You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sid. 28 | kultur<br />
<br />
Böcker<br />
Europe’s spiritual roots –<br />
a conversation on ideas<br />
Red. Ulla Gudmundson & Ursula Åhlén<br />
Regeringskansliet <strong>2010</strong><br />
Om den eviga frågan om vad som<br />
binder samman Europa reflekterade<br />
några intellektuella vid ett samtal i Den<br />
eviga staden i höstas inför en publik<br />
bestående av huvudsakligen diplomater<br />
och kulturarbetare. Till detta samtal<br />
hade Sveriges ambassadör vid Heliga<br />
Stolen, Ulla Gudmundson, inbjudit och<br />
nu föreligger inläggen och det inspelade<br />
samtalet i bokform. Vilka är Europas<br />
rötter och hur påverkas dagens (post) -<br />
sekulära och multikulturella Euro pa av<br />
denna sin historia? Dessa var de frågor<br />
som man hade samlats för att diskutera<br />
vid ett möte som hölls som en del av det<br />
svenska EU-ordförandeskapet.<br />
Det inledande föredraget hölls av ärkebiskop<br />
Gianfranco Ravasi, ordförande i<br />
det påvliga rådet för kulturfrågor.<br />
Rubriken till sitt inlägg hade han tagit<br />
från den tyske diktaren Johann Wolfgang<br />
von Goethe: ”Kristendomen är Europas<br />
modersmål”. Kristendomen är den<br />
horisont som är oss historiskt given i<br />
Europa, oberoende av hur vi ställer oss<br />
till den idag, och den kommer att så vara<br />
för oöverskådlig tid. Ravasi pekade på<br />
vikten av att både som individ och<br />
kollektiv ha kunskap om och vara<br />
förankrad i en egen kultur. Han använde<br />
sig av den grekisk-judiske filosofen Filon<br />
av Alexandria, verksam vid tiden kring<br />
Jesu födelse, för att definiera en vis människa.<br />
Denna är methórios, det vill säga<br />
”vid gränsen”. Fast rotad står hon i sin<br />
egen miljö, men spanar nyfiket in i de<br />
andras. Detta är utgångspunkten för att<br />
befordra dialog och samförstånd.<br />
I det andra inledande föredraget<br />
talade nestorn inom svensk humanistisk<br />
forskning, litteraturvetaren Inge Jonsson,<br />
elegant om det skrivna ordet som binder<br />
oss samman som kultur.<br />
Därefter följde ett samtal mellan<br />
filosofen Jonna Bornemark, biskopen i<br />
Svenska kyrkan Antje Jackelén, den<br />
katolske teologen Werner Jeanrond och<br />
den judiske teologen och rabbinen<br />
Daniel Sperber. Den svenske idéhistori -<br />
kern Mohammad Fazlhashemi hade i<br />
sista stund fått förhinder, men ett inlägg<br />
av hans penna återfinns i boken.<br />
Samtalet karakteriserades av stor konsensus.<br />
De flesta inläggen följdes av<br />
instämmande från den efterföljande samtalspartnern<br />
som fyllde i och fortsatte i<br />
samma tankespår, även om den unga<br />
filosofen Bornemark försökte hitta spännings<br />
punkter.<br />
Om vad var man då eniga? Om att den<br />
europeiska identiteten skapats och skapas<br />
i interaktion med andra kulturer, om<br />
att mötet med de andra är en oundviklig<br />
del av vår utveckling, om att formulerande<br />
av gränserna mellan sekulärt<br />
och religiöst måste revideras, om att den<br />
skarpa polariseringen mellan tro och<br />
vetande i europeiskt tänkande måste<br />
upphöra.<br />
Det refererade samtalet handlade mer<br />
om hur vi skall hantera våra europeiska<br />
utgångspunkter än om vilken dessa<br />
utgångspunkter egentligen är. Man lämnas<br />
med intrycket av att det europeiska<br />
förblir så självklart att det inte behöver<br />
definieras. Eller är det så att de samtalande<br />
inte var överens med ärkebiskop<br />
Ravasis rubrik, ”Kristendomen är<br />
Europas modermål”, och att detta är ett<br />
svårt dilemma? Boken återspeglar ett<br />
angeläget och intresseväckande samtal,<br />
men som alltid saknar man ljudet av<br />
rösterna och anblicken av de samtalande<br />
– och förstås möjligheten att begära<br />
ordet.<br />
Vladimir Lossky:<br />
Ljus av ljus. Teologiska texter<br />
Övers. Gerardus.<br />
Artos och Norma bokförlag, <strong>2010</strong><br />
Kjell Blückert<br />
Teologi är inte filosofi, utan snarare svaret<br />
på ett tilltal från ett Du. Så kunde en sammanfattning<br />
se ut av de texter av den ryskfranske,<br />
ortodoxe teologen Vladimir<br />
Lossky, död 1958 ( inte 1858 som baksidestexten<br />
råkat ange), som nu ges ut på<br />
svenska.<br />
Texterna behandlar en rad, för den<br />
teologiskt intresserade, spännande ämnen<br />
inom klassisk kristologi och inom det som<br />
ofta kallas ”treenighetsläran”; gudsuppfattningen<br />
i den kristna teologiska traditionen.<br />
I anslutning till dessa huvudteman avhandlas<br />
synen på skapelsen, Marias roll i kristen<br />
teologi och mörker och ljus – symboli -<br />
ken hos evangelisten Johannes och många<br />
andra ämnen som ligger i anslutning till<br />
det huvudspår som Lossky undersöker.<br />
Torsten Kälvemark skriver i sin innehålls -<br />
rika introduktion, att Lossky i sin person<br />
förenar en lojalitet till sin ryska ortodoxa<br />
kyrka med en förtrogenhet med den<br />
västerländska katolska teologin, särskilt<br />
den i Frankrike, det land som blev hans<br />
nya hemland efter exilen från det revolutionära<br />
Sovjetunionen 1922. Han har av<br />
sin samtid och sina allt större läsarskaror –<br />
numera även i Ryssland – betraktats som<br />
en brobyggare mellan teologin i öst och i<br />
väst.<br />
Författarens referenser är huvudsakligen<br />
de grekiska kyrkofäderna – och Bibeln<br />
förstås; det som märks av den nutida teo -
Change language