ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sen. Sakfrågorna i dessa skeden är<br />
en rent politisk fråga för de personer<br />
som sitter med i kommunfullmäktiges<br />
majoritet. Samråden med<br />
medborgarna i dessa tidiga skeden<br />
blir från lagstiftningssynpunkt en ren<br />
formalitet. Detta leder också till att<br />
besvärsärendena i detaljplaneskedena<br />
inte alls har minskat. Helt logiskt tas<br />
också principiella översiktsfrågor upp<br />
i besvären av detaljplaner eftersom<br />
någon reell besvärsrätt inte finns i<br />
tidigare skeden.<br />
Många kommuner och politiker<br />
kan säkert följa andemeningen med<br />
samrådstanken i alla de successivt<br />
uppbyggda planskedena, där samråden<br />
inte bara blir enkelriktade remisser<br />
och informationsmöten. Men om<br />
trycket från utomstående aktörer i<br />
byggbranschen blir alltför starkt kan<br />
beslutsfattarna i sak helt nonchalera<br />
de synpunkter och förslag som medborgarna<br />
anför om översiktsplaner<br />
och planprogram.<br />
Med hänvisning till lagen kan alla<br />
sakbesvär i dessa skeden avfärdas<br />
med motiveringen: Vadå, skulle detta<br />
strida mot lagen, vi har ju hållit de<br />
av lagen stipulerade samråden och<br />
utställningstiderna. Dessutom är det<br />
kommunen som har monopol på att<br />
upprätta stadsplaner, och det är kommunerna<br />
som bestämmer när, var<br />
och hur planerna ska utformas enligt<br />
svensk lag. Vid sådana tillfällen kan<br />
PBL betraktas som en rent ”skendemokratisk”<br />
lagstiftning.<br />
Inte bara politiker och aktörer<br />
i byggbranschen har upptäckt att<br />
det går att utnyttja sådana kryphål<br />
i lagstiftningen. Även medborgare<br />
som tidigare engagerat sig i programfrågor<br />
och översiktsplanefrågor har<br />
upptäckt att deras synpunkter och<br />
förslag helt kan åsidosättas enligt<br />
lagtexten. Så varför engagera sig?<br />
Inför den nu aktuella översynen<br />
av PBL tycks huvudargumenten<br />
från förvaltare och byggbolagens<br />
sida vara att ytterligare begränsa<br />
”sakägarkretsen” i detaljplaneskedet,<br />
de personer eller institutioner som<br />
juridiskt sett har rätt att överklaga<br />
en detaljplan. Skulle detta verkligen<br />
gynna de slutgiltiga brukarna,<br />
hyresgästerna, medborgarna och den<br />
demokratitanke som trots allt har<br />
funnits i bakgrundsmaterialet till<br />
nuvarande lagstiftning, men som inte<br />
har backas upp av relevant besvärsrätt<br />
i sak?<br />
Vore det inte mer logiskt att införa<br />
besvärsrätt i sak även för fördjupade<br />
översiktsplaner och planprogram så<br />
att de principiella frågorna i samråd<br />
med medborgarna kunde lösas redan<br />
då, istället för att skjuta dem framför<br />
sig till detaljplaneskedet. Dessutom<br />
borde statusen på de tidigare dokumenten<br />
höjas, inte bara betrakts som<br />
allmänt vagt vägledande. Som det nu<br />
är kan beslutsfattarna till exempel<br />
glatt hänvisa till tidigare planprogram<br />
eller fördjupad översiktsplan<br />
trots att de i detaljplanen ökat exploateringen<br />
med 100 procent och så<br />
var det väl ändå inte tänkt.<br />
Rune Karlsson<br />
Arkitekt SAR/MSA<br />
förtroendevald i remissgruppen för stadsplaneärenden<br />
inom Hyresgästföreningens lokalavdelning<br />
i Västerås.<br />
<strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2005 47
Change language