Teknisk rapport
Teknisk rapport
Teknisk rapport
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mot lokal mot lokal<br />
väg På hållbarhet<br />
hållbarhet<br />
indikatorer<br />
indikatorer<br />
gemensamma<br />
gemensamma<br />
— europeiska<br />
europeiska<br />
<strong>Teknisk</strong> <strong>rapport</strong><br />
Europeiska kommissionen
Innehållsförteckning<br />
Förord ...................................................................................................................................... 3<br />
1. Inledning .............................................................................................................................. 4<br />
2. Politisk bakgrund i Europa ................................................................................................... 4<br />
3. Syften och mål ..................................................................................................................... 5<br />
4. Grundläggande principer och antaganden ........................................................................... 6<br />
5. Arbetsmetod ......................................................................................................................... 6<br />
6. Nästa steg ............................................................................................................................ 7<br />
Bilaga I: Första generationen gemensamma europeiska indikatorer .................................. 8<br />
Bilaga II: Överenskommelse om antagandet av ”På väg mot lokal hållbarhet —<br />
gemensamma europeiska indikatorer” ................................................................. 9<br />
Bilaga III: Medlemmar i arbetsgruppen .............................................................................. 11<br />
Bilaga IV: Lokala myndigheter och organisationer bestående av lokala myndigheter<br />
som bidragit till detta arbete .............................................................................. 11<br />
Utarbetat av: Arbetsgruppen för mätning, övervakning och utvärdering av lokal hållbarhet. Expertgruppen<br />
för stadsmiljö<br />
Utgivet av: Generaldirektoratet för miljö<br />
Bidrag från expertgruppen för stadsmiljö i samband med kampanjen för hållbara städer i Europa och<br />
tredje Europakonferensen om hållbara städer (Hannover, Tyskland, 9–12 februari 2000).<br />
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern<br />
(http://europa.eu.int).<br />
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.<br />
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000<br />
ISBN 92-828-9797-4<br />
© Europeiska gemenskaperna, 2000<br />
Kopiering tillåten med angivande av källan.<br />
Printed in Italy<br />
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER<br />
http://www.sustainable-cities.org/indicators/<br />
EUROCITIES Europeiska miljöbyrån<br />
Initiativ från expertgruppen för stadsmiljö,<br />
Generaldirektoratet för miljö, Europeiska kommissionen<br />
2<br />
Europeiska kommissionen
Förord<br />
Jag är glad över att för er kunna lägga fram det nya övervakningsinitiativet ”På väg mot lokal<br />
hållbarhet – gemensamma europeiska indikatorer”. Två av initiativets kännetecken gör det särskilt<br />
innovativt. Det första är att initiativet koncentreras på indikatorer som återspeglar sambandet mellan<br />
miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor, vilket är ett viktigt steg mot en ny och mer<br />
integrerad övervakning. Det andra är att det för första gången finns möjlighet att på lokal nivå i hela<br />
Europa samla in jämförbar information om framsteg i riktning mot hållbarhet. Det sistnämnda kan<br />
endast förverkligas om ett stort antal myndigheter ansluter sig till övervakningsinitiativet.<br />
Ni kanske känner till att expertgruppen för stadsmiljö nyligen har återupptagit verksamheten. I detta<br />
sammanhang vill jag gärna tacka medlemmarna i expertgruppens första arbetsgrupp för deras arbete<br />
med detta initiativ, och det franska ministeriet för miljö och stadsutveckling för deras<br />
ordförandeskap och för tekniskt stöd. Jag vill även tacka Eurocities som har fungerat som en länk<br />
mellan arbetsgruppen och de lokala myndigheterna i Europa.<br />
Jag vill också tacka de många lokala myndigheter som aktivt har bidragit till att utarbeta detta<br />
initiativ och jag hoppas att ytterligare myndigheter kommer att ta nästa steg genom att anta den<br />
första generationen integrerade indikatorer och delta i den försöksperiod som nu börjar. Den största<br />
utmaningen för de lokala myndigheterna som gör detta kommer att vara att hitta vägar för<br />
samarbete mellan sektorer och nivåer både inom kommunen och i ett större lokalt sammanhang för<br />
att de på ett effektivt sätt skall kunna arbeta med dessa integrerade indikatorer.<br />
Efter det politiska åtagande som gjordes på Ålborgkonferensen 1994 och åtagandet att vidta åtgärder<br />
från Lissabonkonferensen 1996 anser jag att lanseringen av detta övervakningsinitiativ på<br />
Hannoverkonferensen utgör en milstolpe för arbetet i riktning mot hållbarhet på lokal nivå.<br />
3<br />
Margot Wallström<br />
Miljökommissionär<br />
Ledamot av Europeiska kommissionen<br />
De gemensamma europeiska indikatorerna på lokal hållbarhet har utarbetats efter ett gemensamt<br />
initiativ från Europeiska kommissionen (GD Miljö), Europeiska miljöbyrån och expertgruppen för<br />
stadsmiljö som Europeiska kommissionen inrättade 1991.<br />
Tanken med detta initiativ är att främja att man på lokal nivå i Europa utnyttjar de gemensamma indikatorerna<br />
för att mäta framsteg när det gäller att åstadkomma en hållbar lokal utveckling.<br />
En arbetsgrupp som skapades i juni 1999 har utfört arbetet. Jag vill tacka medlemmarna i denna<br />
grupp för att de velat delta och för deras insatser.<br />
GD Miljö övervakade kontinuerligt samordningen av arbetet och gruppens administrering.<br />
Det franska ministeriet för fysisk planering och miljö har givit tekniskt stöd för att gruppen skulle<br />
kunna utarbeta denna <strong>rapport</strong>.<br />
Denna uppsättning indikatorer på lokal hållbarhet måste betraktas som ett förslag till första generationen<br />
indikatorer. Vi hoppas att de europeiska lokala myndigheterna inkommer med synpunkter,<br />
ändringsförslag eller nya förslag för att denna process skall kunna förbättras.<br />
Nedialka Sougareva<br />
Ordförande i arbetsgruppen<br />
Fransk representant i expertgruppen för stadsmiljö
1. Inledning<br />
Det Europatäckande initiativet ”På väg mot lokal hållbarhet – gemensamma europeiska indikatorer”<br />
har utarbetats för att man skall kunna övervaka framstegen mot en hållbar utveckling. Initiativet har<br />
utarbetats av en arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö ( 1 ) i nära samarbete med lokala myndigheter<br />
i hela Europa, och det har utvecklats enligt den s.k. bottom up-principen.<br />
Initiativet är avsett att kunna användas som stöd till lokala myndigheter i deras arbete mot hållbarhet<br />
och att bidra till objektiv och jämförbar information om de framsteg som görs i arbetet mot hållbarhet<br />
i hela Europa. Grunden är ett antal gemensamma integrerade indikatorer, där varje indikator speglar<br />
sambandet mellan miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter. Initiativet har utarbetats för<br />
att mäta om utvecklingen när det gäller att uppnå hållbarhet går i rätt riktning eller inte. Tonvikten har<br />
lagts på förändringarnas omfattning över tid och på att upptäcka trender och riktningar snarare än absoluta<br />
åtgärder.<br />
Lokala myndigheter i Europa uppmuntras att delta i övervakningsinitiativet och anta och integrera de<br />
gemensamma europeiska indikatorerna i befintliga kommunala förvaltningssystem. De uppmuntras<br />
också att aktivt bidra till att dessa indikatorer, som tillämpas på frivillig basis, vidareutvecklas under<br />
den försöksperiod som kommer att följa.<br />
Deltagandet bör ske under förutsättning att de gemensamma europeiska indikatorerna används tillsammans<br />
med nationella eller lokala indikatorer. Det får heller inte ersätta ett fortsatt aktivt arbete<br />
med de nationella eller lokala indikatorerna, som är lika viktiga, eller samarbetet med andra intressenter,<br />
t.ex. medborgare, icke-statliga organisationer eller den privata sektorn, med vilka man delar<br />
ansvaret för övervakningen och för andra åtgärder som bidrar till hållbarhet.<br />
2. Politisk bakgrund i Europa<br />
Den politiska bakgrunden kan spåras flera år tillbaka i tiden från femte miljöhandlingsprogrammet<br />
och Rioöverenskommelsen 1992, till Ålborgdeklarationen 1994, Rapporten ”Hållbara städer i Europa”<br />
1996 och meddelandet ”En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram”<br />
1998.<br />
Gemenskapen presenterade sin politik för en hållbar utveckling för första gången 1992 genom femte<br />
miljöhandlingsprogrammet. Den har därefter utvidgats, senast genom Amsterdamfördraget som gjorde<br />
förverkligandet av en hållbar utveckling till ett uttalat mål för Europeiska unionen.<br />
Vid världsmiljökonferensen i Rio 1992 undertecknade Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna<br />
Agenda 21 bara några månader efter att femte miljöhandlingsprogrammet hade antagits. I kapitel<br />
28 i Agenda 21 anges att de flesta lokala myndigheterna i varje land senast 1996 bör ha inlett ett samrådsförfarande<br />
med medborgarna om en lokal Agenda 21 för området i fråga. Europeiska kommissionen<br />
har åtagit sig att främja lokala Agenda 21-initiativ som en del av åtagandena från Rio.<br />
En förutsättning för att uppnå hållbarhet är att man mäter effekterna av olika verksamhetsområden i<br />
städerna och övervakar framstegen med lokala Agenda 21, som i sig är en viktig del av uppföljningsarbetet<br />
efter Riokonferensen. I Ålborgdeklarationen (1994) behandlas detta och lokala signatär-<br />
( 1 ) Expertgruppen för stadsmiljö inrättades av Europeiska kommissionen 1991 för att undersöka hur miljömål kan integreras<br />
med framtida strategier för stadsplanering och markanvändning och för att ge kommissionen råd när det gäller att utveckla<br />
stadsmiljöfrågorna inom ramen för gemenskapens miljöpolitik. Expertgruppen och Europeiska kommissionen lanserade<br />
projektet hållbara städer 1993. Gruppen blev verksam på nytt 1999 efter antagandet av meddelandet ”En hållbar<br />
utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram” 1998 (KOM(1998) 605). Den skall bidra med expertråd<br />
och -hjälp vid utarbetandet av politik och instrument på europeisk nivå på sådana områden som har anknytning till meddelandet.<br />
Gruppen är nu mindre och arbetar med nya metoder med utgångspunkt i ämnesorienterade arbetsgrupper.<br />
4
myndigheter åläggs att utarbeta lokala program för att åstadkomma hållbarhet och upprätta system<br />
och förfaranden för övervakning och <strong>rapport</strong>ering om framstegen. I Ålborgdeklarationen betonas behovet<br />
av att använda indikatorer på ”stadsstrukturernas hållbarhet” när beslut skall fattas och kontroller<br />
genomföras. I den handlingsplan som utarbetades i samband med Lissabonkonferensen (1996)<br />
nämns användningen av indikatorer på hållbarhet för att beskriva dagens situation och mäta utvecklingen.<br />
I Rapporten ”Hållbara städer i Europa” (1996) förespråkas användningen av indikatorer på att mäta<br />
framstegen mot hållbarhet. Där betonas behovet av att inte bara inrikta sig på indikatorer på fysisk<br />
hållbarhet utan även utarbeta indikatorer på mer hållbara livsstilsalternativ för att kunna förena fysisk<br />
hållbarhet med social välfärd.<br />
I meddelandet ”En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram” 1998<br />
(KOM(1998) 605) gav Europeiska kommissionen signaler om att det är viktigt att på rätt sätt utvärdera<br />
pågående och planerade aktiviteter för att stödja den lokala hållbarheten och att det är nödvändigt<br />
att utarbeta metoder för att övervaka framstegen inom de lokala Agenda 21-initiativen. I meddelandet<br />
anges vidare att det är ett övergripande politiskt mål att minska de ekologiska ”fotavtrycken” från städernas<br />
verksamhetsområden, att det finns behov av att utarbeta metoder för att mäta dessa fotavtryck<br />
och att koppla samman ansträngningarna att minska effekterna på miljön med det lokala Agenda 21arbetet.<br />
Parallellt med ovannämnda politiska strategier på europeisk nivå har det från lokal nivå efterlysts<br />
”standardindikatorer” för att man i viss mån skall kunna jämföra olika städer. Dessa skulle fungera<br />
som komplement till ”särskilda” indikatorer som är knutna till lokala frågor och mål och som därför<br />
kan variera från en ort till en annan. World Federation of United Cities efterlyste dessutom nyligen<br />
”vertikalt samarbete” mellan lokala myndigheter och organ såsom Europeiska kommissionen när det<br />
gäller användningen av indikatorer.<br />
3. Syften och mål<br />
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” är ett övervakningsinitiativ som<br />
har inletts för att uppfylla de behov som anges ovan. Genom initiativet samlas tidigare erfarenheter<br />
och nya tillförs genom att man bygger vidare på resultat från andra relevanta projekt. Genom initiativet<br />
kan man gå vidare och utarbeta nya, mer integrerade övervakningsmetoder.<br />
Övervakningsinitiativet är avsett att kunna användas som stöd till lokala myndigheter i deras arbete<br />
mot hållbarhet och att bidra till objektiv och jämförbar information om framstegen i arbetet mot hållbarhet<br />
i hela Europa.<br />
För de lokala myndigheterna kommer initiativet att bli ett praktiskt redskap vid övervakningen av<br />
framstegen mot hållbarhet. Syftet är att det lokala arbetet och de lokala initiativen för att främja hållbarheten<br />
skall kunna utvecklas ytterligare. Initiativet kommer också att öka kunskapen om hur ett lokalt<br />
samhälle utvecklas i förhållande till andra samhällen. Detta innebär att dess starka och svaga sidor<br />
blir synliga och att man kan dra lärdom av andra samhällens erfarenheter.<br />
Initiativet kommer dessutom att fungera som stöd för ett antal aktiviteter och instrument i Europa som<br />
i allt större utsträckning används för att främja och uppmuntra arbetsinsatserna på lokal nivå. Det<br />
kommer att kunna användas för att utvärdera initiativ som t.ex. belöningssystemet i samband med<br />
”Hållbara städer i Europa” och dess uppföljning, och databasen om bra metoder för stadsförvaltning<br />
och hållbarhet, för att mer objektivt kunna fastställa bra metoder för Europa. Med hjälp av jämförbar<br />
information skall man kunna mäta framsteg och identifiera trender, vilket innebär att de lokala myndigheterna<br />
kommer att kunna utnyttja dessa aktiviteter och redskap ytterligare.<br />
5
4. Grundläggande principer och antaganden<br />
Ett antal principer och antaganden har legat till grund för utarbetandet av det här initiativet. Frågor<br />
som behandlas är t.ex.: Vad innebär indikatorer på lokal hållbarhet? Hur kan vi förbättra övervakningsarbetet?<br />
Hur kan vi jämföra resultaten?<br />
Grundtanken bakom arbetet är att en hållbar stad är mer än en stad med bara ren miljö. Indikatorer<br />
på lokal hållbarhet måste därför gå längre än traditionella miljöindikatorer. De måste också spänna<br />
över flera sektorer samtidigt, eftersom indikatorer på ”hållbarhet” i allmänhet tillämpas separat för<br />
miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter utan att ta hänsyn till sambandet mellan dem. För<br />
att utvecklingen av nya och bättre övervakningsmetoder skall bli effektiv ansåg man därför att det var<br />
nödvändigt att fastställa lämpliga indikatorer på lokal hållbarhet, dvs. integrerade indikatorer som tar<br />
hänsyn till sambandet mellan miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter.<br />
Med tanke på att målet är nya och bättre övervakningsmetoder utgick man också ifrån att indikatorerna<br />
måste fastställas med hänsyn till aktuell teknik, vilket förmodligen skulle innebära nya krav på<br />
datainsamling. Att identifiera dessa nya krav på datainsamling sågs därför som ett nödvändigt steg<br />
framåt för att utveckla de nuvarande arbetsmetoderna och inte som ett hinder för att införa nya integrerade<br />
indikatorer.<br />
Jämförelser skall göras utifrån relativa åtgärder, dvs. med tonvikt på förändringarnas omfattning över<br />
tid och på att upptäcka trender och riktningar, snarare än absoluta åtgärder. Därför jämför man den<br />
utveckling som skett snarare än resultat. Man utgår ifrån att varje lokalt samhälle kan arbeta mot hållbarhet<br />
oavsett utgångspunkt; längden på den väg man har att gå är på sätt och vis oväsentlig. Viktigt<br />
är däremot att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga så att samhället utvecklas i rätt riktning. Syftet<br />
med det nya övervakningsinitiativet är således att mäta framstegen mot hållbarhet.<br />
5. Arbetsmetod<br />
En arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö har ansvarat för att utarbeta detta initiativ. Gruppens<br />
arbetsuppgifter var bl.a. följande:<br />
• Analysera andra projekts indikatorer för städer och metoder för att mäta de ekologiska<br />
”fotavtrycken”.<br />
• Utvärdera om de kan användas i hela Europa och om de kan vara relevanta för den<br />
lokala hållbarheten.<br />
• Lägga fram förslag till gemensamma indikatorer på lokal hållbarhet som är kopplade<br />
till ekologiska ”fotavtryck”.<br />
Arbetet genomfördes i nära samarbete med en grupp lokala myndigheter. Denna grupp skapades för<br />
att se till att så många lokala myndigheter som möjligt aktivt kan delta i arbetet med att definiera och<br />
komma överens om indikatorerna. Gruppen med de lokala myndigheterna hade till uppgift att stödja<br />
och bidra till arbetsgruppens arbete, i synnerhet genom<br />
• att förse arbetsgruppen med material om praktiska erfarenheter till <strong>rapport</strong>en om<br />
den aktuella situationen, och<br />
• att diskutera, testa och utvärdera förslag från arbetsgruppen.<br />
Europeiska kommissionen och Europeiska miljöbyrån underlättade på olika sätt arbetet.<br />
6
Arbetsgruppen inledde sitt arbete under våren 1999. Den har sedan dess sammanträtt sex gånger.<br />
Den första arbetsuppgiften var att fastställa kriterier för valet av integrerade indikatorer. Både allmänna<br />
kriterier och hållbarhetskriterier utarbetades som sedan ingick i den metod man använde för att<br />
välja ut och utveckla indikatorerna. Under sommaren ägnade sig gruppen åt förberedande arbete och<br />
analyserade befintliga initiativ och projekt som rörde indikatorer med utgångspunkt i den metod man<br />
kommit överens om. Meningen var att man skulle ta hänsyn till och bygga vidare på tidigare erfarenheter<br />
på lokal nivå, söka reda på integrerade indikatorer som redan användes och komplettera dessa<br />
med modifierade versioner av redan befintliga indikatorer eller i förekommande fall helt nya.<br />
Med utgångspunkt i den analysen utarbetade arbetsgruppen ett första förslag till gemensamma indikatorer<br />
på lokal hållbarhet. Denna lista, som omfattade 18 indikatorer, låg under tre veckor i september<br />
1999 ute på remiss i gruppen av lokala myndigheter. Totalt 15 svar kom in från de 23 lokala<br />
myndigheter som då var med i gruppen. Reaktionerna var mycket positiva och projektet stöddes på<br />
bred front. De utförliga kommentarerna var konstruktiva och av stor betydelse när man skulle gå vidare<br />
till nästa steg i processen.<br />
Efter den första remissperioden reviderade arbetsgruppen listan över indikatorer och presenterade ett<br />
andra förslag med 20 indikatorer för gruppen med lokala myndigheter. Detta förslag låg ute på allmän<br />
remiss i fem veckor fram till mitten av november 1999. Totalt 41 svar kom in under den här perioden,<br />
varav 32 från lokala myndigheter i 11 europeiska länder (10 medlemsstater). Även denna gång<br />
var reaktionerna mycket positiva och av stor betydelse för arbetsgruppen, som kunde slutföra listan<br />
över indikatorer och utarbeta det utförliga formuläret som krävs för att se till att datainsamlingen och<br />
dataövervakningen sker på ett sätt som gör att resultaten kan jämföras.<br />
Arbetet med övervakningsinitiativet ”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer”<br />
slutfördes i december 1999. Syftet var att det skulle kunna lanseras officiellt och antas på frivillig<br />
basis av lokala europeiska myndigheter vid den tredje europeiska konferensen om hållbara<br />
städer i Hannover i februari 2000.<br />
Fullständig information om initiativet, bl.a. mötesprotokoll och arbetsdokument, har under arbetets<br />
gång funnits tillgängligt för allmänheten på http://www.sustainable-cities.org/indicators/<br />
Ytterligare detaljer och information finns på webbsidan.<br />
6. Nästa steg<br />
Det här initiativet är inte en engångsföreteelse utan början på en långsiktig process som successivt<br />
skall förbättra övervakningen av utvecklingen mot hållbarhet och ge objektiv och jämförbar information<br />
om lokal hållbarhet i Europa. Under kommande år kommer man med hjälp av praktiska erfarenheter<br />
från användningen av denna ”första generation” gemensamma europeiska indikatorer på lokal<br />
hållbarhet att utveckla indikatorerna ytterligare med utgångspunkt i mer avancerade gemensamma<br />
metoder. Mer avvägda och kompletta övervakningsverktyg kommer också att utvecklas. En försöksperiod<br />
kommer att inledas kort efter den officiella lanseringen av initiativet. De lokala myndigheter<br />
som antar de gemensamma europeiska indikatorerna vid detta tillfälle kommer att delta i försöksperioden<br />
och ta del av arbetet med att vidareutveckla detta nya övervakningsverktyg.<br />
Det nya övervakningsverktyget kommer att fungera som stöd och hjälp till lokala beslutsfattare och<br />
lokala administrationer i allmänhet, och visa hur tätbebyggda områden kan medverka till hållbarhet i<br />
Europa. Det kommer att innebära ett nytt steg mot mer integrerade förvaltnings- och övervakningsmetoder.<br />
7
BILAGA I: Första generationen gemensamma europeiska indikatorer<br />
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer”<br />
A CENTRALA INDIKATORER (obligatoriska) Princip nr (se nedan)<br />
Nr Indikator 1 2 3 4 5 6<br />
1 Invånarnas tillfredsställelse med det lokala samhället<br />
Invånarnas tillfredsställelse med olika aspekter av<br />
det lokala samhället ✔ ✔ ✔ ✔ ✔<br />
2 Lokala bidrag till klimatförändringarna<br />
Koldioxidutsläpp (på längre sikt, när enklare metoder har<br />
utarbetats, kommer denna indikator att koncentreras<br />
på de ekologiska fotavtrycken) ✔ ✔ ✔ ✔<br />
3 Lokal rörlighet och passagerartransporter<br />
Sträckor avseende daglig passagerartransport och transportsätt ✔ ✔ ✔ ✔ ✔<br />
4 Tillgång till lokala allmänna grönområden och lokala tjänster<br />
Invånarnas tillgång till närliggande allmänna grönområden<br />
och bastjänster ✔ ✔ ✔ ✔<br />
5 Utomhusluftens kvalitet<br />
Antal dagar med hälsosam och bra luft ✔ ✔ ✔<br />
B YTTERLIGARE INDIKATORER (frivilliga) Princip nr (se nedan)<br />
Nr Indikator 1 2 3 4 5 6<br />
6 Barns resor till och från skolan<br />
Transportmedel som barnen använder sig av för att resa<br />
mellan hemmet och skolan ✔ ✔ ✔ ✔<br />
7 Hållbar förvaltning i lokala myndigheter och lokala företag<br />
Andel av de offentliga och privata organisationer som antagit<br />
och tillämpar ledningssystem för miljöanpassad<br />
och etisk förvaltning ✔ ✔ ✔<br />
8 Buller<br />
Andel av befolkningen som utsätts för skadligt buller ✔ ✔ ✔<br />
9 Hållbar markanvändning<br />
Hållbar utveckling samt återskapande och skydd av mark<br />
och platser i kommunen ✔ ✔ ✔ ✔<br />
10 Produkter som främjar hållbarhet<br />
Andelen miljömärkta produkter, organiska produkter eller<br />
”fair-trade products” av den totala konsumtionen ✔ ✔ ✔ ✔<br />
Hållbarhetsfaktorer som utgör grunden för valet av indikatorer (utdrag från checklistan):<br />
1. Jämlikhet och social integration (invånarnas tillgång till tillräckliga bastjänster till rimliga avgifter, t.ex. på områdena utbildning,<br />
sysselsättning, energi, hälsa, bostäder och transport).<br />
2. Lokalt styre/ökad delaktighet/demokrati (alla sektorers deltagande i det lokala samhället när det gäller lokal planering och<br />
beslutsfattande).<br />
3. Koppling mellan lokalt och globalt plan (tillgodose lokala behov lokalt, från produktion till konsumtion och bortskaffande;<br />
tillgodose behov som inte kan tillgodoses lokalt på ett mer hållbart sätt).<br />
4. Lokal ekonomi (matcha lokal kompetens och behov med sysselsättning och andra möjligheter på ett sätt som minimerar<br />
hotet mot naturresurser och miljön).<br />
5. Miljöskydd (anta ekosystemstrategier; minimera utnyttjandet av naturresurser och mark, avfallsproduktion och förorenande<br />
utsläpp, ökad biologisk mångfald).<br />
6. Kulturarv/byggnadsmiljöns kvalitet (skydd, bevarande och återskapande av historiska, kulturella och arkitektoniska värden,<br />
bland annat när det gäller byggnader, monument och företeelser; förbättring och bevarande av platsers och byggnaders<br />
tilltalande egenskaper och funktionalitet).<br />
8
✄<br />
BILAGA II: Överenskommelse om antagandet av ”På väg mot lokal<br />
hållbarhet –– gemensamma europeiska indikatorer”<br />
Enligt Ålborgdeklarationen (1994), som är ett politiskt åtagande att arbeta i riktning mot hållbarhet, skall<br />
de undertecknande lokala myndigheterna upprätta system och förfaranden för att övervaka och <strong>rapport</strong>era<br />
de framsteg som görs när det gäller att åstadkomma hållbarhet. Genom Lissabonplanen (1996), som är ett<br />
åtagande att vidta åtgärder, främjas användningen av indikatorer på hållbarhet för detta ändamål. I meddelandet<br />
En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram, som Europeiska kommissionen<br />
antog 1998, betonas vikten av att använda jämförbara indikatorer vid bedömningen av städernas<br />
utveckling. Det betonas också att man måste undersöka olika metoder för övervakning av framsteg.<br />
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” syftar till att tillgodose dessa<br />
behov. Detta är ett initiativ som utvecklats enligt den s.k. bottom up-principen och som utarbetats av<br />
en arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö i nära samarbete med lokala myndigheter i hela<br />
Europa. Det är tänkt att lokala myndigheter genom detta initiativ skall stödjas i sitt arbete i riktning<br />
mot hållbarhet. Genom initiativet skall det ges tillgång till objektiv och jämförbar information om de<br />
framsteg som gjorts när det gäller att åstadkomma hållbarhet i Europa. Initiativet grundas på en gemensam<br />
uppsättning integrerade indikatorer som återspeglar sambandet mellan miljömässiga och<br />
ekonomiska och sociala aspekter. Det har utformats för att man skall kunna mäta om utvecklingen när<br />
det gäller att uppnå hållbarhet går i rätt riktning eller inte, och det koncentreras på förändringarnas<br />
omfattning över tiden och fastställandet av trender och riktningar, snarare än på definitiva åtgärder.<br />
Mot bakgrund av ovanstående antar jag härmed på min lokala myndighets vägnar ”På väg mot lokal<br />
hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” som det europatäckande övervakningsinitiativet<br />
för hållbarhet, som skall kunna vara till nytta på lokal nivå och i de europeiska institutionerna, men<br />
som även skall gynna allmänheten. I så stor utsträckning som möjligt kommer jag att arbeta för att integrera<br />
de gemensamma europeiska indikatorerna i det befintliga kommunala förvaltningssystemet för<br />
att använda dem som en del av ett styrmedel för framtiden. På min lokala myndighet skall vi<br />
• använda dessa gemensamma europeiska indikatorer vid övervakningen av framsteg i riktning mot<br />
hållbarhet och för att utarbeta lokala förfaranden och initiativ för att främja hållbarhet,<br />
• lämna <strong>rapport</strong>er till de europeiska institutionerna och vara medvetna om att resultaten kommer att<br />
användas förnuftigt för att framhäva framsteg och utarbeta gemenskapsstrategier och -styrmedel,<br />
• aktivt delta i den försöksperiod och de försöksförfaranden som kommer att inledas efter antagandet<br />
för att skapa och utveckla detta nya övervakningsinstrument på grundval av praktiska erfarenheter<br />
från användningen av denna första generationen gemensamma europeiska indikatorer.<br />
Jag är medveten om att dessa gemensamma europeiska indikatorer är avsedda att komplettera eventuella indikatorer<br />
som fastställts på nationell eller lokal nivå och att deltagandet i detta Europatäckande övervakningsinitiativ<br />
inte skall ersätta fortsatt arbete när det gäller sådan annan och lika viktig verksamhet. Jag är också<br />
medveten om vikten av att samarbeta med andra berörda parter, såsom medborgare, icke-statliga organisationer<br />
och näringslivet, som delar ansvaret för övervakning och andra åtgärder som bidrar till hållbarhet.<br />
Upprättad på den tredje europeiska konferensen om hållbara städer i Hannover, Tyskland den 9–12<br />
februari 2000.<br />
Undertecknad den<br />
9<br />
Underskrift<br />
Datum ..............................................<br />
V.g. vänd
Namn: ..........................................................................................................................................<br />
Befattning : ...................................................................................................................................<br />
Lokal myndighet: ..........................................................................................................................<br />
Land : ...........................................................................................................................................<br />
Kontaktperson (teknisk handläggare): ...........................................................................................<br />
Tfn/fax: .........................................................................................................................................<br />
E-post: ..........................................................................................................................................<br />
Denna blankett skall skickas till<br />
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för miljö, Unit B.3 (BU-5 04/143)<br />
Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel<br />
eller fax (32-2) 296 95 61<br />
10
BILAGA III:<br />
Medlemmar i arbetsgruppen<br />
Nédialka Sougareva, ordförande<br />
Ministère de l’aménagement du territoire et de<br />
l’environnement<br />
Susann Pauli<br />
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet<br />
för miljö (D3)<br />
Mireille Grubert<br />
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet<br />
för regionalpolitik (A1)<br />
Ivone Pereira Martins<br />
Europeiska miljöbyrån<br />
Maria Berrini<br />
Ambiente Italia<br />
Martin Fodor<br />
Local Government Association, UK<br />
Salvador Rueda<br />
Generalitat de Catalunya, Dept. De Medi<br />
Ambiente<br />
Jon Möller<br />
Stockholms stad, miljöförvaltningen<br />
Theo Breumelhof<br />
Gemeente Den Haag, Stadsadministratie<br />
Dr Hans-Wolf Zirkwitz<br />
Stadt Heidelberg, Amt für Umweltschutz und<br />
Gesundheitsförderung<br />
Michele Ferrari<br />
Comune di Ferrara, Sezione Ambiente<br />
Françoise Onclincx<br />
Institut bruxellois pour la gestion de<br />
l’environnement<br />
Anthony Van de Ven<br />
Eurocities<br />
Christine Moissinac, tekniskt stöd<br />
Alphaville<br />
Europeiska kommissionen<br />
På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer<br />
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer<br />
2000 — 11 s. — 21 x 29,7 cm<br />
ISBN 92-828-9797-4<br />
11<br />
BILAGA IV:<br />
Lokala myndigheter och<br />
organisationer bestående av<br />
lokala myndigheter som bidragit<br />
till detta arbete<br />
Lokala myndigheter:<br />
Birmingham (City), UK<br />
Bristol (City), UK<br />
Burgos (Ayuntamiento), E<br />
Cassà de la Selva (Ajuntament), E<br />
Catania (Comune), I<br />
København (By), DK<br />
Den Haag (stad), NL<br />
Faro (Câmara Municipal), P<br />
Ferrara (Comune), I<br />
Gdan‘sk (Municipality), PL<br />
Heidelberg (Stadt), D<br />
Helsingborg (stad), S<br />
Helsinki (kaupunki), FIN<br />
Hämeenlinna (kaupunki), FIN<br />
Leicester (City), UK<br />
Leipzig (Stadt), D<br />
Lisboa (Câmara Municipal), P<br />
Lyon (Communauté urbaine), F<br />
Malmö (stad), S<br />
Malvern Hills (District), UK<br />
Modena (Provincia), I<br />
Molfetta (Città), I<br />
München (Stadt), D<br />
Oslo (City), NO<br />
Parma (Comune), I<br />
Sabadell (Ajuntament), E<br />
Southampton (City), UK<br />
Southwark (London Borough), UK<br />
Stockholm (stad), S<br />
Torino (Provincia), I<br />
Torino (Città), I<br />
Vitoria-Gasteiz (Ayuntamiento), E<br />
Wrexham (Borough), UK<br />
Århus (Kommune), DK<br />
Andra organisationer som består av<br />
lokala myndigheter:<br />
Agenzia Sviluppo Nord Milano SpA<br />
Kommunernes Landsforening, DK<br />
XARXA network, E<br />
Öresundskommittén – Öresundsregionen<br />
DK och S
Europeiska kommissionen<br />
För vidare information vänlingen kontakta Europeiska kommissionen,<br />
Generaldirektoratet för miljö, Unit B.3 (BU-5 04/143), Rue de la Loi, 200<br />
B-1049 Bruxelles, fax (32-2) 296 95 61,<br />
e-post: env-eci@cec.eu.int<br />
BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS<br />
OFFICIELLA PUBLIKATIONER<br />
L-2985 Luxembourg<br />
ISBN 92-828-9797-4<br />
9 789282 897973<br />
14 16 KH-29-00-909-SV-C