KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

»våld i nära relationer« införs på grundutbildningar inom regionen vilka leder till arbete inom hälso- och sjukvården. Utbildningar behöver genomföras på olika platser ute i regionen. Kompetenscentrum bör ha en god överblick över personer i Västra Götaland med kompetens i att medverka i utbildning om våld. Nationellt Kunskapscentrum har stor erfarenhet av utbildning inom hälso- och sjukvården och Kompetenscentrum behöver samarbeta med dem i dessa frågor. 6.1.3 Metodutveckling Med metodutveckling avses att Kompetenscentrum med utgångspunkt från evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap skapar tillämpbara metoder för bättre omhändertagande av patienter inom hälso- och sjukvården. Till metodutveckling hör även utveckling av de preventiva insatserna. Metodutveckling behöver ske inom olika verksamheter av regionens hälso- och sjukvård eftersom våldet berör ett brett spektrum av enheter. Metodutveckling som har generellt värde för hälso- och sjukvården bör prioriteras. Särskilt bör metodutveckling inom primärvården uppmärksammas. Metoder för att aktivt identifiera våldsutsatta, särskilt de våldsutsatta kvinnorna, är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna höja kompetensen. Genom aktiv identifiering kan våldet upptäckas och därmed kan bemötande, omhändertagande och samverkan utvecklas. Metodutveckling har nära koppling till flera av de forskningsområden som anges under kapitel 6.1.5: Forskning, implementering av kunskap, utvärdering samt effektstudier. Samverkan med Nationellt kunskapscentrum behövs i dessa frågor. 6.1.4 Konsultation Behovet av att som anställd inom Västra Götalandsregionen kunna konsultera någon mer sakkunnig person i frågor som rör hälso- och sjukvårdens handläggning av enskilda patientärenden finns. Eftersom denna grupp av patienter finns inom alla delar av hälso- och sjukvården kan konsultationsbehovet vara mycket varierande. Behovet kan tillgodoses genom att Kompetenscentrum skapar kontakter med olika specialister inom Västra Götalandsregionens kliniska verksamheter samt upprättar ett samarbete med Nationellt Kunskapscentrum i Uppsala. Behovet av konsultation kan även avse frågor som är gemensamma för hela hälso- och sjukvården. Exempel är sekretessfrågor, anmälningsplikt, utvecklandet av egna 32 handlingsplaner samt lokal samverkan. Detta konsultationsbehov bör Kompetenscentrum kunna tillgodose med ordinarie personal. 6.1.5 Forskning Forskningsuppdraget innebär att sammanställa och implementera befintlig forskning inom hälso- och sjukvården samt skapa nya forskningsresultat. Arbetet kan innebära: att Kompetenscentrum håller sig ajour med befintlig forskning som bedrivs om våld inom Västra Götalands - regionen samt att göra denna forskning tillgänglig för hälso- och sjukvården. att sammanställa och uppdatera nationell och internationell forskning samt göra den tillgänglig. att bedriva egen forskning i anknytning till klinisk verksamhet genom att anställa kliniska lektorer. stimulera möten mellan hälso- och sjukvårdens personal samt forskare i syfte att tydliggöra forskningsbehov. ekonomiskt stöd och handledarstöd till mindre FoU-projekt, pilotstudier samt slutförande av forskning. samverkan med andra FoU-enheter inom Västra Götalandsregionen och hos andra huvudmän. Några exempel på forskningsområden: Forskning om hur kunskap implementeras inom hälsooch sjukvården Utvärderingar av tillämpade metoder Bemötandefrågor Effektstudier av preventiva insatser Prevalensstudier om utsatthet för våld samt våldsanvändning Skaderegistrering – koppling till relationsbetingat våld Kompetenscentrum har i sin budget avsatta utvecklingsmedel till stöd för forskning och metodutveckling. Dessa medel kan användas till att konsultera specialistkompetens, stödja forskare, projektledare för metodutveckling, m m. 6.1.6 Samverkan I Västra Götaland finns flera aktörer som hälso- och sjukvården har att samverka med. Syftet med den regionala samverkan är: att skapa smidigt samarbete mellan olika instanser så att den som är berörd inte upplever några gränser att klargöra respektive huvudmans ansvarsområde avseende våldet att varje aktör utvecklar sin egen kompetens
att förhindra att grupper av individer faller mellan olika stolar eller slussas runt mellan olika aktörer att åstadkomma samordningsvinster, exempelvis vid utbildning och forskning. Kompetenscentrum behöver stimulera, utveckla och stödja lokal samverkan. Begreppet »samverkansmetodik« behöver ges en fungerande innebörd som innefattar framtagningsprocessen av handlingsplaner, hjälp till implementering, revidering och uppföljning. Varje medarbetare inom Västra Götalandsregionen och hos samverkande myndigheter skall ta ansvar för den gemensamma helheten – det är samma individer som rör sig mellan olika huvudmän. Förutom samarbetet i enskilda ärenden kan preventivt arbete på lokal nivå ingå. Handlingsplaner är ett samlingsbegrepp för olika typer av dokument som kan tas fram i syfte att höja kvalitén i arbetet med våldsutsatta (Se Socialstyrelsen 2005, Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor). Stiftelsen Bräcke Diakoni och GRs kunskapscentrum är två exempel på verksamheter som är viktiga för kompetenscentrum att samverka med. 6.1.7 Prevention Hälsofrämjande insatser söker skapa förutsättningar för människor att leva ett gott liv och främja hälsan. Arbetet för att minska våldet kan ses som ett led i regionens vilja att arbeta hälsofrämjande inom sjukvården. Primär prevention riktar sig till friska personer i normalbefolkningen och syftar till att bevara individens välbefinnande samt förebygga att ohälsa uppstår. Primärpreventivt arbete mot våld är i dag ovanligt och forskningen inom detta område är under utveckling. Som exempel på primärpreventiva insatser kan nämnas: Jämställdhetsarbete Politisk opinionsbildning och tydliga signaler från beslutsfattare Attityd- och kunskapsförmedling till unga människor, t ex om maskuliniteter Synliggörande av våldets former och utbredning genom information. Sekundär prevention tillämpas när tecken på våld eller riskfaktorer för våld identifieras. Exempel på sekundärpreventiva insatser kan vara: Identifiering av patienter inom hälso- och sjukvården som är involverade i våld (offer/förövare) genom screening. Samverkan med andra aktörer som kan ge skydd, hjälp och stöd till våldsutsatta. Behandling för barn och ungdomar som upplever våld i sin familj. Behandling för våldsutsatta kvinnor som har psykiatrisk problematik. Insatser inom hälso- och sjukvården för män med våldsbenägenhet. Fokus på våldsbeteende hos de män som frivilligt söker kriscentra eller döms till kriminalvård. SCREENING Med screening menas att aktivt tillfråga alla i en hel patientgrupp om våld oavsett sökorsaker. I Socialstyrelsens metodstudie (Socialstyrelsen 2002 a) utvärderas screening för våld vid barnmorske- och ungdomsmottagningar. De skriver om screeningen som metod: Syftet med screening om våld mot kvinnor är att identifiera och stödja kvinnor som är eller har varit utsatta för våld, hot och kränkningar och erbjuda dem hjälp och stöd. Ett ytterligare syfte är att öka personalens medvetenhet om kvinnors våldsutsatthet och därmed höja personalens beredskap att tala om och vara lyhörda för tecken på att kvinnor kan vara utsatta. Ett indirekt syfte är att hälso- och sjukvården genom att ta upp frågor om våld bekräftar att det förekommer och markerar att det inte är accepterat. Det kan göra det lättare för kvinnor att söka hjälp samt för personal att möta problematiken. Resultaten visar att screening kan bidra till att kvinnor med våldserfarenheter kan få hjälp och stöd. Såväl kvinnor som en majoritet av personalen anser att screening om våld bör ingå i den ordinarie verksamheten vid ovanstående mottagningar. I en metastudie (Rönnberg & Hammarström, 2000) framkommer ett antal hinder mot att upptäcka våld inbyggda i sjukvården: Bristande utbildning Tidsbrist bl a på grund av produktionskrav Stereotypa uppfattningar om vem som blir utsatt för våld För hög grad av identifikation med kvinnan eller den våldsamme mannen Rädsla för att kränka patienten Motstånd mot/rädsla för att bete sig anklagande mot partnern Maktlöshet, känsla av hopplöshet och frustration 33
Page 1: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KOMPETE
Page 4 and 5: SAMMANFATTNING Mäns våld mot kvin
Page 6 and 7: 6 1. UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBET
Page 8 and 9: 8 2. BAKGRUND
Page 10 and 11: 2006 genom en statlig förordning (
Page 12: konsekvenser innefattar missbruk, d
Page 15 and 16: 3.1 Särskilt sårbara grupper inom
Page 17 and 18: Genom en lagändring i november 200
Page 19 and 20: ström & Rudqvist 2006). Internatio
Page 21 and 22: 4.1 Hälso- och sjukvården Hälso-
Page 24 and 25: 24 5. VERKSAMHETER INOM VÄSTRA GÖ
Page 26 and 27: uppdragsutbildning med syfte att h
Page 28: BROTTSOFFERJOURER I Västra Götala
Page 31: 6.1 Verksamhetsinnehåll Kompetensc
Page 35 and 36: inom hälso- och sjukvården som ut
Page 37 and 38: Almqvist, Kerstin & Broberg, Anders
Page 39 and 40: Bilaga 2 Bemanning VERKSAMHETSCHEF

KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?