Teknisk rapport

mot lokal mot lokal
väg På hållbarhet
hållbarhet
indikatorer
indikatorer
gemensamma
gemensamma
— europeiska
europeiska
Teknisk rapport
Europeiska kommissionen

Innehållsförteckning
Förord ...................................................................................................................................... 3
1. Inledning .............................................................................................................................. 4
2. Politisk bakgrund i Europa ................................................................................................... 4
3. Syften och mål ..................................................................................................................... 5
4. Grundläggande principer och antaganden ........................................................................... 6
5. Arbetsmetod ......................................................................................................................... 6
6. Nästa steg ............................................................................................................................ 7
Bilaga I: Första generationen gemensamma europeiska indikatorer .................................. 8
Bilaga II: Överenskommelse om antagandet av ”På väg mot lokal hållbarhet —
gemensamma europeiska indikatorer” ................................................................. 9
Bilaga III: Medlemmar i arbetsgruppen .............................................................................. 11
Bilaga IV: Lokala myndigheter och organisationer bestående av lokala myndigheter
som bidragit till detta arbete .............................................................................. 11
Utarbetat av: Arbetsgruppen för mätning, övervakning och utvärdering av lokal hållbarhet. Expertgruppen
för stadsmiljö
Utgivet av: Generaldirektoratet för miljö
Bidrag från expertgruppen för stadsmiljö i samband med kampanjen för hållbara städer i Europa och
tredje Europakonferensen om hållbara städer (Hannover, Tyskland, 9–12 februari 2000).
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000
ISBN 92-828-9797-4
© Europeiska gemenskaperna, 2000
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Italy
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
http://www.sustainable-cities.org/indicators/
EUROCITIES Europeiska miljöbyrån
Initiativ från expertgruppen för stadsmiljö,
Generaldirektoratet för miljö, Europeiska kommissionen
2
Europeiska kommissionen

Förord
Jag är glad över att för er kunna lägga fram det nya övervakningsinitiativet ”På väg mot lokal
hållbarhet – gemensamma europeiska indikatorer”. Två av initiativets kännetecken gör det särskilt
innovativt. Det första är att initiativet koncentreras på indikatorer som återspeglar sambandet mellan
miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor, vilket är ett viktigt steg mot en ny och mer
integrerad övervakning. Det andra är att det för första gången finns möjlighet att på lokal nivå i hela
Europa samla in jämförbar information om framsteg i riktning mot hållbarhet. Det sistnämnda kan
endast förverkligas om ett stort antal myndigheter ansluter sig till övervakningsinitiativet.
Ni kanske känner till att expertgruppen för stadsmiljö nyligen har återupptagit verksamheten. I detta
sammanhang vill jag gärna tacka medlemmarna i expertgruppens första arbetsgrupp för deras arbete
med detta initiativ, och det franska ministeriet för miljö och stadsutveckling för deras
ordförandeskap och för tekniskt stöd. Jag vill även tacka Eurocities som har fungerat som en länk
mellan arbetsgruppen och de lokala myndigheterna i Europa.
Jag vill också tacka de många lokala myndigheter som aktivt har bidragit till att utarbeta detta
initiativ och jag hoppas att ytterligare myndigheter kommer att ta nästa steg genom att anta den
första generationen integrerade indikatorer och delta i den försöksperiod som nu börjar. Den största
utmaningen för de lokala myndigheterna som gör detta kommer att vara att hitta vägar för
samarbete mellan sektorer och nivåer både inom kommunen och i ett större lokalt sammanhang för
att de på ett effektivt sätt skall kunna arbeta med dessa integrerade indikatorer.
Efter det politiska åtagande som gjordes på Ålborgkonferensen 1994 och åtagandet att vidta åtgärder
från Lissabonkonferensen 1996 anser jag att lanseringen av detta övervakningsinitiativ på
Hannoverkonferensen utgör en milstolpe för arbetet i riktning mot hållbarhet på lokal nivå.
3
Margot Wallström
Miljökommissionär
Ledamot av Europeiska kommissionen
De gemensamma europeiska indikatorerna på lokal hållbarhet har utarbetats efter ett gemensamt
initiativ från Europeiska kommissionen (GD Miljö), Europeiska miljöbyrån och expertgruppen för
stadsmiljö som Europeiska kommissionen inrättade 1991.
Tanken med detta initiativ är att främja att man på lokal nivå i Europa utnyttjar de gemensamma indikatorerna
för att mäta framsteg när det gäller att åstadkomma en hållbar lokal utveckling.
En arbetsgrupp som skapades i juni 1999 har utfört arbetet. Jag vill tacka medlemmarna i denna
grupp för att de velat delta och för deras insatser.
GD Miljö övervakade kontinuerligt samordningen av arbetet och gruppens administrering.
Det franska ministeriet för fysisk planering och miljö har givit tekniskt stöd för att gruppen skulle
kunna utarbeta denna rapport.
Denna uppsättning indikatorer på lokal hållbarhet måste betraktas som ett förslag till första generationen
indikatorer. Vi hoppas att de europeiska lokala myndigheterna inkommer med synpunkter,
ändringsförslag eller nya förslag för att denna process skall kunna förbättras.
Nedialka Sougareva
Ordförande i arbetsgruppen
Fransk representant i expertgruppen för stadsmiljö

1. Inledning
Det Europatäckande initiativet ”På väg mot lokal hållbarhet – gemensamma europeiska indikatorer”
har utarbetats för att man skall kunna övervaka framstegen mot en hållbar utveckling. Initiativet har
utarbetats av en arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö ( 1 ) i nära samarbete med lokala myndigheter
i hela Europa, och det har utvecklats enligt den s.k. bottom up-principen.
Initiativet är avsett att kunna användas som stöd till lokala myndigheter i deras arbete mot hållbarhet
och att bidra till objektiv och jämförbar information om de framsteg som görs i arbetet mot hållbarhet
i hela Europa. Grunden är ett antal gemensamma integrerade indikatorer, där varje indikator speglar
sambandet mellan miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter. Initiativet har utarbetats för
att mäta om utvecklingen när det gäller att uppnå hållbarhet går i rätt riktning eller inte. Tonvikten har
lagts på förändringarnas omfattning över tid och på att upptäcka trender och riktningar snarare än absoluta
åtgärder.
Lokala myndigheter i Europa uppmuntras att delta i övervakningsinitiativet och anta och integrera de
gemensamma europeiska indikatorerna i befintliga kommunala förvaltningssystem. De uppmuntras
också att aktivt bidra till att dessa indikatorer, som tillämpas på frivillig basis, vidareutvecklas under
den försöksperiod som kommer att följa.
Deltagandet bör ske under förutsättning att de gemensamma europeiska indikatorerna används tillsammans
med nationella eller lokala indikatorer. Det får heller inte ersätta ett fortsatt aktivt arbete
med de nationella eller lokala indikatorerna, som är lika viktiga, eller samarbetet med andra intressenter,
t.ex. medborgare, icke-statliga organisationer eller den privata sektorn, med vilka man delar
ansvaret för övervakningen och för andra åtgärder som bidrar till hållbarhet.
2. Politisk bakgrund i Europa
Den politiska bakgrunden kan spåras flera år tillbaka i tiden från femte miljöhandlingsprogrammet
och Rioöverenskommelsen 1992, till Ålborgdeklarationen 1994, Rapporten ”Hållbara städer i Europa”
1996 och meddelandet ”En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram”
1998.
Gemenskapen presenterade sin politik för en hållbar utveckling för första gången 1992 genom femte
miljöhandlingsprogrammet. Den har därefter utvidgats, senast genom Amsterdamfördraget som gjorde
förverkligandet av en hållbar utveckling till ett uttalat mål för Europeiska unionen.
Vid världsmiljökonferensen i Rio 1992 undertecknade Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna
Agenda 21 bara några månader efter att femte miljöhandlingsprogrammet hade antagits. I kapitel
28 i Agenda 21 anges att de flesta lokala myndigheterna i varje land senast 1996 bör ha inlett ett samrådsförfarande
med medborgarna om en lokal Agenda 21 för området i fråga. Europeiska kommissionen
har åtagit sig att främja lokala Agenda 21-initiativ som en del av åtagandena från Rio.
En förutsättning för att uppnå hållbarhet är att man mäter effekterna av olika verksamhetsområden i
städerna och övervakar framstegen med lokala Agenda 21, som i sig är en viktig del av uppföljningsarbetet
efter Riokonferensen. I Ålborgdeklarationen (1994) behandlas detta och lokala signatär-
( 1 ) Expertgruppen för stadsmiljö inrättades av Europeiska kommissionen 1991 för att undersöka hur miljömål kan integreras
med framtida strategier för stadsplanering och markanvändning och för att ge kommissionen råd när det gäller att utveckla
stadsmiljöfrågorna inom ramen för gemenskapens miljöpolitik. Expertgruppen och Europeiska kommissionen lanserade
projektet hållbara städer 1993. Gruppen blev verksam på nytt 1999 efter antagandet av meddelandet ”En hållbar
utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram” 1998 (KOM(1998) 605). Den skall bidra med expertråd
och -hjälp vid utarbetandet av politik och instrument på europeisk nivå på sådana områden som har anknytning till meddelandet.
Gruppen är nu mindre och arbetar med nya metoder med utgångspunkt i ämnesorienterade arbetsgrupper.
4

myndigheter åläggs att utarbeta lokala program för att åstadkomma hållbarhet och upprätta system
och förfaranden för övervakning och rapportering om framstegen. I Ålborgdeklarationen betonas behovet
av att använda indikatorer på ”stadsstrukturernas hållbarhet” när beslut skall fattas och kontroller
genomföras. I den handlingsplan som utarbetades i samband med Lissabonkonferensen (1996)
nämns användningen av indikatorer på hållbarhet för att beskriva dagens situation och mäta utvecklingen.
I Rapporten ”Hållbara städer i Europa” (1996) förespråkas användningen av indikatorer på att mäta
framstegen mot hållbarhet. Där betonas behovet av att inte bara inrikta sig på indikatorer på fysisk
hållbarhet utan även utarbeta indikatorer på mer hållbara livsstilsalternativ för att kunna förena fysisk
hållbarhet med social välfärd.
I meddelandet ”En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram” 1998
(KOM(1998) 605) gav Europeiska kommissionen signaler om att det är viktigt att på rätt sätt utvärdera
pågående och planerade aktiviteter för att stödja den lokala hållbarheten och att det är nödvändigt
att utarbeta metoder för att övervaka framstegen inom de lokala Agenda 21-initiativen. I meddelandet
anges vidare att det är ett övergripande politiskt mål att minska de ekologiska ”fotavtrycken” från städernas
verksamhetsområden, att det finns behov av att utarbeta metoder för att mäta dessa fotavtryck
och att koppla samman ansträngningarna att minska effekterna på miljön med det lokala Agenda 21arbetet.
Parallellt med ovannämnda politiska strategier på europeisk nivå har det från lokal nivå efterlysts
”standardindikatorer” för att man i viss mån skall kunna jämföra olika städer. Dessa skulle fungera
som komplement till ”särskilda” indikatorer som är knutna till lokala frågor och mål och som därför
kan variera från en ort till en annan. World Federation of United Cities efterlyste dessutom nyligen
”vertikalt samarbete” mellan lokala myndigheter och organ såsom Europeiska kommissionen när det
gäller användningen av indikatorer.
3. Syften och mål
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” är ett övervakningsinitiativ som
har inletts för att uppfylla de behov som anges ovan. Genom initiativet samlas tidigare erfarenheter
och nya tillförs genom att man bygger vidare på resultat från andra relevanta projekt. Genom initiativet
kan man gå vidare och utarbeta nya, mer integrerade övervakningsmetoder.
Övervakningsinitiativet är avsett att kunna användas som stöd till lokala myndigheter i deras arbete
mot hållbarhet och att bidra till objektiv och jämförbar information om framstegen i arbetet mot hållbarhet
i hela Europa.
För de lokala myndigheterna kommer initiativet att bli ett praktiskt redskap vid övervakningen av
framstegen mot hållbarhet. Syftet är att det lokala arbetet och de lokala initiativen för att främja hållbarheten
skall kunna utvecklas ytterligare. Initiativet kommer också att öka kunskapen om hur ett lokalt
samhälle utvecklas i förhållande till andra samhällen. Detta innebär att dess starka och svaga sidor
blir synliga och att man kan dra lärdom av andra samhällens erfarenheter.
Initiativet kommer dessutom att fungera som stöd för ett antal aktiviteter och instrument i Europa som
i allt större utsträckning används för att främja och uppmuntra arbetsinsatserna på lokal nivå. Det
kommer att kunna användas för att utvärdera initiativ som t.ex. belöningssystemet i samband med
”Hållbara städer i Europa” och dess uppföljning, och databasen om bra metoder för stadsförvaltning
och hållbarhet, för att mer objektivt kunna fastställa bra metoder för Europa. Med hjälp av jämförbar
information skall man kunna mäta framsteg och identifiera trender, vilket innebär att de lokala myndigheterna
kommer att kunna utnyttja dessa aktiviteter och redskap ytterligare.
5

4. Grundläggande principer och antaganden
Ett antal principer och antaganden har legat till grund för utarbetandet av det här initiativet. Frågor
som behandlas är t.ex.: Vad innebär indikatorer på lokal hållbarhet? Hur kan vi förbättra övervakningsarbetet?
Hur kan vi jämföra resultaten?
Grundtanken bakom arbetet är att en hållbar stad är mer än en stad med bara ren miljö. Indikatorer
på lokal hållbarhet måste därför gå längre än traditionella miljöindikatorer. De måste också spänna
över flera sektorer samtidigt, eftersom indikatorer på ”hållbarhet” i allmänhet tillämpas separat för
miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter utan att ta hänsyn till sambandet mellan dem. För
att utvecklingen av nya och bättre övervakningsmetoder skall bli effektiv ansåg man därför att det var
nödvändigt att fastställa lämpliga indikatorer på lokal hållbarhet, dvs. integrerade indikatorer som tar
hänsyn till sambandet mellan miljöaspekter och ekonomiska och sociala aspekter.
Med tanke på att målet är nya och bättre övervakningsmetoder utgick man också ifrån att indikatorerna
måste fastställas med hänsyn till aktuell teknik, vilket förmodligen skulle innebära nya krav på
datainsamling. Att identifiera dessa nya krav på datainsamling sågs därför som ett nödvändigt steg
framåt för att utveckla de nuvarande arbetsmetoderna och inte som ett hinder för att införa nya integrerade
indikatorer.
Jämförelser skall göras utifrån relativa åtgärder, dvs. med tonvikt på förändringarnas omfattning över
tid och på att upptäcka trender och riktningar, snarare än absoluta åtgärder. Därför jämför man den
utveckling som skett snarare än resultat. Man utgår ifrån att varje lokalt samhälle kan arbeta mot hållbarhet
oavsett utgångspunkt; längden på den väg man har att gå är på sätt och vis oväsentlig. Viktigt
är däremot att de åtgärder som vidtas är ändamålsenliga så att samhället utvecklas i rätt riktning. Syftet
med det nya övervakningsinitiativet är således att mäta framstegen mot hållbarhet.
5. Arbetsmetod
En arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö har ansvarat för att utarbeta detta initiativ. Gruppens
arbetsuppgifter var bl.a. följande:
• Analysera andra projekts indikatorer för städer och metoder för att mäta de ekologiska
”fotavtrycken”.
• Utvärdera om de kan användas i hela Europa och om de kan vara relevanta för den
lokala hållbarheten.
• Lägga fram förslag till gemensamma indikatorer på lokal hållbarhet som är kopplade
till ekologiska ”fotavtryck”.
Arbetet genomfördes i nära samarbete med en grupp lokala myndigheter. Denna grupp skapades för
att se till att så många lokala myndigheter som möjligt aktivt kan delta i arbetet med att definiera och
komma överens om indikatorerna. Gruppen med de lokala myndigheterna hade till uppgift att stödja
och bidra till arbetsgruppens arbete, i synnerhet genom
• att förse arbetsgruppen med material om praktiska erfarenheter till rapporten om
den aktuella situationen, och
• att diskutera, testa och utvärdera förslag från arbetsgruppen.
Europeiska kommissionen och Europeiska miljöbyrån underlättade på olika sätt arbetet.
6

Arbetsgruppen inledde sitt arbete under våren 1999. Den har sedan dess sammanträtt sex gånger.
Den första arbetsuppgiften var att fastställa kriterier för valet av integrerade indikatorer. Både allmänna
kriterier och hållbarhetskriterier utarbetades som sedan ingick i den metod man använde för att
välja ut och utveckla indikatorerna. Under sommaren ägnade sig gruppen åt förberedande arbete och
analyserade befintliga initiativ och projekt som rörde indikatorer med utgångspunkt i den metod man
kommit överens om. Meningen var att man skulle ta hänsyn till och bygga vidare på tidigare erfarenheter
på lokal nivå, söka reda på integrerade indikatorer som redan användes och komplettera dessa
med modifierade versioner av redan befintliga indikatorer eller i förekommande fall helt nya.
Med utgångspunkt i den analysen utarbetade arbetsgruppen ett första förslag till gemensamma indikatorer
på lokal hållbarhet. Denna lista, som omfattade 18 indikatorer, låg under tre veckor i september
1999 ute på remiss i gruppen av lokala myndigheter. Totalt 15 svar kom in från de 23 lokala
myndigheter som då var med i gruppen. Reaktionerna var mycket positiva och projektet stöddes på
bred front. De utförliga kommentarerna var konstruktiva och av stor betydelse när man skulle gå vidare
till nästa steg i processen.
Efter den första remissperioden reviderade arbetsgruppen listan över indikatorer och presenterade ett
andra förslag med 20 indikatorer för gruppen med lokala myndigheter. Detta förslag låg ute på allmän
remiss i fem veckor fram till mitten av november 1999. Totalt 41 svar kom in under den här perioden,
varav 32 från lokala myndigheter i 11 europeiska länder (10 medlemsstater). Även denna gång
var reaktionerna mycket positiva och av stor betydelse för arbetsgruppen, som kunde slutföra listan
över indikatorer och utarbeta det utförliga formuläret som krävs för att se till att datainsamlingen och
dataövervakningen sker på ett sätt som gör att resultaten kan jämföras.
Arbetet med övervakningsinitiativet ”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer”
slutfördes i december 1999. Syftet var att det skulle kunna lanseras officiellt och antas på frivillig
basis av lokala europeiska myndigheter vid den tredje europeiska konferensen om hållbara
städer i Hannover i februari 2000.
Fullständig information om initiativet, bl.a. mötesprotokoll och arbetsdokument, har under arbetets
gång funnits tillgängligt för allmänheten på http://www.sustainable-cities.org/indicators/
Ytterligare detaljer och information finns på webbsidan.
6. Nästa steg
Det här initiativet är inte en engångsföreteelse utan början på en långsiktig process som successivt
skall förbättra övervakningen av utvecklingen mot hållbarhet och ge objektiv och jämförbar information
om lokal hållbarhet i Europa. Under kommande år kommer man med hjälp av praktiska erfarenheter
från användningen av denna ”första generation” gemensamma europeiska indikatorer på lokal
hållbarhet att utveckla indikatorerna ytterligare med utgångspunkt i mer avancerade gemensamma
metoder. Mer avvägda och kompletta övervakningsverktyg kommer också att utvecklas. En försöksperiod
kommer att inledas kort efter den officiella lanseringen av initiativet. De lokala myndigheter
som antar de gemensamma europeiska indikatorerna vid detta tillfälle kommer att delta i försöksperioden
och ta del av arbetet med att vidareutveckla detta nya övervakningsverktyg.
Det nya övervakningsverktyget kommer att fungera som stöd och hjälp till lokala beslutsfattare och
lokala administrationer i allmänhet, och visa hur tätbebyggda områden kan medverka till hållbarhet i
Europa. Det kommer att innebära ett nytt steg mot mer integrerade förvaltnings- och övervakningsmetoder.
7

BILAGA I: Första generationen gemensamma europeiska indikatorer
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer”
A CENTRALA INDIKATORER (obligatoriska) Princip nr (se nedan)
Nr Indikator 1 2 3 4 5 6
1 Invånarnas tillfredsställelse med det lokala samhället
Invånarnas tillfredsställelse med olika aspekter av
det lokala samhället ✔ ✔ ✔ ✔ ✔
2 Lokala bidrag till klimatförändringarna
Koldioxidutsläpp (på längre sikt, när enklare metoder har
utarbetats, kommer denna indikator att koncentreras
på de ekologiska fotavtrycken) ✔ ✔ ✔ ✔
3 Lokal rörlighet och passagerartransporter
Sträckor avseende daglig passagerartransport och transportsätt ✔ ✔ ✔ ✔ ✔
4 Tillgång till lokala allmänna grönområden och lokala tjänster
Invånarnas tillgång till närliggande allmänna grönområden
och bastjänster ✔ ✔ ✔ ✔
5 Utomhusluftens kvalitet
Antal dagar med hälsosam och bra luft ✔ ✔ ✔
B YTTERLIGARE INDIKATORER (frivilliga) Princip nr (se nedan)
Nr Indikator 1 2 3 4 5 6
6 Barns resor till och från skolan
Transportmedel som barnen använder sig av för att resa
mellan hemmet och skolan ✔ ✔ ✔ ✔
7 Hållbar förvaltning i lokala myndigheter och lokala företag
Andel av de offentliga och privata organisationer som antagit
och tillämpar ledningssystem för miljöanpassad
och etisk förvaltning ✔ ✔ ✔
8 Buller
Andel av befolkningen som utsätts för skadligt buller ✔ ✔ ✔
9 Hållbar markanvändning
Hållbar utveckling samt återskapande och skydd av mark
och platser i kommunen ✔ ✔ ✔ ✔
10 Produkter som främjar hållbarhet
Andelen miljömärkta produkter, organiska produkter eller
”fair-trade products” av den totala konsumtionen ✔ ✔ ✔ ✔
Hållbarhetsfaktorer som utgör grunden för valet av indikatorer (utdrag från checklistan):
1. Jämlikhet och social integration (invånarnas tillgång till tillräckliga bastjänster till rimliga avgifter, t.ex. på områdena utbildning,
sysselsättning, energi, hälsa, bostäder och transport).
2. Lokalt styre/ökad delaktighet/demokrati (alla sektorers deltagande i det lokala samhället när det gäller lokal planering och
beslutsfattande).
3. Koppling mellan lokalt och globalt plan (tillgodose lokala behov lokalt, från produktion till konsumtion och bortskaffande;
tillgodose behov som inte kan tillgodoses lokalt på ett mer hållbart sätt).
4. Lokal ekonomi (matcha lokal kompetens och behov med sysselsättning och andra möjligheter på ett sätt som minimerar
hotet mot naturresurser och miljön).
5. Miljöskydd (anta ekosystemstrategier; minimera utnyttjandet av naturresurser och mark, avfallsproduktion och förorenande
utsläpp, ökad biologisk mångfald).
6. Kulturarv/byggnadsmiljöns kvalitet (skydd, bevarande och återskapande av historiska, kulturella och arkitektoniska värden,
bland annat när det gäller byggnader, monument och företeelser; förbättring och bevarande av platsers och byggnaders
tilltalande egenskaper och funktionalitet).
8

✄
BILAGA II: Överenskommelse om antagandet av ”På väg mot lokal
hållbarhet –– gemensamma europeiska indikatorer”
Enligt Ålborgdeklarationen (1994), som är ett politiskt åtagande att arbeta i riktning mot hållbarhet, skall
de undertecknande lokala myndigheterna upprätta system och förfaranden för att övervaka och rapportera
de framsteg som görs när det gäller att åstadkomma hållbarhet. Genom Lissabonplanen (1996), som är ett
åtagande att vidta åtgärder, främjas användningen av indikatorer på hållbarhet för detta ändamål. I meddelandet
En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram, som Europeiska kommissionen
antog 1998, betonas vikten av att använda jämförbara indikatorer vid bedömningen av städernas
utveckling. Det betonas också att man måste undersöka olika metoder för övervakning av framsteg.
”På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” syftar till att tillgodose dessa
behov. Detta är ett initiativ som utvecklats enligt den s.k. bottom up-principen och som utarbetats av
en arbetsgrupp inom expertgruppen för stadsmiljö i nära samarbete med lokala myndigheter i hela
Europa. Det är tänkt att lokala myndigheter genom detta initiativ skall stödjas i sitt arbete i riktning
mot hållbarhet. Genom initiativet skall det ges tillgång till objektiv och jämförbar information om de
framsteg som gjorts när det gäller att åstadkomma hållbarhet i Europa. Initiativet grundas på en gemensam
uppsättning integrerade indikatorer som återspeglar sambandet mellan miljömässiga och
ekonomiska och sociala aspekter. Det har utformats för att man skall kunna mäta om utvecklingen när
det gäller att uppnå hållbarhet går i rätt riktning eller inte, och det koncentreras på förändringarnas
omfattning över tiden och fastställandet av trender och riktningar, snarare än på definitiva åtgärder.
Mot bakgrund av ovanstående antar jag härmed på min lokala myndighets vägnar ”På väg mot lokal
hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer” som det europatäckande övervakningsinitiativet
för hållbarhet, som skall kunna vara till nytta på lokal nivå och i de europeiska institutionerna, men
som även skall gynna allmänheten. I så stor utsträckning som möjligt kommer jag att arbeta för att integrera
de gemensamma europeiska indikatorerna i det befintliga kommunala förvaltningssystemet för
att använda dem som en del av ett styrmedel för framtiden. På min lokala myndighet skall vi
• använda dessa gemensamma europeiska indikatorer vid övervakningen av framsteg i riktning mot
hållbarhet och för att utarbeta lokala förfaranden och initiativ för att främja hållbarhet,
• lämna rapporter till de europeiska institutionerna och vara medvetna om att resultaten kommer att
användas förnuftigt för att framhäva framsteg och utarbeta gemenskapsstrategier och -styrmedel,
• aktivt delta i den försöksperiod och de försöksförfaranden som kommer att inledas efter antagandet
för att skapa och utveckla detta nya övervakningsinstrument på grundval av praktiska erfarenheter
från användningen av denna första generationen gemensamma europeiska indikatorer.
Jag är medveten om att dessa gemensamma europeiska indikatorer är avsedda att komplettera eventuella indikatorer
som fastställts på nationell eller lokal nivå och att deltagandet i detta Europatäckande övervakningsinitiativ
inte skall ersätta fortsatt arbete när det gäller sådan annan och lika viktig verksamhet. Jag är också
medveten om vikten av att samarbeta med andra berörda parter, såsom medborgare, icke-statliga organisationer
och näringslivet, som delar ansvaret för övervakning och andra åtgärder som bidrar till hållbarhet.
Upprättad på den tredje europeiska konferensen om hållbara städer i Hannover, Tyskland den 9–12
februari 2000.
Undertecknad den
9
Underskrift
Datum ..............................................
V.g. vänd

Namn: ..........................................................................................................................................
Befattning : ...................................................................................................................................
Lokal myndighet: ..........................................................................................................................
Land : ...........................................................................................................................................
Kontaktperson (teknisk handläggare): ...........................................................................................
Tfn/fax: .........................................................................................................................................
E-post: ..........................................................................................................................................
Denna blankett skall skickas till
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för miljö, Unit B.3 (BU-5 04/143)
Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel
eller fax (32-2) 296 95 61
10

BILAGA III:
Medlemmar i arbetsgruppen
Nédialka Sougareva, ordförande
Ministère de l’aménagement du territoire et de
l’environnement
Susann Pauli
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet
för miljö (D3)
Mireille Grubert
Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet
för regionalpolitik (A1)
Ivone Pereira Martins
Europeiska miljöbyrån
Maria Berrini
Ambiente Italia
Martin Fodor
Local Government Association, UK
Salvador Rueda
Generalitat de Catalunya, Dept. De Medi
Ambiente
Jon Möller
Stockholms stad, miljöförvaltningen
Theo Breumelhof
Gemeente Den Haag, Stadsadministratie
Dr Hans-Wolf Zirkwitz
Stadt Heidelberg, Amt für Umweltschutz und
Gesundheitsförderung
Michele Ferrari
Comune di Ferrara, Sezione Ambiente
Françoise Onclincx
Institut bruxellois pour la gestion de
l’environnement
Anthony Van de Ven
Eurocities
Christine Moissinac, tekniskt stöd
Alphaville
Europeiska kommissionen
På väg mot lokal hållbarhet — gemensamma europeiska indikatorer
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
2000 — 11 s. — 21 x 29,7 cm
ISBN 92-828-9797-4
11
BILAGA IV:
Lokala myndigheter och
organisationer bestående av
lokala myndigheter som bidragit
till detta arbete
Lokala myndigheter:
Birmingham (City), UK
Bristol (City), UK
Burgos (Ayuntamiento), E
Cassà de la Selva (Ajuntament), E
Catania (Comune), I
København (By), DK
Den Haag (stad), NL
Faro (Câmara Municipal), P
Ferrara (Comune), I
Gdan‘sk (Municipality), PL
Heidelberg (Stadt), D
Helsingborg (stad), S
Helsinki (kaupunki), FIN
Hämeenlinna (kaupunki), FIN
Leicester (City), UK
Leipzig (Stadt), D
Lisboa (Câmara Municipal), P
Lyon (Communauté urbaine), F
Malmö (stad), S
Malvern Hills (District), UK
Modena (Provincia), I
Molfetta (Città), I
München (Stadt), D
Oslo (City), NO
Parma (Comune), I
Sabadell (Ajuntament), E
Southampton (City), UK
Southwark (London Borough), UK
Stockholm (stad), S
Torino (Provincia), I
Torino (Città), I
Vitoria-Gasteiz (Ayuntamiento), E
Wrexham (Borough), UK
Århus (Kommune), DK
Andra organisationer som består av
lokala myndigheter:
Agenzia Sviluppo Nord Milano SpA
Kommunernes Landsforening, DK
XARXA network, E
Öresundskommittén – Öresundsregionen
DK och S

Europeiska kommissionen
För vidare information vänlingen kontakta Europeiska kommissionen,
Generaldirektoratet för miljö, Unit B.3 (BU-5 04/143), Rue de la Loi, 200
B-1049 Bruxelles, fax (32-2) 296 95 61,
e-post: env-eci@cec.eu.int
BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS
OFFICIELLA PUBLIKATIONER
L-2985 Luxembourg
ISBN 92-828-9797-4
9 789282 897973
14 16 KH-29-00-909-SV-C