Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk - Helda

eller sina gamla plägseder och Svenskarne efter de lagar, som
i deras hemland tjenade dem till rättesnöre. Också synes an-
tagligt, att rattsutslagen fälldes efter den lag, som Lagmannen
eller Häradshövdingen vant sig att tillämpa. Sjelffallet är, att se-
dan under Konung Magnus Smek 1347 och derefter Konung Kri-
stoffer af Bajern en allmän Lands- och Stadslag utfärdats, den
borgerliga rättsställningen äfven i Finland småningom reglerades
i enlighet med dessas foreskrifter.
Sålunda förheredt, blef behofvet af de Svenska lagböcker-
nas öfversättande till Finska desto känbarare ju längre landet
fortskred pä ett ordnadt samhällsskicks vädjoban. Huruvida nå-
got försök i detta syfte redan träffat Medellagen, är icke bekant.
Af Sveriges allmänna stadslag, hvilken tvifvelsutan till det mesta
sammanfattats på den tid Magnus Smek innehade thronen, kän-
ner man deremot med säkerhet åtminstone tvenne Finska öfver-
sättningar, nemligen de af Ljungo Thomae och af Mag. Abr. Kol-
lanius; hvartill måhända ännu kommer en tredje af lagläsaren
Hartv. Henriksson Speitz. De sparsammare notiser som finnas
om denna lags, äfvensom några andra speciellare rättsnormers, öf-
versättande, torde derföre icke behöfva en särskild framställning;
de påträffas utan svårighet äfven i det, om ock tillfälliga, sam-
manhang hvari de förekomma med de rikligare underrättelser man
eger om Landslagens öden på Finsk jord.
Landslagen blef nemligen ganska ifrigt på Finska bearbetad
och kringspridd. Detta slutes deraf , att man ännu har i behåll
åtskilliga sådana öfversättningar och kunskap om en eller annan
redan förlorad; hvarförutom den förmodan synes berättigad, att
ännu flera torde kunna påfinnas, såväl inom Sveriges som Fin-
lands landamären, endast forskningsbegäret blefve rigtadt åt detta
håll. Emellertid må här de codices uppräknas hvilka hittills äro
kända.
De utgöras af: 1) ett exemplar in folio, tillhörigt Kgl. Bi-