KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

3.1.6 Äldre kvinnor En omfångsstudie i Umeå visar att äldre kvinnor ofta är utsatta för våld efter att de fyllt 65 år (ca 16 %). Många rapporterar att de också utsatts för försummelse. En del av kvinnorna har tidigare trauman efter våld som de har behov av att få bearbeta. Sjukdom och funktionshinder ökar risken för våld och övergrepp och 75 % av gruppen har aldrig sökt hjälp för sina problem. 3.1.7 Hedersrelaterat våld (HRV) Hedersrelaterat våld kallas det våld som utövas i namn av en familjs eller släkts heder. Definitionen är gjord utifrån normen om mäns överordning över kvinnor. En man som vill bli respekterad försörjer och försvarar sin familj och ser till att familjen följer kollektivets lagar. Hela gruppen är införstådd med dessa regler och de konsekvenser som drabbar de som avviker. Normen för manlighet är utformad i relation till mäns kontroll och makt över kvinnor, framförallt av deras sexualitet. Hedersrelaterat våld är en form av strukturellt våld som främst praktiseras av vissa grupper från Mellanöstern, Nordafrika och Sydostasien bland såväl kristna som judar och muslimer. (Eliasson, 2006). Hederskulturen upprätthålls av traditionella principer om bestraffning då kvinnorna anses ha befläckat familjens heder enligt det uppförandekodex som finns. Familjens män måste då bestraffa kvinnan för att återställa familjens heder och i extrema fall ta livet av kvinnan. Det kan även förekomma att män som sätter sig över traditionen kan bestraffas (t ex homosexualitet eller uppvaktning av bortlovad flicka). Hot kan förekomma från flera individer i släkten. Ungdomar som söker kontakt inom BUP och ungdomsmottagningar måste kunna känna sig trygga. Program måste finnas för hur kvinnan (ev. mannen) skall skyddas, restriktioner i kontakter med anhöriga, former för anmälan till socialtjänsten etc. I vissa fall skall vårdnadshavare inte underrättas. 3.1.8 Samkönade parrelationer Det våld som förekommer i samkönade parrelationer är ofta osynligt då hälso- och sjukvården har bristande kunskaper. Dessa grupper söker inte hjälp i samma utsträckning och har ofta svaga sociala nätverk. Detta våld är föga känt och utforskat i vårt land. Det avser våld riktat mot homosexuella kvinnor och män av en partner av samma kön. Här ingår även våld i parrelationer där någon eller 16 båda definierar sig själva om bisexuella eller transsexu ella. Den enda svenska omfångsstudien inom detta område pekar mot att 25 % varit utsatta för våld (Holmberg & Stjernqvist, 2006). Samkönat våld kan innebära större möjligheter till kontroll över partnern i de fall han/hon inte kommit ut med sin homosexualitet. Många är rädda för att bli utsatta för homofobi. Att inom hälso- och sjukvården möta det samkönade våldet innebär ett utvidgat tänkande. Den väninna eller vän som följer med den våldsutsatta, kan vara den våldsamma partnern. 3.1.9 Trafficking Den officiella siffran för antalet barn och kvinnor som årligen kommer till Sverige för att användas inom sexhandeln är 500. Västra Götalandsregionen medverkar i Länsstyrelsens arbetsgrupp mot trafficking där man tagit fram en samverkansplan inom länet (Samverkansplan mot människohandel för sexuella ändamål i Västra Götalands län, 2007). Regionstyrelsen har beslutat att ställa sig bakom CLRA- Es deklaration i syfte att påskynda Europakonventionen mot trafficking av människor och överlämnar ansvaret till Kompetenscentrum att inkludera deklarationen i deras kunskapsspridning. I deklarationen ingår bl a åtaganden för att skydda, rehabilitera och återanpassa offren, utbilda alla aktörer inom detta område samt att utöka arbetsmöjligheterna för kvinnor så att de blir mindre sårbara för människohandel. 3.2 Barn och ungdomar Barn och ungdomar upp till 18 år är indragna i våldsproblematik på olika sätt. De kan oavsett ålder ha upplevt våld utfört av eller riktat mot närstående. De kan som ungdomar vara utsatta för våld av en partner. Särskilt bör betonas de våldtäkter och andra sexuella övergrepp som unga flickor utsätts för. Unga pojkar, men även unga flickor i ökad grad, kan vara för övare av våld mot en partner och även mot andra närstående, exempelvis syskon och föräldrar. Under senare år har alltmer uppmärksamhet riktats mot att det vanligaste vittnet till våld mot en kvinna är hennes egna barn. Rädda Barnen uppskattar att så många som vart tionde barn någon gång upplevt våld i sitt eget hem (SoS 2005). Barn och ungdomar kan dessutom även vara utsatta för direkt våld av en vuxen närstående, en grupp som ligger utanför uppdraget för Kompetenscentrum. Barns närvaro vid misshandel är ett brott mot barnen.
Genom en lagändring i november 2006 kompletterades socialtjänstlagens bestämmelse om stöd till brottsoffer så att det tydliggörs att barn som upplever övergrepp mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Barn som lever i familjer där mannen utsätter kvinnan för våld är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Dessa barn löper också en högre risk att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skol - prestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och klagomål över fysiska hälsoproblem. Enligt WHO visar amerikanska studier att risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld är nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas själva blir slagna. Män som vuxit upp med en misshandlande far är överrepresenterade bland män som använder våld mot sin partner. I en studie i Göteborg (Almqvist & Broberg, 2005) tillfrågades mammor med barn som kom till kvinnojourerna i Göteborg om barnen. Man utförde även barnpsykologiska och medicinska utredningar av barnen. Studien visar att en del barn inte drabbats så hårt av våldet eftersom mamman relativt snabbt brutit med mannen när han visat sig vara våldsbenägen. För en del andra barn som inte bevittnat så mycket våld kan mammans beslut att lämna pappan och flytta till kvinnojouren vara lika svårt att förstå och hantera som att pappa hotade eller slog mamma. De flesta barnen i studien hade drabbats svårare än de ovanstående två grupperna. Det var barn och ungdomar som plågades mycket av minnesbilder förknippade med våldet och rädslan, blivit alltmer våldsfixerade och/eller utvecklats till att ta hand om mamma. Barnen hade stora svårigheter i relation till andra. Anknytningen till mamman var störd och kamratrelationerna var problematiska. I en summarisk nationell kartläggning av bl a barn- och ungdomspsykiatrin, BUP (Eriksson, 2006) kunde utredarna urskilja tre olika grupper av BUP- mottagningar. Det finns mottagningar som anser att man har ett ansvar för de barn som upplever våld mot närstående och att området kräver en specialistkompetens. Andra mottagningar anser att området inte kräver någon särskild kompetens utöver den barnpsykiatriska. Den tredje gruppen av mottagningar är sådana som inte anser att dessa barn ingår i BUP:s målgrupper. I maj 2007 antogs »Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin« i Västra Götaland av Regionstyrelsen. I denna plan dras riktlinjerna upp för de närmaste fem årens BUP-verksamhet. Enligt denna plan kan barn som bevittnat våld föras till det sekundära preventionsarbetet, dvs en grupp av barn som kan upptäckas av BUP på grund av att de är traumatiserade och kan utveckla kris- och stressreaktioner. Ansvarsmässigt hör sannolikt merparten av dessa barn inte till BUP. BUP kan även ha konsultfunktion till andra verksamheter för barn. (Uppgifterna inhämtade från Stephan Ehlers, medicinsk rådgivare, Regionkansliet). Vid BUP- Gamlestaden i Göteborg pågår 2006 –2007 en screening för att identifiera barn som bevittnat våld mot ena föräldern bland de sökande på mottagningen. De preliminära resultaten från 2006 visar att nästan 20 % av de sökande barnen bevittnat våld i hemmet, mot mamman. De första resultaten av screening vid denna BUP-mottagning indikerar att gruppen barn som bevittnat våld i hemmet utgör en stor andel av alla barn inom BUP. Med andra ord är BUP-mottagningar en del av hälso- och sjukvården som kan upptäcka mammor utsatta för våld genom screening av barn. Utväg i Västra Götaland – med hälso- och sjukvården som en samverkande myndighet – uppmärksammar barn som upplevt våld och erbjuder barnen gruppverksamhet. Barnahuset i Göteborg är en försöksverksamhet 2005 – 2007 med samverkan under gemensamt tak mellan BUP, socialtjänst, polis och åklagare när misstanke finns om att barn utsatts för allvarliga brott i form av fysiskt våld, sexuella övergrepp eller könsstympning. I Trollhättan startades hösten 2007 ett kommunalt kriscentrum för barn och ungdomar där samverkan sker mellan polis, primärvård och kommun. År 2006 genomförde Länsstyrelsen i Västra Götaland en inventering om hur kommunerna tar ansvar för stödinsatser för barn som sett och hört våld (Länsstyrelsen 2006:56). I rapporten framgår att många kommuner har stödinsatser för barnen. 3.3 Övriga grupper 3.3.1 Närstående Närstående till de våldsutsatta är – förutom deras partners och barn – det sociala nätverk av betydelsefulla personer, dvs släkt och vänner. Nätverkets betydelse är föga utforskat eller på annat sätt uppmärksammat varken i Sverige eller internationellt. I det vardagliga arbetet med våldet i de nära relationer- 17
Page 1: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KOMPETE
Page 4 and 5: SAMMANFATTNING Mäns våld mot kvin
Page 6 and 7: 6 1. UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBET
Page 8 and 9: 8 2. BAKGRUND
Page 10 and 11: 2006 genom en statlig förordning (
Page 12: konsekvenser innefattar missbruk, d
Page 15: 3.1 Särskilt sårbara grupper inom
Page 19 and 20: ström & Rudqvist 2006). Internatio
Page 21 and 22: 4.1 Hälso- och sjukvården Hälso-
Page 24 and 25: 24 5. VERKSAMHETER INOM VÄSTRA GÖ
Page 26 and 27: uppdragsutbildning med syfte att h
Page 28: BROTTSOFFERJOURER I Västra Götala
Page 31 and 32: 6.1 Verksamhetsinnehåll Kompetensc
Page 33 and 34: att förhindra att grupper av indiv
Page 35 and 36: inom hälso- och sjukvården som ut
Page 37 and 38: Almqvist, Kerstin & Broberg, Anders
Page 39 and 40: Bilaga 2 Bemanning VERKSAMHETSCHEF

KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?