KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

na finns erfarenheter som pekar på nätverkets betydelse i ena eller andra riktningen. I hedersrelaterat våld är nätverket en aktiv del i våldet på ett för kvinnan negativt sätt. I fråga om allt övrigt våld utgör sannolikt det sociala nätverket en outforskad och ofta förbisedd potential för att avbryta våld, skydda kvinnor samt ansvariggöra de våldsamma männen för sitt beteende. Å andra sidan kan det sociala nätverket runt kvinnorna även utgöra en förnekande och bagatelliserande kraft. Hos kvinnorna kan finnas en skam och skuld som hindrar dem att införliva nätverket i våldet genom att berätta om det. Det sociala nätverket kan vara indirekt drabbade av våldet genom att en för dem närstående person utsatts för våldet. Nätverkets ageranden kan antingen vara aktivt eller passivt när våldet blivit känt. Med exempelvis kunskap om uppbrottsprocesser för kvinnor har sociala nätverket betydelse för deras väg ut ur våldet. Sannolikt behöver samhället erbjuda det sociala nätverket rådgivning för hur stöd, skydd och ansvariggörande kan ske i, framför allt fall av lindrigare våld. Intervjustudier har visat att mannen ibland använder hot om våld eller våld mot husdjur för att hålla kvinnan kvar i förhållandet (Hensing, 2004). 3.3.2 Anställda inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen har ca 50 000 anställda varav ca 80 % är kvinnor. En grov uppskattning utifrån befintliga omfångsstudier kan innebära att 4 –5000 anställda kvinnor inom VGR är eller kan ha varit utsatta för våld av sin partner. Arbetsgivaren bör väga in detta vid bedömning och rehabilitering av långtidssjukskrivna. Företagshälsovården har en särskilt viktig funktion och har ofta god kunskap inom detta område. 3.3.3 Män som våldsoffer Våld i nära relationer betyder inte alltid en man som misshandlar sin kvinnliga partner. Det finns ett fåtal fall av kvinnor som misshandlar sin manlige partner. Det anges att 3 – 5 % av allt partnervåld är sådant våld. Olika ståndpunkter finns i frågan, men alla läger är dock överens om att kvinnor inte är lika aggressiva som män och deras våld är inte på långt när lika starkt och skadeframkallande som mäns. Det mycket ovanliga grova våldet från kvinnor ingår vanligtvis i en situation där mannen redan är våldsam och hotfull (Eliasson, 2006). Några omfångsstudier i Norge om våld hos unga männi- 18 skor visar nästan lika stor våldsanvändning hos kvinnor som män, men visar också att effekterna av våldet för kvinnor är mer allvarliga (Pape, 2003 och Haaland, 2005). 3.4 Män som förövare Kunskapsutvecklingen om våldet mot kvinnor innebar från 1970-talet och fram till -90-talets början en tydlig fokusering på de våldsutsatta kvinnornas situation och behov – barnens perspektiv fanns inte alls. Okunskapen var stor beträffande de män som tillgrep våld. Fördelen med den starka fokuseringen på kvinnornas situation var att en bred kunskap om kvinnors utsatthet, olika former av våld, dess konsekvenser samt utbredning kom fram. Denna fråga lyftes alltmer från att enbart höra till den privata sfären till att bli en samhällsfråga. Bristen på kunskaper om männen gjorde att de ansatser till förändringsarbete med männen som skedde gav dåligt resultat. Exempelvis fanns en övertro på att enbart straff ledde till förändring. Politiskt fanns även under många år i Sverige ett motstånd mot att satsa resurser på förändringsarbete med männen av oro för att det skulle begränsa stöd och skydd för kvinnorna. Genom nedanstående beskrivna verksamheter för män finns numera kännedom om att mäns våld mot kvinnor är handlingar/beteende som bottnar i en kombination av både avsikter att uppnå olika mål med våldet (ex vis kontroll) samt känslomässiga drivkrafter (ex vis vanmakt). Det är många olika sorters män som tillgriper våld i många olika typer av nära relationer till kvinnor (Isdal, 2001). Männen har både gemensamma drag samtidigt som vägen ut ur våld ser olika ut för olika grupper av männen. I takt med att mäns våld mot kvinnor alltmera blivit en uppmärksammad samhällsfråga samt att öppna krisverksamheter för män etablerats, söker allt flera män hjälp för sitt våldsbeteende. Det finns ännu inte någon systematisk beskrivning som kan jämföra den grupp av män som söker frivilligt för våld och de som döms till behandling. Därför är jämförelser svåra att göra beträffande respektive grupps sociala status, personligheter och våldets allvarlighetsgrad. I förståelsen av mäns våld behöver rådande maskuliniteter analyseras. Forskningen om mäns våld är fortfarande mycket eftersatt i Sverige även om spirande tendenser kan skönjas. Utvärderingar av behandling planeras då sådana i stort sett saknas i Sverige, de få som finns pekar mot att gruppbehandling av våldsamma män ger positiva resultat (Berg-
ström & Rudqvist 2006). Internationell forskning är mer omfattande men är i vissa stycken svår att överföra till svenska förhållanden med tanke på våra relativt sett mer jämställda relationer samt en mer närvarande papparoll. Den forskningen visar att det inte är tillräckligt att männen lär sig sluta med det fysiska våldet utan de behöver analysera och förändra bakgrunden till våldet. Om så inte sker, finns risken att de kan skifta över till psykiska våldsformer. MÄN SOM SÖKER FRIVILLIG HJÄLP OCH MÄN SOM DÖMS TILL BEHANDLING I takt med att verksamheter riktade till mäns våld växte fram i landet från slutet av 1980-talet började en erfarenhetsbaserad kunskap om männen att byggas upp. Ett femtontal kommuner i landet har numera verksamhet riktad till män som söker frivilligt. Arbetet bedrivs med yrkesutbildade personer och ska inte blandas samman med de ideella mansjourer som finns. Metodutveckling pågår i form av riktad verksamhet till pappor som är våldsamma mot mammor, partnerkontakter, säkerhetsarbete samt barnperspektiv i behandlingsarbetet. I Västra Götaland finns sju kommuner med dessa insatser (Göteborg, Partille, Stenungsund/Tjörn/Orust, Trollhättan och Uddevalla). Ytterligare kommuner förbereder sådan verksamhet, bl a inom Göteborgsregionen (GR). Vid de 11 kriscentrum för män som finns i landet hade fram t o m år 2006 ca 6 000 män sökt för egen våldsproblematik. Både gruppbaserad och individuell behandling sker. Behandlingsinnehållet är i huvudsak psyko-edukativt, dvs psykologiska behandlingsinslag varvas med pedagogiska inslag. Den större delen av män i Sverige som genomgått behandling för våld har gjort så på frivillig väg via kris - centra och mansmottagningar. Kriminalvården driver sedan några år ett evidensbaserat program för män dömda för våld mot kvinnor, Integrated Domestic Abuse Programme, IDAP. Detta program finns på 11 platser i landet. Programmet är ackrediterat sedan 2007. Dess innehåll är kognitivt baserat och utvecklat i USA och England. Utvärdering av programmet förbereds. I Västra Götaland finns IDAP-baserad verksamhet i UTVÄG Göteborg och inom frivården i Vänersborg. Utväg i Skaraborg och Södra Älvsborg har tills nu haft gruppbaserad behandling för dömda män som under 2007, vilken kan komma att konverteras till IDAP. Kriminalvårdsanstalten Johannesberg i Mariestad är en specialanstalt för män dömda till fängelse för fysiskt våld mot kvinnor. Där bedrivs IDAP-verksamhet inom ramen för anstaltstiden. Skogomeanstalten i Göteborg är en specialanstalt för män dömda till fängelse för sexualbrott. Vid Skogomeanstalten bedrivs behandling via ROS-program (Relationer och Samlevnad) och psykoterapi. Båda kriminalvårdsanstalterna har riksintagning av män. Genom samverkan med verksamheter för män i Västra Götaland (Utväg och kriscentra för män) kan Kompetens - centrum tillgodogöra sig ytterligare kunskap om män och våld. Hänvisning av män till andra huvudmäns verksamheter ingår i hälso- och sjukvårdens samverkan. Behandlingsutbudet för män behöver differentieras för män med olika drivkrafter bakom våldet. KUNSKAPER OM MÄNNENS VÅLD BEHÖVS INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Som underlag i ett bra bemötande av den utsatta kvinnan behöver hälso- och sjukvårdens personal ha en så verklighetsnära föreställning som möjligt om den våldsamma partnern. Den utsatta kvinnans relation till mannen kan innehålla en blandning av rädslor och avsky men även sympatier, lojaliteter och idealiseringar. I den viktiga frågan om skydd och säkerhet för kvinnan kan behovet variera kraftigt beroende på vilken man det gäller. I bemötande ingår – bland flera aspekter – att kunna bekräfta hennes situation, inte minst relationen med den våldsamme. Hälso- och sjukvården har till sin uppgift att upptäcka inte bara gruppen våldsutsatta kvinnor utan även de män som använder våld. Vissa erfarenheter finns från hälso- och sjukvården av screening för att ha blivit utsatt för våld. Screening för våldsanvändning verkar inte finnas överhuvudtaget och behöver utvecklas. HÄLSOKONSEKVENSER Kunskapen om hälsokonsekvenser för män som utövar våld eller utsätts för våld i nära relationer är nästan obefintlig - i stort sett finns inga studier tillgängliga. Ett svenskt undantag är dock den ovan refererade BRÅ-studien om dödligt våld mot kvinnor (BRÅ 2007). Där framgår att 30 % av männen begått självmord eller försökt ta sitt liv i samband med dödandet av kvinnan. 19
Page 1: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KOMPETE
Page 4 and 5: SAMMANFATTNING Mäns våld mot kvin
Page 6 and 7: 6 1. UTREDNINGENS UPPDRAG OCH ARBET
Page 8 and 9: 8 2. BAKGRUND
Page 10 and 11: 2006 genom en statlig förordning (
Page 12: konsekvenser innefattar missbruk, d
Page 15 and 16: 3.1 Särskilt sårbara grupper inom
Page 17: Genom en lagändring i november 200
Page 21 and 22: 4.1 Hälso- och sjukvården Hälso-
Page 24 and 25: 24 5. VERKSAMHETER INOM VÄSTRA GÖ
Page 26 and 27: uppdragsutbildning med syfte att h
Page 28: BROTTSOFFERJOURER I Västra Götala
Page 31 and 32: 6.1 Verksamhetsinnehåll Kompetensc
Page 33 and 34: att förhindra att grupper av indiv
Page 35 and 36: inom hälso- och sjukvården som ut
Page 37 and 38: Almqvist, Kerstin & Broberg, Anders
Page 39 and 40: Bilaga 2 Bemanning VERKSAMHETSCHEF

KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?