Förskoleklassen - i en klass för sig.pdf

Att lära sig gå på lina
Förskoleklassen beskrivs ofta som en bro mellan förskola och skola men för
dem som arbetar där kan den nog ibland mer kännas som en lina att balansera
på.
Många viljor ska enas, mångas behov ska tillfredsställas, kulturer och traditioner
ska smältas samman. Politiska intentioner ska levas upp till och en
praktisk verklighet ska levas.
Tanken med förskoleklassen är att där ska det bästa ur två världar mötas.
Men vad som är det bästa skiljer sig åt både mellan tider och individer.
Vår allmänna skola har mer än 160 år på nacken. Den svenska folkskolan
byggdes upp i en tid när kunskap räknades som något fast och oföränderligt.
I en tid när det var för givet taget att det var den äldre generationen som hade
något att lära den yngre. I en tid när kunskap i mångt och mycket var synonymt
med faktakunskaper, lätta att mäta och kontrollera. I en tid när kunskap
sågs som ett mål och inte ett medel.
Att lära är livet
Idag ses kunskaper som de medel, som de verktyg människan har att bearbeta
sitt liv, att forma sin verklighet och sin vardag med. I begreppet kunskap ligger
allt ifrån faktakunskaperna, till de erfarenheter vi skaffar oss, de förmågor vi
besitter, den förståelse vi skapar oss och den förtrogenhet med världen som
vi känner.
Den här mångfacetterade bilden av kunskap har läroplanen tagit fasta på.
Det syns när det gäller den obligatoriska skolans mål att uppnå och det märks
i skolans och förskoleklassens mål att sträva mot. Där betonas, förutom kunskaper
i färdighetsämnen, att skolan ska ansvara för att dess elever tillägnar
sig förmågor som att förstå andra kulturer, att visa respekt för och omsorg om
människor och miljö och att de utvecklar sin kreativitet och ett intresse för
samhällets kulturutbud.
Kunskap – något att tro på
I skolans uppdrag ligger att hjälpa eleverna att hitta och utveckla sitt eget sätt
att lära på. Pedagoger i skola och förskoleklass ska också hjälpa sina elever
58 59