KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...
KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...
KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ström & Rudqvist 2006). Internationell forskning är mer<br />
omfattande men är i vissa stycken svår att överföra till<br />
svenska förhållanden med tanke på våra relativt sett mer<br />
jämställda relationer samt en mer närvarande papparoll.<br />
Den forskningen visar att det inte är tillräckligt att männen<br />
lär sig sluta med det fysiska våldet utan de behöver analysera<br />
och förändra bakgrunden till våldet. Om så inte sker,<br />
finns risken att de kan skifta över till psykiska våldsformer.<br />
MÄN S<strong>OM</strong> SÖKER FRIVILLIG HJÄLP<br />
OCH MÄN S<strong>OM</strong> DÖMS TILL BEHANDLING<br />
I takt med att verksamheter riktade till mäns våld växte<br />
fram i landet från slutet av 1980-talet började en erfarenhetsbaserad<br />
kunskap om männen att byggas upp. Ett femtontal<br />
kommuner i landet har numera verksamhet riktad till<br />
män som söker frivilligt. Arbetet bedrivs med yrkesutbildade<br />
personer och ska inte blandas samman med de ideella<br />
mansjourer som finns. Metodutveckling pågår i form av<br />
riktad verksamhet till pappor som är våldsamma mot mammor,<br />
partnerkontakter, säkerhetsarbete samt barnperspektiv<br />
i behandlingsarbetet.<br />
I <strong>Västra</strong> Götaland finns sju kommuner med dessa insatser<br />
(Göteborg, Partille, Stenungsund/Tjörn/Orust, Trollhättan<br />
och Uddevalla). Ytterligare kommuner förbereder sådan<br />
verksamhet, bl a inom Göteborgsregionen (GR).<br />
Vid de 11 kriscentrum för män som finns i landet hade<br />
fram t o m år 2006 ca 6 000 män sökt för egen våldsproblematik.<br />
Både gruppbaserad och individuell behandling sker.<br />
Behandlingsinnehållet är i huvudsak psyko-edukativt, dvs<br />
psykologiska behandlingsinslag varvas med pedagogiska<br />
inslag. Den större delen av män i Sverige som genomgått<br />
behandling för våld har gjort så på frivillig väg via kris -<br />
centra och mansmottagningar.<br />
Kriminalvården driver sedan några år ett evidensbaserat<br />
program för män dömda för våld mot kvinnor, Integrated<br />
Domestic Abuse Programme, IDAP. Detta program finns på<br />
11 platser i landet. Programmet är ackrediterat sedan 2007.<br />
Dess innehåll är kognitivt baserat och utvecklat i USA och<br />
England. Utvärdering av programmet förbereds.<br />
I <strong>Västra</strong> Götaland finns IDAP-baserad verksamhet i<br />
UTVÄG Göteborg och inom frivården i Vänersborg. Utväg<br />
i Skaraborg och Södra Älvsborg har tills nu haft gruppbaserad<br />
behandling för dömda män som under 2007, vilken<br />
kan komma att konverteras till IDAP.<br />
Kriminalvårdsanstalten Johannesberg i Mariestad är en<br />
specialanstalt för män dömda till fängelse för fysiskt våld<br />
mot kvinnor. Där bedrivs IDAP-verksamhet inom ramen<br />
för anstaltstiden. Skogomeanstalten i Göteborg är en spe-<br />
cialanstalt för män dömda till fängelse för sexualbrott. Vid<br />
Skogomeanstalten bedrivs behandling via ROS-program<br />
(Relationer och Samlevnad) och psykoterapi. Båda kriminalvårdsanstalterna<br />
har riksintagning av män.<br />
Genom samverkan med verksamheter för män i <strong>Västra</strong><br />
Götaland (Utväg och kriscentra för män) kan Kompetens -<br />
centrum tillgodogöra sig ytterligare kunskap om män och<br />
våld.<br />
Hänvisning av män till andra huvudmäns verksamheter<br />
ingår i hälso- och sjukvårdens samverkan. Behandlingsutbudet<br />
för män behöver differentieras för män med olika<br />
drivkrafter bakom våldet.<br />
KUNSKAPER <strong>OM</strong> MÄNNENS <strong>VÅLD</strong> BEHÖVS<br />
IN<strong>OM</strong> HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN<br />
Som underlag i ett bra bemötande av den utsatta kvinnan<br />
behöver hälso- och sjukvårdens personal ha en så verklighetsnära<br />
föreställning som möjligt om den våldsamma partnern.<br />
Den utsatta kvinnans relation till mannen kan innehålla<br />
en blandning av rädslor och avsky men även sympatier,<br />
lojaliteter och idealiseringar. I den viktiga frågan om<br />
skydd och säkerhet för kvinnan kan behovet variera kraftigt<br />
beroende på vilken man det gäller. I bemötande ingår<br />
– bland flera aspekter – att kunna bekräfta hennes situation,<br />
inte minst relationen med den våldsamme.<br />
Hälso- och sjukvården har till sin uppgift att upptäcka<br />
inte bara gruppen våldsutsatta kvinnor utan även de män<br />
som använder våld. Vissa erfarenheter finns från hälso- och<br />
sjukvården av screening för att ha blivit utsatt för våld.<br />
Screening för våldsanvändning verkar inte finnas överhuvudtaget<br />
och behöver utvecklas.<br />
HÄLSOKONSEKVENSER<br />
Kunskapen om hälsokonsekvenser för män som utövar våld<br />
eller utsätts för våld i nära relationer är nästan obefintlig -<br />
i stort sett finns inga studier tillgängliga. Ett svenskt undantag<br />
är dock den ovan refererade BRÅ-studien om dödligt<br />
våld mot kvinnor (BRÅ 2007). Där framgår att 30 % av<br />
männen begått självmord eller försökt ta sitt liv i samband<br />
med dödandet av kvinnan.<br />
19