Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Uttal</strong>ssvårigheter<br />
Barn <strong>med</strong> <strong>uttalssvårigheter</strong> uppvisar olika slags fonologiska processer. Med fonologiska<br />
processer menas hur uttalssystemet är uppbyggt, hur fonemförrådet ser ut. <strong>Uttal</strong>ssvårigheter<br />
<strong>och</strong> kontexten i vilken språkljuden förekommer påverkar varandra. Vissa ljud kan vara svåra<br />
att uttala <strong>och</strong> utesluts eller ersätts <strong>av</strong> andra språkljud i <strong>barn</strong>ets uttalsrepertoar. Andra språkljud<br />
är känsliga för i vilket uttalssammanhang de förekommer i <strong>och</strong> varierar <strong>med</strong> kontexten.<br />
Fonologiska processer kan indelas i paradigmatiska, <strong>med</strong> betydelsen konsekventa <strong>och</strong><br />
kontextfria fel respektive syntagmatiska, <strong>med</strong> betydelsen kontextberoende fel. Sahlén <strong>och</strong><br />
Nettelbladt (1993) använde indelningen 0-5 när de klassificerade uttalsfelen efter<br />
svårighetsgrad. 0 är genomgripande syntagmatiska begränsningar, 1 är genomgripande<br />
klusterreduktioner i kombination <strong>med</strong> andra men lättare syntagmatiska processer, 2 är<br />
genomgripande reduktioner <strong>av</strong> mer än en typ <strong>av</strong> konsonantkluster, 4 är lättare paradigmatiska<br />
processer <strong>och</strong> 5 är normal fonologi <strong>och</strong> artikulation. I föreliggande arbete kommer Sahlén <strong>och</strong><br />
Nettelbladts indelning att användas.<br />
Processer associerade <strong>med</strong> verbal utvecklingsdyspraxi<br />
Termen verbal utvecklingsdyspraxi används för att beskriva motsvarigheten till förvärvad<br />
verbal apraxi hos vuxna. En undergrupp <strong>barn</strong> <strong>med</strong> uttalsstörningar har sådana svåra <strong>och</strong><br />
allvarliga uttalsproblem.<br />
Crary (1993) gjorde en sammanställning <strong>av</strong> utmärkande drag <strong>och</strong> fonologiska processer hos<br />
<strong>barn</strong> <strong>med</strong> verbal utvecklingsdyspraxi. Han tolkade sina fynd som att den underliggande<br />
svårigheten skulle kunna ha <strong>med</strong> motorisk planering att göra. I tidiga studier <strong>av</strong> Crary<br />
framkom att enkla st<strong>av</strong>elseupprepningar ej skilde sig mellan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> verbal<br />
utvecklingsdyspraxi <strong>och</strong> normalspråkiga kontroll<strong>barn</strong> <strong>med</strong>an <strong>barn</strong>en <strong>med</strong> verbal<br />
utvecklingsdyspraxi var långsammare på komplexa diad<strong>och</strong>okinetiska uppgifter.<br />
Diad<strong>och</strong>okinesi prövas vanligen genom repetition <strong>av</strong> st<strong>av</strong>elseramsor <strong>med</strong> växlingar <strong>av</strong><br />
artikulationsställe. Flertalet <strong>barn</strong> kunde överhuvudtaget inte producera st<strong>av</strong>elsesekvensen pata-ka.<br />
<strong>Uttal</strong>sfenomen som Crary sammankopplat <strong>med</strong> verbal utvecklingsdyspraxi <strong>och</strong> som har<br />
relevans för föreliggande studie är följande:<br />
1. Om talproduktionskr<strong>av</strong>en är höga får detta en negativ konsekvens på det fonologiska<br />
utförandet speciellt <strong>av</strong>seende syntagmatiska felmönster.<br />
2. De syntagmatiska uttalsfelen dominerar <strong>och</strong> <strong>av</strong>speglar brister i kontroll <strong>av</strong>seende<br />
st<strong>av</strong>elsestruktur.<br />
3. Signifikanta grupperingar <strong>av</strong> vissa syntagmatiska fel kan representera en gemensam<br />
fysisk-akustisk brist. Spatiala-temporala kontrollbegränsningar i talmekanismen<br />
förklarar dessa felmönster.<br />
4. De flesta uttalsfelen, o<strong>av</strong>sett fonologisk processtillhörighet, var fel <strong>med</strong><br />
språkljudsklasser som kräver mer komplex oral artikulation.<br />
Hierarkiskt gjordes denna indelning över uttalsfelen: kluster> frikativor> klusiler><br />
nasaler.<br />
När felen påverkades <strong>av</strong> artikulationsställe var detta företrädesvis tandvallsljud<br />
(retroflexer, apikala ljud)> velarer > bilabialer i felhierarkin.<br />
5. Utvecklingen i grupperna går från syntagmatiska via paradigmatiska fel, till isolerade<br />
fel rörande en viss språkljudsklass.<br />
9
Change language