Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...

Recommendations

Info

Pseudoskrivning Låtsasskrivning fram, på det högsta steget används skriften med säkerhet utifrån ortografisk och morfologisk kunskap. Logografisk-visuell skrivning Skrift tecknas ned på ett bildmässigt sätt. Alfabetisk -fonemisk skrivning Barnet börjar skriva ljudriktigt. Hög fonetisk känslighet. Figur 1 Stadier i rättskrivningens utveckling (Høien & Lundberg, 1999) Ortografisk-morfemisk skrivning Skriften baseras på både fonem och morfemsegment. De ortografiska strukturerna är säkra. En sammanställning liknande den ovan används av flera forskare (Eriksen Hagtvet, 1994, Liberg, 1996) för att beskriva barns naturliga och spontana skrivutveckling a) lekskrivning, ren imitation. b) tecken, ordnade i mönster, som hjälp att minnas c) eget system av uttrycksfulla symboler som tillmäts funktionell betydelse d) symboler kan användas för att skriva allt; symbolerna betyder samma sak för alla. När barnet börjar skriva så att det även kan läsas av andra utgår det ofta från bokstävernas namn, inte deras ljud (Sundberg och Allard, 1989). Vokalerna spelar en underordnad roll och knyts ofta omedvetet till konsonanten. Vid ökad läserfarenhet kan man se en blandning av konsonantskrift och ord med vokaler. Exempel ur detta utvecklingssteg kan vara konsekvent användning av stora bokstäver, avsaknad av mellanrum mellan orden, endast konsonanter i orden och att bokstavsnamnets medljud får fungera som vokal. I svårstavade ord används ofta ljud som låter snarlika. I ”upptäckarstavning” illustrerade skrivpedagogen Graves (1983) den tidiga stavningsutvecklingen av enskilda ord i fem steg: första konsonanten, första och sista konsonanten, första och sista konsonanten samt ytterligare en konsonant, första vokalen i ordet och slutligen enligt konventionen. Barnen skriver i högsta grad fonetiskt när de tillämpar upptäckarstavning och analyserar varje bokstavsljud aktivt. Snowling (2000) visade att barn i den begynnande skrivutvecklingen tecknar ned de ljud som de varseblir starkast; exempelvis klusiler och frikativor. Mjukare ljud såsom nasaler och likvidor representeras senare. Dock finns det bland nordiska lärare en tradition att inledningsvis presentera de konsonanter som man betecknar ”hålljud”, vilket karakteriseras av att de går att hålla ut och till dessa hör då likvidor, nasaler, labiodentaler och tremulanter (Gjessing, Nygaard, & Solheim, 1983) ). Olika strategier används på vägen till att stava mer vuxenlikt. Barnet kan t ex be den vuxne om hjälp med att stava ord, eller växlar mellan att skriva mycket ljudenligt och att använda sig av ordbilder (Allard och Sundblad, 1989). Bokstaven /h/ kan vara svårfångad. När de svårfångade bokstäverna börjar användas kan man se att de ofta skrivs med versaler. Barnen börjar laborativt pröva dubbelteckning när de upptäcker att sådan finns. Mellanrum mellan ord kommer in i barns skrivande när de blivit medvetna om vad ett ord är. Ordgräns markeras genom streck, punkter mellan orden eller genom att orden ringas in. En del barn skriver ett ord på varje rad för att markera att de upptäckt ord som separata enheter. Skrivriktning och användning av både stora och små bokstäver är ytterligare aspekter som barnet tillägnar sig gradvis. Att kunna förstå ljud- och bokstavssambandet är avgörande för läs- och skrivutvecklingen. (Liberman, 1971). För barn med uttalsstörningar, som barnen i innevarande studie, kan det 13
vara svårare att få insikt i den alfabetiska principen. Byrne (1998) ansåg att orsaken till att barn inte omedelbart når insikt i den alfabetiska principen är att de utifrån sina erfarenheter av skrift underhåller fel slutsatser om skrivsystemet. Utifrån att någon läser för dem drar barn slutsatsen att skrivsystemet bygger på ledtrådar som är kopplade till betydelse. I flera experiment (se även Snowling, 2000) kunde Byrne visa att små barn tror att kartläggningen i skrift utgår från morfemet, språkets minsta betydelsebärande enhet. Att kunna läsa riktiga ord kräver inte att man har uppfattat och förstått den alfabetiska principen. Även om man har förstått den, behöver den inte ha blivit explicit instruerad. Byrne ansåg alltså att skrivning först och främst handlar om språkets ljud, inte dess betydelse, att skrivsystem representerar tal på flera nivåer samtidigt samt att en elev kan ta till sig associationerna mellan skrivsystemet och det talade språket på en nivå som inte är den mest detaljerat tillgängliga. På samma sätt som när man lär sig ett okänt skrivsystem och inte uppmärksammar dess fonetiska särdrag kan elever lära sig att skrivna ord representerar just olika talade ord på ordnivå och ej efter de ingående delarna. Detta begränsar barnens förmåga att avläsa nya okända ord, även om orden är uppbyggda av bokstäver i de ord barnen lärt sig som helheter. Tidig stavningsutveckling hos normalspråkiga engelsktalande barn I brist på långtidsstudier av svenska barns stavningsutveckling refereras här studier av engelskspråkiga barn. Insikt om hur den normala stavningsutvecklingen ser ut underlättar förståelsen av undersökningsbarnens stavning. En ren jämförelse mellan engelskan och svenskan är ej möjlig med tanke på att engelskan är ett skriftspråk med mindre genomskinlig ortografi. Treiman (1993) studerade 43 grundskolebarn från första klass och de två följande skolåren. Deras lärare hade stark förankring i ”whole-language” metoden. Läraren ansåg att barnen själva skulle räkna ut hur orden stavades och att stavning ej uttryckligt skulle läras ut även om barnen själva efterfrågade det. Nedan presenteras några huvudpunkter ur Treimans forskning med försvenskade exempel: Barn tenderade använda grupper av ljud som var större än enskilda fonem. Under en period i normalutvecklade barns skrivning kunde de inte tillfullo uppfatta samtliga fonem i det talade ordet. Under denna period symboliserade barn tal på en nivå som var ett övergångsstadium mellan stavelser och fonem snarare än att de delade ord i enskilda fonem som vart och ett företräddes av en bokstav. Exempel: Finala konsonantkluster som innehåller/ŋ/+ /k/ där /ŋ/ uppfattas som en enhet med den föregående vokalen ex. bänk->/b-æŋ-k/. Nasaler liksom likvidor och tremulanter uppfattades ofta som en enhet med vokalen, ex vald -> /v-a:l-d/, varm -> /v-ar-m/. Strykningar av initiala konsonantförbindelser visade att barnen hade en benägenhet att gruppera flera ljud till ett. ”Börjor” (jämför det engelska begreppet onset) som uppkom som konsonantkluster uppfattades som odelbara enheter av både barn och vuxna. Glad -> /gl- a:-d/. Konsonantbokstäver representerade alla fonem i bokstavens namn. Exempel skulle kunna vara: ”lfant” för elefant, ”hkan” för Håkan, ”ma” för Emma etc. Fonetisk stavning Fonetiska aspekter i det talade ordet, som inte var uppenbara för vuxna, realiserades i skrift med hänsyn till ordens egentliga ljudmässiga form. Svenska exempel skulle kunna vara: stad -> sdad där barnet representerar den fonetiska nivån i skrift snarare än fonemet /t/. Det oaspirerade t: et är en allofon av ”t”. Stavning hos dyslektiker och barn med uttalsstörningar Barn med uttalsstörningar och barn med dyslexi observeras ofta ha gemensamma svårigheter. Uttalsstörningar leder ofta till svårigheter att lära sig hur sambandet mellan tal och skrift förhåller sig. I en undersökning av Snowling och Stackhouse (1983) bekräftades att barn med 14
Page 1 and 2: KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen
Page 3 and 4: SKRIVUTVECKLINGEN .................
Page 5 and 6: Oralmotoriskt betingade uttalssvår
Page 7 and 8: Inledning Uttalssvårigheter långt
Page 9 and 10: Läspedagogiska inriktningar I USA
Page 11 and 12: Lundälv fann i sitt magisterarbete
Page 13: svårare att hantera än stavelser
Page 17 and 18: språkspecifika. Svenskan dentaler
Page 19 and 20: Tabell 1 Resultat av studier på di
Page 21 and 22: Metod och material Barn Fjorton bar
Page 23 and 24: Pilotstudie Testförfarandet pröva
Page 25 and 26: a) diktamen ur Diagnostiskt Läs oc
Page 27 and 28: Frågeställning 2 Kan personer med
Page 29 and 30: Tabell 6 Tidsåtgång i sekunder vi
Page 31 and 32: 5b) Fonologisk medvetenhet enligt P
Page 33 and 34: Förklaring: 1´solp = o uttalas ko
Page 35 and 36: Som framgår av tabell 10 gjorde ba
Page 37 and 38: Beskrivning av stavningen hos de fy
Page 39 and 40: 3) Följande meningar dikterades: L
Page 41 and 42: Diskussion Inledningsvis diskuteras
Page 43 and 44: För vissa barn med kraftig verbal
Page 45 and 46: Skrivutvecklingen Samtliga barn had
Page 47 and 48: Till logopedmottagningen på Akadem
Page 49 and 50: Kjellin, O. (2002). Uttalet, Språk
Page 51 and 52: Sundberg, U. & Lacerda, F. (1999).
Page 53 and 54: Utskick till kontrollbarnen Bilaga
Page 55 and 56: I journalen dokumenterades följand
Page 57 and 58: Benämningen präglas av svårighet
Page 59: Barn 7 St prov: böjat, börat/bör

Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?