Balanseringsprincipen - slutdokument - Lunds kommun
Balanseringsprincipen - slutdokument - Lunds kommun
Balanseringsprincipen - slutdokument - Lunds kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6 balanseringsprincipen<br />
1 Inledning<br />
11 Balansering - vad är det?<br />
<strong>Balanseringsprincipen</strong> utgår från att alla fysiska förändringar<br />
påverkar miljön och att den som orsakar negativ<br />
påverkan ska kompensera den<br />
I Tyskland påbjuds balanseringsprincipen i byggnadslagen<br />
genom; Ingrepp som inte kan undvikas skall<br />
kompenseras med konkreta åtgärder i första hand i<br />
sitt funktionella sammanhang Deras lag säger direkt<br />
att negativa effekter för natur och landskap skall 1)<br />
undvikas, 2) minimeras, 3) utjämnas i sitt funktionella<br />
sammanhang och som sista alternativ, 4) ersättas (i annat<br />
funktionellt sammanhang)<br />
Balanseringsprocessen är en utveckling av MKBprocessen,<br />
där MKB, miljökonsekvensbeskrivning, är<br />
inventering av miljöproblem och balansering omfattar<br />
åtgärdsförslag<br />
Krav på balansering är ett styrmedel för att säkra<br />
dessa åtgärder Detta kan också uttryckas så att en MKB<br />
pekar på miljökonsekvenserna, är mest problemsökande<br />
och svarar huvudsakligen på frågorna om? och var?,<br />
medan balanseringsprocessen är ett konstruktivt åtgärdssökande<br />
som svarar på frågan hur?<br />
Kompensationsåtgärder<br />
12 Varför balansering?<br />
Kommunerna har idag begränsade metoder och<br />
medel att ställa höga miljökrav vid förändringar i<br />
miljö med ny eller gammal bebyggelse Den svenska<br />
planlagstiftningen anger numera miljökonsekvensbeskrivning<br />
som medel för att bedöma miljöpåverkan<br />
vid exploateringar Vid faktiska beslut om ja eller<br />
nej till en exploatering, ett ingrepp i miljön, är<br />
lagstiftningen inte tillräckligt tydlig Begreppen ”betydande<br />
påverkan”, PBL 5 kap18§, och ”betydande<br />
olägenheter för omgivningen”, PBL 3 kap2§ är för<br />
svaga och oprecisa för att kunna utgöra grund för<br />
konkreta miljökrav<br />
All mark har visserligen en juridisk ägare, men<br />
naturens och landskapets ekologiska och hälsomässiga<br />
värden ägs ej utan kan på olika sätt fritt förstöras<br />
inom lagens råmärken Hushållande med naturresurser<br />
och bibehållande av ekologiska system är<br />
en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle<br />
Balanseringens fyra steg:<br />
1 Undvika; negativ påverkan undviks<br />
2 Minimera; negativ påverkan kan inte undvikas, men minimeras<br />
3 Utjämna; negativ påverkan som inte kan undvikas eller minimeras, utjämnas i<br />
sitt funktionella sammanhang<br />
4 Ersätta; negativ påverkan som inte kunnat undvikas, minimeras eller utjämnas<br />
i sitt funktionella sammanhang får ersättas på annat sätt<br />
Det är värdena, det vill säga de ekologiska och<br />
rekreativa funktionerna, som skall balanseras Det<br />
är alltså inte automatiskt så att just de befintliga objekten/elementen<br />
måste ersättas<br />
För allmänhetens del handlar det mycket om att<br />
man i olika sammanhang skall ”göra rätt för sig”,<br />
”den som tar ska ge igen” Detta är också den grundläggande<br />
tanken i balanseringsprincipen, som således<br />
är i grunden väl överens med en viktig allmänt<br />
omfattad uppfattning, att negativ påverkan på vår<br />
miljö skall åtgärdas Det är i dialogen mellan olika<br />
samhällsintressen som det avgörs hur mycket var och<br />
en ”får ta för sig” och vad det kostar
Change language