Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...

Recommendations

Info

verbal utvecklingsdyspraxi hade större svårigheter att använda en fonologisk stavningsstrategi än barn med normal artikulation. En analys av stavfelen hos de fyra barn som ingick i undersökningen visade att de vanligaste felen rörde distinktionen tonande/tonlös konsonant samt artikulationsställe. Barnen med verbal utvecklingsdyspraxi gjorde, till skillnad från barnen i normalgruppen, osystematiska fel. När en artikulatorisk defekt har sitt ursprung i lillhjärnedysfunktion ansåg man i studien av Ramus, Pidgeon och Frith (2002) inte att detta kunde ha någon påtaglig betydelse för fonologisk kompetens hos elever med dyslexi. Forskning har fokuserat på hur akustiskt fonologiska och minnesmässiga funktioner spelar in för utveckling av specifika läs- och skrivsvårigheter. Enligt Tallal (2004) uppnår 50 % av barnen med specifik språkstörning senare kriterierna för dyslexi. Ur ett annat perspektiv uppvisar många med dyslexi svårigheter med vissa aspekter i det talade språket. Bruck och Treiman (1990) och Treiman (1997) visade att personer med dyslexi ofta liknade yngre barn i sin stavning och att utvecklingen gick långsammare framåt. Dyslektiker gjorde fler fel på ord som krävde en detaljerad analys av ordens talade form, exempelvis ord med konsonantförbindelser och ord med fonetiskt svaga språkljud. Analysen blev inte så detaljerad som hos normalstavande barn. Dessa fonologiska stavfel fanns kvar parallellt med att personen med dyslexi blev mer medveten om ordens morfologiska uppbyggnad och fick större ortografisk kännedom. När dyslektikern således förstod att skrift är en representation av det talade språket blev inlärningen av konventionella fonem-grafemsamband svåra då det krävdes att man skulle kunna dela de talade stavelser i mindre enheter. Även om Treimans studier berör det engelska språket är slutsatserna väl förenliga med klinisk erfarenhet i Sverige. Svårigheter med distinktionen tonande och tonlös konsonant Barn med språkstörning noteras ofta ha svårigheter att diskriminera mellan tonande och tonlös konsonant (b-p, d-t, g-k) (Snowling, 2000). Liknande fynd har gjorts vid studier av personer med kortikala skador (cerebellära skador, Parkinsonpatienter, Brocas afasi, Wernickes afasi samt verbal apraxi). Ravizza (2001) gjorde en översikt som bl.a. belyser produktion, perception och skadelokalisation vid svårigheter, m.m. för distinktionen tonande/tonlös hos vuxna och barn. I de följande avsnitten kommer denna översikt att citeras flitigt. Egen klinisk erfarenhet tyder på att svårigheter med diskriminationen av tonande och tonlösa språkljud, oftare påverkar stavningen än andra uttalsprocesser. För studien är det av värde att redovisa forskning inom området. Produktionen av tonande och tonlösa ljud När stämbanden förs samman, får luften som passerar larynx dem att vibrera. Fonem som produceras när stämbanden vibrerar kallas tonande, medan fonem som produceras när stämbanden är isär kallas tonlösa. För att kunna producera en skillnad i ton mellan klusiler, måste talaren tidsmässigt koordinera respiratoriska, laryngeala och orofaciala muskler (Ravizza, 2001). När man ska åstadkomma /b/ sätts läpparna samman och stämbandsapparaten stängs. När läpparna efter några tiotal millisekunder öppnas, produceras en explosion av akustisk energi som inom den engelskspråkiga litteraturen kallas ”release burst”. Stämbanden börjar vibrera nästan omedelbart efter att luftflödet återtagits. Tidsintervallet mellan den akustiska puffen och stämbandsvibrationerna kallas på engelska Voice Onset Time (VOT). VOT- tider är 15
språkspecifika. Svenskan dentaler har kortare VOT än engelskans. Intervallet på engelska uppges vara ca 20 ms för tonande klusiler och ca 40 ms för tonlösa klusiler. Motsvarande svenska siffror i en studie på vuxna (Sundberg och, Lacerda, 1999) är 0-20 ms respektive 25- 60 ms. Efter de tonlösa ljuden är VOT alltså längre än efter de tonande eftersom stämbanden förblir isär en liten tid efter att stängningen upphört. Detta åstadkommer ett turbulent ljud aspiration som fortsätter tills stämbanden möts. I Sundbergs och Lacerdas studie iakttogs att ordbetoning ökade tonlösa klusilers VOT. Likaså spelade artikulationsställe roll: VOT-tiden ökade systematiskt från bilabialer, dentaler och velarer. Diskrimination av tonande och tonlösa ljud Trots att många auditiva ledtrådar skiljer de tonande och tonlösa ljuden åt har forskning mest fokuserat på talares och lyssnares förmåga att producera och uppfatta VOT. Auditiva ledtrådar omfattar frånvaro eller förekomst av aspiration, VOT, den relativa tonhöjden på den röstperiod som följer, transitionstempot och/eller första formantens frekvens (F1) vid röstansatsen och puffens/explosionens intensitet. Alla dessa komponenter anses dock inte ha lika stor betydelse (Ravizza, 2001). Det är främst förekomsten av aspiration som avgör om lyssnare uppfattar en klusil som tonande eller ej, tätt följt av VOT. VOT ger även ledtrådar till att identifiera och diskriminera artikulationsställe hos tonlösa ljud. (Sundberg och Lacerda, 1999). Barn med språkstörningar kan ha svårigheter på olika nivåer. Ravizza gjorde i sin tidigare nämnda översikt (2001) en indelning i svårigheter på olika nivåer vilka anges vara auditiv/motorisk bearbetning, fonetisk bearbetning och fonologisk bearbetning. Auditiv/motorisk bearbetning Grundläggande för talproduktionen är att den som talar förmår att rätt avväga styrka och tidsmässig planering för ett visst fonem (Ravizza, 2001) Exempelvis måste det tidsmässiga avståndet mellan läppöppningen och röstansatsen avvägas exakt för att /b/ respektive /p/ ska produceras korrekt. De språkstörda barnen hos Ravizza uppvisade svårigheter på denna nivå. I Ravizzas översikt refereras till forskningsresultat där språkstörda barn jämförts med kontrollbarn. Produktionsmässigt fann man att de språkstörda barnens VOT varierade mycket mer både för tonande och tonlösa initiala klusiler. Likaså korrelerade svårighetsgraden med variationen. Ju svårare språkstörning barnen hade desto större variation uppvisade de. Barnen hade också en nedsatt förmåga att åstadkomma smidigt och flytande tal. Liknande svårigheter har man även funnit hos patienter med cerebellära skador. Variationen i VOT är snarare ett utförandeproblem än bevis på bristande fonetisk kunskap. Sammanfattningsvis hade språkstörda barn enligt Ravizza (2001) svårare att diskriminera och identifiera artikulationsställe och tonande kontraster samt svårare att upptäcka en ton som följdes av brus. Sammantaget kunde dessa svårigheter hänföras till en generell auditiv svårighet även om det var oklart hur den skulle förklaras. Svårigheterna att producera tal förklarades med två alternativa hypoteser av Merzenich, Jenkins, Johnston, Schreiner, Miller & Tallal, (1996), den s.k Tallalgruppen,. Den första hypotesen var att ett perceptuellt problem orsakade barnen svårigheter med att producera tal. Det perceptuella tillbakaflödet var inte tillräckligt för inlärning av motoriska mönster associerade med vissa fonem. Den andra hypotesen var att en central störning låg bakom både de perceptuella och de motoriska svårigheterna. Ravizza påpekade att mer forskning behövs för att bekräfta eller utesluta en central störning för de språkstörda barnens svårigheter inom såväl perception som produktion. 16
Page 1 and 2: KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen
Page 3 and 4: SKRIVUTVECKLINGEN .................
Page 5 and 6: Oralmotoriskt betingade uttalssvår
Page 7 and 8: Inledning Uttalssvårigheter långt
Page 9 and 10: Läspedagogiska inriktningar I USA
Page 11 and 12: Lundälv fann i sitt magisterarbete
Page 13 and 14: svårare att hantera än stavelser
Page 15: vara svårare att få insikt i den
Page 19 and 20: Tabell 1 Resultat av studier på di
Page 21 and 22: Metod och material Barn Fjorton bar
Page 23 and 24: Pilotstudie Testförfarandet pröva
Page 25 and 26: a) diktamen ur Diagnostiskt Läs oc
Page 27 and 28: Frågeställning 2 Kan personer med
Page 29 and 30: Tabell 6 Tidsåtgång i sekunder vi
Page 31 and 32: 5b) Fonologisk medvetenhet enligt P
Page 33 and 34: Förklaring: 1´solp = o uttalas ko
Page 35 and 36: Som framgår av tabell 10 gjorde ba
Page 37 and 38: Beskrivning av stavningen hos de fy
Page 39 and 40: 3) Följande meningar dikterades: L
Page 41 and 42: Diskussion Inledningsvis diskuteras
Page 43 and 44: För vissa barn med kraftig verbal
Page 45 and 46: Skrivutvecklingen Samtliga barn had
Page 47 and 48: Till logopedmottagningen på Akadem
Page 49 and 50: Kjellin, O. (2002). Uttalet, Språk
Page 51 and 52: Sundberg, U. & Lacerda, F. (1999).
Page 53 and 54: Utskick till kontrollbarnen Bilaga
Page 55 and 56: I journalen dokumenterades följand
Page 57 and 58: Benämningen präglas av svårighet
Page 59: Barn 7 St prov: böjat, börat/bör

Uttal och stavning - Granskning av 9 barn med uttalssvårigheter och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?