ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SETT, LÄST, HÖRT<br />
Redaktör: Nina Gunne<br />
nina.gunne@arkitekt.se<br />
Tomas Lauri:<br />
Det finns ingen ideal lantperiod!<br />
Lantbo 05 är ett svar på ”drömmen om ett gott liv<br />
på landet” heter det i ett officiellt pressmeddelande<br />
från Katrineholms kommun. Kommunen har gett<br />
fyra namnkunniga arkitekter i uppdrag att rita varsitt<br />
”lantligt” typhus och ställt ett 50-tal tomter till förfogande.<br />
Alla fyra förslagen faller tillbaka på sinnebilden<br />
av en lantgård från åren runt sekelskiftet 1900.<br />
Att ta ställning för en tid som mer lantlig än en annan<br />
kan tyckas riskabelt.<br />
Det är svårt att förknippa ett landskap med en viss<br />
stil. Historien är rik på stilar. Landskapet och dess<br />
hus förändras allt eftersom historien fortskrider och<br />
livsbetingelserna utvecklas. Det blir lätt att känna<br />
sig som en avvikare. Vad ska man göra om man har<br />
goda minnen av ett så kallat lanthus som råkat få en<br />
plåtfasad på 1960-talet? Hur ska man värdera ett rikt<br />
lantliv i ett prefabricerat modernistiskt betongradhus,<br />
ska man då känna sig ovälkommen?<br />
Det uppstår en konflikt mellan det gamla idealet<br />
och de förändringar som skett. Det är också tydligt<br />
märkbart i de hus som de fyra namnkunniga arkitekterna<br />
har ritat. Husen liknar mest om- eller tillbyggda<br />
äldre hus. Den gamla stilen har blivit en tvångströja.<br />
Pelle Westers uppglasade vardagsrum är ett modernt<br />
påfund. Kjell Forsheds och Ola Nylanders groventréer<br />
och verandor var sällan sedda på ”den gamla goda<br />
tiden”. Per Hederus villa har en samtida plan med<br />
flera originella ljusinsläpp. I Gunilla Rombos villa<br />
leder klyftan mellan gammalt och nytt till huskroppar<br />
i olika stilar.<br />
Lantbo 05 är som fenomen ingen direkt nyhet. Liknande<br />
romantiska hållningar har återkommit sedan<br />
1980-talet som en slags svensk egenhet. De känns<br />
alltmer som fadda påminnelser.<br />
Det var inte bättre förr, det finns ingen ideal lantperiod!<br />
Den italienska arkitekten Aldo Rossi formulerade<br />
för över trettio år sedan en möjlighet för historien,<br />
samtiden och framtiden att förenas. Hans idéer har<br />
framgångsrikt influerat ett antal schweiziska storheter.<br />
Hans tes är på sätt och vis enkel. Den handlar om hur<br />
och vad vi minns.<br />
Det är de generella betingelserna eller de gemensamma<br />
strukturerna som är vårt arv. Inte de stilar och<br />
ideal som råder i ett visst årtionde. Det är ett tänkande<br />
som kan tillämpas ner på detaljnivå. Om en spröjs<br />
upplevs som ett sätt att differentiera ljus, är det en<br />
egenskap, inte en för alla tider fastställd sanning om<br />
hur en spröjs ska se ut. Historien måste alltid uppfinnas<br />
på nytt. ■<br />
Vetenskapsikon<br />
på slingrande band<br />
Albert Einstein ”för hans upptäckt av...”<br />
Nobelmuseet<br />
Stockholms Börshus, Stortorget, Gamla stan,<br />
Stockholm<br />
Det är i dialogen saker händer och<br />
upptäckter formuleras. Ny kunskap<br />
växer oftast fram i ett socialt sammanhang.<br />
Det ska Albert Einstein<br />
ha ansett och uttryckt under sin<br />
levnad. En kombination av genialitet,<br />
kreativitet och social förmåga i<br />
kombination med att göra rätt sorts<br />
upptäckt vid rätt tidpunkt, skapade<br />
denna vetenskapliga ikon.<br />
Albert Einsteins liv, gärningar och<br />
upptäckter gestaltas nu på Nobelmuseet<br />
i en nyöppnad utställning utformad<br />
av Peter Ullstad och Magnus<br />
Schön, Codesign.<br />
Det stockholmsbaserade arkitektkontoret<br />
har i en projektgrupp<br />
arbetat fram ett utställningskoncept<br />
uppbyggt på tre teman som visar<br />
Einstein som person, hans vetenskapliga<br />
upptäckter samt turerna kring<br />
nobelpriset.<br />
Codesign valde att gestalta tre<br />
teman som ringar. I tredimensionell<br />
och fysisk form har de blivit band<br />
som slingrar och flätar sig genom<br />
pelarsalen i det före detta Börshuset<br />
på Stortorget. En lek med möbiusbandets<br />
struktur?<br />
En aluminiumstruktur har klätts<br />
med ett stretchtyg på vilken film kan<br />
projiceras, och pleximontrar med<br />
föremål och tv-monitorer fällts in.<br />
Utställningen släpper från golvet och<br />
tycks sväva i lokalen, upphängd i<br />
tunna trådar i taket.<br />
– Vi ville förhålla oss fritt från<br />
lokalens pelare och släppa utställningen<br />
från golvet, berättar Magnus<br />
Schön på Codesign, om utställningskonceptet.<br />
Uppdraget fick Codesign i augusti<br />
2003. <strong>Arkitekter</strong>na har arbetat tätt<br />
ihop med Johan Cnattingius, grafisk<br />
formgivning, Karin Wegsjö,<br />
film, Erik Hedman, konstnär och<br />
animation, Ulf Petersson, ljus, samt<br />
Susanne Skog, ljud.<br />
Nina Gunne<br />
Codesign har<br />
gett tre teman<br />
om Einstein<br />
formen av tre<br />
band som slingrar<br />
sig genom<br />
pelarsalen i<br />
Nobelmuseet.<br />
Arkitektkontoret<br />
har arbetat<br />
i en projektgrupp<br />
där film,<br />
ljus, ljud ska<br />
införlivas i den<br />
tredimensionella<br />
formen.<br />
24 <strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2005<br />
Foto: Åke E:son Lindman
Change language