Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fonologisk <strong>med</strong>vetenhet utvecklas stegvis, ofta från större enheter till mindre. Medvetenheten<br />
kopplas ofta samman <strong>med</strong> hur skickligt man tillägnar sig läsning <strong>och</strong> skrivning (Bradley &<br />
Bryant, 1983, Byrne, 1999) i alfabetiska språk. Den fonologiska <strong>med</strong>vetenheten utvecklas<br />
ytterligare när <strong>barn</strong>et börjar behärska läsning <strong>och</strong> <strong>st<strong>av</strong>ning</strong> (Nauclér, 1989). Det finns således<br />
ett ömsesidigt beroende på så sätt att fonologisk <strong>med</strong>vetenhet banar vägen för läs- <strong>och</strong><br />
skrivutveckling samtidigt som en ökad läs- <strong>och</strong> skrivskicklighet utvecklar den fonologiska<br />
<strong>med</strong>vetenheten ytterligare.<br />
Enligt Goswamis översikt (2000) har forskningen funnit att det finns åtminstone tre<br />
fonologiska strukturnivåer som är viktiga för läsutvecklingen. Dessa är st<strong>av</strong>elsenivå,<br />
onset/rimenivå <strong>och</strong> fonemnivå. Onset/rime är termer som hänför sig till teorier om st<strong>av</strong>elsens<br />
hierarkiska uppbyggnad. Onset utgör initialkonsonanten eller konsonantklustret som föregår<br />
vokalen i en st<strong>av</strong>else. Resten <strong>av</strong> st<strong>av</strong>elsen, som inleds <strong>med</strong> vokalen, är den som kallas rime.<br />
Rimförmågan utvecklas ofta före segmenteringsförmågan. Att kunna rimma antas öka <strong>barn</strong>ets<br />
känsla för fonologisk <strong>med</strong>vetenhet. Barnet upptäcker dels att det initiala ljudet är<br />
betydelseskiljande, dels den lite större enheten – rimdelen. Enligt Bird, Bishop <strong>och</strong> Freeman<br />
(1995) visar just onset/rime -test en primär svårighet hos <strong>barn</strong> <strong>med</strong> fonologiska svårigheter,<br />
nämligen att analysera det tal de hör i mindre enheter inom st<strong>av</strong>elser. Författarna menar att<br />
detta i sin tur för <strong>med</strong> sig problem både för talproduktion <strong>och</strong> i utvecklingen <strong>av</strong> en alfabetisk<br />
lässtrategi. Expressiva fonologiska svårigheter behöver alltså inte vara begränsade till<br />
uttalsproblem utan kan ha samband <strong>med</strong> djupare svårigheter att klassificera <strong>och</strong> analysera<br />
språkljud. Goswami (2000) redovisade forskning som visade att träning <strong>av</strong> onset/rime-<br />
strukturen tillsammans <strong>med</strong> bokstäver hade ett säkert samband <strong>med</strong> förbättrad läsutveckling.<br />
Silvén, Niemi <strong>och</strong> Voeten (2002) visade att antalet ord <strong>och</strong> satser <strong>barn</strong>en hade i sitt aktiva<br />
ordförråd vid ett års ålder hade ett signifikant samband <strong>med</strong> språklig <strong>med</strong>vetenhet vid fyra års<br />
ålder. Ordförrådsutvecklingen verkar alltså stå i ett speciellt förhållande till den fonologiska<br />
<strong>med</strong>vetenheten. Goswami ansåg att den fonologiska <strong>med</strong>vetenheten till viss del är beroende<br />
<strong>av</strong> den lexikala utvecklingen.<br />
Locke (1997) menade att det finns kritiska skeden i den tidiga utvecklingen när vissa<br />
processer ska ha ägt rum. I likhet <strong>med</strong> Silvén et al (2002) betonade han det tidiga<br />
ordförrådets betydelse för fonologisk utveckling. Hjärnan lagrar varje enskilt ord som en<br />
separat enhet (6- 18/20 mån =ordsamlarstadiet) <strong>och</strong> då huvudsakligen <strong>av</strong> höger hjärnhalva.<br />
När enheterna har blivit så många att de utgör en alltför stor belastning för minnet, sker en<br />
omstrukturering via processer i vänster hemisfär (19 - 37 månader). Då bryts de lagrade<br />
helhetsformerna ned till st<strong>av</strong>elser <strong>och</strong> ljudsegment. Det centrala nervsystemet har under denna<br />
period en optimal beredskap för att genomföra omstruktureringen. Det antal samlade<br />
yttranden som <strong>barn</strong>et har i denna ålder utgör ett språkligt biologiskt underlag för efterföljande<br />
segmentering <strong>och</strong> analys. Barnet upptäcker modersmålets fonologi. Om utvecklingen fördröjs<br />
tenderar höger hemisfär träda in kompensatoriskt i den fonologiska utvecklingen, vilket leder<br />
till symmetri mellan hemisfärerna <strong>och</strong> ofullständig fonologisk utveckling. De<br />
högerhemisfäriska neurolingvistiska resurserna är inte fullt specialiserade för fonologiska<br />
operationer. Barnet får en språklig funktionsstörning <strong>och</strong> vid skriftspråksinlärning kan det bli<br />
stora bekymmer.<br />
Modersmålets fonologiska uppbyggnad formar det ”ljudskelett” som <strong>barn</strong>en har att utgå ifrån<br />
när det senare undersöker den grafemiska representationen. Således ser <strong>med</strong>vetenheten kring<br />
språkets ljudstruktur olika ut i olika språk. Språkets fonologiska uppbyggnad <strong>och</strong> skriftens<br />
genomskinlighet var föremål för en undersökning <strong>av</strong> Car<strong>av</strong>olas <strong>och</strong> Bruck (1998) om hur<br />
tjeckisk- <strong>och</strong> engelsktalande <strong>barn</strong> hanterade språkliga enheter såsom st<strong>av</strong>elser, onset-rime<br />
eller fonem. I deras studie noterades hos engelskspråkiga <strong>barn</strong> följande utveckling:<br />
<strong>med</strong>vetenhet om st<strong>av</strong>elser kom före fonem, ”börjor” <strong>och</strong> rimdelar (jmf. onset- rime) var<br />
11
Change language