Teknisk rapport

1. Inledning
Det Europatäckande initiativet ”På väg mot lokal hållbarhet – gemensamma europeiska indikatorer”
har utarbetats för att man skall kunna övervaka framstegen mot en hållbar utveckling. Initiativet har
utarbetats av en arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö ( 1 ) i nära samarbete med lokala myndigheter
i hela Europa, och det har utvecklats enligt den s.k. bottom up-principen.
Initiativet är avsett att kunna användas som stöd till lokala myndigheter i deras arbete mot hållbarhet
och att bidra till objektiv och jämförbar information om de framsteg som görs i arbetet mot hållbarhet
i hela Europa. Grunden är ett antal gemensamma integrerade indikatorer, där varje indikator speglar
sambandet mellan miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter. Initiativet har utarbetats för
att mäta om utvecklingen när det gäller att uppnå hållbarhet går i rätt riktning eller inte. Tonvikten har
lagts på förändringarnas omfattning över tid och på att upptäcka trender och riktningar snarare än absoluta
åtgärder.
Lokala myndigheter i Europa uppmuntras att delta i övervakningsinitiativet och anta och integrera de
gemensamma europeiska indikatorerna i befintliga kommunala förvaltningssystem. De uppmuntras
också att aktivt bidra till att dessa indikatorer, som tillämpas på frivillig basis, vidareutvecklas under
den försöksperiod som kommer att följa.
Deltagandet bör ske under förutsättning att de gemensamma europeiska indikatorerna används tillsammans
med nationella eller lokala indikatorer. Det får heller inte ersätta ett fortsatt aktivt arbete
med de nationella eller lokala indikatorerna, som är lika viktiga, eller samarbetet med andra intressenter,
t.ex. medborgare, icke-statliga organisationer eller den privata sektorn, med vilka man delar
ansvaret för övervakningen och för andra åtgärder som bidrar till hållbarhet.
2. Politisk bakgrund i Europa
Den politiska bakgrunden kan spåras flera år tillbaka i tiden från femte miljöhandlingsprogrammet
och Rioöverenskommelsen 1992, till Ålborgdeklarationen 1994, Rapporten ”Hållbara städer i Europa”
1996 och meddelandet ”En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram”
1998.
Gemenskapen presenterade sin politik för en hållbar utveckling för första gången 1992 genom femte
miljöhandlingsprogrammet. Den har därefter utvidgats, senast genom Amsterdamfördraget som gjorde
förverkligandet av en hållbar utveckling till ett uttalat mål för Europeiska unionen.
Vid världsmiljökonferensen i Rio 1992 undertecknade Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna
Agenda 21 bara några månader efter att femte miljöhandlingsprogrammet hade antagits. I kapitel
28 i Agenda 21 anges att de flesta lokala myndigheterna i varje land senast 1996 bör ha inlett ett samrådsförfarande
med medborgarna om en lokal Agenda 21 för området i fråga. Europeiska kommissionen
har åtagit sig att främja lokala Agenda 21-initiativ som en del av åtagandena från Rio.
En förutsättning för att uppnå hållbarhet är att man mäter effekterna av olika verksamhetsområden i
städerna och övervakar framstegen med lokala Agenda 21, som i sig är en viktig del av uppföljningsarbetet
efter Riokonferensen. I Ålborgdeklarationen (1994) behandlas detta och lokala signatär-
( 1 ) Expertgruppen för stadsmiljö inrättades av Europeiska kommissionen 1991 för att undersöka hur miljömål kan integreras
med framtida strategier för stadsplanering och markanvändning och för att ge kommissionen råd när det gäller att utveckla
stadsmiljöfrågorna inom ramen för gemenskapens miljöpolitik. Expertgruppen och Europeiska kommissionen lanserade
projektet hållbara städer 1993. Gruppen blev verksam på nytt 1999 efter antagandet av meddelandet ”En hållbar
utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram” 1998 (KOM(1998) 605). Den skall bidra med expertråd
och -hjälp vid utarbetandet av politik och instrument på europeisk nivå på sådana områden som har anknytning till meddelandet.
Gruppen är nu mindre och arbetar med nya metoder med utgångspunkt i ämnesorienterade arbetsgrupper.
4