Balanseringsprincipen - slutdokument - Lunds kommun

Balanseringsprincipen 

tillämpad i fysisk samhällsplanering 

ett samarbetsprojekt mellan stadsbyggnadskontoren i Helsingborg – Lund – Malmö 

balanseringsprincipen 1

2 balanseringsprincipen 

Denna rapport har utarbetats av stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund och Malmö genom: 

Caroline Dahl och Eva Delshammar, Helsingborg, Elsa Grip, Lund, Elisabeth Mårell och Helen Rosengren, Malmö, Camilla Björnsdotter projektanställd samt 

Erik Skärbäck, Institutionen för landskapsplanering, SLU, Alnarp som rådgivande expert 

Utgåva 2003-09-01 

Layout: Annika André, Lund 

Omslagsbild: Elsa Grip och Annika André 

Övriga foton: Jan Erik Andersson, Annika André, Elisabeth Mårell

Förord 

Hur kan vi som aktivt arbetar med kommunernas 

fysiska planering hantera Sveriges 15 miljömål på 

ett systematiskt sätt? 

På det nationella planet har planoch bygglagstiftningen 

ännu inte följt med i de ambitioner som den 

internationella Agenda 21 ger uttryck för, men en 

översyn pågår av lagen också inom detta område 

Kommunalt kan tolkningen av den gällande lagen 

och ambitionerna variera Vid stadsbyggnadskontoren 

i Helsingborg, Lund och Malmö har vi likartade 

förutsättningar med ett stort exploateringstryck i 

Öresundsregionen och träffas därför regelbundet för 

att diskutera mål och medel för kommunernas utveckling 

Balanseringsprincipen, grönytefaktorn och 

miljöbyggprogram skulle kunna vara några nya effektiva 

styrmedel i vår strävan mot en hållbar utveckling 

November 2002 

Denna rapport om balanseringsprincipen med 

koppling till grönytefaktorn har tillkommit genom 

att en gemensam arbetsgrupp har samlat erfarenheter, 

testat idéer och utvecklat metoder i samarbete 

med kolleger, jurister och forskare 

Vår gemensamma slutsats är, att balanseringsprincipen 

innebär ett nytt synsätt i planprocessen Den 

kan vara grunden till en förbättrad metodik för ökad 

miljöhänsyn i den fysiska planeringen Vi kan också 

konstatera att den är praktiskt tillämpbar i flera vanligt 

förekommande planeringssituationer i våra kommuner 

och förhoppningsvis också i andra svenska 

kommuner Det är vår förväntning att rapporten ska 

väcka intresse såväl hos planerare som politiker 

Anders Tingvar Per Fredrik von Platen Mats Olsson 

Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadsdirektör 

Lund Helsingborg Malmö 



Innehåll 

Förord 3 

Syfte och avgränsning 5 

1 Inledning 6 

11 Balansering - vad är det? 6 

12 Varför balansering? 6 

2 Erfarenheter av balansering 7 

21 Erfarenheter från Tyskland av lagstadgad balansering 7 

22 Exempel 8 

23 Erfarenheter från Helsingborg, Lund och Malmö 10 

24 Andra svenska erfarenheter 12 

3 Dagens lagstiftning 13 

31 Plan- och bygglagen, PBL 13 

32 Miljöbalken, MB 13 

33 Civilrättsliga avtal 14 

34 Samband 14 

35 MKB-processen 16 

4 Förslag till balanseringsmetoder 17 

41 Inventering 18 

42 Analys 19 

43 Åtgärd 19 

44 Kompensationsberäkning 19 

45 Exempel på kompensationsberäkning 21 

5 Grönytefaktormetoden 24 

51 Biotopflächenfaktor i Berlin 25 

52 Grönytefaktor för Bo01, Malmö 27 

53 Tillämpning av grönytefaktorn, 

avgränsning och resonemang/diskussion 28 

54 Exemplet Margretedal 28 

6 Diskussion, slutsatser, sammanfattning 29 

Källor 31 

Bilaga: Lathund

Syfte och avgränsning 

Projektets mål har varit att utveckla gemensamma 

metoder för praktisk tillämpning av balanseringsprincipen 

i Helsingborg, Lund och Malmö och att utreda 

hur balanseringsprincipen förankras på olika nivåer 

i planprocessen och genomförs med undvikande, 

minimering, utjämning och ersättning 

De förväntade effekterna är 

att utveckla ett synsätt som främjar en hållbar utveckling, 

att en samsyn kring balanseringsprincipen i våra 

tre kommuner uppnås, 

att underlätta kvalitetssäkring av såväl plandokument 

som planens långsiktiga miljöhänsyn, 

att arbetet underlättar implementeringen av det nu 

antagna EU-direktivet kring Strategisk Miljöbedömning 

och 

att lagstiftningen i framtiden reglerar balanseringsprincipens 

tillämpning vid 

fysisk planering 

balanseringsprincipen 5 

Projektet har avgränsats till att inte omfatta 

• verksamheter utöver sådana som omfattas av 

Plan- och bygglagen 

• bedömning av jordbruksmarkens produktionsvärde 

• implementering av metoderna i den kommunala 

organisationen 

• politisk behandling; slutrapporten ska dock 

kunna vara underlag för en sådan behandling


1 Inledning 

11 Balansering - vad är det? 

Balanseringsprincipen utgår från att alla fysiska förändringar 

påverkar miljön och att den som orsakar negativ 

påverkan ska kompensera den 

I Tyskland påbjuds balanseringsprincipen i byggnadslagen 

genom; Ingrepp som inte kan undvikas skall 

kompenseras med konkreta åtgärder i första hand i 

sitt funktionella sammanhang Deras lag säger direkt 

att negativa effekter för natur och landskap skall 1) 

undvikas, 2) minimeras, 3) utjämnas i sitt funktionella 

sammanhang och som sista alternativ, 4) ersättas (i annat 

funktionellt sammanhang) 

Balanseringsprocessen är en utveckling av MKBprocessen, 

där MKB, miljökonsekvensbeskrivning, är 

inventering av miljöproblem och balansering omfattar 

åtgärdsförslag 

Krav på balansering är ett styrmedel för att säkra 

dessa åtgärder Detta kan också uttryckas så att en MKB 

pekar på miljökonsekvenserna, är mest problemsökande 

och svarar huvudsakligen på frågorna om? och var?, 

medan balanseringsprocessen är ett konstruktivt åtgärdssökande 

som svarar på frågan hur? 

Kompensationsåtgärder 

12 Varför balansering? 

Kommunerna har idag begränsade metoder och 

medel att ställa höga miljökrav vid förändringar i 

miljö med ny eller gammal bebyggelse Den svenska 

planlagstiftningen anger numera miljökonsekvensbeskrivning 

som medel för att bedöma miljöpåverkan 

vid exploateringar Vid faktiska beslut om ja eller 

nej till en exploatering, ett ingrepp i miljön, är 

lagstiftningen inte tillräckligt tydlig Begreppen ”betydande 

påverkan”, PBL 5 kap18§, och ”betydande 

olägenheter för omgivningen”, PBL 3 kap2§ är för 

svaga och oprecisa för att kunna utgöra grund för 

konkreta miljökrav 

All mark har visserligen en juridisk ägare, men 

naturens och landskapets ekologiska och hälsomässiga 

värden ägs ej utan kan på olika sätt fritt förstöras 

inom lagens råmärken Hushållande med naturresurser 

och bibehållande av ekologiska system är 

en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle 

Balanseringens fyra steg: 

1 Undvika; negativ påverkan undviks 

2 Minimera; negativ påverkan kan inte undvikas, men minimeras 

3 Utjämna; negativ påverkan som inte kan undvikas eller minimeras, utjämnas i 

sitt funktionella sammanhang 

4 Ersätta; negativ påverkan som inte kunnat undvikas, minimeras eller utjämnas 

i sitt funktionella sammanhang får ersättas på annat sätt 

Det är värdena, det vill säga de ekologiska och 

rekreativa funktionerna, som skall balanseras Det 

är alltså inte automatiskt så att just de befintliga objekten/elementen 

måste ersättas 

För allmänhetens del handlar det mycket om att 

man i olika sammanhang skall ”göra rätt för sig”, 

”den som tar ska ge igen” Detta är också den grundläggande 

tanken i balanseringsprincipen, som således 

är i grunden väl överens med en viktig allmänt 

omfattad uppfattning, att negativ påverkan på vår 

miljö skall åtgärdas Det är i dialogen mellan olika 

samhällsintressen som det avgörs hur mycket var och 

en ”får ta för sig” och vad det kostar

2 Erfarenheter av balansering 

Det finns inte mycket erfarenheter av balanseringsprincipen 

i Sverige men i Tyskland ingår balansering/ingreppsreglering 

i såväl naturvårdslagen 

(BNatSchG) som byggnadslagen (BauGB) 

21 Erfarenheter från Tyskland av 

lagstadgad balansering 

I Tyskland regleras kraven på balansering i såväl 

byggnads- som naturvårdslagstiftningen Lagstiftningen 

omfattar ingrepp som innebär varaktig förändring 

av markens användning och som kan orsaka 

omfattande eller varaktiga intrång Figuren nedan 

visar schematiskt arbetsprocessen 

Begreppet landskapsplan 

Till varje översiktsplan i Tyskland skall finnas en landskapsplan 

( Landschaftsplan) som redovisar bl a ingreppsområden 

och kompensationsområden Ingreppsområden 

är områden där ingreppen förutses 

vara problematiska att kompensera inom egna området, 

och följaktligen får starka behov av kompensation 

inom annat område Kompensationsområden 

är de områden som avsätts i översiktsplanen för utveckling 

av landskapskvaliteter som ersättning för 

ingrepp som inte kan utjämnas inom bebyggelseområdena 

Planen innehåller också förslag till kompensationsåtgärder 

inom kompensationsområdena 

Begreppet miljöregleringsplan 

De åtgärder som föreslås för att uppnå balansering 

regleras i en miljöregleringsplan (Grünordnungs- 

plan) Det formella fastläggandet sker i detaljplanen, 

som tar in de i miljöregleringsplanen föreslagna planbestämmelserna 

Miljöregleringsplanen är ett viktigt 

underlag i samrådsprocessen och följer med som 

formell bilaga eller illustration till den antagna detaljplanen 


Analys av resurser 

Bedömningen av ett projekts ingrepp sker med utgångspunkt 

av de fem resurskategorierna mark, vatten, 

biotoper, luft/klimat och landskapsbild/kulturhistoria 

Dessa analyseras och värderas var för sig


Biotopkartering och värdering 

En biotopkartering utförs för värderingen av resurserna 

När en biotopkartering genomförs används karteringsnycklar 

som bestäms i varje delstat för sig Dessa 

bygger dock på ett gemensamt nationellt karteringssystem 

I karteringsnycklarna anges vilka biotoper som 

har lagstadgat skydd och vilka som är hotade 

Med utgångspunkt från biotopkarteringen görs en 

värdering av varje biotop enligt en kriterielista och en 

klassning görs 

Utjämningspool – ytor i beredskap för kompensationsåtgärder 

För att säkerställa en beredskap för att kunna utföra 

kompensationsåtgärder måste bestämda ytor avsättas, 

framför allt för ersättningsåtgärder Detta sker i samarbete 

mellan kommunens stadsbyggnadskontor, 

parkförvaltning och fastighetsförvaltning 

Ekokonto 

Enligt tyska planoch bygglagen kan förutsedda kompensationsåtgärder 

göras i förväg genom kommunens 

försorg Kommunen kan då välja ytor och åtgärder från 

sin utjämningspool Så snart kommunen utfört en sådan 

åtgärd plockas den ut ur utjämningspoolen och det 

erhållna biotopvärdet bokförs på, krediteras ett ekokonto 

När sedan en detaljplan fastställs, då samtidigt 

kompensationsbehovet fastställs, så kan planens kompensationsåtaganden 

omedelbart debiteras ekokontot 

Kostnaderna påförs sedan fastighetsägarna i planområdet 

på motsvarande sätt som gatukostnader 

22 Exempel 

221 Tiergartentunneln och Potsdamer Platz 

Balanseringsprincipen har tillämpats i samband med 

planeringen av Potsdamer Platz och Tiergartentunneln 

– en tunnel från Potsdamer Platz, under de 

nya regeringsbyggnaderna, till Lehrter Bahnhof norr 

om floden Spree En miljökonsekvensbeskrivning har 

gjorts för att identifiera möjligheterna att undvika 

och minimera ingrepp samt identifiera återstående 

risker för ingrepp För att möta dessa risker för ingrepp 

har det sedan tagits fram kompensationsåtgärder 

inom ramen för en balanseringsprocess Balanseringen 

omfattar även stora områden utanför 

Potsdamer Platz 

Intrånget har beräknats utifrån förlust av biovolym 

(arealen • höjden på ett vegetationsbestånd), förlust 

av träd och hårdgöring av mark 

Skyddsåtgärder för att minimera ingrepp 

För att minimera ingrepp har bland annat införts insamling 

och rapportmöjlighet av vattenståndsdata 

och behovsstyrd bevattning av vegetationsbestånden 

Trädskyddsarrangemang och omplantering av träd 

har också genomförts 

Utjämningsåtgärder 

Åtgärder för vegetation har lagts fast i ett system av 

anknytande landskapsplaner som ligger till underlag 

för detaljplan Utjämningsåtgärder har genomförts 

både inom området och i intilliggande områden 

Exempel på utjämningsåtgärder är: 

• plantering av buskar 

• plantering av träd och trädalléer 

• anläggande av promenad- och cykelvägar 

Tiergartentunneln - en tunnel från Potzdamer Platz till 

Lehrter Bahnhof Foto Elisabeth Mårell

• sådd av gräs 

• självsådd av högört- och successionsytor 

• skapande av grönstråk 

• röjning av hårdgjorda ytor 

Ersättningsåtgärder 

Ersättningsåtgärder för förlust av biovolym har vidtagits 

utanför det egentliga ingreppsområdet i Land Berlin 

Berlin har en ”åtgärdsbank” som innehåller en önskelista 

på åtgärder som motsvarar målen i Berlins Landskapsprogram 

Stadsdelsnämnderna anmäler där förslag 

till möjliga åtgärder och biträder investerare som 

söker objekt för att kompensera för sina miljöintrång 

222 Detaljplan för industriområde Premnitz 

En detaljplan har tagits fram för ett industriområde 

Premnitz utanför Berlin i enlighet med balanseringsprincipen 

Planen syftar till en förnyelse av ett äldre 

industriområde En biotopinventering har genomförts 

och följts upp med en värdering av känslighet hos 

biotoperna, deras potential och belastning före ingrepp 

För hela området har en reglering gjorts av 

föreslagna ingrepp och förslag till åtgärder har lämnats 

för mark, vatten, arter och biotoper, klimat, luft, 

buller och landskapsbild 

Exempel på åtgärder som skall vidtas: 

• grus eller armerat gräs på p-platser och gc-vägar 

• borttagen matjord behandlas och återanvänds 

inom området 

• dagvatten från förorenade ytor renas 

• takvatten infiltreras på tomten 

• 50% av grönytorna utgörs av näringsfattiga 

successionsytor utan högre vegetation 

• trädskyddsåtgärder 

• plantering av buskar och träd 

• klätterväxter på fasader 

De i ingreppsregleringen föreslagna åtgärderna för 

att uppnå balansering får sin rumsliga gestaltning i 

en miljöregleringsplan 

223 Südgelände 

Med anledning av en utbyggnad av stationen Lerther, 

som ska bli den nya centralstationen i Berlin, ställdes 

krav på kompensationsåtgärder Efter en förhandling 

mellan Berlin stad och Banverket avsattes 

en sedan 30 år oanvänd bangård till naturpark Naturen 

hade här fått utvecklas fritt och området var 

av stort intresse såväl ur natur-, kultur- som rekreationssynpunkt 

Parken har iordningställts delvis 

med pengar från den tyska motsvarigheten till Banverket 

som ersättning för det intrång den nya stationsbyggnaden 

innebar 


Südgelände Naturpark Foto Elisabeth Mårell 

224 Exempel från Nordrhein-Westfalen 

I Nordrhein-Westfalen används en modell för beräkning 

av arealbehovet för kompensationsåtgärder (utjämnings- 

och ersättningsåtgärder), se fig nedan 

Modell för beräkning av arealbehov för kompensationsåtgärder (figuren framtagen för denna utredning, Skärbäck 2002) 

totalvärdet arealen av 

hos påverkade x påverkade x påverkansgrad x tidsfaktor 

Erforderlig biotoper (före) biotoper (ingreppsfaktor) 

areal för kompen- = 

sationsåtgärder Genomsnittligt biotopvärde Genomsnittligt biotopvärde 

för kompensationsytorna efter - för kompensationsytorna före 

kompensationsåtgärderna kompensationsåtgärderna


Arealberäkningen skall ses som ett minimimått 

Ofta läggs det till ett övermått för arealerna på 5- 

20% som säkerhetsmarginal för risken att kompensationsåtgärder, 

till exempel vissa biotopetableringar, 

inte lyckas och tillväxer till kalkylerat biotopvärde 

under en 30-års period Med en framförhandlad 

överetablering som säkerhetsmarginal kan byggherren 

avskriva sig ansvar för långa uppföljningsperioder, 

och projektet kan avslutas efter uppföljning under 

en kortare etableringsperiod 

Beräkningsmetoden innebär att om man exploaterar 

gammal industrimark med lågt biotopvärde för 

kompensationsåtgärderna, så blir kravet på kompensationsareal 

relativt lågt Om man å andra sidan exploaterar 

naturmark eller åkermark, så blir kravet 

på kompensationsåtgärder högt Härmed kan man 

alltså identifiera ett incitament för exploatörer och 

byggherrar att i första hand ta i anspråk dålig eller 

störd mark och i sista hand naturmark och produktiv 

åkermark 

Var arealbehov för kompensation tillgodoses sker 

efter principen i första hand i sitt funktionella sammanhang 

Det betyder i praktiken att de förläggs först 

och främst inom det berörda planområdet och i andra 

hand på ytor utanför planområdet vilka kan förberedas 

i en utjämningspool 

23 Erfarenheter från Helsingborg, 

Lund och Malmö 

Alla tre kommunerna har provat varianter av balanseringsprincipen 

i samband med detaljplanering Graden 

av framgång har varit skiftande, delvis beroende av hur 

man juridiskt har knutit kraven på utjämning och ersättning 

till genomförandet Nedan redogörs kortfattat 

för erfarenheter i olika detaljplaneprojekt 

231 Detaljplaner för Mariastaden, Helsingborg 

Mariastaden är en ny stadsdel i Helsingborgs norra 

delar i direkt anslutning till det gamla sjukhusområdet 

Sankta Maria För området har ett flertal detaljplaner 

upprättats vilka har genomförts sedan slutet 

av 90-talet Som en bilaga till genomförandebeskrivningarna 

i dessa har en gemensam miljöpolicy funnits 

Miljöpolicyn behandlar nio olika områden; stadens 

taxor, de boendes engagemang, grönstruktur, 

kommunikationer och transporter, dagvatten – vatten 

– avlopp, energi, avfall, byggmetoder och byggnadsmaterial 

samt tillgänglighet För varje avsnitt 

finns en kort beskrivning av sakfrågan, därpå följer 

stadens policy samt stadens önskemål Syftet med 

miljöpolicyn var att på ett övergripande sätt ange 

konkreta miljömål Policyn skulle ses som en minimistandard 

för kretsloppsutformning i Mariastaden 

Avsikten var att policyn skulle knytas till kommande 

exploateringsavtal/försäljningsavtal, vilket dock aldrig 

skedde Däremot medföljde den alla avtal med 

en uppmaning till ”frivilliga insatser” Erfarenheter 

från byggloven visar att flera byggherrar aktivt arbetade 

med materialval 

Detaljplanerna för Mariastaden har inte utarbetats 

i enlighet med balanseringsmetoden, även om 

miljöfrågorna har varit i fokus I detaljplanerna regleras 

frågor kring grönstruktur och dagvattenhantering 

Överväganden om att undvika eller minimera 

har inte förts Däremot kan man säga att diskussionerna 

kring dagvattenhantering och grönstruktur 

ansluter till resonemangen om att utjämna och ersätta 

232 Detaljplan för kv Syret, Lund 

Verksamhetsområdena Ideon och Pålsjö är under kraftig 

expansion, liksom universitetsområdet och sjukhusområdet 

i Lund En fördjupning av översiktsplanen 

för dessa fyra områden innehåller tretton ställ-

ningstaganden varav några är bra stöd för miljöhänsyn, 

bland andra: 

• Högre exploatering utöver gällande detaljplan 

kan tillåtas om ingreppen i miljön balanseras med 

åtgärder som kompenserar den negativa påverkan 

på miljön Målet för förändringsarbetet är att 

miljöbelastningen inte ska öka utan minska mot 

nollpåverkan 

• Ett lokalt omhändertagande av regnvatten, alternativt 

fördröjningsdammar ska skapas i så stor 

utsträckning som möjligt Detta ska eftersträvas 

vid varje ändring av kvartersmarkens utnyttjande 

Kommunen har alltså tagit ställning för balanseringsprincipen 

och prövar den här i de reviderade detaljplaner 

som successivt kommer till efter fastighetsägarnas 

önskan att höja utnyttjandegraden Inom Pålsjö-Ideon 

angav den ursprungliga flexibla detaljplanen 

från 1984 en relativt lågt exploateringsrätt: 0,6 

Det är dock också i kommunens intresse att öka exploateringen, 

vilket ger fler möjligheten att utnyttja 

kollektivtrafiken, att åkermarken utanför stan sparas 

samt att höja de miljömässiga kraven Ikano, som 

står bakom den största fastighetsägaren inom Ideon, 

var väl informerade om kommunens krav på kompensatoriska 

åtgärder Planen kom till genom en dialog 

som resulterade i öppen dagvattenhantering, ett 

p-däck i tre plan halvt ingrävt i sluttningen, krav på 

antalet träd i förhållande till parkeringsplatser samt 

en minsta godtagbar procent öppen, planterad yta 

Genom ett antal detaljplanebestämmelser har balanseringsprincipen 

förankrats vidare från översiktsplanen 

Det problem som kan uppstå på sikt gäller främst 

att garantera att markens anordnande med begränsad 

hårdgöring och en rik vegetation kan vidmakthållas 

inom tomten Kommunen kan i Ideon-fallet 

inte tvinga fram garantier annat än att bygglovets 

krav genomförs I två andra detaljplaner inom Ideon 

har också högre utnyttjande medgetts mot bland 

annat hantering av dagvatten från tomt I de fallen 

går dagvattnet i öppet dike till angränsande parkmark 

Fastighetsägarna har tagit på sig att rusta upp 

parken och sörja för en bra miljö kring de dammar 

som tar emot regnvattnet 

Bo01 Foto: Jan Erik Andersson 


233 Detaljplan för Bo01, Malmö 

Grundtemat för hela Bo01 är den ekologiskt hållbara 

staden med särskilda insatser på boende, byggande, 

energi, kretslopp, trafik och grönstruktur Grönstrukturen 

är en central del av hållbarhetstemat och inom 

den har ett antal hållbarhetsaspekter tillgodosetts Det 

övergripande temat har varit att skapa en ”biotopisk” 

stadsdel vilket inneburit anläggande av biotoper och 

andra åtgärder som främjar biologisk mångfald på allmän 

platsmark och tomtmark Anläggande av öppen 

dagvattenhantering och gröna tak på byggnader ingick 

också som en viktig del i grönstrukturen 

För att balansera för Bo01-bebyggelsens ingrepp i 

de befintliga ekosystemen planeras för en kompensationsbiotop 

Det skall skapas en ersättningsbiotop för 

den häckningslokal för fåglar som blev förstörd i samband 

med exploateringen av området Denna kompensationsbiotop 

planeras förläggas i ett strandnära läge 

på annan plats i anslutning till Malmös hamnområde


24 Andra svenska erfarenheter 

241 Detaljplan för Lomma 23:3 

I Lomma har balanseringsprincipen tillämpats i en 

detaljplan för Lomma 23:3 Man har i en miljöregleringsplan 

tillämpat den tyska metodiken för att balansera 

ingrepp i natur och landskap i samband med 

detaljplanering för utbyggnad (Miljödepartementet 

Ds 97:52) En målbeskrivning finns för mark, vatten, 

luft, klimat, buller, landskapsbild, rekreation, 

växter och biotoper Ingreppen beskrivs och det finns 

framtagna åtgärdsförslag Åtgärder som föreslås regleras 

är t ex bevarande av vissa växter och biotoper, 

Gamla vägbanan genom Tranarps by återställd till åkermark Foto Elisabeth Mårell 

plantering av ersättningsträd, användning av grus 

eller armerat gräs som slitlager på GC-ytor, P-ytor 

och vändplaner, anläggande av öppet dagvattensystem 

med fördröjning, samt omhändertagande av takvatten 

på respektive tomt I planbestämmelser regleras 

sedan miljöåtgärderna 

Detaljplanen har ännu inte genomförts så det finns 

ingen utvärdering av utfallet av planen 

242 Vägverket 

Inom vägsektorn har åtgärder som kan jämföras med 

balanseringsprincipen tillämpats i viss grad Speciellt 

de senare årens större vägbyggnadsprojekt, så- 

som Tranarpsbron i nordvästra Skåne och Yttre 

Ringvägen i Malmö, har i viss mån använt kompensationsåtgärder 

i både betydelsen utjämning och ersättning 

Infrastruktursektorn kan dock luta sig mot 

en lagstiftning som har starkare krav på någon form 

av kompensationsåtgärder I EG direktiven (85/337/ 

EEG, 97/11EG) gällande miljökonsekvensbeskrivningar 

och för större vägprojekt enligt miljöbalken 

(16 kap, §9) finns möjligheten att kräva sådana åtgärder 

Enligt Vägverkets egna föreskrifter om samråd 

och miljökonsekvensbeskrivningar i förstudier, 

vägutredningar och arbetsplaner (VVFS 2001:18) 

kan det också krävas kompensationsåtgärder i arbetsplaner 

Likaså finns begreppet med i Vägverkets 

nya MKB handbok från 2002 (Miljökonsekvensbeskrivning 

inom Vägsektorn, del 2 Metodik) 

Tranarpsbron är ett exempel som kan visa hur 

Vägverket har använt kompensationsåtgärder Tranarpsbron 

över Rönne å är en del av väg E4 och stod 

klar 1996 Innan den nya bron stod färdig så gick 

vägen tvärs igenom byn Tranarp och vidare på en 

bank över åfåran Den nya bron har en längd på ca 

520 m och passerar ca 15 m över dalgången på pelare 

med stålform Vid byggandet av den nya bron revs 

den gamla bron och likaså togs den gamla vägen bort 

genom byn och marken återställdes till åkermark och 

vall Den nya bron hindrar inte Rönne ås årliga översvämningar 

och medger goda passagemöjligheter 

under bron

3 Dagens lagstiftning 

I detta kapitel redogörs för dagens lagstiftning kring 

den fysiska planeringen Fokus ligger främst kring 

planoch bygglagen och miljöbalken, men även frågor 

kring civilrättsliga avtal berörs Ett försök att 

analysera sambanden mellan lagstiftningen och 

tillämpningen av balanseringsprincipen görs också 

31 Plan- och bygglagen, PBL 

Den kommunala planprocessen regleras i planoch 

bygglagen, PBL 

I PBL står att varje kommun ska ha en aktuell 

översiktsplan, att detaljplaner normalt ska föregås 

av ett planprogram, att detaljplaner är juridiskt bindande 

och innehåller planbestämmelser, att större 

projekt som har betydande påverkan på miljön ska 

ha en miljökonsekvensbeskrivning och att planbeskrivningen 

ska åtföljas av en genomförandebeskrivning 

I dessa plandokument kan kommunen ganska 

fritt välja mängd av fakta och metod för att beskriva 

planens konsekvenser 

Översiktlig planering 

Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som 

ska omfatta hela kommunens yta Översiktsplanen 

visar i stora drag kommunens syn på hur bebyggelsen 

kan utvecklas och bevaras, samt hur mark och 

vattenområden bör användas Planen är inte juridiskt 

bindande för myndigheter och enskilda, men är vägledande 

för efterföljande beslut 

Fördjupning av översiktsplan/Planprogram 

Översiktsplanen kan fördjupas för delar av kommunen 

genom att frågorna behandlas med en större detaljeringsgrad 

Detta dokument kallas då fördjupning 

av översiktsplanen 

Planprogram upprättas inför en detaljplaneläggning, 

om det inte är uppenbart onödigt 

Detaljplaner 

Detaljplaner reglerar utformningen av ett område på 

en detaljerad nivå Detaljplanen är bindande vilket 

innebär att den som söker lov bara får bygglov om 

åtgärden överensstämmer med planen Detaljplaner 

reglerar också utbyggnaden av gator, parker mm 

Ett planavtal mellan kommunen och den sökande/ 

exploatören upprättas normalt sett innan detaljplanearbetet 

påbörjas 

Bygglov 

I bygglovet prövas en byggnads eller anläggnings 

placering och utformning samt markens anordnande 

Bygglovkravet varierar i planoch bygglagen med 

hänsyn till byggnaders och andra anläggningars påverkan 

på omgivningen Bygglovkravet kan ökas 

eller minskas i detaljplan och områdesbestämmelser 

32 Miljöbalken, MB 

Utöver PBL ska Miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel 

tillämpas vid fysisk planläggning Balken är ett tydligt 

lagrum för en hållbar utveckling I denna finns 


bland annat nio allmänna hänsynsregler, vilka ska tillämpas 

för alla verksamheter Ännu finns liten erfarenhet 

av hur långt dessa regler kan användas För 

att en kommun skall kunna driva ett miljökrav krävs 

därför såväl professionellt kunnande som politisk 

styrka De flesta av de allmänna hänsynsreglerna är 

helt överensstämmande med grunderna i balanseringsprincipen 

Så långt är principen redan en del av 

den svenska lagstiftningen: 

De allmänna hänsynsreglerna är: 

1 Bevisbörderegeln: Det är den som gör något 

som ska visa att reglerna följs 

2 Kunskapskravet: Det är den som gör något 

som ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön 

och människors hälsa påverkas och skyddas 

3a Försiktighetsprincipen: Redan risken för 

skador och olägenheter medför en skyldighet 

att vidta åtgärder 

3b Förorenaren-betalar-principen: Det är den 

som riskerar att skada som betalar för att undvika 

en skada 

3c Bästa-möjliga-teknik-principen: För yrkesmässig 

verksamhet ska bästa möjliga teknik 

användas för att förebygga skador och olägenheter 

4 Lokaliseringsprincipen: Man skall välja en 

sådan plats att ändamålet kan uppnås med 

minsta intrång och olägenhet 

5a Hushållningsprincipen: Råvaror och energi 

skall användas så effektivt som möjligt


5b Kretsloppsprincipen: Återanvändning, materialåtervinning, 

energiutvinning, deponering 

6 Produktvalsprincipen: Kan man ersätta en 

kemisk produkt eller en bioteknisk organism 

med en mindre farlig så skall man göra det 

7 Skälighetsregeln: Kraven på hänsyn skall vara 

miljömässigt motiverade utan att vara orimliga 

att uppfylla 

8 Skadeansvaret: Det är den som orsakat en 

skada på miljön som ansvarar för att skadan 

blir avhjälpt 

9 Stoppregeln: En verksamhet som kan medföra 

betydande skada eller olägenhet trots att 

hänsynsreglerna tillämpas skall stoppas 

33 Civilrättsliga avtal 

Kommunen kan skriva civilrättsliga avtal med sökande/exploatören 

i samband med upprättandet eller 

genomförandet av detaljplaner Nedan redogörs 

för de vanligaste 

Balanseringsprincipens fyra steg 

Balanseringsprincipen 


Samverkansavtal 

Samverkans/samarbetsavtal upprättas för att säkra 

kvalitets- och miljöfrågor i ett större planprojekt mellan 

kommunen och sökande I ett senare skede innan 

detaljplanearbete startar skrivs planavtal, se kap 

31 –detaljplan 

Planavtal 

Kommunerna skriver avtal med sökande/exploatören 

innan en detaljplan upprättas Planavtalet är ett 

civilrättsligt avtal I ett planavtal kommer parterna 

överens om planens syfte, tidsplan, kostnadsfördelning 

för framtagande av planen samt eventuella andra 

förutsättningar för planarbetet 

Markanvisningsavtal 

I de fall kommunen äger marken skrivs markanvisningsavtal 

någon gång under planprocessen Det är 

ett preliminärt markköpsavtal som möjliggör att en 

exploatör kan arbeta med ett givet planområde 

1 Undvika; negativ påverkan undviks 

2 Minimera; negativ påverkan kan inte undvikas, men minimeras 

3 Utjämna; negativ påverkan som inte kan undvikas eller minimeras, utjämnas 

i sitt funktionella sammanhang 

4 Ersätta; negativ påverkan som inte kunnat undvikas, minimerats eller utjämnats 

i sitt funktionella sammanhang får ersättas på annat sätt 

Exploateringsavtal 

Exploateringsavtal upprättas mellan byggherre och 

kommunen i de fall kommunen är markägare eller 

har annan ekonomisk transaktion med byggherren i 

samband med planens genomförande Avtalet hänvisar 

till åtgärder som återfinns i detaljplanens bestämmelser 

eller i planbeskrivningen I planens genomförandebeskrivning 

hänvisas till överenskommelser 

i exploateringsavtalet 

34 Samband 

Tillämpandet av balanseringsprincipen innebär, som tidigare 

beskrivits, avvägningar i fyra steg; undvika, minimera, 

utjämna samt ersätta Undvikandet medför precis 

som ordet säger att negativa ingrepp ska undvikas, 

främst i samband med övergripande lokaliseringsprövningar 

men även i mer detaljerade skeden Att minimera 

negativa ingrepp utgör det andra steget, och innebär 

att planförslaget utformas så att den negativa påverkan 

blir minimal Alternativa utformningar inom planområdet 

kan diskuteras, men det är inte troligt att alternativa 

lokaliseringar tillämpas, då denna avvägning bör 

ha gjorts i föregående steg Utjämning är det tredje steget 

och innebär att den negativa påverkan utjämnas i 

sitt funktionella sammanhang, det vill säga efter en kartläggning 

av befintliga värden görs en bedömning av 

planförslagets påverkan på dessa Målsättningen är att 

motsvarande värden ska finnas även efter exploatering 

Är detta inte möjligt ska en utjämning ske först och 

främst i det funktionella sammanhanget, men som sista 

alternativ, ersättas i annat funktionellt sammanhang

Balanseringsprincipens tillämpning i de olika planinstrumenten 

Lokal praxis kan innebära att detaljeringsgraden skiftar 

Lokaliserings- och 

lämplighetsdiskussioner 

förs 

på öp-nivå 

Lokaliserings- och 

utformningsdiskussion 

i samband 

med föp/planprogram 

Grov bedömning 

av möjligheten 

att utjämna 

görs 

Utformningsdiskussion 

på dp-nivå 

Utjämning beräknas, 

eventuell ersättning 

utreds och 

föreslås Eventuellaersättningsåtgärden 

läggs fast 

och avtalas om 

Kontroll av utjämningsåtgärder 

sker i bygglovet 


De fyra stegen för balansering ska tillämpas vid 

planläggning, men de olika stegen kan behandlas 

olika, i relationen till de planinstrument som finns 

enligt Plan- och bygglagen eller andra genomförandeverktyg 

Illustrationen till vänster försöker åskådliggöra 

relationerna 

Balanseringsprincipen i översiktsplaner 

Ställningstaganden för och definiering av balanseringsprincipen 

bör ingå i översiktsplanen I övrigt 

handlar det främst om att undvika ingrepp, i andra 

hand att minimera dem Utjämning är troligen inte 

något som bör tillämpas på översiktsplanenivå Det 

är inte heller troligt att ersättning blir aktuellt på 

denna nivå, men i översiktsplanen bör kommunen 

lista de insatser eller åtgärder som bör prioriteras 

om ersättning på annan plats blir aktuell Alternativt 

kan en sådan lista preciseras i grönplanen eller motsvarande 

dokument 

Balanseringsprincipen i fördjupning av översiktsplaner/planprogram 

Tillämpningen av balanseringsprincipen på denna 

nivå är i stort sätt den samma som för den övergripande 

översiktsplaneringen, det vill säga undvika ingrepp 

och minimera påverkan Dock är nivån mer 

detaljerad, men fortfarande övergripande, vilket 

medför att en grov bedömning av möjligheterna att 

utjämna inom området kan göras Man bör också i 

dessa planer förankra avsikten att tillämpa balanseringsprincipen


Balanseringsprincipen i detaljplaner 

Att undvika åtgärden eller intrånget är i detta skede 

oftast inte längre aktuellt, även om man hypotetiskt 

inom planområdet kan diskutera ett undvikande 

Lokaliseringsprövningen har oftast redan gjorts i 

samband med översiktsplanen Däremot finns fortfarande 

möjligheten att utforma området på ett sådant 

sätt att ingreppen minimeras Möjligheten att 

utjämna på plats bör utredas och om det inte är möjligt 

bör ersättningsåtgärder föreslås 

Detaljplanen med sina bestämmelser är jämte civilrättsliga 

avtal de juridiska styrmedel som kan användas 

för att förankra de överenskomna kompensatoriska 

åtgärderna I detaljplanens planbeskrivning 

redogörs för var och hur, i genomförandebeskrivning 

redogörs för när och av vem åtgärderna ska 

göras 

Balanseringsprincipen i samband med bygglov 

Att undvika åtgärden eller intrånget är i detta skede 

inte aktuellt Troligen finns inte heller möjlighet att 

minimera intrånget Tyngdpunkten i detta skede bör 

ligga på en kontroll av att de i detaljplanen eller på 

annat sätt överenskomna utjämningskraven finns med 

i bygglovshandlingarna Inte heller ersättning kan bli 

aktuellt i detta skede Vegetationsbestämmelser är 

svåra att följa upp i bygglovsskedet då resultatet av 

en föreskriven plantering oftast inte kan bedömas 

förrän efter flera år 

Balanseringsprincipen i samverkans/samarbetsavtal, 

planavtal, markanvisningsavtal och exploateringsavtal 

I alla de avtal som kommunen upprättar med en exploatör 

kan klargöras att balansering av förlorade 

miljövärden skall tillämpas Till avtalet kan fogas en 

förtryckt förklaring vad balanseringsprincipen generellt 

innebär Om kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 

har tagit ett principiellt beslut att balanseringsprincipen 

gäller generellt eller i ett specifikt område, 

genom till exempel en fördjupning av översiktsplanen, 

förtydligas processen I samband med att exploateringsavtalet 

upprättas ska kommunens krav på 

balansering skrivas in genom angivande av vilka 

kompensatoriska åtgärder som är förutsättning för 

exploateringen Här klargörs hur, när och av vem 

balanseringen ska genomföras I planens genomförandebeskrivning 

beskrivs också avtalstexten så långt 

möjligt 

35 MKB-processen 

Miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas till detaljplaner 

om påverkan kan antas medföra en betydande 

påverkan på miljön En tillämpning av balanseringsprincipen 

skulle troligen väl komplettera MKBprocessen 

genom att systematiserat föra in krav på 

kompensationsåtgärder och verktyg för att säkerställa 

att dessa genomförs

4 Förslag till balanseringsmetoder 

Inom ramen för projektet har olika balanseringsmetoder 

studerats samt hur dessa kan tillämpas i våra 

kommuner I avsnitt 41- 44 ges närmare beskrivning 

av arbetssättet då det gäller inventering, analys, 

åtgärder och kompensationsberäkning Arbetsprocessen 

att komma fram till lämpliga miljöhänsyn 

och kompensationsåtgärder sker stegvis Inventering, 

analys och åtgärder för undvikande och minimering 

kan ske i fördjupad översiktsplan, planprogram samt 

detaljplan och då i olika skalor och detaljeringsgrad 

Vid framtagande av detaljplan kan vid behov en kompensationsberäkning 

för biotopvärden utföras 

Figuren visar processens gång och dess olika steg Siffrorna 

i rutornas högra hörn hänvisar till respektive kapitel 

där närmare beskrivning av stegen ges 

Balans 

Inventering av områdets egenskaper 

Mark Vatten Biotoper Klimat/luft/ljud Landskapsbild/kulturhistoria 

Analys av de av ingrepp 

berörda resurserna 

Åtgärder för 

undvikande 

och 

minimering 

 

 

Kompensation 


Utjämning 

Diskussion om och planering för alternativ 

utformning – undvikande och minimering 

Ersättning 



Kompensationsberäkning 

för biotopvärden 

 

Obalans 

 

.


41 Inventering 

En inventering görs av det aktuella planområdets 

biotoptyper, samt för mark, vatten, luft/klimat/ljud 

och landskapsbild/kulturhistoria Arbetet sker med 

utgång från en checklista Exemplet nedan ger huvuddragen, 

detaljeringsgraden kan ökas efter behov 

Biotoper 

ÿ biotopfunktion 

ÿ hotade och sällsynta arter 

ÿ rekreativ grönska 

Mark 

ÿ buffert och filter 

ÿ infiltration 

ÿ erosionsskydd 

ÿ biologisk produktion 

ÿ livsrum för arter 

Vatten 

ÿ grundvattenbildning 

ÿ grundvatten 

ÿ ytvatten inkl stränder 

ÿ avrinningsfördröjning 

Klimat/luft/ljud 

ÿ värme-, kyla- och fuktighetsreglering 

ÿ immissioner 

ÿ dofter 

ÿ tysta/lugna zoner 

Landskapsbild/kulturhistoria 

ÿ naturupplevelse 

ÿ kulturförankring 

ÿ informationsfunktion 

Denna kartläggning kan kopplas till planbeskrivning 

eller MKB och redovisas i tabellform 

Tabell: Inventering 

Tabell: Analys 

Tabell: Åtgärd

42 Analys 

I analysskedet studeras förslag till exploatering av 

det inventerade området - vilka ingrepp, förändringar 

och hotbilder för det planerade projektet med sig? 

Hur stor yta berörs? Vilken typ av balanseringsåtgärd 

(undvikande, minimering, utjämning eller ersättning) 

kan vara aktuell? Även möjligheterna i 

området bör beaktas, till exempel förutsättningar att 

restaurera vatten, vegetation med mera Resultatet 

fylls i de tabeller som påbörjats under inventeringsskedet 

Planering för undvikande och minimering 

I samband med analysen diskuteras lösningar för att 

undvika eller minimera intrång Kan man bevara 

element innebär det som regel att man kan spara 

pengar Om en byggnads placering flyttas femtio 

meter åt sidan så att den 300 år gamla eken sparas, 

så har man ”undvikit” intrång till gagn för projektets 

ekonomi och inte minst för den biologiska mångfalden 

43 Åtgärd 

Vid fortsatt obalans inom projektet, trots undvikandeoch 

minimeringsstegen, försöker man finna lämpliga 

kompensationsåtgärder Framtagandet av lämpliga åtgärder 

sker i samverkan med byggherre utifrån dennes 

förslag Val av åtgärder görs utifrån samtliga påverkade 

egenskaper Kompensation sker alltid i första hand 

genom utjämning inom området Insatser på egen 

mark kan också motiveras av att fastighetsägaren då 

själv kan dra direkt fördel av åtgärderna 

Om kompensation krävs, men utjämning inte räcker 

hela vägen får ersättningsåtgärder vidtas utanför 

området I första hand bör detta ske i närområdet i 

enlighet med den lista på aktuella områden som kommunen 

tagit fram och presenterat i översiktsplan, grönplan 

eller på annat sätt 

Även vid ersättningsåtgärder vill man i största möjliga 

utsträckning balansera hela projektets verkan och 

kompensera för ingreppet Kan man till exempel förvänta 

sig ökad trafik i ett område, kan det vara en god 

idé att satsa på fler träd för att lindra effekten av ökade 

mängder avgasutsläpp och störningar 

I samma tabeller som använts tidigare under processen 

fylls val av åtgärd i Dessutom anges huruvida 

åtgärden ger plus eller minus eller om den eftersträvade 

balansen uppnås Av tabellen framgår om ytterligare 

åtgärder behöver göras 

44 Kompensationsberäkning 

Inom projektet har vi valt att gå vidare med en metod 

att särskilt balansera biotopvärden Förslag till 

modell för beräkning av arealbehovet för kompensationsåtgärder 

(utjämnings- och ersättningsåtgärder) 

beskrivs Beräkningen sker alltså för biotopvärden 

Övriga av projektet påverkade värden eller 

egenskaper bedöms som ovan i ord i tabellform och 

tas i beaktande vid planeringen av kompensationsåtgärder 


Modellen går ut på att bedöma projektets sammanlagda 

inverkan på planområdets biotopvärden – 

1) vad försvinner och 2) vad kommer till i samband 

med exploateringen 

Genomgång görs av vilka befintliga biotopytor i 

utgångsläget som berörs av förändringen och vilka 

värden dessa ytor har enligt klassificeringslistan Det 

sammanlagda värdet av de biotopytor som försvinner 

eller minskar i värde beräknas och jämförs med 

tillkommande värden Hur ser mellanskillnaden ut, 

vilka biotoper och ytor behöver kompenseras? 

Varje yta som berörs av exploateringen ges ett 

värde från 0,01 till 0,9 som senare multipliceras med 

samma ytas area Se klassificeringslista, som bygger 

på Nordiska ministerrådets ”Vegetationstyper i Norden” 

med tillägg av vissa funktionstyper som förekommer 

i det urbana landskapet (idé från Grönplan 

för Malmö, 2001)


Klassificering av biotoper 

biotoptyp biotopvärde 

Högre vegetation 

• Lövträd 

- Ädel 0,9 

innefattar alm, ask, avenbok, 

bok, ek, fågelbär, lind och lönn 

- Ädelinslag 0,8 

- Övrigt 0,7 

• Blandbestånd 0,7 

• Barrträd 

- Tall 0,7 

- Gran 0,4 

med buskskikt +0,1 

med fältskikt +0,1 

Fristående träd som tas bort vid exploatering tillmäts 

normalt 50 m² (unga träd eller individer i sämre skick 

kan ge 25 m²) i area De unga träd som nyplanteras som 

kompensation ger 10 m² per styck Detta stämmer väl 

överens med principen att ett träd ersätts med fem nya 

För skog/dunge beräknas hela biotopytan 

• Buskage och klätterväxter 

- Blandade buskarter 0,6 

- Monokulturer, busk 0,4 

- Vegetation på vägg 0,4 

biotoptyp biotopvärde 

Lägre vegetation och mark 

• Hed 

- Alvar 0,8 

- Övrig hed 0,7 

• Ängs- och hagmarksvegetation 

- Torräng 0,7 

- Friskäng 0,5 

- Fuktäng 0,7 

• Åkermark 0,3 

• Gräsmattor 0,3 

Klippta gräsytor 

• Koloni/odlingslott/rabatt 0,7 

• Klipp- och rasmarksvegetation 0,8 

• Ruderatmark 0,3 

Till exempel väg- och banområde, 

gammal industrimark med viss flora 

• Gröna tak 0,4 

Exempelvis sedummatta på tak 

• Halvgenomsläppliga markytor 

Grov- och finmaterial, t ex grusytor 

- Markbeläggning med fogar 0,1 

- Grusytor 0,2 

• Helt täta ytor 0,01 

- asfalt 

- byggnad utan gröna tak 

Vatten 

• Vatten 0,8 

• Våtmark 0,7 

• Strand 0,8 

* Bv1=den enhet som fås ut vid beräkningen av area • biotopvärde Enheten innebär antal kvadratmeter med Biotopvärde 1,0 

Områdets olika biotoptyper värderas utifrån klassificeringslistan 

ovan 

Vidare kan tilläggspoäng ges till ytor som innehåller 

skyddsvärda arter eller individer Värdet för 

biotoptypen kan dock aldrig överstiga 1,0 Diskussioner 

har förts kring en tilläggsfaktor för åkermarkens 

produktionsvärde, men vi har här valt att inte 

föreslå något sådant tillägg Produktionsvärdet bör 

beaktas tidigare i planeringen i samband med lokaliseringsprövning 

Biotoptyp, naturvärden 

värderas 0,01-0,9 

Tillägg för förekomst av skyddsvärda arter eller 

individer + 0,1 

För att få fram värdet på berörda biotopytor används 

formeln: 

Area • (värde + ev extra 0,1) = yta att kompensera i Bv1* 

På den yta som behöver kompenseras läggs slutligen 

ett 10% stort tillägg – en marginal för att exploatören 

ska slippa långvarigt ansvar för etablering och 

liknande 

Tillägg som marginal +10% 

(endast på de biotopvärden som kommer att exploateras)

Marginalen, som används för att komma undan lång 

tids ansvar för anlagda biotoper, läggs på slutsumman 

för att få fram precis den yta med biotopvärde 

1,0 som behöver kompenseras: 

(Ytan i Bv1) • 1,1 i marginal = kompensationsyta i Bv1* 

Alltså: 

Biotops area i m² • (klassat biotopvärde + eventuella 

0,1 för extra tilläggspoäng för speciellt 

värdefulla arter- eller individer) = yta i m² med 

biotopvärde 1,0 med enheten Bv1 

Detta i sin tur multipliceras med 1,1 som marginal 

= kompensationsyta i Bv1 

Det erhållna värdet som faller ur formeln beskriver 

alltså den yta i m² med biotopvärde 1,0 som behöver 

kompenseras Formeln kan också användas åt ”andra 

hållet”, för att beräkna värdet på de kompensationsåtgärder 

som planeras Med enheten Bv1 har 

man möjlighet att ”kvitta” motsvarande värden och 

funktioner 

45 Exempel på kompensationsberäkning 

I projektet används ett exempel från var och en av 

de tre kommunerna Exemplen tar upp olika sorters 

bebyggelse, utgångslägen, problem och lösningar 

451 Margaretaplatsen i Helsingborg 

Margaretaplatsen är en park belägen i gränstrakterna 

mellan Helsingborgs centrumdelar och stadsdelen 

Tågaborg 


Anläggningen är från 1924-29, till minne av kronprinsessan 

Margareta, och klassad som en viktig 

kulturpark I skriften Helsingborgs grönstruktur anges 

den också som del av ett område, Landborgsstråket, 

av särskilt stort ekologiskt värde 

Ett äldreboende planeras i en ”tarm” av parken 

och exploateringen i sin helhet tar 56,5 • 20 meter i 

direkt anspråk, inklusive parkeringsytor Byggnaderna 

är fem våningar (15,5 meter) höga och sträcker 

sig 45 meter parallellt med, och endast ett par meter 

från, Landborgen Det innebär en rejäl skuggeffekt 

på Landborgens vegetation 

Margaretaplatsen i Helsingborg Det planerade äldreboendet vid Margaretaplatsen


Exploatering 

Element som försvinner eller minskar i biotopvärde 

vid planerad nybyggnation: 

Gräsmatta 

Area 970 m² 

Värde 0,3 

Buskage, tämligen ensartat 

Area 180 m² 

Värde 0,4 

Sammanlagt = (970 • 0,3)+(180 • 0,4)=363 Bv1 • 

marginal 1,1 = 399 Bv1 

Det sammanlagda värdet är 399 Bv1 (inklusive 

10% marginal) 

Utjämning 

Inom området tillkommer enligt de nya planerna endast 

helt täta ytor samt en mindre yta av markbeläggning 

med fogar till ett sammanlagt värde av 19 Bv1 

Helt täta ytor 

Area 1058,5 m² 

Värde 0,01 

Sammanlagt = 1058,5 • 0,01 = 10,58 ung 11 Bv1 

Markbeläggning med fogar 

Area 71,5 m² 

Värde 0,1 

Sammanlagt = 71,5 • 0,1 = 8 Bv1 

Ersättning 

Kvar att ersätta utanför området blir i det här fallet 

(399 – 19 =) 380 Bv1 

Ersättningsåtgärderna styrs i första hand till upprustande 

av resterande parkmark på Margaretaplatsen 

För att få fram sammanlagda värdeökningen 

inom ersättningsområdet subtraheras de aktuella 

ytornas värde i utgångsläget från värdet efter ersättningsåtgärderna 

Trädplantering (mindre träd) 

Area 430 m² 

Värde 0,7 – löv, övrigt 

Efter åtgärd: Arean 430 m² • värdet 0,7 = 301 Bv1 

Sammanlagt = 301 Bv1 

Anläggande av rosenrabatter (motsvarande de båda 

i norra delen) 

Area 128 m² 

Värde 0,7 

Tidigare: Arean 128 m² • värdet 0,3 (gräs) = 38 Bv1 

Efter åtgärd: 128 • 0,7 = 90 Bv1 

Sammanlagt = 90 – 38 = 52 Bv1 

Plantering av bokhäck (framför den grå fasaden i 

norr) 

Area 66 m² 

Värde 0,9 – ädellöv 

Tidigare: Arean 66 m² • värdet 0,7 = 46 Bv1 



Plantering av ytterligare bokhäckar (vid minnesplatsen 

samt nya rosenrabatterna) 

Area 108 m² 

Värde 0,9 – ädellöv 

Tidigare: Arean 108 m² • värdet 0,8 = 86 Bv1 



Komplettering av ligusterhäck 

Area 8 m² 

Värde 0,7 

Tidigare: Arean 8 m² • värdet 0,3 för gräsmatta/bar 

jord = 2,4 Bv1 

Efter åtgärd: Arean 8 m² • värdet 0,7 = 5,6 Bv1 

Sammanlagt = 5,6 – 2,4 = 3,2 = ung 3 Bv1 

Enligt de planer som finns för parken ersätts genom 

ovanstående åtgärder sammanlagt 380 Bv1, vilket 

var precis vad som krävdes för att kompensera de 

biologiska värden som försvinner

452 Tygelsjö i Malmö kommun 

Tygelsjö är ett mindre villasamhälle söder om Malmö 

Planering pågår för bostäder i form av villor 

och radhus på åkermark 

Exploatering 

Samhället kommer att byggas ut med bostäder åt 

norr, främst ytterligare villa- och radhusbebyggelse 

men också äldreboende och LSS-boende 

Biotopvärdet på den jordbruksmark av allra högsta 

kvalitet som bebyggs beräknas här till 45 000 Bv1 

Area 150 000 m² 

Värde 0,3 

Att kompensera inklusive 10% i marginal = 

45 000 • 1,1 = 49 500 Bv1 

Det planerade utbyggnadsområdet norr om Tygelsjö 

Utjämning 

Enligt befintliga planer tillkommer följande värden 

inom eller i direkt anslutning till planområdet: 

Träd 

Fristående träd inom området + alléträd, antas vara 

ädellöv 

Area 144 st • ytan 10 m² = 1440 m² 

Värde 0,9 

Sammanlagt = 1440 • 0,9 = 1296 Bv1 

Löv övrigt, i dungarna 

Area 20 000 m² 

Värde 0,7 

Sammanlagt = 20 000 • 0,7 = 14 000 Bv1 

Sammanlagt värde för träd = 1296 + 14 000 = 

15 300 Bv1 

Vattendrag 

Tygelsjöbäcken Bredden blir en uppskattning på tre 

meter, vilket ger 

Area 16m • 3m = 48m² 

Värde 0,8 

Sammanlagt = 48 • 0,8 = 38 Bv1 

Gräsmark 

Gemensamma grönytor med förmodad gräsmatta 

och äng är tillsammans 

Area 35 000 m² 

Snittvärde * 0,4 

Sammanlagt = 35 000 • 0,4 = 14 000 Bv1 


Privata trädgårdar 

med en genomsnittlig mix av olika element - gräsmatta, 

träd, buskar, rabatter mm 

Area 60 000 m² 

Snittvärde 0,6 

Sammanlagt = 60 000 • 0,6 = 36 000 Bv1 

Grus- och sandytor 

Sandyta vid lekplats = 800 m² 

Fristående gång- och cykelvägar inom området antas 

vara grusade – 675 meters sträckning • 3 meters 

bredd = ca 2000 m² 

Area 2800 m² 

Värde 0,2 

Sammanlagt = 2800 • 0,2 = 560 Bv1 

Sammanlagd kompensation = 65 900 Bv1 

* Då de respektive arealerna av gräsmatta och äng inte är kända i det här skedet har ett snittvärde på 0,4 (gräsmatta – 0,3 och friskäng – 0,5) använts 

Samma princip vid privata trädgårdarnas snittvärde 

Dessa kompensationsåtgärder uppnår ett sammanlagt 

värde av 65 900 Bv1 (värde för areans helt täta 

ytor fattas i det här skedet) Då det var 49 500 Bv1 

som krävde kompensation är balansen uppnådd och 

mer därtill Orsaken till det stora överskottet på 16 

400 Bv1 är troligen främst den höga andelen privat 

trädgårdsmark (snittad till 0,6) som skapar stor diversitet 

av småbiotoper Den här typen av bebyggelseyta 

har ofta tämligen låg andel hårdgjorda ytor, 

vilket också bidrar till ett resultat som det här


453 Margretedal i Lund 

Margretedal är ett centralt område i Lund, beläget 

mellan Södra Esplanaden och Södra Vägen, som till 

största delen består av lägre industribebyggelse Tvärs 

genom området, i öst-västlig riktning, sträcker sig det 

så kallade Hardebergaspåret – en gammal banvall som 

idag fungerar som populär cykelväg genom staden och 

vidare ut i landskapet mot Södra Sandby 

Exploatering 

Hela området planeras på sikt att bebyggas med bostäder, 

med en första etapp på en 10 400 kvadratmeter 

stor yta i den sydöstra delen Det blir en hög exploatering 

och till stor del parkering under mark Margretedal 

består idag till största delen av asfalt- och grusytor 

och har låga biologiska värden Man kan redan i ett 

tidigt skede, vid inventering och analys av området, 

konstatera att projektet kommer att ge mer biotopvärden 

än vad det tar Någon kompensation blir därför 

inte nödvändig i det här fallet 

Däremot är det önskvärt att Margretedal som bostadsområde 

ändå når upp till en viss andel grönyta, se 

vidare under kapitel 54 

5 Grönytefaktormetoden 

Tillfredsställande 

andel grönyta 

Balans 

Inventering av områdets egenskaper 


Biotoper 

Låg andel 

grönyta 

Grönyte 

faktor 

Analys av de av ingrepp 

berörda resurserna 

Åtgärder för 

undvikande 

och 

minimering 

Obalans 

Figuren visar grönytefaktorns koppling till balanseringsprocessen 

Diskussion om och planering för alternativ 

utformning – undvikande och minimering 

Kompensation 

Mark Vatten Biotope Klimat/luft/lju Landskapsbild/kulturhistoria 

Kompensationsberäkning 

för biotopvärden 


Utjämning 

Ersättning

Balanseringsmetoden och grönytefaktormetoden är 

två olika metoder som kan komplettera varandra 

Balanseringsprincipen går ut på att ingrepp som har 

negativa effekter på natur och landskap skall värderas 

och kompenseras Grönytefaktormetoden går ut 

på att vid nyexploatering eller förtätning säkra en 

lägsta grön nivå Alldeles bortsett från balanseringsmetoden 

bör en viss andel grönyta uppnås inom ett 

nybyggt område eller vid förtätning och till detta 

fungerar grönytefaktormetoden som ett redskap 

Tyska krav på sammanlagd grönytefaktornivå 

för ny bebyggelse av olika typer 

Bostadsområden 060 

”Kommersiella” områden 030 

Områden med företag och kontor, 

administration och förvaltning 030 

Allmän plats (för kulturella 

eller sociala ändamål) 060 

Skolor och utbildningsområden etc 030 

Dagis, förskola etc 060 

Teknisk infrastruktur 030 

I Tyskland ställs olika krav på grönytefaktor för olika 

typer av ny bebyggelse 

Omarbetad tabell från Berlin, hemsida 

wwwstadtentwicklungberlinde/umwelt/ 

landschaftsplanung/bff/en/anwendungsbereicheshtml 

51 Biotopflächenfaktor i Berlin 

Biotopflächenfaktor, vilket ordagrant betyder biotopytfaktor, 

är en metod som hämtats från Berlin I Sverige 

har metoden fått namnet grönytefaktor Syftet 

är att främja en grön utveckling med förbättrad lufthygien, 

lokalklimat och boendemiljö Målet är att 

definiera entydiga och mätbara parametrar där förutsättningarna 

för god vattenhushållning, jordkvalitet, 

ett rikt djurliv och växtlighet vägts in 

I Berlin har man sedan början av 1990-talet mer 

eller mindre regelmässigt försökt införa Biotopflächenfaktormetoden 

i byggprojekt i centrala staden 

Man har tillämpat systemet i ett antal stadsdelar 

som t ex Charlottenburg, Tiergarten, Kreuzberg, 

Wedding, Wilmersdorf och Tempelhof Vid tillämpningen 

av Biotopflächenfaktormetoden i Berlin skiljer 

man på om det är förtätning i befintlig bebyggelse 

eller om det är nyexploatering och har då två tillvä- 

Delfaktorer för olika marktyper, fasad- och takgrönska som används i Berlin 


gagångssätt Vid planering av nya bebyggelseområden 

i centrala Berlin använder man sig av en bindande 

reglering i ”Grünordnungsplan” tillhörande motsvarigheten 

till vår detaljplan, ”Bebaungsplan” Vid 

”infills” och vindsinredningar i befintlig innerstadsmiljö 

ställer man kravet på ett uppfyllande av Biotopflächenfaktorn 

som förutsättning för bygglov När 

det gäller den befintliga bebyggelsen ställer man också 

olika hårda krav på uppnådd nivå för Biotopflächenfaktorn 

beroende på exploateringsgraden Vid 

nyexploatering gör man dock inga sådana skillnader 

Däremot ställer man olika krav på vilken nivå 

som skall uppnås beroende på om det gäller bostäder, 

kontor- och verksamhetsområden, offentliga 

byggnader, skolor, dagis eller teknisk infrastruktur 

T ex skall man för nya bostäder komma upp i 0,6 

Tillämpningen sker i de enskilda byggprojekten 

där byggherrarna åläggs att uppfylla en viss faktor,


De på Bo01-området tillämpade delfaktorerna 

Grundfaktorer 

Tilläggsfaktorer

eräknad på vilka typer av markuppbyggnader som 

valts för de icke bebyggda delarna av tomten och 

hur eventuell markuppbyggnad görs för planteringar 

på tak, parkeringsdäck, uthus, garage etc Man har 

även en faktor för klätterväxter på fasader De faktorer 

som man använder sig av enligt utsago skall ge 

ett synnerligen ”grönt” resultat 

Ett av fokus i det tyska systemet är på dagvattenhanteringen, 

det andra fokus är på gröngöring av 

tak, väggar och överbyggda ytor som källargarage 

och parkeringsdäck 

Talen för de olika ytorna multipliceras var för sig 

med den area de täcker Därefter adderas dessa ”fiktiva” 

areor till en summa Denna divideras slutligen 

med fastighetens totala area 

52 Grönytefaktor för Bo01, Malmö 

Inom Bo01-mässan i Malmö sommaren 2001 tillämpades 

en s k grönytefaktor på alla tomter I kvalitetsprogrammet 

för Bo01 sägs att ”En s k grönytekvot 

ska definieras i samarbete mellan Malmö Stad, Bo01 

och byggherrarna Detta tal skall sedan tillämpas (benämningen 

grönytekvot ändrades sedan till grönytefaktor) 

Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde 

för hela tomtens yta De olika delytorna inom tomten 

får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar 

de erbjuder för växtligheten och för den 

lokala dagvattenhanteringen Det genomsnittliga värdet 

för tomten skall vara lägst 0,5 

Uppfyllandet av grönytefaktorn har ingått i bygglovgranskningen 

till följd av en överenskommelse 

mellan fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret, 

eftersom byggherrarna i exploateringsavtalet förbundit 

sig att uppfylla kvalitetsprogrammet där grönytefaktorn 

ingår 


Syftet var att främja en grön utveckling med förbättrad 

lufthygien och lokalklimat Målet var att definiera 

entydiga och mätbara parametrar där förutsättningarna 

för god vattenhushållning, ett rikt djurliv och 

växtlighet vägts in 

Exemplet från Berlin har inte rakt av använts på 

Bo01 utan modifierats och kompletterats något Då 

man på vissa håll i Västra Hamnen och på Bo01-området 

var oroliga för förorenade fyllnadsmassor var 

man inte odelat positiv till infiltration/perkolation av 

regnvatten ner genom marken, viktigare var istället 

att dagvattnet fördröjdes Därför har fördröjning premierats 

i poängsättningen Eftersom bostadsområdet 

och gårdarna skulle vara med i en internationell bomässa 

ansåg man det extra viktigt att från början ha 

uppvuxna, gröna och frodiga bostadsgårdar och ville 

därför satsa på stora kvaliteter när man planterade 

växtlighet Därför har extrapoäng tillkommit för stora 

kvaliteter på träd, buskar och klätterväxter Då mässan 

skulle ha ett ekologiskt tema ansåg man också att 

”gröna tak” borde premieras av fler anledningar än 

förbättrad dagvattenhantering och gav denna kategori 

en högre poäng än i det tyska exemplet Tillämpningen 

av grönytefaktorn fortsätter i den pågående utbyggnaden 

av det detaljplanelagda området (Dp 4537)


53 Tillämpning av grönytefaktorn, 

avgränsning och resonemang/diskussion 

Under planeringen kontrolleras att området uppfyller 

en viss ”grön standard”, bestämd i förväg Uppnås 

nivån? Vilka ytterligare åtgärder kan annars göras 

för att nå upp till kvoten? Dessa åtgärder räknas 

givetvis också projektet till godo i eventuella kompensationsberäkningar 

Nivån på faktorkrav kan liksom 

i Berlinexemplet variera utifrån vilken typ av 

bebyggelse och markanvändning det rör sig om Det 

finns naturligtvis en mängd markanvändningsområden 

att sätta nivå på, till exempel verksamhetsområde 

(kanske uppdelat i kontorsområde och industriområde), 

handels- och centrumområde och allmän 

platsmark med flera 

Grönytefaktorn tar inte hänsyn till mängden biomassa, 

utan handlar om yta Mängden biomassa påverkar 

vattenförbrukningen inom ett område, vilket 

innebär att mer vatten kan ingå i områdets direkta 

kretslopp och mindre volymer belasta avloppssystemen 

Dessutom har vegetationen andra positiva ”bieffekter” 

som till exempel absorberande av emissioner, 

positiv inverkan på människors fysiska och psy- 

Exemplet Margretedal - beräkning 

Beräknas: (1570 • 1,0) + (2420 • 0,6) + (2650 • 0,2) + (1450 • 0,4) 

fastighetens totala area 10 400 

kiska hälsa och välbefinnande samt förutsättningar 

för större biologisk mångfald mm 

Nivån av grönytefaktor på olika slags områden 

samt utformningen av den ligger inte inom ramen 

för det här projektet Denna fråga utreds för närvarande 

närmare av Malmö Stadsbyggnadskontor utifrån 

användandet av grönytefaktorn på Bo01 och 

kommer att resultera i en rapport med förslag på 

fortsatt användning och tillämpning av grönytefaktorn 

i Västra Hamnen och andra delar av Malmö 

54 Exemplet Margretedal 

Det kan i ett tidigt skede konstateras att projektet 

på Margretedal (se kapitel 453) kommer att ge större 

biologiska värden än vad det tar, varför kompensation 

inte blir nödvändig För detta projekt visas 

här hur grönytefaktorn kan bidra till att en viss andel 

grönyta ändå uppnås Grönytefaktorn ställer i det 

här fallet krav på en nivå av minst 0,5, vilket bedöms 

som rimligt för ett nybyggt bostadsområde 

En beräkning görs, i det här fallet baserad på det 

aktuella områdets innehåll av: 

• grönska på mark (1570 m²) 

• grönska på bjälklag med

6 Diskussion, slutsatser, sammanfattning 

Grundfrågorna i detta projektarbete kan sammanfattas 

i åtta diskussionspunkter med frågor och några 

svar: 

1 Kan den i Tyskland lagstadgade balanseringsprincipen 

användas i våra tre kommuner 

idag? 

- Ja 

2 Vilka fördelar finns med balansering? 

- Balanseringsmetoden innebär en systematisk 

inventering av befintliga värden inom ett 

exploateringsområde och en systematisk analys 

av konsekvenser av de ingrepp som en förändring 

innebär De värden som bedöms är 

mark, vatten, biotoper, luft/klimat/ljud och 

landskapsbild/kulturhistoria 

- Balanseringsprincipen innebär att ”den 

som tar ska ge igen”, negativ påverkan måste 

kompenseras inom området eller ersättas på 

annan plats Idag finns inga klara, formaliserade 

medel att tvinga en exploatör till kompensatoriska 

åtgärder i samband med högre utnyttjande 

I ersättningsfallen ges kommunen 

möjlighet att styra åtgärderna till projekt som 

prioriteras men inte självklart kan bekostas 

med skattemedel 

- Alla tycks vara överens att miljöhänsyn lönar 

sig på lång sikt Som exempel kan nämnas 

ekonomin i en förutseende hantering av dagvatten 

och det oskattbara värde vegetation har 

för folkhälsan Känt sedan länge är vegetationens 

positiva inverkan på stadens luft och klimat 

Den senaste forskningen om stress visar 

dessutom på vegetationens stora betydelse för 

förebyggande av stressrelaterade sjukdomar 

3 Vilka hinder finns för balanseringsmetoden? 

- Metoden kan först tyckas vara tidsödande 

och därmed fördyrande Det fordras kunskap 

och erfarenhet att genomföra en inventering 

av befintliga värden och en analys av konsekvenser 

av en exploatering I de fall en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) ska göras kan i 

en hel del fall processen förenklas genom en 

balansutredning Denna kan sägas vara en systematiserad 

MKB, som är integrerad i planoch 

genomförandebeskrivningarna Finns inte 

det formella kravet på MKB så har det ändå 

visat sig att en metodisk genomgång och analys 

av de aktuella planparametrarna (mark-vatten-biotoper- 

luft/klimat/ljud samt landskapsbild/kulturhistoria) 

kan förtydliga och förklara 

planen Detta ingår redan idag i en planutredning 

men förenklas ofta alltför långt i brist på 

en strukturerad metod I det långa loppet brukar 

man tjäna in tid i slutändan av ett projekt, 

eftersom planprocessen inte sällan stannar upp 

på grund av okontrollerade miljöopinioner 

men också för att man redan löst en del tidsö- 


dande moment som annars sparas till projekteringsskedet 

4 Hur skulle balanseringsprincipen kunna förankras 

i kommunerna? 

- Sex av de nio allmänna hänsynsreglerna i 

Miljöbalken har starkt samband med balanseringsprincipen 

Så långt är principen förankrad 

i svensk lag Målet är att Balanseringsprincipen 

blir en tillämpbar paragraf också i Planoch 

Bygglagen Frågan kan väckas inom den 

pågående översynen av Plan- och Bygglagen 

- I väntan på nationellt ställningstagande 

kan kommunerna ta principbeslut i kommunfullmäktige 

Det kan praktiskt ske i samband 

med till exempel antagande av översiktsplan 

eller i dess fördjupningar 

- Ett informationsblad om balanseringens 

principer, metoder och genomförande bör finnas 

tillgängligt i kommunen 

- Den ”Lathund”, som tagits fram inom detta 

projekt, kan underlätta det praktiska arbetet 

5 Hur skulle en balanseringsmetod praktiskt 

tillämpas i kommunerna? 

- Genom metodisk kartläggning/värdering 

av befintliga och planerade resurser och element, 

det vill säga en mer strukturerad behandling 

av fakta än den som redan idag brukar 

finnas tillgänglig Utifrån detta underlag 

planeras för undvikande och minimering av in-


grepp och dess negativa påverkan och för helhetsbalansen 

lämplig kompensation för de ingrepp 

som måste göras Det rekommenderas 

att en dialog med exploatören tidigt initieras 

av kommunen, och att det är just exploatören 

som föreslår åtgärderna I detta arbete kan exploatören 

få ledning av kommunens grönplan 

- De överenskomna kompensatoriska åtgärderna 

kan läggas fast i detaljplanen med sina 

bestämmelser och i övrigt i civilrättsliga avtal 

I detaljplanens planbeskrivning redogörs för 

var och hur, i genomförandebeskrivning redogörs 

för när och av vem åtgärderna ska göras 

Åtgärderna kan läggas fast i civilrättsliga avtal 

och med bestämmelser i detaljplan samt följas 

upp i bygglov, bygganmälan och kontrollplan 

Civilrättsliga avtal mellan kommun och 

exploatör i tidiga skeden i planprocessen förankrar 

principen, medan de konkreta balanseringsåtgärderna 

läggs fast i exploateringsavtal 

med detaljplanen som grund 

6 Duger kommunen som garant för planbestämmelser 

och avtal så att balanseringsåtgärder 

genomförs på rätt sätt, vid rätt tid och på rätt 

plats? 

- Troligen inte ännu Idag finns inte personal 

som arbetar aktivt med inspektion på byggplatser 

Den kvalitetsansvarige skulle dock kunna 

göras generellt ansvarig för byggherrens åtagande 

till följd av överenskommelser för balansering 

fastställda i planbestämmelser och avtal (lagändring 

fordras) Då många balanseringsåtgärder 

skulle behövas följas upp under åtminstone en 

5-årsperiod utökar kommunen därmed sina åtaganden 

Detta fördyrar naturligtvis kommunens 

hantering och ytterligare avgift kan behöva tas ut 

alternativt bekostas av det allmänna I den nationellt 

pågående omarbetningen av PBL ska problem 

med kontrollplan lösas Även detta kontrollproblem 

med uppföljning av balanseringsåtgärder 

borde kunna lösas generellt 

- Det tyska systemet med en sorts bankgaranti, 

d v s exploatören betalar på en bank in pengar 

motsvarande kostnader för överenskomna, men 

ännu inte genomförda åtgärder, bör kunna fungera 

här också 

7 Vilket samband finns mellan Balansering och 

Grönytefaktor och när skulle det vara klokt 

att tillämpa respektive arbetsmetod? 

- Balansering och Grönytefaktor är två olika 

metoder som kan komplettera varandra 

Balanseringsprincipen går ut på att ingrepp 

som har negativa effekter på natur och landskap 

skall kompenseras Grönytefaktorn går ut 

på att vid nyexploatering eller förtätning säkra 

en lägsta grön nivå Alldeles bortsett från balanseringsmetoden 

bör en viss andel grönyta 

uppnås inom ett nybyggt område eller vid förtätning 

och till detta fungerar grönytefaktorn 

som ett redskap 

8 Klarar kommunen att höja ambitionerna med 

miljöhänsyn utan hjälp av balansering? 

- Kanske, men just nu ser vi ingen bättre 

metod Krav på balansering har visat sig fungera 

i Tyskland och stärkt samhällets möjligheter 

att arbeta mer rättvist och korrekt med 

miljöfrågor I Tyskland och numera också i 

Sverige pågår forskning för att studera effekterna 

och ytterligare förbättra metoderna 

Balanseringens principer, metoder och effekter kan 

självklart diskuteras mer ingående än i denna rapport 

Vi tackar för förtroendet att så här långt ha fått 

utveckla balanseringsfrågorna för våra kommuner 

och ser fram emot att diskussionen ska fortsätta och 

leda till beslut på olika nivåer

Källor 

8 Källor 

Skärbäck, Erik, Balanserad samhällsbyggnad, 1997 

Stad & Land nr 147, Movium, Alnarp 

Miljödepartementet, Kompensation för förlust av 

miljövärden, Ds 1997:52 

Grip, Elsa, Mårtensson, Anne-Lie, Skärbäck, Erik 

& Åström, Karsten, Den som tar ska ge igen, 1999 

Lunds universitet Research Report 99:2, Sociology 

of Law, Lund University 

Dieckhoff Wiebke Conservation-conscious planning 

in Germany and Sweden A comparative 

Nordiska Ministerrådet, Vegetationstyper i Norden, 

1998 TemaNord MILJÖ 

Detaljplaner för Maria Park, Stadsbyggnadskontoret, 

Helsingborg 

Planprogram för del av fastigheten Rya 1:30 m fl, 

Rydebäcks stationsområde, Helsingborgs stad 

Detaljplan för Syret 1, Lund 1999 Dp 705 Stadsbyggnadskontoret 

Lund 

Detaljplan för kvarteret Harlösabanan, Lund Samrådshandling 

2002- 03-14, Stadsbyggnadskontoret 

Lund 

Detaljplan för område väster om VÄSTRA VARVS- 

GATAN, område för bomässan Bo01, i hamnen i 

Malmö Dp4537 

Detaljplan för område norr om LAAVÄGEN i Tygelsjö 

i Malmö Dp4711 Samrådshandling 2002-06- 

12 

Grönytefaktor för Bo01 Bo01 framtidsstaden Malmö 

stadsbyggnadskontor1999 

Websidor från Berlin Stadtentwicklung 

Skärbäck, Erik, (2002), Modell för beräkning av arealbehov 

för kompensationsåtgärder (opublicerat arbetsmaterial) 



Rapporten finns på 

wwwhelsingborgse 

wwwlundse 

wwwmalmose 

Frågor om rapporten kan ställas till 

Caroline Dahl, tel 042-10 52 67, e-post: carolinedahl@stadhelsingborgse 

Elsa Grip, tel 046-35 58 07, e-post: elsagrip@lundse 

Elisabeth Mårell, tel 040-34 22 17, e-post: elisabethmarell@malmose

Balanseringsprincipen - slutdokument - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?