsanalysen - Uddevalla kommun

Karaktärsområden
Karaktärsområdena utgör en förfining av de generalla landskapstyperna.
Genom historisk analys (HLC) och medborgardialog har de historiska
landskapskaraktärerna och dagens uppfattning om landskapet delat upp
de generella och storskaliga landskapstyperna i mindre och lokalt unika
karaktärsområden. De olika karaktärsområdena har beskrivits och namngivits
enligt en lista på aspekter som är kritiska för varje områdes funktion. För att
visa på vikten av det nära sambandet mellan hav och land i Uddevalla kommun
har landskapstypen Fjord inkluderats i alla de karaktärsområden som möter
denna.
Karaktärstypens grundläggande faktorer
Utgör grunden för hur människan kan försörja sig i ett område. Ytterst är
det topografin som avgör hur jordarter med olika kvalitet är fördelade och
genom lutningar och mikroklimat sätter förutsättningarna för boende och bruk.
Tillsammans avgör topografi och jordarternas fördelning hur vattnet rör sig,
ansamlas och hålls kvar marken. Därmed styr topografin, jordarterna och
hydrologin var det är lämpligt att bo och var olika former av bruk är ekonomiskt
livkraftiga. Tillsammans är de tre faktorerna den grundläggande infrastrukturen
för hur människan kan försörja sig i ett område.
Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet?
Utifrån de grundläggande faktorerna beskrivs hur människan har bebott
området i bebyggelsemönster med olika lång historisk kontinuitet. Till boendet
är även bruk, dvs. ekonomi och markanvändning, kopplat och beskriver hur
människan genom historien har försörjt sig på platsen. Precis som med frågan
om boende har olika former av landskapsbruk och markanvändning olika lång
historisk kontinuitet.
Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden?
Beskriver hur området är uppbyggt av olika sorters biotoper och hur dessa
kan ingå geografiska sammanhang långt större än landskapstypen eller det
aktuella området. För att förstå hur olika biotoper skapats i ett kulturlandskap
är det viktigt att belysa långvarigt bruk av människan såväl som frånvaro av
mänsklig aktivitet. I de fall människan under lång historisk kontinuitet har hävdat
ett område genom småskaligt och lågintensivt bruk har ett biologiskt kulturarv
vuxit fram. Ofta innebär detta hög artrikedom, men även goda chanser att det
finns en genetisk variation inom de olika arternas bestånd. Utifrån områdets
biotoper och människans bruk är primära ekosystemtjänster nämnda. Dessa
delas in i fyra olika kategorier.
- Understödjande (supporting): grundläggande funktioner såsom fotosyntes,
nedbrytning, närings- och vattencykel. Ofta är dessa för generella för att lyftas
fram som unika i områdesbeskrivningarna.
- Reglerande (regulating): funktioner som temperaturreglering, erosionskontroll,
pollinering, eller vattenrening. Ofta har bara vattenreningen lyfts fram då
landskapets hydrologi är avgörande för hur biotoper och bruk kunnat växa
fram.
- Kulturell (cultural): funktioner med kulturellt värde för människor såsom
rekreation, historiska miljöer och landskapsestetiska aspekter.
-Tillgodoseende (providing): funktioner som möjliggör ett uttag av varor såsom
grödor, foder, fisk, färskvatten, bränsle, mm.
40