Årsredovisning  - Investor relations - SKF.com

Årsredovisning 1997

SKFs vision 

är att vara erkänd som världsledare inom lager, 

tätningar och näraliggande produkter. 

Det uppnår vi genom att vara bäst i branschen 

på att 

• erbjuda kundnytta 

• utveckla våra anställda 

• skapa värde åt aktieägarna 

I vår verksamhet fokuserar vi därför på 

• kvalitet 

• kostnadseffektivitet 

• tillväxt 

• snabbhet 

Detta är SKF 

SKF grundades 1907 och har alltsedan dess legat 

i frontlinjen när det gäller tekniska innovationer. 

Det är SKF som sedan sin tillkomst har stått för de 

flesta banbrytande uppfinningarna inom rullningslagertekniken. 

Tack vare en offensiv satsning från 

början är SKF i dag världens ledande tillverkare 

av rullningslager och har även en ledande position 

inom specialstål och elastomertätningar. Med 

fabriker på ett 80-tal platser i 23 länder och försäljning 

genom egna försäljningsbolag och/eller 

auktoriserade distributörer i så gott som alla världens 

länder, är SKF alltid nära kunden. 

NYCKELTAL 1997 1996 1995 

Försäljning, Mkr 36 922 33 589 36 700 

Rörelseresultat, Mkr 

Resultat efter finansiella intäkter 

2 949 2 874 4 000 

och kostnader, Mkr 

Investeringar i materiella anläggnings- 

2 106 2 412 3 389 

tillgångar, Mkr 2 664 2 710 2 296 

Resultat i kronor per aktie efter skatt 13.70 14.90 18.10 

Utdelning i kronor per aktie 5.25 * 5.25 5.25 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 13.0 14.7 19.0 

Soliditet, % 33.5 34.3 31.2 

Registrerat antal anställda 43 241 43 123 43 754 

* Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition 

FOTO: Bertil Strandell, Håkan Ludwigsson, Magnus Pajnert 

PRODUKTION: Malmer & Partners AB 

REPRO & TRYCK: Elanders Wezäta AB, 1998 

TRYCKT PÅ: Arctic Silk och Munken Lynx, Svanmärkta

Omslagsbilden 

Det finns åtminstone 50 miljoner människor i världen i 

dag som åker inlines. Och intresset bara växer. I varje 

hjul sitter två spårkullager. Det betyder 16 lager per par. 

Marknadspotentialen är alltså stor. SKF säljer lager 

både till tillverkare av inlines, som t ex Bauer i Kanada 

och Salomon i Frankrike, och på eftermarknaden genom 

egna återförsäljare, sportaffärer och via Internet. 

1997 

2 SKF-koncernen 

Finansiell information 

Koncernens resultaträkning 34 

Koncernens balansräkning 36 

Koncernens finansieringsanalys 38 

Noter till koncernens bokslut 40 

U.S. GAAP 53 

Moderföretagets resultaträkning 58 

Moderföretagets finansieringsanalys 58 

Moderföretagets balansräkning 59 

Noter till Moderföretagets bokslut 60 

Förslag till vinstdisposition 65 

Revisionsberättelse 65 

Aktier och aktieägare 66 

Styrelse 68 

Ledning 70 

Sjuårsöversikt SKF-koncernen 72 

Ordbruk i SKFs värld 73 

Finansiell ordlista 74 

Innehåll 

5 Kommentar av styrelsens ordförande 

6 VD har ordet – Effektivisering och kompetenshöjning 

vapen i konkurrensen 

8 Förvaltningsberättelse 

13 – Rullningslager 

21 – Tätningar 

25 – Specialstål 

28 Finansiella mål och utdelningspolitik 

29 Finansiell riskhantering 

30 SKF och den Europeiska Monetära Unionen 

31 Miljö – Mot ISO 14001 

31 Mot år 2000 

32 SKF 100 – Ett sprinterlopp som startar 

om och om igen 

1

SKF-koncernen 

RULLNINGSLAGER 

TÄTNINGAR 

SPECIALSTÅL 

2 

Det här är SKF SKFs styrkefaktorer 

Ett rullningslagers funktion är att minimera 

friktionen mellan en fast och en rörlig 

yta samt att bära en last. SKF är världens 

ledande rullningslagerföretag med 

tillverkning på närmare 60 platser i 21 länder. 

Ett världsomspännande försäljningsnät, 

bestående av dels egna dotterbolag, 

dels 10 000 distributörer och återförsäljare, 

försörjer årligen en miljon kunder i mer än 

130 länder med lager från ett sortiment 

som omfattar 20 000 varianter. Rullningslager 

är SKFs största produktområde och 

svarade 1997 för 87 procent av den totala 

försäljningen. 

Tätningens uppgift är att separera ett 

maskinelement från den yttre världen för 

att förhindra att smuts och fukt tränger in 

eller smörjmedel läcker ut. SKF är genom 

dotterbolaget Chicago Rawhide USAs 

ledande tillverkare av radialtätningar. 

Chicago Rawhide är det största bolaget i 

tätningsdivisionen med 8 fabriker i USA. I 

divisionen ingår också bl a RFT S.p.A. i 

Italien, som är Europas ledande lagertätningsföretag, 

CR Elastomere GmbH i 

Tyskland, ett nyligen etablerat bolag i 

Indien och tre samriskföretag: i Japan, 

Kina och Mexiko. 

Stålet som rullningslager tillverkas av är 

avgörande för lagrens kvalitet. SKFs dotterbolag 

Ovako Steel är Europas ledande 

leverantör av rullningslagerstål. Drygt 

hälften av företagets produktion säljs till 

SKFs lagerfabriker. En ökande andel går 

dock till andra lagertillverkare. Övrig försäljning 

sker till vissa krävande områden 

inom maskin- och fordonsindustrin, framför 

allt i Västeuropa. Stålframställningen 

sker i Hofors, men Ovako Steel har också 

tillverkningsenheter i Frankrike, Storbritannien 

och USA. 

Målmedveten satsning på forskning och 

utveckling har gjort SKF till det tekniskt 

ledande företaget i branschen med ett stort 

antal innovationer som blivit normgivande 

på marknaden - från Sven Wingquists 

självinställande sfäriska kullager via bl a 

hjullagerenheter (Hub Units) till CARB. 

En försäljnings- och distributionsorganisation 

som täcker hela världen försäkrar 

närhet till kunderna var de än finns. En 

mycket kvalificerad kår av applikationsingenjörer 

finns alltid redo att lösa kundernas 

tekniska problem. 

Chicago Rawhide har en mycket stark 

ställning på bileftermarknaden i USA, där 

varumärket CR är väl etablerat. Från och 

med 1997 säljer SKF även lager till den 

amerikanska bileftermarknaden via Chicago 

Rawhide, för att på så sätt ytterligare 

förbättra servicen till denna viktiga marknad. 

I Europa stärker CR Elastomeres produktprogram 

tätningsdivisionens ställning. 

Etableringen i Bangalore i Indien innebar 

en förstärkning av ställningen i Asien. 

Stålets analysprecision och frihet från 

inneslutningar är kritiska faktorer för lagrens 

livslängd. Ovako Steel tillverkar i dag 

världens renaste stål. Den mångåriga kopplingen 

till SKF och integreringen mellan 

de båda bolagen har gett Ovako Steel en 

unik kompetens och konkurrenskraft som 

leverantör av rullningslagerstål. Den nu 

avslutade omstruktureringen med avveckling 

av olönsamma verksamheter, fokusering 

på rullningslagerstål och utförsäljning 

av delar av försäljningsorganisationen, har 

stärkt företaget ytterligare.

Elektrisk 

industri 6% 

Flygindustri 4% 

Allmän maskinindustri 

14% 

Specialiserad 

maskinindustri 

8% 

Tung 

industri 9% 

Flygindustri 

3% 

Allmän maskinindustri 

14% 

Industridistributörer 

13% 

Personbilar 

15% 

Elektrisk 

industri 2% 

Allmän 


43% 

SKFs kunder Så här gick det 1997 Vad ligger framför oss? 

Fordonseftermarknad 

7% 

Lastbilar 7% 

Personbilar 16% 


29% 

Fordonseftermarknad 

27% 

Lastbilar 6% 

Personbilar 37% 

Lastbilar 9% 


11% 

Tung 

industri 11% 

Specialiserad 


9% 

Den ekonomiska återhämtningen i Västeuropa 

ledde till en 7-procentig volymförbättring 

jämfört med 1996. Enbart i Västeuropa 

ökade volymerna med nästan 10 

procent. Mixutvecklingen var dock negativ 

då de kundsegment som inledde uppgången 

var kunder med stora volymer men 

med lägre marginaler. SKF stärkte sin 

industriella närvaro i Asien med nya fabriker 

i Korea och Indonesien. I Ukraina förvärvade 

koncernen en lagerfabrik som bl a 

försörjer den ryska bilindustrin och i USA 

inleddes produktionen vid den nybyggda 

fabriken i Aiken, SC, också denna inriktad 

på bilindustrin. Antalet patent ökade starkt. 

Efter omstruktureringar av verksamheten 

visade tätningsdivisionen en klart förbättrad 

lönsamhet under 1997. Försäljningen 

ökade också starkt under året, framför allt 

beroende på framgångar inom industrieftermarknaden 

och hos bilkunderna. I en 

nybyggd fabrik i North Carolina påbörjades 

tillverkningen av bl a tätningar med 

stor diameter och tätningar för larvfötter. 

För att ytterligare stärka ställningen på den 

asiatiska marknaden, i synnerhet i Indien, 

bilades ett bolag där som skall börja tillverka 

tätningar för den växande indiska 

bilindustrin. 

Efter en svag start steg efterfrågan successivt 

under året och Ovako Steel ökade produktionen 

av stål med cirka 20 procent 

jämfört med 1996, till 440 000 ton. De 

ökade volymerna och genomförda effektiviseringsprogram 

påverkade lönsamhetsutvecklingen 

positivt för ståldivisionen. 

Produktionsökningen klarades i huvudsak 

genom interna omflyttningar och utnyttjande 

av den flexibla arbetstiden och därför 

med nästan oförändrad bemanning. Omvandlingen 

av Ovako Steel, som påbörjades 

1992, är nu i stort sett genomförd och 

grundstrukturen är på plats. 

SKF-KONCERNEN 

En ytterligare förstärkning av tillverkningsbasen 

planeras i Asien. Nya affärer 

ökar SKFs andel av såväl den stora amerikanska 

bilmarknaden som den japanska 

bilmarknaden. I Västeuropa fortsätter 

effektiviseringen av koncernens administration 

och försäljningsstruktur, något som 

kommer att leda till årliga besparingar om 

cirka 700 miljoner kronor från sekelskiftet. 

I Central- och Östeuropa fortsätter koncernen 

att flytta fram sina positioner i hög 

takt. Produktivitetshöjningen vid de västeuropeiska 

fabrikerna frigör ytterligare tillverkningskapacitet 

som förs över till tillväxtmarknaderna. 

Tätningsdivisionen fortsätter att stärka sin 

närvaro i Asien genom ökad produktionskapacitet 

i regionen. I USA kommer det 

nya, omfattande avtalet med USAs ledande 

reservdelskedja att stärka Chicago 

Rawhides ställning på den viktiga bileftermarknaden. 

Försäljningsaktiviterna i Västeuropa 

förstärks för att öka andelen av 

denna marknad. Fortsatt satsning på nya 

produkter bidrar också till ökande marknadsandelar. 

Fokuseringen på att öka andelen stål som 

säljs utanför SKF-koncernen förstärks för 

att förbättra kapacitetsutnyttjandet. Det nya 

rörverket i Hofors färdigställs och produktionen 

kommer igång successivt under 

årets andra hälft. Den nya teknologi som 

används vid framställningen kommer att 

leda till märkbara kostnadsbesparingar i 

produktionen av ringar i lagertillverkningen. 

Finslipningen av strukturen fortsätter 

i syfte att ytterligare höja effektiviteten, 

bl a görs omfattande förändringar i 

administrationen. 

3

Kommentar av styrelsens ordförande 

De västeuropeiska ekonomierna 

började, efter avmattningen 

1995 och 1996, åter vända 

uppåt under 1997. Konjunkturen 

förstärktes sedan successivt under 

senare delen av året. Det innebär att när vi 

nu går in i ett nytt verksamhetsår, visar Västeuropa 

och USA, de två marknader som 

tillsammans står för närmare 80 procent av 

SKF-koncernens försäljning, en positiv 

utveckling. 

* 

I USA blev 1997 det sjunde året i rad med 

tillväxt. Det enda kundsegment som inte 

förbättrades nämnvärt var bilar, där försäljningen 

i stort sett blev oförändrad jämfört 

med 1996. I Västeuropa däremot var bilindustrin 

en av motorerna i återhämtningen. 

SKF-koncernen fortsatte under året att 

implementera de strategier som lades fast 

1995. De innefattar i korthet att prioritera 

geografisk tillväxt i Asien, Central- och 

Östeuropa och USA och att bland kundsegmenten 

prioritera eftermarknaderna för 

såväl fordon som industri. I koncernens 

strategi, som fokuserar på rullningslager 

och tätningar, ingår också att intensifiera 

arbetet med att utveckla fler nya produkter 

och fler nya produkter med högre föräd- 

* 

lingsvärde. En sådan utveckling differentierar 

SKF gentemot konkurrenterna samtidigt 

som det högre förädlingsvärdet medför förbättrad 

lönsamhet för koncernen. 

* 

De investeringar som genomfördes under 

året var i linje med strategierna och stärkte 

SKFs ställning i såväl Asien som Centraloch 

Östeuropa och USA. Nybyggda fabriker 

i Korea och USA samt förvärv av fabriker 

i Indonesien och Ukraina var några av 

årets nyheter. 

* 

I Latinamerika utvecklades de flesta länderna 

positivt. Det var endast under årets 

senare del som krisen i Asien fick återverkningar 

på börserna i den här regionen och 

därmed skapade viss oro på marknaden. 

Med undantag för Brasilien, där borttagandet 

av importtullar under 1996 dramatiskt 

påverkade prisbilden i negativ riktning, 

utvecklades SKFs affärer i Latinamerika 

positivt. 

* 

Med fabriken i Lutsk i Ukraina, där SKF 

förvärvade majoriteten vid årsskiftet, och 

Poznan-fabriken i Polen, som köptes för två 

år sedan, har nu koncernen etablerat en 

plattform i regionen. Poznan-fabriken levererar 

redan produkter till den västeuropeiska 

marknaden och fabriken i Lutsk, som 

tillverkar koniska rullager, har kapacitet att 

försörja marknader även utanför Östeuropa. 

* 

Den finansiella kris som drabbade Asien 

under andra hälften av 1997 fick en negativ 

effekt på tillväxttakten i regionen. Utvecklingen 

är mycket svårbedömd men takten 

på tillväxten i Asien kommer de närmaste 

åren att bli väsentligt lägre än tidigare. Den 

kraftiga försvagningen av valutorna leder 

till förstärkt internationell konkurrenskraft, 

som kan utnyttjas i exporten till västvärlden. 

Även SKF, som har egen tillverkning i 

Indien, Malaysia, Kina, Korea och Indonesien, 

kan dra nytta av en sådan utveckling. 

* 

I koncernens mål ingår att skapa värde för 

aktieägarna. Under året har ledningen därför 

utarbetat en modell för att bättre kunna 

styra verksamheten och mäta bolagets 

resultat med aktieägarvärdet i fokus. Denna 

modell kommer att användas inom koncernen 

för att sätta mål, mäta prestationer, fördela 

investeringar etc. 

* 

Med beaktande av koncernens stärkta 

marknadspositioner och nu pågående rationaliseringsprogram, 

föreslår styrelsen en 

utdelning om 5.25 kronor per aktie. 

* 

Slutligen vill jag till koncernens ledning 

och medarbetare framföra styrelsens varma 

tack för ett mycket bra arbete under året. 

Göteborg den 30 januari 1998 

anders scharp 

5

VD har ordet – Effektivisering och kompetenshöjning 

vapen i konkurrensen 

Låt mig inledningsvis slå fast att 

det resultat koncernen åstadkom 

under verksamhetsåret 1997 blev 

svagare än vad vi själva räknade 

med när året inleddes. Försäljningen däremot 

utvecklades positivt och koncernen 

stärkte under året sin ställning på världsmarknaden. 

Flera olika faktorer påverkade resultatet 

för 1997. Det fortsatta arbetet med etableringarna 

i Kina – där vi just nu förhandlar 

om ytterligare ett samriskföretag – liksom 

de industriella etableringarna i Korea, Indonesien, 

USA och Östeuropa var aktiviteter 

som med tillhörande kostnader låg med i 

våra planer för året. Däremot utvecklades 

6 

mixen av sålda produkter ofördelaktigt för 

koncernen. 

När efterfrågan på koncernens produkter 

väl började förbättras i Västeuropa, var det 

framför allt från storvolymkunder. Det är 

kunder som använder SKFs produkter som 

komponenter i sina egna produkter och som 

köper stora volymer, men där SKF har en 

lägre marginal. Även inom de övriga regionerna 

var det i första hand storvolymkunder 

som stod för tillväxten. 

Koncernens tillväxt kom sålunda under 

1997 huvudsakligen från kunder som ger 

SKF en relativt sett lägre marginal. Därutöver 

var priskonkurrensen fortsatt hård. 

15 försäljningsbolag i Västeuropa 

blir ett 

Vi genomför också ett omfattande program 

för att höja effektiviteten, framför allt i den 

västeuropeiska verksamheten. Detta skall 

leda till årliga besparingar i storleksordningen 

700 miljoner kronor. Under tredje 

kvartalet 1997 gjorde vi en avsättning om 

cirka 750 Mkr för pågående och beslutade 

effektiviseringsprogram. Marknadsföringen 

och försäljningen anpassas för att stärka 

kundservicen. Vi utnyttjar de fördelar som 

den gemensamma marknaden i Västeuropa 

erbjuder och de möjligheter som de nya 

informationsteknologierna ger oss. Effektiviseringen 

sker i huvudsak inom försäljnings- 

och tillverkningsadministrationen. 

Ett exempel är att koncernen går från att ha 

haft 15 försäljningsbolag i Västeuropa till 

att i princip bara ha ett västeuropeiskt försäljningsbolag. 

På detta sätt elimineras ett 

stort antal funktioner som vi idag inte 

längre behöver på nationsnivå. 

SKF har under många år investerat 

mycket resurser och kapital i omstruktureringar. 

Detta har varit, och kommer att vara, 

nödvändigt för att förstärka koncernens 

konkurrenskraft och därmed ge förutsättningar 

att skapa värde åt aktieägarna. 

För att stödja verksamhetens utveckling i 

Västeuropa och USA genomfördes stora 

satsningar på informationssystem, vilket 

också låg med i våra aktivitetsplaner för 

året. Dessa satsningar kommer att fortsätta 

under 1998. 

Kvalitet centralt begrepp inom 

SKF 

Nu till området kvalitet, ett centralt begrepp 

inom SKF-världen. Kvalitetsarbetet är en 

kontinuerlig process som saknar slut. Det 

finns ständigt utrymme för ytterligare förbättringar. 

Vi är alltså inte nöjda med var vi 

befinner oss idag och fortsätter att arbeta 

intensivt på att förbättra servicen till våra 

kunder. Under fjolåret lyckades vi ytterligare 

förbättra leveransservicen till kunderna. 

Det nya centrallagret i Belgien fyller 

här en mycket viktig funktion. 

Under det gångna året kvalitetscertifierades 

ett antal av koncernens enheter enligt

QS 9000, ett nytt kvalitetsverktyg som har 

sitt ursprung i den amerikanska bilindustrin. 

TQM – Total Quality Management – är 

det begrepp som oftast används idag för att 

beskriva det totala kvalitetsarbetet i ett företag. 

Det gäller alltså inte bara produkterna 

och den service som slutligen erbjuds kunderna, 

utan alla de aktiviteter som pågår 

inom företaget för att skapa slutprodukten. 

TQM är därför den naturliga grunden för 

de värderingar, drivkrafter och strategier 

som skall leda till att vår vision förverkligas. 

Vi har valt att kalla denna helhet för 

SKF 100. Det är min övertygelse att vi 

behöver en gemensam värdebas att agera 

från, en värdebas som i likhet med drivkrafter, 

strategier och vision också kommunicerats 

till koncernens alla medarbetare. På 

sidan 32 återfinns en presentation av 

SKF 100. 

Hela koncernen skall 

miljöcertifieras enligt ISO 14001 

Miljön, både den inre och den yttre, är en 

viktig del av TQM. Under 1998 inleder vi 

arbetet med att miljöcertifiera hela koncernen 

enligt ISO 14001. Vi kommer att hålla 

aktieägarna och andra intressenter informerade 

om hur detta arbete fortskrider med 

hjälp av den separata miljöredovisning som 

vi nu för fjärde gången publicerar samtidigt 

med årsredovisningen. Miljöredovisningen 

speglar den betydelse vi tillmäter miljöfrågorna. 

Fortsatt tillväxt väntas 

Verksamhetsåret 1998 har bara börjat. Hur 

omvärlden kommer att utvecklas är mycket 

svårt att bedöma. Osäkerheten är betydande 

eftersom de konsekvenser som utvecklingen 

i Asien kan få för västvärlden ännu 

inte till fullo kan överblickas. 

Den bild jag har idag är emellertid att 

tillväxten kommer att fortsätta i både Västeuropa 

och USA, i det senare landet förmodligen 

i ett något långsammare tempo än 

hittills. Det innebär att efterfrågan från våra 

två viktigaste marknader - som tillsammans 

svarar för närmare 80 procent av koncernens 

försäljning - kommer att växa. 

I Central- och Östeuropa räknar jag med 

fortsatt stark tillväxt för SKFs vidkommande. 

Särskilt intressant blir Ryssland där vi nu 

gör en inbrytning på fordondsindustrin 

genom den nyligen förvärvade fabriken i 

Lutsk i Ukraina. 

I Latinamerika ser bilden positiv ut för 

de flesta marknader. I Brasilien, där vi haft 

problem de senaste två åren, räknar vi med 

ett förbättrat resultat. 

Afrika och Mellanöstern är små marknader 

men SKF räknar också här med god 

tillväxt. 

Oron i Asien kräver hög 

beredskap 

Slutligen då Asien. Jag tror i dagsläget på 

en viss fortsatt tillväxt i regionen, men i en 

lägre takt än vad vi tidigare hade räknat 

med. Utvecklingen kommer också att skilja 

sig väsentligt mellan de olika marknaderna. 

SKF följer självfallet utvecklingen 

mycket noggrant och har hög beredskap att 

agera, både i Asien och resten av världen, 

om det visar sig att de asiatiska bolagen 

väljer att försöka kompensera en bristande 

efterfrågan på hemmamarknaderna genom 

att försöka få avsättning för sina produkter i 

Västeuropa och USA. 

Kompetenshöjning avgörande i 

konkurrensen 

Hela SKFs verksamhet syftar till att skapa 

mervärde för koncernens kunder, utveckla 

våra medarbetare och skapa värde för aktieägarna. 

Därför ingår också dessa tre målgrupper 

av naturliga skäl i koncernens 

vision. I årsredovisningen kommer ni att 

finna många exempel på hur vi ger service 

till våra kunder genom att arbeta med att 

lösa problem och försöka förutse behov 

som kan uppstå i framtiden. 

Inom koncernen bedrivs ett omfattande 

arbete med att höja kompetensen hos alla 

medarbetare. Nya teknologier ställer allt 

högre krav och nya arbetsprocesser utvecklas 

kontinuerligt, inte minst med hjälp av 

den nya informationsteknologin. Vår förmåga 

att ta till oss nyheter och anpassa dem 

till våra behov kommer att vara en av 

många avgörande faktorer i konkurrensen 

på marknaden. Det kan därför inte nog 

understrykas hur viktigt det är att alla ges 

den kompetens som krävs för att kunna 

följa med i den snabba utvecklingen. Målet 

är att varje enskild SKF-medarbetare skall 

ha sin egen utvecklingsplan så att vi får en 

samstämmighet mellan kravprofilen på 

befattningen och kompetensprofilen hos 

medarbetaren. 

Med kunniga och välutbildade medarbetare 

kan vi på ett bättre och effektivare sätt 

ge kunderna bättre service. Detta leder i sin 

tur till förstärkt marknadsposition, lägre 

kostnader och därmed ett bättre resultat, 

som skall ge aktieägarna den värdetillväxt 

de väntar sig av sina investeringar. 

Värde till aktieägarna 

SKFs mål är att skapa värde för aktieägarna. 

Vi har därför nu infört en ny styrmodell 

som bättre styr verksamheten i 

denna riktning. Denna styrmodell, som är 

en s k economic value added-modell, är 

grunden för att beslut och åtgärder leder till 

en gynnsam ekonomisk utveckling för företaget 

och aktieägarna. 

Göteborg den 30 januari 1998 

peter augustsson 

VD HAR ORDET 

7

Förvaltningsberättelse 

SKF-koncernens försäljning utvecklades positivt under verksamhetsåret 1997 och 

ökade med 10 procent till 36 922 miljoner kronor, jämfört med 1996. Alla för koncernen 

viktiga marknader bidrog till denna utveckling. De största ökningstalen stod 

Afrika och Mellanöstern samt Central- och Östeuropa för. Tillsammans svarar dessa 

marknader dock endast för cirka 5 procent av koncernens försäljning. Ökningen i 

Västeuropa, som är koncernens största marknad med cirka 52 procent av försäljningen, 

stannade vid 5 procent. 

Geografisk fördelning av försäljning, medelantal anställda och 

materiella anläggningstillgångar (procent) 

Försäljning 

Av koncernens försäljningsökning utgjorde 

volymen 7 procent, att jämföras med en 

volymminskning på 2.5 procent under 

1996. 

Vid omräkningen till svenska kronor 

påverkades försäljningsutfallet också av 

utvecklingen på valutamarknaderna. En försvagning 

av den svenska kronan, framför 

allt mot USA-dollarn, ledde till att försäljningen 

ökade med cirka 6 procent eller 

cirka 2 000 Mkr under året. 

8 

25 

Medelantal anställda 

15 

18 

Nordamerika 

Materiella anläggningstillgångar 

6 5 4 

Latinamerika 

52 

62 

67 

Västeuropa 

Därutöver påverkades koncernens försäljning 

negativt av prisoch mixutvecklingen 

med 2 procent jämfört med året 

dessförinnan. Mixen av sålda produkter 

utvecklades ogynnsamt för koncernen. Det 

var framför allt kunder som köper stora 

volymer, men som ger SKF lägre marginaler, 

som svarade för tillväxten. Så leddes till 

exempel den västeuropeiska uppgången av 

bilindustrin, som trots allmänt svaga hemmamarknader 

lyckades hålla uppe och även 

öka försäljningen av nya bilar. 

2 

3 

1 

Central- och 

Östeuropa 

3 2 1 

Mellanöstern och 

Afrika 

12 

13 

Asien 

9 

När uppgången i den västeuropeiska 

konjunkturen började kännas uthållig ökade 

också maskinindustrin och eftermarknaden. 

Under årets sista kvartal var efterfrågan god 

inom de flesta av koncernens kundsegment. 

På den amerikanska marknaden fortsatte 

efterfrågan att växa för sjunde året i rad. 

Bilden var likartad för koncernens olika 

affärer. Tätningsdivisionen, som har huvuddelen 

av sina affärer i USA, gynnades av 

denna positiva trend.

Ytterligare förstärkt ställning i 

Central- och Östeuropa 

I Central- och Östeuropa flyttade SKF fram 

sina positioner under året, trots att tillväxten 

i dessa länder inte var lika stark som 

1996. Ökningstakten översteg marknadens 

tillväxt och SKF är nu den största importören 

av rullningslager till denna region. 

Genom övertagandet av en fabrik i Lutsk 

i Ukraina, med leveranser framför allt till 

den ryska fordonsindustrin, ökade koncernens 

industriella närvaro samtidigt som 

grunden lades för ytterligare förstärkning 

av positionen i Östeuropa. Den nya fabriken 

utgör också en resurs som kan utnyttjas 

för att försörja marknader utanför Centraloch 

Östeuropa. 

Avmattning i efterfrågan i Asien 

Tillväxttakten i Asien fick en knäck under 

årets andra hälft när den finansiella utvecklingen 

i regionen dramatiskt förändrade de 

olika valutornas värde och försatte flera 

JÄTTELIKT STÅLKOMBINAT GENOMBROTT FÖR SKF I UKRAINA 

På bara två år har SKF blivit den 

viktigaste lagerleverantören till en 

av världens största stålproducenter, Ilyich 

Iron & Steel Works i Ukraina. Det jättelika 

stålkombinatet utanför Mariupol vid Azovska 

sjön har 40 000 anställda och en årlig produktionskapacitet 

som överstiger 5 miljoner 

ton valsat stål. Omkring 70 procent av produktionen 

går på export till ett 50-tal länder 

världen över. 

En genombrottsorder för två år sedan 

togs i hård konkurrens med såväl östeuropeiska 

som internationella lagertillverkare. 

Bl a har SKF levererat stora koniska fyrradiga 

rullager med en ytterdiameter upp till 

750 mm. 

Sedan dess har Ilyich placerat flera tillläggsorder 

hos SKF, den senaste i januari i år. 

länder i ekonomisk kris. För SKFs vidkommande 

innebar detta en avmattning i efterfrågan 

framför allt från distributörerna i de 

länder där valutorna devalverades kraftigt. 

Den lägre ekonomiska aktiviteten ledde 

också till allmän försiktighet och en avvaktande 

inställning på marknaden. Trots 

Under 1998 skall SKF leverera 86 stora 

tätade lager för valsverken. 

Visserligen är SKF-lagren dyrare än konkurrentlagren 

från OSS-länderna, men de 

inköpsansvariga i Ilyich framhåller att totalkostnaden 

ändå blir fördelaktig. Erfarenheterna 

visar att SKF-lagren har överlägsen 

driftsäkerhet och livslängd. Därför har Ilyich 

nu börjat köpa även små och medelstora 

standardlager från SKF. 

Ilyich Iron & Steel Works satsar mycket 

målmedvetet på att uppgradera all utrustning 

till väststandard. Detta är en förutsättning för 

att hänga med i konkurrensen på de internationella 

marknaderna. 

På bilden ser vi Nadezhda Bandur, Victor 

Bazhan och Roman Rodin från Ilyich. 

detta ökade leveranserna i Asien med cirka 

8 procent under 1997. 

I Latinamerika, som under årets senare 

del också påverkades av oron i Asien, 

utvecklades SKFs försäljning positivt i de 

flesta länder. Bland de länder där SKF har 

egen tillverkning, Argentina, Brasilien och 

9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Mexiko, var det bara i Brasilien som resultatutvecklingen 

var negativ. Volymutvecklingen 

var dock god. 

De kraftiga prissänkningarna som följde 

av att importtullarna för komponenter till 

bilindustrin i Brasilien i princip avvecklades 

under 1996, fortsatte att utgöra ett 

problem för SKF även 1997. För att motverka 

effekten av det kraftiga prisfallet, initierades 

ett antal projekt i SKF do Brasil. 

Som exempel kan nämnas omstrukturering 

av bolaget samt ytterligare rationalisering 

av verksamheten, ett nytt lönesystem som 

leder till lägre tillverkningskostnader samt 

introduktion av produkter med nyare teknologi. 

För helåret 1997 redovisar SKF dock 

en förlust, inklusive omstruktureringskostnader, 

om drygt 150 Mkr i Brasilien. 

På de mindre marknaderna i Afrika och 

Mellanöstern stärkte SKF sin ställning, 

framför allt genom väsentligt ökad försäljning 

till Turkiet. 

Koncernens resultat 

SKF-koncernens rörelseresultat 1997, som 

påverkades positivt med cirka 600 Mkr av 

valutakursförändringar, uppgick till 2 949 

Mkr mot 2 874 Mkr 1996. De planenliga 

avskrivningarna var 1 528 Mkr (1 461). 

Koncernens finansnetto försämrades med 

381 Mkr till -843 Mkr (-462). Denna försämring 

berodde i huvudsak på att SKF 

under 1996 förbättrade sitt finansnetto 

genom positiva effekter från valutasäkringar. 

Tillsammans med valutaförändring- 

Hansol Paper, Korea: Vid processens slutfas 

kommer det färdiga papperet fram i långa rullar 

som sedan kapas i kundspecifika längder. 

10 

arna under 1997 påverkades därigenom 

finansnettot negativt med cirka 250 Mkr 

jämfört med 1996. Koncernens resultat 

efter finansiella intäkter och kostnader 1997 

uppgick därför till 2 106 Mkr jämfört med 

2 412 Mkr 1996. 

Försäljningen av FlexLink Systems gav 

en reavinst om cirka 760 Mkr under årets 

tredje kvartal. Försäljningssumman var 

cirka 900 Mkr. 

Effektiviseringsprogram i 

Västeuropa ger besparingar på 

700 Mkr per år 

Under samma kvartal gjordes en avsättning 

om cirka 750 Mkr för pågående och beslutade 

effektiviseringsprogram inom koncernen. 

Beloppet fördelades med cirka 510 

Mkr på tillverkningskostnader och cirka 

240 Mkr på försäljnings- och administrationskostnader. 

Effektiviseringsprogrammet, som huvudsakligen 

berör försäljnings- och tillverkningsadministrationen 

i Västeuropa, beräknas 

ge en årlig besparing på cirka 700 Mkr 

när det är genomfört fullt ut år 2000. 

Besparingen uppnås bl a genom att den 

västeuropeiska försäljningsverksamheten 

går från 15 försäljningsbolag med full 

bemanning till en enda organisation. Servicefunktioner 

såsom fakturering, hantering 

av kundfordringar, redovisning etc centraliseras 

till en serviceenhet i Nederländerna. 

Försäljningsorganisationen kan därmed 

koncentrera sig på sin huvuduppgift, att 

sälja. 

Distributionsverksamheten är sedan ett 

år centraliserad till ett lager i Belgien som 

försörjer hela den västeuropeiska eftermarknaden. 

Nästa steg är att gradvis även 

inlemma de centraloch östeuropeiska försäljningsbolagen 

i systemet. 

Tillsammans med de program som pågår 

på andra håll inom koncernen skall dessa 

aktiviteter medverka till att SKFs försäljnings- 

och administrationskostnader 

bringas ned under 15 procent av årsförsäljningen. 

SKF-koncernens varulager, uttryckt i 

procent av årsförsäljningen, minskade 

under året och uppgick vid verksamhetsårets 

slut till 27 procent (28). Förbättringen 

kan hänföras dels till den ökade efterfrågan 

på koncernens produkter, dels till en effektivare 

distributionsapparat, dels till kortare 

ledtider i produktionen. Koncernens mål att 

komma under 25 procent av årsförsäljningen 

kvarstår. 

Av rörelseresultatet om 2 949 Mkr svarade 

rullningslager för 2 294 Mkr (2 482), 

tätningar för 377 Mkr (242) och specialstål 

för 242 Mkr (153). 

Den svagare resultatutvecklingen för 

rullningslager förklaras framförallt av ett 

planerat expansionsprogram och därtill 

hörande hög investeringstakt för förvärv av 

bolag och byggande av nya fabriker, en 

ogynnsam mixutveckling samt av den hårda 

prispressen på marknaden. 

Tätningsdivisionens resultatförbättring 

kan bl a hänföras till en positiv volymutveckling 

och att divisionen nu verkar i en 

ny struktur. Kostnaderna för att effektivisera 

och omstrukturera verksamheten togs 

under 1996 och fick effekt under 1997. 

Även för specialstålet ökade resultatet 

jämfört med 1996. Detta åstadkoms bl a 

genom att Ovako Steel AB med en trimmad 

organisation kunde höja stålproduktionen 

väsentligt jämfört med 1996. 

Resultatet per aktie uppgick till 13.70 

kronor, att jämföras med 14.90 kronor 

1996. Avkastningen på sysselsatt kapital var 

13.0 procent (14.7) och på eget kapital 13.0 

procent (15.9). 

SKF-koncernens mål när det gäller 

avkastningen på sysselsatt kapital är att 

uppnå 15 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. 

Koncernens soliditet uppgick vid årets 

slut till 33.5 procent mot 34.3 procent vid 

utgången av 1996. Koncernens mål är att 

ligga på en genomsnittlig nivå av 35 procent 

över en konjunkturcykel. 

De totala räntebärande lånen uppgick vid 

årsskiftet till 8 391 Mkr (6 539) medan pensionsskulderna 

uppgick till 6 171 Mkr 

(6 030). Samtidigt fanns finansiella tillgångar 

om 4 761 Mkr (3 077) varav 3 931 

Mkr (2 091) utgjordes av kortfristiga finansiella 

tillgångar.

I samband med inlösen och konvertering 

av SKFs konvertibla obligationslån i ECU, 

emitterat 1992, emitterades under året 

838 211 nya aktier av serie B. Efter denna 

emission uppgår det totala antalet utgivna 

aktier till 113 837 767. 

Investeringstakten minskas 

SKFs investeringar i materiella anläggningstillgångar 

uppgick 1997 till 2 664 Mkr 

(2 710). Den höga nivån speglar dels koncernens 

expansionstakt, dels moderniseringen 

och uppgraderingen av befintliga 

anläggningar. Cirka 120 Mkr av investeringarna 

kan hänföras till rubriken miljöinvesteringar, 

d v s investeringar som 

genomförts för att förbättra koncernens 

inre och yttre miljöer. 

Investeringarna nådde sin toppnivå under 

1996 och 1997. Takten kommer nu successivt 

att minskas för att hamna på en mer 

normal nivå, motsvarande cirka 5 procent 

av årsförsäljningen. 

Investeringarna i forskning och utveckling 

uppgick till 757 Mkr (751), vilket motsvarar 

cirka 2.1 procent (2.2) av årsförsäljningen. 

VINNAREN TAR ALLT – SKF FÅR STORORDER I KOREA 

Hansol Paper är flaggskeppet i 

sydkoreanska Hansol-koncernen 

och landets klart ledande pappersindustri. 

Hansol Paper är ett ungt företag som startades 

så sent som i mitten av 1960-talet. Tillväxten 

har varit snabb och idag har man sju 

pappersbruk på olika ställen i Sydkorea. 

Totala årsproduktionen ligger på drygt 1 miljon 

ton, huvudsakligen tidningspapper och 

inemot hälften går på export. 

För en papperstillverkare är dygnet-runtdrift 

av största betydelse. Ett oplanerat stopp 

kan kosta så mycket som 35 000 US-dollar 

per timma. De verkligt kritiska komponenterna 

i en pappersmaskin är just rullningslagren. 

En modern pappersmaskin är utrustad 

med närmare 2 000 lager och driftsäkerheten 

i dessa är helt avgörande för pappersbrukets 

effektivitet. I början av 1990-talet 

gjorde Hansol Paper en synnerligen nog- 

Forskning och utveckling 

avgörande för företagets 

överlevnad 

Utveckling av befintliga produkter och 

framtagning av nya produkter som bättre 

tillgodoser kundernas behov är av avgörande 

betydelse för ett företags förmåga att 

grann undersökning av sin totala lagerförsörjning; 

lagrens kvalitet, leveransförmåga, 

pris, tekniskt stöd etc. Många internationella 

lagerföretag deltog, i slutomgången var det 

bara SKF och en internationell konkurrent 

kvar. SKF segrade och 1996 tecknades ett 

omfattande avtal mellan Hansol Paper och 

SKF Korea samt SKFs auktoriserade distributör 

Yooshin. Enligt kontraktet försörjer SKF 

praktiskt taget hela Hansol Paper med lager. 

Man har också ett TFO-avtal där SKF garanterar 

service och driftsäkerhet i de levererade 

lagren. 

Hansol Paper var den första asiatiska 

pappersindustri som lät installera det av SKF 

utvecklade CARB-lagret, speciellt lämpat att 

klara de stora påfrestningarna i torkcylindrarna 

i ett pappersbruk. På bilden ser vi 

M.K.Yoo, SKF Korea Ltd. och D.J. Lim, chef 

för underhållsavdelningen på Hansol. 

överleva och växa. För SKF, som är världsledare 

i sin bransch, spelar därför forskning 

och utveckling en central roll. Det faktum 

att SKF har stått för alla större förnyelser 

inom lagervärlden de senaste femtio åren är 

positivt och bekräftar den kompetens och 

erfarenhet som koncernen har inom sitt 

kärnområde. 

11


Ferenc Horváth på Duna Drava Cement och 

László Rózsa, SKF, diskuterar ett Condition 

Monitoring-test. 

De senaste åren har SKF tillfört lagervärlden 

ytterligare några nya produkter. 

Lagret CARB* är ett exempel, hjullagerenheten 

Hub Unit 5 liksom Auto-Balancing-enheten 

är andra. SKF-koncernen har 

ständigt idéer och projekt under utveckling. 

Antalet patentansökningar 

ett mått på forsknings- och 

utvecklingsarbetet 

Ett sätt att mäta forsknings- och utvecklingsarbetet 

är att se på det antal patentansökningar 

som lämnas in varje år. Genom 

att SKF framförallt patenterar sina uppfinningar 

utanför Sverige, kan koncernens 

utveckling inom detta område inte följas i 

nationell statistik. Under 1997 var antalet 

förstagångsansökningar 146, vilket skall 

jämföras med 130 året dessförinnan. Detta 

var i sin tur en dubblering mot 1995 då 

antalet var 65. 

Bakom ökningen av antalet ansökningar 

ligger bl a ett målmedvetet arbete med att i 

nätverk stödja och stimulera patentarbetet 

inom alla väsentliga områden för teknisk 

utveckling. Idégenereringsmöten och kreativitetsövningar 

arrangeras inom nyckelteknologiområden 

och för viktiga applikationer 

och aktiva insatser görs för att stimulera 

innovationsklimatet och nytänkandet inom 

koncernen. 

* CARB är ett registrerat varumärke som tillhör AB SKF 

12 

Varje medarbetare skall ha sin 

egen utvecklingsplan 

Kompetens, engagemang och entusiasm 

hos koncernens medarbetare är av stor vikt 

för möjligheterna att hävda sig framgångsrikt 

i konkurrensen. Kunskapen om den 

egna rollen och dess betydelse i det större 

sammanhanget liksom möjligheterna att 

själv utvecklas är betydelsefullt för varje 

anställd. Det är därför koncernens mål att 

varje medarbetare skall ha sin egen individuella 

utvecklingsplan, så att den rätta 

utbildningen och kunskapen för framtida 

arbetsuppgifter kan göras tillgänglig. 

Nyckeln till skapandet av ett positivt och 

resultatorienterat arbetsklimat ligger framför 

allt i händerna på koncernens många 

chefer. Av den anledningen har ett omfattande 

arbete lagts ned på att utveckla 

chefernas individuella ledaregenskaper och 

ledarkompetens. Ett stort antal utvecklingsseminarier 

på lokal, nationell och internationell 

nivå för chefer och blivande chefer 

har därför genomförts under året. 

En spännande och attraktiv arbetsmiljö 

är också betydelsefullt för att kunna rekrytera 

rätt personal. 

Under året invigdes ett nytt utbildningscenter 

vid koncernens fabrik i Nilai i 

Malaysia - SKF College Asia - för att i den 

asiatiska regionen kunna tillgodose det växande 

behovet av utbildning inom områden 

alltifrån företagsledning till kunskaper 

inom de tekniska områdena. Under året 

genomfördes ett 20-tal kurser. 

Denna anläggning kompletterar det 

redan existerande SKF College, med säte i 

Nederländerna, som drivs sedan flera år för 

att säkerställa nödvändig kompetensutvecklingen 

samt se till att kunskaperna också 

sprids inom koncernen. SKF College är primärt 

inriktat på att tillgodose behoven inom 

områdena produkt- och processteknologier.

32 000 

24 000 

16 000 

8 000 

Försäljning, Mkr 

0 

31 003 

29 204 

31 991 

95 96 97 

3 200 

2 400 

1 600 

800 

Rörelseresultat, 

Mkr 

0 

3 198 

2 482 

2 294 

95 96 97 

Investeringar i materiellaanläggningstillgångar, 

Mkr 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

1 954 

2 249 

2 087 

95 96 97 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Medelantal 

anställda 

36 725 

36 701 

36 642 

95 96 97 

Rullningslager 

Försäljning per geografiskt 

område 1997 

Sverige 4% 

Central- och 

Östeuropa 2% 

Latinamerika 

7% 

Nordamerika 

21% 

Asien 13% 

Mellanöstern 

och Afrika 4% 

Västeuropa 

exkl Sverige 49%


SKF-koncernens rullningslagerverksamhet 

är uppdelad i divisioner och segment med 

globalt ansvar. Verksamheten utgår från 

kunderna och deras olika behov av produkter 

och tjänster. Därmed skapas en närhet 

till kunden, något som borgar för att det är 

kundens behov och önskemål som driver 

och styr koncernens utveckling. 

MASKININDUSTRIKUNDER 

SKF-koncernens största verksamhetsområde 

är de affärer som görs med kunderna 

inom maskinindustrin. Försäljningen till 

dessa kundgrupper ökade med 7.5 procent 

jämfört med 1996 till 21 509 Mkr och utgör 

cirka 58 procent av koncernens totala försäljning. 

Verksamheten är uppdelad i fyra huvudgrupper: 

General Machinery som omfattar kundsegmenten 

Material Handling, Industrial 

Transmissions, Textile, Agriculture & 

Forestry och Industrial Electrical. 

14 

Under 1997 ökade försäljningen av rullningslager med 2 787 

miljoner kronor, eller 9.5 procent, jämfört med året dessförinnan 

och uppgick till 31 991 Mkr mot 29 204 Mkr 1996. Volymökningen 

var 9 procent och speglar framför allt vändningen i den 

västeuropeiska konjunkturen. Därmed visade de flesta lagermarknaderna 

i världen tillväxt under 1997, trots den ekonomiska 

avmattning som inträdde i Asien under hösten. 

Stark volymtillväxt på de flesta 

lagermarknaderna 

Specialized Industries som omfattar Railways, 

Machine Tools, Fluid Machinery och 

Printing Machinery. 

Customized Engineering som omfattar Pulp 

& Paper, Metalworking och Mining & Construction. 

Industrial Distribution som omfattar distributörsverksamheten. 

Utvecklingen för segmenten inom General 

Machinery och Specialized Industries 

var likartad. Efter en svag inledning i Västeuropa 

förbättrades efterfrågan kontinuerligt 

under året inom samtliga segment i de 

båda grupperna. Också i USA ökade försäljningen 

inom dessa segment. 

Precis som 1996 karakteriserades 1997 

av hög aktivitet inom järnvägssegmentet. I 

Västeuropa var det framför allt Italien som 

visade starkast utveckling. Bakom framgångarna 

ligger en lyckad introduktion av 

lagerenheter med sensorer som dels mäter 

hastigheten för ABS-bromssystemen, dels 

mäter temperaturen för kontroll av tillståndet 

i lagren. 

Efterfrågan inom Customized Engineering, 

där den tunga investeringsindustrin 

återfinns, hade en något annorlunda utveckling. 

Uppgången började här något tidigare 

och planade ut under årets sista kvartal. Bilden 

var ungefär densamma i Västeuropa 

och USA. Utplaningen var dock mindre 

påtaglig i USA. 

Försäljningen till industrieftermarknaden, 

som huvudsakligen sker via distributörer, 

låg i Västeuropa länge på en låg nivå 

innan den under sommarmånaderna började 

vända uppåt för att därefter successivt öka 

under senare delen av året. 

År 1997 var det första hela verksamhetsåret 

för centrallagret i Tongeren, Belgien. 

Utfallet visade att projektets målsättningar 

att förbättra servicen till kunderna och 

sänka koncernens kostnader har uppfyllts. 

Parallellt med omstruktureringen av den 

västeuropeiska distributionsapparaten har 

ett liknande arbete pågått i USA och 

Kanada. I dessa båda länder, som geografiskt 

är betydligt större än Västeuropa, har

antalet lagerpunkter minskats från 45 till 9. 

Detta ledde till årliga besparingar på drygt 

60 miljoner kronor och en minskning av 

personalstyrkan med 140 personer, med 

bibehållen eller förbättrad servicenivå. 

Även på den amerikanska eftermarknaden 

blev efterfrågan starkare under senare 

delen av året och slutade på en hög nivå. 

SKF befäste ytterligare sin ställning som 

ledande leverantör till denna marknad. 

Ökad fokusering på nya kunder 

Under året omstrukturerades säljorganisationen 

i Västeuropa för att stärka kontaktytan 

gentemot befintliga och potentiella 

kunder. Det innebär att det nu vid varje 

säljenhet finns en verksamhetsdel vars enda 

uppgift är att söka nya kunder och affärer. 

Denna förstärkning av säljorganisationen 

kunde genomföras tack vare de resurser 

som frigjorts genom de olika effektiviseringsprogrammen. 

Den nya distributionsapparaten 

för Västeuropa och den pågående 

omstruktureringen av säljbolagen, där ett 

antal servicefunktioner centraliseras till ett 

separat bolag, är ett par exempel på sådana 

program. 

KVALITET OCH SERVICE GER REKORDSNABB TILLVÄXT I UNGERN 

Duna Drava Cement & Lime Co. 

Ltd. är Ungerns största producent 

av cement. Företaget har två stora anläggningar 

– Beremend i sydvästra Ungern och 

Vac norr om Budapest. Produktionen ligger 

på drygt en och en halv miljon ton cement 

om året. Merparten avsätts inom landet i den 

snabbt växande infrastrukturen; byggnadsindustrin 

blomstrar och motorvägsnätet har 

mer än fördubblats under 1990-talet. 

En cementfabrik innehåller tusentals 

lager och SKFs andel hos Duna Dravakoncernen 

har stadigt ökat. Idag har SKF 

cirka två tredjedelar av alla installerade 

rullningslager i företaget. Och i stort sett 100 

TFO ger kunden bekymmersfri 

drift 

SKF fortsatte under året att arbeta med 

TFO-konceptet på eftermarknaden. TFO är 

förkortning för Trouble-Free Operation, dvs 

bekymmersfri drift. I TFO-avtalen ingår 

tjänster för montering, underhåll, utrustning 

för mätning av tillståndet i lager, utbildning 

mm. Genom partnerskap med SKF och den 

procent av de mest kritiska applikationerna. 

Ett viktigt säljargument är SKFs TFOkoncept. 

Ungern är ett gott exempel på SKFs uttalade 

strategi att högprioritera marknaderna 

i Central- och Östeuropa. År 1990 hade SKF 

cirka 6 procents marknadsandel i Ungern. 

Detta år upplöstes banden med Sovjetväldet, 

handeln liberaliserades och SKF inledde en 

rad satsningar. Idag har SKFs marknadsandel 

växt till 31 procent. 

På bilden ses Ferenc Horváth, chef för 

Condition Monitoring vid Duna Drava Cement 

tillsammans med László Rózsa, SKFs försäljningschef 

för sydvästra Ungern. 

lokala SKF-distributören kan kunden därmed 

få lägre drifts- och underhållskostnad 

som i sin tur leder till ökad produktivitet. 

Världens näst största tillverkare av mjukpapper 

- The Fort James Group - tecknade 

under året ett TFO-avtal med SKF som 

omfattar 21 europeiska fabriker i 9 olika 

länder. Avtalet ger SKF rätten att försörja 

dessa fabriker med alla de lager och tätningar 

som behövs i verksamheten. 

15

L&T GÖR SAKER SOM GÖR INDIEN STOLT 

SKFs affärsrelationer med Indien 

går långt tillbaka i tiden och företaget 

är fast förankrat i landet med både tillverkning 

och ett tätt utbyggt försäljningsnät. 

Indien är idag SKFs största marknad i Asien 

med en försäljning på närmare 1 miljard 

kronor. 

En av SKFs indiska kunder är industrigruppen 

L&T, ett ledande företag inom den 

indiska byggnadsindustrin. 

Trots att 1997 var ett besvärligt år för den 

indiska industrin – den totala produktionen 

ökade med ”bara” cirka 5 procent jämfört 

med cirka 12 procent året innan – kunde L&T 

rapportera en rekordstor försäljningsökning 

med 25 procent. Företaget tillverkar bl a 

grävmaskiner i flera olika modeller. De säljs 

praktiskt taget helt och hållet på den inhemska 

marknaden. Företaget har en devis som 

säger: "We make things that make India 

proud" (Vi gör saker som gör Indien stolt). 

16 

SKF säljer framför allt svängkranslager till 

L&T. De tillverkas av RKS S.A., ett av SKFs 

dotterbolag i Frankrike, och levereras i diametrar 

från 1 150 mm till 1 800 mm. Dessa 

stora lager sitter i centrum av grävmaskinen 

och gör att överbyggnaden kan svänga runt. 

SKFs försäljning till L&T har ökat stadigt 

under 1990-talet. Idag har SKF nära 100 procent 

marknadsandel på svängkranslager till 

L&T. 

I februari 1998 beslutade L&T att bilda ett 

samriskföretag med japanska Komatsu, som 

är en av världens ledande tillverkare av grävmaskiner. 

Företaget kommer därefter att heta 

L&T Komatsu Ltd. Därmed hoppas L&T 

stärka sin position på den indiska marknaden 

ytterligare. 

På bilden ser vi K.G. Sathyanarayan, försäljningsingenjör, 

SKF Bearings India Ltd 

och U.N. Bhat, General Manager, L&T. 

Automatisk påfyllning med 

Optima 

Under 1997 introducerade SKF ett nytt program 

på lagereftermarknaden, Optima, för 

att ytterligare förbättra servicen till kunderna. 

Programmet inte bara underlättar 

kundernas arbete utan bidrar också till att 

sänka deras kostnader. 

Programmet innebär i princip att SKF tar 

över ansvaret för att distributören alltid har 

rätt produkter och rätt antal av varje produkt 

tillgängliga i sina hyllor. Detta sker 

genom ett system som varje kväll rapporterar 

varje såld enhet till SKFs centrallager. 

Här registreras affären och ställs mot på 

förhand avtalade nivåer för distributörens 

lager. När påfyllning behövs sker detta 

automatiskt genom att SKF förser distributören 

med rätt produkter. 

Optima har fått ett positivt mottagande 

då distributören kan koncentrera sig på att 

sälja och överlåta det både tidskrävande och 

kostsamma administrativa arbetet till SKF. 

Reparation i stället för skrotning 

god ekonomi för kunden 

Under året invigdes SKF Industrial Service 

Center i York i staten Pennsylvania, USA. 

Här skall slitna rullningslager repareras. 

Stora slutanvändarkunder såsom stålverk, 

pappersbruk och gruvor har ett kontinuerligt 

slitage på de olika komponenterna i 

sina maskiner. I SKFs strategi ingår att 

erbjuda dessa kunder en service som ger 

bästa kvalitet till bästa pris. I många fall är 

det inte alls nödvändigt att skrota ett stort 

och dyrt rullningslager utan det kan repareras 

istället, vilket för kunden naturligtvis 

blir billigare än att köpa nytt. Sådana reparationer 

skall utföras vid SKF Industrial 

Service Center. Detta är en stor och betydelsefull 

marknad där SKF skapat sig en 

stark ställning. 

Starkare ställning i Asien 

I Asien, som för SKF i huvudsak är en 

eftermarknad, ökade SKFs försäljningsvolym 

med cirka 8 procent. Asien representerar 

omkring 12 procent av koncernens 

totala försäljning. Ökningstakten översteg

lagerindustrins tillväxt i Asien och koncernen 

stärkte därmed sin ställning. 

De finansiella oroligheter som drabbade 

Asien under senare delen av 1997 fick en 

hämmande effekt på tillväxten i regionen. 

Den största marknaden, Japan, hade stagnerat 

redan tidigare och visade ingen tillväxt 

under 1997. 

Den uteblivna tillväxten i Japan, och 

senare också den finansiella krisen i regionen, 

ledde till att utbudet på rullningslager 

ökade snabbare än efterfrågan. Detta ledde i 

sin tur till en ökad press på priserna. SKF 

kunde inte undvika effekterna av denna 

utveckling. 

Mer kvalitets- och 

servicekrävande kunder i öppnat 

Indien 

Den indiska marknaden är stor och viktig. 

För att integrera den indiska ekonomin med 

övriga världen sker här nu en öppning gentemot 

omvärlden i form av minskade tullskydd. 

Det innebär en förändring i konkurrenssituationen 

så att de internationella 

aktörerna inom de flesta branscher stärker 

sin närvaro i landet, vilket haft en negativ 

effekt på prisutvecklingen. Öppningen 

innebär emellertid också att marknaden blir 

mer kvalitets- och servicekrävande, vilket 

gynnar SKF. Stora kunder som tidigare 

enbart fick en leverans i månaden kräver nu 

åtminstone veckovisa leveranser. 

Efterfrågan på den stora kinesiska marknaden 

fortsatte att växa under 1997, men 

med lägre takt än 1996. SKF fortsatte att 

utveckla sina affärer i Kina dels genom de 

tillverkande bolagen i landet, dels genom 

fortsatt import av produkter som inte tillverkas 

i Kina. 

Under året slöts också det första större 

TFO-avtalet med en av Kinas ledande ståltillverkare 

utanför Shanghai. Avtalet omfattar 

lagerstyrning, förebyggande underhåll 

och tillståndskontroll. 

På den latinamerikanska marknaden 

utvecklades SKFs försäljning positivt och 

volymerna ökade med cirka 25 procent. Det 

var framför allt en fortsatt stark utveckling i 

Argentina och Peru som låg bakom förbättringen. 

Efter ett svagt 1996 började också 

Venezuela återhämta sig. 

Med undantag för södra Afrika ökade 

försäljningen i Afrika och Mellanöstern 

starkt jämfört med 1996. Uppgången var 

cirka 30 procent och kom i huvudsak från 

segmenten bilar och elektrisk industri samt 

en stark försäljningsökning i Turkiet, som 

tillsammans med Sydafrika är regionens 

viktigaste marknad. 

CARB och Auto-Balancing nya 

tillväxtprodukter 

De två mest omtalade tillväxtprodukterna 

inom koncernen för närvarande är CARBlagret 

och Auto-Balancing-enheten. 

Under 1997 investerades cirka 150 Mkr i 

en ny anläggning i Göteborg för tillverkning 

av CARB-lagret. Produktionen började 

i maj 1997. Försäljningen av CARBlager 

växer successivt. 

Samtidigt som bearbetningen fortsätter 

av pappersmaskintillverkare, som var den 

första målgruppen för CARB-lager, identifieras 

nya kundgrupper. CARB-lager lämpar 

sig t ex mycket väl för fläktar, mobila 

kranar, stränggjutningsanläggningar, pumpar, 

elektriska motorer etc. 

Försäljningen av Auto-Balancing utvecklas 

positivt och en tillverkningskanal håller 

på att färdigställas i Göteborg. Utöver de 

I Indien förekommer många olika varianter av 

SKF-skyltar. Här ett exempel från en distributör 

i Bombay. 


vanliga tekniska säljargumenten för denna 

produkt har den en klar miljöprofil genom 

att den avsevärt minskar vibrationerna i t ex 

handverktyg. I en vinkelslipmaskin minskar 

vibrationerna med mellan 40 och 80 procent. 

En annan ny produkt som koncernen 

framgångsrikt började marknadsföra under 

1997 var TUBEARING. Detta är en produkt 

som är lämplig att använda där prestationskraven 

inte är så höga. Som exempel 

kan nämnas kundvagnar i affärer. Marknaden 

är stor och SKF har här en produkt som 

anpassats till marknaden och som tillverkas 

på ett kostnadseffektivt sätt. 

Komponenter 

För att stärka konkurrenskraften inom hela 

lagerverksamheten har tillverkningen av 

komponenter inom koncernen delats upp i 

fyra olika verksamheter, samtliga med 

globalt ansvar. De är: ringar och smiden, 

kulor, rullar samt hållare. 

Syftet är att få en global försörjning av 

komponenter och därmed uppnå skalfördelar 

i produktionen. Varje verksamhetsområde 

ansvarar för produkt- och processutveckling, 

strategisk planering och 

tillverkning. 

Smedjan i Arvika som tidigare ingick i 

Ovako Steel och framför allt tillverkade 

smidda detaljer till bilindustrin, överfördes 

under året till lagerverksamheten. Smedjan 

kan nu försörja SKFs lagerfabriker med 

ringar i vissa storlekar. Därmed kan de 

anläggningar i Italien och Tyskland som 

hittills tillverkat dessa ringar, avlastas och 

med ökad effektivitet och bättre ekonomi 

koncentrera sig på de storvolymprodukter 

som de egentligen är avsedda för. 

Ökande produktionstakt 

Den ökade efterfrågan från eftermarknaden 

och maskinindustrikunderna under 1997 

ledde till att produktionstakten drogs upp 

under årets andra hälft. Volymerna steg med 

cirka 7 procent jämfört med 1996. Eftersom 

ökningen kom först under årets senare del, 

var ökningstakten väsentligt högre än årstakten. 

Produktionsökningen kunde göras 

utan några nyanställningar, vilket speglar 

17


den produktivitetshöjning som de löpande 

effektiviseringsprogrammen i koncernens 

fabriker leder till. 

Årets investeringar i fabrikerna inriktades 

på att eliminera flaskhalsar samt förbättra 

kvaliteten och miljön. 

FORDONSKUNDER 

Försäljningen inom fordonsaffären ökade 

1997 med 11 procent till 12 004 Mkr. Verksamheten 

är uppdelad i tre kundsegment; 

personbilar som svarar för 52 procent av 

försäljningen, lastbilar som svarar för 21 

procent och eftermarknaden som täcker resterande 

27 procent. 

Huvuddelen av ökningen kom från personbilsmarknaden 

i Västeuropa där lagerförsäljningen 

steg med 11 procent. Västeuropa 

svarade under året för cirka 70 

procent av koncernens samlade lagerförsäljning 

till bilindustrin. Detta skall ses mot 

bakgrund av att den totala ökningen av bilproduktionen 

i Västeuropa var cirka 4 procent. 

Variationen var stor mellan de olika västeuropeiska 

marknaderna. Så visade till 

exempel den italienska marknaden en 

mycket stark tillväxt, i storleksordningen 15 

procent. Anledningen var dock det statliga 

stöd som infördes för att stimulera till köp 

av nya bilar. I Frankrike var utvecklingen 

den motsatta. Nybilsförsäljningen föll markant, 

vilket förklaras av att det statliga stöd 

som fanns där upphörde. 

Bland de nya affärer som togs hem i 

Västeuropa kan nämnas kontrakt för leveranser 

av hjullagerenheten Hub Unit 2 med 

koniska rullager till Ford Transit, Hub 

Unit 3 till Mercedes Benz s k Swatch-bil 

samt koniska rullager till Volvo Lastvagnar 

som skall användas både i Västeuropa och 

Brasilien. 

Lägre vikt och minskade 

vibrationer med Hub Unit 5 

Under året introducerades en ny hjullagerenhet, 

Hub Unit 5, som utvecklats speciellt 

för mindre och medelstora personbilar med 

bromstrummor på bakhjulen. I Hub Unit 5 

har bromstrumman byggts ihop med lagret. 

Förutom enklare logistik och hantering, ger 

18 

detta också väsentligt lägre vikt per enhet. 

Även de vibrationer som kan uppstå vid 

inbromsning elimineras med den nya konstruktionen. 

Hub Unit 5 är under utveckling 

och testas hos olika kunder. 

Under året påbörjades också leveranserna 

av en ny Hub Unit 2 med en inbyggd 

aktiv sensor som kan mäta hastigheter ner 

till noll. Först ut med denna nya produkt är 

Alfa Romeos Giulietta. 

Försäljningen av nya bilar på den nordamerikanska 

marknaden blev i stort sett 

oförändrad jämfört med 1996. I USA 

används begreppet ”cars and light trucks”. 

Det skulle i Västeuropa motsvara personbilar 

och lättare transportfordon. När det 

gäller fördelningen mellan personbilar och 

”light trucks” minskade försäljningen av 

personbilar i USA något medan ”light 

trucks” ökade. För SKF innebar det att koncernen 

behöll sin andel av marknaden eftersom 

SKFs ställning är starkare på personbilar 

än på ”light trucks”. Under andra 

kvartalet påbörjades leveranserna av Hub 

Unit 2 till en ny amerikansk bilplattform, 

vilket kommer att leda till ökad marknadsandel 

under 1998. 

Första ordern på hjullagerenheter 

från GM i USA 

SKF fick också under året sin första order 

på hjullagerenheter från GM i USA. Det 

handlar om en Hub Unit 2 med koniska 

rullager som skall tillverkas i koncernens 

nya fabrik i Aiken i South Carolina. Enheten 

skall användas i GMs nya ”light 

truck”. 

Beslutet att bygga en fabrik i Aiken fattades 

i februari 1996 och under andra kvartalet 

1997 påbörjades leveranserna till den 

amerikanska marknaden. Fabriken tillverkar 

hjullagerenheter för personbilar och 

tunga lastbilar. Som ett resultat av ordern 

från GM skall fabriken även börja tillverka 

enheter för ”light trucks”. SKF säkrade 

också ett antal andra nya affärer på den 

amerikanska bilmarknaden, bl a till det 

snabbt växande segmentet som går under 

namnet ”sport utility vehicles”. 

I samband med invigningen av Aikenfabriken 

öppnades också koncernens nya 

Technical Center utanför Detroit i Michi- 

gan, USA. Detta nya tekniska center skall 

inte bara arbeta gentemot SKFs bilkunder i 

USA utan även vara en resurs för koncernens 

hela verksamhet i Nordamerika. Det 

skapar en ökad närhet till kunderna och 

underlättar tester och framtagning av prototyper 

samtidigt som det är ett bevis på koncernens 

engagemang i denna marknad. 

SKFs tredje största region när det gäller 

försäljning till bilindustrin är Asien, där 

koncernen fortsatte att flytta fram sina 

marknadspositioner under året, dock från 

en låg nivå. 

I Korea inleddes leveranserna av Hub 

Unit 2 från den nybyggda fabriken i Changwon 

utanför Pusan. Fabriken är ett samriskföretag 

med en koreansk partner, Hanwha, 

där SKF äger 80 procent och har ledningsansvar. 

Den nya fabriken skall på sikt också 

kunna bli leverantör till biltillverkare utanför 

Korea. 

Nya viktiga affärer med japanska 

bilindustrin 

På den viktiga japanska bilmarknaden fortsatte 

SKF under 1997 att ta hem nya affärer 

hos kunder som aldrig tidigare handlat med 

SKF i Japan. Under våren skrevs kontrakt 

med både Toyota och Nissan. Affärerna är i 

pengar räknat inte betydande, men kommersiellt 

innebär de ett genombrott för 

SKF. 

Avtal slöts också med Daihatsu, Mazda 

och Suzuki. I de flesta fallen rör det sig om 

Hub Unit 1, som levereras från koncernens 

fabrik i Airasca i Italien. I ett fall ingår 

också spårkullager till växellådor. Här kommer 

SKFs fabrik i Malaysia att bli en av 

leverantörerna. 

Starkare återhämtning än väntat 

inom lastbilssegmentet 

Utvecklingen inom lastbilssegmentet var 

likartad i Västeuropa och USA. Efter den 

kraftiga nedgången under 1996 började 

efterfrågan förbättras något under den 

första delen av 1997. Förväntningarna vid 

denna tidpunkt var då såväl hos lastbilstillverkarna 

som hos marknadsbedömarna att 

nedgången var bruten men att försäljningen 

inte skulle nå upp till föregående års nivå.

Återhämtningen blev emellertid stark och i 

Västeuropa översteg försäljningen 1996 års 

nivå. 

För SKF innebar detta en positiv försäljningsutveckling 

i Västeuropa, där koncernen 

har en stark ställning som leverantör till 

tunga fordon. Försäljningen av lager ökade 

med cirka 15 procent till 1 305 Mkr. 

Omkring 59 procent av koncernens försäljning 

av lager till lastbilsindustrin går till 

Västeuropa. 

I Nordamerika däremot har SKF en blygsam 

position. Ett av syftena med den nya 

fabriken i Aiken är emellertid att stärka 

SKFs ställning. Koncernen befinner sig 

alltså här i ett uppbyggnadsskede och försäljningen 

stannade strax under 1996 års 

nivå. 

Reparationer underlättas med 

SKFs ”Kits” 

SKFs satsning på att öka marknadspenetrationen 

på den lönsammare eftermarknaden 

utvecklas positivt, men är fortfarande i uppbyggnadsskedet. 

För att profilera sig satsar 

SKF här på ”Kits”, satser där rullningslagret 

levereras tillsammans med de övriga 

komponenter kunden behöver för att kunna 

OFFENSIV USA-INVESTERING FÖRDUBBLAR FÖRSÄLJNINGEN 

USA är världens största marknad 

för hjullager och svarar för cirka 

en tredjedel av världsmarknaden. USA är 

också en marknad som SKF högprioriterar. 

Ett uttryck för offensiven i USA är den nya 

fabriken i Aiken, South Carolina, som togs i 

bruk under 1997. 

Här har SKF investerat drygt 800 miljoner 

kronor i en toppmodern lagerfabrik som 

byggdes på rekordtid; från investeringsbeslut 

till produktionsstart tog det bara ett år. 

Med Aiken-fabriken, som tillverkar hjullagerenheter 

för både person- och lastbilar, 

har man skapat förutsättningar att öka SKFs 

leveransförmåga och konkurrenskraft i USA. 

utföra en viss reparation. Detta underlättar 

för bilägare eller verkstäder. I strategin mot 

eftermarknaden ingår att varje år lansera ett 

nytt ”Kit”. Under 1997 var det ett ”Transmission 

Kit” för reparation av växellådor i 

tunga lastbilar. 

Samtliga fabriker som levererar till bilkunder 

i USA och Europa är kvalitetscertifierade 

enligt QS 9000. Konceptet bygger 

Siktet är inställt på att fram till år 2000 i det 

närmaste fördubbla försäljningen till amerikanska 

bilindustrin. 

De första leveranserna från Aikenfabriken 

har gått till Chrysler som idag är 

den största SKF-kunden i USA på bilsidan. 

All personal i Aiken-fabriken har nyrekryterats 

och urvalsprocessen har varit grannlaga. 

Flera tusen personer har sökt till de 

drygt 200 tjänster man har för närvarande. 

På bilden ser vi några av de kanalmedarbetare 

som producerar hjullagerenheter för 

Chrysler. Fr v Chip Burtz, Pat Porter, 

Margaret Augustine och Glen Stringfield. 

på ISO 9000 men är avsevärt mer krävande. 

Det var GM, Ford och Chrysler som initierade 

ett gemensamt kvalitetssystem. 

QS 9000 har därmed ersatt de olika kvalitetscertifieringar 

som biltillverkarna tidigare 

använde sig av. 

19


ELMOTORKUNDER 

SKF-koncernens försäljning till stora 

kunder inom segmentet elektrisk industri 

utvecklades positivt under året och ökade 

med 17 procent till 2 077 Mkr. I Västeuropa 

var försäljningsökningen över 10 procent. 

Leveranserna till vitvarusektorn, där lagren 

ingår i bl a elektriska motorer, steg i takt 

med att konsumtionen ökade efter stagnationen 

under 1996. 

En bidragande orsak till ökningen var 

också uppgången i bilförsäljningen som 

innebar ökad konsumtion av elektriska 

komponenter, där spårkullager är en viktig 

del. 

Segmentet handverktyg låg kvar på oförändrad 

nivå, till följd av att produktionen av 

dessa håller på att överföras från Västeuropa 

till länder där lönekostnaderna är lägre. 

SKFs försäljning flyttades därför delvis 

över till nya länder. 

I Nordamerika växte marknaden mer än 

tidigare, men takten var lägre än i Västeuropa. 

En av orsakerna till att tillväxten 

var större än normalt är introduktionen av 

nya tvättmaskiner med lägre vatten- och 

energiförbrukning. För att bättre kunna 

möta marknadens behov, anpassade SKF 

sitt sortiment och vann ett antal nya kunder. 

Nyförvärv i Indonesien försörjer 

tvåhjulingar i Asien 

Ett annat viktigt kundsegment med stor förbrukning 

av spårkullager och specialenheter 

är tvåhjulingar. Även här ökade försäljningen 

i Västeuropa i en takt som översteg 

marknadens tillväxt. Ökningen byggde bl a 

på leveranser till ett antal nya kunder som 

knöts till koncernen. 

Under året förvärvade SKF majoriteten i 

en indonesisk fabrik i Jakarta, som är specialiserad 

på produkter för den stora asiatiska 

tvåhjulingsmarknaden. Förutom en stark 

lokal marknadsandel fick SKF genom förvärvet 

också en plattform för vidare expansion 

i regionen. 

På den indiska marknaden har SKF en 

ledande ställning som lagertillverkare och 

-leverantör. Under året avslutades ett flertal 

nya större affärer. Till de nya kunderna 

hörde två av landets ledande tillverkare. 

20 

I avtalen ingår att SKF inledningsvis skall 

leverera en gång i veckan mot tidigare en 

gång varannan månad. På sikt skall även 

dagliga skeppningar ske. 

Med de nya affärerna stärkte koncernen 

sin marknadsandel i Indien. Detta skedde i 

ett läge där tillväxten av industriproduktionen 

halverades till knappa 5 procent jämfört 

med året dessförinnan. 

TEXTIL- OCH FLYGKUNDER 

Efter en drygt fem år lång konjunkturnedgång 

började efterfrågan på textilmaskinkomponenter 

åter förbättras under 1997. 

Osäkerhet råder dock fortfarande i branschen 

då Indien, som är en viktig marknad 

för tillverkare av ringspinningmaskiner, 

fortfarande ligger kvar på en låg nivå. 

Efterfrågan på flygplan fortsatte att vara 

stark under 1997, vilket gynnade koncernens 

två leverantörer av lager till flygplansmotorer, 

MRC Bearings i USA och SKF 

Avio i Italien. Försäljningsvolymen ökade 

med närmare 15 procent. Bolagen ökade 

också sin andel i världens nu mest sålda 

flygmotorserie, CFM56, som tillverkas av 

ett samriskbolag med General Electric och 

SNECMA som intressenter. 

Utvecklingen gynnade också franska 

SARMA och brittiska AMPEP, som tillverkar 

flygplanskomponenter. SARMA tecknade 

flera långtidskontrakt med bl a Boeing 

och McDonnell Douglas, som innebär att 

företaget under lång tid kommer att försörja 

Boeings flygplan med ett antal specialprodukter. 

VÄRLDENS LAGERMARKNAD 

Några större inbördes förändringar mellan 

världens ledande lagertillverkare skedde 

inte under 1997. Om något, så befäste SKF 

sin ställning som världens ledande lagerföretag. 

De andra större företagen i branschen 

är i storleksordning NSK och NTN, Japan, 

FAG, Tyskland, Timken, USA och Koyo, 

Japan. 

Geografiskt är SKF störst i Västeuropa 

med cirka en tredjedel av marknaden, i 

Latinamerika, Afrika och Mellanöstern med 

ungefär samma marknadsandel samt i 

Asien utanför Japan med cirka 17 procent. 

I USA är Timken störst och SKF och 

Torrington ligger på andra plats med 

omkring 12 procent. I Japan är NSK det 

största bolaget och SKFs andel är mellan 

1 och 2 procent. 

På de nyligen öppnade marknaderna i 

Central- och Östeuropa samt Kina är det 

lokala tillverkare som är de största lagerbolagen. 

Dessa försörjer huvudsakligen 

sina egna marknader men börjar i växande 

utsträckning också exportera till marknaderna 

i väst. 

Världens lagermarknad kan uppskattas 

till cirka 160 miljarder kronor och den 

årliga tillväxten är av samma storlek som 

världens industriproduktionstillväxt. USA 

och Västeuropa svarar tillsammans för närmare 

60 procent av marknaden. 

Några helt nya företag i branschen har 

inte tillkommit under de senaste åren. De 

strukturförändringar som sker är huvudsakligen 

förvärv av hela eller delar av existerande 

lagerföretag, så som sker i Kina och 

Central- och Östeuropa.

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 


0 

3 456 

3 125 

3 779 

95 96 97 


Mkr 

400 

300 

200 

100 

0 

307 

242 

377 

95 96 97 


Mkr 

200 

150 

100 

50 

0 

120 

118 

151 

95 96 97 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

Medelantal 

anställda 

0 

3 681 

3 385 

3 727 

95 96 97 

Tätningar 


område 1997 

Nordamerika 

65% 

Asien 3% 

Mellanöstern 

och Afrika 1% 

Västeuropa 

exkl Sverige 28% 

Sverige 1% 

Central- och 

Östeuropa 1% 

Latinamerika 

1%


Av försäljningsökningen kom därför också 

huvuddelen från USA där tillväxten var 

över 10 procent. De kundsegment som svarade 

för förbättringen var industrieftermarknaden 

och bilkunderna, de senare trots 

att bilproduktionen i landet i stort sett var 

oförändrad jämfört med 1996. 

Samordning av lager- och 

tätningsförsäljningen till 

bileftermarknaden i USA 

Den amerikanska delen av tätningsdivisionen, 

Chicago Rawhide, har en mycket stark 

ställning på bileftermarknaden i USA. 

Varumärket CR är väl etablerat över hela 

landet hos de kedjor av återförsäljare som 

försörjer bilägare, reparationsverkstäder 

och de stora lastbilsflottorna med reservdelar. 

För att bearbeta detta stora kundsegment 

så effektivt som möjligt överfördes under 

året ansvaret för försäljningen av rullnings- 

22 

Försäljningen av tätningar fortsatte att utvecklas positivt även 

under 1997 och ökade med 21 procent, inklusive valutakursförändringar, 

jämfört med 1996. Huvuddelen av tätningsdivisionens 

försäljning, cirka 65 procent, avsätts på den nordamerikanska 

marknaden. 

Stärkt ställning i USA och 

expansion i Asien 

lager till bileftermarknaden från lagerrörelsen 

till Chicago Rawhide. Därmed 

får koncernen ett samlat ansvar för denna 

marknad i USA. 

Vid årets slut slöt Chicago Rawhide ett 

avtal med USAs ledande reservdelskedja, 

NAPA, om leveranser av lager och tätningar 

till ett årligt värde av cirka 250 Mkr. Affären 

togs i hård konkurrens med de tidigare 

leverantörerna. Denna affär samt ytterligare 

två biluppgörelser, som genomfördes under 

årets sista kvartal, har lagt grunden för en 

väsentlig volymtillväxt 1998. 

Under året påbörjades produktionen av 

en kopplingskolv för automatiska växellådor 

vid fabriken i Springfield, South 

Dakota. Produkten skall levereras till Ford 

och Toyota. I Franklin i North Carolina 

Ihopsättning av växellådor för personbilar 

vid Fords fabrik i Livonia, Michigan, USA.

öppnade Chicago Rawhide en helt ny fabrik 

med specialinriktning på produkter med 

stark tillväxtpotential, t ex tätningar med 

stor diameter, tätningar för larvfötter samt 

”Reed Blocks”, ventilblock som kontrollerar 

flödet av luft, gas och olja i tvåtaktsmotorer. 

Fabriken har 180 anställda. 

Likartad utveckling för tätningar 

och rullningslager i Västeuropa 

Tätningsverksamhetens utveckling på den 

västeuropeiska marknaden var likartad den 

för lagerrörelsen. Försäljningen var svag 

första halvåret men accelererade under 

andra hälften av året, starkt pådriven av bilproduktionen 

i Italien. Försäljningen av 

stötdämpartätningar var särskilt framgångsrik. 

Ställningen som ledande leverantör av 

ventiltätningar och gastätningar på den 

västeuropeiska marknaden stärktes under 

året. 

FRÅN NOLL TILL EN MILJON PÅ MINDRE ÄN ETT ÅR 

SKFs amerikanska dotterbolag 

Chicago Rawhide är en ledande 

tillverkare av elastomeriska tätningar. 

Chicago Rawhide har utvecklat en ny typ av 

kopplingskolv som är den kritiska komponenten 

i automatväxellådor för bilar. Kolvens 

funktion är att reglera och styra oljetrycket i 

växellådan. 

Denna nya CR-produkt utvecklades för 

Ford Motor Co. i USA och tillväxten har varit 

imponerande. Från leveransstart i början av 

1997 sålde Chicago Rawhide över en miljon 

enheter till Ford under året. 

Den nya applikationen har en kortare 

kolvlängd och en mycket robustare design 

än tidigare konstruktioner. Den är dessutom 

billigare att tillverka. För kunden finns goda 

potentialer för kostnadsbesparingar, inte 

minst genom förväntad minskning av reklamationer. 

I de växellådor som monterats 

under 1997 har Ford haft mycket goda driftserfarenheter. 

Andra biltillverkare har visat stort intresse 

för den nya CR-kolven. Bl a planeras leveranser 

till av Ford delägda Mazda i Japan senare 

i år. 

På bilden ser vi Tom Sochaki från Chicago 

Rawhide Detroit på besök vid bandet för växellådor 

i Ford Transmission plant i Livonia, 

Michigan, USA. CR-kolven monteras i en 

automatisk växellåda med 4 växlar 

(Ford 4R 70W) som bl a finns i Fordmodellerna 

Thunderbird, Mustang, Mark VIII och 

Grand Marquis. 

23


CRs kopplingskolv monteras i växellådan vid Fords 

fabrik i Livonia, Michigan, USA. 

Försäljningen i Västeuropa ökade med 

10 procent jämfört med 1996. Penetreringen 

av den centraleuropeiska marknaden 

var framgångsrik med nya order från Fiat, 

Isuzu och Daewoo i Polen. 

Försäljningen från det samriskbolag som 

bildades i Kina 1996, Zhongding CR Seals 

Company Ltd., påbörjades i april 1997. 

Nytt bolag i Indien 

För att ytterligare stärka sin ställning i 

Asien, och då särskilt i Indien som har en 

växande bilindustri, bildade tätningsdivisionen 

ett bolag i Bangalore, CR India, som 

skall börja tillverka oljetätningar 1998. 

Chicago Rawhides fabriker liksom CR 

Elastomere GmbH i Tyskland kvalitetscertifierades 

enligt QS 9000 under 1997. 

24 

VÄRLDENS 

TÄTNINGSMARKNAD 

Den totala tätningsmarknadens storlek 

beror på hur marknaden definieras. SKF har 

valt att definiera marknaden som elastomeriska 

produkter och då är storleken ungefär 

80 miljarder kronor. 

Marknaden är mycket fragmenterad med 

många regionala och nischinriktade aktörer. 

Den årliga tillväxten är i det närmaste lika 

stor som världens industriproduktionstillväxt. 

Vissa segment såsom elastomeriska 

packningar växer något snabbare än 

genomsnittet. 

De ledande företagen i världen inom 

elastomeriska produkter är Freudenberg/ 

NOK - ett tyskt och ett japanskt företag 

som samarbetar i en allians; SKF med 

Chicago Rawhide, samriskbolagen Koyo- 

CR i Japan och CR Mexicana i Mexiko 

samt RFT S.p.A. i Italien; amerikanska 

Federal Mogul (inklusive T&N och 

Fel-Pro); samt Dana och TI-gruppen i 

Västeuropa. 

Chicago Rawhide är ledande på radialtätningar 

i USA men har en mer blygsam 

position på övriga marknader, även om 

andelen växer.

4 500 

3 000 

1 500 

0 


4 168 

3 271 

3 391 

95 96 97 

450 

300 

150 

0 


Mkr 

439 

153 

242 

95 96 97 

450 

300 

150 


Mkr 

0 

210 

334 

419 

95 96 97 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Medelantal 

anställda 

3 273 

2 962 

2 792 

95 96 97 

Specialstål 


område 1997 

Sverige 29% 

Latinamerika 

1% 

Nordamerika 

23% 

Asien 3% 

Mellanöstern 

och Afrika 1% 

Västeuropa 

exkl Sverige 43%


26 

Efter det att nedgången i den västeuropeiska marknaden hade 

bottnat under sista kvartalet 1996, ökade Ovako Steels försäljning 

stadigt 1997 och uppgick vid året slut till 3 391 Mkr. 

Volymerna var fortfarande relativt låga under första kvartalet, 

men låg vid årets slut på samma höga nivå som i början av 

1996. Den totala produktionen av stål uppgick för helåret 1997 

till 440 000 ton, att jämföras med 370 000 ton 1996. 

Stark produktionsökning med 

trimmad organisation 

För att klara volymuppgången ökades 

antalet skift i ring- och rörverken. De nya 

skiften bemannades dels genom att antalet 

medarbetare i de andra skiften minskades, 

dels med hjälp av viss temporär nyanställning. 

Omflyttningen mellan skiften var 

möjlig tack vare tidigare satsningar på att 

skapa lag där medarbetarna är utbildade 

inom flera olika områden och därmed har 

en väsentligt bredare kompetens. 

Återhämtningen i den västeuropeiska 

ekonomin ledde till ökad efterfrågan inom 

de flesta kundsegmenten och på de flesta 

marknaderna. Enda undantaget utgjorde 

England vars exportindustri, som är Ovako 

Steels kunder, hämmades av pundets förstärkning. 

Den förbättrade efterfrågan samt 

stigande priser på skrot, som är Ovako 

Steels huvudråvara vid stålframställningen, 

ledde till att priset på stål justerades upp 

under senare delen av året. 

Ett resultat av väsentligt bättre kapacitetsutnyttjande 

och endast begränsad 

förstärkning av personalstyrkan, är ökad 

produktivitet och en gynnsam kostnadsutveckling. 

Framgångsrik satsning på 

vidareutbildning av operatörer 

Under 1996 genomfördes ett program där 

operatörer sändes på en sex månader lång 

teknikerutbildning på gymnasienivå. Detta 

program fortsatte framgångsrikt under det 

gångna året. 

Ovako Steel fortsatte också att satsa på 

interna program för att ytterligare höja produktiviteten 

i produktionen och ge kunderna 

ännu bättre service. Här ingår också 

fortsatt kompetensutveckling genom att 

samtliga anställda använder 5 procent av 

arbetstiden till vidareutbildning. 

Under året ingicks ett samarbetsavtal 

med ett ledande tyskt stålverk för att höja 

effektiviteten vid stångverket i Hällefors. 

Samarbetet gäller såväl mjuk- som hårdvara. 

Sedan fyra år tillbaka pågår ett omfattande 

internt förbättringsarbete för att 

få bättre utbyte i kallbearbetningen av rör, 

d v s höja andelen godkända produkter. 

Detta ger nu bra resultat. De svåraste problemen 

i kallbearbetningen var ytdefekter 

och väggmått. Med hjälp av bl a lasermätning 

och en ny syrgashyvel uppnåddes 

under 1997 resultat som på årsbasis ger 

besparingar på 40 Mkr. 

Den stora omvandlingen nu 

genomförd 

Den omvandling av Ovako Steel som inleddes 

1992 är nu i stort sett genomförd och 

grundstrukturen är på plats. De sista stegen 

togs 1997 när smedjan i Arvika överfördes 

från Ovako Steel till SKFs lagerverksamhet. 

Uppförandet av det nya rörverket i 

Hofors fortskrider och de första rören 

beräknas komma ur produktionen vid halvårsskiftet 

1998. 

I korthet har omvandlingen inneburit 

• fokusering på rullningslagerstål, 

• omstrukturering av produktionen och 

bearbetningen av stålet samt koncentration

på en stålugn och ett program att öka produktionen 

till 550 000 årston, 

• minskning av kundbasen och satsning på 

kunder där Ovako Steels styrkefaktorer - 

rent stål, bearbetningsbart, materialteknologi 

samt logistiksystem - kan utnyttjas, 

• omstrukturering av försäljningsorganisationen. 

VÄRLDENS 

SPECIALSTÅLMARKNAD 

Ovako Steel är Europas ledande leverantör 

av rullningslagerstål. Marknadsandelen är 

cirka 40 procent. Som ståltillverkare har 

Ovako Steel en unik ställning genom att 

vara det enda företaget som tillverkar såväl 

stång som rör och valsade ringar och därmed 

också har störst fokus på rullningslager. 

Ovako Steels andel av den totala 

världsmarknaden för stål är under 1 procent, 

men när det gäller genomhärdat stål 

för rullningslager är bolaget världens 

största. 

I Europa konkurrerar Ovako Steel med 

ett antal enproduktsföretag, som i vissa fall 

är beroende av extern stålförsörjning. Ett av 

dem är British Steel Engineering Steels 

som koncentrerat sig på stång. Tyska 

Thyssen aviserade 1997 att man avser att 

lämna långa produkter (stång) för att koncentrera 

sig på platta stålprodukter. Samarbetet 

mellan de båda tyska företagen Krupp och 

Thyssen kan komma att medföra förändringar 

i försörjningskartan. 

Inom produktområdet rör gick franska 

Vallourec 1997 ihop med tyska Mannesmann 

i ett nytt bolag för sömlösa rör, vilket 

innebär förändringar hos Ovako Steels konkurrent 

WRG, som ingår i Mannesmannkoncernen 

och som tillverkar varmvalsade 

rör. 

Den högre aktiviteten på offshoremarknaden, 

som förbrukar en hel del rör, kan få 

konsekvenser för tillgången på rör på marknaden. 

Utöver SKF är det bara amerikanska 

Timken bland lagertillverkarna som har 

egen tillverkning av stål. Sortimentet 

omfattar stång och rör och produkterna 

säljs nästan enbart på den amerikanska 

marknaden. 

OVAKO STEEL HITTAR GENVÄGAR SOM GER STARK TILLVÄXT 

Ovako Steel AB, SKFs helägda 

dotterbolag, tillverkar världens 

renaste stål. Merparten av produktionen går 

till SKFs lagerfabriker världen runt, till andra 

lagertillverkare samt fordonsindustrin. 

För Ovako Steels kunder har användningen 

av förkomponenter – halvfabrikat – 

visat sig vara en genväg till en mycket kostnadseffektiv 

produktion. Istället för att 

skeppa långa rör till en SKF-fabrik, där de 

kapas och svarvas till lagerringar, tar Ovako 

Steel i ökande omfattning hand om detta 

första led i produktionskedjan. 

Kunden vinner en rad fördelar; han kan 

koncentrera sig på slutbearbetning, han 

minskar kapitalbindningen i sin lagerhållning, 

slipper hantering av svarvspån och 

ändbitar och han kan sänka sina transportkostnader 

med två tredjedelar jämfört med 

långgods. 

Vid stålverket i Hofors har Ovako Steel 

stora resurser för tillverkning av förkompo- 

nenter i varierande bearbetningsgrad. På 

avdelningen Komponenter inom Rördivisionen 

har man installerat s k ACE-svarvar, 

byggda av SKF-företaget Lidköping Machine 

Tools AB i Lidköping. ACE-svarven laddas 

med 2.5 meter spänningsfria raka rör som 

kapas och svarvas till ringar. Maskinen är 

snabb och arbetar med mycket snäva toleranser. 

Användningen av halvfabrikatringar från 

Ovako Steel ökar starkt. Förra året tillverkade 

Komponenter 13 miljoner ringar - årets plan 

ligger på 23 miljoner. Och ytterligare kraftiga 

ökningstal förväntas därefter. Största kunden 

är SKF GmbH, Tyskland och SKF Sverige AB 

i Göteborg. Bland icke-SKF kunder märks 

Volvo och VW-Audi. 

På bilden ser vi Lena Walborg och 

Lars-Ove Samuelsson, chef för Komponenter 

inom Rördivisionen. 

27

Finansiella mål och utdelningspolitik 

Övergripande mål 

SKFs övergripande finansiella mål är att 

skapa värde för aktieägarna genom att ge 

en långsiktigt marknadsmässig total avkastning 

i form av utdelning och värdetillväxt. 

Avkastningskravet på aktieägarnas investering 

i SKF, det marknadsvärderade egna 

kapitalet, torde långsiktigt vara cirka 5-6 

procentenheter över den riskfria räntan. 

Detta har legat till grund för SKFs beslut 

om finansiella mål i verksamheten. 

Styrmodell 

SKFs styrmodell, som är en förenklad s k 

economic value added-modell, syftar till att 

skapa värde för aktieägarna och stimulerar 

därför till förbättrade marginaler, kapitalreduktion 

och lönsam tillväxt. Modellen är 

kopplad till rörelseresultatet med avdrag för 

betald skatt samt kostnaden för eget och 

främmande kapital enligt allmänt vedertagna 

principer. Utfallet har visat sig ha en 

god korrelation med aktiekursens utveckling. 

Företagsledningens bonus- och 

optionsprogram är numera baserade på 

denna modell. 

Kapitalkostnad, Avkastningskrav 

I SKFs styrmodell används för närvarande 

en vägd kapitalkostnad där kostnaden efter 

skatt för det egna kapitalet är cirka 6 procent 

över statsobligationsräntan. Den vägda 

kapitalkostnaden blir för närvarande cirka 

9 procent. Detta utgör därmed det genomsnittliga 

avkastningskrav över en konjunkturcykel, 

som bolaget skall överträffa för att 

skapa värde för aktieägarna. Den vägda 

kapitalkostnaden och avkastningskravet 

beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet 

på det egna kapitalet. 

Finansiell ställning 

I en konjunkturkänslig verksamhet är en 

stark finansiell ställning och god kreditvärdighet 

nödvändiga förutsättningar för långsiktigt 

god tillväxt och lönsamhet. Det 

bidrar också till en stabilare kursutveckling 

för aktien. 

28 

SKFs målsättning är att företagets soliditet 

skall uppgå till 35 procent i genomsnitt 

över en konjunkturcykel. 

Utdelningspolitik 

SKFs utdelningspolitik baseras på att utdelningen 

anpassas till resultatutveckling och 

kassaflöde, med beaktande av företagets 

utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. 

Styrelsens uppfattning är att utdelningen 

skall uppgå till cirka en tredjedel av det 

genomsnittliga nettoresultatet under en 

konjunkturcykel. 

Finansiering 

SKFs policy är att verksamheten skall vara 

långfristigt finansierad. Målet är att de lån 

som erfordras för att finansiera förutsedda 

behov skall ha en löptid som överstiger tre 

år. Per december 1997 hade SKF en genomsnittlig 

lånelöptid på 5.5 år. 

Utöver denna finansiering skall koncernen, 

enligt finanspolicyn, ha en betalningsberedskap, 

i form av överlikviditet och/eller 

långsiktiga kreditlöften om cirka 350 miljoner 

USD. Långfristiga lånelöften till moderföretaget 

uppgick vid årsskiftet till 475 miljoner 

USD, fördelat på tio banker. 

Koncernen har en rating för långa krediter 

om BBB+ samt Baa2 från Standard & 

Poor's respektive Moody's Investors 

Service.

Finansiell riskhantering 

Finansiella risker 

SKFs verksamhet är utsatt för finansiella 

risker som valutarisker, ränterisker samt 

kreditrisker. Genom den breda geografiska 

spridningen med verksamhet i många länder, 

har koncernen en komplex och föränderlig 

men ändå i grunden diversifierad 

risksituation. 

SKF har en finanspolicy som tydligt definierar 

valuta-, ränte- och kreditrisk samt 

fastlägger ansvar och befogenheter för hanteringen 

av de finansiella riskerna. Finanspolicyn 

uttrycker syftet att i första hand 

undvika eller reducera risk och därtill bidra 

till en förbättrad avkastning, genom en 

aktiv hantering av riskerna. 

Hanteringen av dessa risker och ansvaret 

för den totala finansverksamheten är till 

största delen centraliserad till SKF Treasury 

Centre AB, som är koncernens internbank. 

Valutarisker 

SKF-koncernens valutarisker utgörs av 

växelkursförändringar i framtida betalningsflöden, 

flödesexponering, samt av 

omvärdering av resultat, tillgångar och 

skulder i utländsk valuta till svenska 

kronor, omräkningsexponering. 

Flödesexponering 

SKF-koncernens huvudsakliga kommersiella 

valutaflöde hänför sig främst till export 

från Europa till Nordamerika och Asien 

samt till flöden inom Europa. Långsiktigt 

eftersträvas balans mellan tillverkning och 

försäljning inom respektive Europa-, 

Amerika- och Asien-zonen. 

SKF har flöden i ett 20-tal olika valutor. 

Totala varuflödet överstiger 31 000 Mkr. 

Efter kvittning av flöden i samma valuta 

uppgår nettoflödet till cirka 8 000 Mkr. De 

flöden som p g a beloppens storlek kan ha 

en större påverkan på SKFs resultat är för 

närvarande inflöden i USD, DEM och GBP 

som växlas i SEK, FRF och ITL. För dessa 

valutor kan kursförändringar om cirka 10 

procent påverka koncernens resultat med 

några hundra miljoner kronor. 

SKFs policy är att säkra valutaflödena i 

genomsnitt fyra månader, vilket för nu- 

varande förhållanden bedöms vara den tid 

som krävs för anpassning till nya förhållanden. 

SKF Treasury Centre AB har möjlighet 

att, inom ramen för fastställda risklimiter, 

göra betydande avvikelser från genomsnittstiden. 

Riskerna hanteras med utgångspunkt 

från ett riskvärderingssystem som tar 

hänsyn till såväl valutornas volatilitet som 

inbördes relationer. Vid årsskiftet var de 

faktiska säkringarnas löptid i stort sett i 

enlighet med grundpolicyn. 

Omräkningsexponering 

SKF-koncernens resultat påverkas också av 

omräkningseffekter vid omräkningen av 

utländska dotterbolags resultat till svenska 

kronor. Även denna effekt kan vid en cirka 

10-procentig förändring av kronans värde 

uppgå till i storleksordningen ett par hundra 

miljoner kronor, beroende dels på i vilka 

länder resultatet uppstått, dels på respektive 

valutors förändring mot svenska kronan. 

Vidare påverkas koncernen av omräkningseffekter 

vid omräkningen av utländska 

nettotillgångar till svenska kronor. SKFkoncernens 

utländska nettotillgångar uppgick 

vid utgången av 1997 till 9 200 Mkr 

varav cirka 1 300 Mkr var kurssäkrat. Kurssäkringen 

sker enligt policybeslut endast i 

ett fåtal valutor. 

Ekonomisk exponering 

SKFs huvudkonkurrenter har större delen 

av sin tillverkningskapacitet i Tyskland, 

USA och Japan. Valutaförändringar som 

påverkar dessa länders kostnadsläge i förhållande 

till framför allt Sverige, Italien och 

Frankrike, där SKF utöver Tyskland och 

USA har betydande tillverkning, påverkar 

SKFs konkurrenskraft i förhållande till 

dessa konkurrenter. Långsiktigt eftersträvar 

SKF en bättre balans i tillverkning och försäljning 

mellan Europa-, Amerika- och 

Asien-zonerna. 

Ränterisker 

Ränterisken avser risken att förändringar i 

räntenivån skall påverka koncernens resultat 

negativt. SKFs grundpolicy för räntebindning 

är att den genomsnittliga räntebindningstiden 

skall vara sex månader. 

Detta gäller för såväl lån som placeringar 

och inkluderar även användningen av 

derivatinstrument. 

Ränteportföljens sammansättning är 

diversifierad och normala ränteförändringar 

bedöms inte ha någon signifikant effekt på 

koncernens resultat. 

Kreditrisker 

Kreditrisken avser motparternas kreditvärdighet 

och kan reduceras genom en kvalificerad 

bedömning av deras möjligheter 

att fullgöra sina åtaganden innan krediten 

beviljas. De kreditrisker som uppkommer 

till följd av handel med finansiella instrument 

och vid placering av likvida medel är 

noga definierade i finanspolicyn. Transaktioner 

sker endast inom fastställda limiter 

och med motparter som har god kreditrating. 

29

SKF och den Europeiska Monetära Unionen 

95 procent av SKF-koncernens försäljning under 1997 hänförde sig 

till andra länder än Sverige. 

54 procent av SKFs försäljning under 1997 hänförde sig till de europeiska 

länderna. 

Över hälften av SKFs försäljning sker i dag till länder inom 

Europa, med en stark koncentration till Tyskland, Frankrike och 

Italien. SKF har även tillverkning förlagd till ett flertal länder i 

Europa. 

Kartan visar var i Europa SKF bedriver verksamhet. 

I dagsläget är det sannolikt att den Europeiska 

Monetära Unionen (EMU) kommer att 

starta den 1 januari 1999 och omfatta upp 

till elva europeiska länder, däribland Tyskland, 

Frankrike, Nederländerna, Belgien, 

Finland och eventuellt Italien. 

Sett utifrån den verksamhet SKF bedriver 

i dessa länder innebär ett införande 

av EMU i praktiken att koncernen verksamhetsmässigt 

kommer att gå med i EMU 

oavsett om Sverige som land väljer att gå 

30 

med eller att stå utanför ett europeiskt 

monetärt samarbete. Detta innebär givetvis 

att för SKF-koncernen skulle en redovisning 

i euro ge den mest rättvisande bilden 

av koncernens finansiella ställning och 

resultat. Så länge något annat emellertid 

inte är tillåtet enligt svensk lag, kommer 

SKF att ha svenska kronor som funktionell 

valuta. 

SKF har arbetat med förberedelse inför 

EMU sedan november 1996 i syfte att 

identifiera effekten av förändrade omvärldsförutsättningar 

och säkerställa att de önskemål 

och krav som kommer att ställas på 

organisationen kan infrias. Förberedelsearbetet 

omfattar strategiska, finansiella samt 

infrastrukturmässiga aspekter såsom 

informationsteknologi, redovisning och 

rapportering samt legala aspekter. 

På grund av den breda geografiska spridningen 

med verksamhet i många länder, är 

SKFs verksamhet utsatt för en komplex 

risksituation vad gäller valutarisker. Ett 

införande av EMU förenklar koncernens 

risksituation då antalet valutor att hantera 

blir färre. SKF-koncernens verksamhet är i 

dag koncentrerad till valutor relaterade till 

DEM och USD. EMU innebär att de DEMrelaterade 

valutorna ersätts av en gemensam 

valuta, euro. 

SKF är en koncern med centraliserad 

infrastruktur, framförallt avseende informationsteknologi. 

Det är informationsteknologi 

som kommer att vara det område som 

kräver den enskilt största arbetsinsatsen i 

syfte att förbereda koncernen för EMU. 

Under 1997 har gemensamma system avseende 

order och försäljning, inköp samt 

produktion gåtts igenom för att identifiera 

behov av system- och processförändringar. 

Parallellt har lokala system som berörs av 

EMU gåtts igenom på motsvarande sätt. 

Bolagen inom SKF-koncernen kommer 

att gå över från nuvarande lokal valuta till 

euro under övergångsperioden 1999 till 

2001. Olika länder kan komma att gå över 

vid olika tidpunkter under denna period. 

Under 1998 påbörjas installationen av ett 

nytt koncerngemensamt ekonomisystem, 

SARA (SKF Accounting and Reporting 

Applications), som fram till år 2000 kommer 

att implementeras på samtliga större 

europeiska bolag inom koncernen. SARA 

kommer att kunna hantera de krav ett 

EMU-införande innebär för ett bolag. För 

de bolag som under perioden 1999 till 2001 

byter finanssystem kommer övergången till 

euro att samordnas. 

Förberedelsearbetet för den Europeiska 

Monetära Unionen kommer att fortsätta 

under de kommande åren och vara avslutat 

då euro till fullo ersatt de nu gällande 

lokala valutorna.

Miljö - Mot ISO 14001 

År 1997 var en milstolpe för miljöarbetet 

inom koncernen, då SKF som första stora 

lagertillverkare certifierades enligt ISO 

14001: den nya internationella miljöstandarden. 

Sju av koncernens fabriker registrerades 

enligt denna standard under året och 

ett omfattande program inleddes för att certifiera 

alla de övriga bolagen i koncernen. 

Hela koncernen certifierad före 

1999 

Under 1997 lämnades en ansökan in till ett 

ledande certifieringsorgan om koncernregistrering 

enligt ISO 14001. Registreringsprocessen 

tar cirka 18 månader och 

beräknas vara slutförd vid utgången av 

1998. Ansökan gäller ett enda certifikat 

som täcker samtliga tillverkande enheter 

inom koncernen, i stället för individuella 

certifikat för varje enhet. Strategin för koncerncertifiering 

utvecklades genom ett 

omfattande samarbete med externa revisions/certifieringsorgan, 

och är helt unik för 

SKF. 

För att kvalificera sig för koncerncertifiering 

har SKF utarbetat ett miljöledningssystem 

i enlighet med ISO 14001, som kan 

tillämpas på alla tillverkande enheter, 

oavsett om de tillverkar lager, tätningar, stål 

eller andra relaterade produkter. Med det 

nya systemet är det möjligt att arbeta globalt 

enligt gemensamma rutiner genom att 

definiera nationella och lokala variationer i 

tillägg eller bilagor till dessa rutiner. 

Mot år 2000 

Hanteringen av de problem som övergången 

till år 2000 kommer att innebära för 

datorer, system, mikroprocessorer och 

annan elektronisk utrustning, blir en allt 

viktigare fråga inom alla områden i samhället. 

För något år sedan började SKF ett 

omfattande arbete för att identifiera vilka 

datorer och system som berörs. Redan i dag 

En stor fördel med koncerncertifiering är 

betydligt färre externa revisioner, vilket ger 

avsevärda kostnadsbesparingar. De externa 

revisorerna kan bedöma hela koncernen 

baserat på stickprov på utvalda platser. En 

tredjedel av anläggningarna beräknas 

genomgå denna externa bedömning före 

certifieringen. Även antalet uppföljande 

revisioner vid anläggningarna minskar, vilket 

reducerar koncernens totala kostnader 

för certifieringen till cirka 20 procent av 

vad individuell certifiering av varje anläggning 

skulle ha kostat. 

Koncernens revisioner förbättras 

Ett flertal förbättringar gjordes under 1997 i 

koncernens revisionsprogram för miljö, 

hälsa och säkerhet. Antalet revisorer ökade 

och all revisionspersonal utbildades till 

”Lead Auditor”. 

Det reviderade revisionsprogrammet och 

projektet med ISO 14001, har avsevärt 

påskyndat införandet av miljöförbättringar. 

Denna ökade förbättringstakt kommer att 

bibehållas under 1998 när allt fler av företagen 

uppnår standarden för ISO 14001certifiering. 

Olyckor och skador har minskat 

världen över 

Förbättringstrenden gäller inte enbart miljön. 

Olyckor och skador har minskat vid 

koncernens fabriker världen över. Ett exem- 

är flera av de största koncerngemensamma 

systemen anpassade till år 2000. Målsättningen 

är att ha löst huvudfrågorna i slutet 

av 1998, för att slutföra anpassningen under 

1999. 

Utöver de interna åtgärderna kontrolleras 

att våra samarbetspartners: kunder, leverantörer 

av material, kommunikationer och 

finansiella tjänster, transportfirmor, etc, har 

pel är fabriken i Pune i Indien där antalet 

arbetsskador minskade med 53 procent 

under 1997, vilket betydde 40 procent färre 

förlorade arbetstimmar jämfört med 1996. 

Resultatet förbättrades under 

1997 

Den totala konsumtionen av elenergi vid 

alla tillverkande enheter 1997 var cirka 

1 777 gigawattimmar (GWh); samma som 

under 1996. Omkring 28 procent av denna 

energi användes i stålverken. 

Vid en jämförelse med 1996, minskade 

förbrukningen av elektricitet och de flesta 

kolväteprodukter i förhållande till produktionsvolymen, 

som ökade väsentligt. Detta 

positiva resultat kan tillskrivas kontinuerliga 

förbättringar av tillverkningsutrustning 

och processer. 

Investeringarna i miljörelaterade projekt 

vid SKF Engineering & Research Centre 

under 1997 var 3.8 Mkr. Dessutom investerades 

totalt 120 Mkr i projekt för förbättrad 

miljö, hälsa och säkerhet inom hela koncernen 

under året. 

SKF Miljöredovisning 1997 

SKFs miljöredovisning, som distribueras 

tillsammans med årsredovisningen, ger en 

utförlig beskrivning av koncernens miljöarbete 

under året. 

en tillfredsställande beredskap inför milleniumskiftet. 

Arbetet med år 2000 drivs i ett koncernprojekt. 

Det har därmed högsta prioritet för 

att garantera en säker och problemfri övergång 

till det nya milleniet år 2000. 

31

SKF 100 – Ett sprinterlopp som startar om och om igen 

”Skillnaden mellan de många som springer 100 meter på 10 sekunder och de 

få som gör 9,8 är mest mental”, säger den världsberömde amerikanske sprintertränaren 

John Smith. Det handlar om att tro att det går att förbättra snabbheten 

i varje steg med några tusendels sekunder, knappt mätbara framsteg som 

kräver mobilisering av allt som individen förfogar över. 

Den här tränaren skiljer sig inte från 

många andra i de mest konkurrensutsatta 

sporterna. Sprinterlopp 

är visserligen den mest extrema formen av 

konkurrens där deltagarna i en världsfinal 

ofta får skiljas med hundradelar av sekunder. 

En sprinter som springer på bara 99,9 

procent av sin förmåga i en viktig final riskerar 

att förlora! Denna hårda och jämna 

konkurrens kännetecknar allt fler sporter. 

Den som skrivit om företag och konkurrens 

i snart tre decennier kan inte undgå att 

fascineras av konkurrensens natur, vare sig 

det handlar om idrott eller om företagande. 

Det finns konkurrens där tävlande som 

snabbt skaffar sig ett försprång tycks kunna 

behålla det, ett bra tag. Microsoft, Intel och 

några andra IT-företag, opererar på unga 

snabbt föränderliga marknader där konkurrensen 

tycks ha sådana karaktäristika. 

Skillnaden mellan att vinna och 

förlora blir allt mindre 

Men den etablerade typen av konkurrens 

mellan företag liknar mer den på friidrottsbanorna 

där skillnaden mellan att vinna och 

förlora blir allt mindre. 

I början av seklet liknade SKF våra 

dagars IT-företag när bolaget på några 

decennier växte från källarföretag till 

världsledare. Under andra världskriget sågs 

till och med SKF som en så viktig internationell 

spelare att en del av den ekonomiska 

krigföringen handlade om just detta företags 

produkter. SKF-ledningen i Göteborg 

fick mot slutet av kriget förhandla direkt 

med regeringar. 

Men konkurrenterna lärde sig mer av det 

som SKF kunde och kunderna överblickade 

med tiden alla alternativ. Under 1970-talet 

fick SKF till och med slåss för sin existens. 

32 

Konkurrensen i kullagerbranschen bytte 

karaktär, precis som i många andra klassiska 

branscher. 

I fjol fyllde SKF 90 år. Företaget producerade 

mer än någonsin, var fortfarande 

världsledare, men hade bara knappt två 

tredjedelar så många anställda som under 

1960-talet. Det har varit en period av ständig 

rationalisering och effektivitetsjakt. 

Och det måste komma mer. 

Hur lär man sig lyfta fötterna 

några tusendels sekunder 

snabbare i varje steg? 

Hur behåller man ledarskapet i ett fält präglat 

av så hård konkurrens? Hur lär man sig 

lyfta fötterna några tusendels sekunder 

snabbare i varje steg? Hur skall företaget 

säkra sitt världsledarskap under ytterligare 

en tioårsepok? 

Företagets program ”SKF 100” är för 

mig ett intressant exempel på hur hård 

global konkurrens förvandlar de konkurrerande 

företagen. Nu går konkurrensen in i 

det mentala skede som John Smith talar 

om. Det räcker inte ens med bästa teknik 

och stenhård disciplin, resultaten måste 

också komma från motivation och fullständig 

mental mobilisering. 

I SKFs barndom tog Taylorismen över 

med de ”utbytbara delarnas teknik”. Det 

blev också de utbytbara människornas produktion. 

Makten hamnade hos företagsledningen. 

Men nu när det handlar om hårfina 

skillnader förskjuts makten gradvis tillbaka 

till de många lagmedlemmarna, låt vara att 

det bara är makten över att ”vinna eller försvinna”. 

Den organisation som inte klarar 

att motivera sina medarbetare blir så 

mycket sämre att kampen kan helt förloras. 

Den största kulturella 

förändringsprocessen hittills i 

företagets historia. 

SKF 100 skall därför inte ses som en förberedelse 

för hundraårsjubiléet utan främst 

ett försök att mobilisera ytterligare några 

procentenheter av företagets potentiella 

resurser. Det är den största kulturella förändringsprocessen 

hittills i företagets historia. 

Det redskap som företaget använder för 

att försöka engagera alla i en ständig förändring 

och mental mobilisering kallas TQM 

(Total Quality Management). Det är en 

arbetsprocess med alla i företaget som deltagare 

mer lik studiecirklar i gamla tiders 

folkrörelser än de militäriskt disciplinerade 

stormöten som företag tidigare kännetecknats 

av. Meningen är att alla skall arbeta 

mot en gemensam vision genom att acceptera 

men också aktivt förändra stegen som 

leder dit. En del av det gamla militära 

språkbruket (befogenheter, strategi och 

sådant) har kompletterats med ledord som 

moral och öppenhet. 

Processen tar aldrig slut. Ständiga mätningar 

av sådant som kvalitet, arbetsklimat, 

snabbhet och ekonomiskt resultat ger hela 

tiden anledning att gå tillbaka och försöka 

ta stegen på nytt, bättre och snabbare.

SKFs grundvärderingar 

Det första steget i SKFs process handlar om 

de sju grundvärderingar som medarbetarna 

måste känna till, dela och leva upp till. 

• Affärsfokus som betyder att aldrig förlora 

målen och kundernas behov ur sikte. 

• Ständiga förbättringar som betyder att 

kontinuerligt växa och förbättras på varje 

område. 

• Att ge och ta ansvar och befogenheter 

som innebär att beslut och initiativ naturligt 

skall flyttas dit där mest kunskap 

finns. 

• Moral och etik som inte är något annat än 

att organisationen skall präglas av hederlighet 

och integritet i allt den företar sig. 

• Innovation som är organisationens sätt att 

svara på varje förändring och ny möjlighet. 

• Öppenhet som syftar till att var och en 

skall ha tillgång till den information som 

behövs oavsett plats i organisationen. 

• Lagarbete som förutsätter gemensamma 

värderingar och ömsesidig respekt. 

”Snömos”, fnyser kanske en och annan 

finansanalytiker eller militärt skolad ledare 

av den gamla stammen. Då har de missat 

den utveckling som präglat synen på företag 

det senaste decenniet. Och gamla folkrörelseidealister 

har anledning att se med 

skräck och beundran på hur kapitalismens 

organisationer nu tar över drömmen om den 

”goda organisationen”. Det är en kraftfull 

dröm som fungerat i andra sammanhang. 

Motiverade och ivriga människor kan 

uträtta underverk tillsammans. Men det gäller 

att ständigt hålla pionjärandan vid liv. 

Kanske är själva konkurrensen en garant 

för att nästan hundraåriga företag skall 

kunna kännetecknas av evig ungdomlighet. 

I annat fall kommer storföretagseran att bli 

en parentes. 

SKFs strategiska drivkrafter 

Det andra steget handlar om SKFs fyra 

strategiska drivkrafter eller dagliga metoder 

om man så vill. 

• Kvalitet eller total kvalitet betyder att jobbet 

görs bra från början. Det är ett sätt att 

leva. 

• Kostnadseffektivitet innebär att produkter 

och tjänster skall erbjudas till lägsta möjliga 

kostnad, och snabbare än tidigare. 

• Tillväxt skall komma från förmågan att 

erbjuda kunderna bättre produkter och 

tjänster än konkurrenterna. 

• Snabbhet handlar om att kunna kapa bort 

slöseri och onödiga steg eller åtgärder 

utan avkall på kvalitet. 

Det är en blandning av gammal entreprenörsvisdom 

och av asiatiska influenser som 

skymtar mellan raderna. Allt skall vara 

enkelt och entydigt. Den som vill bli mästare 

har inte råd att splittra sig. Konkurrenterna 

kommer inte att göra det. 

SKFs strategier 

Det tredje steget i processen handlar om 

förståelsen av SKF-koncernens strategier 

det vill säga de konkurrensmedel och 

avgränsningar som koncernledningen 

bestämt för verksamheten efter analys av 

kunder och konkurrenter. De fyra viktigaste 

strategierna är: 

• SKF skall koncentrera sig på lager, tätningar 

och näraliggande produkter samt 

tjänster och service inom mjukvaruområdet 

till den stora kundbasen. 

• SKF skall öka sin världsmarknadsandel 

inom lager. 

• SKF skall aktivt delta i omstruktureringen 

av lagertillverkningsindustrin. 

• SKF skall växa kraftfullt i Asien, Centraloch 

Östeuropa och Nordamerika och 

befästa sin ställning i Västeuropa. 

Återigen ”minimalism”. Inga yviga gester. 

Företaget skall göra precis det som det alltid 

har gjort utan några utvikningar. Siktet 

är inställt på att skapa samma marknadsställning 

i Nordamerika och Asien som i 

Europa. Tillväxten måste komma från 

marknadstillväxt eller på konkurrenters 

bekostnad. Några konkurrenter skall förvärvas 

om tillfälle bjuds. Några andra alternativ 

ges inte. 

SKFs vision 

SKF 100 

Visionen om SKF som alla skall se är en 

världsledare inom ovan nämnda produktområde, 

genom att vara bäst på att ge kunderna 

värde för pengarna, bäst på att 

utveckla de egna medarbetarna och bäst på 

att skapa värde åt aktieägarna. 

Tränaren John Smith förstår sig nog inte 

på lagidrotter men han skulle ändå nicka 

igenkännande åt mycket i SKFs mentala 

upprustningsprocess. Det blir inga stora 

revolutionerande förändringar för SKF fram 

till hundraårsjubiléet 2007 eftersom drömgränserna 

ligger så nära. Allt handlar istället 

om att vinna tusendelar i varje steg. Det 

är ju just därför som förändringarna kräver 

så mycket av alla dem som deltar. 

Och glöm inte att precis som i friidrott är 

det vinnaren som tar allt. 

ronald fagerfjäll 

Författaren som tidigare var chefredaktör 

för Affärsvärlden i många år är aktuell 

genom bokserien ”Företagsledarnas 

Århundrade” på Norstedts. 

33

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 

Belopp i miljoner kronor 1997 1996 1995 

Försäljning 36 922 33 589 36 700 

Kostnad för sålda varor not 2,3 - 27 790 - 24 700 - 26 229 

Bruttoresultat 9 132 8 889 10 471 

Försäljningskostnader not 3 - 5 148 - 4 882 - 5 086 

Administrationskostnader not 3 - 1 779 - 1 540 - 1 460 

Övriga rörelseintäkter 1 048 544 571 

Övriga rörelsekostnader - 249 - 137 - 496 

Resultat från intresseföretag - 55 – – 

Rörelseresultat 2 949 2 874 4 000 

Finansiella intäkter och kostnader - netto not 4 - 843 - 462 - 611 

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 2 106 2 412 3 389 

Skatter not 5 - 583 - 701 - 1 301 

Resultat efter skatt 1 523 1 711 2 088 

Minoritetsintressens andel i årets resultat 35 - 19 - 30 

Årets resultat 1 558 1 692 2 058 

Värden enligt delårsrapporter - 1997 

Belopp i miljoner kr Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår 

om ej annat anges 1997 

Försäljning 8 864 9 883 8 837 9 338 36 922 


Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 501 602 423 580 2 106 

Resultat i kronor per aktie efter skatt 2.60 3.30 3.65 4.15 13.70 

34

KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNING 

Försäljning 

SKF-koncernens försäljning uppgick 1997 till 36 922 Mkr (33 589 

och 36 700)*. 

Den 10-procentiga försäljningsökningen jämfört med 1996 förklarades 

av valutaeffekt +6 procent, strukturella förändringar 

(verksamheter som tillfördes eller avvecklades) -1 procent, prisoch 

mixeffekt (volymförändringar mellan kundsegment med olika 

prisnivåer) -2 procent och volym +7 procent. 

Rörelseresultat 

SKF-koncernens rörelseresultat uppgick 1997 till 2 949 Mkr (2 874 

och 4 000)*. Rörelseresultatet för 1997 påverkades positivt av 

valutakursförändringar med cirka 600 Mkr jämfört med 1996. 

Under 1997 belastades rörelseresultatet med kostnader för 

pågående och beslutade effektiviseringsprogram om cirka 750 Mkr. 

Kostnaderna fördelades med cirka 510 Mkr på tillverkningskostnader 

och cirka 240 Mkr på försäljnings- och administrationskostnader. 

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto, uppgick 1997 

till 799 Mkr (407 och 75)*. Posten inkluderade 1997 bland annat en 

vinst om 760 Mkr avseende försäljningen av FlexLink Systems till 

Scandinavian Equity Partners. År 1996 inkluderade posten bland 

annat en vinst om 378 Mkr avseende försäljningen av ett japanskt 

dotterbolag, som huvudsakligen innehöll den fastighet där SKFs 

Tokyo-kontor är beläget. 

Resultat från intresseföretag inkluderade 1997 koncernens 

andel av förlusten i det nystartade samriskbolaget WPB Water 

pump bearing GmbH (JV), Tyskland. Verksamheten bedrivs i Italien. 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 


0 

36 700 

33 589 

36 922 

95 96 97 

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 

SKF-koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader 

uppgick 1997 till 2 106 Mkr (2 412 och 3 389)*. 

Koncernens finansiella intäkter och kostnader, vilka netto uppgick 

till -843 Mkr 1997 (-462 och -611)*, påverkades negativt av 

valutakursförändringar med cirka 250 Mkr jämfört med 1996. Den 

positiva effekten av valutakursförändringar på resultatet efter 

finansiella intäkter och kostnader begränsades därför till cirka 350 

Mkr netto. Vidare utvecklades koncernens finansnetto negativt jämfört 

med 1996 på grund av ökad nettoskuldsättning under 1997. 

Resultat efter skatt 

SKF-koncernens resultat efter skatt uppgick 1997 till 1 523 Mkr 

(1 711 och 2 088)*. 

Koncernens effektiva skattesats för 1997 uppgick till 28 procent 

(29 och 38)*. Den lägre skattesatsen 1997 och 1996 jämfört med 

1995 förklaras av vissa engångseffekter samt en förskjutning av 

vinster i koncernen från högskatteländer till länder med en lägre 

skattesats. Under 1997 påverkades skattekostnaden dessutom 

positivt med cirka 100 Mkr på grund av sänkta framtida skattesatser 

i Italien. 

* Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1996 respektive 1995. 

Resultat efter 

finansiella intäkter 

och kostnader, Mkr 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

3 389 

2 412 

2 106 

95 96 97 

35

KONCERNENS BALANSRÄKNING 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar not 6 576 568 601 

Långfristiga skattetillgångar not 5 715 693 773 

Materiella anläggningstillgångar not 7 13 631 12 541 11 264 

Aktier och andelar not 29 355 77 74 

Långfristiga finansiella tillgångar not 8 830 986 1 138 

16 107 14 865 13 850 

Omsättningstillgångar 

Varulager not 9 9 924 9 476 8 972 

Kundfordringar not 10 6 697 6 000 6 111 

Kortfristiga skattetillgångar not 5 562 534 476 

Övriga kortfristiga fordringar not 11 1 219 818 689 

Kortfristiga finansiella tillgångar not 12 3 931 2 091 2 897 

22 333 18 919 19 145 

Summa tillgångar 38 440 33 784 32 995 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Eget kapital not 13 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 1 423 1 412 1 412 

Bundna reserver 5 760 4 284 4 136 

Fritt eget kapital 

Fria reserver 3 847 3 922 2 516 


12 588 11 310 10 122 

Minoritetsintressen 290 288 166 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner not 14 6 171 6 030 6 089 

Avsättningar för skatter not 5 1 642 1 701 1 420 

Övriga avsättningar not 15 2 981 2 130 2 377 

10 794 9 861 9 886 

Långfristiga skulder 

Konvertibla lån not 16 – 1 525 1 389 

Långfristiga lån not 17 6 538 3 321 3 195 

Övriga långfristiga skulder not 18 69 74 769 

6 607 4 920 5 353 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga lån not 20 1 853 1 693 1 715 

Leverantörsskulder not 21 2 921 2 686 2 764 

Kortfristiga skatteskulder not 5 138 – 265 

Övriga kortfristiga skulder not 22 3 249 3 026 2 724 

8 161 7 405 7 468 

Summa skulder och eget kapital 38 440 33 784 32 995 

Ställda säkerheter not 23 620 517 806 

Ansvarsförbindelser not 24 215 206 199 

36

KOMMENTARER TILL KONCERNENS BALANSRÄKNING 

Tillgångar och skulder 

SKF-koncernens varulager uppgick 1997 till 9 924 Mkr (9 476 och 

8 972)*. Varulagret i procent av årsförsäljningen uppgick till 27 

procent (28 och 24)*. Varulagret påverkades av valutakursförändringar 

under 1997 och skulle ha uppgått till 9 612 Mkr i 

valutor jämförbara med 1996. 

SKF-koncernens kundfordringar uppgick 1997 till 6 697 Mkr 

(6 000 och 6 111)*. Kundfordringar i procent av årsförsäljningen 

uppgick till 18 procent (18 och 17)*. 

Finansiering 

Vid utgången av 1997 uppgick SKF-koncernens totala räntebärande 

lån till 8 391 Mkr (6 539 och 6 299)*. Pensionsskulderna 

uppgick till 6 171 Mkr (6 030 och 6 089)*. Samtidigt fanns finansiella 

tillgångar om 4 761 Mkr (3 077 och 4 035)*. Därav utgjorde 

kortfristiga finansiella tillgångar 3 931 Mkr (2 091 och 2 897)*. 

30 

20 

10 

Varulager i % av 

årsförsäljning 

0 

24 

28 

27 

95 96 97 

I juli 1997 tog koncernen upp ett långfristigt obligationslån om 

200 miljoner USD, vilket användes för inlösen av det konvertibla 

obligationslån om 145 miljoner ECU som gavs ut 1992. 

Under andra halvåret 1996 återköptes fastigheter som tidigare 

varit hyrda under s k sale/lease back-avtal för cirka 650 Mkr. 

Återköpet av fastigheterna innebar att koncernens räntebärande 

skulder ökade samt att övriga långfristiga skulder minskade med 

motsvarande belopp jämfört med 1995. 

Nyckeltal 

Resultat per aktie uppgick 1997 till 13.70 kronor (14.90 och 

18.10)*. Avkastningen på sysselsatt kapital var 13.0 procent (14.7 

och 19.0)* och på eget kapital 13.0 procent (15.9 och 19.4)*. 

Koncernens soliditet uppgick vid årets slut till 33.5 procent (34.3 

och 31.2)*. 

* Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1996 respektive 1995. 

36 

27 

18 

9 

0 

Soliditet, % 

31.2 

34.3 

33.5 

95 96 97 

37

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 



Avskrivningar enligt plan på materiella anläggningstillgångar och goodwill 1 528 1 461 1 434 

Nettovinst(-) vid försäljning av materiella anläggningstillgångar, bolag 

och verksamheter - 743 - 362 - 98 

Förändring av rörelsekapital : 

Varulager - 546 - 513 - 525 

Kundfordringar - 877 101 - 87 

Leverantörsskulder 302 - 87 229 

Övriga rörelserelaterade tillgångar, skulder samt avsättningar - netto 758 - 93 - 115 

Kassaflöde från rörelsen 3 371 3 381 4 838 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 2 664 - 2 710 - 2 296 

Köp av bolag - 290 - 151 - 65 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar, bolag och verksamheter 1 289 682 554 

Kassaflöde efter investeringar 1 706 1 202 3 031 

Finansiella intäkter och kostnader - netto - 843 - 462 - 611 

Skatter - 554 - 663 - 893 

Förändring av övriga långfristiga tillgångar, skulder, samt avsättningar - netto 221 - 512 57 

Utdelning till AB SKFs aktieägare - 593 - 593 - 480 

Konvertering av obligationslån 189 – – 

Valutakursdifferenser - 86 65 95 

Kassaflöde före finansiering 40 - 963 1 199 

Förändring av låneskulder 1 800 157 - 658 

Förändring av kortfristiga finansiella tillgångar 1 840 - 806 541 

Finansieringsanalysen är justerad för köpta och sålda bolag och verksamheter. 

38

KOMMENTARER TILL KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 

Kassaflöde från rörelsen 

SKF-koncernens bruttokassaflöde, definierat som rörelseresultat 

plus avskrivningar enligt plan, uppgick 1997 till 4 477 Mkr (4 335 

och 5 434)*. Detta motsvarade 12.1 procent (12.9 och 14.8)* av 

koncernens försäljning. 

Kassaflöde efter investeringar 

SKF-koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar 

minskade under 1997 från 2 710 Mkr 1996 till 2 664 Mkr. Korrigerat 

för valutakursförändringar under 1997 skulle investeringarna i 

materiella anläggningstillgångar, i valutor jämförbara med 1996, ha 

uppgått till cirka 2 600 Mkr i stället för 2 664 Mkr . 

Under 1997 investerade SKF-koncernen 290 Mkr i nya bolag 

och verksamheter. Investeringarna avsåg dels aktier i det kinesiska 

bolaget Wafangdian Bearing Company Limited, dels investeringar i 

samriskbolag. De nya samriskbolagen 1997 var Zhongding CR 

Seals Ltd. i Kina , PT Logam Sari Bearindo (numera PT SKF 

Indonesia) i Indonesien samt Revolve Magnetic Bearings Inc. i 

Kanada. 

SKF-koncernen tecknade i december 1997 avtal om att förvärva 

en majoritetsandel i Lutsk Bearing Plant i Ukraina. Förvärvet har 

fullföljts1998. 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Kassaflöde från 

rörelsen, Mkr 

4 838 

3 381 

3 371 

95 96 97 

Försäljning av bolag och verksamheter avsåg främst FlexLink 

Systems men även Mikronwerk GmbH i Tyskland, samt Bremenoch 

Nice-fabrikerna i USA. Köpeskillingen för FlexLink Systems 

uppgick till cirka 900 Mkr. Vidare sålde SKF-koncernen under 1997 

ett flertal rörelsefastigheter. 

Kassaflöde före finansiering 

I samband med inlösen och konvertering av SKFs konvertibla 

obligationslån i ECU, emitterat 1992, emitterades 838 211 nya 

aktier av serie B. Moderföretagets bundna egna kapital ökade därmed 

under 1997 med 189 Mkr. 

Under andra halvåret 1996 återköptes fastigheter som tidigare 

varit hyrda under s k sale/lease back-avtal för cirka 650 Mkr. Denna 

transaktion hade en negativ effekt med motsvarande belopp på 

koncernens kassaflöde före finansiering. 

SKF-koncernens nettoskuld, definierad som räntebärande lån 

minus kortfristiga finansiella tillgångar, uppgick 1997 till 4 460 Mkr 

(4 448 och 3 402)*. 

* Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1996 respektive 1995 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1000 

500 

0 

Investeringar i 

materiella 

anläggningstillgångar, 

Mkr 

2 296 

2 710 

2 664 

95 96 97 

39

NOTER TILL KONCERNENS BOKSLUT 

Belopp i miljoner kronor där annat ej anges. 

1 REDOVISNINGSPRINCIPER 

Allmänt 

Koncernens bokslut omfattar moderföretaget AB SKF och de företag 

i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade 

mer än 50 procent av röstetalet. AB SKF och dess dotterföretag tillsammans 

betecknas som ”SKF-koncernen” eller ”koncernen” 

nedan. 

Företag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och 

högst 50 procent, och där koncernen samtidigt utövar ett väsentligt 

inflytande betecknas som ”Intresseföretag” (se not 29). 

Alla företag inom koncernen tillämpar de redovisningsregler 

som angivits i ”The SKF Accounting and Financial Reporting Manuals”. 

Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. 

De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för 

redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk praxis 

och U.S. GAAP beskrivs utförligare i not 28 nedan. I beskrivningen 

av redovisningsprinciper nedan hänvisas till rekommendationer 

benämnda SFAS, vilket står för Statements of Financial Accounting 

Standards utgivna av Financial Accounting Standards Board i USA. 

Koncernredovisning - dotterföretag 

Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden. Detta innebär 

att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i 

moderföretaget och den del av eget kapital i dotterföretagen som 

tillkommit efter förvärvet. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden 

för aktierna i ett dotterföretag och detta företags egna kapital vid 

förvärvstillfället, justerat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, 

redovisas: 

–som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden är 

det högre beloppet 

–som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas 

värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet. 

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har 

eliminerats. 

Redovisning av andelar i intresseföretag 

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, 

varvid investeringarna upptas till koncernens andel av bolagens 

egna kapital, beräknad enligt koncernens regler, och koncernens 

andel av årets resultat. 

Omräkning av belopp i utländsk valuta 

Boksluten för huvuddelen av de utländska dotterföretagen har 

omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga 

poster i de utländska dotterföretagens balansräkningar har omräknats 

till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet 

(balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med 

de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). 

40 

De omräkningsdifferenser som uppstått på grund av dagskursmetoden 

har direkt påverkat koncernens egna kapital. 

Boksluten för dotterföretag verksamma i höginflationsländer har 

omräknats enligt den s k monetära/icke-monetära metoden (MIMmetoden) 

i enlighet med SFAS 52, “Foreign Currency Translation”. 

Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med 

balansdagens kurs, och icke-monetära balansposter och motsvarande 

poster i resultaträkningen har omräknats till historisk kurs 

(investeringskurs). Övriga resultaträkningsposter har omräknats 

med årets medelkurs. Omräkningsdifferenserna har fördelats på 

respektive rad i resultaträkningen. 

Transaktioner i utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt 

balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats 

upp i rörelserelaterade och finansiella och ingår i årets resultat. 

Rörelserelaterade vinster och förluster ingår i Övriga rörelseintäkter 

och Övriga rörelsekostnader. Finansiella vinster och förluster ingår i 

Finansiella intäkter och kostnader - netto. 

Terminskontrakt 

Terminskontrakt säkrar en viss del av budgeterade flöden av varor 

och tjänster mellan länder. Realiserade vinster och förluster ingår 

som finansiella kursdifferenser i posten övriga ränteintäkter och liknande 

resultatposter. 

Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka 

tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, 

ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med 

avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom 

kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som 

uppstått vid omräkningen av de utländska dotterföretagens balansräkningar. 

För terminskontrakt av detta slag periodiseras ränteskillnaden 

mellan valutorna i resultaträkningen över respektive kontrakts 

löptid. 

Terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring, har värderats 

till marknadsvärde och vinster och förluster ingår i finansiella intäkter 

och kostnader - netto.

Valutakurser 

NOTER, KONCERNEN 

Resultat- och balansräkningar för utländska dotterföretag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor enligt följande kurser: 

Medelkurs Kurs 31 december 

Land Enhet Valuta 1997 1996 1995 1997 1996 1995 

Belgien 100 BEF 21.32 21.66 24.31 21.36 21.45 22.65 

Frankrike 1 FRF 1.31 1.31 1.43 1.32 1.31 1.36 

Indien 100 INR 20.12 18.99 21.91 20.13 19.13 18.93 

Italien 100 ITL 0.45 0.43 0.43 0.45 0.45 0.42 

Japan 100 JPY 6.08 6.14 7.64 6.09 5.92 6.47 

Kanada 1 CAD 5.47 4.91 5.21 5.49 5.02 4.88 

Nederländerna 1 NLG 3.90 3.92 4.46 3.91 3.94 4.15 

Schweiz 1 CHF 5.43 5.44 6.06 5.43 5.09 5.79 

Spanien 100 ESP 5.20 5.29 5.73 5.21 5.25 5.49 

Storbritannien 1 GBP 13.07 10.43 11.27 13.15 11.61 10.30 

Tyskland 1 DEM 4.40 4.45 5.00 4.41 4.42 4.65 

USA 1 USD 7.83 6.69 7.14 7.90 6.87 6.66 

Värdepapper 

Koncernen tillämpar SFAS 115 ”Accounting for Certain Investments 

in Debt and Equity Securities”. Investeringar i marknadsnoterade 

aktier förekommer inte utan endast handelsinnehav (trading) i 

övriga värdepapper avsedda att säljas inom en snar framtid. Dessa 

har värderats till marknadsvärde, där förändringar påverkar resultaträkningen. 

Varulager 

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och 

verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet eller 

nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Anskaffningskostnad 

beräknas i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I 

anskaffningskostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsomkostnader. 

Materiella och immateriella tillgångar 

Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga 

anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning 

av anskaffningsvärdet. I dessa fall baseras avskrivningen på 

detta värde. 

Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska 

livslängder, i allmänhet 33 år för byggnader, 10-17 år för 

maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon. 

Goodwill skrivs av planenligt under den ekonomiska livslängden, 

vilken normalt uppgår till 10 år men i vissa fall till 20 år. 

Avskrivningarna ingår i försäljningskostnader. 

Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskostnad 

och avskrivs planenligt över sina giltighetstider. 

Leasing 

Koncernen tillämpar SFAS 13 ”Leases” vilken överensstämmer 

med redovisningsrådets rekommendation RR6 ”Redovisning av 

leasingavtal”. 

Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av 

anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter 

och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande överförs till 

SKF-koncernen. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasingperioden. 

Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader 

Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader inkluderar vinst 

och förlust vid försäljning av icke produktionsrelaterade anläggningstillgångar, 

vinst och förlust vid försäljning och nedläggning av 

företag och verksamheter, hyresintäkter, resultat från återförsäkringsverksamhet 

samt kursvinster och kursförluster på fordringar 

och skulder av rörelsekaraktär. 

Forskning och utveckling 

Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de 

uppkommer och klassificeras som kostnad sålda varor i resultaträkningen. 

Inkomstskatter 

Alla företag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet 

med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där 

vinsten beskattas. 

41


Latenta skatter beräknas enligt SFAS 109 ”Accounting for Income 

Taxes”. SFAS 109 kräver att latent skatt beräknas på basis av skillnader 

mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värderingar av 

tillgångar och skulder, med användning av den s k ”liability 

method”, vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser påverkar 

årets resultat. Vidare skall latenta skattefordringar aktiveras i den 

mån de sannolikt kan utnyttjas. Skillnaden mellan bruttofordringarna 

och de belopp varmed de förväntas kunna utnyttjas utgörs av 

en värderingsreserv. 

Övriga skatter avser skatter som inte har karaktär av inkomstskatter 

och inte, enligt god redovisningssed, skall redovisas på 

annan plats i resultaträkningen. 

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade 

utdelningar från dotterföretagen till moderföretaget nästkommande 

år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid 

utdelning av resterande disponibla vinstmedel i utländska dotterföretag. 

Sjukvårdsförmåner 

SFAS 106 ”Employers’ Accounting for Postretirement Benefits other 

than Pensions” tillämpas inom SKF-koncernen. Den innebär att ett 

företag fortlöpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner och 

dylikt som intjänats av de anställda men som åtnjuts först efter 

pensioneringen. Till och med 1992 redovisades dessa kostnader 

vid utbetalning. 

Avsättningar 

Avsättningar definieras som förpliktelser vilka är hänförliga till 

räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen 

är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till 

belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Som avsättningar 

redovisas pensioner, latenta skatter, omstruktureringsreserver samt 

andra liknande poster såsom garantireserver och förmåner till 

anställda, annat än pensioner. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Från och med 1995 redovisas räntekostnader på skulder för pensioner 

och sjukvårdsförmåner som räntekostnad i stället för som 

rörelsekostnad och skulderna hänförs till räntebärande skulder. 

För sale/lease back av fastigheter tillämpar koncernen från och 

med 1995, SFAS 98 ”Accounting for leases” som överensstämmer 

med redovisningsrådets rekommendation RR6 ”Redovisning av 

leasingavtal” vilken trädde i kraft den 1 januari 1997. Detta innebär 

att de fastigheter i Sverige som såldes 1987, 1989 och 1990 och 

som därefter t o m september 1996 hyrdes av koncernen redovisas 

enligt denna princip. De redovisas som en finansiell transaktion där 

fastigheternas ursprungliga, bokförda värde har upptagits som tillgång 

och erhållen försäljningslikvid efter amortering har skuldförts. 

Skillnaden mellan tillgången och skulden utgör realisationsvinsten, 

som efter beaktande av skatt har belastat 1989 års ingående kapi- 

42 

tal med 415. Under 1996 återköptes fastigheterna varvid koncernens 

övriga långfristiga skulder minskade med den del av försäljningslikviden 

som kvarstod vid återköpstillfället. 

Från och med 1996 redovisas forsknings- och utvecklingskostnader 

som kostnad för sålda varor i stället för som försäljningsoch 

administrationskostnader i resultaträkningen. 

Från och med 1996 definieras pensioner som en anställds rättighet 

till förmåner efter pensionsåldern. Rättigheten intjänas under 

den anställdes arbetstid och utbetalas under resterande livslängd. 

Vidare definieras pensioner som en räntebärande skuld. Se not 14 

för beräkning av räntedel i pensioner. 

Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som upptagits 

bland skulderna eller har täckning i pensionsstiftelsernas förmögenhet 

redovisas från och med 1996 som en skuld i balansräkningen 

i stället för att upptagas som en ansvarsförbindelse. 

Förändringen i redovisningsprincip har, efter beaktande av skatt, 

belastat 1990 års ingående egna kapital med 238. 

Från och med 1997 redovisas avskrivningar på goodwill som 

försäljningskostnader i stället för administrationskostnader i resultaträkningen. 

Tidigare år har omräknats enligt de nya principerna. 

Från och med 1997 presenteras årsredovisningen i enlighet 

med Årsredovisningslag (1995:1554). Tidigare år har omklassifierats 

i enlighet härmed. 

Definitioner av nyckeltal 

Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultatoch 

balansräkningar 11 (10 under 1996 och 1995) gånger per år. 

Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden 

som därvid uppstått använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de 

värden som presenteras i balansräkningen kan därför ge värden 

som avviker från de presenterade. 

1. Andel eget riskbärande kapital 

Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, 

i procent av balansomslutningen vid årets slut. 

2. Soliditet 

Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent 

av balansomslutningen vid årets slut. 

3. Avkastning på totalt kapital 

Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av genomsnittlig 

balansomslutning. 

4. Avkastning på sysselsatt kapital 

Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av genomsnittlig 

balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder. 

5. Avkastning på eget kapital 

Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital.

6. Vinstmarginal 

Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av försäljningen. 

7. Kapitalomsättning 

Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning. 

8. Resultat i kronor per aktie 

Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med antal 

aktier. 

9. Direktavkastning 

Utdelning i procent av börskurs vid årets slut. 

10. P/E-tal 

Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 

11. Medelantal anställda 

Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade 

med normal full arbetstid under året. 

2 FORSKNING OCH UTVECKLING 

Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1997 till 757 

respektive till 751 och 598 för 1996 och 1995. Dessutom ingår koncernen 

kontrakt att på uppdrag av externa kunder utveckla och tillverka 

prototyper av olika produkter. Kostnader hänförliga till sådana 

kontrakt uppgick till 4 under 1997 respektive till 4 och 9 under 1996 

och 1995. Koncernen har till fullo fått ersättning för dessa kostnader. 

3 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 

1997 1996 1995 

Markanläggningar 7 7 9 

Byggnader 145 170 140 

Maskiner, andra tekniska 

anläggningar, inventarier, 

verktyg och installationer 1 315 1 199 1 195 

Goodwill 46 69 74 

Hyresrätter 1 1 1 

Uppskrivningar 14 15 15 

1 528 1 461 1 434 

Avskrivningar enligt plan inkluderade i : 

1997 1996 1995 

Kostnad sålda varor 1 305 1 179 1 181 

Försäljningskostnader 192 260 231 

Administrationskostnader 31 22 22 

1 528 1 461 1 434 


4 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

1997 1996 1995 

Resultat från övriga värdepapper 

och fordringar som är 

anläggningstillgångar 

Övriga ränteintäkter och liknande 

103 95 91 

resultatposter 

Räntekostnader och liknande 

501 592 270 

resultatposter - 1 447 - 1 149 - 972 

- 843 - 462 - 611 

Specifikation av finansiella intäkter och kostnader - netto: 

1997 1996 1995 

Utdelningar 

- hänförliga till resultat från övriga 

värdepapper och fordringar som är 

anläggningstillgångar 8 5 4 

Totala utdelningar 8 5 4 

Ränteintäker 




- hänförliga till övriga ränteintäkter 

och liknande resultatposter 264 404 442 

Totala ränteintäkter 363 491 532 

Räntekostnader 

- avseende finansiella skulder och 

hänförliga till räntekostnader och 

liknande resultatposter - 813 - 758 - 800 

- avseende pensioner och 

sjukvårdsförmåner och hänförliga till 

räntekostnader och liknande 

resultatposter (se not 14) - 370 - 383 - 392 

Totala räntekostnader - 1 183 - 1 141 - 1 192 

Kursdifferenser 


värdepapper och fordringar som 

är anläggningstillgångar - 4 3 - 3 

- hänförliga till övriga ränteintäkter 

och liknande resultatposter 237 188 -172 

- hänförliga till räntekostnader och 

liknande resultatposter - 264 - 8 220 

Totala kursdifferenser - 31 183 45 

Finansiella intäkter och 

kostnader - netto - 843 - 462 - 611 

Marknadsvärdering av handelsinnehav av värdepapper har påverkat 

finansiella intäkter och kostnader - netto negativt med -20 för 

1997, -13 för 1996 och positivt med 16 för 1995. 

43


5 SKATTER 

1997 1996 1995 

Till resultat efter finansiella intäkter 

och kostnader hänförlig 

- skattekostnad 

- latent skatteintäkt/skatte- 

- 724 - 390 - 774 

kostnad, netto 163 - 291 - 451 

Övriga skatter - 22 - 20 - 76 

- 583 - 701 - 1 301 

Årets latenta skatteintäkt inkluderar en kostnad om 170 hänförlig till 

förändringen av värderingsreserven för latenta skattetillgångar. Av 

denna kostnad hänför sig 69 till en justering av den del av värderingsreservens 

ingående balans som finns kvar vid årets slut. 

Justeringen orsakades av en förändring i de omständigheter som 

påverkar bedömningen avseende möjligheten till utnyttjande av de 

härtill hörande latenta skattetillgångarna i framtiden. 

Latenta skattetillgångar, avsättningar för latenta skatter samt kortfristiga 

skattefordringar och -skulder enligt balansräkningen var: 

1997 1996 1995 

Latenta skattetillgångar: 

- långfristiga 715 693 773 

- kortfristiga 562 506 476 

1 277 1 199 1 249 

Avsättningar för latenta skatter: 

- långfristiga 1 275 1 288 1 228 

- kortfristiga 367 413 192 

1 642 1 701 1 420 

Avsättning för latenta skatter - netto - 365 - 502 -171 

Skattefordringar - kortfristiga – 28 – 

Skatteskulder - kortfristiga 138 – 265 

138 28 265 

Latenta skattetillgångar och avsättningar för latenta skatter, brutto, 

var hänförliga till: 

1997 1996 1995 

Avsättningar för pensioner och 

sjukvårdsförmåner 404 340 370 

Förlustavdrag 1 273 1 234 1 261 

Övriga 1 343 1 126 1 171 

Latenta skattetillgångar - brutto 3 020 2 700 2 802 

Värderingsreserv - 858 - 688 - 649 

Latenta skattetillgångar - brutto, 

efter värderingsreserv 2 162 2 012 2 153 

44 

1997 1996 1995 

Avsättningar för pensioner 

och sjukvårdsförmåner 28 34 39 

Varulager 483 434 412 

Materiella anläggningstillgångar 1 754 1 595 1 474 

Övriga 262 451 399 

Avsättning för latenta skatter - brutto 2 527 2 514 2 324 

Avsättning för latenta skatter - netto - 365 - 502 - 171 

Företagsbeskattning 

Den svenska företagsskatten uppgick till 28 procent under 1997, 

1996 och 1995. Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella 

intäkter och kostnader men före andel av resultat i minoritetsintressen, 

uppgick till 28 procent 1997, 29 procent 1996 och 38 

procent 1995. Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade 

och den effektiva skatten beskrivs nedan: 

1997 1996 1995 

Skatt beräknad efter svensk 

skattesats - 590 - 675 - 933 

Skillnad mellan skattesats i 

Sverige och i utländska 

dotterföretag - 109 - 120 - 166 

Övriga skatter - 22 - 20 - 76 

Icke skattepliktiga resultatposter 

- netto 114 113 13 

Förändring av outnyttjade 

förlustavdrag -11 27 18 

Skattejusteringar hänförliga 

till tidigare år – – - 86 

Övrigt, inklusive omräkningsdifferenser 

35 - 26 - 71 

Effektiv skatt - 583 - 701 - 1 301 

Förlustavdrag 

Moderföretaget och vissa dotterföretag, främst i Sverige och 

Tyskland, hade den 31 december 1997 förlustavdrag som uppgick 

till 3 996 (3 802 för 1996 och 3 876 för 1995). Dessa förlustavdrag 

förfaller enligt följande: 

1998 44 

1999 126 

2000 205 

2001 216 

2002 97 

2003 och senare 3 308 

Den 31 december 1997 genererade, efter värderingsreserv, de 

totala förlustavdragen latenta skattetillgångar om 690. Sådana förlustavdrag 

kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbar 

inkomst. Utnyttjandet av dessa i framtiden innebär följaktligen inte 

någon minskad skattekostnad totalt sett för koncernen.

6 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 


Anskaffningsvärdena uppgick till: 

Årets Avyttrade Omräknings- 

1997 anskaffningar tillgångar effekter 1996 1995 

Goodwill 817 23 – 96 698 706 

Patent och liknande rättigheter 16 – – – 16 16 

Hyresrätter 23 3 - 3 - 6 29 27 

Investeringar, övrigt 90 – - 13 - 8 111 95 

946 26 - 16 82 854 844 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan uppgick till: 

Årets Avyttrade Omräknings- 

1997 avskrivningar tillgångar effekter 1996 1995 

Goodwill 353 46 – 38 269 226 

Patent och liknande rättigheter 12 – – – 12 12 

Hyresrätter 5 1 - 1 – 5 5 

370 47 - 1 38 286 243 

Netto bokfört värde 576 - 21 - 15 44 568 601 

Under 1997 gjordes engångsnedskrivningar av goodwill med 6, 1996 med 44 och 1995 med 29. 

7 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Anskaffningsvärden inklusive uppskrivningar uppgick till: 

Årets Avyttrade Övrigt Omräknings- 

1997 anskaffningar tillgångar effekter 1996 1995 

Mark, markanläggningar 

och byggnader 5 267 434 - 439 32 99 5 141 5 475 

Uppskrivningar 

Maskiner och andra 

466 1 – 8 9 448 424 

tekniska anläggningar 19 109 1 422 - 678 543 331 17 491 16 664 

Uppskrivningar 74 – - 5 – 1 78 83 

Inventarier, verktyg och installationer 2 974 230 - 119 44 67 2 752 2 621 

Pågående arbeten inkl. förskott 1 644 578 - 3 - 561 88 1 542 513 

29 534 2 665 - 1 244 66 595 27 452 25 780 


Årets Avyttrade Övrigt Omräknings- 

1997 avskrivningar tillgångar effekter 1996 1995 

Markanläggningar och byggnader 2 581 152 - 191 - 8 35 2 593 2 702 

Uppskrivningar 218 13 – – 2 203 173 

Maskiner och andra 

tekniska anläggningar 11 128 1 138 - 379 11 224 10 134 9 753 

Uppskrivningar 68 1 - 4 – – 71 82 

Inventarier, verktyg och installationer 1 908 177 - 230 - 8 59 1 910 1 806 

15 903 1 481 - 804 -5 320 14 911 14 516 

Netto bokfört värde 13 631 1 184 - 440 71 275 12 541 11 264 

45


Hyrda tillgångar ingick i materiella anläggningstillgångar enligt 

följande: 

Anskaffningsvärden uppgick till: 

1997 1996 1995 

Mark, markanläggningar och 

byggnader 66 61 50 

Maskiner och tekniska anläggningar 92 101 100 

Inventarier, verktyg och installationer 36 40 39 

194 202 189 


1997 1996 1995 

Markanläggningar och byggnader 40 34 45 

Maskiner och tekniska anläggningar 52 61 50 

Inventarier, verktyg och installationer 13 15 12 

105 110 107 

Taxeringsvärden för svenska materiella anläggningstillgångar 

uppgick till: 

1997 1996 1995 

Mark 242 245 242 


943 947 942 

8 LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

1997 1996 1995 

Långfristiga finansiella fordringar 812 969 1 106 

Långfristiga finansiella fordringar 

- intresseföretag – – 18 

Obligationer och andra värdepapper 18 17 14 

830 986 1 138 

Den övervägande delen av långfristiga finansiella fordringar är bokförd 

till marknadsvärde. 

9 VARULAGER 

Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varulagret den 31 

december till: 

1997 1996 1995 

Råvaror och förnödenheter 1 310 1 145 1 178 

Produkter i arbete 2 200 2 372 2 325 

Färdiga varor 6 414 5 959 5 469 

9 924 9 476 8 972 

46 

10 KUNDFORDRINGAR 

1997 1996 1995 

Kundfordringar 6 263 5 672 5 753 

Växelfordringar 732 603 648 

6 995 6 275 6 401 

Reserv för osäkra fordringar - 298 - 275 - 290 

6 697 6 000 6 111 

Förändring av reserv för osäkra fordringar som belastat resultatet 

uppgick till 74 för 1997, 76 för 1996 och 37 för 1995. 

11 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

1997 1996 1995 

Övriga kortfristiga fordringar 716 506 446 

Övriga kortfristiga fordringar - 

intresseföretag – 3 – 

Förutbetalda kostnader 292 193 149 

Upplupna intäkter 167 89 58 

Förskott till leverantörer 44 27 36 

1 219 818 689 

12 KORTFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

1997 1996 1995 

Kortfristiga placeringar i obligationer 

och andra värdepapper 

Kortfristiga placeringar i statsskuld - 

599 457 261 

växlar, statsobligationer 1 688 236 1 271 

Kortfristiga placeringar hos banker 213 196 153 

Övriga kortfristiga placeringar 506 504 360 

Kassa och bank 925 698 852 

3 931 2 091 2 897 

Orealiserad förlust per 31 december avseende handelsinnehav av 

värdepapper som påverkat finansiella intäkter och kostnader 1997 

utgör 20 samt 10 för 1996 och för 1995. 

13 EGET KAPITAL 

Aktiekapital 

Aktiekapitalet per 31 december 1997 hade följande sammansättning 

(nominellt värde 12:50 kronor per aktie): 

Antal utestående aktier Totalt nominellt belopp 

A-aktier 49 256 332 616 

B-aktier 64 581 435 807 

113 837 767 1 423 

Genom seriebeteckningarna A och B särskiljes aktiernas röstvärde. En 

A-aktie har en röst och en B-aktie en tusendels röst.

Bundna reserver 

I Sverige och vissa andra länder där SKF-koncernen är verksam, 

har moderföretaget och dess dotterföretag bundna reserver som 

enligt lag inte får disponeras för utdelning. 

Enligt den svenska aktiebolagslagen måste 10 procent av årets 

vinst avsättas till reservfonden (ingår i bundna reserver) tills denna 

tillsammans med överkursfonden uppgår till 20 procent av aktiekapitalet. 

Överkurs, som erlagts vid nyemission, skall för nyemissioner 

från och med 1997 tillföras överkursfonden. Överkurs vid nyemission 

före 1997 har tillförts reservfonden. 

I länder där lagstadgad uppskrivning av tillgångar görs måste ett 

belopp motsvarande nettouppskrivningen tillföras bundna reserver. 

Skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag 

möjlighet att göra avsättningar till obeskattade reserver. Företagen 

kan sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att 

de stannar kvar i rörelsen utan att omedelbart beskattas. I balansräkningen 

redovisas det ackumulerade värdet av dessa avsättningar, 

minskat med därtill hänförliga latenta skatter, under rubriken 

bundna reserver. 

Även skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering 

för koncernredovisningsändamål behandlas som bundna 

reserver. 


Beloppet omfattar de vinster som är disponibla för utdelning från 

moderföretaget och de som fritt kan överföras från dotterföretag till 

moderföretaget inom ett år. Beloppet har minskats med eventuella 

ackumulerade förluster i andra dotterföretag. Vid bestämmande av 

de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner 

och andra legala hinder men inte till respektive dotterföretags 

finansiella situation. 

Förändring av eget kapital 

Aktie- Bundna Fritt eget 

kapital reserver kapital Summa 

Ingående balans 1995-01-01 1 412 4 854 2 917 9 183 

Utdelning till aktieägarna – – - 480 - 480 

Årets resultat – – 2 058 2 058 

Överföring mellan bundna och 

fria reserver – - 225 225 – 

Omräkningsdifferenser – - 495 - 146 - 641 

Uppskrivningar – 2 – 2 

Utgående balans 1995-12-31 1 412 4 136 4 574 10 122 




fria reserver – 46 - 46 – 

Omräkningsdifferenser – 87 - 13 74 

Uppskrivningar – 15 – 15 



Aktie- Bundna Fritt eget 

kapital reserver kapital Summa 



Konvertering av obligationslån 11 178 – 189 



fria reserver – 1 278 - 1 278 – 

Omräkningsdifferenser – 20 104 124 


Koncernens egna kapital påverkades av de omräkningsdifferenser 

som uppstod vid användning av dagskursmetoden (se not 1). 

Nedan beskrivs förändringarna i de ackumulerade omräkningsdifferenserna 

vilka ingick i eget kapital. 

1997 1996 1995 

Ingående balans - 353 - 427 214 

Omräkningsdifferenser 452 68 -775 

Förluster/vinster vid kurssäkring 

av investeringar i utländska 

dotterföretag, netto efter skatt - 328 6 134 

Utgående balans - 229 - 353 - 427 

14 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH SJUK- 

VÅRDSFÖRMÅNER 

1997 1996 1995 

Avsättningar för pensioner 5 019 4 979 5 077 

Avsättningar för sjukvårdsförmåner 

och dylikt 1 152 1 051 1 012 

6 171 6 030 6 089 

Avsättningar för pensioner 

Pensionskostnaderna uppgick till 574 för 1997, 631 för 1996 och 

640 för 1995, varav räntedelen beräknats till 284, 309 och 314 för 

1997, 1996 och 1995. Underlaget för ränteberäkningen utgörs 

fr o m 1996 huvudsakligen av pensioner i Sverige, Tyskland, USA 

och Spanien. Tidigare års siffror har justerats i enlighet härmed. 

De räntesatser som använts är 3.7 procent för 1997, 6.0 procent 

för 1996 och 6.2 procent för 1995 avseende indexreglerade 

svenska pensioner och 3.5 procent för 1997, 1996 och 1995 avseende 

pensionsförpliktelser uttryckta i fasta belopp. För de tyska 

bolagen, som stod för cirka 65 procent av koncernens pensionsskuld 

1997, 1996 och 1995, har en räntesats om 6.5 procent använts. 

47


Avsättningar för sjukvårdsförmåner och dylikt 

Koncernen har åtaganden gällande förmåner efter pensioneringen 

gentemot de flesta anställda i USA. Förmånerna, för vilka medel ej 

avsatts i stiftelser, omfattar sjukvårds- och livförsäkringsförmåner 

för pensionerade anställda som uppfyller vissa krav. 

Den årliga kostnaden för förmåner efter pensioneringen består av 

följande komponenter: 

1997 1996 1995 

Förmåner intjänade under året 14 11 11 

Ränta på skuld 86 74 78 

Amortering - 10 - 8 – 

Årets kostnad 90 77 89 

Ackumulerad avsättning för förmåner efter pensioneringen som 

finns upptagen i koncernens balansräkning den 31 december: 

1997 1996 1995 

Pensionärer 933 856 863 

Andra med fullt intjänade förmåner 160 147 147 

Övriga 138 119 139 

Ackumulerat åtagande för förmåner 

efter pensioneringen 1 231 1 122 1 149 

Avgår: Ännu ej resultatredovisad 

underreservering - 79 - 71 - 137 

1 152 1 051 1 012 

Den diskonteringsränta som använts i beräkningarna var 7 procent 

för 1997. 

En årlig ökningstakt av kostnaden per capita för de avtalade 

sjukvårdsförmånerna på 8.5 procent för 1997 för pensionärer under 

65 år och 7.5 procent för pensionärer 65 år och äldre, 9 respektive 

8 procent för 1996 och 10 respektive 8.5 procent för 1995 har antagits. 

Ökningstakten förväntas minska med 0.5 procentenheter om 

året för att slutligen stabiliseras på 6 procent. En ökning om 1 procentenhet 

av den förväntade kostnadsutvecklingen för sjukvårdsförmåner 

skulle öka åtagandet för förmåner efter pensioneringen 

per den 31 december med 108 för 1997, med 93 för 1996, med 94 

för 1995 och summan av förmåner intjänade under året och räntan 

på förmånsskulden med 10 för 1997 och 9 för 1996 och 1995. 

15 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 

1997 1996 1995 

Avsättningar för förmåner 

till anställda, annat än pensioner 900 833 799 

Övriga avsättningar 2 081 1 297 1 578 

2 981 2 130 2 377 

Avsättningar för förmåner till anställda, annat än pensioner, omfattar 

den anställdes rätt till speciella förmåner när man lämnar företaget, 

antingen före eller på pensionsdagen. Förmånen utbetalas 

som en engångssumma och inte under den anställdes återstående 

48 

livstid. Ett land med denna typ av förmåner till anställda är Italien, 

som utgör drygt 80 procent av den totala avsättningen. 

16 KONVERTIBLA LÅN 

I maj 1992 emitterade AB SKF ett konvertibelt obligationslån med 

s k nollkupongkonstruktion om 145 miljoner XEU som löpte med 

8.75 procents ränta. Vid full konvertering på förfallodagen av utestående 

nominellt lånebelopp, 286 miljoner XEU, skulle 7 122 928 

B-aktier ha utgivits. 

I juni 1997 påkallade SKF inlösen av det konvertibla obligationslånet 

och ett antal obligationsinnehavare valde då att konvertera 

sina obligationer till aktier i stället för kontant inlösen. Genom konverteringen 

i juli 1997 emitterades 838 211 nya aktier av serie B 

och det totala antalet aktier efter emissionen uppgår till 

113 837 767. Konverteringskursen på knappt 225 kr per aktie innebar 

en ökning av koncernens bundna egna kapital med 189. 

Per inlösendag konverterades till aktier ett lånebelopp inklusive 

upplupen ränta motsvarande 22 miljoner XEU. Efter denna konvertering 

samt inlösen av resterande konvertibla obligationer är lånet 

nu i sin helhet reglerat. 

17 LÅNGFRISTIGA LÅN 

Långfristiga lån den 31 december, exklusive belopp som förfaller till 

betalning inom ett år, uppgick till: 

1997 1996 1995 

Obligationslån (förfalloår 1999 - 2007) 

räntesatser 6.6 - 14.5 procent * 

Banklån (förfalloår 1999 - 2008) 

3 703 1 393 1 445 

räntesatser 2.0 - 14.3 procent * 

Övriga lån (förfalloår 1999 - 2010) 

2 078 1 091 935 

räntesatser 2.0 - 18.5 procent * 757 837 815 

* 31 december 1997 

6 538 3 321 3 195 

De belopp som förfaller till betalning inom ett år redovisas som 

kortfristiga lån (se not 20). 

Långfristiga lån per 31 december 1997 skall amorteras enligt 

följande: 

1999 1 607 

2000 791 

2001 121 

2002 1 278 

2003 505 


Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare 

pantförskrivning av tillgångar, ytterligare upplåning samt betalning 

av utdelningar inom koncernen.

För långfristiga lån hade säkerhet den 31 december ställts med 

389, 274 och 322 för 1997 respektive 1996 och 1995. 

Den 31 december 1997 var skillnaden mellan marknadsvärde 

och bokfört värde på långfristiga lån obetydlig efter beaktande av 

relaterade ränteswapar. Marknadsvärdet har beräknats genom att 

diskontera lånens framtida betalningsströmmar med de räntesatser 

som gällde detta datum. 

18 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER 

1997 1996 1995 

Långfristig del av finansiella 

leasingavtal (se not 19) 43 54 53 

Övrigt 26 20 716 

69 74 769 

I posten övrigt för 1995 ingår den skuld som uppstod vid försäljning 

och finansiella transaktioner avseende fastigheter i Sverige. (Se not 

1, Ändrade redovisningsprinciper). 

19 HYRDA TILLGÅNGAR 

Framtida minimiåtaganden avseende finansiella leasingavtal och 

övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal uppgick den 

31 december 1997 till: 

Finansiella Övriga 

leasingavtal leasingavtal 

1998 23 226 

1999 22 156 

2000 10 99 

2001 8 68 

2002 4 49 


Avgår: ränta, skatt, underhåll 

och försäkring - 10 

Nuvärde av minimibetalningar 

enligt finansiella leasingavtal 64 

Avgår: kortfristig del - 21 

Långfristig del av finansiella 

leasingavtal ( se not 18) 43 

Nettokostnaden för övriga leasingavtal var 291 för 1997, 223 för 

1996 och 213 för 1995. Villkorade hyror och intäkter från uthyrning 

i andra hand var obetydliga under dessa år. 

20 KORTFRISTIGA LÅN 


1997 1996 1995 

Banklån 831 988 1 128 

Övriga kortfristiga lån 724 181 135 

1 555 1 169 1 263 

Kortfristig del av långfristiga lån 298 524 452 

1 853 1 693 1 715 

Det högsta skuldbeloppet, exklusive kortfristig del av de långfristiga 

lånen, vid något månadsskifte var 1 926 för 1997, 2 432 för 1996 

och 2 204 för 1995. Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte 

var 1 995 för 1997, 1 807 för 1996 och 1 973 för 1995. Vägd 

genomsnittlig ränta var 8.7 procent för 1997, 11 procent 1996 och 

9.9 procent 1995. Räntan per den 31 december 1997 var 7.6 procent. 

Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga 

räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje 

månad. 

Vid årets slut hade koncernen långfristiga ej utnyttjade kreditlöften 

på 3 753 som förfaller 2001 - 2004. Löftesprovision (commitment 

fee) på mellan 0.0825 procent och 0.175 procent utgår på 

dessa kreditlöften. 

21 LEVERANTÖRSSKULDER 

1997 1996 1995 

Leverantörsskulder 2 609 2 430 2 481 

Växelskulder 312 256 283 

2 921 2 686 2 764 

22 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 

1997 1996 1995 

Övriga kortfristiga skulder 776 743 691 

Övriga kortfristiga skulder 

- intresseföretag 2 11 – 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 2 471 2 272 2 033 

3 249 3 026 2 724 

I upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår upplupen 

semesterersättning med 633 för 1997, 650 för 1996 och 624 för 

1995, samt upplupna arbetsgivaravgifter med 493, 530 och 545. 

49


23 STÄLLDA PANTER 

Följande panter har ställts som säkerhet för lån och andra 

åtaganden: 

1997 1996 1995 

Fastighetsinteckningar 440 329 470 

Företagsinteckningar 143 182 276 

Övriga panter 37 6 60 

620 517 806 

Inteckningar upptas till nominella värden och övriga panter till bokförda 

värden. De ställda panterna utgjorde säkerhet för lån och 

andra åtaganden om 520 vid utgången av 1997. Motsvarande 

belopp för 1996 och 1995 var 361 respektive 777. 

24 ANSVARSFÖRBINDELSER 

1997 1996 1995 

Diskonterade växelfordringar 47 49 35 

Övriga borgens- och 

ansvarsförbindelser 168 157 164 

215 206 199 

26 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER FÖR ANSTÄLLDA 

50 

25 GEOGRAFISK INFORMATION 

Geografisk fördelning av koncernens försäljning: 

1997 1996 1995 

Sverige 1 967 1 869 2 240 

Europa (exklusive Sverige) 18 164 17 274 19 328 

USA och Kanada 9 078 7 550 7 955 

Övriga länder 7 713 6 896 7 177 

36 922 33 589 36 700 

Koncernens tillgångar, exklusive kontanter, banktillgodohavanden, 

kortfristiga investeringar och interna fordringar och aktieinnehav, 

men före koncernelimineringar, uppgick den 31 december 1997 till 

35 973, 1996 till 32 600 och 1995 till 30 763. Geografiskt fördelade 

sig dessa på följande sätt: 

1997 1996 1995 

Sverige 6 202 4 659 4 386 

Europa (exklusive Sverige) 16 530 16 107 15 683 

USA och Kanada 7 295 6 265 5 890 

Övriga länder 5 946 5 569 4 804 

35 973 32 600 30 763 

1997 1997 1996 1996 1995 1995 

Löner och Sociala Löner och Sociala Löner och Sociala 

andra kostnader andra kostnader andra kostnader 

ersättningar (varav pensions- ersättningar (varav pensions- ersättningar (varav pensions- 

kostnader) kostnader) kostnader) 

Moderföretaget i Sverige 98 96 92 59 85 82 

(53) (52) (56) 

Dotterföretag i Sverige 1 601 712 1 594 719 1 487 707 

(148) (149) (123) 

Dotterföretag utomlands 8 544 2 657 8 010 2 592 8 445 2 938 

(373) (430) (461) 

10 243 3 465 9 696 3 370 10 017 3 727 

(574) (631) (640)

Specifikation av löner och andra ersättningar: 


1997 1997 1996 1996 1995 1995 

Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga 

(varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda 

Moderföretaget i Sverige 6 (1) 92 7 (1) 85 12 (3) 73 

Total moderföretaget 98 92 85 

Dotterföretag i Sverige 10 (1) 1 591 22 (1) 1 572 13 (2) 1 474 

Total dotterföretag i Sverige 1 601 1 594 1 487 

Dotterföretag utomlands 91 (3) 8 453 83 (2) 7 927 110 (7) 8 335 

Total dotterföretag utomlands 8 544 8 010 8 445 

Koncernen 107 (5) 10 136 112 (4) 9 584 135 (12) 9 882 

Total koncernen 10 243 9 696 10 017 

Dotterföretag utomlands specificerade på geografiska områden: 

1997 1997 1996 1996 1995 1995 

Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga 

(varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda 

Frankrike 7 956 6 942 7 (2) 955 

Italien 4 1 279 4 1 220 4 1 196 

Tyskland 8 (1) 2 576 14 (1) 2 551 18 (1) 2 823 

Övriga västra Europa exklusive Sverige 25 (1) 941 19 (1) 911 26 (2) 988 

Centrala/Östra Europa 3 64 2 58 1 26 

USA 5 1 823 7 1 528 7 1 627 

Övriga Nordamerika 1 46 1 43 1 44 

Latinamerika 15 260 12 238 23 242 

Asien 20 413 15 (1) 342 20 337 

Afrika 3 95 3 94 3 97 

91 8 453 83 7 927 110 8 335 

Total dotterföretag koncernen 8 544 8 010 8 445 

51


I enlighet med bolagsstämmans beslut har i arvode till styrelsen 

utgått SEK 1 900 000. Detta arvode har fördelats med SEK 700 000 

till ordföranden och SEK 200 000 till envar av övriga stämmovalda 

ledamöter, som ej är anställd i aktiv tjänst i bolaget. 

Giovanni Mario Rossignolo, som är ordförande och verkställande 

direktör i SKFs italienska dotterföretag erhöll under 1997 – 

utöver styrelsearvode i AB SKF – ersättning om ITL 304 725 000. 

Härav utgjorde ITL 34 425 000 bonus. 

Mauritz Sahlin, som lämnade sin befattning som koncernchef 

och verkställande direktör i samband med bolagsstämman 1995, 

erhöll – utöver styrelsearvode i AB SKF – konsultarvode om SEK 

168 750, fri bostad under perioden januari till och med september 

1997 och styrelsearvode från dotterföretag med SEK 100 000. 

Mauritz Sahlin uppbar dessutom pension enligt bolagets s k 60-årsregel. 

Peter Augustsson, koncernchef och verkställande direktör, 

erhöll lön och andra ersättningar från bolaget med sammanlagt 

SEK 4 449 263, varav SEK 594 000 utgjorde bonus och SEK 158 

880 utgjorde optioner i enlighet med nedan nämnda optionspro- 

27 MEDELANTAL ANSTÄLLDA 

52 

gram. Han hade vidare styrelsearvode från dotterföretag med USD 

30 000, fri bostad samt s k 60-årsavtal, vilket berättigar till 70 procent 

av pensionsgrundande inkomst fram till 65 års ålder vid pension 

efter 60 år. Fr o m 65 års ålder utgår utöver pension enligt normal 

ITP-plan en extra livsvarig ålderspension med högst 32.5 

procent av pensionsgrundande inkomst över 20 basbelopp (ett 

basbelopp 1997: SEK 36 200). Vid eventuell uppsägning från bolagets 

sida, uppbär Peter Augustsson avgångsvederlag uppgående 

till två årslöner. 

För vissa andra personer i koncernens ledning finns regler om 

tillägg till ålderspension utöver ordinarie plan samt i något fall avtal 

om förtida ålderspension. Det sammanlagda åtagandet för dessa 

förmåner uppgår till cirka 11 Mkr och är reservat för i koncernens 

balansräkning. 

SKF införde 1996 ett optionsprogram för koncernens ledande 

befattningshavare. Programmet, som är baserat på koncernens 

resultat, riktar sig till ett tjugotal personer och innebär att dessa kan 

tilldelas köpoptioner på redan utgivna aktier i SKF. 

1997 1997 1996 1996 1995 1995 

Antal Varav män Antal Varav män Antal Varav män 

anställda (procent) anställda (procent) anställda (procent) 

Moderföretaget i Sverige 160 66% 161 65% 147 65% 

Dotterföretag i Sverige 6 130 84% 6 187 84% 6 271 84% 

Dotterföretag utomlands 35 573 82% 36 103 83% 36 223 83% 

41 863 83% 42 451 83% 42 641 83% 

Geografisk specifikation av dotterföretag utomlands: 

1997 1997 1996 1996 1995 1995 

Antal Varav män Antal Varav män Antal Varav män 

anställda (procent) anställda (procent) anställda (procent) 

Frankrike 3 689 82% 3 892 83% 3 881 82% 

Italien 5 833 86% 5 834 87% 5 821 87% 

Tyskland 6 716 87% 7 006 87% 7 533 87% 

Övriga västra Europa exklusive Sverige 3 297 84% 3 398 84% 3 560 84% 

Centrala/Östra Europa 1 270 72% 1 392 71% 726 73% 

USA 6 086 71% 6 133 72% 6 704 71% 

Övriga Nordamerika 146 78% 148 80% 152 75% 

Latinamerika 2 086 88% 2 147 89% 2 493 89% 

Asien 5 452 87% 5 123 87% 4 366 90% 

Afrika 998 75% 1 030 72% 987 73% 

35 573 82% 36 103 83% 36 223 83%

U.S. GAAP 

28AMERIKANSKA REDOVISNINGSPRINCIPER U.S. 

GAAP 

En årlig rapport, Form 20-F, sammanställs och sänds till Securities 

and Exchange Commission, USA. Vid tillämpning av amerikanska 

redovisningsprinciper (U.S. GAAP) tas hänsyn till följande: 

1. Latenta skatter 

Justeringsposten för latenta skatter i denna not är föranledd av 

vissa av nedanstående poster. 

2. Uppskrivning av tillgångar 

I vissa länder medges uppskrivning av materiella anläggningstillgångar 

utöver anskaffningskostnaden. Sådana uppskrivningar 

accepteras inte enligt U.S. GAAP. 

3. Aktivering av räntekostnader 

Koncernen har inte aktiverat räntekostnader som uppstått i 

samband med finansiering av nyuppförda anläggningstillgångar. 

Sådana räntekostnader belastar resultatet direkt. Enligt U.S. GAAP 

skall sådana räntekostnader aktiveras som anläggningstillgång och 

skrivas av enligt plan. 

4. Vinst vid försäljning av fastigheter 

De fastigheter i Sverige som såldes 1987, 1989 och 1990 och som 

t o m september 1996 hyrdes av koncernen redovisas från och 

med 1995 som en försäljning och finansiell transaktion i den svenska 

redovisningen (se not 1 - Ändrade redovisningsprinciper). Det 

finns därmed inte längre någon avvikelse från U.S. GAAP för dessa 

transaktioner. 

5. Pensioner 

Avsättningar för pensioner och årets pensionskostnad beräknas av 

företagen inom koncernen enligt lokala regler och föreskrifter. 

Enligt U.S. GAAP skall årets pensionskostnad och pensionsskulden 

beräknas enligt SFAS 87 ”Employers’ Accounting for 

Pensions”. 

Koncernen har pensionsåtaganden, definierade enligt SFAS 87 

i flera länder, huvudsakligen Sverige, Tyskland, Frankrike, USA och 

Spanien. Det svenska pensionsåtagandet utgör ett tillägg till 

lagstadgade åtaganden och förmånerna bestäms genom överenskommelser 

mellan fackföreningar och arbetsgivare. Det franska 

åtagandet överensstämmer med fransk arbetslagstiftning. Åtagandena 

i Tyskland, Spanien och USA utgör tillägg till ländernas 

sociala lagstiftning. I USA och Frankrike är pensionsåtagandena 

placerade i pensionsstiftelser. Förmånerna i dessa länder bestäms 

av en kombination av ålder, lön och anställningstid och utgår till alla 

anställda som uppfyller kraven på ålder och anställningstid samt 

vissa övriga krav. 

Följande uppställningar beskriver SFAS 87. 

Den årliga pensionskostnaden som är inräknad i U.S. GAAP-resultatet 

består av: 

1997 1996 1995 

Pensioner intjänade under året 130 115 102 

Ränta på pensionsskuld 526 519 543 

Avkastning i pensionsstiftelser - 608 - 408 - 558 

Övrigt, netto 379 252 402 

Årets pensionskostnad 427 478 489 

Följande förutsättningar har använts i beräkningarna: 

1997 1996 1995 

Diskonteringsränta 5-7% 6.5-8.5% 6-8.5% 

Årlig löneökning 2.5-5% 2.5-5% 2.5-5% 

Avkastning i pensionsstiftelser 3-10% 8.5-10% 8.5-10% 

Avstämning mellan SFAS 87 och koncernredovisningen för de 

pensionsplaner som omfattas av SFAS 87: 

1997 1996 1995 

Försäkringsmässigt beräknat 

nuvärde av pensionsåtagande: 

Oantastbar pensionsrätt (VBO) 7 317 6 741 7 022 

Intjänad pensionsrätt (ABO) 7 736 7 113 7 275 

Intjänad andel av förväntad 

pensionsrätt (PBO) 8 285 7 566 7 713 

Förmögenhet i pensionsstiftelser 

- marknadsvärde - 3 712 - 2 898 - 2 657 

Överskott PBO i förhållande till 

pensionsstiftelsers förmögenhet 4 573 4 668 5 056 

Ännu ej resultatredovisad 

underreservering - 6 - 102 -37 

Ännu ej resultatredovisad underreservering 

vid införandet 

av SFAS 87 - 110 - 332 - 436 

Ännu ej resultatredovisad kostnad 

för förbättrade förmåner - 109 - 99 - 101 

Del av underreservering överförd till 

balansräkningens tillgångssida 227 333 374 

Pensionsskuld innefattande den 

intjänade pensionsrätten (ABO) 4 575 4 468 4 856 

VBO = Vested Benefit Obligation 

ABO = Accumulated Benefit Obligation 

PBO = Projected Benefit Obligation 

Pensionsstiftelsernas tillgångar är till största delen placerade i 

värdepapper och obligationer. 

6. Kurssäkring 

För att ett terminskontrakt skall betraktas som en redovisningsmässig 

säkring av ett åtagande kräver U.S. GAAP att åtagandet är fast. 

Enligt svenska redovisningsprinciper kan även säkringar av 

förväntade flöden betraktas som säkringar redovisningsmässigt, 

varför dessa kontrakt ej värderas. 

53


De kontrakt som säkrar förväntade flöden, vilka inte omfattas av 

fasta åtaganden, redovisas enligt U.S. GAAP till marknadsvärde, 

dvs skillnaden mellan överenskommen terminskurs och marknadens 

terminskurs på bokslutsdagen. 

Den 31 december fanns en ej redovisad förlust på 58 (förlust på 

21 för 1996 samt vinst på 31 för 1995) avseende säkring av förväntade 

kommersiella flöden. Redovisningen av detta belopp representerar 

en skillnad mellan U.S. GAAP och svenska redovisningsprinciper. 

Alla säkrade fasta kommersiella åtaganden och förväntade 

kommersiella flöden per den 31 december 1997 förväntas inträffa 

under 1998. 

7. Finansieringsanalys 

Ungefärliga värden efter tillämpning av Statement of Cash Flows 

SFAS 95: 

1997 1996 1995 

Kassaflöde från rörelsen: 


Avskrivningar och amortering 

av goodwill 1 528 1 461 1 434 

Minoritetsintressens andel i 

resultatet - 35 19 30 

Nettovinst (-) vid försäljning 

av materiella anläggningstillgångar 

bolag och verksamheter - 743 - 362 - 98 

Förändring av rörelsekapital: 

Varulager - 546 - 513 - 525 

Kundfordringar - 877 101 - 87 

Leverantörsskulder 302 -87 229 

Övriga rörelserelaterade tillgångar, 

skulder, samt avsättningar - netto 758 -93 - 115 

Förändring av skattetillgångar och 

avsättningar för skatter - netto 29 38 408 

Kassaflöde från rörelsen 1 974 2 256 3 334 

Kassaflöde använt för 

investeringar - 1 665 - 2 179 - 1 807 

Kassaflöde använt för 

finansiering 1 617 - 948 - 1 081 

Valutakursdifferenser - 86 65 95 

Förändring av kortfristiga 

finansiella tillgångar 1 840 -806 541 

Koncernen definierar kortfristiga finansiella tillgångar som kontanter 

och därmed jämförliga tillgångar (se not 12). 

Finansieringsanalysen är justerad för köpta och sålda bolag 

8. Finansiella instrument och kreditrisker 

Finansiella instrument 

Koncernen har en väl definierad policy för hantering av finansiella 

risker, inkluderande valuta-, ränte- och kreditrisker. Policyn diskuteras 

under avsnittet Finansiell riskhantering i årsredovisningen. 

54 

Policyn fastställer de finansiella riskmandat samt de instrument 

som är tillåtna i hanteringen av de finansiella riskerna. 

Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens 

exponering mot fluktuationer i växelkurser och räntor. I mycket 

begränsad omfattning använder koncernen också finansiella 

derivatinstrument för tradingändamål. 

Under 1997 användes lån, terminskontrakt, valuta/ränteswapar 

och valutaoptioner som finansiella instrument för att säkra valutaexponeringen, 

inklusive investeringar i utländska dotterbolag, fasta 

kommersiella åtaganden och förväntade kommersiella flöden. 

Valuta/ränteswapar och ränteswapar användes för att hantera 

ränteexponeringen vid upplåning i utländsk valuta genom byte av 

fast ränta mot rörlig ränta. 

De redovisningsprinciper som tillämpas avseende derivatinstrumenten 

beskrivs i not 1. 

Sammanfattning av koncernens derivatinstrument, brutto, per 

slag och ändamål, den 31 december. 

Derivatinstrument 

1997 1996 1995 

Terminskontrakt 25 192 15 975 17 774 

Valuta/ränteswapar – 1 950 2 602 

Valutaoptioner 2 114 5 923 1 257 

Ränteswapar 5 355 4 848 2 365 

Ändamål 

Säkring av: 

32 661 28 696 23 998 

- fasta kommersiella åtaganden 6 272 4 133 3 817 

- förväntade kommersiella flöden 

- investeringar i utländska 

10 109 8 251 6 221 

dotterföretag 300 4 310 4 720 

- internbankens verksamhet 8 909 7 154 6 575 

Trading 1 716 – – 

Ränterisker 5 355 4 848 2 665 

32 661 28 696 23 998 

Den 31 december 1997 var det totala bokförda beloppet och 

marknadsvärdet av alla finansiella derivatinstrument 40 respektive 

62 (36 respektive 77 för 1996 samt -12 respektive 92 för 1995). 

Marknadsvärdet av alla derivatinstrument beräknades som det 

belopp koncernen skulle erhålla eller betala vid stängning av alla 

kontrakt vid årets slut. Marknadsnoteringar erhölls för alla derivatinstrument. 

Kreditrisker 

Omfattningen av koncernens operationella kreditrisk är begränsad, 

i huvudsak beroende på dess många geografiskt och industriellt 

diversifierade kunder. 

Koncernen är också exponerad för kreditförluster i händelse av 

att motparter inte uppfyller sina derivatinstrument, men förväntar 

sig inte att någon motpart inte kan möta sina åtaganden. 

Koncernen handlar endast med väletablerade internationella finansiella 

institutioner. Koncernen erhåller inte pant eller annan säkerhet 

för derivatinstrument.

9. Förändring av redovisningsprinciper 

1995 och 1996 års förändring av redovisningsprinciper har, i enlighet 

med svenska redovisningsprinciper, redovisats direkt mot eget 

kapital i stället för mot resultaträkningen (se not 1, Ändrade redovisningsprinciper). 

10. Sammanfattning 

Tillämpning av U.S. GAAP ger följande approximativa effekt på 

SKF-koncernens resultat för året, eget kapital och resultat per 

aktie. 

1997 1996 1995 

Årets resultat enligt tidigare års 

publicerade siffror – – 2 026 

Effekt av förändrad redovisningsprincip: 

- skuldförda pensioner (1996) – – 32 

Årets resultat enligt koncernens 

resultaträkning 1 558 1 692 2 058 

Poster som ökar/minskar årets resultat: 

28.1 Latent skatt 18 - 39 - 80 

28.2 Avskrivning på uppskrivningar 

inkl. effekt vid försäljning 6 14 15 

28.3 Aktivering av räntekostnader 54 57 - 1 

28.5 Avsättningar för pensioner - 79 - 11 - 6 

28.6 Kurssäkring - 37 - 53 7 

Nettominskning av årets resultat - 38 - 32 - 65 

Beräknat nettoresultat enligt 

U.S. GAAP 1 520 1 660 1 993 


1997 1996 1995 

Eget kapital enligt tidigare års 

publicerade siffor 

Effekt av förändrad redovisningsprincip: 

– – 10 273 

- skuldförda pensioner (1996) 

Eget kapital enligt koncernens 

– – - 151 

balansräkning 

Poster som ökar/minskar eget kapital: 

12 588 11 310 10 122 

28.1 Latent skatt 164 146 185 

28.2 Uppskrivningar - 254 - 253 - 250 

28.3 Aktivering av räntekostnader 170 116 59 

28.5 Avsättningar för pensioner - 179 -100 - 89 

28.6 Kurssäkring -58 - 21 31 

Nettominskning av eget kapital 

Beräknat eget kapital enligt 

- 157 - 112 - 64 

U.S. GAAP 12 431 11 198 10 058 

1997 1996 1995 

Resultat i kronor per aktie 1): 

Beräknat nettoresultat per 

aktie enligt U.S. GAAP 13.35 14.60 17.50 

Vägt genomsnitt av antal 

utestående aktier 113 837 767 113 837 767 113 837 767 

1) Data per aktie har omräknats p g a förändrade redovisningsprinciper i 

koncernen (se not 1) samt för konvertering om 838 211 aktier i juli 1997. 

Koncernens balansräkning med motsvarande ungefärliga värden efter tillämpning av U.S. GAAP: 

Enligt koncernens Ungefärliga värden 

balansräkning enligt U.S. GAAP 

1997 1996 1995 1997 1996 1995 

Immateriella anläggningstillgångar 576 568 601 724 833 912 

Långfristiga skattetillgångar 715 693 773 809 759 860 

Materiella anläggningstillgångar 13 631 12 541 11 264 13 547 12 404 11 072 

Finansiella anläggningstillgångar 1 185 1 063 1 212 1 185 1 063 1 212 

Varulager 9 924 9 476 8 972 9 924 9 476 8 972 

Kortfristiga skattetillgångar 562 534 476 578 534 476 

Kortfristiga fordringar 7 916 6 818 6 800 7 916 6 818 6 800 

Finansiella omsättningstillgångar 3 931 2 091 2 897 3 931 2 091 2 897 

Summa tillgångar 38 440 33 784 32 995 38 614 33 978 33 201 

Eget kapital 12 588 11 310 10 122 12 431 11 198 10 058 

Minoritetsintressen 290 288 166 290 288 166 

Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner 6 171 6 030 6 089 6 588 6 458 6 562 

Avsättningar för skatter - långfristiga 1 275 1 288 1 228 1 222 1214 1 114 

Avsättningar för skatter - kortfristiga 367 413 192 366 407 207 

Övriga avsättningar 2 981 2 130 2 377 2 891 2 067 2 304 

Långfristiga lån 6 538 4 846 4 584 6 538 4 846 4 584 

Övriga långfristiga skulder 69 74 769 69 74 769 

Kortfristiga lån 1 853 1 693 1 715 1 853 1 693 1 715 

Övriga kortfristiga skulder 6 308 5 712 5 753 6 366 5 733 5 722 

Summa skulder och eget kapital 38 440 33 784 32 995 38 614 33 978 33 201 

55


29 AKTIER OCH ANDELAR 

1997 1996 1995 

Aktier i intresseföretag 29 24 16 

Aktier och andelar 326 53 58 

355 77 74 

Aktier i intresseföretag 

Nominellt Bokfört 

Procentuellt Antal värde i värde 

Namn och säte innehav aktier Valuta tusental i kSEK 

Moderföretagets innehav 

Revolve Magnetic Bearings Inc, Kanada 40.0 444 000 CAD 3 813 24 393 

Dotterföretagens innehav 

Shanghai SMM Textile Machinery Components Co. Ltd, 

Folkrepubliken Kina 50.0 40 CNY 23 500 0 

WPB Water pump bearing GmbH (JV), Tyskland 40.0 1 DEM 6 400 4 128 

28 521 

Aktier och andelar 

Moderföretagets innehav 



Namn och säte innehav aktier Valuta tusental i kSEK 

Bostadsrättsföreningen Flundran, Stockholm 1 SEK – 1 635 

Bostadsrättsföreningen Kristinelundsgatan nr 5, Göteborg 1 SEK – 2 884 

Prästgårdsmarkens villaägare, ek. förening, Göteborg 30 SEK 30 30 

Fastighets AB Johannebergshus, Göteborg 9.7 170 SEK 17 2 555 

FlexLink AB, Göteborg 10.0 2 170 000 SEK 2 170 21 700 

Göteborg-Säve Flygplats AB, Göteborg 1 125 SEK 112 114 

Stiftelsen Bohus Promotion, Uddevalla – SEK 250 0 

Svenska Dagbladet Holding AB, Stockholm 18 000 SEK 180 180 

TIAB Transportköparnas Intresse AB, Göteborg 1 000 SEK 100 0 

AEC Japan Co. Ltd., Japan 50.0 400 JPY 20 000 820 

ADELA Investment Company, Luxemburg 2 080 USD 208 0 

S2M, Frankrike 11.9 153 093 FRF 2 570 8 681 

The Swedish-American Chamber of Commerce, USA 50 USD 50 318 

UNIS-UTL, Bosnien-Hercegovina 23.0 – YUD 5 214 0 

UNIS-Factory Sokolac, Bosnien-Hercegovina 10.0 – YUD 64 0 

Lutsk Bearing Plant, Ukraina 24.0 17 031 684 UAH 4 258 23 481 

Wafangdian Bearing Company Limited, Folkrepubliken Kina 19.7 65 000 000 CNY 65 000 230 009 

Svenska skolan, Belgien 20 BEF 400 0 

Övriga aktier och andelar 6 

292 413 

56


Dotterföretagens innehav 


Procentuellt Antal värde värde 

Namn och säte innehav aktier Valuta i tusental i kSEK 

Hofors Energi, Hofors 49.0 2 000 SEK 2 000 2 000 

Jernkontoret, Stockholm 0.8 8 SEK 187 187 

Gävle Sjöfarts AB, Gävle 2.5 270 SEK 27 54 

AB Järnbruksförnödenheter, Stockholm 20.0 300 SEK 30 69 

Företagshälsovården i Hofors, Hofors 50.0 500 SEK 50 50 

Tågåkeriet i Bergslagen AB, Kristinehamn 10.0 2 SEK 60 60 

IUC Sandviken AB, Sandviken 12.5 500 SEK 50 50 

Suomen Voimansiirto Oy, Finland 13.7 140 FIM 1 000 202 

Industrilink A/S, Danmark 20.0 1 DKK 20 77 

SIMES, Belgien 12.0 150 BEF 3 000 641 

Gemeinnützige Wohnungsbaugesellschaft Schweinfurt GmbH, Tyskland 25.0 1 DEM 250 1 102 

Gesellschaft zur Entsorgung von Sondermüll in Bayern mbH, Tyskland 0.4 1 DEM 80 353 

Gemeinschaftskraftwerk Schweinfurt GmbH, Tyskland 16.5 1 DEM 3 300 14 545 

Industrieaufbauges Schaeffler KG, Tyskland 40.0 1 DEM 20 88 

IBU Baugenossenschaft ust, Schweiz 11.9 10 SEK 55 55 

IPO, Frankrike 0.1 1 FRF 100 219 

Indesit, Italien 0.17 12 775 ITL 23 000 0 

Housing Development Finance Corp. Ltd., Indien 0.01 2 500 INR 250 50 

United Trust of India, Indien 0.01 2 650 000 INR 26 500 5 892 

Housing Development Finance Corp. Bank Ltd., Indien 0.01 37 700 INR 377 76 

Voimansiirto Oy, Finland 10.0 60 FIM 60 82 

Bearhold Philippines, Philippines 40.0 38 HKD 144 147 

FAIRSKQ Taiwan Co. Ltd., Taiwan 40.0 2 080 TWD 20 800 6 890 

Skefko Bearings Newcastle, Australien 30.0 12 000 AUD 12 62 

Övriga 878 

Totalt 33 829 

Totalt aktier och andelar 

Dotterföretagens innehav 33 829 

Moderföretagets innehav 292 413 

SKF-koncernens innehav 326 242 

Dotterföretagens innehav i koncernföretag *) 

Namn och säte Procentuellt Ägt av dotterinnehav 

företag i: 

SKF GmbH, Schweinfurt, Tyskland 99.9 Nederländerna 

SKF Industrie S.p.A, Torino, Italien 100 Nederländerna 

SKF France S.A., Clamart, Frankrike 100 Frankrike 

SKF (U.K.) Ltd., Luton, England. 100 England 

SKF Española, S.A., Madrid, Spanien 100 Italien 

SKF Bearings India Ltd., Bombay, Indien 0.85 Sverige 

SKF Bearings India Ltd., Bombay, Indien 7.52 England 

SKF do Brasil Ltda., Guarulhos-São Paulo, Brasilien 0.1 Sverige 

RFT S.p.A., Turin, Italien 100 Italien 

SKF Argentina S.A., Buenos Aires, Argentina 0.1 Nederländerna 

SKF Textilmaschinen-Komponenten GmbH, 

Stuttgart, Tyskland 100 Tyskland 

SKF Japan Ltd., Tokyo, Japan 100 Nederländerna 

SKF Latintrade, Panama 100 Schweiz 

CR Elastomere GmbH, Leverkusen-Opladen, 

Tyskland 100 Tyskland 

Ovako Ajax Inc., York, USA 100 USA 

Namn och säte Procentuellt Ägt av dotterinnehav 

företag i 

SKF Canada Ltd., Scarborough, Canada 37.5 Nederländerna 

SKF Belgium S.A., Bryssel, Belgien 100 Nederländerna 

SKF Gleitlager GmbH, Püttlingen (Saar), Tyskland 100 Tyskland 

SKF Nederland B.V., Veenendaal, Nederländerna 100 Nederländerna 

SKF Bearing Industries (Malaysia) Sdn. Bhd., 

Nilai, Malaysia 40.9 Tyskland 

SKF Bearing Industries (Malaysia) Sdn. Bhd., 

Nilai, Malaysia 59.1 Italien 

SKF Kogellagerindustrie B.V., Veenendaal 

Nederländerna 100 Nederländerna 

SARMA, Saint Vallier s/Rhone Cedex, Frankrike 100 Frankrike 

SKF Intertrade S.A., Bryssel, Belgien 0.01 Belgien 

SKF Intertrade S.A., Bryssel, Belgien 99.99 Nederländerna 

SKF China Ltd., Hongkong, Kina 100 Hong Kong 

Ovako Stahl GmbH, Tyskland 100 Sverige 

*) För moderföretagets innehav av aktier och andelar i dotterföretag se separat 

not 4 till moderföretagets bokslut. 

57

MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING 


Administrationskostnader not 3 - 163 - 93 - 91 

Övriga rörelseintäkter 17 11 8 

Övriga rörelsekostnader - 40 0 0 

Rörelseresultat - 186 - 82 - 83 

Finansiella intäkter och kostnader - netto not 1 1 200 1 052 492 

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1 014 970 409 

Bokslutsdispositioner not 2 149 528 866 


MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS 


Rörelseresultat - 186 - 82 - 83 

Avskrivningar enligt plan på materiella anläggningstillgångar 6 5 5 

Nettoförlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 39 – 0 

Koncernbidrag och aktieägartillskott - netto 100 519 873 

Förändring av rörelsekapital: 

Leverantörsskulder 1 0 0 

Övriga rörelserelaterade tillgångar, skulder samt avsättningar - netto - 216 319 - 1 142 

Kassaflöde från rörelsen - 256 761 - 347 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 7 - 8 - 2 

Förändring av aktier och andelar - 524 - 823 - 248 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 – 0 

Kassaflöde efter investeringar - 776 - 70 - 597 

Finansiella intäkter och kostnader - netto 1 200 1 052 492 

Utdelning till aktieägare -593 -593 - 480 

Konvertering av obligationslån 189 – – 

Förändring av övriga långfristiga tillgångar, 

skulder samt avsättningar - netto - 1 633 - 564 346 

Kassaflöde före finansiering - 1 613 - 175 - 239 

Förändring av låneskulder 1 633 165 257 

Förändring av kortfristiga finansiella tillgångar 20 - 10 18 

58

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar not 3 34 83 80 

Aktier och andelar i dotterföretag not 4 8 371 8 146 7 319 

Fordringar hos dotterföretag 5 240 3 611 3 456 

Aktier och andelar i intresseföretag not 4 24 – – 

Andra aktier och andelar not 4 292 17 21 

Andra långfristiga fordringar 0 3 3 

13 961 11 860 10 879 

Omsättningstillgångar 

Fordringar hos dotterföretag 1 501 1 322 1 598 

Övriga kortfristiga fordringar not 5 18 22 68 

Kortfristiga finansiella tillgångar not 6 34 14 24 

1 553 1 358 1 690 

Summa tillgångar 15 514 13 218 12 569 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Eget kapital not 7 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (113.837.767 aktier, nominellt värde 

SEK 12,50 per aktie) 1 423 1 412 1 412 

Reservfond 633 455 455 


Balanserad vinst 4 896 3 991 3 309 


8 115 7 356 6 451 

Obeskattade reserver not 2 15 64 73 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser not 8 383 374 362 

Övriga avsättningar 1 1 7 

384 375 369 

Långfristiga skulder 

Konvertibla lån not 9 – 1 525 1 389 

Långfristiga lån not 10 5 153 1 995 1 965 

Skulder till dotterföretag 127 137 559 

Övriga långfristiga skulder 0 6 5 

5 280 3 663 3 918 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga lån not 11 10 10 11 

Leverantörsskulder 10 9 9 

Skulder till dotterföretag 1 468 1 604 1 601 

Övriga kortfristiga skulder not 12 232 137 137 

1 720 1 760 1 758 

Summa skulder och eget kapital 15 514 13 218 12 569 

Ställda säkerheter not 13 – 0 0 

Ansvarsförbindelser not 14 344 293 619 

59

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT 

Belopp i miljoner kronor där ej annat anges. 

Redovisningsprinciper - se not 1 under noter till koncernens bokslut. 

1 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

1997 1996 1995 

Resultat från aktier och andelar i 

dotterföretag 

Resultat från övriga värdepapper 

och fordringar som är anläggnings- 

1 211 1 048 528 

tillgångar 

Övriga ränteintäkter och liknande 

698 350 40 

resultatposter 

Räntekostnader och liknande 

16 59 13 

resultatposter - 725 - 405 - 89 

1 200 1 052 492 

Specifikation av finansiella intäkter och kostnader - netto 

1997 1996 1995 

Utdelningar 

- hänförliga till resultat från aktier och 

andelar i dotterföretag 650 1 081 493 




Totala utdelningar 650 1 081 494 

Ränteintäkter 



anläggningstillgångar - dotterföretag 363 306 346 

-hänförliga till resultat från övriga 


anläggningstillgångar - övrigt 0 0 1 

-hänförliga till övriga ränteintäkter och 

liknande resultatposter - dotterföretag 12 58 14 

-hänförliga till övriga ränteintäkter 

och liknande resultatposter - övrigt 1 2 1 

Totala ränteintäkter 376 366 362 

Räntekostnader 



liknande resultatposter 

- dotterföretag - 21 - 61 - 82 



liknande resultatposter - övrigt - 360 - 304 - 322 

- hänförliga till pensioner och 

liknande förpliktelser - 14 - 22 - 22 

Totala räntekostnader -395 -387 -426 

60 

1997 1996 1995 

Kursdifferenser 



anläggningstillgångar - dotterföretag 

- hänförliga till övriga ränteintäkter och 

333 44 - 328 

liknande resultatposter - dotterföretag 

- hänförliga till övriga ränteintäkter och 

0 -1 0 

liknande resultatposter - övrigt 


3 0 -2 

liknande resultatposter - dotterföretag 


- 16 22 39 

liknande resultatposter - övrigt - 314 - 40 298 

Totala kursdifferenser 6 25 7 

Realisationsresultat vid försäljningar 

- hänförliga till aktier och andelar i 

dotterföretag 651 -33 35 

- hänförliga till övriga värdepapper och 

fordringar som är anläggningstillgångar 2 – 20 

Totalt realisationsresultat 653 -33 55 

Nedskrivningar 

- hänförliga till resultat från aktier och 

andelar i dotterföretag -90 – – 

Totala nedskrivningar -90 – – 

Finansiella intäkter och kostnader 

- netto 1 200 1 052 492 

2 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE 

RESERVER 

Bokslutsdispositioner 

1997 1996 1995 

Skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar enligt plan 39 3 3 

Förändring av övriga reserver 10 6 - 10 

49 9 - 7 

Mottagna koncernbidrag 536 545 920 

Lämnade koncernbidrag - 413 - 6 – 

Lämnade aktieägartillskott - 23 - 20 - 47 

100 519 873 

149 528 866 

Obeskattade reserver 

1997 1996 1995 

Ackumulerade avskrivningar 

utöver plan 15 54 57 

Övriga reserver 0 10 16 

15 64 73

3 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

NOTER, MODERFÖRETAGET 

Anskaffingsvärden uppgick till: 

Årets Avyttrade 

1997 anskaffningar tillgångar 1996 1995 

Mark, markanläggningar och byggnader 19 4 - 107 122 118 

Inventarier, verktyg och installationer 37 3 - 42 76 72 


56 7 - 149 198 190 

Årets Avyttrade 

1997 avskrivningar tillgångar 1996 1995 

Mark, markanläggningar och byggnader 2 2 - 76 76 73 

Inventarier, verktyg och installationer 20 4 - 23 39 37 

22 6 - 99 115 110 

Netto bokfört värde 34 1 - 50 83 80 

Avskrivningar enligt plan har inkluderats i administrationskostnader. 

Taxeringsvärden för materiella anläggningstillgångar uppgick till: 

1997 1996 1995 

Mark och markanläggningar 2 42 41 


9 195 192 

4 AKTIER OCH ANDELAR 

Aktier och andelar i dotterföretag specificeras nedan. För specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i intresseföretag 

samt andra aktier och andelar hänvisas till not 29 till koncernens bokslut. 

Aktier och andelar i dotterföretag per 31 december 1997 



Namn och säte 

Tillverkningsbolag 

innehav ägda aktier Valuta tusental i kSEK 

SKF Sverige AB, Göteborg 100 2 650 000 SEK 265 000 363 300 

SKF USA Inc., Pa., USA 99.8 1 444 447 USD 72 222 770 617 

SKF Österreich AG, Österrike 100 200 ATS 200 000 175 958 

SKF GmbH, Tyskland 0.1 – DEM 218 1 813 

SKF Poznań S.A., Polen 99.6 1 696 548 PLZ 33 931 102 574 

SKF Actuators AB, Göteborg 100 1 000 SEK 1 000 0 

SKF Arvika AB, Arvika 100 2 900 SEK 290 15 000 

SKF de Mexico S.A. de C.V., Mexiko 100 40 000 MXN 40 0 

SKF do Brasil Limitada, Brasilien 99.9 166 750 598 BRC 166 751 183 943 

SKF Argentina S.A., Argentina 99.9 499 946 ARP 500 10 936 

SKF Bearings India Ltd., Indien 42.4 1 067 248 INR 106 725 0 

SKF Mekan AB, Katrineholm 100 27 500 SEK 27 500 33 348 

Lidköping Machine Tools AB, Lidköping 100 200 000 SEK 20 000 11 832 

Transport 1 669 321 

61




Namn och säte innehav ägda aktier Valuta tusental i kSEK 


Pågående aktieteckning i 

SKF Automotive Bearings Company Limited, Folkrepubliken Kina 60.0 30 260 

Anhui Zhongding CR Seals Ltd., Folkrepubliken Kina 60.0 25 212 

Beijing Nankou SKF Railway Bearings 

Company Limited, Folkrepubliken Kina 51.0 – CNY 126 713 118 524 

SKF HANWHA Automotive Components Corporation, 

Republiken Korea 80.0 1 716 000 KRW 8 580 000 44 042 

PT. SKF Indonesia, Indonesien 60.0 22 540 IDR 22 540 000 35 542 

Pågående apportemission i SKF do Brasil Limitada, Brasilien 10 463 

Försäljningsbolag 

SKF Danmark A/S, Danmark 100 5 DKK 5 000 0 

SKF Norge A/S, Norge 100 50 000 NOK 5 000 0 

Oy SKF Ab, Finland 100 48 400 FIM 12 100 12 378 

SKF Portugal Rolamentos, Limitada, Portugal 95.0 – PTE 12 350 0 

SKF Loˇziska, a.s., Tjeckien 100 430 CZK 43 000 9 898 

Akciová společnost pro prodej valiv´ych loˇzisek, Tjeckien 100 1 000 CZK 200 0 

SKF Svéd Golyóscsapágy Részvenytársaság, Ungern 100 3 000 HUF 600 14 

SKF Hellas S.A., Grekland 100 2 000 GRD 45 320 0 

SKF Canada Limited, Kanada 62.5 50 000 CAD – 0 

SKF Colombia S.A., Colombia 13.4 279 148 COP 69 787 0 

SKF del Peru S.A., Peru 100 3 383 181 PES 3 383 0 

SKF Chilena S.A.I.C., Chile 100 88 192 CLP 467 923 0 

SKF Venezolana S.A., Venezuela 100 4 758 VEB 4 758 1 376 

SKF Türk Sanayi ve Ticaret Limited Sirketi, Turkiet 0.0 50 TRL 250 1 

SKF South East Asia (Pte) Ltd., Singapore 100 1 000 000 SGD 1 000 0 

SKF Australia Pty Ltd., Australien 100 96 500 AUD 193 0 

SKF New Zealand Limited, Nya Zeeland 100 375 000 NZD 750 0 

SKF South Africa (Proprietary) Ltd., Sydafrika 100 1 422 380 ZAR 2 845 0 

SKF Zimbabwe (Private) Limited, Zimbabwe 0.0 1 ZWD 0 0 

SKF (Zambia) Ltd., Zambia 0.0 1 ZMK 0 0 

SKF Kenya Limited, Kenya 0.0 1 KES 0 0 

SKF Eurotrade AB, Göteborg 100 83 500 SEK 8 350 10 169 

SKF Multitec AB, Helsingborg 100 29 500 SEK 2 950 4 545 

Övriga bolag 

SKF Bearings Ltd., Storbritannien 100 10 000 GBP 10 0 

Trelanoak Ltd., Storbritannien 20.0 6 965 000 GBP 6 965 119 817 

SKF Holding Maatschappij Holland B.V., Nederländerna 100 60 000 NLG 60 000 5 035 746 

SKF Engineering & Research Services B.V., Nederländerna 13.4 121 NLG 12 7 684 

SKF Verwaltungs AG, Schweiz 100 500 CHF 250 501 898 

SKF Holding Mexicana, S.A. de C.V., Mexiko 98.0 22 934 233 MXN 2 293 120 029 


62




Namn och säte innehav ägda aktier Valuta tusental i kSEK 


Pågående aktieteckning i 

SKF (China) Investment Co. Ltd., Folkrepubliken Kina 100 34 869 

Barseco (Pty) Ltd., Sydafrika 100 100 ZAR 0 0 

SKF Australia (Manufacturing) Pty. Ltd., Australien 100 1 000 000 AUD 2 000 0 

Compania SKF Nicaragua S.A., Nicaragua 100 140 NIC 140 0 

Latinoamericana de Administracion S.A., Panama 100 50 USD 5 0 

SKF Lager AB, Göteborg 100 150 000 SEK 3 000 0 

SKF Vehicle Parts AB, Göteborg 100 115 000 SEK 11 500 13 872 

Nordiska Kullager Aktiebolaget, Göteborg 100 1 000 SEK 100 101 

AB SKF-Agenturer, Göteborg 100 100 SEK 100 0 

SKF Distribution AB, Göteborg 100 80 000 SEK 6 400 9 760 

AB Compania Sudamericana SKF, Göteborg 100 300 SEK 300 0 

AB S.A. des Roulements à Billes Suédois SKF, Göteborg 100 100 SEK 100 0 

SKF Treasury Centre AB, Göteborg 100 20 000 SEK 20 000 319 908 

Återförsäkringsaktiebolaget SKF, Göteborg 100 30 000 SEK 30 000 80 200 

SKF Fondförvaltning AB, Göteborg 100 2 500 SEK 250 248 

AB Svenska Kullagerfabriken, Göteborg 100 1 000 SEK 100 101 

SKF Dataservice AB, Göteborg 100 1 000 SEK 100 0 

SKF Nova AB, Göteborg 100 1 000 SEK 100 0 

AB Transmatic, Göteborg 100 1 000 SEK 100 101 

Bagaregården 16:7 KB, Göteborg* 99.9 – SEK 250 103* 15 617 

KB Nya Kulan, Göteborg* 99.0 – SEK 290 615* 31 075 

SKF Fastighetsförvaltning AB, Göteborg 100 2 000 SEK 200 245 

SKF Support AB, Göteborg 100 2 000 SEK 200 245 

Ovako Comptech AB (under firmaändring 

till Ovako Couplings Holding AB), Göteborg 100 2 800 000 SEK 280 000 106 470 

Ovako Ring AB, Göteborg 100 1 000 SEK 100 99 

Ovako Metallurgy AB, Göteborg 100 500 SEK 50 60 

Ovako Tube AB, Göteborg 100 5 000 SEK 500 600 

Ovako Metech AB (under firmaändring till 

Ovako Steel Holding AB), Göteborg 100 9 600 000 SEK 960 000 27 

8 370 517 

* Som nominellt värde upptags ursprungligt insatskapital i respektive kommanditbolag 

5 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

1997 1996 1995 

Övriga kortfristiga fordringar 17 20 67 

Förutbetalda kostnader 1 2 1 

18 22 68 

6 KORTFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

1997 1996 1995 

Kortfristiga finansiella fordringar 27 – – 

Kassa och bank 7 14 24 

34 14 24 

63


7 EGET KAPITAL 

Aktiekapitalets fördelning på olika aktietyper mm framgår av not 13 

till koncernens bokslut. 

Förändring av eget kapital: 

Aktie- Reserv- Fritt eget 

kapital fond kapital Summa 

Ingående balans 1995-01-01 1 412 455 3 789 5 656 



Utgående balans 1995-12-31 1 412 455 4 584 6 451 





Konvertering av obligationslån 11 178 – 189 



8 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE 

FÖRPLIKTELSER 

Pensioner och liknande kostnader uppgick till 53 för 1997, 52 för 

1996 och 56 för 1995, varav räntekostnaderna utgjorde 14, 22 

respektive 22. Av pensionsskulden avsåg pensioner i FPG-PRI-systemet 

298, 294 respektive 277 vid 1997, 1996 respektive 1995 års 

utgång. 

9 KONVERTIBLA LÅN 

Se not 16 till koncernens bokslut. 

10 LÅNGFRISTIGA LÅN 

Långfristiga lån per 31 december, exklusive belopp som förfaller till 

betalning inom ett år, uppgår till: 

1997 1996 1995 

Obligationslån 3 599 1 379 1 346 

Banklån 1 027 378 366 

Övriga lån 527 238 253 

5 153 1 995 1 965 

Fördelning per valuta: 

1997 1996 1995 

Svenska kronor 1 226 437 448 

Amerikanska dollar 3 823 1 453 1 407 

Spanska pesetas 104 105 110 

5 153 1 995 1 965 

64 

Långfristiga lån per 31 december 1997 skall amorteras enligt 

följande: 

1999 863 

2000 443 

2001 8 

2002 1 203 

2003 495 


5 153 

Vissa lånevillkor innehåller begränsningar beträffande 

pantförskrivning av tillgångar. 

11 KORTFRISTIGA LÅN 

1997 1996 1995 

Kortfristig del av långfristiga lån 10 10 11 

10 10 11 

12 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER 

1997 1996 1995 

Övriga kortfristiga skulder 6 6 10 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter 226 131 127 

232 137 137 

I upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår upplupna 

räntor med 185 för 1997, 83 för 1996 och 82 för 1995. 

13 STÄLLDA SÄKERHETER 

1997 1996 1995 

Inteckningar i tomträtt – 0 0 

– 0 0 

14 ANSVARSFÖRBINDELSER 

1997 1996 1995 

Borgensförbindelser för dotterföretags 

skulder och åtaganden 

Övriga borgens- och ansvars- 

294 261 575 

förbindelser 50 32 44 

344 293 619 

15 MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH 

ERSÄTTNINGAR 

För uppgift om löner, andra ersättningar och sociala kostnader för 

anställda - se not 26 till koncernens bokslut. 

För uppgift om medelantal anställda - se not 27 till koncernens 

bokslut.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 

Balanserad vinst från föregående år Kr 4 895 825 382 

Årets resultat Kr 1 163 503 437 

Fritt eget kapital Kr 6 059 328 819 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår: 

att till aktieägare utdelas kr 5.25 per aktie Kr 597 648 277 

att som kvarstående vinstmedel balanseras Kr 5 461 680 542 

Kr 6 059 328 819 

Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1997 och ställningen vid samma års utgång framgår av 

resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer. 

Stockholm den 30 januari 1998 

Anders Scharp Lennart Alverå Giovanni Mario Rossignolo 

Mauritz Sahlin Sören Gyll Peter Augustsson 

Per-Olof Eriksson Göran Johansson Stig Blomberg 

Sune Carlsson Gösta Bystedt Anders Olsson 

REVISIONSBERÄTTELSE 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och 

räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 

i AB SKF för år 1997. Det är styrelsen och verkställande 

direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det 

innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad 

försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen 

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett 

urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna 

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av 

dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga 

beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma 

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig 

mot bolaget eller på annat sätt har handlat i strid mot 

aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi 

anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden 

nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i 

enlighet med årsredovisningslagen, varför vi tillstyrker 

- att resultaträkningen och balansräkningen för moderföretaget och 

koncernen fastställs och 

- att vinsten i moderföretaget disponeras enligt förslaget i 

förvaltningsberättelsen. 

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte vidtagit 

någon åtgärd eller gjort sig skyldiga till någon försummelse som 

enligt vår bedömning kan föranleda ersättningsskyldighet mot 

bolaget, varför vi tillstyrker 

- att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Göteborg den 26 februari 1998 

Arthur Andersen AB 

Mats Fredricson 

Auktoriserad revisor 

65

AKTIER OCH AKTIEÄGARE 

Aktiekapitalets fördelning den 31 december 1997 

London Genève Zürich 

(1928) (1935) (1985) 

Stockholm Paris Basel New York 

(1916) (1929) (1985) (1985) 

A-aktier, fria 49 256 332 • 

B-aktier, fria 64 581 435 • • • • • • • 

Antal aktier 113 837 767 

Årtalet under respektive börsort anger introduktionsår. 

Genom seriebeteckningarna A och B särskiljes aktiernas röstvärde. En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tusendels röst. 

SKF-aktien noteras i USA genom NASDAQ-systemet, där handel sker via depåbevis, s k ADR (American Depositary 

Receipts). 

Förändringar i aktiekapitalet 1982-1997 

66 

Inbetalt belopp, Aktiekapital, Antal aktier, 

Mkr Mkr milj. 

1982 Fondemission 1:4 1 350 27.0 

1989 Aktieuppdelning 4:1 1 350 108.0 

1990 Konvertering av förlagslån 62 1 412 113.0 

1997 Konvertering av obligationslån 11 1 423 113.8 

Omsättning av SKF-aktier 

Antal 

År Stockholm London Stockholm, Mkr 

1991 27 212 000 38 896 000 2 659 

1992 44 497 000 81 900 000 4 064 

1993 69 120 000 92 532 000 6 940 

1994 94 423 000 99 666 000 13 129 

1995 89 040 000 72 060 000 12 414 

1996 76 636 130 70 224 523 11 281 

1997 80 880 606 79 329 702 15 335 

Källa: Stockholms Fondbörs, London Stock Exchange 

B-aktiens kursutveckling 

Affärsvärldens generalindex 

Högsta och lägsta köpkurs per månad 

Kr Kr 

280 

280 

260 

240 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

1993 1994 1995 1996 1997 

260 

240 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40

Resultat per aktie, kr 

20 

15 

10 

5 

0 

120 

90 

60 

30 

0 

15 

10 

5 

0 

18.10 

14.90 

13.70 

95 96 97 

Eget kapital per 

aktie, kr 

89 

99 

95 96 97 

P/E-tal, B 

7.0 

10.8 

111 

12.3 

95 96 97 

AKTIER OCH AKTIEÄGARE 

Konvertibla lån 

I maj 1992 emitterade AB SKF ett konvertibelt obligationslån med s k nollkupongkonstruktion om 145 miljoner XEU som 

löper med 8.75 procents ränta. Vid full konvertering skulle utges 7 122 928 B-aktier. 

I juni 1997 påkallade SKF inlösen av det konvertibla obligationslånet och ett antal obligationsinnehavare valde då att 

konvertera sina obligationer till aktier i stället för kontant inlösen. Genom konverteringen emitterades 838 211 nya aktier av 

serie B och det totala antalet aktier efter emissionen uppgår till 113 837 767. Konverteringskursen på knappt 225 kr per 

aktie innebar en ökning av koncernens bundna egna kapital med 189 Mkr. 

Allemansfond för anställda 

SKF Allemansfond är en företagsanknuten kapitalsparfond i vilken SKF-anställda i Sverige kunnat spara fr o m april månad 

1984 . Vid utgången av 1997 uppgick antalet andelsägare till 694. Fondens medel har till största delen varit placerade i 

SKF-aktier. Fondförmögenheten 31 december 1997 uppgick till 56 miljoner kronor. 

Fördelning efter aktieinnehav 

Aktieinnehav Antal aktieägare Procent Antal aktier Procent 

1– 1 000 31 492 92.9 6 418 043 5.6 

1 001– 10 000 2 027 6.0 5 875 585 5.2 

10 001–100 000 259 0.8 8 720 253 7.7 

100 001– 109 0.3 92 823 886 81.5 

Källa: VPC AB Aktiebok och Förvaltarförteckning 1997-12-30 

33 887 100.0 113 837 767 100.0 

De tio största aktieägarna 

Antal Antal I procent av I procent av 

aktier röster röstetalet antal aktier 

1) Investor AB 15 223 252 15 223 252 30.9 13.4 

2) Skanska Invest AB 9 870 000 9 870 000 20.0 8.7 

3) SPP 5 530 936 2 316 136 4.7 4.9 

4) Nordbankens fonder 4 838 500 2 109 632 4.3 4.3 

5) Allmänna Pensionsfonden, Fjärde Fondstyrelsen 3 062 700 2 028 191 4.1 2.7 

6) Folksam (inklusive AMF Sjukförsäkring) 2 772 000 1 753 619 3.6 2.4 

7) Skandia 2 476 568 805 247 1.6 2.2 

8) Svenska Handelsbankens fonder 1 038 384 782 540 1.6 0.9 

9) Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling 615 000 615 000 1.3 0.5 

10) Wallenberg-stiftelser 539 100 539 100 1.1 0.5 

Källa: VPC AB Aktiebok och Förvaltarförteckning 1997-12-30 

73.2 40.5 

Av det totala antalet aktier var 39.5 procent i utländsk ägo per 1997-12-30, vilket motsvarade ett sammanlagt röstetal på 

13.6 procent. Andelen institutionellt ägande uppgick till 62.6 procent. 

Data per aktie (Definitioner se not 1) 

Kronor/aktie 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 

Resultat per aktie (1) - 10.10 - 14.05 - 4.05 11.25 18.10 14.90 13.70 

Utdelning per A- och B-aktie 4.25 – – 4.25 5.25 5.25 5.25 (2) 

Utdelning totalt i miljoner kronor 

Köpkurs för B-aktier den 

480 – – 480 593 593 598 

31 december på Stockholms Fondbörs 94 74 132 122.50 127 160 169 

Eget kapital per aktie (1) 84 72 73 81 89 99 111 

Direktavkastning i procent (B fria) (1) 4.5 – – 3.5 4.1 3.3 3.1 

P/E-tal, B (börskurs/resultat per aktie) (1) neg neg neg 10.9 7.0 10.8 12.3 

1) Data per aktie har omräknats p g a förändrade redovisningsprinciper i koncernen (se not 1) samt för konvertering om 

838 211 aktier i juli 1997. 

2) Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition. 

67

Anders Scharp Göran Johansson 

Mauritz Sahlin 

Stig Blomberg 

68 

Lennart Alverå 

Giovanni Mario Rossignolo 

Gösta Bystedt 

Peter Augustsson 

Sune Carlsson 

Sören Gyll 

Anders Olsson 

Mats Fredricson Lennart Johansson 

Per-Olof Eriksson

Styrelse 

Ordinarie styrelseledamöter 

anders scharp, Stockholm 

Född 1934. Ordförande. 

Ledamot sedan 1992. 

Styrelseordförande i AB Electrolux, 

Saab AB, Scania AB, Incentive AB, 

Atlas Copco AB och Svenska 

Arbetsgivareföreningen. 

Vice ordförande i Investor AB. 

Ledamot i Email Limited (Australien) 

och Sveriges Industriförbund. 

Aktieinnehav i SKF: 10 000 

göran johansson, Göteborg 

Född 1945. Representant för de 

anställda. Ledamot sedan 1975. 

Ordförande i Kommunstyrelsen i 

Göteborg. 

Styrelseordförande i Liseberg AB. 

Ledamot i Statens Vattenfallsverk. 

Aktieinnehav i SKF: 100 

mauritzsahlin, Göteborg 

Född 1935. Ledamot sedan 1976. 

Styrelseordförande i ELGA AB, Air 

Liquide AB, FlexLink Systems AB och 

Novare Kapital AB. 

Ledamot i Scania AB, Investor AB, 

Sandvik AB, Statoil (Norge) och 

Sveriges Industriförbund. 


gösta bystedt, Lidingö 


Styrelseordförande i Kalmar 

Industries AB. 

Vice ordförande i AB Electrolux och 

Axel Johnson AB. 

Ledamot i Atlas Copco AB och 

Sveriges Industriförbund. 


per-olof eriksson, Sandviken 


Styrelseordförande i Svenska Kraftnät, 

Bergslagsinvest AB och Odlander, 

Fredriksson & Co. AB. 

Ledamot i Sandvik AB, Handelsbanken, 

SSAB Svenskt Stål AB, 

AB Volvo, Skanska AB, AB Custos, 

Preem Petroleum, Assa Abloy AB, 

N.V. Koninklijke Sphinx Gustavsberg 

och Sveriges Industriförbund. 


giovanni mario rossignolo, Turin, 

Italien 


Styrelseordförande i Electrolux 

Zanussi, Atlas Copco Italia, Perstorp 

Italia, Sanitari Pozzi, Consortium 

(Italien) och Olivetti Computers 

Worldwide. 

Vice ordförande och ledamot i the 

Ericsson S.p.A. Executive Committee. 

sune carlsson, Kilchberg, Schweiz 


Vice VD i ABB-koncernen. 

Styrelseledamot i Atlas Copco AB. 

stig blomberg, Bollebygd 


anställda. Ledamot sedan 1993. 

Ordförande i SIF vid SKF i Göteborg. 


peter augustsson, Göteborg 

Född 1955. VD och koncernchef. 

Ledamot sedan 1995. 

Styrelseledamot i Chalmers 

Industriteknik (CIT). 

Aktieinnehav i SKF: 3 200 samt 4 800 

optioner 

sören gyll, Stockholm 


Styrelseordförande i Pharmacia & 

Upjohn Inc. 

Ledamot i AB Volvo, Skanska AB, 

Bilia AB, SCA Svenska Cellulosa 

Aktiebolaget, Oresa Ventures S.A. 

(Belgien), Sveriges Industriförbund, 

Svenska Arbetsgivareföreningen, IVA 

och Sveriges Verkstadsindustrier. 

Suppleanter 

lennart alverå, Göteborg 


anställda. Suppleant sedan 1987. 

Ordförande i Verkstadsklubben vid 

SKF i Göteborg. 


anders olsson, Filipstad 


anställda. Suppleant sedan 1998. 

Ordförande i SIF Ovako Steel-klubben 

vid Ovako Steel AB i Hällefors. 


Hedersordförande 

lennart johansson 

Hedersordförande i AB SKFs styrelse. 

Revisor 

mats fredricson 

Auktoriserad revisor 

Arthur Andersen AB. 

69

Ledning 

Peter Augustsson 

Gunnar Gremlin 

Krister Peil 

AB SKFs ledning 


Verkställande Direktör 

gunnar gremlin 

Vice Verkställande Direktör 

krister peil 


70 

Henning Wittmeyer 

Koncernledning 


Göteborg, född 1955 

Chief Executive Officer 

Anställd sedan 1994 


samt 4 800 optioner 

Styrelseledamot i Chalmers 

Industriteknik (CIT) 

STABSCHEFER 

bengt olof hansson 

Pixbo, född 1947 

Group Quality & Human 

Resources 


henning wittmeyer 

Hilversum, Nederländerna, 

född 1942 

Group Technical Development 



optioner 

Tore Bertilsson Bengt Olof Hansson 

Lars G Malmer Kaj Thorén 

Carina Bergfelt 

Styrelseledamot i Ytkemiska 

institutet 

lars g malmer 


Group Communication 




Styrelseledamot i Västsvenska 

Handelskammaren, 

Näringslivets Internationella 

Råd och Chalmers Teknikpark 

kaj thorén 


Group Business Development 




Styrelseledamot i Cutting Tools 

Technology, Frankfurt, Tyskland 

tore bertilsson 


Group Finance 




Styrelseledamot i S-E-Banken 

Allemansfonder AB och 

Ågrenska 

carina bergfelt 


Group Legal 



optioner 

Styrelseledamot i Forskarpatent 

i Västsverige AB 

DIVISIONSCHEFER 

rolf jacobson 

Lerum, född 1939 

Components Division (Viss tillverkning 

av ringar och rullar 

samt kul- och hållartillverkning) 



samt 2 400 optioner

Tom Johnstone Rolf Jacobson 

Michael Haupt Martin Ivert 

Sten E Malmström 

gunnar gremlin 

Singapore, född 1945 

Asia Pacific Division (Totala 

ansvaret för huvuddelen av 

lagerverksamheten i Asien) 




michael haupt 

Schweinfurt, Tyskland, 

född 1944 

Emerging & Specialty Division 

(Omfattar dels nya och snabbt 

växande affärer med avseende 

på såväl produkter som marknader, 

dels fyra olika affärsområden 

som karakteriseras av hög 

teknisk prestanda och stark 

marknadsposition.) 




Styrelseledamot i FPB Holding 

AG och Stora Feldmühle AG, 

Düsseldorf, Tyskland 

Hans-Göran Persson 

christer gyberg 


Industrial Division (Tillverkning 

och försäljning av lager till 

övriga industrikunder) 



optioner 

sten e malmström 

Askim, född 1943 

Seals Division (Tillverkning och 

försäljning av tätningar) 


Aktieinnehav i SKF: 1 000 samt 

2 400 optioner 

Styrelseordförande i Kinarådet 

Väst 

martin ivert 

Stockholm, född 1948 

Steel Division (Tillverkning och 

försäljning av specialstål. Leverantör 

av huvuddelen av koncernens 

lagerstål) 


Giuseppe Donato Christer Gyberg 



tom johnstone 


Automotive Division (Tillverkning 

och försäljning av lager 

och lagerrelaterade produkter 

till fordonsindustrin) 



optioner 

giuseppe donato 

Turin, Italien, född 1944 

Electrical Division (Tillverkning 

och försäljning av lager till stora 

tillverkare av elektriska motorer 

samt tvåhjuliga fordon) 



optioner 

hans-göran persson 

Lerum, född 1946 

Sourcing & Information 

LEDNING 

Technology Division (Ger 

service inom respektive område 

till alla lagerfabriker och försäljningsenheter) 



optioner 

krister peil 

Berwyn, PA, USA, 

född 1942 


VD i SKF USA Inc. 


Aktieinnehav i SKF: 1 679 samt 

2 400 optioner 

71

SJUÅRSÖVERSIKT SKF-KONCERNEN 

Belopp i miljoner kronor där annat ej anges 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 

Resultatinformation* 

Försäljning 26 302 26 649 29 200 33 273 36 700 33 589 36 922 

varav i Sverige 969 1 463 1 415 1 837 2 202 1 869 1 967 

Rörelsens kostnader - 26 416 - 27 759 - 28 922 - 30 833 - 32 775 - 31 122 - 34 717 

Övriga rörelseintäkter/kostnader – netto 238 213 427 151 75 407 799 

Resultat från intresseföretag - 907 – – – – – - 55 

Rörelseresultat - 783 - 897 705 2 591 4 000 2 874 2 949 

Finansiella intäkter och kostnader – netto - 299 - 988 - 1 158 - 714 - 611 - 462 - 843 

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader - 1 082 - 1 885 - 453 1 877 3 389 2 412 2 106 

Skatter – 86 333 - 7 - 570 - 1 301 - 701 - 583 

Resultat efter skatt - 1 168 - 1 552 - 460 1 307 2 088 1 711 1 523 

Extraordinära kostnader – netto efter skatt — - 52 – – – – – 

Minoritetsintressens andel i resultatet 17 7 – - 28 - 30 - 19 35 

Årets resultat - 1 151 - 1 597 - 460 1 279 2 058 1 692 1 558 

Balansinformation* 

Immateriella anläggningstillgångar 883 1 072 2 284 1 793 1 374 1 261 1 291 

Materiella anläggningstillgångar 11 369 11 266 11 862 11 092 11 264 12 541 13 631 

Finansiella anläggningstillgångar 1 170 1 651 1 452 1 348 1 212 1 063 1 185 

Varulager 9 426 9 435 9 220 8 606 8 972 9 476 9 924 

Kortfristiga fordringar 6 099 6 382 6 841 7 517 7 276 7 352 8 478 

Kortfristiga finansiella tillgångar 3 823 3 075 2 692 2 356 2 897 2 091 3 931 

Summa tillgångar 32 770 32 881 34 351 32 712 32 995 33 784 38 440 

Eget kapital 9 542 8 215 8 289 9 183 10 122 11 310 12 588 

Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner 4 209 4 781 6 326 6 260 6 089 6 030 6 171 

Avsättningar för skatter 1 348 1 172 1 370 1 386 1 420 1 701 1 642 

Övriga avsättningar 2 622 3 415 3 258 2 159 2 377 2 130 2 981 

Långfristiga lån (inklusive konvertibla lån) 4 443 6 517 7 044 4 954 4 584 4 846 6 538 

Övriga avsättningar och långfristiga skulder 

inklusive minoritetsintressen 1 046 1 146 1 123 948 935 362 359 

Kortfristiga lån 4 978 3 258 2 228 2 047 1 715 1 693 1 853 

Övriga kortfristiga skulder 4 582 4 377 4 713 5 775 5 753 5 712 6 308 

Summa skulder och eget kapital 32 770 32 881 34 351 32 712 32 995 33 784 38 440 

Nyckeltal (i procent där annat ej anges) * 

Avkastning på totalt kapital - 0.3 - 1.1 3.6 9.1 13.2 9.9 9.1 

Avkastning på sysselsatt kapital - 0.4 - 1.5 5.0 13.0 19.0 14.7 13.0 

Avkastning på eget kapital - 9.9 - 16.1 - 5.1 13.4 19.4 15.9 13.0 

Vinstmarginal - 0.3 - 1.3 4.2 9.4 12.4 10.0 9.0 

Kapitalomsättning, ggr 0.84 0.84 0.86 0.97 1.07 0.99 1.00 

Andel eget riskbärande kapital 33.4 28.6 23.9 28.1 31.9 35.8 37.8 

Soliditet 29.6 25.3 24.5 28.5 31.2 34.3 33.5 

Investeringar och personal 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 1 778 1 121 933 1 356 2 296 2 710 2 664 

varav i Sverige 129 140 238 293 427 655 918 

Forsknings- och utvecklingskostnader 538 473 552 542 598 751 757 

Patent - antal förstagångsansökningar 97 85 57 59 65 130 146 

Medelantal anställda 45 285 46 672 39 439 40 072 42 641 42 451 41 863 

varav i Sverige 4 500 6 871 5 975 6 282 6 418 6 348 6 290 

Registrerat antal anställda 31 december 52 469 45 151 41 394 41 732 43 754 43 123 43 241 

Löner och lönebikostnader 11 279 11 845 12 277 12 869 13 744 13 066 13 708 

varav i Sverige 1 488 2 377 1 979 2 117 2 361 2 464 2 507 

Utveckling per produktområde * 

Försäljning 

Rullningslager ** 24 347 22 690 24 767 28 168 31 003 29 204 31 991 

Tätningar** – – 2 752 3 099 3 456 3 125 3 779 

Verktyg 1 978 1 731 – – – – – 

Specialstål – 3 076 2 891 3 758 4 168 3 271 3 391 

Övrigt och elimineringar ** - 23 - 848 - 1 210 - 1 752 - 1 927 - 2 011 - 2 239 

Rörelseresultat 

26 302 26 649 29 200 33 273 36 700 33 589 36 922 

Rullningslager ** - 866 - 668 690 1 904 3 198 2 482 2 294 

Tätningar** – – 189 261 307 242 377 

Verktyg 25 10 – – – – – 

Specialstål – - 345 - 166 289 439 153 242 

Övrigt och elimineringar ** 58 106 - 8 137 56 - 3 36 

- 783 - 897 705 2 591 4 000 2 874 2 949 

* Tidigare publicerade siffror har omräknats på grund av ändrade redovisningsprinciper i koncernen samt omarbetats i 

enlighet med nya Årsredovisningslagen (1995:56). 

** Tidigare publicerade siffror har omräknats för att överensstämma med den aktuella organisationen. 

72

Ordbruk i SKFs värld 

Auto-Balancing En balanseringsenhet 

där fria kulor automatiskt motverkar obalansen 

och därmed minskar vibrationerna 

i t ex handverktyg, tvättmaskiner, centrifuger 

och elmotorer. 

Axiallager Kul- eller rullager avsett för 

axiell belastning. 

Axiell belastning Belastning i axelns 

längdriktning (jfr radiell belastning). 

CARB Ny rullagertyp som klarar både 

snedställning av axeln och förskjutning i 

axelns längdriktning och som dessutom är 

kompakt. Dessa egenskaper har tidigare 

inte kunnat kombineras i ett och samma 

lager. 

Cylindriskt rullager (CRB) Rullager med 

cylindriska rullar. 

Elastomerer Syntetiskt gummi. 

Eftermarknaden De kunder som köper 

lager för att i sin tur sälja dem vidare som 

reservdelar, t ex distributörer (jfr OEMkunder). 

Hjullagerenhet (HubUnit/ THBU) 

Lättmonterad, kompakt lagerenhet för 

hjulen på person- eller lastbilar. 

Hållare Komponent i lagret som håller 

isär rullkropparna så att de inte stöter ihop 

med varandra när lagret roterar. Hållaren 

tillverkas oftast av stål, men även mässing- 

eller plasthållare förekommer. 

Koniskt rullager (TRB) Lager med 

koniska rullar. 

Kullager Lager där rullkropparna är kulor. 

Kan ha en eller flera rader med kulor. 

Lager Komponent som monteras i maskiner 

och andra produkter för att minska 

friktionen mellan rörliga delar. De flesta 

lager nuförtiden är rullningslager som 

består av en innerring, en ytterring, ett 

antal rullkroppar (kulor eller rullar) mellan 

inner- och ytterringen samt en hållare. 

De flesta lager görs av stål. 

Lagerenhet Produkt där lagret har byggts 

ihop med andra komponenter till en enhet. 

Lagret är smort för hela sin livstid. 

Lagerhus Produkt i vilken ett rullningslager 

monteras. Lagerhuset skyddar och 

stödjer lagret. Tillverkas i gjutgods eller 

plast och används i t ex fläktar och 

pappersmaskiner. 

Ledtid Tiden från beställning av råmaterial 

till leverans av färdigt lager. 

Light trucks Amerikanskt begrepp för fordon 

alltifrån jeepar och skåpbilar till lätta 

lastbilar. 

Nålrullager (NRB) Lager med smala, 

långa, cylindriska rullar. Används där 

utrymmet är begränsat, t ex i växellådor. 

OEM-kunder Original Equipment Manufacturers 

– de kunder som köper lager för 

att bygga in dem i sina egna produkter, 

t ex tillverkare av bilar, köksutrustning, 

maskiner (jfr eftermarknaden). 

Oljefilm Det mycket tunna skikt av olja 

(bara någon tusendels millimeter) som 

hindrar rullkropparna i ett lager att få 

metallisk kontakt med ytter- eller innerringen. 

Oljetätningar Gemensamt namn på tätningar 

som används vid oljesmörjning. 

Precisionslager Lager för verktygsmaskiner 

med mycket höga varvtal och noggrannhetskrav. 

Finns t ex i spindelenheter. 

Radiallager Kul- eller rullager avsett för 

radiell belastning. 

Radialtätning Typ av oljetätning. 

Radiell belastning Belastning vinkelrätt 

mot axelns längdriktning (jfr axiell belastning). 

Rullager Lager där rullkropparna är rullar. 

Kan ha en eller flera rader med rullar. 

Rullkroppar Benämning på de kulor eller 

rullar som finns i ett lager. 

Rullningslager Gemensamt namn för 

kul- och rullager. 

Rullningslagerstål Speciellt stål med 

mycket hög renhet avsett för rullningslager. 

Sensor Elektrisk givare som känner av 

varvtal, hastighet, temperatur, etc. Ingår i 

t ex hjullagerenheter och vissa spårkullager. 

Sfäriskt lager Kullager (SABB) eller rulllager 

(SRB) där ytterringens bana är en 

del av en sfär, vilket betyder att lagret kan 

anpassa sig till snedställning av axeln. 

SKF grundades på Sven Wingquists revolutionerande 

uppfinning av det dubbelradiga, 

sfäriska kullagret. 

SKF Engineering & Research Centre 

B.V. (ERC) SKFs forskningsanläggning i 

Nederländerna. 

Spindelenhet Komplett lagerenhet med 

precisionslager för verktygsmaskiner. 

Sport utility vehicles Robusta, oftast fyrhjulsdrivna, 

fordon (t ex jeepar) som tidigare 

användes i mer extrema sammanhang, men 

som tack vare bekvämare, lättare modeller 

numera har personbilskomfort. Kan räknas 

in i gruppen light trucks. 

Spårkullager (DGBB) Lager där kulorna 

löper i spår i inner- och ytterringen. Lagret är 

ett radiallager men kan även ta viss axiell 

belastning. Används t ex i elektriska motorer. 

Stötdämpartätning Tätningsring som är 

speciellt anpassad för den belastning som 

en stötdämpare utsätts för, d v s korta stötrörelser 

i axelns längdriktning. 

Svängkranslager Stort rullningslager för 

t ex kranar och tunnelborrningsmaskiner. 

Kan vara flera meter i diameter. 

Syrgashyvel En maskin som med hjälp av 

en syrgasbrännare avverkar det yttersta 

materialskiktet på stålämnet. 

Total Quality Management (TQM) 

Kvalitetskoncept inom SKF som omfattar 

såväl produktion och produkter som människor, 

service och attityder. 

Trouble-Free Operation (TFO) Ett av SKF 

utvecklat koncept vars syfte är att ge kunden 

så bekymmersfri drift som möjligt. Konceptet 

är ofta skräddarsytt för kunden och innefattar 

produkter och service, underhållsprodukter, 

utbildning, övervakningsutrustning etc. 

TUBEARING Enklare variant av rullager för 

mindre krävande användningsområden, t ex 

kundvagnar i butiker och stormarknader och 

rullatorer. 

Tätning Komponent av gummi eller stål 

som monteras mellan inner- och ytterringen i 

ett lager eller vid sidan av lagret, runt axeln, 

för att förhindra att smörjmedel läcker ut och 

att smuts tränger in. De lager som inte har 

tätningar är ofta inbyggda i t ex ett tätat 

lagerhus. Tätningar används även i många 

andra sammanhang (se t ex Ventilskafttätning, 

Stötdämpartätning). 

Valsning Metod att bearbeta stålet för att få 

fram önskade produkter (stång, tråd, plåt, 

rör) 

Valsverk Produktionsanläggning för valsning 

av stål (se ovan). 

Ventilskafttätning Tätningsring runt ventilskaften 

i förbränningsmotorer som stryker av 

och doserar oljan till ventilerna.

Finansiell ordlista 

Avkastning Återbäring, i form av t ex 

utdelning eller ränta, på investerat 

kapital. 

Break-even punkt Försäljningsvolym 

där intäkter och kostnader är lika stora, 

dvs ett nollresultat uppstår. 

Cash management Styrning av företagets 

betalningsströmmar samt företagets 

val av förvaltningsformer för överskottslikviditet. 

Derivatinstrument En säkerhet vars 

värde bestäms av exempelvis en underliggande 

valutakurs eller räntesats. Se 

även Terminskontrakt. 

Emission Ett företag erbjuder nya aktier 

för försäljning. 

FIFO (Först In Först Ut) Metod som 

används av SKF för att räkna fram vilka 

produkter som finns i lager vid lagervärdering, 

jfr LIFO (Sist In Först Ut). 

Intresseföretag Företag i vilka SKFkoncernen 

äger mellan 20 och 50 

procent av rösterna, och där man har ett 

betydande inflytande. 

Kassaflöde Ett företags betalningsöverskott/underskott 

från löpande verksamhet. 

Konvergenskrav EUs krav på medlemsländerna 

för att de skall få bli medlemmar 

av den Europeiska Monetära 

Unionen (EMU). 

Konvertibelt lån En skuldförbindelse 

som det är möjligt att antingen 

konvertera till aktier, eller lösa in. 

Kostnadseffektivitet I koncernen pågår 

kontinuerligt ett arbete med att eliminera 

icke värdehöjande aktiviteter, samt standardisera 

kvarvarande aktiviteter, för att 

bidra till hög lönsamhet och effektivitet. 

Kreditrisk Risk att låntagaren helt eller 

delvis inte fullgör sina ränte-, amorterings- 

eller återbetalningsförpliktelser. 

Latent skatt Genom skillnader mellan 

bokföringsmässiga och skattemässiga 

värderingar av tillgångar och skulder 

skapas latenta skatteskulder och skattetillgångar, 

vilka representerar framtida 

skattebetalningar. 

Pris och mix Volymförändring mellan 

olika kundsegment med olika prisnivåer. 

Ränterisk Risk för kapitalförlust på en 

placering i ett räntebundet instrument till 

följd av en förändring av räntan. 

Rating Officiell bedömning av ett 

företags framtida betalningsförmåga 

utförd av ett värderingsinstitut på uppdrag 

av långivare. 

Redovisningsprinciper Principer som 

fastställer hur specifika transaktioner 

skall redovisas. 

Riskbärande kapital Investerat kapital i 

ett företag såsom aktier och eget kapital. 

Risklimiter Största accepterade förlustrisk 

enligt fastställd riskpolicy. 

Rörelseresultat Resultat genererat från 

ett företags rörelseverksamhet, dvs 

rörelsens intäkter reducerat med 

rörelsens kostnader (kostnad för sålda 

varor samt administrations- och försäljningskostnader). 

Samriskbolag Två eller flera bolag 

startar ett nytt bolag tillsammans i vilket 

de delar risk i förhållande till t ex kapitalinsatsen. 

Sale/lease back Transaktion där en tillgång 

(t ex en fastighet) säljs, för att 

genast hyras tillbaka av den ursprungliga 

ägaren. 

SFAS Redovisningsrekommendationer 

utfärdade av en amerikansk institution, 

U.S. Financial Accounting Standards 

Board. 

Soliditet Andel av ett företags finansiering 

som är eget kapital, dvs som inte 

finansieras med lånade medel. 

Sysselsatt kapital Värdet av ett 

företags tillgångar, netto med avdrag för 

icke räntebärande skulder. 

Säkra Transaktion som görs i syfte att 

fastställa (låsa) värdet av en tillgång/ 

skuld eller placering/lån alternativt en 

framtida betalningsström. 

Terminskontrakt Ett derivatinstrument 

vilket innebär att koncernen åtager sig 

att köpa eller sälja en viss tillgång 

(exempelvis vara eller valuta) till en viss 

kurs på ett visst datum. Åtagandet är 

tvingande för koncernen. 

Verksamhetsår Verksamhetsår är den 

period för vilket resultatet för verksamheten 

mäts. För SKF är ett verksamhetsår 

samma som ett kalenderår. 

Volatilitet En statistisk funktion som 

mäter förändringsbenägenheten på 

priset för en vara. 

U.S. GAAP Amerikanska redovisningsprinciper.

Ekonomisk information och rapportering 

AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter under 

verksamhetsåret 1998: 

Bokslutskommuniké för 1997 . . . . . . . . . . . . . . . .30 januari 

Rapport över första kvartalet 1998 . . . . . . . . . . . . . .24 april 

Rapport över första halvåret 1998 . . . . . . . . . . . . . . .15 juli 

Rapport över första tre kvartalen 1998 . . . . . . . .21 oktober 

SKFs årsredovisning för 1997 publiceras måndagen den 

16 mars. 

Rapporterna finns på svenska och engelska och kan 

beställas från 

SKF Group Communication 

415 50 Göteborg 

tfn 031-337 19 88, fax 031-337 17 22 

SKFs finansiella rapporter finns också på Internet 

http://www.skf.com 

Dessutom sammanställs Form 20-F, en årlig rapport som 

insänds till Securities and Exchange Commission i USA. 

Bolagsstämma 

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 

4, Göteborg, fredagen den 24 april 1998 kl 15.30. 

Aktieägare som vill delta i stämman skall 

dels vara registrerad i aktieboken som förs av 

Värdepapperscentralen, VPC AB, senast tisdagen 

den 14 april, 

dels anmäla sig till bolaget under adress AB SKF, Group 

Legal, 415 50 Göteborg, senast kl 12.00 tisdagen 

den 21 april. Anmälan kan också göras per telefon 

031-337 24 36. 

Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer 

samt aktieinnehav. 

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom 

banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste 

för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt låta inregistrera 

aktierna i eget namn hos VPC. Omregistreringen skall vara 

verkställd senast tisdagen den 14 april. 

Utbetalning av utdelning 

Som avstämningsdag har styrelsen föreslagit den 29 april. 

Under förutsättning att bolagsstämman beslutar i enlighet 

med förslaget, beräknas utdelningen komma att sändas ut 

av VPC den 7 maj. 

Andelsägare i SKF Allemansfond 

Andelsägare i SKF Allemansfond är välkomna att närvara 

vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs per 

telefon 031-337 24 36 senast kl 12.00 måndagen den 

20 april. 

SKF Miljöredovisning 1997 

SKFs miljöredovisning, som distribueras tillsammans med 

årsredovisningen, ger en utförlig beskrivning av koncernens 

miljöarbete under året.

Aktiebolaget SKF, 415 50 Göteborg 

Telefon 031-337 10 00, fax 031-337 28 32, http://www.skf.com

Årsredovisning  - Investor relations - SKF.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?