KOMPETENSCENTRUM OM VÅLD I NÄRA RELATIONER - Västra ...

Brist på screeningrutiner och därmed brist på ansvarskänsla
Brist på kända möjligheter att hänvisa till kvalitativ uppföljning.
Det framkom även en del hinder hos våldsutsatta kvinnor
mot att uppge våldserfarenhet. Dessa är:
Negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården
Strukturella begränsningar i form av köer och risk för
anmälningar
Rädsla för vedergällning från förövaren
Psykologiska konsekvenser av våldet hos kvinnan:
skam och normalisering.
6.2 Bemanning
Med utgångspunkt i uppdraget behöver Kompetenscentrum
ha både medicinsk, psykosocial, pedagogisk och administrativ
kompetens. Denna kompetens finns hos läkare, sjuksköterska/barnmorska,
psykolog och socionom, m fl.
Kompetenscentrum behöver ha varierande anställningsformer
för sina medarbetare.
Dels behövs en fast kärna av anställda som ansvarar för
några av de viktiga funktionerna som löper över tid för
Kompetenscentrum. Dessa funktioner är ledning av verksamheten,
utbildning, forskningssamordning, information
samt verksamhetsstöd. Detta uppskattas till fem heltidstjänster.
Denna kärna av fast anställda behöver kompletteras med
specialrekryterade personer som knyts till Kompetenscentrum
i olika former. Dessa personer kan kombinera tjänst
vid centrumet med klinisk verksamhet inom Västra Götalandsregionen
eller forskning ex vis som kliniska lektorat.
Det kan även avse tidsbegränsade projektanställningar för
pilotstudier, lokala FoU-arbeten eller andra uppdrag. Uppdragen
att genomföra utbildningar, metodutveckling,
konsultation och forsk ning kan delvis ske via de specialrekryterade.
Angående specialrekryteringen vill vi betona
värdet av regional rekrytering.
Vid rekryteringen av personal ska jämn könsfördelning
inom personalgruppen eftersträvas. Genom en sådan fördelning
i personalgruppen markeras att frågan om våldet är
både en man- och en kvinnofråga.
För närmare detaljer, se bilaga 2.
6.3 Namnfrågan
Det namn på verksamheten man väljer kan tyckas ha under-
34
ordnad betydelse, men vi anser att namnet har ett symbolvärde
värt att beakta. Namnet har betydelse för hur verksamheten
uppfattas av de anställda inom Västra Götalandsregionen
samt dess samarbetspartners.
Vi har under projekttiden diskuterat olika namn. De kriterier
vi anser viktiga vid val av namn är att det anger:
Vad ska verksamheten arbeta med?
Kompetensutveckling
Vilken målgrupp har verksamheten?
Hälso- och sjukvårdens personal i Västra Götalandsregionen
Vilka patientgrupper avses?
Patienter som utsatts för/utsätter andra för våld i framför
allt nära relationer
Namnet ska utgöra ett tydligt varumärke för Västra Götalandsregionen.
Namnet ska inte vara långt och krångligt
och ska kunna förkortas på ett enkelt sätt.
I Regionfullmäktiges beslut sägs »kunskaps- och kompetenscentrum«.
Vi anser att dessa begrepp delvis överlappar
varandra. »Kompetens« är det begrepp som bäst stämmer
med uppdraget för verksamheten, då det syftar på den
yrkesskicklighet, där kunskap är en del, som personalen har
i bemötande och omhändertagande av de berörda.
»Våld i nära relationer« är det våld som har mest allvarliga
konsekvenser för de utsatta. Begreppet omfattar det
mest förekommande våldet mot kvinnor. Det inbegriper
även våld i hbt (homo-, bi- och transsexuella) -relationer.
Begreppet är det som bäst omfattar det våld som åsyftas i
beslutet i Regionfullmäktige.
FÖRSLAG:
»Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld
i nära relationer«
Förslag till förkortning av namnet:
VKV Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om
våld i nära relationer
6.4 Organisationstillhörighet
I anvisningarna till uppdraget har det tydliggjorts att ett
Kunskapscentrum måste knytas till någon förvaltning och
ledas av dess styrelse.
Under arbetets gång har framkommit att en organisering
inom Primärvården är att föredra.
Några argument som framförts är:
Primärvården möter till antalet flest kvinnor och män